Intron #4 2021

Att brinna för något

jag är ny kyrkoherde i församlingen. Det känns roligt, spännande och utmanande.

Jag prästvigdes 2005 i Stockholm av biskop Caroline Krook. Hennes valspråk som biskop var ”Var brinnande i Anden”. Det är en viktig uppmaning och utmaning. Att brinna för något.

Vad brinner du för? Vad är viktigt för dig?

Jag brinner för att vår kyrka ska vara en öppen kyrka. En kyrka som finns där när den behövs, för den som behöver henne. En kyrka som är öppen för samtal och dialog, tro och tvivel. Jag brinner för en kyrka som är närvarande. Som inte bara finns i ett rum, utan också utanför.

Jag brinner för en kyrka som bär hopp. Hopp om att det finns en mening med våra liv. Hopp om förlåtelse och försoning.

I vår kyrka finns det många som brinner. Vi har medarbetare, ideella och anställda som brinner för sina uppdrag. I kyrkan finns också förtroendevalda som är med och påverkar hur kyrkan ska vara i framtiden. Vi har många förtroendevalda som brinner.

Den 19 september 2021 är det kyrkoval, då väljer alla medlemmar i Svenska kyrkan vilka nomineringsgrupper som ska vara med och bestämma under fyra år framåt. Att sätta sig in vad de olika nomineringsgrupperna (de förtroendevalda tillhör olika nomineringsgrupper) vill göra med kyrkan de kommande åren och sedan välja att gå och rösta är ett sätt att brinna för demokratin. Gå och rösta den 19 september!

I det här numret av Intron läser vi också om Isac Lidberg. Han brinner för fotbollen och vi får inspireras av hans engagemang.

En välsignad höst önskar jag dig.

Fredrik Hesselgren

Kyrkoherde, Svenska kyrkan i Gävle

En hälsning från Svenska kyrkan i Gävle som skickas till 37 500 hushåll. Tidningen kommer ut fem gånger 2021. Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Gävle än det du finner här kan du läsa på svenskakyrkan.se/gavle eller ladda ner appen Kyrkguiden till din smartphone. Det går även att få ett kalendarium hemskickat per brev eller epost. Ring och beställ på 026–17 04 70 eller gavle.bokning@svenskakyrkan.se.

foto där inget annat anges Svenska kyrkans bildbank IKON, Pixabay, Unsplash, Shutterstock samt foton tagna av personal från Svenska kyrkan i Gävle produktion och grafisk form Billy Holm, Gomorron Reklambyrå omslagsfoto Christopher Svensson, Gomorron Reklambyrå

Adresser till kyrkor och lokaler

bokningen 026–17 04 70 mån–tor 9.00–16.00 fre 9.00–14.00 lunch 12.00–12.45 familjerådgivningen 026–18 73 90 högskolekyrkan 026–17 05 12 sjukhuskyrkan 026-15 49 83 samtalsakuten 026–17 04 38 teckenspråksverksamheten 026–17 04 44 sms 070-495 52 69 kyrkogårdsenheten : gravskötsel- och gravrättsärenden 026–17 05 60 mån–tor 9.30–15.00, fre 9.30–14.00, lunch 12.00–13.00, dag före röd dag 9.30-12.00. gavle.kyrkogardsenheten@svenskakyrkan.se besöksadress Nobelvägen 2, Teknikparken skogsljus kapellkrematorium : det eviga livets och uppståndelsens kapell: 026–51 85 95 diakonirådet (ideell förening) 026–17 04 48

svenska kyrkan i gävle Box 1423, 801 38 Gävle besöksadress Teknikparken, Nobelvägen 2 telefon 026–17 04 00 e - post gavle.forsamling@svenskakyrkan.se webb svenskakyrkan.se/gavle

heliga trefaldighets kyrka Kyrkogatan 1, City tomaskyrkan Blockstensvägen 59, Sörby strömsbro kyrka Hillevägen 2, Strömsbro staffans kyrka Staffansplan, Brynäs hemlingby kyrka Hemlingbyvägen 2, Hemlingby bomhus kyrka Holmsundsallén 66, Bomhus björsjökyrkan Hövdingavägen 6, Bomhus mariakyrkan Forellplan 3, Sätra soldatkyrkan Västra Gränsgatan 2 kyrkans hus Kaplansgatan 1, City

strömsbro församlingshus Iskällargatan 6, Strömsbro

Om Intron

Konfirmand på resa

För dig som vill upptäcka kristen tro i gemenskap, lek och skapande och som vill resa under din konfirmandtid.

TOMASKYRKAN I SÖRBY

När: Vi träffas i Tomaskyrkan onsdagar 17.30–19.30 under skolåret. Vi har en lägerhelg på hösten och gör en resa i Norden på våren. Konfirmation i Heliga Trefaldighets kyrka den 28 maj 2022.

HEMLINGBY KYRKA

När: Vi träffas i Hemlingby kyrka på torsdagar 16.00–18.00. Vi har en lägerhelg på hösten och gör en resa till Stockholm under våren. Konfirmation i Staffans kyrka den 5 juni 2022.

VILL DU VETA MER?

emma.lundqvist@svenskakyrkan.se, 026-17 04 66

Konfirmand på läger

VINTERKONFIRMANDLÄGER I MARIAKYRKAN

OCH PÅ LÄGERGÅRD I GÄSTRIKLAND.

För dig som vill upptäcka kristen tro på läger och konfirmeras under vintern.

NÄR: Vi träffas en onsdagskväll i månaden från oktober till mars. Vi är på läger under två vinterhelger och sportlovet.

Konfirmation i Mariakyrkan den 20 mars 2022.

VILL DU VETA MER?

angelica.franzen@svenskakyrkan.se, 026-17 05 79

SOMMARKONFIRMANDLÄGER I TOMASKYRKAN

PÅ SÖRBY OCH PÅ LÄGERGÅRD PÅ GOTLAND.

För dig som vill upptäcka kristen tro, tala om livet kring en lägereld och konfirmeras på sommaren.

NÄR: Vi träffas en helg i december, en helg på sportlovet, tre dagar på påsklovet och under en vecka i juni.

Konfirmation i Heliga Trefaldighets kyrka den 19 juni 2022.

VILL DU VETA MER?

moa.sjogren@svenskakyrkan.se, 026-17 04 13

Konfirmand skapa genom film

BJÖRSJÖKYRKAN I BOMHUS

För dig som vill upptäcka kristen tro genom att vara kreativ och testa olika sorters skapande.

NÄR: Vi träffas på tisdagar 16.30–18.30 under skolåret. Vi har ett helgläger på hösten och ett på våren.

Konfirmation i Bomhus kyrka den 21–22 maj 2022.

VILL DU VETA MER? sveneric.dahl@svenskakyrkan.se, 026-17 05 21

Konfirmand i min egen takt

För dig som har en funktionsnedsättning och vill vara i liten grupp.

VILL DU VETA MER? ing-marie.lundberg@ svenskakyrkan.se, 026-17 04 44

Konfirmand på vandring

STRÖMSBRO KYRKA

För dig som vill upptäcka kristen tro genom att vandra i naturen och dela livet vid en eld under olika årstider.

NÄR: Vi träffas en söndag och en torsdag i månaden under skolåret. Några av söndagarna och under en vårhelg går vi på vandring. Konfirmation i Strömsbro kyrka den 18–19 juni 2022.

VILL DU VETA MER? maritha.lechnio@ svenskakyrkan.se, 026-17 05 98

Andra chansen

För dig som inte konfirmerades i 8:an, men längtar efter en andra chans.

NÄR: Vi träffas varannan onsdag i Mariakyrkan 17.00–19.00 med start i december, konfirmation i maj 2022.

VILL DU VETA MER? maritha.lechnio@svenskakyrkan.se, 026-17 05 98

Bön

Gud, det är skolstartstider. Sommarloven har varit på alla möjliga sätt. Nu möts de i klassrum och korridorer igen. Eller, förväntas mötas.

Gud, alla barn behöver hopp om en trygg framtid. Ibland bara hopp om nästa minut.

Snälla, låt det finnas änglar med varma ögon, med gott om tid och tålamod på alla skolor.

Du vet, sådana änglar som bryr sig om på riktigt, som förstår och gör skillnad.

Gud, tack för att du finns här, närmre än närmast, du som vet hur det är med allt, även bortom orden.

Anna Borgert, verksamhetsutvecklare

Vinnare i korsordstävlingen nummer 2 2021

1:a pris

Ulf Nordin

2­5:e pris

Per Rask, Anna-Greta Bergroth, Carina Andersson, Yvette Grönqvist

Barnens träd

Barnens träd för barns rättigheter har planterats utanför Hemlingby kyrka. Jonas Paulman (initiativtagare) föreläste, det var dockteater för barnen och som avslutning blev det enkelt fika.

Att se det andra hör

14 maj 1981 erkände riksdagen dövas rätt till teckenspråk. Sverige blev först i världen med detta viktiga beslut som innebar att döva kunde få undervisning på teckenspråk.

under drygt hundra år hade teckenspråket varit förbjudet i dövskolorna. Döva skulle istället lära sig tala, så att hörande kunde förstå. Att döva inte kunde höra talet var inte lika viktigt ansåg man, utan döva fick kämpa med att avläsa läppar.

För att förstå varför det var förbjudet måste vi gå tillbaka till 1880. Då hölls en kongress i Milano. Dövlärare från hela världen samlades och de kom fram till att döva inte skulle få använda teckenspråket i skolorna. Självklart använde döva barn teckenspråket i smyg, men om de upptäcktes fick de örfilar och slag med pekpinnen över händerna.

Det finns mycket att berätta om dövas historia. Inte minst här i Gävle. På söder finns Vallbacksskolan som var en av Sveriges sju specialskolor för döva under lång tid. Gefle Dagblad skrev så här om invigningen i oktober 1897: Det var en högtidsdag igår, då denna byggnad för de stackars vanlottade små skulle invigas.

Ett viktigt syfte med undervisningen var att förbereda eleverna för konfirmationen. Skolans ordförande höll tal vid invigningen: Jag vill icke försöka

framställa någon bild av den dövstummes andliga liv eller hur han är mäktig av känslor eller besitter själsegenskaper, som göra honom jämställd med sina mera lyckligt lottade medmänniskor.

Ordet dövstum togs bort ur svenskan redan på 1950-talet eftersom det inte finns något samband mellan att vara döv och stum. Döva hör inte sin egen röst och den behövs inte i teckenspråket som är ett språk med egen grammatik.

Det har forskats om teckenspråket sedan 1970-talet. Det ledde fram till beslutet 1981. Sverige fick en språklag 2009 som säger att svenskt teckenspråk är jämställt med de övriga nationella minoritetsspråken. Lagen innebär att döva och hörselskadade ska få information på teckenspråk från myndigheter.

Svenska kyrkan i Gävle har många döva och hörselskadade medlemmar och därför finns möjligheten att fira gudstjänst på teckenspråk och tecken språkiga mötesplatser för alla åldrar. Här finns också en av landets fem tjänster, präster och diakoner, som bemannar själavårdsjouren nationellt på teckenspråk.

För mer information besök oss på webben svenskakyrkan.se/ gavle/teckensprak

TEXT ING-MARIE LUNDBERG FOTO PERNILLA LÖÖF

Mariakyrkan fyller 50 år!

det firas med en jubileumsvecka som pågår 5 – 12 september, söndag till söndag. Det blir ett späckat program med olika aktiviteter varje dag som passar barn och vuxna i alla åldrar. Här kommer ett axplock ur programmet: invigning av andaktslund, pilgrimsvandring från Heliga Trefaldighets kyrka, Superhjältar, fredagsmys med trubadurer, melodikryss och psalmorkester, regnbågsmässa, surströmming, korv med bröd, en lördag helt i musikens tecken som avslutas med Stefan Sjöman och kören The Gospel Project med band, jubileumsmässa och mycket mycket mer. Dessutom kommer det bjudas på en 50 meter lång rulltårta. Kom med och fira att kyrkan mitt i byn fyller 50 år!

Livsstegen, 12 steg för inre hälsa

i mariakyrkan har man under två terminer jobbat med självhjälpsgruppen Livsstegen. Metoden bygger på Anonyma Alkoholisters 12 steg, som har bearbetats för att gälla livsutmaningar i allmänhet. De olika stegen utgörs av ett tema att reflektera kring varje vecka. Genom stegen vidgas perspektiven, och maktlösheten inför det egna problemet blir till en större medkänsla och öppnare inställning till sig själv, andra och livet. I förlängningen handlar Livsstegen om ett förhållningssätt som gör det lättare att tackla livets med- och motgångar. Det här är något som Svenska kyrkan i Gävle vill utveckla och nu behövs hjälp av alla intresserade.

Vill du vara med i en Livsstegen-grupp till hösten är du varmt välkommen att kontakta: Sophia Söderström, sophia.soderstrom@svenskakyrkan.se Angelica Franzén, angelica.franzen@svenskakyrkan.se

Om Mariakyrkan

Byggdes: 1971

Kyrkoherde: Olof Andrén

Arkitekt: Jon Höjer

Skyddad: Mariakyrkan skyddas enligt Kulturmiljölagen och klassas som ett kyrkligt kulturminne som skyddar kulturhistoriska värden. Fem kyrkklockor: Storklockan och fyra mindre

Dopfunten: Ett grovt hugget granitblock med mjukt uthuggen dopskål. Kyrkoherde Olof Andrén med delegation for till Norrlandsporten och tittade ut lämpligt stenblock som sedan transporterades till Gävle för vidare bearbetning.

Marias trädgård: En liten oas där du finner lugn och ro. Trädgården är öppen under sommarmånaderna och där kan du fika, ta igen dig en stund och/eller ha din egen andakt.

Verksamheter i kyrkan (när det inte är pandemi): Superhjältarna, flera olika körer, miniorer och juniorer, regnbågsmässa, Find Hope, promenader, Friday for future, lättare middag varje onsdag, veckomässa, samtal med mera.

Håll utkik efter kommande program på Facebook och på svenskakyrkan.se/gavle

Marias psalmorkester

karolina risberg är kyrkomusiker i Mariakyrkan och hon startade psalmorkestern hösten 2019 av två anledningar.

– Dels för att jag upplevde en längtan hos människor jag mötte. En längtan att finna ett sammanhang där de kunde spela tillsammans med andra på ett enkelt och avspänt sätt. Den andra anledningen var för att ytterligare berika och variera musiken i gudstjänsterna. Att kunna öppna upp så ännu fler blir delaktiga i musik- och gudstjänstlivet.

I normala fall träffas orkestern en gång i månaden under terminerna men under Coronapandemin har de haft uppehåll.

– Vi brukar ses 1,5–2 timmar före gudstjänsten på söndagen och då spelar vi igenom all musik som ska vara med. Flera psalmer men även några andra musikstycken.

På frågan om vilka som kan vara med svarar Karolina:

– Alla som spelar ett instrument kan vara med, men för att hänga med är det bra att kunna lite noter eller ackord. Man kan vara med en gång eller varje gång. Det brukar vara mellan fem till tio personer som kommer med sina instrument men intresset ökar hela tiden.

Mariakyrkan 50 år

Tack min Gud för vad som varit, tack för allt vad livet ger, dem som kommit, dem som farit dem som inte lever mer.

Tack för allt vi gjort i slöjden, allt vi vet och allt vi tror, allt som ryms på Sätrahöjden.

Tack för alla Sätrabor: Unga och sköna, gamla och fria, tack för änglarna i skyn, Tack min Gud för Gävle Maria, tack för kyrkan mitt i byn. Psalmorkester, seniorer, Superhjältar, Trivselkör, regnbågsmässa, miniorer, dubbel trädgård utanför. Vad som än i livet händer, så finns något som består. Vi till Sätra återvänder, Kyrkan fyller femtio år!

Mariakyrkan, mitt andliga hem

ulla hamrén flyttade till Sätra 1978 och kom i kontakt med Mariakyrkan i samband med att hennes barn skulle konfirmeras och då började hon gå i kyrkan regelbundet. Idag är hon en aktiv besökare i Mariakyrkan som blivit en viktig plats för henne i mötet med Gud och människor som hon delar tro med. Under pandemitiden har hon saknat kyrkan mycket.

Nu fyller Mariakyrkan 50 år och på frågan vad Ulla anser om själva byggnaden svarar hon att från utsidan ser den ganska anspråkslös ut men att den passar in i Sätras övriga bebyggelse, en vit tegelbyggnad mitt i ”byn”.

– Jag tycker mycket om byggnaden, det är ganska sparsmakat i själva kyrkorummet men det känns välkomnande och kravlöst. Lokalerna är funktionella och det finns gott om plats för olika aktiviteter.

På baksidan finns en liten innergård som under pandemin använts som mötesplats och där det firades gudstjänst under sommaren 2020.

Ulla säger att hon trivs i Mariakyrkan för att den är välkomnande för alla.

– Vi jobbar mycket med HBTQ-frågor och dövas behov och rättigheter. Jag uppskattar möten med människor i olika åldrar och med olika bakgrund och de fina samtal som till exempel uppstår vid kyrkkaffet eller i bokcirkeln. Jag hämtar kraft i kyrkan när jag känner hopplöshet över hur det ser ut i världen med krig och flyktingkriser, miljöhot och allt hat som människor uttrycker på sociala medier och all intolerans. Då går jag till Mariakyrkan och blir påmind om att det finns så mycket goda krafter, tolerans och hopp.

Hon har många fina minnen från Mariakyrkan, som sina barns konfirmationer, den starka gemenskapen när det hänt svåra saker i omvärlden eller tragiska händelser i Sätra då blir kyrkan en naturlig mötesplats för sörjande och oroliga människor.

– Hit kan man gå för att få tröst, tända ett ljus, be en bön, reflektera och få en kopp kaffe. Det är det fina med kyrkan att hit går man både i glädje och i sorg.

Ullas olika roller i kyrkan genom åren

• Maria församlings kyrkoråd flera mandatperioder

• Medlem i församlingsrådet

• Ordförande i Maria församlingsråd

• Kyrkvärd

• SKUT-ombud (Svenska kyrkan utomlands)

• Bokcirkelledare

Sven Hillert

Som balsam för själen

Isac Lidberg är snart 23 år och har spelat fotboll så länge han minns. Resan började i Hägersten redan som sexåring och via olika klubbar i Sverige och Norge landade han i februari 2020 i Gefle IF. Han gjorde succé som Gefles främste målskytt och fick erbjudanden om spel utomlands. I somras flyttade han med sin flickvän och hunden Frank till Holland för att spela i Go Ahead Eagles.

isac är född i Botkyrka utanför

Stockholm där han bodde sina första

4-5 år, sen flyttade han med sin mamma till Hägersten och det var där det hela började. Fotbollsplanen

låg alldeles nära där han bodde så det var där han började hänga.

– Jag var på fotbollsplanen med mina

kompisar varenda dag efter skolan och jag sprang inte hem förrän jag var så hungrig att jag måste, säger han och skrattar. Jag hade en bra uppväxt där, vi var ute och spelade fotboll hela tiden, det var en härlig miljö att växa upp i.

Han kommer från en familj där träning tagit stor plats och han började träna i tidig ålder, älskade att röra på sig, och har testat många olika sporter men alltid kommit tillbaka till fotboll.

– Jag har en extra kärlek till fotbollen och har alltid tyckt att det har varit roligast, säger han och det lyser upp.

Dagliga rutiner

En vanlig dag i Isacs liv börjar ofta vid 8-9 tiden på morgonen efter cirka 10 timmars sömn. Då startar han med

frukost och kosttillskott för att sen beta av en lista med saker han vill göra. En lista som han tagit fram tillsammans med sin mentala tränare. Det kan vara andningsövningar, mental träning eller rörelseträning för ögonen.

– Träna ögonen kan man göra på många olika sätt. Till exempel att sätta upp tummen framför sig och ha huvudet helt still men följa tummen med ögonen när man för tummen först så långt till vänster man kan och sen byter man sida och för tummen så långt till höger man kan.

TEXT ANNICA HALLQUIST FOTO CHRISTOPHER SVENSSON

Efter avklarad morgonprocedur cyklar han upp till Gavlevallen, snackar lite med de som jobbar där, äter lunch, kanske tar en behandling eller massage, stretchar eller gymmar innan det är dags för samling där de pratar igenom träningen som ska genomföras.

– Efter träningen brukar jag hänga kvar med grabbarna här uppe, kanske ta ett varmt eller kallt bad. De kalla baden brukar inte vara så sköna men ska vara bra för återhämtningen.

Sen cyklar jag hem, äter middag och kollar fotboll på TV.

Matchdagarna ser ungefär likadana ut, förutom att han brukar vilja hinna med en promenad och sen

tänker han mer på vad han äter då.

– Jag försöker äta väldigt clean mat på matchdag. Inga såser utan potatis, ris eller bönpasta med kyckling eller fisk till. Men ingen fet fisk. Och efter matchen gäller det att få i sig protein och kolhydrater så då brukar det bli en bar och kanske en smoothie.

Turkalsonger

Ett leende leker hela tiden i Isacs ansikte och det blir större när han pratar om matchdag som är den bästa och roligaste dagen på hela veckan. Han peppar inte på något speciellt sätt utan för honom räcker det med den positiva känslan att veta att snart är

det match. Han har inte heller några ticks för sig som turkalsonger eller lyckostrumpor.

– Jag tänker att det är bättre att vara utan sånt, annars blir det lätt att man hänger upp för mycket på konstiga rutiner och det är skönt att klara sig utan. Vissa spelare har ju grejer för sig som att de måste springa sist i ledet under uppvärmningen till exempel. Jag njuter bara av att det är dags för match och att jag får gå ut och göra det jag har tränat på. När jag springer ut på planen är jag smånervös, taggad och vill visa mig från sin bästa sida.

Känslor

Han berättar att det är lätt att laget tappar i självförtroende om det går dåligt och att man inte hjälper varandra på plan i samma utsträckning som när man har medvind. Han säger att efter en förlust är det inte direkt dålig stämning men det märks tydligt att det inte är samma glädje under veckan som följer. Det är lite tystare i omklädningsrummet.

– Jag blir väldigt besviken på mig själv om jag presterat dåligt under en match. Jag är min största kritiker och jag bryr mig egentligen inte om vad andra tycker, utan det känns som att jag har svikit mig själv på något sätt och jag

tycker det är väldigt jobbigt. Jag kan må riktig dåligt efter vissa matcher och vill bara vara hemma och gråta.

Köps och säljs

I mars 2021 blev det klart att Isac blivit köpt av en dansk klubb så han packade väskorna och bokade

Coronatest för att flyga till Danmark för läkarundersökning. Men dagen före avresa kom samtalet från agenten som sa att det hela måste blåsas av för att en av backarna i det danska laget hade dragit av ett korsband. Då var de tvungna att lägga pengarna på en ny back i stället för på en anfallare.

– Ja, jag var mentalt inställd på att flytta dit och hade pratat med familjen och min flickvän, så det var segt när det blev inställt. Men jag försöker tänka positivt och att allt har en mening och sen blev det ju väldigt bra ändå när jag blev såld till ett holländskt lag istället. Och det var dessutom en bättre deal, så det var nog meningen att det inte skulle bli Danmark ändå.

Livet och döden

Isac är en levnadsglad kille och det märks på hela honom. Mest hela tiden finns det skratt i ögonen och munnen är ständigt leende. Han säger att han alltid försöker vara snäll, trevlig och hjälpsam. En bra medmänniska som njuter av livet.

– Om jag är en bra människa på jorden behöver jag inte vara rädd för döden. Den skrämmer mig inte och den är ingenting jag går och tänker på. Den kommer när den kommer. Jag tror vi hamnar i himlen när vi dör, på en finare plats och att vi då får träffa alla vänner och släktingar igen, säger han och fortsätter:

– Jag går till kyrkan ibland, men jag ska inte ljuga, det är inte jätteofta men jag går dit när jag känner för det och jag tycker det känns väldigt bra. Det händer att jag går på gudstjänst men oftast går jag dit själv eller med Kerstin, min flickvän. Jag tänder ett ljus, kopplar av eller bara tänker på någon, det är en väldigt skön känsla. Som balsam för själen.

Under tiden han bott i Gävle har det varit pandemi så av naturliga skäl har besöken i kyrkan inte blivit av här i stan och dessutom är han oftast hemma i Stockholm på helgerna så blir det besök i kyrkan så blir det oftast i Stockholm. Hans tro har vuxit fram med åren, genom egen insikt. Den kommer inte från mamma och pappa, trots att de är kristna är det ingenting de fört över på sin son.

– Min tro har kommit naturligt genom egen insikt, det känns väldigt bra.

Målgesten

Många fotbollsspelare övar in olika målgester men för Isac kommer

målgesten naturligt. Han gör ett korstecken framför kroppen.

– Jag visar tacksamhet till Gud att jag får spela och att det går bra. Jag känner mig välsignad som får göra det jag vill i livet och att jag får göra mål. Jag brukar inte fira målen så mycket, antingen gör jag ingenting eller så gör jag korstecknet och tackar Gud.

Han berättar att han ofta ber till Gud att allt ska gå bra, att han ska få vara skadefri och att han får fortsätta göra det han älskar, att spela fotboll. Ibland ber han också innan match att de ska vinna.

– Känns skönt att veta att han är med liksom. Jag har en stark tro till

Namn: Isac Lidberg

Ålder: 22

Utbildning: grundskola

Familj: flickvän Kerstin och hunden Frank (fransk bulldog)

Yrke: fotbollsspelare

Moderklubb: Hägersten SK

Spelar nu i: Go Ahead Eagles

Förebild: mamma och pappa

Gör på fritiden: umgås med familjen

Okänd talang: Chicago kortspel

Drömmer om: att spela i en topp fem-liga

Favoritserie: Sopranos

Motto: Allt är möjligt

Alltid/aldrig i mitt kylskåp: alltid havremjölk, aldrig snus Hur ser ditt fredagsmys ut: dadlar och nötter

Gud och mår väldigt bra i det. Sen är jag kanske inte världens mest kristna och långt ifrån perfekt för jag firar inte alla högtider och ber inte bordsbön och så, men jag trivs väldigt bra i min tro och jag är trygg i min relation till Gud.

Framtidsdröm

– När jag var liten bodde pappa i Tyskland och en gång när jag var där gick vi och såg på en Bayern München-match och sen dess har jag hejat på det dem och drömmen har varit att vara en i laget. När jag var yngre trodde jag att det var självklart att jag skulle spela med dem. Det gjorde

ganska ont när jag blev äldre och förstod att det kanske inte alls blir så. Det är ju såklart möjligt men en tuff väg att vandra och just nu känns det långt borta. Men mitt mål varje dag är att fortsätta utvecklas och bli så bra som bara jag kan bli, sen får vi se hur långt det räcker.

Om Isac inte blivit fotbollsspelare hade han troligen sysslat med en annan sport eller jobbat med idrott på något annat sätt, kanske fystränare eller fotbollstränare. Han säger att han har väldigt mycket energi och hade svårt att koncentrera sig i skolan.

– Jag sprang på bänkarna och var hela tiden i rörelse, hade alldeles för mycket myror i brallan. Skolan var inte riktigt min grej, jag tyckte det var jobbigt och det tyckte nog lärarna och mina klasskamrater också, säger han och skrattar.

Coronapandemin har tvingat miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

Coronapandemin har tvingat miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

Coronapandemin har tvingat miljoner till ett liv i extrem fattigdom

Han planerar att spela fotboll så länge som möjligt men när det är dags att lägga fotbolls skorna på hyllan tänker han eventuellt börja jobba i sin pappas gym i Bromma.

– Det skulle vara kul att jobba ihop med pappa, vi är väldigt tajta och jag ser mycket upp till honom, säger han och ler stort.

UNDER SAMMA HIMMEL

Tillsammans med systerkyrkor och samarbetsorganisationer över hela världen, stödjer Ac t Svens ka ky rkan människor att re sa sig starka re

Coronapandemin har tvingat miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

Coronapandemin har tvingat miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

T ill sa mmans kan vi gö ra sk illn ad Din gåva gör det möjligt .

Tillsammans med systerkyrkor och samarbetsorganisationer över hela världen, stödjer Ac t Svens ka ky rkan människor att re sa sig starka re .

Tillsammans med systerkyrkor och samarbetsorganisationer stödjer Ac t Svens ka ky rkan människor

SW ISHA TILL 900 1223

Tillsammans med systerkyrkor och samarbetsorganisationer över hela världen, ödjer Ac t Svenska kyrkan människor att re sa sig starka re

SW ISHA TILL 900 1223

Tillsammans med systerkyrkor och samarbetsorganisationer över hela världen, stödjer Act Svenska kyrkan människor att resa sig starkare.

900 1223

SWISHA TILL 900 1223

Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt.

SW ISHA TILL 900 1223

Vad vill du att kyrkan ska göra?

TEXT

svenska kyrkan är Sveriges största demokratiska organisation. Mer än 5,5 miljoner röstberättigade medlemmar kan påverka vad kyrkan ska göra genom att välja kandidater i kyrkovalet vart fjärde år. Sedan Svenska kyrkan skiljdes från staten år 2000 har andelen röstande stigit för varje val. Vid kyrkovalet 2017 röstade 19,08 procent av medlemmarna, vilket är det högsta valdeltagandet sedan 1934. Svenska kyrkan är en episkopal kyrka, det vill säga att kyrkan styrs i samverkan mellan vigda biskopar, präster och diakoner och demokratiskt valda beslutsfattare. Det kallas den gemensamma, eller dubbla ansvarslinjen.

Vem får rösta?

De grundläggande bestämmelserna om rösträtt är gemensamma för alla direkta kyrkliga val.

För att ha rösträtt ska du

• tillhöra Svenska kyrkan.

• ha fyllt 16 år senast på valdagen.

• vara folkbokförd i en församling i Sverige.

Alla personer som uppfyller dessa tre villkor för rösträtt ska finnas med i röstlängden. Röstlängden utgör grunden för att pröva om de tre ovanstående villkoren är uppfyllda. Grunden för röstlängderna är de uppgifter som finns i det centrala tillhörighetsregistret 37 dagar före valdagen, alltså 13 augusti 2021.

Om du har rösträtt i kyrkovalet ska du ha fått ditt röstkort senast 1 september.

Vad väljs i kyrkovalet?

I kyrkovalet görs val till tre olika nivåer.

Kyrkofullmäktige, lokalt Du väljer till kyrkofullmäktige i Gävle församling.

Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Till exempel vilken verksamhet för barn och unga som ska finnas i församlingen eller hur kör- och konsertverksamheten ska se ut.

Val till stiftet, regionalt Svenska kyrkan är indelad i 13 stift, Gävle församling tillhör Uppsala stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta

beslutande organ. Stiftens främsta uppgift är att stödja församlingarna i deras verksamhet och förvaltning genom expertis inom flera områden. De kan till exempel bidra med kunskap i kyrkoantikvariska frågor, när en kyrka inom stiftet behöver renoveras.

Val till kyrkomötet, nationellt Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ med 251 ledamöter. Det beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor. Kyrkomötet behandlar också frågor om hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan och vilka psalmer som ska finnas i psalmboken.

Förtidsrösta från 6 september

Förtidsröstning kan ske från 6 september till och med 18 september. Vill du rösta i förtid sker detta i Kyrkans hus, Kaplansgatan 1 (nära Heliga Trefaldighets kyrka). Förtidsröstningen är öppen 12.00 – 20.00 på vardagar, undantag lördag 11 september då förtidsröstningen är öppen 12.00 – 18.00, samt måndag 13 september då den är öppen 16.00 – 20.00. Lördagen den 18 september är det öppet mellan 12.00 – 14.00.

Så röstar du När du kommer till vallokalen ska du ha ditt röstkort och din legitimation framme. Om det är många som vill rösta samtidigt, kan du behöva vänta en stund utanför lokalen.

Brevrösta

Om du inte själv kan ta dig till vallokalen på valdagen, eller inte kan eller vill förtidsrösta, kan du brevrösta. Det gäller också för dig som vistas utomlands. Du behöver vara folkbokförd i en församling i Sverige för att kunna delta i kyrkovalet. Det räcker alltså inte med att ”bara” vara medlem i Svenska kyrkan.

Du beställer hem allt material för att brevrösta i ett brevröstningspaket (K11) som du kan få tag på via församlings-/ pastorsexpeditioner (eller motsvarande), stiftskanslier eller kyrkokansliet. Du kan brevrösta när du fått ditt röstkort (från ca 1 september 2021) och fram tills dess att brevet kan beräknas komma fram till stiftsstyrelsen senast fredag den 17 september 2021.

På ytterkuvertet ska du skriftligt ha intygat att du själv lagt valsedlarna i kuverten i närvaro av två vittnen. De två vittnena ska också ha intygat detta på kuvertet. Bud och vittnen behöver vara minst 18 år gamla.

Rösta på valdagen 19 september

Söndag 19 september är den officiella dagen för kyrkovalet. På ditt röstkort kan du se vilken lokal du ska gå till för att rösta. Lokalerna har valts med hänsyn till att kunna genomföra ett smittsäkert val och har bland annat olika in- och utgångar.

Budrösta

Att rösta via bud innebär att en person lämnar över dina röster i ett särskilt, igenklistrat kuvert (ytterkuvert för brev- och budröst (K4) antingen på valdagen i din vallokal, eller som förtidsröstning i den församling eller pastorat du tillhör, under perioden 6–19 september, om du själv inte har möjlighet att ta dig till vallokalen.

Budet behöver ha med sig ID-handling. På ytterkuvertet ska du skriftligt ha intygat att du själv lagt valsedlarna i kuverten i närvaro av två vittnen. De två vittnena ska också ha intygat detta på kuvertet. Bud och vittnen behöver vara minst 18 år gamla.

Vid ingången till lokalen får du valkuvert för de olika valen av en valförrättare. I lokalen finns valsedlar, både blanka och tryckta för de olika nomineringsgrupperna, bakom en avskärmad plats. Där plockar du de valsedlar som du vill använda i de olika valen. En valförrättare hänvisar dig sedan till en ledig valskärm.

Du avger din röst i skydd av valskärmen genom att lägga en valsedel för varje val i var sitt valkuvert. Valsedeln får inte vikas. Det finns en penna tillgänglig i valskärmen om du vill kunna markera personröster.

När du gjort i ordning dina valkuvert lämnar du kuverten till den valförrättare som tar emot valkuverten. Valförrättarna tar emot och granskar valkuverten, kontrollerar din identitet och prickar av dig i röstlängden. I din närvaro lägger sedan valförrättaren respektive valkuvert i valurnan för det val valsedeln gäller. När det är klart går du ut genom anvisad utgång för att inte stöta ihop med personer som är på väg in i lokalen.

Rösta på valdagen 19 september

Söndag 19 september är den officiella dagen för kyrkovalet. På ditt röstkort kan du se vilken lokal du ska gå till för att rösta. Lokalerna har valts med hänsyn till att kunna genomföra ett smittsäkert val och har bland annat olika in- och utgångar.

Kan jag personrösta i kyrkovalet?

Det går alldeles utmärkt att personrösta i kyrkovalet. Så här gör du:

• Sätt ett kryss i rutan framför upp till tre kandidater som du vill personrösta på. Det ökar deras möjligheter att bli valda.

• Du kan inte stryka kandidater.

• Om en valsedel innehåller mer än tre kryss och/eller strykning blir den ogiltig.

Dubblettröstkort

Om du har förlorat ditt röstkort har du rätt att få ett dubblettröstkort. Detsamma gäller om du är röstberättigad och borde ha fått ett röstkort men inte har fått det.

Dubblettröstkortet kan beställas från Gävle församling 026-17 04 70, samt via dubblettröstkortsfunktionen som är webbaserad och finns tillgänglig på svenskakyrkan.se/kyrkoval. Webbapplikationen är tillgänglig från och med 30 augusti till och med 14 september.

Dublettröstkort kan även skrivas ut i Kyrkans hus under förtidsröstningen 6 september till 17 september, på vardagar under kontorstid.

Den som vill ha ett dubblettröstkort måste lämna uppgifter om namn och personnummer.

Om ett röstkort lämnas ut direkt till dig måste du kunna legitimera dig för att få röstkortet. Om ett dubblettröstkort skickas per post hem till dig så skickas det alltid till den adress som skrivs ut på dubblettröstkortet.

Glöm inte!

Ta med ditt röstkort och en giltig id-handling när du förtidsröstar eller röstar på valdagen.

Var får jag mer information?

På Svenska kyrkans nationella webb, svenskakyrkan.se/kyrkoval, och på Gävle församlings webb svenskakyrkan.se/gavle finns information om kyrkovalet.

Det här vill nomineringsgrupperna

Arbetarepartiet – Socialdemokraterna

Det här är de frågor som vi Socialdemokrater särskilt kommer att driva i Gävle församling

• Vi har sett till att församlingens barn- och ungdomsverksamhet är avgiftsfri, det tänker vi värna att den förblir.

• Det diakonala arbetet ska prioriteras utifrån behov och församlingen ska i ännu högre utsträckning möta människor där de finns.

• Församlingen har idag ett rikt gudstjänstliv. Det är viktigt att det finns många olika typer av gudstjänster och olika tider/platser att fira gudstjänst på.

• Ingen besökare, deltagare, anställd- eller ideell medarbetare ska utsättas för diskriminering i verksamheten.

• Vi vill att församlingen ska vara certifierad med ”Regnbågsnyckeln” gällande HBTQ-frågor.

• Församlingen ska vara ett föredöme som arbetsgivare.

• När församlingen upphandlar varor/tjänster ska kollektivavtal vara ett självklart krav på leverantören och deras eventuella underleverantörer.

• Församlingen måste fortsätta att vårda och utveckla kyrkobyggnaderna inom församlingen så att de kan användas i högre utsträckning. Renoveringen av Heliga Trefaldighets kyrka måste påbörjas snarast möjligt.

Borgerligt alternativ

Vi vill verka för en levande kyrka med ett aktivt gudstjänstliv där medlemmarna känner samhörighet och delaktighet med engagemang i samhället genom bland annat en aktiv diakoni. Vi anser att den centraliserade kyrkan med ett pastorat kan vara nödvändig ur ett ekonomiskt perspektiv men att inflytandet och medbestämmandet måste finnas kvar i stadsdelskyrkorna.

För att uppnå detta måste lokaler finnas där medlemmar finns och därför behövs en genomtänkt lokalförsörjningsplan. Vi anser att medlemmarna ska känna sig hemma i sin kyrka, hemkänslan är inte alltid baserad på geografi, därför ska man kunna vara med i den församling man själv önskar och inte nödvändigtvis där man bor.

Vi vill motverka partipolitiseringen och dess inflytande i och över Svenska kyrkan, centralisering och tvångsvisa sammanslagningar av församlingar och tendensen att koncentrera makt och resurser till svenska kyrkans nationella nivå.

Centerpartiet

Med Centerpartiet får du en närodlad politik för en öppen folkkyrka.

Centerpartiet ställer upp i kyrkovalet i september, med engagemang och hjärta för kyrkans framtid. Vi står för en öppen folkkyrka med lokal förank ring. Vi tror på varje människas förmåga att själv forma sin framtid, oavsett var man bor. För de som är utsatta, ensamma eller på flykt ska kyrkan vara en förebild och en trygg famn. Kyrkan behöver tydligt bemöta främlingsfientlighet, vara en kraft för tolerans och en plats för gemenskap.

Vi vill också verka för att utveckla musiklivet i våra kyrkor och vill att kyrkan ska arbeta mer uppsökande kring barn och ungdomar.

Frimodig kyrka

Den söndagliga huvudgudstjänsten måste sättas i centrum. Det kommer att krävas omfattande insatser för att antalet deltagare i huvudgudstjänsten inte ska sjunka än mer. Resurser för detta arbete måste gå före olika ”event”. Ekonomin kommer inte att räddas av fastighetsförsäljningar, en total översyn av personalläget måste göras. Resurserna måste användas till kärnverksamhet. Församlingens administration måste ses över.

Den enskilde kristne kan inte utvecklas och stärkas i sin tro i ensamhet. Tron måste uttryckas och näras i en gemenskap. I Gävle församling, en av de största i stiftet, måste kyrkorådet hitta vägar att skapa samhörighet och inflytande för de gudstjänstfirande församlingarna i de olika kyrkorna.

Kyrkomusiken är inte bara en omistlig del av vårt kulturarv utan också en omistlig del av församlingens gemensamma gudstjänst. Församlingens musiker måste ges tid att återuppbygga körernas verksamhet efter pandemin.

Under många år har det varit svårt att hitta diakoner. De diakoner församlingen har måste ha en tydlig arbetsledning och det måste tydligt klargöras vad församlingen vill att diakonerna ska arbeta med.

Läs mer om kyrkovalet på svenskakyrkan.se/gavle

Kristdemokrater i Svenska kyrkan

Kristdemokrater i Svenska kyrkan för en Levande kyrka (KR)

är en opolitisk nomineringsgrupp, som vill verka för en kyrka för hela familjen. Vi vill dela gemenskapen i gudstjänsten, sång och musik, barngrupper, konfirmander och annan utbildning med Bibelns ord om tro, hopp och kärlek i fokus. Dopet är vägen in i kyrkans gemenskap och in i Guds rike. Varje människa är unik med både kroppsliga och andliga behov med okränkbart och lika värde.

Diakonala arbetet är viktigt med församlingen som grundläggande nivå. Sverige är i dag ett missionsland med många nya svenskar, som vill veta mer om kristen tro. Vi vill arbeta för att göra Jesus Kristus känd, trodd, älskad och efterföljd. Jesu försoning på korset med förlåtelse för våra synder gäller oss alla. Institutionssjälavården på sjukhus, fängelser och militära anläggningar är ett viktigt gemensamt ansvar för Svenska kyrkan och bör finansieras gemensamt via stift eller nationellt.

Vi vill också lyfta fram den kristna ekumeniken och verka för Kristi kyrkas enhet. Vi behöver goda ekumeniska relationer både lokalt, nationellt och internationellt samt hjälpa de kristna som förföljs för sin tro.

Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna

MPSK De Gröna anser att en viktig fråga för Gävle församling under den kommande mandatperioden är att öka förståelsen för - och hoppet inför - omställningen till ett samhälle som är långsiktigt hållbart. Kyrkan kan och bör vara medskapare av en framtid att längta till, ett samhälle som bygger på relationer och samarbeten i stället för konsumism och konkurrens. Det ekoteologiska förhållningssättet bör genomsyra kyrkans fastighets förvaltning, lärande om skapelsen, det diakonala arbetet, själavården och gudstjänstlivet.

Vi ser också gärna fler verksamheter utanför kyrkorummet, för att även nå de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Församlingen har en självklar plats i samhällsdebatten när det gäller miljö, rättvise- och jämlikhetsfrågor samt internationellt engagemang och vi vill att kyrkan tar ytterligare steg fram inom dessa områden. Vi vill verka för öppna samtalsgrupper, samverkan mellan kyrkan och olika miljöorganisationer, och för fokus på inre omställning.

Våra tre solidariteter; solidaritet med världens alla människor, solidaritet med skapelsen och solidaritet med kommande generationer tjänar mänskligheten på alla plan.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Två lokala frågor skiljer Posk från andra nomineringsgrupper: Vi vill inrätta verksamhetsråd där några av de som är aktiva i den lokala kyrkan bildar styrelse. De och personalen vet hur verksamheten blir bäst just där. När församlingsråden avskaffades minskade demokratin. Kyrkforum som införts är en bra träffpunkt, men är inte en del av förtroendeorganisationen.

Vi vill undvika att sälja församlingshem och kyrkor. Ekonomin är tuff, men vi vill försöka hitta andra lösningar. Att hyra eller bygga nytt blir knappast billigare. Kyrkan ska finnas nära – som växthus alla dagar.

Gudstjänsterna är centrum i kyrkans liv. Utan dem, är vi inte längre kyrka. Kyrkan välkomnar alla. I olika former av gudstjänster kan vi tillsammans söka svar och hitta gemenskap med Gud och varandra¸ finna livsmening och glädje.

Kyrkan ska finnas där när kriser drabbar oss. Det diakonala arbetet ger hjälp till självhjälp. Nya grupper behöver mötas av respekt, generositet och professionalitet.

Undervisning om vad kristen tro är idag behöver utvecklas. Alla ska kunna få lära sig mer – på sätt som passar idag. Vi vill särskilt satsa på konfirmandarbetet med en pedagogik för unga. Kyrkan ska vara öppen och modig.

Sverigedemokraterna

För Sverigedemokraterna är kyrkan en självklar del av samhället, som en bärare av gemensamma normer, kultur och traditioner som skapat samhörighet och trygghet för människor då, som nu, men även att kunna göra det i framtiden.

Vi vill ha en kyrka som finns i hela samhället, en kyrka som ökar intresset för vårt kulturarv, kristendomen och kristna värderingar. Så kan Svenska kyrkan fortsätta växa och locka nya människor att bli en del av den kristna gemenskapen. Oavsett om det sker genom dopet, konfirmationen eller senare i livet, så ska Svenska kyrkan finnas där, som den gjort i alla tider.

Tyvärr har Svenska kyrkan ett vikande medlemsantal, en följd av den ökade politisering som andra partier driver på, där man använder kyrkan som en megafon för sina egna politiska värderingar istället för att värna kyrkans roll som samhällsbärare. Ska vi vända denna trend så måste politisering av kyrkan sluta.

Våra mål är att kunna engagera fler människor i kyrkans verksamhet, till exempel genom samåkning till gudstjänster, uppmuntra skolor att genomföra skolavslutningar, att inrätta ett ungdomsråd för att få nya perspektiv i kyrkans verksamhet. Så kan (S)venska kyrkan återigen bli Svenska kyrkan.

Nytt gravskick på Bomhus kyrkogård

nu efter sommaren kommer den nya askgravlunden på Bomhus kyrkogård att tas i bruk. Här kommer askor att gravsättas anonymt. En namnplatta med namnet på den avlidne sätts upp inom askgravlunden. Snittblommor och ljus får placeras på avsedd plats och gravskicket är skötselfritt. En kostnad tas ut för namnplattan.

Askgravlund är ett nytt gravskick i Gävle församling och på sikt avser vi att anlägga fler askgravlundar och askgravplatser på samtliga våra kyrkogårdar.

Detta som en del i återbrukandet av äldre och kulturhistoriskt bevarandevärda gravar, men kanske också som i Bomhus, genom att anlägga ett helt nytt område.

Askgravlundar och askgravplatser är mellanting mellan minneslunden och den traditionella urngraven med gravsten. På Skogskyrkogården finns en form av askgravplatser som många känner till, nämligen de som sedan 60-talet i Gävle kallas för Allmän urnlund.

Begreppen är många och dessutom har varje begravningshuvudman (församling/pastorat) kunnat benämna dem lite olika. Något som inte gör det lättare för den som står inför att planera en begravning.

Därför har vi nu tagit fram en schematisk information över de gravskick som finns tillgängliga inom Gävle församling.

Kontakt sökes!

Kyrkogårdsenheten söker på många gravar kontakt med anhöriga eller närstående till gravsatta eftersom registrerad gravrättsinnehavare saknas. Om kontakt inte etableras kan graven komma att anses vara återlämnad eller förbrukad.

De gravplatser som berörs är försedda med en vit skylt med uppmaningen att kontakta kyrkogårdsenheten på telefon 026 ­17 05 60 eller via e ­ post gavle.kyrkogardsenheten@ svenskakyrkan.se.

På församlingens webb svenskakyrkan.se/gavle/ kyrkogardsenhetensoker­ gravrättsinnehavare finns en förteckning över aktuella gravar.

Att välja gravplats

Det kan kännas svårt att veta vad olika slags gravplatser innebär och vilken som passar dig själv eller dina anhöriga bäst. Detta är en guide till dig som står inför att välja gravplats till en anhörig som gått bort, eller dig som vill skriva ned dina egna önskemål inför framtiden. Börja med första frågan och följ sedan pilarna.

Urngrav

• En egen plats där man kan plantera blommor och sätta ljus

• Skötselansvar

• Möjlighet att sätta upp en gravsten. Kostnad tillkommer

• Anhöriga kan vara med vid gravsättningen

• Endast urnor kan gravsättas i graven

Kolumbarium

• En gemensam plats för utsmyckning med ljus och snittblommor

• Inget skötselansvar

• En nischplatta sätts upp med inskription. Kostnad tillkommer

• Anhöriga kan vara med vid gravsättningen

• Endast urnor kan gravsättas i graven Minneslund

• Anonymt gravskick med gravsättning på en gemensam yta

• En gemensam plats för utsmyckning med snittblommor och ljus

• Inget skötselansvar

• Ingen egen gravsten får sättas upp

• Anhöriga får inte vara med vid gravsättningen eftersom det är helt anonymt gravskick

• Ingen namnskylt sätts upp

Spridning

Ett annat anonymt gravskick är spridning. Det innebär att de anhöriga sprider askan från den avlidne i naturen. För att få göra detta krävs tillstånd från Länsstyrelsen.

Vill någon av de som ska vila i graven bli begravd i en kista? (Ej kremerad)

Kistgrav

• En egen plats där man kan plantera blommor och sätta ljus

• Skötselansvar

• Möjlighet att sätta upp en gravsten. Kostnad tillkommer

• Anhöriga kan vara med vid gravsättningen

• Både kistor och urnor kan gravsättas i graven

Är det viktigt att två eller flera urnor kan vila tillsammans?

Askgravplats

• En gemensam plats för utsmyckning med snittblommor och ljus

• Inget skötselansvar

• En gravsten sätts upp. Kostnad tillkommer

• Anhöriga kan vara med vid gravsättningen

Vill den avlidne/ de anhöriga ha en grav med en gravsten?

• Endast urnor kan gravsättas i graven Askgravlund

• Gravsättning på en gemensam yta

• En gemensam plats för utsmyckning med snittblommor och ljus

Vill den avlidne/ de anhöriga att det ska sättas upp en namnskylt?

Vad gör jag nu?

• Inget skötselansvar

• Ingen egen gravsten får sättas upp

• Anhöriga får inte vara med vid gravsättningen

• En namnskylt sätt upp på en gemensam plats. Kostnad tillkommer

Om du funderar på gravplats åt en anhörig som gått bort kan du kontakta din begravningsbyrå eller kyrkogårdsenheten när du bestämt dig. De hjälper dig vidare. Om du funderar på en egen gravplats inför framtiden kan du meddelea din önskan till dina anhöriga eller dokumentera den på något annat sätt. Det går inte att "boka" en gravplats på en kyrkogård i förväg, utan det görs först när det är aktuellt.