januari 2025 lilla kyrko bladet
svenska kyrkan i järna och vårdinge
Inledning
högtider
De tre magiska kungarna
SOM UNG BEFANN
Några ord på vägen...
JANUARI. Årets första månad! Nu är det 2025 och ett helt år ligger framför. Några har avlagt envisa nyårslöften, andra bemödar sig inte att försöka lura sig själv (!) Nåja, vi kanske alla kan försöka tänka att detta år ska bli så bra det kan för oss och våra nära. Vi kan visa varandra respekt, hövlighet och kärlek i den mån vi förmår. Hälsa på grannen, kassörskan och busschauffören. Det ger effekt!
/Kyrkobladet
jag mig i Spanien under en längre period och fick då uppleva det spanska firandet av Los Reyes Magos (de vise männen) den 6 januari på trettondedagen. Män klädde ut sig till ståtliga kungar och delade ut presenter. Firandet är en hyllning med anledning av de gåvor som de Tre Vise
Männen hade med sig till Jesusbarnet vid födelsen i krubban i Betlehem. Firandet var storslaget och högtidligt men väldigt ovant för en svensk som knappt då visste vad trettondedagen var för något, ärligt talat.
I SVERIGE FIRAR vi sällan den 6 januari med utklädnad och presenter men väl med högtidlighet. I våra kyrkor läser vi texten om tre konungars tillbedjan av Jesusbarnet.
Linnéa Malmborg, Kyrkobladets redaktör
januari
lilla kyrko bladet
Massor med pyssel har det blivit under höstens After School i Postillan.
januari
Pyssel och gemenskap i kyrkans After School
UNDER HÖSTEN har pastoratets församlingsassistent Lisa Sundqvist startat det populära After School i Postillan i Mölnbo tillsammans med IngMari Jaxhagen. Elva barn har kommit efter skolan för att pyssla och ha kul. Flera av barnen har sedan fortsatt eftermiddagen med att sjunga i barnkören som Agneta Axelson leder. Till vårterminen flyttar såväl After School som
barnkören till Järna i stället. Lisa och Agneta hoppas att alla fortsätter, samt att flera nya barn ska vilja vara med.
– Vi tror att det är bättre att ha en gemensam övning i Järna än att dela upp kören i två övningar, säger Agneta.
– Därför blir det också naturligt att After School flyttar med till Järna, säger Lisa som även hjälper till med barnkören.
AFTER SCHOOL
TISDAGAR 14.00–16.00
Församlingshemmet, Järna Terminsstart: 14 januari
BARNKÖREN
TISDAGAR 16.00–17.30
Församlingshemmet, Järna Terminsstart: 14 januari
Mellis 15.30–16.00 Ingen kostnad. Anmälan: www.svenskakyrkan.se/ jarna vardinge/barn
BARN
tankar inför helgen
Tankar i det nya året
NU HAR VI KOMMIT några dagar in på det nya året, hur känns det? Uttalade du några löften i nyårsnatten som redan är brutna? Har vardagen kommit i fatt dig? Lever du fortfarande kvar i ledighetens lunk?
Jag tycker att det är meningsfullt att berättelsen som möter oss ur Jesu liv till helgen handlar om fest, nu när julfirandet börjar klinga av i våra kyrkor. Nu när våra egna liv är långt från festen, föreställer jag mig. Vi bjuds med till fest med Maria, Jesus och hans lärjungar, vi bjuds med till Kana i Galileen.
VI FÅR VARA MED PÅ bröllopsfest, ett långt firande och en stor fest, och så händer det som inte får hända. Vinet tar slut. Det tror jag att du kan relatera till. Kanske inte just att vinet tar slut, men att inte ha något att bjuda på. Att stå tomhänt. Att inte ha något att ge. Hur kände sig värdarna? Skämdes de? Hade de planerat dåligt? Eller kom det fler än planerat?
Maria berättar för Jesus att de inte har vin. Jesus svarar avvisande. Maria säger till tjänarna: Gör det han säger åt er. Ett ologiskt svar på ett avvisande. Men Maria känner sin son, och hon vet att vara beredd på att allt kan hända.
JESUS UPPMANAR TJÄNARNA
att fylla stenkärl med vatten och senare att gå med vattnet till värdarna. Du vet nog vad som hade hänt med vattnet, det var vin nu.
Det är enkelt tror jag att bara avvisa denna berättelse, att till och med förlöjliga den kristna som tror att Jesus gör vatten till vin. Själv tänker jag att det nog är en enkel uppgift för den som skapat himmel och jord. Att avvisa, det kan vi göra med det mesta, att lyfta på hatten och
Texten fortsätter på sidan 22.
Föräldrar övar hjärt- lungräddning på särskilda övningsdockor.
Foto: Lisa Sundqvist
BARNVERKSAMHETEN
Föräldrar fick lära sig hjärt- lungräddning
I NOVEMBER bjöd barnverksamheten i pastoratet in föräldrar att vara med på kurs i HLR, hjärt- lungräddning för barn från 0 till 18 år. Gruppen blev snabbt fullbelagd och flera stod på kö. Kursen gavs av specialist sjuksköterskan Linda Vennerström som varit kursledare för HLR i pastoratet tidigare
HLR GES FÖR att få igång hjärtat på någon som har fått hjärtstopp. Hos barn inträffar det oftast på grund av andningstopp. Under kursen fick deltagarna se en film om hur man utför hjärt- lungräddning och de fick även själva träna på
dockor. De fick lära sig hur man gör om ett barn eller en ungdom får andningstopp eller har satt något i halsen.
SVENSKA RÅDET för
hjärt- lungräddning har flera bra utbildningsfilmer på sin webbplats som alla kan ta del av: www.hlr.nu/ utbildningsfilmer/
»Året slutar och börjar, ett nådens år. Nu är tiden vår! Nu har just vi en uppgift, ett liv och ett hjärta som slår.«
MARGARETA MELIN
Foto: Joel Hallström
nytt under solen i januari
VÅRDINGE, YTTERJÄRNA OCH ÖVERJÄRNA FÖRSAMLING
TRIO MED GÅVOR.
De tre kungarna på väg till Jesusbarnet för att hylla honom med gåvorna guld, rökelse och myrra – ursprunget till dagens julklappar. De var österländska stjärntydare som hade sett en stjärna, som var ett tecken på att ett kungabarn hade fötts. På trettondagen, 13 dagar efter jul, firar vi att stjärntydarna kom till familjen i stallet.
Kalender
ONSDAG 1 JANUARI
Nyårsdagen
MÄSSA I TAIZÉTON
Överjärna kyrka 18.00 (OBS: Tiden!)
Präst: Ove Nyman
Musiker: Agneta Axelson
SÖNDAG 5 JANUARI
Söndagen efter nyår
HÖGMÄSSA
Överjärna kyrka 11.00
Präst: Hampus Frid
Musiker: Agneta Axelson
MÄSSA
Vårdinge kyrka 14.00 (OBS: tiden!)
Präst: Hampus Frid
Musiker: Agneta Axelson
OBS: Ny tid för mässorna i Vårdinge är 14.00 från 2025
MÅNDAG 6 JANUARI
Trettondedag jul
FAMILJEGUDSTJÄNST
Överjärna kyrka 11.00
Präst: Annica Avengaard
Musiker: John Beck
Dopbarn år 4 och 5 är inbjudna för att få sin Bibel. Efteråt bjuder vi på korv med bröd.
Glad trettondedag önskar Svenska kyrkan i Järna-Vårdinge!
TRETTON dagar efter jul, den 6 januari, firar vi att österländska stjärntydare hittade vägen till Jesus i Betlehem. De kom för att hylla Jesus med guld, rökelse och myrra. Det är början på det som kallas trettondagstiden och som pågår fram till förfastan.
IBLAND KALLAS stjärntydarna också för kungar eller vise män. I Bibeln står det att de hade sett en stjärna gå upp på himlen.
ONSDAG 8 JANUARI
MORGONMÄSSA
Överjärna kyrka 09.00
Präst: Ove Nyman
Musiker: Agneta Axelson
SÖNDAG 12 JANUARI
Första söndagen efter trettondedagen
SAMMANLYST HÖGMÄSSA
Överjärna kyrka 11.00
Präst: Ove Nyman
Musiker: Birgitta Sigbrandt
Diakon: Laila Larsson
Mottagande av nya medarbetare.
Kyrkkaffe i församlingshemmet.
»Din nåd är var morgon ny.«
SÖNDAG 19 JANUARI
Andra söndagen efter trettondedagen
HÖGMÄSSA
Överjärna kyrka 11.00
Präst: Annica Avengaard
Musiker: Birgitta Sigbrandt
MÄSSA
Vårdinge kyrka 14.00
Präst: Annica Avengaard
Musiker: Birgitta Sigbrandt
FÖRSTA söndagen efter trettondedagen ägnas sedan Evangelieboken 1983 renodlat åt Jesu eget dop, startpunkten för Jesu offentliga framträdande. "Vårt dop" är ämnet på första söndagen efter trefaldighet, men de båda dopen har självklart beröringspunkter med varandra.
Liturgisk färg: Grönt, alternativt vitt
På altaret: Vita eller röda blommor och fyra tända ljus.
SÖNDAG 26 JANUARI
Tredje söndagen efter trettondedagen
HÖGMÄSSA
Överjärna kyrka 11.00
Präst: Hampus Frid
Musiker: Birgitta Sigbrandt
GUDSTJÄNST
Vårdinge kyrka 14.00
Präst: Hampus Frid
Musiker: Birgitta Sigbrandt
GUDSTJÄNST
Ytterjärna kyrka 18.00
Präst: Hampus Frid
Musiker: Birgitta Sigbrandt
TORSDAG 30 JANUARI
MÄSSA PÅ LJUNGBACKEN
Ljungbackens äldreboende 14.00
Präst: Hampus Frid
Musiker: Agneta Axelson
»Min Gud var hos mig i mörkret och omslut mig med nåd. Du är min viloplats min fasta punkt mitt hem i världen. Hos dig blir jag åter barn och bärs genom tiden. Tankarna tystnar hos dig och hjärtat finner sin ro.«
SNÖVITT. Kanske ligger snön tät i januari? Foto: Mira Kempainen
MARGARETA MELIN
SÖNDAGARNA i januari
ONSDAG 1 JANUARI
Nyårsdagen
Tema: I Jesu namn
Som alla andra judiska gossar blev Jesus omskuren på åttonde dagen efter sin födelse. Det är detta som urpsrungligen fått styra nyårsdagens inriktning och budskap, eftersom den infaller åtta dagar efter jul. Sedan 500 talet har man därför firat Jesu omskärelses fest på denna dag. Det framgår tydligt av texterna i första serien. Tredje årgångens texter belyser storheten och djupet i Jesu namn och person.
Texterna i andra årgången är mer präglade av tidens flykt och livets skiften – frågor som är högst aktuella på det borgerliga årets första dag. Runtom i världen är den anbefallen som en kyrkornas böndag för fred.
SÖNDAG 5 JANUARI
Söndagen efter nyår
Tema: Guds hus Sedan Evangelieboken 1983 kretsar denna söndags texter kring Guds hus, gudstjänst och kyrkogång.
MÅNDAG 6 JANUARI
Trettondedag jul/Epifania
Tema: Guds härlighet i Kristus
När firandet av Jesu födelse inom den västliga kyrkan flyttades från trettondedag jul till den 25 december, valde man texten om tre konungars tillbedjan av Jesusbarnet. Att det var tre konungar finns inte nämnt i evangeliet, men på 500 talet e. Kr. var tretalet den gängse tolkningen. Då fick de också namnen Caspar, Melkior och Balthasar. Epifania betyder "härlighet" och syftar på Jesu Kristi storhet och härlighet i det han gör, är och säger.
SÖNDAG 12 JANUARI
Första söndagen efter trettondedagen
Tema: Jesu dop
SÖNDAG 19 JANUARI
Andra söndagen efter trettondedagen
Tema: Livets källa
Denna söndags texter handlar om hur Jesus i ord och handling visar sin makt och härlighet.
SÖNDAG 26 JANUARI
Tredje söndagen efter trettondedagen
Tema: Jesus skapar tro Jesu makt att skapa tro och öppna människors hjärtan för Guds verklighet står i centrum för denna söndags texter.
Barn & ungdom
Kyrkans After School
Alla barn mellan 7 och 12 år som gillar att pyssla, leka och lyssna på berättelser är välkomna. Mer info och anmälan: svenskakyrkan.se/jarna vardinge/ after school. Kontakt: Lisa Sundqvist, 08 551 782 23.
NY PLATS! TISDAGAR 14.00–16.00 • Församlingshemmet, Järna • Terminsstart: 14/1
Barnkören
En kör för alla barn mellan 7 och 12 år som gillar att sjunga. Här träffar ditt barn nya vänner och barnen får sjunga och ha roligt. Mellis 15.30–16.00
Kontakt: Agneta Axelson, 08 551 782 18.
BARNKÖREN ÖVAR UNDER 2025 ENBART I JÄRNA
TISDAGAR 16.00–17.30 • Församlingshemmet, Järna • Terminsstart: 14 januari
Öppna förskolan
En mötesplats för föräldrar med små barn. Vi leker, sjunger och pratar om allt mellan himmel och jord. Facebook med aktuell info: /jarnavardinge
Kontakt: Lisa Sundqvist, 08 551 782 23.
MÅNDAGAR 10.00–12.30 • Församlingshemmet, Järna • Terminsstart: 13 januari
TISDAGAR 10.00–12.00 • Postillan, Trollvägen 3, Mölnbo • Terminsstart: 14 januari
FREDAGAR 10.00–12.00 • Församlingshemmet, Järna • Terminsstart: 17 januari
Ungdomsgruppen
Ungdomsgruppen är till för dig från 14 år och uppåt. Här finns en gemenskap där du kan vara som du är.
Kontakt: Hampus Frid, 08 551 782 06
TISDAGAR 18.00–21.00 • Församlingshemmet, Järna • Terminsstart: 14 januari
Gemenskap vuxna
Melodikryssfrukost
LÖRDAGAR JÄMNA
VECKOR
09.00–11.00
Församlingshemmet, Järna
Start: 25 januari
Vi löser Melodi krysset samtidigt som vi äter en god frukost. Varmt välkommen! Kostnad: 40 kronor.
Sopplunch
TORSDAGAR
OJÄMNA VECKOR
12.00–13.00
Församlingshemmet, Järna
Start: 30 januari
TORSDAGAR JÄMNA VECKOR
12.00–13.00
Postillan, Mölnbo
Start: 23 januari
Varje torsdag serverar vi sopplunch. Kostnaden är 40 kronor och då ingår soppa, dryck, kaffe och kaka. Ingen anmälan.
Måndagscafé
MÅNDAGAR
13.00–15.00
Församlingshemmet, Järna Start: 27 januari
Öppen caféverksamhet för alla åldrar. Kom och möt nya bekantskaper. Kostnad: 20 kronor.
Träffpunkten
ONSDAGAR
10.00–12.00
Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna
Start: Se info på webben
Vi träffas för att dricka kaffe och umgås.
Kyrkliga syföreningar
ONSDAGAR OJÄMNA VECKOR
13.00–15.00
Postillan, Mölnbo
Start: Se info på webben
TORSDAGAR
JÄMNA VECKOR
13.00–15.00
Församlingshemmet, Järna
Start: Se info på webben
Vi träffas för att handarbeta, samtala och dricka kaffe. Ingen anmälan.
Stickcafé
Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna
Ta med dig det du vill sticka eller virka så arbetar vi med det tillsammans.
Ta kontakt med Pia
Sjöstrand genom att skicka ett SMS för att hålla dig informerad om tider: 076 89 37 290.
Dagledigkören
TISDAGAR
13.00–14.00
Församlingshemmet, Järna
Start: Se info på webben
En kör för dig som är ledig på dagen. Ingen anmälan behövs.
Projektkören
ONSDAGAR
18.30–20.00
Församlingshemmet, Järna
Terminsstart: 16 januari
Projektkören jobbar i projekt enligt modellen ”öva 4–5 gånger – sjung upp”. Nu övar vi inför Kyndelsmässodagen, enkla men vackra sånger om ljuset. Öppet för alla!
Körledare: Agneta Axelson, 08 551 782 18. agneta.axelson@ svenskakyrkan.se
Kristen djupmeditation
TORSDAGAR
19.00–20.00
Ytterjärna kyrka Start: 16 januari
HÅLLTIDER:
18.30 Introduktion för nya deltagare.
19.00–20.00 Meditation. Inget insläpp efter 19.00. 20.00 Örtte finns för den som vill stanna en stund.
Ett andrum mitt i vardagen i Guds närvaro där vi låter tystnaden tala. Tillsammans kliver vi in i en mångtusenårig tradition där meditationen är en hjälp att uppleva enighet med Gud. Genom en inre, ordlös bön. Ett kravlöst vara där vi får landa med hela våra jag i Guds stora kärleksfulla närvaro. Meditation är en väg att finna Gud, sitt inre lugn och sin egen andning. Känner vi frid och harmoni fungerar vardagen bättre. Vi mediterar för att komma i balans, öka vår stresstålighet och koncentrationsförmåga. Drop in grupp, ingen anmälan. Kontakt: Annica Avengaard, 08 551 782 07.
För dig med funktionsvariation
Glada kören
ONSDAGAR
18.30–20.00
Församlingshemmet, Järna Start: 29 januari
Glada kören sjunger kanon, en och tvåstämmiga gudstjänstsånger, gamla och nya popsånger.
Måndagsklubben
OJÄMNA MÅNDAGAR
18.00 –20.00
Församlingshemmet, Järna Start: 27 januari
För dig med funktionsvariation. Vi fikar och pysslar. Varje gång jobbar vi med ett tema. Fika 20 kronor.
Musikcafé
25 JAN, 22 FEB, 22 MARS, 12 APRIL Församlingshemmet, Järna
Ett par gånger per termin har vi allsång i församlingshemmet. Entré 40 kronor.
MÄNSKLIGT
Vilka traditioner ska vi välja?
Det är inte ovanligt att två människor som blir tillsammans för med sig var sin uppsättning traditioner till livet tillsammans. Men hur hittar man sina egna traditioner i ett nytt förhållande? Och hur väljer man vilka sedvänjor som ska föra vidare till barnen. Ska en förälder få välja, eller är det bäst att blanda? Läs om hur några familjer gjort.
TEXT: Kristoffer Morén/Verbum FOTO: Verbum
»V
I TÄNKTE FÖRA båda traditionerna vidare till barnen och låta dem välja när de blev större. Men när barnen kom så blev det inte så, säger Noa Hermele. När traditioner krockar är det en balansgång att välja det som känns rätt.
Noa Hermele är jude medan hans hustru Annika kommer från en kristen familj, men själv har hon gått ur Svenska kyrkan.
– När jag var liten var min familj inte särskilt aktivt utövande. Vi tände ljus och läste en kort bön vid sabbatens början, säger Noa Hermele.
Familjen firade chanukka, festen till minne av återinvigningen av Jerusalems tempel, och pesah, den judiska påsken.
– Det gör många moderna, sekulära svenska judar för de högtiderna ligger nära jul och påsk i tid, men de är inte religiöst viktigast, säger han.
NÄR NOA HERMELE och hans syskon blev större gick de i judisk eftermiddagsskola och de åkte på judiskt sommarkollo. Det gjorde att barnen ville att familjen skulle fira högtiderna mer aktivt.
– Men för mig är det judiska mer en kulturell tillhörighet än en tro på religiösa trossatser.
Sedan träffade Noa Annika. De delade många grundläggande värderingar och intressen, och de hade båda en förståelse för och ett intresse för religion.
– Vi har pratat mycket om vad religion och tradition betyder.
De var unga när de träffades och de flyttade i princip från sina föräldrar till varandra. I den nya familjen har de skapat sina egna traditioner.
– Innan vi fick barn firade vi traditionell svensk jul hos mina svärföräldrar, och vi gick i julbön också. I dag har vi dragit ned på julfirandet, delvis av praktiska skäl,
men också för att vi vill ha det så, säger Noa Hermele.
DET VAR
NÄR de fått
sitt första barn som de kände att de ändå måste välja mellan traditionerna.
– Även om vi kanske inte är så troende tar vi våra traditioner på allvar, det gör det mer komplicerat att förena dem. Då kan man inte både döpa och omskära ett barn, säger han.
De valde att leva ett judiskt familjeliv tillsammans med barnen. Kanske hade det varit ett svårare beslut om religionen hade varit den främsta prioriteten för dem, men
båda känner att de har sin djupaste förankring i västerländsk humanism.
– Men att vi har gjort ett tydligt val att följa den judiska traditionen gör det lättare att besöka kyrkan, fira jul hos mormor och morfar och känna att det är okej. Det är svårare att vara öppen utåt när man inte känner sig säker i sin egen tradition, säger Noa Hermele.
SAMAA SARSOUR
växte upp i ett mindre samhälle utanför Uppsala. Hon är palestinier, född i Syrien, och sedan sex års ålder har hon och hennes
familj bott i Sverige. Ganska snart lärde de känna några svenska familjer.
– Vi blev hembjudna på middagar och de introducerade oss i de svenska traditionerna, vad man äter och hur man firar jul och midsommar, till exempel.
FAMILJEN ÄR
muslimsk, men föräldrarna ville inte att barnen skulle känna sig utanför, så de var med i luciatåget och julfirandet i skolan, de sjöng julsånger och gick med till kyrkan.
Samtidigt höll de fast vid palestinska och muslimska traditioner som fastan, ramadan, och festen när fastan bryts, eid al fitr och offerhögtiden eid al adha.
– I Syrien offrade vi ett lamm då och delade med oss till de fattiga. Vi visste inte hur vi skulle göra med det i Sverige, så vi skickade pengar till fattiga länder i stället. Min familj försökte ta vara på våra högtider och vi bjöd in våra svenska grannar och vänner så att de skulle få lära känna våra traditioner också, säger Samaa Sarsour.
Hur väljer man vilka sedvänjor som ska föra vidare till barnen. Ska en förälder få välja, eller är det bäst att blanda?
MEN NÄR barnen blev större valde föräldrarna att betona de arabiska, muslimska högtiderna mer. – Jag tror att mina
”Viktigast är att lära sina barn tolerans och respekt för andra människors religion och kultur. Men respekten ska vara ömsesidig och man ska inte behöva göra avkall på sin egen identitet.”
föräldrar inte tyckte att det var lika viktigt med de svenska traditionerna längre, för vi syskon hade börjat förstå att de inte var våra traditioner. Men jag var ett barn och jag blev förvirrad när vi ena året ”firade jul”, och sedan inte skulle göra det längre. Intentionen var god, men det blev lite fel och det var jobbigt att förklara för en del av kompisarna, säger hon.
NÄR SAMAA SARSOUR
började bli vuxen funderade hon mycket över sin identitet. Hon var palestinsk flykting, född i Syrien, svensk och muslim.
– Man lär sig mycket av att stå i flera traditioner men jag kände att jag ville ha en fast tradition att följa, så jag lärde mig mer om islam och där hittade jag min identitet. Det blev enklare att leva när jag hade hittat min religiösa tradition och kunde skilja på hemlandets traditioner och de svenska.
I dag är hon gift, hennes man är också svensk palestinier, muslim och akademiker.
– Hans familj har hållit fast starkare vid sina traditioner. Men de bodde i en invandrartät förort, så de hade mindre kontakt med etniska svenskar och svenska traditioner än jag.
– Jag växte upp med att plocka bär och svamp, ha picknick ute i skärgården och att grilla och tälta i skogen. Jag tycker att sådant är kul och jag är glad över att jag har fått ta del av det, men den möjligheten fick inte min man.
Samaa Sarsour firar inte födelsedagar, midsommar, nyårsafton eller jul i sin familj längre.
– Jag tycker om julen, den är mysig, men det känns inte rätt att fira högtider som inte hör till vår tradition.
– Om jag får barn i framtiden kommer jag att vilja ge dem en muslimsk identitet. Jag kommer förstås att lära dem om de svenska traditionerna också, men främst de muslimska. Och jag tänker tala arabiska hemma så de får lära sig sitt modersmål. Som liten kan det nog vara jobbigt att inte vara som alla andra, men på sikt är det bra att ta vara på och behålla sin egen tradition.
– Viktigast är att lära sina barn tolerans och respekt för andra människors religion och kultur. Men respekten ska vara ömsesidig och man ska inte behöva göra avkall på sin egen identitet.
Studiebesök på Överjärna kyrkogård
TEXT OCH FOTO: Marie Ljungsten
Modell som visar hur en nedsäkning av en kista går till. Gjord av Maja Rosenfågel.
MARIE LJUNGSTEN berättar: ”En novemberdag hade vi på kyrkogårdsförvaltningen besök av klass 3–4 från Solvikskolan i Järna. Nyfikna elever och lärare ville veta hur det är att jobba på en kyrkogård och vad vi har för olika arbetsuppgifter. Jag och Egil hade en rundvandring där vi berättade om vår kompostering av gräs, löv och växtrester, som bryts ner och blir mull. Kompostjorden kan vi sen använda till jordförbättring i rabatter och under buskar.
VI VISADE MASKINHALLEN, där vi tittade på traktorer och åkgräsklippare, lövblås och trimmer, vilket var uppskattat och gav många frågor. Vi pratade om olika gravsätt och visade kistgravar, urnkvarter och minneslund och berättade hur det
går till vid en gravsättning och hur det är att möta människor i sorg. Därefter fick vi gå in i kyrkan och värma oss en stund och där fortsatte samtalen och frågorna.
BESÖKET avslutades i kistboden, där vi visade hur en urna kan se ut och en modell av en grav med kista i genomskärning. Det var väldigt roligt och uppskattat att ha barnen här på besök!”
BARN
Foto: Marie Ljungsten
KYRKOGÅRDSNYTT
Vad händer just nu på kyrkogården?
FRÅN ATT HA VARIT en hektisk höst med lövupptagning, gräsklippning, komposthantering och ogräsrensning, så infaller under vintern ett lugnare tempo ute på kyrkogården. Då underhåller vi våra maskiner och redskap, vi förbereder för snöskottning och sandning. Vi utvärderar året som har varit, vi inventerar, uppdaterar information och planerar för växtbeställningar.
PÅ KYRKOGÅRDSEXPEDITIONEN har tempot däremot ökat. Stora delar av det administrativa arbetet koncentreras kring att sammanställa året som varit och förbereda inför det nya. Bland annat utförs årsavslutet, vilket är den största och mest tidskrävande uppgiften under denna period. Handläggningstiden för ärenden som hanteras vardagligen året om, kan därför vara längre än normalt. Brådskande ärenden som kräver en snabbare handläggning prioriteras. Information så som saldobesked för de som har avräkningsavtal, samt fakturor till de som har ettåriga gravskötselavtal kommer successivt att skickas ut under vintermånaderna. ”Men ni är fortfarande varmt välkomna att ta kontakt med oss precis som vanligt” hälsar Maja på administrationen.
Marie Ljungsten, kyrkogårdarbetare
kyrkogården
JÄRNA-VÅRDINGE PASTORAT
TELEFON
08 551 782 14
ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN & TELEFONTIDER
Måndag, onsdag, torsdag, fredag 09.00–16.00
Lunchstängt 13.00–14.30
ADRESS
Mölnbovägen 4C
153 32 Järna
E-POST
jarna vardinge.kyrkogardsforvaltning @svenskakyrkan.se
WEBB www.svenskakyrkan.se/ jarna vardinge/kyrkogard
ADMINISTRATION
Maria Rosenfågel
08 551 782 14 maria.rosenfagel@svenskakyrkan.se
Maja Rosenfågel
08 551 782 25 maja.rosenfagel@svenskakyrkan.se
KYRKOGÅRDSCHEF
Egil Röckner
08 551 782 24 egil.rockner@svenskakyrkan.se
Så skapar du stärkande hållbara vanor
Nytt år, nya små vardagsvanor –som kan stärka och göra livet mer hållbart och meningsfullt. Prästen
Marit Norén guidar dig till bättre kontakt med ditt andliga rum.
TEXT: Marit Norén/Verbum
FOTO: Getty Images
NYTT ÅR, NYA SMÅ vardagsvanor – som kan stärka och göra livet mer hållbart och meningsfullt. Prästen Marit Norén guidar dig till bättre kontakt med ditt andliga rum. Att ha kontakt med ditt andliga inre märks både på in- och utsidan. I Bibeln beskrivs det som att den inre kontakten bär frukt, och det nämns nio så kallade Andens frukter. Här tipsar Marit om små vardagsvanor som kan ge näring för frukterna att växa i ditt liv, och stärka dig under svåra dagar.
KÄRLEK
Vana: Be för andra
Att visa kärlek handlar om att fokusera på andra människor och försöka se dem med kärleksfulla ögon. Testa att be för dina medmänniskor, även om du har svårt för vissa av dem. Genom att göra detta tränar du dig själv i att bry dig om människor runt dig och ökar din samhörighet med dem.
GLÄDJE
Vana: Sök förundran
Känslan av förundran är starkt kopplad till att minska stressnivåer och stärka inre glädje. Förundran är den där "wow"känslan du kan uppleva till exempel i naturen, när du ser på konst, lyssnar på musik eller leker. Ta för vana att för en stund lyfta din blick från skärmen eller det du håller på med, och lägg märke till skönheten i små och stora saker runt omkring dig.
FRID
Vana: Rensa bort något
Livet kan vara hektiskt eller stressande på olika sätt. Skapa lite mer luft omkring dig genom att rensa i hemmet och i kalendern. Välj bort något. Sök korta stunder av tystnad och stillhet och tillåt dig själv att ha lite tråkigt –det kan räcka långt med en minut här och där. Mer enkelhet både i tiden och rummet ger mer plats för frid.
TÅLAMOD
Vana: Ta små steg Ofta innebär nyårslöften att sätta upp mål. Det är inte fel att ha mål, men min uppmaning är att inte fokusera på ett slutmål eller resultat.
Ta för vana att i stället fråga dig själv: "Vad kan jag
göra just nu, just idag, som hjälper mig och andra?". Att ta små steg med stor självmedkänsla övar dig i att ha tålamod med dig själv och kanske också med andra.
VÄNLIGHET
Vana: Hälsa vänligt på människor du möter
Vardagliga samtal med andra har visat sig öka människors livslängd. Genom att småprata vänligt skapas fred i det lilla. En enkel och viktig vana är att hälsa vänligt på grannen, kassören eller förskolebarnen du möter. Testa att se varje medmänniska genom "Jesus-glasögon", det vill säga med helt och hållet kärleksfull blick.
GODHET
Vana: Gör något för någon annan
Att utföra goda gärningar, oavsett om de är små eller stora, stärker förmågan
till omtanke och empati. Oavsett tid och utrymme i ditt liv kan du alltid göra något – allt från att engagera dig ideellt till att göra små saker i din vardag som stärker en annan människa. Se var du kan odla godhet i ditt liv, genom att göra något för en annan människa.
TROFASTHET
Vana: Öva tillit genom bön eller meditation Att tro är att ha tillit – tillit till livet självt, kanske till Gud eller till en mening som är större än oss själva. Tillit stärker banden mellan människor och skapar en större trygghet i livet. Att hitta stunder för bön och/eller meditation hjälper dig att bli grundad och vara mer stadig i din tillit. Med andra ord, det ger näring till din trofasthet.
ÖDMJUKHET
Vana: Ta del av berättelser och kunskap Ödmjukhet hänger ihop med en ärlig nyfikenhet, en insikt om att varje människa har något att lära dig. Det är också livsnödvändigt att öva upp ödmjukhet gentemot vår vackra planet och dess ekosystem. Att med ärligt intresse läsa eller på andra sätt ta del av människors livsberättelser och kunskap vidgar din värld och gör dig mer ödmjuk.
SJÄLVBEHÄRSKNING
Vana: Lägg märke till ditt inre brus Självbehärskning handlar inte om att trycka undan dig själv och det du vill, utan om att söka inåt och förstå dig själv bättre. Vi har alla ett inre brus, en röst som söker bekräftelse och kommenterar, som oroar sig över det som ska komma och som ältar det som varit. Den rösten är inte du, utan ditt ego. Att ta för vana att stanna upp, ta några djupa andetag och lägga märke till det inre bruset, är befriande och ger en klarare blick.
Hämtat från våra
sociala medier
facebook.com/svkjarnavardinge
”Gott Nytt Kyrkoår! Idag har tisdagsgruppen firat in det nya kyrkoåret! /Annelie och Annica
Ledarutbildning! En spännande kväll med värderingsövningar och samarbetsövningar.
Fortsättning från sidan 4.
Tänk om orden ur Johannesevangeliet säger något in i din iskalla januarivardag också? Om det inte handlar om festen, inte om vattnet, inte om vinet eller ens om undret. Tänk om det handlar om vem Jesus är och vad han kan vara. Där i Galileen presenterar han sig själv för världen.
Tänk om de dagar du får är som tomma stenkärl. Det känns kanske så i början av året när nyårslöftena är brutna och pengarna sinar på konto. Det kan kännas meningslöst, kallt och tungt men tomma stenkärl, det är också en möjlighet. Där finns möjlighet att fylla upp!
Maria kliver fram och ger oss ett alternativt nyårslöfte: Gör det han säger åt er. Lyssna på den som kan göra vin av vatten, på den som räddar festen, på den som presenterar sig för oss. Samla av det som ges, men samla på det som ger liv och lämna det som tar av din energi. Lämna det gamla, fyll på med nytt vatten i dina symboliska stenkärl. Samla på goda möten, sök dig till bönen och det som ger liv.
Det är ett mycket bättre nyårslöfte än många andra, och det är ett sätt att se på livet. Som något att samla och ge vidare av. Som en anledning att vara gästfri och att våga vara glad.
Den som står med ett tomt stenkärl, ja, den har också livets chans och undrets möjlighet. Vad fyller du på med? Vågar du göra som han säger åt dig?
Terminens sista ledarutbildning! Kvällens andakt handlade om att vara unik. Varje ungdom fick en lykta med sig hem där det stod ”Du är unik”.
Catharina Carlsson
Tankar inför helgen blogg.svenskakyrkan.se/tankarinforhelgen
Månadens konstnär:
Susanne Ask
KONSTUTSTÄLLNINGEN i församlingshemmet i Järna bjuder på måleri under januari månad. Susanne Ask visar upp sitt måleri.
Skydda dig i mörkret, bär reflexer!
UNDER ÅRETS
mörka månader delar pastoratet ut reflexer till alla som vill ha. De finns att hämta i församlingshemmet och i Överjärna kyrka så länge lagret räcker.
JärnaVårdinge pastorat
VÅRDINGE, YTTERJÄRNA & ÖVERJÄRNA FÖRSAMLINGAR
TELEFON
08 551 747 20
ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN & TELEFONTIDER
Måndag 10.00–12.00
Tisdag 10.00–12.00
Torsdag 10.00–12.00
Övriga tider bokas i förväg. Stängt röda dagar.
ADRESS
Kyrkvägen 10, 153 32 Järna
WEBB & E-POST
svenskakyrkan.se/jarna vardinge jarna vardinge.pastorat @svenskakyrkan.se
PRÄSTER
Ove Nyman (kh), 08 551 782 03
Annica Avengaard, 08 551 782 07
Hampus Frid, 08 551 782 06
DIAKON
Laila Larsson, 08 551 782 11
REDAKTÖR MÅNADSBLADET
Linnéa Malmborg, 08 551 782 01
linnea.malmborg@svenskakyrkan.se
Bilder om inget anges: Unsplash
»Din skönhet som i vintern bor, du ger till oss som gåva. Din rikedom i kärlek stor vill jag i vintern lova, för frostens träd och höstens säd, som sover nu i jorden, Guds vintertid i Norden.
För vinternattens stjärneljus på himlavalvets kupa, för vinterstormens friska brus, för frid i skogar djupa. Jag prisar nu din nåd att du dig här vill uppenbara, i vinterdagar klara.«
CHRISTIAN BRAW, UR BÖNBOKEN