Textile & Fashion 2030 – den nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier

Den nationella plattformen för HÅLLBART HÅLLBARA

mode textilier

&

Med sikte på en ny textil- och modeindustri

Textile & Fashion 2030

På uppdrag av den svenska regeringen skapades i april 2018 Textile & Fashion 2030 – en neutral arena och möjliggörare för nya, hållbara lösningar och affärsmöjligheter inom textil­ och modeindustrin. Plattformen fokuserar i grund och botten på gemenskap. Syftet är att förena branschens olika aktörer och att skapa ett lärande, dynamiskt och starkt nätverk för att minska miljöpåverkan på både nationell och internationell nivå.

Textile & Fashion 2030 erbjuder kompetensutveckling, aktiviteter och verktyg som hjälper branschen att ställa om och kunna möta framtidens konsument. Genom arbetet inom plattformen agerar Sverige här och nu. Tillsammans tar vi steget in i framtiden.

Mönster måste brytas, linjer måste böjas och cirklar måste slutas. Textil­ och modeindustrin står i dag inför enorma hållbarhetsutmaningar på många olika plan. Att hitta lösningar för hur branschen ska lyckas skapa ett klimatneutralt och giftfritt kretslopp inom planetens gränser blir allt mer bråttom.

För att nå framgång krävs nya samarbeten, innovationsfrämjande nätverk och idéer som når långt utanför boxen. Bland mycket annat.

Tillsammans

tar vi steget in

DET HÄR ÄR

En väv av kunskap

Samverkan inom kunskapsområden

Ett viktigt fokus i Textile & Fashion 2030 är att bygga en neutral plattform för samverkan. Därför har man skapat kunskapsområden där experter med olika kompetenser och bakgrunder inom textil, mode och hållbarhet kan mötas. I Textile & Fashion 2030 har man valt ut tre kunskapsområden som är sammansatta för att på ett naturligt sätt koppla ihop värdekedjan utifrån ett cirkulärt perspektiv. Sedan starten 2019 har det arrangerats flera möten med olika teman, som genomlysning av de globala målen och cirkulär design. Experterna i kunskapsområdena har bidragit med sin värdefulla input och kunskap kopplat till dessa teman.

De tre kunskapsområdena

» Material, kemi & återvinning

» Produktdesign, produktion & teknik

» Affärsmodeller & konsumtion

En av experterna, Celinda Palm, PhD. Researcher vid Stockholms universitet, har över 25 års erfarenhet från textil­ och modebranschen och en doktorsexamen med fokus på mode som ett globalt system. Hon är dessutom en av medlemmarna i kunskapsgruppen Produktdesign, produktion & teknik. Celinda menar att en stor utmaning som forskare inom hållbarhet är att bredda perspektiven.

– Det är en utmaning att i en tvärvetenskaplig miljö – till forskare från olika discipliner, företagare och politiker – kommunicera att mode är ett system där politik, teknik och kultur hänger ihop. Sällan förhåller man sig till alla delar av systemet och det eurocentriska perspektivet gör att vad som är hållbart i allt för hög utsträckning bestäms av företrädelsevis människor i det globala norr. Det finns oändligt fler perspektiv och vi kan göra många andra prioriteringar, säger Celinda Palm

”Sällan förhåller man sig till alla delar av systemet”

Foto: Pressbild

Dagens textila lösningar utmanas i Textile Challenge

Inspirerande möten för en grön omställning

Ur idén om att utmana och inspirera textil­ och modeindustrin att våga ta kraftfulla tag för en grön omställning föddes Textile Challenge. Konceptet, som kan beskrivas som en minikonferens, hålls flera gånger om året och tar avstamp i målen inom Agenda 2030. Upplägget har varierat, inte minst på grund av pandemin, men utgångspunkten har alltid varit att ta upp aktuella ämnen inom hållbarhet genom seminarium och workshops. Målgruppen för Textile Challenge är främst företagare från textil­ och modebranschen, men även forskare och andra aktörer med bakgrund inom textil har funnits representerade bland deltagarna. Eventen lockar en stor publik från den svenska textilindustrin som vill ta del av spännande föreläsningar och samtal.

Lena­Marie Jensen är projektledare för Textile Challenge och stolt över både arrangemanget och dess deltagare.

– Tanken bakom Textile Challenge är att ta upp och samlas kring utmaningar som är aktuella i branschen. Vid varje tillfälle slås man av den kunskap och vilja som finns hos svenska textil­ och modeföretag att vara i framkant när det gäller hållbarhet. Fantastiskt roligt!

säger Lena-Marie Jensen

Ett sätt att nå ut med det senaste

Lisa Schwarz Bour är enhetschef för enheten Miljö och Hållbar Kemi på RISE. Under den sjunde upplagan av Textile Challenge, med tema textilåtervinning, tog hon sig an rollen som moderator. Lisa lyfter att arrangemanget är ett bra forum för aktörer i branschen att nå ut och uppdatera allmänheten om vad som är på gång.

– Textile Challenge samlar ett stort antal aktörer för uppdatering och diskussion kring ett, för textilområdet, relevant ämne som i hög grad bidrar till omvärldskännedom, samtidigt som det öppnar för samverkan. Det är lätt att se hur olika pusselbitar på vägen mot ett resurseffektivt system hänger ihop, säger Lisa Schwarz Bour

Foto: Mattias Björlevik

NIVÅ 3 – SYSTEMFÖRBÄTTRARE

Företaget jobbar aktivt för en förändring av branschen genom investeringar i innovationer och systemförändring på en aspirerande nivå.

NIVÅ 2 – FÖRBÄTTRARE

Utifrån övergripande prioriteringar har företaget har satt upp mätbara mål och visar en tydlig systematik i arbetet – genom att planera och utföra förbättringar samt genom uppföljning av utveckling och uppvisande av resultat.

NIVÅ 1 – MEDVETEN

Företaget har byggt upp grundläggande förutsättningar (strategi, kunskap, resurser, kontaktnät) för sitt hållbarhetsarbete. Företagets nuläge och målbild är identifierad.

NIVÅ 0 – NYBÖRJARE

Företaget har påbörjat resan men inte satt någon övergripande strategi för sitt hållbarhetsarbete och har svårt att hitta rätt utgångspunkt för arbetet. Kunskapen om företagets egen hållbarhetspåverkan är låg.

Framstegsmodellen

Med utgångspunkt i här och nu

De företag och organisationer som anslutit sig till Textile & Fashion 2030 skiljer sig åt från varandra på många sätt. De varierar i storlek, agerar i olika segment och har kommit olika långt i sina hållbarhetsresor. För att kunna möta dem och förstå deras behov utvecklades Framstegsmodellen. Verktyget togs fram för att lättare kunna bedöma vilken nivå ett företag befinner sig på och på så sätt kunna förstå deras utmaningar och möjligheter bättre.

Framstegsmodellens syfte är att utbilda, stötta och utmana små och medelstora företag i deras hållbarhetsarbete utifrån var de befinner sig här och nu. Genom Framstegsmodellen får företag chansen att utveckla ett systematiskt hållbarhetsarbete. Det betyder att de tar ett tydligt ledarskap för sitt hållbarhetsarbete, skapar grundläggande förutsättningar för att uppnå sin strategi, sätter upp mätbara mål och gör regelbundna uppföljningar av arbetet.

Ett framsteg i taget

När ett företag inleder sitt arbete med Framstegsmodellen får de först fylla i en företagsprofil och göra en självskattning. Utifrån detta kan Textile & Fashion 2030 sedan göra en nivåbedömning på tre olika områden: generell hållbarhet, produktutveckling och design samt produktion och transporter. När

nivåbedömningen är färdig anordnas ett möte där resultatet ses över och en framstegsplan diskuteras. Efter avklarade aktiviteter får företaget göra en ny självskattning och en utvärdering för att kunna bestämma vad nästa steg blir.

– Genom Framstegsmodellen får man en bra översyn av alla aspekter i sitt hållbarhetsarbete. För oss på Nudie Jeans bekräftar det att vi är på rätt väg, säger Sandya Lang, hållbarhetschef på Nudie Jeans.

En plattform med stor

verktygslåda

Inom Textile & Fashion 2030 har en rad olika verktyg och initiativ tagits fram och många av dem används i dag för att utveckla företag i Framstegsmodellen. Tack vare arbetet som gjorts de senaste åren kan listan över spännande projekt göras lång. Här är några exempel:

Riskverktyg

Riskverktyget togs fram för att hjälpa företag att identifiera var deras påverkan är som störst, vilka intressenternas krav är och vilka insatser som gör störst nytta utifrån företagets affärsmodell. Analysen visar på kärnan i företagets väsentlighetsanalys och hållbarhetsstrategi.

Circular Business Toolkit

Circular Business Toolkit består av tre komponenter som hjälper företag att börja arbeta med en cirkulär strategi. De tre komponenterna är en designprocess i tre steg, inspirerande artiklar och ett digitalt verktyg för att börja tänka cirkulärt.

Kunskapsbanken

Kunskapsbanken kom till genom ett samarbete mellan Textile & Fashion 2030 och Naturvårdsverket genom kampanjen Textilsmart. Den ursprungliga kartläggningen, som fokuserade på att hitta utbildningar inom hållbar textil, genomfördes under våren 2020. Databasen har sedan vidareutvecklats och ytterligare objekt har tillkommit. Genom kunskapsbanken kan man hitta utbildningar, verktyg, forskningsrapporter och annan relevant information inom textil hållbarhet.

Företagsspecifika workshops

Framstegsmodellens självskattning och nivåbedömning har genom åren gett många viktiga insikter som då och då har förvandlats till workshops. Textile & Fashion 2030 har främst erbjudit workshops inom fyra olika områden: hållbarhetsstrategi, cirkulär designstrategi, riskbedömning av värdekedjor och cirkulära affärsmodeller.

Följ med på resan

Anslut ditt företag till Textile & Fashion 2030

Att bli en del av Textile & Fashion 2030 är enkelt. Plattformens verktyg, hjälpsam vägledning och en uppsjö av kunskap är bara ett knapptryck bort och dessutom helt kostnadsfritt.

Vid 2022 års slut hade totalt 211 företag anslutit sig till Textile & Fashion 2030.

Anslut ditt företag här!

På plattformens webb, nyhetsbrev och LinkedIn­sida kan du hålla dig noga uppdaterad kring de senaste nyheterna från Textile & Fashion 2030 och ta del av spännande information och artiklar.

Följ Textile & Fashion 2030 på LinkedIn här!

Den interaktiva utställningen

Digital Exposé är ett interaktivt utställningskoncept som gör det möjligt för vem som helst att ta del av flera unika projekt och idéer som skapats inom Textile & Fashion 2030.

Besök Digital Exposé här!

Foto: Anna Sigge

Unika innovationsmiljöer

DO­tank Center är Science Park Borås innovationsmiljö där möjligheter för företag, forskning och andra aktörer att skapa cirkulära produkter och tjänster erbjuds. I den kreativa verkstaden föds och delas idéer, utvecklas prototyper och testas framtidens cirkulära affärsmodeller. I lokalen stoltserar både unika maskiner och kompetens som gör platsen till en utmärkt samlingspunkt för evenemang och workshops. Tillsammans med närheten till Textilhögskolans laboratorieresurser för fibrer, trikå, väv, konfektion, färg och beredning bildas ett unikt textilcenter som man inte hittar på många ställen i världen.

Big DO

Företag, designers och innovatörer möts utanför boxen

I designhackathonet Big DO samlas företag, designers och innovatörer från olika delar av världen för att ta sig an en utmaning baserad på de globala hållbarhetsmålen. På deltagarlistan har representanter från välkända företag som Patagonia, Houdini och Under Armour funnits med. Deltagarna får sex månader på sig att ta fram idéer med målet att hitta nya lösningar och produkter för en mer hållbar textil­ och modeindustri. Designhackathonet avslutas med en intensiv DOvecka där deltagarna konkretiserar sina idéer i kreativa labb­ och innovationsmiljöer. Projektets ledstjärnor är att främja fria idéer, avdramatisera misslyckanden och visa på magin som kan uppstå när människor med olika bakgrunder möts för att skapa något tillsammans.

– Att vara med och träffa kollegor med olika bakgrunder och expertis är väldigt inspirerande och spännande. Att få en frizon för att kunna utveckla och diskutera idéer, som annars inte får plats i det dagliga arbetet, är otroligt givande och viktigt. Både för min egen motivation och för att på riktigt kunna ändra modeindustrin till en mer hållbar industri, säger Wendy Heijne, grundare och vd för Studio Heijne.

Framtidens

hållbarhetstalanger

hackade fram en ny

Under 2022 bjöd Textile & Fashion 2030 och Indiska in till ett designhackathon för drygt 20 studenter från Textilhögskolan och Nordiska Textilakademin. Utmaningen var att applicera cirkulära designprinciper på valfri process i den textila värdekedjan och utveckla en ny cirkulär kollektion för Indiska. I DO­tank Center flödade kreativiteten och nyskapande idéer på en genomgående hög nivå vällde fram. En jury bedömde bidragen utifrån design, cirkularitet/hållbarhet och genomförbarhet. Till slut utsågs två vinnande team som fick förverkliga sina koncept.

– Syftet med detta designhackathon var att öka samarbetet mellan industrin och studenterna. Båda sidor har mycket att vinna på detta utbyte. Studenterna besitter en stor talang och ett nytt sätt att tänka som gynnar industrin och studenterna får en chans att applicera sin kunskap i verkliga case, säger Jonas Larsson, forskare vid Textilhögskolan och kunskapsområdesledare inom Textile & Fashion 2030.

En global affär

Internationell samverkan är en förutsättning för omställning

Textil­ och modeindustrin är i allra högsta grad en global sådan. Global samverkan är en förutsättning för en lyckad omställning. Inom Textile & Fashion 2030 har man jobbat hårt kring att öppna upp och vidga perspektiven för att utveckla tankesätt både gällande förutsättningar och kulturella skillnader. Därför har det varit viktigt att länka samman arbetet inom Textile & Fashion 2030 med olika aktörer utanför Sveriges gränser och att vara engagerade i internationella nätverk. Plattformen har genom åren också anordnat en internationell konferens och haft flera samarbeten med Sveriges ambassad i bland annat Madrid, Sydafrika och Berlin.

När gränserna suddas ut

Varje år tar Science Park Borås fram sin unika årliga konsumtionsrapport. som kom ut 2022 riktade ljuset mot globala lösningar på hållbarhets konsumtionsfrågor. Genom att använda sig av AI­teknik lästes nyhetsartiklar från hela världen in och analyserades för att skapa en översikt av olika globala perspektiv.

– Alla gillar hållbarhet, men vi är inte överens om vad det innebär och utgångs punkterna skiljer sig åt globalt. I Europa är konsumenters individuella val i fokus medan diskussionen i övriga världen i högre grad tar utgångspunkt i frågor som brist på resurser, säkerhet och ansvarsfrågor, säger Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och ansvarig för framtagandet av rapporten.