kyrko bladet _
nov e m ber 2024
Inledning
lilla kyrko bladet
november 2024
Förord
SÅ GÅR VI in i senhösten och räknar löven som sakta faller ned från träden. I skrivande stund är temperaturen mild, men för någon morgon sedan fick vi alla känna på bitande vinterkyla. I början av månaden får vi tända ljus på våra kyrkogårdar och minnas de som inte finns ibland oss längre. Lågorna fladdrar i kapp med sorgen. Minnet av den som en gång levt försvinner aldrig.
/Kyrkobladet
Livet på paus
I PERIODER I livet är det som att man befinner sig mittemellan. Som om riktningen är borta och saker runtomkring förändras och faller bort.
KANSKE ÄR det så att när allt tar paus, kaosar eller stannar av så är det då vi behöver känna att det är helt okej. Okej att livet ser ut såhär just nu, fast vi kanske hade tänkt oss något annat. Livet består inte av ett konstant görande och tyckande. Ibland är livet precis som hösten – kall, ruggig och med fallande löv.
SÅ HÄR KOMMER det inte alltid att se ut. Snart kan saker börja röra på sig framåt, uppåt, utåt. Nästa steg kanske verkar ligga dolt framför dig. Men det finns där för dig att ta, innan du vet ordet av.
Bön i tider av smärta
”Herre, allt är mörkt. Jag är trött. Jag orkar ingenting. Jag orkar inte vilja bli frisk. Jag vill inte se någon människa. Jag vill vara ensam, och jag orkar inte vara ensam. Jag är rädd för mörkret. Jag är rädd för ljuset. Jag är rädd för mig själv. Idag orkar jag inte tro att det åter kan ljusna. Låt mig få vara trött. Låt mig få känna att du litar på mig, trots att jag idag bara har dov smärta och trötthet att bära fram. Låt mig känna att du kan vänta, att du vill ge mig tid, att jag också i mörka tider har någon som vill ha just mig sådan som jag är.”
M Hildebrand
Ur Böner i vår tid
LAGANDA. Minne från konfirmationslägret sommaren 2024 i Alvesta – gemenskap, skratt och vänner.
KONFIRMATION 2024/2025
Rekordmånga anmälda till årets
konfirmationsstart
TRENDEN FÖR ett högt deltagande i konfirmationsundervisningen fortsätter i Järna-Vårdinge pastorat. Under upptaktsmässan skrevs 70 konfirmander in för terminen. Ett mycket högt antal jämfört med många andra församlingar i samma storlek.
Annelie Wagnefors, ungdoms- och konfirmationsansvarig är nöjd och lycklig över att konfirmationen är så populär bland
pastoratets åttondeklassare: – Det är fantastiskt att så många ungdomar vill lära sig mer om den kristna tron och hitta nya vänner. Tänk att konfirmation har blivit så viktigt för våra ungdomar, även generellt i hela Sverige.
I DAGSLÄGET är 70 konfirmander inskrivna för konfirmation, och de kommer från flera olika skolor i närområdet. Under
terminen är det dock vanligt att någon enstaka hoppar av.
TILL HJÄLP I arbetet med konfirmanderna har Annelie och präst Annica Avengaard , kyrkoherde Ove Nyman och diakon Laila Larsson även 35 ungdomsledare i åldrarna 15 till 18 år.
– De gör verkligen ett fantastiskt jobb, säger Annelie stolt.
tankar inför helgen
Alla är vi lika inför döden ”Ä
R DEN MINDRE eller svårare att hitta än på andra prylar jag har?” Jag vrider på ipaden och tittar på den lilla knappen uppe i högra hörnet samtidigt som jag funderar på just det här: ”Är den mindre eller svårare att hitta än på andra prylarna jag har? För han sa ju att han inte ville ha av/på-knapp på sina produkter.
STEVE JOBS VAR EN AV världens mest kända personer och säkert den mest kände företagsledaren. Vid sin död prisades han av såväl Applenördar som av sina värsta konkurrenter. Man gör jämförelser med Jesus i berömmelse och visst har Jobs påverkan på vår värld och vår tid varit enorm. Men nu, nu är hans tid till ända. Bara en kort tid efter han lämnade Apples-estraden så lämnade han den här världen. I en artikel i SvD läste jag att han så sent som i augusti hoppades på att ny medicin skulle kunna bota hans cancer. Då uttryckte han också att han ville tro på Gud och ett liv efter detta.
ӀNDA
SEDAN JAG FICK
cancer har jag tänkt mer på Gud. Och jag har upptäckt att jag blivit mer troende. Det kanske beror på att jag vill tro på ett nästa liv. Att inte allt bara försvinner när du dör”, sade Jobs till Walter Isaacson. Sedan gjorde han en paus innan han fortsatte. ”Ibland tror jag att det enbart är en av/på-knapp. Klick, så är man borta. (Ny paus) Det är därför jag inte gillar att ha avstängningsknappar på Apples produkter.”
Inför döden är vi alla lika. Det spelar ingen roll om jag är en av världens rikaste och mest hyllade eller jag är bara lilla jag. Om sjukdomen drabbar en, om man upplever att döden och avskedet kommer närmre, då är vi alla bara lilla jag. Jag som hoppas, jag som vill tro, jag som vill leva. ”Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.” Texten fortsätter på sidan 30.
Agneta Axelson , kantor och körledare.
MUSIK I ALLHELGONATID
Fauré Requiem om Agneta själv får välja
Hej Agneta Axelson, körledare för Projektkören Växande röster som 1 november sätter upp Fauré Requiem i Vårdinge kyrka. Hur kommer det sig att ni sätter upp detta verk? – Själva upprinnelsen och inspirationen kommer sig av att jag just gått utbildning till körpedagog på Örebro Musikhög skola. Vi uppmanades där att bekanta oss med ett Requiem, studera in det och göra ett orienteringsarbete kring det. Målet var att om möjligt framföra det i den egna församlingen. Jag valde Requiem av Gabriel Fauré av flera anledningar: 1. Jag kände till det och har själv sjungit sopransolot och även körsatserna. 2. Det är överkomligt för
en amatörkör. 3. Det är inte för svårt sångtekniskt eller musikaliskt. 4. Det behövs ingen jätteorkester. 5. Det är otroligt vackert. Hur mycket har ni övat?
– Jag började öva med min kör i februari. Under hösten har kören vuxit. De yngsta är 16 år och de äldsta över 75. Musiken förenar och det tycker jag är så vackert. Verket står i centrum. Jag är oerhört stolt över kören som endast består av amatörsångare som sjunger så vackert. Utvecklingen har varit enorm – från 0 till 100 skulle jag säga!
ETT STORT TACK vill jag passa på att rikta till min vän och forne kollega dirigent Georg Lidström som coachat och hjälpt mig med detta projekt.
Gabriel Fauré , kompositör.
MUSIK
Stärkande för
barn att sjunga i kör
FÖR ATT ÄNNU fler barn ska få chansen att sjunga i kör har barnkören nu övningar både i Postillan i Mölnbo och i församlingshemmet i Järna. En inbjudan till barnkören har gått ut till alla barn mellan sju och tolv år i hela pastoratet.
Körledare Agneta Axelson ser vikten av att erbjuda körsång för alla barn i pastoratet. Att det är värdefullt och stärkande för barn att sjunga i grupp är något som Agneta är övertygad om. – Ja! Sångens inverkan på välbefinnande och inlärning i de traditionella skolämnena finns dokumenterat!
Mer information om barnkören finns på sidan 13.
Tummarna
Allhelgona
dagen är en dag för att minnas våra nära och kära genom att tända ljus på kyrkogården.
ALLHELGONA
Därför tänder vi ljus på
gravarna
TRODDE DU ATT
vi alltid vallfärdat till kyrkogårdarna för att tända ljus på Allhelgona?
Så är det faktiskt inte. I själva verket är det rätt nyligen som vi börjat med den sedvänjan, som från början ansågs vara lite för katolsk för Sverige.
ALLHELGONA
DAGEN har sedan urminnes tider firats den 1 november och den har katolskt ursprung. Från början var det en dag då man hyllade alla helgon som inte hade någon egen dag i almanackan. Den 2 november firade man alla
själars dag för att minnas sina döda släktingar och familjemedlemmar.
I SVERIGE HAR
allhelgonadagen varit en viktig helg under lång tid, även efter reformationen på 1500-talet. Det gjordes flera försök att ta bort den eftersom det inte var förenligt med den lutherska läran att dyrka helgon. Man lyckades avskaffa alla själars dag, men allhelgonadagen togs inte bort ur kalendern förrän efter almanacksreformen 1772.
Under första halvan av 1900-talet växte
traditionen att tända ljus på gravarna fram. Till slut fann man det för gott att införa dagen igen 1953, men nu under namnet alla helgons dag. Den firas den första lördagen i november och i dag finns det nog ingen kyrkogård som inte lyses upp av ljuslyktor när mörkret faller denna kväll. Denna tradition lär ha förts till Sverige av italienska arbetare på Gustavsbergs porslinsfabrik utanför Stockholm.
MEN ALLHELGONADAGEN
har inte bara en kyrklig tradition. I gammal folktro var allhelgonadagen vinterns första dag, och det fanns många föreställningar om vad som skulle vara gjort tills den inföll. Redan på gamla runstavar betecknas dagen med
Text och foto: Verbum
en upp- och nedvänd båt som antyder att det nu var slut på årets fiske och dags att ta upp båten. Oktober har länge varit en slaktmånad och den första november skulle all slakt vara avklarad.
HÖSTEN ÄR LÅNG
och mörk och det finns få fester och helger att se fram emot. I dag är alla helgons dag ett välkommet avbrott i vardagen för många, då man passar på att träffa sina nära och kära i samband med höstlovet. Kanske börjar man med en promenad på kyrkogården för att tända ett ljus på någons grav och för att se det ljusskådespel som kommer av tusentals lyktor i den kompakta höstskymningen.
Tobias Lundmark lämnar
över stafettpinnen till nästa organist. Nu lämnar han Järna Vårdinge för Frustuna församling.
Foto: Magnus Aronson.
Tobias lämnar orgelpallen och spelar vidare i Frustuna
TOBIAS LUNDMARK
slutar som organist i pastoratet under vintern. Han gör sin sista konsert lördag 14 december 16.00 i Överjärna kyrka.
TOBIAS BÖRJADE
i pastoratet 2023 och har tjänstgjort på gudstjänster och förrättningar samt har lett Kyrkokören och Dagledigkören.
Han har även anordnat ett antal konserter och musikevenemang såsom flygel invigning i Vårdinge kyrka, Höstafton med Samuel Fröler, orgel konserter, lång fredagskonsert, konsert med Stockholms
kammarkör, julkonsert Oratorio de Noël med Kyrkokören, Salems kyrkokör och solister ur Cantores Amicitiae.
Vad har varit höjdpunkten under denna tid?
– Att få möta det breda kulturintresset som finns i församlingarna. Det stora intresset för musik som finns här i bygden har överraskat mig. Det har varit kul att se.
REKRYTERING av ny organist i pastoratet sker under hösten/vintern. Tobias börjar som organist i Frustuna församling efter sin tjänst i pastoratet.
PERSONALNYTT
nytt under solen i november
VÅRDINGE, YTTERJÄRNA OCH ÖVERJÄRNA FÖRSAMLINGAR
Illustration:
Kalender
FREDAG 1 NOVEMBER
FAURÉ REQUIEM
Vårdinge kyrka 18.00
Projektkören Växande Röster
Nicole Axelson, sopran
Emil Lundqvist, baryton
Medlemmar ur Hovkapellet
Agneta Axelson, dirigent
Kyrkoherde Ove Nyman, betraktelse
LÖRDAG 2 NOVEMBER
Alla helgons dag
ALLHELGONAKAFFE
Överjärna församlingshem 11.00–16.00
Marschaller tänds på Järna torg 15.30
Syföreningen serverar kaffe i församlingshemmet.
LJUSINSTALLATION
Överjärna kyrkogård 16.00–20.00
Mattias Schneider och Tobias Fredricson ordnar likt tidigare år stämningsfullt ljus. Servering av äppelmust.
Lånekista finns att se i bisättningslokalen.
ÖPPEN KYRKA
Överjärna kyrka 11.00–20.00
Kyrkan är öppen för ljuständning och stillhet.
ÖPPEN KYRKA
Vårdinge kyrka 12.00–18.00
Kyrkan är öppen för ljuständning och stillhet.
ÖPPEN KYRKA
Ytterjärna kyrka 15.00–18.00
Kyrkan är öppen för ljuständning och stillhet.
DEN SVENSKA medeltidskyrkan hade en omfattande mängd helgondagar. För att inte något helgon skulle glömmas bort inrättades också Alla helgons dag som en samlande helgonoch martyrdag. Genom reformationen inskränktes helgonfirandet, men allhelgonadagen behölls av reformationen och firades fram till 1772 den 1 november. Då ändrades namnet till alla helgons dag och flyttades till efterföljande söndag. Sedan 1953 firas denna dag på den lördag som infaller under tiden 31 oktober till 6 november.
LÖRDAG 2 NOVEMBER
Alla helgons dag
MINNESGUDSTJÄNST
Överjärna kyrka 16.00
Präst: Ove Nyman
Musiker: Tobias Lundmark
Diakon: Laila Larsson
MINNESGUDSTJÄNST
Vårdinge kyrka 18.00
Präst: Ove Nyman
Musiker: Tobias Lundmark
Diakon: Laila Larsson
Massor med ljus på våra kyrkogårdar!
SÖNDAG 3 NOVEMBER
Alla själars dag
Tema: Vårt evighetshopp
ÖPPEN KYRKA
Ytterjärna kyrka 14.00–16.00
Kyrkan är öppen för ljuständning och stillhet.
Södertälje Sångargille sjunger i minneslunden 15.30.
MINNESGUDSTJÄNST
Ytterjärna kyrka 16.00
Präst: Annica Avengaard
Musiker: Tobias Lundmark
Diakon: Laila Larsson
Södertälje Sångargille medverkar.
Kyrkkaffe i Kyrkskolan 14.00–15.30
Källa: Kyrkokalendern, Verbum
Foto: Alex & Martin/Ikon
TORSDAG 7 NOVEMBER
MÄSSA PÅ LJUNGBACKEN
Ljungbackens äldreboende, Järna 14.00
Präst: Annica Avengaard
Musiker: Agneta Axelson
Diakon: Laila Larsson
MUSIKQUIZ
Postillan, Mölnbo 19.00
Välkommen till musikquiz med Fredrik Halldorf.
KYRKOÅRET
Tankar om domssöndagen
GUD KOMMER en dag att göra livet synligt för mig – det är detta som brukar kallas för den yttersta tiden. Men Gud är aldrig min motpart utan den som försöker rädda mig när jag lämnar kärlekens väg. Redan i dag är det synligt för Gud hur jag förvaltar förtroendet att få vara människa. Jag ber Gud att öppna mina ögon så att också jag får syn på mitt liv.
SÖNDAG 10 NOVEMBER
Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet
Tema: Den yttersta tiden
HÖGMÄSSA
Överjärna kyrka 11.00
Präst: Annica Avengaard
Musiker: Agneta Axelson Kyrkkaffe i församlingshemmet.
MÄSSA
Vårdinge kyrka 16.00
Präst: Stellan Bengtsson
Musiker: Agneta Axelson
SÖNDAG 17 NOVEMBER
Söndagen före domssöndagen
Tema: Vaksamhet och väntan
HÖGMÄSSA
Överjärna kyrka 11.00
Präst: Ove Nyman
Musiker: Tobias Lundmark Temadag konfirmander. Dagledigkören sjunger i mässan under ledning av Tobias Lundmark.
MÄSSA
Vårdinge kyrka 16.00
Präst: Ove Nyman
Musiker: Tobias Lundmark
MÄSSA
Ytterjärna kyrka 18.00
Präst: Annica
Avengaard
Musiker: Tobias Lundmark
»Nu är det höst och de gyllene fåglarna flyga alla hem över djupblå vatten; på stranden sitter jag och stirrar i det granna glittret och avskedet susar genom grenarna. Avskedet är stort, skilsmässan förestående, men återseendet är visst. Därför blir sömnen lätt när jag somnar med armen under huvudet. Jag känner en moders andedräkt på mina ögon och en moders mun mot mitt hjärta: sov och slumra mitt barn, ty solen är borta .«
Om hösten av Edith Södergran
Fladdrande ljus i höstmörkret. Foto: Gudrun/Adobe
Foto: Mathieu Odin
SÖNDAG 24 NOVEMBER
Domssöndagen
Tema: Kristi återkomst
HÖGMÄSSA
Överjärna kyrka 11.00
Präst: Stellan Bengtsson
Musiker: Agneta Axelson
MÄSSA
Vårdinge kyrka 16.00
Präst: Stellan Bengtsson
Musiker: Agneta Axelson
ONSDAG 27 NOVEMBER
MORGONMÄSSA
Överjärna kyrka 09.00
Präst: Annica Avengaard
Musiker: Tobias Lundmark
GLADA KÖRENS JULKONSERT
Överjärna församlingshem 18.30
Fira in juletiden med Glada kören.
SÖNDAG 1 DECEMBER
Första söndagen i advent
Tema: Ett nådens år
HÖGMÄSSA
Överjärna kyrka 11.00
Präst: Ove Nyman
Musiker: Tobias Lundmark
Diakon: Laila Larsson
SOLÅKRAGUDSTJÄNST
Ytterjärna kyrka 14.00
Präst: Ove Nyman
Musiker: Tobias Lundmark
Diakon: Laila Larsson
Glada kören medverkar.
Missa inte julkonserten med Glada kören!
MÄSSA
Vårdinge kyrka 16.00
Präst: Ove Nyman
Musiker: Tobias Lundmark
»Gud, låt mig bli en människa som någon minns med tacksamhet.«
MARTIN LÖNNEBO
Foto: Robert Wiedemann
Barn & ungdom
Kyrkans After School
Alla barn mellan 7 och 12 år som gillar att pyssla, leka och lyssna på berättelser är välkomna. Mer info och anmälan: svenskakyrkan.se/jarna-vardinge/ after-school. Kontakt: Lisa Sundqvist, 08-551 782 23.
NYHET! TISDAGAR 13.30–14.45 • Postillan, Mölnbo
Barnkören
En kör för alla barn mellan 7 och 12 år som gillar att sjunga. Här träffar ditt barn nya vänner och barnen får sjunga och ha roligt tillsammans.
Kontakt: Agneta Axelson, 08-551 782 18.
NYHET! TISDAGAR 14.45–15.30 • Postillan, Mölnbo
TISDAGAR 16.00–17.00 (mellis 16.00–16.15) • Församlingshemmet, Järna
Öppna förskolan
En mötesplats för föräldrar med små barn. Vi leker, sjunger och pratar om allt mellan himmel och jord. Facebook med aktuell info: /jarnavardinge
Kontakt: Lisa Sundqvist, 08-551 782 23.
MÅNDAGAR 10.00–12.30 • Församlingshemmet, Järna TISDAGAR 10.00–12.00 • Postillan, Trollvägen 3, Mölnbo FREDAGAR 10.00–12.00 • I lekparken vid Församlingshemmet, Järna
Ungdomsgruppen
Ungdomsgruppen är till för dig från 14 år och uppåt. Här finns en gemenskap där du kan vara som du är. Kontakt: Annelie Wagnefors, 08-551 782 08.
TISDAGAR 18.00–21.00 • Församlingshemmet, Järna
SÖNDAGARNA
i november
LÖRDAG 2
NOVEMBER
Alla helgons dag
Tema: Helgonen
Alla helgons dag firas alltid lördagen mellan 31 oktober och 6 november och är sedan 1953 en allmän helgdag. Det är en dag för att uppmärksamma alla helgon, kända som okända. I evangelisklutherska kyrkor vördar man inte helgon på samma sätt som i de romerskkatolska och ortodoxa kristna traditionerna. Vi vördar inte helgonen och vi ber inte till dem. Men de är förebilder som vi kan lära av i uppdraget att vara människa.
SÖNDAG 3
NOVEMBER
Söndagen efter Alla helgons dag eller Alla själars dag
Tema: Vårt evighetshopp
Denna söndag heter också Alla själars dag, alla dödas dag. Vi minns denna helg våra egna anhöriga som inte längre finns ibland oss. Vi får uttrycka vårt hopp att återse varandra.
SÖNDAG 10
NOVEMBER
Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet
Tema: Den yttersta tiden Den tjugofjärde söndagen efter trefaldighet firas inte så ofta, eftersom den många gånger ersätts av söndagen efter alla helgons dag. Då blir denna dag i stället den tjugofemte söndagen efter trefaldighet. Texterna är desamma och består av endast en årgång.
SÖNDAG 17 NOVEMBER
Söndagen före domssöndagen
Tema: Vaksamhet och väntan
Söndagen före domssöndagen är kyrkoårets näst sista söndag och är en av söndagarna i ” kyrkans vardagstid” .
”Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand.”
Ur Psaltaren psalm 139
SÖNDAG 24 NOVEMBER Domssöndagen
Tema: Kristi återkomst
Dagen kallas i många kyrkosamfund ”Kristus, konungens dag”. Jesus som gav sitt liv för alla människor skall till sist göra slut på ondskan och upprätta de förtryckta. En dag för rannsakan och hopp.
Requiem Gabriel Fauré
Fredag 1 november Vårdinge kyrka 18.00
Projektkören Växande Röster
Nicole Axelson, sopran
Emil Lundqvist, baryton
Medlemmar ur Hovkapellet
Agneta Axelson, dirigent
Kyrkoherde Ove Nyman, betraktelse
Gemenskap vuxna
Melodikryssfrukost
LÖRDAGAR JÄMNA
VECKOR
09.00–11.00
Församlingshemmet, Järna
Vi löser Melodi krysset samtidigt som vi äter en god frukost. Varmt välkommen! Kostnad: 40 kronor.
Sopplunch
TORSDAGAR OJÄMNA VECKOR
12.00–13.00
Församlingshemmet, Järna
TORSDAGAR JÄMNA VECKOR
12.00–13.00
Postillan, Mölnbo
Varje torsdag serverar vi sopplunch. Kostnaden är 40 kronor och då ingår soppa, dryck, kaffe och kaka. Ingen anmälan.
Träffpunkten
ONSDAGAR
10.00–12.00
Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna
Vi träffas för att dricka kaffe och umgås.
Kristen djupmeditation
TORSDAGAR
19.00–20.00
Ytterjärna kyrka 5 september till 5 december
HÅLLTIDER:
18.30 Introduktion för nya deltagare. 19.00–20.00 Meditation. Inget insläpp efter 19.00. 20.00 Örtte finns för den som vill stanna en stund.
Ett andrum mitt i vardagen i Guds närvaro där vi låter tystnaden tala. Tillsammans kliver vi in i en mångtusenårig tradition där meditationen är en hjälp att uppleva enighet med Gud. Genom en inre, ordlös bön. Ett kravlöst vara där vi får landa med hela våra jag i Guds stora kärleksfulla närvaro. Meditation är en väg att finna Gud, sitt inre lugn och sin egen andning. Känner vi frid och harmoni fungerar vardagen bättre. Vi mediterar för att komma i balans, öka vår stresstålighet och koncentrationsförmåga. Drop- in-grupp, ingen anmälan. Kontakt: Annica Avengaard, 08-551 782 07.
Kyrkliga syföreningar
ONSDAGAR OJÄMNA VECKOR
13.00–15.00
Postillan, Mölnbo
TORSDAGAR
JÄMNA VECKOR
13.00–15.00
Församlingshemmet, Järna
Vi träffas för att handarbeta, samtala och dricka kaffe. Ingen anmälan.
Stickcafé
Klockaregården, Mölnbovägen 2, Järna
Ta med dig det du vill sticka eller virka så arbetar vi med det tillsammans.
Ta kontakt med Pia Sjöstrand genom att skicka ett SMS för att hålla dig informerad: 076-89 37 290.
Måndagscafé
MÅNDAGAR
13.00–15.00
Församlingshemmet, Järna
Öppen caféverksamhet för alla åldrar. Kom och möt nya bekantskaper.
Kostnad: 20 kronor.
Körer
Kyrkokören
TISDAGAR
19.00–21.00
Församlingshemmet, Järna
En kör för dig som har viss körvana. Kom gärna och testa en eller ett par gånger för att se om du trivs i kören. Vi har ingen provsjungning.
Körledare: Tobias Lundmark 08-551 782 04.
Dagledigkören
TISDAGAR
14.00–15.00
Församlingshemmet, Järna
En kör för dig som är ledig på dagen. Ingen anmälan behövs.
Körledare: Tobias Lundmark 08-551 782 04.
Projektkören
ONSDAGAR
18.30–20.00
Överjärna kyrka
Projektkören jobbar i projekt enligt modellen ”öva 4–5 gånger – sjung upp”. Kontakta körledare
Agneta för mer info.
Körledare: Agneta Axelson, 08-551 782 18.
För dig med funktionsvariation
Glada kören
ONSDAGAR
18.30–20.00
Församlingshemmet, Järna
Glada kören sjunger kanon, en- och tvåstämmiga gudstjänstsånger, gamla och nya popsånger.
Måndagsklubben
OJÄMNA MÅNDAGAR
18.00 –20.00
Församlingshemmet, Järna
För dig med funktionsvariation. Vi fikar och pysslar. Varje gång jobbar vi med ett tema. Fika 20 kronor.
Musikcafé
LÖRDAG 16
NOVEMBER 13.30
Församlingshemmet, Järna
Ett par gånger per termin har vi allsång i församlingshemmet. Entré 40 kronor. Varmt välkommen!
GRAVALLVARLIG. Philip de Croy är Sveriges enda thanatolog, som studerar och föreläser om åldrandet och döden: ”Genom tid och rum är det kyrkan som bär vårt språk för det existentiella och för döden. Här finns riterna, sakramenten, själavården och traditionen. Genom sekulariseringen förlorar vi detta språk men också arenorna för goda existentiella samtal. Var får man nu närma sig existensens början och slut? När får man prata om det djupa och innerliga? Dessa livsviktiga samtal har ingen given plats i det sekulära samhället jämte allt prat om karriär, status och vardag, säger Philip de Croy.”
Allhelgona förr och nu
Vi firar helgon en dag och själar en annan och halloween minner om en medeltida högtid med bus och utklädnad. Hur har halloween och allhelgonahelgen blivit så spretig och vad är vad?
TEXT: Sara Grant/Verbum ILLUSTRATION: Kajsa Nordlund
VI FIRAR HELGON EN
dag och själar en annan och halloween minner om en medeltida högtid med bus och utklädnad. Hur har halloween och allhelgonahelgen blivit så spretig och vad är vad?
– Förr var det pumpor som skrämde de döda och ljus som ledde dem till graven, berättar Domkyrkokaplan Ulf Lindgren. – Nu är det tid för att tänka på existensen och döden, säger Philip de Croy, thanatolog.
Ulf Lindgren berättar:
– Halloween som vi har fått från USA är en irländsk grej. Ganska mycket av det som kommer från USA är irländskt från början. De behöll mycket medeltida saker som exporterades med flyktingarna på 1800-talet. Och sedan har det via Hollywoods skickats tillbaka och vi tänker ”Ooo, vad spännande och annorlunda det här var”, säger Ulf Lindgren, som är domkyrkokaplan i Storkyrkan i Stockholm.
DET HALLOWEEN
vi känner igen med utklädda barn och bus är ganska typiskt för medeltidens olika riter. Det har egentligen ingen religiös koppling, utan fungerade mer som en ventil i det i övrigt så hierarkiska samhället.
– Barnkungen och barndrottningen kröntes och dårar fick undervisa och så där. Flera gånger per år hade man saker där allt skulle vändas uppochned –barn skulle vara kungar,
kungar skulle vara narrar, män skulle vara kvinnor och tvärtom. Så det var ett sorts socialnormbrytande dygn då allt skulle vara annorlunda. Det var väldigt poppis och det här hade vi i stora delar av Europa, säger Ulf Lindgren.
SAMTIDIGT ÄR halloween med sina spöken, gengångare och farliga väsen en keltisk, förkristen historia. Man trodde att de döda var ute under somrarna och att de sedan behövde guidas tillbaka till sina gravar.
– Det var därför man behövde ha ljus på gravarna – så att de skulle veta var de skulle ta vägen. Och man behövde ha pumporna för att de skulle skrämmas så att de inte gick in i husen. Så det blev ett navigeringssystem med lyktor, pumpor och ljus. Man kan säga att halloween har ett uttryck från något slags gammaldags kristen folklighet och å andra sidan något som inte alls är kristet. Och sedan har det här då slagits ihop, vilket gör att den här helgen har blivit jättekonstig.
Philip De Croy är Sveriges enda thanatolog, som studerar och föreläser om åldrandet och döden.
ALLA helgons dag är däremot en dag tillägnad de helgon som inte fick plats i den vanliga kalendern – de som inte hade sina egna dagar. – Småhelgonen som blev över klumpades ihop. De som gör några bra grejer men som är ganska vanliga, de fick den här dagen och därför blev dagen också ett uttryck för att vi alla
har det heliga i oss. Vi är alla lite heliga, vi som lever nu. Alla helgons dag har varit en helgdag från början men rent fysiskt skrevs den in som en helgdag på 800-talet och placerades runt den 1 november. Den har flyttats runt lite, men innehållet har varit detsamma.
HUR KOM
döden in i det här då?
– Döden
har inget med det att göra. Men döden kom in för att dagen efter, på söndagen, alla själars dag, handlar det om de som har dött. Och eftersom vi i Västeuropa är väldigt förtjusta i aftnar, vi börjar tjuvfira dagen innan, så blev det så att man tänder ljusen på lördag eftermiddag. Men egentligen är det söndagen vi pratar om. Vi tjuvstartar söndagen på lördag och därför tror vi att lördagen handlar om döden.
Ulf Lindgren är domkyrkokaplan i Stockholms domkyrkoförsamling.
»Man kan säga att Halloween har ett uttryck från något slags gammaldags kristen folklighet och å andra sidan något som inte alls är kristet.«
Men söndagen, alla själars dag, handlar om död, minnen och sorg. Så hur ska vi få ihop bus och skoj med helgon och sedan även död?
– Det är svårt att försöka göra nån slags logik i det här och förbjuda. För -
bjuder man så blir det spännande. Varje sak får vara, men inte samtidigt. Ljuset på kyrkogården är inte en pumpa, utan den får vara kvar hemma i trädgården och ljuset för farmor är ett gravljus. Och i dag tänder vi inte ljuset för att farmor ska hitta till sin grav utan det är snarare ett uttryck för att vi kommer ihåg. Men det är en helt ny tolkning och den har aldrig varit så från början, säger Ulf Lindgren.
ATT ÖVERHUVUD
TAGET tända ljus i ceremonier har vi inte gjort i Sverige i mer än drygt 50 år. Men på dessa år har ljusen blivit ett uttryck för en inre andlighet, minnen, sorg och hopp. Ulf Lindgren menar att ceremonier förändras i takt med att tiden och samhället förändras. Numera lever du ofta på en plats där inga av dina släktingar har bott och då finns det kanske inga synliga minnen av dem heller. Så behovet att skapa en rit för sorg, saknad och minnen blir en annan.
– Det är inte alls ovanligt att när de står där på gravarna och tänder sina ljus pratar de inte bara om farmor. Rätt vad det är så pratar de om sig själva: ”När jag dör så vill jag kremeras och ligga där och jag ska inte ligga där”. Det blir ett slags tillfälle för samtal om framtiden och inte bara det förflutna. Och om döden om de vågar det, det är inte lika självklart. Men åtminstone om begravningar och gravplatser.
Och Ulf upplever att dessa frågor är viktiga. Det är många som vill på ett sätt
men är rädda att såra sina nära och kära för att de vill annorlunda.
Vad beror det då på?
– Vår inneboende känsla av att vi vill höra till, även när vi är döda. Man kanske tänker att om jag är här så kommer de besöka mig och då koms jag ihåg. Om jag bara strös i en buske så försvinner jag. Många vill bli ihågkomna, säger Ulf.
SÅ ALLA SJÄLARS DAG har blivit en viktig dag för livets och dödens frågor?
– Det har blivit en existentiell bearbetningsdag. Vi pratar om det förflutna och om framtiden, sånt som är viktigt och besvärligt, men som vi kan göra den dagen. För vi ställer det framför oss. Man kan säga ”jag vill förresten inte bli kremerad”. Det kan man inte säga vid köksbordet eller på en middagsbjudning. Men det kan man när man står vid graven och man hoppas att
familjen hör, även om man inte pratar så högt, för då blir det obehagligt, ler Ulf Lindgren.
Philip de Croy berättar:
– Det är inte alltid lätt att vara människa. Vi och världen prövas av krig, flyktingkatastrofer, pandemier och klimatkris. Dessutom kan vi drabbas av sjukdomsdiagnoser som utmanar livet självt. Därför tror jag att varje tillfälle att samlas och fira livet är viktiga och då även de liv som har varit, säger thanatologen Philip de Croy.
Han menar att allhelgona helgen är ett tillfälle i vår tid, då vi får möjlighet att samlas, minnas och glädjas över de liv som funnits och det liv vi har och de liv som funnits. – Jag tänker på dessa högtider som festdagar för livet själv, men som sker genom dödens språk. För på den ena dagen får man närma sig döden i sin nakna sorg och på den andra kan vi i tacksamhet fira både liv som är och som varit. Så blir det två sidor av samma mynt.
PHILIP DE CROY tycker
inte att det är ett problem att så många blandar ihop dagarna under allhelgona -
»
Därför tror jag att varje tillfälle att samlas och fira livet
är viktiga och då även de liv som har varit.«
helgen med halloween. Han ser att de tre olika dagarna alla har sina syften.
– I skuggan av allt elände måste vi få leka, klä ut oss och löjla oss. Det är som gamla tiders karnevaler där allt vänds upp och ner och där all oro får pysa ut. De tre dagarna tar inte ut varandra utan berättar olika berättelser om livet och om döden.
En dag får vi samlas för att tända ljus för mormor och hedra hennes minne. En annan dag får vi gå de kyrkomödrar och kyrkofäder som har gått före till mötes och en tredje dag får vi klä ut oss och löjla oss.
VAD SKER DÅ i vårt samhälle, som blir mer sekulariserat och befolkningen kommer längre och längre från kyrkan? – Genom tid och rum är det kyrkan som bär vårt språk för det existentiella och för döden. Här finns riterna, sakramenten, själavården och traditionen. Genom sekularisering-
en förlorar vi detta språk men också arenorna för goda existentiella samtal. Var får man nu närma sig existensens början och slut? När får man prata om det djupa och innerliga? Dessa livsviktiga samtal har ingen given plats i det sekulära samhället jämte allt prat om karriär, status och vardag, säger Philip de Croy.
HAN MENAR att det både finns risker och möjligheter med sekulariseringen. Dels kan den öppna upp för människor att ha en större frihet och inte begränsa människor, dels finns risken att vi förlorar språket och de existentiella samtalen.
– Människor i alla tider, kulturer och livsåskådningar har tvingats fundera över sin egen dödlighet. Någonstans, om bara så lite som ett par dagar per år, måste vi få låta det pysa ut. Vår oro, vår förhoppning, vår ängslan och våra tankar kring existensens slutpunkt. Döden handlar om livet själv och därmed om tacksägelse för de liv som varit, säger Philip de Croy.
Foto: Mark Boss
PHILIP DE CROY
Foto: Josefin Casteryd/Ikon
»Ta en varm kopp och håll den i dina händer. Låt värmen symbolisera Guds kärlek som värmer din själ.«
Foto: Joanna Kosinska
Sett på våra sociala medier
KONFIRMANDUPPTAKT
”Vilken härlig dag! Vi började med konfirmandupptakt (högmässa och föräldramöte) i Överjärna kyrka. Vi har idag skrivit in 70 konfirmander. Det är fantastiskt att så många ungdomar vill konfirmera sig! Under eftermiddagen hälsade vi 15 nya ungdomsledare välkomna till ungdomsledargänget. Vi har idag cirka 35 ungdomsledare. Vilken fantastisk höst vi har framför oss! / Hälsningar Annelie, Ove, Annica och Laila.”
BODA BORG
”Idag åkte 80 ungdomar till Boda Borg!” /Hälsningar Annelie och Annica
Proppfull buss på väg till Boda Borg i Oxelösund.
Konfagänget – Annelie Avengaard, Annelie Wagnefors och Ove Nyman.
Överjärna kyrka fylld till bristningsgränsen när det var dags för konfaupptakt.
STÄMNINGSFULLT. Foton från ljusfesten på Överjärna kyrkogård 2023. Ljusinstallationerna har blivit en tradition på allhelgona. Foto: Qlara Hultman Linell
≈ ≈
Varde ljus på kyrkogården
LÖRDAG 2 NOVEMBER
Alla helgons dag
LJUSINSTALLATION
Överjärna kyrkogård 16.00–20.00
Mattias Schneider och Tobias Fredricson ordnar likt tidigare år stämningsfullt ljus. Varmt välkommen att besöka kyrkogården.
Koll av kulturgravar pågår.
Foto: Maria Rosenfågel
På spaning med kulturgravar i fokus
MARIE
Ljungsten, kyrkogårdsarbetare berättar:
”I oktober hade vi besök av Annmarie Christensson och Kajsa Jagare från Acta konserveringscentrum. Det blev en rundvandring på Vårdinge kyrkogård för att titta på våra kulturgravar med järnstaket, järnkors och andra detaljer i metall.
ANNMARIE är konservator inom metall, kyrkliga och kulturhistoriska material och arkeologi och Kajsa är
metall konservator. Besöket gick ut på att inventera behovet av restaurering och få kunskap om skötsel av dessa gravar, då de har ett kulturhistoriskt värde. Skötsel kan innebära att rengöra kedjor, stolpar och andra detaljer från mossa och lav som kan hålla fukt och därigenom orsaka skador på gravarna.
STÖRRE åtgärder som restaureringar behöver göras av stenkonservator, metallkonservator och smed. Det kan röra sig om ytbehandling och blästring, sprucken sockel och rikta gravsten. Vi på kyrkogårdsförvaltningen
kommer att få tillbaka ett åtgärdsprogram med skötselinstruktioner för dessa gravar, så vi vet hur vi kan ta hand om våra kulturgravar på rätt sätt, vilka redskap vi får använda samt rengöringsmedel. Det var ett givande besök!”
Marie Ljungsten, kyrkogårdsarbetare Järna-Vårdinge pastorat
FAKTA: VAD ÄR ETT KULTURHISTORISKT
VÄRDE
» Värde som en miljö/objekt har utöver nyttovärde och ekonomiskt värde
» Berättelser om det förflutna som är viktiga för vår samtid och framtid
» de är konsthistoriskt eller stilhistoriskt värdefulla
» de är tidstypiska i dekorutförandet
» de är hantverksmässigt eller tekniskt värdefulla.
En av kulturgravarna på Överjärna kyrkogård.
INSPEKTION. Besök från Acta konserveringscentrum.
Foto: Maria Rosenfågel
KYRKOGÅRDSVANDRING
Gå kulturgravsvandring!
PÅ PASTORATETS tre kyrkogårdar finns många intressanta personer gravsatta. Alla de som
levt före oss har gjort sina speciella avtryck. Varje person som ligger begravd bär en historia. Kyrkogårdsvandringen är ett sätt att levangegöra dessa människoöden. Kolla in den: www.svenskakyrkan.se/ jarna-vardinge/ kyrkogardsvandring
Maria Rosenfågel, kyrkogårdsadministratör:
”Gröna skyltar på graven betyder att vi söker anhöriga till de gravsatta. De skyltade gravarnas gravrätt kommer att återtas av pastoratet om ingen
hör av sig.
Kvarvarande gravplatser kan komma att upplåtas på nytt.”
FORTSÄTTNING
FRÅN SID. 3
... VAD HÄNDER, vad blir det, finns det en fortsättning? Eviga frågor som säkert funnits från början och som säkert kommer finnas till slutet. Frågor som kryper närmre när vi drabbas på något sätt eller när vi vandrar runt på en kyrkogård. Kyrkogårdar som just nu lyser av brinnande ljus. Små ljus som trotsigt lyser upp i novembermörkret. Och vi kan också ana Jesu ord: ”Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande.”
NÄR VI SÅ kanske går bland de döda, ser de trotsiga ljusen och låter Jesu ord fylla oss. Då får vi kraft att börja leva för de levande och då blir vi en hoppets kyrka!
Per Kristiansson / Tankar inför helgen/ Svenskakyrkan.se
amen
Snabbaste
kanelbullarna
Ont om tid och fikagäster på ingång? Då är de här kanelbullarna gjorda på smördeg perfekt knep att ta till. Mums till en kopp kaffe!
6–12 stycken
Ingredienser:
250 g färdig smördeg, på rulle
50 g smör, mjukt
3 msk strösocker
1 msk kanel
1 ägg Pärlsocker
Sätt ugnen på 225 grader. Rulla ut smördegen. Blanda det mjuka smöret med kanel och socker i en skål. Bred över hälften av smördegen, långsidan. Vik ihop degen på mitten, längs med längden. Skär i sex remsor. Tvinna remsorna och snurra ihop till bullar. Lägg bullarna på en plåt med bakplåtspapper. Vispa ägget och pensla över bullarna. Strö över pärlsocker. Grädda i 10 15 minuter, tills bullarna fått fin färg.
Recept: Sophie Ekman/Verbum.
Foto: Eva Hildén
Månadens foajékonst i församlingshemmet
YVONNE MARTÉNG ställer ut sin konst i Överjärna församlingshems foajé under november: ”Jag arbetar främst med äggoljetempera; dess förmåga att avge ljus tilltalar mig, liksom hantverket att blanda färgen. Akvarellmåleri är ett annat uttryck.
Nyckelord i mitt arbete är enkelhet, närvaro och färgens kraft.”
JärnaVårdinge pastorat
VÅRDINGE, YTTERJÄRNA & ÖVERJÄRNA FÖRSAMLINGAR
TELEFON
08-551 747 20
ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN & TELEFONTIDER
Måndag 10.00–12.00
Tisdag 10.00–12.00
Torsdag 10.00–12.00
Övriga tider bokas i förväg.
ADRESS
Kyrkvägen 10, 153 32 Järna
WEBB & E-POST
svenskakyrkan.se/jarna-vardinge jarna-vardinge.pastorat @svenskakyrkan.se
PRÄSTER
Ove Nyman, 08-551 782 03
Annica Avengaard, 08-551 782 07
DIAKON
Laila Larsson, 08-551 782 11
KYRKOGÅRD
Maria Rosenfågel, 08-551 782 14
Maja Rosenfågel, 08-551 782 25
REDAKTÖR MÅNADSBLADET
Linnéa Malmborg, 08-551 782 01 linnea.malmborg@svenskakyrkan.se
Skribent om inget annat anges: Linnéa Bilder om inget anges: Unsplash