Högskolan i borås budgetunderlag 2019 2021

Budgetunderlag 2019–2021 HÖGSKOLAN I BORÅS DNR 869-17

2019

BUDGETUNDERLAG

2021 HÖGSKOL A N I BOR ÅS — 1

Produktion Kommunikation, Högskolan i Borås Formgivning Mecka Typografisk produktion Stema Foto Anna Sigge, Suss Wilén Tryck Stema, Borås 2018

Budgetunderlag Budgetunderlag 2019–2021 2019–2021

Ett lärosäte med universitetskvaliteter 4 Vetenskap för profession

6

Utveckling och utmaningar 10

Nästa steg 12 Bilaga 14

HÖGSKOL A N I BOR ÅS — 3

Budgetunderlag 2019–2021

ETT LÄROSÄTE MED UNIVERSITETSKVALITETER

4 — HÖGSKOL A N I BOR ÅS

Budgetunderlag 2019–2021 Högskolans övergripande profil sammanfattas i begreppet Vetenskap för profession, som innebär att högskolan bedriver högre utbildning och forskning i samverkan med näringsliv, offentlig verksamhet och kulturliv. Högskolans uppdrag som akademiskt lärosäte är att omvandla samhälleliga utmaningar till vetenskapliga problem och frågeställningar, och ge svar som är giltiga i vetenskapssamhället och relevanta för samhället i övrigt. Högskolan i Borås är i dag en av landets starkaste högskolor med framgångsrika utbildnings- och forskningsmiljöer, attraktiva såväl nationellt som internationellt.

Högskolan i Borås strävar efter att utveckla och etablera kompletta akademiska miljöer. Sex områden har identifierats och prioriterats. Dessa områden är Biblioteks- och informationsvetenskap, Textil och mode, Resursåtervinning, Människan i vården, Pedagogiskt arbete samt Handel och IT. I dag är högskolan komplett upp till och med avancerad

nivå inom samtliga områden och har kompletta akademiska miljöer, det vill säga även tillstånd att utfärda forskarexamen, inom fyra av de sex områdena. Arbetet med att ytterligare utveckla och expandera miljöerna intensifieras nu vid högskolan med sikte på att samtliga sex områden ska utvecklas till kompletta akademiska miljöer. Det systematiska arbetet innebär att universitetskvaliteter successivt tillförs och att lärosätet bidrar till att stärka lärosätesstrukturen i Västsverige.

Det är en nationell angelägenhet att tillse att Västsverige ges likvärdiga villkor som övriga storstadsregioner. Det initiativ som tagits till utveckling och etablering av ett nationellt centrum i Västsverige för forskning om samhällets digitalisering måste ges förutsättningar att fullföljas. Detta för att ta tillvara den kunskap och kapacitet som finns i Sverige. De västsvenska lärosätena väntat fortfarande på svar från regeringen på frågan om att, med hjälp av nationella resurser, utreda frågan.

Budgetunderlag 2019–2021

VETENSKAP FÖR PROFESSION Vetenskap för profession tar avstamp i de utmaningar som omvärlden identifierar. Flervetenskaplig belysning och ett ämnesöverskridande arbetssätt är förutsättning för en sådan inriktning. Med utgångspunkt i Vetenskap för profession understryker vi vikten av internationalisering och hållbar utveckling. Dessa aspekter är självskrivna i alla framtidsorienterade professioner och nödvändiga för att skapa goda levnadsförutsättningar nu och i framtiden.

UTBILDNING OCH FORSKNING

Högskolan i Borås sätter studentens lärande i centrum.

Genom att utveckla en lärandemiljö utifrån aktuell forskning bygger vi tillsammans med studenter och samarbetspartners kompletta akademiska miljöer. Utbildningen på alla nivåer ska vara forskningsanknuten och studenterna ska så tidigt som möjligt bli aktivt involverade i forskningen. Studenterna ska ges stora möjligheter att påverka och ta ansvar för sitt eget lärande. Utbildningarna utmärks av välutvecklade kontakter med respektive profession och av anknytning till forskning inom respektive fält. Högskolan i Borås bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och enligt de nationella utbildningsutvärderingarna håller samtliga ämnes- och programutbildningar hög kvalitet. Lärosätets utbildningar är efterfrågade och söktrycket ligger stabilt på en hög nivå inom samtliga områden. Det välutvecklade samarbetet med professionerna och ett utbud som domineras av efterfrågade programutbildningar medför att studenterna är attraktiva på arbetsmarknaden med goda anställningsmöjligheter.

Högskolan har en hög kvalitet på utbildningsutbudet där basen sedan länge är de samhällsviktiga utbildningarna inom vård- och lärarområdet. Detta borgar för ett utbud av hög

6 — HÖGSKOL A N I BOR ÅS

relevans för samhället. Inom samtliga sex prioriterade områden har högskolan utbildning upp till och med masternivå.

Utbildningen på avancerad nivå fortsätter att utvecklas och motsvarar nu hela 15 procent av den totala volymen vilket i ett nationellt perspektiv är extraordinärt och väl i nivå med de nya universiteten.

Utbildningsutbudet vid Högskolan i Borås baseras på treåriga programutbildningar på grundläggande nivå och påbyggnadsutbildningar på avancerad nivå. Som ett komplement till programutbildningarna finns inom respektive område ett utbud av fristående kurser. Utbudet av fristående kurser, varav flertalet ges med flexibel studiegång, medverkar också till att högskolan kan möta nya målgrupper som tidigare inte sökt sig till högre utbildning. Utvecklingen under de senaste åren har inneburit en kraftig ökning av andelen studenter som läser en programutbildning och färre studenter som läser fristående kurs. På sikt ser högskolan denna utveckling som problematisk eftersom ett minskat utbud av kurser innebär att högskolan får svårare att möta efterfrågan på högre utbildning från vissa grupper av studenter och yrkeskategorier.

Högskolan arbetar därför aktivt med att öka omfattningen av fristående kurser och bidra till kompetensutveckling för yrkesverksamma och möjligheter till ett livslångt lärande.

Sedan möjligheten att ansöka om examenstillstånd på forskarnivå infördes har högskolan inom ramen för utvecklingen mot kompletta akademiska miljöer arbetat aktivt med att utveckla verksamheten så att examenstillstånd kan erhållas.

Hittills har detta inneburit att högskolan har examenstillstånd på forskarnivå inom fyra områden: Biblioteks- och informationsvetenskap, Textil och mode, Resursåtervinning samt Människan i vården. Inom Textil och mode har högskolan

Budgetunderlag 2019–2021

såväl generella som konstnärliga tillstånd. Forskarutbildningen har utvecklats positivt med drygt 40 disputationer sedan det första tillståndet erhölls och i dagsläget är cirka 90 doktorander inskrivna på forskarutbildningen inom något av de områden där högskolan har examenstillstånd.

Som ett resultat av arbetet med kompletta akademiska miljöer har forskningen vid Högskolan i Borås under de senaste tio åren vuxit kraftigt. Sedan några år tillbaka är andelen externa medel till forskningen högre än basanslaget. Resultatet är att högskolan kan uppvisa nationellt ledande miljöer inom såväl Biblioteks- och informationsvetenskap som Textil och mode.

VÄLUT VECKL AD SAMVERK AN MED NÄRINGSLIV OCH FÖRVALTNING

Samverkan är en integrerad del av all verksamhet och utgör högskolans övergripande profil vilken sammanfattas i begreppet Vetenskap för profession. Att Högskolan i Borås varit framgångsrik i sitt profileringsarbete visar sig inte bara i utvecklingen av antalet publikationer, examenstillstånd på avancerad nivå och forskarnivå samt ökningen av externa medel. I de två utvärderingar Vinnova genomfört bedömdes Högskolan i Borås bedriva en väl integrerad och förankrad samverkan av hög kvalitet. Detta renderade Högskolan i Borås högsta tilldelning när samverkansindikatorn implementerades i modellen för prestationsbaserad resursfördelning vid fördelning av anslaget för forskning 2018.

ET T CERTIFIERAT MIL JÖLEDNINGSSYSTEM OCH EN HÅLLBARHETSPROFIL I UTBILDNING OCH FORSKNING

Den flervetenskapliga ansats som är utmärkande för Högskolan i Borås lämpar sig väl för att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar. Högskolan i Borås verkar för framväxten av ett hållbart samhälle utifrån ett helhetsperspektiv – ekonomisk, ekologisk och socialt - som baseras på individuellt och kollektivt ansvarstagande. Högskolan har en mycket viktig uppgift i att utveckla, förklara och förmedla kunskap inom hållbar utveckling och medverka till att förklara och implementera Agenda 2030. Högskolan i Borås ska utvecklas till och vara den hållbara högskolan, med fokus på hållbar utveckling i utbildning och forskning.

Jämställdhetsintegrering och ett globalt perspektiv är självklart för den hållbara högskolan. Ett globalt perspektiv innebär en kontinuerlig ökad internationalisering genom ökad rörlighet

bland studenter och medarbetare och fler inresande studenter, gästlärare och forskare. Den hållbara högskolan värnar också studenter och medarbetare genom att verka för goda arbetsoch studiemiljöer på ett hållbart campus.

Högskolan har ett certifierat miljöledningssystem, som uppfyller kraven enligt den nya versionen av ISO 14001, med högt ställda krav på integration av hållbar utveckling i kärnverksamheten och i högskolans campusmiljö. Högskolan är fortsatt ett av de fem lärosäten som av Naturvårdsverket rankas högst för sitt systematiska miljöledningsarbete.

Högskolan fortsätter också att vara ett föredöme gällande det strategiska hållbarhetsarbetet, vilket bekräftas av ett mycket positivt omdöme i den av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) genomförda tematiska utvärderingen av hållbar utveckling i utbildningsverksamheten. Den viktigaste uppgiften för högskolan är att hållbar utveckling aktualiseras och problematiseras i högskolans utbildnings- och forskningsverksamhet. De utbildningar som högskolan erbjuder studenterna redskap i att inte bara kritiskt problematisera utan även att, i sitt framtida professionsutövande, aktivt bidra till en verksamhetsutveckling som främjar hållbar utveckling.

EN ORGANISATION FÖR UNIVERSITETSKVALITETER

Högskolan i Borås har sedan starten byggt sin verksamhet runt utbildningar riktade mot olika yrkeskategorier.

Organisatoriskt var verksamheten tidigare indelad i institutioner med tydlig koppling till dessa professioner. Under åren tillkom olika utbildningar samtidigt som andra professioner akademiserades vilket ledde till att antalet institutioner vid högskolan ökade. Utvecklingen har inneburit att högskolans utbildningsutbud dominerats av programutbildningar och fristående kurser riktade mot olika för samhället viktiga områden. Initialt var även högskolans forskning kopplad till dessa utbildningsområden och institutioner men efter hand uppstod behovet av mer tvärvetenskapliga forskningsmiljöer för att bidra till att lösa professionernas mångfasetterade problem. För att stärka Högskolan i Borås profil och skapa hållbara miljöer inom utbildning och forskning organiseras verksamheten sedan 2014 till att bestå av tre akademier och ett samlat verksamhetsstöd. Genom att organisera verksamheten i kompletta akademier, med utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, skapade Högskolan i Borås förutsättningar för en fortsatt utveckling och expansion av verksamheten inom ramen för en organisation som gynnar

HÖGSKOL A N I BOR ÅS — 7

Budgetunderlag 2019–2021

gränsöverskridande samverkan. En utveckling och expansion som stöds ytterligare av den professionalisering som ett samlat verksamhetsstöd medför.

ETABLERAD SCIENCE PARK MED FOKUS PÅ SAMHÄLLELIGA UTMANINGAR OCH SAMVERK AN

I syfte att stärka högskolans samverkan med omgivande samhälle har Science Park Borås etablerats. Science Park Borås utgör en central del av det regionala innovationssystemet och skapar förutsättningar för högskolans prioriterade områden att vara nationellt ledande och internationellt erkända. Med sin placering i det textila klustret Textile Fashion Center, som utmärker sig genom sin unika miljö och sitt unika koncept, skapar Science Park Borås samhällsnytta och resultat tillsammans med akademi, näringsliv, institut och offentliga organisationer. Genom de kompetenser och resurser som samlats i Textile Fashion Center finns möjligheter att realisera idéer, utveckla och generera nya innovationer, produkter och tjänster på marknaden. Science Park Borås tillhandahåller de resurser och processer som krävs för att transformera innovation till samhällsnytta. Detta genom utveckling av innovationer och prototypframtagning till kommersialisering av produkter och tjänster baserade på resultat från högskolans verksamhet. Science Park Borås utgör därmed ett gränssnitt mellan forskning, företag och samhällets aktörer och är en kreativ och innovativ mötesplats som attraherar människor, företag och kapital till regionen. Verksamheten är ett utmärkt exempel på samverkan när den är som bäst.

Science Park Borås arbetar för en positiv samhällsutveckling. Starka innovationsnoder är en del av det moderna samhällets infrastruktur för hållbar tillväxt. Noderna fungerar som katalysatorer för små och medelstora företags innovationer, samt för regional och nationell industriell och institutionell förnyelse i en globaliserad värld. Utifrån industrins, forskningens och politikens villkor ska Science Park Borås bidra till att skapa lösningar på samhällsutmaningar och verkställa den långsiktiga politiska visionen om det goda livet och en klimatneutral region i Sjuhärad och Västsverige.

8 — HÖGSKOL A N I BOR ÅS

Budgetunderlag 2019–2021

HÖGSKOL A N I BOR ÅS — 9

Budgetunderlag 2019–2021

UTVECKLING OCH UTMANINGAR FÖRUTSÄT TNINGAR FÖR EN FORSKNINGSANKNUTEN

SAMHÄLLSVIKTIGA UTBILDNINGAR

UTBILDNING

I budgetpropositionen för 2018 konstaterar regeringen att det krävs ökad tillgång på samhällsviktiga utbildningar för att säkerställa en fortsatt hållbar utveckling av samhället. Utöver de fria platser som fördelades i regleringsbrev för 2017 har Högskolan i Borås förutsättningar att utöka och starta nya utbildningar inom för samhället viktiga områden. Högskolan i Borås har identifierat ett antal utvecklingsmöjligheter där högskolan ytterligare kan bidra till den nationella utvecklingen men där högskolan behöver en resursförstärkning för att lyckas. Det handlar om samhällsviktiga områden där Högskolan i Borås kan bidra till att stärka Sverige som kunskapsnation. Inom ramen för nuvarande takbelopp har högskolan inga möjligheter att genom ytterligare prioriteringar skapa utrymme för dessa satsningar.

Inom området hållbart samhällsbyggande har Högskolan en välutvecklad infrastruktur, en framgångsrik samverkan med det omgivande samhället och ett mycket gott söktryck till utbildningarna.

I januari 2018 startade Högskolan i Borås lärarutbildning i Skaraborg där bristen är särskilt stor gällande förskollärare och grundlärare F-3. Detta görs i samarbete med Högskolan i Skövde. Vid Högskolan i Borås bedrivs en omfattande förskollärarutbildning med omvittnat hög kvalitet. Detta innebär att Högskolan i Borås har en kapacitet och en beredskap för ytterligare satsningar inom lärarområdet.

För högskolans del är utveckling och genomförande av utbildningar inom socialt arbete fortsatt prioriterat. En del av den kompetens som fordras finns redan på plats vid högskolan, men nyrekryteringar och förstärkningar måste också ske.

I april 2017 uttalade finansminister Magdalena Andersson och dåvarande inrikesminister Anders Ygeman regeringens

Högskolan i Borås har genom ett framgångsrikt profileringsarbete utvecklats till ett lärosäte med universitetskvaliteter. I samverkan med det omgivande samhället bedrivs utbildning och forskning med hög kvalitet vilket bland annat visar sig genom att lärosätet erhållit examenstillstånd på forskarnivå inom fyra områden, varav området Textil och mode rymmer såväl generella som konstnärligt tillstånd. Högskolan har haft en stark utveckling av forskarutbildning i egen regi och totalt var 93 aktiva doktorander inskrivna vid högskolans egna forskarutbildningar föregående år.

Sedan examenstillstånd på forskarnivå erhölls har förutsättningarna för att bedriva forskarutbildning förändrats.

Modellen för full kostnadstäckning och framförallt de ökande kraven på samfinansiering av forskningsprojekt innebär att högskolor med tillstånd att examinera på forskarnivå står inför stora utmaningar om lärosätena ska klara av att bedriva forskarutbildning i egen regi inom ramen för de begränsade resurser som basanslaget innebär. Under rådande omständigheter är det närmast omöjligt att parallellt finansiera forskningsanknytning av all utbildningsverksamhet och samtidigt utveckla starka utbildnings- och forskningsprofiler vid mindre och medelstora lärosäten. En långsiktigt hållbar finansiering av dessa lärosätens styrkeområden är en förutsättning för att fullt ut utnyttja deras potential.

En ökning av basanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå motsvarande 10 Mkr per examenstillstånd på forskarutbildningsnivå, vilket för Högskolan i Borås innebär 50 Mkr på forskarnivå skulle ge högskolans profilerade områden förutsättningar att växlas upp från nationellt ledande till internationellt konkurrenskraftiga och ledande.

10 — HÖGSKOL A N I BOR ÅS

Budgetunderlag 2019–2021

avsikt att polisutbildning skulle starta i södra och västra Sverige. Sedan dess har Malmö universitet fått i uppdrag att starta polisutbildning men besked om vilket lärosäte i Västsverige som får i uppdrag att utbilda poliser dröjer tills i maj 2018. För Högskolan i Borås är polisutbildning ingen ny fråga utan högskolan har under lång tid haft ambitionen att få i uppdrag att ge polisutbildning. Sedan frågan först initierades i början av 2000-talet har högskolan följt debatten och engagerat sig kring polisutbildning och dess utveckling. Exempelvis genomförde Högskolan i Borås under perioden 2009–2011 utbildning på distans på uppdrag av Rikspolisstyrelsen.

Högskolan i Borås har gedigen kunskap i och erfarenhet av att genomföra professionsutbildningar för krävande yrken.

Högskolan har dessutom det regionala uppdraget att säkerställa och utveckla utbildning och forskning inom prehospital ”blåljusverksamhet”, det vill säga ambulans- och akutsjukvård.

Västsveriges geografiska läge innebär utmaningar avseende miljöer där polisen verkar i dag och i morgon. Här finns närhet till såväl storstad som mellanstora och små städer samt till glesbygd med olika förutsättningar för polisarbete. Här finns också en internationell hamn och flygplats. I förhållande till befintliga utbildningsorter och etablering av en ny i södra Sverige har Borås, som är den näst största staden i regionen ett bra geografiskt läge.

Högskolans campus ligger samlat mitt i city med närhet till allt som staden erbjuder, bland annat är högskolan granne med Polismyndigheten, Polisområde Älvsborg. Läget mitt i Borås gör också att det är korta avstånd till specifika faciliteter för polisutbildning samt studentbostäder.

Polisutbildningen kan naturligt integreras i högskolans campus. Lokalutökningar på, och i direkt anslutning till, campus möjliggör en snabb utbildningsstart. Högskolans placering i city möjliggör goda kommunikationer med andra orter och det finns välutvecklade pendlingsmöjligheter till exempelvis Göteborg.

Högskolan har ett avtalsreglerat samarbete med Göteborgs universitet avseende polisutbildning och etablerade nätverk av relevans för en utbildnings- och forskningsmiljö inom polisärt arbete, risk och säkerhet. Högskolan har även ett brett regionalt stöd för att en etablering av polisutbildning i Västsverige ska placeras i Borås. Sammantaget innebär ovanstående att Högskolan i Borås är det naturliga valet för en etablering av polisutbildning i Västsverige.

SAMHÄLLSVIKTIG FORSKNING FÖR SAMHÄLLSVIKTIGA UTBILDNINGAR

För att fullt ut ta tillvara de viktiga satsningar som regeringen genomfört på utbildning inom lärar- och vårdområdet är det oerhört viktigt att motsvarande satsningar görs på forskning inom dessa områden. De utmaningar som vård och skola i dag står inför kräver inte bara formellt behöriga medarbetare, utan medarbetare som i sina utbildningar får möta forskare som inte enbart kan ge dem tillgång till de senaste forskningsrönen utan även erbjuda dem aktiv träning i det kritiska och vetenskapliga förhållnings- och arbetssätt som studenternas kommande professionsutövande fordrar. En förstärkning av forskningsanknytningen av vård- och lärarutbildning ter sig

därför nödvändig för alla de lärosäten som bedriver utbildning inom nämnda områden. En sådan förstärkning kräver ökade fasta forskningsanslag till de lärosäten som berörs.

KONSTNÄRLIG UTBILDNING OCH FORSKNING

Genom Textilhögskolan bedriver Högskolan i Borås sedan lång tid tillbaka en framgångsrik verksamhet inom såväl design och materialteknik som utveckling av den textila värdekedjan. Textilhögskolans konstnärliga miljö utvecklas genom internationella samarbeten och samtidigt genom internationell konkurrens, där uppbyggnad sker såväl på avancerad nivå som på forskarnivå. Miljön är ur ett internationellt perspektiv framgångsrik men fortfarande relativt liten. Omvärldens krav på hållbar utveckling har accentuerat det unika i den integrerade miljön. Efterfrågan på hållbara material med mindre miljöavtryck är beroende av utveckling av nya designlösningar, både på utbildnings-, forsknings- och innovationsområdet.

I ökad utsträckning bedrivs i dag forskningsprojekt mellan design och material med beaktande av värdekedjans förutsättningar. Textilhögskolans integrerade miljö har i flera fall varit en förutsättning för forskningsprojekt, framförallt med miljöinriktning. Ökad efterfrågan, både nationellt och internationellt, på miljömässigt hållbara designlösningar har lett till ökad efterfrågan inom såväl textildesign som modedesign, både från studenter och forskare. För att fullt ut kunna bidra till denna samhällsomställning behöver högskolan utöka antalet designplatser med 34 stycken, till totalt 150 designplatser.

Högskolan i Borås har hittills klarat uppbyggnaden av den textila miljön med små medel och med egna prioriteringar men en ytterligare utbyggnad av designutbildningarna kräver en höjning av takbeloppet om 8,5 Mkr. Sedan 2010 har Högskolan i Borås, som ett av endast ett fåtal lärosäten, tillstånd att utfärda examen på forskarutbildningsnivå inom det konstnärliga området. För att säkerställa att den konstnärliga forskningen i Sverige ska kunna vidareutvecklas utifrån egna villkor, angreppssätt och metoder är det viktigt att de ekonomiska förutsättningarna för dessa verksamheter är gynnsamma. Detta gäller i synnerhet för Högskolan i Borås som inom sin profil har stor potential att utveckla den konstnärliga forskningen i Sverige, men har små möjligheter att genom egna omprioriteringar inom det statliga forskningsanslaget genomföra nödvändiga satsningar. Högskolan i Borås har ett ansvar att inte bara att förvalta, utan också att fortsätta utveckla, en internationellt stark position inom textil- och modedesign.

Högskolan i Borås har genom Textile Fashion Center byggt upp en internationellt unik infrastruktur inom det textila området. En satsning som trots sin framgång är en utmaning för högskolan att fullt ut finansiera. En resursförstärkning motsvarande 15 Mkr av den konstnärliga forskningen och den unika infrastruktur som Högskolan i Borås byggt upp skulle ge goda förutsättningar för att ytterligare utveckla högskolans position som centrum för forskning och utbildning inom textil och mode. Samtidigt som denna resursförstärkning sker är det av stor vikt att forskningsråden får större resurser avsedda för såväl forskning som infrastruktur inom det konstnärliga området.

HÖGSKOL A N I BOR ÅS — 11

Budgetunderlag 2019–2021 Doktoranden Linnea Bågander bedriver konstnärlig grundforskning där hon bland annat förlänger kroppens vinklar med stavar.

12 — HÖGSKOL A N I BOR ÅS

Budgetunderlag 2019–2021

NÄSTA STEG Högskolan i Borås har haft en gynnsam utveckling sedan lärosätets etablering för 40 år sedan. Över tid har verksamheten blivit allt mer komplett genom fler utbildningar på alla nivåer och möjligheter till forskningsankytning genom egna examenstillstånd på forskarnivå och kraftigt ökad omfattning på forskningen. Lärosätet har i dag en uppsättning starka profiler med mycket god utvecklingspotential. Det är en nationell angelägenhet att högskolan ges möjlighet att utnyttja denna potential och ta nästa steg i utvecklingsprocessen. Högskolan

i Borås uppvisar i dag en rad universitetskvaliteter utvecklade inom ramen för rådande principer för resursfördelning och tilldelning. Högskolan är nu förberedd och redo att åta sig ett större utbildningsuppdrag och därigenom stärka och bredda basen. För forskningsanknytning, utbildning på forskarnivå och för att finansiera och ytterligare utveckla den unika konstnärliga verksamheten, uppmärksammad och bekräftad, behövs ett ökat basanslag för forskning.

HÖGSKOL A N I BOR ÅS — 13

Budgetunderlag 2019–2021

BILAGA TILL DIREKTIV TILL BUDGETUNDERLAG FÖR VERKSAMHET VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Tabell 1: Total budget Total budget (tkr)

2017

2018

2019

2020

2021

Utfall

Prognos

Ber.

Ber.

Ber.

Anslag1

544 233

575 929

588 692

600 673

600 673

Avgifter

35 872

40 642

41 000

41 000

41 000

Bidrag

92 440

88 628

92 500

103 000

113 500

Verksamhetens intäkter

Finansiella intäkter Summa intäkter

435

450

450

450

450

672 980

705 649

722 642

745 123

755 623

458 903

478 253

497 192

512 173

526 673

87 173

86 734

88 500

91 000

94 000

101 400

103 546

106 500

109 000

111 500

23 217

24 185

27 500

30 000

32 500

Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar Årets kapitalförändring/Årets resultat

798

681

700

700

700

671 491

693 399

720 392

742 873

765 373

1 489

12 250

2 250

2 250

–9 750

–2 259

–2 250

–2 250

–2 250

–2 250 –12 000

–770

10 000

0

0

Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring)2

36 518

46 518

46 518

46 518

46 518

Utgående oförbrukade bidrag

45 466

50 000

55 000

60 000

65 000

1 2

Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3.

För stiftelsehögskolorna avses eget kapital och årets resultat.

Större förändringar mellan åren när det gäller budgeterade intäkter för avgifter respektive bidrag ska alltid kommenteras.

14 — HÖGSKOL A N I BOR ÅS

Budgetunderlag 2019–2021

Tabell 2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr)

2017

2018

2019

2020

2021

Utfall

Prognos

Ber.

Ber.

Ber.

Verksamhetens intäkter Takbelopp1

476 847

501 449

512 972

523 621

523 621

Beräknad avräkning2 (A)

476 847

501 449

512 972

523 621

523 621

Särskilda åtaganden (B) Anslag (A+B)

476 847

501 449

512 972

523 621

523 621

Avgifter

22 204

26 849

26 000

26 000

26 000

Bidrag

6 729

8 977

7 500

8 000

8 500

378

450

450

450

450

506 158

537 725

546 922

558 071

558 571

357 771

370 566

380 750

391 750

401 750

Lokaler

74 312

74 688

76 000

78 000

80 000

Drift/Övrigt

76 336

77 816

79 500

81 000

82 500

Avskrivningar

17 462

20 192

22 500

25 000

27 500

688

681

700

700

700

Summa kostnader

526 569

543 943

559 450

576 450

592 450

Årets kapitalförändring/Årets resultat

–20 411

–6 218

–12 528

–18 379

–33 879

Finansiella intäkter Summa intäkter

3

Verksamhetens kostnader Personal

Finansiella kostnader

Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå.

Beräknad avräkning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå bland annat med hänsyn till eventuellt utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt eventuella decemberprestationer.

3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter.

1

2

HÖGSKOL A N I BOR ÅS — 15

Budgetunderlag 2019–2021

Tabell 3: Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr)

2017

2018

2019

2020

2021

Prognos

Ber.

Ber.

Ber.

Ber.

Anslag1

67 386

74 480

75 720

77 052

77 052

Avgifter

13 668

13 793

15 000

15 000

15 000

Bidrag

85 711

79 651

85 000

95 000

105 000

57

0

0

0

0

166 822

167 924

175 720

187 052

197 052

101 132

107 687

116 442

120 423

124 923

Verksamhetens intäkter

Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler

12 861

12 046

12 500

13 000

14 000

Drift/Övrigt

25 064

25 730

27 000

28 000

29 000

5 755

3 993

5 000

5 000

5 000

110

0

0

0

0

144 922

149 456

160 942

166 423

172 923

21 900

18 468

14 778

20 629

24 129

Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/Årets resultat

1

Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2018 i 2018 års prisnivå.

16 — HÖGSKOL A N I BOR ÅS

Budgetunderlag 2019–2021

Tabell 4: Investeringar i anläggningstillgångar Investeringar i anläggningstillgångar1 (tkr)

2017

2018

2019

2020

Utfall

Prognos

Ber.

Ber.

Ber.

IB lån i Riksgäldskontoret

54 400

50 791

50 791

55 791

54 791

Beräknad nyupplåning

17 683

23 000

30 000

26 000

27 000

528

600

600

600

600

Beräknad amortering

21 292

23 000

25 000

27 000

27 000

UB lån i Riksgäldskontoret

50 791

50 791

55 791

54 791

54 791

Maximalt utnyttjande av låneramen under året

50 791

50 791

55 791

54 791

54 791

Föreslagen låneram

75 000

75 000

75 000

75 000

75 000

798

681

700

700

700

0%

0%

0%

0%

0%

22 090

20 681

20 700

20 700

20 700

Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året

0

0

0

0

0

Föreslagen räntekontokredit

0

0

0

0

0

– varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar

Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%)

Summa räntor och amorteringar

1

2021

Enligt definition i 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

HÖGSKOL A N I BOR ÅS — 17

Budgetunderlag 2019–2021

Tabell 5: Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr)

2017

2018

2019

2020

2021

Utfall

Prognos

Ber.

Ber.

Ber.

54 553

54 589

54 589

54 589

54 589

36

0

0

0

0

0

0

0

0

0

54 589

54 589

54 589

54 589

54 589

28

26

31

32

35

Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder) – föregående års utgång – ökning under året – minskning under året – vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet 1 – nyinvesteringar

7

10

17

13

13

– avskrivningar

12

12

12

12

10

Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B)2

77

78

79

79

80

1 411

1 438

1 453

1 447

1 462

Genomsnittlig hyra (kr/m2 LOA)3 Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder)4 (C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA)5 Lärosätets totala kostnader (D) Totala externa hyresintäkter

98

99

100

100

99

1 793

1 814

1 832

1 832

1 814

671

693

720

742

765

–1

–1

–1

–1

–1

Justerade totala kostnader (D2)

670

693

720

742

765

Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader6

15%

14%

14%

13%

13%

Lokalkostnadens andel av justerade totala kostnader7

15%

14%

14%

13%

13%

En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar.

Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning.

3 Beräknas som B/A. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna.

5 Beräknas som C/A. 6 Beräknas som C/D. 7 Beräknas som C/D2.

1

2

18 — HÖGSKOL A N I BOR ÅS

Budgetunderlag 2019–2021

Tabell 6: Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat

2017

23 667

25 419

–1 752

0

0

0

25 000

25 000

0

– varav tjänsteexport 2018 – varav tjänsteexport

0

0

0

25 000

25 000

0

0

0

0

Intäkter till inkomsttitel1

Intäkter som får disponeras

Kostnader

2017

0

641

588

53

2018

0

650

600

50

2019

0

650

600

50

2019 – varav tjänsteexport

Offentligrättslig verksamhet

Resultat

Intäkter som inte får disponeras.

Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 §§ avgiftsförordningen ska inte redovisas.

1

Tabell 7: Tabeller till budgetunderlaget – Verksamhetsinveteringar 2017

2018

2019

2020

2021

2022

Utfall

Prognos

Ber.

Ber.

Ber.

Ber.

528

547

566

586

606

628

13 332

13 802

14 289

14 792

15 314

15 854

0

0

0

0

0

0

6 757

9 995

16 900

12 947

12 953

12 967

20 617

24 344

31 755

28 325

28 873

29 449

19 226

22 944

30 305

26 825

27 323

27 849 1 600

Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar

Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen)

1 391

1 400

1 450

1 500

1 550

Finansiell leasing (2 kap. 5 § kapitalförsörjningsförordningen)

Bidrag (2 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen)

0

0

0

0

0

0

Anslag (efter medgivande av regeringen)

0

0

0

0

0

0

Justerade totala kostnader (D2)

0

0

0

0

0

0

20 617

24 344

31 755

28 325

28 873

29 449

Summa finansiering

HÖGSKOL A N I BOR ÅS — 19

Budgetunderlag 2019–2021

p o s t a d r e s s : h ö g s k o l a n i b o r å s · 5 0 1 9 0 b o r å s · b e s ö k s a d r e s s : a l l é g a t a n 1 t f n : 0 33 - 4 35 4 0 0 0 · e - p o s t : r e g i s t r a t o r @ h b . s e · h b . s e 20 — HÖGSKOL A N I BOR ÅS