1866 forskningsmagasin högskolan borås nr2 2016

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

Unik kulturpolitisk forskning firar 20 år.

Malin Sundström har handelsrevolutionen i sikte.

Radikalt textilt nytänkande i EU-projektet ArcInTexETN.

Sundare ledarskap i vård och omsorg.

NUMMER 2 2016

2 LEDARE

Dagens anslag – investering i framtiden

Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Ida Borenstein Anna Kjellsson Annie Klasén Kontakt kommunikation@hb.se hb.se/1866 Produktion Yellon, yellon.se Tryckeri Responstryck, Borås Papper 115g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex med två nummer per år Magasin 1866 har tilldelats ISSN 2001-8274

Tisdagen den 31 maj fattade universitetskanslern beslut om att ge Högskolan i Borås tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området Människan i vården och ämnet vårdvetenskap. Ett inte oväntat men ändå naturligtvis mycket glädjande beslut och besked. Det är vår femte examensrätt på forskarnivå och vi har nu en komplett akademisk miljö inom det vårdvetenskapliga området. Examensrätten är ett bevis på en god utveckling och att vi är ett starkt lärosäte. Vi gläds också med Malmö högskola som snart får universitetsstatus, och med bakgrund av vårt lärosätes gynnsamma utveckling ser vi fram emot att själva få pröva våra meriter mot det som krävs för att bli universitet.

Vi ser också fram emot att regeringen lägger fram den forskningspolitiska propositionen med fokus på perioden 2017-2020, vilket lär ske i mitten av november. I skrivande stund har tämligen lite information spridits om innehållet i den kommande propositionen.

MAG A SI N 1866

Sannolikt kommer inga större satsningar att ske under den första delen av perioden, med hänsyn till en rad andra angelägna samhälleliga behov. Låt oss ändå hoppas att medel tillförs baserat på synsättet att satsningar på högre utbildning och forskning är investeringar som är långsiktigt nödvändiga för en gynnsam samhällsutveckling.

I vilket fall som helst har vi anledning att som högskola förvänta oss ökade basanslag till forskningen. Den satsning som skedde förra året med ökad tilldelning av fasta forskningsresurser till nya universitet och högskolor måste fortsätta. Vi kommer sannolikt också se satsningar på forskning om hållbar utveckling, vilket är synnerligen viktigt, inte minst i forskning och utbildning som stödjer implementeringen av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.

Björn Brorström Rektor vid Högskolan i Borås

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

Unik kulturpolitisk forskning firar 20 år.

Malin Sundström har handelsrevolutionen i sikte.

Radikalt textilt nytänkande i EU-projektet ArcInTexETN.

Sundare ledarskap i vård och omsorg.

NUMMER 2 2016

Omslag Nummer 2 2016 Foto Anna Sigge Popcorn invävt i textil, i jakten på nya material. s6-13

3 INNEHÅLL

Innehåll Nummer 2 2016

FOKUS

s6-13

Radikalt textilt nytänkande. Arkitekt-, design- och textildoktoranderna i EU-projektet ArcInTexETN letar efter svar på hur vi kan leva mer hållbart.

s18-23 På rätt plats för att utveckla plast. Biologiskt nedbrytbara plaster och kompositer för framtidens bilar och hus forskas just nu fram vid Högskolan i Borås. s40-43 Framtidens svenska textil hänger inte på en tråd. På Textilhögskolan skapas nya smarta möjligheter med avancerade metoder.

PERSONLIGT

s26-32 Med handelsrevolutionen i sikte. Malin Sundström, som inte är förtjust i att shoppa, vet hur handeln kan utvecklas när digitaliseringen utnyttjas bättre. s44

Hej, Gabriella Norberg Boysen! Guidar till optimal vårdnivå.

AKTUELLT

s14-17 Forskningen som påverkar kulturpolitiken. I år fyller Centrum för kultur politisk forskning 20 år och firar med en nystart. s33-35 Så blir ledarskapet i vård och omsorg sundare. Arbetslivet inom

vård och omsorg är komplext och hårt kontrollerat, men ett

systemskifte är på gång. s36-39 Det är i klassrummet det händer. Skolorna jobbar i motvind men

har en viktig roll för att skapa goda medborgare i framtidens samhälle. s5

Redaktören tipsar. Hört talas om flödesekolog eller helhetsdesigner? Rapporten om tänkbara framtidsyrken hade release under politikerveckan i Almedalen.

s46

Framsteg och framgång. Senaste disputationerna med mera.

 s26 Malin Sundström startade SIIR, Swedish Institute for Innovative Retailing, på ett villkor: att få göra som hon ville. Idag är det en av centrumbildningarna som är strategiskt viktiga för Högskolan i Borås samverkan med samhället.

186 6 MAG A SIN

4 AKTUELLT

Högskolan i Borås får forskarrättigheter inom Människan i vården Den 1 juni offentliggjordes att Högskolan i Borås får examensrättigheter på forskarnivå inom området Människan i vården. Beskedet innebär att alla akademier vid högskolan nu har rätt att bedriva forskarutbildning.

Det är ett steg i rätt riktning mot att bli universitet.

– Det är ett mycket glädjande besked, men inte oväntat. Det är ett starkt område och en stark ansökan. Examensrättigheterna ger oss möjlighet att fortsätta utveckla och profilera området Människan i vården vilket är av stort nationellt intresse, säger rektor Björn Brorström.

Forskningspodden – högskolans nya podcast Vad gör egentligen forskarna på Högskolan i Borås, vad handlar deras forskning om och vad ser de för utmaningar med sin forskning? Det får du reda på i Forskningspodden – en podcast från Högskolan i Borås där en forskare per avsnitt bjuder in en extern gäst till ett samtal om forskning.

– För tre år sedan lanserade vi Studentpodden som ett sätt att berätta om hur det är att plugga på högskolan. Nu ger vi istället våra forskare en chans att under ungefär 20 minuter prata om sin forskning tillsammans med en gäst från ”verkligheten”, alltså någon som är verksam inom det område forskningen berör, säger Ida Borenstein, kommunikatör och presskontakt.

Lyssna på podden via hb.se/forskningspodden och i Podcaster.

Världens första spelande bordsduk Smart Textiles har skapat en blommig bordsduk med retromönster – som innehåller både trumset och pianotangenter som fungerar att spela på, fast de bara är tryckta på tyget. Hemligheten heter textila sensorer.

Tekniken är långt ifrån färdigutvecklad men förutspås få oändliga användningsområden i framtiden. Rentav kan den förändra hela vår inställning till textil och teknik. Att addera olika funktioner i textilier och kläder tror Smart Textiles forskare Mats Johansson och Li Guo är framtiden inom västvärldens textil utveckling.

MAG A SI N 1866

5 REDAKTÖREN TIPSAR

Re: en helt ny samhällssektor Har du hört talas om yrken som flödesekolog eller avfallsmäklare?

Eller om reparationsingenjör och helhetsdesigner? Det är exempel på yrken som kan komma att bli verklighet i framtiden. Det menar forskare vid Högskolan i Borås i en rapport om begreppet Re: som hade release under årets politikervecka i Almedalen.

Annie Klasén Kommunikatör vid Högskolan i Borås och redaktör för 1866

”Re: En ny samhällssektor spirar”, är en vetenskaplig rapport från Högskolan i Borås, där redaktören och forskaren Nils-Krister Persson tillsammans med

18 forskare från olika discipliner, problematiserar och lyfter begreppet Re:.

Reduce, reuse och remake är några av de begrepp som författarna tar upp som viktiga faktorer för att skapa ett hållbart samhälle. Det handlar om att lösa samhällsproblem som miljöförstöring och uttömning av resurser, genom att söka efter lösningar i det som redan finns.

Varför ville ni skriva en rapport om Re:?

– Vi ville visa på Högskolan i Borås roll i forskarsverige inom miljöfrågor, och på vår bredd inom områdena kemi, fysik, ekonomi och design. Och dessutom är hållbarhetsfrågor väldigt viktiga och aktuella, inte minst under politikerveckan i Almedalen, säger Nils-Krister Persson, docent vid Smart Textiles vid Textilhögskolan.

Vad innebär det att Re: är en ny samhällssektor?

– Vi menar att vi kan skönja en ny samhällssektor genom att organisationer och företag kan identifieras som verkande inom Re: Att nya arbetstillfällen kan skapas, att kommersiellt företagande och ideella organisationer möts kring gemensamma åtaganden, säger Nils-Krister Persson.

I rapporten finner du 18 kapitel med olika infallsvinklar på hållbart arbete.

Allt från klädhandel och livsmedel till återvinning av plast.

Vetenskap för profession Rapportserien "Vetenskap för profession" redovisar resultat från pågående och avslutade forskningsprojekt vid Högskolan i Borås. ”Re: En ny samhällsfaktor spirar” är nummer 37 i ordningen.

FOTNOT Vill du beställa rapporten gör du det genom att skicka ett mejl med din adress till kommunikation@hb.se.

186 6 MAG A SIN

6 FOKUS

Radikalt textilt nytänkande Är textilt tänkande svaret på framtidens behov av att hitta nya sätt att leva och bo?

De forskarstuderande inom EU-projektet ArcInTexETN är arkitekt-, design- och textildoktoranderna som letar efter svaren på hur vi kan leva mer hållbart i framtiden.

Text Elisabeth Eliason Foto Suss Wilén och Anna Sigge

– Jag vill skapa symbioser mellan människan och naturen inom området interiör design, säger doktoranden Svenja Keune, och utvecklar: Jag experimenterar med biologiska material som bakterier, mossa, alger, frön och annat som växer. Vi behöver tänka efter hur vi vill leva på den här planeten och hur vi agerar gentemot varandra och vår miljö.

Svenja Keune är en av doktoranderna i det EU-finansierade forskningsprojektet ArcInTexETN. Målen är storslagna – de undersöker nya vägar för hur vi kan leva och bo hållbart i framtiden.

Men det handlar inte i första hand om att hitta nya hållbara material – det kanske kommer med på köpet – utan fokus ligger på hur vi kan designa och använda nya material i framtiden.

Om vi börjar producera, låt säga en ny sorts plastpåse som består av ett hållbart material, hur ska vi bära den?

Hur kan den se ut? ArcInTexETN är EU-projektet som undersöker och experimenterar om framtidens design.

Därför sitter just nu 15 doktorander MAG A SI N 1866

7 INTERVJU  Svenja Keune, doktorand inom ArcInTexETN bedriver forskning på Svensson i Kinna.

186 6 MAG A SIN

8 FOKUS

 Lars Hallnäs är professor vid Textilhögskolan och network coordinator för ArcInTexETN.  Det kan vara ett tålamodskrävande arbete att pilla in bönor och frön i kapslar av garn eller att väva in dem i textil.

inom arkitektur, interaktionsdesign och textil på olika platser runt om i Europa och bedriver forskning, experimenterar och ställer sig frågor. Men de sitter inte isolerade på sina universitet eller företag, utan det här är ett projekt vars syfte också är att de olika disciplinerna ska korsbefrukta varandra. Det är ett träningsnätverk – ETN står för European Training Network – som innebär att forskningen ska bedrivas i nätverksform och att forskarna ska lära av varandra.

Ett annat krav är att doktoranderna ska vara i början av sina forskarkarriärer.

Det är dock inte vilka doktorander som helst som ingår. EU-projektet är ett projekt inom det prestigefyllda Marie Skłodowska-Curie actions (MSCA) som innebär att personerna som ingår har på olika sätt utmärkt sig inom sitt forskningsområde och kan bedriva en excellent forskning.

Hur kommer det sig att det blev just de här disciplinerna och hur blev alltihop ett EU-projekt? Jo, på Textilhögskolan finns professor Lars Hallnäs och han fick en idé. 2011 var Textilhögskolan värd för Ambience-konferensen, en konferens som fokuserar på teknologi, konst och design och alla gränssnitt dem emellan.

– Jag fick min idé från Delia Dumitrescu som arbetar som postdoktor här på Textilhögskolan, berättar Lars Hallnäs. Hennes doktorsavhandling handlar om textil arkitektur och textil interaktionsdesign, så vi bestämde att vi skulle göra en annorlunda konferens.

I vanliga fall skickar man in papers till sådana här konferenser. Men vi öppnade upp för att göra utställningar.

Teman var: textil, interaktionsdesign, MAG A SI N 1866

9 FOCUS

new media art, digital arkitektur och smarta textilier.

Det visade sig att greppet var genialiskt, det var som att öppna Pandoras ask. Konferensen tydliggjorde att det finns ett stort behov av kontakter och utbyten mellan dessa discipliner i forskarvärlden och nätverket ArcInTex skapades. Namnet består av en sammansättning av förkortningar för arkitektur, interaktionsdesign och textil. Nätverket har idag medlemmar från en rad olika lärosäten runt om i världen som MIT i Massachusetts, Royal College of Art i London, Auckland University of Technology och många, många fler.

Man bestämde att träffas två gånger per år och hösten 2012 hölls den första träffen. På agendan kom snart frågan om hur nätverket skulle kunna finansiera allt som fanns att undersöka och utveckla. Kunde man kanske söka pengar från EU:s program för Marie Skłodowska-Curie actions och starta ett EU-projekt? Jo, visst var det möjligt.

EU-projektet döptes till ArcInTexETN – samma namn som det större nätverket men med tillägget ETN för att markera själva EU-projektet och att detta är ett träningsnätverk för unga, lovande forskare. I januari 2015 var det kickoff då organisationen runt projektet beslutades. Ett konsortium som består av sex lärosäten och två företag utgör grunden och Textilhögskolan i Borås står för ledningen.

Under sommaren 2015 anställdes de 15 doktoranderna. En av dem är Svenja Keune. Hon kommer från Tyskland och har en masterutbildning i textildesign.

Svenja har sitt kontor på Svensson AB i Kinna, familjeföretaget som började sin bana inom spets- och gardintillverkning men som nu är experter på textila material för bland annat växthus och inomhusmiljöer. I hennes ljusa kontorsrum hänger en uppsjö av olika textila material. Så långt inget ovanligt för en doktorand på en designavdelning.

Det som inte hör till vanligheterna är textilierna som innehåller växtdelar.

Frön, kaffebönor och plantor som gror,

I konsortiet för ArcInTexETN ingår: Royal College of Art, London

Tre partnerorganisationer ingår: Audejas UAB, Vilnius

Heriot-Watt University, Edinburgh

Haworth Tompins, London

Heatherwick Studio, London

Eindhoven University of Technology Vilnius Academy of Arts The Berlin University of the Arts Textilhögskolan, Borås Philip, Eindhoven Svensson, Kinna

Textilhögskolan är administrativt ansvarig för projektet: Network coordinator Lars Hallnäs Network manager Agneta Nordlund Andersson

 Svenjas kombucha-produktion.

Kombucha är en svamp som man gör te av, men materialet går också att torka så att läderliknande sjok bildas. 

Kombucha som odlats i runda formar i cirka tre veckor.

Director of studies Delia Dumitrescu 186 6 MAG A SIN

10 FOKUS

ArcInTexETN.

Projektet är indelat i tre kluster med fem doktorander i varje.

Forskargrupp arkitektur Textilt tänkande för anpassningsbar arkitektur.

Skala – byggnad Forskargrupp interiör design Textilt tänkande för anpassningsbar interiör design.

Skala – rum Forskargrupp wearables* Textilt tänkande för anpassningsbara wearables.

Skala – kropp Projektet startade 1 januari 2015 och pågår i fyra år, men doktorandernas arbete pågår i tre år, mellan 1 juli 2015 – 1 juli 2017. Övrig tid är administrativt arbete. De forskare som är knutna till Textilhögskolan har fyra år på sig att slutföra sina avhandlingar.

Detta beror på att olika länder har olika regler för forskning. Läs mer om projektet ArcInTexETN på arcintexetn.eu 

Invävt popcorn i textil.

 Svenja har fått lära sig mycket om biologiska material, plantor och deras processer.  – Jag får inspiration och motivation av andras arbeten som jag har gjort ett kollage av och satt upp på väggen, säger Svenja Keune.

* FOTNOT Wearables innebär att datorbaserad teknik är inbyggd i bärbara produkter som kläder och accessoarer vilka bärs på kroppen.

MAG A SI N 1866

pasta insydda i virkade alster och till och med jord integrerat i textil.

– Jag utvecklar textila strukturer som kan växa och brytas ned på naturlig väg och därmed bli anpassningsbara och ”lyhörda”. De här materiella förändringarna kommer att utmana hur vi uppfattar och lever med textilier i vår närmiljö och skapa medvetenhet, kunskap och en starkare koppling till naturen, säger Svenja Keune.

I den slamrande fabriksdelen på Svensson där de stora textilierna produceras har Svenja några baljor i ett hörn. I dem har hon sin kombucha-produktion.

Kombucha är en svamp som används för att ta fram ett sorts sött te. Men när kombuchan torkar, bildar den ett tunt men sammanhängande sjok som ser ut precis som läder.

– Jag ser att Svenja kommer kunna utmana oss på Svensson både vad gäller material och dess funktioner såväl som konceptuellt tänkande, säger Dorte Bo Bojesen, designchef på Svensson AB och Svenjas handledare på företaget. Dorte forsätter: – Svenja är lekfull och humoristisk och hon kommer att bidra med mycket, inte minst med idéer kring bioteknik och organiska material.

ArcInTexETN-projektet är indelat i tre grupper, eller kluster om man så vill. Det grundläggande och genomgående temat för alla tre kluster är textil. Men inte i första hand i meningen textil som material utan som i textil som koncept. Det handlar om ett sorts textilt tänkande, eftersom textila material i sin natur är väldigt anpassningsbara.

– Textilt tänkande är i och för sig en paradox, menar professor Lars Hallnäs som också är network coordinator för ArcInTexETN och fortsätter: Textil har ingen bestämd form eller bestämt utseende, samtidigt som det har ett oändligt antal former och utseenden och det är detta som gör textilier så

11 INTERVJU

 Dorte Bo Bojesen, designchef på Svensson och Svenja Keunes handledare.  Svensson:s fabrik ligger i Kinna.

186 6 MAG A SIN

12 FOKUS

extremt anpassningsbara. Jag vill att doktoranderna ska slå upp nya dörrar för hur vi kan använda textilt tänkande i framtiden.

De tre klustren handlar om textilt tänkande inom arkitektur, interiör design och wearables*. (Se faktaruta s10).

Doktoranderna är nu inne på sitt andra år. Det pågår experiment och tester av innovationer i full skala. Här finns idéer om textila material med galna kopplingar, som att ett tyg blir tjockare när man tänjer ut det och det finns planer på att visualisera dofter, kanske med målet att använda doftsinnet som en metod för lärande. Någon funderar över hur smarta teknologiska lösningar kan förändra modevärlden och en annan skissar på att utveckla ett eget modealfabet. Men samtidigt som utveckling pågår så behöver doktoranderna planera för framtiden. De behöver redan nu ha en tanke om hur deras innovationer ska kunna omsättas i praktiken, som är ett av kraven från EU. Kontakter med organisationer och företag odlas redan nu, för att involvera framtida intressenter som kan ta över och omsätta idéer till verklighet.

I forskargruppen inom arkitektur finns Iva Resetar. Hon studerade till arkitekt på universitetet i Belgrad och vid Städelschule i Frankfurt am Main och hon har fått flera utmärkelser, bland annat ett stipendium från Akademie Schloss Solitude i Stuttgart.

Hon är placerad på universitetet i Berlin men under hösten 2016 befinner sig hela hennes grupp på Academy of Arts i Vilnius. Eftersom träningsnätverket innebär utbyte och lärande mellan forskarna, så byter doktorander lärosäten med varandra under två omgångar. Det finns ingen tvekan över Iva Resetars val att ingå i projektet ArcInTexETN: – Det jag kanske gillar mest med hela projektet är att det är en öppen inbjudan till oss doktorander att använda textil som utgångspunkt för att utveckla framtida former för att leva och bo, säger Iva Resetar.

Hon berättar om hennes arkitekturprojekt som handlade om beboelig MAG A SI N 1866

textil som hon genomförde för några år sedan. I ett rum installerades en stor elastisk hammock för kollektivt bruk.

Användningen av rummet kom att bli helt annorlunda, jämfört med ett traditionellt möblerat rum. När människor använder den tillsammans tänjs den ut, gungar och anpassar sig efter kropparna vilket skapar en känsla av att vara sammankopplad både med de andra personerna och med själva rummet.

– Det intressanta för mig som forskare, är att undersöka beroendeförhållandena mellan den fysiska formen och olika sociala aspekter, säger Iva Resetar.

Iva Resetar berättar att man inom arkitekturen brukar prata om byggnaders klimatskal, på engelska heter det building envelopes. Det lyser i hennes ögon när hon förklarar vad hon menar.

En definition på ett klimatskal är, enkelt uttryckt, det som skiljer inomhus från utomhus. Med nutida byggnadskonst är det oftast en mycket stor skillnad dem emellan. Inom modern byggnadsteknik används klimatseparation som innebär att man får ett kontrollerat och homogent inomhusklimat, med luftkonditionering och andra tekniker

 Inom ArcInTexETN-projektet jobbar man med att hitta nya sätt att använda redan befintlig design.  Iva Resetar ingår i forskargruppen arkitektur – textilt tänkande för anpassningsbar arkitektur.

13 FOKUS

som styr värme, ventilation och lufttillförsel. I många byggnader kan man idag inte ens öppna ett fönster.

Iva Resetars forskning undersöker hur olika principer för energiutbyte skulle kunna integreras i arkitekturen och bli verktyg för ny design.

– I framtiden skulle jag vilja att principen för arkitektur ska utformas på ett sätt som gör att människor erbjuds fördelarna med olika värme- och luftförhållanden även när de befinner sig inomhus, säger Iva Resetar.

Svenja Keune, Iva Resetar och de andra doktoranderna är helt övertygade om sin sak. Vi människor behöver göra allt vi kan för att hitta nya sätt att leva och bo hållbart i framtiden. Ett av axiomen för forskningen inom ArcInTexETN handlar om att det krävs fundamentala förändringar för vårt sätt att leva och det innebär att det också krävs radikalt nya sätt att tänka kring design. Att tänka mer textilt, kanske? ◼

 Textil som löses upp eller ändrar form vid kontakt med vatten är ett område som utforskas inom ArcInTexETN-projektet.

186 6 MAG A SIN

14

Centrum för kulturpolitisk forskning, KPC

AKTUELLT

Verksamma forskare Anders Frenander, Jenny Johannisson, Linnéa Lindsköld, Roger Blomgren, Katarina Michnik och Catarina Eriksson.

Forskningen som påverkar kulturpolitiken Kulturen uppstod före ekonomin och politiken, ja till och med före demokratin. Ändå är det relativt få som forskar kring hur kultur bekostas och organiseras. Där är Högskolan i Borås unik i Sverige. I år fyller Centrum för kulturpolitisk forskning 20 år och firar med en nystart.

Text Emma Engström Illustration Emma Hanqvist

I forskarrummet på Universitetsbiblioteket i Göteborg sitter Linnéa Lindsköld och läser statliga utredningar och andra styrdokument. Hon har fått i uppdrag av Myndigheten för kulturanalys att titta närmare på hur begreppet mångfald har använts i den moderna svenska kulturpolitiken från 70-talet fram till vårbudgeten i år.

– Det jag redan har sett är att mångfald i kulturpolitiken inte betydde detsamma på 70-talet som idag. Då användes begreppet mångfald i betydelsen att alla sorters kulturella uttryck bör omfattas av kulturpolitiken. Senare användes det mer kopplat till individer, som att olika folkslag har olika sorters kultur med sig. Och ännu längre fram kommer jag se att man börjar ifrågasätta om en individ verkligen kan representera en kultur.

Linnéa Lindsköld gör uppdraget inom ramen för Centrum för kulturpolitisk forskning, KPC, vid Högskolan i Borås, där hon är en av en handfull forskare. KPC startade som ett initiativ av MAG A SI N 1866

den dåvarande prefekten på Bibliotekshögskolan, Romulo Enmark, som ville ta ett nationellt ansvar för den kulturpolitiska forskningen. Han anställde kulturvetaren Jenny Johannisson – idag vicerektor för forskning på högskolan – för att bygga upp en organisation.

Och 1996 drog verksamheten igång på allvar med en nyanställd professor och en nordisk konferens. Forskningen har hela tiden haft en tydlig nordisk prägel, och ingår i en grupp nordiska forskningsmiljöer, varav den största finns i Finland. Men den har även internationella kopplingar. Jenny Johannisson är ordförande för en internationell sammanslutning för kulturpolitisk forskning, The International Conference on Cultural Policy Research Scientific Committee.

KPC är också ansvarig utgivare för Nordisk kulturpolitisk tidskrift, som är det viktigaste forumet i Norden för nya forskningsresultat. Ett färskt exempel är Linnéa Lindskölds jämförande undersökning av de högerradikala skandinaviska partiernas kulturpolitik, det vill säga Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och norska Fremskrittspartiet. Den kom till eftersom Linnéa Lindsköld var frustrerad över att forskare sällan tittar närmare på den ideologiska aspekten av kulturpolitiken.

Det beror delvis på att kulturpolitikens innehåll knappast skiljer sig åt från parti till parti. Med undantag från de högerradikala.

– De har en tydlig kulturpolitik som inte ser ut som den skandinaviska kulturpolitiken från 70-talet och framåt, utan snarare som den såg ut på 1890-talet.

Forskningsområden Regional kulturpolitik, kvalitetsbegrepp, svensk kulturpolitisk historia samt politik kring läsning och bibliotek.

Tre kulturpolitiska tendenser – Högerpopulistiska partier såväl i Norden som i Europa som vill bryta med den förhärskande kulturpolitiska visionen om ett starkt offentligt stöd till ett självständigt konstliv.

– Kulturen blir allt mer ett instrument för politiken att nå andra mål. Kultur ses som ett medel för en region eller en kommun att locka besökare, få ökad tillväxt eller skapa en identitet.

– Delaktighet blir allt viktigare inom kulturpolitiken. Kultur ses som ett sätt att få med sig medborgarna, att få alla att vara med och skapa, inte bara de professionella.

Den nationalistiska dimensionen är tillbaka, som går ut på att kulturpolitiken fokuserar på ett identitetspolitiskt nationsbyggande, inte på att stötta konstutövande, säger Linnéa Lindsköld.

I studien hittar Linnéa Lindsköld en dubbeltydighet i de högerradikala partiernas kultursyn. Å ena sidan vill de att de statliga stöden ska minska för att öka kulturens frihet, å andra sidan ska staten avgöra vad som är svensk, dansk eller norsk kultur och gynna den på bekostnad av en tänkt multikulturalism. Sverigedemokraterna är det mest radikala av de skandinaviska partierna, eftersom de också skriver vilken sorts kultur som bör få stöd, berättar Linnéa Lindsköld.

– Man kan ju tycka att Sverigedemokraternas idé att pengarna ska gå till konstruktiv och demokratisk kultur låter rimlig. Men om man tänker ett steg längre innebär det att man vill att politiker ska bedöma kulturen, något som alla demokratier i väst är väldigt restriktiva med, säger hon.

På Bibliotekshögskolan sitter professor Anders Frenander. Sedan början av 2000-talet är han en nyckelperson i den kulturpolitiska forskningen på Högskolan i Borås, inte minst med sin kartläggning av svensk kulturpolitisk historia

15 AKTUELLT

186 6 MAG A SIN

16 AKTUELLT

som bland annat har resulterat i boken ”Kulturen som kulturpolitikens stora problem – Diskussionen om svensk kulturpolitik fram till 2010”.

Det finns många områden inom kulturpolitiken som vi behöver mer kunskap om.

Numera är Anders Frenander deltidspensionerad, men är ändå i full fart med att planera KPC:s framtid. Cen-

MAG A SI N 1866

trumet är en av sex forskningsmiljöer på högskolan som har fått ett särskilt stöd från och med i år. Det gör att området kanske kan utökas med någon ytterligare forskartjänst. Men området kommer även att stärkas under 2017 med två nya kurser i kulturpolitik på masternivå. Och i ett nytt samarbete med Västra Götalandsregionen planerar Anders Frenander det han hoppas ska bli en återkommande nationell kulturpolitisk konferens, den första i sitt slag. Målet är kort och gott att utöka forskningen.

– Det finns många områden inom kulturpolitiken som vi behöver mer kunskap om. Ett sådant är EU:s kulturpolitik. Den är på ett sätt icke-existerande, samtidigt som man driver kulturhuvudstad och frågor om

upphovsrätt och annat som griper in i kulturlivet. En annan sak är att undersöka varför alla partier tycker så lika om kulturpolitiken. Den är ju av tradition präglad av socialdemokratisk ideologi, men vad skulle en genuint tydligt liberal kulturpolitik kunna vara? säger Anders Frenander.

Många av de forskningsresultat som kommer fram via KPC kommer till användning när de politiska besluten sedan ska fattas.

– Forskningen är viktig, utan den hade det bara handlat om tyckanden och känslor. Utan kunskap blir politiken mer av skott i mörkret, menar Anders Frenander.

Samtidigt är forskarna på KPC ense om att det svårt att få pengar till kultur-

17 Kulturpolitiken i siffror Regeringen (2016) 13,7 miljarder* • Folkbildning 3,9 miljarder • Kulturområdesövergripande verksamhet 1,95 miljarder (bl.a. Statens kulturråd, regionstöd) • Museer och utställningar 1,5 miljarder • Teater, dans och musik (bl.a. Dramaten) 1,3 miljarder • Kulturmiljö (bl.a. Riksantikvarieämbetet) 929 miljoner • Kulturskaparnas villkor (bl.a. Konstnärsnämnden) 401 miljoner • Film 335 miljoner • Litteraturen, läsandet och språket 316 miljoner (bl.a. Myndigheten för tillgängliga medier) • Medier (bl.a. Statens medieråd) 91 miljoner • Bildkonst, arkitektur, form och design 81 miljoner (bl.a. Statens konstråd) Regionerna (2013) 3,6 miljarder Över hälften går till folkrörelser samt teater och dans.

Kommunerna (2013) 10,3 miljarder Tre fjärdedelar går till bibliotek samt allmän kulturverksamhet.

Källa Regeringskansliet, Myndigheten för kulturanalys och rapporten ”samhällets utgifter för kultur 2012-2013". *Hela området kultur, medier, trossamfund och fritid: 13,7 miljarder (13,8 i regeringens förslag till budget 2016). Då ingår också bland annat Riksarkivet, bidrag till idrotts- och ungdomsverksamhet, stöd till trossamfund och Lotteriinspektionen.

AKTUELLT

politisk forskning. Det är inget prioriterat område, precis som kulturen i sig inte står högst i kurs bland politiker.

Svårast att få pengar till är projekt med kritiska frågeställningar.

– Det är ingen som vill betala en forskare att kritiskt granska kulturpolitiska satsningar. De är ju nästan alltid lovvärda, som att öka tillgängligheten eller inkludera nya grupper i samhället. Men som forskare kan man inte utgå från att kultur per definition är något gott. Jag brukar säga till mina studenter, som ofta har en stark tro på kulturens inneboende godhet, att den går att använda på väldigt många sätt. Det syns kanske främst i diktaturer, där det första de styrande gör är att ta kontroll över medier och konstutövande, säger Linnéa Lindsköld.

Just därför är det viktigt att det bedrivs forskning om kulturpolitik.

– Jag tror man kan lära sig mycket av ett samhälle genom att se på hur dess kulturpolitik ser ut. Det handlar i grund och botten om vilka verktyg som används för att styra kreativitet, idéer och tankar, avslutar Linnéa Lindsköld. ◼

186 6 MAG A SIN

18 FOKUS

 När Behnaz Baghaei hettar upp och pressar väven bildas en hård biokomposit som är så stark att den kan användas inom byggoch fordonsindustri.

Presed moiandam verente venihilique dit, sequassiment fugit ium.Si caet; nihiliam

MAG A SI N 1866

19 FOKUS

På rätt plats för att utveckla plast Dagens plast som tillverkas av råolja behöver bytas ut mot mer miljövänliga alternativ. Nu utvecklar en forskargrupp vid Högskolan i Borås, i samarbete med företag, biologiskt nedbrytbara plaster och kompositer för framtidens bilar och hus.

Text Kristina Karlberg Foto Suss Wilén

I polymerlabbet på högskolan råder det full aktivitet. Flera forskare håller på att tillverka och testa nya material som ska ersätta råoljebaserad plast. Behnaz Baghaei står vid en maskin som hettar upp och pressar ihop olika ämnen så att det bildas en komposit – ett konstgjort material sammansatt av olika ämnen som tillsammans bildar ett nytt material med nya egenskaper.

– Det ser ut som en vanlig bit plast, men om man tittar riktigt noga kan man se trådar och fibrer i materialet, säger Behnaz Baghaei och håller upp en smal rektangulär skiva av den nytillverkade kompositen.

Hennes kompositer är enbart framställda av biologiskt nedbrytbara ämnen och kan återvinnas.

– Jag använder förnybara alternativ som majsstärkelse, hampa, lin och cellulosafibrer.

Hon tar fram en stor rulle som är lindad med ett fluffigt vitt garn. Behnaz Baghaei berättar att garnet består av hampafibrer och tunn tråd som tillverkats av majsstärkelse. Hon har virat den tunna tråden runt fibrerna från hampan. Garnet vävs sedan till väv.

– När jag hettar upp och pressar vävarna bildas det en hård biokomposit som är starkare än andra biokompositer.

Det beror på att jag låtit hampafibrerna

löpa parallellt och inte försvagat dem genom att de böjts eller hamnat i oordning. Den här kompositen är så stark att den kan användas inom bygg- och fordonsindustri.

Hon berättar att en annan fördel med kompositen är att den är lätt, vilket till exempel efterfrågas av bilindustrin när de letar efter lösningar för att minska bränsleåtgången i framtidens fordon.

Flera företag har kontaktat Behnaz Baghaei när de läst om hennes forskning och utveckling av biokompositer.

Just nu samarbetar hon med textilföretaget Engtex i Mullsjö som testar att tillverka hennes vävar i större volymer.

– Allt fler företag efterfrågar miljövänliga kompositmaterial, men det gäller att också kunna visa hur produktionen kan göras storskalig och på ett kostnadseffektivt sätt.

29-åringen från Iran stortrivs med att forska vid Högskolan i Borås. I sitt omväxlande arbete möter hon representanter från företag och undervisar studenter. Men allra bäst gillar hon tiden i polymerlaboratoriet.

– Jag tycker om att vara i labbet och kunna arbeta utifrån mina idéer och kunskaper. De miljövänliga kompositerna försöker jag utveckla på olika sätt.

Det är spännande.

Mikael Skrifvars, professor i polymerteknologi, leder forskningen med att ta fram de nya miljövänliga bioplasterna och biokompositerna. Han har tidigare arbetat inom den kemiska industrin i Finland och vid industriforskningsinstitutet SICOMP. År 2003 anställdes han vid Högskolan i Borås och började bygga upp polymerforskningen där.

– Världen står inför stora miljöutmaningar. En av dem handlar om att ersätta plast som tillverkas av råolja.

186 6 MAG A SIN

20 FOKUS

Vi behöver också utveckla nya alternativ till glasfiber som används i kompositer som förstärkningsmaterial. Glasfibrer har högre vikt och är svåra att återvinna, förklarar Mikael Skrifvars.

– Vår forskning kan bli ett bidrag till en bättre miljö. Men det finns ännu större hot än den råoljebaserade plasten.

Utsläppen från fordon och fossila energikällor är de allvarligaste hoten mot klimatet.

Att forska om nya plaster är populärt.

Mikael Skrifvars berättar att det pågår mycket forskning kring att ta fram miljövänliga plaster och kompositer även vid andra högskolor och universitet i Sverige och runt omkring i världen.

Men Högskolan i Borås är unik med att kombinera textil och plast i kompositmaterial.

– Våra kompositer kan till exempel innehålla fibrer från hampa, lin eller jute. Vi impregnerar och binder ihop fibrerna med bioplast som tillverkas av sojabönsolja eller majsstärkelse.

Textilfibrerna kan ersätta glasfibrer och fungerar som en förstärkning eller armering av plasten.

Han räknar upp en mängd exempel på hur biokompositerna kan användas.

I allt från flygplan, bilar, vingar i vindkraftverk till byggnadsmaterial, möbler och inredningsdetaljer.

– Kompositer är lätta material, lättare än både metall och trä. En annan stor fördel är att kompositerna kan bearbetas och användas på väldigt många olika sätt.

Efterfrågan på miljövänliga plaster och kompositer ökar bland tillverkningsföretagen har han märkt. I takt med att miljölagstiftningen blivit strängare och kunderna frågar efter miljövänliga produkter, vill allt fler företag och industrier hitta alternativ till den råoljebaserade plasten.

– Bioplasten har redan slagit igenom.

Den finns i fler produkter än de flesta vet om, till exempel i plastartiklar på snabbmatsrestauranger, i livsmedelsförpackningar eller i vanliga plastmöbler.

Men det är fortfarande svårt att tillverka bioplaster och biokompositer MAG A SI N 1866

i stora kvantiteter och få produktionen att bli kommersiellt lönsam. Än så länge är de råoljebaserade alternativen alltför billiga och råoljepriset för lågt.

– Jag är säker på att bioplast och biokompositer kommer att slå igenom på bred front. Frågan är inte om utan när det sker.

Cecilia Ramberg på industriforskningsinstitutet Swerea IVF och vice verksamhetschef för LIGHTer (en branschöverskridande organisation för lättviktsutveckling), delar Mikael Skrifvars syn att biokompositer kan bli framtidens material.

– Miljövänliga lättviktsmaterial som biokompositer kommer att behövas allt mer, till exempel i elbilar för att få ner bränsleförbrukningen eller i lättvikts-

 I labbet används ämnen som hampa, majsstärkelse, jute, lin och cellulosafibrer för att tackla en av världens stora miljöutmaningar – att hitta alternativ till oljebaserade plaster.

Kompositer

Kompositer är konstgjorda sammansatta material av två eller flera komponenter som var för sig har helt olika egenskaper.

När materialen sätts samman bildas ett nytt material med nya och bättre egenskaper. Några fördelar med kompositer är att de har låg vikt, bra mekaniska egenskaper och att tillverkningstekniken gör att komplicerade produkter kan tas fram på ett kostnadseffektivt sätt. Kompositer används till exempel i bilar, båtar, flygplan, vindkraftverk, möbler och byggnader.

Biokompositer är kompositer som huvudsakligen framställs av förnybara råmaterial och ämnen från exempelvis jute, linfrö, träfiber, sojabönor, majs, bananplantor och skogsråvara.

Visste du att …

 Det forskas om nya plaster och kompositer även vid andra lärosäten i Sverige. Mikael Skrifvars forskargrupp är dock unik med att kombinera textil och plast.

... varje år produceras 300 miljarder ton plast och det tar cirka 1000 år för oljebaserade plaster att brytas ner. Biobaserade plaster bryts ner på endast några år. … den mesta plasten hamnar så småningom på soptippar eller i haven. Detta kan förhindras genom att återvinna och återanvända plast. … inom juiceindustrin blir det årligen 15 miljoner ton citrusavfall. Forskare i Borås håller på att utveckla metoder för att producera biokompositer ur avfall från bland andra företaget Brämhults Juice.

broar för att minska transportkostnaderna när broarna byggs.

Inom LIGHTer finns omkring 250 företag, högskolor och organisationer som kan mötas och utbyta idéer.

Högskolan i Borås deltar i samverkan, liksom företag som Volvo, Scania och Saab.

– Vi försöker skapa forum där forskning och industri kan mötas. Ofta är det industrin som formulerar frågor som de vill ha hjälp med. Men det kan också handla om att forskare utvecklar prototyper som de vill visa upp och väcka intresse för.

I vintras arrangerade LIGHTer och Mikael Skrifvars en workshop vid Högskolan i Borås. Där visades en bil som bestod till 15-20 procent av biokompositmaterial från skogen. Bilen hade byggts 186 6 MAG A SIN

22 INTERVJU

Han visar en hård och styv skiva av biokompositen. Än kan kompositen enbart användas invändigt i bilar eftersom materialet inte står emot vatten.

Men Sunil Kumar Ramamoorthy tror att problemet kan lösas framöver. Han berättar att ett tidigare problem var att biokompositen luktade hö. Men genom att exakt styra vilka delar av träden som ska finnas med i trämassan, har han kunnat få doften från den slutliga kompositen att bli mer lik plast.

– Nyblivna bilägare vill nog inte ha en bil som luktar hö, säger han och skrattar.

 Sunil Kumar Ramamoorthy såg problemen med plast som förstör miljön på nära håll i sitt hemland Indien och bestämde sig för att göra något åt det. Idag ingår han i professor Mikael Skrifvars forskargrupp inom polymerteknologi.

av högskolan MetropoliaUniversity of Applied Science i Helsingfors och det finländska skogsbolaget UPM. – Att få se en bil i biokompositmaterial i verkligheten, tror jag gav inspiration både till företag och forskare att fortsätta med att utveckla liknande produkter tillsammans, säger Cecilia Ramberg.

MAG A SI N 1866

Skrifvars forskargrupp inom polymerteknologi vid Högskolan i Borås består idag av fem forskare. Behnaz Baghaei är en av dem. En annan forskare är Sunil Kumar Ramamoorthy som kommer från Chennai i Indien. Han kom till Borås för sex år sedan för att forska och doktorera. Förra året blev han klar med sin avhandling, endast 27 år gammal.

Nu fortsätter han att arbeta i olika forskningsprojekt.

– Trots att min familj finns kvar i Indien, känner jag att jag hamnat på rätt ställe. Jag vill vara med och lösa problemen med plast. I mitt hemland Indien kommer det att finnas mycket att göra för att ta tillvara och återvinna all plast som skräpar ner i naturen.

På liknande sätt som Behnaz Baghaei, utvecklar Sunil Kumar Ramamoorthy biokompositer av textilfibrer och bioplast. Klädd i vit rock och skyddsglasögon står han vid ett dragskåp i laboratoriet och smälter ihop ämnen under hög värme.

– Jag använder fibrer från återvunna sjukhusfiltar, svensk trämassa och plast framställd av sojabönsolja. Av det får jag fram ett starkt material som kan användas i bildörrar, berättar Sunil Kumar Ramamoorthy.

I samarbete med entreprenörsföretaget Juteborg AB håller Sunil också på att utveckla biokompositer av jute för fordonskomponenter. Else-Marie Malmek, som är en av grundarna till Juteborg AB, berättar att jute odlas i stora mängder i växelbruk med bland annat ris vilket gör att växten inte konkurrerar med matproduktion. Den är också komposterbar.

– Jute är starkare än stål och billigt och lätt material. Därför kan jutefibrer passa bra som förstärkningsmaterial inom fordons- och byggindustrin, säger hon.

I projektet JuteLight samverkar Juteborg AB med forskarna Sunil Kumar Ramamoorthy och Mikael Skrifvars vid Högskolan i Borås. I samarbetet ingår också Volvo Cars och Swerea SICOMP. De genomför tillsammans en förstudie för att utvärdera jutes egenskaper som förstärkningsmaterial i kompositer i framtidens bilar.

Planen är att resultatet senare ska kunna användas i industriell produktion av bilar.

– För oss som är ett litet entreprenörsföretag är det viktigt att ta hjälp av forskare för att få fram nya material och kunna göra analyser på vetenskaplig grund. Vi har idéer och kontakter inom handeln med jute, men vi saknar kunskaper och erfarenhet för att kunna göra ingående undersökningar och tester av materialet, säger Else-Marie Malmek.

23 FOKUS

Forskarna inom polymerteknik vid Högskolan i Borås jobbar inte enbart med att utveckla bioplaster och biokompositer. De tar också fram lösningar för hur kompositer och plaster kan återvinnas. Docenten Dan Åkesson berättar att han ofta samarbetar med företag, till exempel golvföretaget Tarkett, plasttillverkaren Hammarplast och skogsföretaget Södra, för att hitta nya metoder för återvinning.

– Jag tycker att det är viktigt att vår forskning kommer till användning för industrin, så att slutresultatet inte riskerar att bli en vetenskaplig rapport som ingen läser, säger Dan Åkesson. Även hans kollega Adib Kalantar i forskargruppen har ett nära företagssamarbete, när han utvecklar nya metoder för jordvärme. Halva sin arbetstid är han i laboratoriet vid Högskolan i Borås och den andra halvan finns han på geoenergiföretaget MuoviTech i Brämhult. Han menar att forskningen vinner på att ha starka kopplingar till näringslivet.

– Jag kan hela tiden jobba med idéer som kommer till praktisk nytta, säger han.

Men det finns också utmaningar i samarbetet. Ibland vill företaget ha snabba resultat som han inte kan ge dem.

 Bilen Biofore visas upp under en presskonferens i samband med en workshop där bilindustrin och forskare möttes på Högskolan i Borås. Konceptbilen, som till 15-20 procent är tillverkad av biokompositer, är ett bra exempel på de möjligheter som finns för bilindustrin när det kommer till biobaserade material i framtiden.

– Inom forskningen går det inte att utfästa några garantier i förväg. Det kan handla om en lång process innan jag får fram ett säkert resultat. Samtidigt kan företaget ha stor nytta av den nya kunskap som kommer fram, säger Adib Kalantar.

–Jag ser mig lite som en brobyggare mellan forskning och näringsliv. ◼ 186 6 MAG A SIN

24 AKTUELLT

T Han tränar datasystem att hitta rätt Nytt designtänk kring stickade plagg Genom ett antal designexperiment har Karin Landahl, nyligen disputerad vid Textilhögskolan, undersökt hur ett nytt sätt att tänka kring form kan användas i designarbetet för stickade plagg. Utgångspunkten i hennes forskning är att stickning och virkning innebär en annan designprocess än att skära till och sy ihop plagg av ett färdigt tyg, då det stickade plagget istället formas samtidigt som materialet blir till.

Vi vet alla hur omöjligt det är att hitta och hänga med i allt som skrivs, även om smala ämnen, eftersom informationsmängderna är så ofantliga. Johan Eklund har tränat datasystem för automatisk textklassifikation så att de bättre ska kunna hjälpa oss att hitta rätt i textmassorna. I april disputerade han med avhandlingen “With or without context: automatic text categorization using semantic kernels”.

Västsvenska lärosäten vill skapa ett nationellt forskningscentrum om digitalisering Digitalisering är en kraft som påverkar alla samhällssektorer, till exempel industri, transport, massmedia, undervisning, sjukvård och handel.

Men få företag och myndigheter utnyttjar den nya tekniken fullt ut. Det krävs ny kunskap och metoder som hjälper organisationer att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Därför vill sju västsvenska lärosäten tillsammans skapa ett nationellt forskningscentrum om digitalisering placerat i Västsverige.

Sju rektorer vid de västsvenska lärosätena Chalmers, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Jönköping University, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst har skickat in en skrivelse till regeringen.

Förslaget är att lärosätena tillsammans ges i uppdrag att utreda hur ett sådant nationellt forskningscentrum bör se ut.

Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning MAG A SI N 1866

Kunskap på export räddar klenod Staffan Svensson, professor i byggteknik, är en av experterna som ska ge råd om byggnadsteknik och -material för det engelska 1500-talsskeppet Mary Rose. Sedan fyra år tillbaka är han expertrådgivare för samma typ av arbete med Sveriges egen nationalklenod – regalskeppet Vasa.

– Varenda planka behöver mätas och vägas och sedan görs beräkningar med en modell som kallas hygro-mekanisk modell, förklarar Staffan Svensson. Min roll blir att övervaka och granska värdena och samtidigt ställa frågan om värdena är rimliga eller inte.

25 AKTUELLT

Hållbara chefer och framtidens handel – teman när Högskolan i Borås intog Almedalen Under årets politikervecka i Almedalen deltog Högskolan i Borås på flera sätt.

Bland annat anordnade man seminarier på Västsvenska arenan med teman som profilering av lärosäten, samordning kring forskningen om samhällets digitalisering samt hållbart ledarskap i vården.

Rektor Björn Brorström och flera av högskolans forskare deltog även i en rad olika seminarier under veckan och SIIR, Swedish Institute for Innovative Retailing, höll seminarier kring framtidens handel i samarbete med Svensk Handel.

– Almedalen är en viktig arena där vi kan driva frågor och visa upp våra styrkeområden.

Jag upplever årets satsning som lyckad, säger Björn Brorström.

Läs mer på: hb.se/almedalen

Fortsatt finansiering för samarbete

Hur ska hemtjänsten i Göteborg bli mer attraktiv?

Arbetsmiljön för dem som jobbar inom hemtjänsten är krävande, såväl fysiskt och organisatoriskt som socialt. Forskare vid Högskolan i Borås har beviljats nästan 4 miljoner kronor från AFA Försäkring för att följa och studera fyra enheter inom Göteborgs Stads hemtjänst. Målet med forskningen är att ta fram nycklar till hur man ska åstadkomma en reell förändring inom hemtjänsten med en mer socialt och ekonomiskt hållbar organisering, som även andra verksamheter kan använda sig av.

Projektet pågår 1 september 2016 till 31 augusti 2019 och är ett samarbete mellan Högskolan i Borås, Karolinska Institutet och Institutet för stressmedicin vid Västra Götalandsregionen.

Kläder av luft minskar växthuseffekten Snart är det möjligt att din garderob består av plagg gjorda av luft. Smart Textiles-projektet ”From Air” jobbar mot målet att skapa textilfibrer av växthusgas från luften. Resultatet? Kläder som minskar växthuseffekten.

– Om tekniken fungerar har den potential att bli en ”game changer” inom textilindustrin, konstaterar Lena-Marie Jensen, koordinator för projektet ”From Air”.

Forskningssamarbetet mellan Högskolan i Skövde och Högskolan i Borås får fortsatt finansiering från Västra Götalandsregionen.

Inom det strategiska samarbetet finns det fyra teman identifierade där Västra Götalandsregionen medfinansierar två teman: Design, Textil och hållbar utveckling och Informations- och kommunikationsteknik. Samarbetet började 2013, och har fått finansiering fram till och med juli 2018. De andra två områdena Vård och välbefinnande och Framtidens företagande som också ingår i samarbetet har fått fortsatt finansiering från de båda lärosätena fram till och med 2017.

186 6 MAG A SIN

Med handelsrevolutionen i sikte – Handel är nog det fulaste

man kan forska om, men det struntar jag i! Den som säger det är Malin Sundström, en person som gillar att röra om i grytor och starta från scratch, men som inte är förtjust i att shoppa.

Hon förutspår en revolution inom handeln när digitaliseringen börjar utnyttjas bättre. Många nya tjänster som underlättar för konsumenterna är på gång. Men först måste handeln inse vilka möjligheter som finns och hur de kan utvecklas.

MAG A SI N 1866

Text Lena M Fredriksson Foto Suss Wilén och Lars Adarve

Det är full fart kring Malin Sundström.

Mobilen surrar och plingar ideligen, ända tills hon stänger av signalerna. Folk tittar ofta in i hennes rum på Högskolan i Borås och växlar några ord.

När vi ses är ett möte just avslutat och några personer dröjer sig kvar för lite småprat. Strax ska hon iväg och fotas inför sommarens uppdrag i Almedalen.

Men först besvara något mejl och ta en sväng in på Handelslabbet för att visa oss vad det är.

Malin Sundström är handelsforskare.

Men det var först efter många år på Högskolan i Borås som hon insåg att

det var just handel hon forskade om, att det var den rubriken som kunde omsluta hennes forskning, som rörde sig kring marknadsföring, konsumtion och reklam.

– När jag var på handelsforskningskonferens 2008 kände jag att jag kom hem, säger hon. Alla pratade om sådant som jag gillade och jag var intresserad av precis allting. Det var då jag förstod att det är handel jag forskar om. Det är ett område som spänner över många discipliner såsom matematik, marknadsföring, psykologi och datavetenskap.

I nästa andetag säger hon det där om att handel nog är det fulaste man kan forska om. Det tror hon beror på att någon som forskar om handel förväntas stödja kommersiell verksamhet, vilket ofta betraktas som lite simpelt och kanske inte så rumsrent i forskarvärlden.

– Men utan handel har vi ingen livskraft i våra samhällen. Det blir färre butiker ute i mindre samhällen, och det är inte alls bra! Men som tur är kan digitaliseringen bidra till bättre handel

27 PERSONLIGT

även på små orter, till exempel genom obemannade butiker där man kommer in och betalar via mobilt bank-id eller liknande lösningar. Det kommer nya butiksformat i framtiden, var så säker!

Och även om detta innebär färre butiksanställda, så kommer de som jobbar i butik att behöva vara ännu mer kunniga än idag.

På väg till Handelslabbet stannar vi till för fotografering i högskolans entré.

Under tiden pratar vi om digitalisering.

– Det kommer att föra med sig en revolution i handelsbranschen, så att värderingsmodeller ändras och hela synen på butiker blir annorlunda.

Traditionellt sett har en butik och dess läge varit avgörande för ett företags värde. Men i och med digitaliseringen har konsumenternas köpmönster genomgått stora förändringar, och är i fortsatt förändring. Numera handlar vi var vi än befinner oss.

Vi kan bli inspirerade att kolla upp ett

par nya gympaskor som vi har sett någon ha på träningen. Då kanske vi letar efter dem via vår smartphone redan på bussresan hem. Väl hemma kan köpet redan vara gjort.

– Eller så vill vi gå in i en butik för att prova och känna på produkterna, men kanske inte vill ta med dem direkt och kånka hem alla varor när vi är på shoppingrunda, säger Malin Sundström. Jag räknar med att butikerna med centralt läge kommer att bli mindre och inte ha så mycket i lager, utan att leveranser i stället sker från lager som ligger mer perifert.

Själv avskyr hon att shoppa och gör de flesta av sina köp digitalt.

– Jag var nog den första kunden när matbutiken återinförde e-handel. Nu köper jag alla tunga matvaror digitalt och får dem levererade till hemmet, det sparar både tid och kraft. Kläder köper jag också digitalt. Där har jag lärt mig vilka varumärken jag gillar och vilken storlek som passar mig, så jag utgår

 Vad är en butik idag? Malin Sundström undersöker digitaliseringens effekt på köpmönster och butikernas nya revolutionerande affärsmöjligheter.

186 6 MAG A SIN

28 PERSONLIGT

Malin Sundström

Är: Docent och universitetslektor samt akademisk föreståndare för SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing).

Gillar: Människor som inte är nöjda, utan tycker att de inte kan så mycket.

Gillar också: Att gå på auktion och titta på hur människor beter sig och hur de budar.

Bor: I Borås, men är Holsljungabo i själ och hjärta sedan barnsben.

Familj: Sambo samt världens finaste barn x 2 och en ragdollkatt som heter Dexter.

Devis: ”Man har inget hem om man inte har piano och katt”.

Intressen: Största intresset är handel, men också mat och att umgås med människor.

Blir glad av: Mina barn.

Blir arg på: Självupptagna människor, orättvisor, småsinthet.

Har: Skinn på näsan och säger alltid vad jag tycker.

Kan: Ändra mig utan att känna prestigeförlust.

Personliga egenskaper: Glad, nyfiken, förändringsbenägen, snäll. Är bra på: Låttexter till gamla visor och andra låtar.

Drömmer om: Att ha en hästgård. Det kommer aldrig att förverkligas, utan ska förbli en dröm.

Favoritappar: SVT nyheter, YR och Hemnet (”det är väldigt kul att se hur mäklarnas stylingrekvisita återanvänds i bostad efter bostad”).

Vill kunna: Måla akryl och akvarell samt uppskatta teater och konstmuseer.

Drivkraft: Vilja att förändra och pröva nytt + nyfikenhet.

Spelar: Piano när ingen hör på, både klassiskt och vispop.

Skriver: Blogginlägg på retailingresearch.blogspot.se och 7ha.se.

oftast från dessa varumärken. Utom ibland när min dotter säger till mig att köpa någon specifik jacka, till exempel, som hon tycker att jag behöver.

Trots att hon inte ger sig ut på egna shoppingturer vistas Malin Sundström ändå en del i butiker. Det ingår i jobbet.

Och i familjelivet, eftersom hennes sambo tycker om att shoppa.

När hon är i butiker passar hon på att studera både dem och deras kunder.

Det finns massor av frågor som behöver svar. Hur gör de när de blir intresserade MAG A SI N 1866

av en vara? Vad talar de med varandra om? Hur kommenterar de varorna?

Och hur verkar de fatta sitt beslut om att köpa eller inte? Och hur tänker de som har en livsmedelsbutik som saknar mobiltäckning så att folk inte kan använda sina delade shoppinglistor eller kontakta varandra?

– Digitaliseringen har slagit igenom även för privatpersoner som handlar i en butik. Det är vanligt att en kund, särskilt om det är en ung sådan, som står i begrepp att köpa något fotar eller filmar

detta och sprider via sociala medier till sina kompisar. Även om en eller ett par smakråd är med i butiken. På så vis kan de snabbt få feedback från kanske 20-30 kompisar. Det är lite sorgligt att det finns en så stor osäkerhet och rädsla att köpa fel, men detta är något som butikerna kanske också kan hjälpa till med på sikt.

I förlängningen kommer digitaliseringen att ge ännu större effekter.

Malin Sundström deltar just nu i ett forskningsprojekt som undersöker

29 PERSONLIGT

 I det virtuella provrummet byter Malin Sundström sömlöst mellan virtuella plagg för att hitta exakt vad som klär henne.  Genom att hålla ett öga på den fysiska världen får forskarna även svar på hur olika butiksmiljöer påverkar konsumenternas beteende.

hur det digitala landskapet kan bli en drivkraft för innovation, nya affärsmodeller och utveckling av handelsplatser.

Där undersöks hur digitala verktyg kan ge ett mervärde till kunderna och vilka handelsplatser som kan utvecklas ur detta.

Kanske mataffären kan hålla reda på vilka allergier som finns i din familj och sedan på din skärm bara visa livsmedel som inte innehåller dessa ämnen? Och kanske klädbutiken kan komma med förslag om en jacka som passar till ditt senaste byxköp? Eller erbjuda lagning eller byte om du köper ett par nästan likadana byxor väldigt snart igen, och de får reda på att de tidigare har gått sönder?

Men var går gränsen för vad vi tycker är okej, och hur ska vi konsumenter hantera att någon annan vet så mycket om oss?

– Äganderätten till informationen

måste förflyttas till individuell nivå, så att man sedan kan dela med sig till den man vill. I dag finns det all anledning för konsumenter att vara misstänksamma om hur deras aktiviteter på internet och sociala medier sparas och används. Det måste bli en förändring så att inte företag eller staten äger den informationen.

Det är väldigt mycket och spännande forskning som kan göras kring tänkbara kommande tjänster, och vi som forskare behöver ta vårt ansvar och informera och påverka lagstiftarna.

Malin Sundström är akademisk föreståndare för SIIR, Swedish Institute for Innovative Retailing, som är en så kallad centrumbildning vid Högskolan i Borås. Centrumbildningar är områden som anses som strategiskt viktiga för samverkan med det omgivande samhället, och som till huvuddelen är finansierade av pengar utifrån.

186 6 MAG A SIN

30 PERSONLIGT

I SIIR ingår forskare från flera olika fält: som datavetenskap, textilt management och marknadsföring. Här utvecklas och analyseras digitala verktyg och deras möjligheter att bistå såväl handel som konsumenter mötet dem emellan.

En viktig del av SIIR är Handelslabbet.

Nu är vi där och kollar. Det ligger i bottenvåningen på högskolan, och ser ut ungefär som en affär med hyllor med livsmedelsförpackningar, diverse ställ och hängare med kläder och ett provrum.

– När jag blev tillfrågad om att starta SIIR åtog jag mig det på ett villkor: att jag skulle få göra som jag ville. Det fick jag. Då tänkte jag att vi skulle göra en massa experiment i Handelslabbet och undersöka sådant som konsumenters beteende i olika butiksmiljöer. Men i stället har det blivit en inspirationsinjektion till de besökande företagen.

I labbet finns exempel på hur olika it-system kan hjälpa kunderna att fatta bättre beslut. Ta provrummet, till exempel.

Det är virtuellt. Malin Sundström visar hur hon genom att trycka på några skärmar kan få spegelbilden att visa henne själv klädd i valfritt plagg från datasystemet. Hon svänger runt och byter mellan olika virtuella klänningar och skjortor, och berättar att just det här brukar vara extra populärt bland besökande medelålders män från olika företag. Särskilt uppskattat är att det går att se sig själv i spegeln iklädd en virtuell Batmandräkt.

På väggen en bit bort hänger en dataskärm med frågor till en tänkt kund som ska köpa kudde. Genom att klicka

Jag räknar med att butikerna med centralt läge kommer att bli mindre och inte ha så mycket i lager.

MAG A SI N 1866

i svar om sina sovvanor och liknande smalas utbudet av, tills det bara återstår några få kuddar som kan vara lämpliga för just den kunden.

– De här it-systemen kan koppla ihop front office, alltså butiken och kunden, med back office, alltså lager och logistik, säger Malin Sundström. Detta går förstås att utveckla väldigt mycket. En del av besökarna i Handelslabbet brukar få en min som om de har kommit in i kyrkan och sett gud.

Här bedrivs också forskning för att analysera vilka verktyg som är till hjälp för kunderna när de ska fatta köpbeslut.

Då kan konsumentgrupper av olika sammansättning bjudas in för att testa verktyg och ge forskarna svar på frågor om hur de påverkas, vad de uppskattar och vad de saknar hos olika digitala hjälpmedel.

I en docenttjänst ingår normalt en del undervisning. Men just nu har Malin Sundström enbart tid för doktorandhandledning. Att bli lärare var verk-

ligen inte självklart för henne. Tvärtom.

– Det finns många lärare i min släkt och det var något som jag hade bestämt mig för att absolut inte bli, säger hon.

Men ofta är det så med mig att om jag har bestämt mig för att låta bli något, så blir det av någon anledning just det jag gör i alla fall.

När hon 1997 anställdes som universitetsadjunkt på Högskolan i Borås efter att ha läst till civilekonom var det faktiskt framför allt undervisa hon ville göra – hon hade haft så mycket utbyte av seminarier och alltid velat diskutera och göra sin röst hörd under utbildningen. Att undervisa kändes som en fortsättning på det, och något hon tyckte var både roligt och stimulerande.

Men att forska hade hon inte haft någon tanke på.

– När jag anställdes förutsattes det att en universitetsadjunkt skulle forska, så då fick jag väl göra det då. Men jag var väldigt kritisk under forskarutbildningen, för jag tyckte att det var alldeles för mycket fokus på modeller hela tiden.

31 PERSONLIGT

Jag saknade kopplingen till tillämpningar av det vi forskade om. Så småningom insåg jag dock vad alla modeller skulle vara bra för. Det handlar om vad kompetens ytterst är: att ha teoretisk kunskap och förmåga att använda den praktiskt.

Forskandet föll väl ut och resulterade i en avhandling om näthandel. Men den där kritiska ådran finns fortfarande kvar hos Malin Sundström.

– Det retar mig att det finns en del forskare som bara forskar för sin egen skull. Jag är fanatisk motståndare till det och tycker att så länge vi är statligt anställda som forskare har vi ett ansvar och måste forska för det allmännas bästa och inte för att själv bli docent eller vad det nu kan vara. Systemet inom forskarvärlden premierar att man satsar på sin individuella karriär, och det gillar jag inte.

Med emfas ger hon exempel på vad hon menar. Den forskare som ska skriva om sina meriter och både har skrivit en lärobok och vetenskapliga artiklar

väljer säkert i första hand att ta upp de vetenskapliga artiklarna. Det beror på att sådana ger sken av att gå att mäta och bedöma – de vetenskapliga tidskrifterna rankas och om artikeln har publicerats i en högt rankad tidskrift anses den vara mycket värd. En lärobok går inte alls att bedöma på det sättet. Inte utan att den som ska värdera den själv läser den.

Om hon har skrivit läroböcker?

Javisst! Bland annat Marknadsföringsboken, tillsammans med Lena Mossberg, en bok som fick Kurslitteraturpriset av förlaget Studentlitteratur.

– Det senaste som har getts ut är Köprevolutionen, där jag bland annat behandlar hur reklam och marknadsföring inte är lika långt framme som konsumenterna. Reklamen bygger fortfarande på föreställningen att människor fattar köpbeslut utifrån en process som innehåller behov, informationssökning, jämförande och så vidare. Men i själva verket befinner vi oss nuförtiden i en ständigt pågående köpresa, i ett ständigt flöde som handlar om köp.

Reklamen måste följa med där och hitta viktiga ”touchpoints” där de kan möta kunden och nå fram. Det krävs analyser för att hitta de här tillfällena: hur använder människor mobilerna, var är de när de klickar på köpknappen?

 Framtidens it-system kommer inte bara att hjälpa kunderna att fatta bättre beslut.

De gör det även möjligt att koppla samman butiken och kunden med lagret och logistiken.

Det här med handel och konsumenter är något som verkligen engagerar henne, och har så gjort ända sedan tidig ålder.

186 6 MAG A SIN

32 INTERVJU

 Handelslabbet har blivit en mycket uppskattad inspirationskälla för besökande företag.

Malin Sundström är tydligt entusiastisk över de rön hon förmedlar. Hon är glad och medryckande.

– Jag minns när jag som barn och gick och handlade hemma i Holsljunga. Då tyckte jag det var superspännande att kika vad de andra hade i sina korgar och varuvagnar. Tja, på den vägen är det ...

Som liten gick hon ofta sin egen väg och hon har alltid gillat förändringar och nytänkande. Vad det beror på? En gissning är att hennes familjeförhållanden spelar in: att hon har tre storasystrar och en lillebror. Det gav utrymme för henne att rå sig själv rätt mycket eftersom föräldrarna redan var luttrade som föräldrar, men hon slapp samtidigt rollen som yngst och liten och gullig.

Inom handeln tycker hon att det finns för lite av självständighet och nytänkande.

– Det är en värld som består av alldeles för många gubbar, av båda könen. Med det menar jag att det finns ett motstånd mot att ta till sig nyheter och en tröghet till förändring. Men som tur är har en hel del företag, och kanske särskilt här i Sjuhäradsbygden, en större öppenhet. Jag har många kontakter med personer som har stärkt mig oerhört genom åren.

Det är fler som har lagt märke till att hon är stark. En kraft att räkna med.

När tidningarna Market och Icanyheter de senaste åren via en jury och tidningarnas läsare röstade fram Sveriges tungviktare inom handelsområdet var Malin Sundström med på listan, och hon rör sig uppåt. När Borås Tidning rankar de mäktigaste kvinnorna i Sjuhärad finns hon med på tio i topp.

MAG A SI N 1866

Känner du dig mäktig?

– Haha, nej det vill jag inte påstå. Men jag inser att jag har inflytande. Jag har till exempel märkt att det jag skriver om på min blogg genast får konsekvenser och att en del personer ändrar strategisk inriktning utifrån vad jag skriver och vilka rön jag presenterar. Jag gillar inte makt och vill inte bestämma vart folk ska gå. Men jag vill gärna tala om för dem att de inte ska stå stilla.

Du själv då, vart ska du gå i framtiden?

– Det kan jag inte svara på, för det vet jag inte. Jag fattar många personliga beslut med hjälp av intuition

och magkänsla. Men när jag var på branschstämma förra året och insåg att jag kände i princip varenda en av de 1 000 deltagarna tänkte jag att jag kanske borde göra något annat. Så det är möjligt att jag kommer att göra mer nytta någon annanstans, eller kanske jag kommer att utöka laget som jag jobbar med.

Vad söker du i ett arbete?

– Det jag gillar allra bäst är att röra om i grytor och ha fria händer men inte så mycket pengar. Då jobbar jag som bäst, för då hänger allt på mina egna förmågor och det tycker jag är väldigt stimulerande. ◼

33 AKTUELLT

Så blir ledarskapet i vård och omsorg sundare Arbetslivet inom vård och omsorg är komplext. Stress, kostnads- effektivitet och höga kompetenskrav ska kombineras med social omsorg, kvalitet och ett värdigt bemötande i livets alla skeden.

Forskarna Lotta Dellve och Maria Wolmesjö har undersökt vad för slags ledarskap som behövs för att detta ska fungera. De berättar att ett systemskifte är på gång – från hård kontroll och styrning till dialog och tillit.

Text Lena M Fredriksson Illustration Mathilda Svensson

– Ledarskapet är viktigt för att vård och omsorg ska fungera med bra kvalitet, säkerhet och effektivitet, men också för att medarbetarna ska bli engagerade och trivas, säger Lotta Dellve, professor i vårdvetenskap med inriktning på vårdens ledarskap och planering.

Ett tungt ok för cheferna att axla, alltså.

– Dessutom har chefer inom vård och omsorg ofta en professionsutbildning och egen erfarenhet av att ha arbetat inom området, säger Maria Wolmesjö, filosofie doktor och universitetslektor i socialt arbete. Det är en extra utmaning att vara chef för personer med samma yrke och professionskompetens som en själv.

Lotta Dellve och Maria Wolmesjö är specialiserade på hållbart ledarskap inom vård och omsorg. Men vad betyder egentligen begreppet hållbart ledarskap?

– Vi lägger tre olika aspekter i det: att chefen ska hålla och ha förutsättningar för att sköta sitt jobb på ett bra sätt, att chefen ska skapa en arbetsmiljö och -situation som fungerar hållbart för medarbetarna och att verksamheten ska vara kostnadseffektiv, säker och hålla god kvalitet, säger Lotta Dellve.

För att lyckas med detta måste cheferna få rätt förutsättningar.

– Där är det mycket som spelar in, säger Maria Wolmesjö. De måste få tid att leda, handledning i chefsrollen och administrativt stöd. Dessutom måste hänsyn tas till andra omständigheter, som ifall chefen leder flera olika verksamheter eller flera enheter. Även medarbetarna och gruppens sammansättning spelar roll.

Det är en extra utmaning att vara chef för personer med samma yrke och professionskompetens som en själv.

Fakta

Hållbart ledarskap: • Har insikter om välbefinnande och balanser i livet utifrån ett bredare, inkluderande perspektiv.

• Ser och hanterar komplexiteter inom organisationen på ett integrerande och balanserande sätt.

• Optimerar och bygger resurser genom att minska risker och stärka resurser i arbetet och organisationen.

• Leder ärligt, tydligt och situationsorienterat, med kreativitet och stabilitet – och med eget välbefinnande.

• Utvecklar verksamheten stegvist, uthålligt, verksamhetstjänande med tillitskapande ledningslogiker som integrerar perspektiv och värden.

Hur kan ett hållbart OCH värdeskapande ledarskap i stödjas?

Utveckla förståelse och medvetenhet om värden och handlingsstrategier: • Utbildning • Reflektion Organisatoriska stödjande resurser, som konkret innebär: • Inte vara ansvarig för alltför många medarbetare.

• Möjlighet till delad ledning.

• Nära tillgång till administrativa stödfunktioner.

• Respons från personalavdelningen vid problem i arbete.

• Regler, policys och standardisering som ger stöd i chefsrollen.

• Tydlighet i ansvarsområde, uppdrag och befogenheter i chefsuppdraget.

• Att verksamheten har tillräckliga ekonomiska resurser.

• Att högre nivåer i organisationen tydligt visar kvalitetsnivå som är möjlig med de resurser som verksamheten får.

• Överordnad chef som visar verkligt intresse för verksamheten.

Ledarskapets kravfyllda vardag studeras. Genom bland annat intervjuer och observationer där chefer i vård och omsorg fått berätta om sin verklighet har Lotta Dellve och Maria Wolmesjö studerat chefernas situation och hur ett hållbart ledarskap kan skapas.

– Utifrån kvalitativa resultat har vi skapat frågor och hypoteser som vi sedan undersökt bland ett större urval av chefer, 186 6 MAG A SIN

34 AKTUELLT

säger Lotta Dellve. Till exempel om hur etiska värderingar och stödresurser påverkar deras egen hållbarhet och möjligheterna att leda på ett hållbart sätt. Vi har också gjort studier när vårdoch omsorgsorganisationer har genomgått stora förändringar. Detta har gett oss kunskaper om vad som krävs för ett bra och hållbart ledarskap.

Cheferna har så många förväntningar på sig. De ska ständigt tänka på pengar, kvalitet och arbetsmiljö, samtidigt som de måste skapa goda relationer för att kunna få medarbetarna med sig. De ställs ofta inför värdedilemman, och kan behöva fatta beslut som strider mot de egna värderingarna eller mot patienternas/brukarnas behov.

En chef måste även kunna motivera medarbetare i olika faser av förändringsprocesser och prioritera vilka förändringar som är viktiga.

– Kraven kommer från flera håll: politiker, högre chefer och medarbetare, säger Maria Wolmesjö. Dessutom kommer patienter, brukare och anhöriga med andra krav. Och så det övergripande, att vården och omsorgen ska vara likvärdig för alla, men ändå personlig och anpassad efter individen. Det blir väldigt mycket att ta hänsyn till!

– Vi har sett att bra stöd i chefskapet minskar dessa dilemman, säger Lotta Dellve. Till exempel om det finns ett nära och fungerande administrativt stöd, som kan avlasta vissa rutinuppgifter så att tid frigörs för chefer att vara mer ”härvarande” och leda i nära samverkan med medarbetare och dem som verksamheten är till för. Kontinuerlig handledning och fördjupad utbildning kan ge cheferna

Vi får allt fler äldre och sjuka samtidigt som vården blir mer och mer utvecklad.

MAG A SI N 1866

bättre förutsättningar att hantera de specifika dilemman som de ställs inför.

Forskarna har märkt att inriktningen på ledarskapet håller på att förändras just nu.

– Vi får allt fler äldre och sjuka samtidigt som vården blir mer och mer utvecklad, vilket vi måste hantera på effektiva sätt, säger Maria Wolmesjö.

Detta bidrar till en ökad fokusering på värdegrundsfrågor, för det är där utmaningarna mellan personal och brukare eller patient uppstår. Chefen behöver finnas nära verksamheten för att vara med och stötta där.

– I dag verkar det vara viktigt att ha en verksamhetsfokuserad och tillits-

baserad inriktning i ledarskapet, något helt annat än det starkt kontrollerande New Public Management som har varit rådande länge, säger Lotta Dellve. Nu ligger mycket mer fokus på själva verksamheten och hur den kan förbättras, och på dialog mellan alla berörda. Vi ser också att kontinuerliga chefsutbildningar och möjligheter till erfarenhetsutbyte och reflektion behövs för att ledarna ska utvecklas och hitta vägar att hantera alla krav.

I den nya, tillitsbaserade styrningen har ledningsgrupper inte längre en hård kontroll av hur cheferna på mer verksamhetsnära nivåer uppfyller sitt ansvar. I stället frågar de cheferna hur deras arbete bäst kan följas upp och hur utvecklingsarbetet

35 AKTUELLT

kan stödjas. Utgångspunkten är att de som är närmast verksamheten har bäst kunskap om hur arbetet kan utvecklas och följas upp.

Tillsammans med Andrea Eriksson, forskare vid KTH, har Lotta Dellve sammanställt flera års forskning om hållbart ledarskap och skapat ett arbetsmaterial som vänder sig till chefer, Hållbart och hälsofrämjande ledarskap i vardag och förändring. Det knyter an till Arbetsmiljöverkets nya krav på kunskap och handlingsberedskap i organisatoriska och sociala arbetsförhållanden och har använts i en uppdragsutbildning för äldreomsorgschefer på Högskolan i Borås.

Lotta Dellve och Maria Wolmesjö är också redaktörer för en forskningsrapport om hur chefer inom äldreomsorgen kan få en mer hållbar arbetssituation. Den baseras på en stor undersökning med chefer inom privat och kommunal äldreomsorg.

– Vi har märkt vilket sug det är bland chefer efter den här typen av verksamhetsnära kunskaper om ledarskap, så det känns väldigt bra att kunna sprida materialet, säger Maria Wolmesjö. Nu gäller det att kunna tänka nytt och utvecklas för att välfärden ska kunna bibehållas trots nya utmaningar, till exempel i form av rekryteringsproblematik och fortsatt bristande ekonomiska resurser. ◼

FOTNOT

Är du intresserad av arbetsmaterialet Hållbart och hälsofrämjande ledarskap i vardag och förändring och rapporterna som nämns i texten, kontakta kommunikation@hb.se

186 6 MAG A SIN

Ò Det behövs mer forskning om det sociala samspelet mellan elever i skolan.

Genom att kartlägga vilka normer som råder i klassrummet kan man komma till bukt med problem som mobbning och utanförskap.

MAG A SI N 1866

37 AKTUELLT

Det är i klassrummet det händer Det sociala klimatet i skolan kan vara hårt och många ungdomar idag känner sig oroliga och rädda.

Ett sätt att komma till bukt med problemen är att titta närmare på de normer och sociala beteenden som styr eleverna.

Men forskning om relationerna elever emellan lyser med sin frånvaro. Kennert Orlenius, professor i pedagogiskt arbete, förespråkar att man istället för att fokusera på individen, mobbaren, bör studera vilka normer och beteenden som styr hela klassen.

Text Solveig Klug Foto Anna Sigge

– Främjar man det sociala och inkluderande arbetet så främjar man även lärandet. Det är min övertygelse.

Gruppdynamiken i klassen påverkar alla elever och det är svårt för lärarna att greppa allt som händer i och utanför klassrummet.

– Begreppet inkludering, som jag använder i min forskning, handlar om att skapa goda medborgare till framtidens samhälle, något som är grunden för 186 6 MAG A SIN

38 AKTUELLT

Ñ Kennert Orlenius är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås. Han är övertygad om man främjar den sociala samvaron bland eleverna i skolan blir även förutsättningarna för ta in kunskap bättre.

hållbar samhällsutveckling. Det är ett sätt att få unga att känna sig som en del av samhället de lever i.

Kennert Orlenius har länge forskat om lärande, men han är också intresserad av frågor som etik, moral och värdegrund.

I sin forskning utgår han från den komplexa verklighet som är vardag för alla elever och lärare i den svenska skolan. Det är den pedagogiska praktikens frågor och utmaningar som är utgångspunkten i hans forskning.

– I många mellan- och högstadieklassrum råder idag ett hårt klimat och den sociala samvaron är bristfällig. Vissa elever känner sig oroliga, de vågar inte svara på frågor under lektionerna av rädsla för att bli retade. Ibland kan elever som är kompisar utanför skolan inte ens hälsa på varandra i korridoren för att de tillhör ”olika gäng”.

I vissa fall är det väldigt tydligt att det är en särskild grupp i klassen, särskilda ledare, vars värderingar och sociala normer styr resten av klassen. Och i andra klasser är det mer flytande.

Allt sådant här, som ligger under ytan, är svårt för lärare att fånga upp.

MAG A SI N 1866

Forskning visar att genom att kartlägga gruppdynamiken och de normer som råder i en klass skulle man kunna komma till bukt med sådana problem. Kennert Orlenius menar att det skulle främja den sociala samvaron och därigenom även hur elever tar till sig kunskap.

– Forskningen ligger till grund för en metod och konkreta verktyg som lärare kan använda sig av för att komma åt de här etiska frågorna, de som handlar om sociala beteenden.

Och sättet att göra det på är att utgå från eleverna, förklarar Kennert Orlenius.

Metodens första steg är att göra en kartläggning där lärarna genom intervjuer med sina elever ska få syn på och kunna ta tag i de sociala normer som faktiskt styr i klassen. Kennert Orlenius handleder doktoranden Hélène Jenvén vid Örebro universitet, som utvecklat denna metod. Den innebär att forskaren går in i en klass tillsammans med lärarna med syfte att skapa en positiv utveckling och främja samhörighet och gemenskap. Hittills finns ingen forskning som hanterar problemen på det här sättet. Avhandlingen väntas vara klar 2017.

39 AKTUELLT

 Aktionsforskning innebär att lärarna tar en central roll och undersöker saker tillsammans med forskaren.

Detta är inkludering som främjar social hållbar samhällsutveckling: Inkludering innebär ett förhållningssätt som grundar sig i den etiska grundprincipen om respekten för alla människors lika och unika värde, och en ideologisk fråga om hur vi skapar en samhällsgemenskap där vi inte tänker och talar i vi-och-dom-termer.

"Inclusion is seen as a process of addressing and responding to the diversity of needs of all children, youth and adults through increasing participation in learning, cultures and communities, and reducing and eliminating exclusion within and from education (UNESCO 2009, s 8)" Upplevelsen av inkluderande medborgarskap är baserat på tillgång och tillgänglighet till samhälleliga resurser, upplevelse av samhörighet och trygghet. Detta är grunden för att skapa social hållbar samhällsutveckling.

– Lärarens roll i en så kallad aktionsforskning är central men betyder också utmaningar. Aktionsforskning innebär att tillsammans med lärare driva förändringsprocesser, inte att på distans beforska en verksamhet. Att förändra kan möta motstånd och det kan också begränsas av strukturella villkor. Intentionerna för förändring finns hos många inom skolvärlden men verkligheten sätter ibland bromsar på utvecklingen. Det kan handla både om resurser och inställning som gör att arbetet oftast inte når ända fram. Men Kennert Orlenius känner sig hoppfull. Skolmyndigheterna har visat stort intresse för den här sortens strategier och metoder.

– Antingen sätter vi fokus på individer som inte beter sig önskvärt eller så tar vi tag i hela gruppdynamiken och de normer som råder i klasserna. Det senare alternativet tror jag är vägen att gå för att skapa social hållbarhet och inkludering för unga i skolan. Forskningsmässigt finns det väldigt mycket att göra här, men ansvariga inom skolvärlden förväntar sig ofta snabba resultat efter en insats. Men det finns ingen quickfix. Forskning tar, och måste få ta, tid. ◼

Vill du läsa mer på ämnet?

Orlenius, K. (2016). ”Inkluderande medborgarskap. Perspektiv på hållbar samhällsutveckling: exemplet Norrby”, en rapport i serien Vetenskap för profession från Högskolan i Borås Jenvén, H. & Orlenius, K. (2106). ”Sociografisk inventering – en metod för att kunna främja den sociala samvaron”, Paideia, nr 11, 27–36.

FOTNOT

För att beställa Kennert Orlenius rapport kontakta kommunikation@hb.se.

186 6 MAG A SIN

40 FOKUS

Framtidens svenska textil hänger inte på en tråd Längst in i Textilhögskolans lokaler utvecklar ett starkt team med 18 forskare tekniska lösningar som skapar nya möjligheter för svensk textil produktion. Målsättningen är att kunna tillverka avancerade och eftertraktade smarta textilier på ett hållbart och ekonomiskt sätt. Några av nycklarna till framtiden är digital tryckning och 3D-skrivare.

Text Ingemar Brink Foto Anna Sigge

– Det handlar inte enbart om materialteknologi. Vi använder teknologi för att finna både hållbara och ekonomiska lösningar. Vi siktar också på att det vi forskar fram ska kunna användas i industrin i en relativt snar framtid, säger Vincent Nierstrasz, professor i textil materialteknologi vid Textilhögskolan, som är den som leder forskningsarbetet.

Forskningen är anpassad för Sveriges och Sjuhärads textilindustri.

– Här finns ingen framtid i produktion av stora volymer. Här gäller exklusiva produkter som kunder är villiga att betala bra för. Plagg och textilier anpassade för enskilda individer och smala ändamål, poängterar Vincent Nierstrasz.

Konventionell textil produktion får fram önskade effekter genom stora bad med kemikalier och vatten. Men bara en del av de kostsamma kemikalierna kommer till nytta. Mycket följer med MAG A SI N 1866

vattnet som sedan måste renas för dyra pengar. Blöta textilier kräver också energi för att torkas, vilket är både ohållbart och oekonomiskt.

– Med bland annat skrivarteknik finner vi metoder för att behandla textilier och tillföra specifika egenskaper med hög precision, utan överflödig användning av kemikalier och utan utsläpp.

Att kombinera resurssnål och ekonomisk produktion med hållbarhet röner stort intresse i textilindustrin.

– Branschen är van vid att hållbarhet ger fördelar på marknaden. Det som vi utvecklar spar också pengar i produktionen. Då finns det goda argument hela vägen. Intresset hos industrin är stort och växer hela tiden. Vi fokuserar på att använda så lite vatten som möjligt i våra processer.

Textilbranschen, genom organisationen TEKO, Sveriges Textil och Modeföretag, är delaktiga och ger input till forskningen och Stiftelsen Svensk Textilforskning, som står TEKO nära, bidrar med 10 miljoner kronor. KK-stiftelsen, som finansierar högskolornas forskning med tidigare löntagarfondspengar, är ännu en aktör som gör denna forskning möjlig.

Forskarteamet är i hög grad internationellt; vägarna till Borås har varit olika.

Vincent Nierstrasz som är holländare med bred internationell bakgrund inom textil forskning, främst i Holland och Belgien, tvekade inte länge när han fick frågan om att forska på svensk mark.

– Jag har sett många universitet från insidan genom samarbete inom AUTEX, Association of Universities for Textiles och dess masterprogram E-TEAM. När jag nätverkade med olika

 Stiftelsen Svensk Textilforskning, som står TEKO nära, och KK-stiftelsen bidrar med pengar till projektet.  Vincent Nierstrasz, professor i textil materialteknologi, har bred internationell bakgrund.  Sina Seipel är doktorand vid Textilhögskolan genom ett utbytesprogram med högskolan i tyska Reutlingen. Hon lärde sig svenska på nolltid och har upptäckt att hon har en talang för orientering. Också.  Junchun Yu lockades från Kina till Sverige via KTH och sedan Umeå. Nu är han postdoktor i textilteknologi vid Textilhögskolan.

41 FOKUS

universitet och högskolor upptäckte jag att Borås var speciellt. Här möts olika forskningsområden och teknologier och kontakterna är goda med industrin. När jag erbjöds en professur här var valet självklart, säger Vincent Nierstrasz.

Postdoktor Junchun Yu från Kina kom först till KTH i Stockholm.

– Det var KTH:s position inom nanoteknik som lockade. Sedan fortsatte jag till Umeå där jag doktorerade inom området polymerer och kolnanokompositer, och nu har jag möjlighet att forska vidare här i Borås och fokuserar på innovationer inom bläckstråle- och 3D-tryck.

Sverige lockade även Sina Seipel från högskolan i tyska Reutlingen. Hon tog chansen via ett utbytesprogram. Nu är hon doktorand i Borås och forskar kring hur textilier kan ges olika egenskaper som påverkas av UV-ljus.

På plats i labbet visar Junchun Yu exempel på sitt arbete med digitaltryck.

I grunden handlar det om samma teknik som används i sådana skrivare för papper som numera är vanliga i många hem. För framtida industriell användning på textil ställs dock helt andra krav. Här gäller det i första hand inte att ge färg eller mönster utan istället att tillföra speciella egenskaper. Till exempel att få fram textilier som avvisar

smuts eller vatten, fungerar som sensorer eller leder elektricitet som överför information. Möjligheterna är många, och alla är ännu inte kända. Mycket av grundarbetet handlar om att trycka i en färg. Enfärgsutskrifter avslöjar nämligen skrivhuvudets och bläckets prestanda.

Med bland annat skrivarteknik finner vi metoder för att behandla textilier och tillföra specifika egenskaper med hög precision.

Junchun Yus provutskrift görs klart.

På figurer och text ser det fint ut, men på hela ytor syns avslöjande ränder. Här gäller droppar i picostorlek, 10-12 liter, en miljarddels milliliter. Hög precision alltså. Presterar enskilda munstycken i skrivhuvudet inte fullt ut så märks det.

186 6 MAG A SIN

42 INTERVJU

bredd. 30 meter i minuten är toppkrav.

Det är för inköpet av en sådan fullskaleskrivare som pengarna från Stiftelsen Svensk Textilforskning kommer till stor nytta.

 Mycket av grundarbetet handlar om att trycka i en färg. Enfärgsutskrifter avslöjar nämligen skrivhuvudets och bläckets prestanda. Här gäller droppar i picostorlek, 10−12 liter, en miljarddels milliliter.  Med hjälp av UV-ljus framträder zebran på tyget. Med den här tekniken kan kläder ge besked om när det är dags att skydda sig mot solens strålar.

MAG A SI N 1866

– Om vi jobbar med färg kan vissa brister tolereras. Men om det handlar om till exempel en hjärtsensor får inget fallera. Därför måste vi få fram metoder som är fullständigt tillförlitliga, säger Vincent Nierstrasz.

Tillverkarna av skrivare och skrivhuvud når kontinuerligt allt högre nivåer.

I Borås forskas och utvecklas just skrivarna och skrivhuvudena för textil användning inom specifika områden.

För industriell användning ställs krav på hög hastighet och rejäl utskrifts-

Något annat som på flertalet sätt är aktuellt inom forskningen är UV-ljus, som bland annat används för att härda tryck. UV-känsligt material kan också appliceras på textil för att skapa visuella effekter.

– En skiddräkt kan fås att ändra färg när solen kommer fram. En fräck effekt som kan locka köpare. Kläder kan ge besked om när det är dags att skydda sig mot solens strålar, säger Sina Seipel, som fokuserar på UV-ljus i sin forskning som leder mot en doktorstitel.

För att visa principen lyser hon med en UV-lampa på en textil och strax träder en tryckt zebra fram. Och när UV-lampan avlägsnas, bleknar zebran bort.

I labbet finns även en 3D-skrivare, men den har ett otippat användningsområde.

– Vi använder inte den för att bygga tredimensionellt på textil. Vi använder den för att applicera material utan att använda lösningsmedel, förklarar Junchun Yu. Att belägga textilier med skikt som effektivt avvisar vatten och smuts är viktiga delar inom forskningsgruppen.

Miljö- och hälsofarliga fluorkarboner

43 INTERVJU FOKUS

Kort om Smart Textiles

Smart Textiles är en forskningsmiljö där Högskolan i Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swerea IVF och Inkubatorn i Borås samarbetar.

450 forsknings- och företagsprojekt har startats sedan 2006, med fokus på textil utveckling som ger bättre vardag för människor samt skapar nya arbetstillfällen.  Här experimenteras med funktionell tryckfärg, till exempel färg som härdas av UV-ljus.

Öppet för samarbeten – Här är konkreta och hand-

har tidigare löst detta, men nu söker man efter nya lösningar som skonar miljö och hälsa. Samtidigt söks antistatiska egenskaper.

Avslutningsvis berättar Vincent Nierstrasz om ett annat lovande område: superkritisk koldioxid. Denna uppträder i flytande form och kan då ersätta vatten i textila processer.

– En del av den forskning som vi bedriver kan i en ganska nära framtid tillämpas i industrin. Annat är mer långsiktigt. Och ur varje lösning vi finner uppstår nya frågeställningar att gå vidare med, förklarar professor Nierstrasz, som poängterar hur forskningen tillför viktig framtidsinriktad kunskap till undervisningen.

– När våra studenter går vidare till jobb kommer de att i företagen möta det som vi forskar om idag, avslutar han. ◼

fasta projekt där vi i industrin kan se nytta och möjligheter.

Det inspirerar oss också till bredare och djupare samarbete med högskolans forskare” säger Anne Ludvigson om arbetet som Vincent Nierstrasz grupp driver.

Anne Ludvigson är ordförande i TEKO, Sveriges Textil & Modeföretag och vd i familjeföretaget Ludvigson Invest, vars ägda bolag främst driver textil utveckling och är kända för tillverkning av växthus- och inredningstextilier. Hon medger att branschen tidigare inte alltid har varit så öppen för forskningssamarbeten som den är idag.

– Vi hade ingen sådan vana i industrin. Storsatsningen Smart Textiles har gett oss mycket lärdom och erfarenhet och jag hoppas att vi kan utveckla samarbetet med forskningen ännu mer.

Konkret och handfast, ja. Men Anne Ludvigson pekar också på personers betydelse.

– Med Vincent Nierstrasz har vi

Smart Textiles tre huvudområden är: • Hälsa och medicin • Hållbar textil • Arkitektur och miljö Med 7 miljoner kronor under 10 år är Vinnova huvudfinansiär av Smart Textiles.

Minst lika mycket kommer från regionala finansiärer, bland dem Västra Götalandsregionen, Sjuhärads Kommunalförbund och Sparbanksstiftelsen Sjuhärad.

en forskningsledare som brinner för forskningen och branschen.

En öppen forskningsmiljö där resultaten blir tillgängliga för alla hör till det som Per-Olof Hygren uppskattar med Textilhögskolan. Han var ordförande i Stiftelsen Svensk Textilforskning när beslut togs om att bidra med 10 miljoner till materialteknisk forskning. Ett rekordbelopp i stiftelsens historia.

– Stiftelsen är branschorganisationen TEKO:s innovationsorgan.

Tillgångar har byggts upp av branschen under lång tid. Avkastningen ska främst främja forskning och högre utbildning inom det textila området, säger han. ◼ 186 6 MAG A SIN

44 PERSONLIGT

Hej, Gabriella Norberg Boysen!

- GUIDAR TILL OPTIMAL VÅRDNIVÅ Gabriella Norberg Boysen har tidigare arbetat som ambulanssjuksköterska, nu forskar hon om hur patienter ska hamna rätt i vården. Patienter som ringer till ambulansen och körs till akuten kan i många fall få rätt hjälp på en vårdcentral istället. Om patienten får rätt vård så gynnar det alla inblandade parter.

Text Jon Ulvsgärd Foto Gabriella Norberg Boysen

Gabriella Norberg Boysen

Är: Doktorand inom vårdvetenskap vid Högskolan i Borås sedan 2011.

Arbetar: 50% på Högskolan i Borås som doktorand och 60% inom ambulanssjukvården. Är dessutom inskriven på forskarhögskolan vid Jönköping University.

Tidigare erfarenhet: Sedan 90-talet arbetat som ambulanssjuksköterska i Kungälvregionen och har tre specialistutbildningar, ambulanssjukvård, anestesi samt forensicnursing.

Hennes forskningsprojekt heter "Vård på Rätt Vårdnivå" och kallas VRV-projektet. Det är ett samverkansprojekt mellan Högskolan i Borås, ambulans, akutmottagning, primärvård och kommun och finansieras av Länsförsäkringar Älvsborg.

MAG A SI N 1866

Vad handlar din forskning om?

– Mitt forskningsprojekt, Vård på Rätt Vårdnivå (VRV), handlar om att identifiera primärvårdspatienter inom ambulanssjukvården och guida dem till en optimal vårdnivå. I dag är det många patienter med primärvårdsbehov som kontaktar ambulansen. Dessa patienter skulle lika gärna kunna få den hjälp de behöver på en vårdcentral snarare än på en akutmottagning. Frågor jag vill besvara är om ambulanssjuksköterskan kan bedöma dessa patienter till rätt vårdnivå med bibehållen medicinsk säkerhet och om patienten ändå känner tillit till vården.

Varför är din forskning viktig?

– Därför att den bidrar till en samhällsnytta. Om patienten får rätt vård gynnar det alla inblandade parter. En vårdcentral har bättre möjligheter till uppföljning och kontinuitet än en akutmottagning och har vanligtvis kortare väntetid. För primärvårdspatienterna innebär det ett minskat lidande om de kan köras direkt till vårdcentralen istället för akutmottagningen. Primärvården är billigare än sjukhusvården, så rent ekonomiskt finns det också fördelar.

Du är själv ambulansjuksköterska, har du någon nytta av det i din forskning?

– Det har gett min forskning en verklighetsförankring. Ambulansvården är en verksamhet som är i stor förändring och jag kan inte komma med gamla råd och rön som inte passar in. Därför är det viktigt för mig att ha kvar en fot i den världen.

Har du någon förebild i forskarvärlden?

– Min huvudhandledare Birgitta Wireklint Sundström. Det finns ingen jag känner som har en sådan energi och som brinner så för forskning. Hon är otroligt engagerad och har en nyfikenhet som smittar av sig.

Vad hade du jobbat med om du inte var forskare?

– Jag hade fortsatt jobba på ambulansen, jag trivs jättebra där. Det är en utmaning och jag känner att jag hela tiden kan bli bättre. Sedan tycker jag om ovissheten att inte veta vilka patienter jag möter eller vad de behöver hjälp med utan bara försöka göra det bästa utav varje situation. Det är en tillfredsställelse att få lämna över en nöjd patient.

Vad har du för fritidsintressen?

– Jag tycker om att vara ute i naturen, dona i trädgården, snickra och mura, det är avkopplande. Sedan älskar jag sol, värme och bad, gärna utomlands.

Men sommaren är bäst i Sverige. ◼

45 AKTUELLT

Så kan tropiskt träavfall ge Nigeria elektricitet Nigeria lider brist på elektricitet men har gott om träavfall, som ofta blir liggande i anslutning till sågverken.

Kehinde Olubukola Oluoti har i sin doktorsavhandling undersökt hur man kan uppnå optimal effekt vid användning av tropiska träslag för elproduktion.

– I mitt hemland Nigeria finns ett stort behov av elektricitet, säger han. Genom att använda träavfall löser vi två saker på en gång: vi skapar el av förnyelsebar biomassa och blir samtidigt av med avfall. I min forskning har jag undersökt de termiska egenskaperna hos tropiska träslag och tagit reda på hur processen kan optimeras för respektive träslag, för att uppnå så effektiv energiutvinning som möjligt.

Öppet sinne hos ambulanspersonal kan rädda liv Fler dör i blodförgiftning, sepsis, än i hjärtinfarkt.

Sepsis är vanligt förekommande och kräver snabb behandling. Men det försvåras av att symtomen ofta är otydliga så att det är svårt att ställa tidig diagnos. Nu pågår forskning vid Högskolan i Borås för att skapa verktyg som hjälper ambulanspersonal att identifiera sepsis.

Provocerande kläddesign förändrar samhället Kan konstnärliga forskningsprojekt inom design bidra till förändringar i samhället?

Ja, det verkar så. Maja Gunn vid Textilhögskolan, har i en rad projekt provocerat och tänjt på gränser kring hur det går att arbeta med mode för att utmana det heteronormativa synsätt som är dominerande i dag.

I juni 2016 disputerade hon med avhandlingen ”Body Acts Queer: Clothing as a performative challenge to heteronormativity”.

– Symtomen hos sepsispatienter är ganska allmänna, vilket gör det lätt att misstänka en rad andra åkommor, konstaterar Angela Bång, docent i vårdvetenskap med inriktning mot prehospital vård. Men vi tror att diagnosticerandet kan underlättas med öppenhet, lyhördhet och bra frågor till patienterna eller deras anhöriga, så att viktiga svar kommer fram.

Satsning på forskning för att förbättra data-driven innovation Högskolan i Borås ska i ett nytt forskningsprojekt ta fram verktyg för att förbättra företags möjligheter att skapa nya innovationer. En satsning som fått mångmiljonbelopp av KK-stiftelsen.

12 miljoner kronor har KK-stiftelsen beviljat för att högskolan ska bedriva forskningspro-

2,4 miljoner från Sparbanksstiftelsen Sjuhärad Sparbanksstiftelsen Sjuhärad beviljade i år 2,4 miljoner kronor till sju forskningsprojekt på Högskolan i Borås.

Ett av dem handlar om återvinning av nanokompositer.

– Detta spännande projekt går ut på att undersöka hur nya kompositmaterial kan återvinnas.

Dessa kompositer består av plast med tillsats av förstärkningsmaterial i form av kolnanorör. Vi ska undersöka hur dessa materials egenskaper påverkas då de smälts ned och blir till nya produkter.

Om materialen behåller sina egenskaper kan till exempel materialspill från produktion tas till vara på och återanvändas. Det ger vinst för både miljö och ekonomi, säger Martin Bohlén, universitetslektor.

jektet om data-driven innovation. Projektet, som ska pågå under fyra år, innefattar förutom forskare från Borås också tolv företag, som tillsammans bidrar med 14,5 miljoner kronor. Det innebär att projektet får en budget på 26,5 miljoner kronor.

– När näringsliv och akademi tillsammans både definierar forskningsfrågan och genomför forskningen, vet vi att detta skapar fantastiska förutsättningar för att forskningen ska leda till stärkt konkurrenskraft för företagen och nytta för akademin. Vi har stora förväntningar på Högskolan i Borås profilering inom detta område, säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.

186 6 MAG A SIN

46

DISPUTATION Högskolan i Borås januari – september 2016

AKTUELLT INTERVJU

Framsteg och framgång

Högsta betyg till högskolans akademiska högtid Den 13 maj 2016 firade Högskolan i Borås högtidligt den årliga akademiska högtid där tre professorer installerades och sju doktorer promoverades. Det blev en lyckad och högtidlig ceremoni med efterföljande mingel.

Text Ida Borenstein Foto Suss Wilén

– Jag är imponerad av Högskolan i Borås och av rektor Björn Brorströms arbete, och hur man lyckats profilera sig för att bli bäst inom flera områden.

Det är något som kan inspirera och vara till nytta för andra lärosäten. Att som lärosäte tydligt profilera sig är viktigt för att kunna konkurrera nationellt och internationellt. Därför är det verkligen roligt att se att här i Borås görs saker för

att man ska bli bäst, säger f d universitetskansler Harriet Wallberg som besökte ceremonin och höll tal under minglet.

I år stod professor Berit Lindahl för det traditionsenliga professorstalet.

Dessutom uppmärksammades en docentutnämning och 2015 års pedagogiska pris delades ut till det vinnande lärarlaget.

Anne-Louise Bergh Sjuksköterskors patientundervisande arbete – det otydliga fältet Johan Eklund With or without context: Automatic text categorization using semantic kernels Camilla Eskilsson Vårdande och lärande sammanflätas i genuina möten – erfarenheter, förutsättningar och ansvar på utbildningsvårdavdelningar Maja Gunn Body acts queer: Clothing as a performative challenge to heteronormativity Karin Landahl The myth of the silhouette – on form thinking in knitwear design Farzad Moradian Ash Behavior in Fluidized-Bed Combustion and Gasification of Biomass and Waste Fuels Linnéa Nilsson Textile influence: Exploring the relationship between textiles and products in the design process Kehinde Olubukola Oluoti Investigating the Reaction Kinetics of Tropical Wood Biomass – A Prospect for Energy Recovery Daniel Yar Hamidi Governance for Innovation – Board leadership and value creation in entrepreneurial firms

 Främre raden från vänster: Mikael Skrifvars (promotor) Linnéa Nilsson Behnaz Baghaei Fatimat Oluwatoyin Bakare-Batula Karin Landahl Björn Brorström (rektor) Bakre raden från vänster: Barbara Jansen Jorge Ferreiram Sunil Kumar Ramamoorthy MAG A SI N 1866

47 AKTUELLT

Nästa nummer

Makten, möjligheterna och problemen Hur påverkar e-boken sättet att läsa, publicera, distribuera och sälja litteratur i Sverige? Och varför vinner e-boken mark långsammare här än i stora språkområden som engelska och spanska?

Text Jessica Cederberg Illustration Carin Sollenberg

Just nu studerar forskare vid Högskolan i Borås e-bokens faktiska och möjliga effekter på den svenska bokvärlden.

Det är en värld som förändras snabbt. Antalet publicerade e-böcker ökar, liksom efterfrågan, läsplattorna och bibliotekslånen. Samtidigt minskar både lästid och läsförståelse bland unga.

Sveriges lilla språkområde med en begränsad marknad, goda språkkunskaper och höga it-användning är en unik möjlighet att belysa viktiga frågor. Bland annat analyseras vilken roll författare, förlag, bokhandlare, bibliotek, läsare, tekniska utvecklare, jurister, politiker, internethandlare, mediebolag och till och med kriminella har för e-bokens framväxt.

Så är e-boken ett hot mot den fysiska boken? Eller idel möjligheter? Läs mer i nästa nummer av 1866!

186 6 MAG A SIN

1866 startar Väfskolan.

1936 införlivas Väfskolan in i nystartade Textilinstitutet.

1982 förstatligas de textila utbildningarna och blir en institution vid Högskolan i Borås.

1990-tal byggs kandidatutbildningar, master- och forskarutbildningar upp.

2010 får Textilhögskolan examensrättigheter.

Hipp hurra för 150 år och mer!

Närheten till industrin har gått som en röd tråd genom de textila utbildningarna i Borås ända sedan den första startade 1866.

I dagens utbildningar och forskning på Textilhögskolan märks det mer än någonsin. Här går teori och praktik hand i hand, bland annat tack vare en industriell maskinpark.

Sedan några år tillbaka har Högskolan i Borås examensrättigheter att bedriva forskarutbildning inom flera områden, såsom textil och mode. Forskningen är idag en betydande del av det textila området och fick en stor skjuts framåt i och med Vinnovafinansieringen av Smart Textiles år 2008, en unik forskningsmiljö som utvecklar framtidens textilier.

Just nu finns totalt 34 doktorander inom såväl tekniska som konstnärliga områden. 10 disputationer har ägt rum, varav 8 inom design och en vardera för textilt management och textil materialteknik.

Det finns mycket att fira med andra ord. Och mer ska det bli!