Forskningsmagasinet 1866 nr 2 2018

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

EU-projekt undersöker forskningens avtryck i samhället.

Nawar Kadi, professor i textilteknologi, vill se en mer hållbar värld genom nya möjligheter att återvinna textilier.

Nya dataanalytiska modeller ska hjälpa bland annat läkemedelsindustrin att bättre förutse sina utvecklingsmöjligheter.

Vi tar ansvar och bidrar till ett framtida hållbart samhälle för kommande generationer.

2 2018

Hållbar utbildning och utveckling, nära den professionella verkligheten.

NUMMER 2

2018

2

47

LEDARE

AKTUELLT

Nästa nummer

Sista ordet: Högskolan i Borås är ett starkt och framtidsorienterat lärosäte Mitt uppdrag som rektor avslutas enligt plan vid årsskiftet. Detta förord i 1866 är därför mitt sista.

Min övertygelse är att kvalitet i utbildningarna gynnas av en stark forskningsanknytning. Med en egen aktiv forskning inom våra utbildningsområden sker en kontinuerlig och naturlig förnyelse av utbildningarna och goda möjligheter skapas också för fördjupningar inom specifika delar av utbildningsområdena. Min övertygelse är också att forskning gynnas av en stark anknytning till utbildningen. Det handlar bland annat om den naturliga uppmärksamhet som följer av kontakter med studenter på att förklara och förmedla förståelse kring forskningsfältet, vetenskapligt förhållningssätt, använda forskningsmetoder och framkomna resultat. Det handlar också om att aktivt använda studenternas insatser och arbete i den egna eller forskargruppens arbete, här har vi inom akademin en utvecklingspotential.

Mot ovanstående bakgrund och med de framförda argumenten är det naturligt att satsa på utveckling och etablering av kompletta akademiska miljöer, det vill säga miljöer med utbildning på alla nivåer och en omfattande forskning. Genom att få tillstånd att examinera på avancerad nivå och forskarnivå i dag är vi nästan framme vid ett läge med kompletta miljöer inom alla våra prioriterade områden. De kompletta miljöerna utgör nu basen i högskolans verksamhet, en stabil grund att stå på i den fortsatta utvecklingen.

En annan grund att stå på är högskolans 1 8 6 6 M AGAS IN

Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Anna Kjellsson Solveig Klug Kontakt kommunikation@hb.se hb.se/1866 Produktion Yellon, yellon.se Tryckeri Stema, Borås Papper 115g/170g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex med två nummer per år Magasin 1866 har tilldelats issn 2001-8274

Björn Brorström Rektor vid Högskolan i Borås

Ett plagg som kan agera som ett kommunikativt gränssnitt för personer med dövblindhet. Det är målet med ett unikt och nyskapande EU-projekt som startade i början på 2018. Högskolan i Borås koordinerar projektet som innefattar lärosäten och företag från sju olika länder.

Text Anna Kjellsson Foto Smart Textiles

miljöledningssystem som innefattar ett systematiskt arbete med hållbar utveckling och att Högskolan i Borås ska vara den hållbara högskolan. Vi har en stark hållbarhetsprofil i utbildning och forskning och tillhör i dag de ledande lärosätena i landet när det gäller systematiskt arbete med att integrera hållbar utveckling i utbildning och forskning.

Kompletta akademiska miljöer i kombination med hög relevans i utbildning och forskning, bland annat kopplat till utmaningen att implementera målen i Agenda 2030, innebär ett starkt och framtidsorienterat lärosäte.

Jag vill avslutningsvis tacka alla medarbetare och alla samarbetspartners för att ha bidragit till att Högskolan i Borås nått dit vi är i dag. Hade regeringen gått ut med och använt tydligare spelregler, som givetvis måste innefatta kompletta akademiska miljöer och en viktig och tydlig utbildningsoch forskningsprofil av vad som krävs för att erhålla universitetsstatus, hade Borås säkert redan varit en universitetsstad.

Resan mot ett plagg som tar personer med dövblindhet ut ur mörkret är påbörjad

– De första textila prototyperna har designats och tillverkats. Vi går metodiskt fram och går igenom olika sätt att kommunicera utan syn och hörsel, berättar Nils-Krister Persson, docent och verksam forskare inom Smart Textiles.

Projektkoordinator är Nasrine Olson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Hon berättar att forskningen i projektet har utvecklats på flera fronter, bland annat utformning av användarstudier, utveckling och test av textilier som kan bli varma eller kalla som ett sätt att kommunicera, och av högpresterande objekt- och ansiktsigenkänningsalgoritmer samt samling av teckenspråkordförråd.

Experiment med andra haptiska kommunikationsmetoder, användar- och policyundersökningar samt arbete med semantik är planerade att inledas snart.

Läs mer i nästa nummer av 1866. ■ Omslag Nummer 2 2018 Illustration Johan Lindh Högskolans forskare undersöker, tillsammans med europeiska kollegor, forskningens genomslag i samhället. s14–17

 De första textila prototyperna finns färdiga för att undersöka sätt att kommunicera utan syn och hörsel.

1 8 66 M AGAS I N

3 INNEHÅLL

Innehåll

Nummer 2 2018

FOKUS

s18–19 Säkrare, snabbare, bättre – prognoser med stor effekt. Nya dataanalytiska modeller ska hjälpa bland annat läkemedelsindustrin att bättre förutse sina utvecklingsmöjligheter.

s38–41 Inkludering är nyckeln till skolan för alla. Forskning vid Högskolan i Borås visar på värdet av inkluderande lärmiljöer.

s42–43 Scania och Volvo kör olika organisationsmodeller – vilken väg är bäst?

Hur ska ett företag organiseras för att bli lönsamt och livskraftigt, där medarbetarna mår bra, utvecklas och samtidigt levererar?

PERSONLIGT

s6–13

Det är inte bara forskning – det är en passion. Möt Nawar Kadi, professor i textilteknologi som brinner för att göra vår värld mer hållbar.

s36–37 Professorn som aldrig slutar läsa. Tom Wilson är 83 år och still going strong med nya projekt.

AKTUELLT

s14-17

Följer forskningens spår i samhället. Forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap undersöker vilket avtryck forskningen gör ute i samhället.

s20

Nationellt nav kan göra Sverige ledande inom digitalisering. Nu är det utrett om ett nationellt forskningscentrum med fokus på samhällets digitalisering behövs.

s21-29 Nya perspektiv på framtidens hållbara sätt att leva och bo. I höst går EU-projektet ArcInTexETN i mål och alla doktorandernas projekt ska bland annat presenteras i form av en bok.

s32-35 Livet, döden, ensamheten och stödstrumporna. Nu utreder forskare om en utbildning i kommunikation kan hjälpa hemtjänstpersonal att bättre fånga upp och bemöta de äldres behov av samtal.  s6–13 Nawar Kadi berättar hur viktigt det är med återvinning av textil.

s44-45 Framsteg och framgång. Rektor blickar tillbaka på högskolans forskningsverksamhet åren 2010–2017, högskolan får polisutbildning, de senaste disputationerna och så firade högskolan akademisk högtid.

s46

Utblick. Professor Daniel Ekwall drömmer om en stor forskarskola med forskare från olika fält.

186 6 MAG A SIN

4 AKTUELLT

Därför presterar pojkar sämre i skolan

Fotograf: Vgregion/Falkenbergsbild.

Sociala normer gör att pojkar generellt presterar sämre än flickor i skolan. I sin avhandling visade Fredrik Zimmerman, doktor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, områden där förändrade normer skulle gynna pojkars studier, samtidigt som förändringen även skulle vara bra för

flickor. Under en tremånadersperiod följde han två klasser i årskurs nio på en skola med en ”pluggkultur”. Tidigare studier har framför allt utförts på skolor där det finns en dominerande "antipluggkultur" bland pojkarna, det vill säga att det anses mesigt att lägga tid på att plugga.

Ny metod förbättrar sorteringen av hushållsavfall

ningsprojekt sociala och tekniska aspekter på avfallshantering och hur samhällets invånare kan förmås förändra vanor och beteenden för en mer effektiv återvinning. Han har i sin studie undersökt hur hushåll i ett utvalt område sorterar sitt hushållsavfall. Bland annat visar resultaten att bara i Borås innebär felsortering en årlig samhällskostnad på cirka 13 miljoner kronor.

Forskning med barnet i centrum omsätts i praktiken på Lekterapin Forskaren Laura Darcys resultat om barns upplevelser att leva med cancer har uppmärksammats av lekterapeuter vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. De har med stöd av forskningen utvecklat sitt arbetssätt och tagit fram en folder till förskola och vårdnadshavare för att öka samarbetet. Forskningen utgår från grundfrågan om vad som är viktigt för barnet.

Forskning i framkant när lärosäten samarbetar

Världens sopberg ökar i takt med vår konsumtion och beräknas uppgå till 70 ton per sekund år 2025. Kamran Rousta, som disputerade inom området resursåtervinning i mars, undersökte i ett tvärvetenskapligt forsk-

Sveriges innovationskraft till Borås

Under ett seminarium på Högskolan i Borås fick publiken se hur roboten Pepper kan förstå och interagera med en människa genom beröring tack vare smarta textilier. Det är ett av många resultat från fem års forskningssamarbete mellan högskolorna i Borås och Skövde.

Samarbetet har utförts inom fyra teman där de båda lärosätena har förenat sina spetskompetenser. Samarbetet i just den här formen avslutades sommaren 2018 och i juni hölls ett slutseminarium där de viktigaste forskningsresultaten presenterades.

MAG A SI N 1866

Sveriges Innovationsriksdag samlade den 10-11 april det svenska ekosystemet för innovation under temat cirkulär ekonomi. Sveriges Innovationsriksdag, som arrangerades för åttonde året i rad av Swedish Incubators & Science

Parks, i år i samarbete med Science Park Borås och Inkubatorn i Borås, drog över 400 deltagare. Bland talarna fanns närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) och miljöminister Karolina Skog (MP).  Mikael Damberg (S), närings och innovationsminister, Henrik Jansson, VD för Inkubatorn i Borås, Birgitta Losman (MP), regionutvecklingsnämndens ordförande, Erik Bresky, chef för Science Park i Borås och Björn Brorström, rektor för Högskolan i Borås.

5 REDAKTÖREN TIPSAR

Ny plattform ska skapa fler cirkulärt hållbara företag DO-tank Center är en plattform för att hjälpa små och medelstora företag att ställa om till cirkulär ekonomi och ökad hållbarhet. Syftet är att inspirera, arbeta med affärsmodeller, samla kunskap och erfarenheter och sprida konceptet till så många som möjligt.

Anna Kjellsson Kommunikatör vid Högskolan i Borås och redaktör för 1866

Verksamheten arbetar också indirekt med initiativ och forskning som behöver komma företag till godo för att få fler att arbeta med cirkulär ekonomi. Projektledare är Heidi Hautajärvi och Erik Valvring.

– Samhället behöver utvecklas mot ökad hållbarhet. Tempot måste öka för att nå målen i Agenda 2030. Jordens resurser blir allt mer begränsade, konsumenter blir mer medvetna om detta och ny teknologi möjliggör att vi kan nå ökad hållbarhet, samtidigt som vi har framgångsrika företag och nöjdare konsumenter. Det är den ekvationen vi vill lösa genom att fokusera mer på cirkulär ekonomi, säger Erik Valvring.

Han vill att DO-tank Center ska hjälpa företag att nå nästa nivå av hållbarhet genom att ta nästa steg mot cirkulär ekonomi och hållbara affärsmodeller. På längre sikt innebär det konkurrenskraftiga och starka företag med hjälp av kopplingen till akademi och högskola.

– Vi vill att omvärlden ska veta att DO-tank Center både är ett kunskapsbaserat plattformsprojekt och har en fysisk plats där vi konkret kan gå in i processer för att förstå hur stegen ser ut för en verksamhet när man går mot en mer cirkulär ekonomi, berättar Erik Valvring.

Do-tank Center är en del av Science Park Borås. Just nu håller den på att flytta in i Marketplace Arena i Textile Fashion Center. Plattformen finns också i Skövde via samarbete med Industrial Development Center (IDC) och deras plattform Assar. ■

Axplock på temat cirkulär ekonomi EU-projekt för klädproduktion i Europa Vid högskolan pågår flera projekt för att främja cirkulär ekonomi. Ett är EU-projektet ”Fashion Big Data Business Model” (FBD_BModel) med syftet att ta fram en affärsmodell som gör det lönsamt att tillverka specialplagg i Europa. Forskare från Borås är Rudrajeet Pal, docent i textilt management.

RE:textile tar fram nya designprinciper, affärsmodeller och produktionssystem för cirkulära flöden i textilbranschen Genom att skapa nya plagg utvecklade för att hålla länge, genom att kunna lagas, omarbetas eller på annat sätt uppdateras, öppnas möjligheter för helt nya affärsområden inom reparation, re-design och andra typer av tjänster som förlänger livet på plagget och skapar ekonomisk tillväxt. Parallellt arbetar projektmedarbetarna med Re:Design Factory – en innovationsmiljö för prototyputveckling och genomförande av pilotprojekt med företag och innovatörer.

Andra projekt på temat ”Digimode” och ”Roll to bag” om lokal, kundanpassad klädproduktion med hjälp av virtuell provning och design.

Sveriges Innovationsriksdag Läs om detta på sidan 4.

186 6 MAG A SIN

6 PERSONLIGT

MAG A SI N 1866

7 PERSONLIGT

Det är inte bara forskning – det är en passion Med ett närmast konstant leende visar Nawar Kadi runt i Textilhögskolans olika labb. Där trivs han allra bäst, och ingen kan ta miste på att han brinner för sitt ämne, textilteknologi.

Denna professor är djupt engagerad i att göra vår värld mer hållbar, till exempel genom att skapa möjligheter att återvinna textilier i betydligt högre grad än vad som görs nu.

Text Lena M Fredriksson Foto Suss Wilén

– Vet du att världens textilier till 60 procent består av plastmaterial? Undrar Nawar Kadi när vi möts.

– Och förstår du vilka problem detta ställer till vid återvinning? Förresten har vi ju knappt någon återvinning av textilier, det är bara en eller två procent av alla textilier som återvinns, och då framför allt från stadiet innan de har nått konsumenten. Därefter kanske en del återanvänds, till exempel i second hand-butiker eller skickas iväg som insamlat välgörenhetsmaterial. Men 75 procent av våra textilier eldas upp. 75 procent!

Han fortsätter snabbt.

– Visst finns det idéer om att produce-

ra elektricitet vid förbränning av textilier, men tänk så mycket pengar, vatten och el som slösas bort. Det går åt i snitt 2 500 liter vatten för att producera en enda t-shirt av bomull! Bara en enkel t-shirt utan tryck. Och sedan eldas den upp.

Det gäller att hänga med i svängarna när Nawar Kadi börjar berätta, för han talar fort och engagerat om sina hjärtefrågor.

– I Sverige förbrukar varje person omkring 14 kg textil per år, medan världsgenomsnittet ligger på cirka åtta kg, fortsätter han. Och i dessa textilier ökar andelen polyester, eftersom produktionen av andra material inte är så enkel

Nawar Kadi Bor: Borås.

Kommer från: Aleppo i Syrien.

Familj: Fru och två söner (10 och 14 år gamla).

Läser: Inte så mycket hela böcker, utan mest hoppar jag mellan olika delar av böcker som jag läser på internet. Jag läser ibland böcker på arabiska, men jobbar med att försöka lära mig svenska. Äter helst: Kibbeh, en typisk Aleppo-rätt med bulgur, lök och malet kött bland annat.

Men jag gillar också svensk mat, till exempel lax.

Fritidsintressen: Textil och mekanik. Under kriget i Syrien byggde jag garnmaskiner för bland annat tvinning.

Drömmer om: Att bygga en ny textilfabrik och ha mer garnproduktion i Sverige.

Och förstås om fred i Mellanöstern och resten av världen. Stoppa kriget!

Dold talang: Nej, det enda jag är bra på är textil och mekanik. Men många här blir förvånade över att jag vet hur industrimaskiner fungerar.

Svaghet: Mitt svenska uttal. Och att jag ibland är för snabb och ivrig och drar igång saker och pratar alldeles för fort. Jag borde vara mer eftertänksam.

Blir glad: När mina barn och min familj är glada och ingen mår dåligt.

Blir arg: När dumma människor rättfärdigar dumhet, som krig eller vapenanvändning.

Till exempel stora länder som rättfärdigar detta för att, som de påstår, skapa fred.

Favorittextil: Viskos – det behöver vi forska mer om, och jag har en del idéer om hur det kan utvecklas. Jag gillar bomull också, men det är mer begränsat. Viskos liknar polyester, men kan tillverkas helt av trä och återvunnen cellulosa, till exempel från bomull. Det ger stora möjligheter inför framtiden. Ett nytt material som jag också tycker är spännande är biopolymerer, där letar vi efter fler användningsområden. Önskegäster på en fiktiv middagsbjudning: Mamma, först och främst, för henne kan jag inte träffa just nu på grund av visumproblem. Min bror och resten av min familj och släkt. Och min pappa, som tyvärr är död. Han skulle ha varit mycket stolt över att se mitt arbete här.

186 6 MAG A SIN

8 PERSONLIGT

att öka. Men polyester, det är plast det.

Mängden plast i haven ökar. Mikrofiber som man talar mycket om nu för tiden kommer bland annat från kläder, och det finns överallt. Vi äter dem, eftersom de finns i fisk som vi äter. Därför behöver vi en bättre textilproduktion och nya metoder för att återvinna textila material.

Han berättar också att vi nu befinner oss i en hållbarhetsrevolution. När vi har mat och stabilitet kan vi börja ta hand om miljön. Det här är något som också kan ge affärsmöjligheter för Sverige med nya industrijobb när vi kan tillverka egna textilier utifrån återvunna textila material, enligt Nawar Kadi.

Han visar garnlabbet, där några studenter arbetar med att ta fram nya textila fibrer från mjölkprotein. Små maskiner surrar svagt. Textilmaterialet liknar

ull. Nawar Kadi växlar några ord med studenterna, tittar och känner intresserat på mjölktextilen och berättar att det här projektet är en del av en kurs där studenterna ska försöka utveckla en hållbar, ny produkt.

– I det här labbet testar vi också hur vi kan göra om olika textilier till fibrer, säger han. Till exempel ett tyg som består av en blandning av bomull och polyester.

Det rivs i bitar och sedan försöker vi göra nytt garn av det. Men vi behöver hitta vägar för att få längre fibrer, så att det går att göra garn och nytt tyg av det.

Det uppnår vi genom olika typer av förbehandlingar. Vi har massor av idéer och detta är ett nytt område som ingen annan jobbar med.

Ett problem som behöver lösas är hur textilier av blandade material ska hanteras. Det är svårt att separera de

olika materialen från varandra.

– Även sådant som det står 100 procent bomull på är problematiskt, för sömmarna och etiketterna är ofta gjorda av polyester och måste separeras från bomullen. Vi har några idéer om hur det kan göras och är faktiskt på väg mot patent nu. Det handlar om en mekanisk separation, men än så länge kan jag inte berätta i detalj hur den går till. Den kanske inte kommer att ge en hundraprocentig separation, men det går att få ut ett tillräckligt bra material för att använda textilen till andra ändamål, som pappersproduktion.

Nawar Kadis liv är textil och mekanik.

Han kommer från en textilfamilj i Syrien och ser på sitt arbete som en ren passion.

– Idéer till nya projekt kan komma när som helst. Ofta kommer de när jag

 Professor Nawar Kadi rör sig ledigt i de olika labben och berättar med entusiasm hur apparaterna fungerar.

MAG A SI N 1866

9 PERSONLIGT

 I garnlabbet undersöks hur man kan omvandla olika textilier till nytt garn.  Nya fibrer kan utvecklas från bland annat mjölkprotein.  – Vi behöver en bättre textilproduktion och nya metoder för att återvinna textila material, förklarar Nawar Kadi.

är hemma. Förut kunde jag inte behärska mig, utan började ibland göra experiment hemma i köket. Till exempel värmebehandla garn i mikrovågsugnen. Men efter några misslyckade experiment försöker jag nu hålla den konkreta forskningen till jobbet – det började lukta så illa hemma!

För att kunna ta sig an ett forskningsproblem är det nödvändigt att förstå frågan: att på djupet inse vad problemet består av, säger han.

– Problem och utmaningar är inspirerande.

När du har förstått problemet kan du jobba vidare inom ditt eget område eller i samarbete med någon inom ett annat område.

Just samarbete är något mycket viktigt för Nawar Kadi, det ger mycket nytta till forskningen.

– Jag deltar i många olika projekt och samarbetar på många olika sätt i många olika konstellationer, säger han. Högskolan i Borås hade redan mycket på gång innan jag kom hit, till exempel när det gäller kemisk återvinning. Jag fokuserar på mekanisk återvinning. Det behövs mycket

Idéer till nya projekt kan komma när som helst.

mer forskning, men jag tror att vi inom tio år kan starta affärsmässig garnproduktion i Sverige, utifrån återvunna material. Får jag tillräckliga anslag kan det gå på tre år.

För att hitta lämpliga samarbeten vid sidan om den forskargrupp på cirka tio personer som han just har startat, läser han litteratur om vad andra har gjort, han deltar i konferenser och försöker ha ett öppet sinne för att kanske hitta lösningar inom något annat område som går att översätta till sitt eget.

– Det är viktigt att ha personlig kontakt med andra forskare, att prata och diskutera. Det sår frön, som sedan kan gro. Man måste vara både smart och öppen. Veta vart man ska. Det går inte att göra så mycket när man är ensam, men samarbete är nyckeln till hållbarhet. Det projekt där vi nu söker patent, är ett samarbete med ett lärosäte i USA. Han arbetar också med samarbeten inom Sverige. Till exempel att bygga en testbädd för återvinning av textil. Eller att använda återvunnen textil inom inredningsdesign.

10 PERSONLIGT

 Vid en nålfiltmaskin visar Nawar Kadi hur skräpull förvandlas till ett material som kan användas som ljudabsorbent.  Ofta uppstår ett forskningsprojekt ur ett mindre projekt som en student ägnat sig åt.

– Här har jag gått med i befintliga samarbeten med forskningsinstitutet Swerea IVF. Jag jobbar också ihop med en polymerforskningsgrupp på Högskolan i Borås, bland annat för att producera biokomposit av blandfibrer.

Ett annat projekt som han deltar i handlar om att utveckla pappersgarn, så att strukturen och känslan i det blir bättre och användningsområdena ökar. Papper finns det gott om, precis som skog att tillverka papper av.

Ofta börjar forskningsprojekten med ett mindre projekt som en student ägnar sig åt.

Om resultatet är intressant tar man det vidare till högre och högre nivå, där projektet så sakteliga växer fram om det finns potential för det.

Vi går vidare till testlabbet där sådant som tvinning och draghållfasthet på trådarna kan undersökas.

– Jag är i labben varenda dag, säger Nawar MAG A SI N 1866

Kadi. Men oftast springer jag nog i korridorerna mellan labben.

I det här labbet är luften skön och det susar svagt när en maskin med små plattor snurrar dem runt, runt på ett tyg, varv efter varv, för att testa hur mycket nötning tyget tål. Labbet håller 21 graders värme och 62 procents fuktighet hela tiden. Om ingen ändrar det, för att testa andra förhållanden.

Vi har massor kvar att göra inom textilområdet.

Att handleda doktorander är en del av arbetet som professor.

– Det är så viktigt hur man är som handledare, både för doktorander och i annan utbildning! Man måste vara passionerad, generös och förstående. Det gäller att ta reda på varje persons egenskaper, vilka styrkor och karaktärsdrag de har, och sedan använda dem på bästa sätt. Att ge uppdrag som passar deras styrkor, men också sådana som utvecklar dem i de områden de behöver utvecklas. Det är ett

11 PERSONLIGT

 Nawar Kadis framtidsvision är ett mer hållbart samhälle.

spännande arbete, och ett stort ansvar. En grupp som arbetar tillsammans i en god stämning där allas förmågor tas tillvara – då kan gruppen börja uppfinna!

I vävlabbet luktar det torrt av garn och ett surrande ljud hörs. Mellan de stora vävmaskinerna finns hylla efter hylla med garn som är sorterat efter färg. Nästan som en regnbågsfärgad bakgrund. Vi stannar vid en provväv där en flamsäker viskos/ulltextil vävs. Flamsäkringen har gjorts genom att fosfor har tillförts vid spinningen. Nawar Kadi småpratar leende med studenten som jobbar med väven.

Längre in i labbet står en hel grupp studenter och väntar på honom. Han har visat mig runt så länge att han är försenad till ett möte med dem, men alla är lika glada ändå.

– Så, vad är det ni vill göra, frågar han.

Studenterna har stora kardflor och ska nålfilta kardade sjok av så kallad skräpull, som annars skulle ha bränts, för att förhoppnings-

vis göra ett ljudabsorberande textilmaterial.

– Ok, det går bra!

Han skruvar med ett vant handlag på valsarna i nålfiltsmaskinen och byter underlag.

Kardfloren läggs på, vatten sprejas på dem och han visar hur stor spridning det behöver vara på strålen.

Dunk, dunk, dunk. Nålarna går upp och ner genom kardfloret som sakta matas fram i en filtad version, där fibrerna har hakat fast i varandra. Kanske det går att skapa en användbar textilprodukt av dessa restprodukter.

Nawar Kadis framtidsvision är ett mer hållbart samhälle.

– Vi har massor kvar att göra inom textilområdet, säger han. Inom smarta textilier, inom återvinningsmetoder och industri. Min målsättning är att vårt arbete ska ge något tillbaka till samhället och till miljön. Både skapa arbetstillfällen och en hållbar miljö.

12 PERSONLIGT

MAG A SI N 1866

13 PERSONLIGT

Han är optimistisk inför utsikterna och tycker att det är självklart att tro på sin förmåga. Han har många idéer för att skapa ett mer hållbart samhälle, med fokus på textil.

– Jag tycker att vi borde införa en returpant på textil, så att den kan återvinnas eller återanvändas i högre utsträckning. Och så ska vi satsa mer på att utveckla nya fibrer utifrån tidigare inte helt utforskade material, som papper, mjölkprotein och biokomposit. Där finns väldigt mycket att göra.

Han fortsätter: – Vi ska också bygga en ny industri som tillverkar garn av återvunnet material – det kan vi göra inom en inte alltför avlägsen framtid. Och så måste vi fortsätta att utbilda även modedesignstudenter om fibrer och miljö, precis så som det görs vid Högskolan i Borås: de behöver kunskap för att göra rätt val redan i designprocessen, så att återvinning underlättas. Utvecklingen går vidare och vi är alla en del av den. ■

Min målsättning är att vårt arbete ska ge något tillbaka till samhället och till miljön.

 Nawar Kadi tycker att en returpant på textil borde införas, så att den kan återvinnas eller återanvändas i högre utsträckning.

186 6 MAG A SIN

14 AKTUELLT

Följer forskningens spår i samhället Han är forskaren som ofta är ute i världen på olika forskningsuppdrag eller konferenser. Väl på plats på sitt kontor syns han med bilder med färgglada kurvor framför sig, som för den utomstående kan se ganska så kryptiska ut.

För honom utgör bilderna ett konkret verktyg för att komma åt ett problem han länge kritiserat i sin forskning – nämligen hur forskning i dag alltmer utvärderas med hjälp av siffror, i stället för med fokus på bedömd kvalitet. Och den lösning han är på spåren har till viss del redan börjat tillämpas.

Text Helen Rosenberg Illustration Johan Lindh Foto Ulf Nilsson

15 AKTUELLT

16 AKTUELLT

Digitala metoder Gustaf Nelhans arbetar ofta med digitala metoder för att analysera data. De flesta av metoderna är fortfarande relativt nya, och hur de bäst används är fortfarande på forskningsstadiet. Exempel på tekniker och metoder som han och hans kollegor använder är data mining och topic modelling.

Data mining innebär att en datoriserad genomgång görs av stora mängder text, med syfte att hitta mönster, samband och trender i textmaterialet. Ett exempel kan vara att leta efter värderande ord som förekommer i text i anslutning till särskilda fenomen. Data mining används sedan länge inom en rad vetenskapliga fält, till exempel för att genomsöka medicinsk data, inom ITforensik eller inom så kallad ”business intelligence” för att skapa bättre affärsmodeller baserade på kunders beteenden.

Topic modelling är en form av automatiserad metod för textanalys, som skulle kunna sägas vara en underkategori till data mining. Datorn hittar underliggande variabler i en text, som pekar forskaren i rätt riktning vad gäller textens tema. Till exempel kanske datorn kommer fram till att termer som träd, barr och räv ofta förekommer i en text – då skulle forskaren kunna kategorisera detta som ”livet i skogen”.

Gustaf Nelhans, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap, ägnade de tidigare åren av sin forskarkarriär åt fördelning av forskningsmedel. Han pekade på problem som fanns med det rådande systemet på nationell nivå, där lärosätena fick anslag baserat på hur ofta dess forskares arbeten citerats. Varför de citerats tog systemet inte hänsyn till, och forskares rankning på individnivå kunde till och med höjas, även om de blivit refererade av någon som velat påpeka att de haft fel.

– Dessutom är detta ett system som enbart tar hänsyn till vilken spridning olika forskare får inom forskarvärlden, och inte vilket avtryck forskningen gör på samhället i stort. Samtidigt pratas det mycket om den tredje uppgiften, som handlar om att forskare behöver dela med sig av sina resultat så att de kommer hela samhället till gagn. Men den metod som regeringen prövade i årets resurstilldelning är bristfällig, eftersom den endast värderar lärosätenas planer och inte utfall, berättar han.

För ett par år sedan deltog han i ett MAG A SI N 1866

EU-projekt som tittade på forskningens genomslag i riktlinjer för behandling av sjukdomar inom fem olika områden.

Hans uppgift var att söka fram alla referenser till vetenskapliga artiklar som fanns i ett antal riktlinjedokument inom sjukvården.

– Då tänkte jag att det här arbetet kommer min armbåge inte tillåta att jag gör manuellt, med allt klickande. I stället började jag fundera över vilka automatiska lösningar som fanns.

I samma veva kom han av en händelse i kontakt med Boråsföretaget Minso Solutions AB. Företaget hade, precis som han själv, börjat fundera över nyttan med att leta efter forskningsreferenser i kliniska riktlinjer. De såg hur de kunde ha gemensamt utbyte av varandra, och ett samarbete inleddes i ett nytt projekt. Företaget hade förmågan att koda algoritmer som gjorde att forskningsreferenserna kunde kartläggas automatiskt. Helt plötsligt spelade det ingen roll om det var 10 000 eller 100 000 referenser som skulle gås igenom – datorerna gjorde jobbet med att sam-

manställa den data som skulle tas fram.

När sammanställningarna väl var på plats, tog Gustaf Nelhans vid och undersökte hur de datoriserade sammanställningarna kunde användas. Han ställde frågor om vad det är som händer när lärosäten jämförs på den här nivån – går det att få tillräckligt med data, och vad är det som egentligen går att se?

Gick det att se om forskningen lett till någon form av professionsgenomslag?

Mot bakgrund av resultatet i hans forskning har Vetenskapsrådet (VR) bestämt sig för att gå vidare och pröva en ny modell som del i utdelningen av så kallade ALF-medel, som utgör den stora delen av medelstilldelning inom klinisk forskning i Sverige.

– Den nya modellen, där hänsyn också tas till vilket genomslag den medicinska forskningen har fått i klinisk praktik, användes som underlag i år när VR:s paneler utvärderade för ALF. Än så länge verkar alla glada och nöjda, men vi får se om piloten permanentas till framtida ALF-utvärderingar.

17 AKTUELLT

Samtidigt som hans tidigare projekt har haft stor påverkan, går han i det nystartade EU-projektet ”Data for Impact” tillsammans med kollegor från flera europeiska länder vidare med undersökningarna av vilket avtryck forskning har gjort ute i samhället – så kallad impact.

Han berättar att området med dataanalys har vuxit, och att han och kollegorna därför undersöker om det går att göra en fylligare, djupare och mer genomgående analys än tidigare.

– Vi ser en rad olika trender inom dataanalys. Det kan till exempel handla om automatiserade tekniker för att analysera text, men också om att det finns digitala arenor där vi kan hitta människor som diskuterar olika forskningsresultat – det kan röra sig både om de klassiska nyhetsmediernas digitala kanaler, men också om sociala medier och debattforum. Just nu jobbar vi mycket med våra jurister för att se till att det vi gör blir riktigt i förhållande till GDPR (det nya EU-direktiv som bland annat rör behandling av personuppgifter, reds. anm.).

Dessutom är detta ett system som enbart tar hänsyn till vilken spridning olika forskare får inom forskarvärlden, och inte vilket avtryck forskningen gör på samhället i stort.

Genom att inte bara låta algoritmerna räkna förekomsten av olika referenser, utan också sätta olika ord och uttryck i samband med varandra, hoppas han att de ska komma åt problematiken med att sifferstatistiken inte tar hänsyn till det innehållsmässiga i sina utvärderingar.

Det här är ett exempel på var hans färgglada bilder kommer in.

– Ofta kan det underlätta att visualisera de data vi fått fram på olika sätt. Med hjälp av exempelvis färgkoder kan vi kategorisera olika termer och sätta ihop dem i

 Gustaf Nelhans.

kluster, eller så kan vi ta fram en bild som med noder och bågar visar hur ofta olika ord förekommer tillsammans.

Han berättar att visualiseringarna kan användas utforskande för att identifiera teman och relationer, snarare än för att titta på rankning och konkurrens mellan olika aktörer. Ett exempel på sådant som går att se är om namnet på en viss uppsättning artiklar skulle förekomma tillsammans med beskrivande termer för att tematisera dem, eller med värderande termer som ”bra” eller ”dåligt” som kan visa på hur forskningen har kommit till användning.

– När det gäller de här nyare dataanalysmetoderna som vi tillämpar är det spännande att se i vilken grad olika forskningsaktiviteter uppvisar sådan systematisk jämförbarhet att det är möjligt att kombinera text, refereringspraktiker och exempelvis närvaro vid konferenser för att skapa rika uppsättningar av data att analysera. Det är mycket mer givande än att endast utvärdera forskning med en enskild parameter som exempelvis citeringsfrekvens, som dessutom riskerar att förflytta eller skifta målbilden bort från att producera viktig forskning med stort kunskapsbidrag.

– Å andra sidan innebär den här typen av samkörning att vi i högre grad riskerar att inkräkta på personlig integritet när snart sagt varje aktivitet som forskare utför kan bidra till ett utvärderingssystem. Här finns det ett stort ansvar att vara ödmjuk och lyhörd inför de utmanande situationer som kan uppstå, avslutar han. ■ 186 6 MAG A SIN

18 FOKUS

Säkrare, snabbare, bättre – prognoser med stor effekt

Ernst Ahlberg, Thierry Kogej och Ruben Buendia Lopez.

Nya dataanalytiska modeller ska hjälpa bland annat läkemedelsindustrin att bättre förutse sina utvecklingsmöjligheter.

– I det här projektet har vi bytt laboratoriet mot data, säger Ruben Buendia Lopez, forskare vid Högskolan i Borås.

Text Christian Naumanen Foto Anna Sigge

MAG A SI N 1866

19 FOKUS

DASTARD (Data Analytics for Research and Development) • Treårigt forskningsprojekt på Högskolan i Borås, i samarbete med AstraZeneca och Scania, som tar slut vid årsskiftet 2018/2019. Totalt är ett tiotal forskare från akademin och företagen involverade.

• Det övergripande syftet med projektet är att stödja forsknings- och utvecklings processer med maskininlärning och data analys.

• En stor del av arbetet har ägnats åt ”pre diction with confidence” – att komplettera prognoser med mått på sannolikhet.

• Hos läkemedelstillverkaren AstraZeneca kan bättre dataprognoser stödja snabbare och bättre läkemedelsutveckling genom in silico-modellering (datorsimulering).

• Hos lastbilstillverkaren Scania kan bättre användning av insamlad data minska bränsleförbrukningen och ge positiva miljöeffekter, genom exempelvis datadriven coachning av föraren.

 Ruben Buendia Lopez forskar om prediktiva dataanalysmodeller vid Högskolan i Borås med plats på AstraZeneca.

– Det är ett bra sätt att visa personer utanför forskningssfären hur stor sannolikheten är att ett utvecklingsprojekt ska lyckas.

Han arbetar sedan 2017 på plats hos läkemedelstillverkaren AstraZeneca i Mölndal för att applicera nya modeller. Modellerna, som är utvecklade på högskolan, ska ge säkrare prognoser i företagets forsknings- och utvecklingsverksamhet.

– Det är ett forskningsinriktat företag som lever på att forska fram och utveckla läkemedel, det är en lång process men det kräver mycket resurser, säger Ruben Buendia Lopez.

Integrerad i en forskargrupp jobbar han med att identifiera molekyler som kan bekämpa specifika sjukdomar – något som i slutändan kan resultera i nya mediciner. Ett arbete som tidigare genomfördes i laboratorier, men som nu kompletteras med dataanalyser och -prognoser, vilket möjliggör en bättre bild över sannolikheten för nya lösningar.

– Det finns stora förhoppningar på att maskininlärning och AI kan effektivisera processen. Jag är väldigt glad över att få vara på plats här på företaget och behandla materialet direkt, datainfrastrukturen är imponerande, säger Ruben Buendia Lopez.

Data finns överallt i dag. Välanvänd data kan driva på utvecklingen i ett företag, och förutse framtida lösningar och innovationer. Men prognoserna kan vara osäkra, samtidigt som de ligger till grund för industrins riskanalyser och ekonomiska strategier.

Projektet ”DASTARD” på Högskolan i Borås är initierat för att förbättra prognoserna, framför allt genom att avgöra hur sannolika de är. Genom så kallade Venn-prediktorer, baserade på algoritmer, kan forskarna göra matematiskt korrekta be-

dömningar av sannolikheter. Där prognoserna tidigare kunde ses som kvalificerade gissningar – utan verktyg att kvantifiera osäkerheten – ger den nya modellen en utsaga om garanterad sannolikhet.

Det vetenskapliga ramverket är utarbetat av forskartrion Vladimir Vovk, Alex Gammerman och Glenn Shafer i boken ”Algoritmic learning in a random world” (2005). På högskolan har idéerna anpassats till projektets syfte. Metoden provseglas hos AstraZeneca, där forskarna använder datorsimulering för att förutse egenskaper hos läkemedelssubstanser. Och det ser lovande ut, enligt Ruben Buendia Lopez.

– I dagsläget kanske det tar tio år att få fram en ny medicin, kan man kapa ett halvår där är det resurser som kan komma till nytta för alla. Men forskning går alltid långsamt, nu handlar det om att få resultaten publicerade och accepterade inom forskarsamfundet, säger han.

Intresset för den här typen av prediktiva dataanalyser växer snabbt. När den första stora konferensen på området – COPA – hölls 2012 inkom totalt sex vetenskapliga artiklar. Förra året var det över 50.

Projektet ”DASTARD”, och Ruben Buendia Lopez tid hos AstraZeneca, avslutas vid årsskiftet 2018/2019. Han ser det dock bara som början på utforskningen av ett område med enorm potential, där säkrare prognoser kan göra stor skillnad.

– Framför allt inom fält där du inte har råd att göra våghalsiga misstag – som inom medicinområdet, säger han. ■ 186 6 MAG A SIN

20 AKTUELLT

Nationellt nav kan göra Sverige ledande inom digitalisering Ett nationellt forskningscentrum med fokus på samhällets digitalisering – behövs det?

Och i så fall, varför? Det är någonting som Ulf Melin, professor i informatik vid Linköpings universitet, fått i uppdrag att utreda.

Text Helen Rosenberg Illustration Suss Wilén

MAG A SI N 1866

Under våren 2018 genomförde han bland annat 19 intervjuer med personer i varierande roller och från flera olika samhällssektorer. Utredningen är gjord på uppdrag av Västra Götalandsregionen och åtta svenska lärosäten, varav Högskolan i Borås är ett.

– Det finns uttalade ambitioner om att Sverige ska vara ledande inom digitalisering. Men i min utredning kan jag konstatera att, trots att det i dag finns massor av forskning på området, så nyttjas den alltför sällan av dem som arbetar med digitalisering i praktiken.

Det finns goda exempel, men genomslaget är för litet och vi behöver arbeta med bland annat form, timing och aktualitet från akademins sida, säger Ulf Melin.

Han konstaterar att såväl den egna utredningen som annan forskning han har gått igenom visar att nationell samordning av framtida kunskapsbildning på området vore gynnsamt för Sverige som nation.

– Det handlar inte bara om att öka takten här, utan vi behöver också ett avvägt och reflekterande material, säger han.

– Forskare behöver höja blicken och se bortom sin publikationslista, samtidigt som praktiker behöver se bortom den egna vardagen och aktivt utnyttja forskningsbaserad kunskap. Ett nationellt forskningscentrum skulle kunna vara ett nav och ett stöd i ett sådant arbete. Här skulle forskare tillsammans med politiker, näringsliv och offentlig sektor samarbeta kring framtida vetenskaplig kunskapsbildning.

Han trycker särskilt på vikten av att forskning från flera olika fält samverkar.

– Samhällets digitalisering är ett sammanflätat och mångfacetterat fenomen. Enskilda forskningsdiscipliner räcker inte för att fånga detta. Mångfacetterade fenomen kräver en mångfacetterad forskning, vi behöver ett tankeledarskap och en långsiktighet här.

Rapporten presenterades i Almedalen 2018. Det var startpunkten för arbetet med att få igenom ett politiskt beslut om att bilda ett centrum.

Se livestreamingen från seminariet på Västsvenska Arenans facebooksida. ■

21 AKTUELLT

Nya perspektiv på framtidens hållbara sätt att leva och bo Våren 2015 påbörjade 15 doktorander sina forskningsprojekt inom det stora EU-projektet ArcInTexETN. I höst går projektet, som handlar om framtidens sätt att leva och bo på ett mer hållbart sätt, i mål och alla doktoranders projekt ska bland annat presenteras i form av en bok.

Text Marc Hermansson Foto Henrik Bengtsson, Suss Wilén och doktoranderna själva

 Agneta Nordlund Andersson, koordinator.  Lars Hallnäs, senior professor och vetenskaplig ledare.

ArcInTexETN går ut på att doktoranderna, som kommer från olika discipliner, hämtar kunskaper och inspiration från varandra – och på så vis åstadkommer en korsbefruktning. Genom att sammanlänka och fördjupa kopplingar mellan arkitektur, interaktionsdesign och textilier vill man synliggöra nya sätt att leva i en mer hållbar värld. ArcInTexETN är ett träningsprogram för doktorander som på något sätt utmärkt sig.

Att arbeta tillsammans i tvärvetenskapliga grupper leder till nya idéer och perspektiv att omsätta i såväl akademin som i näringslivet.

Lars Hallnäs, senior professor vid Högskolan i Borås och vetenskaplig ledare för ArcInTexETN, och Agneta Nordlund Andersson, koordinator, berättar om projektet.

– Tanken med projektet är att hitta perspektiv och infallsvinklar på ett mer hållbart sätt att leva och bo i framtiden – med textil som ingrediens. Nyckeln är samarbete: universiteten som deltar i projektet är välrenommerade akademiska lärosäten och vi drar alla nytta av den här typen av samarbetsprojekt. Det stärker vårt anseende inom områden som konst, arkitektur och textilteknik, förklarar Lars Hallnäs.

Doktoranderna har huvudsakligen varit placerade på sina respektive hemlärosäten, men i projektet ingår även att under

Fakta om projektet ArcInTexETN står för Architecture, Interaction Design, Textile European Training Network Läs mer på: arcintexetn.com och arcintexetn.eu Universitet, högskolor och företag som är med i projektet: • Royal College of Art • Heriot-Watt University • Eindhoven University of Technology • Vilnius Academy of Arts • The Berlin University of the Arts • Högskolan i Borås • Philips Electronics Netherlands B.V. • AB Ludvig Svensson De 15 doktorander som ingår i projektet bedriver sin forskning individuellt och är samtidigt indelade i tre grupper om fem doktorander. Varje grupp består av doktorander från de olika disciplinerna arkitektur, interiör och kroppen.

en längre tid arbeta på ett annat lärosäte eller företag runt om i Europa.

– Att förklara ArcInTexETN i text är inte lätt. Därför kommer vi att som avslutning på projektet, bland annat trycka en bok där resultatet av doktorandernas enskilda forskningsprojekt och samarbeten presenteras i form av bilder. Det är viktigt att de resultat som deras forskning mynnar ut i görs tillgängliga för allmänheten. Det är inte bara ett krav från EU, utan en möjliggörare: alla lever och bor, och alla måste leva och bo mer hållbart, berättar Agneta Nordlund Andersson.

ArcInTexETN är en del av programmet för Excellent Science i Horizon 2020 och koordineras av Högskolan i Borås. Projektet var ett av de första Marie Skłodowska-Curie-projekten inom Horizon 2020. Syftet med Horizon 2020 är att säkerställa hur Europa producerar forskning av världsklass samt att gränserna mellan forskning och näringsliv suddas ut.

Från idéer och tankar till färdiga prototyper och modeller, tillsammans med företag, akademier och varandra har doktoranderna utforskat sätt att koppla samman sin forskning på innovativa sätt för att uppnå något större: ett nytt perspektiv på ett nytt sätt att leva.

186 6 MAG A SIN

22 AKTUELLT

I de delar av ArcInTexETN där doktoranderna samarbetar utvecklas kunskap och förståelse för varandras områden, vilket bidrar till en korsbefruktning av disciplinerna.

De tränas i att hitta breda lösningar på tvärvetenskapliga problem. Genom att arbeta tillsammans med forskare från andra discipliner blir det nödvändigt att skapa nya sätt att tänka och nya frågor att ställa.

Jyoti Kapur är en av doktoranderna. Hennes specialområde är ”knitwear fashion design”. Inom ArcInTexETN ingår hon i gruppen för arkitektur. I sitt forskningsprojekt arbetar hon med dofter hos textilier, något som skapar nya infallsvinklar.

– Att utforska mitt eget forskningstema utifrån ett kroppsligt till ett rumsligt perspektiv har varit en resa av lärande och förståelse. I min forskning utgår jag från mina egna erfarenheter och upplevelser, men tillsammans med mina kollegor har jag lärt mig att ställa rätt frågor i ett nytt sammanhang. Jag blir hela tiden inspirerad av mina kollegor helt enkelt, berättar hon.

En av de största utmaningarna med att arbeta på det här sättet, menar hon, är att hitta balansen mellan sin egen forskning och att samarbeta med andra för att hitta frågor som spänner över hela inriktningen, i det här fallet arkitektur.

– Det är alltid svårt, men samtidigt väldigt givande, när forskare från olika discipliner inom designområdet möts i ett samarbete. För oss i gruppen har den utmaningen varit väldigt fruktsam. Genom att hitta beröringspunkter, som är relevanta för alla inom våra olika discipliner, har vi öppnat dörren för flera lovande samarbeten i framtiden.

Det är just den här typen av samarbeten som är ett av målen för ArcInTexETN, att fungera som ett forum där doktoranderna ges en möjlighet att hitta nya frågeställningar, i både den akademiska sfären och i näringslivet.

 I mötet med forskare från andra discipliner har gemensamma beröringspunkter hittats och öppnat dörren för framtida samarbeten.

MAG A SI N 1866

23 AKTUELLT

3 inriktningar, 15 doktorander Tanken med ArcInTexETN är att utveckla metoder, tillvägagångssätt och tekniker för design av anpassningsbara och responsiva miljöer. Meningen är att man genom dessa ska koppla samman tre teman i tre olika inriktningar: arkitektur, interiör och kroppen.

Fem doktorander har knutits till respektive inriktning.

Varje doktorand bedriver sin egen forskning inom ett specifikt tema.

186 6 MAG A SIN

24 FOKUS

Jyoti Kapur

Bastian Beyer Jyoti Kapur Marina Castan Cabrero

Daniel Suarez MAG A SI N 1866

Iva Resetar

25 FOKUS

Inriktning Arkitektur De fem doktorander som forskar inom arkitekturområdet har riktat in sig på att se hur textila material i kombination med nya och gamla tillverkningsmetoder kan bana väg för nya perspektiv för vårt boende, till exempel textil som luktar som ”hemma”, material som skapar behaglig temperatur, syntetisk biologi och levande organismer i design.

Att utforska mitt eget forskningstema utifrån ett kroppsligt till ett rumsligt perspektiv har varit en resa av lärande och förståelse.

Jyoti Kapur

Daniel Suarez, Universität der Künste, Berlin.

Forskningstitel: Augmented textile tectonics through Real-Time Human Machine collaboration.

Iva Resetar, Universität der Künste, Berlin.

Forskningstitel: Adaptive material systems for thermal comfort in architecture.

Marina Castan Cabrero, Royal College of Art, London.

Forskningstitel: Body-centered textile expressions for architectural design – Exploring Spatial Opportunities Inspired by the Interaction of Textile and Body Movement as a Way to Create New Architectural Expressions.

Jyoti Kapur, Högskolan i Borås.

Forskningstitel: Smells: Olfactive dimension in designing textile architecture.

Bastian Beyer, Royal College of Art, London.

Forskningstitel: Biodigital architectural design processes and manufacturing systems.

186 6 MAG A SIN

26 AKTUELLT

Inriktning Kroppen Här tittar doktoranderna på hur kroppen kan vara en del av interiör och arkitektur genom smarta textila ”wearables”, till exempel ett bibliotek för textila ljud, hur en gardin låter, ett nytt utseende till garderoben via en app, material som blir starkare vid belastning, 4D-printade skor i textil för perfekt passform. ■

Projektet har hjälpt mig att växa i rollen som doktorand.

Speciellt uppskattar jag alla kontakter inom akademin och med andra forskare.

Vidmina Stasiulyte, Högskolan i Borås.

Forskningstitel: Aesthetics of the Invisible: Sonic Identity in the Field of Fashion Design.

Troy Nachtigall, Eindhoven University of Technology, Eindhoven.

Forskningstitel: Ultra Personalised Product Service Systems and the Negotiation of Product Features.

Angella Mackey, Philips Electronics Netherlands B.V. & Eindhoven University of Technology, Eindhoven.

Forskningstitel: Digital Technologies in Everyday Fashion Systems.

Vidmina Stasiulyte Ana Ines Rodrigues, Heriot-Watt University, Edinburgh.

Forskningstitel: Auxetic Structures and Textiles – a Mutual Interaction.

Maike Schultz, Heriot-Watt University, Edinburgh.

Forskningstitel: Investigating the Responses of the Human Brain to Visual Stimuli.

MAG A SI N 1866

27 AKTUELLT

Angella Mackey

Angella Mackey

Vidmina Stasiulyte

Vidmina Stasiulyte

Troy Nachtigall

Troy Nachtigall

186 6 MAG A SIN

28 AKTUELLT

Sara Lundberg

Juste Peciulyte

Svenja Keune

Ramyah Gowrishankar

Sara Lundberg MAG A SI N 1866

Ana Piñeyro

29 AKTUELLT

Ana Piñeyro, Royal College of Art, London.

Forskningstitel: Animating Matter. Embedding kinetic capability in nylon monofilament through morphological transformation.

Svenja Keune, AB Ludvig Svensson, Kinna.

Forskningstitel: Farming Textiles: Transforming Textile Expressions by using Plants to Integrate Growth, Wilderness and Decay into Textile Structures for Interior.

Inriktning Interiör Interaktionsdesign handlar om hur något utformas för att passa det som det är tänkt att användas till, hur du interagerar med och i din inredning genom textila material och strukturer, till exempel potentialen i statisk elektricitet skapad av människan och textilierna, väggar med rötter och odling i bordsdukar, textilier som påverkar beteende och skapar känsla.

Sara Lundberg, Vilnius Academy of Arts, Vilnius.

Forskningstitel: Body Forms of Fabric – Investigations on Forms of the Body through Fabric Structures.

Juste Peciulyte, Vilnius Academy of Arts, Vilnius.

Forskningstitel: On Interior Atmosphere Staging.

ArcInTexETN förändrade mitt liv. Inte bara genom att jag fick ett nytt jobb, nytt nätverk och ett nytt land utan även i relation till hur jag lever mitt liv.

Svenja Keune

Ramyah Gowrishankar, Universität der Künste, Berlin.

Forskningstitel: Exploring Pro-static Textile Potentials for Energy-rich Interiors.

186 6 MAG A SIN

30 AKTUELLT

Så kan barn bli mer delaktiga i samhället

Samverkansplattform för hållbar svensk textil startar i Borås Regeringen vill se en hållbar utveckling på textilområdet. Högskolan i Borås har fått i uppdrag att starta en nationell plattform för samverkan mellan aktörer som arbetar med miljömässigt hållbara textilier och hållbart mode. Uppdraget presenterades vid en pressträff på Sveriges Innovationsriksdag i Borås den 10 april.  Karolina Skog (MP), miljöminister, Mikael Damberg (S), innovations- och näringsminister, Fredrika Klarén, hållbarhetschef KappAhl, och Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås.

Att få vara med och utforma ett barnbibliotek stärker barns delaktighet och samhörighet i samhället. Det visar forskning som utförts av forskare vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet. Ett arbete med Malmö stadsbiblioteks nya barnavdelning har nu utmynnat i forskningsrapporten "Att utforma ett barnbibliotek tillsammans med barn: Delaktighetsprocesser på Malmö stadsbibliotek". Rapporten handlar om de processer som ledde till det färdiga barnbiblioteket och hur barn kan vara delaktiga i arbetet.

Fotograf: Erik Brunulf.

Projekt ska ge ökad livskvalitet för äldre Nu ska nya metoder hittas för organisering och ledarskap inom äldreomsorgen. Det gör forskare tillsammans med äldreomsorgen i Bollebygds och Ulricehamns kommuner med syftet att ge ökad livskvalitet för äldre. Projektet syftar också till ökad delaktighet för vård- och om-

Återvunnen betong blir ny betong – en miljövinst Madumita Sadagopan, doktorand inom samhällsbyggnad, driver det enda forskningsprojektet i Sverige kring betongavfall. Hon undersöker hur man kan använda återvunnen betong i ny betong. I forskningsprojektet "RE:Concrete" ska hon återvinna betongavfall till ny betong, som sedan kan användas i bärande byggelement i byggnaders stomme.

MAG A SI N 1866

sorgspersonalen och ett hållbart ledarskapande för äldreomsorgens chefer. Projektet drivs av forskarna Lise-Lotte Jonasson, universitetslektor i vårdvetenskap, och Maria Wolmesjö, biträdande professor i socialt arbete.

31 AKTUELLT

Litteratur genom örat – hur funkar det?

Ljudbokslyssning har ökat explosionsartat. Men hur lyssnar användaren, hur påverkas berättandet och hur kan fenomenet studeras? Det ska forskare från Högskolan i Borås undersöka i nytt projekt i samarbete med Storytel.

Storytel är ett bokförlag för ljudböcker och har en serie som heter Storytel Originals, den består av litterära verk specifikt skrivna för ljudboksformatet.

Det är dessa böcker som ska studeras under ett år i pilotstudien ”Litteratur genom örat: En pilotstudie av ljudbokens potential och begränsningar”.

Lärosäten eniga: kritisk biblioteksforskning behövs Sveriges folkbibliotek får ta allt större ansvar för viktiga samhällsutmaningar – samtidigt är forskning och utbildning inom biblioteksområdet

underfinansierade och riskerar på sikt tappa kvalitet. Det konstaterar forskare vid fem svenska lärosäten i den gemensamma rapporten ”Profession, utbildning, forskning. Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession”, framtagen som en del i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

Läs mer om högskolans forskning på hb.se/forskning

Optiska och elektriska effekter möjligt via tryck på textil

Det går att belägga textilier med pigment som ändrar färg beroende på vinkel. Det går också att skapa elektriskt ledande beläggningar som är flexibla och använda olika tekniker som håller för tvätt och slitage. Detta framkommer i doktorsavhandlingen “Functional Textile Coatings Containing Flake-shaped Fillers: investigations on selected optical and electrical properties” av Veronica Malm, som disputerade inom textil materialteknik i april.

Lovande resultat när elektrodress studeras En första studie på elektrodressen Mollii visar att den kan vara ett värdefullt hjälpmedel för neuropatienter med besvärande spasticitet.

En ny kompletterande studie är redan igång.

Mollii är en helkroppsdräkt som används för elektrostimulering av utvalda delar av kroppen för personer som har besvär med ofrivilliga muskelspänningar.

Folkbibliotekets roll i det digitala samhället i ny avhandling Allt färre besöker folkbiblioteken. Sociala medier sägs ibland ta över en del av folkbibliotekens traditionella informations- och kulturförmedlande roll. Hur ser då folkbibliotekens sociala existensberättigande ut? Den frå-

gan behandlar Katarina Michnik, som disputerat i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, i sin doktorsavhandling ”Samhällets allt-i-allo?: Om folkbibliotekens sociala legitimitet”.

186 6 MAG A SIN

32 AKTUELLT

Livet, döden, ensamheten och stödstrumporna Det finns stora behov hos äldre att prata om existentiella frågor.

Nu utreder forskare om en utbildning i kommunikation kan hjälpa hemtjänstpersonal att bättre fånga upp och bemöta de äldres behov av samtal.

Text Anna Kjellsson Foto Anna Sigge, Suss Wilén och Claudia van Zyl (Unsplash) Illustration Suss Wilén

Tanja Gustafsson har en bakgrund som distriktssjuksköterska på en vårdcentral.

Hon började som doktorand inom området Människan i vården under hösten 2017. Syftet med hennes avhandlingsarbete är att, tillsammans med en forskargrupp på högskolan, utveckla, testa och utvärdera en utbildning i kommunikation för personal som vårdar äldre i hemmet.

I denna utbildningsintervention ingår 25 personer från två olika hemtjänstgrupper från en enhet. Utbildningen är i åtta delar, och har särskilt utformats för MAG A SI N 1866

att vara flexibel och lättillgänglig där alla delar utom en är webbaserade.

– För den här gruppen är det i vanliga fall ofta mer fokus på arbetsuppgifterna, det praktiska som personalen ska göra.

Det kan vara allt från att fixa mat, städa, ta på stödstrumpor eller ge ögondroppar. Men mötet och relationen är minst lika viktig för personerna de vårdar, säger Tanja Gustafsson.

Ljudupptagningar från hemtjänstbesök gjorda i ett tidigare internationellt projekt, där forskare från Borås var med, visade att det finns brister i kommunikationen mellan äldre personer som vårdas i hemmet och den personal som vårdar dem. Studien visade att det vid besöket är lätt att som vårdpersonal missa att fånga upp äldre personers oro eller bekymmer som de behöver prata om.

– Det kan bero på många saker. Personer som jobbar med att vårda äldre i hemmet har olika utbildning och varierande bakgrund. De kan vara allt från väldigt unga personer som kommer direkt från gymnasiet, till undersköterskor med lång erfarenhet, förklarar hon.

Ett annat hinder för kommunikationen kan vara språket. Det är viktigt att

Forskargruppen består av: Tanja Gustafsson, doktorand Annelie Sundler, biträdande professor Elisabeth Lindberg, universitetslektor Hanna Maurin Söderholm, universitetslektor Pernilla Karlsson, universitetsadjunkt

33 AKTUELLT

prata långsamt och använda ord och uttryck som ligger nära den som får vård.

– God kommunikation ökar den äldres välbefinnande, men även personalens.

I ett grupprum i en västsvensk kommun träffas en grupp som arbetar som vårdpersonal. Solen letar sig in genom de stormönstrade gardinerna. Det är vår och utanför har magnoliabuskarna precis gått i blom. Dörren till rummet är öppen och en huskatt från äldreboendet, som ligger i samma byggnad, strövar nyfiket in för en snabb koll innan den går vidare.

På plats finns Pernilla Karlsson, universitetsadjunkt inom vårdvetenskap på Högskolan i Borås, för att hålla i den delen av utbildningen där personalen får handledning på plats.

– Jag är med i utbildningen och ska följa personalens lärande, berättar hon.

Hon skriver frågeställningar som de ska utgå ifrån på tavlan samtidigt som dagens fem deltagare droppar in och tar plats runt bordet. I dag handlar det om att handledas och reflektera över temat kommunikation.

Andra teman för utbildningstillfällena har till exempel varit

värdegrund och förhållningssätt, verbal och icke-verbal kommunikation samt lyssna och närvara.

Gruppen som är på utbildningen det här tillfället förklarar att den största vinsten de ser redan nu är att de får bekräftelse i att de gör rätt i sitt arbete.

– Kommunikation är A och O i vårt jobb. Det är en jättebra utbildning för de som är nya. Tyvärr har det inte varit så mycket nytt för oss som varit 20 år i vården, säger en av deltagarna.

Men de ser hur viktig deras kommunikation är i arbetet.

– Vi kan vara den enda personen vårdtagaren träffar på en hel dag. Vi får ta samtal om det senaste läkarbesöket, möta familjen när det gäller vård i livets slutskede men också vara med när vårdtagare till exempel råkat ut för dödsfall i familjen. Vår kommunikation betyder mycket, säger en annan.

Utbildningen ger inget facit på hur man bemöter svåra frågor från äldre personer. Det finns inga ”standardsvar”, utan det handlar snarare om förhållningssätt: att kunna lyssna aktivt och fokusera på personen som får besöket och inte tänka på nästa steg i ett pressat schema.

186 6 MAG A SIN

34 AKTUELLT

 I ett grupprum i en västsvensk kommun träffas en grupp som arbetar som vårdpersonal.

De går en utbildning som testas i ett forskningsprojekt för att ta reda på om den kan förbättra kommunikationen med de äldre.

Tanja Gustafsson förklarar: – Vi har låtit deltagarna vara med och påverka innehållet. Vi tar upp exempel på svåra situationer som att vårda personer med demens, som är aggressiva eller som gråter, och ger verktyg för vad man behöver tänka på och hur det går att bemöta de situationerna. Men varje möte är unikt där personerna i mötet har olika behov och förmågor.

Hon förklarar vidare att arbetssituationen ställer krav på vårdpersonalen på grund av högt tempo och omfattande hjälpbehov hos personerna som vårdas i hemmet. Hon tror att utbildningen kan bidra med praktiska verktyg men också ge en förståelse för hur viktigt mötet och samtalet är för den äldre personen.

– Vi vet att många i hemtjänsten jobbar utifrån ett pressat schema, men även korta samMAG A SI N 1866

Vi vet att många i hemtjänsten jobbar utifrån ett pressat schema, men även korta samtal gör mycket, eftersom den äldre personen blir bekräftad.

tal gör mycket, eftersom den äldre personen blir bekräftad. Det viktiga är att försöka ha fokus på just det möte som pågår och göra det så bra som möjligt. Och det handlar inte alltid bara om det verbala samtalet utan lika mycket om kroppsspråk, säger hon.

För att veta om utbildningen gör någon skillnad, har forskarna redan innan den började samlat in 60 ljudupptagningar från hemtjänstbesök med personalgruppen. Både korta och långa hembesök har spelats in. All personal som deltar har också varit med i en enkätundersökning där de till exempel skattade sin förmåga att kommunicera och deras arbetstillfredsställelse. Dessutom gjordes en gruppintervju om deras upplevda förväntningar.

Efter att utbildningen är genomförd kommer mer datamaterial att samlas in för att se

35 AKTUELLT

om utbildningen kan göra skillnad, både ljudupptagningarna och enkäten kommer att göras om. Forskarna ska även göra intervjuer om personalens upplevelser av utbildningen.

– Förutom att få svar på om en utbildning kan förbättra kommunikationen tycker jag också att det är viktigt att vi har satt strålkastarljuset på personalen i hemtjänsten. Det är en grupp som det inte gjorts mycket forskning kring, de gör ett viktigt jobb som kanske inte uppmärksammats så mycket, säger Tanja Gustafsson.

 Doktoranden Tanja Gustafsson, tycker det är viktigt att rikta strålkastarljuset på personalen i hemtjänsten.

Pernilla Karlsson, universitetsadjunkt inom vårdvetenskap skriver frågeställningar som en grupp hemtjänstpersonal får ta ställning till. Det är en del av en utbildningsintervention som testas i ett forskningsprojekt.

Forskningsledare för projektet är Annelie Sundler, biträdande professor i vårdvetenskap. Hon har sedan 2013 forskat om kommunikation med äldre som vårdas hemma. Hon berättar att det började när hon var med i ett internationellt projekt med forskning i Sverige, Norge och Nederländerna för att kartlägga hur kommunikationen såg ut. Redan då fanns tankar på att göra en utbildningsintervention, men det saknades forskningsmedel.

– Jag hoppas att vi genom det här projektet kan visa ett exempel på hur det kan gå att bedriva klinisk forskning med en utbildning för personal som är avsedd för att passa verksamheternas förutsättningar, och som är lätt att implementera om den visar sig ha effekt.

Hon är också med i ett internationellt nätverk med kommunikationsforskare inom hälsa och sjukvård. Studier i andra länder har visat att utbildning kan göra vårdpersonalen mer trygg i att kommunicera och mer följsam till patienters behov – det går att träna upp den kommunikativa förmågan.

– Vår forskning är ett inspel i en samhällsdebatt om effektivisering där de som får vård kan komma i kläm. Har inte personalen tid eller kompetens att möta äldres behov kan det öka deras oro. Jag hoppas att vår studie kan föra oss ett steg på vägen mot att göra skillnad för de som blir vårdade. Genom att de som får vård känner sig sedda, kan också trygghet främjas och patienter blir mer nöjda med den vård de fått, säger Annelie Sundler. ■ 186 6 MAG A SIN

36 PERSONLIGT

Professorn som aldrig slutar läsa Tom Wilson vill börja studera hur elektronisk kommunikation påverkar unga människor. Han är senior professor, 83 år och still going strong med nya projekt.

– Varför inte, när jobbet är så roligt? säger han och skrattar högt.

Text Lena M Fredriksson Foto Solveig Klug, Ida Danell

annat, säger han och skrattar igen.

– Jag har forskat inom ”information behaviour”, vilket handlar om samspelet mellan människor och information, samt informationshantering.

I en tidig studie gjordes mängder med intervjuer för att se hur anställda inom socialtjänsten i England tog del av information.

– Huvudproblemet var att de varken hade tillgång till information eller arbetssätt för informationshantering. Detta var långt före datorernas tid och information var något av en ickefråga.

varje yta i rummet ligger det travar med böcker.

Han berättar om förändringen när persondatorer och pc-nätverk smög sig in i arbetslivet. Hur e-posten fick informationsflödena i organisationer att explodera.

– I ett projekt såg jag att brittiska företag ofta hade en strategi för informationsteknologi men saknade informationsstrategi. Jag studerade också kontorsautomation och hur man satsade på papperslösa kontor, som automatiserade nyhetsflöden på BBC.

Att Tom Wilson skulle bli professor var nog ganska otippat. Han började jobba vid 16 års ålder, som biblioteksassistent hemma i engelska Durham. Men så småningom utbildade han sig till bibliotekarie och pluggade vidare, parallellt med att han jobbade.

– Jag tog examen i sociologi och ekonomi, och doktorerade inom organisationsteori. Sedan forskade jag om något

Tom Wilson myntade själv begreppet ”information behaviour”, det forskningsområde han sedan har ägnat sig åt både på universitetet i Sheffield, där han i många år ansvarade för avdelningen för informationsstudier, och på andra lärosäten, som Högskolan i Borås.

Nu sitter han i sitt arbetsrum i hemmet i Sheffield med väggtäckande bokhyllor som når ända upp till taket. En klätterpall står intill ena bokhyllan. På

1981 besökte han Bibliotekshögskolan för att berätta om socialarbetarprojektet.

– Sedan har jag återkommit då och då, och precis innan jag gick i pension, år 2000, blev jag gästprofessor. Jag har hjälpt till med handledning av doktorander och presenterat forskningsidéer, till exempel om integration av forskare som flyttade till Sverige från ett annat land.

Nu har han just avslutat ett fyraårigt projekt i Borås, om e-böcker, ”Books on Screens”. Där har författare, förläggare, bibliotekarier, bokförsäljare och läsare intervjuats.

– E-böckernas utveckling är i sin linda. De är ju ett slags biprodukt från tryckprocessen, men förlagen vet inte hur de ska tjäna pengar på dem.

På frågan om hur det kommer sig att han fortsätter att jobba år efter år skrattar han länge innan han slår ut med armarna och svarar.

– Om man har så här kul, varför ska man då sluta? Att få använda sin kreativitet och fantasi på jobbet är roligt och dessutom bra för hälsan.

Men visst är det skönt att inte längre ha ansvar för personal, så som han hade på universitetet i Sheffield i många år.

MAG A SI N 1866

37 PERSONLIGT

Tom Wilson

 Tom Wilson myntade begreppet "information behaviour", det område som är föremål för hans forskning.

Merit 2017. Den sistnämnda går till personer som har gjort ”particularly noteworthy contributions” till forskningen inom informationsområdet.

– Det är en betydande ära att få en sådan utmärkelse, säger han.

Att de tycker att jag är så viktig, och att jag fick den 17 år Framtiden för hans område efter min pensionering. är i viss mån hotad nu när Sedan berättar han om alla behöver information och sina framtidsplaner. Hur han system för att hantera inforOm man har är i början av ett projekt i mationen. så här kul, Litauen, där metoder som – Därför måste vi bygga varför ska underlättar för personer som strategiska allianser med anhar svårt att få tillgång till dra discipliner. Nya program man då sluta? information ska testas. skulle kunna skapas i Borås, – Och i Borås vill vi studetill exempel genom samarbera hur elektronisk kommunite mellan information och kation påverkar personer vårdvetenskap eller informai åldern 17–24 år. Hur de tion och textil. använder sociala medier och digital Under sin långa karriär har han fått publicering. Vi hoppas få anslag så att ett flertal utmärkelser. Som till exempel det projektet kan dras igång. ■ hedersdoktor vid Göteborgs universitet 2005 och American Society for Information Studies utmärkelse Award of Nu jobbar han ofta hemifrån, men reser ändå ofta till lärosäten han samarbetar med, som Högskolan i Borås, där han hjälper till att utveckla masterprogrammet om digitala bibliotek och forskaridéer.

Född år: 1935.

Bor: I Sheffield sedan 1972.

Fritidsintresse: Foto. Publicerar regelbundet bilder på en webbplats.

Läser: Både e-böcker och tryckta böcker.

Mycket om natur och vetenskap, men också romaner. Till exempel John le Carré, Henning Mankell, Jo Nesbø, Rudyard Kipling och Andrea Camilleri samt gamla detektivromaner, som laddas ned från gutenberg.com och läses på Ipad.

Läser just nu: Meredith Broussards "Artificial Unintelligence", som verkar mycket lovande.

Om jag fick leva om mitt liv: Skulle jag nog inte göra så mycket annorlunda. Allt har hänt slumpvis och jag är helt tillfreds med var jag är nu. Möjligen att jag skulle studera socialantropologi. Det kunde jag inte studera, för det gick inte att kombinera med att jobba. Eller kanske att jag skulle läsa biologi och arbeta på en nationalpark.

Råd om information: Tro inte att datorer kan lösa dina problem, det är det bara du själv som kan göra.

Gäster på fiktiv middagsbjudning: Sokrates, Leonardo da Vinci, Marilyn Monroe, Charles Darwin, Fernando Pessoa, Mary Shelley och Ada Lovelace. Det skulle nog bli intressant.

Blir glad av: Jag är oftast glad och behöver inget som gör mig glad. Att finnas gör mig glad.

Blir arg av: Dumhet, särskilt politisk dumhet. Så jag är mer arg nuförtiden än förut.

Svagheter: Dåligt minne. Och skulle gärna vilja vara bra på matte, musik och schack – men är helt värdelös på dessa områden.

Favoritresmål: Lissabon.

186 6 MAG A SIN

38 FOKUS

En inkluderande skola ger eleverna det stöd och den hjälp de behöver för att de ska bli de samhällsmedborgare som behövs i ett demokratiskt samhälle.

MAG A SI N 1866

39 FOKUS

Inkludering är nyckeln till skolan för alla Att kunna möta och bemöta elevers olikheter. Det ger eleverna tillit till varandra och skolan och tilltro till sin egen förmåga.

Forskning vid Högskolan i Borås visar på värdet av inkluderande lärmiljöer.

Text Anna Kjellsson Foto Suss Wilén, Mostphotos

– Det kräver att lärare, skolledning, egentligen all personal i skolan, granskar sitt eget arbete och bråkar med sin egen inställning. Och det är mänskligt att tycka att det är svårt, säger Elisabeth Persson, universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås och forskningsledare för projektet ”Inkluderande lärmiljöer”.

Begreppet inkludering kommer från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Hon förklarar det som ”en princip som ska genomsyra det vardagliga arbetet i utbildningssammanhang med det vidare perspektivet att skapa möjligheter för barn och unga att delta i ett demokratiskt hållbart samhälle”.

– Det råder mycket förvirring kring begreppet och det missbrukas väldigt ofta i skolsammanhang. Ofta används det för att motivera att alla elever ska befinna sig i samma fysiska rum. Men i själva verket handlar det om att eleverna ska få det stöd och den hjälp de behöver för att de ska bli de samhällsmedborgare som vi behöver i ett demokratiskt samhälle. Då blir våra olikheter en tillgång, förklarar hon.

Högskolan i Borås har ett vidare inkluderingsperspektiv jämfört med många andra, det innebär att forskarna ser det

Elisabeth Persson.

som möjligt att om en elev under en kortare period behöver undervisning i en mindre grupp eller enskilt för att på sikt kunna fungera väl, så är det också ett inkluderande förhållningssätt.

– Det finns elever som har olika typer av funktionsnedsättningar eller social problematik som behöver ett stöd som ibland inte går att ge inom den ordinarie klassens ram. Men målet är att de ska lära sig att stå på egna ben och klara sig väl som vuxna.

Den vidare synen är egentligen inte kontroversiell, men Elisabeth Persson menar att det är en utbredd uppfattning att det handlar om fysisk placering.

Inkludering handlar om hur vi bemöter andra människor.

– Om eleven blir exkluderad eller utpekad beror på hur de tas bort från rummet, då inkludering handlar om hur vi bemöter andra människor. Hur vi tänker i frågorna visar sig i våra handlingar. Men de som blir avskilda hamnar lätt i utanförskap, därför måste målet vara att de får hjälp och stöd med de behov de har för att på sikt kunna delta igen, förklarar hon.

Hon menar att det finns många skolor som saknar ett inkluderande förhållningssätt. Rådande betygssystem kan vara en anledning.

– Det innebär att elever i en och samma ålder ska klara av vissa uppställda kunskapskrav. Tillsammans med det klimat som råder nu, med till exempel rankningslistor i skolor och kommuner på hur många elever som når minst betyget E (det vill säga gränsen för godkänt i årskurs 9, reds. anm.), är det lätt att flytta fokus från att skapa inkluderande lärmiljöer. Detta trots att tidigare forskning visat att det absolut inte finns någon motsättning, utan att inkludering snarare ger bättre studieresultat.

Forskningen hon hänvisar till är bland annat ett omtalat projekt som genomfördes under åren 2010–2015 som det fortfarande hänvisas till i debatten kring skolan. Projektet ”Inkludering för bildning” genomfördes i samarbete med Essunga kommun och Nossebro skola.

Därför används ofta namnet Essungaprojektet. Det var i det projektet Elisabeth Persson började forska om inkludering.

Essungaprojektet var unikt för att forskarna kunde följa eleverna under lång tid. Först följde de arbetet på Nossebro skola under ett läsår och sedan träffade de eleverna igen på gymnasiet för att se om det fanns några spår kvar 186 6 MAG A SIN

40 FOKUS

av deras tidigare skolgång i en inkluderande lärmiljö.

Projektet var uppdelat i två delar. Det första handlade om att förändra förhållningssättet, med avstamp i modern pedagogisk forskning, för en mer inkluderande lärmiljö hos all personal – inte bara lärare, utan all personal, som exempelvis förvaltningschef, vaktmästare eller skolmåltidspersonal. Även föräldrarna och eleverna involverades aktivt i förändringsprocessen.

I den andra delstudien intervjuade forskarna ett urval av eleverna, som lämnade grundskolan 2010 och 2011, i slutet av deras tredje år på gymnasiet.

– Det visade sig att de här eleverna hade en tilltro till den egna förmågan och den egna kunskapen. De kunde sätta upp mål och beskrev att de hade strategier för hur de skulle kunna nå dem. De var medvetna om sina starka och svaga sidor och de pratade mycket om sitt eget ansvar, vilket de menade är viktigt att ha med sig i arbetslivet, säger Elisabeth Persson.

Inkluderande lärmiljöer Utvecklingsgrupper bestående av pedagogisk personal och skolledare utgör navet i programmet för att utveckla inkluderande lärmiljöer.

Grupperna träffas kontinuerligt under tre års tid med start vårterminen 2017.

Varje huvudman utser en eller flera processledare och processledarna bildar en processledargrupp. Den har möte minst två gånger per termin.

Ledarna på förvaltningsnivå bildar en styrgrupp som tillsammans med Ifous projektledare leder programmet.

Representanter från alla grupper och skolorna träffas vid nationella tvådagarsseminarier.

Forskarna vid Högskolan i Borås bistår med forskningsmaterial och att arrangera seminarier samt med att bedriva praktiknära forskning i ett nära samarbete mellan forskare och medverkande skolor/huvudmän.

Forskarna följer även utvecklingsgruppernas arbete.

Förkortningen Ifous står för Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola. Ifous är ett fristående forskningsinstitut.

Syftet med programmet är att nå ökad kunskap om hur metoder, arbetssätt och organisatoriska faktorer kan förbättra förutsättningar för skapandet av inkluderande lärmiljöer.

De hade också tillit till andra människor och skolan som institution. Och de klarade sina gymnasiestudier väl. Detta trots att Essunga var en kommun där utbildningsbakgrunden var förhållandevis låg. Men projektet visade att en medveten lärarkår kan bryta det mönstret, för eleverna lyckades verkligen.

– Men det finns inga färdiga recept för hur en skola kan nå en inkluderande lärmiljö. Varje skola är unik med sin kultur och tradition och bär med sig mycket av den verksamhet den har bedrivit, fortsätter hon.

Nu är forskarna halvvägs in i ett annat arbete, programmet ”Inkluderande lärmiljöer”, där de jobbar tillsammans med sju kommuner. Programmet är finansierat genom Ifous (se faktaruta om hur programmet är organiserat reds. anm.). Forskarnas roll är att ge kommunerna stöd till mer inkluderande lärmiljöer, följa processerna och samtidigt bedriva forskning.

– Vi har inte kommit så långt än att vi kan gå ut med några resultat.

Men kommunerna som deltar kommer som sagt inte att få en färdig verktygslåda för hur de uppnår inkluderande lärmiljöer. Frågan är långt mer komplicerad. En sak är dock klar.

Exempelvis behöver stora barngrupper eller många barn med MAG A SI N 1866

diagnoser inte innebära hinder för att utveckla en inkluderande lärmiljö, vilket bland annat Essungaprojektet visade.

– Går det att se problemen är det större sannolikhet att komma till rätta med dem. Alla strävar efter att vi ska minska avhopp från skolan. Då kan vi inte bygga in ett utanförskap där man tidigt känner att man inte platsar, kan eller har förmåga. Vi har goda exempel på att med ett ändrat förhållningssätt, som i stor utsträckning handlar om lärarnas inställning och rektors ledarskap, då kan måluppfyllelsen öka, säger hon.

– Ibland tror jag att vi pratar mer om regler än det som är grundläggande i skolans uppdrag. Fokus för diskussion i dag kan vara om eleverna får ha mobiltelefoner eller inte. Tidigare var det om barnen fick ha keps på, och vi fastnar i den typen av diskussioner i stället för att komma till det som är väsentligt.

På lärarutbildningen vid Högskolan i Borås ska studenterna redan under första terminen möta begreppet inkludering.

Därefter ska de i samtliga terminer arbeta utifrån inkludering och arbeta för att möta alla elevers behov – både de som behöver extra stöd och de som behöver utmaningar.

– På det viset kan vi förändra skolan på sikt, även om vi inte når politikerna. Jag är väldigt glad över att jag får sprida inkluderingstanken och jag brinner verkligen för att alla barn och elever ska få möta en verksamhet som gör att de upplever delaktighet och medverkan, säger Elisabeth Persson. ■

41 FOKUS

Forskarna är halvvägs in i ett projekt tillsammans med sju kommuner där de ska ge stöd till mer inkluderande lärmiljöer, följa processer och bedriva forskning.

186 6 MAG A SIN

42 FOKUS

Scania och Volvo kör olika organisationsmodeller – vilken väg är bäst?

Hur ska ett företag organiseras för att bli lönsamt och livskraftigt, där medarbetarna mår bra, utvecklas och samtidigt levererar?

I dag präglas industriarbete av standarder, kort monteringstid och löpande band. Går det att kombinera med hög delaktighet och frihet hos medarbetarna, en modell som det tidigare satsades på inom den svenska industrin?

Text Anna Kjellsson Foto Suss Wilén, Mostphotos

Den svenska produktionsmodellen – ett sätt att leda och organisera arbetet, stod på sin höjdpunkt under 1970- och 1980-talet när den svenska bilindustrin blomstrade. Idealbilden var en socioteknisk organisationsmodell där Volvo och Scania var två av förebilderna, och fick stor internationell uppmärksamhet.

– Montörerna fick veta hur många bilar de skulle bygga, arbetstakten bestämde de själva och de arbetade i delvis självstyrande team. Hög delaktighet och MAG A SI N 1866

utvecklande arbeten var grundidén.

Samtidigt skapades ett stort engagemang hos medarbetarna, förklarar Margareta Oudhuis, senior professor i arbetsvetenskap.

Men det fanns problem. Montörerna arbetade oftast på ackord, vilket ledde till att de kunde jobba mycket hårt ett antal timmar, för att sedan vara färdiga för dagen, istället för att utnyttja modellens fulla potential.

I mitten av 1990-talet kom en första

våg av lean – en organisationsmodell där montörerna istället arbetade på löpande band, så kallad linjetillverkning. Styrkan med lean är dess möjligheter att förbättra verksamheten utifrån ett systematiserat och standardiserat arbetssätt, vilket minskar felaktigheter och andelen ”måndagsexemplar”.

– Det finns mjukt och hårt lean, och den mjukare versionen har fungerat väl på vissa håll. Men på andra håll användes, och används fortfarande, lean som ett rent effektivitetsinstrument. Filosofin bakom glöms bort, med långsiktighet och lärande som viktiga inslag.

Vid ett alltför starkt fokus på att jaga slöseri och sekunder riskerar företag att skapa inte bara stark monotoni och bristande engagemang, utan också brist på utrymme för innovativa processer. Hög personalomsättning är också vanligt.

Nu studerar hon tillsammans med Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde,

43 FOKUS

 Margareta Oudhuis, senior professor i arbetsvetenskap, studerar organisationsmodeller på Scania och Volvo för att se om den svenska modellen försvunnit helt.

Två organisationsmodeller Lean: En ideologi som går ut på att maximera kundnyttan och samtidigt minimera slöseri av resurser genom olika typer av effektiviseringar och rationaliseringar.

Socioteknik: Grundidén är ett utvecklat medarbetarskap, ett utvecklande arbete med stort självbestämmande och inflytande, delaktighet i beslut, ansvarstagande och med delegerade befogenheter.

Källa Wikipedia

organisationsmodellerna på Scania och Volvo Lastvagnar. Hur de såg ut vid början av 1990talet och hur de ser ut i dag.

– Vi undersöker om den svenska organisationsmodellen helt har försvunnit, eller kanske snarare om en syntes mellan socioteknik och lean har växt fram, säger Margareta Oudhuis.

Forskarna har utifrån litteraturstudier tagit fram hur tidigare modeller såg ut, och därefter gjort intervjuer med chefer och facket på plats på respektive företag, samt skuggat chefer.

– Intressant nog skiljer de sig en hel del åt.

Scania började införa lean redan vid mitten av 1990-talet och tillhör numera föregångarna inom industrin. De försöker införa en mjukare form och satsar på ständiga förbättringar som ett sätt att skapa delaktighet.

Hos Volvo ser forskarna tecken på en ny organisationsmodell, där avsikten är att kombinera leanverktyg med socioteknisk arbetsorganisation i form av delaktighet och mer utvecklande arbeten. I båda företagen ser ledningen medarbetarna som experter.

– Egentligen är det rätt självklart att om medarbetarna får vara med och bestämma, då vill de också arbeta hårdare och känner lojalitet. Resultatet blir ökad effektivitet. Det måste finnas en balans mellan tillförlitlighet, effektivitet och förändringsförmåga, säger hon.

Deras studie visar också att en stor andel försök att implementera lean misslyckas, bland annat för att det ofta finns ett kortsiktigt mål om snabb vinning.

– Det är jätteintressant att följa de här företagen och det ska bli kul att se hur det går framöver, sammanfattar Margareta Oudhuis.

Projektet finansieras av Forte och avslutas i slutet av 2018. ■ 186 6 MAG A SIN

44

AKTUELLT INTERVJU Framsteg och framgång

Forskning som tar sikte på samhällsutmaningar Under åren 2010–2017 har forskningsverksamheten vid Högskolan i Borås tagit stora steg framåt. I år gör Björn Brorström sitt sista år som rektor. Här ger han en tillbakablick över utvecklingen under sin tid som rektor.

Text Solveig Klug Foto Ulf Nilsson

– Vi har haft en kraftig expansion av extern finansiering. Sett i mått av intäkter har de totala anslagen ökat med 80 procent. Basanslagen från regeringen har ökat med 30 procent och de externa forskningsanslagen med 130 procent.

De externa anslagen får vi dessutom i konkurrens med andra lärosäten, vilket kan ses som ett mått på kvalitet.

Ett långsiktigt strategiskt mål för högskolan har varit att stärka forskningen vid högskolan. Vad har varit viktigast i detta arbete?

– Vi har utvecklat forskarutbildningar och fått tillstånd att examinera på forskarnivå. Kopplingen mellan forskningen och forskarutbildningen har varit drivkraften för att skapa kompletta miljöer.

Men även det symboliska i uttrycket 60:40-lärosäte har bidragit. Jag tror att det har varit lyckosamt att uttrycket har satt sig i organisationen. Det har fungerat som en tydlig markör. Etableringen av Grants and Innovation Office (GIO) har betytt mycket också för stöd till våra lärare och forskare i ansökningsprocessen.

– Sedan är det utmärkande för högskolans forskningsverksamhet att den är så tillämpningsorienterad. Den har god balans mellan teoretisk respektive praktisk relevans, vilket stämmer väldigt väl in på högskolans mission ”vetenskap för profession”. För mig personligen upple-

ver jag att mycket av forskningen här görs begriplig ur ett samhälleligt perspektiv. Den går att förstå. Den är både teoretiskt orienterad och handgriplig.

Hur ser du på framtiden för forskningen vid högskolan?

– Det har gått oerhört bra under våren 2018, vi har fått mycket bekräftelse på att forskningen håller hög kvalitet och många stora projekt har fallit på plats.

Framöver handlar det om att se till att vi har kapacitet med lärare, forskare och doktorander och att vi kan rekrytera.

Det innebär dock att vi behöver få ökade basanslag. Basanslagen måste stå i proportion till de externa anslagen, det får inte bli för stor obalans. Sedan har högskolan en stark hållbarhetsprofil och just nu för vi diskussioner om hur vi kan forska ännu mera kring hållbarhet och Agenda 2030. Det är en inriktning som ligger rätt i förhållande till de stora samhällsutmaningarna som vi står inför. ■

Polisutbildning startar 2019 144 polisstudenter har möjlighet att påbörja studierna till polis i Borås våren 2019. Regeringen fattade beslut den 5 juli att Västsveriges polisutbildning förläggs här. Därefter drog ett intensivt arbete igång.

Text Anna Kjellsson

Planen är att hälften av studenterna ska finnas på campus, medan andra hälften studerar på distans.

MAG A SI N 1866

Så här löd Polismyndighetens rekommendation till regeringen: "Vid en sammantagen bedömning anser Polismyndigheten att Högskolan i Borås är det lärosäte som har bäst förutsättningar att genomföra polisprogrammet som uppdragsutbildning utifrån Polismyndighetens behov från och med vårterminen 2019.”

Skälen var följande: • Demografiska och geografiska förutsättningar, bland annat närheten till Göteborg, ger goda möjligheter att rekrytera polisstudenter och en ändamåls-

enlig geografisk spridning av utbildningsorterna.

• Högskolan i Borås har sedan tidigare erfarenhet av polisförberedande program på distans.

• Inom två år kommer samtliga nödvändiga lokaler vara på plats inom campus på Högskolan i Borås.

• Högskolan i Borås kan, av de som anmält intresse att ge utbildningen, erbjuda flest antal utbildningsplatser (144), och de har kommit längst när det gäller planering av delkurser och program.

Läs om arbetet med utbildningen: hb.se/polis ■

45 AKTUELLT

DISPUTATION Högskolan i Borås mars 2018 – september 2018 Amanda Curtis Redesigning Together: Relearning Roles & the Value of Materials in the Overproduction of Fashion Pedro Ferreira De Souza Filho Fungi-based Biorefinery Model for Food Industry Waste – a Progress towards Circular Economy Emma Forsgren Enterprise Social Media in Project-based Knowledge Work: A Contextualised View through the Lens of Activity Theory Niina Hernández Does it Really Fit? Improve, Find and Evaluate Garment Fit Ke Ma Inter-Organizational Collaboration for Optimizing Textile Supply Chains

Mycket att fira på akademisk högtid Text Anna Kjellsson Foto Suss Wilén

Den 4 maj var det akademisk högtid.

Då installerades professorerna Nawar Kadi (textilteknologi) och Daniel Ekwall (textilt management). Dessutom promoverades Gabriella Norberg Boysen (vårdvetenskap), Marjan Kooroshnia (design – textildesign), Ramkumar B. Nair (resursåtervinning – bioteknik), Regina Jijoho Patinvoh (resursåtervinning – bioteknik) och Vijay Kumar (textilt management).

Varje år delar högskolan ut ett pedagogiskt pris till en enskild lärare eller

ett kurslag som sätter studentens lärande i centrum med ett genomtänkt pedagogiskt upplägg. 2017 års pris gick till kurslaget för kursen Svenska som andraspråk med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7–9, I. Under högtiden uppmärksammades också Daniel Hjelmgren (företagsekonomi) och Rudrajeet Pal (textilt management) som docentprövats under 2017. ■

Veronica Malm Functional Textile Coatings Containing Flake-shaped Fillers – Investigations on Selected Optical and Electrical Properties Stefanie Malmgren De Oliveira Acts of Seeing – Seeing as a Methological Tool in Fashion Design Katarina Michnik Samhällets allt-i-allo – om folkbibliotekens legitimitet Osagie A. Osadolor Design and Development of Novel Textile-based Bioreactor Kamran Rousta Household Waste Sorting at the Source – a Procedure for Improvement Jonas Söderholm Borrowing and Lending Tools.

The Materiality of X-Lending Libraries Fredrik Zimmerman Det tillåtande och det begränsande.

En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet

186 6 MAG A SIN

46

AKTUELLT INTERVJU Utblick

Drömmen är att starta en stor forskarskola Daniel Ekwall Professor i textilt management vid Högskolan i Borås, berättat för Solveig Klug.

Foto Suss Wilén

J

ag har en bakgrund som universitetslektor inom logistik och som forskare inom detsamma, främst inom risk och säkerhet kopplat till transporter och logistikverksamhet.

Forskningsinriktningen textilt mananagement finns endast på Högskolan i Borås och just nu bygger vi upp vår forskningsmiljö. Området är främst kopplat till affärs- och produktionsprocessen för kläder och tekniska textilier.

Forskningen tangerar flera olika områden, som industriell ekonomi, textil til�lämpning och företagsekonomi, men den kan även beröra designprocesserna.

Annat vi tittar på är produktionssystem och affärsupplägg, till exempel vad som produceras och var. Andra frågor handlar om infrastruktur som transporter och transportsystem, varför produktionen sker där den sker och varför lager finns där de är samt olika affärsmässiga riskfaktorer. Vi är också intresserade av frågor kring drivmedel och energikällor – allt kopplat till textila verksamheter.

Vidare tittar vi på möjligheter till återanvändning och resursåtervinning av textila material utifrån ett cirkulärt tänk.

Tillgången på fibrer till textilier är en högaktuell fråga. Den bomull och ull som produceras räcker inte i förhållande till efterfrågan och därför tittar vi på anMAG A SI N 1866

dra källor att tillverka fibrer av, exempelvis trä. Produktionen av nya slags fibrer kommer i framtiden att förändra industrin. En annan fråga som behöver belysas är att vi i dag har ett överskott på textilproduktion. En tredje fråga är att textilier oftast består av blandmaterial.

Hur tar vi vara på materialen och vem ska separera dem?

Forskningsområdet tar sig även an textilproduktion ur ett perspektiv om socialt ansvarstagande, CSR. Hur vet konsumenten att ett plagg är producerat under schyssta förhållanden? Företagen har sina egna CSR-koder och lägger in en egen innebörd i dem. Ett annat exempel är om det är lämpligt att förlägga ett produktionsmoment som kräver mycket vattenåtgång i ett land med ont om vatten, även om det finns billig arbetskraft där. För 10–15 år sedan sökte industrin sig till låglöneländer. En senare trend har varit att ta produktionen närmare konsumenten. Vi vill titta på vad detta innebär.

Transporter för de olika produktionsleden och mellan produktion och konsument är en annan stor fråga. Är transporter något dåligt? För företagen handlar det om att kapa kostnader, men då gäller det att få ner totalkostnaden. Ska vi sträva efter att få ner mängden transporter, eller ska vi fokusera på att få bort ”onödiga” transporter?

En mycket större fråga handlar om hur vi löser energiproduktionen, för utan energi går det varken att producera eller transportera.

Min dröm som professor är att skapa en stor forskarskola, där forskare från olika fält träffas och samarbetar. Vi behöver bygga upp vår seniora kapacitet och fylla på med doktorander. Men i första hand är det allra viktigaste dock att vi levererar bra studenter som tar sig ut, inte bara på den lokala arbetsmarknaden, utan även i världen, och tar med sig nya kunskaper hem och bygger upp nätverk av olika kompetenser. ■

2

47

LEDARE

AKTUELLT

Nästa nummer

Sista ordet: Högskolan i Borås är ett starkt och framtidsorienterat lärosäte Mitt uppdrag som rektor avslutas enligt plan vid årsskiftet. Detta förord i 1866 är därför mitt sista.

Min övertygelse är att kvalitet i utbildningarna gynnas av en stark forskningsanknytning. Med en egen aktiv forskning inom våra utbildningsområden sker en kontinuerlig och naturlig förnyelse av utbildningarna och goda möjligheter skapas också för fördjupningar inom specifika delar av utbildningsområdena. Min övertygelse är också att forskning gynnas av en stark anknytning till utbildningen. Det handlar bland annat om den naturliga uppmärksamhet som följer av kontakter med studenter på att förklara och förmedla förståelse kring forskningsfältet, vetenskapligt förhållningssätt, använda forskningsmetoder och framkomna resultat. Det handlar också om att aktivt använda studenternas insatser och arbete i den egna eller forskargruppens arbete, här har vi inom akademin en utvecklingspotential.

Mot ovanstående bakgrund och med de framförda argumenten är det naturligt att satsa på utveckling och etablering av kompletta akademiska miljöer, det vill säga miljöer med utbildning på alla nivåer och en omfattande forskning. Genom att få tillstånd att examinera på avancerad nivå och forskarnivå i dag är vi nästan framme vid ett läge med kompletta miljöer inom alla våra prioriterade områden. De kompletta miljöerna utgör nu basen i högskolans verksamhet, en stabil grund att stå på i den fortsatta utvecklingen.

En annan grund att stå på är högskolans 1 8 6 6 M AGAS IN

Ett magasin från Högskolan i Borås med fokus på forskning.

Ansvarig utgivare Annie Andréasson Redaktörer Anna Kjellsson Solveig Klug Kontakt kommunikation@hb.se hb.se/1866 Produktion Yellon, yellon.se Tryckeri Stema, Borås Papper 115g/170g Arctic volume white Upplaga 4 000 ex med två nummer per år Magasin 1866 har tilldelats issn 2001-8274

Björn Brorström Rektor vid Högskolan i Borås

Ett plagg som kan agera som ett kommunikativt gränssnitt för personer med dövblindhet. Det är målet med ett unikt och nyskapande EU-projekt som startade i början på 2018. Högskolan i Borås koordinerar projektet som innefattar lärosäten och företag från sju olika länder.

Text Anna Kjellsson Foto Smart Textiles

miljöledningssystem som innefattar ett systematiskt arbete med hållbar utveckling och att Högskolan i Borås ska vara den hållbara högskolan. Vi har en stark hållbarhetsprofil i utbildning och forskning och tillhör i dag de ledande lärosätena i landet när det gäller systematiskt arbete med att integrera hållbar utveckling i utbildning och forskning.

Kompletta akademiska miljöer i kombination med hög relevans i utbildning och forskning, bland annat kopplat till utmaningen att implementera målen i Agenda 2030, innebär ett starkt och framtidsorienterat lärosäte.

Jag vill avslutningsvis tacka alla medarbetare och alla samarbetspartners för att ha bidragit till att Högskolan i Borås nått dit vi är i dag. Hade regeringen gått ut med och använt tydligare spelregler, som givetvis måste innefatta kompletta akademiska miljöer och en viktig och tydlig utbildningsoch forskningsprofil av vad som krävs för att erhålla universitetsstatus, hade Borås säkert redan varit en universitetsstad.

Resan mot ett plagg som tar personer med dövblindhet ut ur mörkret är påbörjad

– De första textila prototyperna har designats och tillverkats. Vi går metodiskt fram och går igenom olika sätt att kommunicera utan syn och hörsel, berättar Nils-Krister Persson, docent och verksam forskare inom Smart Textiles.

Projektkoordinator är Nasrine Olson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap. Hon berättar att forskningen i projektet har utvecklats på flera fronter, bland annat utformning av användarstudier, utveckling och test av textilier som kan bli varma eller kalla som ett sätt att kommunicera, och av högpresterande objekt- och ansiktsigenkänningsalgoritmer samt samling av teckenspråkordförråd.

Experiment med andra haptiska kommunikationsmetoder, användar- och policyundersökningar samt arbete med semantik är planerade att inledas snart.

Läs mer i nästa nummer av 1866. ■ Omslag Nummer 2 2018 Illustration Johan Lindh Högskolans forskare undersöker, tillsammans med europeiska kollegor, forskningens genomslag i samhället. s14–17

 De första textila prototyperna finns färdiga för att undersöka sätt att kommunicera utan syn och hörsel.

1 8 66 M AGAS I N

AKTUELLT

PERSONLIGT

FOKUS

EU-projekt undersöker forskningens avtryck i samhället.

Nawar Kadi, professor i textilteknologi, vill se en mer hållbar värld genom nya möjligheter att återvinna textilier.

Nya dataanalytiska modeller ska hjälpa bland annat läkemedelsindustrin att bättre förutse sina utvecklingsmöjligheter.

Vi tar ansvar och bidrar till ett framtida hållbart samhälle för kommande generationer.

2 2018

Hållbar utbildning och utveckling, nära den professionella verkligheten.

NUMMER 2

2018