Intron #2 2021

#2 APRIL

2021

E N

H Ä L S N I N G

F R Å N

S V E N S K A

K Y R K A N

I

G Ä V L E

Johan Pliakas från Stickan

Att bli sedd, hörd och bekräftad

Påsk för livets skull Bakom kulisserna på digitala guds­tjänsterna Därför ska du rösta i kyrkovalet

2 LEDARE

Tack! det här har jag slutat som kyrkoherde i Gävle. Det har varit fem och ett halvt fantastiskt fina och innehållsrika år. Tack!

Jag har slutat i en speciell tid då pandemin påverkar våra liv här och i hela världen. Vi kan därför inte ses till stora samlingar. Jag hade så gärna sagt hej då och tack mer personligt, men kanske ses vi vid något annat tillfälle framöver, och förhoppningsvis når dessa ord med tack just dig. Om du undrar så började jag den 1 mars på kyrko­kansliet i Uppsala, Svenska kyrkans nationella nivå, som chef för avdel­ ningen för kyrkoliv. I den tjänsten kommer jag att stödja kyrkolivet i hela Svenska kyrkan och därmed också i Gävle. Låt oss därför hoppas att våra vägar korsas även i framtiden.

På vägen framåt vill jag skicka med ord som berört många. De är hämtade från poeten Amanda Gormans dikt, som hon själv läste vid installationen av USAs nye president Joe Biden. Här är diktens avslutning: när du l äser

”For there is always light, if only we’re brave enough to see it. if only we’re brave enough to be it.”

I min svenska översättning: ”Det finns alltid ljus, om vi bara är modiga nog att se det, om vi bara är modiga nog att vara det.”

Detta får vara ord att tänka på mitt i pandemin: Det finns ljus, om vi är modiga nog att se det och vara det, för varandra. Och orden säger också något om påsken: Gud är med i allt och har besegrat mörkret, besegrat döden, och det finns därför alltid ljus och nytt liv.

Låt oss tillsammans fortsätta att räcka varandra ljus, hopp, livsmod och glädje.

Glad påsk och Guds välsignelse!

Tack Gud, tack Gävle och tack för dessa härliga år!

Karin Sarja, fd kyrkoherde Svenska kyrkan i Gävle

OM INTRON En hälsning från Svenska kyrkan i Gävle som skickas till 37 500 hushåll.

Tidningen kommer ut fem gånger 2021. Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Gävle än det du finner här kan du läsa på svenskakyrkan.se/gavle eller ladda ner appen Kyrkguiden till din smartphone. Det går även att få ett kalendarium hemskickat per brev eller epost.

Ring och beställ på 026–17 04 70 eller gavle.bokning@svenskakyrkan.se.

Svenska kyrkans bildbank IKON, Pixabay, Shutterstock samt foton tagna av personal från Svenska kyrkan i Gävle foto där inget annat anges

Billy Holm, Gomorron Reklambyrå Christopher Svensson, Gomorron Reklambyrå

produktion och grafisk form omslagsfoto

bokningen 026–17 04 70 mån–tor 9.00–16.00 fre 9.00–14.00 lunch 12.00–12.45

familjerådgivningen 026–18 73 90 högskolekyrkan 026–17 05 12 sjukhuskyrkan 026-15 49 83 samtalsakuten 026–17 04 38 teckenspråksverksamheten 026–17 04 44 sms 070-495 52 69 kyrkogårdsenheten: gravskötsel- och gravrättsärenden

026–17 05 60 mån–tor 9.30–15.00, fre 9.30–14.00, lunch 12.00–13.00, dag före röd dag 9.30-12.00. gavle.kyrkogardsenheten@svenskakyrkan.se besöksadress Nobelvägen 2, Teknikparken skogsljus kapellkrematorium: det eviga livets och uppståndelsens kapell: 026–51 85 95 diakonirådet (ideell förening) 026–17 04 48 svenska kyrkan i gävle Box 1423, 801 38 Gävle besöksadress Teknikparken, Nobelvägen 2

telefon 026–17 04 00 e-post gavle.forsamling@svenskakyrkan.se webb svenskakyrkan.se/gavle

ADRESSER TILL KYRKOR OCH LOKALER

heliga trefaldighets kyrka Kyrkogatan 1, City tomaskyrkan Blockstensvägen 59, Sörby strömsbro kyrka Hillevägen 2, Strömsbro staffans kyrka Staffansplan, Brynäs hemlingby kyrka Hemlingbyvägen 2, Hemlingby bomhus kyrka Holmsundsallén 66, Bomhus björsjökyrkan Hövdingavägen 6, Bomhus mariakyrkan Forellplan 3, Sätra soldatkyrkan Västra Gränsgatan 2 S V E N S K hus A K YKaplansgatan R K A N I G Ä V1, L ECity | # 2strömsbro A P R I L 2 0 2församlingshus 1 kyrkans Iskällargatan 6, Strömsbro

VI SAMLADE IN 36,5 MILJONER! Julinsamlingen 2020 av­ slutades på Trettondedag jul 2021. Kampanjens fokus var ”Bryt en tradition – för alla flickors rätt till ett värdigt liv”.

Tillsammans har vi samlat in drygt 36,5 miljoner! Ett otroligt resultat som påverkat många insamlings­ aktiviteter.

DIGITAL ANDAKT I vanliga fall brukar Tomaskyrkan i Sörby fyllas med människor varje söndag klockan 18.00 för att fira den vardagsnära Tomasmässan. (En mässa är en gudstjänst med nattvard). Ett viktigt ledord i dessa mässor har alltid varit att gudstjänsten bärs av alla som kommit dit, vilket betyder att det är vi, alla tillsammans, som bidrar till att det ska bli en meningsfull stund. Den som vill kan till exempel vara med och leda textläsning, sjunga, dela tankar, be eller om man mest bara vill delta från kyrkbänken med sin unika närvaro. Under pandemin är vi många som saknar dessa stunder och som ett svar på denna längtan har nu den digitala andakten kommit till.

Den firas varje söndag klockan 18.30 och alla som har tillgång till dator, padda eller smartphone kan vara med. Ledordet är detsamma som i Tomasmässan: det är vi tillsammans som bär andakten.

Efteråt, sådär vid 18.15, kan den som vill dröja kvar och hänga lite, ett sorts digitalt kyrkkaffe – Förbered gärna en god kopp kaffe eller te och fika med oss genom skärmen!

Extra välkommen är du som provar för första gången.

För information och anmälan: lina.sohlen@svenskakyrkan.se hella.linander@svenskakyrkan.se

HANDEN-BÖN Man kan be på många olika sätt och ett sätt kan vara att ta hjälp av sin hand. Varje finger symboliserar något man vill be för.

Håll upp handen framför dig och be tillsammans med mig.

Tummen – Tack för alla de människor jag bryr mig om, omslut dem i din kärlek.

Pekfinger – Tack Jesus för kyrkan i Gävle, hjälp de som leder och låt vår församling ännu mer få visa på din kärlek till världen.

Långfinger – Tack för alla som bestämmer i vårt land, hjälp dem att ta kloka beslut för vårt lands bästa.

VINNARE I KORSORDS­ TÄVLINGARNA NUMMER 5 2020 1:a pris Mats Larsson 2-5:e pris: Margaretha Lassvik Ulla Steiner Eva Dahlkvist Dan Axel Hällström

Ringfinger – Tack för alla människor i vår stad, ta hand om dem som har det svårt. Hjälp mig att hjälpa de människor som har det svårt i min närhet.

Lillfinger – Tack Gud för den du skapat mig till, håll mitt hjärta nära dig. Led mig till den jag ska bli och lev i mig.

Emma Lundqvist, pedagog

NUMMER 1 2021 1:a pris Gunilla Nordin 2-5:e pris: Mona Wikström Maj-Britt Claesson Katarina Björklund Marlene Öhlander

SKAPA GEMENSKAP TROTS SOCIAL DISTANS I kyrkorna finns vykort att skriva till någon som behöver en hälsning.

Lägg vykortet du skrivit i lådan som står bredvid, så postar kyrkan det. Inget porto behövs. Motiv av kvinnogruppen i Andersberg och volontärer i Hemlingby kyrka.

DU VET VÄL OM ATT DU KAN BOKA DOP PÅ WEBBEN! svenskakyrkan.se/ gavle/sa-bokar-du-dop

LYFTET GICK BRA! Staffans kyrka får en invändig ansiktslyftning just nu. Ett stort lyft gjordes i början på året när tyngden från de gamla pelarna lyftes över på nya som gjutits under kyrkan. Se videon på vår webb: svenskakyrkan.se/gavle

4

INSPELNING I HEMLINGBY KYRKA. Prästen Moa Sjögren håller sin predikan och vaktmästaren Johnny Meyer sköter kameran.

Bakom spakarna sitter Leif Nahnfeldt. De flesta gudstjänster spelas in i förväg.

BAKOM KULISSERNA

PÅ VIDEOGUDSTJÄNSTERNA TEXT & FOTO MATS NÄSLUND

november förra året flyttade Svenska kyrkan i Gävles gudstjänster ut i våra digitala kanaler på Face­ book och webben. Varje söndag sänder vi en gudstjänst från någon av våra kyrkor. Under juloch nyårshelgerna blev i mitten av

SPINDELN I NÄTET. Anna Borgert håller koll på all produktionsplanering och alla detaljer i sändningarna, ovärderligt för att slut­ resultatet ska bli bra. Anna är anställd som verksamhets­ utvecklare och pedagog i Svenska kyrkan i Gävle.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

det många sändningar.

Många människor är en­ gagerade både framför och bakom kamerorna, som ni kan se på bil­ derna. Och vi når varje vecka fler och fler som vill fira gudstjänst till­ sammans med oss, men på lite avstånd.

5

LEIF NAHNFELDT PRÄST

PÅ AVSTÅND MEN TILLSAMMANS Dagarna innan första advent kom nya restriktioner och alla våra gudstjänster ställdes in. Snabba kast, livestream och digital teknik - upp och igång. Plötsligt blev kunskaperna i ljud- och ljusteknik, digital inspelning och scenframställning från Musik­högskolan mina viktigaste arbetsredskap. I rekordfart införskaffades nödvändig utrustning och det blixt­rekryterades ett digitalt team.

Församlingsherden Sven Hillert får hjälp med sminket av Leif Nahnfeldt innan kameran börjar rulla.

Varje gudstjänst tar ungefär tre dagar att spela in. En dag för planering, en dag för inspelning och en dag för redigering.

Men sedan då, gudstjänst på skärm? Går det att känna gemenskap och närvaro i det digitala rummet? Klockringning, vandring över kyrkbacken och in genom den öppna porten - en nyckel till att vara där trots allt. Ledorden blev: nära, innanför, bakom - komma dit man inte kan komma.

Den första gudstjänsten sändes live från Strömsbro kyrka den 22 november 2020.

Sedan dess har det sänts gudstjänst från någon av Svenska kyrkan i Gävles kyrkor varje söndag och på helgdagarna under jul och nyår.

Leif Nahnfeldt, till vardags högskolepräst, kollar kamera­ vinklarna i bildmixern innan sändning från Heliga Tre­ faldighets kyrka den 17 januari.

Det verkar som det gått ganska bra, fantastiskt att så många hittat in. Tack alla som bidragit med ord och toner. Tack alla som följt med. Nu fortsätter vi ett tag till På avstånd men tillsammans. Följ med så får du kliva in i de flesta av våra kyrkor, möta många olika ansikten och röster. Välbekant och ovant i en salig blandning, precis som livet alltså.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

6

Att leva med påskberättelsen

Det närmar sig påsk. Stilla veckan, skärtorsdag, lång­ fredag, påskdagen. Det är några få dagar men som får sådan otrolig stor innebörd för den enskilde kristna där påskens drama: från mörker till ljus, utspelar sig.

Vad betyder detta?

TEXT SOFIE HALVARSSON som läser en av dem som någon gång sagt för dig själv “jag kan inte det där, jag kan inte så mycket när det gäller tro” eller “jag är inte så kyrklig av mig” eller “jag går endast i kyrkan på jul, om ens det”, eller något annat som ger uttryck för något slags dåligt kristet självförtro­ ende – att man av olika anledningar tänker att man inte hör till. Det är som att detta skildrar följande: 1) Att många verkar tro att tro handlar om en rationell verksamhet, att det sker på ett intellektuellt plan 2) Att många verkar tro att definitionen av att leva som kristen har att göra med hur ofta vi befinner oss i en kyrkobyggnad. k anske är du

Från mörker till ljus

Låt oss möta den kristna trons kärna – påskberättelsen – utifrån dessa uppfattningar och se hur det kan bli om vi ser på det lite annorlunda.

Jesus dör och uppstår, från mörker till ljus. Det är den centrala innebörden i påskberättelsen. Döden får inte sista ordet, livet får det. Jag tror lika lite människorna i Jesus omgivning rent intellektuellt kunde förstå vad detta betydde då, som vi kan förstå idag.

Därför blir definitionen av ordet tro viktig, för det betyder förtröstan, eller tillit. Det är inte en rationell

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

färdighet, något komplext tankesys­ tem man måste behärska. Det handlar snarare om att hänge sig. Därför är det inte heller kanske så konstigt att Jesus pratar om att vi ska bli som barn, för de har väldigt nära till sina känslor och får inte för sig att de mås­ te upp i någon viss rationell nivå. För att närma oss påskberättelsen och vad den betyder, så kan vi inte begränsa den till ett intellektuellt plan, utan vi måste gå till där den utspelas, i den emotionella sfären – i våra egna liv. Ibland upplever vi att det är en stilla vecka, kanske inväntar vi något viktigt som ska komma. Kanske delar vi en sista måltid eller ett samtal med någon som sedan inte fanns till mer.

Kanske är livet ibland som mörkast och vi ser ingen utväg. Ibland, när det har varit outhärdligt länge, så dyker en påskmorgon upp mot alla odds, utom vår tankevärld – men på något vis vänds mörkret till ljus. Där får vi en glimt av evigheten, det större perspektivet, vad som väntar oss även bortanför vårt jordeliv.

Jag tänker att vill vi komma nära att förstå vad påskberättelsen betyder, så handlar det om att praktiskt leva med berättelsen i ryggen, i våra liv.

Det handlar om att även om vi själva inte får ihop det, så kan vi förtrösta

eller ha tillit, ja hoppas på, att det kommer en påskdag.

Att leva som kristen

Detta leder mig också in på att leva som kristen. Jag tänker att det är i vår närhet, i vår vardag, i våra liv som detta utspelar sig. Detta talar även Luther om, i vars fotspår Svenska kyrkan har gått. Han menar att varje människa har en möjlighet, en mening, ett kall i sin egna tillvaro och uppgifter. Jag tänker att vi hjälps åt att låta påskberättelsen leva varje gång vi i våra liv, där vi står, är med och vänder mörker till ljus.

Låt mig ta några exempel från

delvis min egna närhet. För ett tag sedan så flyttade jag och tog hjälp av en flyttfirma. I ett samtal med ägaren visade det sig att de egentligen inte hade någon anknytning till Gävle från början. Han sa att företaget hade kollat på Sverigekartan, sett var det fanns hög arbetslöshet och var det behövdes arbetstillfällen och valde sedan att flytta och starta upp där.

Jag tänker på hur många mörker till ljus som de har hjälpt till med, kanske fanns det någon på en soffa utan mening som fick en plats och uppgift.

Jag tänker också på alla människor som vänder mörker till ljus bara genom att göra sina arbeten. Allti­

från vårdpersonal som kämpar för andras liv, till någon som jobbar sent i en kassa i en mataffär för att ingen ska behöva lägga sig hungrig. Någon annan lägger ut sand eller grus så vi andra slipper ramla under vinter­ halkan. Det kanske finns en kurator som uppmärksammar någons skärsår, eller en fotbollstränare som blev en extra viktig vuxen i någons liv. Eller en kyrkvaktmästare som ger någon dagens första kaffe efter att den sovit ute i kylan. Tillsammans – genom att vara vi – där vi står i vår vardag, har vi möjlighet att i våra olika uppgifter göra påskberättelsen levande. För det krävs varken att vi har läst teologiska

böcker eller ofta befinner oss i en kyrkobyggnad. I våra liv, i vår vardag, kan vi vända mörker till ljus. Ibland är vi själva ljuset, ibland behöver någon annan få vara det.

Detta gör att vi landar i annan­ dag påsk. Berättelsen om hur olika människor mötte den uppståndne Jesus men inte kände igen honom.

Kanske kan det få säga oss något om hur det också kan vara för oss. Där vi minst anar det, kanske i det som vi tagit för givet, kanske genom oss själva har vi mött påskberättelsens budskap – från mörker till ljus.

En vardagsglimt av evigheten. 

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

Påsk

– för livets skull

Palmsöndagen inleder påskveckan. Då firas att Jesus rider in i Jerusalem till folkets jubel. Det berättas att människor brer ut sina mantlar på vägen och strör löv från träden framför Jesus. Och de ropar: Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn.

med många andra har Jesus vandrat lång väg upp till Jerusalem för att fira påsk. Nu rider han den sista biten och hyllas nästan som en kung, men ändå inte. För en kung skulle ha ridit på en häst, redo för strid, men Jesus rider på en åsna, symbolen för fred och enkelhet. Där­ för har palmsöndagen blivit ett tecken på att Gud för alltid står på de fattigas sida och är med i arbetet för fred och rättvisa i världen. tillsammans

Skärtorsdagen – första nattvarden

På skärtorsdagen tätnar dramatiken i berättelsen. Jesus samlar sina lärjung­

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

ar i ett rum på övervåningen. Han har förstått att han kommer att bli dödad.

Nu är frågan hur lärjungarna ska bevara tro och hopp när Jesus är död.

När de för sista gången äter tillsam­ mans bryter Jesus ett bröd och delar en bägare vin med dem och säger ”Gör detta till minne av mig”.

Att fira nattvard är ett sätt för kyrkan att minnas Jesus och föra hans budskap vidare. Ofta förknip­ pas nattvarden just med Jesu sista måltid. Men den hör också ihop med alla andra måltider som Jesus delade.

Typiskt för Jesus var att han aldrig stängde någon ute från gemenskapen.

Det var en social förändring. Och

innehöll samtidigt ett radikalt religi­ öst budskap. Gud stänger ingen ute.

Därför ska vi inte heller utestänga varandra. Jorden är allas. Den ska brukas och vårdas så att den kan föda oss alla – även i framtiden.

Långfredagen – du är inte övergiven

Långfredagen kan vara svår att fira men värd att minnas. Jesus dödas genom korsfästelse, den tidens mest skamfulla avrättningsmetod. Inte vill man fira att den som visar kärlek blir sviken och föraktad, torterad och av­ rättad! Men vi kan vilja komma ihåg vad som hände och känna medlidande

9

Typiskt för Jesus var att han aldrig stängde någon ute från gemenskapen.

Det var en social förändring. med alla dem som i olika tider har blivit förrådda och för­ tryckta, fängslade och dödade.

Vi kan gråta över all skada som människor orsakar varandra.

Och minnas Jesu ord på korset: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Ändå är inte heller långfre­ dagen nattsvart. För berättelsen viskar något om att Gud aldrig övergav Jesus, även om det kunde kännas så. Berättelsen andas att Gud följde Jesus i det djupaste av mörker. Och om det är så, då finns ett hopp om att Gud är med varje människa när livet är som allra svårast. Då finns det någonting att vila i, till och med på långfredagen.

Påskdagen – inget är omöjligt

Påskdagen är en dag för alla som har upplevt att livet kan kännas rakt igenom tomt och menings­ löst. När natten är så djup att vi nästan inte orkar hoppas på en förändring, då har påsken ett budskap som både respekterar mörkret och bär ljuset. Det var inte så att Jesus började leva som förut, fick en andra chans i jordelivet, gjorde succé och suddade ut allt det svåra som hade varit. I stället berättas om hur Jesus visar en annan sorts närvaro, helt annorlunda men ändå på något sätt levande och verklig.

Att tro på påskens händelser betyder olika saker för olika människor. För någon handlar påsken om att varje sorg i livet får ett stråk av hopp och värme.

För någon visar påsken att ing­ enting är omöjligt för kärleken.

För någon påminner påsken om det liv som kommer åter varje vår. Och för någon skänker påsken hopp om att återse var­ andra efter döden. Att fira påsk i kyrkan är att tillsammans ropa ut eller viska fram att all form av död till sist ska vändas i nytt liv.

Annandag påsk – livsmodet tillbaka

Annandag påsk handlar om påskens vittnen, om hur mod­ lösa människor får sitt livsmod tillbaka, och hur tveksamma tvivlare kan vara modiga vittnen.

Berättelsen visar hur mycket det betyder att vi talar om vår tro med varandra. Självklart är det inte rätt att tvinga på någon annan min livssyn. Men världen blir inte heller hjälpt av att vi håller inne med våra upplevelser och erfarenheter. För när vi tystnar om det som skänker hopp och ger liv, då får döden och hopplösheten fritt spelrum.

Där livet tränger fram

Påskens berättelser har många viktiga vinklingar. Bland påskens vittnen spelar ett stort antal kvinnor centrala roller, trots att endast män på den tiden ansågs fullt vittnesgilla. I de första församlingarna fanns kvinnor och män sida vid sida i alla uppgifter och tjänster. I kyrkans första tid kunde slavar köpas fria därför att varje människa i grunden är fri inför Gud. Och snart överskred påskens vittnen gränserna mellan sitt eget folk och andra folk på jorden. För att inga murar kan bestå där livet tränger fram. 

TOMASKYRKAN BJUDER IN TILL PANDEMISÄKRAD BOKCIRKEL Behovet av att samtala om tro och liv är inte mindre för att vi befinner oss mitt i en pandemi konstaterade en församlingsbo klokt. Kanske skulle en pandemisäkrad bokcirkel vara ett alternativ?

Vilken bra idé! Äntligen har vi fått ihop ett upplägg som skulle kunna funka och vi är nu tolv lässugna personer som träffas digitalt en gång i månaden. Därutöver finns några som vill läsa böckerna och sen dela sina tankar genom promenad­prat, telefonsamtal eller traditionella brev.

Under våren kommer bokcirkeln att läsa Den som hittar sin plats tar ingen annans av Tomas Sjödin, Bibelns kvinnor av Charlotte Frycklund och Otålig i hoppet – teologiska frågor i pandemins skugga.

De valda böckerna finns att läsa på plats i Tomaskyrkan och i Heliga Trefaldighets kyrka, och Tomas Sjödins bok finns även inläst som ljudbok på Legimus.

Kanske har du också kreativa idéer om hur vi tillsammans kan dela tankar om tro och liv på ett pandemisäkert sätt? Hör av dig med ett mail till gavle.forsamling@ svenskakyrkan.se och berätta!

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

10

Johan tror på att allt hänger ihop

Johan Pliakas gillar att vara i relation, gärna med personer som har olika synsätt och åsikter, det får gärna skava lite, då blir det mer spännande.

TEXT ANNICA HALLQUIST FOTO CHRISTOPHER SVENSSON

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #1 JANUARI 2020

11

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #1 JANUARI 2020

12

är det tråkigt och då måste jag sticka ut hakan. Kanske beror det på mitt grekiska arv, att jag säger emot. Jag vill ha en livlig och givande diskussion. Det gillar jag.

Johan är född och uppvuxen i Anders­ berg med rötterna i Grekland och som liten fick han ofta höra att han inte var svensk.

– Så jag kände mig inte som en svensk och i och med det förstärktes min grekiska sida, vilket jag tror den kanske inte skulle ha gjort ifall ingen hade frågat var jag kom ifrån. Och jag kom ju faktiskt från Andersberg.

Det här är något Johan brottades med som grabb, att folk ifrågasatte om han var svensk eller inte, och den frågan kan han få även idag, fast nu tar han inte illa upp längre då han stolt och tryggt landat i att han är svensk-grek.

– Och det är inte säkert att folk menar något illa med det heller, säger han, de är nog bara nyfikna. Fast man kan ju tänka sig för innan man ifrågasätter någons bak­ grund, men kanske framförallt våga titta på sina förutfattade meningar. Bekymret är ju egentligen inte om jag är svensk eller grek.

Problemet är att man värderas lägre om man inte är vit-vit. är det friktionsfritt

MOTTAGNING FÖR MÄN I KRIS

Johan är psykoterapeut och arbetar på Stickan – krismottagning för män i Gävle.

Han är nyfiken på människor och vill hjälpa personer i kris. Han är intresserad av att veta varför folk gör som de gör. Men yrkes­ valet var inte givet från början. Johan var buspojken som gick ut skolan utan betyg.

– Jag var värdelös i grundskolan och gymnasiet, säger han och skrattar. Men sen började jag på Komvux och tänkte bli lärare eftersom jag är intresserad av samhällskunskap och historia. Det slutade dock med att jag läste till socionom på Stockholms universitet och sen dess har jag arbetat med ”allt” inom social­ tjänsten, med att hjälpa de mest utsatta.

Johan berättar att han inte tror på mo­ ralpredikningar, uppläxningar och låsa in människor som beter sig illa utan försöka möta dem på ett annat plan. Få dem att för­ stå att de har ett värde, att de betyder något och öka deras självkänsla.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

13

STICKAN KRISMOTTAGNING FÖR MÄN I GÄVLE Till Stickan vänder sig män i alla åldrar, med olika slags bakgrund, religion, kultur, sexuell läggning, i varierande yrken, studenter, pensionärer eller arbetslösa. Personalen på Stickan har ett lyssnande, icke-dömande förhållningssätt.

Det mänskliga mötet är avgörande – Det handlar om vikten att bli sedd, hörd och bekräftad. Att få veta att man är värdefull, det är det viktigaste och det gäller ALLA. Om man ger de här personerna ett mänskligt bemö­ tande kan de till slut sträcka på sig och vara stolta över sig själva.

DET BÄSTA OCH DET SÄMSTA

LIVSKRIS En förändring i livet kan utlösa en livskris; arbetslöshet, sjukdom, en anhörig går bort, en skilsmässa, att bli förälder. Det kan uppstå känslor och tankar som behöver uttryckas på ett sätt som inte är destruktivt för en själv och/eller omgivningen. Tidigare trauman och kriser kan väckas till liv.

I samtalet kan du sätta ord på din upplevelse, sortera, få hjälp att se alternativen, stöd att förändras och råd för att komma vidare.

FRIVILLIGHET Stickans verksamhet bygger på frivillighet och motivation så de ser helst att klienten själv tar första kontakten med Stickan för att boka en samtalstid. Att ta ansvar för sin egen livssituation och söka hjälp är ett första viktigt steg i en förändringsprocess.

Till Stickan vänder du dig om du behöver samtalsstöd och/ eller rådgivning i en livskris.

Boka samtalstid, ring eller mejla: 026 -18 73 73, stickan.ansokan@gmail.com Du kan vara anonym och personalen har tystnadsplikt.

Det är många typer av män som söker olika sorters hjälp hos Stickan och för Johan är det bästa med hans jobb när han får höra från dessa män att de blivit respektfullt bemötta, hjälpta och att de känner sig trygga med att komma dit på samtal.

– Ja, det är stort att få höra. Och en annan sak som hör till det bästa med mitt jobb är att jag själv utvecklas så otroligt mycket i dessa möten. Jag känner livet i mig varje dag!

När Johan ska förklara vad som är det sämsta med hans jobb tvekar han inte en sekund utan säger direkt att det är att det inte finns tillräckligt med resurser för den här typen av verksamhet och att de med resurs­ mandat satsar på fel insatser.

– Det finns skriande behov hos de män som behöver hjälp och då behövs det också resurser, säger han allvar­ ligt. Det är svårt att hitta folk som kan jobba med sånt här. Det krävs inte bara en lång utbildning och lång erfarenhet, det krävs också att man hittar rätt person som kan möta män­ nen på rätt sätt. Det mänskliga mötet är helt avgörande.

ETT FOLKHÄLSOPROBLEM

Men Johan tror inte att det alltid är samtal och terapi som behövs utan vissa kanske behöver hjälp att hitta en gemenskap, en grupp med likasinnade så man känner att man inte är ensam.

– Och där har ju Svenska kyrkan i Gävle en rad verksamheter som bidrar till minskad ensamhet, där man gör roliga saker ihop med andra och där man bygger nätverk. Ofrivillig ensam­ het är ett stort folkhälsoproblem och

jag anser att samhället har ett ansvar att hjälpa till att lyfta kyrkans verk­ samheter mer, men tyvärr upplever jag att kyrkan inte släpps in överallt.

Sedan Johan började på Stickan 2017 har han samarbetat med kyrkan på olika sätt. Framförallt med sin vän och kollega Per Götberg som han har stor tillit och beundran till. Han gillar att kyrkan bygger sin verksamhet på kärlek, det mänskliga mötet och att kyrkan är med där det händer.

FARFAR VAR KYRKOSÅNGARE

Sin egen relation till kyrkan fick han redan från barnsben genom att hans farfar var kyrkosångare och att hans föräldrar hade stor respekt för kyrkan. Hans far berättade ofta om storheten med Jesu liv och hur Jesus agerade.

– Pappa citerade ofta Bibeln och det har jag märkt att jag tagit efter. Det finns så många kloka ord och citat i Bibeln som jag regelbundet använder.

Ord som säger så otroligt mycket. Jag känner vördnad för religionen med all visdom och klokhet som finns och som inte får tappas bort. Men vi får inte glömma att kyrkan har gjort mycket elände också, säger han och fortsätter: – Jag ser det som att religion berättar om vad en människa är, vad mänsklig­ het är och ett sökande efter kärlek. Och det är något som är ständigt återkom­ mande i mitt jobb när det kommer till parrelationer eller till lidande och våld. Men också hur sårbar man blir i en kärleksrelation. Att kyrkan bygger en tro på kärleken tycker jag är väldigt vackert. Det är fint med religioner överhuvudtaget, när de inte används som maktmedel och förtryck.

Johan berättar att han gillar kyrko­ rummet och den mäktiga närvaron som han upplever finns där och om sinnesstämningen han finner på kyrkogårdar.

– När jag är på kyrkogården känner jag både sorg och smärta men även hopp och en tro på framtiden.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

Namn: Johan Pliakas Ålder: 48 Bor: Gävle Familj: Min dotter Gabriella och svärsonen Suat, min son Victor och svärdottern Vanessa och min minsta dotter Sofia samt min fru Sara.

Jag kommer liksom närmre mig själv, som att jag hittar mig själv på ett djupare plan. Och så pratar jag med mamma när jag är där, det gör jag ju annars också men jag kommer henne närmre då.

OLIKA FÖREBILDER

Jesus är en Johans förebilder tillsam­ mans med Mandela, Gandhi och Mo­ der Teresa. Han räknar upp flera olika citat som dessa personer har sagt och som han ofta hänvisar till.

– Lyssna på det här till exempel, när Jesus säger: Förlåt dem far för de vet inte vad de gör. Jag blir alldeles berörd av de orden, jag tycker det är otroligt, vilken kraft. Och Moder Teresas ord: Gör det ändå, de tre orden använder jag ofta. Eller när Jesus (eller Per) säger Jag är! Det är också stort, det känns som kärnan i mänskligheten, kärnan i att vara människa.

TROR PÅ NÅGOT STORT

När Johan får frågan om han skulle kalla sig troende blir han tyst en stund och sen säger han: – Jag tror på något som är större än oss, jag tror att allt hänger ihop som en väv. Jag tror på varje individs förmåga att vilja förändras och jag tror att alla

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

människor har ett inneboende värde.

I sitt arbete möter Johan ofta män som vill förändra sitt beteende och trots att vissa av dessa män ibland har en våldsproblematik, är han aldrig rädd, då våldet alltid bottnar i sorg eller rädsla. Han säger att de på Stickan möter männen med respekt och att de är till för att hjälpa. De har inget beslutsmandat som polisen eller socialtjänsten har. Och ofta har männen själva sökt sig till Stickan för att de vill ha hjälp, men det händer också att de blivit ditskickade och då kan de känna att de hamnat i en gisslan­ situation. Han understryker då att det är extra viktigt att han är sann och genuint närvarande i samtalet.

– Ja, det är otroligt viktigt att man verkligen ÄR i det mötet.

FÖRBÄTTRA FÖR DE UTSATTA

Även om Johan inte ångrar sitt yrkesval har han en längtan efter att få arbeta med utrikespolitiska frågor för att nå en större rättvisa i världen och för att kunna förbättra för de ut­ satta. Han skulle gärna jobba för UD, Amnesty eller FN med strukturer och orättvisor i världen. Få lyfta de smut­ siga frågorna och skipa rättvisa. 

Yrke: Samtalsterapeut för män i kris.

Förebild: Gammelfarfar, då han med hela sitt väsen hade förmågan att vara fullt närvarande i nuet och uppskatta alla små ting livet erbjuder. Ända till sin bortgång vid 101 års ålder var han nyfiken och genuint lyssnande.

Gör på fritiden: Snickrar på vårt gamla hus. Utforskar och filosoferar om världsproblem med släkt och vänner. Styrketränar.

Drömmer om: Min filosofitaverna vid havet i Grekland.

Motto: Det enda vi kan vara säkra på är att vi inte kan vara säkra på någonting alls.

Favoritserie: Oliver Stone's "The Untold History of the United States”.

Alltid/aldrig i mitt skafferi: Aldrig surströmming eller lördagskorv. Alltid timjan, oregano, olivolja, vitlök.

Hur ser ditt fredagsmys ut: Barnfilm, popcorn därefter serie och meze.

15

Tillsammans kan vi göra skillnad.

Din insats behövs! befinner sig världen i en unik och skrämmande situation. Den kräver globa­ la lösningar, men den kräver också att vi hjälper varandra. Under de månader som coronapandemin har pågått har Act Svenska kyrkans partner över hela världen rappor­ terat om att åtgärder som stängda gränser och utegångsförbud gör att människor för­ lorar arbeten, mattransporter inte når fram till flyktingläger och att våld i hemmen ökar.

De människor som drabbas hårdast av katastrofer är de som har minst möjlighet att skydda sig. Att hålla distans till varandra kräver utrymme. Utrymme som inte finns när åtta personer delar ett rum utan kök.

Distansarbete är omöjligt när överlevnaden beror på tillfälliga dagarbeten eller att sälja frukt och juice vid en vägkant. Tillgång till vatten, tvål och handsprit för att hålla en god handhygien är omöjligt för människor som bor i fattiga områden eller i flyktingläger.

De som är extra sårbara och utsatta måste få stöd. Årets fasteaktion ska bidra till att lindra konsekvenserna av coronapandemin.

När samhällen slagits sönder både socialt och ekonomiskt fortsätter Act Svenska kyrkan tillsammans med partner att arbeta långsiktigt och rättighetsbaserat. just nu

De samhällen vi vill vara en del av att bygga upp ska vara mer hållbara, demokratiska, inkluderande och bättre rustade än tidigare.

Tillsammans kan vi göra skillnad. Låt oss göra det.

Din gåva räddar liv!

GÅVOR SOM FÖRÄNDRAR Prisexempel: 100 kr räcker till 17 kg närings­ersättning till barn.

200 kr räcker till en skoltermin för ett barn på flykt.

305 kr räcker till en veckas lön för en mentormamma.

330 kr räcker till att starta en självhjälpsgrupp.

500 kr räcker till en latrin i ett flyktingläger.

920 kr räcker till två lastbilar med vatten för handtvätt.

1 445 kr kan stödja en hushållerska som förlorat sitt arbete under coronapandemin.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

16

JOAKIM TAR TON

MEN UPPSTÅNDELSEN DÅ?

För denna tid på kyrkoåret finns många betydelsefulla kyrkomusikaliska verk. Bachs Matteus- och Johannespassioner, Stabat Mater av Pergolesi, Dvorák och Poulenc är några representativa exempel.

Men hur kan det komma sig att lidandet på korset står i musikaliskt fokus och inte uppståndelsen?

TE X T J OA KIM A ND ER S S O N

uruppfördes Johann Sebastian Bachs Matteuspassion i Tomaskyrkan, Leipzig. Passioner av äldre tonsättare fanns och finns fortfarande bevarade men Bachs drama är så storslaget att det därför här får vara exempel.

Verket framfördes ofta under hans livstid men slutade sättas upp efter tonsättarens död 1750. Det var först 79 år senare som en ung Felix Mendelssohn återupptäckte Bachs Matteuspassion. Därmed inleddes en tradition som blivit bestående.

I Engelbrektskyrkan, Stockholm, har man varje år sedan 1923 framfört Matteuspassionen på svenska. Det var en ännu en början på en tradition som David Åhlén, Engelbrektskyrkans mångårige kantor, startade. Såväl verkets besättning (två körer, en barnkör, två orkestrar och flertalet solister) som dess längd gör det långfredagen 1727

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

till ett av de mest omfattande kyrkomusikaliska verken än idag.

I Bachs verkförteckning ingår också ett Påskoratorium.

Mycket musik finns i denna genre, men likväl väljer vi kyrkomusiker ofta att sätta upp den musik som handlar om vägen till korset. Jag vågar påstå att nu levande tonsättare i högre grad väljer att gestalta passionsdramat snarare än påskundret.

En annan väsentlig aspekt att ta hänsyn till är att tiden ofta saknas för att öva in både ett passionsdrama och ett oratorium kring uppståndelsen.

Många timmar tas i anspråk för instudering, såväl för sångare som instrumentalister.

Lockar de svåra frågorna till konstnärlig gestaltning?

Jag blev själv djupt drabbad av passionsberättelsen enligt evangelisten Johannes och skrev därför en Johannes-

passion. Mitt verk slutar då Frälsaren tagit sitt sista andetag och förhänget i templet brister. Stora och svåra frågor kan bli mer begripliga om man tillbringar tid med dem. Men uppståndelsen då? Borde inte musik kretsa kring denna också?

Hela kyrkan vilar ju på just uppståndelsen. Det ämnet behöver jag tillbringa mer tid med innan jag skriver någon musik, men många andra tonsättare har lyckats förmedla något av det gudomliga i toner och klanger och kanske får vi efter detta år fokusera på uppståndelsen och livet.

Vad vill du läsa om i denna spalt?

Har du frågor om musik?

Maila Joakim på joakim.andersson@svenskakyrkan.se

17

FÖR BARNEN I KYRKORUMMET LEKALTARSKÅP

Normalt sett finns det många aktiviteter för barn i alla kyrkor. Öppet hus för låg- och mellanstadiet, musiklek, barnkörer, miniorer, juniorer mm.

I alla kyrkor kan barnen rita, lägga pussel, läsa och pyssla.

Läs mer på svenskakyrkan.se/ gavle/barn

finns i Heliga Trefaldighets kyrka och i Björsjökyrkan.

När vi går in i kyrkan kan det vara som att komma in i en annan värld där det mesta är annorlunda. Här är det högt i tak, ljudet ekar, människor bär speciella kläder och musiken låter annorlunda.

Det hörs böner, bekännelser och lovsång. Här möts dåtid, nutid och framtid. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. I leken hanterar barn det de redan kan och det de vill lära sig att förstå.

Leken sätter fart på fantasi, inlevelse och kommunikation.

Här stimuleras också förmågan att samarbeta och lösa problem.

Lek är liv!

De här skåpen bjuder in barnen till att utforska kyrkans värld och livets frågor på sina egna villkor!

Bibellandskapet i Heliga Trefaldighets kyrka Titta på berättelserna

Labyrintspelet Från Abra till Ibra finns i Heliga Trefaldighets kyrka.

Spela labyrintspel och träffa på personer i historien som utmärkt sig på olika sätt.

Likabehandlingsplan

PÅ STJÄRNANS FÖRSKOLA I SÄTRA ÄR ALLA BARNS LIKA VÄRDE VIKTIGT

Barnens olika behov och delaktighet är det som formar lek-och-lärmiljö­ erna inne och ute på förskolan i Sätra.

Det är i leken som mycket av barnens utveckling och lärande sker. Därför är det viktigt att alla barns åsikter och intressen tas tillvara.

– Vi pedagoger lyssnar in och fångar upp vad barnen är intresserade av och vilka individuella behov som finns i barngruppen innan vi ändrar och utvecklar miljöerna, säger Bettan som är barnskötare på Stjärnan.

Temaarbetet under året är djur och natur där förskolan följer årstidernas gång. Barnen får fundera på hur deras omgivning ser ut under olika årsti­ der? Hur förändras världen omkring?

Kan vatten vara vatten på vintern eller bara på sommaren? Vilka djur finns på våren och så vidare?

Barnen på Stjärnan blev intresse­ rade av ekorren och fladdermusen.

Tankar om var dessa djur bor och vad de äter blev spännande att ta reda på.

Personalen på förskolan lät temaarbe­ tet kretsa kring dessa djur.

Emma är förskollärare på Stjärnan och hon berättar att de erbjuder och presenterar olika lekmiljöer för barnen när de ser vad barnen leker mycket med.

– Ibland gör barnen något helt annat av lekmiljöerna, när deras fantasi får spela fritt, och det är ett lärande i sig, menar hon.

På förskolan finns barnens lika­ behandlingsplan, en plan som utgår från de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning, ålder. Personalen på Stjärnans förskola menar att alla barn är viktiga och värdefulla och att alla ska få samma möjlighet att vara delaktiga i förskolans verksamhet.

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

18

DÄRFÖR SKA DU RÖSTA I KYRKOVALET! I år fyller den allmänna rösträtten 100 år i Sverige.

Den reformen kan vi alla hedra genom att rösta i kyrkovalet den 19 september. Det är lätt att betrakta demokrati som en naturlag, men både historien och nutiden visar att demokratin aldrig kan tas för given.

MEDLEMMARNA BESTÄMMER HUR KYRKAN SKA STYRAS

Svenska kyrkan har cirka 5,8 miljo­ ner medlemmar. Alla dessa medlem­ mar, som har fyllt 16 år, är med och bestämmer över vad kyrkan ska göra.

Det sker genom att de väljer förtro­ endevalda på tre olika nivåer vart fjärde år. Precis som alla medborgare i Sverige utser förtroendevalda i de allmänna valen. De tre nivåerna i kyrkan är: lokal nivå – Gävle försam­ ling, stiftsnivå – Uppsala stift och på nationell nivå – Svenska kyrkan i hela Sverige. De förtroendevalda nomine­ ras/utses av olika nomineringsgrup­ per, i de allmänna valen kallas dessa grupper politiska partier.

DEMOKRATI KRÄVER ENGAGEMANG

Att människor deltar och engagerar sig är en förutsättning för att demokra­ tin ska fungera. Engagemang kan se olika ut. Någon väljer att engagera sig

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

i ett politiskt parti, någon annan i en förening. Andra sätt att engagera sig kan vara att sätta sig in i olika frågor, skriva en debattartikel, demonstrera eller delta i samtal. Men det kan också vara genom att rösta i de val som ge­ nomförs och som man har behörighet att delta i. Att få rösta i fria val är inte självklart för alla i världen – hedra dem genom att ta ansvar för demokratin. För att ett samtal ska betraktas som demo­ krati ska det bland annat vara möjligt att fritt ge uttryck åt sina ståndpunkter, utöva inflytande på politiken i fria val, och organisera sig i olika frågor.

rösträtt i Sverige i slutet på 1800-talet, så blev det ingen promenadseger, utan möttes av stort motstånd från de som ägde makten. Demokratin är inte hel­ ler självklar, ens när den införs. Enligt Freedom House, en organisation som bland annat granskar demokra­ tins utveckling i världen, minskar demokratin i genomsnitt, något som skett sedan 2005. Organisationen ser också att civilsamhällets möjlighet att handla minskar och att människors rättigheter kränks. Bara under 2019 mördades över 300 människorättsför­ svarare (källa: Globalportalen).

DEMOKRATIN ÄR ALDRIG SJÄLVKLAR

VAD INNEBÄR REPRESENTATIV DEMOKRATI?

I Sverige är det kanske lätt att efter hundra år av demokrati ta denna form av styre för given, men det är bara att se sig om i världen och läsa i historie­ böckerna – demokratin är inte och har inte alltid varit en självklarhet för alla. När människor krävde allmän

Den svenska demokratin och den form av demokrati som Svenska kyrkan har kallas för representativ demokrati. Det innebär att väljarna medborgarna/medlemmarna väljer representerar. Det betyder att de som har rätt att rösta väljer politiker/för­

19

Kyrkan erbjuder mötes­platser för att motverka ohälsa och ensamhet.

Dessutom har kyrkan aktiviteter för barn och unga som alltid står öppna för alla. troendevalda som sedan tar beslut för till exempel verksamhet och budget.

I Svenska kyrkan i Gävle väljer med­ lemmarna förtroendevalda till kyrko­ fullmäktige, detta fullmäktige utser sedan ett kyrkoråd som sedan styr kyrkan tillsammans med kyrkoher­ den. Kyrkoherden är en vigd präst och det innebär att följa kyrkans lära och att stå under biskopens tillsyn.

VARFÖR SKA JAG RÖSTA I KYRKOVALET?

Svenska kyrkan har många anställda och många fastigheter och kyrkan möter massor av människor, ofta i svåra situationer. Det handlar om präster och diakoner som arbetar på sjukhus, häkte, fängelse, högskola som på olika sätt stödjer människor i sam­ tal. Kyrkan firar gudstjänster i kyrkor och på andra platser året om. Kyrkan erbjuder mötesplatser för att motverka ohälsa och ensamhet. Dessutom har kyrkan aktiviteter för barn och unga som alltid står öppna för alla.

Men Svenska kyrkan står också inför stora förändringar de kom­ mande åren. Allt färre medlemmar gör att kyrkan måste se om sitt hus.

Ambitionen är att fortsätta att sprida kristen tro och arbeta med sociala frågor genom diakoni. De olika no­ mineringsgrupperna kommer inför valet att berätta hur de vill prioritera – medlemmarna bestämmer sedan vilka som får mandat att bestämma.

lång historisk process. Före 1800talets mitt var samhället och kyrkan sammanvävda på ett sätt som vi i dag kan ha svårt att föreställa oss. Att tillhöra kyrkan var i princip identiskt med att vara svensk. Från mitten av 1800-talet började separationen.

Beslutet att gå skilda vägar var en kompromiss mellan å ena sidan nöd­ vändigheten att ta hänsyn till Svenska kyrkans särställning på grund av den långa historiska utvecklingen och den stora andelen tillhöriga samt å andra sidan önskemålet om att öka jäm­ ställdheten mellan trossamfunden. I den lag som finns om Svenska kyrkan, som trädde i kraft i samband med separationen, bestämdes bland annat att kyrkan skall styras demokratiskt.

I förarbetena till lagen, utredningen innan lagen beslutades, ansågs att ett proportionellt valsätt var att föredra,

eftersom det liknar samhällets övriga beslutsförsamlingar och då kan betraktas som den naturliga ordningen i Svenska kyrkan. 1995 års kyrkomöte uttalade sig att den ordningen skulle garanteras.

VALET DEN 19 SEPTEMBER 2021

När valet närmar sig kommer du som är medlem att få information och ett röstkort om när och var du kan rösta.

Du kan antingen förtidsrösta eller rösta på valdagen. Du kommer också få mer information om nominerings­ grupperna som ställer upp i de tre olika valen. Grupperna kommer att informera om vad de vill göra om de får din röst. Svenska kyrkan kommer att fortlöpande informera om valet i sina kanaler. Är du inte medlem i Svenska kyrkan finns det information på vår hemsida om hur du gör för att bli det. www.svenskakyrkan/gavle.se

VARFÖR HAR SVENSKA KYRKAN VAL VART FJÄRDE ÅR?

1995 tog Sveriges riksdag ett princip­ beslut att staten och kyrkan skulle gå skilda vägar. Det var sista steget i en

S VENSK A K YRK AN I G ÄVLE | #2 APRIL 2021

BI LD:P I XABAY .C OM

AVSLUTAS PÅ PÅSKAFTON

SÄTTA IHOP

ÄR VÄLTRÄNAD I

KAN MAN VANDRA FRÅN GÄVLE TILL TRÖDJE

BAKBUNGE UTSLAG DEN HAR INGET JAG FÖRSTÅR SAMHÄLLE FÖRST I RAMSA

KIRSKÅL

AUSTEN

KAUPPI

ÖGONSJUKDOM

KÄND GÅS VASS SPETS LÄKARNOVIS

SA INGENTING YTMÅTT

MITTSKEPP

INOM KORT

HAR SKÅL RACKARTYG SKARV

EGEN ÄR GULD VÄRD

LYCK- SPAGETTI ÖNSKNING

ARMSTRONG TOG ETT BERÖMT

HELIGT LÖFTE

DJUR I JOH 12:14

GER DEN SOM VRÅLAR

RADIUM

SES MED TRASSEL MJÖLKPRODUCENT

MOTSTRÄVIG GRUNKA SA NEJ MED EFTERTRYCK KÄNNER SIG PROPPMÄTT

MATRÖK

BARRTRÄD

OSJÄLVISK

VILOSTUNDEN

BYGG- SPINDEL- HÅLLER ELEMENT VERK UPPSIKT

VATTENSAMLING

GREKISK BOKSTAV HÅLGÖRAREN

SUNDIN KRÄLDJUR

FIX IDÉ

ENKEL

WAFER

TOPPSKIKT

PÅ EGEN HAND SES I KUB INGENTING I SPANIEN

SNABB I VÄNDNINGARNA ALTARTAVLAN I BOMHUS K:A GÅR I GULD OCH .....?

SMÄRTA

CEREMONI UTFÖRSÄLJNING

SPETSIG SAK

LÄMPLIG

JORDART

KÅRE

SITTER SKÖNHETEN PÅ TRÄDGÅRD VID FOTEN AV OLIVBERGET

ANVÄNDER ÅROR

GER INGEN UTDELNING

Namn: .................... . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .....

Adress: . . ................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ......

E-post: .................. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .....

1:a pris: Boken "Fiskarkapell i Gästrikland och Hälsingland" samt 500 kr som skänks till Act Svenska kyrkan.

2:a-5:e pris: 100 kr vardera som skänks till Act Svenska kyrkan.

Posta ifyllt korsord till: Svenska kyrkan i Gävle senast 30 april., Box 1423, 801 38 GÄVLE. Märk kuvertet "Påskkryss".

FLYGPLANSDEL

DET SOM RÄKNAS MOT MITTEN

FÖRFOGA ÖVER RUSAR IVÄG

PIZZARESTER MAT OCH DRYCK

HÅLLA I JÄMVIKT

NATRIUM EN AV GLAS I SAGAN

HERR TRÄNILSSON SPLITTER

SOCIAL OMSORG I KYRKANS REGI SES MED CETERA VI LL ALTRUIST INNEHAVARE

ARVSMASSA

RIKTNING

SOM KORVSPAD

SISTA DELEN AV SVAR