Intron #5 2021 by introngavle

NUMMER 5 DECEMBER 2021

EN HÄLSNING FRÅN SVENSKA KYRKAN I GÄVLE

r a n p p ö t r a n S affan St JOAKIM ANDERSSON OCH POMPE

VI MINNS SYSTER LILLEMOR

GÅ PÅ ÅRETS JULKONSERTER

PILGRIMSVANDRA

r ä t De ke t nu myc under den här tiden på året. Det är mycket som ska ordnas med, förberedas och genomföras. Det är lätt att undra vart julfriden tar vägen. För många människor är högtiderna en härlig upplevelse då man träffar nära och kära, njuter av samvaro och har trevligt tillsammans. Det blir stunder att ta med sig in i det nya året och vardagarna som väntar där. För andra blir högtider en plåga, då allt det svåra blir ännu lite svårare. Ensamheten ensammare, sorgen inombords ännu mer sorglig, ekonomin än tuffare och oron allt oroligare. Det är som att julens glädje gör halt vid tröskeln. Julen blir kanske den svåraste tiden på hela året. Julens berättelse utspelar sig i ett land långt borta för länge sedan. Den handlar om Gud som blir människa i ett litet barn. Ett barn som föds i ett stall och som ska komma att förändra världen och som kommer till just oss som kämpar med vardagen och med att få allt att gå ihop. Där i stallet var allt säkert inte perfekt och de som var där kände sig nog också ensamma, sorgsna, fattiga och oroliga. Det tycks vara så att det inte finns någon plats som är för obetydlig för Gud. Guds närvaro kan anas överallt. Vi får stanna upp, precis sådana vi är, inför detta stora, där mitt i julstöket och vardagens oro. Julens budskap är egentligen enkelt, därför är det så svårt: Du är älskad. Det är värt att minnas den här tiden på året oavsett hur den är och blir. så kan det kännas

Välkommen till din kyrka under advent och jul! Fredrik Hesselgren Kyrkoherde, Svenska kyrkan i Gävle

Om Intron En hälsning från Svenska kyrkan i Gävle som skickas till 37 500 hushåll. Tidningen kommer ut fem gånger 2021. Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Gävle än det du finner här kan du läsa på svenskakyrkan.se/gavle eller ladda ner appen Kyrkguiden till din smartphone. Det går även att få ett kalendarium hemskickat per brev eller epost. Ring och beställ på 026–17 04 70 eller gavle.bokning@svenskakyrkan.se. Svenska kyrkans bildbank IKON, Pixabay, Unsplash, Shutterstock samt foton tagna av personal från Svenska kyrkan i Gävle foto där inget annat anges

produktion och grafisk form Billy Holm, Gomorron Reklambyrå omslagsfoto Christopher Svensson, Gomorron Reklambyrå

Adresser till kyrkor och lokaler

bokningen 026–17 04 70 mån–tor 9.00–16.00 fre 9.00–14.00 lunch 12.00–12.45 familjerådgivningen 026–18 73 90 högskolekyrkan 026–17 05 12 sjukhuskyrkan 026-15 49 83 samtalsakuten 026–17 04 38 teckenspråksverksamheten 026–17 04 44 sms 070-495 52 69 kyrkogårdsenheten : gravskötsel- och gravrättsärenden 026–17 05 60 mån–tor 9.30–15.00,

fre 9.30–14.00, lunch 12.00–13.00, dag före röd dag 9.30-12.00. gavle.kyrkogardsenheten@svenskakyrkan.se besöksadress Nobelvägen 2, Teknikparken skogsljus kapellkrematorium : det eviga livets och uppståndelsens kapell: 026–51 85 95 diakonirådet (ideell förening) 026–17 04 48

Box 1423, 801 38 Gävle besöksadress Teknikparken, Nobelvägen 2 026–17 04 00 e- post gavle.forsamling@svenskakyrkan.se webb svenskakyrkan.se/gavle

svenska kyrkan i gävle

telefon

heliga trefaldighets kyrka Kyrkogatan 1, City tomaskyrkan Blockstensvägen 59, Sörby strömsbro kyrka Hillevägen 2, Strömsbro staffans kyrka Staffansplan, Brynäs hemlingby kyrka Hemlingbyvägen 2, Hemlingby bomhus kyrka Holmsundsallén 66, Bomhus björsjökyrkan Hövdingavägen 6, Bomhus mariakyrkan Forellplan 3, Sätra soldatkyrkan Västra Gränsgatan 2 S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 5 D E C E M B E R 2 0 2 1 kyrkans hus Kaplansgatan 1, City strömsbro församlingshus Iskällargatan 6, Strömsbro

Bön Gud, du som låter tusen ljus brinna när natten är som mörkast. Du som tänder hoppets och fredens stjärna och leder oss rätt, låt julen komma med glädje, gemenskap och frid. Men låt inte julen bli en tid för slutna sällskap utan öppna oss för våra medmänniskor, för de som ledsna när alla förväntas vara glada; de bortglömda, misshandlade, ensamma, utstötta, fattiga och sjuka. Julens bästa gåva är den kärlek som vi får ta emot från dig för att ge vidare till världen. Hjälp oss att göra det. Amen Kajsa Cedervall Westerman, präst

Vinnare i korsordstävlingen nummer 4 2021 1:a pris: Monica Halldén 2:a -5:e pris: Barbro Thorsell, Lars Müller, Solveig Revahl, Lena Stangmark.

Valresultat kyrkofullmäktige, Gävle församling 2021 Nomineringsgrupp

2017

Mand.

40,46

40,95

Borgerligt alternativ (BorgA)

6,20

Centerpartiet (c)

4,36

7,26

Frimodig kyrka (FK)

1,89

Kristdemokrater i Svenska kyrkan (kr)

2,14

Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna (MPSKDG)

4,41

3,25

31,33

29,86

9,21

11,86

Arbetarepartiet – Socialdemokraterna (s)

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) Sverigedemokraterna (SD)

Vuxenkonfirmation För dig som inte konfirmerades som tonåring och för dig som vill göra om konfirmationstiden. Vi kommer bland annat samtala kring ämnen som Gud, kyrkans historia, bön, våra kyrkliga högtider, de 10 budorden (som kan vara långt mer intressanta än de verkar), Jesus, gudstjänsten, samt ta oss an Bibeln med hjälp av den moderna bibelforskningen. Du och dina tankar kommer att mötas med respekt. Vi kommer inte att prata om Gud som en gubbe på ett moln, men vi kommer att prata om livet och kärleken som vi alla söker. Om själens hälsa och om en tro som håller att leva och dö på. Ledare är Linda Bodin Sporre, präst och Caroline Larsson, pedagog. Vi åker på en övernattning lördag – söndag till Stiftsgården i Rättvik. Konfirmationen blir söndag den 1 maj 2022 i Staffans kyrka.

Fridays for Future utanför Mariakyrkan.

Tid och plats för gruppen som startar januari 2022: Tisdagar 18.30 – 20.30 i Kyrkans hus, Kaplansgatan 1, bredvid Heliga Trefaldighets kyrka. Sista anmälningsdag: 15 dec 2021 Anmälan och frågor: Bokningen 026-17 04 70 eller till Linda Bodin Sporre 026-17 04 42, linda.bodin.sporre@svenskakyrkan.se

50-årsjubileum Många kom och firade under Mariakyrkans 50-årsjubileum. Bland annat uppmärksammade P4 Gävleborg att "Kyrkan mitt i byn fyllde 50 år". # 5 D E C E M B E R 2 0 2 1 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

Körmedlemmar i ungdomskören Vox Nova. Arvid Lindblom och Helga Ersholt

Prinsen av Egypten

Körledare och regissör. Ellen Weiss och Elisabet Östrand

Sen ett par månader tillbaka pågår repetitioner med Ungdoms kören Vox Nova som sätter upp en musikal med premiär i maj. Musikalen är baserad på filmen Prinsen av Egypten. TEXT OCH FOTO PERNILLA LÖÖF

och regissören Elisabet Östrand berättar att båda har haft en dröm sedan länge att få sätta upp en musikal av filmen ”Prinsen av Egypten”. De har gjort research ur Bibeln, tittat på filmen, lyssnat på musiken och gör nu sina personliga tolkningar när manuset växer fram. Det lyser i ögonen på båda två när de pratar med varandra om detta och avslutar med att säga att det finns inget bättre än att göra kör och musik. körledaren ellen weis s

I lite drygt två år har Arvid Lindblom sjungit i kör och han berättar att det är en magisk känsla att få sjunga i grupp och att kören är höjdpunkten på hans vecka. Helga Ersholt har sjungit ungefär lika länge och upp skattar mycket gemenskapen och att det låter så himla bra. Båda är rörande överens om att få göra musikal är väldigt häftigt och så roligt att få vara med i hela processen från början till slut.

Vill du också vara med och göra musikal? Kontakta Ellen Weiss, körledare, 026-17 04 91, ellen.weiss@svenskakyrkan.se

S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 5 D E C E M B E R 2 0 2 1

Välkommen på körens luciahögtider Söndag den 12 december 18.00 i Oslättfors kyrka. Måndag 13 december 19.00 i Strömsbro kyrka. Tisdag 14 december 19.00 i Heliga Trefaldighets kyrka.

Kulturgrav – vad är det? Som ny utredare för kulturgravar i Gävle församling är det en otroligt spännande och intressant resa som tar sin början. Jag ska tillsammans med mina kollegor försöka hitta guldkorn bland dessa kulturgravar, som sedan kommer att få synas lite extra på ett eller annat sätt. TEXT OCH FOTO JENNIE HELZENIUS

då en kulturgrav? Egent ligen ett internt begrepp men med förklaringen att det är en kulturhisto riskt värdefull grav. Det kan vara en sten med väldigt speciellt utseende, en tidstypisk form eller material. En yrkestitel såsom fanjunkare, agronom, söndagsskolemissionären och så vidare, eller att det finns en person eller lokalhistoriskt intresse. Gravplatsen måste också vara återlämnad till upp låtaren. På Gävles tre kyrkogårdar är det Länsmuseet Gävleborg som i olika omgångar gjort inventering av våra kulturgravar. Rapporten används idag som underlag till det arbete som görs för att bevara dessa gravar på bästa sätt. Utöver den kan även kyrkogårds enheten bedöma om en gravplats skall vara kulturmärkt eller inte. Detta kan vara att man i Gävle tar hänsyn till järnkors och järnstaket på grund av det så kallade ”järnriket”. men vad är

Hur bevaras en kulturgrav?

I arbetet ingår att lägga planer på hur en kulturgrav skall vårdas och bevaras. Utifrån kulturmiljölagen görs vård och underhållsplaner med syfte att säker ställa att det kulturhistoriska värdet inte förvanskas eller förminskas. Varje enskild kulturgrav har sin specifika plan för underhåll där tvätt av sten, skötsel av planteringsytor och plan tering av säsongsblommor kan ingå.

Vad händer just nu?

På Gamla kyrkogården pågår ett omfattande arbete med att restaurera järnstaket på några av kulturgravarna. Utförandet sker med stor försiktighet där lagar och regler följs noga. Tvätt av stenar görs både för att skydda men också för att få fram ursprungliga in skriptioner. Så välkommen att besöka kyrkogården och se våra kulturgravar få nytt liv.

Under vårt pågående arbete med att kartlägga Gävles kulturgravar tar vi tacksamt emot information som kan vara av person eller lokalhistoriskt intresse. Maila gärna information innehållande gravnummer, kyrkogård, namn och en beskrivning om varför just denna plats/person kan vara av kulturhistoriskt intresse för framtiden till: gavle.kge. kultur@svenskakyrkan.se

# 5 D E C E M B E R 2 0 2 1 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

Vi minns syster Lillemor Ståtlig, varm, omtänksam, bestämd och handlingskraftig. Så minns många syster Lillemor som blev en legendarisk diakonissa på Brynäs för det hon uträttade med oräddhet och dådkraft. Hon verkade i mer än 40 år under andra hälften av 1900-talet. "Brynäs Ängel" har hon kallats och i år skulle hon ha fyllt 100 den 15 december. TEXT LENA LISS, TIDIGARE DIAKON I GÄVLE FÖRSAMLING

bidrog syster Lillemor med stor trygghet när han var barn. – Vi hade det väldigt knapert. Det hon gjorde för oss betydde så mycket. Som vuxen har jag försökt betala tillbaka, säger Göran. Hon kom förbi med julmat, såg till att Göran fick kostym till konfirma tionen och tittade till familjen regel bundet. för gör an bergh

Göran minns. Syster Lillemors stöd till Göran Berghs familj har gjort starka avtryck. Foto: Lena Liss

S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 5 D E C E M B E R 2 0 2 1

– Min far hade allehanda jobb och tjänade inget stadigt. Min mor var bara 19 år när jag föddes, berättar han. Göran Bergh växte upp på Eriks bergsgatan på Brynäs. Han är född 1946 och har två yngre syskon, en bror och en syster. Syster Lillemor kom i sin grå diakonissdräkt, ställde cykeln vid grinden. Hunden väntade snällt på henne. En väldresserad collie som inte behövde koppel. Familjen Bergh bodde först i ett litet fyrspisrum i Rögårn, som huset kallades. Det låg mitt emot mjölk affären. Pengar saknades ofta. – När vi blev skyldiga för mycket så skickade de mig, som inte nekades en liter mjölk. Den svarta boken där våra skulder skrevs upp glömmer jag aldrig. Syster Lillemor tyckte inte heller om att jag måste kritsa mjölk, berättar Göran. Senare flyttade trebarnsfamiljen till en lite rymligare bostad på 35 kvadrat; kök och kammare och så en stor vind. På gården fanns dass, hönshus och förråd. Syster Lillemor hade mottagning i församlingshemmet Staffans hus i hörnet Högbergsgatan/Brynäsgatan. Dit gick man med allehanda krämpor.

Hon bodde själv i huset, högst upp, så länge hon var i tjänst. – Syster Lillemor var oerhört omtyckt. Hon brydde sig om alla, som Bomhus-Elin, Rep-Johan, Mårtsbo- Slim och A-lagarna. Hon ordnade till och med så att de fick någonstans att bo, säger Göran. Han hade ingen kontakt med henne på senare år. Hon lämnade jordelivet 2013. – Då kändes det här, säger han och lägger handen på hjärtat. Det blev självklart att gå på begravningen. Jag var sist att gå fram till kistan. Orden bara kom, jag tackade och berättade för hennes anhöriga vad hon gjorde för oss när jag var barn. Människokärlek Hans Dahlin växte också upp på Brynäs. Han intervjuade syster Lillemor 2009 inför en återförening med alla som gått ut sjätte klass på Brynässkolan 1963. Hur orkade hon att alltid sätta andras väl och ve i första rummet? frågar Hans och får till svar: – Människokärlek. Det uppstod något speciellt mellan mig och Brynäs, inte stadsdelen som sådan, men människorna, tillägger hon med

7 Syster Lillemor (1921-2013) Hans Dahlin intervjuade syster Lillemor 2009 inför ett skoljubileum: "Många är vi brynäsbarn som har goda minnen av denna diakonissa". Foto: Hans Dahlin

värme i rösten. Brynäs var en fattig arbetarstadsdel, med många behov och problem. Folk var sällan aktivt troende. Istället rådde en slags god arbetarmoral mellan människor, en slags gammaldags hederlighet, om man så vill. Man hjälpte varandra, berättar syster Lillemor. Rockar loss Bengt Wiklund var kyrkoherde i Staffans församling 1978–2004 och samarbetade under alla år med syster Lillemor. Hon var aktiv under många år efter sin pensionering 1986. Han minns henne som en kraftfull person: – Det mesta på Staffans hus kretsade kring henne. Alla gillade henne, trots att hon kunde vara lite fyrkantig och barsk ibland. Men hon var superrejäl. Kvick i tanken. Det var ordning och reda. Hon var stolt över sitt kall och tog det på allvar. Bengt beskriver syster Lillemor som naturlig och självklar. Det hade varit ungdomsafton på Staffans hus, berättar han. Rock-Olga var kvällens gäst och syster Lillemor hamnar på bild i Arbetarbladet när hon släpper loss till musiken i sin diakonissdräkt. Hon blev då nedkallad till Ersta

Diakonissanstalt i Stockholm och fick en ordentlig reprimand: Om du fortsätter på det sättet kan du inte längre tillhöra oss. Men idag hade syster Lillemor kunnat dansa utan tillsägelser. Pokerhajar Tyvärr fick jag aldrig möta henne. Hon gjorde starkt intryck på dem som minns. Hon gör starkt intryck på mig när jag lyssnar på den intervju i Radio Gävleborg som Carl Henrik Eklund gjorde i Stenebergsparken 1991. En rättfram röst, en osentimental berättelse om livet som diakonissa bland många som hade ett strävsamt liv. I slutet av 1940-talet samlades stora skaror på flera hundra personer som spelade poker i Bomhus. Syster Lillemor berättar: – Det kom pokerhajar och spelade av dom pengarna. Jag följde med fruarna till pokerkvällarna och hade hund med mig, så man kunde rädda några kuvert. – Var du inte rädd? frågar intervjuaren. – Jag har aldrig varit rädd, svarar syster Lillemor.

Diakonemblemet När jag vigdes till diakon fick jag ta emot det emblem som syster Lillemor burit. Emblemet lämnas tillbaka till stiftet efter diakonens död. Ringen runt emblemet symboliserar att vara omsluten av Gud i en världsvid gemenskap. Korset står för Jesu död, uppståndelse och försoning. Duvan med olivkvisten i näbben påminner om duvan som återvände till Noas ark med hopp om liv.

# 5 D E C E M B E R 2 0 2 1 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

INVIGNING AV STAFFANSKYRKAN

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #5 DECEMBER 2021

Musik präglar öppnandet TEXT MATS NÄSLUND FOTO CHRISTOPHER SVENSSON

”Hylla Herren, hela världen, tjäna Herren med glädje, träd fram inför honom med jubelrop!” När Joakim Andersson, musiker i Staffans kyrka, fick beställningen av förra kyrkoherden Karin Sarja att skriva musik till återinvigningen av kyrkan valde han att utgå från psalm 100 i Psaltaren. – den är en tacksägelsepsalm och Staffans kyrka invigdes på Tacksägelsedagen, andra söndagen i oktober 1932, förklarar Joakim. Kring den relativt korta texten har Joakim skapat ett verk för kör, solosång och orkester som kommer att ta ungefär en halvtimme att framföra. Själv kommer han att dirigera framförandet. – Det är ett ganska stort verk där jag delat upp psalmtexten i olika delar som kör och solist omväxlande sjunger. Arbetet har pågått sedan innan pandemin, som kom lägligt för just det här jobbet, jag har ju inte kunnat ha mina körer igång under den här perioden. Joakim berättar att tonsättare brukar räkna cirka fem månaders arbete för ett verk av den här längden och omfattningen. – Men det går ju aldrig att säga hur lång tid någonting tar, skrattar han. Du kan gå i Boulognerskogen och få en idé som du skyndar dig att ”sjunga in” i telefonen, men sen när du kommer hem visar sig idén inte alls fungera.

– För mig är det väldigt tydligt att musiken inspireras av texten. Jag kan höra musiken när jag läser en text. Musiken kommer ofta till mig i omgångar, sen kan det vara tyst i flera månader. Lite nervöst har det varit ibland, det har ju varit tydligt uttalat att det ska vara ett uruppförande vid återinvigningen. För Joakim är det viktigt att musiken han skapar även ska kunna framföras av andra. Att ett uruppförande inte blir det enda uppförandet. – Min musik är åt det romantiska hållet, jag vill skriva musik som kan hålla över tid och som andra musiker kan fånga upp i sin repertoar. Det måste vara spelbart för andra än för mig. – Ett exempel är det här stycket kring Psalm 100, där ingår två valthorn. Men jag har aldrig skrivit för valthorn tidigare, så jag skickade valthornsstämman till en av valthornisterna under arbetet för att kolla att den skulle gå att spela. Eller om det fanns förslag som skulle göra stämman bättre på något sätt. Att Staffans kyrka nu snart öppnar igen efter

# 5 D E C E M B E R 2 0 2 1 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

Organisternas arbetsrum. I rummet med det runda fönstret har alla organister sedan kyrkan byggdes haft sitt arbetsrum. Jacob Ekströms gamla fåtölj finns till och med kvar!

att ha varit stängd i drygt två år, ser Joakim verkligen fram emot. – Jag har längtat, hela tiden. Det ska bli jättehärligt att få vara där igen. Jag hade inte satt min fot i Gävle innan men flyttade hit för orgeln och körlivet i Staffans kyrka. Jag bor väldigt nära kyrkan, så innan renoveringen kunde jag gå dit på kvällen för att öva och blev ofta kvar längre än jag hade tänkt. – Den nya församlingsvåningen under kyrkan kommer att bli jätte häftig och ge oss helt nya möjligheter att ha program av olika slag där. Jag har många idéer som jag hoppas kunna genomföra. Sen vet jag också att alla körsångare längtar att få

sjunga i kyrkan igen, jag har sångare som sjungit i 50 år i Staffans kyrka. Under öppningshelgen kommer även ett nyskrivet kyrkospel att fram föras vid flera tillfällen. – Det är vår tidigare präst Moa Sjögren som skrivit ett manus utifrån berättelsen om Daniel i lejongropen. Texten bearbetas och iscensätts av Heléne Götberg och jag skriver tre till fyra barnkörssånger, säger Joakim. Och det är faktiskt första gången jag skriver för en barnkör, även där måste jag försöka ta reda på om det jag skriver fungerar för så unga sångare. Det ska bli väldigt kul att se hur det blir …

Tidigare organister i Staffan Werner Lundgren cirka 1916 – 1924 Jacob Ekström 1924 – 1950 Erik Magnusson 1952 – 1981 Claes Holmgren 1981 – 1990 Gudrun Raccuia 1990 – 2008 Martin Andrén 2008 – 2014 Joakim Andersson 2014 –

Historien bakom

Staffans kyrka bildades en kyrkobyggnads fond i Gävle med syftet att bygga en gudstjänstlokal vid sidan av Heliga Trefaldighets kyrka. Den provisoriska Hospitalskyrkan från 1767 ansågs inte hålla måttet och förstördes dessutom vid den stora stadsbranden 1869. Men församlingens ledamöter kunde inte komma överens om lämplig plats för kyrkan och planerna lades på is. 1899 väcktes frågan på nytt då stadsfullmäktige beviljade byggnadsmark på Brynäs berget, dock bestämdes två år senare, än en gång, att frågan skulle vila. redan 1852

Inte förrän 1916, då Staffans för samling hade bildats, tog byggnads frågan ordentlig fart. Två alternativa placeringar diskuterades, Brynäs berget och på klippan Steneberg. Det senare förslaget hade störst stöd hos församlingsmedlemmarna och 1930 påbörjades bygget. Den 9 oktober 1932 invigdes Staffans kyrka, byggd efter ritningar av arkitekten Knut Nordenskjöld. Och Staffan var namnet på den munk som för cirka 1000 år sedan blev Gästriklands apostel.

Fixas in i det sista. Det är en genomgripande renovering som sker i Staffans kyrka. Väggar och tak har rengjorts, under golvet ligger nu värmeslingor.

Öppningshelgen av Staffans kyrka Lördag 18 december

Söndag 19 december

11.00 Öppningsgudstjänst! Biskop Karin Johannesson öppnar kyrkan igen efter renoveringen. Hemlingbykören, Staffanskören, Staffans Motettkör, Victor Silverstone och Odd Inge Gjelsnes, trumpet medverkar. Uruppförande av ”Fanfares” för två trumpeter och orgel av Claes Holmgren.

11.00 Högmässa Hemlingbykören, Staffanskören, Staffans Motettkör. Uruppförande av ”Om Herren icke bygger huset” för blandad kör och orgel av Michael Waldenby.

Kyrkkaffe/enkel lunch. Information om renoveringen. 13.00 – 14.30 Guidade turer i kyrkan. Även särskilda turer för barnfamiljer. 15.00 och 17.00 Teater för barn och vuxna Om bibelberättelsen Daniel i lejongropen Moa Sjögren, manus Helene Götberg, sångtexter Joakim Andersson, musik Hemlingby barnkör under ledning av Christina Gagge

Biskopen öppnar kyrkan Biskop Karin Johannesson öppnar kyrkan igen efter renoveringen.

Kyrkkaffe 13.00 – 14.30 Guidade turer i kyrkan. Även särskilda turer för barnfamiljer. 18.00 Öppningskonsert ”Den 100de psalmen” för sopran, baryton, kör och orkester. Verket av Joakim Andersson är nykomponerad till Staffans kyrkas återöppnande. Staffanskören, Hemlingbykören, Staffans Motettkör Eva Helde, sopran Jeremy Carpenter, baryton Musiker från Gävle Symfoniorkester Joakim Andersson, dirigent

Bli hämtad med minibuss Nykomponerat verk till öppningen Verket den 100:e psalmen, nykomponerad av Joakim Andersson, till Staffans kyrkas återöppnande.

Buss finns båda dagarna för att hämta upp dig som har svårt att ta dig till kyrkan. För att boka plats, kontakta Tord Wallén 026–17 05 45. För mer information: svenskakyrkan.se/gavle/ ateroppnande-av-staffans-kyrka

Julkonserter Ljuskonsert i mörkrets tid

Luciakonsert

SÖNDAG 12 DECEMBER 16.00 HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA

MÅNDAG 13 DECEMBER 18.00 BOMHUS KYRKA Anna-Sara Berencreutz.

En konsert i folkton med Tomaskören, Sörbytonerna och Kom och Sjung. Medverkande musiker är Tuva Modeer, Mathias Dahl, Christopher Andersson Bång. Under ledning av Sofia Jeppsson och Åsa Larsson. I den mörkaste midvintertid är du välkommen till en körkonsert i folkton med sånger om det kommande ljuset. Vi bjuder på traditionella och nyskrivna sånger om ljusbärarinnor, djäknar och stjärnor.

Innan natten kommer ... "Julen är på väg" ONSDAG 15 DECEMBER 18.00 BOMHUS KYRKA Triorum. Anna-Sara Berencreutz.

Öppningskonsert

Julkonsert

SÖNDAG 4 ADVENT 18.00 STAFFANS KYRKA Staffanskören, Hemlingbykören, Staffans Motettkör, Eva Helde; sopran, Jeremy Carpenter; baryton, Musiker från Gävle Symfoniorkester, Joakim Andersson; dirigent. Gävle församling har beställt verket ”Den 100de psalmen” till Staffans kyrkas återöppnande. Texten för verket återfinns i psaltaren och musiken är komponerad av Joakim Andersson.

TISDAG 21 DECEMBER 19.00 TOMASKYRKAN Tomaskören med solister under ledning av Åsa Larsson. Mari Dahl, piano, orgel.

Julens sånger och psalmer 23 DECEMBER 20.00 STAFFANS KYRKA Staffanskören. Jeremy Carpenter, baryton, Ludvig Nilsson, piano, Joakim Andersson, dirigent. Kanske är skinkan redo att stoppas in i ugnen för griljering, kanske pyntning och städning är färdig, bara någon klapp som ännu inte är inslagen, eller så vill du bara lyssna på musiken som hör julen till? Staffanskörens traditionella julkonsert utlovar garanterad julstämning!

Trettondedagskonsert TRETTONDEDAG JUL 6 JANUARI 16.00 STAFFANS KYRKA Staffans Motettkör, Joakim Andersson, dirigent. Musik kring ”Stjärnan från Betlehem” och Viktor Rydbergs dikt som innehåller strofen står i fokus för denna konsert.

Orgeljul JULAFTON 15.00 STAFFANS KYRKA Diktläsning. Joakim Andersson, orgel. Ett annorlunda julfirande med julmusik från när och fjärran.

Legenden om Lucia Alla flickors rätt till ett värdigt liv

Legenden om helgonet Lucia bär på många viktiga budskap. Ett budskap handlar om att en flicka ska få säga ja till det hon själv vill. En flicka har rätt till sin egen kropp och sitt eget liv. Hon ska kunna skriva sin egen historia.

är en berättelse om förfärliga övergrepp. Lucia blev bortlovad för att gifta sig redan som ung flicka. När hon övertalade sin mor att bryta förlovningen, straffades hon genom tortyr och sedan till ett liv på bordell. Hon uppges då ha sagt att eftersom hon inte gav sig frivilligt skulle hennes kyskhet bestå. Lucias motstånd väckte stor ilska hos omgivningen. Enligt vissa berättelser stack de ett svärd genom hennes hals, enligt andra stack de ut hennes ögon. Oavsett vilket våld hon utsattes för, så är en sak säker: Lucia straffades hårt för att hon trotsade samhällets normer. Runtom i världen utsätts flickor än idag för samma typ av övergrepp ber ät tel sen om lucia

som Lucia utsattes för. Tvångsgifte, könsstympning, sexuellt våld och våld inom familjen är exempel på vanliga övergrepp mot flickor. Flickor får tidigt ta hand om barn och utföra oavlönat hushållsarbete, vilket begränsar deras möjligheter att utbilda sig och skaffa sig en egen försörjning. Flickors och kvinnors kroppar ses i många fall som mäns egendom. I vissa samhällen har kvinnor ingen rätt att äga mark eller egendom, ingen rätt att ha eget bankkonto och ingen rätt att rösta. Beroendeställningen leder till stor ohälsa. Act Svenska kyrkan gör skillnad

Som trosbaserad aktör har Act Svenska

kyrkan ett unikt nätverk i samhällen där religiösa ledare har stort inflytande över människors liv och vardag. Det ger möjlighet att påverka kränkande normer och diskriminerande familje lagstiftning. När kyrkor tar ställning emot exempelvis könsstympning och barnäktenskap, kan en förändring ske i samhället. Act Svenska kyrkan arbetar till sammans med lokala krafter för att långsiktigt förändra. Det handlar om utbildning kring farorna med könsstympning, påverkan för att förbjuda barnäktenskap och projekt för att flickor ska tillåtas gå i skolan. Det handlar om att bryta tabun som rör jämställdhet och sexualitet och

Vid vårt Luciafirande i år kommer vi att samla in pengar till Act Svenska kyrkan - För varje flickas rätt till ett värdigt liv!

stå upp för alla människors lika värde. Legenden om Lucia ger hopp

Kanske är det just Lucias kamp för sitt liv, sin kropp och sin värdighet som gjort att vi idag firar henne med en stor ljus högtid. Att vi låter Lucia bli en symbol för ljuset i mörkret. Legenden om Lucia kan ses som en påminnelse om att värna alla flickors rätt att få bestämma över sina egna kroppar och kunna göra egna val. Tillsammans genom Act Svenska kyrkan kan vi ge fler flickor möjlighet att ta makten över sina egna liv.

under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut. Mellan första advent och trettondag jul pågår Act Svenska kyrkans julinsamling – för allas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner som tvångsäktenskap, könsstympning och våld mot flickor. Traditioner är invanda seder och bruk, språk och värderingar som förs vidare från generation till generation. De skapar ofta en trygg ram runt våra liv, vilket blir extra tydligt i samband med advent, jul och lucia. Men det finns också traditioner som är skadliga. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort och fler än 10 000 flickor könsstympas. Var tredje flicka utsätts för våld under sitt liv – bara för att hon är flicka. Dessa traditioner måste brytas! Könsrelaterat våld är ett struk turellt problem vars orsaker är mångbottnade, men djupt rotade åsikter och normer kring kvinnors och flickors roll i samhället är ett av grundproblemen. Våldet förkommer i alla länder, inom alla religioner och i alla samhällsklasser. Den globala ekonomiska krisen vi le ver all a

i Corona-pandemins spår har skapat allt större påfrestningar på samhällen och individer. Ekonomisk stress kopplad till patriarkala strukturer är starkt bidragande orsaker till att våldet mot kvinnor och flickor ökat lavinartat under de det senaste året. Religiösa aktörer har ett särskilt ansvar

I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndig heter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från orättvisa normer, värderingar och traditioner. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhället. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val i livet. Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt! Swisha din gåva till julinsamlingen: 900 12 23

# 5 D E C E M B E R 2 0 2 1 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

Fem rättigheter i fokus Flickor utsätts för diskriminering och orättvisor, bara för att de är flickor. I flera delar av världen anses flickor mindre värda än pojkar. Miljontals flickor saknar egna identitetshandlingar, vilket innebär att de bland annat inte kan rösta eller öppna ett bankkonto. I många länder får de inte äga land eller ärva egendom. Därmed hamnar de i beroendeställning och får svårt att påverka sin egen situation. Rätten att erkännas som person påverkar tillgången till alla övriga rättigheter. stödjer projekt över hela världen för att stärka flickors rätt till god hälsa, värdighet och makt över sitt eget liv. Dessa fem rättigheter är grunden i vårt arbete: act svensk a k yrk an

1. Rätten till sin kropp

Tvångsgifte, könsstympning, sexuellt våld och våld inom familjen är exempel på övergrepp som flickor utsätts för. Flickors och kvinnors kroppar ses i många fall som mäns egendom och deras främsta värde kopplas till reproduktion. Tidiga graviditeter kan leda till svåra skador eller till att flickor inte kan eller får gå i skolan. Vi arbetar för flickors och kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar.

2. Rätten till trygghet och försörjning

Flickor och kvinnors möjlighet att ärva och äga mark och annan egendom påverkar deras möjlighet att försörja sig och ha inflytande på familjens ekonomi. De är ofta ansvariga för att ta hand om barn och utföra oavlönat hushållsarbete vilket ytterligare begränsar deras möjligheter att utbilda sig eller arbeta utanför hemmet. Vi arbetar för att stärka kvinnors tillgång till ekonomisk och social trygghet.

3. Rätten till mat

Allt fler människor i världen kan äta sig mätta. Men stora

S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 5 D E C E M B E R 2 0 2 1

grupper får inte del av framstegen och fortfarande är var åttonde människa undernärd. Oftast är denna människa en flicka eller kvinna. I vissa kulturer är det tradition att mammor och systrar äter sist efter det att män och bröder har ätit. Vi arbetar för allas rätt till mat.

4. Rätten till hälsa och sjukvård

Flickor får sämre vård och omsorg än pojkar, trots att de löper högre risk att utsättas för sjukdomar på grund av undernäring, diskriminering och könsrelaterat våld. I många delar av världen får flickor inte tillgång till sexual upplysning och preventivmedel och kan inte skydda sig mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Mens är ofta tabubelagt och skamligt. Genom uppsökande hälsoarbete i utsatta områden kan fler flickor ges den hälsokunskap och vård de har rätt till.

5. Rätten till utbildning

Fattigdom och traditionella, kulturella och religiösa normer bidrar till att många familjer inte prioriterar skolgång för sina döttrar. Utbildning kan ge kunskap om rättigheter och ökar möjligheterna att kunna navigera i och påverka samhället. Vi arbetar för flickors rätt till utbildning för att de ska ha möjlighet till egen inkomst och ökad makt över sitt liv.

Varma mackor, godis och trashockey TEXT OCH FOTO ANNICA HALLQUIST

Ungdomarna som träffats i Tomaskyrkan på veckans Ungkväll är indelade i lag och spelar trashockey i ett rasande tempo. Utrustningen består av kvastar, en trasa och två stolar som målburar. Lagen byts ut hela tiden och målen avlöser varandra. Innan stora salen i Tomaskyrkan möblerades om till en hockey plan satt ungdomarna och deras ledare kring ett långbord, åt varma mackor och körde en gemensam planering om vad resten av terminens träffar skulle innehålla. Det blev en fnissig stämning kring bordet när ungdomarna gav förslag som tårtbakartävling, studiebesök, film, pyssel, musikquiz, skapa musik, julfest och mycket mer. ja a a , må å ål !

Här följer ungdomarnas egna reflektioner på vad Ungkväll är:

Glädje, kul utan krav, bara vara, kom som du är, kom när du vill, okej att vara sig själv, som ett andra hem, trygghet, inget krav på prestation, träffa nya människor, av unga för unga, ta med en kompis, åka på läger är det bästa som finns för det blir en otrolig gemenskap. Ungkväll är för alla, man behöver inte vara kristen och det är helt gratis. Här finns det alltid någon som tror på en, vi får stor plats. Enda tråkiga är att det är för få träffar.

, Louise t t arlsson onna K on berät tar a J a n r ar s s etjeje ram , St yrels n och Malva L ns på Instag fin so A nders k yrkans unga a k s S ve n gagavle S v k y un

# 5 D E C E M B E R 2 0 2 1 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

En pilgrim – någon som vandrar, längs inre och yttre vägar Vandrat till heliga platser har människor gjort i alla tider. I Sapmi till heliga berg, i Indien till Ganges, i Saudiarabien till Mecka, i Europa till Rom och i Norden till Trondheim. Människor har sökt sig ut på vägar och stigar, ibland för att få perspektiv på tillvaron, omvärdera något, eller komma närmare det heliga och Gud. TEXT MARIANNE UDD, TOMAS JÖNSON OCH MARITHA LECHNIO FOTO MARIANNE UDD

gärna i sin hemtrakt, en helig plats är inte främsta målet. När vi går bredvid varandra uppstår samtal som kanske aldrig infunnit sig om vi suttit stilla. Det monotona förflyttandet av fötterna hjälper oss att komma ner i varv. Be kymren därhemma bleknar ju längre vi går, perspektiven förskjuts. dagens pilgrimer vandr ar

Naturen och omgivningen vi rör oss i hjälper oss att se oss själva i ett större sammanhang, som en av alla vandrare, lika beroende av människors välvilja och Guds omsorg som alla andra. Pilgrimsvandringens rytm med bön, delande, måltidsraster och tystnad gör något med oss själva och med relationen till våra medvandrare och Gud.

Samtalsgrupp Pilgrim Pilgrimsprästen Hans-Erik Lindström har myntat pilgrimens sju nyckelord: frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande. Orden säger oss något viktigt om pilgrimslivets insida. Under hösten har en grupp träffats i Strömsbro församlingshus och samtalat kring Pilgrimslivet. I vår startar en ny samtalsgrupp. Vid frågor, kontakta Tomas Jönson, diakon 026-17 04 09

S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E | # 5 D E C E M B E R 2 0 2 1

Walk for future Svenska kyrkan tog initia tivet till Walk for future, Pilgrimsvandring för klimatet. Den 18 juli började vandringen från Vadstena till FN:s Klimatkonferens COP26, 31 oktober–12 november i Glasgow. Pilgrimscentrum i Vadstena arrangerar, men på grund av pandemin kunde endast en kärntrupp på 8 personer gå tillsammans. Runt om i Sverige, i Europa och övriga delar av världen har människor deltagit genom att arrangera egna vandringar med samma budskap. Likt Fridays for Future ställs kravet på beslutsfattare att följa Parisavtalet, hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader, säkerställa klimaträttvisa och lyssna på den förenade vetenskapen. Vi som kyrkor, samfund, föreningar och företag måste gemensamt arbeta för att nå målet, sätta oss själva i rörelse mot ett mer hållbart liv. För kommande generationer. Läs mer på walkforfuture.se

PilgrimsBarn Uppsala stift och i Strömsbro kyrkas barnverk samhet får barn vara delaktiga i lärandet om kristen tro. Genom vandring får vi följa i andras fotspår och själva lämna spår till andra. Vi får bäras av tillit till att vi kommer att möta kärlek och omsorg på vägen, det många kallar Gud. PilgrimsBarn vill: Bekräfta mötet med hela människan, det andliga, det sociala och det fysiska, låta barn vara delaktiga i lärandet om kristen tro och skapa utrymme där barn kan tänka stort, kritiskt och självständigt. I Strömsbro tillbringas de flesta träffar utomhus med vandring i skogsmiljö, där vi leker, funderar tillsammans, berättar, skapar, tänder eld, grillar korv, fikar och firar andakt tillsammans. I berättelsematerialet, lär vi oss om vanliga människor som varit förebilder i kristen tro – Aposteln Jakob, Fransiskus av Assisi, flickan Agnes som blev Moder Teresa. Vi funderar kring bibelns berättelser om människor som följde Jesus. Vi pratar om hur vi är tillsammans som människor. Konceptet PilgrimsBarn har funnits i Strömsbro sedan 2014 och fyllts på med PilgrimsJuniorer och Ung Pilgrim. Spåren som barnen har lämnat har fått nya efterföljare av barn genom de här åren, vilket är fantastiskt roligt. 2021 har vi en Pilgrimsjuniorgrupp med barn i åk 3–5 och planerar för en nystart med PilgrimsBarn från förskoleklass – åk 2 under 2022. i pilgrimsbarn i

S:t Olavsleden – världens nordligaste pilgrimsled S:t Olavsleden sträcker sig från Selånger vid Bottenhavet till Trondheim vid Atlanten. Leden är cirka 580 km lång och går genom skogar, över fjäll, längs sjöar, samhällen och historiska platser. För mer info om service och övernattning efter vägen se www.stolavsleden.com

Helgonleden – vår närmaste pilgrimsled Helgonleden sträcker sig mellan Uppsala och Trondheim. Ledens namn anknyter till helgon längs leden, från heliga Birgitta i Uppland till S:t Olav i Trondheim. Från Uppland in i Gästrikland följer leden Gästrike leden till Hemlingby, in i Gävle och vidare till Strömsbro. Norrut går leden till Hälsingland, Jämtland och följer S:t Olavsleden in i Norge. För mer info: www.pilgrimstid.nu. Digitala kartor som studieförbundet Bilda sammanställt med före ningen Pilgrimstid finns på www.paxwalk.se

Pilgrimsvandring ar i vår närhet, kika in på webben : svenskak yrkan.s e/gavle/ pilgrimsvandringa r

# 5 D E C E M B E R 2 0 2 1 | S V E N S K A K Y R K A N I G ÄV L E

BI LD :P I X A B AY. CO M

DRAGTAR HJÄLP SKROCKNATRIUM FULL I

HELT ÅTERSTÄLLD

ENKEL BILSAK

FRIVILLIGARBETARE ATLAS KROKODIL TILL DENNA PLATS REGEL

ÅTER KORT

SLÄKT HÖVLIG MATT 5:14 NI ÄR ........ LJUS

UTPLÅNA

HETER VILL KANSKE VÄL KOMIKER HÖNAN

KÄNSELTRÅD

SKYNDA IVÄG EFTER PERSON VÅR KÖR FÖR DIG SOM DRÖMMER OM ATT SJUNGA

SNABB KÄRLEKS- EFTERFULL GIVEN SAK

SLITA PÅ

MAMMA TILL MARIA OCH MOR- TA TAG I MOR TILL JESUS

DEGPEKKA SALONEN KNYTE

TYG PÅ INSIDAN GÅ

FÄRDVÄG PROV PÅ HÖG NIVÅ

BRÖDKRYDDA

NUDELSOPPA ROSETTEN ÄR EN FIN AVSÅGAD PÅMINNER OM BRÄNSLE

LÄNGTAR MÅNGA UT I SÄREGEN PÅ EN GÅNG

ETAPP SES MED CETERA EINSTEINIUM

TVENNE

INSINUERAR PROPPMÄTT PRONOMEN

LIGGER KLIPPIGA BERGEN I

SE GLAD UT

HÖRS FRÅN TVEKSAM

CONNERY

FALLER SAKTA POSITION

SJÄLVUPPTAGEN HAR STORT VERNEKAPTEN

VARGLÄTE OMTÖCKNAD

SÖDERBLOM SOM LA GRUNDSTENEN TILL STAFFANS K:A EFTER KRISTUS

KORRIGERA

BUSKE SAMVETSLÖSA

EN SORTS LAG ÖVERSTA KLÄDDEL KEDJA

GUNKE KISEL SAKNAR INNEHÅLL

BÄR KOTTAR

LEDDE JESUS UT I ÖKNEN

KLÄTTERVÄXT TJÄRN

BARMHÄRTIGHET AVSTEG

ANKOMST PÅ LAT IN

KLI V UTEPLATS

KOMMA FRAM TILL

SOM EN LÄRKA

SES MED KORT SANDJORD

EGON OCH ELSA

DECHIFFRERA PÅSTOD FOSFOR

SJUNGER I BAKGRUNDEN

Namn: .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adress: .................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . E-post: ................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1:a pris: Boken "Fiskarkapell i Gästrikland och Hälsingland" samt 500 kr som skänks till Act Svenska kyrkan. 2:a-5:e pris: 100 kr vardera som skänks till Act Svenska kyrkan. Posta ifyllt korsord till: Svenska kyrkan i Gävle senast 31 december. Box 1423, 801 38 GÄVLE. Märk kuvertet "Adventkryss".

HUVUDSTAD I EUROPA

HÖGFJÄLLSOMRÅDE VASSBÅT