Smart Textiles

SMART TEXTILES

s m övervakar din hälsa eller mäter di so d na rörelser. l Teknik som gör det möjligt att återvinn nna a te texti xtila la fib fibrer re oc och använ nda d de dem m på p ny nytt. tt. Sm Smart arta a te texti xtilie lier so om re revol voluti utione onerar rar vå våra ra lilv. v Framtidens teextilierr förbättrrarr bådee mä männi n skors vardag och ger fördelar för in indus dustri, sj s ukvård och miljö. Textilindus d tri r n är på vä v g från attt vara en e tygle tyyglever ver e ant antör ör ti till at a t va vara ra en n po posit sitiv iv kr kraft aft i sa samhä mhälls llsutv utveck ecklin lingen gen. Sm S art Textiles är platsen där te texti xtila la innovatio vatio tioner n skapas i norra Europa, från experrimente ne me tell fo f rsk rskning till föret retags agsdri drivna vna proje ojeekt. Me Med d öv över err 45 50 fo forsk rs nin rsk ningsg oc gs gso h fö föret ret e ags agspro pro r jek jektt se s dan st start arten en 20 2006 06 är Sm Smart art Te Texti xtiles le in ntee bara etablerad so om en mo motor tor i svenskk teexti xt lindustri, utan även som en viktig internat natiio onell ak o aktör tör.

EN BÄTTRE VÄRLD GENOM TEXTILA INNOVATIONER

REDAKTION Susanne Nejderås och Angelica Därnlöf, Smart Textiles.

Pia Silver, PWR Communication.

FORM & PRODUKTION PWR Communication. www.pwr.se OMSLAGSBILD MODELL Christoffer Lindhe KLÄDER Stayhard FOTO/TEXT/STYLE Om inget annat anges: FOTO Anna Sigge TEXT Angelica Därnlöf, Ann-Catrin Kling STYLE Younique ANSVARIG UTGIVARE Susanne Nejderås, Smart Textiles.

SMART TEXTILES – EN DEL AV

SMART TEXTILES EN BÄTTRE VÄRLD GENOM TEXTILA INNOVATIONER

Smart Textiles är motorn för textila innovationer med en unik bredd – från grundforskning och prototypframtagning till till kommersialisering av produkter. Vi skapar resultat tillsammans med akademi, näringsliv, institut och politik.

SUSANNE NEJDERÅS VERKSAMHETSCHEF SMART TEXTILES

EN BÄTTRE VÄRLD GENOM TEXTILA INNOVATIONER TEXT: ELOF IVARSSON. FOTO: IDA LINDSTRÖM.

Smarta textilier är framtiden.

Det är inget vi själva har hittat på.

När Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i år skulle lyfta fram fyra nationella spetsområden, för att stärka Sveriges internationella dragningskraft, så var hållbara textilier ett av dem. Inom detta spetsområde anser akademin att Sverige har unik kompetens och det finns goda möjligheter att utveckla ett internationellt ledarskap.

De andra nationella spetsområdena som lyfts fram är dataspel, digital hälsa och smart urbant boende.

Inom Smart Textiles har vi identifierat tre viktiga områden för textila innovationer: Hållbar Textil, Hälsa och Medicin, Arkitektur och Interiör. Smart Textiles är alltså rätt ute när det gäller våra forskningsområden och vi vet av erfarenhet att

lösningar genom textila processer framgångsrikt kan appliceras i många branscher med fantastiskt resultat. Ett exempel på det är vårt spännande samarbete med Södra Älvsborgs Sjukhus.

Men framgångsrika lösningar uppstår inte av sig själva. En innovationsmiljö som Smart Textiles är helt beroende av ett starkt engagemang från näringsliv, forskning, institutioner och offentlig sektor. För att vi ska kunna ta fram de viktiga innovationerna som bidrar till en hållbar framtid och som kan förbättra livet för många människor, så måste fler beslutsfattare bli medvetna om fördelarna. Vi måste hjälpa dem att vara öppna för att hitta nya lösningar. Smarta textilier är en viktig del av en hållbar framtid och vi hoppas att det blir tydligt när du läser vidare.

Välkommen in i vår värld.

SUSANNE

Smarta kläder håller koll på din hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8-9 Få spel vid matbordet! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10-12 Textile Coaxial Cable . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Ladda din mobil på bordsduken! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

SMART TEXTILES PROTOTYPE FACTORY Fullskalelaboratorier med spetskompetens, kreativitet och nätverk i en öppen innovativ miljö.

Prototype Factory är ett självklart centrum för realisering av idéer och utveckling genom prototypframställning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58-61

THOMAS WALLÉN Chef för Södra Älvsborgs Sjukhus DET FINNS SVINDLANDE POTENTIAL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14-17 SÄS projekt i samarbete med Smart Textiles . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

MATS JOHANSSON Ansvarig för Smart Textiles Prototype Factory KEEP IT SIMPLE MAKE IT RAW . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62-64

Ett rörligt alternativ till steloperation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Alltid med rätt tryck . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Kyl ner dig med tyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Hur går du egentligen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Aldrig mer kalla fötter i skidbacken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Artificiella muskler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Wundies . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 En ny och mer användarvanlig strålskyddsutrustning . . . . . . . . . . . . . . . 21 OM SMART TEXTILES Kläder som övervakar din hälsa eller mäter dina rörelser. Teknik som gör det möjligt att återvinna textila fibrer och använda dem på nytt. Smarta textilier som revolutionerar våra liv. 22-23 Tre Fokusområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 LENA-MARIE JENSEN Ansvarig för Smart Textiles Business Innovation EN MÄSTARE I KLURIGHET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24-26 Världens första plagg av återvunnen bomull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Textiles back to textile . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28-29 Närodlad textil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30-31 Made from AIR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32-33 Mode tur och retur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 From wet to dry – textiltryck utan slöseri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Plast 2.0 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36-37 DELIA DUMITRESCU Ansvarig för Smart Textiles Design Lab BRINNER FÖR DET FRIA SKAPANDET . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38-40 Pinsam tystnad i hissen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 ArcInTex visar vägen mot framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Bioplastics . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Väva med ljus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44-45 Textrinium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Formable knits . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Unpredictable PVA textiles . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 3D-printade textilier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Handsken som pratar med robotar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Knitted forms in movement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Irreversible dynamic textile patterns/plant dye . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Hur ser ljud ut? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Dreaming vase . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 CHRISTOFFER LINDHE Grundare Lindhe Xtend 17° SOM BETYDER ALLT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52-55 Minskad smärta och ökad rörlighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Garn av Possum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Pjama . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57

Miljövänliga funktionsplagg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Beatrice . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Dry jacket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Tacit CAD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Den textila växthuseffekten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68-69 Stark lättviktare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Lättare stål med textil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Vävning i 3D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Armera betong med textil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Biomimetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Rena vatten med textil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 Mobil biogasreaktor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Naken år 2030? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 CLEMENS THORNQUIST Ledare för modedesignutbildningen VIVIENNE OCH BOB VAR MIN KONSTSKOLA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74-76 Come and dance! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Textila mönster och effekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 To make clothes that matter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Rörelse, den röda tråden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80-83 TEXTILE FASHION CENTER En mötesplats för kreativa verksamheter inom mode, textil och design. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84-88 DET OVÄNTADE . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90-93 Iman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Granklänning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 David . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Wettexklänning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Electra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Mollii . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Unpredictable PVA textiles . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 SMART TEXTILES SHOWROOM Här visas forskning i framkant bestående av högst verkliga textila prototyper, materialprover och produkter på marknaden som tagits fram inom Smart Textiles. . . . . . 94-97 Smart Textiles Styrgrupp . . 98 Finansiärer . . . . . . . . . . . . . . . 98

17° som betyder allt – Idén om att skapa en bättre, mer flexibel fotprotes, det är grunden till vårt företag Lindhe Xtend. Men det är lättare sagt än gjort. Nu, efter många prototyper och mycket hårt arbete, har vi hittat en lösning som får fantastisk respons från alla testpatienter, berättar grundaren Christoffer Lindhe. 52-55

Artificiella muskler Tänk att göra textila muskler – som kan dra ihop sig och sträcka ut sig själva. Genom en textil process med trådar och fibrer som stickas eller vävs samman får man en flexibilitet och en funktion som påminner om den vi har i våra muskler. Forskare: Nils-Krister Persson. 20

Made from Air Kläder tillverkade av växthusgas och luft är inte science fiction, utan ett verkligt projekt. För varför nöja sig med att producera kläder så miljövänligt som möjligt när det faktiskt går att göra plagg som bokstavligen bidrar positivt till miljön! Ett samarbete mellan Smart Textiles och Dedicated Institute. 32-33

Rörelse – den röda tråden Glöm fram- och bakstycken, axelsömmar och trådräta tygstycken. Rickard Lindqvists nyskapande ramverk för att konstruera kläder vänder upp och ned på det traditionella sättet att mäta kroppar och konstruera mönster. Flexibilitet och rörelse är vad den nya matrisen handlar om. 80-83

Smarta kläder håller koll på din hälsa Kläder använder vi alla, så varför inte ta hjälp av dem för att förhindra sjukdomar och främja vårt välbefinnande? Ett bekvämt och kroppsnära linne med diskreta sensorer kan bli en del av framtidens hälso- och sjukvård.

De integrerade sensorerna mäter hjärtslag och andning och signalerna sänds till en elektronisk enhet. Informationen kan användas på flera sätt: för självdiagnostisering, som underlag för läkares bedömningar, som larm vid andningsuppehåll eller inom sportvärlden för att mäta utveckling och prestation. Plagget kan också bli en del av det som många förväntar sig bli framtidens smarta hem där bostaden aktivt samverkar med de inneboende.

Li Guo, forskare på Textilhögskolan, har utforskat området i sin avhandling ”Textile-Based Sensors and Smart Clothing System for Respiratory Monitoring”.

8

Kläder som interagerar med omgivningen kan bli en del av framtidens hälso- och sjukvård

9

Få spel vid matbordet!

Här är det bara positivt att få spel vid matbordet – bokstavligt talat! För mellan huvudrätt och dessert finns möjligheten att släppa loss kreativiteten och spela både trummor och piano, som är tryckta direkt på bordsduken!

10

En blommig bordsduk med retromönster – som innehåller både trumset och pianotangenter som fungerar, fast de bara är tryckta på tyget! Hemligheten heter textila sensorer. På duken finns ledande garn broderat av s.k. konduktiva fibrer och när man vidrör dem omvandlas beröringen till signaler. Signalen hamnar i ett programmerat chip som i sin tur sänder ut ljudet av ditt favoritinstru-

ment. Eller vilket annat ljud du vill. På framtidens bröllop kan du t.ex. spela in ljudet av en kniv som klingar i glaset och enbart trycka på bordsduken framför dig för att påkalla uppmärksamhet.

Tekniken med textila sensorer är än så länge långt ifrån färdigutvecklad, men kommer att få närmast oänd-

liga användningsområden i framtiden. Från plagg som övervakar och sänder data, som t.ex. EKG, till hjälpmedel för synskadade. Lösningen med sensorer i just textil har flera fördelar: Ytorna är mjuka och behagliga samt dämpar ljud. Textil är dessutom lätt att transportera och förvara eftersom den tar väldigt liten plats. » 11

Idén till den spelande duken kommer från Smart Textiles forskare Li Guo och Mats Johansson. Mats experimenterade redan på 80-talet med bland annat piezoelektriska sumrar, små elektriska komponenter, insydda i jeans som fungerade som bärbara trumset. Det räckte med att klappa händerna på låren för att starta en konsert! Sedan dess har en idé följt honom om en fåtölj där det går att vända sittdynan när man tröttnat på att sitta och vila, och istället gå loss på ett digitalt trumset som integrerats i textilen.

En blommig bordsduk med retromönster – som innehåller både trumset och pianotangenter som fungerar, fast de bara är tryckta på tyget!

Li Guo har disputerat inom området textila sensorer, tillverkade av konduktiva fibrer, och forskar bland annat i hur man integrerar dem i plagg för att övervaka hälsa. När Mats idé mötte Lis forskning övergick idén från en trummande fåtölj till att bli en spelande duk, något som var både enklare att producera och transportera. Dessutom ersattes de piezoelektriska sumrarna med Lis avancerade sensorer som bygger på konduktiva beläggningar.

En duk som går att spela på kanske kan uppfattas som enbart en kul grej för att visa vad som är möjligt att åstadkomma. Men det finns många framtida användningsområden som går djupare än så. Textila sensorer kan komma att bli en del av pedagogiken i undervisningsmiljön – både i förskolor, skolor och som hjälpmedel. Tänk dig att när du klappar en bit fårskinn så bräker det som ett får. För barn med till exempel autism blir beröringen tillsammans med lätet ytterligare en dimension. När ett barn kryper upp i en fåtölj startar en saga eller så sätts tv:n på och fåtöljen blir själva fjärrkontrollen som reagerar på beröring! Det går att starta musik, sätta på värme eller kyla genom sensorer. Eller varför inte använda tekniken för att låta ljud markera när eleven pekar rätt eller fel på t.ex. kartor, eller vill veta hur ett korrekt uttal ska låta.

En textil sensor skulle också kunna fånga upp signaler och beröring och omvandla dem till ljud som fungerar som en varning. Inom äldreomsorg och hemtjänst skulle man kunna använda en matta som själv larmar och ringer upp ett förprogrammerat nummer när någon ramlar på den. Sensorer reagerar på förändring och kan även känna av väta. Därmed kan de också signalera med ett larm om någon trillar i vattnet.

I framtiden kommer textila sensorer att finnas inom en mängd användbara områden som kommer att förändra både vårt sätt att använda textil och teknik och kanske även vår inställning till dem. Men en sak är Mats Johansson säker på – och det är att en dag kommer fåtöljen med trumset under sittdynan att bli verklighet, vare sig den är användbar eller inte!

FORSKARE OCH PRODUKTUTVECKLARE: Li Guo och Mats Johansson.

MATERIALET I DUKEN: Digitaltryckt polyesterväv. 100 procent polyester. Textilvävning, metallstickning/brodyr, tryck och laminering är gjord i Smart Textiles/Textilhögkolans egna labb.

GRAFIK/ILLUSTRATION: Lisa Nelson, Josefine Björkman

Textile Coaxial Cable Hur syr man in kablar i t.ex. kläder på ett smidigt sätt?

Med hjälp av textil, naturligtvis! Idén – att låta kabeln omges av flätad textil – är lika enkel som briljant. Det blir då lätt att sy i själva textilen som även i viss mån skyddar kabeln.

En unik koaxial kabel – tillverkad helt i textil och som dessutom går att tvätta! Koaxiala kablar kan överföra radiovågor och används ofta som antennkablar för tv. Till skillnad från traditionella kablar som har en ledare av tjock metall, så är den textila koaxialkabeln tunn och flexibel.

Anledningen är att alla delar, även de som leder ström, är gjorda av garn vilket gör den smidig och böjbar. Konstruktionen är också enkel att integrera i klädesplagg. När du kommer att kunna strömma ett YouTube klipp till skärmen som finns integrerad i dina kläder så är det en textil koaxial kabel som ska användas!

FORSKARE: Li Guo

Ladda din mobil på bordsduken!

Energi överförs direkt från den textila ytan till telefonen. Lägg bara den enhet du vill ladda på duken vid frukostbordet, fikarummet eller lunchrestaurangen, så laddas mobilen utan att du behöver leta efter laddningskablar eller uttag!

Ett projekt inom Smart Textiles Technology Lab.

13

14 14

DET FINNS SVINDLANDE POTENTIAL THOMAS WALLÉN CHEF FÖR SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS

TEXT: ELOF IVARSSON. FOTO: IDA LINDSTRÖM.

Från järnvägsbron såg vattnet i Vanån nästan svart ut. Huttrade Thomas plötsligt till där uppe?

På land var det en strålande julidag, men tretusen meter kall och bitvis motströms simning är en helt annan upplevelse. Vansbrosimmet är en utmaning, även när man är vältränad och frisk.

Problemet var bara att Thomas hade fått en djupt sittande luftvägsinfektion och bara hade 70 % av sin lungkapacitet kvar. Han hade fått startförbud av sin läkare. De flesta av oss hade tagit sitt förnuft till fånga och backat ur med hedern i behåll. Nedsatt lungfunktion är trots allt inget att leka med. Men inte Thomas. Dagen innan hade han känt sig lite bättre och därför struntade han i läkarens order; är man chef (och själv läkare) så är man. Han rättade till våtdräkten och hoppade i vattnet.

– Mycket sitter i huvudet. Har jag bestämt mig för något så genomför jag det, säger han utan att låta skrytsam. Om du hade frågat mig för tjugo år sedan hade jag sagt ”aldrig i livet”, men nu inser jag att det inte går att vänta i tjugo år till.

56 år gammal bestämde sig Thomas Wallén, chef för Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), för att utan erfarenhet

genomföra ”En svensk klassiker” – Vansbrosimmet, Vasaloppet, Vätternrundan och Lidingöloppet – allt inom ett år. Han hade inte ställt upp i någon av tävlingarna innan, faktiskt inte testat någon av grenarna eller ens sysslat med uthållighetsidrott.

– Nja, jag har ju alltid hållit igång kroppen med lite Friskis och Svettis och jogging och så, men aldrig på den här nivån.

Trots det klarade han tävlingen, dessutom på en klart godkänd tid. Att vara så målmedveten är kanske ett måste när man är chef över ett stort sjukhus. För att nå resultat funkar det inte att backa ur med hedern i behåll. Nej, då måste man ihärdigt och metodiskt kämpa för att uppnå förbättringar och förändringar. Inte konstigt att han är eld och lågor över samarbetet med Smart Textiles; det är lite som att plötsligt få tillgång till simfenor under Vansbrosimmet.

– Om tio år är vårt samarbete med Smart Textiles internationellt känt och vår expertis kommer vara eftersökt över hela världen. Potentialen är enorm och än så länge är det här ett outforskat område, även i en global kontext, konstaterar Thomas. »

15

Han menar att det är unikt med ett så här nära samarbete, där sjukhuset blir en testbädd åt smarta textiler i vardagsarbetet. Det nya är att det inte bara är forskarna som funderar ut innovationer, utan att det även kommer impulser från vården. Det är en växelverkan mellan sjukhusets behov och den forskning som bedrivs.

– Vi har ett antal innovationer som vi tror väldigt mycket på. De har gått vidare från förstudier och planen är att vi ska gå hela vägen så att de når ända ut i själva vården.

Tyvärr är de hemliga ännu, så jag kan inte gå in på några detaljer. Men sanningen är att vi skulle kunna sätta igång femtio lika spännande projekt till om bara resurserna tillät det.

Till skillnad från en hel del traditionell forskning kommer projekten gå att kommersialisera och vara till direkt nytta i sjukvården. Samtidigt menar Thomas att vi måste ha tålamod eftersom det finns så rigorösa regler inom sjukvården.

Därför kommer det sannolikt ta minst fem år innan de första innovationerna är på marknaden, men behovet är stort och kommer bara att bli större.

– Jag skulle verkligen vilja se en större satsning från samhället. Man brukar prata om ”the new normal” – att befolkningen blir allt äldre, men drabbas samtidigt av flera parallella och kroniska sjukdomar. Det är positivt att vi nu överlever sjukdomar som för tjugo år sedan inte gick att behandla. Men det ställer också oerhört stora krav på finansieringen av vården. Det är ett gigantiskt samhällsproblem.

En del av lösningen kan vara att frigöra resurser via textila innovationer. Thomas menar att i framtiden kommer en stor del av vården ske i hemmet, eller i särskilda boenden. Exempelvis kan klädesplagg sköta mätningar och övervaka patientens hälsa på distans och på så vis avlasta utbildad personal.

Har han bestämt sig, så existerar bara möjligheter för Thomas Wallén.

Så var det i mitten av september när han strök Lidingöloppet från sin ”En svensk klassiker”-lista och så blir det med de textila innovationerna i vården.

16

– Dagens utveckling av hälso- och sjukvård handlar nästan alltid om rent medicinsk forskning, men varför stanna där? Man kan få patienter att må bättre genom miljö, färg, form och material. Det är exempelvis bevisat att vårdtiden kan bli upp till 20 % kortare om patienten har en naturskön utsikt från sitt fönster!

Där har Smart Textiles en stor roll att spela, säger Thomas. Det är enorma resurser som kan frigöras med textila innovationer och som kan förbättra patienternas tillvaro. Ser man till den internationella tillväxtpotentialen blir perspektiven svindlande. Här finns fantastiska förbättringar att göra. Har han bestämt sig, så existerar bara möjligheter för Thomas Wallén. Så var det i mitten av september när han strök Lidingöloppet från sin ”En svensk klassiker”-lista och så blir det med de textila innovationerna i vården.

SÄS projekt i samarbete med Smart Textiles FABRIC FOR ANTIBACTERIAL SUPERFICIAL WOUND TREATMENT – FAST Projektet utvecklar ett tyg för antibakteriell sårvårdsbehandling. Det är ett samarbete mellan Infektionskliniken vid Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) och Smart Textiles.

FÖLJSAM, FUNKTIONELL PROTESHYLSA MED ÖNSKAD VÄRMEOCH FUKTAVVISNING Projektet syftar till att utveckla framtidens nya standard för proteshylsor med utgångspunkt från den amputerades dagliga funktionsbehov och med den senaste tekniken inom smarta textilmaterial. Projektet är ett samarbete mellan protesföretaget Lindhe Xtend AB, Ortopedtekniska avdelningen vid SÄS, Smart Textiles, SWEREA IVF och Textilhögskolan.

MATERIAL FÖR BEDÖMNING AV ANPASSNING MELLAN FOT OCH INLÄGG Ett projekt mellan Ortopedtekniska avdelningen vid Södra Älvsborgs Sjukhus och Smart Textiles.

Projektet är ett led i samarbetet mellan dessa båda.

DEMOPRODUKT FÖR BIOMATERIAL I VÅRDEN Projektet har som syfte att ta fram en demoprodukt som motsvarar vårdens behov och krav, för att visa på alternativ till dagens produkter. Genom ett aktivt samarbete med sjukvårdslandstingen ska projektet även visa hur utvecklingen med biobaserade material kan gestalta sig. Målsättningen är att inspirera och motivera svensk sjukvård att accelerera utvecklingen av ökad andel biomaterial i vården genom fortsatt dialog med landstingen och konkreta demoprodukter.

Projektet är ett samarbete mellan Smart Textiles, Innovatum, OrganoClick, Wargön Innovation, Stockholms läns landsting, Swerea IVF och SÄS m.fl.

TRYCKSÅRSPREVENTION En förstudie har inletts för att undersöka möjligheterna att förebygga trycksår med hjälp av textila lösningar. Förstudien är ett samarbete mellan Smart Textiles, SÄS och MedTech West.

PSYKIATRINS KVARTER För att samla både barn- och vuxenpsykiatrisk vård på ett och samma ställe, genomför SÄS en nybyggnation.

Genom samarbetet mellan SÄS och Smart Textiles undersöks möjligheterna för att inkludera textila lösningar i projektet.

17

Ett rörligt alternativ till steloperation Individanpassade textila ryggdiskar kan komma att ersätta steloperationer hos människor med skadade ryggar. Fördelarna är flera. En ryggdisk som bygger på textil teknik klarar tung belastning och är flexibel åt vissa håll men stum åt andra – precis som en biologisk disk. Dessutom är den textila varianten formbar och smidig att föra in mellan kotorna, vilket underlättar operationen.

Det medicintekniska företaget Ortoma, med entreprenören dr Matts Andersson i spetsen, samarbetar med Smart Textiles i utvecklingsarbetet.

18

Alltid med rätt tryck Svårigheten med att linda ett bandage är att det behöver hålla ett specifikt tryck för att läkningen ska ske snabbt och optimalt. PressCise är till stor hjälp för de som genomgår kompressionsbehandling efter t.ex. åderbråcksoperationer, vid venösa bensår eller stukningar. Bandagets unika textilmaterial i kombination med den tydliga markeringen gör processen enkel. När en rät linje bildas är bandaget lindat med önskat tryck, oberoende av storlek och form på benet eller vem som lindar. PressCise är ett resultat av forskning och tvärvetenskapligt samarbete mellan kärlkirurgi, matematik och teknisk textil och finns idag på marknaden.

Projektet är ett samarbete mellan PressCise och Smart Textiles.

KYL KY Y NER DIG MED TYG Textilier med aktivt kylande egenskaper, eg eller värmande om så önskas, har blivit verklighet v hos Smart Textiles. Elektriska komponenter, e integrerade i tyget, drar åt sig värmen och avlägsnar a den, ungefär som ett textilt kylskåp.

Tekniken T skulle kunna användas inom t.ex. sjukvården v och andra ställen där det finns behov av att smidigt sm ändra temperaturen.

Hur går du egentligen?

Strumpan mäter steg och fotnedsättning och sänder sedan informationen vidare, via en trådlös enhet, till en app i din smartphone.

Fibrerna i strumpan känner av belastning och rörelse genom att de då sträcks och en spänningsförändring uppstår. Denna förändring registreras och blir därmed en objektiv feedback på hur personen går, vilket berättar en hel del om rörelsemönster och hälsotillstånd. Sjukvården kan använda informationen för att diagnostisera sjukdomar och skräddarsy behandlingar. Inom sporten kan den t.ex. hjälpa till att optimera löpsteg.

FORSKARE: Karin Rundqvist, Nils-Krister Persson Fibrerna i strumpan är s.k. piezoelektriska fibrer, framtagna av forskaren Anja Lund i samarbete med forskningsinstitutet Swerea IVF.

19

Aldrig mer kalla fötter i skidbacken En smart alpinsocka med ett värmeelement av textil håller fötterna varma i riktigt kallt väder. Elementet består av ledande metallgarn som stickas in på sockans ovansida och som kopplas till ett litet, portabelt batteri. Via en app i bärarens smartphone går det att reglera värmen separat för varje fot och samtidigt se hur lång tid batteriet räcker med den aktuella inställningen. Sockan är utvecklad av Seger Europe och Inuheat i samarbete med Smart Textiles. www.inuheat.com | www.seger.se

Artificiella muskler Tänk dig att göra textila muskler – som kan dra ihop sig och sträcka ut sig själva.

Genom en textil process med trådar och fibrer som stickas eller vävs samman får man en flexibilitet och en funktion som påminner om den vi har i våra muskler. Materialmässigt har man förenat textil med organisk elektronik vilket innefattar olika typer av elektriskt ledande polymerer. Slutprodukten skulle kunna användas på flera sätt inom den medicinska världen; som till att sy ihop blodkärl, hålla ihop kroppsdelar eller styra flöden. Visionen är naturligtvis att även kunna ersätta muskler.

FORSKARE: Nils-Krister Persson i samarbete med Linköpings Universitet

WUNDIES ser ut som en helt vanlig trosa men har ett inbyggt inkontinensskydd som suger upp och håller kvar vätska som väger 40 ggr sin egen vikt. Trosan hjälper kvinnor som lider av ansträngningsinkontinens att på ett snyggt och säkert sätt fortsätta leva aktivt med träning, resor och socialt umgänge. Både trosan och en motsvarande kalsong för män finns ute på marknaden. Produkterna är utvecklade av företaget Wundies tillsammans med Smart Textiles.

20

EN NY OCH MER ANVÄNDARVÄNLIG STRÅLSKYDDSUTRUSTNING FÖR SJUKVÅRDEN Röntgenförklädet är framtaget för att öka ventilationen, väga mindre och vara mer flexibelt än dagens strålskyddsutrustning.

Det är godkänt för patentansökan. Förklädet är utvecklat av företaget 10MD i samarbete med Smart Textiles.

21

SMART TEXTILES Kläder som övervakar din hälsa eller mäter dina rörelser.

Teknik som gör det möjligt att återvinna textila fibrer och använda dem på nytt. Smarta textilier som revolutionerar våra liv.

Industrin kommer i framtiden gå från att vara en tygleverantör till att vara en del av samhällsutvecklingen. Textila innovationer som förbättrar både människors vardag och ger fördelar för industri, sjukvård och miljö.

452

FORSKNINGS- OCH FÖRETAGSPROJEKT

3 910

Men innovationer uppstår inte i ett vakuum. Det krävs en öppen miljö där röster från många olika bakgrunder möts och samtalar förutsättningslöst, för att hitta både önskade och oväntade lösningar.

Smart Textiles är den innovationsmiljön i norra Europa.

Forskning, näringsliv, institutioner och offentlig sektor möts för att finna framtidens lösningar idag. Med ett heltäckande erbjudande med allt från grundforskning till prototypframtagning är Smart Textiles den självklara partnern, när en textil idé ska förverkligas eller ett behov mötas med textil teknik.

Med över 450 forsknings- och företagsprojekt sedan starten 2006 är Smart Textiles inte bara erkänd som en motor i svensk textilindustri, utan redan etablerad som en viktig internationell aktör.

GJORTS, SKAPATS OCH STARTATS INOM SMART TEXTILES

Licentiat /disputationer

40 st

Produkter

60 st

Prototyper

197 st

Företag

22

51 st

KVADRATMETER LABBYTOR

213

SAMARBETSPARTNERS

14 031

BESÖKARE I SMART TEXTILES SHOWROOM

FÖRDELNING AV PROJEKT

Annat 8% Arkitektur & Interiör 22%

Hållbar textil 28%

Medicin & Hälsa (inkl. sport & PPE) 42%

TRE FOKUSOMRÅDEN

HÄLSA OCH MEDICIN (inklusive SPORT & PPE) Textila material med medicinska funktioner, applicerade innanför, på och utanför kroppen. Kopplingarna till sportområdet är stort då man kan se tydliga samband mellan ett hälsosamt sportliv och minskat medicinskt behov.

HÅLLBAR TEXTIL Nya hållbara lösningar för textilindustrin inom såväl råmaterial, beredning, produktion och användning, är ett uttalat behov i samhället. Vi ser då hållbarhet utifrån ett miljöperspektiv likväl som en koppling till långvarigt användande.

ARKITEKTUR OCH INTERIÖR Här letar vi efter uttrycksmöjligheter i den komplexitet som smarta textilier erbjuder med utgångspunkt i textilt tänkande; textil yta, textil rörelse, textil interaktion och textil komplexitet. Vi ser också tydliga kopplingar till interiöra tekniska utmaningar att lösa för rumsmiljöer kopplat till bland annat ljudabsorbenter och luftfilter.

SMART TEXTILES är en miljö som består av ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swerea IVF och Inkubatorn i Borås. Huvudfinansiärer är Vinnova, Västra Götalandsregionen och Sjuhärads Kommunalförbund. Smart Textiles finansieras även av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och andra forskningsfinansiärer.

23

EN MÄSTARE I KLURIGHET LENA-MARIE JENSEN

ANSVARIG FÖR SMART TEXTILES BUSINESS INNOVATION

TEXT: ELOF IVARSSON. FOTO: IDA LINDSTRÖM.

När Lena-Marie Jensen var tre år gammal klippte hon sönder sin mammas klänning. Tanken var god; mamman hade tänkt göra om klänningen till en kjol och Lena-Marie ville bara hjälpa till. Även om hjälpen inte riktigt blev som mamma hade tänkt sig, så kanske det var där och då som fröet såddes till en livslång kärlek till textil. Och till känslan för att återvinna. Två saker som fortfarande är mycket viktiga för Lena-Marie, idag som ledare för Smart Textiles Business Innovation.

– Det här är världens roligaste jobb och ofta resulterar det i fantastiska produkter. Då är det ännu roligare. Vi kopplar ihop textil forskningskompetens med de företag som kommer till oss med idéer och vill ha stöd. Vi hjälper dem på vägen med rådgivning, forskning, finansiering och med att hitta rätt partners genom vårt stora nätverk.

24

Men vi tar det från början. Efter en gedigen karriär i branschen med många olika uppgifter, främst inom produktutveckling så återvände Lena-Marie till Högskolan i Borås 2011, där hon 20 år tidigare tagit examen som textilekonom. Visst var det kul att sluta den cirkeln, men det var inte så det var tänkt från början.

– Som femtonåring var jag bergsäker på att det var designer som jag skulle bli. Jag hade alltid sytt egna kläder och varit intresserad av mode, så det var den stora drömmen som skulle bli sann.

För att nå sitt mål började hon arbeta på Aspens syfabrik direkt efter gymnasiet. Men även om hon snabbt fick börja på modellavdelningen och arbeta med kollektioner så kändes det inte helt rätt. »

25

Med den erfarenhet som Lena-Marie fick genom arbetet öppnades hennes ögon gradvis för att det fanns mer än design inom textilbranschen.

meningar. Vi arbetar gärna med textila innovationer som har höga ambitioner och som vill göra skillnad, då gäller det att vara duktig på att lyssna och tänka i nya banor.

– Jag blev fascinerad av stickeriet på fabriken och lärde mig allt mer om materialutveckling. En ny värld öppnade sig med så många möjligheter och tekniker. Material blev min grej, helt enkelt.

Det finns en enorm potential för smarta textila innovationer inom många olika områden, men Lena-Marie lyfter hållbar resursanvändning och medicinteknik som särskilt spännande. Hon pekar på de stora vårdutmaningar som samhället ställs inför när befolkningen lever allt längre.

Textila innovationer kan både avlasta vårdpersonal och få brukare att känna sig mer trygga när exempelvis medicinska mätinstrument är del av ett mjukt tyg.

Med blodad tand började hon plugga till textilekonom på Textilhögskolan 1989. Men när hon var klar med utbildningen var det produktutveckling, snarare än ekonomi, som åter kom i fokus. Hon har sedan dess samlat på sig en gedigen erfarenhet av branschen och jobbat med hela kedjan från garn till kvalitetstestning av färdig produkt.

Hon har jobbat med att producera allt från transfertryckta ”bingoklänningar” i polyester, till textila bilinteriörer. En perfekt mix av kontakter och problemlösningserfarenhet för jobbet på Smart Textiles Business Innovation.

– Till en början blev jag överraskad över hur viktiga projekt Smart Textiles arbetar med. Det är ofta innovationer som faktiskt gör livet bättre, från miljösmarta material som binder koldioxid istället för att skapa mer utsläpp, till plagg med inbyggda elektroder som hjälper människor med sjukdomar som ger muskelspasmer.

– Det var som att komma hem, men allt hade blivit så mycket större och bättre på Textilhögskolan, som finns i samma byggnad. När jag gick ut 1991 var branschen i kris och folk visade nästan medlidande för mitt karriärval.

Tjugo år senare var det tvärtom. Tummen upp!

”Cellulosa som förnyelsebar råvara”, ”hitta cirkulära flöden”, ”brukarvänlig medicintextil” – när Lena-Marie blir varm i kläderna kan det vara svårt för en lekman att hinna med, men andemeningen är väldigt tydlig; hon brinner för sin arbetsuppgift.

Lena-Marie Jensen är en positiv person som smittar av sig med sitt engagemang och nyfikenhet på människor och idéer. Hon berättar att det bästa med yrkesrollen är att hon får utlopp för sin ”kluriga” sida. Hon älskar den utmanande problemlösning som hon dagligen får tampas med.

Och alla möten, så klart. Alla smarta, och ibland tokiga, projekt som folk kommer till henne med.

– Jag brukar sno ett klassiskt Kampradcitat ”Underbara framtid, det mesta är ogjort”. Så känns det faktiskt när man arbetar med att bidra till att världen blir lite bättre att leva i. Det är faktiskt det vi försöker uppnå med våra textila innovationer – att göra samhället mer ekologiskt hållbart, underlätta människors vardag och förbättra hälso- och sjukvården.

– Man vet aldrig vilka idéer som mynnar ut i vad. Ibland är det de mest osannolika idéerna som blir mest lyckade.

Därför måste man försöka bortse från sina förutfattade

Man kan ana att treåriga Lena-Marie hade tittat upp från klänningen och med saxen i högsta hugg nickat uppmuntrande.

26

27

GULA KLÄNNINGEN Världens första plagg av återvunnen bomull är ett unikt genombrott. Den öppnar för nya, innovativa lösningar för att ta tillvara på våra resurser och få dem att fungera i flera cykler.

En onepiece för barn är det första plagget som skapats med den nya materialblandningen som består av återvunnen bomull och cellulosa från svensk skog. 100 % återvinningsbar!

DESIGNER: Karolina Nilsson

Textiles back to textile

28

Återvunnen textil och svensk skog är två komponenter som är med och revolutionerar en hel industri. För när världens första pilotanläggning för en komplett värdekedja av textil återvinning nu ligger i startgroparna är det början både på ett nytt sätt att tillverka, återvinna och konsumera.

Framtidens kläder kommer att vara återvinningsbara. 2014 stickades världens första plagg av återvunnen bomull – ett unikt genombrott som visar att det genom en helt ny teknik är möjligt att skapa ett kretslopp av textila fibrer. Nu har nästa generation tagits fram – en materialblandning av återvunnen bomull och cellulosa från svensk skog, vilket innebär att vi i Sverige faktiskt kan tala om närodlad textil.

Projektet där teknik, återvinning och produktion knyts samman heter ”Textiles back to textile” och är en viktig pusselbit som visar vägen till både ett textilt kretslopp och en cirkulär ekonomi. För i framtiden kan textilier vara fullt återvinningsbara och, precis som papper, bestå av en blandning av gamla och nya fibrer. Det innebär även en omställning för industrin där man redan på designerstadiet måste planera för återvinning genom att t.ex. inte blanda för många olika material i ett plagg.

Den första testanläggningen för att skapa nya textilfibrer genom återvinning planeras att starta i Wargön, utanför Vänersborg. Här ska insamling, sortering och förbehandling av uttjänta textilier leda fram till en komplett värdekedja med nya textilfibrer som resultat.

Det är genom en ny teknik, utvecklad på Kungliga Tekniska Högskolan och GreenHouse Labs, som man för första gången lyckats återvinna fibrer från bomullsplagg till perfekta, nya textilfibrer. Bomullen återvinns på kemisk väg och fibrerna blir till s.k. textilmassa innan de vandrar hela vägen i den textila kedjan igen för att bli nya fibrer som kan användas i tillverkningen igen. Världens första plagg av återvunnen bomull – ”Gula Klänningen” – skapades av gamla jeans som genomgick den kemiska metoden och återuppstod som en solgul klänning. I och med det unika genombrottet öppnar sig en fantastisk möjlighet för Sverige att vara med att utveckla en helt ny och växande textilmarknad med nya företag och hållbara, miljövänliga tjänster och produkter. Därför innebär tekniken för återvinning av bomull oändliga möjligheter.

Projektet är ett samarbete mellan: Smart Textiles, re:newcell, Wargön Innovation/Innovatum, Nudie Jeans, Södra Skogsägarna, Textilhögskolan, Klättermusen, KTH, IL Recycling, Röda Korset, Ragn-Sells, Högskolan Väst, Innventia, Vänersborgs kommun, Akademiska Hus och Svenskt Konstsilke.

29

TEXTILT KRETSLOPP AV 100 % PAPPER Klänningen är gjord av stickat pappersgarn – ett framtida alternativ till bomull. En pappersklänning är också återvinningsbar. När den är utsliten lägger man den i pappersåtervinningen eller i komposten.

Då är cirkeln sluten eftersom den blir till jord där det kan växa nya träd som blir till papper.

Och ja, den går att tvätta.

30

Närodlad textil Närodlat sträcker sig mycket längre än bara frukt och grönsaker, t.ex. till svensk skog. Tanken är att skog ska vara ett av råmaterialen när det handlar om närodlad textil som sedan omvandlas till inredning i olika former – allt från möbler till bordsdukar.

Samtidigt skapas ett oändligt kretslopp där målet är att all inredning ska gå att återvinna.

När du tröttnat på bordet eller när soffan är utsliten lämnar du dem till återvinning för att de ska återuppstå som nya produkter av papper eller kartong. Enligt den här principen skapas ett kretslopp där vi istället för att slänga råmaterial och textilfibrer använder dem om och om igen.

Aktiviteten drivs av Smart Textiles under namnet ”Designed for Recycling”. Målet är utveckla biobaserade möbler och inredningsdetaljer i pappersmaterial som går att återvinna. En av produkterna som tas fram är en skärmvägg som passerar genom hela kedjan – från papper till garn, textiltillverkning, färdig produkt och slutligen återvinning.

Bakgrunden är att behovet av textila fibrer växer i takt med att världens befolkning ökar. År 2050 förväntas efterfrågan vara tre gånger så stor som idag. En förklaring är att allt fler tätorter skapas runt om i världen där invånarna får det allt bättre ställt och har råd att konsumera mer. Produktionen av textilfibrer som är oljebaserade, som t.ex. nylon och polyester, samt bomullsfibrer kommer så småningom att nå sin maximala kapacitet och samtidigt belastar de även miljön. Därför är det nödvändigt att hitta nya, biobaserade material som är mer miljövänliga och som går att få in i ett kretslopp för att inte behöva slänga och köpa nytt hela tiden.

Aktiviteten ”Designed for Recycling” är en del av projektet ”Etablera närodlad textil i Sverige” som leds av Swerea IVF. Den är ett samarbete mellan dem och Smart Textiles, Bioisolator, Kinnarps, Mittuniversitetet, Munksjö Paper, Nordic Paper, OrganoClick, Sjuhäradsbygdens Färgeri, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Stena Recycling, Stora Enso Re-Board, Svenskt Konstsilke och Trikåby.

Projektet finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Projektet ingår i den nationella satsningen ”BioInnovation”.

31

Snart är det möjligt att din garderob består av plagg gjorda av luft! För inom kort kommer det vara möjligt att skapa textilfibrer av växthusgas från luften.

Resultatet? Kläder som minskar växthuseffekten!

Kläder tillverkade av växthusgas och luft. Det är inte science fiction, utan ett verkligt projekt inom Smart Textiles. För varför nöja sig med att producera kläder så miljövänligt som möjligt när det faktiskt går att göra plagg som bokstavligen bidrar positivt till miljön!

– Föreställ dig att man tänker mode som bilföretaget Tesla tänker innovation. Det vill säga: Tänk innovativa idéer och låt dem skapa mode!

Ett samarbete mellan Smart Textiles och Dedicated Institute.

32

Resonemanget tillhör Mike Lind, en av grundarna till varumärket ”Uniforms for the Dedicated” – ett modeföretag som utvecklar sina plagg med ett starkt miljödriv som en naturlig ingrediens. När Mike stötte på tekniken att tillverka plast genom att suga metangas ur luften, föddes tanken att försöka skapa textila fibrer från plasten.

Därför bildade han och en partner ”Dedicated Institute”, vars uppgift är att enbart driva klimatpositiva initiativ inom modeindustrin.

Tillsammans med Smart Textiles satsar Dedicated Institute nu på projektet där man vänder på begreppen för att åstadkomma ett systemskifte i textilbranschen med hjälp av den nya tillverkningsmetoden. När metangasen binds i textilen påverkas klimatet positivt genom att motsvarande andel minskar i atmosfären. Dagens konsumtionssamhälle bidrar till stora utsläpp av växthusgaser, som i sin tur ökar växthuseffekten. Därför leder den nya metoden till att man istället får plagg som faktiskt är positiva för miljön.

– Framtidens mode är inte bara klimatsmart – det kommer att förbättra miljön, hävdar Mike Lind.

Målet är att ta fram en konkret produkt, gjord på växthusgas och luft, för att visa marknaden att det går och sedan släppa kunskapen fri så att vem som helst kan producera textil med metoden.

– Vi anser att öppenhet är framtidens sätt att arbeta och därför tar vi fram en metod som de stora företagen sedan kan ta över och använda i produktionen, förklarar Mike Lind. På så vis är vi med och påverkar branschen att tänka om, samtidigt som vi erbjuder konsumenterna bättre alternativ.

Och när vi nått fram till det faktum att det faktiskt står 100% luft på produktetiketten i våra plagg kommer uttryck som ”gjort av bara luft” ändra innebörd helt och hållet. För vad händer när vi inte längre inriktar oss på att tillverka och konsumera plagg så miljövänligt som möjligt, utan övergår till att satsa på textiltillverkning och konsumtion som bokstavligt talat är till nytta för miljön? Mikes förhoppning är att man kan överföra den lyckokänsla som konsumenten idag får av att köpa så billigt som möjligt, till att istället gälla för att köpa så klimatsmart som möjligt. Kan man känna samma styrka i att veta hur plagget tillverkats så blir glädjen också mer långsiktig.

Sista steget är också att se till att det blir ett cirkulärt tänkande när det gäller fibern. Kan producenten och återförsäljaren göra det enkelt för kunden att lämna plagg för lagning eller återvinning behöver textilfibrer aldrig blir sopor. Och beviset på att det nya konceptet faktiskt fungerar blir slutprodukten: Ett plagg tillverkat av material från luft, som sedan ska släppas på marknaden. För en slutprodukt ska det bli – inte bara ett luftslott. Eller så är det precis det som är det konkreta målet!

33

Mode tur och retur En cool klänning av gamla blåkläder? Genom att designa om gamla plagg vill projektet Re:textile få oss att förlänga livslängden på de klädesplagg vi har i garderoben. Idag använder vi våra kläder under ca 2 år innan de blir utslitna eller vi tröttnar på dem.

Genom nya lösningar för redesign och innovativa affärsmodeller, som t.ex. klädbibliotek, siktar projektet på att skapa strukturer som ökar plaggets livslängd till 10 år. Målet är att hållbarhetsperspektivet ska finnas med redan på produktutvecklingsstadiet.

Det kan handla om vilka material designern väljer eller hur man sammanfogar plagget för att det ska vara lätt att ta isär.

Projektet Re:textile drivs av Science Park Borås tillsammans med bl.a. Högskolan i Borås.

DESIGN: Anna Lidström FOTO: Clara Lidström

34 34

From wet to dry T EX T I LT RYC K U TA N S L Ö S E R I Syftet med initiativet From wet to dry är att framställa textiltryck och funktionalisering på ett mer hållbart och ekonomiskt sätt.

Dagens produktion är mycket resurskrävande, men med ny teknik och nytt tänkande minskar konsumtionen av vatten, energi och kemikalier. Man minimerar dessutom mängden avfall.

– Det är ett stort paradigmskifte, säger Vincent Nierstrasz, professor i textil materialteknologi vid Textilhögskolan.

För att skapa en mer effektiv, flexibel och hållbar produktion arbetar man med ett nytt system där en digital bläckstråleskrivare används istället för den traditionella tryckvalsen. Man använder då endast den mängd kemikalier som är nödvändig för mönstertrycket och slipper överflödiga färgrester som annars skulle tvättats bort i upprepade vattenbad. Det blir också ekonomiskt försvarbart att producera mindre kvantiteter.

– Vi gör det helt enkelt möjligt att bara tillverka det som behövs, berättar Vincent.

Det vattenbaserade bläcket kan härdas och blir därmed inte vattenlösligt. Det går dessutom att printa beläggningar och redan nu finns exempelvis ett system för UV-härdning.

Textilindustrin har visat ett stort intresse för det unika printingsystemet och dess möjligheter att producera till lägre kostnad och med mindre miljöpåverkan. Systemet skapar även förutsättningar för en precis konstruktion av komplexa mönster eller strukturer i olika lager, allt i industriell hastighet. Denna samverkan mellan design och teknologi stimulerar i sin tur innovation och kreativitet.

Forskningsprojektet utförs tillsammans med industriella partners. Textilhögskolan bidrar bland annat med utveckling av funktionellt bläck. Teknologin har visat sig passa utmärkt för funktionella och smarta textilier.

I skrivande stund är en enstegsprocess inte genomförbar, men målet är att bläckstråleskrivaren färgar och ger funktionalisering i en enda körning vilket skulle spara ansenliga mängder tid.

På Textilhögskolans labb finns två olika skrivare av mindre modell som faktiskt får rum på ett skrivbord.

Framöver kommer även en fullbreddsskrivare att utvecklas av industriella partners. Därmed blir det möjligt att producera textiltryck i små såväl som stora format – allt efter vad som efterfrågas.

FORSKARE: Vincent Nierstrasz, Sina Seipel, Junchun Yu, Mats Johansson

35

36

Plast 2.0 Med forskningsprojekt som möbler av återvunna kläder och armering av plast är Mikael Skrifvars forskargrupp på god väg att nå ett av sina mål: Att uppgradera plast till något värdefullt!

Intresset för polymerer, eller plast, har följt Mikael Skrifvars sedan åren han arbetade i kemisk industri.

Numera är han professor i polymerteknologi och leder sedan flera år tillbaka en forskargrupp vid Högskolan i Borås där sju forskare arbetar med att hitta lösningar på olika problem och utmaningar. Det är inte bara plast som ingår i forskningen, utan vad man kan göra genom att på konstgjord väg sätta samman olika material med olika egenskaper. Det kan till exempel vara plast, garn och textil. På så vis skapas ett helt nytt material med nya egenskaper: komposit.

– Det går att använda kompositmaterial istället för metall i många produkter, eftersom det har låg vikt, goda mekaniska egenskaper och bra hållfasthet, berättar Mikael Skrifvars.

Komposit är ett material som är intressant inom många olika branscher. Det går att få en snabb tillverkning med få produktionssteg, vilket gör det möjligt att ta fram komplicerade produkter på ett kostnadseffektivt sätt.

Det, i kombination med den låga vikten, hållfastheten och möjligheten att skräddarsy egenskaperna, gör materialet högintressant för till exempel flyg- och fordonsindustrin, som alltid letar efter möjligheter att minska vikten, och därmed också bränsleförbrukningen. Forskargruppen i Borås arbetar bland annat med att utveckla komponenter av komposit till bilar för att göra dem både lättare och miljömässigt mer hållbara.

Ett av projekten som gruppen framgångsrikt arbetat med inom Smart Textiles är armering gjord av textil. Genom att använda värme och press omvandlar man hybridgarn till komposit som sedan kan användas som textil armering i plast. Resultatet är en betydligt lättare produkt, men med samma hållfasthet som glasfiberkomposit.

Deras forskning faller inom området resursåtervinning.

Genom att utveckla miljövänliga och hållbara kompositer växer möjliga framtida lösningar för återvinning fram.

Här finns kopplingar till både textil och mode i och med att forskningen undersöker hur biobaserade material kan utnyttjas, återvinnas och sedan användas i helt nya produkter. I framtiden spår Mikael Skrifvars att återvinningen av olika polymerer kommer att öka och i takt med det även värdet av dem.

– Framtidens återvinning innebär att vi tar tillvara på material för att se till att vi får längre hållbarhet och livslängd på det än idag, säger Mikael Skrivars. Det kan t.ex. vara att tillverka fibrer av textilt avfall och återvunnen plast.

Att omvandla de enorma mängder textil som idag kasseras från de stora tvätteriföretagen i Sverige till en ny produkt är en av utmaningarna forskargruppen arbetar med. Genom att tillsätta plast och pressa textilen under tryck framställer man biokomposit som resulterar i att den kan användas inom helt nya användningsområden, som möbler och byggmaterial.

37

BRINNER FÖR DET FRIA SKAPANDET DELIA DUMITRESCU FORSKARE OCH ANSVARIG FÖR SMART TEXTILES DESIGN LAB

TEXT: ELOF IVARSSON. FOTO: IDA LINDSTRÖM.

– Jag kom hit ganska ung och har på många sätt växt upp tillsammans med den här gruppen.

Det är väldigt roligt att se hur vi har utvecklats över de senaste tio, femton åren, ler hon.

Gruppen Delia Dumitrescu pratar om är forskningsstudenterna hon träffade på Smart Textiles Design Lab när hon precis kommit till Borås från Rumänien. Det var under de samtalen som hon verkligen kände att hon hamnat rätt.

– Det var en fantastisk grupp att hamna i som ny doktorand, folk med alla möjliga bakgrunder – produktdesign, arkitektur, textildesign, interaktionsdesign och mode – vilket ledde till många spännande samtal, ofta långt in på nätterna. Mest pratade vi design, men vi blev också vänner. Det är vi fortfarande.

Delia hade redan under arkitektstudierna förstått att samarbeten och relationsbyggande var något som hon gillade och var bra på. Hon gillar att vara i den där gruppen där synergierna nästan skapar sig själva.

38

– Design kan vara utmanande med sena nätter och mycket grubblerier. Men det kan också vara en utvecklande och social process, där man tillsammans hittar fram till givande lösningar. Det senare är något som vi försöker föra över på våra studenter – att de ska vara öppna för samarbeten och se möjligheterna i sin omgivning.

Men innan vi går in på dagens studenter, måste vi backa tillbaka till tiden innan Borås. För drygt tio år sedan var Delia nyutexaminerad och hade fått anställning på en fin arkitektbyrå i Bukarest. Jobbet var precis vad hon drömt om när hon börjat plugga arkitektur i hemlandet, men ändå var det något som inte kändes hundraprocentigt rätt.

Hon tyckte om den skapande processen, med allt vad det innebär, men det var något som fattades.

– Jag visste att Textilhögskolan i Borås hade en intressant forskningsmiljö just när det gällde att utveckla nya material och tekniker. »

39

till något praktiskt krävs dock att man löser en lång rad grundläggande frågor.

– Hur ska rummet reagera på mänsklig närvaro? Hur designar man material så att det reagerar olika på olika sorters stimuli? Hur uppfattar vi den reaktionen, ljus som tänds, färger som ändras, mönster som uppstår?

För en lekman finns det både något rörande och roande i denna allmänmänskliga, nästan filosofiska, strävan efter att vara sedd och förstådd. Men ur ett designperspektiv är det bara hårt arbete som gäller. Ofta en lång och mödosam process som kräver en nyfiken forskare med stor uthållighet.

– Du har en fantastisk idé, vet precis hur den ska fungera och allt är härligt. Men så ska den genomföras och då börjar verkligheten bråka med dig, för i den fysiska världen faller din idé platt, ler Delia. Då gäller det att man orkar kämpa vidare och hitta nya vägar. Det kan vara frustrerande, men leder ofta projekten i oväntade och spännande riktningar.

Perfekt! Jag sa upp min anställning på arkitektbyrån och sökte till masterutbildningen på Textilhögskolan.

Hon visste inget om textil, till skillnad från sina nya kurskamrater, så det var bara att börja om från noll. Delia menar att hon hade tur eftersom utbildningen var väldigt praktisk, då kunde hon avancera snabbt. Med sin konceptuella bakgrund inom arkitektur närmade hon sig projekt på ett lite annorlunda sätt. Uppenbarligen hade hon något att tillföra, för det gick bra. Så bra att hon numera är anställd på Textilhögskolan, forskar och är ansvarig för Smart Textiles Design Lab. – Jag älskar att man får tänja på gränserna för vad som är möjligt att genomföra och att man får vara helt fri i sitt skapande.

Delia poängterar att det är grundforskning som hon arbetar med. Det handlar i stor utsträckning om design av interaktiva ytmaterial, som används i arkitekturen. Tänk dig ett science fictionscenario, där lysande pilar i golvet på t.ex. apoteket plötsligt visar vägen till rätt hylla efter att du talat om för en sensorstation vilken produkt du vill köpa. Visst vore det smidigt? För att omsätta den visionen

40

När vi ändå är inne på nya, spännande riktningar. Nyligen beviljades en EU-finansiering, via Marie Curie actions, som gäller ett nytt internationellt forskningsprogram i textil interaktionsdesign. Finansieringen på 37 miljoner kronor ger bl.a. 15 doktorander möjlighet att forska om hur textil design kan bidra till en miljömässigt hållbar framtid. Projektet ska pågå under fyra år och är ett samarbete mellan Högskolan i Borås och sex andra europeiska universitet.

– Vi är så glada för det här. Doktoranderna ska jobba med nya scenarion för hur samhället kan fungera i framtiden och där textil spelar en stor roll i den utvecklingen. Det faktum att det är ett designprojekt som fått den prestigefyllda finansieringen visar att det är ett viktigt forskningsområde. Det är ovanligt att design får så stora resurser.

Projektet ger mer än bara ära åt de inblandade forskarna och deras lärosäten. Bland annat ger utbytet nya impulser till designstudenterna, något som Delia uppskattar.

– När våra studenter kommer ut i arbetslivet är det de som verkligen kan se till att den kunskap som vår forskning genererar sprids på rätt ställen. Det är ett väldigt viktigt nätverk för oss och avgörande för om forskningen på sikt når ut i samhället.

PINSAM TYSTNAD I HISSEN? Elevator Stories är ett designkoncept som ska underlätta den spända situationen som ofta uppstår i en hiss full av främlingar. Den stora textilen har plats för åtta personer som trär i sina huvuden på bestämda platser. Tanken är att personerna ska känna sig mer jämlika när kropparna är dolda under en gemensam yta. Dessutom uppmuntrar textilen till konversation genom att fiberoptiken, som finns i luggen på ovansidan, är röststyrd och tänds varje gång någon talar.

WORKSHOP: Smart Textiles, Textilhögskolan och Designhögskolan Umeå Universitet.

41

ArcInTex visar vägen mot framtiden ArcInTex är nätverket som visar vägen mot framtiden genom att testa gränser och trampa upp nya stigar i gränslandet mellan textil, design och arkitektur.

ArcInTex är ett internationellt nätverk där textil, arkitektur och interaktionsdesign länkas samman i gemensamma forskningsprojekt. Syftet är att utveckla tekniker, metoder och designprogram som ska ge nya perspektiv när det gäller boende och livsstil. Exempel på forskningsområden är att forma konstnärliga perspektiv när det gäller textil teknologi, undersöka samspelet mellan textil och arkitektur samt forskning inom textil interaktionsdesign.

Smart Textiles är en av grundarna av nätverket som består av internationella universitet och företag.

”BUTTERFLY LACE” ÄR ETT EXEMPEL PÅ FORSKNINGEN INOM ARCINTEX En textil spets i gränslandet mellan traditionellt hantverk och smarta textilier. Den tog form under ett samarbete som skedde samtidigt i tre olika länder. Med hjälp av Skypesamtal, e-mailkonversationer och workshops skapades en konduktiv (elektriskt ledande) spets som reagerar med att byta färg vid beröring. Alla trådar i det garnet fungerar som separata sensorer vilket gör det möjligt att avläsa beröring av ett specifikt område när det gäller tryck, temperatur och riktning. Det konduktiva garnet reagerar med att värma upp området som berörts. Det gör i sin tur att det värmekänsliga pigmentet, som spetsen färgats med, ändrar färg beroende på temperatur, från lila, grått, orange och till gult.

FORSKARE: Kristi Kuusk, Marjan Kooroshnia and Jussi Mikkonen www.arcintex.hb.se FOTO: Farhang Alemzadeh

42

BIOPLASTICS I projektet undersöks hur man skapar design med material av biokomposit genom att integrera textila metoder.

Till exempel har ämnen med geléstruktur använts. Fantastiska färgeffekter skapas med olika färgämnen och man har även formgett mönster med hjälp av stämpeltryck och pålagd struktur.

FORSKARE: Delia Dumitrescu, Marjan Kooroshnia, Riika Townsend, Linda Worbin

43

Väva med ljus Barbar Barb ara a Ja Jans nsen ens s te text xtil ilie ierr kr kräv äver er mör örke kerr fö ör at att kunna a uppl plev e as as. I du dunkl klet fram a träd äder äd e en ny vä värl rld d me med d fä färg rger er och for orme merr so som m än ändr drar ar färg fä rg g ell ller er vri rid ider der si sig ig så å att skugg kugg ggsp sp pell skapa kapa p s.

Ettt su Et sugg gges esti tivt vt lan ands dska kap p up upps pstå tårr i mö möte tett mell llan texti till och h tek knik ik.

I fokus för Barbaras forskning står textil, optiska fibrer och LEDs som hon låter smälta samman på ett nyskapande sätt. De lysande trådarna är av den optiska fibern PMMA och teknikerna varierar från vävning till stickning och flätning.

44

– Inom smarta textilier utvecklas ständigt nya arbetssätt som skapar nya visioner för vad man kan göra när det gäller framtidens textildesign, säger Barbara Jansen.

Material med förmåga att interagera med användaren, till exempel genom att reagera på rörelser eller andra förändringar i omgivningen, öppnar upp för helt nya användningsområden för textilier i framtiden. Det kan gälla praktiska användningsområden som att varna för något i omgivningen, men också vara rent designmässigt – att något inte behöver vara statiskt och se likadant ut hela tiden. Samtidigt är ljus så mycket mer än konst och in-

stallationer. Design med lysande ljusskärmar kan t.ex. vara en funktionell del av ett kontorslandskap där det inte finns så många fönster som skapar dagsljus. Ljus kan även fungera som en del i vila och återhämtning; som till exempel Barbara Jansens ”ljusskal”; ett litet, mjukt rum av textil, som stimulerar olika sinnen genom syn, beröring, och möjligheten att sitta inuti utrymmet. Ljusskalet har integrerade optiska fibrer som avger ljus som stimulerar återhämtning och avkoppling.

I stället för att använda sig av en tvådimensionell textil, med ett enda mönster, har Barbara Jansen arbetat med

ljus som skapar rörelser, färgbyten och rytmer som därmed också bildar flera olika mönsterkompositioner, allt eftersom de förändras. I hennes textilier har optiska fibrer och LEDs integrerats som en aktiv del i den textila strukturen.

– Nya, textila uttryck kan hjälpa till att ändra förutfattade meningar och ge helt nya insikter och tolkningar av textil, konstaterar Barbara Jansen.

Och i det stämningsfyllda mörkret, där ljus, ljud och rörelse bildar en enhet som blir en upplevelse för alla sinnen, är det inte svårt att tänka sig att många betraktare faktiskt får en helt ny syn på vad textilier kan vara för något.

45

TEXTRINIUM är en installation där textilerna samspelar med omgivningen och reagerar på beröring, rörelsemönster, koldioxidhalt, ljus och ljud. Vid produktionen har man bl.a. använt konduktiva garner och termokroma färger som skiftar utseende beroende på temperatur.

Projektet är ett samarbete mellan Smart Textiles och universitetet i Delft, Holland.

UNPREDICTABLE PVA TEXTILES Textil som försvinner i varmt vatten.

En klänning av PVA-textil som löses upp och ändrar struktur vid kontakt med vätska över 20 grader. Spiller bäraren t.ex. en kopp kaffe så får klänningen ett helt nytt utseende. FORSKARE: Riikka Talman

46

FORMABLE KNITS Stickar man med vattenlösligt PVA-garn, ull och metalltråd får man ett material med formbara egenskaper. Genom att fukta textilen och sedan dra i den, skapas öppningar där PVA-garnet lösts upp. Därmed formas effektfulla mönster som här resulterat i plagg med ett helt nytt utseende. FORSKARE: Riikka Talman

3D-PRINTADE TEXTILIER är en ganska ny företeelse. Med hjälp av 3D-CAD-program kan designen bestämmas i detalj och därmed anpassas efter olika användningsområden innan de skrivs ut. I ”Open Structures” utforskas om man med de printade textilierna kan skapa en flexibilitet i designen, liknande den öppenhet som finns när man arbetar med att utforma materialet i datorn. Resultatet består av två 3D printade prototyper som ändrar uttryck och egenskaper beroende på hur man själv väljer att sätta samman strukturerna samt ändra material på de olika beståndsdelarna. FORSKARE: Linnéa Nilsson, FOTO: Jan Berg 47

Handsken som pratar med robotar Textila handskar som styr robotar och mjuka robotar av textil.

Det strategiska forskningssamarbetet mellan högskolorna i Borås och Skövde visar på spännande möjligheter och imponerande kreativitet.

– Vi är på prototypnivå men den unika kombinationen av smarta textilier och robotar är ett bra exempel på den stora potentialen, förklarar Vincent Nierstrasz, professor i textil materialteknologi.

Borås kunskaper inom textilteknologi och design och Skövdes kunskaper inom informationsteknologi utnyttjas när forskare från de båda lärosätena samarbetar.

Ett spännande resultat är alltså en handske vars rörelser styr en robot med hjälp av textila sensorer. Att kommunicera genom handrörelser ser enkelt ut, men vägen dit var det inte. Anja Lund, Katharina Bredies och Gauss Lee har med sina kunskaper inom textila sensorer, elektronisk textil och robotik lagt ner ett betydande arbete. Katharina berättar: – Kommunicerande handskar finns redan, men inom detta område – interaktion mellan människa och robot – är det relativt nytt. Textila sensorer är smidiga att använda, men de fungerar på ett annat sätt än elektroniska komponenter av standardmodell vilket man måste ta hänsyn till vid utvecklingsarbetet.

En kommunicerande handske är också komplicerad att utveckla eftersom handen rör sig så mycket.

48

Smarta textilier som kommunikationsmedel mellan människa och maskin kan få vitt skilda tillämpningar. Inom industrin skulle robotar och människor kunna arbeta närmare varandra om roboten programmeras att läsa av människans rörelser och hålla sig på ett säkert avstånd.

Detta ökar möjligheterna att arbeta sida vid sida. Ett annat scenario är patienter som bär plagg med textila sensorer som känner av rörelser och ger läkare information om hälsotillståndet.

Forskargruppen arbetar också med att ta fram ett skinn av smarta textiler som roboten kan kläs med. Detta öppnar upp möjligheten att skapa en mjuk robot och att ytterligare öka samspelet mellan människa och robot. Initiativet stöds av Västra Götalandsregionen och riktar bl.a. in sig på design, textil och hållbar utveckling.

FORSKARE: Katharina Bredies, Anja Lund, Gauss Lee, Vincent Nierstrasz

TRIKÅLABBET, TEXTILHÖGSKOLAN

49

KNITTED FORMS IN MOVEMENT Tänk dig en vägg som ändrar form när du går förbi! Små programmerade motorer roterar under textilens yta och interagerar med rörelserna i omgivningen. FORSKARE: Delia Dumitrescu, Hanna Landin

50

IRREVERSIBLE DYNAMIC TEXTILE PATTERNS/PLANT DYE Havsvatten och lokala växter ger naturligt färgade textilier. Inga färgbeständiga kemikalier eller salter har använts och därför förändras färgerna likt årstider under tidens gång, något som ger ett föränderligt och levande uttryck. I stället för att försöka efterlikna naturen med ett stat-iskt och slutgiltigt utseende, blir den istället en naturlig del av textilen. FORSKARE: Linda Worbin

HUR SER LJUD UT? Det kan den här jackan visa genom att byta färg när ljudvolymen stiger. Ett användningsområde skulle kunna vara att varna när volymen i en lokal blir för hög. Ett annat att visa att personen som har den på sig nyligen vistats i en stökig och högljudd miljö och kanske behöver lugn och ro. Jackan är framtagen under en workshop med Smart Textiles, Textilhögskolan och Designhögskolan Umeå Universitet.

DREAMING VASE Trött på dina prylar? Låt dem ändra utseende på egen hand. En vas med två glaslager och inlägg av ett tryckt textilt material som innehåller pigment med fotoluminians som ger en föränderlig upplevelse. Mönstret har samma form i både dagsljus och mörker, men får olika uttryck.

Pigmentet har också egenskapen att sända ut ljus utan att använda elektricitet. FORSKARE: Marjan Kooroshnia

51 51

52

17° SOM BETYDER ALLT CHRISTOFFER LINDHE GRUNDARE LINDHE XTEND

TEXT: ELOF IVARSSON. FOTO: IDA LINDSTRÖM.

Livet drabbar oss alla, förr eller senare.

Det blir inte som vi planerat – någon annan fick jobbet som vi ville ha, människor som varit viktiga försvinner ur våra liv, vi trivs ändå inte när vi äntligen fått det vi strävat efter.

Alla möter motgångar, men det som definierar oss är hur vi hanterar prövningarna. Det är inte många som prövats så hårt och hanterat det så imponerande som Christoffer Lindhe.

– Rent logiskt borde jag inte vara vid liv. De berättade på sjukhuset att tio helt separata faktorer samverkade så att jag inte förblödde på tågrälsen. Hade det inte varit så ovanligt kallt den där sommarnatten, hade jag inte varit en vältränad simmare, hade polisen inte varit så snabbt på plats och nyligen gått en livräddningskurs…

Sommaren 2006 var Christoffer 17 år gammal och hade, som så många från Ulricehamn, åkt till Varberg med några kompisar. Efter en festkväll bestämde han sig för att vandra tillbaka till campingen lite tidigare än kamraterna.

Han minns att tre personer följde efter honom och att det kändes hotfullt, sedan är allt svart. När han vaknade upp nästa gång, hade tio dygn passerat och Christoffers båda ben och vänstra arm hade amputerats.

Vi kommer aldrig att få reda på exakt vad som hänt den där natten, men troligtvis lyckades Christoffer springa ifrån förföljarna. Hans flykt ledde rakt ut i den mörka skogen, där han snubblade över tågspåret och slog i huvudet så att han tappade medvetandet. Då var godståget redan på väg. De som jagade honom har aldrig trätt fram, men trots det är inte Christoffer hämndlysten eller ens arg.

– De måste tappat bort mig, för om de hade sett mig ligga utslagen på järnvägsspåren hade de inte lämnat mig där, säger han. Så gör inga vanliga människor. Nej, jag hade bara extrem otur att jag ramlade precis på rälsen.

Tänk att du som 17-åring vaknade ur en morfindriven mardröm och plötsligt inte kunde göra något alls. »

53

Från att ha varit elitidrottare ena dagen till att den andra inte kunna sätta dig upp i sängen för egen maskin. Helt instängd i din egen kropp. Alla dina drömmar och framtidsplaner krossade. Hur skulle du tackla det?

Läkarnas prognos var lika dyster: Det skulle ta år av rehabilitering innan Christoffer skulle kunna återuppta ett mera normalt liv med studier och någorlunda klara sig själv. Vad de inte räknat med var att Christoffer Lindhe är en ung man med exceptionell beslutsamhet.

Till att börja med sjönk han förståeligt nog ned i ett totalt mörker, tyckte inte att han hade något att leva för. Men så en dag tog hans pappa med sig en film till sjukhuset som handlade om en man som varit med om en identisk olycka.

– Cameron Clapp har betytt mycket för mig, säger Christoffer, han visade i filmen att det går att leva ett vanligt liv. Gå, springa, köra bil, allt sånt som jag tog för givet innan olyckan. Jag tänkte att kan Cameron så ska jag också klara av det. Den filmen var helt avgörande för mig.

Efter bara sex månader kunde de förbluffade läkarna skriva ut Christoffer från sjukhuset. Han började gymnasiet igen och kunde ta igen förlorad tid så att han så småningom tog studenten med sin ursprungliga klass.

Det gick bättre än någon vågat drömma om. Och så var det den älskade simningen. Han var bara tvungen att känna på vattnet i bassängen som varit en så stor och viktig del av livet för honom.

– Min kropp anpassade sig instinktivt till att röra sig i vattnet och jag klarade av alla de fyra simsätten direkt, säger han. Ganska konstigt egentligen men det gjorde mig väldigt glad och jag började träna hårt direkt.

men så fort jag kom ut på ojämnt underlag var det svårt med balansen.

Efter gymnasiet utbildade sig Christoffer till utvecklingsingenjör på Högskolan i Halmstad. Egentligen var det inget nytt, han hade alltid gillat att meka med mopeden men nu hade han ett tydligt mål. Examensarbetet var en studie över balans i benproteser. Slutsatsen var att protesfötterna är alldeles för stela jämfört med en naturlig fot. Därför kan de inte anpassa sig till underlaget, då måste nästkommande led i kroppen ta upp den kraften och på grund av hävstångseffekten blir det mycket starkare.

– Idén om att skapa en bättre, mer flexibel fotprotes är grunden till företaget Lindhe Xtend, säger han. Men det var lättare sagt än gjort. Nu, efter många prototyper och mycket hårt arbete, har vi hittat en lösning som får fantastisk respons från alla testpatienter.

Den mest kritiske testpersonen är Christoffer själv och han är inte rädd för att utsätta proteserna för allt från bergsturer till att paddla med surfbräda. Han berättar om den nya, rörliga protesfoten som ger den svårfångade ”rätta känslan” för balansen. De första produkterna finns på marknaden vid årsskiftet 2016, men ambitionerna slutar inte där.

– Framtiden för proteser kommer definitivt att finnas i smarta material. Eftersom jag är från Ulricehamn så kände jag till Smart Textiles och deras verksamhet, säger Christoffer. När jag tog kontakten, med en idé i bakfickan, så visade det sig att någon annan haft en liknande tanke. Det resulterade i ett nytt, stort projekt tillsammans med Smart Textiles. Genom sitt tydliga brukarperspektiv så kommer projektet att revolutionera hela protesbranschen, det är jag övertygad om.

Att Christoffer överträffade sina egna, och i ännu högre utsträckning andras, förväntningar är antagligen den största underdriften du läser om i år. Mindre än två år efter det att han vaknat hjälplös i en sjukhussäng utan att kunna sätta sig upp utan hjälp kvalificerade han sig till Paralympics i Peking. Fyra år senare i London 2012 slutade han på en fjärdeplats. En osannolikt stark bedrift.

Christoffer Lindhe har under sina 26 år på jorden varit med om och åstadkommit mer än de flesta av oss gör under en hel livstid. I december väntar han och sambon Martina dessutom sitt första barn. Är han inte rädd att han missar det vanliga livet mellan all träning, allt arbete med företaget och föreläsningarna han håller?

– Det var ett bevis för mig själv att jag inte hade låtit mig begränsas av olyckan, jag vann över den. Samtidigt så irriterade det mig att alla proteser var så pass dåliga.

Inomhus hade jag lärt mig att gå nästan som tidigare,

– Jag fick en väldigt tydlig insikt om att livet kan ta slut på ett ögonblick och därför vill jag få allt viktigt gjort direkt. Samtidigt är jag medveten om att jag har offrat mycket, säger han. Jag försöker alltid vara öppen för att

54

omvärdera det jag gör, kanske kommer jag prioritera annorlunda nu när bebisen kommer.

Olyckan har tagit mycket från Christoffer och det går inte en dag utan att han önskar sina ben och sin arm tillbaka.

Samtidigt gav olyckan honom mycket - den väckte ett inre driv att visa att det omöjliga faktiskt är möjligt. Bara man kämpar och inte ger upp.

– Jag är inte alls nöjd med hur proteserna fungerar idag.

Jag är säker på att forskningen kommer leda fram till bättre lösningar och då får protesanvändare ett bättre liv där de själva har kontroll över sin vardag. Om mitt liv samtidigt kan inspirera någon, så är ju det fantastiskt, och det hoppas jag.

55

Minskad smärta och ökad rörlighet Sedan lanseringen 2012 har elektrodressen Mollii ökat livskvaliteten hos många användare som lider av neurologiska sjukdomar och spasticitet. Målet är nu att den ska gå att få som hjälpmedel genom landstingen.

I slutet av 2012 lanserades elektrodressen Mollii på marknaden och har sedan dess hjälpt 500 användare som idag finns runt om i världen. Nyligen genomfördes tre olika studier på både barn och vuxna med spastisk cerebral pares som visar att majoriteten av användarna upplever en ökad livskvalitet genom minskad smärta och upp till en 70 gradig ökning av rörligheten, oavsett ålder.

Mollii är latin och betyder ”mjuk” eller ”rörlig”. Namnet syftar på funktionen som användarna av dressen ska uppnå efter användandet. Den är en skräddarsydd rehabilitering i form av en dress med elektroterapi som programmeras efter individens behov. Dressen fungerar genom att ge elektrisk stimulering av muskler, utan några sladdar och medan användaren befinner sig i hemmiljö och alltså slipper ständiga sjukhusbesök. Plagget används av personer med cerebral pares, förvärvad hjärnskada, ryggmärgsskada och stroke. Två timmar varannan dag räcker för att få en ökad rörlighet och effekten sitter kvar i upp till två dagar.

Hälften av dem kunde sluta med andra behandlingar som injektioner med botulinumtoxin och operationer.

Tanken är att dressen ska kunna användas för att underlätta vardagen för personer med spasticitet och att detta på sikt leder till att behovet av personlig assistans, medicinering eller kirurgisk behandling minskar. Mollii finns idag att köpa på marknaden, men ingår ännu inte i det allmänna hjälpmedelsprogrammet. Förhoppningen är att dressen inom en snar framtid ska kunna förskrivas som hjälpmedel genom landstingen och på så sätt hjälpa fler personer till ett rörligare liv och en ökad livskvalitet.

Mollii är ett samarbete mellan Inerventions och Smart Textiles. www.inerventions.se FOTO: Inerventions

I en av studierna ingick 54 barn med spastisk cerebral pares (CP) i åldrarna 0-20 år. Resultatet visar att 61% av dem fick förbättrad rörelseförmåga. Hos flera av barnen minskade även stelheten i musklerna och de fick en förbättrad stabilitet/hållning, förbättringar som bidrog till att välbefinnandet och livsglädjen ökade hos många barn.

RESULTAT Studie av 54 barn (0-20 år) med spastisk cerebral pares (CP).

61%

56

Fick minskad spasticitet

48%

Fick förbättring av den allmänna rörelseförmågan

81%

Blev allmänt positiva till metoden

Över 50% kunde avboka, skjuta fram eller behövde inte planera annan typ av behandlingar så som injektion av botulinumtoxin eller kirurgi

Garn av possum Att göra garn av possum, som är ett litet trädlevande pungdjur, kan tyckas märkligt, men faktum är att fibern är både mjukare och varmare än merino- och kashmirull. Flera designer har fått upp ögonen för det lyxiga materialet som brukar kallas ”Nya Zeelands Kashmir” eftersom landet är den största producenten av possumgarn. Precis som hos isbjörnen är fibern ihålig och därför har den en överlägsen förmåga att hålla värme. För att kunna spinna garn av den blandas fibern med andra material som merinoull, silke eller kashmirull och slutprodukten går under namnet Perino.

PJAMA är en lösning för barn som lider av Nocturn Enures, eller sängvätning som är den vardagliga benämningen. Idag säljs pyjamasbyxorna över hela världen. Sedan lanseringen på marknaden 2013 har över 5 000 par byxor underlättat vardagen för sängvätande barn och deras familjer. Det nyaste tillskottet är ett par pyjamasshorts som underlättar när det är varmt. Båda modellerna tillverkas av ett högabsorberande material som suger upp vätskan och håller den inne så att inga sängkläder blir blöta och behöver bytas. Det innebär en stor frihet att kunna åka med på läger, skolresa och sova över hos kompisar – utan att behöva känna sig annorlunda. Pjama är gjord av tencel, ett andningsbart vattentätt membran och ett superabsorberande material som gör att kiss stannar i byxan. Byxan tillverkas i både barn- och vuxenstorlekar. Pjama är ett projekt inom Smart Textiles. www.pjama.se

57

SMART TEXTILES

PROTOTYPE FACTORY Fullskalelaboratorier med spetskompetens, kreativitet och nätverk i en öppen innovativ miljö. Prototype Factory är ett självklart centrum för realisering av idéer och utveckling genom prototypframställning.

I Textilhögskolans verkstäder kombineras erfarenhet från forskning och experimentell verksamhet med vana vid krav på produktifiering och produktionslösningar. Intressenter ansöker och de mest spännande projekten väljs ut och förverkligas.

58

FOTO: Ida Lindstrรถm.

59

PROTOTYPE FACTORY – VÅRA LABB

PROTOTYPE FACTORY Prototype Factory är hjärtat i Smart Textiles.

Här sammanstrålar alla delar och kompetenser i verksamheten.

Forskare, designers och näringsliv kan alla från sina utgångspunkter testa och förverkliga sina drömmar.

Fullskalelaboratoriet är också det som utmärker och gör Smart Textiles unikt i en internationell kontext, med möjligheten att gå hela vägen från vision till verklighet. Hit kommer företagare som inte vet hur eller var deras produktidé ska bli verklighet, om de inte har den specifika utrustning som krävs eller om de vill undvika att testet ska störa den ordinarie verksamheten. De mest spännande projekten väljs ut och förverkligas med målsättningen att bli gångbar innovation som ska nå marknaden. Här testas också den experimentella forskningen inom Smart Textiles i verkligheten och studenter från Textilhögskolan får relevant och avancerad kompetens som senare är avgörande i yrkeslivet. Den tekniska personalen har absolut spetskompetens.

Ett erbjudande i världsklass.

60

FIBERLABB Fiberlabbet är en komplett kedja för att ta fram både garn och non-woven. Här finns maskiner för stapelfiber som kardar, sträcker och ringspinner samt en nålningsmaskin för non-woven. Vi kan också utveckla termoplaster genom kompondering, extrudering och smältspinning av heldragna fiber. Fiberlabbet används inom både forskning och i olika projekt där man till exempel tar fram garner som sedan används till kompositer.

Fiberlabbet fyller även en funktion i arbetet med hållbarhet eftersom det finns möjlighet att spinna med återvunna fibrer.

Det är en viktig länk i kedjan från fiber och till färdig textil/plagg.

VÄVLABB Här kan nya konstruktionsidéer testas, både via datastyrda och manuella vävstolar men också på de många olika vävmaskiner som finns i vår maskinpark. Flera konstruktions- och mönstringsmöjligheter finns, som mekanisk och elektronisk jacquard, dobby och provvävmaskin. Allt från frotté och mattor till tekniska textilier kan tas fram och våra kunniga tekniker kan guida dig i materialval och konstruktion.

Här finns möjlighet att väva med i stort sett alla garner som finns på marknaden, från bomull till optiska fibrer.

TRIKÅLABB Här kan elastiska material utvecklas både på rundsticksoch flatsticksmaskiner. Tack vare engagerade tekniker behöver man inte vara trikåexpert för att få möjlighet att förverkliga sina idéer. Metervara görs på rundsticksmaskiner och i trikålabbet kan man ta fram dubbeljersey i stora och små mönster, samt ribb-, plysch- och singeljerseymaterial i varierande grovlekar.

Ett av de senaste tillskotten är en rundsticksmaskin för mycket smala dimensioner. Här finns en av världens fem stickmaskiner som klarar att sticka med metall.

I trikålabbet finns även handstickmaskiner i flatsticksteknik för att testa olika konstruktioner.

Formstickade prototyper av jumprar, vantar, blodkärl och annat görs på flatsticksmaskiner.

Exempel på vad som tagits fram Hybridgarn till biokompositer, nya cellulosabaserade fibermaterial, flamskyddad syntetfiber, garner av nya polymerer.

Exempel på vad som tagits fram Medicinska applikationer med kraftiga material, material som kan lysa i mörker, fasförändringsmaterial (PCM).

Exempel på vad som tagits fram Syntetiska blodkärl, metalltyg, implantat och mättekniska material för medicinskt bruk.

FÄRGERI- & BEREDNINGSLABB Om du vill utveckla produkter och idéer inom textilkemi finns unika möjligheter i Färgeri & Beredningslabbet. Där kan du bland annat göra pilotstudier på en produktionsanpassad spannram med bredd om 25-55 cm med två ugnar. Spannramen är utrustad för att kunna göra beläggningar med olika tekniker så som knivbestrykningar i form av pasta eller skum. Det finns möjlighet att trycka enfärgsmönster genom rotationstryck.

Spannramen är även utrustad med en foulard, vilket innebär impregnering av textil. Det finns en färgmaskin för färgning och för- och efterbehandling av metervara och plagg i mindre storlekar och i våra små labbfärgmaskiner går det att göra samma behandlingar på textilier som väger upp till tio gram. Här finns även möjlighet att på små materialprover impregnera i foulard och fixera i spannram.

Här går också att analysera färger genom att använda digital färgmätning.

TRYCKLABB Här finns möjlighet att ta fram sitt mönster genom att antingen trycka med screen-, transfereller digitaltryck. På digitaltryckmaskiner används reaktiva färger för tryck på cellulosabaserade fibrer samt siden och ull. Transfertryck görs genom att skriva ut mönstret på papper i en printer med sublimeringsfärg.

Sedan förs färgen över med hjälp av en värmepress. Vid screentryckning gör man egna schabloner utifrån sin skiss. Långa tryckbord möjliggör plantryckning av textilier upp till tio meter långa. En mängd olika tekniker kan användas såsom ausbrenner, reservagetryck och etstryck. Vill du utveckla plisserade material finns ett plisseringsskåp som kan värmas upp till 140°C. Efter tryckning finns möjlighet att fixera i en stor ugn där man kan hänga materialet på en ställning eller fixera i ett ångningsrör.

KONFEKTIONSLABB Konfektionslabbet är en syfabrik i miniatyrstorlek. Här finns maskiner för alla tänkbara sömmar och material så som stickat, vävt, skinn, päls, underkläder, badkläder. Här finns bland annat ultraljudsvets, tejpmaskin och symaskiner för raksöm, overlock, täcksöm, skyttelsöm, knapphål, fällsöm, flatlock, dubbellock.

En ultraljudssvets sammanfogar materialen. Ultraljudet smälter ihop materialskikten, ingen nål och tråd används. Detta gör att sammanfogningen blir helt vattentät och ingen söm som skaver. Erfarna tekniker med produktionsbakgrund instruerar och kommer med smarta lösningar.

MEDIALABB Här finns de senaste digitala teknikerna samlade, vilket gör det möjligt att ta fram avancerade och unika prototyper i liten skala. På så vis bedrivs forskning av hög klass som attraherar både nationell och internationell kompetens inom teknik och design. Här finns en body-scanner och en 3D-skrivare där man utifrån exakta ritningar i CAD-program konstruerar och skriver ut färdiga modeller.

Laserskärare stansar/skär ut exakta mönster och detaljer och kan även användas för gravyr. I labbet finns även InkJetprintrar som kan printa dispersionsfärg för sublimering på polyester samt pigmentfärg på olika material. Med hjälp av superkritisk koldioxid går det att färga i en torr process utan vatten.

Värmepressar i olika utföranden används för att härda tryck, termofixera, plissera, vakuumforma samt laminera. Medialabbet har begränsad möjlighet att ta emot externa förfrågningar.

Exempel på vad som tagits fram Material som ändrar färg och mönster vid olika temperaturer och ljus. Funktionaliseringar utan miljöskadliga kemikalier som t.ex. vattenavvisning.

Exempel på vad som tagits fram Material som ändrar färg och mönster vid olika temperaturer.

Exempel på vad som tagits fram Specialkonfektionering av olika material som använts för sjukvården och sportvärlden.

Exempel på vad som tagits fram Pre-preg, halvfabrikat för kompositer, samt 3D-printade prototyper.

61

KEEP IT SIMPLE MAKE IT RAW MATS JOHANSSON ANSVARIG FÖR SMART TEXTILES PROTOTYPE FACTORY

TEXT: ELOF IVARSSON. FOTO: IDA LINDSTRÖM.

– Visst, nu råkar jag vara 53 år gammal men skit i det, klart att jag ska starta ett punkband om jag känner för det. Och alla instrumenten från 80talet har jag kvar i ladan där hemma. Just nu heter vi Swedish Chefs – keep it simple, make it raw, skrattar Mats Johansson.

Inget fel på den attityden, den har Mats med sig från tiden i det lokala bandet Magnum 44. Punkrörelsen handlade om att ta saker i egna händer och våga lita på den egna förmågan utan att vänta på tillåtelse från högre ort.

Det görs alltså mer än musik hemma i ladan. Idag varken låter eller ser Mats Johansson ut som den typiske punkaren. Nej, tankarna går mer åt den tankspridde uppfinnaren när han pratar om projekten som äger rum i ladan. Dit går Mats när han är missnöjd med någon utrustning, när han behöver uppfinna en bättre lösning. Det kan resultera i en smartare tältkonstruktion, ett nyskapande kajaksegel eller en portabel klättervägg i textil. För en UppfinnarJocke som Mats är ladan en fristad och en lustfylld förlängning av arbetet som ansvarig för Smart Textiles Prototype Factory.

– ”Do it yourself” är ett jävla bra uttryck, säger Mats. Jag tror att alla ser saker i vardagen och tänker att: det där kunde jag gjort bättre själv. Skillnaden är att jag faktiskt försöker.

– Min hobby är mitt jobb, så jag är väldigt lyckligt lottad, säger han. Ibland tar jag mig an för många projekt både på jobbet och hemma och då kan det bli lite påfrestande. Men jag har fördelen av att ha ett kort minne, och så försöker »

62

63

jag tänka att det inte finns några förluster bara framgångar och lärdomar.

Mats tog examen i den allra första klassen som gick ut textilingenjörsutbildningen på Textilhögskolan 1985.

Sedan jobbade han i närmare 30 år med material-, processoch teknikutveckling i olika delar av tekoindustrin. Under sex år hade han även eget företag som utvecklade och producerade cykelkläder. Hans breda kunskap, med erfarenhet av allt från krockkuddar till skyddskläder, blev en utmärkt tillgång när han 2015 slöt cirkeln och blev prototypansvarig på Smart Textiles, samtidigt som han ansvarar för textilingenjörsutbildningen på Textilhögskolan.

– Jag brukar säga till studenterna att vi alla ser utvecklingspotentialen i grejer runt omkring oss och nu när vi kan textildelen så är det värt att göra ett försök. Det är inte alltid det blir bättre, men om ett av tio projekt resulterar i en förbättring så är det jättebra. Om det är två av tio – helt fantastiskt – över ett arbetsliv kommer du ha minst ett par succéer i så fall. Det är inte illa pinkat!

Mats har alltså fortfarande en fot kvar i utbildningen samtidigt som han arbetar med forskningsprojekt där han mest är involverad i produktframtagning och testning. Kort sagt hur man kan göra verklighet av smarta idéer. Han menar att en oerhört viktig del i Smart Textiles uppdrag är att ta

64

fram prototyper som kan bli kommersialiserbara produkter. Då måste man kunna hela produktionskedjan. Och inte vara rädd för att leka med den.

– Det är sjukt roligt med kreativitet och jag älskar att fundera på lösningar. Jag har jobbat med vävning, materialutveckling, färgning och beredning. Ja, egentligen all typ av funktionalisering. Jag är den som kan lite om mycket, ler Mats. Då blir det att man söker bredare och kanske lite oväntade lösningar.

Han talar gärna om behovet av förändring och förbättring.

Textilindustrin står för ett par procent av jordens ekonomiska omsättning men hela 20 % av all vattenförbrukning – en ohållbar situation. Där finns oerhört mycket att göra för att bidra till en bättre och mera hållbar värld. Men Mats Johansson hade inte varit den han är, om han inte blev inspirerad av den utmaningen. Halvtomma glas existerar inte.

– Vi har faktiskt ett knippe ohyggligt spännande projekt som verkligen kan bli omvälvande världsgrejer! Mycket handlar om nya sätt att göra textil på, säger Mats.

Exempelvis finns det sätt att skapa polymer där man suger växthusgas ur luften, och om vi kan göra textilfiber av det plastbaserade materialet så är det en total sensation. Tyger som minskar växthuseffekten – vilken grej.

Miljövänliga funktionsplagg En helt ny teknik gör det möjligt att tillverka vattenavvisande funktionsplagg utan farliga miljögifter. Det svenska modevarumärket Filippa K var först ut med att lansera en klädkollektion med den miljövänliga teknologin.

Vattenavvisande behandlingar för textil innehåller nästan alltid fluorkarboner, en grupp kemikalier som inte bryts ned i naturen och som kan orsaka cancer och hormonstörningar. Den nyutvecklade tekniken innebär helt nya möjligheter att använda giftfria material, fria från fluorkarboner och som istället innehåller ofarliga komponenter som är biologiskt nedbrytbara. Återvinningsbara biomaterial minskar också användningen av plaster och fossila bränslen, något som kan spara ca 20 miljoner ton koldioxid per år! Tekniken är utvecklad av företaget OrganoClick i samarbete med Smart Textiles och Swerea IVF. ÖVRIGA SAMARBETSPARTNERS I PROJEKTET: Klättermusen, Haglöfs, Houdini, Bergans, Norröna samt tekniker på Textilhögskolan.

65

BEATRICE Den Chanelinspirerade dräkten är gjord i teknisk textil från Engtex som används som sågskydd i bland annat skyddskläder för skogsarbete.

DESIGNER: Karolina Nilsson 66

DRY JACKET Mönsterkonstruktionen utgår från kroppar i rörelse och ger kläder som är följsamma, men ändå tighta. Smart Textiles har tagit fram ett plagg som, i kombination med en vattentät konstruktion som andas, passar utmärkt vid paddling. FORSKARE: Rickard Lindqvist, Mats Johansson

TACIT CAD Ett skjortärmsslut, som tillverkats genom traditionell mönsterkonstruktion, omskapades genom 3D-scanning och 3D-printning där yta och tredimensionalitet byggdes på en och samma gång. FORSKARE: Karin Peterson 67

68

FOTO: Svensson

Den textila växthuseffekten När Tekokrisen slog till under 1970-talet fick de svenska textilföretagen antingen lägga ned produktionen eller hitta nya vägar till framgång.

Gardintillverkaren Ludvig Svensson i Kinna lyckades med det senare och är nu världsledande när det gäller teknisk textil för växthusodling. Och nu tar växthusväven även klivet in i kontorsmiljön.

Egentligen skulle det ha blivit en gräsmatta. I textilkrisens spår letade tredje generationen Svensson efter ett alternativ till gardintillverkningen som varit grundpelaren i det då nästan hundraåriga företagets historia. Restprodukter i form av polyesterväv födde idén till att de kunde användas som bas för att odla utrullningsbara gräsmattor. Men historien tog en oväntad vändning när den tidens mediala trädgårdsguru – Sven Gren, fick reda på planerna och tipsade om att växthusodlare runt om i världen letade efter sätt för att kunna reglera ljus, skugga och temperatur i sina odlingar. Eftersom man befann sig mitt i 70talets energikris var det också viktigt att hitta lösningar som kunde spara energi.

En knivskarp produktutveckling och specialisering har lett fram till att Svensson idag är världens ledande producent av teknisk textil för växthusodling. Klimatstyrande vävar för växthus står för 70% av omsättningen och nästan allt går på export till länder med stor växthusindustri, som t.ex. Holland. Företaget har en rad unika patent som innebär att det går att reglera temperatur, luftfuktighet och UV-strålning med hög precision. Vävarna bidrar också till att spara två miljoner ton olja i uppvärmning per år, lika mycket energi som tre kärnkraftverk producerar, efter-

som de isolerar under kalla nätter så att värmen inte slipper ut genom växthusens englasfönster. Totalt marknadsförs 300 olika sorters klimatväv – alla med olika funktioner beroende på typen av odling och klimatförhållanden. Vissa mörklägger, andra sparar energi eller diffuserar ljus. Allt för att stimulera plantorna på rätt sätt och öka produktiviteten. De första vävarna virkades av polyester. Efter hand har tekniken utvecklats och idag består de av remsor av aluminiumfolie och polyester som täckts med plast. Utseendet för tankarna till ett glänsande, glamouröst tyg – långt från växthus och odling.

Men det är inte det glamorösa utseendet som gör att även designer och inredningsarkitekter börjar få upp ögonen för klimatväven. Förmågan att skapa ett bra inomhusklimat är lika viktig för människor som för växter. I stora, moderna kontorskomplex med mycket glas fungerar klimatväven alldeles ypperligt för att reglera ljus och temperatur, något som också gör det möjligt att spara stora pengar när det gäller energi. Att textil dessutom är ljuddämpande är ytterligare en dimension när det gäller design av offentliga miljöer.

Snart fyller Svensson i Kinna, utanför Borås, 130 år som textil tillverkare och det är barnbarnsbarnen till grundaren som driver företaget vidare. Resan från traditionell gardintillverkare till världsomspännande leverantör av teknisk textil har gått via specialisering av klimatstyrande väv för växthus. När nu designers och arkitekter börjar snegla på klimatreglerande textilier som gardiner är kanske cirkeln sluten?

69

STARK LÄTTVIKTARE En ny typ av lättviktsmaterial är under utveckling i projektet Customized Carbon 3D Fabrics. Det rör sig om ett 3D-armeringsmaterial av kolfiber som kan användas i bärande konstruktioner och komponenter inom exempelvis flyg- och fordonsindustrin. Detta skulle minska både bränsleförbrukning och miljöpåverkan. Industrin har visat ett stort intresse och Smart Textiles är delfinansiär i projektet med syftet att omvandla materialet till en kompositkomponent.

LÄTTARE STÅL MED TEXTIL Många branscher strävar efter lätta material. Att använda textil struktur som mellanlager i stålprodukter ger ett lättare material som även tål höga temperaturer. I samarbete med forskningsinstitutet Swerea IVF har Smart Textiles arbetat fram en komposit där textil stickat av metalltråd omges av rostfritt stål. Materialet går under arbetsnamnet Metmask, där alltså det mellersta lagret utgörs av maskor av metall. Tekniken har också testats i projekt tillsammans med exempelvis Outokumpu och Lamera. Projektet är ett samarbete mellan Smart Textiles, Textilhögskolan, Swerea IVF, Gestamp Hardtech AB, Outokumpu Stainless AB, Lamera AB och Inkubatorn i Borås.

VÄVNING I 3D Det går faktiskt att väva tredimensionellt – i ett enda stycke! Beroende på vilken teknik och material som används kan 3D-väven få många användningsområden, som t.ex. bilsäten med integrerad stolsvärme – allt tillverkat i en och samma process. Genom att väva in elektroder i textilen kan den även mäta EEG, d.v.s. hjärnans aktivitet, på för tidigt födda barn. Prematura barn har mycket känslig hud och de metoder som används idag för EEG är komplicerade, tar lång tid att applicera och ger lätt tryckskador på dessa små och känsliga patienter. Med hjälp av den mjuka, fjädrande 3Dkonstruktionen i textil kan man istället forma bekväma ”mössor” med målet att kunna övervaka barnets EEG dygnet runt.

FORSKARE: Siw Eriksson

70

ARMERA BETONG MED TEXTIL Att använda textil som armering i betong kan motverka sprickbildning i betongytan. Den följsamma textilen ger också möjligheter att skapa mer komplexa och fantasifulla former. Textilen som använts är en varptrikå som fungerar utmärkt för att tillverka kompositer och tekniska textilier och är en av de textila tillverkningsteknikerna. Projektet är ett samarbete mellan Smart Textiles, Engtex, Skanska Stomsystem och Dansk Teknologisk Institut.

71

BIOMIMETIK är namnet på teknik som härmar lösningar som naturen själv utvecklat. Förebilder i biologiskt liv används för att efterlikna dessa lösningar, t.ex. kardborreband som kommit till genom inspiration från växtriket. Det är också biomimetik som ligger bakom en textil lösning som kan användas vid rening av avloppsvatten. Genom att kopiera havsväxten ålgräs har man kunnat konstruera en struktur i textil med tillräckligt stor yta för att rena vatten med hjälp av solljus och titandioxid – så kallad fotokatalys. Ålgräs växer i ängar på havsbotten och har långa, vajande stjälkarsom fångar upp solljuset. Med hjälp av kopior i textil kan man skapa vajande reningsverk under vattenytan som tar hand om bakterier och gör vattnet användbart.

RENA VATTEN MED TEXTIL Billigt, portabelt och relativt enkelt – att rena vatten med hjälp av textilier har flera fördelar. Smart Textiles har tagit fram två metoder; en för att ta bort mikroorganismer och en för att avlägsna tungmetaller. Med den första metoden leds förorenat vatten över poröst tyg som har en beläggning av titandioxid. Samtidigt belyser man tyget, exempelvis med vanligt solljus. Ljuset sätter då igång en process som slår sönder cellmembranet på mikroorganismerna och dödar dem. Leder man istället vattnet över textilier där en speciell art av svampar har fått gro, kommer svamparna att binda tungmetaller och på så sätt renas vattnet. Man kan säga att det skapas en artificiell natur, där natur och teknologi samverkar.

72 72

Lättbyggd och mobil biogasreaktor I samarbete med Smart Textiles har FOV Fabrics utvecklat mobila biogaspaket av textil. De kan enkelt skickas runt om i världen, kompletta med ritning och monteringsbeskrivning.

De är också mer kostnadseffektiva än traditionella biogasreaktorer, som byggs i betong och stål. Storleken kan anpassas till allt från små reaktorer i laboratoriemiljö till behållare som rymmer 5 000 kubikmeter, ungefär lika mycket som 28 000 normalstora badkar.

Produkten finns på marknaden och idag är ett 50-tal reaktorer i gång.

Främst i utvecklingsländer som Indien, Vietnam och Indonesien där de producerar både biogas och restprodukten biogödsel. Biogasreaktorn består av en behållare av textil armeringsväv som grävs ned till hälften i jorden. Den fylls sen med organiskt material, som matavfall och kodynga, och efter ca 20-60 dagar tas slutprodukten ut. En kubikmeter avfall omvandlas till cirka 80 kubikmeter biogas som sedan kan användas inom industrin, som bränsle för t.ex. matlagning eller för att driva generatorer som producerar el. Gödningsmedlet innehåller inga skadliga ämnen i form av kolväten, eftersom dessa försvinner i processen. En positiv bieffekt är att i många länder blir biogasreaktorn också en lösning på avfallshantering. Matrester och kodynga, som annars hamnat på soptippen och bildat miljöfarlig växthusgas, blir istället miljövänlig biogas.

NAKEN ÅR 2030?

Kommer det att finnas tillräckligt med textila fibrer för att klä alla människor år 2030? I takt med att jordens befolkning växer ökar också efterfrågan på naturliga fibrer, som t.ex. resurskrävande bomull.

Därför letar textilindustrin efter nya, mer miljövänliga alternativ. Naturfibrer från skotten på ett snabbväxande indiskt träd, som tillhör familjen malvaväxter, kan bidra till en lösning. I sitt examensarbete vid Textilhögskolan har textilingenjörerna Annie Nilsson och Malin Larsson lyckats förädla de grova fibrerna från trädet Grewia Optiva med hjälp av bl.a. enzymer.

Resultatet är mer miljömässigt hållbara fibrer som kan användas till garn.

Projektet är ett samarbete mellan Smart Textiles och FOV.

SOLLJUS

AVFALL IN

GAS UT

73

74

VIVIENNE OCH BOB VAR MIN KONSTSKOLA CLEMENS THORNQUIST PROFESSOR OCH LEDARE FÖR MODEDESIGNUTBILDNINGEN

TEXT: ELOF IVARSSON. FOTO: IDA LINDSTRÖM.

Nationalencyklopedin, kläder: klä´der subst. plur.

ORDLED: kläd-er • skyddande, värmande (och prydande) föremål av (relativt) mjukt material som människor bär på kroppen {→klädesplagg, plagg}

plagg har han chinos och en enkel blå t-shirt. Har man redan visat vad man går för behövs inga yviga gester. När Textilhögskolan fick tidningen Elles hederspris 2015 och uppmärksammades för sin ”höga kvalitet”, var Clemens lakoniska kommentar i en intervju: – Jag håller med.

De flesta av oss funderar inte en sekund på vad kläder är.

På sin höjd undrar vi desperat VAR kläder är när vi ska på fest, men aldrig VAD kläder är. Det vet vi redan på ett ungefär. På det sättet skiljer sig Clemens Thornquist från oss andra, för honom är det den stora frågan. Den han vänder och vrider på, både själv och ihop med sina studenter, gärna i skärningspunkten mellan konst, dans och arkitektur. För Clemens är mode något akademiskt och oerhört långt från ”ska vi satsa på blommigt i vårkollektionen?” Ett synsätt som spridit sig på Textilhögskolan.

När han pluggade på Textilhögskolan i slutet av 90-talet så räckte inte den utmaningen. Han tog ytterligare två examina samtidigt, vilket innebär att han är utbildad designer, textilingenjör och textilekonom. Och det berättar han bara sådär i förbifarten, utan att röra en min. Kanske är det inte någon stor grej när man direkt efter utbildningen började jobba åt punkikonen Vivienne Westwood i London.

Det skulle vara lätt att låta sig luras av hans lågmälda framtoning. Mannen framför mig är artig och trevlig, men bjuder inte omedelbart på sig själv. Inga passionerade utläggningar eller talande anekdoter. Inte ens några flärdfulla yttre tecken på att det är en professor i mode som talar. Istället för asymmetriskt skurna avantgarde-

– Hon är en excentrisk person och ganska krävande, men samtidigt väldigt spännande, säger Clemens. Varje kollektion fick först ett tema och någon form av grundkonstruktion, sedan handlade designandet väldigt mycket om att praktiskt skulptera fram plaggen. Vivienne jobbar mycket med linjer och former i sin design, något som skiljde sig radikalt från vad jag var van vid där symbolik och ängslighet för trender var centralt. »

75

Trots allt han lärde sig i London bestämde sig Clemens för att flytta hem och doktorera på Textilhögskolan.

Akademins värld lockade men samtidigt fick han en ny spännande kontakt som påverkade honom mycket.

– Under fem år spenderade jag tre månader utanför New York varje sommar, där jag arbetade åt Robert Wilson som en blandning av konstnärlig ledare och controller.

– Det var ett kreativt läger där ett hundratal konstnärer, producenter och hantverkare skulle utveckla nya föreställningar och samtidigt också bokstavligen bygga upp arbetsplatsen, sköta trädgården, laga mat samt skura toaletterna. Det var inte alltid den förnäme kompositören från Buenos Aires eller den skräddade teaterchefen från Rom var beredd på att verkligen skapa miljön som man skulle jobba i, så ibland blev det stökigt, ler Clemens.

Men det var en helt annan samarbetskultur och ett annat sätt att lära sig värdera saker än vad vi traditionellt gör.

Den erfarenheten blev grunden till min avhandling och jag lärde mig väldigt mycket om organisationsteori och designmetodik där.

Robert Wilson är alltså teater- och operakändisen som sedan 60-talet revolutionerat scenkonsten med sina avantgardistiska uppsättningar, där han utgår från bilder och rörelser istället för den skrivna texten. Hans produktioner är enorma och Clemens organiserade det hela, från budget till kulisskonstruktion, allt för att förverkliga Wilsons visioner i en miljö som ofta var kaotisk.

– Vivienne och Bob var min konstskola, säger Clemens. De två har haft en stor påverkan på det vi nu gör på Textilhögskolan.

Som 30-åring doktorerade han 2005 och tog då över modedesignutbildningen i Borås. Han hade redan med sig många tankar om vilken riktning som utbildningen skulle ta, men Clemens gör aldrig något halvhjärtat.

– Jag hade fått ett postdoc stipendium som jag använde till att studera modeutbildningar runt om i världen, så under några år reste jag väldigt mycket. Det blev besök på sjuttio olika skolor och väldigt många värdefulla influenser och kontakter som vi än idag arbetar med.

Modedesignutbildningen i Borås har inte bara ett nätverk, som sträcker sig från de mest prestigefyllda institutionerna från Tokyo och Melbourne till Antwerpen, London och Paris, utan även något eget att säga om utbildning.

Med fokus på grundforskning och doktorandutbildningar väcker man nyfikenhet internationellt.

– Egentligen är det en längre strategisk satsning som är grunden till de framgångar vi har, säger Clemens. Textilhögskolans ledning var nog mer ambitiös än någon egentligen har förstått och så finns det en härlig underdogattityd här som gör att vi vill uträtta mycket.

Han lyfter också fram den starka förankringen i textilindustrin som en framgångsfaktor. Den tekniska kompetensen gör att utbildningen kan kombinera en hög nivå på både det praktiska och konstnärliga. Något som tidningen Elle tydligt snappat upp i sin motivation: ”Tekniskt kunnande och stor kreativitet är en explosiv kombination. Högskolan har med transparens, kommunikation och högintressanta studenter gjort Borås till en mittpunkt i modesverige. Årets hederspris går till Textilhögskolan” – Vi har fått stor frihet att utveckla vår verksamhet och studenterna har själva varit väldigt involverade i det arbetet på ett sätt som nog är väldigt sällsynt inom högre utbildning, säger en nöjd Clemens Thornquist. Vi har även fått bra stöd från omgivningen, även om delar av näringslivet ibland undrar vad det är för märkliga saker som lämnar byggnaden och som inte en torghandlare kan sälja. Men de har väl sett att vi jobbat hårt också och att det faktiskt leder framåt.

76

COME AND DANCE! Med isdansens figuråkning som inspiration har Lisa Fredin designat klänningen som ändrar färg efter temperatur. Den vita klänningen blir blå när temperaturen sjunker under 15 plusgrader, som till exempel när man lämnar ett varmt omklädningsrum för att åka ut på isen.

77

TEXTILA MÖNSTER OCH EFFEKTER Kan textila mönster och effekter skapa tillfredsställelse eller missnöje? Pattern lab är ett praktikbaserat forskningsprojekt som undersöker textila mönsters förhållande till begrepp som rum, skala och yta samt relationen till omgivande element som ljud, ljus och rörelse. Det här är en alldeles ny undervisningsmetod inom textil design, där man exempelvis utforskar hur textila mönster och effekter kan skapa sinnliga reaktioner, men också vikten av att skapa ordning i mönster och mönsterkonstruktioner.

FORSKARE: Tonje Kristensen Johnstone FOTO: Jan Berg

NESTING BAG DESIGN: Linda Holten

To make clothes that matter Hur kan vi designa plagg och accessoarer som har ett värde?

Utifrån den frågeställningen har elva designers, i samarbete med Pia Mouwitz, Textilhögskolan, tagit fram plagg, skor och accessoarer som ska skapa diskussion om kläders värde för individen.

Utställningen har bland annat visats i Stockholm och Borås.

BEING PROUD – THE RIGHT TO REVEAL DESIGN: Elin Melin

FOTO: Jan Berg 79

Rörelse, den röda tråden Glöm fram- och bakstycken, axelsömmar och trådräta tygstycken. Rickard Lindqvists nyskapande ramverk för att konstruera kläder vänder upp och ned på det traditionella sättet att mäta kroppar och konstruera mönster.

80

Rörelse är den röda tråden i Rickards forskning.

Genom att utgå från tygdraperingar på en människokropp i rörelse har Rickard Lindqvist, forskare i modedesign vid Textilhögskolan, skapat ett helt nytt ramverk för att konstruera plagg.

Föreställ dig hur en skräddare brukar ta mått på en stillastående kropp; uppifrån och ned eller vågrätt. Därefter brukar mönsterdelarna läggas i raka linjer på ett plant tyg. Det här sättet att konstruera mönster bygger på en teori som kom till under 1800-talet och som har väldigt lite att göra med hur kroppens rörelsemönster egentligen ser ut. Rickard har istället studerat hudens olika riktningar, på samma sätt som kirurger gör för att planera operationssnitt, eftersom dessa linjer visar exakt var man behöver ha extra flexibilitet i kläderna. Och flexibilitet och rörelse är vad den nya matrisen handlar om.

Rent konkret draperas tyget på levande modeller för att se hur det faller och hur det bör draperas för att sitta på plats samtidigt som armar och ben kan röra sig fritt. Plaggen kan ofta skäras ut i ett enda stycke och den fantasifulla formen som skapas genom detta gör att många ser ut som konstverk innan de är hopsydda.

Vid första anblick ser en kavaj, gjord enligt det nya ramverket, ut som en vanlig kavaj. Men när man synar den i sömmarna märks det att den saknar axelsömmar och att sidsömmen inte går lodrätt utan är böjd framåt. Ärmarna har en tydlig söm för armbågen – allt för att plagget ska följa kroppens rörelser – något som också tydligt känns när man bär kavajen.

Forskningen är högintressant för sportindustrin, där rörlighet och komfort är viktiga faktorer.

Just nu är det travkuskar som står i fokus där det gäller att designa funktionella plagg för den mycket speciella position sporten innebär. Målet är att testa principerna i en industriell miljö och att plaggen sedan ska resultera i en kollektion.

DESIGN: Annabelle Fitzgerald 81

Close d art

DESIGN: Jesper Danielsson 82

e dart Clos

DESIGN: Jesper Danielsson 83

84

När Textile Fashion Center slog upp portarna hösten 2013 startade ett nytt kapitel i Borås. En helt ny och levande stadsdel har vuxit fram i Simonsland, som tidigare var ett gammalt industriområde i centrala Borås. I och med det har stadskärnan utvecklats i en annan riktning. Textile Fashion Center har blivit en ny mötesplats inom mode, textil och design. Byg ggnaden har också knutit ihop Textilhögskolan med övriga delar av Högskolan i Borås. Ett samlat campus har bildats, något som har stor betydelse för utbytet mellan forskning, utbildning och näringsliv.

Under de sågtandade taken, där det tidigare spunnits trådar till såväl franska galakreationer som till off-shore industrin, bildar nu Smart Textiles, Inkubatorn i Borås, Science Park Borås, Textilhögskolan, Textilmuseet m. fl. ett unikt textilt kluster som är en samverkan mellan företag, forskningsinstitut, utbildning, innovation och affärsutveckling.

FOTO: Anna Sigge/Textile Fashion Center

85

Om man blundar och sedan öppnar det ena ögat så ser man ett besöksmål för alla. Den gamla fabriksbyggnaden från 30-talet har blivit en levande mötesplats där eveneman ma g, restauranger och unika butiker lockar besökare till platsen med ett sjudande utbud som ständigt varierar. Blundar man igen och öppnar det andra ögat ser man ett textilt kluster och kompetenscentrum som blivit både en nationell och internationell mötesplats för forskning, innovation och företagande.

86

Gem e ensamt ärr att miljön är uppk pkläd l d som läd inför en cat catwal w k med d mod m eskaparen Jean-P Paul Ga aultier – ele el gan g t, kaxig och dekadent på p en n och h samma m gång. Det unika har uppstått i mötet mellan byggnaden och de textila verksamheter som flyttat in och som naturligt satt sitt eget avtryck i lokalerna. Här kan man som besökare utforska varje hörn och hela tiden förvänta sig det oväntade i form av inredning, skulpturer, utställningar och workshops. Ett hörn av Borås som lika gärna skulle kunna vara en del av New Yorks ruffa a trendområden eller en bit av Londons nyeleganta affärsområden i industrimiljö.

Det är historiens vingslag som i allra högsta grad bidrar till den fantastiska miljön där avantgarde möter rå fabrikskänsla. Brokigheten och motsatserna är Textile Fashion Centers signum – där den röda tråden är textil.

Utifrå Uti f n strålar tre helt olika bygg g stilar och färger samman över ån Viskan och påminner om en var varian iantt av av Venedig eller Florens.

Histor His torien ien si sitte tterr bo bokstavligt talat i väggarna.

Byg ggnaden en dä d r Sven Sven venskt k Konstsilke pro oduc ducera e de garn under flera de decen cennie cen nier stod färdig ungefär är sa samti mtidig digt som Eu uropa förbere örb beredde dde si sig g för fö andra världskri k get get. Stor tora a fönster, högtt i ta takk och en rå ind indust ustrik r äns nsla har gjort de den gamla fabrikslo okal ka en n til tilll en en fant fantast astisk isk ut utgån gå gsp gspunk unktt för för en helt ny stadsde dell som de o hål håller ler på at attt växa växa fr fram am i ett ett område som tidigare bar ba a best besstod av gam gamla la ind indust ustril riloka okaler ler.

Visionen är att härr ska ska bos bostäd tä äder och ve verks rksamh amhete eter, r, som hotell, restauran nger er och h buti utiker ker,, växa växa fr fram am och så småningom smäl älta t sam a man man.. Mark Marknad nader er och utomhuskonserter ska ka a vara a ettt va vanli nligt gt inslag med en blin blin inkni kn ng til tilll kontin kon tinent enten. en.

87

Ett smakprov är den alldeles nyöppnade puben ”Pumphuset” som har ett alldeles naturligt tema i och med sin tidigare uppgift att förse hela textilfabriken med vatten genom ett antal stora pumpar. Verksamheten förbrukade då mer vatten än hela Borås sammanlagt. Idag finns en av pumparna bevarade och ölen flyter genom ett av de jättelika rören i taket och fram till tappkranen.

88

Utanför Textile Fas Fashion Center står Jaume Plensas skulptur ”House of Knowledge” och ett kunskapens n hus ärr just vad det rör sig om när det gäller textil til inriktning. För det här är kontrasternas hus där brokigheten berikar och där gammalt och nytt möts för att bilda en unik framtid.

För var kan man annars hitta en alldeles intakt matsal där ä alllt stått s orört sedan 1942 samtidigt som det i samma huss pågår det allra senaste inom textil innovation?

89

Det oväntade

IMAN Uttrycket ”det riktigt lyser om henne” är kanske snart inte bara en fantastisk komplimang. Överdelen på den här klänningen är sydd av klimatstyrande väv och reflekterar 70 procent av det ljus som riktas mot den. I vanliga fall används detta smarta material till att t.ex. reglera temperatur och ljus i växthus. Klimatväven har accentuerats av 100 ledlampor för att skapa klänningen Iman.

Ett projekt inom Smart Textiles.

Klimatväven tillverkas av Svensson.

DESIGN: Karolina Nilsson. TEKNIK: Li Guo

90

GRANKLÄNNINGEN illustrerar forskningen på nya material och nya processer för att kunna producera hållbar textil. Den är tillverkad av 100% viskos, d.v.s svensk skogsråvara. Bakgrunden är en växande efterfrågan på alternativ till bomull som börjar bli en bristvara. I framtiden kommer skogsindustrin och konfektionsindustrin att knytas samman i jakten på alternativa fibrer. DESIGN: Karin Rundqvist

DAVID Väst, byxor och matchande väska – alla tillverkade av fluorkarbonfri vattenavvisande OrganoTex®-behandlad textil. Det återvunna tyget har sitt ursprung i PET-flaskor och genom att inte färga om plagget spar man stora mängder vatten, energi och kemikalier.

DESIGN: Karolina Nilsson

91

KLÄNNING AV WETTEX En klänning som är skapad av Wettexdukar.

Materialet består av regenererad cellulosa som förstärkts med bomullsfiber och är biologiskt nedbrytbart. Vill man göra sig av med sin Wettexklänning lägger man den i komposten och efter sex veckor har den blivit till jord. DESIGN: Vika Im

92

ELECTRA En glamourös aftonklänning tillverkad av teknisk textil som används för växthusodling.

TEXTIL: Svensson, DESIGN: Karolina Nilsson

MOLLII är ett hjälpmedel för personer med spasticitet, som t.ex. vid CP och stroke. Dressen behandlar genom att skicka svag elektrisk ström till utvalda muskler hos användaren och ökar därmed rörligheten. Behandlingen kan utföras i hemmet, 1-2 timmars behandling ger effekt i upp till två dygn. Namnet Mollii är latin och betyder ”rörlig”.

Dressen är ett samarbete mellan Inerventions och Smart Textiles.

UNPREDICTABLE PVA TEXTILES En klänning som löser upp sig i vatten. Designern Riikka Talman har experimenterat med textil av PVA, ett material som används t.ex. runt diskmaskinstabletter. Resultatet är ett plagg som ändrar form, struktur och slutligen löser upp sig om det kommer i kontakt med vätska över 20 grader.

93

94

95

96

S MA RT TEXTI LES

SHOWROOM Plagg som övervakar din hälsa, konstverk som interagerar med omgivningen och textil som varnar vid fara. I Smart Textiles Showroom finns framtidens forskning och textila produkter som ger en helt ny syn på vad textil kan användas till.

Bara under de första två åren har över 14 000 besökare upplevt Smart Textiles Showroom där både innehållet och atmosfären signalerar ren science fiction. Men det som visas är forskning i framkant bestående av högst verkliga textila prototyper, materialprover och produkter på marknaden som tagits fram inom Smart Textiles. Inom området smarta textilier utvecklas hela tiden nya arbetssätt som skapar nya visioner för vad man kan göra. Material med förmåga att reagera på olika stimuli och interagera med användaren öppnar för helt nya användningsområden för textilier i framtiden.

Smart Textiles Showroom är en pionjär i sammanhanget. Här görs forskning och prototyper tillgängliga samt visas upp på ett helt nytt och banbrytande sätt, både för att inspirera och visa vägen. Det är en naturlig mötesplats för företag, innovatörer, forskare och allmänhet som kan hämta inspiration, idéer eller bara förundras.

En nyhet under 2015 är mörkrummet med lysande textilier av vävd och flätad fiberoptik – ett exempel på när gränsen mellan textil och teknik flyter samman och vidgar begreppet om vad textil faktiskt kan vara.

REFLECTION Kollektionen av munblåst glas är resultatet av ett möte mellan svensk hantverkstradition och den innovativa forskningsmiljön inom Smart Textiles. Varje produkt har en bit stickad koppartextil som integrerats i glaset och som visar att textil kan användas branschöverskridande på oväntade och innovativa sätt. Glaskarafferna med tillhörande dricksglas är utvecklade i samarbete mellan Smart Textiles och formgivaren Jeanette Lennartsdotter, Glasets Hus i Limmared.

97

Smart Textiles Styrgrupp PER-OLOF HYGREN STYRGRUPPSORDFÖRANDE, SMART TEXTILES PEO HYGREN KONSULT

BJÖRN BRORSTRÖM REKTOR, HÖGSKOLAN I BORÅS

ANDERS CARLBERG CHEF FÖR AVDELNINGEN FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING, VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

LENA BRÄNNMAR FÖRBUNDSDIREKTÖR, BORÅSREGIONEN SJUHÄRADS KOMMUNALFÖRBUND

THOMAS WALLÉN SJUKHUSDIREKTÖR, SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS

PERNILLA WALKENSTRÖM VICE VD, AVDELNINGSCHEF TEXTIL OCH PLAST, SWEREA IVF AB

MATS LUNDGREN VD, FOV FABRICS

NANETTE WEISDAL UTVECKLINGSCHEF, HÅLLBARHET, IKEA OF SWEDEN AB

CARL-AXEL SURTEVALL ÄGARE, VD, CASALL AB

CECILIA TALL GENERALSEKRETERARE, TEKO

MARIANNE GRAUERS ENHETSCHEF, HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD, SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT

NIKLAS IVARSSON SPOTIFY, VD CONVALLIA AB

ERIK BRESKY VD, SCIENCE PARK BORÅS

SUSANNE NEJDERÅS VERKSAMHETSCHEF, SMART TEXTILES

98

SMART TEXTILES är en miljö som består av ett tätt samarbete mellan Högskolan i Borås, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swerea IVF och Inkubatorn i Borås.

Huvudfinansiärer är Vinnova, Västra Götalandsregionen och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Smart Textiles finansieras även av Sparbanksstiftelsen Sjuhärad och andra forskningsfinansiärer.

FOTO: Henrik Bengtsson

SMART TEXTILES

Kläder som övervakar din hälsa eller mäter dina rörelser. Teknik som gör det möjligt att återvinna textila fibrer och använda dem på nytt. Smarta textilier som revolutionerar våra liv. Industrin kommer i framtiden att gå från att vara en tygleverantör till att vara en del av samhällsutvecklingen. Textila innovationer som förbättrar både människors vardag och ger fördelar för industri, sjukvård och miljö. Men innovationer uppstår inte i ett vakuum. Det krävs en öppen miljö där röster från många olika bakgrunder möts och samtalar förutsättningslöst, för att hitta både önskade och oväntade lösningar. Smart Textiles är den innovationsmiljön i norra Europa. Forskning, näringsliv, institutioner och offentlig sektor möts för att finna framtidens lösningar idag. Med ett heltäckande erbjudande med allt från grundforskning till prototypframtagning är Smart Textiles den självklara partnern, när en textil idé ska förverkligas eller ett behov mötas med textil teknik.

Med över 450 forsknings- och företagsprojekt sedan starten 2006 är Smart Textiles inte bara erkänd som en motor i svensk textilindustri, utan redan etablerad som en viktig internationell aktör. www.smarttextiles.se

EN BÄTTRE VÄRLD GENOM TEXTILA INNOVATIONER