DEBATT

Det är inte träpanelen som är problemet när skolor brinner

I Husbyggaren nr 2:2021 skriver Johan Henriksson, produktchef på Europrofil tillsammans med Anna Ranow, ingenjör och marknadschef på Cembrit att trä på fasader ur brandsäkerhetssynpunkt är ett direkt olämpligt val för skolbyggnader. Här bemöter Pelle Håkansson och Erik Wahlström, båda vid Eld & Vatten AB, inlägget och skriver att problemet med skolbränder bättre löses med brandsäkra konstruktioner snarare än med att begränsa byggherrens materialval.

TT SKOLOR BRINNER och att A många av bränderna är avsiktligt anlagda är fakta. Att bränderna ofta är anlagda efter skoltid och därmed utvändigt är också det upp till 8 m/minut. Saknas brandavskiljande avgränsningar i fasadkonstruktionen riskerar branden att nå takfoten eller sprida sig i konstruktionen via oskyddade hålrum etc. Brandstopp är sällan installerade i fasad i lägre byggnader där bjälklaget inte per automatik utgör brandcellsgräns. Hela fakta och inte så kon- fasaden inklusive takfot måste ses som en stigt. Risken för brandstiftare att bli helhet och byggas så att den kan motstå påkomna är förstås mindre då. brand oavsett var branden uppstår, invän-

Trä är ett material med låg miljöbelast- digt eller utvändigt, på samma sätt som ning och ligger helt rätt i tiden, efterfrågan invändiga brandcellsgränser. på träbyggande är mycket stort och ökar. Är I vissa fall där det har installerats branddet rimligt att kräva att kommunerna ska gå stopp i luftspalten under fasadbeklädnaden emot trenden och bygga med andra mate- har brandstoppen enbart installerats i rial än trä? brandcellsgräns mellan våningsplanen.

Är det verkligen fasadbeklädnaden som Fasaden är därmed öppen längst ner upp är det stora problemet? Henriksson och till första våningsplanet. Därmed har brand Ranow skriver också att bränderna som ger kunnat anläggas genom att brännbart matestörst skada är de som sprider sig via fasad rial tryckts in under fasadbeklädnaden. till takfoten in på vinden.

HUR SPRIDER SIG DÅ bränderna från fasaden in till vinden? Fasadbeklädnaden kan vara en bidragande orsak till brandspridningen, men att lägga skulden på fasadmaterialet menar vi är att göra det väl lätt för sig. Orsaken till stora brandskador förklaras inte på långa vägar av vilket fasadmaterial som har använts utan förklaringen ligger ofta snarare i byggnadens konstruktion.

Brandspridningen sker ofta under fasadbeklädnaden vilket medför att det kan spela mindre roll vad fasaden har för beklädnad. Ibland spelar det heller inte någon roll huruvida det finns brännbart material eller ej bakom fasadbeklädnaden. Oförbrända gaser och lågor kan nämligen med hjälp av den skorstenseffekt som uppstår i det begränsade utrymmet i luftspalten bakom fasaden skapa lågor som sträcker sig uppåt,

ALLA BYGGNADER KOMMER INTE att brinna, även om det i regelverket säger att brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma (bbr 5:1 Allmänna förutsättningar). Tyvärr är det, som Henriksson och Ranow skriver i sitt inlägg, så att Boverkets Byggregler, bbr, inte alltid räcker till för den här typen av utsatta byggnader. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att bbr är en lägsta accepterad nivå för byggande. Kommunerna som byggherrar, projektörer, kommuninvånare m.fl. måste vara medvetna om problemet och ställa krav även om det medför en initialt högre kostnad för byggnaden. En byggnad som brinner med små eller stora brandskador kostar alltid mer. Tyvärr sammanställs inte alltid den totala kostnaden vid bränder utan fokus stannar på den faktiska brandskadan, men kostanden blir ju många gånger högre. Var ska eleverna gå i skolan under tiden deras ordinarie skola renoveras eller en ny skola byggs?

LÖSNING, SE TILL HELHETEN. Fasader måste ses som en sammanhängande enhet. Svaga punkter måste skyddas oavsett var i konstruktionen de finns och oavsett byggnadsteknisk klass i det här fallet. Alla hålrum i fasad, takfot m.m. måste skyddas mot brandspridning, hela vägen. Genom att bygga fasaden på rätt sätt kan den vara utformad både med brännbar träfasad eller obrännbar fasadbeklädnad, ventilerad eller oventilerad, förutsatt att brandstopp byggs in i konstruktionen där det är nödvändigt.

Genom att installera brandstopp som luftspaltsventil nertill under fasadbeklädnaden samt vid varje bjälklag och i takfot uppnås en välventilerad och brandskyddad fasad. En sådan installation nertill i fasaden hindrar dessutom en brandanläggare att trycka in något brännbart under panelen samt ger också ett skydd mot skadedjur. ■

PELLE HÅKANSSON

Brandprojektör Eld & vatten

ERIK WAHLSTRÖM

Strategiansvarig Eld & vatten