Nokas sikre sider 2016 svensk

Kundtidning 2017

RISKSAMHÄLLET ÄR HÄR VAD INNEBÄR DET?

Janne Haaland Matlary om risksamhället —————————

Saab levererar säkerhet till världen —————————

Stor tillströmning till säkerhetsstudier i Danmark —————————

—————————

SIKRE SIDER

Foto: Getty / Søren Hald

Världens vackraste pengar

RISKBEDÖMNINGAR

Risksamhället

2

är här: Vad innebär det?

Av Janne Haaland Matlary

Det globaliserade samhället är ett risksamhälle MEDIERNA ÄR FULLA AV KRISER, från rysk militärmaktanvändning och cyberangrepp till migration och terrorism från Mellanöstern och Afrika. Den trygghet som vi tog för given de senaste 25 åren efter murens fall utmanas från många håll. Det globaliserade samhället är ett risksamhälle.

Den intressanta frågan är inte om vi ska leva med risk – det gör vi – utan hur mycket risk vi vill leva med. Som i näringslivet, så också i det civila och politiska livet: Vad är en riktigt bra riskvärdering?

beroende på vem som har ansvar. Regeringen har territoriellt ansvar för gränskontroll och landets säkerhet, inklusive cybersäkerheten, men näringslivet och även den enskilde har ansvar för den egna säkerheten. De flesta slappnar alltför lätt av: de tänker att staten tar hand om mig och är alltför öppna på nätet om sig själva och sitt företag. Norsk underrätDET VARIERAR

SÄKRA SIDOR

telse har ofta påpekat att näringslivet är godtrogna och utgår från att de inte är utsatta för spionage och bedrägerier och vi ser dagligen hur enkelt det är att lura människor med falska e-postmeddelanden, infiltration med malware och falska fakturor.

Senast igår försökte någon lura mig med ett mejl från Telenor, om en förfallen faktura.

Men jag upptäckte det i tid. klarar inte den norska staten att skydda oss som förr, eftersom vi är ute på nätet och lägger ut information som kan spåras till oss. Vi måste ta mer ansvar själva och tänka på säkerheten när det gäller egendom, pengar, oss själva och våra familjer. Riskbilden präglas generellt av den gränslösa värld som möjliggörs av internet, en globaliserad ekonomi och avreglering i Europa, vilket innebär att individen måste ansvara för sin egen säkerhet i mycket större utsträckning än tidigare. När vi reser i farli-

I RISKSAMHÄLLET

ga länder är det vi själva som måste undvika faror, som kan vara terrorangrepp, kidnappningar och nätbedrägerier när någon stjäl ens bankkort. Företag måste på samma sätt skydda sig fysiskt – sina byggnader, sina anställda och sina nät. Det här är inte statens uppgifter, det är våra. Och vi ligger efter i förståelsen av de nya faror som vi kan kalla globaliseringens skuggsidor. Många tänker att det inte är så farligt – tills de råkar ut för bedrägeriförsök eller fysiska faror.

FARLIGA EPIDEMIER OCH TERRORISM,

cyberangrepp och nedskjutning av flygplan är riskområden där riskaversionen är alltför stor. Det beror på att det som kan inträffa är så väldefinierat, förfärande och oacceptabelt. Ett fåtal dör i epidemier eller på grund av terrorism. Ändå är det oacceptabelt att det sker, eftersom det är så onormalt. Men det finns en gräns för när man bör agera.

Regeringar måste bestämma var gränsen

Foto: iStock / Consilio

3

Foto: Privat

FAKTA Janne Haaland Matlary Professor i internationell politik vid Universitetet i Oslo sedan 2001. Norsk statsvetare och politiker för Høyre.

Tidigare forskare vid Norsk utenrikspolitisk institutt (NUPI), forskningschef vid ARENA – Senter for europaforskning. Bland hennes intresseområden inom statsvetenskapen finns säkerhets- och försvarspolitik, däribland EU, NATO, OSSE, FN, Balkan och Kaukasus, vid sidan av mänskliga rättigheter och normers påverkan på internationell politik samt offentlig diplomati.

går. I Afghanistan och nu i Syrien gick den vid terroristers ”safe havens”, samma sak gällde i Mali där den territoriella expansionen blev för stor. Där terrorister får egna territorier och samhällen blir risken oacceptabel för oss. som kommer från Nordafrika och Mellanöstern är migration, inte terrorister. Men det är inte lätt att urskilja. Så länge som båtarna sätts i havet, överfyllda av människor, stimulerar det människosmugglarna, som är ofattbart cyniska. New York Times berättar att priset för en resa är mer än 2 000 dollar, en enorm summa för en afrikan. De som kommer som migranter till Libyen kan inte bara återföras till en anarki som präglas av terrorister och miliser. Det råder total laglöshet i Libyen och landet är livsfarligt för alla. Europa har ett ansvar efter att man eliminerade Ghadaffi 2011. Den militära MEN DET STÖRSTA PROBLEMET

operationen då var mycket framgångsrik, eftersom den hindrade att en galen diktator genomförde en omfattande massaker, men den militära operationen följdes inte upp med civila åtgärder. Varken EU eller FN ville engagera sig. Därför är Libyen ett fritt område för både ISIL och andra terrorgrupper som ägnar sig åt människosmuggling eftersom det är så lukrativt. Från att ha följt Merkels öppna gränser-politik utan något övre tak för inströmningen håller EU – fortsatt under hennes ledning – på med en gigantisk omvändningsmanöver. Genom avtalet med Turkiet är Europa beroende och sårbart för en ny migrationsström som Turkiet när som helst kan sätta igång. Vi vet att det finns terrorister som har utgett sig för att vara flyktingar och de öppna gränserna gör att polismyndigheterna i våra länder har mycket större och svårare kontrolluppgifter än tidigare. Migration och terrorism är ofta förknippat med traf-

ficking och annan organiserad brottslighet – det globala öppna samhället gör det mycket lättare för ligor att verka och med internets möjligheter till kommunikation kan men enkelt organisera det.

SLUTSATSEN ÄR att globaliserade samhällen

erbjuder många möjligheter och stor frihet, men de medför också organiserad brottslighet – allt från internetbedrägerier, hackning och angrepp till fysiska angrepp, rån och utveckling av stora nätverk av kriminella som för ut varor ur landet och säljer dem utomlands. Det nationella ramverket för polis och underrättelsetjänst anpassar sig snabbt, men uppgifterna är mycket svårare än tidigare. Ansvaret vilar också mycket mer på individen och på privata aktörer inom näringslivet: vi måste själva tänka på säkerheten och vidta åtgärder för att skydda oss och våra värden. n

SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR

6

4

LEDARE

Det genomgående temat för årets upplaga av Säkra Sidor är riskbedömning. Det är bedömningar som ger oss underlag för att kunna fatta beslut om säkerhetsinsatser och åtgärder på allt fler områden. Både företag och privatpersoner genomför riskbedömningar som leder till en säkerhetsnivå inom de områden där vi är aktiva: i hemmet, på arbetsplatsen, flygplatsen, festivalen, på fotbollsturneringen eller i skolan.

Det är människors tillit till samhället som avgör vilken grad av skydd och egna åtgärder som behöver vidtas för att skapa trygghet för en själv och närstående. Janne Haaland Matlary är professor i internationell politik och i sin krönika säger hon följande: Det globaliserade samhället är ett risksamhälle. Frågan är hur mycket risk vi vill leva med? Inom Nokas upplever vi en ökad efterfrågan på säkerhet från flera håll och samarbetet med offentliga säkerhetsinstanser blir allt viktigare.

Som totalleverantör av säkerhet har Nokas ett ansvar för säkerheten på allt fler områden. Som Saab säger i artikeln ”Levererar säkerhet till världen” så upplever de att intrångsförsöken ökar i takt med orderstorleken i deras företag. Det är inte många som vet vad som händer i den digitala världen, säger Sebastian Carlsson, Vice President Press Officer hos Saab. Det är ett bra exempel på vilka slags utmaningar som säkerhetsbranschen står inför och tvingas hantera i framtiden. Hos Nokas råder inga tvivel om att kompetensnivån måste höjas, det är fysisk närvaro i kombination med teknik och kunskapsbaserad bedömningsförmåga som är strategin för att möta framtiden. Det är därför positivt att läsa att universitetet i Köpenhamn faktiskt var först i världen med att inrätta och erbjuda en mastersutbildning i säkerhet. Det är en professionalisering som den här branschen behöver!

Jag vill tacka alla som har bidragit med intressant innehåll till årets upplaga av Säkra Sidor, som än en gång sätter säkerheten på dagordningen. Ett ämnesområde som vi alla på olika sätt fokuserar på baserat på vår egen bedömning och hur mycket risk vi accepterar att leva med. Vill också tacka alla medarbetare som varje dag, dygnet runt, bidrar till att skapa ett tryggare samhälle.

Heine Wang, koncernchef

SÄKRA SIDOR

Nokas är en ledande säkerhetskoncern med verksamhet i Norge, Sverige, Danmark og Finland. Företaget grundades 1987 och den förväntade omsättningen för 2016 ligger på närmare 4,6 miljarder norska kronor.

Nokas-koncernen har ca 7 900 anställda inom tre divisioner: Cash Handling, Security och Systems. Vi levererar säkerhets- och kontanthanteringslösningar till kunder i hela Norden. Som totalleverantör omfattar vårt erbjudande allt från säkerhetstjänster och tekniska säkerhetslösningar till industrioch säkerhetsbevakning samt värde- och kontanthantering.

Vårt kundlöfte ”Vi bryr oss” är förankrat i våra fyra kärnvärden: handlingskraft, samarbete, pålitlighet och engagemang.

Nokas vision ”Europas ledande totalleverantör av säkerhet för människor och värden” är drivkraften bakom företagets alla funktioner, tjänster och produkter.

—— Säkra sidor är en kundtidning från Nokas-koncernen.

Ansvarig utgivare: Heine Wang Redaktion/layout: Consilio Kommunikasjon AS —— post@nokas.no Läs mer om oss på www.nokas.no – www.nokas.se – www.nokas.dk – www.nokas.com Telefon: Norge

Sverige

Danmark

02580 +46 10-222 60 00 +46 77-550 07 00 +45 70 15 76 00

Innehåll

5

Janne Haaland Matlary:

Risksamhället är här: Vad innebär det?

—

2

Saab:

Levererar säkerhet till världen 6 — 14

8

Risk Management:

Allt fler studerar säkerhet i Danmark —

8

Petter Falch Pedersen:

Ny teknik kan aldrig ersätta människan —

10

Vi är Nokas:

Mina riskbedömningar —

12

Aviation:

Den goda resan —

14

Kontanter:

Världens vackraste pengar 18 Svensk och dansk sedelkonst —

22

20

Nokas Værdihåndtering:

Säker och kostnadseffektiv kontanthantering 21 — Private Security Expert:

Ökande behov av säkerhet i samhället — 18

20

22

Yrkesutbildning:

I vår bransch, som i samhället i stort, ställs allt större krav på kompetens 24 — Försvarsverk:

Det skandinaviska säkerhetsarvet —

26 SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR

6

Levererar säkerhet till världen Hundratusentals människor på flykt, krig och hot om terror har satt behovet av säkerhet och länders rätt att försvara sig på dagordningen. Behovet av trygghet är grundläggande, både för individer och stater.

Svenska Saab är med sina högteknologiska produkter för försvars- och säkerhetsändamål verksamt på alla kontinenter och levererar till stater och nationer i alla världsdelar. Varje år återinvesterar koncernen 25 procent av omsättningen i forskning och utveckling för att hela tiden kunna ligga i framkant och på så sätt bidra till ökad

säkerhet för både individer, samhälle och länder.

Stort säkerhetsbehov – Vi är verksamma i miljöer hetsnivån är mycket hög och ett betydligt bredare behov hetsmässiga åtgärder än vad

där säkerhar därför av säkerett företag

generellt har, säger Sebastian Carlsson, Vice President Press Officer hos Saab. ”Att känna sig säker är ett grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Tryggheten utmanas dock av många olika hot som krig, terrorism, olyckor eller naturkatastrofer”, skriver koncernen i sin inledning till fjolårets årsredovisning som redovisar en omsättning på 27 billioner svenska kronor.

Tar marknadsandelar Koncernen har en bred portfölj inom försvars- och säkerhetssegmentet och är en av få verksamheter i världen som producerar både stridsflyg och ubåtar.

– Vi har en stark position, upplever stabil tillväxt och tar marknadsandelar. Att vi är mindre än våra konkurrenter är en konkurrensfördel, eftersom vi har större omställningsförmåga och är flexibla. Dessutom har vi en högteknologisk kultur att bygga på, något som också är en konkurrensfördel, säger Carlsson som inte kan gå in specifikt på vilka säkerhetsåtgärder Saab har infört för att skydda den egna verksamheten. Han bekräftar dock att man parallellt med utvecklingen av ny teknik, system, produkter, tjänster och lösningar hela tiden arbetar

SAABS KÄRNVERKSAMHET • Flygteknik: Utveckling av avancerade och civila flygplan, bland annat stridsflygplanet ”Gripen”.

• Vapensystem: Integrerade stridssystem, nätverkslösningar, pansarvapen, missiler och ammunition.

• Styrsystem: System för ledning och samordning av militära operationer och för civila trafiksystem både för land, sjö och luftrum.

• Övervakningssystem: För spaning, luftvärn och övervakning.

• Undervattenssystem: U-båtar, obemannade farkoster, system för lokalisering, vapen och kommunikation.

Nokas blir Saabkoncernens nya samarbetspartner Nokas är från den 1 april 2017 ny säkerhetsleverantör till Saab AB. Nokas blir Saabkoncernens nya samarbetspartner avseende både personell bevakning och tekniska säkerhetslösningar.

Avtalet gäller i fem år och omfattar alla Saabs ca 45 verksamhetsorter i Sverige, samt ett flertal länder internationellt.

Nokas är i implementeringsfasen för att vara redo att leverera en komplett lösning från april 2017.

SÄKRA SIDOR

– Vi är väldigt stolta över att ha fått det prestigefyllda uppdraget att leverera bevakningstjänster och tekniska system till Saab. Nokas bygger nu upp en samordnad kundspecifik organisation för uppdraget och kommer att nyrekrytera minst 100 väktare och 40 säkerhetstekniker, säger Anders Lönnebo, VD på Nokas Security.

– Saab ställer höga krav på säkerheten och vi är nöjda med vårt val av leveran-

tör som jag är övertygad om kommer utveckla säkerhetsskyddet på ett positivt sätt.

Nokas breda erfarenhet av stora och komplexa uppdrag gör att vi känner oss trygga med Nokas som säkerhetsleverantör till våra anläggningar runt om i Sverige och världen, säger Torbjörn Nibelius, Fastighetsdirektör Saab AB.

Stort ansvar – Tekniska framsteg kräver större vaksamhet också i relation till säkerheten, säger presschefen.

Samtidigt som Saab utvecklar innovativa system för att öka tryggheten i samhället genomsyras företaget av insikten om att en del av de här systemen inte bara används i fred, utan också i konflikter. Detta innebär, enligt Carlsson, ett stort ansvar.

– Vi är helt beroende av kundernas tillit.

Mycket av det vi arbetar med är högkänsliga saker och förutsätter att vi exempelvis inte går in på hur vi arbetar för att skydda oss mot spionage, säger han.

Digital vaksamhet Samtidigt som digitala ytor och sociala medier ger fantastiska möjligheter kräver det

också mer när det gäller säkerhetsaspekten.

– Näringslivet generellt har nog ett starkare fokus på säkerhet idag än för bara några år sedan, men bara ett fåtal har insikt i vad som egentligen sker, i synnerhet i den digitala världen, säger Carlsson som inte kan gå in på om Saab upplever skillnader när det gäller säkerhetsnivån i de olika världsdelarna.

– Vi vill vara transparenta i den utsträckning vi kan och har exempelvis varit öppna om att antalet intrångsförsök ökar i takt med orderstorleken, säger han.

– Vi märker på det hela taget att stora utvecklingsprojekt idag utsätts för hot som inte ens fanns för bara tio år sedan. Utvecklingen har varit enorm, framför allt under de senaste tio åren.

Sebastian Carlsson, Vice President Press Officer hos Saab.

Foto: Saab

med säkerhetsaspekten i relation till detta.

I slutet av förra året låg Saabs orderstock på hela 114 miljarder svenska kronor, drygt tre gånger mer än för bara tre år sedan. En enorm tillväxt som beror på ett tålmodigt och fokuserat arbete med nya produkter i kombination med ett starkare tryck på marknads- och säljarbete.

7

Säkerhet i utveckling Säkerhetsutmaningarna växer bland annat i takt med den digitala utvecklingen.

– Så länge vi främst har stater och nationer som kunder finns det många säkerhetsmässiga hänsyn att ta, förklarar Carlsson.

Säkert är i alla fall att Saab kontinuerligt utvecklar nya säkerhetsrutiner i linje med den utveckling som sker i världen i övrigt, både fysiskt och digitalt. Det måste de. n

OM SAAB Svenskt teknikföretag.

Huvudkontor: Linköping Ett av de världsledande företagen inom produktion av högteknologiska produkter för försvars- och säkerhetsändamål både under vatten, på land och i luften.

Företagets största ägare är den svenska Wallenberg-familjen samt det brittiska försvarsföretaget BAE Systems.

Antal anställda: Cirka 14 000 Grundades 1937.

1990 såldes personbilsdivisionen till General Motors Corporation.

Bland Saabs dotterbolag finns Saab Bofors Dynamics, som är den ena halvan av den tidigare försvarskoncernen AB Bofors. Saab AB är också underleverantör till Airbus och Boeing Foto: Stefan Kalm © Saab AB SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR Karen Lund Petersen, förste amanuens vid universitetets center för avancerad säkerhetsteori

8

Stor tillströmning till säkerhetsstudier i Danmark I våras genomförde cirka 30 studenter masterstudier i säkerhet vid universitetet i Köpenhamn, en utbildning som danskarna för närvarande är ensamma i världen om att erbjuda.

– Den här utbildningen kombinerar Security Risk Management och Political Science, vilket är unikt, säger Karen Lund Petersen, förste amanuens vid universitetets center för avancerad säkerhetsteori och arkitekten bakom mastersutbildningen som inrättades vid universitetet i Köpenhamn för tre år sedan.

Behöver personer med yrkesutbildning – Målet är att utbilda personer som har en bättre förståelse för ämnesområdet, inte bara teoretiskt, utan också praktiskt, fortsätter hon.

Utbildningen handlar om allt från hur ett företag rent kommunikationsmässigt hanterar oönskade upptäckter i exempelvis livsmedelsproduktion till hur företag förhåller sig till terrorhot.

– En allt mer globaliserad värld förändrar riskbilden. Säkerhetsbedömningar är inte längre något för enbart polis och militär.

För ett växande antal privata och offentliga företag har sådana bedömningar blivit en del av verksamheten. Då är det viktigt att se till att de får kompetent personal som kan hantera uppgifterna, betonar Lund Petersen för Säkra Sidor.

Också i Norge Studenterna kommer från hela världen, 40 procent av dem från Skandinavien.

– Från Norge kommer det särskilt många sökanden från Stavanger, berättar Lund Petersen och påpekar att universitetet i Stavanger också erbjuder en mastersutbildning SÄKRA SIDOR

i säkerhet, men att den främst vänder sig till personer som redan arbetar och har en utbildning inom andra ämnesområden.

– Hos oss erbjuder vi en ren kandidatutbildning och har ett annat forskningsbaserat studieupplägg, säger hon och tillägger att de i år hade runt 350 sökande, vilket tyder på att dagens 40 studieplatser i framtiden kan bli fler.

– Absolut. Men det viktigaste nu är att se till att vi bygger upp en kvalitetsutbildning där vi tar in och utexaminerar duktiga personer, något som inte bara är till fördel för oss, utan också för de företag som anställer våra studenter.

Bra meriter De studenter som gick ut i våras hade inga problem att få jobb och spännvidden är ganska stor: – En del har fått anställning inom underrättelsetjänsten, andra på avdelningar för säkerhet och strategi i stora företag som Carlsberg och Falck, och flera har gått in i säkerhetsföretag som Nokas, berättar Lund Petersen.

Traditionellt har säkerhet ansetts vara en utgiftspost för företag i det privata näringslivet. Enligt Lund håller det på att förändras: – Allt fler företag satsar på risk och säkerhet, är hennes erfarenhet.

– Vilka är de största utmaningarna i säkerhets- och riskarbetet idag, som du ser det?

– I det här arbetet kan vi aldrig säkert veta vilket beslut som är det rätta. Datavolymer kan många behandla, men det hjälper inte så mycket om man inte vet hur materialet ska användas. Våra studenter vet vad som står

Foto: Paolo Bona / Shutterstock.com

på spel och är tränade i att fatta bra beslut.

Utbildningen är praktiskt inriktad och undervisningen bygger på verkliga fall.

Också en affärsmässig sida Många privata företag anställer idag personal med bakgrund hos polisen eller militären för att lösa utmaningar inom risk-, beredskaps- och säkerhetsarbete, något

Namn:

Maja Felicia Falkentoft

Ålder:

26 år

Från

Köpenhamn, Danmark

som Karen Lund Petersen har förståelse för: – Idag är det först och främst de som har erfarenhet både när det gäller säkerhetsbedömningar och riskanalyser, men de saknar den affärsmässiga sidan och det är här vi kommer in. Våra kandidater har både och, något som allt fler företag värderar högt. n

Bachelor: International Development and Global Studies, Universitetet i Roskilde Master: Security Risk Management, Köpenhamn, sista året.

Varför valde du mastersutbildningen i Security Risk Management?

– På presentationsdagen för utbildningen sades bland annat att våra möjligheter att göra något i en värld som ständigt förändras också förändras. Trots att vi idag har tillgång till mer information än någon gång tidigare kan vi fortfarande vare sig veta eller förutse allt, men vi kan skapa strategier och handlingsunderlag utifrån förståelsen av att världen just nu befinner sig i konstant förändring. Jag var såld – och sökte!

Vad har studierna lärt dig så här långt?

– Vi arbetar i en politiskt bred, men även fallspecifik kontext. Jag har lärt mig att använda min generella kunskap om internationella förhållanden och säkerhetsanalyser för att analysera konkreta förhållanden och lägga upp strategier för olika organisationer i politiskt osäkra och okända omgivningar. Jag vet inte allt om hoten från IS, som folk ofta frågar mig om när jag berättar att jag studerar säkerhet och risk.

Men jag har fått arbeta med klimatsäkerhet, krisberedskap, kontraterror, underrättelse, kriskommunikation och diplomati.

Jag har gjort praktik på ett privat underrättelse- och analysföretag, där säkerhet och risk var en sak och jag har haft utbyte i Paris, där säkerhet och risk var något helt annat. Men det är också poängen. För man ska inte gå ut härifrån med en teknisk de-

finition av vad säkerhet eller risk är. Kort sagt får vi en utbildning där vi kan jobba med säkerhet och risk, inte bara ur ett tekniskt-operativt perspektiv, utan också ur ett politiskt, internationellt och sociokulturellt perspektiv. Det är superviktigt idag, då både statliga och privata företag måste förhålla sig till komplexa hot och riskbedömningar när det gäller såväl klimat som cyberspace och terror.

Hur ser du på din framtida yrkeskarriär – och varför?

– Just nu arbetar jag som forskningsassistent vid Centre for Advanced Security Studies här vid universitetet och vid Dansk Institut for Internationale Studier, där jag håller på med ett working paper om antiterroråtgärder på flygplatser. Jag arbetar också som frivillig vid Atlantsammenslutningen, som är NATOs folkinformationsorganisation i Danmark. Men om jag ska tänka framåt hoppas jag att kunna använda min utbildning för att gå in i säkerhetsrelaterade utmaningar och se på hur vi både politiskt och organisatoriskt kan ta oss an dem. Gärna inom de klassiska, statliga organisationerna, men också inom det privata näringslivet och i internationella organisationer. Hela poängen med Security Risk Management är ju just att kunna navigera brett, innovativt, pragmatiskt och gränsöverskridande. n

SÄKRA SIDOR

9

RISKBEDÖMNINGAR

10

Foto: Nokas

SMARTA HUS Kombinationen av övervakning, styrning, regle­ ring och optimeringsinredningar i en byggnad. Målet är att samköra och automatisera processerna i en byggnad.

Ordet smarta hus är inte något entydigt definierat begrepp, utan ett samlingsbegrepp för mer eller mindre automatiserade och intelli-

SÄKRA SIDOR

ELLER HEMAUTOMATION genta funktioner som ska bidra till lägre energiförbrukning, ökad komfort, enklare service och en högre säkerhetsnivå i hus och byggnader.

Allt fler kommuner i Norge har under de senaste åren valt att införa smarta hus-teknik.

Det finns flera nivåer för styrning. Från enk-

la installationer som detektorer och timer till mer omfattande lösningar.

Totalt sett har Norge en del kvar att göra när det gäller både passivhus och totala integrerade hussystem som i större utsträckning används i exempelvis Tyskland. (Källa: Wikipedia)

Foto: Consilio

Ny teknik kan aldrig ersätta människan

11

Petter Falch Pedersen, koncernchef för kundrelationer och kommunikation inom Nokas

– Vårt komparativa försteg är responsorganisationen. När panelen lyser rött måste någon komma. Vi har servicetekniker och väktare i hela Skandinavien, på vakt dygnet runt.

Det säger Petter Falch Pedersen, koncernchef för kundrelationer och kommunikation inom Nokas. Han pratar om den tekniska utvecklingen inom övervakning, styrning och reglering av byggnader och om Nokas roll i detta.

Stora aktörer – Det är de stora aktörerna som ligger i framkant, Samsung, IBM och Google.

Samsung har exempelvis sagt att alla deras TV-skärmar ska vara IOT-enheter (Internet of Things) innan slutet av 2017, det vill säga att de ska kunna kommunicera, förklarar Falch Pedersen och fortsätter: – Kylskåp, värmekällor, varmvattenberedare, alla saker ska kunna kommunicera, påpekar han och jämför framtida byggnader med dagens helautomatiserade bilar.

– För bara tio år sedan kunde vi själva fixa småsaker på bilen. Idag är det omöjligt. Men om ett fel inträffar måste vi få tag på människor som kan hitta och åtgärda felen. Samma sak gäller för så kallade smarta hus och hemautomationssystem. Om tekniken inte fungerar spelar det ingen roll hur fantastisk den är.

– Hur ställer sig Nokas till den tekniska

utveckling som sker på det här området?

– Vi ska inte gå in och konkurrera med de stora, utan utveckla vår spetskompetens.

Nokas har responsapparaten, serviceteknikerna som hittar och åtgärdar fel i de tekniska systemen i framtidens smarta hus och byggnader.

Nokas ska ansluta sig Koncernchefen följer utvecklingen noga.

– Larmproduktvärlden är begränsad. Vi vet vad som händer och vi följer marknadsutvecklingen oavsett om det handlar om Apple-koncernens nylanseringar eller norska Lyse Energys koncept för smarta hus.

Han fokuserar på att Nokas ska vidareförädla det de är bra på och inte frestas att gå in som aktör på området för teknisk utveckling.

– Ingen har hittills tagit fram ett övergripande system som kan styra allt i ett hem eller i en byggnad, oberoende av vem som har levererat de olika produkterna och vilken design eller installation de har. Men det är nära. Inom kort får vi det branschen har pratat om i över 30 år, ett system som oberoende av design, produkt och leverantör styr hela huset eller byggnaden. Då ska vi vara

med och ansluta oss med vår spetskompetens och våra produkter, betonar han.

Tryggare?

– Kommer vi att känna oss tryggare med den nya tekniken, tror du?

– Det är fantastiskt att vi nu exempelvis kan montera sensorer i sängen för att övervaka att ingen ligger kvar där för länge. Men någon måste ändå agera på larmet. Även om tekniken ger oss möjligheten att övervaka och styra många funktioner kommer människor ändå att vara den viktigaste resursen för säkerhet och trygghet, konstaterar han.

Enligt Falch Pedersen är det bara en tidsfråga innan nya produkter lanseras på såväl privat- som företagsmarknaden, innovativa system som gör det möjligt att övervaka och fjärrstyra nästan vad som helst i en byggnad: Dörrar, fönster, ljus och värme, ventilation, brandlarm, lås, åtkomstkontroll och larm är bara några saker. Ändå: – Vi är mycket väl positionerade med vår service- och utryckningsapparat. Ingen teknik kan ersätta ett kallt huvud och ett varmt hjärta! n

SMARTA HUSKOMPONENTER

INTERNET OF THINGS (IOT)

Smarta hus används ofta om olika styrsystem för ljus, värme, brandsäkerhet, inbrottsskydd och ventilation i bostäder.

IOT syftar på en teknik som gör att de saker vi omger oss med ska kunna kommunicera, t.ex. kylskåp, TV, värmekällor och varmvattenberedare.

Du kan lätt kontrollera allt från ljus, värme, elförbrukning, persienner, garageport, ytterdörr, kamera, ventilation till ljud och bild i bostaden bara med hjälp av några enkla brytare eller via surfplatta/mobil. (Källa: Wikipedia)

Samsung säger i sitt Statement: ”By 2017, all Samsung televisions will be Internet of Things (IOT) devices and in five years (2020) all Samsung hardware will be IoT ready, further accelerating the expansion of IoT devices available in the market.”

SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR

Vi är Nokas!

———————————————————————————————————————————————————

12

«Mina riskbedömningar» Vi gör alla riskbedömningar varje dag, medvetet och omedvetet.

Bedömningar som resulterar i en mängd handlingar och val.

Vilka riskbedömningar gör du under en dag? Här berättar Nokias anställda från Danmark, Sverige och Norge om sina bedömningar.

Brian Hansen, Driftsleder – Danmark Arbejdsmæssigt har min adfærd selvfølgelig ændret sig løbende, men det er svært at registrere og sætte ord på, men det skyldes måske, at det er naturligt for mig at følge regler og procedurer. Til gengæld er jeg som privat­person blevet ekstremt opmærksom på sikkerhed på mange områder.

F.eks. ser jeg ofte steder, hvor jeg synes, man burde sætte et hegn op omkring en bygning, i børnehaven spot­ter jeg kasser eller lign., der er stillet udenfor på en måde, der giver børnene en mulighed for at klatre over hegnet. Jeg ser mulighed for at øge sikkerheden alle vegne.

Annelise Maile Sandvold Vekter i resepsjon – Norge Som vekter i en resepsjon i oljesektoren er risiko­vurderinger noe som gjennomsyrer hele bedriften. Det legges stor vekt på HMS i alle ledd både onshore og offshore. Derfor er vår arbeidshverdag veldig trygg i forhold til andre vektere. Privat er jeg mor til en tenåringsgutt og her er det risikovurdering på et høyt plan hele tiden. Ellers er jeg bevisst på at gangen og rømningsveier hjemme ikke er blokkerte, og har gitt førsteopplæring til sønnen min med instrukser om hvor nærmeste hjertestarter er.

Jan Delff Salgskonsulent – Danmark Jeg tænker over hvilke informationer, jeg videre­giver og til hvem. Dette gælder både i fritid og jobmæssigt.

SÄKRA SIDOR

Sandra Pettersson Värdetransportör – Sverige Jag är extra försiktig när jag har med mig barnen vid tex köpcenter och andra platser där det rör sig mycket människor, vad det är för människor runt omkring oss. Vi har en hemlig kod hemma med barnen så de inte ska följa med andra, utan uppmanar dem att skrika högt och springa om det kommer fram någon främmande människa och vill att de ska följa med. Frågar någon vad jag jobbar med nämner jag aldrig att jag är värdetransportör utan håller mig till att jag är väktare för att inte utsätta mig eller familjen för onödiga risker.

Rikard Petersson Säkerhetstekniker larm – Sverige Jag tror i grunden gott om människor men när jag befinner mig på platser som känns osäkra blir jag mer uppmärksam, inte så att jag nervöst slänger med blacken, utan mer att jag medvetet utstrålar självförtroende samtidigt som jag vet vad som händer runt omkring. Det är på samma sätt när jag och min familj är ute och äter på restaurang, jag sitter aldrig med ryggen in mot rummet.

Jag gillar att studera människor och gillar inte att folk rör sig bakom min rygg. Jag ser också till att min telefon alltid är laddad till minst 50%, med den kan ringa efter hjälp men är den död gör den ingen nytta.

Hellen Carlbom Administratör – Sverige - Det som är viktigt för mig är att känna mej trygg när jag är ute på kvällen, om jag inte har tagit bilen. Jag ser då till att någon anhörig möter mej vid bussen eller tunnelbanan om jag kommer hem efter mörkrets inbrott.

13

Rikke Tjæreberget Objektleder – Norge Jeg er opptatt av trafikksikkerhet for jeg bruker sykkelen i jobb. Jeg leser aktivt trafikkbildet og tar ikke for gitt at folk ser meg på sykkelen.

Jeg bruker alltid hjelm! Når jeg møter personer påvirket av rus vurderer jeg alltid deres tilstand og velger å bruke stikkvest, da jeg tenker at det er en risiko for at folk jeg møter i jobben har våpen. Jeg tar en aktiv risikovurdering ved å lese kroppsspråk og ved å se an situasjonen før jeg går inn i den.

Louise Wohlert Hansen Administrativ medarbejder – Danmark Efter jeg er kommet ind i sikringsbranchen, er jeg blevet mere opmærksom på, hvor meget man egentlig bliver overvåget - både i det offentlige og i det private rum. Jeg har også selv overvejet at få installeret sikring i mit private hjem, da det er en god tryghed at have. Endvidere er jeg også blevet mere opmærksom på, hvad der sidder af sikring, de steder jeg kommer.

Björn Sköld Larmoperatör – Sverige - I arbetet på larmcentralen har jag alltid högt säker­hets­tänk när jag jobbar med våra kunder. Som båtägare åker jag aldrig utan flytväst, och när jag kör bil har jag alltid säkerhetsbältet på. I övrigt gör jag alltid omedvetna riskbedömningar i princip varje dag när jag cyklar i stockholmstrafiken.

Karina Kristiansen Driftsleder – Danmark Ved nærmere eftertanke er jeg dog kommet frem til, at der er ét sted, hvor min adfærd ubevidst nok har været lidt anderledes end andres, der har et mindre risikofyldt arbejde, og det er på de sociale medier. Her deler jeg ingen information om, hvor jeg arbejder. Derudover kan jeg mærke, at jeg i mange situationer, som f.eks. når jeg nærmer mig min arbejdsplads, meget bevidst observerer området, biler og personer, da jeg forstår vigtigheden af den adfærd i vores arbejde.

Lennart Hansen Verditransportør – Norge Risikovurdering er noe jeg alltid gjør selv om de ikke alltid er så bevisste. Alt ifra hvilket vær det er ute og hva jeg bør ha på meg av klær, til de mer de arbeidsrelaterte risikovurderingene du må gjøre som verditransportør. Planlegge rute og arbeide på en trygg og sikker måte. Jeg må ha et forhold til hva jeg skal gjøre om det skulle oppstå en uønsket situasjon.

Siden jeg ferdes så mye i trafikken så tar jeg fortløpende risikovurderinger her også.

Håvar Solberg Tekniker – Norge Jeg tar så mange vurderinger i løpet av dagen. Vurderingene ligger liksom i ryggmargen, en tar kontinuerlig mange små valg. For eksempel når en kjører bil, bruker gardintrapp, arbeider i høyden osv.

SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR

14

Resrutt: Oslo-Stockholm

Den goda resan Idag innebär en resa att man förflyttar sig med hjälp av företag som ger dig kundlöften om en bekväm och trygg resa. Att resa innebär att du måste acceptera att bli övervakad, kontrolleras, skannad och följd. Det ska kännas tryggt att vistas i en kontrollerad miljö, men då måste kontrollen utföras med respekt och på korrekt sätt.

Först då kan det bli en bra resa.

SÄKRA SIDOR

Det är tidigt på morgonen och jag är på väg till Stockholm. Jag hör hur min rullväska möter stengolvet när den snabbt dras mot rulltrappan. Det är lugnt och få resenärer. Det är konstigt att tänka sig att drygt 250 000 människor passerar här varje dag. Men jag vet förstås att jag inte är ensam. För på Oslo Sentralbanestasjon finns det mer än 400 kameror som övervakar området och utbildad säkerhetspersonal följer kontinuerligt allt som sker från kontrollrummet. En del av passagerarna runt omkring mig är inte resenärer, utan personer som arbetar i civila kläder för att kunna vara på plats om något inträffar. På väg ned i rulltrappan har jag överblick och nu ser jag tydligt vilka som arbetar som säkerhetsvakter med Nokas uniform den här morgonen. De som helt tydligt följer det som händer är i beredskap. Hjälpa till, om jag behöver hjälp. Svara på frågorna, om jag frågar.

Från spår 15 går flygtåget ut till Oslo Lufthavn. Redan innan jag går på tåget har jag varit i kontakt med säkerhetspersonal

Foto: Bård Gudim

15

Foto: iStock

’’

Efter två minuters väntan får jag mitt bagage incheckat av en säkerhetskontrollant som önskar mig såväl en bra dag som en trevlig resa.

Många uppgifter på kort tid, men de flesta passagerare har bra rutiner. De flesta av oss har blivit resvana.

Efter att ha checkat in går jag rakt igenom den nya säkerhetsslussen, världens första i sitt slag. De traditionella säkerhetsområdena har bytts ut mot stora gångar eller slussar. Från april 2017 kommer 30 sådana slussar att sköta säkerheten och göra att upplevelsen blir bekvämare för resenärerna. Efter två minuters väntan får jag mitt bagage incheckat av en säkerhetskontrollant som önskar mig såväl en bra dag som en trevlig resa. Rutinen är inte särskilt annorlunda än tidigare, men upplevelsen av platsen och själva området är bättre. Jag har större rörelseutrymme för både mig och mitt bagage. På så sätt blir det lättare att ta ut dator, lägga flytande kosmetikpro-

dukter i påse, ta av mig skorna samt hålla ordning på och visa upp mina resehandlingar. Många uppgifter på kort tid, men de flesta passagerare har bra rutiner. De flesta av oss har blivit resvana.

Foto: Consilio

från Nokas. Flygtåget, företaget som berättar att jag kan ”slappna av” hela vägen.

Genom det löftet erbjuder de en resa som inte bara ska vara trygg, utan också bekväm. Det är den också. För man reser bekvämt när man känner sig omhändertagen och efter 19 minuter med bekväma säten, wifi, kaffe och utsikt ankommer jag redo för min flygning till landets huvudflygplats.

Drygt 25 miljoner1 resenärer förväntas kontrolleras under 2017 och globaliseringstrenden gör att man förväntar sig att siffran bara kommer att stiga under de kommande åren. Branschen genomgår en mycket kraftig utveckling. Det är inte bara resenärerna som förändras, utan det gör också i stor utsträckning regelverket som både årligen, och ofta flera gånger under året, inför nya krav. Dessutom innebär nya tekniska lösningar möjligheter till ständigt ökad kontroll.

Nokas ansvarar för både säkerhetskontrollen och terminalens inomhus- och utomhusområden. Det är dock säkerhetskontrollen som de flesta har en relation till. - Under 2014 inledde vi ett omfattande arbete för 1 http://www2.hrgworldwide.com

Redan innan jag går på tåget har jag varit i kontakt med säkerhetspersonal från Nokas.

SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR

16

att effektivisera säkerhetskontrollen.

Genom att utveckla mer noggranna processer lyckades vi genom standardisering öka både kvaliteten och tidsåtgången i arbetet.

I kombination med rätt bemanning och inte minst tillräcklig bemanning har vi lyckats, förklarar chefen för Nokas Aviation Security, Kjell Frode Vik, när vi träffas på terminalen. - Året därpå registrerades den genomsnittliga väntetiden till två minuter och hela 99,97 procent av resenärerna tillbringade mindre än 15 minuter i säkerhetskontrollen2. Med de nya slussarna ser vi ytterligare möjligheter att öka kvaliteten och inte minst möjligheter att ge passagerarna en ännu bättre start på resan.

– Vi sätter hela tiden upp nya mål om att höja prestationerna och kvaliteten, betonar Vik, som ansvarar för 900 medarbetare, utbildade och särskilt certifierade för olika uppgifter på flygplatsen. – För många är säkerhetspersonalen i säkerhetsområdet de första personer som resenärerna pratar med under sin resa, förklarar Vik. Det ger oss ett stort ansvar. Vi finns på plats för att ge dem en bra start på en trygg resa. Det innebär att vi måste kontrollera och utföra säkerhetsrutinerna så att de upplevs som positiva säkerhetsåtgärder och inte en negativ kontrollhandling, betonar Vik. Ökad kompetens, certifiering, utbildning och stort fokus på chefsrollen från första ledet och uppåt är den strategi vi använder för att utvecklas och kunna uppfylla ständigt nya krav och förväntningar.

VD för Nokas Security AB. Flygplatsen med cirka 24 miljoner passagerare räknas som Nordens tredje största efter København Lufthavn och Oslo Lufthavn. Lönnebo har precis anlänt från Stockholm och ska tillbringa arbetsdagen på Oslo Lufthavn tillsammans med kollegan Kjell Frode Vik. I Sverige kommer 600 personer, utbildade och certifierade i Nokas regi, att ha ansvaret för att kontrollera passagerarna på fem olika kontrollpunkter fördelade på fyra terminaler. Dessutom ska allt bagage kontrolleras av Nokas. - Det innebär en del andra logistiska utmaningar än vad Oslo Lufthavn är vana vid, där allt är samlat i ett område. Men både uppgifter och regelverk är relativt lika så de flesta erfarenheterna från Norge kan mer eller mindre överföras direkt till Sverige, betonar Lönnebo.

- Avtalet mellan Nokas och Swedavia gäller i första omgången för tre år med option på ytterligare fyra år. Vi investerar därför långsiktigt och stort i uppgiften både genom kompetensöverföring och utbild-

- Nokas erfarenhet och förmåga att skapa resultat var självfallet mycket viktigt i konkurrensen när Swedavia valde att ge Nokas ansvaret för att ta över säkerhetskontrollerna på Stockholm Arlanda Airport från 1 januari 2017, bekräftar Anders Lönnebo, 2 https://insideflyer.no/

Kom-ihågregel under utlandsresan: Betala alltid i lokal valuta när du befinner dig i utlandet. När du betalar med kort fastställer betalstället valutakursen. Vid betalningstillfället är det ofta svårt att sätta sig in i villkoren.

Som huvudregel kan du vara ganska säker på att de alltid är sämre än den kurs som Visa eller Mastercard erbjuder. I vissa länder kan butiker dessutom lägga på en avgift vid betalning i svenska kronor.

Foto: Consilio SÄKRA SIDOR

ning av våra anställda så att vi direkt efter årsskiftet klarar att ta över uppgiften med en mycket hög kunskaps- och servicenivå, betonar Lönnebo. Hela Nokas värdekedja är implementerad för rekrytering, utbildning, certifiering, uppföljning och närvaro av ledningen. På så sätt ska vi höja kvaliteten och trygga resan för passagerarna också i Sverige, avslutar Lönnebo.

Då är vår tid ute eftersom flyget till Stockholm utannonseras som klart för boarding och jag, som är passagerare, måste tacka för samtalet och gå till gate E25. Väl medveten om att både jag själv, res- och handväskan har granskats av såväl maskiner som mänskliga ögon. Det gör mig inte särskilt mycket, ja, faktiskt inget alls. Jag är glad att de andra passagerarna har genomgått samma kontroll och att vi alla behandlats lika. Jag känner mig både väl till mods och trygg när jag sätter mig på flyget till Sverige. På väg till flygplatsen som blir professionaliserad med ny säkerhetspersonal.

Det känns redan som en bra resa. n

Foto: Consilio

SÄKERHETSTIPS NÄR DU SKA UT OCH RESA 17

1. Var noga med att se till att du har reseförsäkring. Tänk på att när du betalar resan med betalkort så utfaller automatiskt försäkring för resan.

2. Ta kontakt med läkaren angående vaccination om du är osäker på om du behöver det.

Anders Lönnebo, VD för Nokas Security AB, och Kjell Frode Vik, chef för Nokas Aviation Security

3. Utnyttja myndigheternas erbjudande om att registrera dig vid utlandsvistelse.

På så sätt blir det enklare att få tag på dig om en krissituation skulle uppstå.

I Sverige kan du registrera dig på www.swedenabroad.com/svensklistan, i Norge kan du registrera dig på: www.reiseregistrering.no och i Danmark på www.danskerlisten.um.dk 4. På utrikesdepartementets webbplats får du viktig information och reseråd om olika destinationer och resmål.

5. Ficktjuvar finns överallt. Ha ett penningbälte runt midjan eller en väska runt halsen för att förvara kontanter, betalkort och eventuell mobiltelefon.

6. Uppge kontaktinformation hemma.

Inte tillgänglig på mobiltelefonen, dåligt nätverk eller förlust av mobiltelefon kan vara några av orsakerna till att du inte är tillgänglig för andra som behöver lämna viktiga besked. Uppge därför alltid kontaktinformation till det ställe du bor på. Om du ska besöka flera länder ska du lämna en resplan.

7. Se till att alltid ha med lite kontanter i lokal valuta. Det finns många platser i utlandet där det inte går att betala med kort. Små sedlar och mynt är man helt beroende av om man vill handla på de flesta marknader runt om i världen.

8. Märk bagaget så kan du undvika att någon tar din väska i tron att den är deras. Det kan ta lång tid innan misstaget upptäcks.

9. Undersök i förväg hur du ska ta dig från flygplatsen till hotellet. Då slipper du överväga onödiga och ofta mycket olönsamma transportlösningar när du bara vill komma till hotellet.

10. Ta en bild av passet, resedokument, vouchers och annat. Då blir det mycket lättare att skaffa fram nya om de försvinner på något sätt.

SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR

DEN NYA NORSKA SEDELSERIEN:

Världens vackraste pengar 18

– Pengar måste ha auktoritet. En genomarbetad design kommunicerar djupare konstruktioner. Det måste ligga professionalitet bakom, också i det som inte har med själva säkerheten att göra.

Martin Gran, chef för Snøhetta Brand Design

Svaret kommer på frågan om varför sedlar behöver ett eget uttryck och det är Martin Gran, chef för Snøhetta Brand Design, som uttalar sig. Han borde veta vad han pratar om. Snøhetta står bakom designförslaget som utgör utgångspunkten för baksidan på de nya norska sedlarna som enligt plan lanseras i form av 100- och 200-kronorssedlar under våren 2017.

Historia och nutid Snøhettas pixlade design av kustlandskapet vann bankens tävling tillsammans med Metrics mjukare och mer avbildande sätt att ta sig an temat. De sistnämndas design utgör framsidan och Snøhettas baksidan.

Det tema som alla designers skulle ta sig an var helt enkelt ”havet”.

– Varför satsade ni på en pixlad design?

– Vi ville ta med oss historien in i vår moderna tid, i synnerhet nu då många hävdar att de analoga pengarna snart kommer att försvinna. Pixlarna återspeglar mosaikens språk 3 000 år före Kristus, samtidigt som de är ett uttryck för vår tids högst vardagliga användning av bilder uppbyggda av pixlar, förklarar Gran, som för egen del tror att Snøhettas design kommer att leva kvar ett bra tag och inte heller kommer att bli Norges Banks sista sedeldesign.

– Vi tror att de analoga pengarna kommer att finnas kvar. På samma sätt som böcker.

De försvann inte heller.

SÄKRA SIDOR

Konstnärliga kronor Sedelserien har redan fått stort internationellt erkännande och nominerades bland annat till Storbritanniens mest prestigefyllda designpris, British Design Museums ”Designs of the year 2015”. ”Kalla det ett skäl att vara tacksam för att Norge aldrig anslöt sig till euron; kalla det konstnärliga kronor”, skrev The Atlantic när sedeldesignen först presenterades och beskrev Norges nya sedlar som ”ett konstverk”. CNN menade å sin sida att de nya norska sedlarna kommer att bli en av utmanarna om titeln världens vackraste kontanter och abcNEWS presenterade nyheten på följande sätt: ”När man är ett europeiskt land som inte är med i EU kan man lika gärna skapa en fantastisk valuta”.

Internationellt erkännande Att bokstavligt talat hela världspressen anmälde sitt intresse och kom med unisont beröm var inte ens välmeriterade Snøhetta förberedda på.

– Världens största tidning, Yomiuri Shimbun, med en upplaga på 8,3 miljoner, skickade till och med en journalist för att göra ett reportage om detta, vilket ledde till ett halvsidesuppslag, berättar Gran och berättar att sedeldesignen gav 40 000 unika träffar på Snøhettas webbplats enbart under tre dagar. Det kan jämföras med att Operan i Bjørvika hade 25 000 unika träffar på ett år.

– Det här har varit ett formidabelt projekt för

oss också rent PR-mässigt, konstaterar chefen för Snøhetta Brand Design.

- Vad tror du ett det enorma intresset beror på?

– Pengar är viktigt. Jag tror att det är så enkelt.

Designsamarbete Norges Bank valde att arbeta vidare med en kombination av två inlämnade förslag, där framsidorna utvecklas med utgångspunkt från förslaget från The Metric System och Terje Tønnessen. Hur har det varit?

– Vi fokuserar på koncept. Det är strategierna bakom det grafiska uttrycket som räknas. Inte uttrycket i sig. Metrics illustrationer hänger väl samman med vårt koncept som vi har kallat ”Gränslös Skönhet” och som har styrt hela processen. Martin Gran kallar sedeldesignprojektet Snøhettas hittills mest sociala projekt.

– Vi har fokus på offentlighet i våra projekt, exempelvis att människor ska kunna gå på operataket i Oslo. Men det här är mycket större, för varje sedel lever länge och byter händer många gånger, säger Snøhettas Martin Gran.

Baserat på designskisserna omarbetar Norges Bank det grafiska uttrycket till sedelspråk genom att bland annat integrera och synliggöra säkerhetskomponenter. De färdiga sedlarna kommer därför att avvika en del från utgångspunkten som visas på bilden av sedlarna här i artikeln och den slutliga utformningen presenteras med stor sannolikhet i slutet av året. n

’’

– Vi tror att de analoga pengarna kommer att finnas kvar.

På samma sätt som böcker. De försvann inte heller.

Martin Gran, Snøhetta

19

De nya sedlarna är här utförda enligt Norges Banks riktlinjer. De måste antingen under 50% av originalstorleken eller över 150%.

Lösningen får aldrig vara så bra att de kunde förväxlas med äkta sedlar. Den stora 50-kronor sedeln över är därför suddig.

De nya norska sedlarna (lanseras enligt plan i 2017) har fått stort internationellt erkännande.

De norska sedlarna har samtliga havet som tema och har en avbildande framsida och en pixlad baksida.

SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR

20

Svensk och dansk sedelkonst Svenska Riksbanken lanserade ifjol sitt hittills största utbyte av sedlar och mynt. Designen är framtagen av konstnären Göran Österlund på temat ”kulturresan”. Kända svenska kulturpersonligheter från 1900-talet pryder framsidorna på de nya sedlarna, där vi känner igen bland annat Astrid Lindgren, Evert Taube och Greta Garbo. Sedlarnas baksida är dekorerade med typiska natur- och stadsmiljöer från den del av Sverige som de är födda i eller som har betytt mycket för dem.

I Danmark presenterade Nationalbanken sin nya sedelserie 2009 och har i likhet med Norge valt att gå ifrån porträtt och istället fokusera på landskap. Uttrycket är framtaget av konstnären Karin Birgitte Lund och visar kända danska broar och forntidsfynd.

Broar som förbindelser mellan landsdelar och broar som förbindelse mellan dåtid och nutid. Nutiden representeras av broarna, medan forntiden representeras med hjälp av fem karaktäristiska forntidsfynd som hittats i områdena kring broarna. n Den svenska 20-kronorssedeln med Astrid Lindgren kom på andra plats när The International Bank Notes utsåg världens vackraste sedlar 2015.

De danska sedlarna uttrycker en förbindelse mellan landsdelar, dåtid och nutid.

Foto: Danmarks Nationalbank

SÄKRA SIDOR

Foto: Sveriges Riksbank Foto: Nokas

21

Med två nya, toppmoderna uppräkningscentraler uppfyller Nokas Værdihåndtering i Danmark inte bara danskarnas strängare krav på kontanthantering, utan också behovet av större kapacitet.

– Vi har en stor marknadspotential. Med de nya uppräkningscentralerna kan vi exempelvis betjäna både de mindre och ­ stora bankerna, som vi tidigare inte har haft tillräcklig kapacitet för, konstaterar chefen för Nokas Værdihåndtering i Danmark, Peter Junge. De två nya centralerna, en på Jylland och en på Själland, kommer enligt Junge att vara fullt operativa vid årsskiftet.

Centralen på Jylland är redan i drift.

Säkerheten i högsätet – Genom detta är både systemen för säkerhetsledning, transport och byggnader certifierade i enlighet med de nya standarderna för kontanthantering (DS 3999).

Vi uppfyller både befintliga och framtida branschkrav, vilket innebär en tjänst med högre effektivitet och säkerhet än tidigare, framhåller Junge som betonar att just de strängare kraven på säkerhet var en viktig orsak till att Nokas valde att genomföra de här investeringarna nu.

– Vi sätter säkerheten först. Därför var det naturligt för oss att göra det här, säger han.

För nuvarande och framtida Nokas-kunder är budskapet tydligt: – Det är en sak att vi kan ta emot fler och större kunder. Men viktigast är att vi med de nya uppräkningscentralerna kan erbjuda en betydligt högre säkerhet i kontanthanteringen.

Foto: Danmarks Nationalbank

Kontanternas framtid De nya uppräkningscentralerna är också ett tecken på hur Nokas, som ett av Nordens ledande säkerhets- och kontanthan-

Foto: Nokas

Säker och kostnadseffektiv kontanthantering Peter Junge, chef för Nokas Værdihåndtering i Danmark

teringsföretag, bedömer betalmarknaden och kontanternas framtida plats på den.

– Priset på kontanthantering är mycket konkurrenskraftigt jämfört med exempelvis butikernas betalterminaler. Den är dessutom lika effektiv. När vi samtidigt vet att ”cyber crime” är ett växande fenomen, medan antalet rån minskar, ser vi absolut framför oss att kontanterna kommer att finnas kvar som ett alternativt betalningsmedel även framöver, konstaterar Junge och tillägger att antalet värdetransportrån i Danmark under de senaste fem åren har varit nästan noll.

Ser mot Europa Nokas Værdihåndtering, som idag främst betjänar kunder i de nordiska länderna, tittar också mot Europa.

– Vi behöver inte bege oss längre än till Tyskland för att se att många marknadsaktörer uteslutande handlar med kontanter. Invånarna använder fyra gånger så mycket kontanter som invånarna i Danmark och om vi beger oss längre söderut är siffrorna nog ännu högre, menar Junge.

Han menar också att kontanter är ett viktigt betalningsalternativ för att hålla nere bankernas avgifter.

– Ju mindre tillgängliga kontanter, desto högre bankkortsavgifter. Det här är en utveckling som är mycket ogynnsam för konsumenterna. Därför är det så viktigt att underhålla kontantflödet. Ur mitt perspektiv är det en odelad fördel för konsumenterna. n

SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR 22

Ökande behov av säkerhet i samhället Säkra Sidor har pratat med Björn Ericsson, expert på säkerhetsbranschen i Sverige, om utveckling, marknad och framtid. Ericsson är Private Security Expert hos Almega, Sveriges ledande näringslivsorganisation för tjänsteföretag. Tack vare regelbunden kontakt med branschkollegor i Norge och Danmark är han också väl bekant med branschen och utvecklingen i grannländerna.

1. Hur skulle du beskriva utbud och utveckling inom den privata säkerhetsbranschen?

– Den tekniska utvecklingen i sig måste vi ta för given. Utrustningen utvecklas i ett rasande tempo. Däremot är lagstiftningssituationen mer komplicerad. För lagen måste ju i viss mån anpassas efter den tekniska utvecklingen.

Ur ett svenskt perspektiv tror jag att vi förr eller senare kommer till en punkt med ökad användning av kameraövervakning på offentlig plats.

Som jag ser det har Sverige och svensk polis ett jobb framför sig när det gäller att reda ut vad som ska vara polisens kärnverksamhet. Målet måste vara att dagens välutbildade poliser faktiskt används i uppdrag där de kan utnyttja sin kompetens fullt ut.

2. Har säkerhetsbranschens betydelse i samhället ökat?

Ja, inte minst geografiskt. Säkerhetsbranschen får allt fler uppdrag som rör säkerhet runt om i landet. Tidigare beställde man väktare för tjänstgöring nattetid, för att gå ronder och säkra larmanläggningar, men nu ökar behovet av trygghetslösningar i form av trygghetsSÄKRA SIDOR

3. Hur skulle du beskriva privata säkerhetsaktörers samverkan med offentliga instanser och i vilken utsträckning skulle du säga att de två är beroende av varandra?

– I Sverige fungerar det inte tillräckligt bra.

Pratar vi om samarbetet mellan exempelvis säkerhetsbranschen och polisen kunde det enligt min mening utvecklas mycket mer. Det är som om det sitter hårt inne för polismyndigheten att utveckla en samverkan med säkerhetsbranschen. Å andra sidan har vi ett utmärkt exempel på ett bra samarbete mellan de båda parterna när det gäller exempelvis bevakning under högriskmatcher i fotboll. Där samarbetar poliser och specialutbildade säkerhetsvakter, ett bra exempel på hur samarbetet kan vidareutvecklas till andra områden där polisen har huvudansvaret för säkerheten.

4. Vad är utmärkande för säkerhetsbranschen i Sverige?

– Vi har bland annat ett strikt regelverk som går in i minsta detalj när det gäller vad som

Foto: Almega

I Sverige utför privata säkerhetsföretag sedan flera decennier bevakning och skydd av offentliga byggnader som polisbyggnader, riksdagen, regeringskansliet och så kallad sårbar infrastruktur som internationellt går under begreppet ”Critical Infrastructure Protection”.

väktare som patrullerar i kommunerna dagtid.

Deras uppgift är att observera och rapportera till kommunens säkerhetsavdelning om allt möjligt som kan kopplas till brottslighet. Det kan till exempel vara ungdomsgrupperingar, barn ner i 11–15-årsåldern som inte befinner sig i skolan. Behovet av att hitta trygghetslösningar och arbeta proaktivt har ökat kraftigt, vilket inte minst beror på upplevelsen av att polisen inte finns tillräckligt nära.

Björn Ericsson Private Security Expert hos Almega, Sveriges ledande näringslivsorganisation för tjänsteföretag.

Foto: Bård Gudim

23

Foto: iStock

kan och inte kan göras samt noggrant anger hur många timmars utbildning till exempel en väktare, ordningsvakt ska ha för att kunna utföra en viss uppgift. Samtidigt upplever jag att man har tillit till säkerhetsbranschen, eftersom vi övervakar sårbar infrastruktur, där vi i vissa fall bär vapen och i vissa situationer också utövar bevakning med begränsad befogenhet.

Den här samarbetsformen är faktiskt mycket ovanlig om man jämför med situationen i Europa generellt.

5. Vad anser du är skillnaderna mellan säkerhetsmarknaden i Sverige, Danmark och Norge?

– Tack vare den nära dialogen mellan Runar Karlsen i NHO service och Kasper Skov Mikkelsen hos Sikkerhedsbranchen i Danmark har

vi god kännedom om skillnaderna oss emellan. Men när jag för fem år sedan genomförde en utredning om just det här trodde jag inte att skillnaderna var så stora. Då var exempelvis tilliten till branschen mycket högre här än i våra två grannländer. Men bilden har förändrats. Både Norge och Danmark har tittat närmare på vårt regelverk och vi har utvecklat en nära dialog. Jag hoppas och tror att det har hjälpt både Norge och Danmark. Däremot har jag varnat för att införa ett alltför detaljerat regelverk. Det måste vara slutprodukten, alltså yrkespersonen, som är viktig, inte detaljerna i processen.

för oss. Vårt uppdrag bygger på tillit, både från privatkunder och ibland också från offentliga instanser. Vi får i lika liten utsträckning som polisen göra fel, men det inträffar och då måste vi reagera. Vi måste ha fokus på att granska oss själva utöver den granskning som myndigheterna gör av oss genom godkännanden.

Avslutningsvis säger han: – Flyktingsituationen har påverkat säkerhetsbranschen i stor utsträckning. Under 2,5 månader utbildade vi omkring 500 nya väktare. Det är oerhört många. n

6. Vilken roll spelar kompetens som framgångsfaktor i säkerhetsbranschen?

– Kompetens och utbildning är viktiga faktorer SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR 24

I vår bransch, som i samhället i stort, ställs allt större krav på kompetens Med det nya lärlingsprogrammet tar Nokas ett betydande samhällsansvar och blir en del av utbildningssystemet.

SÄKRA SIDOR

Foto: Nokas

Harald Gjengstø, organisations- och utvecklingschef i Nokas

25

Foto: Consilio

I höst började totalt 20 lärlingar på det nya lärlingsprogram som Nokas i Norge har utvecklat. En majoritet är tjejer, vilket ligger i linje med Nokas strategi om att öka andelen kvinnor i branschen.

– Vi upplever en växande efterfrågan på väktare med högre säkerhetskompetens.

Med det nya lärlingsprogrammet, som är utformat i enlighet med utbildningsmyndigheternas läroplaner, utbildar vi yrkespersoner i säkerhet som inte bara klarar att gå in med chefsansvar n, utan som också har en större helhetsförståelse för hur organisationer och företag drivs, säger Harald Gjengstø, organisations- och utvecklingschef i Nokas.

Kvalitet viktigt Enligt honom kommer de som går ut från lärlingsprogrammet efter två år att ha en bred säkerhetsförståelse och säkerhetskompetens samt vara kvalificerade att gå in i flera uppdrag där bland annat riskbedömning är en viktig del av arbetet.

Till skillnad från andra lärlingsprogram, där man i större utsträckning använder utbildningskontoren i länen, har Nokas inkluderat organisation och uppföljning i den egna organisationen för att komma närmare studenterna. Det här innebär att väktarna får en närmare koppling till områdeschefen under hela utbildningen.

Gjengstø betonar att de nog kunde ha tagit emot fler lärlingar om det bara handlade om antalet sökande.

– Men vi vill starta försiktigt så att vi har bra kontroll och möjlighet att ha ett nära samarbete. Det är en lärandeprocess även för oss och vi vill att utbildningen ska hålla hög kvalitet, påpekar han.

Utöver att marknaden i större utsträckning efterfrågar kompetens är Nokas nya lärlingsprogram också ett svar på de offentliga företagens krav på att deras leverantörer måste ha lärlingar.

Teori och praxis Teoriundervisningen sker i Nokasskolans regi och praktiken genomförs vid den lokala Nokas-avdelning som lärlingen är knuten till. Efter två år går lärlingarna ut med yrkescertifikat inom säkerhetsområdet, där de enligt Gjengstø kommer att göra avse­ värd skillnad.

– I vår bransch, som i samhället i stort, ställs allt större krav på kompetens. Vi

har fokus på att ligga i framkant när det gäller att erbjuda våra kunder det de efterfrågar vid varje tillfälle, säger Gjengstø.

För närvarande har bara kring tio procent av väktarna i Norge en yrkesutbildning. Genom yrkesutbildningen tillförs branschen kompetens samtidigt som studenterna bidrar med värdeskapande under utbildningstiden och är lönsamma för företaget.

Chefsutbildning En annan kompetensåtgärd som han fokuserar på, och även själv ansvarar för att genomföra, är chefsutvecklingsprogrammet inom organisationen.

– Vi har fokus på att våra anställda ska stanna kvar länge hos oss. De måste trivas, därför satsar vi på chefsutbildning.

Gjengstø arbetar med relationsledning och anser att en stor del av nyckeln till trivsel ligger just i bra ledning.

– Hittills har cirka 100 chefer i förstalinjetjänsten genomgått programmet. Det är för tidigt att säga något om resultatet, men vi har stor tro på att en ökad medvetenhet om relationsbyggande mellan chef och medarbetare kommer att ge positiva effekter.

Bygga säkerhetskultur Att arbeta med säkerhetskultur fordrar inte bara kompetens i säkerhet, utan också att man lever upp till sina egna säkerhetsideal.

Harald Gjengstø berättar att de kontinuerligt arbetar med att vidareutveckla den egna säkerhetskulturen.

– Säkerhet genomsyrar allt vi sysslar med och det är därför extra viktigt att vi också internt har höga standarder.

Han berättar att de har stort fokus på HMS och är noga med den interna säkerheten.

Interna revisioner genomförs regelbundet för att behålla ett starkt fokus på detta.

– Vi använder olika metoder för att testa den interna säkerheten, hela tiden för att säkerställa att rutinerna fungerar som de ska och att vi alltid är fokuserade.

Mycket tyder på att säkerhetsföretagen framöver kommer att ställas inför utmaningen att lösa allt fler uppgifter som bland annat polisen har varit ensamma om att lösa. Det fordrar ökad kompetens, något som Nokas med sitt fokus på utbildning och kompetensutveckling arbetar för att tillgodose. n SÄKRA SIDOR

RISKBEDÖMNINGAR 26

Det skandinaviska säkerhetsarvet

Torås fort är en av flera unika försvarsbyggnader längs den norska kusten. Fotograf: Jon Knudsen Photograhy

Historiska byggnader och byggnadsanläggningar med säkerhetsanknytning är viktiga symboler som ger oss påminnelser om vikten av att sköta vår egen trygghet. Detta gäller både för individer, företag och samhälle.

De svenska, danska och norska försvarsoch säkerhetshistorierna är både mycket olika och spännande beroende på styrelseskick, läge, allianser och relationer till omvärlden. Var och varför de olika förSÄKRA SIDOR

svarsverken anlades och hur de användes är viktiga historier som bidrar till att utforma vår nationella identitet.

Bevarandet av historiska fastigheter är lagstadgad både i Sverige, Danmark och Norge och representerar viktiga landmärken för befolkningen och destinationer för turister. I Norge förvaltas historiska försvarsverk främst av Forsvarsbygg, som utvecklar, bygger, driver och avyttrar fastigheter för försvarssektorn. Flera mindre försvarsverk ägs också av kommunerna.

När försvarsbyggnader lagts ned har den relaterade fastigheten på flera platser sålts på den privata marknaden. Ett exempel där kommunen också har valt att ingå av-

tal med privatpersoner om själva förvaltningen av den historiska anläggningen är Tjøme kommuns avtal med intressegruppen för Torås Fort. Intressegruppen består av 20 privatpersoner och anordnar bland annat historiska vandringar och håller anläggningen öppen för allmänheten. I ”tunnel 21” håller de på att etablera ett försvarshistoriskt museum som kommer att stå klart under 2017.

Nokas bidrar både ekonomiskt som sponsor och står för bevakningen av museet så att de historiska föremålen skyddas inför framtiden. Vi bryr oss och tar ett samhällsansvar för historien. n

27

Ringmuren i Visby på Gotland färdigställdes 1288 och är en av Sveriges mest besökta sevärdheter. Slaget vid Visby 1361 har gått till historien som ett av de blodigaste slagen i nordisk historia, då bondebefolkningen besegrades och närmast utplånades av en yrkesarmé under ledning av den danske kungen Valdemar Atterdag. Foto: Colourbox (Källa: Wikipedia)

Kastellet i Köpenhamn är en av de bäst bevarade befästningsanläggningarna i Nordeuropa. Kastellet försvarade 1807 Köpenhamn mot engelsmännens angrepp under bombanfallet, också känt som slaget om Köpenhamn. Foto: Colourbox (Källa: Wikipedia)

TORÅS FORT Torås Fort anlades av Försvaret 1939 som ett led i utbyggnaden av Ytre Oslofjord fästning. Anläggningen vidareutvecklades senare av den tyska ockupationsmakten under andra världskriget. Fortet användes efter kriget av Kystartilleriet för utbildnings- och kursverksamhet innan det lades ned och säkrades i 1999. Idag är området öppet för allmänheten och fortet är ett fint utflyktsmål som ger en unik utgångspunkt för att vidareförmedla historier som vi aldrig kommer att glömma till nya generationer.

Akershus fästning är fortsatt operativ och inrymmer bland annat statsministerns kontor efter bombangreppet på regeringskvarteret 2011. Fästningen är en av Oslos mest besökta turistattraktioner.

Foto: iStockphoto (Källa: Forsvarbygg.no) SÄKRA SIDOR

Returadress: Nokas AS, Træleborgodden 6, 3112 Tønsberg, Norge

NOKAS SÄKRAR NORDEN KONTANTER Nokas har över 1 000 uttags­auto­mater på centrala platser runtom i hela Norden. Där kan du snabbt och tryggt ta ut kontanter – var du än är och när du behöver det!