Ib kundmagasin 2 2013

Magasin Nr: 2 / 2013

Maria har säkerheten i fokus Terminalplatser – en fråga om vår miljö

Camillas kör inledde kultursatsningen

Eftersom behovet av biobränsle ökar i Sverige ökar också efterfrågan på terminalplatser. Men vad gör man egentligen där? Vi har svaret.

Sommaren 2013 inledde Inlandsbanan sin satsning, Inlandets Kulturtåg. Först ut var Camilla Karlssons Gospelkör. Nu börjar formerna för Inlandets Kulturtåg 2014 ta form.

Sidorna 18–19

Sidorna 7–9

Välkommen till inlandet och dess möjligheter!

Det är så vi det vi ser det på Inlandsbanan AB med ny persontrafik och en ökande godstrafik. I vintras startade ett spännande samarbete med Destination Vemdalen med nattåg mellan Malmö/ Göteborg och Vemdalen samt en daglig förbindelse till och från Stockholm. Till detta startade även en ny lokalbusstrafik från tåget, som stannar vid stationen i Röjan, till de olika anläggningarna i Vemdalsfjällen.

Under fyra vintermånader reste sammanlagt ca 8000 personer med den nya trafiken, detta hade inte varit möjligt utan ett nära samarbete mellan besöksnäringen och oss på Inlandsbanan. Tillsammans med regionförbundet i Jämtland, Bergs och Härjedalens kommuner samt SkiStar har vi i sommar rustat upp stationsmiljön i Röjan för att underlätta av och påstigningen för våra skidturister.

Under september började äntligen de första femtusen tonnen kalk rulla med tåg från kalkbrottet i Kallholsfors utanför Orsa med destination Gällivare.

Transporten av kalk via Inlandsbanan är möjlig tack vare att vi förra sommaren genomförde en bärighetshöjning på sträckan Arvidsjaur-Jokkmokk.

Under våren och sommaren har våra kollegor på Trafikverket drabbats av inte mindre än fyra större

urspårningar på stambanan genom övre Norrland och Malmbanan. Genom ett nytt och närmare samarbete mellan Inlandsbanan och Trafikverket har en viss del av tågtrafiken ändå kunnat fortsätta fungera. Det har främst gällt de viktiga transporterna av stålämnen mellan Luleå och Borlänge samt fisk och post från Narvik till Osloområdet.

Vi arbetar vidare tillsammans med Trafikverket för att förbättra möjligheterna till omledning av tågtrafik till Inlandsbanan vid oplanerade stopp.

Vi ser även möjligheter att kunna omleda trafik vid planerat tyngre underhåll på de omkringliggande banorna. En av de åtgärder som skulle förbättra möjligheterna och effektiviteten till omledning är att åter öppna tvärbanan mellan Arvidsjaur-Jörn.

Jag vill även passa på att hälsa tågoperatören Rush Rail välkommen till oss på Inlandsbanan. Rush Rail har under sommaren och hösten utfört transporter av massaved på sträckan Sveg-Mora.

När du läst Magasin Inlandsbanan så kommer du förstå att Inlandsbanan är en levande järnväg och en dragkraft för inlandet.

Otto Nilsson, vd, Inlandsbanan

Magasin

Nr: 2 / 2013

Maria har us säkerheten i fok – Terminalplatser miljö en fråga om vår

2

Camillas kör inledde kultursatsningen

Magasin Inlandsbanan är en kundtidning från Inlandsbanan som delas ut till kunder, intressenter och politiska beslutsfattare.

Ansvarig utgivare: Inlandsbanan AB, Otto Nilsson, tel. 063-19 31 00, www.inlandsbanan.se info@inlandsbanan.se Produktion och layout: Anders Einarsson, Säljstyrkan i Sverige AB, www.saljstyrkan.se Fotografer: Omslagsbild: Sverker Berggren. Övriga bilder: Lasse Pettersson, Sverker Berggren, Jocke Lagerkrantz, Göran Prage och Inlandsbanan AB. Texter: Helena Lindh, Lasse Pettersson, Göran Prage och Inlandsbanan AB. Tryck: Berndtssons Tryckeri, Östersund. Tryckt på svanenmärkt papper.

Vi reserverar oss för eventuella ändringar eller tryckfel

Kundmagasin nr: 2 / 2013

Snabbfakta om Inlandsbanan AB Inlandsbanan AB, koncernens moderbolag, med ca 37 anställda har sitt huvudkontor, med administration och infrastrukturavdelning, i Östersund. Företaget har dessutom sju bemannade stationer utmed banan, från Sveg i söder till Arvidsjaur i norr. I Östersund finns också Inlandsbanans verkstad med omkring 10 anställda. Här görs service, reparationer och underhåll på företagets egna fordon men även externa kunder är välkomna att få sina fordon servade.

Dotterbolaget Inlandsbanan Turism AB bildades 2005 för att marknadsföra och sälja turistresor på Inlandsbanan. Här jobbar idag fyra personer med placering i Östersund. Vi ser en fortsatt ökad efterfrågan på turistresor vilket vi är mycket glada för.

Inlandståget AB, koncernens andra dotterbolag, står sedan 2009 för transportverksamheten på Inlandsbanan och har idag 11 anställda varav flertalet är lokförare. Omsättningen för bolaget ökar och marknaden är mycket positiv till tjänsterna som erbjuds.

Koncernen omsatte år 2012 176 mkr. Det statliga bidraget för drift

och underhåll utgjordes av 115 miljoner varav 74% gick direkt till banunderhåll.

Vision:

”Inlandsbanan ska vara en av norra Europas mest kända turistattraktioner och den viktigaste transportleden för gods- och persontrafik genom Sveriges inland” Affärsidé

”Inlandsbanan ska, med sitt strategiska läge genom Sveriges inland och sin effektiva och kundanpassade organisation, vara det självklara valet som transportled för gods-, person-, och turisttrafik.”

Inlandsbanans vd, Otto Nilsson tillsammans med vice vd Hanna Falkeström ser ljust på framtiden för Inlandsbanan.

Innehåll: Tvärbanan Arvidsjaur– Jörn skapar flexibilitet

Terminalplatser och biobränsle – en miljöfråga

Det finns ett stort intresse av att tvärbanan mellan Arvidsjaur och Jörn öppnar igen. – Det skulle förkorta transporterna till industrierna i Piteå, säger Anders Järlesjö på Sveaskog.

Sidorna 4–5

Behovet av biobränsle ökar, och med den ökade efterfrågan behövs fler terminalplatser. Under våren tog Inlandsbanan initiativ till en konferens för att samla alla inblandade aktörer för att belysa frågan. Sidorna 7–9

Nu rullar kalktågen från Orsa till Gällivare

Med signalsystemet i fokus vill Maria öka säkerheten

En sen eftermiddag rullade tåget ut på Inlandsbanan med destination Gällivare.

En första transport som följs av fler under hösten och förhoppningsvis får en fortsättning 2014.

Sidan 10

Ett nytt fjärrstyrt trafikledningssystem ska ge en kraftigt ökad kapacitet på Inlandsbanan och öka säkerheten. Med ERTMS (European Rail Traffic Management System) skapas en europastandard.

Sidorna 11–13

Vad betyder Inlandsbanan för kommunerna?

Inlandets Kulturtåg – succén som började med gospel

För att få en bild över Inlandsbanans betydelse har vi gjort en enkätundersökning med några av kommunalråden längs banan.

Svaret är entydigt, Inlandsbanan är viktig för dem.

Sidorna 16–17

Planerna för Inlandets Kulturtåg 2014 börjar ta form. – Men det finns fortfarande tid för att komma med idéer på aktiviteter, säger Camilla Karlsson, projektledare.

Sidorna 18–19

Kundmagasin nr: 2 / 2013

3

Tvärbanan

Flexibelt med bana på tvären En resa utmed den gamla järnvägen mellan Arvidsjaur och Jörn blir en resa både fram och tillbaka. Tillbaka i tiden, samhällen med gamla stationshus, vägövergångar och broar. Framåt i tiden, med skapandet av en potentiell och effektiv transportled, samtidigt som den skulle bli en alternativ väg vid stopp på stambanan genom övre Norrland.

Tvärbanan mellan Arvidsjaur och Jörn stängdes för trafik 1990. Nu har en upprustning av sträckan aktualiserats. Bakgrunden är de sammanlagt fyra urspårningar som ägde rum på stambanan genom övre Norrland under våren och sommaren. Urspårningar som ledde till totalstopp av all tågtrafik från råvaruproducenterna i norr, med skog och stål som skulle till

4

Kundmagasin nr: 2 / 2013

industrierna i södra Sverige och vid kusten.

Vid de här tillfällena kunde trafiken, om än i begränsad omfattning, ledas om till Inlandsbanan. Ståltåget från Luleå till Borlänge fick ta vägen över Gällivare –Arvidsjaur–Storuman med anslutning till stambanan igen vid Hällnäs. En upprustning och öppning av banan mellan Arvidsjaur och Jörn skulle ge än säkrare vägar vid stopp i trafiken, vid olyckor eller vid underhållsarbeten på stambanan.

Järnvägen Arvidsjaur– Jörn följer väg 95 mot kusten och Skellefteå. Spåren går långa sträckor parallellt med vägen. Men, ibland gör banan en avstickare bort från landsvägen. Ut på grusvägar, naturskönt med broar, vattendrag, myrmarker. Skyltarna vid järnvägsövergångarna finns kvar.

Spår och sliprar är i oväntat gott skick, opåverkade av tid, väder och vind. Dock håller naturen på att ta tillbaka banan. Blommor, buskar och småträd kryper allt längre upp på banvallen.

Här vid sidan av allfarvägen blir det en nostal-

gisk resa. Här finns de gamla stationshusen kvar, Missenträsk, Glommersträsk, Stensträsk, nu med privata ägare. Henry Carlsson bor i Stensträsk stationshus, det som även är hans barndomshem. Pappa Yngve jobbade som banarbetare på sträckan. Mamma Asta var stationsföreståndare, med ansvar för biljettförsäljning och godshantering. Då, på 50-talet, betjänade stationen i Stensträsk cirka 600 människor på bygden närmast järnvägen. Stationshuset är idag väl bevarat. Väntsalen med tillhörande kamin är kvar i sitt ursprungliga skick.

Henry minns hur mamma satt här på tågexpeditionen och ringde till de närliggande stationerna.

– Det här är en bygd som saknar arbetstillfällen. Jag tror att en nystart på järnvägen skulle betyda ett uppsving för bygden, säger han.

Vid sidan av nostalgin kring en gammal järnväg finns också nutiden, en verklighet och ett växande behov av ökande järnvägstransporter. Sveaskog ser här en möjlighet att flytta transporten av skogsråvara från landsväg till järnväg.

– Absolut, säger Anders Järlesjö, logistikchef på Sveaskog. Vi har ett stort intresse av att tvärbanorna öppnar igen. Vi har stora skogstillgångar kring Arvidsjaur och om sträckan från Arvidsjaur till Jörn öppnas igen så skulle vi förkorta transporterna till industrierna i Piteå, säger han.

Egentligen var avstängningen Han menar också att det av banan tillfällig. Banan skulle finns ett behov av att höja bäDet finns Banverket hade ett gäng righeten på tvärbanan mellan mycket gods rustas. som bytte sliprar och räls från Storuman och Hällnäs.

Jörn och upp till länsgränsen vid – Det skulle innebära att vi som idag går med Saltmyren. Under tiden sattes det får ner transportkostnaderna lastbil och som in ersättningstrafik med buss. för vårt virke till fabriken i Husum norr om Örnskölds- istället skulle kunna Meningen var att trafiken skulle efter avslutat arbete. vik. transporteras med återupptas Men, så blev det inte!

Det finns långt gångna järnvägen.

– Trafiken lades ner för gott, diskussioner om att rusta konstaterar Gunnar Lundgren. upp banan. Det skulle ge en Banverket såg tydligen inte den potential som tvärförbindelse till stambanan genom övre banan hade. Det finns mycket gods som idag Norrland med anslutning vid Jörn. Efter de går med lastbil och som istället skulle kunna urspårningar som ägde rum i somras hade transporteras på järnvägen. Det vore positivt sträckan varit perfekt för att leda om trafiken, om banan öppnades för trafik igen. Folk frågar en alternativ väg vid avbrott och att säkerställa sig varför det inte går några tåg här. fortsatta transporter.

För några år sedan var det lönsamt att transI en gemensam rapport från Banverket och portera gods på järnväg, jämfört med lastbil, Inlandsbanan från 2008 konstateras att tvärförst när sträckan översteg 25 mil. De senaste banan Jörn-Arvidsjaur har potential att bli en årens allt högre priser på drivmedel har gett viktig godstransportlänk, från norra Sveriges järnvägen ekonomiska fördelar redan vid transinland mot norrlandskustens industrier och portsträckor på cirka 10 mil. hamnar. Ett minskat antal vägtransporter ger SCA Energi AB, Norrbränsle, bryter torv i dessutom miljö- och trafiksäkerhetsvinster.

Saltmyren, 2,5 mil öster om Arvidsjaur. BrytGunnar Lundgren jobbade på banan fram ningen sker bara 400 meter från järnvägen till nedläggningen 1990.

Arvidsjaur–Jörn.

– Vid den tiden gick det en hel del godstra– Nackdelen här är läget, det långa avstånfik till och från Arvidsjaur men även persondet till våra kunder, säger Rainer Holmberg, trafik, ett par turer per dag, berättar Gunnar.

platschef vid SCA:s anläggning i Saltmyren.

Idag går transporterna av torv till värmeverken med lastbil, till bland annat Boden, Skellefteå, Piteå, Umeå och Arvidsjaur, viktiga kunder för SCA Energi. Men, det är där smärtgränsen i avstånd går för att köra torv med lastbil. Rainer Holmberg tror att de skulle få fler kunder, i Mälardalen, Västerås och Örebro, om de kunde transportera torven med tåg och få ner fraktkostnaderna.

SCA Energi i Saltmyren har en produktion av cirka 180 000 kubikmeter torv per år. Det betyder att det under högsäsong går 5-10 lastbilar per dag från anläggningen.

— Vi hade drömmar om att få bygga en lastplats intill torvtäkten vid Saltmyrens station, berättar Rainer Holmberg. Vi röjde och skapade en terminal i förhoppning att tågtrafiken skulle komma igång igen. Det hela slutade med att vi fick fakturor från Banverket på markhyran. Men några tåg kom det aldrig.

Efter 76 kilometer av banan, invid stationsområdet i Jörn, tar järnvägen slut. En grind med ett rödmålat kryss markerar slutet. Bara några meter därifrån passerar stambanan. En nystart av tvärbann mellan Arvidsjaur och Jörn skulle öka möjligheterna att transportera gods till och från inlandet, tillförlitliga transportvägar för industrin.

Text: Lasse Pettersson n

Kundmagasin nr: 2 / 2013

5

Trafikverket:

Vi är sårbara och i behov av alternativa vägar Det var i mitten av maj i år som två godståg, med bara några dagars mellanrum, spårade ur på Stambanan. Senare skedde ytterligare en urspårning. Denna gång på Malmbanan. Vid dessa tillfällen kunde godstrafiken ledas om via Inlandsbanan. Vid urspårningarna i maj kunde till exempel SSAB:s ståltåg nå Borlänge via Inlandsbanan.

– Stambanan genom övre Norrland är en oändligt lång sträcka. Här är vi sårbara och i stort behov av alternativa tågvägar vid haverier, till exempel via tvärbanan Jörn–Arvidsjaur.

Det säger Stefan Björkqvist, chef för den operativa ledningen vid Trafikverket. I januari 2011 spårade ett godståg ur vid Bräcke i Jämtland, ett stopp i trafiken som varade en vecka. Det var första gången som trafiken kunde ledas om via Inlandsbanan.

6

Kundmagasin nr: 2 / 2013

Det blev upptakten till ett mer utvecklat samarbete mellan Inlandsbanan och Trafikverket.

Sedan dess har flera möten mellan Inlandsbanan och Trafikverket ägt rum. Senast i juni i år. Då hade ytterligare tre haverier, urspårningar, inträffat. Samarbetet hade utvecklats och trafiken mellan Luleå och södra Sverige kunde omdirigeras till Inlandsbanan.

Att öppna och rusta upp även tvärbanan Jörn-Arvidsjaur har diskuterats vid flera möten. Enligt Stefan Björkqvist skulle det öka Trafikverkets flexibilitet att leda om trafiken.

– Vi har ju en väldigt viktig industri i regionen som är beroende av att transporterna kommer fram.

Stefan Björkqvist påpekar också att de norra delarna av järnvägsnätet, Stambanan genom

övre Norrland och Norra stambanan, är enkelspåriga och därmed väldigt sårbara. Ytterst ligger ett scenario med en större olycka som skulle ta flera veckor att återställa. Då krävs alternativa vägar att leda om trafiken för att industrin ska kunna fortsätta att leverera.

Stambanorna i Norrland är också i stort behov av upprustning. Om det fanns fler möjligheter att styra om trafiken kunde en del av stambanan stängas av för ett mer omfattande underhållsarbete.

– Grundkonceptet är att tillsammans med Inlandsbanan skapa rutiner för att leda om trafiken, snabbare och enklare vid olyckor. Vi skulle också kunna planera trafikomläggningar för att utföra underhållsarbeten på våra stambanor, säger Stefan Björkqvist, chef för den operativa ledningen vid Trafikverket.

Text: Lasse Pettersson n

Terminalplatser – en fråga om vår miljö Kundmagasin nr: 2 / 2013

7

En tredjedel av Sveriges skog ligger längs Inlandsbanan. Det är något som både Inlandsbanan AB och andra intressenter bättre vill ta tillvara. Att frakta fossilfritt bränsle med tåg från hygget till värmeverket – det sparar både pengar och miljö.

Men det behövs fler terminalplatser för att lasta virke mellan lastbilar och tåg.

Inlandsbanan – dragkraft fö – Det finns stora potentialer i skogsbränsle från inlandet. Vi vill vara en dragkraft, samla aktörerna och hitta nya samarbeten, säger Inlandsbanans vd Otto Nilsson.

I våras tog han initiativ till en första konferens om just biobränsle och terminalplatser.

Ett trettiotal deltagare från bland annat Stora Enso, Green Cargo och Virkesmätarföreningen var där. Alla var de överens om potentialen i biobränsle och behovet av terminalplatser.

Vi ville samla alla inblandade aktörer som är med i kedjan och berörs av en terminal. Alla spelar sin viktiga roll, säger Mats Westling, trafikchef vid Inlandsbanan.

Mats Westling är den person på Inlandsbanan som ansvarar för arbetet med att åstadkomma fler terminaler. Det behövs uppskattningsvis en terminal var tionde mil, från Gällivare ner till Mora, för att fylla det framtida behovet av att frakta biobränsle från norra Sverige och söderut. Tanken är att lastbilar kör virket de korta sträckorna, från skogen in till terminalerna. Vid terminalerna tar tågen vid och kör bränslet de långa avstånden. Därefter behövs en terminal igen för att lastbilar åter ska kunna köra bränslet den sista biten fram till värmeverken. För att en terminal ska fylla minimibehoven, behöver där finnas ett långt

8

Kundmagasin nr: 2 / 2013

spår som rymmer ett helt tåg samt möjligheter att förvara, flisa och mäta virket. Redan i dag finns terminaler i närheten av Inlandsbanan, men flera av dem ägs av andra bolag och är inte öppna för alla dragbolag, något som är tanken med Inlandsbanans terminaler.

Under biobränslekonferensen i våras tog Virkesmätarföreningens representant Leif

Haglund upp utmaningarna med att inrätta terminaler som möjliggör en opartisk mätning av biobränslet och som fungerar för alla parter.

Han poängterade vikten av att tänka på framtiden och bygga rätt från starten. Det kan exempelvis bli aktuellt med fjärrmätning, något som aktualiserar behovet av exempelvis videoövervakad mottagning.

ör fler biobränsletransporter På lite längre sikt tror jag att vi går mot en sådan utveckling, men i det korta perspektivet får vi hitta enklare lösningar, säger Mats Westling.

Peter Thorén, logistiker på Green Cargo, pratade under konferensen om erfarenheterna av den försöksverksamhet som Green Cargo bedrivit under några år. De utmaningar han tog upp handlade om allt från containrar som lätt fryser, till svårigheter att räkna på vinsten

Vi har försökt att reda ut vad en terminalplats egentligen är.

Mats Westling, Trafikchef på Inlandsbanan svarar på frågorna.

med att transportera biobränsle.

Mats Westling har just nu bråda dagar att hitta entreprenörer, samarbetspartners som kan sköta driften av terminalerna. Inlandsbanan ska skapa förutsättningar för terminaler, men inte driva dem. I området Jämtland-Härjedalen har Inlandsbanan en samarbetspartner i Reaxcer, som redan i dag driver en terminal utanför Östersund. Reaxcer drivs av ett antal åkare som genom samarbetet med Inlandsba-

nan, kan skapa mer jobb åt de egna åkarna.

En utmaning i arbetet med att hitta entreprenörer som vill driva terminalerna är att de ekonomiska vinsterna med biobränsle i nuläget är små, något som lyftes av både Green Cargo och andra deltagare på konferensen. Samtidigt behöver terminalerna byggas nu för att tågbolag, skogsbolag och entreprenörer ska kunna möta den efterfrågan som förutspås framöver.

Vad är en terminal?

En plats där man kan lasta av virke från lastbilar, göra inmätning, flisa och lasta om till tåg.

Det kan börja med att man kan förvara virke och senare fylla på med virkesmätning och flistugg. Något jag tror behövs i framtiden är kameror. Då behövs ingen fysisk person på plats, utan man kan läsa av från en annan plats.

terminaler kommer man att kunna lasta mer flis på tågen.

Varför behövs terminaler?

Behovet av biobränsle, flis, kommer att öka i framtiden. Det byggs allt fler fjärrvärmeverk och efterfrågan på flis kommer att öka redan inom några få år. Då behöver mer flis fraktas från skogen till fjärrvärmeverken. Genom fler

Text: Helena Lindh n

Kan inte lastbilarna fortsätta frakta virke?

Vi konkurrerar inte, utan samarbetar med lastbilarna. Lastbilen kör de korta sträckorna, järnvägen står för de längre sträckorna. På så vis sparar vi både på miljön och på ekonomin.

Vem får använda terminalerna?

Alla järnvägsföretag är välkomna på Inlandsbanan. Vi skapar förutsättningarna och ser till att det blir trafik på banan, vilket ingår i vårt uppdrag. Alla dragbolag ska kunna vara på banan.

Kundmagasin nr: 2 / 2013

9

Med 24 vagnar på släp rullade Inlandsbanans tåg in på Orsa station. Vände och gick sen upp till Nordkalks anläggning i Kallholsfors för att lasta kalk. En sen eftermiddag rullade tåget ut på Inlandsbanan med destination Gällivare. En första transport som följs av fler under hösten och förhoppningsvis får en fortsättning 2014.

Nu rullar kalktågen Det var förra hösten som de första försöken att transportera kalk på Inlandsbanan gjordes. Då gick fyra transporter mellan Orsa och Gällivare. Försök som nu får sin fortsättning.

Transporterna går från Nordkalks anläggning i Orsa till LKAB i Gällivare, en sträcka på 108 mil.

Under fyra veckor i höst, september-oktober, kommer Inlandståget att köra 7-8 transporter, ungefär två turer per vecka. Totalt är det cirka 5000 ton kalk som ska köras upp till malmfälten.

– Vi har jobbat för det här i två år nu, säger Hans Jonsson, chef på Inlandståg. Det här är ett led i att få upp mer godstrafik på Inlandsbanan.

Ett del i den ambitionen var den upprustning av banan som genomfördes sommaren 2012 mellan Arvidsjaur och Jokkmokk. Byte

10

Kundmagasin nr: 2 / 2013

av räls och sliprar gjorde att banans bärighet kunde höjas och därmed möjliggöra tyngre tranporter.

– Utan den investeringen hade vi aldrig kunnat åta oss den här och andra transporter, säger Hans Jonsson. Nu visar vi att vi kan köra gods hela vägen, mellan Mora och Gällivare.

– Det här är bra för oss, säger Jan Olars, försäljningsansvarig vid Nordkalk i Orsa. Det ger tryggare jobb för våra anställda och ger fler uppdrag för våra entreprenörer.

Nu hoppas också Jan Olars på en fortsättning till våren och sommaren 2014, med reguljära transporter och med större mängder.

Fotnot: Beställare av kalken från Orsa är LKAB och den används som en ingrediens i deras framställning av pellets.

Text: Lasse Pettersson n

Radiomaster – med säkerheten i fokus

Kundmagasin nr: 2 / 2013

11

Nya signaler

om nytt trafikledningssystem Ett nytt fjärrstyrt trafikledningssystem ska ge en kraftigt ökad kapacitet på Inlandsbanan.

ERTMS (European Rail Traffic Management System) är en storsatsning på en gemensam säkerhetsstandard för tågtrafiken i Europa.

Helt genomförd år 2030 ska systemet låta tågtrafiken löpa obehindrat över landsgränserna, utan att behöva anpassas till dagens olika nationella standarder. På Inlandsbanan kommer varianten ERTMS Regional att införas, vilket möjliggör utökade transporter, men även utökat utrymme för drift- och underhållsarbeten.

Systemet bygger på fjärrstyrd tågklarering genom radiolänk, vilket ersätter dagens manuella tågklareringen på stationerna och som därmed även minskar risken för tillbud och olyckor orsakade av den mänskliga faktorn. Fjärrstyrningen innebär även stora rationaliseringsvinster för trafikledningen. Resenärerna kommer inte märka någon skillnad, men de kommer inte att se de lokala tågklarerarna längre.

ERTMS Regional är det enklaste av de tre europagemensamma signalsystemen och speciellt anpassat för lågtrafikerade banor.

– Ett nytt trafikledningssystem är ett måste

12

Kundmagasin nr: 2 / 2013

De flesta masterna betjäpå sikt eftersom vi går mot Ett nytt nar endast Inlandsbanan AB en ökad mängd trafik. När ERTMS Regional fungerar trafiklednings- förutom på några platser där Inlandsbanan har hyresgäster, på Inlandsbanan kan vi på ett effektivare sätt exempelvis system är ett måste exempelvis Telia och Tele2.

Masterna står med drygt en hantera både planerade och på sikt eftersom vi mils avstånd från varandra. oplanerade omledningar, säPå några otillgängliga platser ger Maria Boström, chef för går mot en ökad innebar elanslutningen så stor infrastrukturavdelningen hos mängd trafik. kostnad att man tillsammans Inlandsbanan AB och i detta med leverantörerna skapat sin projekt ansvarig för radioegen kraftförsörjning. Huvudkällan är sol eller mastförtätningen och trafikledningssystemet vind med dieselaggregat som komplement. Det ERTMS Regional. räcker med att en av sol- eller vindanläggningRadionätet GSM Rail är ett radiokommunikaarna går för full effekt i tre och en halv timme tionssystem som har tagits fram gemensamt av för att täcka dygnsbehovet för en mast med alla järnvägsföretag i Europa. För att det ska teknikhus. Energin lagras på batterier. fungera på Inlandsbanan krävs dock en förtätning av radiomaster utmed banan. GSM Bättre kontroll Rail kommer att användas för att ge loket och Säkerheten blir högre när den mänskliga faklokföraren signalbilder och hastighetsinformatorn elimineras i det nya signalsystemet. Idag tion. Det är ett helt eget radionät för att säkan bara ett tåg i taget köras mellan två statiokerställa telefonförbindelsen mellan loket och ner. Först när tåget är framme vid nästa station själva navet i signalsystemet – TCC (Traffic vet tågklareraren var tåget är. Denna så kallade Control Center). Nätet är frikopplat från det stationssträcka kan kortas genom att placera ut publika GSM-nätet för att loket ska kunna nås eurobaliser (ETCS) som känner av tågets pooavsett vad som händer. Det publika nätet kan sition. Det gör att fler tåg kan köra samtidigt som bekant ibland ligga nere när många ringer på samma stationssträcka. Innan tåget börjar samtidigt. rulla måste det få en tågväg från TCC, en ”res– Vi har färdigställt 61 master med tillhörutt” som läggs upp i förväg för att säkra tågrande teknikhus, som redan nu är i drift från rörelsen. På TCC finns två datorer med olika Mora ända upp till några mil norr om Arvidprogramvaror som ska komma fram till samma sjaur. Vi har 16 sådana anläggningar kvar tills slutsats för att exempelvis skicka ett tåg – en målet är nått. Utöver dessa 77 master använder dubbel säkerhet. vi 8 master som tillhör Telia, Teracom, H3G ATC (Automatic Train Control) är ett naoch Trafikverket. Riskerna med störningar tionellt kontrollsystem för svenska större banor från de nya bredbandsteknologierna kan innesom genom så kallade baliser mellan rälerna bära att ytterligare master måste byggas för att detekterar tågets position och förhindrar att vi ska säkra högre signalstyrka, säger Maria tåget bryter mot vad signaler och hastighetsbeBoström.

gränsningar visar. ETCS, eller eurobaliser, är däremot ett gemensamt system för Europa som utför samma uppgift men som kan förmedla mer information. ATC finns inte på Inlandsbanan utom på några platser där den tangerar andra banor. Tåg som kör både på banor med ATC och på banor med ETCS måste ha en omvandlare som översätter informationen för att föraren ska uppfattar informationen på samma sätt, oavsett om loket kör över ATC-baliser eller eurobaliser. På sikt kommer dock ATC att fasas ut.

Oklart slutdatum Målet för GSM-Rail var att färdigställa allt under 2013 men detta är ännu osäkert. För att projektet ska slutföras krävs ytterligare medel och finansieringen är ännu inte klar. Tanken bakom trafikledningssystemet avseende GSMRail är att trafiksäkerheten ska hålla samma nivå som statens övriga banor. När så småningom radiokommunikationen får full täckning kan alla lok nås med en GSM-Rail-telefon.

För att fullfölja ett nytt trafikledningssystem, ERTMS, genom att bland annat införa ETCS krävs ytterligare 260 miljoner räknat i 2011 års penningvärde.

– Det kommer att behövas färre antal tågklarerare, men det löser sig säkert dels via naturliga pensionsavgångar och genom omskolningar för att sköta allt nytt, säger Jörgen Jonsson, signalingenjör, som förvaltar och projekterar Inlandsbanans signalanläggningar från Mora ända upp till Gällivare.

– När jag började här 2002 i december fick jag uppdraget att kika på ett nytt system. Vi skulle bli först i Sverige med att implementera det, men osäkra utvecklingskostnader och möjliga barnsjukdomar gjorde att vi hellre ville

invänta ett färdigt system. Det hela låg i träda och ännu idag finns det inget system som man kan implementera utan att det medför en del inkörsproblem, säger Jörgen.

Fördelen med att invänta ett fungerande system är att man kan undvika problem som till exempel på Västerdalsbanan, där systemet ERTMS Regional medförde att man tillfälligt fick sätta ut flaggvakter vid vägövergångarna.

På Inlandsbanan finns det förutom signalställverken 131 vägskydd vid vägövergångarna.

Eftersom signalmateriel görs i små serier av ett fåtal leverantörer blir kostnaderna höga.

De flesta signaler försvinner dock från spåret förutom vid just vägskyddens bommar och signaler.

– År 2011 gjorde vi en kalkyl för att införa ERTMS Regional på Inlandsbanan till år 2020. Vi har nu reviderat implementeringen till 2023 för inom järnvägsbranschen är det långa ledtider, säger Jörgen Jonsson. År 2009 beslöt generaldirektören för Banverket, numera Trafikverket, att investera i en påbörjad installation av ett nytt trafikledningssystem på Inlandsbanan. 70 miljoner kronor

investerades för att installera datorkommunikationssystemet Etam och radiokommunikationssystemet GSM Rail – en nödvändig säkerhetsåtgärd och ett led i ett nytt trafikledningssystem.

Etam kan sägas vara en elektronisk tåganmälan. Den innebär att kommunikationen mellan tågklarerarna på stationer som inte fjärrstyrs sker via datorer och inte längre med tågklarerarnas handskrivna meddelanden. Investeringen på Inlandsbanan omfattades av såväl bredbandsanslutning som bärbara datorer.

Nyligen kom nya direktiv. Etam godkändes i början som ett dokumentationssystem men Transportstyrelsen har på senare tid kommit fram till att det är ett säkerhetssystem. Dilemmat som därmed uppstått är att Etam aldrig skulle ha godkänts som ett säkerhetssystem om man sett det så från början. Detta har medfört att Inlandsbanan nu istället övergår till Tam 2014, där nätverksuppkopplingen mellan de lokala tågklarerarna försvinner och kontakterna återigen måste tas per telefon. Tillbaka till ruta ett med andra ord.

Text: Göran Prage n

Fakta: ERTMS (European Rail Traffic Management System ) består av två huvuddelar: • ETCS (European Train Control System) vilket motsvarar dagens ATC system (Automatic Train Control) dvs ett kontrollsystem för att känna av tågets position på banan • GSM-R (Global System for Mobile communication -Railway) som är radioförbindelsen mellan ställverk och utrustningen på tågen I ERTMS Regional ingår också TCC (Traffic Control Center) dvs signalställverk för reglering av växlar och signaler för den sträcka som kontrolleras av ERTMS Regional).

Kundmagasin nr: 2 / 2013

13

Åter på spåret

– Inlandsbanan har hittat tillbaka Inlandsbanan har hittat tillbaka till sina rötter vid Vänern.

Från den 1 juli i somras och fem veckor framåt kunde resenärerna åka tåg från den klassiska startpunkten i Kristinehamn.

Lars Yngström, vd för Tågab och drivande entreprenör vid Inlandsbanans klassiska startpunkt i Kristinehamn.

14

Kundmagasin nr: 2 / 2013

Elisabeth Nilsson, turistchef och marknadsansvarig på Inlandsbanan, kan redovisa ett positivt resultat och ett bra resandeunderlag efter sommarens fem testveckor på järnvägen.

De senaste tre åren har resenärerna annars varit hänvisade till att åka buss från Kristinehamn till Mora.

– Totalt reste uppemot 1000 personer med tåget på den här sträckan.

Visserligen går inte den här resan exakt på den historiska Inlandsbanan till Mora, utan den tar av i Nykroppa och går via Grythyttan och Borlänge till Mora. Men när man nu fått upp intresset för att åka och kan visa siffror på ett ökat resande så kanske visionen att öppna den klassiska sträckan i sin helhet kan bli verklighet.

Inlandsbanan är annars det sista stora järnvägsbygget i vårt land. Det var ett både regionalpolitiskt och försvarsstrategiskt projekt.

När banan invigdes 1937 i Kåbdalis kunde ändå kronprins Gustaf Adolf i sitt tal inse att Inlandsbanan ”… betecknar slutet på det egentliga järnvägsbyggandet i vårt land. Vi äro nu mitt inne i den nya tiden med dess intensiva arbete på att utbygga och förbättra vårt landsvägsnät”. Det säger något om de långa ledtiderna som hör ihop med järnvägsprojektering.

Idag upplever Inlandsbanan något av en renässans, inte bara som turistbana utan också som godstransportled.

Lars Yngström är vd för Tåg i Bergslagen AB (Tågab) i Kristinehamn, som sedan 1 juli är Inlandsbanans samarbetspart för tågtrafik härifrån till Mora.

– Vi har länge diskuterat en lösning tillsammans med Inlandsbanan för att få igång tågtrafik på hela södra sträckan, Kristinehamn - Mora, säger han. Sommarens fem testveckor visar att det finns många som vill åka tåg hela Inlandsbanan och ta sig upp i fjällvärlden via Inlandsbanan.

Genom att tågresan börjar längre söderut än tidigare år kommer äventyret närmare marknaden. Västra och södra Sverige representerar ett större kundunderlag än hela Mälardalen.

Dessutom kommer danskar, tyskar, engelsmän och holländare. Trots den lilla omvägen visar sommarens erfarenheter att det finns ett klart intresse att åka mellan Inlandsbanans ändpunkter Kristinehamn och Gällivare.

Lars Yngström menar att alliansregeringens närtidssatsning för 2009/2010 är det här decenniets glädjeämne. Den innebar att man kunde elektrifiera den sydligaste delen av Inlandsbanan, 38 kilometer mellan Kristinehamn och Nykroppa. Därmed säkrades godstrafiken och Tågab kunde dra igång persontrafik mellan Dalarna och Göteborg.

Den elektrifierade Inlandsbanan invigdes av välkände Carl Jan Granquist i januari 2012.

Text och foto: Göran Prage n

Från Malmö ska familjen Grahn åka ända upp till Gällivare med Inlandsbanan. Tre dygns tågresa med Inlandsbanan avslutas med tåg till Abisko där man ska vandra. Barnen Linnea och minstingen Viggo tankar trygghet hos mamma Lena och pappa Magnus.

Klart för avstigning i Röjan De kunde möjligen ses som en exotisk glesbygdsföreteelse – de provisoriska trätrapporna vid Röjans station. Lokföraren var tvungen att stanna på exakt rätt ställe för att pricka in dörrarna. Nu har trätrapporna ersatts av en 220 meter lång, gjuten plattform.

Med den nya plattformen, som är ovanligt lång för en så liten station, rustar Inlandsbanan för framtiden. Tanken är att betydligt längre tåg än i dag ska kunna stanna i Röjan.

– Plattformen är byggd för att passa tåg med upp till åtta vagnar, säger Tobbe Sterner, som är banförvaltare vid Inlandsbanan och byggledare för den nya plattformen.

Han har skött allt från planering till beställning av material, tjänster och kontroller. Allt som allt har det tagit en och en halv månad att bygga den nya plattformen. Allt har gått enligt plan, även om extra beställningar som bussparkering, belysning och väntkurer tagit lite längre tid än väntat.

– Det här är inget stort jobb och några direkta svårigheter har vi inte haft, säger Tobbe Sterner.

Totalt kostar den nya plattformen omkring en miljon kronor. Förutom Inlandsbanan AB är även Bergs och Härjedalens kommuner, Regionförbundet i Jämtlands län samt Skistar med som delfinansiärer.

– Vårt engagemang i perrongen i Röjan ska man se i ett större perspektiv, säger Ville Welin,

som är näringslivschef i Härjedalens kommun.

Röjan ligger i Bergs kommun, men Ville Welin menar att även Härjedalens kommun har ett stort intresse av funktionella perronger även vid de hållplatser som inte ligger i den egna kommunen. Många åker till och från Sveg och för de resenärer som ska till Vemdalen (som hör till Härjedalens kommun) är Röjan den självklara hållplatsen.

– Det är helheten som gör resan. Jag tror att provisoriska trätrappor förtar en del av helhetsintrycket. Nu kliver man av på en fantastiskt fin perrong.

Ville Welin är övertygad om att den satsning som Härjedalens kommun bidragit till i Röjan kommer att löna sig för kommunen. Den nya tågsatsningen ökar attraktionskraften till både skidorterna och till Härjedalens kommun.

– Det här är en jättespännande satsning. Det är inte så himla ofta man satsar på tåglinje till Norrlands inland, säger han.

Den 28 oktober kommer infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd till Röjan för att officiellt inviga den nya plattformen.

Text: Helena Lindh n

Kundmagasin nr: 2 / 2013

15

Kommunalråden i Inlandsbanans ägarkommuner är eniga – Inlandsbanan är viktig för turismen, godstrafiken, persontrafiken och som symbolvärde eller kulturhistoriskt arv. Men, de efterlyser större engagemang från regeringen och mer statliga medel för att rusta upp banan.

Inlandsbanan Vad betyder den för kommunerna?

Karin Paulsson, Bergs kommun: Inlandsbanan är viktig för Bergs kommun, den stannar på flera ställen i kommunen och är ett viktigt tillskott till infrastrukturen. Snötåget betyder mycket för fjällvärlden, både för oss i Bergs kommun och för Härjedalen. Att man kan kliva på tåget i kommunen och åka ner till Stockholm är också en bra möjlighet för persontrafiken. Inför framtiden ser jag möjligheter till utökad godstrafik. Inlandsbanan behöver dock rustas upp så att vi kan köra fortare. Vi behöver bättre spår med lång hållbarhet. Där tror jag mer godstrafik kan bidra till att visa hur viktig Inlandsbanan är. Åke Nilsson, Vilhelmina kommun: Långt tillbaka var järnvägen viktig för att knyta ihop Sverige, Inlandsbanan har därför ett stort symbolvärde. I dag är den viktig för turismen. Tåget tar med sig turister till Vilhelmina, något som är uppskattat av både turister och lokalbefolkning.

För oss i Vilhelmina är det en viktig möjlighet att marknadsföra kommunen. Både kommunen och näringsidkarna jobbar för att utöka turismen, till exempel genom att transportera folk från tåget upp till fjällen. Vi är intresserade av att utvidga Snötåget, så att vi kan köra folk från Mälardalen till Vilhelmina med liggvagnar.

Vi jobbar också för att få mer godstrafik. Miljömässigt är tåget viktigt för att frakta framförallt massaved, flis och spån längs inlandsbanan.

Det finns en stor potential i Inlandsbanan, men jag tycker att regeringen bör skjuta till mer pengar för att rusta upp banan.

Gudrun Hansson, Strömsunds kommun: Jag ser framförallt stora utvecklingsmöjligheter för och med Inlandsbanan, för besöksnäringen, för transportsidan och för pendeltrafiken.

De flesta som besöker Strömsunds kommun kommer med egen bil. Där har vi en utmaning i bra anslutningar så att fler kan resa hit med tåg.

Det är viktigt både för turismen och för pendeltrafiken. Vi har ett stopp i Ulriksfors där vi i sommar haft försök med anslutningar till och från Strömsund, ett initiativ jag hoppas ska fortsätta. Att kunna frakta mer virke och gods med Inlandsbanan i stället för med lastbilar, ser jag som viktigt främst ur ett miljöperspektiv.

Inlandsbanan har en stor betydelse för inlandet över huvud taget, något som vi i kommunen försöker lyfta i de sammanhang där vi är med och påverkar. Man borde jobba mer med den utvecklingspotential som

16

Kundmagasin nr: 2 / 2013

Inlandsbanan har, men det är förstås en resursfråga. Där hoppas jag att regeringen ska skjuta till pengar för att rusta upp banan.

Ann-Sofie Andersson Östersunds kommun: Inlandsbanan är en ryggrad för näringslivsutvecklingen i inlandet och måste ses som en av landets potentiellt viktiga huvudleder för de skogs- och malmbaserade näringarna. Att transportera stora volymer på järnväg istället för väg blir av allt att döma nödvändigt framöver, för att vi ska klara målen om hållbara transporter. Östersunds kommun planerar för en kombiterminal med anslutning till Inlandsbanan i Brunflo. Trafiken på Inlandsbanan kommer att stå för en viktig del av godsunderlaget för terminalen.

Inlandsbanan bidrar också till turismutbudet och ger kommunen besökare. Varje sommar reser 15 000-20 000 turister på banan och många gör uppehåll i Östersund. Den är även ett värdefullt komplement till stambanorna som omledningsmöjlighet vid avbrott.

Jag ser också själva banan med stationshus och tekniska anläggningar som en intressant del av kommunens kulturarv. Östersunds kommun anger i sin översiktsplan att Inlandsbanan ska pekas ut som ett riksintresse för kommunikationer, men staten delar inte den uppfattningen.

Tommy Nyström, Gällivare kommun Inlandsbanan är en viktig trafiklinje för Gällivare kommun när det gäller besöksnäringen. Det är många som åker den som turistlinje, där är den jätteviktig för oss. Besöksnäringen är en ny, växande basnäring i Norrbotten. Vi håller nu på att rusta upp järnvägsstationen, det blir ett resecentrum med bussar som tar turisterna vidare från tåget till fjällvärlden västerut. Det blir också en bra utgångspunkt för att åka till världsarvet Laponia.

Sen är Inlandsbanan en viktig transportled. När det strular på malmbanan har man använd Inlandsbanan för en del malmtransporter, så att man slipper bli stående med leveranser söderut. Det finns otroliga möjligheter att utveckla Inlandsbanan så att man kan frakta mer skogsråvara med tåg i stället för med lastbilar.

Inlandsbanan skulle kunna bli ännu mer betydelsefull för hela riket om regeringen satsade mer. Vi sparar miljön och ökar trafiksäkerheten om vi kan köra färre lastbilar och frakta mer med tåget. Det är en oerhört viktig sak att tänka på och jag tror att vi alla skulle vinna på det.

Text: Helena Lindh n

Foto: Carl-Henrik Jonasson

r e t r o p s ra tran

lba l å h r ö f nerv

es nt Sverig e m e g a n t. weco Ma S r la om lande k c n e e v g t r u e t B r po nA ndsbana för hållbara trans la n I d e r ans m sättninga lväxt. t u r Tillsamm ö f r a til h skap nerv för s v li inland oc n e r anan bli Inlandsb

Livs

Sustainable engineering and design Kundmagasin nr: 2 / 2013

17

Kultur på tåg Allt från mat till opera År 2014 är inte bara det år då Umeå blir Europas kulturhuvudstad.

Det är också året då Inlandsbanan kommer att köra Inlandets Kulturtåg. Det blir många olika aktiviteter på och runt banan, allt från opera till arrangemang med lokala konstnärer, författare och musiker.

Det finns fortfarande tid att komma med idéer på aktiviteter samt att vara med och medfinansiera tåget, uppmanar Camilla Karlsson, projektledare.

Kommuner, destinationsbolag, näringsliv och andra organisationer har visat stort intresse för initiativet. Det är också de som förväntas fylla Inlandets kulturtåg 2014 med innehåll.

Inlandsbanan samordnar projektet och bidrar med hjälp och stöd i olika former.

Under våren har Camilla Karlsson tillsammans med Inlandsbanans vd Otto Nilsson rest runt bland Inlandsbanans ägarkommuner och träffat företrädare för såväl kommuner som näringsliv och andra intressenter.

Idéerna är många. Författartåg med norrländska författare som läser och berättar om sina böcker, gallerivagn med utställningar av lokala konstnärer och tåg med olika teman som foto, musik och mat och skönhet är några av de förslag som kommit upp. Även mer eta-

blerade kulturorganisationer som Estrad Norr och Norrlandsoperan har visat intresse och planerar att medverka med olika föreställningar.

– Det vi även vill lyfta är aktiviteter som riktar sig till ungdomar och unga vuxna, säger Camilla Karlsson.

Arrangemanget går till så att Inlandsbanan, kommuner, företag och andra intressenter, medfinansierar projektet genom att köpa enskilda veckor med Inlandsbanan. Tågen kom-

Fakta: Inlandets kulturtåg 2014 Målet med kulturtåget är att utveckla de fyra nordliga länen med Inlandsbanan som utgångspunkt och kultur som dragkraft.

Kulturtåget är ett första led i en större satsning. Projektet är tänkt att fortsätta framöver, förhoppningsvis med stöd av EU- finansiering. Fram till mitten av oktober 2013 tar Inlandsbanan emot nya förslag på evenemang och aktiviteter i samband med kulturtåget.

Kontakt: Carina L. Thulin Tel: 063-19 31 04 E-post: carina.thulin@inlandsbanan.se

18

Kundmagasin nr: 2 / 2013

som kommer att knyta an till mer att köra enligt ordinarie Det bör kulturhuvudstadsåret i Umeå. tidtabell med turister och andra Längs norrlandskusten komintresserade resenärer. Den arfinnas en mer nämligen också ett kulturrangör som ”köper” en vecka beredskap för att tåg att köras. Camilla Karlsson väljer vilka kulturaktiviteter den hoppas att kunna binda samvill arrangera under sin vecka. det kan komma man de två olika kulturtågen.

En kommun kan till exempel mycket folk till de välja att visa upp kommunens – Kultur finns i så många konstnärer, bidra med körsång respektive orterna olika former och på många på perrongen eller på tåget eller olika sätt. utefter banan. erbjuda lokala matdelikatesser Camilla Karlsson har tjuvsttill passagerarna. artat redan i år med att köra ett Men kommunen kan också gospeltåg. Tillsammans med välja att förlägga planeringsdagar på tåget och sin gospelkör C.A.M.I.N.G GOSPEL har hon resa vidare till en annan kommun. I varje medrest med Inlandsbanan, hållit konserter och finansieringspaket ingår nämligen ett visst anworkshop i Strömsund, torgmöte i Storuman, tal biljetter att resa med. Små kommuner kan tältmöte i Nybyggarland, konsert i Jokkmokks välja att tillsammans köpa en vecka. Flera minkyrka och förstås lunchkonserter och musik dre företagare inom kultursektorn kan också under perrongpauser för Inlandsbanans resegå ihop om att köpa en vecka där de anordnar närer. olika aktiviteter på tåget eller på de orter där Det vi önskar, utifrån våra erfarenheter av tåget stannar. gospeltåget, är att kommuner och lokala näPrivatpersoner som vill hoppa på kulturtåget ringsidkare blir ännu mer aktiva samarbetsköper biljetter som vanligt med Inlandsbanan. partners. Det bör finnas en beredskap för att Man väljer sedan som vanligt att betala för de det kan komma mycket folk till de respektive aktiviteter, den mat och det boende man vill ha orterna utefter banan. Sen är förstås marknadsunder sin resa. föringen otroligt viktig.

Turisterna är en viktig målgrupp för kulturText: Helena Lindh n tåget, men än viktigare är inlandets egen befolkning, menar Camilla Karlsson.

Inlandets kulturtåg 2014 är inte det enda tåg Kundmagasin nr: 2 / 2013

19

Kallaks malm skapar arbetstillfällen i norr Kallak sydost om Jokkmokk. Här vill Jokkmokk Iron Mines bryta järnmalm. Fyndigheten upptäcktes redan på 40-talet men har blivit aktuell nu då efterfrågan på järnmalm ökat.

Den planerade produktionen är 4,2 miljoner ton per år. Men, den brutna malmen ska också ut ur området för vidare tranport till hamnarna i Luleå och Narvik.

Transporten av malmen är en stor del av produktionskostnaden. Därför söker nu utredarna hitta effektiva lösningar, där en upprustning av Inlandsbanan är en del.

– Med de här volymerna är transporter med lastbil inte intressant, säger Kent Åhlefors, ansvarig för logistiken vid Jokkmokk Iron Mines. Inlandsbanan däremot, går bara fyra mil från gruvan och det finns en möjlighet att bygga en järnväg från Kallak som ansluter till Inlandsbanan.

Malmen vid Kallak är av mycket hög kvalitet. Planerna är att bryta drygt 10 miljoner ton råmalm per år och ta ut ett koncentrat på 4,2 miljoner ton. Anrikningsanläggningen kommer att ligga i direkt anslutning till gruvan.

De utredningar som gjorts lägger fram flera alternativa transportvägar. Det handlar bland annat om en helt ny järnväg direkt från gruvan i Kallak till Gällivare med anslutning till Malmbanan, en sträcka på tio mil.

Genväg Ett annat alternativ är en ny järnväg från Kallak med anslutning till Inlandsbanan söder om Porjus, en besparing i transportväg på 2-3 mil. I det senare alternativet krävs en rejäl upprustning av Inlandsbanan, till exempel att sträckan elektrifieras. Det innebär också en höjning av högsta axeltrycket (STAX) till 30 ton, från dagens 20 ton.

– Med lägre vikt än så på Inlandsbanan så kommer vi att behöva fler tåg när de sen ska ut på Malmbanan. Det gäller att minimera antalet tåg på en redan hårt belastad bana, säger Kent Åhlefors. Vi hoppas kunna komma upp i totala tågvikter på 5000 ton.

Men tiden är knapp. Jokkmokk Iron Mines har en ambition att starta gruvdriften 2018.

Med ett så kort tidsperspektiv tror inte logisti-

20

Kundmagasin nr: 2 / 2013

kansvarige Kent Åhlefors att man hinner bygga några nya järnvägar. En temporär lösning kan då vara att köra malmen med lastbil till en nybyggd terminal vid Vaikijaur, en knapp mil norr om Jokkmokk och sen vidare på Inlandsbanan.

– En sån temporär lösning kostar mycket pengar, menar Kent Åhlefors. Vägen är dålig och måste förstärkas. En terminal kostar hundratals miljoner att bygga. Det är stora investeringar för en tillfällig lösning.

Två olika värden Ett hinder för gruvan och eventuella nya järnvägsbyggen är att en stor del ligger inom områden klassade som Natura 2000. Här finns också samebyarnas renbetesland. Gruvan i Kallaks vara eller icke vara har debatterats även i rikspressen, i bland andra Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges Radio. Här har samebyarna framfört kritik mot etableringen, att gruvan och transportleder inkräktar på samebyarnas mark.

Det blir två värden som möts i en intressekonflikt. Behoven av jobb och de värden det representerar ställs mot natur- och kulturvärden.

– Det är en splittrad bild. Många Jokkmokkbor känner inte igen sig i den beskrivning som framförts i media, säger Jonas Sukloed, utvecklingschef på Jokkmokks kommun. Det är snarare åsiktsskiljaktigheter mellan två näringar än någonting annat.

Så det är långt ifrån en så entydig bild som media gärna velat påvisa. Det finns också bland Jokkmokks invånare betydligt mer nyanserade åsikter, både för och emot, säger Jonas Sukloed.

– Jag har full förståelse för samernas verksamhet. Jag hoppas att vi ska kunna lösa det hela med en dialog, säger Kent Åhlefors hos Jokkmokk Iron Mines.

Gruvan i Kallak kommer att ge mellan 250 och 400 nya jobb. Till det kommer de jobb som skapas till följd av gruvan – affärer och service. Under etableringen kommer en rad

Möjliga vägar att transportera malmen från gruvan i Kallak. (Kartan hämtad ur ÅF:s utredning)

entreprenörer att engageras för byggen och transporter.

Jokkmokks kommun har idag cirka 5000 invånare, varav 3000 bor i centralorten. Som många andra norrlandskommuner har befolkningen i Jokkmokk successivt minskat.

– Vi har under de senaste decennierna haft en minskning av befolkningen med cirka 100 personer per år, berättar Jonas Sukloed, utvecklingschef på Jokkmokks kommun. Det senaste året har dock minskningen bromsat upp. Men visst, vi behöver fler invånare om vi ska hålla uppe samhällsservicen, säger han.

Text: Lasse Pettersson n

[porträttet]

Christoffer

Mekaniker/lokreparatör Vad gör du på jobbet?

Det varierar mycket, beroende på säsong och från vecka till vecka. Mestadels är jag inne på verkstan, men ibland åker jag iväg och synar vagnar.

En återkommande uppgift är tillsyn - en säkerhetsbesiktning av fordonen. Det görs varannan vecka på lok och motorvagnar.

Vi tittar på att bromsbeläggen är tillräckligt tjocka, fyller på olja och vatten och sånt.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Variationen och att man får tänka mycket själv. Även om jag jobbar med samma typ av fordon, till exempel rälsbuss, i en månad, får jag göra massor av olika saker på rälsbussen.

Jag lär mig något nytt varje dag och ingen dag är den andra lik. Våra fordon har ju några år på nacken, vilket gör att det ofta handlar om rena reparationer. Kunniga, roliga och hjälpsamma kollegor gör också väldigt mycket för trivseln på jobbet.

Jag har jobbat här i fem år och vill gärna stanna här tills jag går i pension, jag trivs otroligt bra.

Hur ser framtiden ut för yrket lokreparatör?

Det är stora pensionsavgångar, så inom en snar framtid kommer det att behövas många nya lokreparatörer i hela landet.

Här hos oss är vi två killar under 30, de andra sju är över 50.

Järnvägsbranschen, särskilt verkstadsdelen, är ganska anonym.

Jag hoppas att fler yngre och fler tjejer söker sig hit.

En bra ingång till yrket är att gå fordonsprogrammet med inriktning på tunga fordon. Sen får man gå internutbildningar när man väl börjat jobba.

Vad gör du när du inte jobbar?

Jag fiskar mycket, i helgen var jag ute och flugfiskade. Annars fotar jag en del och spelar musik och dataspel.

Fakta: Namn: Christoffer Frost Ålder: 29 år Yrke: Mekaniker/ lokreparatör, i grunden elektriker Bor: Östersund, Jämtland

Kundmagasin nr: 2 / 2013

21

Förändringens tid

Trätåg från Sveg

Inlandsbanan AB genomför nu ett omfattande förändringsarbete inom organisationen.

Detta har lett fram till tre kärnvärden som vi känner att vi står för: personlig, offensiv och pålitlig.

Vi har också skapat en ny profil, där en ny logotype och ett dekorelement är kännetecknande. Symbolen föreställer en så kallad ”hashtagg”, eller ett järnvägsspår. Dubbeltydigheten gör att den fungerar både för de som är aktiva i sociala medier och för de som inte är det. Betydelsen blir upp till betraktaren.

Logotyperna speglar vår ambition att ständigt utvecklas och se nya möjligheter utifrån en stabil och trygg verksamhet som grundar sig på stor kunskap och lång erfarenhet. Logotypernas handskriftskaraktär signalerar kraft, framåtanda och en känsla av vårt rika kulturarv. Samtidigt leder det moderna och speciellt tillpassade snittet tanken vidare till något nytt och spännande. Här finns historia och framtid, det mjuka och det kraftfulla på samma gång. Det är det som är Inlandsbanan.

Sedan början av augusti har tågoperatören Rush Rail kört timmer på Inlandsbanan. Det är ett 30-tal transporter med massaved som har gått från Sveg via Mora till Skutskär. Beställare har varit Trätåg AB, ett företag som ägs gemensamt av Korsnäs och Stora Enso.

– Det har fungerat utmärk, säger Sven Lindström, planerare hos Rush Rail. Vi har genom de här transporterna visat att vi på ett effektivt sätt kan köra massaved på tåg.

Rush Rail är ett järnvägsföretag som transporterar timmer, massved och biobränsle från Stora Ensos och Korsnäs virkesterminaler till deras bruk runtom i Mellansverige. Sammanlagt handlar det om tre miljoner ton skogsråvara per år. Det betyder att antalet tunga transporter på vägarna har begränsats. Transporterna på Inlandsbanan har körts från Stora Ensos terminal i Sveg.

– För Inlandsbanans del så har vi genom de här transporterna visat att vi klarar att köra stora volymer på banan, säger Mats Westling, trafikchef på Inlandsbanan. Det visar också att det är en viktig transportled, säger han.

www.hurra.se

Strukton arbetar förebyggande för en hållbar infrastruktur – det är så vi får trygga, klimatsmarta och effektiva transporter.

Hur bra järnkoll har du? Tävla i vår monter B06:90 på Nordic Rail Future Transport den 8–10 oktober. Första pris är en resa för två med vackra Inlandsbanan.

Vi ses!

Upplev Inlandsbanan!

Låt resan bli en del av upplevelsen.

Tågluffa med Inlandsbanekortet eller välj någon av våra paketresor.

Säsong 2 juni–24 augusti

We find it before it breaks!

22

Kundmagasin nr: 2 / 2013

Inlandset banekort a g 14 da r

1795 kr

www.inlandsbanan.com | info@inlandsbanan.se | 0771–53 53 53

Vemdalen vinnare

När det gäller tillväxt är Vemdalen en vinnare bland svenska skidorter. De senaste 8 åren har SkiPassförsäljningen ökat med 92% i Vemdalens tre skidorter, Björnrike, Vemdalsskalet och Klövsjö/Storhogna.

Antalet gästnätter har ökat med 60% och nya bäddar med 3 500. Investeringsvolymen har under samma period legat på ca 140 miljoner/år. Vemdalen är sett till skipassförsäljning Sveriges tredje största skidområde med 34 liftar och 55 nerfarter. Det är också en året runt destination med vandring, fiske, golf, ridning och cross country cykling. Konferensmarknaden är frekvent hela året med kapacitet upp till 700 personer.

En djärv framtidssatsning Fjolårets tågsatsning blev en succé och nu köps fler vagnar in för att locka fler gäster till regionen. Snötåget som är ett nattåg går en gång i veckan från Malmö via Göteborg, Mora, Sveg, Vemdalen (Röjan) till Östersund. En daglig tågförbindelse finns också från Stockholm via Mora, Sveg, Röjan/Vemdalen och vidare mot Östersund. Natttåget går veckorna 51-1 samt 6-16 och bokas direkt via sj.se eller skistar.com/vemdalen. Dagtågen går veckorna 51-16 och bokas via sj.se. Transfer till Vemdalens tre skidområden ingår.

VEMDALEN

Läs mer på vemdalen.se Kundmagasin nr: 2 / 2013

23

NARVIK

Kiruna

Gällivare Porjus

Jokkmokk POLCIRKELN

Kåbdalis

Arjeplog

Moskosel Slagnäs

Sorsele

Inlandståg

Luleå

Arvidsjaur

Piteå

Blattnicksele

Storuman Skellefteå

Vilhelmina Meselefors

Dorotea

Hoting Umeå

Strömsund Ulriksfors Jämtlands-Sikås TRONDHEIM

Lit

– Kundanpassade transportlösningar

Örnsköldsvik

Östersund Brunflo

Svenstavik

Åsarna

Härnösand Sundsvall

Våra kunder vet vad de vill ha.

Hudiksvall

Ofta handlar det om kundspecifika och flexibla transportlösningar, ibland med flera tranportsätt och aktörer inblandade. Kunderna måste känna sig trygga med sina val av samarbetspartners.

Överhogdal Ytterhogdal

Sveg Fågelsjö Älvho

Orsa

Söderhamn

Furudal

Mora Gävle Vansbro

Borlänge

Vansbro Sågen

Avesta

Lesjöfors Persberg

OS LO

Storfors

Karlstad

Eskilstuna

STOCKHOLM

Örebro

Kristinehamn

Därför är det viktigt för oss att vara personliga, offensiva och pålitliga, det skapar ett starkt förtroende som gagnar våra kunder.

Uppsala

Västerås

Filipstad Hällefors

Karlskoga

Vi har köpt in två nya lok för att öka dragkraften på Inlandsbanan.

Det ger oss ännu bättre kapacitet att möta marknadens efterfrågan på godstransporter.

OS

Norrköping

LO

Linköping

Skövde

Jönköping

Göteborg

Nässjö

Gotland

Välkommen att höra av dig om du vill veta mer.

Öland Kalmar

Halmstad

Stambanorna, från Norrland via Hallsberg till Malmö

Inlandsbanan Helsingborg Lund Malmö

Övrig järnväg Stad/samhälle

VänernBanan

Hans Jonsson Tel. 063-19 31 80 E-post: hans.jonsson@inlandstaget.se

Inlandsbanebussen

Inlandståget AB • Box 561, 831 27 Östersund • Besöksadress: Stationsplan i Östersund (Centralstation) Tel: 063-19 31 80 • e-post: info@inlandstaget.se • webb: www.inlandstaget.se