1909 1989 EN VITAL 80-ÅRING
av Brita Falck och Wiveca Sökjer-Petersen
En första bild från klubbens lokaler omkring 1911–1914
I början av seklet gick en våg av bildningstörst över landet. Många folkbildningsrörelser startade då. Bland Malmös damer fanns ett starkt behov av att träffas under andra former än de vanliga dambjudningarna. På initiativ av fröken Ebba Lindencrona inbjöds ett antal damer i början av år 1909 till landshövdingskan Charlotte Tornerhjelm för att utröna intresset för bildandet av en klubb, vars syfte skulle vara att diskutera litteratur, musik och för övrigt dagsaktuella frågor. Ett annat syfte var att starta ett bibliotek eftersom intresset för litteratur låg i tiden.
Protokollet från den första sammankomsten bilägges.
– 7 –“en vital 80-åring”
LOKALER
En fördel för föreningen genom åren har varit att man har haft en egen lokal där medlemmarna kunnat råkas, inte bara vid de arrangerade sammankomsterna, utan även för att läsa böcker och tidskrifter, spela bridge eller handarbeta.
Den första lokalen var belägen i Stadt Hamburgfastigheten, andra våningen, Stadt Hamburgsgatan. Lokalen öppnades den 29 november 1909. År 1914
flyttade klubben till Berghska huset, Kyrkogatan 3B, i hörnet mellan Residenset och Rådhuset. Från 1917–1929 hade Klubben sina lokaler på Baltzarsgatan 32.
År 1929 flyttade Klubben igen. Denna gång till kvarteret vid Petri kyrka till en lägenhet med adress Kyrkogatan 1.
Klubben stannade kvar här i 58 år, då det var tid att blåsa ut hela det gamla huset och göra nya lokaler. Vid renoveringen fick Klubben – tack vare vänligt tillmötesgående av hyresvärden – vara med om och ha sina synpunkter på iordningställandet av de nya lokalerna, som kom att ligga vägg i vägg med de gamla och med
– 8 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Klubbens salong, Kyrkogatan 1
ingång från Göran Olsgatan 1. Fram till år 1961 utnyttjades klubblokalerna under veckans alla dagar.
Det fanns alltid en person, som hade tillsyn över Klubbens lokaler. I hela 22 år var fröken Ida Jönsson Klubben behjälplig med denna syssla. ”Fröken Ida på
Klubben” visste alla vem det var. Därefter minskade öppethållandet av Klubben för att senare ordnas av Klubbens egna medlemmar, först varje dag mellan klockan 9–12 och senare från två till en gång i veckan för att helt upphöra 1968.
INVENTARIER
Klubbens inventarier har till största delen skänkts av dess medlemmar. Så har t ex bokbinderskan Ida Petron genom testamente donerat många fina och värdefulla saker till Klubben. I detta sammanhang kan nämnas att kronprinsessan
Margareta hade tänkt bilda en liknande klubb i Stockholm. I samband med hennes besök på Torups slott år 1911 visades Klubbens lokaler av friherinnan Coyet. Som tack för detta skänkte kronprinsessan Margareta sitt porträtt till Klubben. Anna och Hilda Herslow har ävenledes skänkt vackra tavlor till Klubben.
– 9 –“en vital 80-åring”
Klubbens salong, Kyrkogatan 1
ORDFÖRANDEN
Klubben har under sina 80 år haft nio ordföranden.
Friherrinnan Anne Madeleine Aschan var Klubbens första ordförande. Under hennes tid iordningställdes Klubbens lokaler på Stadt Hamburgsgatan. Intresset för Klubben var stort och år 1910 var medlemsantalet 297.
Hon efterträddes 1913 av fröken Ebba Lindencrona.
Därefter kom fröken Anna Herslow åren 1914–1943, dvs den längsta tiden, 29 år. Under hennes tid stod Klubben på höjden av sin verksamhet. År 1920 var medlemsantalet hela 387, detta trots att stadgarna förordade max 300–350 medlemmar. Under ovannämnda period flyttade Klubben två gånger, 1917 resp 1929.
Fröken Herslow i sin tur efterträddes av fröken Maria Dieden 1943–1960. Vid hennes tillträde som ordförande var Klubbens ekonomi närmast i kris. År 1943 måste t ex kallas till extra sammanträde mellan jul och nyår för att diskutera ekonomin. Resultatet blev en insamling bland medlemmarna, som gav 600 kronor. Denna summa räddade Klubbens fortsatta verksamhet för den gången.
Därefter kom fröken Ester Barring 1960–1964, fru Birgit Lindenstam 1964, fru Helga Personne 1965–1970 och fru Inez Husberg 1970–1976.
År 1976 tillträdde Klubbens nuvarande ordförande, fru Barbro Modéer.
KLUBBEN
Klubbens styrelse har alltsedan starten bestått av tolv ordinarie ledamöter plus sex suppleanter. Styrelsen har sedermera ändrats till att omfatta 18 ordinarie ledamöter.
Den administrativa delen av styrelsen består av ordförande, protokollsekreterare, vice sekreterare, kassör, vice kassör, bibliotekarie och husmor. De övriga ledamöterna har tjänstgjort och tjänstgör alltjämt som klubbmästare och mötesvärdinnor.
– 10 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Fröken Ingeborg Hallberg har varit Klubbens mångåriga sekreterare från början ända fram till år 1943.
Fru Sigrid Müller har varit klubbmästare från Klubbens bildande fram till år 1937. Andra mångåriga och mycket aktiva ledamöter har varit fru Hulda Holmberg samt fru Vita Faxe och fru Elsa von Platen.
BIBLIOTEKET
Klubbens bibliotek har till största delen skänkts av Klubbens medlemmar.
Redan år 1911 omfattade biblioteket 950 band. Utlånade böcker till 300 medlemmar var vid denna tid 1 952. Som störst var biblioteket år 1920 med cirka 4 000 band. För att kunna göra önskade bokinköp anordnades t ex år 1914 en soaré med musik, sång och fäktning. Behållningen blev kr 172:25.
I samband med den sista flyttningen till andra lokaler avyttrades en del av det äldre biblioteket. Nya böcker inköpes dock varje år och medlemmarna skänker alltjämt böcker till Klubben. Utlåningen är stor och sker numera på klubbaftnar.
Alltsedan Klubbens början har bibliotekets angelägenheter handhafts av en nämnd. Den första nämndens ledamöter har varit fru Alicia Gauffin, fru Eva af Geijerstam, fröken Anna Herslow, fru Ninni Hommerberg och fröken Ebba Lindencrona. Den första bibliotekarien, fröken Stina Callmer, tillsattes år 1913.
– 11 –“en vital 80-åring”
AKTIVITETER
Alltsedan Klubbens startande har de viktigaste aktiviteterna varit ”klubbaftnarna”. Till en början ägde dessa rum två torsdagar i månaden för att under en tid utökas till varje torsdag. Numera har man återgått till att ha sammankomster två gånger i månaden, ofta med föredrag.
Det första föredraget hölls den 30 november 1909 vid ”det första allmänna sammanträdet” på Par Bricolesalen, Stadt Hamburg, av fru Malin Holmström-Ingers över ämnet ”Ernst Ahlgren, en lifsbild”. Sedan dess har det varit en stor och varierad mängd föredrag, som Klubbens medlemmar fått höra och njuta av.
Bland föredragshållare kan nämnas biskoparna Sam Stadener och Olle Nivenius och bland ”de lärde i Lund” bl a professorerna Knut Lundmark, Efraiem Briem, Gerhard Bendz, Martin P:son Nilsson och på senare år professor Kjell-Åke Modéer.
Bland andra lärda kan nämnas fil dr Valfrid Palmgren-Munch-Petersen född i Uppsala. Hon var åren 1916–1949 lektor vid Köpenhamns Universitet. Fram till år 1941 utgav hon tillsammans med Ellen Hartman Svensk-Dansk Ordbok. Fil dr
– 12 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
En klubbafton, Kyrkogatan 1
Pelle Holm, som talade om ”Bevingade ord och dess ursprung”, samt Malmörektorerna Marianne Mörner och Märta Jung. Flera av stadens präster har förekommit på Klubben, såsom prosten Albert Lysander, som höll flera föredrag och även visade Petri kyrka, varvid det också förekom orgelkonsert. Även Hagbard Isberg, Herman Schlyter, Mårten Werner och Hans Blennow har Klubbens medlemmar fått lyssna till. Borgmästarinnan Eva Munck af Rosensköld och TV-producenten Bengt Roslund har hållit föredrag på Klubben. År 1927 talade teol kand Ester Lutteman om samtida ungdomsproblem och år 1950 komminister Carl Greek över ämnet ”Med svenskt sjöfolk bortom spärren”.
Flera författare såsom Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ellen Rydelius, Daniel Rydsjö, Hertha Odeman, Olle Hammarlund, Anne-Marie Rådström m fl har varit på Klubben. I detta sammanhang kan nämnas att biskopinnan Bolander en gång läste dikter ur sin mans diktsamling och att fru Ingeborg Westerberg nyligen hållit föredrag om Nils Ferlin.
Givetvis har åtskilliga av stadens profiler framträtt, såsom redaktören Waldemar Bülow, som talade om ätliga och giftiga svampar, Alma Falkman med ”Malmöprat”, Anders Sten har en gång ritat och berättat, museiintendent Ernst Fischer har talat om Malmö Museum och hans dotter, Liselotte Ehrenstråhle om 1800-talsmiljöer. År 1929 berättade grosshandlare Harald Bager om en resa med Kungsholm till Västindien och 60 år senare talade hans sentida släkting, Elsebeth Bager, om ”Ett handelshus på 1700-talet”.
Bland andra kända Malmöbor har stadsarkivarie Leif Ljungberg, chefredaktör Erik Hagberg och ledarinnan för Malmöflickorna Leida Leesment framträtt på Klubben. Resor med ljusbilder har varit ett ofta förekommande ämne.
Dr Hugo Granvik talade år 1933 om seder och bruk hos negerstammar i Afrika och samma år berättade lady S Penson om ”Engelskt hemliv”.
En uppskattad ”kåsös” i humoristisk stil var lärarinnan Ellen Rönnqvist från
Trelleborg, som förekom flera gånger på Klubben.
I enlighet med den ursprungliga målsättningen har aktuella världshändelser och dagsfrågor alltid uppmärksammats av Klubben. Under de båda världskrigen har hållits föredrag med anknytning till dessa.
– 13 –
“en vital 80-åring”
Så har t ex år 1915 kamrer A Hultman redogjort för Malmö Stads Livsmedelsnämnds- och Hjälpkommittés verksamhet. År 1916 meddelade sekreterare E Swedmark, KFUM, om kärleksgåvor till krigsfångar och år 1917 höll fil kand A Anderberg ett föredrag betitlat ”Med invalidtåg genom Sverige”. År 1940 anordnades en Finlandsafton med tablåer ur Fänrik Ståls Sägner. Finska sånger föredrogs av friherinnan Stina Rappe. Samma år talade professorskan Ella Bring om Finland och Ryssland förr och nu. År 1941 berättade teol stud G Meijer om intryck från militärtjänsten i Norrland vintern 1939–1940 och år 1944 talade fröken Elisabeth von Platen om årets krigsfångetransporter.
Baltiska utställningen har varit ett annat återkommande föredragsämne. Konsul K A Härje och hovfotograf Rahm gjorde 1934 ”En återblick på Baltiska utställningen” och 1964 talade ingenjör Lorens Faxe med beledsagande ljusbilder om ”Minnen av Baltiska utställningen”.
Klubbens egna medlemmar har också medverkat med sång, recitation och föredrag. I det sammanhanget kan nämnas fru Maja Lindqvist, som under många år inledde varje termin med reseskildringar, oftast från på den tiden okända platser. På senare år har även hennes släktingar, adjunkt Arne Schmitz, arkitekt Birgitta Kordina och civilingenjör Metta Lindqvist hållit föredrag på Klubben.
En annan verklig aktivitet var bridge och handarbetsaftnar, som Klubben anordnade. Till förmån för Klubben har uställningar arrangerats några gånger inom Klubben, t ex år 1913 med spetsar, handarbeten, gyllenläder och skånska smycken och år 1915 visade Märta Måås-Fjetterström sina mattor. År 1934 var det en utställning av gammalt och modernt silver. En på sin tid populär utställning av ”Dukade bord” arrangerades av Klubbens egna medlemmar åren 1959 och 1961.
En annan regelbundet återkommande aktivitet är Klubbens utfärder, som förekommit nästan varje år sedan begynnelsen. Den första utfärden gick år 1912 till Bokskogen” i föreningen med beseende av Torups slott”. Ett par gånger besöktes Bulltofta vattenverk med kaffedrickning i Bulltoftagårdens park.
Resmålen har huvudsakligen varit olika platser i Skåne. Exempelvis gick utfärden år 1931 till Ven. Så även år 1989. År 1935 besöktes Flyinge med hästuppvisning samt Romeleåsen och Dalby. År 1938 företogs en färd till Borgeby gemensamt med Malmö Damsällskap. Middagen intogs på Malmöhus slott med gäster från
– 14 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Kvindelig Læseforening i Köpenhamn och våren 1939 var Klubben gäster hos Kvindelig Læseforening. Man besökte Nationalmuseum och Zoologisk Have och middag intogs tillsammans med våra danska värdinnor.
Klubben har också haft glädjen att få besöka många av Skånes vackra slott och fått bese dess interiörer. Slottsinnehavarna har själva vid dessa tillfällen varit ciceroner och visat samt berättat om kulturella skatter och historiska personer.
Enligt beslut av styrelsen den 19 mars 1914 inköptes en begagnad Malmsjöflygel från Berghska hemmet. Tack vare detta förvärv kunde musik och sång bliva ett ofta förekommande inslag under klubbaftnarna.
Operasångerskan Anna Tibell sjöng första gången på Klubben år 1929 och uppträdde därefter vid ett flertal tillfällen. År 1923, då konstnären Ernst Nordlind höll ett av sina föredrag på Klubben, beledsagades detta av fiolmusik av kandidat Sten Broman. År 1925 var det en stor musikalisk begivenhet på Stadt Hamburg, en Griegafton, där Nina Grieg medverkade och spelade sin makes verk.
En gång hade Klubben Bellmansafton och vid många musikaftnar spelade Brita Hjort piano. Andra musiker och sångare, som glatt Klubben, har varit kapellmästare Karl Bornfors, pianist Norbert Pouch, direktör Gunnar Mazetti-Nissen, doktor Anders Prag samt operasångarna Marie-Anne och Per Radby.
JUBILÉER OCH FESTER
Vid ett par tillfällen har Klubben firat sina jubiléer i offentliga lokaler. Exempelvis hölls tioårsfesten 1919 på Frimurarelogen med Delsbostintan som kvällens attraktion och 25-årsjubiléet avhölls i Rådhusets damsalong. I övrigt har Klubben firat sina jubiléer i egna lokaler. Det kan nämnas att till 50-årsjubiléet kunde inte mindre än sex styrelseledamöter från Klubbens första styrelsesammanträde inbjudas, nämligen Anna Herslow, Ingeborg Hallberg, Eva af Geijerstam, Brita von Essen, Ella Faxe och Nanny Dieden.
År 1914 infördes traditionen med Luciafirande, vilket sker i samband med den årliga julfesten. Denna tradition upprätthålles alltjämt.
– 15 –“en vital 80-åring”
EKONOMIN
Klubbens ekonomi baserar sig huvudsakligen på medlemsavgifterna. År 1909 fastställdes årsavgiften till 10 kronor plus inskrivningsavgift 5 kronor. Fram till år 1929 höjdes avgiften successivt till 15 kronor och inskrivningsavgiften avskaffades. Årsavgiften var sedan oförändrad till år 1964, då densamma höjdes till 20 kronor. Därefter har medlemsavgiften höjts i omgångar till nuvarande 150 kronor.
Ständigt medlemskap, som innebar en engångsavgift om 300 kronor, är numera avskaffat.
Ett sätt att stärka Klubbens ekonomi har bl a varit anordnandet av lotteriet samt enskilda medlemmars gåvor till Klubben.
Under de senare åren har Klubbens medlemsantal ökat. Våra klubbaftnar och utfärder är livligt uppskattade och flitigt besökta. Mycket av den entusiasm, som måste ha besjälat Klubbens stiftare, finns fortfarande kvar hos de nuvarande medlemmarna, vilket gör att Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap har all anledning att se optimistiskt på framtiden.
– 16 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Protokoll hållet vid sammanträde för utrönande af huruvida sympati funnes för bildande af ”Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap”.
Till ett antal i staden boende damer hade fru Charlotte Tornerhjelm, fru Anne-Madeleine Aschan med flera utfärdat inbjudning att sammanträda den 19 april 1909 kl 7 em för att deltaga i öfverläggning om bildandet af ”Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap”, hvarjemte tillkännagifvits att val av interimstyrelse eventuellt komme att vid tillfället företagas.
§ 1 Då sammanträdet nu öppnades af fru Aschan, voro tillstädes omkring 150 personer. Sedan fru Aschan utsetts att i egenskap af ordförande leda förhandlingarne och undertecknad, Hallberg, uppdragits att föra protokollet, förekom följande:
§ 2 Den vid föregående sammanträde tillsatta redaktionskommittén aflämnade genom fröken Anna Nilsson sitt betänkande. Däri lämnades en redogörelse för de önskemål, som gjorts gällande beträffande det blifvande sällskapet. Redaktionskommittén ansåg sig hafva utrönt att flera bestämdt åtskiljda riktlinjer i ty afseende förefunnes. Åtskilliga personer hade tagit för gifvet, att endast en läseklubb skulle bildas, andra hade ansett, att med ett läsesällskap skulle kunna förenas anordningar för diverse former af klubblif, speciellt måhända aftonunderhållningar med föredrag, diskussioner etc medan åter andra omfattade de kortspelande damernas intressen. Redaktionskommittén ansåg att en sammanjämkning, baserad på ett gemensamt intresse af ekonomisk art, af dessa skilda grupper, icke torde vara omöjlig att genomföra. Till diskussion anbefallde redaktionskommittén särskildt följande punkter: Frågan om klubbens ändamål, om dess organisation, om lämpligaste sättet för dess startande, om medlemsantal, om årsoch inskrifningsavgifter, om inval, om ständigt ledamotskap, om rätt för klubben att invälja hedersledamot och rätt för densamma att skilja medlem från klubben, om rätt för medlem att till klubben medföra gäster, om åldersgräns, om förbud mot hazardspel och rökning, om lämpligheten af att föredrag o d gjordes till föremål för offentligt referat, om klubbens politiska ställning, om tid under hvilken klubblokalen skulle hållas för medlemmarne tillgänglig, om den eventuella styrelsens storlek samt slutligen frågan om det blifvande sällskapets namn.
Vid den diskussion som därefter uppstod om hvilken Redaktionskommittén uttalat hoppet att den skulle tjena en blifvande interimstyrelse till ovärderlig hjälp vid upprättandet af stadgar etc framkom i hufvudsak följande:
– 17 –“en vital 80-åring”
PROTOKOLL
De närvarande ansågo en sammanjämkning af den art redaktionskommittén föreslagit önskvärd och uttalades att anordnandet af eventuella samkväm, diskussion o d borde ligga i styrelsens hand. Vidare framgick såsom de närvarandes mening att medlemsantalet borde faställas till 300 á 350 personer, i hvilket fall en årsafgift af 10 kronor med en inskrifningsavgift af 5 kronor ställdes i utsigt. I detta sammanhang berördes frågan om möjligheten att igångsätta en garantiteckning till sällskapets förmån, hvarjemte en af de närvarande pointerade önskvärdheten af att ett obligationslån för klubbens räkning upplades. Beträffande inval i klubben af nya medlemmar utröntes, att detta ansågs böra vara en styrelsens angelägenhet. Vidare framhölls att rätt att välja hedersledamot samt rätt att från sällskapet utesluta misshaglig medlem icke borde vara medlemmarna fömenad. De närvarande enades om fastställandet af en ständig ledamotsafgift till 100 kronor. Det uttalades vara olämpligt att medlem skulle ega rätt att till klubblokalen medföra gäster från staden och dess närmaste omnejd. Man ansåg äfven, att någon åldersgräns för medlem icke lämpligen borde fastställas; det tydliggjordes att de närvarande ansågo nödvändigt att förbud mot hazardspel och rökning förefunnes; olämpligheten af att föredrag o d inom klubben gjordes till föremål för offentligt referat framhölls; det ansågs därjämte att klubblokalen borde för medlemmar hållas tillgänglig mellan kl 9 fm–12 em. Klubbens politiska ställning borde vara fullt neutral. Den benämning, som af redaktionskommittén föreslagits, gillades af de församlade, och uttalades slutligen önskvärdheten af att en blifvande styrelse skulle komma att utgöras af tolv ledamöter med sex suppleanter.
§3 De tillstädeskomna beslöto därefter bildandet af ”Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap” och vid företaget val utsågos till medlemmar af den interimstyrelse, åt hvilken uppdrogs att vidtaga nödiga åtgärder för sakens bringande framåt, fru Anne-Madeleine Aschan, fru Anna Ahlström, fru Nanny Dieden, fröken Ingeborg Hallberg, fröken Eva Lindencrona, fröken Marta Kramer, fröken Anna Nilsson, fröken Berta Pettersson och fru Anna Stenberg.
§4 Att justera dagens protokoll utsågos fru Gustafva Hammar och fru Siri Petrén.
In fidem
Ingeborg Hallberg
– 18 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Adresserna genom åren
– 19 –“en vital 80-åring”
– 20 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap MalMö Kvinnliga Klubb och läsesällsKap 1989 1999 KLUBBENS VERKSAMHET av Brita Carlstoft och Britt-Marie Jensen-Carlén
Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap har nu funnits i 90 år och inför jubiléet känns det angeläget att redogöra för Klubbens verksamhet de senaste tio åren. Stora förändringar har skett och vi har för Klubbens fortlevnad tvingats att genom årsmötesbeslut (1997) ändra i stadgarna. Sålunda har till skrivningen om att Klubben ska hålla egna lokaler gjorts ett tillägg ”om möjligt” egna lokaler, vilket var en nödvändighet när Klubbens ekonomi inte längre tillät oss att behålla de fina lokaler vi tidigare haft.
Vid tiden för flyttningen ”runt hörnet” till Göran Olsgatan 1, 1989, var Barbro Modéer ordförande. Efter 14 års ordförandeskap avgick Barbro Modéer 1990, då Brita Falck övertog ordförandeklubben. År 1992 blev det sedan Brita Carlstofts tur att ansvara för Klubbens verksamhet.
På våren 1996 insåg vi att Klubbens ekonomi inte skulle klara den aviserade hyreshöjningen. Föreningen Livbojen, som tillsammans med Klubben hade hyrt lokalen på Göran Olsgatan de senaste åren, ansåg sig ej ha råd att medverka till betalningen av hyran. Vi kände oss därför nödsakade att säga upp kontraktet till den 30 september 1997.
– 21 –klubbens verksamhet 1989–1999
av Britta Carlstoft och Britt-Marie Jensen-Carlén
KLUBBENS VERKSAMHET 1989–1999
Såväl styrelsemedlemmar som andra klubbmedlemmar gjorde stora ansträngningar att finna annan lämplig lokal till överkomligt pris. Men trots kontakter med mäklarfirmor, byggbolag och privata hyresvärdar misslyckades vi i våra ansträngningar. Vi var därför tvungna att under våren och sommaren 1997 fundera över vad vi skulle göra med alla våra vackra möbler, olika inventarier och vårt stora bibliotek.
Klubbafton på Göran Olsgatan
Under hösten 1997 till hösten 1998 fick vi möjlighet att magasinera en del av Klubbens möbler och inventarier hos en av klubbmedlemmarna – i hopp om att under tiden finna annan egen lokal. Detta lyckades emellertid inte och vi har med undantag för några vackra inventarier, som nu finns på Skogshill, avyttrat de flesta av Klubbens ägodelar. En del möbler har sålts via auktionsfirmor, den stora spegeln och en av kristallkronorna inköptes av Anders Åkesson till Kronovalls slott, klubbmedlemmarna köpte möbler, porslin mm och Skogshills scoutkoloni fick en del möbler. Resterande inventarier lämnades till Myrorna.
Det var också svårt att ta beslut om hur vi skulle förfara med alla våra böcker. Antikvariaten är ej särskilt benägna att köpa, men vi sålde dock en del böcker till dessa. Malmö stadsbibliotek valde ut en del litteratur, medlemmarna intresserade sig för inköp och via Lions skickades flera boklådor till Estland.
En del av bokbeståndet togs med till Skogshill, där utlåningen nu sker vid våra klubbaftnar från två nyinköpta bokvagnar. Ny litteratur inköpes varje år för räntan på vårt kapital.
– 22 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Till vår glädje har vi fr o m hösten 1997 kunnat förlägga våra klubbaftnar till ovannämnda Skogshill. Redan på våren 1997 togs kontakt med pensionärsföreningen Skogshill, där vi fann vackra och lämpliga lokaler för Klubbens fortsatta verksamhet. Dessa lokaler hyres för de gånger de utnyttjas och detta ger givetvis Klubben en tryggare ekonomi, då vi inte längre behöver betala en betungande månadshyra.
Vi möttes av stor förståelse för vårt arbete av styrelsen för Skogshill. Trivsamheten är stor och det är många medlemmar, som kommer till onsdagskvällarnas klubbmöten.
Hösten 1998 fick vi möjlighet att inreda ”Klubbens hörna” med några av våra vackra möbler. Två av bokhyllorna, en soffgrupp, Karl Johansspegeln, byrån samt spegeln i entrén minner oss om tidigare år.
Interiör från Göran Olsgatan
Det var i en anda av allmänbildning och intresse för kunskaper av olika slag, som Klubben en gång bildades. Under årens lopp har många intressanta profiler passerat revy och genom att leta goda föredragashållare har vi under de senaste tio åren sökt föra Klubbens kunskapstradition vidare.
Bland alla de föredragshållare, som vi uppskattat, kan nämnas adjunkt Gertrud Rosencrantz, som under åren 1990–1995 kunnigt och medryckande talade om årets Nobelpristagare. Professor Louise Vinge, som varit redaktör för bokverket
– 23 –klubbens verksamhet 1989–1999
”Skåne i litteraturen – litteraturen i Skåne”, berättade om detta. På Fridhemsborg visade professor Kjell Å Modéer, fil dr Einar Hansens magnifika bibliotek.
Klubbens medlem fru Ingeborg Westerberg har talat om ”Hjalmar Gullberg – ett diktaröde”, ”Moa Martinsson – ett författaröde” samt kåserat om ”Ack Värmeland du sköna” och journalisten Anna-Karin Carlstoft har kåserat om ”Journalisten Vilhelm Moberg”.
Malmö och dess historia är ett ämne som flera gånger varit aktuellt. Bland programpunkterna kan nämnas besök i Dringenberska huset, Rosenvingska gården, S:t Petri kyrka, Hippodromen, Residenset och Rådhuset. Landshövding
Ann-Cathrine Haglund har berättat om ”Utsikt från min län-stol” och landskapsarkitekterna Gunnar Ericson och Maria Isling om Malmö stads parker. Vi har fått lyssna till museiintendent Per Ragnarsson, som kände till ”Malmö muséer inifrån” och tagit del av landsantikvarie Carin Buntes tankar om ”Historien i vårt landskap”. ”1500-talet – Malmös storhetstid” kallade antikvarie Anders Reisnert sitt föredrag och stadsantikvarie Ingmar Billberg tog oss med på ”Resan över Öresund”. Givetvis har vi besökt broutställningen och arkitekt Agneta Hammer har redogjort för ”Öresundsförbindelsen”.
”Från Alexander Graham Bells telefon 1876 till dags dato med Internet” var rubriken på vårt besök på Telia. Nämnas kan också besök på Sydkraft, där vi fick uppleva en fin konstsamling, Hyllie vattentorn med utställningen ”Vattnets hemlighet” och givetvis vårt nya bibliotek, Konsthögskolan, Värnhemsskolan och nya polishuset.
Den kända porträttmålaren Ulla Cassland har ritat och berättat om ”Kvinnliga konstnärer” och intendenten vid Lunds konsthall, Cecilia Nelson, har resonerat om ”Varför upplever vi konst så olika?”. Om ”Renässansen i Florens” berättade konsthistoriker Lilian Öqvist och keramikern och folkhögskoleläraren Pirkko Melarti om ”Konstens olika funktioner”.
Vår klubbmedlem Agneta Oscarson, balettpedagog, lät oss ta del av ”En dansares betraktelser” och en annan av våra medlemmar, Birgit Svensson, har berättat om och visat sin utställning av bildvävnader. Gunilla von Bahr, dåvarande direktören för Malmö symfoniorkester, har berättat om sitt arbete och arkivarie
Lennart Holmgren har tagit oss med på ett ”Studiebesök i kulisserna på Malmö Musikteater”.
– 24 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Direktör Åke Arenhill gladde oss med ett roande kåseri, som han benämnde ”Improvisationer”. ”Så minns jag Sten Broman” har TV-producenten Bertil
Svensson berättat om och skribenten Anders Carlsten underhållit med att ”Rita och berätta Malmöminnen”.
Ett mycket uppskattat anförande höll professor Bodil Jönsson, välkänd från
TV-programmet ”Fråga Lund”, när hon talade kring temat ”Tid – det enda vi har”. Sjömanspastor Jan Bergendorf talade om den omstridde men välkände författaren Sven Stolpe. Han kallade sitt föredrag ”Sven Stolpe och religionsproblemet”.
Olika former av hjälpverksamhet i tredje världen har också stått på programmet. Sjuksköterskan Margareta Appel har talat om ”Fattiga och rika” och redaktör
Lars Braw om ”Läkarbanken” och dess arbete i Afrika.
Ett intresseväckande föredrag, som följdes av många frågor och funderingar, var professor Jan Mattssons ”Det föränderliga klimatet”.
Klubbens hörna på Skogshill
Vi har besökt medicinhistoriska muséet på S:t Lars i Lund, lyssnat till docent Bengt W Johansson, som talade om ”Hjärtinfarkt – orsak och behandling”. Professorn i medicinhistoria vid Köpenhamns Universitet, Bengt Lindskog, berättade om ”Blod i medicinhistorien” och apotekare Lars Kroon om ”Värt att veta om
– 25 –klubbens verksamhet 1989–1999
mediciner”. Distriktssköterskan Kerstin Helgesson fick oss att tänka över vad ”Ett gott liv på äldre dar” innebär.
Vi har även tagits med på spännande resor som t ex när informatör Inge Garstedt tog oss med till ”Landet annorlunda – Albanien” eller lektor Inge-Marie Svensson presenterade ”Några tankar efter en resa i Indien”. Lektor Bereket Yebio redogjorde för ”Eritrea – ett land i utveckling” och studierektor Birgitta Gren berättade om ”Fyra år som lärare i Kina på kinesernas villkor”. Före detta ordförande fru Brita Falck har vid flera tillfällen berättat om sina resor till bl a Irland, Northumberland och Nordkap.
Roligt och intressant var det att lyssna till konsul William Marshalls beskrivning av ”Nobelfesten – men bakom kulisserna” och lärorikt att prata om och diskutera franska viner tillsammans med Michel Perrière.
Salong på Skogshill
Kvinnlig fåfänga och längtan efter flärd och lyx fick vi bl a när journalisten Sonia Thulin talade om sina upplevelser ”Bakom och framför modets kulisser” och när Ingegärd Reinand och hennes medhjälpare ”gick mannekäng” och gav oss en modekavalkad 1920–1960.
– 26 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Genom två doktorsavhandlingar har även en del kvinnohistoria kommit med i vårt program: fil dr Eva Helene Ulvros har disputerat i ämnet ”Fruar och mamseller – Kvinnor inom sydsvensk borgerlighet 1790–1870” och fil dr Kristin Järvstad i ämnet ”Att utvecklas till kvinna”. Dessa båda avhandlingar har vi fått ta del av.
Vi har gjort många trevliga och uppskattade utflykter, speciellt på våren och några av utflyktsmålen kan nämnas, som t ex Alnarps trädgårdar, Stora Herrestads slott, Dag Hammarskjölds Backåkra, Karmelitklostret i Glumslöv och Kronovalls slott, där vi fick återse vår vackra spegel och en av våra kristallkronor.
Ovanstående är ett urval av vad vi sysslat med de senaste tio åren och listan har blivit lång. Men det är ju så, att om man ska förstå Klubbens syfte, så måste man stanna upp och tänka tillbaka på allt vi fått lyssna till och samtala om.
Det är en glädje för oss alla att Klubben alltjämt fortsätter, att den fyller ett behov att komma samman och att nya medlemmar kommer till efterhand.
Förutom Klubbens sammankomster varannan onsdag har ytterligare en aktivitet tillkommit. Hösten 1993 startades ”Litterär Salong” – en bokcirkelverksamhet, där 10–15 av Klubbens damer kommer samman för att diskutera litteratur. De första åren samlades man kring olika teman: man började med att läsa svensk kvinnohistoria, ett år lästes författare från öarna Island, Färöarna och Grönland och ett annat år koncentrerade man sig på afrikanska författare. De senaste två åren har cirkelns damer presenterat och berättat om aktuell litteratur, som var och en själv har valt. Denna verksamhet har blivit mycket uppskattad och bjuder på fina diskussioner och trivsam social samvaro.
Vi fortsätter med våra julbasarer, men har sedan 1994 lämnat Rådhushallen.
I stället har basarerna förlagts först till Göran Olsgatan 1 och nu senast till Skogshill. Medlemmarna bidrar med bröd, kakor, julpynt mm och varje basar har gett ett gott bidrag till Klubbens kassa.
Trots stora förändringar kan vi alltså konstatera att Klubben verkar med förnyad tillförsikt. Vi vågar därför precis som inför 80-årsjubiléet se optimistiskt på framtiden.
– 27 –klubbens verksamhet 1989–1999
av Britt-Marie Jensen-Carlén
– 28 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Kvinnliga
2009
VERKSAMHET
MalMö
Klubb och läsesällsKap 1999
KLUBBENS
Den 19 april år 2009 firar Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap 100-årsjubileum i Rådhusets vackra Landstingssal.
Bakgrunden till denna festlighet är landshövdingskan Charlotte Tornerhjelms inbjudan till residenset år 1909. Några av stadens damer skulle där fundera kring om intresse fanns att bilda en klubb, vars syfte skulle vara att diskutera litteratur, musik och för övrigt dagsaktuella frågor.
Man tänkte väl inte den gången så mycket på Klubben i ett framtidsperspektiv av hundra år men tack vare aktiva, kreativa och driftiga kvinnor, så har klubben hållits vid liv i alla dessa år och trots tidvis ekonomiska bekymmer har man kunnat engagera duktiga föreläsare och hålla lokaler av olika slag.
Vad vi nu vet om hur klubben har utvecklats, så kanske man kan hoppas på att klubbmedlemmar om 100 år kan fira 200-årsjubileum. Vad skulle de då inte kunna se tillbaka på!
– 29 –klubbens verksamhet 1999–2009
av Britt-Marie Jensen-Carlén
KLUBBENS VERKSAMHET 1999–2009
Det är många frågor man kan ställa sig inför de nästa hundra åren. Utvecklingen går ju snabbt. Det vet vi som kan blicka tillbaka på de hundra åren, som har gått. Uppfinningar och vetenskapliga upptäckter har avlöst varandra. Nobelpris har delats ut. Synen på konst, litteratur och musik har förändrats efterhand. Kvinnans kamp för jämlikhet med mannen har pågått hela denna tid och vi kan påminna oss om att den internationella kvinnodagen den 8 mars instiftades 1910, alltså ett år efter det att vår klubb bildades. Den svenska kvinnans rösträtt för val till riksdagens andra kammare kom först 1921.
Av allt det som hänt under dessa år har mycket varit positivt, men människors oförmåga att lösa kriser har lett till två världskrig, strider av olika slag, terror och flyktingströmmar. Allt detta, det positiva likaväl som det svåra och negativa, har varit sådant som klubbens medlemmar på sina möten under alla dessa hundra åren uppfyllts av, diskuterat och lyssnat till i de föredrag som hållits.
De senaste tio årens föredrag har liksom tidigare berett oss mycken glädje och också gett oss mycket att tänka på. Ett axplock ur den gedigna programlistan kan påminna oss om all den lärdom vi fått ta del av och som man önskar att man haft förmågan att lagra i minnet. Kanske kan nedanstående hjälpa oss att minnas på nytt.
”Den musikgalne” Lars Walldov har varit hos oss flera gånger. Han har alltid bjudit på härlig musik, kåserat om ”Richard Rodgers”, ”Regementets dotter” och ”Operadivans utveckling och förändring från 1900-talets början till idag”. Författarinnan Jenny Berthelius, som forskat om fördomarna och verkligheten bakom legenden Elvis Presley, kåserade om ”Den fattige pojken från Memphis”. Musikarkeolog Cajsa Lund har berättat om och demonstrerat ”Vasspipa, kattasnurra och skogsdjävul – hemmagjorda instrument från förr och nu”. Skådespelarna Claes Krogsgaard-Ericsson och Oline Sørensen-Ödhén har bjudit oss in i Pygméteaterns magiska värld med härlig musik och läckert groteska dockor. Att man kan sjunga även på teckenspråk ville teckenkören ”Grebborna”, flickor i åldrarna 6–65 år, demonstrera, när de sjöng, inte med sina röster utan med sina händer, till musik från cd-skivor. Slutligen kan nämnas musikvetare Paul Christian Sjöbergs kåseri med musikillustrationer, “Sibeliustreklang i Malmö”.
Om naturens mysterium ”Flyttfåglarnas olösta gåtor” berättade professor Thomas Alerstam medan Lennart “Silvertärnan” Blomquist berättade om
”Parkernas fåglar”. Skribenten, fotografen och filmaren Patrik Olofsson har flera
– 30 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Sammankomster och föredrag kräfva mat och dryck!
gånger varit en välkommen föreläsare. Han har kåserat kring ”Vingar över vattenriket”, ”Det vilda Skåne”, ”Med tiger i sökaren” och om ”Oman – från medeltida sultanat till modern arabisk stat”. Fotografen Brutus Östlings fantastiska fågelbilder måste också nämnas. Han hade iakttagit “Kaxiga fåglar – från pingviner i söder till berguvar i norr”.
Hjälparbete och resor har varit med i programmen ett flertal gånger. Chefen för Svenska Afghanistanföreningen i Sverige, Jenny Anderberg, har berättat om ”Livet bakom burkan”samt om vad föreningen uträttar på plats. Lektor Inge-Marie Svensson har berättat om ”Med Sida i Afrika”. Tekniker Niclas
Sandquist från Räddningsverket har redogjort för ”Räddningsverket i internationellt hjälparbete”. Överläkaren Britten Klöfver-Ståhl har berättat om sitt arbete på olika läkarstationer i Afrika och sjukgymnasten Cecilia Arvidsson, som i fyra år verkat som svenska kyrkans missionär, har berättat och visat bilder från ”Livet i Guatemala”.
Vår klubbmedlem och globetrotter Inga Broberg tog oss med till Antarktis, ett annorlunda och spännande resmål, medan församlingskurator Annalena
Fors-Ohlsson berättade om “ Om Peru – en resa i Inkakulturens fotspår”. Lärarparet Evy och Willy Anderberg har rest runt i Nepal och berättade om landet som består av bergskedjor och bördiga dalar. De kallade sitt föredrag “Bland tibetaner och nepaleser”. Nämnas bör också rektor Torsten Engholm, som tog oss med på en resa till Egypten ”Sol, pyramider och torkade faraoner”. Med djupt engagemang berättade
Sven Erlandsson om “Sydafrika-Namibia – i min sons fotspår” Hans berättelse illustrerades med vackra bilder.
– 31 –klubbens verksamhet 1999–2009
Svensk historia har belysts vid ett flertal tillfällen. Vi har gjort studiebesök på såväl Vikingareservatet som på Koggarna i hamnen och planeringschefen Stenolof Engdahl, som varit med om koggarnas tillkomst, har föreläst om ”Koggar – sjörövarfartyg eller handelsfartyg”. Professor Birger Berg har ställt frågan ”Hur gudomliga är den heliga Birgittas uppenbarelser?”. Forskarassistent Hanne Sanders har redogjort för ”Skånes övergång till Sverige och kyrkans roll i detta”. Vi har fått möta kammarherrar, kammartjänare, kammarjungfrur och kammarpigor vid det svenska hovet, när Fabian Persson presenterade sin avhandling om ”Hovet under stormaktstiden 1598–1721”. Om ”Slaveri – svenska slavar och slavhandel genom tiderna” talade professor Dick Harrison och museichefen Göran Larsson kåserade om ”Johan Christopher Toll – vicekung i Skåne”. Ett synnerligen uppskattat föredrag ”Ingen lek utan eld” bjöd Sydsvenskans sportchef Åke Stolt på, då han berättade om de Olympiska spelens historia.
Många författare och deras verk har belysts under årens lopp. Författaren Dag Lennartsson, en släkting till vår älskade barnboksförfattare, kåserade om ”En afton med Astrid Lindgren”. Professor Ulla-Britt Lagerroths avhandling om Selma Lagerlöf kallades ”Selma – Selmissima – en stark personlighet i hennes brev och författarskap”. Doktor Lennart Moberg tog oss med till Paris, då han berättade om ”Drömmen om Paris – med spår av snillena C F Hill, August Strindberg, Axel Munthe och Hjalmar Gullberg”. Johan Stenströms doktorsavhandling behandlade Harry Martinsons versepos ”Aniara – en revy om människan i tid och rum” – en episk diktsvit som stämmer till eftertanke. Vår klubbmedlem fil lic Brita Enoksson berättade om ”Virginia Woolfs liv och författarskap” och professor emeritus Louise Vinge hade funderingar om ”Kokboken – manual eller lustläsning”, om kokbokens skiftningar i relation till samhällsutvecklingen från 1800-talet och framåt. Nämnas bör även skådespelerskan Emy Storms härliga poesiläsning och hennes kåseri om sina teaterminnen. Om teaterminnen från unga år och framåt berättade även professor emeritus Kjell-Åke Modéer. Han kallade sitt föredrag för “En lektion i teater – om Malmö stadsteaters storhetstid under 1950-talet”. Till sist kan nämnas att Karin Brunk Holmqvist, författaren till bl a den humoristiska berättelsen Potensgivarna, kåserade om ”Nära verkligheten” och författaren René Vazquez Diaz kåserade om “Maria Wine och Artur Lundkvist – en kärlekshistoria”.
Med värme, humor och kärlek berättade och sjöng bondeprästen Maylis
Persson om ”Sin livsvandring” och teologie doktor Catharina Segerbank kåserade om ”Näsdukar för skratt och gråt i livets skiften”.
– 32 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Ett roligt kåseri gav oss globetrottern Eva Thorén när hon talade om ”Pärlor från det diplomatiska livet i öst och väst”. Generalkonsul Henry Leo berättade om sitt omväxlande liv och kallade sig själv ”Konsulatssabotör av världsklass”. Ambassadör Torsten Örn berättade om sin verksamhet, bl a som ”Ambassadör hos påven”. Vår medlem assistent Brita Olin kåserade om ”Den förste moderne svensken – Dag Hammarskjöld”.
Synnerligen intressant var det att ta del av kriminalkommissarie John-Erik Hahnes inblick i säkerhetspolisens arbete. Han kallade sitt föredrag ”Min tid vid Säpo”. Nämnas bör också hundförare Johnnie Lundström, som berättade om sin och narkotikapolishundens utbildning. Han hade sin hund med sig och visade hur de arbetar tillsammans.
Även representanter från media har berättat om sina upplevelser och sitt arbete. Producent Marianne Söderberg talade om Sveriges Television, ett företag i ständig förändring. Hon kåserade om ”Från magnolior till släktsagor”. Producent Bengt Roslund berättade om ”TV-minnen med Gustav VI Adolf” och vi fick veta vad som rör sig ”I huvudet på en chefredaktör” när Peter Melin kåserade om sitt arbete på Sydsvenskan. ”Stockholm-Motala – ljud och radiohistoria” hade radioveteranen Carl-Erik Carlberg mycket att berätta om. Hans minnen ledsagades av ljudillustrationer och bilder. Journalisten Lena Rainer, ett välkänt namn för alla trevliga kåserier i Sydsvenskan, berättade för oss om ”35 år i pressen”. Nämnas kan också ”Kungliga trädgårdar och folkliga” med TV-producenten Bertil Svensson, som visade bilder och tog oss med till bl a Sofiero och Graasten. Slutligen kan vi minnas hur Bengt Roslund avslöjade spelet bakom kulisserna i programmet ”Här är ditt liv”.
Konst i olika former har presenterats för oss. Balettpedagogen Agneta Oscarson berättade om vad det är som formar en framstående dansare. Hon kallade sitt föredrag ”Ballerina – ett sagoomspunnet ord”. Om ”Orientmattans underbara värld” talade fil mag Anders Hallonsten, som också visade prov på vackra mattor. Författaren Jenny Berthelius kåserade om ”Vincent van Gogh i Arles”. Hon visade bilder och berättade att hon gått i van Goghs fotspår. Konstvetaren, fil kand
Yvonne Olefjord-Sjöberg berättade om en av 1900-talets mest omtalade konstnärer. Hon kallade föredraget ”Kvinnorna och Picasso”. Vidare kan nämnas guldsmedsmästare Claes Liljeroth, som berättade om smycketillverkning och visade videofilm om pärlor. ”Klockor-klockor-klockor”, modet växlar och det finns billiga likaväl som klockornas Rolls-Royce. Därom berättade urmakaren Douglas Krook.
– 33 –klubbens verksamhet 1999–2009
Givetvis har vårt kära Malmö och dess historia kommit upp ett flertal gånger. Stadsantikvarie Anders Reisnert har berättat för oss om ”Pest, kolera, hygien och miljö under 500 år i Malmö”. Bildminnen från utställningen den Vita staden visade arkivarie Lennart Holmgren, då han talade om ”Det var på Baltiskan”. Professor Kjell-Åke Modéer presenterade ”Allhems bok om Malmö 1954 – ett 50-års perspektiv” och arkivarie Lennart Holmgren har berättat om Hipps historia
”Cirkusen som blev teater, som blev kyrka, som blev teater”. Om Malmös byggnader och utsmyckning har det också varit intressant att lyssna till. Arkitekt Tyke
Tykesson har två gånger varit hos oss. Han har talat kring ämnena ”20-30-40-talets arkitekter i Malmö” samt om “Några av arkitekterna som format Malmö”. Man säger att Malmö är parkernas stad. Stadsträdgårdsmästare Gunnar Eriksson har berättat om ”Träd, ljus och konst förskönar Malmö” och fil kand i konstvetenskap Jacob Faxe har berättat och visat bilder om ”Skulpturer i Malmö med fokus på Malmös förskönings- och planteringsdonationer”. Slutligen kan nämnas ekolog Mats Wiréns trevliga kåseri om “Det perfekta brottet i Limhamn”.
Vi har även fått lyssna till hur vi genom vårt sätt att leva kan påverka vår hälsa. Vår medlem Ulla-Britt Hansson, docent i biokemi, har föreläst tre gånger hos oss. Hon har redogjort för ”Nyttig och mindre nyttig kost”, där hon belyst praktiken och givit biokemiska förklaringar. Hon har även talat om ”Ärftlighet och genmodifikation” samt fört oss in i kemins förunderliga värld
”Humankemi”. Något som kanske är aktuellt att fundera över är vad professor
– 34 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Vackra blomsterdekorationer pryder våra bord vid klubbaftnarna
Lars Gustafsson berättade om: ”Minne och glömska på äldre dar”. ”Att leva i takt med kroppens klocka”. Årstidernas rytm kan påverka bl a vår vikt menar docent Maria Lennernäs och vår medlem vårdlärare Lillemor Holm har tagit upp frågan om ”Vad är livskvalitet?”. Om ”Bedövningskonstens historia” berättade docent Ingemar Ahlgren och professor emeritus Bengt Lindskog berättade om ”Linné som läkare”.
Frågor, som ännu inte är besvarade men som med säkerhet kommer att bearbetas under de kommande hundra åren och framåt, är om det finns liv ute i rymden. Professor Arne Ardeberg från institutionen för astronomi ställde sig frågan ”Är vi ensamma i rymden? Har vi möjlighet att få kontakt med andra varelser och vad kan detta i så fall leda till?”. Docenten Stig Wramdemark var inne på samma tema, när han tog oss med på en tur ut i rymden bland planeter och stjärnor. Hans funderingar gäller om det finns ”Förutsättningar för liv i universum”. Med fysikaliska kullerbyttor och experiment berättade docent Hans-Uno Bengtsson om ljusfenomen av olika slag:”Ljus, mörker och skuggor”.
Direktör Leif Mazetti-Nissen har berättat om ”Chokladens historia” och även föreläst om ”Mazetti – en hundraårig familje- och industrihistoria”. Om choklad talade också levnadskonstnären docent Nils Stormby, som på ett roande sätt kåserade om ”Choklad i nöd och lust”.
– 35 –klubbens verksamhet 1999–2009
Flitiga flickor fixar fika i köket
Roligt var det att lyssna till El Globo alias Ulf Mörling, som talade över ämnet ”Illusionist – Mentalist – Journalist”. Han berättade om sitt liv som trollkarl och journalist. Spännande var det att lyssna till direktör Tony Rhodin, som berättade om Brazil Jack och cirkusfamiljen Rhodin ”Samlom-samlom-salabamlom”.
Att vi såväl inleder som avslutar året med en utflykt har blivit en tradition som uppskattas.
Bland vårutflykterna minns vi kanske speciellt resan till Båstad, där vi i Märta Måås-Fjetterströms ateljé fick se den vackra mattan, som skulle skänkas till vår kung på hans 50-årsdag.
Vi har varit i Ängelholm, där Järnvägsmuséet på ett synnerligen intresseväckande sätt i montrar och på bilder presenterade tillblivelsen och utvecklingen av vårt lands järnvägsnät. Vi har besökt Knutstorps slott, Dunkers kulturhus och Christinehofs slott med dess vildsvinshägn, där vi från en vagn fick uppleva utfodringen av stora ilskna galtar liksom av söta randiga små kultingar.
Studiebesöket med guidning på Skissernas museum i Lund gav mersmak, då vi fått lyssna till ”Konstverkets födelse” – skisser till offentlig konst, svensk och internationell.
Seglatsen på sjön Immeln med lunch ombord var tänkt att bli en naturupplevelse ovan däck. Tyvärr ville vädrets makter något annat och det var något sjöblöta men ändå glada resenärer, som återvände till Malmö.
Vid Falsterbo strand fick vi ta del av professor Bertil Ringbergs erfarenhet av hur ”Havet ger och tar” och i Alnarp fick vi lyssna till professor Arnulf Merker, som berättade om ”Genteknik på kulturväxter – bra eller dåligt”.
– 36 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Resan till Blommeröds arabstuteri är nog en av de utflykter, som speciellt stannar kvar i minnet. Solen sken, naturen vid Ringsjöns strand var betagande – och hästarna, dessa vackra fullblodshästar ute i betesmarkerna, gav en skönhetsupplevelse, som man bär med sig! Kanske minns vi allra mest det nyfödda fölet, som kom stapplande efter mamma stoet och så alla de andra stona med sina föl, som stod och hälsade nykomlingen välkommen.
– 37 –klubbens verksamhet 1999–2009
Premiärtur för fölet i Blommeröd
Två trallande jäntor i Blommeröd
Resan i ”Piratens fotspår” med guiden Hasse Larsson gav en fin repetition av vad vi en gång läst om författarens alla speciella figurer och original.
Ett par gånger har resan gått över bron; Jægerspris slott och Roskilde Domkyrka var målet den ena gången. Knuthenborgs Safaripark var huvudattraktionen den andra gången, dock inte att förglömma inledningen på resan, då vi besökte De Danske Spritfabrikker, där vi fick avsmaka Gammel Dansk, Bitter Dram och annat gott.
Ibland har det varit sol och ibland regn och rusk, men alltid glatt humör och upplevelsen av att vara samman med goda vänner. Det är något signifikant för klubben, detta att komma samman och känna sig hemma vare sig man är på utflykt eller i Skogshills fina, trivsamma lokaler, där vi nu har varit i elva år.
– 38 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Pumphuset i Vollsjö, från Fritiof Nilsson Piraten-utflykten
Tioårsjubiléet på Skogshill firades med hattparad, där damerna överglänste varandra i flärd och kreativitet. Där var en blomsterprakt som bedövade – lampskärm, kineshatt och fina gamla hattar hade dammats av efter många år på hatthyllan eller på vinden.
Hattar i alla former på tioårsjubileet
– 39 –klubbens verksamhet 1999–2009
Stolta vinnare av hattparaden
Julen firas traditionellt med julmarknad och julfest.
Julmarknad och julfest hör julen till!
När ljusen tänds och Lucia med sina tärnor och stjärngossar sjunger då känns det att julen är i annalkande. När sedan Sylvia Svensson läser Zacharias Topelius ”En vintersaga” – ja, då har den rätta julstämningen infunnit sig och vi sitter tillsammans och önskar varandra ”En God Jul”.
– 40 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
, som startade 1993 och som berett de deltagande så mycken glädje, har nu inspirerat till att ännu en cirkel bildats 2006.
Våra bokvagnar fylls på efterhand med nyutkommen litteratur och medlemmarna lånar och läser flitigt
En av våra föreläsare, Åke Stolt, berättar i en tidningsartikel efter sitt besök på klubben, att Brita Carlstoft hade inbjudit till litterär salong. Han skriver att över 50 damer hade blåst samman en kväll när snön kom på tvären och han säger: ”Det pulserar ett liv, det sker spännande möten, det spirar nyfikenhet och vetgirighet i ett omfång som man inte tror... Jag är en lycklig själ, som fått vara en del av det där, och dessutom firar MKKL hundra nästa år.”
Ja, så är det och Brita Carlstoft, som varit ordförande sedan 1992, kan glädjas åt att hon tillsammans med klubbens damer fört MKKL:s fina traditioner vidare.
För framtiden kan vi så bara hoppas att även kommande generationer med glädje och entusiasm vill arbeta för att vår fina klubb ska leva vidare och därmed utgöra en träffpunkt, där medlemmar kan komma samman, mötas med värme och känna hemmahörighet.
– 41 –klubbens verksamhet 1999–2009
DE FÖRSTA DAMERNA I MKKL
av Maj-Gret Svensson och Brita Carlstoft
– 42 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
MalMö Kvinnliga Klubb och läsesällsKap
DE FÖRSTA DAMERNA I MKKL
av Maj-Gret Svensson och Brita Carlstoft
Tyvärr, har vi inte lyckats hitta något foto av Ebba Lindencrona
Ebba Lindencrona (1870–1939)
Fröken Ida Ebba Eleonora Margareta Lovisa Lindencrona var den dam som tog initiativet till bildandet av en kvinnoklubb i Malmö 1909 och som tillsammans med Charlotte Tornerhjelm inbjöd några av stadens damer till residenset. Under detta möte var Ebba ordförande. Vi vet inte mycket om Ebba men vi vet att hon föddes i Stockolm 1870 och troligen gifte hon sig aldrig. Från Riksarkivet har vi fått upplysningen att hennes föräldrar hette August och Margareta, född Koskull. Ebba valdes 1909 till vice ordförande och var klubbens ordförande 1913–1914. 1915 lämnade
Ebba Malmö och flyttade till Uppsala. Därifrån flyttade hon 1919 till Nykyrka
i Småland och vidare till Ystad 1926, där hon bodde tills hon avled 1939.
– 43 –de första damerna i Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap
Charlotte Tornerhjelm (1859–1942)
1878 övertog Gustaf Tornerhjelm Wrams Gunnarstorp efter sin far. Gustaf Tornerhjelm som senare blev landshövding och ryttmästare och liksom sin far var verksam på olika områden inom lanthushållningen, var gift med Charlotte Tornerhjelm född Ankarcrona, som därmed blev slottsfru och sedermera landshövdingska i Malmö. Hon var en mycket varm, älskvärd och charmfull person och dyrkad av sin familj. Det var hos landshövdingskan Charlotte Tornerhjelm som ett antal damer träffades första gången för att utröna intresset för bildandet av en klubb.
Anne-Madelaine Aschan (1867–1945), MKKL:s första ordförande 1909–1912
Anne-Madelaine Sofia Charlotte född Wachtmeister af Björkö gifte sig 1887 med översten Emil Aschan (1852–1915). Emil Aschan, som var överstelöjtnant vid Södra
Skånska Infanteriregementet, tog avsked 1908 alltså året innan Anne-Madelaine började sin verksamhet i klubben. Hon var född friherrinna och behöll denna titeln istället för att kalla sig överstinna. Hon bodde åtminstone till 1909 i ”Villa Emalienborg” i Malmö och var kvar i staden till ca 1940 och förmodligen till sin död 1945.
– 44 –M al M ö K vinnliga K lubb och l äsesälls K ap
Eva af Geijerstam (1882–1968)
Eva af Geijerstam, född Lindencrona var också en av de damer som var med från början i klubben. Eva Malin Gustafva Lindencrona föddes i Växjö 1882. Hennes föräldrar var August och Henrietta född Gyllenkrok. Eva var stiftsjungfru och examinerades 1903 från högre lärarinneseminariet i Stockholm. Eva gifte sig med Torsten Emanuel af Geijerstam 1910. Hon var vice sekreterare med många vackert skrivna protokoll fram till 1917, då familjen flyttade till Karlskrona. Eva var en mycket charmerande, varm och litteraturkunnig person. Maken avled 1933, varefter familjen flyttade till Hova i Örebro län, där maken begrovs. Eva blev husfru i ett hem för mindre bemedlade damer. 1943 bosätter Eva sig i Lund. 1966–68 vårdades Eva på Ribbingska sjukhemmet, där hon avled på sin 86-årsfödelsedag.
Brita Carlstoft (1927), MKKL:s elfte och nuvarande ordförande
Efter examen vid Fackskolan för Huslig Ekonomi i Uppsala anställdes Brita vid Fortsättningsskolan i Blekinge, bl a i Jämjö, Kristianopel, Torham och Sturkö och därefter ett par år vid Tomelilla Folkhögskola. Brita undervisade sedan vid Lunds Hemsysterskola och Praktiska Hushållsskolan. Hon återkom till Malmö och Borgarskolan 1956 och blev 1961 anställd vid Malmö Stads Yrkesskolor, sedermera Värnhemsskolan. Från 1967 till 1992 var Brita studierektor för Restaurangskolan och Livsmedelstekniska linjen. När Brita pensionerades blev hon tillfrågad av Barbro Modéer, tidigare ordföranden, att ta över klubban i Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap, som sedan dess har haft glädjen att under Britas ledarskap ha utvecklats som Kvinnoklubb, där Brita bl a står för att engagera klubbens föreläsare, vilket hon gör med stort engagemang.
– 45 –de första damerna i Malmö Kvinnliga Klubb och Läsesällskap
