Intron nr 4 2020

#4 AUGUSTI

2020

E N

H Ä L S N I N G

F R Å N

S V E N S K A

K Y R K A N

Vänner för livet

I

G ÄV L E

Fler och fler i kyrkbänkarna Dags att anmäla sig till #konfagävle Sång- och musikläger på höstlovet

2 LEDARE

Hjälp oss se varandra också denna höst Alla som möter din blick möter den med din egen.

Hjälp oss se varandra.

Hjälp oss att i varandra se andra än oss själva.

Så skriver författaren Niklas Rådström. Dikten finns i boken Då, när jag var poet. Det finns ett tungt då i Niklas Rådströms liv. Han har varit svårt sjuk. Efter det skriver han ändå ord om att se andra än oss själva.

Tänk att orka det, när en själv haft det jobbigt.

Vi går mot höst och för en del av oss kan det ha varit tungt, även under sommaren. Någon blev själv sjuk i Covid-19, någon har mist en anhörig, någon har varit ensam hela sommaren, någon har saknat den där medmänniskan som möter min blick. Då betyder det ännu mer att få bli sedd, och oavsett vad som hänt eller hur mitt liv ser ut kan jag alltid bidra med att se andra, se den andra med varm blick. Den här hösten tror jag att vi mer än annars längtar efter att se varandra och mötas. Hur det blir med de mellanmänskliga mötena vet vi inte riktigt, men vi får be och hoppas att pandemin ebbar ut.

När Jesus mötte människor såg han dem, han såg andra än sig själv,

och frågade vad han kunde göra för den han mötte. Niklas Rådström skriver om blicken (och för Rådström är det inte främmande att detta handlar om ett Gudsmöte): Alla som möter din blick möter den med din egen.

Det var något särskilt att möta Jesus blick tror jag. Och den blicken möter oss fortfarande på olika sätt, och kanske på oväntade sätt. I med­ människans ord och hjälp, i bönen, i något vackert runt omkring.

I välsignelsen finns en rad om att Herren vänder sitt ansikte till oss. Den raden talar om blicken, mötet. Herren vänder sitt ansikte till oss för att se.

Må du under denna höst vara buren av Guds varma blick och välsignelse: Herren välsigne dig och bevare dig.

Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.

Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.

I Faderns och Sonens och den heliga Andens namn.

Amen.

Och må vi burna av Gud hjälpas åt att se varandra med varma blickar också denna höst.

Karin Sarja, kyrkoherde Svenska kyrkan i Gävle

OM INTRON En hälsning från Svenska kyrkan i Gävle som skickas till 37 500 hushåll.

Tidningen kommer ut fem gånger 2020. Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Gävle än det du finner här kan du läsa på svenskakyrkan.se/gavle eller ladda ner appen Kyrkguiden till din smartphone. Det går även att få ett kalendarium hemskickat per brev eller epost.

Ring och beställ på 026–17 04 70 eller gavle.bokning@svenskakyrkan.se.

Personal från Svenska kyrkan i Gävle Svenska kyrkans bildbank IKON, Pixabay, Shutterstock samt foton tagna av personal från Svenska kyrkan i Gävle produktion och grafisk form Billy Holm, Gomorron Reklambyrå omslagsfoto Christopher Svensson, Gomorron Reklambyrå text där inget annat anges

foto där inget annat anges

bokningen 026–17 04 70 mån–tor 9.00–16.00 fre 9.00–14.00 lunch 12.00–12.45

familjerådgivningen 026-18 73 90 högskolekyrkan 026–17 05 12 sjukhuskyrkan 026-15 49 83 samtalsakuten 026–17 04 38 teckenspråksverksamheten 026–17 04 44 sms 070-495 52 69 kyrkogårdsenheten: gravskötsel- och gravrättsärenden

026-17 05 60 mån–tor 9.30–15.00, fre 9.30–14.00, lunch 12.00–13.00, dag före röd dag 09.30-12.00. gavle.kyrkogardsenheten@svenskakyrkan.se besöksadress Nobelvägen 2, Teknikparken skogsljus kapellkrematorium: det eviga livets och uppståndelsens kapell: 026–51 85 95 diakonirådet (ideell förening) 026–17 04 48 svenska kyrkan i gävle Box 1423, 801 38 Gävle

besöksadress Teknikparken, Nobelvägen 2 telefon 026–17 04 00 e-post gavle.pastorat@svenskakyrkan.se

ADRESSER TILL KYRKOR OCH LOKALER

heliga trefaldighets kyrka Kyrkogatan 1, City tomaskyrkan Blockstensvägen 59, Sörby strömsbro kyrka Hillevägen 2, Strömsbro staffans kyrka Staffansplan, Brynäs hemlingby kyrka Hemlingbyvägen 2, Hemlingby bomhus kyrka Holmsundsallén 66, Bomhus björsjökyrkan Hövdingavägen 6, Bomhus mariakyrkan Forellplan 3, Sätra soldatkyrkan Västra Gränsgatan 2 S V E N S K hus A K YKaplansgatan R K A N I G Ä V1, L ECity | # 4strömsbro A U G U S T I församlingshus 2020 kyrkans Iskällargatan 6, Strömsbro

3

ALLHELGONAHELGEN starkaste symbolerna som finns är den att tända ett ljus. Lågan skingrar mörkret och vi ges möjlighet att se livet.

Kanske flämtar lågan, kanske är den stark, men hur som helst är den levande och varm.

I allhelgonatid tänds många ljus i människors hem, i kyrkor, på kyrkogårdar och vid andra minnes­platser. Ljusen lyser och i deras sken finns utrymme att minnas alla dem som dött, nyligen eller för längesedan.

Varje ljus berättar något.

Om kärlek, om svårigheter, om saknad, om ord som aldrig hann sägas, om döden som drabbar alla, om återseendets en av de

hopp. Alla ljusen tillsammans visar på gemenskap i det jordiska livet, men också i den himmelska evigheten.

Från första till sista sidan i Bibeln talas det om ljus och även om en hel del mörker. Det be­ rättas om Jesus som gick vägen genom död till liv, för att själv bli vägen från mörker till ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörk­ ret har inte övervunnit det. Så ljusen är också en påminnelse om hoppet som döden inte kan förstöra.

Ing-Marie Lundberg Präst i Mariakyrkan/ Strömsbro kyrka

TIDER I ALLHELGONA Under allhelgonahelgen finns personal på Skogskyrkogården.

Uppståndelsens kapell är öppet fredag 16.00–18.00 och lördag 13.00–19.00 ALLA HELGONS DAG, LÖRDAG 31 OKTOBER

Kolumbariet är öppet för visning 14.00–18.00 Uppståndelsens kapell är öppet både fredag och lördag 13.00–19.00 med stilla musik och möjlighet till ljuständning och kontemplation. Kaffe ser­ veras den törstige och frusne.

Personal från kyrkogårds­ enheten finns på kyrkogården för frågor 14.00–18.00

GUIDADE TURER

Under lördagen 31 oktober 13.00, 14.30 och 16.00 ges möjlighet till guidade turer som beskriver krematoriet och krematoriets verksamhet under sextio år. Samling sker vid baksidan av byggnaden.

ADJÖ HERR MUFFIN

Skottes musikteater spelar föreställningen Adjö herr Muffin för dig som är lite yngre.

Vänthallen kommer vara öppen innan och efter föreställningarna med kaffe, festis och möjlighet till lek. Max ca 45 personer per föreställning. Anmälan till linda. gavell@svenskakyrkan.se för att säkra en plats. Lördag 14.00 och 15.30 i Eviga Livets kapell

TVÅ NYA DIAKONER

Diakoner samordnar kyrkans sociala arbete.

Läs om Tomas och Linas vägar mot diakonyrket.

TOMAS JÖNSON

Närheten till kyrkan har funnits med mig under uppväxten då min pappa var präst och flera andra präster fanns i släkten. Rättviks stiftsgård var en betydelse­full växtplats för min personliga tro och identitet. Efter ungdomsåren minskade kontakten med kyrkan men jag blev engagerad igen i 30-årsåldern genom två gospelkörer och i arbetet som kyrkvaktmästare i Vattholma pastorat.

Tankar på diakon började gro och jag läste psykologi och teologi. Sökandet och nyfikenheten var länge i centrum. När min pappa dog 2009 blev det dock tydligare att jag behövde tänka mer på lång sikt vad jag ville. I våra samtal om tro och yrkesliv fanns spår av min längtan till tjänst i kyrkan men även att utbilda mig och arbeta som folkhögskole­ lärare, vilket jag även gjorde. Diakontankarna fanns dock kvar och jag tog längtan på allvar. I arbetet som diakon känner jag att det finns en bredd och frihet som passar mig och att mina tidigare erfarenheter kommer till användning.

LINA SOHLÉN

2008 flyttade jag till min makes hemort Gävle och började arbeta på kommunens kultur- och fritidsförvaltning. Staden var ny och jag kände inte många. En dag blev jag medbjuden till Heliga Trefaldighets gudstjänstgrupp. Att få frågan: ”Vill du följa med?” har betytt mycket för mig. I gudstjänstgruppen fann jag gemenskap och en växtplats.

När det hösten 2014 lystes ut en tjänst som utredare/verksamhetsutvecklare i Svenska kyrkan i Gävle, tvekade jag inte att söka. Jag fick jobbet och började en resa mot något nytt. I arbetet med en kartläggning av kyrkans sociala arbete blev längtan efter diakonyrket tydlig. Parallellt med studier till diakon har jag arbetat som samordnare för ideella.

Det har gett mig en viktig insikt i att vi är många som är och bär kyrka tillsammans. Mötet med körsångare, unga ledare, kyrkvärdar, högläsare på äldreboenden, språkcafévärdar, stickcafédeltagare och många fler. Allt det ger ödmjukhet och stolthet över att få vara en del av Svenska kyrkan.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

4

Sång i det fria för äldre i karantän det varit besöksförbud på alla äldreboende i Sverige.

I vanliga fall besöker Svenska kyrkan i Gävle flera äldreboende regelbundet för andakter, sittgympa och andra sociala aktiviteter. När det inte längre var möjligt sjunger personal, körer och frivilliga från Svenska kyrkan utanför boendena.

Runt om i landet är det många äldre som får höra på sång från utsidan av sina boenden. Så även på flera platser i Gävle, där kyrkan besöker ett 10-tal boenden. Repertoaren varierar allt från gamla visor till vårsånger och psalmer. De äldre sitter på boendets balkong, uteplats eller får höra genom fönstret. På gården eller utsidan står sångarna, det påminner lite om gårds­ musikanter från förr. Ibland är det Svenska kyrkans körer som sjunger, ibland en blandning av personal, volontärer och körsångare. Många körsångare tillhör själva riskgrupper och kan därför inte vara med. i coronatider har

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

Enligt Sofia Jeppsson, musikpedagog i Svenska kyrkan i Gävle som är med och arrangerar sång på några boenden, är det ett uppskattat besök, både bland de anställda och de boende. Det här är ett sätt att bryta den enformiga isoleringen, tror hon. Hon har också sett att det är fler som besöker dessa sångstunder än de vanliga andakterna, vilket är roligt.

– Vi har lagt upp digitala andakter på riktade Facebookgrupper, men det var för svårt för den här gruppen att ta till sig, att sjunga live fungerar bättre, säger hon.

Ibland sätter vädret käppar i hjulet för sången, det fick Christina Gagge, musiker i Svenska kyrkan i Gävle, erfara. Snö och kyla gjorde att det blev inställt, men snart är det dags igen.

– Alla körer är inställda och det här är en möjlighet för de sångare som kan att få sjunga, vilket också är uppskattat, säger hon.

Körledare och musiker, Joakim Andersson: Sedan vi fått restriktioner för att minska smitt­ spridning har mycket av min tid gått till att fundera över vad vi kan göra för vår publik men även för våra sångare i Staffans­ kören och Staffans Motettkör. Det var en av dessa körsångare som kom på idén att sjunga utanför äldreboenden.

Jag ringde och ordnade med det praktiska och insåg då att detta initiativ var efterlängtat.

På påskafton sjöng vi första gången och väderprognoserna styrde repertoaren till vårsånger.

5 RAPPORT FRÅN HÖGSKOLEKYRKAN

KYRKAN STÖDJER ANDRA SOM HJÄLPER flera av Svenska kyrkan i Gävles samverkanspartners svårt att räcka till. Kyrkan har därför valt att hjälpa på nya sätt. Bland annat bemannas olika mötesplatser, kris­ centrum och dessutom hjälper kyrkan till att servera frukost till hemlösa på Rias Öppet hem.

Svenska kyrkan i Gävle har många samarbeten med andra aktörer i samhället, både med och utan avtal. Just nu är det många som måste göra annorlunda. Frivilliga som annars är med och bär verksamheten kan inte längre göra det eftersom de tillhör riskgrupper.

Ibland måste aktiviteter ställas om för att minska smittspridning, behovet finns kvar, men verksamheten måste ske på annat sätt. En av de insatser Svenska kyrkan just nu hjälper till med är att under pandemin har

stötta Hela Människans Öppet hem.

Varje dag, året om står dörren öppen till ett Öppet hem. I vanliga fall brukar Öppet hem ha mellan 40 till 50 gäster till lunch, och ungefär lika många till frukost. För att minska smittspridningen är Öppet hem stängt, men serverar ändå mat till de mest utsatta genom fönstret på Öppet hem. Hela Människan hade heller inte möjlighet att hålla öppet på helgerna. För att stötta Hela Människan serverar därför anställda från Svenska kyrkan frukost på lördagar och söndagar.

– Vi och våra gäster är väldigt tacksamma för denna insats, det känns också bra att arbeta praktiskt tillsammans med våra samarbetspartners, som Svenska kyrkan i Gävle, säger Maria Matilainen, föreståndare på Hela Människan i Gävle.

Sofia Jeppson, musikpedagog i Heliga Trefaldighets församling brer mackor till frukost en helgmorgon.

LEIF NAHNFELDT

PRÄST PÅ HÖGSKOLAN

bort emot en halvtimme, tankar, funderingar, frågor och svar. Så blir det tyst i tele­ fonen … lång paus, en suck och så kommer gråten. Jag väntar, minuterna går, till sist frågar jag: Hur går det?

Jag hör en harkling, svårt att hitta rösten, ”Jag vet inte hur jag ska orka”. vi har pratat

Ett av många samtal denna vår när så mycket ställts på ända för oss alla. Vad vet vi nu om framtiden? Hur långt vågar jag tänka? Alla käm­ par med att ställa om, sörja det som inte blev, hantera frustrationerna, orka med ensamhet och distansering.

Mycket av det som nyss var möten människa till människa har blivit digitala i mobiler och bildrutor.

Samtalet vindlar vidare, jag lovar att jag finns kvar, att vi kan fortsätta imorgon.

Det är så det måste vara: Att vi finns kvar för varan­ dra trots allt. Till sist klarnar rösten, vi landar i ett skratt, lite uppgivet men ändå … vi orkar lite till.

6

Barn gråter inte för att jävlas Trygghetscirkeln stärker föräldern i sitt livs viktigaste roll: Bli den bästa föräldern du kan till just ditt barn.

–

förut hade jag ibland dåligt samvete som förälder, tiden räckte inte till och så växte tankarna på allt jag borde gjort mer av, så som lekt, sjungit eller läst, berättar Caroline Olsson.

På Lugna gatan i Andersberg ligger Harry Olsson Löthman och sover.

Hans föräldrar har precis gått klart föräldrakursen Trygghetscirkeln som Svenska kyrkan i Gävle ger gratis till alla. I köket fixar pappa Johan Larsson Löthman i ordning tekoppar samtidigt som paret reflekterar över redskapen de fått för att hantera och sortera sina känslor som föräldrar.

– Jag är så himla glad att vi gick kursen så tidigt, den var så mycket bättre än föräldraträffarna på BVC, säger Caroline och fortsätter: – Det har aldrig funnits någon oro att jag inte skulle knyta an till mitt barn, men att få verktyg och sätta ord på känslor har varit så bra.

Annonser om Trygghetscirkeln sitter uppe lite varstans i Gävle, men Caroline blev introducerad först när BVC-sköterskan gjorde hembesök och pratade varmt om kursen. Barnen är inte med under kurstillfällena vilket uppskattades mycket av deltagarna då de kunde fokusera hundra procent.

Familjerådgivaren Per Götberg från Svenska kyrkan i Gävle förstår att det kan finnas svårigheter med barnvakt om båda föräldrarna vill gå kursen, därför har man tre kurser vid olika tider igång på olika platser. Tomaskyrkan,

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

Kyrkans Hus eller Björsjökyrkan är öppna, för att så många som möjligt ska kunna gå kursen.

Utan att vara superinsatt i kursens innehåll ringde Caroline upp Per Götberg och anmälde sig och sambon till föräldrakursen.

– Till Johan sa jag, det här kör vi på!

WORKSHOP I FÖRÄLDRASKAP

– Jag ser det mer som att det var åtta workshops i föräldraskap och anknytningsteori, berättar Johan.

Träffarna började med att kurs­ ledaren visade en tydlig kort film om en familjesituation och den låg sedan som underlag för diskussion och reflektion. Paret vittnar om svårigheten att hitta rätt tankeverktyg för att sätta ord på sitt beteende. I gruppen som paret ingick i fick man snabbt förtroende för varandra och platsen upplevdes trygg.

– När man reflekterar över sina egna beteendemönster behöver man vara på en trygg plats, berättar Johan.

Just den här kursen hölls i kyrkans regi, men paret är rörande överens om att för deras del kunde den ha hållits i vilken regi eller lokal som helst.

Familjens guldklimp och släktens första barnbarn Harry är inte döpt och paret inte är kristna. Johan misstänker att det faktum att kursen hålls i kyrkans lokaler skrämmer bort människor som annars skulle ha uppskattat den.

– Att kyrkan står som avsändare betyder inte att den här kursen i

Harry tankar lite trygghet från föräldrarna Johan och Caroline.

anknytningsteori har med Gud att göra, berättar Johan.

– Barn gråter inte för att jävlas, de tycker inte att det är roligt. Som förälder försöker jag lära mig signalerna, är det trötthet, hunger eller närhet? säger Caroline.

Paret sitter runt det vita matbordet och dricker te, en nyvaken och mycket nöjd Harry sitter i sin mammas knä.

– Efter första träffen kände vi oss fullärda, jag tänkte ”alltså vad ska vi prata om de andra sju gångerna”, skrattar Johan.

Så här efteråt är de glada att de hade fel och de erkänner att det dagligen dyker upp situationer där de har användning av tankesätt de lärt sig under kursen.

7

och känslor, och insikten om att Trygghetscirkeln gäller verkligen för hela livet. Jag jobbar som lärare och kommer ha stor användning av mina kunskaper från kursen även i mitt yrke, berättar Caroline och tillägger: – Nu har jag lärt mig att livet går i cirklar och att vi alltid är trygghets­ punkten i våra barns liv. Att vi ska uppmuntra dem till att upptäcka världen och att de alltid är välkomna tillbaka för att fylla på med trygghet och energi.

Caroline sätter ner sonen på golvet och han kryper genast bort mot leksakerna.

– Det är aldrig för sent eller för tidigt att gå Trygghetscirkeln, uppmanar Caroline och fortsätter: – Gå dit med öppet sinne och prova, kursen handlar inte om Jesus och det ligger ingen bibel på bordet, skrattar hon och avslutar: – Nu hoppas vi på en fortsättningskurs!

Per Götberg, handledare på Trygghetscirkeln har gett Harrys föräldrar hjälp med att sätta ord på sitt beteende och sina handlingar.

STÖRRE, STARKARE, KLOKARE

Bredvid Johans tekopp ligger lite kursmaterial. Högst upp på pappret står det Trygghetscirkeln, under finns en tecknad bild på ett par utsträckta händer, den trygga föräldrabasen som tar hand om barnet och tillgodoser dess behov.

En famn att lämna för att utforska samt en famn som alltid välkomnar barnet tillbaka. Längst ner på pappret står det, du som vårdnadshavare behöver alltid vara större, starkare, klokare och snäll. När det går följer du ditt barns behov och när det krävs tar du ansvar och bestämmer.

Nu pratar paret i termer som ”Harry har lite svårt att sortera sina känslor nu” säger de när de hjälper sitt barn att sätta ord på sina behov

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

FLER GÄVLEBOR GÅR I KYRKAN

Under de senaste åren visar Svenska kyrkan i Gävles statistik att det är fler som deltar i gudstjänsterna.

jättestor utan mer av en långsam ökande trend, förutom i Mariakyrkan och Tomaskyrkan som har ett rejält uppsving av besökare.

Förklaringen tros vara ett rikare utbud när det gäller tider och former, men även nya mötesplatser som innebär att fler känner att kyrkan är en plats för mig. ”Bänkarna gapar tomma” och ”allt färre går i kyrkan”. Ungefär så har det låtit varje år när Svenska kyrkan släppt sin statistik för antalet gudstjänstbesökare. Det kanske kan ökningen är inte

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

tyckas konstigt att det blir en nyhet varje år. Att färre går i kyrkan har varit en trend i över hundra år och redan i början av 1900-talet skrev tidningarna om det. Rubrikerna om att vi besöker kyrkan allt mer sällan har nästan blivit som en egen årlig ritual. Därför är det roligt att kunna konstatera att under de senaste åren har Svenska kyrkan i Gävle en svag ökning av besökare, i alla sina kyrkor, förutom i Mariakyrkan och Tomaskyrkan, där ökningen är större. 2019 hade Mariakyrkan ett

medeltal på 45 deltagare, medan det under 2016 var 31. Tomaskyrkan hade 2019 i medeltal 41 deltagare, 2016 var medeltalet 30.

De förtroendevalda i Svenska kyrkan i Gävle satte 2016 upp som mål att kyrkan skulle ha ett rikt och varierat gudstjänstliv, något som kyrkoherde Karin Sarja har arbetat med sedan hon tillträdde 2017.

– Människor tilltalas av olika former av gudstjänster och därför är det viktigt att arbeta med olika tilltal, former och platser. Sinnesroguds-

9

"Den har sin rytm, sina ord och toner, och mycket känner en igen oavsett om det är en gudstjänst i Gävle eller någonstans i Sydafrika."

tjänster, Invid källan, Regnbågsmässan, Spagettigudstjänst, Dukat och klart, musikgudstjänster och andra typer av gudstjänster gör det möjligt för fler att känna sig hemma, säger hon.

Sven Hillert, församlingsherde i Maria församling, har medvetet arbetat med att skapa nya ingångar till gudstjänsten genom att erbjuda olika typer av mötesplatser. Onsdagar i Maria innehåller en veckomässa.

Innan mässan serveras en enkel soppa. Flera grupper har olika träffar, allt från barngrupper och konfirmander

till Superhjältarna som är en mötesplats för unga med funktionsvariationer, och Find Hope som är en mötesplats för HBTQ-immigranter. Efter mässan fortsätter ungkväll, kören övar och olika samtalsgrupper samlas.

Mässan blir en naturlig och en enkel del av kvällen. Förnyelse, trygghet och kontinuitet har varit betydelsefullt i arbetet, utan inbördes ordning.

– Det grundläggande är att uppleva att det finns en plats för mig. Därför är det viktigt att känna trygghet, att jag möter andra som vill dela den här stunden med mig, men jag måste också känna att det som sker berör mig, säger Sven Hillert.

Hur ska man då förklara vad en gudstjänst är för något?

Ann-Helen Lundqvist, församlingsassistent i Heliga trefaldighets församling säger så här: ”Gudstjänsten är en träffpunkt där du får gemenskap och värme. Du får vara den du är och känna att du är värdefull för andra.”

Linda Bodin Sporre, präst i Staffans församling: ”En gudstjänst är när människor samlas tillsammans i en kyrka eller någon annanstans för att vara nära Gud. Oftast är det en präst som leder gudstjänsten och en musiker som spelar orgel eller piano och sjunger så att alla kan hänga med.

Alla sjunger sånger tillsammans, lyssnar till musik och bibeltexter. Deltagarna får höra en predikan, ett slags tal som oftast en präst håller. Predikan är ett sätt att reflektera kring vad Bibelns berättelser kan betyda för oss idag. Alla ber tillsammans, oftast är det prästen eller någon annan som läser bönen och de andra sitter tysta och följer med i sitt inre.

Ibland delar deltagarna bröd och vin med varandra. Prästen och några andra delar ut och de som vill får komma fram och ta emot. Det är en gemenskapsmåltid som påminner oss om att vi är kallade till gemenskap med Gud och med varandra.

Att få fira gudstjänst tillsammans med andra är i bästa fall en nära-livet-upplevelse. En stund då vi påminner oss om vad som är viktigt i livet, påminner oss om att vi alla har ett värde som människor, påminner oss om den kraft som finns inom oss som vi kallar Gud, kärleken, livskraften. Gudstjänsten är som en vilorast/ måltidsrast på Kärlekens Väg.”

Karin Sarja, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Gävle, säger så här: ”Gudstjänsten har samlat människor till eftertanke, bön, gemenskap, i glädje och sorg, genom 2000 år. Den har sin rytm, sina ord och toner, och mycket känner en igen oavsett om det är en gudstjänst i Gävle eller någonstans i Sydafrika. Allt låter sig inte förklaras, men kanske kan något i livet få vara så, som en mötesplats mellan Gud och människa, mellan människor, där vi försöker uttrycka något mer än det vardagliga, något mer om livet, om tro, och existentiella frågor.”

Vill du pröva att delta i en gudstjänst, men känner dig osäker, ta kontakt med volontärsamordnaren Helene Götberg, telefon 026-17 05 29 eller mejla till helene.gotberg@ svenskakyrkan.se så hittar vi någon du kan gå tillsammans med.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

10

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #1 JANUARI 2020

11

När livet vänder och allt händer Tänk dig när livet är som mörkast, du har förlorat din livskamrat, din älskade och bäste vän. Du är ledsen och förtvivlad. Du har blivit ensam. Och så plötsligt får du ett brev och allt vänder.

FOTO CHRISTOPHER SVENSSON

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #1 JANUARI 2020

"Det är väldigt skönt att vi är så likasinnade, vi kan säga vad vi vill till varandra. Det är kravlöst och vi trivs så bra tillsammans."

och blomrik innergård i centrala Gävle hörs skratt och klirr från kaffekoppar. Vid ett av borden på gården sitter fyra damer med varsin blommig kopp i handen. Känslan är att de fyra känt varandra hela livet men så är inte fallet. De diskuterar lite fram och tillbaka om vilket år de träffades och enas till slut om att det måste ha varit i september 2017.

– Ja, vi började i kyrkans sorgegrupp i september -17 och när vi sen träffades vid minnesgudstjänsten i Heliga Trefaldighets kyrka under Allhelgonahelgen samma år klickade det på en solig

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

mellan tre av oss, säger Ann-Christin Kröjs och de andra håller med.

– Men jag var inte med i gänget från början, säger Kerstin Zettergren, utan jag träffade Ann-Christin på Friskis&Svettis där vi gick på samma jympapass. Och en dag när de andra tjejerna skulle ut och äta tillsammans på Lilla Saigon, bjöd de med mig och jag blev så lycklig. I åtta år hade jag varit ensam och allt var så trist, men efter den dagen fick jag ett helt nytt liv. Ja, ni betyder allt för mig, säger Kerstin och blir lite rörd.

När inbjudan till kyrkans sorge-

grupp landade i deras postlådor tänkte de lite olika kring om det var någonting för dem eller inte. Siv Sundqvist undrade för sig själv vad den här gruppen skulle kunna ge.

Hon tyckte att hon bearbetat sin sorg på egen hand. Men så ringde hon upp prästen Thomas Erixon, mitt i hans semester, och förklarade att hon själv inte var i behov av en stödgrupp men att hon kunde vara med i gruppen för att hjälpa och stötta andra.

– Så jag gick med och det har jag inte ångrat en sekund, säger Siv och skrattar. Det blev såå bra!

13

– Och jag gick med för att jag tyckte det skulle vara skönt att träffa andra i samma situation, säger Ann-Christin.

Just den här gruppen var det prästen Thomas Erixon och diakonen Ingmari Lyreskog som höll i och damerna kring bordet är eniga om att det var skönt att träffas och få prata tillsammans.

– Vi fick prata av oss på vår egen nivå och berätta vår historia. Samtalen blev väldigt fina, minns Ingrid Bengtsson och fortsätter: Det blev helt fantastiskt med den här gruppen för vår del.

Under de 2,5 åren de känt varandra har de åkt på teaterresa till Stockholm, varit på kyrkans julkonserter, firat nyår tillsammans, fikat på Böna café, ätit middagar på restau-

rang, varit på bio flera gånger och haft picknick i Boulognern.

– Och nu spar vi 200 kronor var i månaden som vi ska göra något kul för, kanske blir det en spahelg i Högbo.

Det är så fint där, säger Ingrid.

Gruppen har blivit deras livlina sen de möttes i sorgegruppen den där hösten 2017. De ses regelbundet, bara vädret tillåter. Och som läget har varit den här våren och sommaren har träffarna mest blivit utomhus.

– Det är enkelt för oss att umgås för vi bor väldigt nära varandra i innerstan, säger Ingrid och det nickas runt bordet.

– Ja, och det är väldigt skönt att vi är så likasinnade, vi kan säga vad vi

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

14

Kerstin Zettergren, 82 år Tränar på Friskis&Svettis och bjuder gärna ut barn och barnbarn på middag

Ann-Christin Kröjs, 69 år tränar på Friskis&Svettis och cyklar mycket

Ingrid Bengtsson, 73 år sätter barnbarnens namn på sina maträtter och bakverk, vattenjympar och går ut med hunden Siv Sundqvist, 81 år duktig på matlagning och är enligt Ingrid den drivande kraften i gruppen

vill till varandra. Det är kravlöst och vi trivs så bra tillsammans, tillägger Ingrid.

Kerstin berättar att hon stod över att gå i en sorgegrupp när hon blev ensam för åtta år sedan. Hon orkade inte och hade inte modet att gå med när inbjudan från kyrkan kom.

– Jag har känt mig ensam under alla dessa år och nu känns det som jag fått livet tillbaka sen jag träffade de här käcka tjejerna, säger hon.

– Det var tur för oss att du inte gick med då för då hade du träffat andra kamrater och de hade garanterat inte varit lika trevliga som vi, säger Ingrid och alla runt bordet skrattar hjärtligt.

De fyra vännerna brukar inte gå i

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

kyrkan regelbundet utan ser sig som vanligt folk som hittade varandra i en kyrklig aktivitet. Men de är jätteglada att de tackade ja till inbjudan och vill föra vidare till andra att det kan vara livsavgörande att våga tacka ja. Det är rena tillfälligheter som gör att livet blir som det blir.

– Har man tur hittar man bästa vänner för livet, säger de nästan i munnen på varandra när de börjar fota fikastunden med sina mobiler.

Efter förmiddagskaffet överraskar Ingrid sina tjejer med att hon förberett baguetter som hon ska bjuda dem på till lunch och högst troligt blir att de även delar på en flaska Cava viskar hon och så skrattar de högt tillsammans.

FAKTA OM SORGEGRUPPER Inom ett år efter dödsfallet skickas ett brev till änkan/ änkemannen/sambon och inbjuder till sorgegrupp.

Observera att det bara är de som haft en kyrklig begravning som får inbjudan, då det är dem som vi känner till. Första träffen kan man komma till även om man är osäker på om man vill fortsätta att samtala i grupp.

I varje grupp brukar det bli 3-8 personer. Det är 6 träffar och sedan görs ett uppehåll på 2-3 månader innan vi har en återsamling. I regel är det en präst och en diakon som leder gruppen.

En av grupperna annonserar vi i Intron inför kommande gruppstart. Den är öppen även för dem som inte fått någon inbjudan via brev, samt för dem med andra relationer till den döde, till exempel syskon. Och om du sörjer ett barn finns andra grupper. Hör av dig så lotsar vi dig rätt.

Läs mer om olika grupper på svenskakyrkan.se/gavle/vuxen Kontakt: Tomas Jönson, 026-17 04 09, tomas.jonson@ svenskakyrkan.se

15 Vem äger graven?

Ovårdad gravplats i inhägnad grusyta.

KYRKOGÅRDSENHETEN SÖKER GRAVRÄTTSINNEHAVARE

till gravplatser på Skogskyrkogården, Gamla kyrkogården och Bomhus kyrkogård. Släktingar eller närstående till gravsatta. fanns ingen skyldighet för gravrättsinnehavare att anmäla sitt gravrättsinnehav till huvudmannen för begravningsverksamheten, vilken är kyrkogårdsenheten, Svenska kyrkan i Gävle. För att möjliggöra för den eller de närstående som önskar att anteckna sig som gravrättsinnehavare till gravplatsen vill kyrkogårdsenheten komma i kontakt med dessa.

Får inte kyrkogårdsenheten kontakt med någon intressent kan gravplatsen komma att betraktas som återlämnad till huvudmannen och medföra att gravanordningen tas bort. före den 1 april 1991

VILKA GRAVAR GÄLLER DET

De gravplatser som berörs är försedda med en skylt med uppmaning att

kontakta kyrkogårdsenhetens kansli.

På anslagstavlorna vid respektive kyrkogård och på pastoratets webbplats www.svenskakyrkan.se/kyrkogardsenheten finns förteckning över de gravplatser som försetts med skyltar.

HUR FÅR DU KONTAKT MED KYRKOGÅRDSENHETEN

Du som vill veta om denna information rör dig eller om du är antecknad som gravrättsinnehavare ska kontakta kyrkogårdsenhetens kansli.

Telefon 026–17 05 60 mån–tors 9.30–15.00, fre 9.30–14.00, (lunch 12.00–13.00) gavle.kyrkogardsenheten@ svenskakyrkan.se

DU VET VÄL ATT DU KAN BESTÄLLA GRAVSKÖTSEL? Vill du veta mer ring Kyrkogårdsenhetens kansli 026-17 05 60

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

16

đ&#x;‘‰

SISTA ANMĂ„LNINGSDAG 21/9

đ&#x;‘ˆ

#KONFAGĂ„VLE

Vill du fü nya vänner och upplevelser du aldrig glÜmmer?

Vill du gÜra spännande saker, prata om livet och sjunga tillsammans? Dü finns konfirmationen.

"Att konfirmeras är kul, du für nya kompisar och känner dig värdefull, unik och behÜvd.�

Sü brukar konfirmanderna svara när man frügar dem. I hÜst har du som är fÜdd ür 2006 chansen att bli konfirmand tillsammans med münga andra i din ürskurs.

Anmäl dig till konfan genom att skanna koden i din telefon och fyll i formuläret eller besÜk svenskakyrkan.se/gavle/konfa S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

17

đ&#x;™? đ&#x;Œ˛ đ&#x;? đ&#x;—ş đ&#x;?“

✌ đ&#x;˜ť

KONFIRMAND: FRAMTIDSTRO

Vad är viktigt pü riktigt? Hur tycker jag det är att vara ung människa idag i Gävle, Sverige och världen? Vad kan vi gÜra fÜr varandra? Kan kristen tro ge nügot fÜr mig i mina tankar om livet och framtiden? Vi umgüs och pratar, sjunger, üker pü helgläger i Hälsingland, gÜr dagsutflykter och gemensamma projekt.

FRAMTIDSTRO 1: TISDAGAR I BOMHUS FRAMTIDSTRO 2: ONSDAGAR I SĂ–RBY Kontakt: sveneric.dahl@svenskakyrkan.se, 026-17 05 21

KONFIRMAND: Ă„VENTYR JĂ„MTLAND

FÜr dig som gillar utmaningar, vill undersÜka kristen tro och samtidigt vara med om ett äventyr. Under flera dagar reser vi till Jämtland pü läger. Där gÜr vi dagsturer i fjällen. Under en dag gÜr vi dessutom en resa till Trondheim i Norge och besÜker Nidarosdomen.

JĂ„MTLAND 1: TISDAGAR I SĂ„TRA JĂ„MTLAND 2: ONSDAGAR I SĂ„TRA Kontakt: angelica.franzen@svenskakyrkan.se, 026-17 05 79

KONFIRMAND: Ă„VENTYR HĂ„LSINGLAND

FĂśr dig som vill vandra, prata om livet, kristen tro och uppleva annorlunda platser.

Under flera dagar reser vi till Hälsingland, tillsammans med nya vänner.

HĂ„LSINGLAND: TORSDAGAR I STRĂ–MSBRO Kontakt: angelica.franzen@svenskakyrkan.se, 026-17 05 79

KONFIRMAND: RESA

Hur kan vi gÜra skillnad tillsammans? Vi lär oss mer om livet och kristen tro och pratar om sünt du undrar Üver. Du har mÜjlighet att själv püverka innehüllet under vüra träffar. Under konfirmandtiden reser vi till en stad i Norden med büde upplevelser och Üverraskningar.

RESA 1: TISDAGAR I HEMLINGBY RESA 2: ONSDAGAR I SĂ–RBY RESA 3: TORSDAGAR I STRĂ–MSBRO Kontakt: caroline.larsson@svenskakyrkan.se, 026-17 05 25

KONFIRMAND: SOMMAR

Tillsammans undersÜker vi vad den kristna tron kan betyda. Vi talar om liv och kärlek, dÜd och hopp. Vi träffas vid fÜrsta advent och püsk och sedan under 10 sommardagar, varav hälften är ett läger i Hälsingland.

TVĂ… HELGER OCH TIO SOMMARDAGAR I CENTRUM Kontakt: moa.sjogren@svenskakyrkan.se, 026-17 04 13

KONFIRMAND: I MIN EGEN TAKT

DET HĂ„R Ă„R EMMA

Emma Lundqvist är en av konfa­ ledarna i Svenska kyrkan i Gävle.

Hon gillar att träffa och jobba med ungdomar och ser det som büde roligt och utmanande. – Att fü ta del av deras vardag och tankar är en del av det som gÜr mitt jobb sü givande, säger hon och tillägger: Pü ett ür hinner det hända sü mycket i ungdomarnas liv och det är fint att fü dela det med dem.

Svenska kyrkan i Gävle har i ür startat ett Snapchat-konto där man kan snappa med Emma.

Den som fÜljer kyrkans Snapchatkonto für se en del av Emmas arbete som fÜrsamlingspedagog och lite av hennes vardag. – Man für ocksü en glimt av hur en konfirmandträff kan se ut och träffa nügra andra som jobbar med konfan i Gävle, berättar Emma.

Men framfÜr allt ger kontot den som vill, chansen att ställa frügor om konfa direkt till Emma. – Ja, det är jätteroligt det här med snappen. Att jag redan innan konfa-verksamheten bÜrjar i hÜst har lärt känna ungdomarna lite, säger Emma och plockar upp sin telefon ur fickan.

Adda Emma pĂĽ @konfagavle sĂĽ har ni kontakt pĂĽ Snapchat!

Du som har funktionsvariation är självklart varmt välkommen att bli konfirmand!

Konfirmationsgruppen Konfirmand: I min egen takt vänder sig till dig som vill gü i en liten grupp. Om du har frügor eller andra Ünskemül gür det jättebra att ringa.

Kontakt: ann-helen.lundqvist@svenskakyrkan.se, 026-17 04 41

KONFIRMAND: ANDRA CHANSEN

FÜr dig som är 16-19 ür och inte är konfirmerad finns Konfirmand: Andra chansen. Här für du prata om livet och om tro och upptäcka mer om dig själv och mer av vem Gud är. Inbjudan skickas ut i oktober och vi träffas pü onsdagar i Mariakyrkan i Sätra med bÜrjan i december 2020 och konfirmeras fÜre sommaren.

Vi hoppas ocksĂĽ kunna ĂĽka pĂĽ en resa tillsammans.

Kontakt: maritha.lechnio@svenskakyrkan.se, 026-17 05 98

ADDA MED KODEN

FĂśr att fĂślja Emma pĂĽ Snapchat kan du adda henne med koden eller sĂśka efter kontot @konfagavle S VENSK A K YRK AN I G Ă„VLE | #4 AUGUS TI 2020

18

MUSIKLÄGER PÅ HÖSTLOVET

Orgel är ett av de häftigaste instrument som finns. Man kan spela jättestarkt och jätte­svagt och man spelar med både fötter och händer.

Att göra musik i kyrkan inne­ bär också att man sjunger, både själv och med andra i en kör.

På höstlovet har vi ett läger där man får lektioner i att sjunga i kör, spela piano och orgel och så blir det fika och annat kul också.

Den som vill komma på lägret kan ha spelat piano eller sjungit innan, men har man inte gjort det förut men vill lära sig får man också komma. Alla som är med får ett diplom när lägret är slut.

Håll utkik på kyrkans webb efter sista anmälningsdag.

TOMASKYRKAN PÅ HÖSTLOVET

mån-ons 9.00–15.00, frukost från 8.00 Ålder 9–12 år Kostnadsfritt men ett begränsat antal platser.

Läs mer om lägret på svenskakyrkan.se/gavle Vid frågor, kontakta joakim.andersson@ svenskakyrkan.se

Tjockleken på Staffans väggar.

VAD HÄNDER I STAFFANS KYRKA? gräva ur källaren under Staffans kyrka har blivit klart.

Ibland har det krävts håltagning i betongväggar som är 80 cm tjocka.

Arbetet med att gräva djupare för att ge plats för nya lokaler kommer kräva tekniskt avancerade lösningar för att stärka kyrkans grundläggning.

I mitten av juni revs det gamla betonggolvet ut under vapenhuset, koret och sakristian för att gjuta en ny

bottenplatta och skapa förutsättningar för lokaler och tekniska utrymmen.

I kyrkorummet demonteras stengolvet för att planera för den kommande golvvärmen.

Projekteringen avslutades i maj och bygghandlingar är framtagna för att den planerade byggnationen av församlingslokaler och renoveringen av kyrkan kan sätta igång.

arbetet med att

Foto: Daniel Fekete /HIA/ACT Alliance/Ikon

VI LEVER ALLA UNDER SAMMA HIMMEL Tillsammans med partner världen över ger Act Svenska kyrkan människor i utsatta situationer tillgång till hygienartiklar, skyddsutrustning, matpaket och information om hur spridningen av coronaviruset kan minskas.

Tillsammans gör vi skillnad.

HUR STANNAR MAN HEMMA UTAN NÅGOT HEM svenskakyrkan.se/act S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #4 AUGUS TI 2020

Fint, roligt och enkelt höstpyssel!

PRESSADE BLOMMOR Att pressa egna blommor är både kul och enkelt.

Allt du behöver göra är att plocka de blommor du tycker om eller fina blad, skaffa bakplåtspapper och massor av tunga böcker.

Du behöver: En tung bok, Bakplåtspapper, En sax, En tung sten – eller flera tunga böcker, Fina blommor och blad

Gör så här: 1.

Vik ett bakplåtspapper och placera det i boken.

2. Lägg en blomma och ett blad som du vill

pressa fint i det vikta bakplåtspappret.

3.

Bläddra några sidor i boken och där lägger du ännu ett vikt bakplåtspapper som du lägger en till blomma och blad på. Se till att hela blomman och bladet ligger mitt på sidan så att ingenting hamnar utanför.

4.

Upprepa tills du lagt alla blommorna och bladen i olika vikta bakplåtspapper som du lagt på olika sidor i den tjocka boken. Bakplåtspappret gör så att inte blommorna fastnar på sidorna i boken.

7.

Efter 2 veckor. Nu kan du göra en fin blombok.

Sätt in blommorna som du har pressat i en skrivbok eller ett fint block. Skriv vad blommorna heter, var du hittade dem och vilket datum du plockade dem.

Placera den finaste blomman på framsidan.

5. Lägg sedan extra böcker eller en tung

sten ovanpå boken med blommorna i.

6. Låt stå så och pressa i cirka 2 veckor.

Det är nu blommorna och bladen torkar.

Sen är de redo att användas.

Sven-Görans goda

färskost med kantareller Detta är lätt att göra och supergott till kex eller en nybakad pain riche DET HÄR BEHÖVER DU 5 dl filmjölk 1 dl crème fraiche 34 % 150 g förvällda gula kantareller 1 liten finhackad gul lök Salt och peppar Smör att steka med SÅ HÄR GÖR DU Gör färskosten först. Blanda filmjölk och crème fraiche i en kastrull och värm till 65-70 grader, den får inte koka. Lägg en kökshandduk i ett durkslag och ställ över en bunke. Häll ner filblandningen och låt rinna av i kylskåp i 2-3 timmar (vasslen som rinner av i bunken blir perfekt att baka ett gott bröd på). Stek under tiden kantarellerna i smör tillsammans med löken tills den har blivit karamelliserad, låt det svalna helt. Mixa eller hacka till mindre bitar för mer smak. Blanda sedan med färskosten som runnit av och blanda väl och smaka av med salt och peppar. Lycka till!

5

SNABBA TILL SVEN–GÖRAN ÖSTERGREN Verkstadsansvarig reparatör på kyrkogårdsenheten ROLIGAST PÅ JOBBET? Nya uppgifter och olika uppdrag.

Mina medarbetare.

UTMANINGAR PÅ JOBBET? Att lära mig allt om olika uppgifter på kyrkan.

VAD JAG SER FRAM EMOT I HÖST? Att få ta mina jakthundar ut på björnjakt.

GÖR JAG HELST NÄR JAG ÄR LEDIG? Umgås med min fru.

Vara i skogen.

MOTTO? Att vara ödmjuk.