Akademisk högtid 2019

akademisk hรถgtid fredag 3 maj 2019

akademisk hรถgtid fredag 3 maj 2019

Välkommen till Welcome to the Högskolan i Borås University of Borås En akademisk högtid är ett tillfälle att fira – att uppmärksamma skicklighet och framgång genom de medarbetare som är verksamma vid lärosätet. I dag installerar vi våra nya professorer samtidigt som vi lyfter fram de doktorer som efter avlagt prov, försvar av doktorsavhandlingen, erhållit doktorsexamen.

An academic ceremony is an opportunity to celebrate— to honour the skills and successes of the employees working at the university. Today, we inaugurate our new professors while we also highlight the doctors who, having received their qualifications and defended their doctoral theses, have been awarded a doctorate.

Vid årets högtid har vi också en extra anledning att fira.

I dag installeras professor Mats Tinnsten som ny rektor vid Högskolan i Borås och han får därmed det stora ansvaret att leda ett starkt lärosäte vidare i den kommande utvecklingen.

At this year’s ceremony we have additional cause to celebrate. Today, Professor Mats Tinnsten is to be inaugurated as the new Vice-Chancellor of the University of Borås and he is thus given the great responsibility to lead a strong educational institution further in its future development.

Välkommen att fira med oss i dag!

You are welcome to join us in these celebrations today!

Gunilla Herdenberg Ordförande i Högskolan i Borås styrelse

Gunilla Herdenberg Chairman of the Board of the University of Borås

rektorsinstallation Mats Tinnsten

Om samskapande, respekt och mod Jag har tre ord som jag vill ska karaktärisera mitt ledarskap som rektor vid Högskolan i Borås. Det första är samskapande. För mig är det en process där flera parter bestämmer sig för att tillsammans lösa ett problem som är större än den enskilda partens specifika frågeställning eller behov. Och särskilt när det är en frågeställning som är större än det egna kortsiktiga behovet, men som på sikt kan svara på ett komplext och för samhället viktigt behov. Då samskapar man. Ett aktuellt exempel på ett lyckat samskapande är polisutbildningen som nyligen startade i Borås. Under min ännu korta period som rektor har jag redan sett ett engagemang och intresse både från näringsliv och offentlighet till gemensamma projekt med högskolan som gör mig glad. Genom att samskapa är jag övertygad om att vi kan lösa såväl forsknings- som utbildningsfrågor på ett klokare sätt. Ett område där jag tror att såväl högskolesektorn som samhället i stort måste hitta gemensamma lösningar för att lösa ett stort och viktigt (växande) problem är försörjningen av lärare samt personal till vården. Låt oss fortsätta arbetet med att förbättra oss inom respektive stuprör men, genom samskapande, skapa hängrännor mellan stuprören.

I den tid vi lever i just nu har jag svårt att undgå att lyfta begrepp som respekt, ödmjukhet och tillit. Vi måste naturligtvis respektera varandra som människor och behandla varandra därefter. Vi måste respektera andra människors rätt till åsikter och uttryck som skiljer sig från våra egna. I en allt mer globaliserad värld har detta blivit än viktigare. Världen och spektrumet av åsikter och uttryck har kommit närmare oss. Vi måste respektera vår planet för att även kommande

”Vi måste ha modet att föra fram resultat baserat på en vetenskaplig process, även om det går emot aktuella uppfattningar om vad som är sant och riktigt.”

generationer ska få ett gott liv. Vi konsumerar jordens resurser på ett kortsiktigt och egoistiskt sätt, i en takt som är förödande hög. När jag själv var barn hade vi en förhållandevis balanserad konsumtion. Vi måste hitta tillbaka till ett mer hållbart sätt att leva. Vi har klarat det tidigare och vi bör klara det igen. I detta arbete är forskning och utbildning viktigt. Genom att ta fram ny kunskap, paketera och sprida den måste vi, genom ett brett samskapande, visa en väg till ett hållbarare samhälle. Det ansvaret måste vi inom akademin axla. Agenda 2030 visar målen.

Den globala respekten för människors lika värde grundläggs i den lokala kontexten. För att lyckas med ett högre mål måste vi bygga underifrån och börja i vår närmaste omgivning. Detta implicerar en god arbetsmiljö på våra arbetsplatser. En värdegrund baserad på respekt för alla människors lika värde är självklar, men stort fokus måste upprätthållas för att konkretisera och kontinuerligt aktualisera denna värdegrund. Vi måste respektera varandras roller och kompetenser. Alla former av kränkningar måste direkt och effektivt hanteras. Här har våra chefer och ledare ett stort ansvar samtidigt som ansvaret för vår gemensamma arbetsmiljö delas av alla på en arbetsplats.

Ett annat ord som för mig känns aktuellt att lyfta fram i den tid vi lever i nu är: mod. Det är enkelt att ansluta sig till sanningar som olika grupperingar för fram. Svåra frågeställningar som kloka människor brottats med i åratal är helt plötsligt enkla att lösa. Om vi genom en förenklad analys baserad på gissningar, tyckande och populism fattar genomgripande beslut på komplexa problem då är risken att vår samhällsutveckling snarare går bakåt än framåt. Här har akademin ett stort ansvar att fylla genom sin forskande, sin

utbildande och genom sin samskapande roll. Detta viktiga ansvar har, enligt mitt förmenande, ökat på senare år. Vi måste ha modet att föra fram resultat baserat på en vetenskaplig process, även om det går emot aktuella uppfattningar om vad som är sant och riktigt. Det krävs mod att ställa sig upp i en grupp och hävda en motsatt uppfattning.

Men det modet måste vi ha. Ett exempel som jag har som inspirationskälla, är Nobelpristagarna Barry Marshall och Robin Warren som 2005 tilldelades Nobelpriset i medicin för upptäckten av magsårsbakterien Helicobacter på 1980talet. De blev under en tioårsperiod hånade, förlöjligade och direkt motarbetade av vetenskapssamhället och läkemedelsindustrin. Ändå drev de, övertygade av sina vetenskapliga resultat, forskningen vidare och fick sedermera det finaste pris du kan få för en vetenskaplig gärning.

Som rektor för Högskolan i Borås kommer det att bli en central del av mitt arbete att inspirera, stimulera och uppmuntra alla medarbetare vid högskolan att på bästa sätt adressera ovanstående frågor. Akademin ska såväl följa som påverka samhällsutvecklingen. Låt oss inom akademin ha det vetenskapliga angreppssättet som ledstjärna och ha modet att i olika arenor föra fram våra resultat oberoende av populism och farhågor för sanktioner. Våga ha modet att ifrågasätta etablerade sanningar, metoder och arbetssätt och med respekt för varandras uppgifter och roller samskapa för ett hållbarare samhälle för kommande generationer.

Mats Tinnsten

Om Mats Tinnsten Mats Tinnsten född 1959, växte upp i Östersund där han gick på tekniskt gymnasium. Han fortsatte sedan sina studier vid Luleå tekniska universitet och tog ut sin civilingenjörsexamen i maskinteknik 1984. Efter examen började han arbeta vid Volvo BM i Eskilstuna. Parallellt med sitt arbete på Volvo BM undervisade han på kurser inom hållfasthetslära vid Högskolan i Eskilstuna och 1990 tog han arbete som högskoleadjunkt på Högskolan i Östersund för att utveckla och undervisa på den då nystartade högskoleingenjörsutbildningen. Mats skrev in sig som doktorand vid Luleå tekniska universitet och disputerade i ämnet datorstödd maskinkonstruktion 1999 med avhandlingen Numerical and Experimental Study of Acoustic and Structural Optimization. Han blev docent inom datorstödd maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet 2004 och professor i maskinteknik med inriktning mot sportteknologi vid Mittuniversitetet 2008. Mats blev 2005 prefekt för institutionen ”Teknik, fysik och matematik” vid Mittuniversitetet och prorektor 2012. Han var prorektor vid Mittuniversitetet fram till starten av hans rektorsperiod vid Högskolan i Borås 2019. Under sin period som prorektor var även Mats VD för Mittuniversitetets holdingbolag MIUN Holding AB samt dess dotterbolag. Mats är sedan 1985 gift med Anette och har tillsammans med henne tre söner.

professorsinstallation

petra angervall Professor i pedagogiskt arbete

Forskning om universitetets omvandling, uppdrag och praxis Universitetets kanske viktigaste uppgift är att via forskning och utbildning värna samhällets demokratiska utveckling och uppmana till likvärdighet och rättvisa. Forskning och utbildning ska göra skillnad också för den enskilda medborgaren. Samtidigt visar min forskning att detta är lättare sagt än gjort. Mina studier pekar på att forskning alltmer bedrivs av utvalda ”specialister” som knyter sin verksamhet till ”vad som säljer”. De visar också att undervisning ofta bedrivs som ett instrumentellt löpande band med svag forskningsanknytning och lite resurser. Hur kan universitet och högskolor acceptera det och vad ligger till grund?

I mitten på 90-talet arbetade jag med min första uppsats. Intresset var riktat mot Volvo och en jämförelse mellan hur kvinnor och män på höga chefsposter inom ett stort industriföretag ser på relationen mellan kön och ledarskap. Resultaten pekade på hur främst kvinnliga chefer brottas med förväntningar på hög kapacitet och karriärframgångar, på ett rikt men distanserat privatliv och på en disciplinerad kropp. Jag låg ofta sömnlös. Hur har kvinnor lärt sig detta och vad är grunden? Hur kan vi påverka och förändra förväntningar likt dessa? Studien blev startskottet på min forskarkarriär.

1997 antogs jag till forskarutbildningen i pedagogik vid gamla Lärarhögskolan i Mölndal. Mitt intresse för forskarstudier vacklade. Jag hade egentligen tänkt läsa en kurs om internationella

arbetsrelationer. I min ansökan åberopades en kandidatuppsats samt ytterligare 130 poäng pedagogik, psykologi och språk, men också erfarenheter av äldrevård på Byttorpsklint i Borås, bar och servering på The Spotted Dog i London samt på Galligan’s restaurang i Dublin. Idag framstår ansökan som både tunn och naiv, men jag blev antagen och senare också doktor.

Avhandlingen blev bred. Med stöd i 50 intervjuer, 120 enkäter och 40 timmar observationer försökte jag beskriva ”Jämställdhetsarbetets pedagogik” i olika verksamheter: inom det privata företaget och på ett svenskt universitet. Idén bakom var inte alls dum, men jag misstänker att behovet av omfång bottnade i kompensation för bristande djup. Det fanns helt enkelt mycket att lära. Erfarenheter från åren som doktorand och ung kvinna har också varit viktiga i min fortsatta forskning. Jag tror inte längre att det är en slump att jag tidigt valde att intressera mig för pedagogik och pedagogisk forskning med sin tvärdisciplinära och praktiska bas. Inte heller är det en slump att det just blev forskning om högre utbildning och genus. I skärningspunkten mellan politik, institutionella villkor och praxis uppstår spänningar som är särskilt intressanta, inte minst relativt ett genusperspektiv.

Idag ser jag att min forskning kanske är viktigare än någonsin.

Universitet och högskolor måste agera i tider av konservativa strömningar och populism. Vi måste gemensamt fråga oss om forskningsverksamhet bör styras av näringslivets intressen, krav på privatisering, forskningsnytta och instrumentalism? Är högskolans uppgift att premiera forskning som ger ekonomisk lönsamhet framför mer kritisk eller tidskrävande forskning? Vad händer med forsknings- och undervisningsarbete när objektifierad kunskap som ofta gynnar vissa intressen och grupper särskilt premieras och hur svarar det mot den rådande genusstrukturen i akademin?

Om Petra Angervall Petra Angervall är professor i pedagogiskt arbete sedan augusti 2018. Hon har tidigare varit verksam som universitetslektor och docent på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Petra antogs till forskarutbildningen i pedagogik 1997 vid Lärarhögskolan i Mölndal.

Hon disputerade 2005 på avhandlingen Jämställdhetsarbetets pedagogik, i vilken hon kritiskt studerade hur olika organisationer formulerar sig om- och arbetar med jämställdhet. Idag bedriver Petra forskning om högre utbildning med fokus på styrning, karriärvillkor, identitet och motstånd.

På Högskolan i Borås och i samverkan mellan de båda pedagogiska sektionerna finns en intressant forskargruppering som kallas Högre utbildning, politik och praxis (Hupp). Inom Hupp arbetar forskare, lärare och adjunkter, liksom jag, med problem knutna till aktuella frågor för dagens högre utbildning. Jag tror vi behöver skapa fler forskargrupperingar likt denna, som med tvärdisciplinära och praktiska vetenskaper som bas, såsom pedagogik, didaktik och pedagogiskt arbete, verkar för att göra skillnad.

Petra Angervall

”Universitet och högskolor måste agera i tider av konservativa strömningar och populism. Vi måste gemensamt fråga oss om forskningsverksamhet bör styras av näringslivets intressen, krav på privatisering, forskningsnytta och instrumentalism?”

disa bergnehr Professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas utveckling och lärande

Barndom och föräldraskap Hur är det att vara förälder och barn i dagens Sverige, och hur kan detta skilja sig åt beroende på, till exempel, kön, ekonomiska förutsättningar, och ursprung? Denna fråga genomsyrar min forskning. Jag undersöker hur familjepolitik, arbetsmarknadspolitik, socialpolitik och utbildningspolitik påverkar barns och föräldrars vardagsliv, och hur barn och föräldrar upplever och agerar utifrån de möjligheter och begränsningar som samhällets organisering skapar. Jag är även intresserad av föräldrars och barns möten med professionella, och de relationer som blir till i olika sociala och institutionella sammanhang.

Som forskarstuderande vid Tema Barn, Linköpings universitet, ingick jag i ett demografiskt projekt om unga vuxnas attityder och val kring att bli förälder och bilda familj. Avhandlingsarbetet undersökte ideal och normer om det goda föräldraskapet och den goda barndomen, och motiv till att skjuta upp alternativt ta beslutet att försöka få barn. De låga födelsetalen som vi bevittnade i Sverige i början 2000-talet var orsaken till avhandlingens fråga.

Personerna som ingick i studien, från olika delar av Sverige och med olika utbildningsbakgrund, beskrev en ambivalens där idén om det goda föräldraskapet, ett barncentrerat föräldraskap, gick emot idealet om självförverkligande och oberoende.

Forskningen som följde åren efter disputation bedrevs i huvudsak om föräldrastödjande insatser, och hälsofrämjande interventioner inom skolväsendet. Den politik som fördes i början av 2010-talet betonade utvecklingen av universellt stöd till föräldrar. Här kom, bland annat, skolan att lyftas fram som en aktör vilken kunde ta mer ansvar för förebyggande insatser riktade till föräldrar och

barn. Men vad ska skolan göra? Och vad kan skolan göra? Skolan har ett kärnuppdrag att bedriva undervisning i skolämnen, även om elevhälsan också ska arbeta förebyggande. Det är således relevant att ställa frågan vad för sorts stöd som bör och ska bedrivas i skolans regi. Det blir också viktigt att koppla skolan inte bara till lärare utan också till andra professioner som verkar inom dess ram, som skolkuratorer, fritidspedagoger, och sjuksköterskor. När det gäller hälsofrämjande insatser riktade till barn blir det också viktigt att undersöka hur barnen själva ställer sig till att delta i, upplever och agerar under sådana aktiviteter. Detta för att också förstå om och vad i olika insatser som ger önskad effekt.

Min forskning om samhälleligt stöd till barn och föräldrar kom sedan att rikta sig mot familjer med utländsk bakgrund, där flera projekt togs fram och bedrevs i nära samarbete med kommunala företrädare. Många invandrade familjer står inför särskilda utmaningar – arbetslöshet och bidragsberoende resulterar i små ekonomiska resurser, med olika begränsningar i vardagen till följd.

Vidare kan svårigheter i det svenska språket skapa hinder för barnets lärande, och göra det svårt för föräldrarna att stödja barnet i dess skolarbete. Invandrade föräldrar betonar vikten av att deras barn lyckas i skolan, men uttrycker stark oro över att deras barn inte ska nå förväntade resultat. Generellt misslyckas betydligt fler barn med utländskt ursprung, jämfört med de med svenskt ursprung, att nå kunskapskraven som krävs för att söka ett nationellt gymnasieprogram. Det finns således starka skäl för föräldrarnas oro. Här står det svenska utbildningssystemet inför stora utmaningar; reformer krävs för att åstadkomma en jämlik skola.

Om Disa Bergnehr Disa Bergnehr är professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas utveckling och lärande sedan september 2018.

Hon disputerade, och är docent, i Tema Barn, Linköpings universitet. Hennes forskning undersöker barndom och föräldraskap samt förskola och skola, i dagens Sverige.

Exempel på nuvarande projekt är invandrade föräldrars och ungdomars vardagsliv och anpassningsstrategier, förskolans omsorgspraktiker, samverkan hem och skola samt representationer av ensamstående mödrar i svensk dagspress.

I min forskning om familjeliv, och relationen förälder – barn, och om förskola och skola, och relationen professionell – barn, intresserar jag mig även för omsorgens uttryck och betydelse. Som människa har vi alla behov av att både få och ge omsorg. Barn likväl som vuxna månar om andra och visar med olika handlingar stöd, uppmuntran och kärlek. Omsorgens betydelse ska inte glömmas bort – den främjar, i sin vardagliga ’osynlighet’, hälsa och välmående, för barn såväl som för vuxna, i förskolan och skolan såväl som i familjen.

Barn i Sverige tillbringar sin vardag på i huvudsak två arenor, i förskolan/skolan och i hemmet. Varje arena påverkar den andra.

Sammantaget studerar jag i min forskning hur dessa arenor formar barns leverne, och hur barn, föräldrar och professionella formar dessa arenor.

Disa Bergnehr

”Här står det svenska utbildningssystemet inför stora utmaningar; reformer krävs för att åstadkomma en jämlik skola.”

gunilla carlsson Professor i vĂĽrdvetenskap

Att förstå människor som sjuksköterska och som forskare Vårdvetenskap som teoretiskt ämne är de teorier, begrepp, ja den kunskap om människan som behövs för att förstå hälsa, sjukdom, lidande och vårdande. En teoretisk struktur med förankring i existensfilosofi har växt fram och utvecklats till en livsvärldsorienterad vårdvetenskap vid Högskolan i Borås. Min syn på ämnet vårdvetenskap visar sig i de forskningsfrågor jag studerar och den kunskap som forskningen genererar. Jag har också haft förmånen att tillsammans med andra forskare få vara med och utveckla ämnet vårdvetenskap, ett arbete som pågått sedan tidigt 90-tal.

Min forskning är inriktad mot existentiella vårdfrågor. Intresset för forskning om människors existentiella frågor och lärande i samband med hälsa, sjukdom, lidande och vårdande syftar till att skapa kunskap om den innebörd detta har för patienter och närstående. Lärandeforskningen syftar till att få mer kunskap om hur människors egen förmåga kan stärkas för att återfå hälsa och livskraft. Men också hur vårdare kan utveckla en kompetens som kan stärka patienters hälsoprocesser.

Redan som sjuksköterska insåg jag att det var viktigt att försöka förstå hälsans komplexitet i relation till patienters existentiella frågor.

För att greppa hälsans komplexitet behöver vi också förstå hälsa i förhållande till vår existens. Det räcker inte att förstå hälsa enbart i ett naturvetenskapligt perspektiv, som biologi. Den existentiella upplevelsen av hälsa är sammanflätad med den biologiska, och

dessa kan inte separeras. Hot, som svår sjukdom tydliggör den biologiska sårbarheten men också den existentiella sårbarheten. Ett existentiellt perspektiv öppnar upp för hur vi kan utvecklas, att vi kan förändras och att livet kan ta en ny riktning. En vårdvetenskap med fokus på den existentiella dimensionen hos patienten kompletterar också den medicinska kunskapen. I stället för att se dessa båda ämnen som motsatspar arbetar vi med att överbrygga skillnaderna genom att låta dessa båda kunskapsfält berika varandra.

Som forskare har jag varit involverad i flera forskningsprojekt som fokuserar patienters existentiella villkor, exempelvis vid insjuknande i svår sjukdom som malignt lymfom och den onödiga striden mellan biologi och existens. Ett annat forskningsprojekt syftade till att skapa kunskap om vad det innebär att leva med bipolär sjukdom utifrån ett existentiellt perspektiv, både för personer med sjukdomen samt dess närstående.

Komplexa existentiella frågeställningar berörs också i ett forskningsprojekt avseende amningssvårigheter. Forskningen berörde de svårigheter som ibland kan förknippas med amning, och den ger förslag till förklaringar när en kvinna fortsätter amma trots att hon inte vill det. Här fokuseras de existentiella frågorna när omgivningen förväntar sig att hon bara ska känna lycka tillsammans med sin baby.

Inom projektet Innovativa miljöer söktes kunskap om samspelet mellan vårdande och lärande på en utbildningsvårdsavdelning.

Det handlar om kunskaper som kan utveckla både den vårdande vården och lärandestrategier. Mitt starka intresse för att kunna påverka och utveckla den vårdande vården fick näring inom projektet; Reflekterande Team – en modell för vårdutveckling. En innovativ studie som syftade till att utveckla en modell för hur resultat från vårdvetenskaplig forskning kan omsättas i konkreta vårdhandlingar. Ett annat pågående forskningsprojekt bygger på

Om Gunilla Carlsson Gunilla Carlsson är professor i vårdvetenskap sedan oktober 2018. Hon är psykiatrisjuksköterska samt vårdlärare och har sedan 1996 undervisat inom vårdutbildningar samt inom ämnet vårdvetenskap. Hon disputerade 2004 vid Linnéuniversitetet med ett avhandlingsarbete som studerade våldsamma möten inom psykiatrisk vård.

Hon erhöll sin docentur i vårdvetenskap 2011 och har sedan 2012 arbetat med ledarskap som studierektor och är idag sektionschef vid Sektionen för vårdvetenskap. Samtidigt med chefsuppdrag har flera forskningsprojekt genomförts, den röda tråden genom de olika projekten är att forskningen berör existentiella vårdfrågor. Hon har haft uppdraget som forskningssamordnare vid akademin och har idag uppdrag som studierektor för forskarutbildning inom området Människan i vården.

ett samarbete mellan högskolorna i Skövde och Borås. Projektet är tvärvetenskapligt och riktat mot äldre människors livssituation.

Här finns både en humanbiologisk del som undersöker genetiska förutsättningar för en hälsosam ålderdom och en vårdvetenskaplig del som studerar hur äldre friska människor upplever sin tillvaro efter pensioneringen, innebörden i att bli gammal och tankar om slutet av livet.

Till sist mitt senaste projekt vilket avser flera studier om unga vuxnas tillvaro när de erfar oro, en så påtaglig oro att deras vardag påverkas. Målet med projektet är att utarbeta ett vårdande som vilar på ett existentiellt perspektiv för just dessa unga vuxna kvinnor och män. Vi vet genom andra studier och rapporter från Socialstyrelsen att denna patientgrupp riskerar allvarligare former av psykisk ohälsa längre fram i livet, som depressioner men även risk för suicid. Det är oerhört viktigt att uppmärksamma dessa unga vuxna tidigt.

Som professor kommer jag att fortsätta utveckla vårdvetenskaplig kunskap ur ett patientperspektiv där den existentiella dimensionen av patienters hälsa beaktas. Jag vill medverka i att utveckla en vårdvetenskaplig teoribildning som innebär att de existentiella dimensionerna tydliggörs för att stärka hälsoprocesser. Som professor kommer jag att fortsätta leda akademins forskning i skilda sammanhang. Med Högskolan i Borås rättigheter att utfärda doktorsexamen inom området Människan i vården och i forskarutbildningsämnet vårdvetenskap kommer jag att verka för en forskarutbildning som stödjer forskningsfrågor som riktas mot hur förutsättningar för god vård skapas och bibehålls. Med utgångspunkt i kunskap om mening och betydelser i mänskliga erfarenheter av vård kan nya vårdmetoder prövas i intervenerande forskningsprojekt.

Gunilla Carlsson

”Som professor kommer jag att fortsätta utveckla vårdvetenskaplig kunskap ur ett patientperspektiv där den existentiella dimensionen av patienters hälsa beaktas.”

karin josefsson Professor i vĂĽrdvetenskap

Äldreforskning inom vårdvetenskap Min forskning har som mål att vara till nytta för den äldre människan och dennes anhöriga genom att främst studera sjuksköterskans arbetssituation, utbildning och kompetens i kommunens äldreomsorg och hemsjukvård. Mina drivkrafter att forska har varit och är fortsatt nyfikenhet, glädje och lust.

Mitt intresse för forskning väcktes när jag som sjuksköterska specialistutbildade mig. I mitt arbete som sjuksköterska i kommunens äldreomsorg väcktes många frågor. Frågorna med en tydlig anknytning till det kliniska arbetet blev till forskningsfrågor i min doktorsavhandling, där jag studerade sjuksköterskans arbetssituation, våld och hot, utbildning och kompetens på kommunens äldreboenden. Jag var tidig att studera detta och särskilt med det vida angreppsättet.

Efter doktorsexamen har min forskning breddats och fördjupats genom att utöver kommunens äldreboenden, även forska inom hemsjukvård, vårdcentraler och sjukhus samt även med äldre människor och anhöriga. Min forskning har fördjupats om sjuksköterskans hälsa, arbetssituation, det goda arbetet, tillit, yrkesansvar, patientnära ledarskap, utbildning och kompetens, våld och hot, telefonrådgivning samt om den ledning och organisation som är i kommunens äldreomsorg, som kvalitetsförbättringsarbete och kvalitetsregister. Forskningsfokus på äldre människor har tillkommit, genom att studera deras hälsa och i olika tillstånd, som i livets slutskede, multisjuklighet, kronisk hjärtsvikt, urininkontinens och i behov av trygghet.

Jag handleder doktorander, den första började 2012 och de senaste började 2017. En doktorand studerade situationen för anhöriga till personer med hjärtsvikt och anhörigas betydelse i sjuksköterskans omvårdnad vid hjärtsvikt. De andra doktoranderna studerar ungdomars sömn och sjuksköterskans patientnära ledarskap. Det senare har sin utgångspunkt i min och andras forskning, som visat på betydelsen av sjuksköterskans ledarskap i kommunens äldreomsorg.

Min forskning visar främst hur en god vård och omsorg kan behållas och förbättras i kommunens äldreomsorg, utifrån den äldre människans, anhörigas och sjuksköterskans perspektiv. De viktigaste resultaten i min forskning visar att sjuksköterskan uppfattar höga krav, som tidspress och våld på arbetet samtidigt som de uppfattar motstridiga krav. De känner att de har litet utrymme att kontrollera sin arbetssituation. Resultaten visar att de flesta inte har organiserad handledning, har liten eller ingen återkoppling från chefen samtidigt som de känner stort stöd från arbetskamrater. Sjuksköterskan uppfattar att deras högsta kompetens används ungefär halva arbetstiden. De vill ha tydligare organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för sin kompetensutveckling, bland annat om ledarskap och telefonrådgivning. De har en utmanande mellanposition där de både leder personal och leds av andra. Därtill visar min forskning att sjuksköterskan har både en hög sjuknärvaro och sjukfrånvaro. Min forskning har visat på de äldres utsatthet och lett mig in på att det behövs en ökad kunskap om attityder till och bemötande av de äldre, för att motverka åldersdiskriminering och för att få till ett gott bemötande som ligger till grund för en god omvårdnad.

Om Karin Josefsson Karin Josefsson är professor i vårdvetenskap sedan september 2018. Hon började sin akademiska bana som student på sjuksköterskeutbildning i Skövde och sen på gymnasielärarutbildning i Uppsala. 2006 försvarade Karin försvarade sin doktorsavhandling i klinisk äldreforskning vid Karolinska Institutet och har arbetat som universitetslektor vid flera lärosäten. 2012 antogs Karin som docent i vårdvetenskap. Hon anställdes vid Högskolan i Borås 2015. Hennes forskning fokuserar främst på kommunens äldreomsorg, utifrån ett patient-, anhörig- och sjuksköterskeperspektiv.

Jag har blivit rikligt efterfrågad av kommunens äldreomsorg och lärosäten i Sverige att föreläsa om min forskning. Det har även blivit många nationella och internationella konferenser. Jag har ingått och ingår i flera nationella och internationella forskningsnätverk och forskningsprojekt samt regeringsuppdrag. Min forskning har jag publicerat i bokform, video, nationella rapporter samt populära och vetenskapliga artiklar. Denna efterfrågan från samhället har varit glädjefull och känts meningsfull, då det gett mig möjlighet att återföra min forskning dit där den startade – i kliniskt arbete.

Min äldreforskning angår alla och är viktig då det finns många äldre människor, som förväntas öka både i Sverige och i världen. Ålder är den starkaste faktorn för ohälsa. Det innebär samhälleliga utmaningar med kompetenskrav på vård och omsorg. Sjuksköterskans omvårdnad och arbetssituation är särskilt viktiga att studera, då sjuksköterskan har en nyckelroll för en god vård och omsorg för äldre människor. Nyckelrollen har de genom sin utbildning som vilar på en vetenskaplig grund och att de har den högsta medicinska kompetensen bland anställda i kommunens äldreomsorg.

Allt sammantaget ger mig en symbolisk bild av att vård och omsorg är som ett pussel bestående av unika situationer med unika personer. Det skapar utmaningar, nyfikenhet och fascination!

Karin Josefsson

”Ålder är den starkaste faktorn för ohälsa. Det innebär samhälleliga utmaningar med kompetenskrav på vård och omsorg.”

birgitta wireklint sundstrĂśm Professor i vĂĽrdvetenskap

Träffsäkra bedömningar Hälso- och sjukvården förändras ständigt i takt med samhällets krav på utveckling och kompetenshöjning. I likhet med övrig sjukvård står därför den prehospitala akutsjukvården idag inför stora samhällsutmaningar drivna av bland annat ökande vårdbehov, kvalitets- och effektivitetsmål, samt nya vårdmetoder och processer. Dessutom ska dessa utmaningar balanseras mot ökade krav på patientdelaktighet och patientsäkerhet. Det är utmaningar som påverkat min forskning. Men den förändring som triggade igång mitt forskningsintresse var då Socialstyrelsen fastslog att år 2005 skulle varje akutambulans bemannas med minst en legitimerad sjuksköterska. För att uppnå detta nationella kompetensmål behövdes lärosäten som kunde erbjuda högskoleförberedande kurser för ambulanssjukvårdens personal. I Västra Götalandsregionen blev det dåvarande Institutionen för vårdvetenskap som 1999 fick uppdraget att etablera ett kunskapscentrum för ambulanssjukvård. En kunskapscentrering som växt och utvecklats till PreHospen – Centrum för prehospital forskning.

Här finns idag ett framgångsrikt forskarteam, ett tjugotal forskare och doktorander, med stark nationell och internationell renommé. Det var i detta sammanhang som min egen utbildning till forskare inleddes.

Historiskt sett har varken forsknings- och utvecklingsarbete eller kompetensfrågor varit prioriterade inom svensk ambulanssjukvård, vilket prehospital forskning fortfarande har att förhålla sig till. Prehospital akutsjukvård är ett ungt forskningsfält och forskningen är begränsad. Detta gör att min forskning ibland betecknas som pionjärarbete inom den patientnära forskningen.

Mitt övergripande forskarperspektiv är det vårdvetenskapliga som innebär att stödja patientens hälsa och välbefinnande samt att lindra lidande och förhindra all form av vårdlidande. Jag har funnit det naturligt att även angripa ledarskaps- och organisatoriska samt medicinska frågor eftersom kontextuella projekt inte sällan är tvär- eller flervetenskapliga. Jag vill genom mina studier på olika sätt motverka polarisering mellan olika vetenskaper och i stället eftersträva ett livsvärldslett patientperspektiv inom hälso- och sjukvård och dess forskning. Det kan till exempel visa sig genom att stora projekt alltid har minst en patientstudie.

Sammantaget har jag en övertygelse som innebär att forskning ur ett vårdvetenskapligt perspektiv i ett medicinskt dominerat vårdområde kan leda till att vårdandet likväl som den medicinska behandlingen kan utvecklas. Min avhandling Förberedd på att vara oförberedd: En fenomenologisk studie av vårdande bedömning och dess lärande i ambulanssjukvård (2015) resulterade i införande av begreppet ”vårdande bedömning” / ”caring assessment”, som fått nationell och internationell spridning.

Avhandlingen har blivit klassisk och är mycket ofta refererad till, både i vetenskapliga publikationer och i läroböcker.

Huvuddelen av mina forskningsaktiviteter fokuserar på hur träffsäkerhet i bedömningar kan förbättras både på larmcentral och inom ambulanssjukvård gällande några specifika patientgrupper: akut koronart syndrom, misstänkt stroke, misstänkt höftfraktur, lågrisk patienter samt patienter i behov av inläggning på akutgeriatrisk vårdavdelning och patienter med primärvårdsbehov. Det övergripande syftet med min forskning är att uppnå en förbättrad evidens för vård och behandling inom prehospital akutsjukvård och därmed långsiktigt kunna bidra till ökad patientdelaktighet och patientsäkerhet. Studiernas vetenskapliga design varierar med en bredd i både kvalitativ och kvantitativ metod, allt från intervjustudier till randomiserade kontrollerade studier.

Om Birgitta Wireklint Sundström Birgitta Wireklint Sundström är professor i vårdvetenskap sedan oktober 2018. Hon började sin forskarutbildning vid Göteborgs universitet inom ämnet vårdpedagogik, flyttade över till Linnéuniversitet, disputerade 2005 och blev docent 2013. Dessförinnan avlades sjuksköterskeexamen, 1972 i Malmö, specialisering inom anestesisjukvård, Umeå 1975 och vårdlärarexamen, Göteborg 1979. Forskningen är inriktad på vårdande bedömning och optimal vårdnivå för patienter som söker akut vård.

Socialstyrelsen införde nya riktlinjer för svensk strokevård 2009.

I en samlad plan för utveckling av strokevården i VGR blev det min uppgift att koordinera de prehospitala studierna. Resultatet visar att cirka 60 procent av patienterna bedömdes ha stroke redan i ambulansen. Bara i en mindre andel aktiverades strokevårdkedjan från ambulanssjukvården. Betydelse av studien är att förbättringspotentialer har synliggjorts där tidsfaktorn är avgörande, för att möjliggöra att fler patienter ska kunna erbjudas hälsa, välbefinnande och livräddande behandling.

I samarbete med Lindholmens Science Park arbetar jag just nu med Vinnovas utlysning Visionsdriven hälsa i projektet; Prehospital Arena – Samverkan för en prehospital sjukvård utan fel i patientbedömning och prioritering. Yttersta målsättning med detta tvärvetenskapliga projekt är att svara upp mot samhällets mest aktuella krav, speciellt kravet på att vårdgivare ska öka samverkan utanför sjukhus. Även i detta projekt kommer mitt vårdvetenskapliga perspektiv till nytta för att värna om patientperspektivet.

Birgitta Wireklint Sundström

”Mitt övergripande forskarperspektiv är det vårdvetenskapliga som innebär att stödja patientens hälsa och välbefinnande samt att lindra lidande och förhindra all form av vårdlidande.”

doktorspromotion

Högskolan i Borås har tillstånd att utfärda doktorsexamen inom fyra områden: Biblioteks- och informationsvetenskap, Människan i vården, Resursåtervinning samt Textil och mode. På doktorspromotionen 2019 har de personer som tagit ut sin doktorsexamen under perioden 1 mars 2018–28 februari 2019 rätt att medverka.

Det är valfritt att delta i doktorspromotionen.

Medverkande promovendi AMANDA CURTIS Textilt management Avhandling: Redesigning Together: Relearning Roles and the Value of Materials in the Overproduction of Fashion

NIINA HERNÁNDEZ Textil materialteknik Avhandling: Does it really fit? Improve, find and evaluate garment fit

ULLA LINDBERG Resursåtervinning – konsumentbeteende i detaljhandel Avhandling: Exploring barriers to energy efficiency in supermarkets

VERONICA MALM Textil materialteknik Avhandling: Functional Textile Coatings Containing Flake-shaped Fillers – Investigations on Selected Optical and Electrical Properties

STEFANIE MALMGR EN de OLIVEIR A Design – modedesign Avhandling: Acts of Seeing: Seeing as a methodological tool in fashion design

BIRGITTA WALLIN Biblioteks­och informationsvetenskap Avhandling: Selling and lending e­books: Changes in the Swedish literary field

Övriga som tagit ut doktorsexamen under aktuell period Pedro Ferreira de Souza Filho, resursåtervinning – kemiteknik Ke Ma, textilt management Katarina Michnik, biblioteks- och informationsvetenskap Osagie Alex Osadolor, resursåtervinning – kemiteknik Manoj Kumar Paras, textilt management Kamran Rousta, resursåtervinning – miljöledning

hedersbetygelser

I samband med den akademiska högtiden uppmärksammas de individer som docentprövats vid högskolan under 2018. Högskolans pedagogiska pris för 2018 delas också ut.

Docenter 2018 Följande personer har blivit antagna som docenter 2018.

Magnus Andersson Hagiwara, prehospital akutsjukvård Anna Lundh, biblioteks- och informationsvetenskap

Pedagogiskt pris Högskolans i Borås pedagogiska pris delas årligen ut till den enskilda lärare eller det kurslag som sätter studentens lärande i centrum med ett genomtänkt pedagogiskt upplägg.

2018 års pedagogiska pris tilldelas kurslaget för kursen Textil mekanik och hållfasthetslära.

Motivering: I en kurs som många studenter ser som utmanande, i ett klimat av struktur, vägledning, öppenhet och med inspirerande upplägg, har de kursansvariga lyckats skapa ett självförtroende inför lärande. Studenter uppger att kurslaget har lyckats engagera, interagera och förmedla en känsla av att ingenting är omöjligt. Dessutom går studenter vidare ut i arbetslivet med avstamp i verktyg de lärt sig utnyttja och hantera i denna kurs.

om den akademiska hรถgtiden

Vid Högskolan i Borås årliga akademiska högtid äger både professorsinstallation och doktorspromotion rum. I år installeras även högskolans nya rektor. Under högtiden uppmärksammas också eventuella docentutnämningar och det pedagogiska priset delas ut.

Rektorsinstallation Vid rektorsinstallationen installeras den tillträdande rektorn av avgående rektor. Under den högtidliga akten överlämnas traditionsenligt rektors insignier till tillträdande rektor.

REKTORS INSIGNIER

Manteln och rektorskedjan är de två insignierna som den nya rektorn mottager vid installationen som ett tecken på att innehavaren är högskolans talesman och främsta förespråkare.

Inom den akademiska världen är det sedan mycket länge tradition med långa mantlar vid högtidliga tillfällen. Den mantel som innehavaren av rektorsämbetet vid Högskolan i Borås bär är av ungt datum. Den midjelånga manteln anknyter till Sjuhäradsbygdens långa textila tradition och har en liknande utformning som den mantel knallen i högskolans logotyp bär.

Tyget är i mörkblått kamgarn och av den allra finaste kvalitet – densamma som i det tyg Väfskolan tillverkade i Birkaprojektet, då de rekonstruerade tyger från vikingatidens Birka. Tyget är vävt av Kazuyo Nomura på Väfskolan som ägnade en månads arbete åt vävningen. Elever på Almåsskolans skräddarutbildning sydde manteln.

Halskedjan är tillverkad i silver med återkommande välvda silverrundlar, där symboler för högskolans institutioner är utsågade. Sedan halskedjan tillverkades 1996, har symbolen för Institutionen för vårdvetenskap tillkommit. Mellan symbolerna, förenade med silverringar, sitter silverplattor prydda med bergskristaller och klarblå stjärnor.

Halskedjan anknyter till de medeltida ordenskedjornas formtradition och material, men har ändå fått en modern utformning i synen på symboler som informationsbärare.

I mitten av kedjan finns högskolans logotyp som ett hänge och i en liten dosa av silver göms ett sigill med rektors namnteckning. Till sigillet hör en separat hållare i silver som fungerar som stämpel när sigillet monteras i den.

Halskedjan tillverkades av silversmeden Anders Ljungberg i Stockholm till rektorsinstallationen 1996.

Professorsinstallation Professorsinstallationer har förekommit i Sverige sedan början av 1600-talet.

Installationen är det tillfälle då nya professorer välkomnas till lärosätet och installeras i sina ämbeten av rektor. Högskolan i Borås har arrangerat professorsinstallationer sedan 2000. Vid årets ceremoni installerar högskolan de nyblivna professorer som tillträtt mellan 2 februari 2018–1 februari 2019.

I samband med professorsinstallationen ska de nya professorerna hålla en installationsföreläsning, öppen för alla.

Doktorspromotion Den första dokumenterade promotionen i Sverige hölls i Uppsala år 1600.

Högskolan i Borås genomförde sin första doktorspromotion 2014. Högskolan i Borås promoverar doktorer inom de fyra områden där högskolan har examensrättigheter på forskarutbildningsnivå. Vid årets ceremoni deltar de doktorer som tagit ut sin doktorsexamen 1 mars 2018–28 februari 2019. Det är valfritt att delta i promotionen.

Ordet promovera kommer av det latinska verbet promovere som betyder föra fram, befordra. Promotionsakten börjar med att promotor, den person som ger promovendi (doktorerna) deras insignier, kröner sig själv.

Under promotionsakten tilldelas de nya doktorerna lärdomens insignier som yttre tecken på deras värdighet: krans eller hatt, diplom samt ring. Därefter förs doktorerna över den så kallade parnassen av promotorn.

Parnassen ska symbolisera berget Parnassos i Grekland vars toppar var helgade åt Apollon och Dionysos. Enligt myten var framstående konstnärer, författare och filosofer verksamma på Parnassos sluttningar. Enligt de ursprungliga traditionerna för doktorspromotioner var den nyblivne doktorn behörig att undervisa vid universitetet när hen gått över parnassen.

HATT

Historiskt sett så symboliserar hatten frihet och makt. I det antika Rom var det endast de fria männen som fick bära hatt. Doktorshatten, som är handgjord, är numera alltid svart med ett litet guldspänne.

LAGERKR ANS

Historiskt sett används lagerkrans av romarna vid triumftåg och delades ut som segertecken vid de olympiska spelen. Lager var belöning även vid de tidiga universiteten i bland annat Paris och Bologna. Den har även varit ett signum för skalder, och signalerar också beständighet och odödlighet. Lagern antogs ha medicinska läkekrafter och en förmåga att rena även själslig vånda. Det är endast filosofie doktorer som har rätt att bära lagerkrans.

DIPLOM

Diplomet var förr det officiella examensbeviset men är i dag endast en symbol för att en person officiellt nått sin doktorsgrad.

Alla promovendi får ett individuellt diplom under ceremonin som en gåva av högskolan.

RING

Doktorsringen bärs på vänster hand och är av guld. Den symboliserar äktenskapet med vetenskapen. Utsmyckningen är specifik för olika universitet och fakulteter, men lagerblad och ekblad är vanliga inslag.

Information Vid processionens intågande står auditoriet upp. Processionen leds av studentmarskalkar med fanor och därefter följer pedeller som går framför rektor och bär pedellstavar, som traditionsenligt symboliserar lärosätets makt och myndighet. När samtliga processionens deltagare kommit till sin plats och musiken tystnat markerar pedell, genom att slå med pedellstav i golvet, att auditoriet kan sätta sig. Ceremonin avslutas med att pedell slår stav i golvet varefter auditoriet reser sig och processionen tågar ut ur salen.

Har du huvudbonad bär du denna i handen tills promotor krönt sig själv, därefter får du ta på din egen huvudbonad. Av hänsyn till övriga gäster i auditoriet rekommenderas dock att du avvaktar med hattpåtagning till dess ceremonin avslutats och uttåget påbörjas.

in english

At the University of Borås the academic ceremony consists of professorial inauguration and doctoral degree conferment ceremony. This year the inauguration of the university’s new Vice-Chancellor is also a part of the ceremony. During the ceremony new docents and the winners of the Pedagogical Prize are also acknowledged.

Inauguration of the Vice-Chancellor At the inauguration of the Vice-Chancellor, the incoming Vice-Chancellor is installed by the departing one. During the ceremonial event, the insignia of the Vice-Chancellor are handed over to the incoming one.

VICE-CHANCELLOR’S INSIGNIA

The mantle and Vice-Chancellor’s chain are the two insignia that the new Vice-Chancellor receives at the inauguration as a sign that the holder is the university’s spokesperson and principal advocate.

The mantle was woven by Väfskolan of dark blue worsted fabric. The chain is made of silver and the symbols represent the institutions that were present at the university when the chain was made (the symbol for an additional institution was added at a later date). Between the symbols, joined with silver rings, are silver plates adorned with rock crystals and clear blue stars.

The mantle and chain were developed for the university’s first ViceChancellor inauguration in 1996.

Professorial inauguration Professorial inaugurations have been held in Sweden since the 17th century. At the University of Borås the first professorial inauguration took place in 2000.

At the inauguration new professors are welcomed to the university and installed in their office by the Vice-Chancellor. All new professors give an inauguration lecture, open to the public.

At this year’s ceremony we welcome new professors from the period of 2 January 2018–1 February 2019.

PETR A ANGERVALL

Professor of Pedagogical Work

DISA BERGNEHR

Professor of Pedagogical Work with Focus on Children’s and Youths’ Development and Learning

GUNILLA CAR LSSON

Professor of Caring Science

K ARIN JOSEFSSON

Professor of Caring Science

BIRGITTA WIR EKLINT SUNDSTRÖM

Professor of Caring Science

Conferment ceremony of doctoral degrees The conferment of doctoral degrees is a tradition that originates from the doctoral examination procedure in medieval universities. The first documented Swedish conferment ceremony was held in Uppsala in the year 1600. At the University of Borås the first conferment ceremony took place in May 2014.

The University of Borås is entitled to award doctoral degrees within four areas. During the ceremony, those who have received their doctoral degrees are given their symbols of honour. The symbols consist of a ring, a diploma and a hat or laurel wreath. It is optional to wear the symbols.

To participate in the 2019 ceremony the doctors must have received their doctoral degree during the period 1 March 2018–28 February 2019. The conferment ceremony is not a formal examination act, and it is optional to participate in this ceremony.

AMANDA CURTIS Textile Management Doctoral thesis: Redesigning Together: Relearning Roles and the Value of Materials in the Overproduction of Fashion

NIINA HERNÁNDEZ Textile Material Technology Doctoral thesis: Does it really fit? Improve, find and evaluate garment fit

ULLA LINDBERG Resource Recovery – Consumer Behavior in Retail Stores Doctoral thesis: Exploring barriers to energy efficiency in supermarkets

VERONICA MALM Textile Material Technology Doctoral thesis: Functional Textile Coatings Containing Flake-shaped Fillers – Investigations on Selected Optical and Electrical Properties

STEFANIE MALMGR EN de OLIVEIR A

Design – Fashion Design Doctoral thesis: Acts of Seeing: Seeing as a methodological tool in fashion design

BIRGITTA WALLIN

Library and Information Science Doctoral thesis: Selling and lending e­books: Changes in the Swedish literary field

Others who have obtained a doctoral degree during the current period Pedro Ferreira de Souza Filho, Resource Recovery – Chemical Engineering Ke Ma, Textile Management Katarina Michnik, Library and Information Science Osagie Alex Osadolor, Resource Recovery – Chemical Engineering Manoj Kumar Paras, Textile Management Kamran Rousta, Resource Recovery – Environmental Management

Honors During the ceremony the university also presents achievement awards to new docents and the winners of the Pedagogical Prize.

NEW DOCENTS 2018

Magnus Andersson Hagiwara, Prehospital Emergency Care Anna Lundh, Library and Information Science

PEDAGOGICAL PRIZE 2018

The Pedagogical Prize of 2018 is awarded the course teaching team behind Mechanics and Strength Properties of Textile Materials.

Denna skrift är producerad av: Kommunikation, Högskolan i Borås.

Grafisk form: Brainforest.

Foto: Henrik Bengtsson, Jan Berg, Jaime Hernandez, Suss Wilén m.fl.

Tryck: Stema, Borås 2019.

Information Please stand when the academic procession is approaching.

If you have a doctoral hat you must carry this in your hand until the promotor has put his/hers own hat or laurel wreath on. With respect to other guests it is recommended that you wait until the ceremony is over.