Framtidens kvarter – för en hållbar livsstil

CIRKULÄRA INNOVATIONER FÖR EN HÅLLBAR LIVSSTIL

Innehåll

3 INLEDNING: DET BÖRJADE MED EN UTMANING

4 FRAMTIDENS KVARTER - FÖR EN HÅLLBAR LIVSSTIL

6 TRE SPÅR FÖR FRAMTIDENS KVARTER

9 VÄSTERBRO – FRÅN HISTORISKT NAV TILL FRAMTIDENS KVARTER

12 ”VI MÅSTE PRATA OM SYSTEMSKIFTEN”

14 ATT DESIGNA EN LIVSSTIL

16 HALLÅ DÄR: HELENA BJARNEGÅRD, RIKSARKITEKT

17 ”EN GROGRUND FÖR NYTÄNKANDE”

18 FRAMTIDENS KVARTER TAR TÄTEN I BORÅS GRÖNA OMSTÄLLNING

21 KRÖNIKA: FRAMTIDENS BOENDE ÄR LEVANDE EKOSYSTEM

Original: Arkitektkopia AB

Tryck: Stema Specialtryck AB (2023)

ISBN 978-91-89833-25-8 (tryckt)

ISBN 978-91-89833-26-5 (pdf)

Redaktion: Peter Serrander, Sarah Norving, Christian Naumanen, Vasilios Bartziokas, Agnes Nagy, Johanna Stål & Tobias Jansson

Illustrationer: Wingårdhs och Tengbom

Bilder: Science Park Borås, om inget annat anges

INLEDNING Det började med en utmaning...

Riksbyggen och Bostäder i Borås kom till oss på Science Park Borås med en tegelsten från den gamla Viskaholmfabriken och undrade vad vi kunde göra med den? De skulle bygga ett nytt bostadskvarter och ville återbruka teglet.

Det blev startskottet för projektet Framtidens kvarter – för en hållbar livsstil. I projektet försöker vi fånga in många aspekter: historia, kulturella värden, framtidsfrågor, hållbarhet, integration med omgivande stadsdelar och så vidare. Genom det nya kvarteret går även Viskans Park som Borås stad planerar just nu, och kvarteret blir en ny knytpunkt med sin placering mitt mellan centralstationen, centrum och högskolan. Samtidigt som just denna plats är unik ville vi skapa något som är allmängiltigt, som andra kan använda sig av också, såväl i Sverige som internationellt.

Hur ser ett framtida kvarter ut? Det vi på Science Park Borås hoppas på är att de projekt vi arbetar med förverkligas och fortsätter att vara förverkligade många år framåt, att vi är med skapar påverkan som håller länge. I Framtidens kvarter har vi fått ett riktigt case att arbeta med. Ambitionen är att bygga vidare på insikter och koncept från tidigare projekt, skapa innovationsförslag samt visa på hur dessa kan implementeras i framtidens kvarter. I projektet Kvarterets konsumtion 2030 (genomfördes 2020-2021), byggde vi framtidsscenarios och lösningar för en mer hållbar konsumtion och lanserade koncepten Cirkulär affärssymbios, Aktivitetsnära tillgång, Cirkulärt boende och Ortsandan som får det att hända. Från projekten RE:Concrete och Regional återvinning av betong bygger vi vidare på koncept för klimatsmarta och cirkulära byggnader.

Det har varit en rolig, svår och intressant resa. Många människor har varit inblandade, både i våra team som bestått av människor från bostadsbolag, arkitektkontor, kommun, forskning och andra experter, men också alla de som medverkat i våra evenemang här på Högskolan i Borås. Inte minst har vi involverat nästan 100 högskolestudenter i att tycka till kring våra innovationer, något som varit oerhört värdefullt.

Innovationerna som presenteras i detta magasin är ett av resultaten. Ett annat resultat är en stor kunskapshöjning och inspirationsboost för alla inblandade, över 200 personer.

Det som är unikt för våra innovationer är att de hänger ihop i en helhet och handlar mycket mer om ”hur vi får det att hända” än enskilda innovationer. Vi har grottat ner oss i vad som är behoven och utgått från att lösa dem. Hur får

återanvänder man teglet på bästa sätt? Hur kan vi får ner kostnader för el och skapa mer yteffektiva boenden? Och så vidare. Innovationerna är applicerbara här och nu och bygger inte huvudsakligen på avancerad teknikutveckling, utan handlar mer om systemtänk och att designa rätt från början.

Vi har arbetat i tre teman – Cirkulära byggnader, bostäder och verksamheter. Men samtidigt har vi arbetat tätt tillsammans, då allt hänger ihop. De boende behöver ett levande gatuplan för att möjliggöra ett hållbart liv i sin bostad exempelvis. Det som började i materialåtervinning och

tegelsten i utmaning men lämnade tillbaka en plan för hur man kan bidra till en mer hållbar livsstil.

Peter Serrander & Sarah Norving, Projektledare för Framtidens Kvarter

FRAMTIDENS KVARTER - för en hållbar livsstil

Innovationsprojektet Framtidens kvarter – för en hållbar livsstil undersöker hur framtidens boenden, verksamhetslokaler, affärserbjudanden och kvartersupplevelser kan utformas, byggas och implementeras i kvarter under utveckling.

Fokus ligger på tre huvudsakliga teman som anses ha potential att skapa förutsättningar för en hållbar

erbjudanden och Cirkulära boenden. Projektet är en uppföljning till projektet Kvarterets Konsumtion som genomfördes 2020.

kraftsamling Klimat 2030, och är ett samverkansprojekt mellan Science Park Borås, Högskolan i Borås, Riksbyggen och Bostäder i Borås.

KLIMAT 2030

Framtidens kvarter – för en hållbar livsstil är en del av kraftsamlingen Klimat 2030 - Västra Götaland ställer om, och målet om en fossiloberoende region. Kopplat

projektet an till den långsiktiga prioriteringen att stärka innovationskraften i Västra Götaland för att bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv, samt till kraftsamlingen cirkulära affärsmodeller.

KVARTERETS KONSUMTION 2030

Science Park Borås projekt Kvarterets konsumtion 2030 visar på framtidsscenarios och koncept för cirkulär konsumtion i Västra Götaland. Fokus har varit minskad miljöpåverkan från konsumtion av sällanköpsvaror hos unga vuxna, och projektet har utgått från orter av olika storlek – Trollhättan, Kållered och Fristad. Projektet har initierats av Science Park Borås tillsammans med bland andra Chalmers tekniska högskola och kraftsamlingen Klimat 2030. Läs rapporten på scienceparkboras.se

ILLUSTRATION AV DET PLANERADE KVARTERET VÄSTERBRO I BORÅS (WINGÅRDHS)

Tre spår för FRAMTIDENS KVARTER

Framtidens Kvarter – för en hållbar livsstil består av tre delprojekt med fokus på var sitt tema. Områdena har valts utifrån deras potential att bidra till minskade växthusgasutsläpp samt för att kunna utforska möjligheter för synergier och hållbara helhetslösningar. Varje tema har drivits av en teamledare i samarbete med en expertgrupp för området.

Det första temat har undersökt hur utformningen av byggnaderna kan bli så miljövänliga och cirkulära som möjligt samt hur arkitektoniska lösningar kan möjliggöra de andra delprojekten. I och med att projektet initierades i ett tidigt skede av byggprocessen för kvarteret Västerbro fanns det

material som ska rivas på platsen och då hur man kan återanvända och återbruka detta i det nya kvarteret. Byggprojektet Västerbro innebär omfattande rivningsarbeten av logistik och objektbaserad “closed loop” skapar möjligheter för stora mängder högkvalitativt byggmaterial som bland annat tegel.

Deltagarna i teamet har även arbetat med hur man kan planera arkitektur och planlösningar för att underlätta den hållbara livsstilen för boende och invånare. Detta genom att planera in ytor för cirkulära erbjudanden och tjänster. Kunskapsöverföring och expertis mellan de olika teman har varit nödvändig för projektet.

Agnes Nagy, Universitetslektor vid Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi (inklusive Textilhögskolan). Institutionen för resursåtervinning och samhällsbyggnad.

Peter Serrander, Samverkanskoordinator Högskolan i Borås och Science Park Borås.

Grönt stråk för cirkulär konsumtion

Projektets andra tema handlar om att skapa ett grönt stråk i markplan för cirkulär konsumtion, vilket också ska samverka med det sista temat som handlar om att skapa cirkulära lösningar för boenden och arbetsplatser.

Kvarteret Västerbro kommer att rymma kommersiella lokaler i bottenplan för att skapa en modern och gemytlig stadsmiljö. I rapporten från det tidigare samverkansprojektet “Kvarterets konsumtion 2030” vid Science Park Borås kan man läsa att totalt 90 miljoner ton växthusgasutsläpp kommer från svenskarnas konsumtion, varav handeln står för ungefär 30 miljoner ton. Att hitta hållbara lösningar kring konsumtion i nya kvarter är särskilt intressant då en -

start kanalisera köpkraften i ett nytt kvarter till hållbara alternativ. I detta tema undersöktes delningsekonomi, cirkulär affärssymbios och aktivitetsnära konsumtion. Ökat utbud gör inte bara cirkulära alternativ mer lättillgängliga utan skapar samtidigt ekonomiska fördelar för alla parter. Genom affärssymbioser kan verksamheters överskott bli en resurs för någon annan, interna resurser kan cirkuleras så att inget går till spillo, lokaler kan samnyttjas för verksamheter under större delen av dygnet och kompetens kan delas mellan aktörer.

Borås Stad arbetar med att skapa en park som kommer gå igenom hela centrum, som även kommer passera igenom kvarteret Västerbro. Denna ”Viskans Park” skapar bokstavligt talat ett grönt stråk som kommer locka besökare och

Cirkulära boenden

Det tredje temat, Cirkulära boenden har undersökt hur man anpassar bostäder för att underlätta för en cirkulär och gemensam tillgång till produkter kan minska människors behov av att själva äga allt de behöver och vill ha tillgång till, samtidigt som de kan bo resurssnålt med hög standard.

Via samarbeten mellan bostadsbolag, externa aktörer samt mellan de boende kan hushåll erbjudas tillgång till ett utökat utbud av sällanköpsvaror för både kontinuerlig och tillfällig användning. Genom smart design, kreativ ytanvändning och nya innovationer i inredning och teknik kan de boendes utsläpp minska utan att stora beteendeförändringar behövs. Vissa gemensamma ytor kan samnyttjas med medborgare som inte bor i kvarteret så som arbetsplatser, event- och kurslokal. Det skapar en högre nyttjandegrad och kan bidra till lönsamhet i de cirkulära erbjudanden som kvarteret vill skapa.

Johanna Stål, Camino

Hållbarhetsspecialist, föreläsare, författare och skribent.

caminomagasin.se

Tobias Jansson, Omvärldsbevakare, föreläsare och skribent med fokus på cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller.

CircularEconomy.se

VÄSTERBRO – från historiskt nav till FRAMTIDENS KVARTER

Längs med Viskans kant, mitt i centrala Borås, ligger Viskaholm – ett kvarter som varit med och format den svenska textilindustrin från grunden. Snart kommer området att skapa ny historia under namnet Västerbro, som spelplatsen för de cirkulära innovationerna i Framtidens kvarter.

Vad gör man med drygt 400 000 tegelstenar? Det var frågan Tommy Prissberg, marknadsområdeschef på Riksbyggen i Borås, ställde sig. I början av år 2015 hade Riksbyggen tillsammans med det kommunala bolaget Bostäder i Borås förvärvat marken på Viskaholm, genom det gemensamma ägarbolaget Fastighets AB Viskaholm.

Den lätt välvda kontorsbyggnaden som vetter mot Viskan

Men resten då?

Borås Wäfveri hade efter 150 år på Viskaholm lämnat ett tomrum på platsen – bokstavligt talat. De ödsliga fabrikshallarna och lagerlokalerna tog upp över 9 000 kvadratmeter, mitt i centrala Borås, ett stenkast från centralstationen.

Vi är alltid på jakt efter mark där vi kan bygga bra bostäder för människor, och lagerbyggnaden låg på sådan mark, säger Tommy Prissberg och fortsätter:

– Men hur mycket tegel har vi där egentligen? Vad gör man med sånt? Ska vi bara banka ner det?

Svaret låg inte heller den längre än ett stenkast bort. Bostadsbolagen tog helt enkelt med sig en av alla tegelstenar och gick ett par hundra meter till Högskolan i Borås, med en enkel fråga: Kan vi göra något cirkulärt med det här?

Cirkulärt byggande – mer än bara material

Science Park Borås är Högskolan i Borås hubb för innovation och samverkan, med fokus på omställningen till en cirkulär

ledare, forskare och experter inom hållbarhet och cirkularitet, vilket så småningom mynnade ut i det gemensamma projektet Framtidens kvarter – för en hållbar livsstil.

– Det har bara växt sedan dess – från grundfrågorna om cirkulärt byggande till att innefatta såväl cirkulär konsumtion som cirkulärt boende, säger Tommy Prissberg och fortsätter:

– Det är tankemässigt enklare för oss att diskutera återbruk och material – alltså saker som går att ta på. Men om vi vill pusha det längre och bygga på ett sätt som får våra boende att göra hållbara val måste det arbetet påbörjas redan i projekteringsfasen. Annars står man med det i efterhand och försöker trycka in det så gott det går.

Mikael Hansson, vd för Bostäder i Borås, berättar att det inte var några frågetecken kring att koppla på ett innovationsprojekt i byggprocessen.

– Målet har varit att göra ett Sverigeunikt projekt kring cirkularitet och byggande. Vi kände att vi hoppar på och ser hur långt vi kan ta det, säger han.

Det var lätt för oss att plocka upp den här tråden eftersom båda bolagen jobbar med hållbarhetsfrågor kontinuerligt, fyller Tommy Prissberg i.

– Det spännande med Västerbro är att vi kan skapa fysiska livsstil, säger Mikael Hansson och lägger till:

– Sen kan man aldrig tvinga någon – men vi kan skapa möjligheter.

Arbetsprocessen

– tid, mod och nya

tankemönster

Såväl Riksbyggen som Bostäder i Borås har varit med i styrgruppen för Framtidens kvarter. Under det dryga år projektet varit igång har bolagen arbetat nära expertteamen för att utforska vilken typ av cirkulära innovationer som skulle kunna bli verklighet i bygget av Västerbro.

– Vi har aldrig jobbat på det här sättet tidigare. Det har varit väldigt givande att ta del av de kompetenser som vi själva inte besitter inom våra bolag, säger Mikael Hansson på Bostäder i Borås.

Både han och Tommy Prissberg från Riksbyggen nämner tidsaspekten som en viktig del av processen.

– Man måste ha respekt för att saker tar tid, fortsätter Mikael Hansson. Det krävs workshops och arbetstillfällen, idéer och tankar som får tid att mala och färdigställas innan de blir något konkret.

– En tydlig effekt av projektet är tankarna som vuxit fram en även i vardagen på ett helt annat sätt, säger Tommy Prissberg och fortsätter:

– Det ligger dessutom i tiden – vi pratar mer och mer om klimatpåverkan, höga energi- och matkostnader, vi sparar mer och slänger inte saker i onödan. Hela allmänheten har under de senaste åren fått en större medvetenhet om de här sakerna.

Vad har varit svårast i processen med att ta fram innovationerna för Västerbro?

– Att hela tiden gå på okänd mark, säger Mikael Hansson. Att tillåta sig att släppa kontrollen för att låta andra människor och krafter löpa fritt inom vårt område. Vi måste våga vara lite obegränsade – annars hade vi inte kommit någonvart.

– Lika inspirerande som det är att jobba så här, lika skrämmande kan det vara, säger Tommy Prissberg. Vi har inte byggt något än, men vi har fått en gigantisk

en genomförbarhet i det som ligger uppdukat.

Innovationerna – framtidens mötesplatser

Så vad ska det bli av de där tegelstenarna? Ett förslag som tagits fram i projektet är att såga ut stora bitar av de gamla väggarna och återanvända dem i den nya fasaden.

– Det är en spännande tanke, säger Mikael Hansson. Att istället för att montera ut tegelsten för tegelsten kapa hela väggpartier och sätta ihop. Det kan skapa nya lösningar såväl estetiskt som i själva byggstrukturen.

En annan innovation grundar sig i forskningen för resursåtervinning på Högskolan i Borås. Där har olika lösningar för att fånga upp koldioxid med hjälp av betongkross undersökts, genom så kallade CO2-fällor. Men de cirkulära innovationerna berör även mycket mer än den fysiska byggnaden – en lika stor del av projektet har handlat om att skapa social hållbarhet i det nya området.

– Vi ska i princip bygga fyra nya kvarter mitt i Borås – det måste bli offentliga mötesplatser. Inte bara för de boende utan för hela stadens medborgare, säger Tommy Prissberg och fortsätter:

– Den här betong- och tegelladan har inte tillfört så mycket sedan textilkrisen på 1970-talet. Det är dags att göra ändring på det nu.

Det förs bland annat diskussioner om att etablera en kulturscen i kvarteret. De offentliga lokaler som kommer anpassas efter cirkulära verksamheter, med idéer om allt från reparationsverkstäder till gemensamma skafferier. Tanken är att all affärsverksamhet ska koordineras genom ett gemensamt gatuplansbolag för kvarteret.

– Från början tänker man av ren vana att man säljer eller hyr ut affärslokalerna till vanliga kommersiella aktörer. Men nu sätter vi en hållbarhetsstämpel på hela området vilket skapar en egen identitet, säger Mikael Hansson.

Kunskapen – att sprida vidare

Alla innovationer som tagits fram inom projektet Framtidens kvarter kommer inte att bli verklighet i bygget av Västerbro. Det är upp till bostadsbolagen att bedöma och planera för vilka lösningar som ska ta plats i den slutliga detaljplanen.

– Nu kommer vi att ta in folk utifrån som kan titta på förslagen vi tagit fram. Passar de ihop? Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut? Hur återbrukar vi material utan att göra ytterligare miljöskada? Vissa saker kanske blir kontraproduktiva, säger Tommy Prissberg.

En del idéer kanske är redo att förverkligas redan nu, medan andra kanske behöver tid på sig för att få växa klart. Klart är i alla fall att Framtidens kvarter kommer att leva vidare även utanför det nya området i Borås.

– Vi skapar en ny kunskapsbas i det här projektet, säger Tommy Prissberg. Vi kommer sprida den här kunskapen

plocka upp idéerna och utveckla dem. Det ser jag som den viktigaste aspekten i hela projekt: att vi kan ge inspiration till andra som också vill skapa cirkulära kvarter.

VISKAHOLMS HISTORIA

• År 1856 etablerade engelsmannen Edvard Davies Borås första moderna väveri vid Viskans kant i stadens centrala delar, under namnet Wiskaholm. 52 vävstolar och en ångmaskin skeppades in från England och lade grunden för ett drygt sekel av industrihistoria som kommit att prägla Borås identitet ända in nutid.

• Davies verksamhet gick i konkurs redan 1863, men köptes upp av en grupp lokala affärsmän som såg potentialen i den nya, storskaliga tillverkningen av kläder och textilier. Verksamheten togs år 1888 över av den adliga familjen Bergengren och började snabbt växa till att så småningom bli ett av Sveriges största textilföretag – nu under namnet Borås Wäfveri AB.

• Drygt två decennier senare, år 1912, var hela 970 mekaniska vävstolar i bruk och fabriksbyggnaderna fyllde snart varje ledig yta på holmen. Vid mitten av 1940-talet hade Wäfveribolaget 2 800 anställda och fungerade som navet i den industri som under seklet etablerade frasen ”Borås klär Sverige” – textilindustrins guldålder i Sjuhärad. År 1969 byggdes den stora lagerbyggnad som nu står på platsen.

• 1960- och 70-talets tekokris slog hårt mot textilindustrin och totalt försvann 25 000 jobb från fabrikerna i Borås. Borås Wäfveris verksamhet överlevde, majoriteten av sin produktion till Estland.

• År 2010 ansökte bolaget slutligen om konkurs, och ett gyllene kapitel i Borås stadshistoria var avslutat. Kvar fanns bara de tomma fakbrikslokalerna på Viskaholm – och drygt 430 000 gula tegelstenar.

”VI MÅSTE PRATA OM SYSTEMSKIFTEN”

Framtidens kvarter är ett innovationsprojekt. Det innebär att det inte alltid är ett konkret resultat – utan snarare processen – som är det viktigaste.

– Det handlar om att försöka förändra hela värdekedjan i ett system, säger Erik Bresky, chef för innovationsmiljön Science Park Borås.

Science Park Borås, som är en del av Högskolan i Borås, är en organisation med lång erfarenhet av olika innovationsprocesser, framför allt inom det textila området. Framtidens kvarter är det första regelrätta byggprojektet man involverat sig i.

– Det har varit väldigt roligt för oss att få bredda perspektivet, säger Erik Bresky, som tog emot fastighetsbolagen Riksbyggen och Bostäder i Borås när de sträckte ut en hand för att samarbeta kring bygget av Västerbro.

– Det absolut viktigaste är att vi har fått möta aktörer med ett öppet sinne, personer som har vågat gå in i en sådan här process fullt ut, fortsätter Erik Bresky.

Han menar att det krävs mod från samtliga medverkande i ett innovationsprojekt för att kunna åstadkomma en långsiktig förändring.

– Det här projektet började med en tegelsten men kom snabbt in på så mycket mer: hyresgästerna, platsen, staden, kvarterets roll för en mer hållbar konsumtion. Det handlar om att i slutändan ta sig an hela systemet.

Problemet lika viktigt som lösningen

Det är just systemen som står i centrum för hela Science Park Borås verksamhet. Omställningen till en hållbar framtid sker på många nivåer. Det är först när hela värdekedjan i ett system förändras som effekterna blir stora nog att göra skillnad.

– Vi kan se Framtidens kvarter som en systemdemonstrator, det vill säga ett praktiskt exempel där vi visar upp vad som faktiskt är möjligt att göra kring nya hållbara lösningar inom byggande och stadsutveckling, säger Erik Bresky.

Arbetet med Framtidens kvarter har följt en etablerad Double diamond-metodik, en designprocess där lika mycket kraft

innebär också att de mjuka värden som skapas under processens gång är minst lika viktiga som resultaten i sig.

– Vår roll i ett sådant här projekt är att bygga nya nätverk och koppla ihop människor, att sätta personer i nya situationer som gör att de kan tänka på nya sätt kring sitt arbete, säger Erik Bresky.

Målet: Framtidens kvarter i kubik

av tegelstenar och betong – till diskussioner om nya affärsmodeller och samverkanstjänster ser han som ett bevis på projektet har åstadkommit en faktisk rörelse i de stora systemen.

– Förslaget på ett gemensamt gatuplansbolag för kvarteret är ett skolboksexempel på något som endast kommer fram när man vågar tänka nytt, säger Erik Bresky.

Vad är målet med ett sådant här innovationsprojekt?

– Att föregå som gott exempel och att få andra att våga ta samma kliv. Vi måste prata mer om systemskiften och om hur vi får till dem. I framtiden hoppas jag på ett Framtidens

Att designa EN LIVSSTIL

Hur designar man bostäder och kvarter som förändrar mänskliga beteenden? Flera arkitekt- och designbyråer har varit med och format visionerna för Framtidens kvarter. Jerker Kryander från Tengbom och Gunilla Murnieks från Wingårdhs är två av dem.

– Det gäller att skapa förutsättningar för att lätt och naturligt kunna göra bra val i vardagen, säger Gunilla Murnieks, kvalitet- och miljöledningschef på Wingårdhs arkitektkontor.

Från platsbyggda möbler till grunda skåp

Hon får medhåll av Jerker Kryander, affärsområdeschef på arkitektbyrån Tengbom, som framförallt varit inblandand i framtagandet av innovationerna inuti bostäderna:

– Arkitekturen spelar en stor roll i våra framtida liv. Med god arkitektur skapar vi platser där människor vill vistas, bo och arbeta.

När byggnader och platser har denna attraktivitet bidrar det till en social hållbarhet. De kommer då också att vårdas, underhållas och bevaras länge, säger Jerker Kryander.

arbetat med att designa och visualisera kvarteret Västerbro och de innovationer som tagits fram inom projektet.

– Det vi kallar lobbyn tror jag kommer vara en nyckel till att få folk att göra goda val och bli inspirerade till att kunna göra saker på nya sätt. Här kan de boende och verksamheterna

sociala sammanhang, fortsätter Gunilla Murnieks.

Hållbar arkitektur kan innebära många olika saker – allt ifrån materialvalet i själva huskropparna till att skapa innovativa gemensamhetsytor. En väl genomtänkt arkitektur kan därför vara avgörande för en byggnads hållbarhet under många decennier, samt hur människor som bor där kommer agera.

Hur mycket kan arkitekturen egentligen påverka hur vi lever våra liv?

– Arkitekturen kan ge ett ramverk så att olika verksamheter och funktioner kan samsas på ett smart sätt, samt göra det möjligt att förändra lokalerna över tid och ta vara på material och strukturer i framtiden. Planeringen och placeringen av funktionerna blir viktiga för att både synliggöra och underlätta en mer hållbar livsstil. Gestaltningen kan skapa socialt hållbara kvarter med egen identitet, säger Gunilla Murnieks.

Designidéerna för Framtidens kvarter är många. Färdiginredda lägenheter, modulära hyllsystem och platsbyggda möbler kan innebära mindre nykonsumtion och färre utgifter för de boende, medan ventilerade skåp och skafferier kan fungera som både luktförbättrare och effektiva kylsystem.

Det behöver varken vara svårt eller komplicerat att göra skillnad i vardagen med genomtänkt arkitektur. Exempelvis är ett av förslagen i Framtidens kvarter att bygga grundare skåp än vanligt i bostäderna – helt enkelt för att saker inte ska glömmas bort längst in i skafferiet och gå till svinn.

– Hela processen har varit ett arbete där vi lyhört lyssnat på allas tankar och idéer inom teamen, och utvecklat dem tillsammans för att till sist nå gemensamma resultat. Att jobba i en grupp med olika infallsvinklar och kompetenser har varit inspirerande och liknar det arbetssätt vi på Tengbom gärna utövar som vi kallar kollektiv intelligens – med skillnaden att vi den här gången faktiskt fått tid att jobba längre med idéerna än vad vi kanske hinner i vår vardag, säger Jerker Kryander.

Designstrategier en innovation i sig

Gunilla Murnieks på Wingårdhs arkitektkontor ser samarbetet inom Framtidens kvarter som en start på något större:

– Allt arbete bör skapa en bas av designstrategier baserat på de innovationer som tagits fram. I slutändan handlar det om att skapa ett systemtänkt för hela kvarteret, där samspelet mellan designstrategierna blir en innovation i sig, säger Gunilla Murnieks.

Johanna Stål, teamledare för teamet som arbetat med utformningen av lägenheterna, menar att arkitekter och designers har en väldigt viktig roll i att skapa mer hållbara boenden.

– Vi tillbringar en stor del av våra liv i våra hem och det är där en stor del av vår miljöpåverkan sker. Genom att designa smartare och mer yteffektivt, energisnålt och multifunktionellt får vi ner miljöpåverkan. Vi kan också utforma smarta tjänster som ändrar människors beteenden, såsom att behovet av klädtvätt minskar, matsvinn reduceras, transportbeteenden förändras och därigenom göra människors vardag smidigare. Arkitekter i dag behöver dessutom lära sig att nyttja väderstrecken på ett bättre sätt och designa mer med naturen än emot den. Flera av innovationerna vi tagit fram inom projektet går i den här riktningen.

ILLUSTRATIONER: WINGÅRDHS

HALLÅ DÄR: Helena Bjarnegård

Riksarkitekt vid Boverket och ordförande i Rådet för hållbara städer.

Projektet Framtidens Kvarter för en hållbar livsstil har tagit fram ett tiotal cirkulära innovationer som ska appliceras på ett verkligt kvarter i Borås. Vad kan ett sådant lokalt exempel spela för roll i ett svenskt och internationellt perspektiv?

– Vi behöver positiva förebilder, projekt som visar att utveck-

ett hållbart samhälle behöver gå snabbt och projekt som visar på nya sätt att bygga hållbara och vackra livsmiljöer skapar engagemang och är viktiga för att ge oss alla inspiration. Sverige har stora möjligheter att gå före och visa vägen i dessa frågor.

Hur ser framtiden ut när det kommer till bygg- och arkitekturtrender i Sverige och internationellt? Vilka stora rörelser kan vi se? Hur ser hållbarhetsperspektiven ut?

– Att arkitektur- och byggsektorn har en viktig roll att spela vad gäller transformationen till ett hållbart samhälle är uppenbart. Det handlar både om klassiska hållbarhetsfrågor kring materialval och om att den redan byggda miljön behöver användas och återbrukas för att ta tillvara de redan förbrukade naturresurserna. Det handlar även om att de livsmiljöer som vi utvecklar i dag kommer att användas av människor i många generationer framöver.

Du är involverad i EU-samarbetet New European Bauhaus och det svenska Rådet för hållbara städer. Vilka tankar och idéer därifrån påverkar framtidens Sverige?

– Rådet för hållbara städer arbetar med att möjliggöra omställning hos landets kommuner. Det handlar om att vara modig, våga testa nya vägar och samtidigt lita på de kunskaper som olika aktörer har med sig. I exempelvis vårt projekt Visioner i norr har vi bjudit in såväl kommuner som kreativa och kulturella näringar till det statliga arbetsbordet. När vi vågar samarbeta och bjuda in de bästa kreatörerna i landet för att jobba med både oss själva och samhället framåt.

– Det vi ska åstadkomma beskrivs väl av New European Bauhaus grundvärden: hållbara, inkluderande och berikande livsmiljöer. När vi ska bygga framtidens Sverige är just utveckling av hållbara, inkluderande och berikande livsmiljöer en nyckelfråga som påverkar klimat, segregation, folkhälsa och en rad andra utmaningar som vi står inför.

NEW EUROPEAN BAUHAUS

Under hösten 2020 lanserades New European Bauhaus (NEB) av EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen. Det nya Bauhaus-initiativet är kopplat till Den europeiska gröna given (EU:s nya tillväxtstrategi för 2030), där New European Bauhaus ska bidra med förståelse för att det inte går att uppnå ett fossilfritt samhälle utan att också väga in det sociala och kulturella perspektivet: hur vi ska leva våra liv i ett cirkulärt och demokratiskt samhälle efter de nya hållbara förutsättningarna som innefattas av den gröna given. Boverket har i uppdrag att vara nationell kontaktpunkt och matchmaker för de svenska perspektiven i New European Bauhaus, där Science Park Borås är en utvald partner

”EN GROGRUND FÖR NYTÄNKANDE”

Birgitta Nilsson är och leder förändringsprocesser för en hållbar omställning och cirkulär ekonomi. Hon menar att det är viktigt att tänka rätt från början – något som genomsyrat Framtidens kvarter.

Varför är ett projekt som Framtidens kvarter intressant för er som region?

i ett tidigt skede av ett stadsutvecklingsprojekt. Förutom själva byggnaderna ser det också till de boendes vardag och hur platsen kan ge cirkulärt värde och inspiration till staden. Att komma in i det tidiga skedet och korsa olika kompetenser som möts i projektet är en bra grogrund för nytänkande.

Vad kan ett sådant här projekt betyda, såväl regionalt som nationellt och internationellt?

– Cirkulär ekonomi är ett förhållandevis nytt område, och att sprida kunskap, utveckla nya möjligheter och affärsidéer på området är viktigt för att minska vår resursavändning och trycket på våra ekosystem. Det kan också resultera i förslag som kan realiseras och inspirera andra

se potentialen för framtiden och också vilja agera.

Hur arbetar Västra Götalandsregionen framåt med hållbar stadsutveckling?

– I den regionala utvecklingsstrategin, som styr regionens prioriteringar, har vi en kraftsamling för cirkulära affärsmodeller. Här prioriterar vi exempelvis området ”Design för cirkularitet” – det vill säga att tänka rätt från början för att få lösningar som fungerar i ett cirkulärt system. Inom Klimat 2030 har vi satsningen ”Design för en hållbar livsstil” där designmetodiken är grunden för nya innovationer. Breda samarbeten med många aktörer har möjlighet att söka pengar hos oss för utvecklingsprojekt – precis som Framtidens kvarter gjorde. projekt

FRAMTIDENS KVARTER tar täten i Borås gröna omställning

Kvarteret Västerbro är tänkt som en mittpunkt i den nya, gröna versionen av Borås stadskärna. Därför har även kommunens stadsplanerare och hållbarhetsexperter varit en självklar del av projektet Framtidens Kvarter.

Viskans park – eller ”Superparken” som den kallas i folkmun – ska löpa som ett fem kilometer långt grönt stråk genom centrala Borås. Richard Mattsson, stadsarkitekt vid Borås stad, har arbetat med planeringen av parken i snart fem år. Han ser Västerbro, och idéerna från Framtidens kvarter, som ett ledande i exempel i hur framtidens stadsliv kan se ut.

– Kvarterets roll är av yttersta vikt när staden ”kliver över Viskan” västerut. Jag ser det som att Västerbro tar täten i den hållbara omställningen av Borås, säger Richard Mattsson.

Ett av innovationsteamen i projektet har arbetat under rubriken ”Grönt stråk för cirkulär konsumtion”. Det gröna stråket kommer att gå rakt igenom Västerbro och skapa en öppen yta för såväl boende som allmänhet. Kvarterets kommersiella lokaler i bottenplan ska skapa en modern och trivsam stadsmiljö, med hållbarhet i fokus.

– Borås stad har en vision vi kallar ”Staden vid parken”, ett ganska djärvt grepp där det främsta målet är att skapa en socialt, säger Richard Mattsson och fortsätter:

– Borås är sedan 150 år tillbaka ganska glest planerat, med många ytor som tyvärr ofta fungerar som ”trösklar” eller upplevs otrygga. Genom Viskans park och projekt som Västerbro arbetar vi med att få till en bättre sammanhängande stadsväv.

Samarbete krävs för att göra skillnad

Frida Andersson är projektledare för Klimatneutrala Borås 2030, en del av nätverket Viable Cities kraftsamling för klimatneutrala städer.

– Innovationsprojekt som Framtidens kvarter är viktiga; de kan både bidra till att få syn på nya lösningar och väcka och stärka den allmänna opinionen kring mer cirkulära och resurseffektiva boendeformer och stadsmiljöer, säger hon.

ILLUSTRATION: VISKANS PARK AV RICHARD MATSSON

omvandlingsprojekt, men att de tar tid att realisera. Den offentliga verksamheten behöver stöd och initiativ från civilsamhället, akademin och näringslivet för att få fart på omställning.

– Borås Stad är en politiskt styrd verksamhet, vilket innebär att vi har andra förutsättningar för att genomföra förändringar än den privata.

arbeta operativt, tillsammans och på tvären med hållbarhetsfrågor. Just därför är frågan kring byggnaders multifunktionalitet och kvarter med cirkulära funktioner – som i projektet Framtidens kvarter – så rätt i tiden och viktig för andra aktörer att driva på!

En gemensam resa mot den hållbara staden

Att bygga en hållbar stad – och till det ett hållbart stadsliv – kräver såväl samarbete som tålamod och innovationskraft. Men vad är det slutgiltiga målet? Hur ser en hållbar stad egentligen ut?

– I en hållbar stad är levnadsstandarden hög. Resurser används på ett effektivt sätt och fördelas jämnt mellan stadsdelarna och invånarna. Uppvärmningen av byggnaderna sker på ett smart sätt och de kollektiva transporterna är smidiga och miljövänliga. Sociala och tekniska innovationer bidrar till att livet är lättare för många. Utsläppen har minskat betydligt och luft- och vattenkvalitén är prima, säger Frida Andersson och fortsätter:

– Visst låter det härligt? Vi har en resa att göra tillsammans för att Borås ska bli en sådan stad.

Förhoppningsvis kan Framtidens Kvarter vara starten på den resan. Att arbeta i ett innovationsprojekt i nära samverkan med forskare och bostadsbolag har gett ringar på vattnet i arbetet mot det nya, gröna Borås.

och framåtanda som genomsyrat samtalen vi haft. Idén med ett gatuplansbolag var något som jag gillade skarpt, säger stadsarkitekten Richard Mattsson, som får medhåll av Frida Andersson:

– Jag är personligen oerhört förtjust i tankegångarna kring urban mining – att återbruka resurser från andra bygg- och rivningsprojekt i närområdet – då nytillverkning och långväga transporter av byggmaterial utgör stora utsläppskällor som vi behöver komma till bukt

som vi kommer kunna knåda vidare, säger hon.

VIABLE CITIES

är ett strategiskt innovationsprogram med fokus på omställningen till klimatneutrala och hållbara städer. Programmet är en katalysator för nya former av samarbete mellan städer, näringsliv, akademi, forskningsinstitut och civilsamhälle. Detta för att mobilisera för att ställa om städernas sätt att fungera i linje med nationella miljö- och klimatmål samt internationella åtaganden kopplat till de globala hållbarhetsmålen – Agenda 2030 – och Parisavtalet. Viable Cities får stöd i en gemensam satsning från Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

I KLIMATNEUTRALA BORÅS 2030

samverkar Borås Stad, Navet Science Center, Science Park Borås, Borås Energi och Miljö AB och Fristadbostäder AB för en ambitiös och rättvis klimatomställning, där man vill engagera stadens invånare i klimatfrågan.

VAD ÄR CIRKULÄR EKONOMI?

Cirkulär ekonomi är visionen om ett samhälle där resurser tillvaratas och cirkuleras vidare istället för att bli avfall. Produkter och material används så länge som möjligt i samhället och organiskt material

Tanken är att efterlikna naturens mekanismer där avfall aldrig uppstår utan alltid blir näring till nya processer. Synsättet har vunnit allt mer mark de senaste decenniet inom såväl politik som näringsliv, som ett sätt att öka resurseffektiviteten och minimera nyuttaget av råvaror. I Framtidens kvarter blir visionen om den cirkulära ekonomin verklighet. Husen byggs av återanvända material som i sin tur kan cirkuleras vidare när de en gång rivs. Lägenheterna designas för att underlätta för de boende att cirkulera material och produkter och minimera och besökare kan vara cirkulenter snarare än konsumenter – genom att handla återbrukat och redesignat, lämna in för reparation och hyra och dela produkter.

ILLUSTRATION: WINGÅRDHS

FRAMTIDENS BOENDE är levande ekosystem

Vårt sätt att leva idag är en koldioxidintensiv, materialtyngd, kemikaliefylld parentes i historien. Ändå är det för oss som lever här och nu svårt att föreställa oss något annat. Men för bara hundra år sedan var boendet något helt annat.

Under det senaste århundradet har våra hem gått från att vara något som gav oss värme, skydd från väder, och trygghet, till att bli konsumtionsfort med snabba in- och

Barnen skulle ha egna rum, köken växte med köksöar, stora matbord, enorma kylskåp och hemmen fylldes av teknik som

ytor att värma upp och möblera, men det spelade mindre roll, för allt eldades på med billig olja från miljontals år gamla fossiler.

I dag, med pågående klimatkris, förlust av biologisk mångfald och andra planetära gränser under hot, inser många av oss att vi inte kan fortsätta att leva och bygga på samma sätt längre. Våra nya byggnader måste ha minst 100-årsperspektiv. Vi måste tänka in klimatförändringar, hetta, översvämningar och resursbrister. Vi måste tänka in storskalig byggnadsvård, återanvändning av resurser, värnande av ekosystem och att bygga med naturen i stället för mot den. Det nya vi bygger kan ha vackra ord som cirkulärt, regenerativt och hållbart – men innehållet handlar huvudsakligen om att vi måste anpassa oss till ekosystemen vi är en del av och som vi är helt beroende av.

Författarna till boken make things, talade om “byggnader som träd, staden som en skog” redan år 2002. Vi kan inte längre se boenden som maskiner och städer som isolerade öar utan snarare som intensiva knutpunkter i en delikat väv, där vi kan ha mer lokala och slutna kretslopp för tekniska prylar och mer

Inom fälten industriell symbios och regenerativ design, intressanta lösningar. Duschar som återcirkulerar vatten i slutna system, att betala för tillgång till mobilitet snarare än att äga egen bil eller att hyra fritidsutrustning på plats snarare än att förvara den i sitt hem, är några.

Husens tak och väggar kan användas som infångare av solenergi och värma upp och kyla ner sig själva, samtidigt som fasaderna kan rena luft och absorbera koldioxid.

hjälp av översvämningslager i källaren, eller ännu bättre – med vackra våtmarksparker som en del av utemiljön.

Vattendragen i staden kan även svalka källarskafferier på sommaren. Energi från regnvatten som rinner på fasadernas husväggar, kan fångas in och tas om hand. Mer träd behövs i städerna för att rena luften, minska buller och ge svalka, samtidigt som de inte får ta för mycket utrymme från den täta stadens fördelar. Smart planerat blir de en naturlig del av stadens ekosystem.

Det är dags för oss att gå ut i naturen och lära oss bygga avfall och där premieras mångfald och diversitet. I skogen

är en förutsättning för tillväxt. Allt har sin plats, sin tid och sin funktion i livets stora väv. Det är dags för oss att bygga in det även i människans boenden.

Städer och boenden kräver resurser, men kan också ge resurser tillbaka – exempelvis biologiskt avfall i form av näring.

INNOVATIONER FÖR FRAMTIDENS KVARTER

1. CIRKULÄRA BOENDEN

decennier, även om disponeringen av de olika rummens ytor förändrats med tiden. Under denna period har vi sett en utveckling mot allt större boendeytor, ökad elförbrukning, mer fokus på möbler och inredning och en allt större miljöpåverkan från vår livsstil.

I dag byter människor bostad ganska ofta i livet –studier i en stad, jobb i ett annan, familjebildning och husköp, separation, bonusfamiljer, livet med

utan också byter ut möbler och inredning i högre takt. Konsumtionen av möbler och inredning står för en stor del av vår individuella klimatpåverkan, både genom produktion och transport.

ningar ihop med mer färdigmöblerade lägenheter, samt ett behov av mer energisnåla lägenheter där smart utformade möbler och skåp kan minska energianvändningen och bidra till en mer cirkulär livsstil.

HALF-INCLUSIVE Halvinredda hyreslägenheter för färre nyköp

heter som är både mer färdiginredda och utrustade med platsbyggda

ett koncept som är miljöbra och resurseffektivt men kan appliceras på

I konceptet half-inclusive hyrs en del av de mindre hyreslägenheterna ut delvis möblerade till målgrupper som studenter, unga vuxna, pensionärer, singelhushåll, nyseparerade eller sådana som söker tidsbegränsat boende för arbete eller bara vill ha ett enkelt boende.

Konceptet half-inclusive har också ett utökat cirkulärt tänk där aspekter som platsbyggt, multifunktionellt och hållbart inkluderas. Om möjhanterar skötseln av möblerna, såsom lagning, uppdatering och inköp.

De klimatmässiga fördelarna med en delvis möblerad lägenhet är att frakt, minskat behov av att köpa nya möbler, kan bidra till mindre stress

De möbler som används i inredningen är med fördel multifunktionella, såsom bord som går att fälla ihop, sängstommar med förvaringslådor samt höga skåp och hyllor som går ända upp till tak.

Platsbyggda möbler minskar ytterligare behovet av nyköp och optimerar planeringen av inredningen i en liten lägenhet. Även här kan inspiration hämtas från studentlägenheter där intresset för platsbyggda möbler ökat. Det minskar också åverkan på väggar vid håltagning och repor i golv genom släpande av möbler. På så sätt behövs färre renoveringar av lägenheterna. Platsbyggda “systemväggar” är ytterligare möjligheter för att skapa multifunktionella väggytor som kan ge olika funktioner: hyllsystem, skrivbord, hängande förvaring, blomstervägg etc.

Platsbyggda möbler, multifunktionella möbler och systemväggar möjliggör mindre boendeyta och smarta ”compact living”-lösningar. Utöver minskat behov av nyköp, renovering och transporter av tunga möbler kan mindre boendeytor spara byggmaterial och minska uppvärmningsbehovet.

VENTILERADE SKÅP för odörfri förvaring

Våra hus har blivit tätare och tätare med åren. De är mer energisnåla men även mer energikrävande genom mekaniska ventilationstekniker, stora kylskåp som ersatt skafferier och torktumlare som ersatt torklinor. Kylskåp och frysar har bara använts i ungefär 100 år och de blir allt större, samtidigt som de kräver mycket energi. Vi stoppar in allt i kylskåpen, även sådant som egentligen kan förvaras i rumstemperatur. Skafferier, som vi använde förr, har visat sig vara ett smart sätt att förvara mat på och är något som är på väg tillbaka i popularitet i och med ökande elpriser. Kylskåpen och frysarna tar stor plats och maten gömmer sig långt in och riskerar att glömmas bort och bli dålig. Betydligt mindre kylskåp, i kombination med ventilerade skafferier i norrläge eller på norrliggande balkonger, är ett alternativ som sparar el. De kombineras med gemensamma skafferier och frysar i källaren, där sommarens skörd av bär, svamp och frukt kan frysas ner och sylten kan lagras till vintern.

ventilationsskåp. De skulle kunna tillverkas som moduler och användas som förvaring för källsortering och i modellen större för ventilerade garderober. De ventilerade garderoberna och skafferierna består av skåp modell större och mindre.

i fastigheten. Där skulle då ventilation behövas för att minska risken för oönskade lukter inom bostaden. Utöver de två ventilationsskåpen medlerade spjäll har ett system med frånluft för att minska odör. Dessa skåpka frånluften, vilket även ger möjlighet till värmeåtervinning på frånluften.

Källsorteringsskåpet skulle kunna minska volymen av restsopor (osorterade sopor), möjliggöra en högre grad av materialåtervinning i vårt samhälle och bidra till ökad cirkularitet. Ventilerade garderober gör att kläder håller sig fräscha längre och minskar behovet av tvätt (som sliter på kläderna) och nyköp medan ventilerade skafferier minskar behovet av stora kylskåp och därmed minskar elförbrukningen.

2. CIRKULÄRT I GATUPLANET

I framtidens kvarter har boende och besökare många möjligheter att möjliggör en mer cirkulär och hållbar livsstil. Den sköts av en lobbyist, som ser till att allt fungerar, håller ordning och hjälper de boende.

Affärslokalerna upplåts, med hjälp av gatuplansbolaget, huvudsakligen till verksamheter som säljer cirkulerade produkter, tillhandahåller reparationstjänster och möjligheter att hyra exempelvis fritidsutrustning, samt restauranger och caféer som har ett cirkulärt tänk. För att få den typen av verksamheter på plats anställs en cirkulatör, en cirkulär etableringslots som aktivt arbetar hyresavtal.

Såväl transporter som nyköp kan minska om gatuplanen i kvarteret designas för att främja tillgång till produkter framför ägande och konsumtion av cirkulerade prylar i närområdet. Gatuplanet kan också vara en social arena för de boende och besökare och på så sätt förebygga ensamhet och bryta isolering.

Framtidens kvarter är levande, hållbara och cirkulära.

LOBBYN Tillgång och service

Lobbyn är navet i bostadshusen och fungerar som en förlängning av det egna vardagsrummet och förrådet. Den kan bestå av en lokal, alternativt ha en huvud-

fären påminner besökaren om en hotellreception där boende och gäster känner

Här kan man ta en kopp kaffe med en granne, hyra en symaskin över helgen, få sina skor reparerade, lämna tillbaka en biblioteksbok och hämta ut beställda varor från en lokal gårdsbutik. Eller varför inte sitta några timmar och arbeta i co-workinglokalen eller delta i en kvällskurs i måleri?

I lobbyn utnyttjas ytan smart. Här samsas cykelparkeringar, butiker med cirkulerade produkter och tjänster med showroom och möteslokaler. En möteslokal och festlokal på kvällar, med smarta nedfällbara bord som gör rummet multifunktionellt. På helgerna pågår kursverksamhet, sticklingsbytardagar, loppisar och utställningar. Även marknadsdagar med närproducerad mat, hantverk eller second hand passar att ha här.

Till lobbyn hör en app där de boende enkelt kan låna saker av varandra, utbyta tjänster, arrangera evenemang tillsammans och boka in sig för hyra av prylar som bara behövs tillfälligt och inte behöver ägas av varje boende. Det kan handla om mattrengörare, borrmaskin, råsaftcentrifug eller airfryer. I appen hålls de boende också uppdaterade om vad som händer i lobbyn och särskilda erbjudanden.

Bottenvåningarna blir till gemensamma ytor för sociala aktiviteter och tjänster i kvarteret.

LOBBYIST En serviceperson

en lobbyist som tar hand om lobbyn löpande och ser till att allt fungerar smidigt. Personen agerar dels som en receptionist för de boende genom att exempelvis ta emot paket och ordna med uthyrning av sällananvändningssaker, dels som en spindel i nätet för aktiviteter såsom gemenskapsdagar med loppis och trädgårdsfest samt administration av co-working-

bibliotek, där boende kan hämta ut reserverade böcker och återlämna

återförsäljare av konsertbiljetter och teatrar med mera kan kopplas till olika delar.

bostadsbolag att räkna på möjligheten till en anställning. De olika tårtbitarna i illustrationen illustrerar olika intäktsströmmar. Detta exempel visar hur upplägget i Västerbro kan fungera, men modellen går att applicera på andra kvarter. I ett mindre bostadsområde kan intäkterna se annorlunda ut och beroende på placering i staden kan den ha olika mycket yta för affärslokaler kontra gemensamhetsutrymmen. Ett stort kvarter kan få in en stor

mindre kvarter kan ta ut en något större serviceavgift från affärsverksamheterna i gatuplanet.

Exemplet Västerbro

Gatubolagets fond

I Västerbro, som är ett stort bostadskvarter med många boende i ett centralt läge i en medelstor stad, anställs en lobbyist på heltid, till en totalkostnad på cirka 700 000 kr per år (baserad på en lön på 40 000 kr i månaden).

boende som står för ungefär 40 procent. Det kommer byggas ungefär 400 lägenheter i Västerbro, och i allas hyresavgift/månadskostnad ingår cirka en procent i

landar på 50–100 kr i månaden per lägenhet. Övriga intäkter är en serviceavgift från affärsverksamheterna samt intäkter från co-workinglokalen.

Finansieringsmodell för lobbyist.

Serviceavgift hyresgäster

Lokalhyra bibliotektfilial, gym, pop up-butiker

Co-working, uthyrning av lokalen

GATUPLANSBOLAGET Samverkan för att få det att hända

I framtidens kvarter är affärslokalerna i gatuplanet rikligt tilltagna för att skapa en levande stadsbild och göra det möjligt för såväl boende som besökande att göra inköp och uträtta ärenden i närområdet. Här samsas verksamheter som erbjuder cirkulerade prylar och möjligheter att hyra produkter med reparationsverkstäder och restauranger som lagar mat på svinn. Utmaningarna är många med att få en sådan vision att hända, inte minst därför att ägandet av affärslokalerna i ett kvarter ofta är utspritt mellan olika fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar.

För att adressera dessa utmaningar skapas gatuplansbolaget, en samverkan mellan fastighetsägarna i kvarteret i form av ett samägt bolag som administrerar all affärsverksamhet i gatuplanet, inklusive lobbyn. Det handlar om att möta visionen om att skapa en cirkulär inriktning på kvarteret genom koordinering av olika typer av affärslokaler och skapa genomförandekraft när ägandet är utspritt. Gatuplansbolaget gör det möjligt att långsiktigt bibehålla inriktningen mot cirkulära verksamheter i kvarteret.

För att hålla i processen med etablering, koordinering och utveckling av affärslokalerna anställs en cirkulatör. Gatuplansbolaget ansvarar ytterst för driften av lobbyn, vilket bland annat innefattar att de är arbetsgivare åt lobbyisten.

En liten del av hyran för affärslokalerna avsätts till en fond som gatuplansbolaget använder för utveckling av det cirkulära kvarteret, bland annat genom att stötta småskaliga cirkulära verksamheter som vill utvecklas till etablerade bolag som kan ta plats i affärslokalerna. Fonden används också till att storlek och gatuplansbolagets resurser kan modellen se olika ut – cirkulatören och lobbyisten kan exempelvis dela på en tjänst eller vara samma person.

Exemplet Västerbro

I kvarteret Västerbro utgörs en stor del av gatuplanet av affärslokaler i olika storlek. Gatuplansbolaget administrerar samtliga hyresavtal, vilket inkluderar de traditionella affärslokalerna i området, en stor lokal om 800 kvadratmeter i form av en pop up-butiker med mera i lobbyn. Eftersom lokalerna i kvarteret ligger såväl i Riksbyggens som Bostäder i Borås fastigheter spelar gatuplansbolaget en viktig

CIRKULATÖR Koordinator för

Gatuplansbolaget anställer en cirkulatör, en etableringslots som arbetar kontinuerligt med att söka upp och etablera verksamheter som passar in i det cirkulära kvarteret. Uppdraget omfattar samtliga affärslokaler, inklusive ytor avsedda för affärsverksamheter i lobbyn. För att säkerställa att de verksamheter som etableras är cirkulära har cirkulatören ett antal kriterier att förhålla sig till. Kriterierna styr mot ett utbud av produkter som är återbrukade eller av återvunna/miljövänliga material, tjänster som ger tillgång till produkter, reparation, mat och dryck som utnyttjar svinn som resurs

Cirkulatören arbetar också aktivt med att skapa kopplingar mellan verksamheterna, så att avfall eller överskott från ett företag kan användas som resurs hos någon annan. Det handlar även om att utveckla gemensamma erbjudanden, till exempel en klädaffär som har ett samarbete med en skräddare. Kopplingar upprättas också mellan de boende och företagen så att exempelvis kläder, möbler och prylar som avyttras från lägenheterna kan säljas i någon av butikerna om de är i gott skick.

Idéer och koncept tas fram som testas i liten skala och skalas upp om de är -

bolagets fond i arbetet med att främja etablering av cirkulära verksamheter. Ett led i detta är att skapa ett ”community”, ett sammanhang där små företag med cirkulära affärsidéer kan växa. För att få tillgång till resurser och nätverk skapas kopplingar till företagsfrämjande verksamheter i staden.

Exemplet Västerbro

Innan de nya fastigheterna är på plats i Västerbro arbetar cirkulatören med företablering för att marknadsföra området, bygga varumärket Västerbro och skapa attraktion och rörelse i området. Marknadsundersökningar görs och cirkulära verksamheter som skulle kunna ta plats i Västerbro kartläggs

rivs för pop up-verksamheter, väggmålning, musikevenemang och annat som drar blickarna till Västerbro.

Svinnrestauranger/caféer

Hantverkare/reparation

Butiker med cirkulerade produkter, uthyrning, tjänster

Flera verksamheter under samma tak

Lobby med ytor för pop up-butiker mm

FLEXAVTAL Flexibla hyresavtal gör det möjligt att testa -

med utgångspunkt från det cirkulära perspektivet. I det cirkulära kvarteret

som vill testa sina affärsidéer. Avtalen innefattar fyra olika typer av upplägg som svarar mot verksamheternas ekonomiska förutsättningar att teckna långa eller korta avtal, hur utvecklade de är, liksom önskemål om läge och benägenhet att dela lokal med andra.

Exemplet Västerbro – Olika typer av hyresavtal

800 m2

I den stora affärslokalen i hjärtat av Västerbro huserar en cirkulär marknadsplats med ett antal verksamheter under samma tak. En större aktör har tecknat hyresavtalet för hela lokalen och verksamheter hyr in sig i andra hand. Det gör det möjligt att ha så korta avtal som ner till en månad. Här samsas butiker som säljer cirkulerade produkter med caféer, hantverkare och lokala designers som till en billig peng hyr plats där privatpersoner hyr en hylla månadsvis för att sälja prylar.

Mini

Mini är en typ av kortare avtal som skrivs för mindre lokaler i Västerbo med hanterbara priser för småskaliga verksamheter. De här avtalen är lämpliga för fåmansföretagare som skomakare och andra hantverkare och små caféverksamheter. Mini öppnar också möjligheter för pop up-

Hotspot

Några större lokaler i Västerbro har premiumlägen, exempelvis ner mot Viskan mitt emot Posttorget, som är vigt åt en restaurangverksamhet med cirkulär inriktning. Hotspot liknar mer traditionella hyresavtal och löper över längre tid. Dessa avtal är lämpade för verksamheter med större ekonomiska förutsättningar såsom kedjor.

Lobby som erbjuder reparationstjänster, uthyrning och pop up-butiker. Detta är korta avtal med i huvudsak samma förutsättningar som Mini.

ILLUSTRATION: WINGÅRDHS

3. BYGGNADER FÖR CIRKULÄRA FLÖDEN

Bygg- och fastighetssektorn står i dag för 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och 40 procent av allt genererat avfall i Sverige (enligt Boverkets miljöindikatorer). Utmaningarna i att minska klimatpåverkan för vår byggda miljö har drivit på utvecklingen av energisystem, byggmetoder och materialval. Fokus på klimatavtryck och CO2-utsläpp under driftskedet har utvecklats till ett bredare perspektiv på klimatpåverkan utifrån byggnaders hela livscykel.

Nya principer för cirkulär ekonomi driver i dag innovationerna mot mer effektiva och nära materialkretslopp. Vi inser att vi bör se staden som en mångdimensionell resurs och att vi med stadsplanerarens ögon tidigt kan se byggnadernas potential för att påskynda klimatarbetet. I stället för att sätta fokus på enskilda byggnader behöver vi lyfta blicken till kvarteret, dess omgivande bebyggelse och hela stadsbilden när vi bygger nytt.

Städer som Amsterdam visar vägen och är föregångare med strategin “Circular Amsterdam”. I Sverige har Centrum för cirkulärt byggande (samhällsbyggnadsbranschens gemensamma arena för cirkulärt byggande) visat på en bredd av möjligheter. Och Högskolan i Borås har genom sin forskning inom cirkulärt byggande utvecklat processer och loopar som kan stödja omställningen.

Kvarteret Västerbro med sin plan för 400 nya lägenheter och sina tydliga resurser

dessa tankar på: unika kontorsmiljöer som ska bevaras och en industribyggnad på 7000 m2 som ska demonteras till möjliga resurser och byggkomponenter.

Hur kan vi kombinera modern forskning om hur vi för tillbaka material och komponenter till byggprocessen, samtidigt som vi beaktar i dag aktuella principer om att tänka om och tänka till innan vi bygger nytt? Principer för en medveten cirkulär diagnos där stadens koldioxidbudget både sätter gränser och triggar till innovation, för attraktiva

URBAN MINING

stadsplanering

Hur kan vi gå från linjär till cirkulär stadsplanering?

I en cirkulär stadsplanering möter stadens behov av bostäder, lokaler, offentliga miljöer och aktiviteter ett

tillväxtssträvan och gränser i lokal koldioxidbudget

processer av inventering – s.k. urban mining.

Utmaningen ligger i att kombinera data om möjliga

naders funktion och estetiska värden. Vår gestaltade livsmiljö består av bundet kapital, redan förbrukade naturresurser och människors livsberättelser, som riksarkitekt Helena Bjarnegård uttrycker det. Möjliga utbyten mellan

perspektivet utifrån planering och planprocess är minst lika viktigt för att sakta ner omsättningen av material och resurser.

Den cirkulära innovationen Urban Mining – Cirkulär digital stadsplanering väver samman de insikter som kommit av innovationsprocessen med de tydliga forskningsrön, initiativ och exempel som visar på hur hållbart och cirkulärt byggande tar sin utgångspunkt i en sammanvägd helhetsbild, snarare än bara material och processer för den enskilda fastigheten.

Exemplet Västerbro:

Med det planerade bygget av kvarteret Västerbro som utgångspunkt lades ett raster av information om parallella byggprocesser och -aktiviteter både på kort och lång sikt i området. Fram växer en bild av en mängd möjliga och kopplade byggnations- och resurshanteringsbeslut längs en tänkt tidsaxel.

Aktiva byggprojekt

Framtida projekt

Terminaler & mellanlagringsytor

Pågående detaljplaner

Pågående strukturskiss

Aktiva byggprojekt just nu kan direkt länkas till en demontering av industribyggnaden på Viskaholm från i utbyte och symbios mellan olika byggprojekt, samt via ytor för mellanlagring, sortering och bearbetning.

Fortsätter vi på tidsaxeln växer också bilden av möjliga resurser i framtida projekt i staden. Lägger vi till det långsiktiga planeringsperspektivet med översiktsplan, detaljplaner och den för Borås unika fasen av strukturskisser, ser vi ytterligare ett raster av information med värden kopplade till stadens framtidsintentioner. Historia, arkitektur, utvecklingsbara byggnadskroppar tillsammans med stråk, mellanrum och mötesplatser knyter in värden som också kopplar till social hållbarhet.

fabriksbyggnad lämpliga för återbruk med byggnadsantikvariska värden för stråk och stadsdelar, eller varför inte värdet av mötesplatser och mellanrum viktiga för social hållbarhet eller biologisk mångfald.

Informationsmängdens densitet är hög, och framtida sortering av möjligheter. Cirkulär digital stadsplanering

En viktig faktor i arbetet med Västerbro är att objektsnära (på plats) loopa tillbaka värden av historia och materialitet i tegel och andra byggnadsdetaljer. Att återanvända material och detaljer som bygger framtida identitet och som samtidigt möter principer för cirkularitet och nära värdeskapande.

Projekt Västerbro

CIRKULÄR PREFAB Design för zero waste

Hur kan vi skapa en nära cirkulär revolution på byggarbetsplatser?

Vi ser hela tiden nya exempel på hur komponenter och material återbrukas i nya byggmaterial, eller när hela demonterade byggdelar kan återbrukas direkt utan omarbetning eller återvinningsprocess. Även om byggbranschen har sina utmaningar är kreativiteten stor. Resonemangen landar alltmer i insikten att form och design i framtiden kommer att följa det lokalt tillgängliga byggkomponenter.

Detta är en utveckling som leder till nya begrepp och frågor inom arkitektur och design.bility”1 som arkitekterna på danska Lendager uttrycker det, eller design then?” som Anna Lidström vid Textilhögskolan skriver i sin avhandling om redesign inom modeområdet. 2 Startpunkten blir det inventerade och redan tillgängliga när processen för design och arkitektur sätts igång.

Ett angreppssätt likt Cajsa Varg klassiska ”Man tager vad man haver”, där kocken hänvisas till säsongsanpassning medan arkitekten och konstruktören arbetar med ett längre perspektiv och tidsaxel – med byggnadens livslängd som skala.

Exemplet Västerbro:

Prefab som cirkulärt koncept

Om byggmaterial både kan vara i bruk med sin funktion i en byggnad, eller vara i en fas som byggkomponent på väg in i ny återbrukad funktion, sätts metoder för prefabricering i ett nytt ljus. Cirkulärt byggande driver utvecklingen bort från linjära värdekedjor där slutpunkten är avfall eller material med degraderat värde, kvalitet och teknisk prestanda. I stället letar vi metoder och processer som leder till noll avfall (zero waste). Cirkulära koncept

samtidigt som de utgår från principer som tekniskt stödjer framtida demontering.

Kan cirkulär prefabricering stödja industriella koncept för produktivitet och förlängd teknisk livslängd? Projektet Framtidens kvarter har tagit sig an frågan med stöd av forskning vid Högskolan i Borås, där fokus lagts på tillgängliga tunga material som betong och tegel från en framtida selektiv rivningsprocess. Materialslag som vibyggnad som den på Västerbro.

I den cirkulära innovationen Cirkulär prefab för zero waste möter traditionella metoder för industrialisering och produktivitet tillämpad forskning för cirkulära material-

en tänkt selektiv rivning. Fokus på nära loopar för mateockså för hela byggkomponenter – som tillexempel det spännande examensarbetet ”Återbruk av prefabricerade betongbalkar.” 3

Forskningsprojekt som RE:Concrete vid Högskolan i Borås har lagt grunden för nya betongrecept som fångar upp

betong. Branschens aktörer längs den cirkulära värdeför utvärdering och test av konceptet för vår cirkulära innovation.

Dialogen om prefabkonstruktionen som möjlighet för effektiv demontering har varit en utmaning att lösa. Hur kan ingjutning av tegel som material för fasadbeklädnad motiveras? Där låser vi tegel i sågade delar från att enkelt separeras i en framtid. Vi ser att vi kan kompensera med möta framtida tillämpning i byggnader och infrastrukturprojekt.

Prefabricering innebär alltid framåt en utveckling i två dimensioner: form och design för effektiv process för en vacker byggnad, men lika väl form och design för lång teknisk livslängd tillsammans med rationell och enkel demontering.

1 ”Form follows availability – the reuse revolution” (Taleen Astrid Josefsson slagfärdiga rubrik på sin masteruppsats om Chalmers 2019)

2 Lidström, Redesign foundations, 2023

3 ”Återbruk av prefabricerade betongbalkar – Hållfasthetsegenskaper av 60 år gamla prefab betongbalkar” (Kaihan Azar och Seif Abusetta, examensarbete vid Högskolan i Borås)

på mitten och tillsätta cirkulerad betong som ballast skapas cirkulära prefabelement för dubbelt så stora väggytor.

FORSKNINGSPROJEKT OM RESURSÅTERVINNING INOM BYGGSEKTORN VID HÖGSKOLAN I BORÅS

Forskningen vid Högskolan i Borås riktar in sig på att möta byggsektorns behov för produkter som är recirkulerade eller avsiktligt designade för att innehålla andel av rivningsavfall. Målet är att skala upp betongåtervinningsprocesser för att producera ny ballastprodukter genom överföring av teoretisk kunskap samt teknik från laboratorium till industriell skala (Sadagopan, Recycling of Concrete in new structural Concrete, 2021). Detta kommer leda till en hållbar, cirkulärekonomisk byggsektor vars klimatpåverkan är reducerad.

Forskningens mål är att hitta nya tillämpningar för att kunna upparbeta biprodukterna som uppkommer vid krossning av avfall – zero waste, t ex kabelsandprojektet. Det handlar också om att använda betongavfallet som koldioxidsänka genom accelererad kabonatisering – netto noll, t ex projektet om byggavfall som CO2-sänka.

1. Cirkulärt klimatreducerat betong i nybyggnation

Doktorandprojekt med målet att framställa ett prototypelement med systemansats, som har låg klimatpåverkan, innehåller stor andel återvunnet material samt är transportoptimerat. En zero waste-ansats genom att upparbeta avfallet från rivning i största möjliga mån och återbruka/återvinna i nybyggnation på samma plats.

Genom att avsiktligt designa för krossning av rivningsavfall till ballast i nya betongelement, samt använda återvunnet planglas som ersättning av cement, siktar projektet på att tillverka ett ytterligare klimatreducerat betongelement för Västerbro.

2. Byggavfall som CO2-sänka

Ett pågående doktorandprojekt där betongavfall ska behandlas med koldioxid genom en accelererad karbonatisiering med rökgaser från kommunala avfallsförbränningsanläggningar (industriell symbios). Genom att avsiktligt designa för karbonatisering kan krossat rivningsavfall användas som koldioxidsänka samt som ballast i nybetong.

På kort sikt kommer projektet att bidra till att minska deponeringsvolymer och utvinningen av naturgrus och krossat berg på lokal nivå; på lång sikt kommer den accelererade karbonatiseringen vara en viktig koldioxidsänka i byggprodukter.

3. Objektsorienterad selektiv rivning

Utmaningen för återanvändning av tegel är relaterat till rivningsmetoden som används. Vid selektiv rivning går mer än 70 procent av teglet att återvinna, jämfört med så lågt som 10 procent vid konventionell rivning.

Syftet med projektet är att prova på selektiv rivning på delar av Västerbrofastigheten för atttryck med LCA (Life Cycle Assesment). Med begreppet ”objektsorienterad selektiv rivning” sätts fokus på hur material, transporter och metoder kan ske på plats där ett objekt rivs och ersätts med nybyggnation – s.k. objektsorienterad fastighet – kan transportkostnaderna och miljöpåverkan reduceras, i en strävan mot zero waste.

4. Betongavfall blir till kabelsand

waste- och netto noll-ansatsen tillämpas. Krossningsprodukterna från betongavfall som inte kan återvinnas i andra processer (”waste of waste”) erbjuds som sand som används för kabelläggning för vindkraftverk (zero waste). Genom att karbonatisera denna sand förbättras materialets egenskaper samtidigt som det reducerar klimatpåverkan – vilket ger netto noll-utsläpp.

Läs mer på hb.se/forskning

ROBUSTA SYSTEM

Hur en kortsiktig kris kom att öppna för långsiktig resiliens

Ett kvarter skulle kunna vara sinnebilden av ett ekosystem, där hållbara livsstilar stöds och nya utmaningar möts med krav på ett holistiskt perspektiv som inte bara inbegriper de boende och människor som passerar. Det utmanar oss att tänka i mångfald av ekosystemtjänster, förnybara energikällor, smart vattenförsörjning, lokal livsmedelsproduktion och grön infrastruktur för såväl fjäril som gående eller cyklande människa. Inte att förglömma är det också invånarnas

”Together”) som knyter samman möjligheter till ekosystemets långsiktighet och robusthet i kvarterets livsmiljö. Den i dag så efterfrågade tilliten och tryggheten hör ihop med att kunna få vara med och påverka, medverka och bidra i sitt kvarter.

Tidpunkten för projektet Framtidens kvarter gjorde att pandemins behov och utmaningar gav inspel och idéer om ytors samutnyttjande, vikten av utemiljöer för både arbete och fritid och glädjen att ha service och tjänster på nära håll i grannskapet. Men det var först när ytterligare ett krisperspektiv lades till, i och med kriget i Ukraina, som idén om det robusta och resilienta kvarteret tog fart på riktigt.

Svenska Kraftnät aviserade att planerade elavbrott skulle kunna komma under vintern på grund av ökad risk för effektbrist, som en följd av Europas beroende av rysk gas. Bostäder i Borås satt plötsligt med en aktuell fråga om försörjningstrygghet. Hur gör vi om våra hyresgäster fastnar i en hiss? Kan vi fortsatt spola i våra toaletter? Vad blir konsekvenserna om kritiska system stängs ner?

Samtidigt gick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut med nya råd. Tidigare uppmaning till beredskap för tre dagar förlängdes till råd om förberedelser för att klara sig en vecka. Utmaningen blev konkret: hur bygger man ett kvarter för framtiden med krisberedskap för sju dagar off the grid?

Exemplet Västerbro:

Solceller och vätgas för energilagring

Ett kortsiktigt krisperspektiv med stort mått av allvar ledde till förslag i projektet där förnybar energi prövades i kombination med lagringstekniker för längre förbrukningsperioder och säsong. Beprövad teknik med solceller skapar vätgas genom elektrolys, för att kunna lagra energi över längre tid. För att sedan omvandla vätgasen till el igen används en bränslecell.

Utmaningen ligger i säker förvaring av vätgasen. Därför söktes de högsta punkterna i den planerade bebyggelsen för kvarteret Västerbro – taken. Detta för att kunna leda en eventuell tryckvåg uppåt vid olycka och explosion, samt för att kunna evakuera vätgasen vid fara.

Kvarteret rustas med energilagringsmöjligheter för att klara av framtida kriser.

ROBUSTA SYSTEM – exemplet Västerbro

Lite som i New York - vattentank på taket

I perioder av längre strömavbrott och kris kan ett förråd av eget dricksvatten ha stor betydelse för ett kvarter. Genom styrd tillgänglighet för gemensamma punkter för tappvatten kan det skapa en trygghet att klara läng-

än bara kvarteret, genom exempelvis restaurangverksamhet i krissituationer. Viktigt att poängtera är att vattentanken på taket inte ersätter det vatten som skall tappas upp i respektive lägenhet inför eventuellt avbrott i dricksvattenförsörjning.

återbrukad betong

Kvarterets ytor med parkmiljö på tak och i markplan bär en viktig funktion att hantera och rena dagvatten samt avsättning för cirkulär och återbrukad betong. Ballast av krossade betongkonstruktioner från Västerbros planerade demontering av fabriksbyggnaden gjuts till en avvattning av hårdgjorda ytor i kvartersmiljön.

Forskning som Högskolan i Borås initierat tillsammans med RISE har visat att det är möjligt, vilket det ger ytterligare incitament för att ta vara på betongmaterial på plats i riktning mot zero waste.

Lobbyn som mötesplats och möjlig ledningscentral

I såväl vardag som kris är mötesplatserna för stöd och gemenskap viktiga. De ytor med lobbyfunktion som beskrivs i magasinet kan laddas med tillgänglighet av teknik, el, värme och vatten. Ett stöd som inte bara kan ha en funktion för kvarterets gemenskap utan även för stadsdelen – eller till och med staden – i stort.

Lobbyn kan vara en plats dit du går för att ladda telefonen, söka den senaste informationen och mötas för att dela resurser av olika slag. Fullt naturligt när samhället med dess funktioner fungerar som det ska – men kanske ännu mer när kriser slår till.

I lobbyn skulle stadens olika funktioner för krisledning och -styrning ha klara rutiner för att etablera sig när stora händelser överraskar och skapar oro. Tryggheten i kvarteret och stadens ekosystem bygger på tillit och vår förmåga att hjälpas åt, dela och bidra. Lobbyn blir platsen där tekniken tillgängliggörs när den verkligen behövs – 24 timmar om dygnet, i dagarna sju.

Ett år med FRAMTIDENS KVARTER

Uppstart, inspiration och möjligheter - 22 mars 2022

I den inledande aktiviteten för projektet Framtidens Kvarter bjöds deltagare från näringsliv, forskning och offentlig sektor in för att för att diskutera utmaningar och möjligheter utifrån projektets tre teman. Det blev en förmiddag fylld med inspiration, information och workshops.

Presentation, designbriefs och trendspaning - 16 september 2022

Kan vi bygga oss till en hållbar livsstil? Frågan stod i centrum när projektet bjöd in till en välbesökt idéworkshop för det nya kvarteret Västerbro i Borås. Besökarna delades upp i

innovationer utifrån projektets tre teman.

Kreativ feedback från studenter - 15 november 2022

Den 15 november träffade projektet studenter från kursen Hållbar Samhällsbyggnad på Högskolan i Borås. Det var intensiva timmar med workshop kring de olika cirkulära

fundera och brainstorma kring material från lagerbyggnaden, till framtidens butiker och verksamheter samt även kring boendets ekosystem.

Styrgruppsmöten

Under hela projektet träffades styrgruppen för att diskutera projektets utveckling, status kring byggprojektet och samtal kring hur Västerbro ska bli ett Framtidens Kvarter.

Urban mining

- 23 augusti 2022

lokalerna på Västerbro för att botanisera i möjligheter för

urban mining med både studenter och expertis. Ett av tillfällena var den 23 augusti 2022, med expertteamets kompetenser inom arkitektur, material, återbruk som fokus. Vilka material tål att återbrukas direkt och vilka ska in i återvinningsloopar? Kan historia, patina och konstnärligt uttryck ge utgångspunkter för innovation?

Presentation av resultat

– 17 januari 2023

Återbrukade väggar, en gemensam hållbarhetslobby och minst sju dagars krisberedskap. Framtiden var på besök i DO-tank Center hos Science Park Borås när de cirkulära innovationerna för bygget av området Västerbro publik.

Rundabordssamtal med verksamheter

-

26 januari 2023

Under ett uppföljande rundabordssamtal bjöds intressenter in för att diskutera hur de cirkulära verksamheterna i bottenplanet av Västerbro kan komma att organiseras. Affärsmodeller och hyresavtal var några av ämnena, samt funderingar kring vilken typ av resurser som kan delas mellan olika näringsidkare, såsom kök, möbler och transporter. Medverkade gjorde ett antal lokala egenföretagare och second hand-aktörer.

Bygg för framtiden

-

29 juni 2023

Tillsammans med Klimatneutrala Borås, Fastighetsägarna och Byggföretagen bjöds Framtidens Kvarters intressenter

Center. Eftermiddagen bestod av föreläsningar kring hur vi bygger för framtidens utmaningar och möjligheter, samt spännande nuläges- och framtidsspaningar med en välrenommerad panel.

ANDRA CIRKULÄRA INITIATIV

Lendager

I Ørestad utanför Köpenhamn står sedan några år Resource Rows, bostadslängor med en säregen fasad bestående av kvadratmeterstora tegelelement som sågats ut från fasader på byggnader som rivits. Husen har skapats av den danska arkitektbyrån Lendager som gjort sig kända för djärva, innovativa och skalbara sätt att återbruka byggmaterial. Idag arbetar Lendager med stora utvecklingsprojekt i bland annat Köpenhamn och Berlin under parollen ”form follows availability”, det vill säga att i så hög utsträckning som möjligt utskapandet av ny arkitektur.

lendager.com

Re:Store Höga Kusten

I ett av Härnösands bästa affärslägen ligger Re:Store Höga kusten, Norrlands första återbruksgalleria. Här samsas totalt 50 företag som säljer begagnade, renoverade och redesignade produkter med hylloppis, swophörna och svinncafé. Många av företagen är lokala designers som får möjlighet att testa sina vingar genom att hyra en fast inredningsmodul månadsvis för en billig peng. I hyran ingår material från kommunens återvinningscentral. Re:Store drivs som ett kommunalt bolag med syftet att stötta entreprenörer och motverka arbetslöshet bland nyanlända.

restorehk.se

HSB Living Lab

På HSB Living Lab samarbetar forskare, fastighetsbolag, näringsliv och vanliga människor i att ta fram framtidens boende. I deras hus i Göteborg bor människor redan idag, samtidigt som det är en testarena för nya innovationer. Gröna fasader, vattenbesparande dushar, uppkopplade bikupor, modulära kök, tillsammansodling, hönshållning och lera som byggmaterial är några av sakerna som testas.

Hsb.se/hsblivinglab/

BRF Viva

Riksbyggens Bostadsrättsförening Viva i Göteborg har haft ambitionen att vara Sveriges mest hållbara och innovativa bostadsprojekt. Ett antal hållbara delprojekt har utvecklats genom innovationsplattformen Positive footprint housing. Låg energianvändning, mer klimatsmart betong, bussbatterier som energilager för solel, inga parkeringsplatser men olika smarta mobilitetslösningar och ekosystemtjänster är några

riksbyggen.se/kommun/referensprojekt/bostadsratter-riksbyggen/vastra-gotaland/brf-viva-referensprojekt/

Circuit

Circuit i Birsta City utanför Sundsvall är en föraning om framtiden, så som den kan te sig om den cirkulära tanken får ordentligt fäste i vårt

inredning, kläder, barnprylar, hudvård med mera. Det är återbrukat, också möjligheter att hyra och laga – liksom att sälja saker i en hylloppis eller byta prylar i en swophörna. Gränsen suddas ut mellan gammalt och nytt och mellan eget och delat i detta mycket attraktiva butikskoncept där det cirkulära är det normala.

@circuit.sundsvall

CCBuild

Centrum för cirkulärt byggande, CC build, är samhällsbyggnadsbranschens arena för cirkulärt byggande. En arena där branschens aktörer möts och samverkar kring återbruk och cirkulära material-

kunskap och digitala tjänster som stärker marknaden för cirkulära produkter och tjänster i samhällsbyggnadsbranschen och som gör det lätt att arbeta med återbruk. CCBuild utvecklas i bred samverkan under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet.

ccbuild.se

Tack!

Projektet Framtidens Kvarter - för en hållbar livsstil hade inte blivit det lyckade projektet som det blev utan dess teammedlemmar. Stort tack till er som bidragit med er tid, ert engagemang och er kompetens.

Abdinasir Kadawo, Högskolan i Borås

Adrian Zethraeus, Science Park Borås

Agnes Nagy, Högskolan i Borås

Anders Kyrkander, RISE

Anna Lindgren, Science park Borås

Bosse Wikensten, Bostäder i Borås

Carina Robbstål, Bostäder i Borås

Caroline Wallin, Umica

Christian Naumanen, Science Park Borås

Emmy Linde, Wingårdhs

Frida Ekeblom, Student Högskolan i Borås

Gunilla Murnieks, Wingårdhs

Jerker Kryander, Tengbom

Johanna Stål, Camino

Kajsa Dahlbäck, Wingårdhs

Karin Graad, Borås Stad

Malin Ahlgren, The Local Studio

Malin Thorin, Riksbyggen

Maria Normann, Wingårdhs

Marie Bom, RISE

Martin Josefsson, Tengbom

Mia Magnusson, Borås Stad

Michael Ekberg, Riksbyggen

Mikael Hansson, Bostäder i Borås

Mikael Varde, Riksbyggen

Peter Serrander, Science Park Borås

Robert Boyer, RISE

Sara Thiel, Borås Stad

Sarah Norving, Science Park Borås

Theresa Gunnergren, Bostäder i Borås

Tobias Jansson, Circulareconomy.se

Tommy Prissberg, Riksbyggen

Vasilios Bartziokas, Science Park Borås

Vera Matsdotter, Wingårdhs

Innovationsprojektet Framtidens kvarter – för en hållbar livsstil vid Högskolan i Borås har undersökt hur framtidens boenden, verksamhetslokaler, affärserbjudanden och kvartersupplevelser kan utformas, byggas och implementeras i ett kvarter under utveckling.