Bergsmannen 2017 nr 6

Banar väg för fossilfri framtid Intervju med Isabella Lövin Adam Lundin tar över gruvföretag i Sydamerika Vässar tekniktjänsterna för gruvindustrin

visionär ledare tar täten 06 2017

ANNONS SANDVIK OPTIMINE VISUALISERAR GRUVDRIFTEN

2

OptiMineTM är en modulbaserad informationstjänst som ger en vy i realtid över gruvbrytningen under jord. Den kan användas för alla slags gruvapplikationer och hela den mobila maskinflottan, även för utrustning som levereras av andra tillverkare. Tjänsten har verktyg för realtidsspårning och produktionsstyrning av både manuell och automatiserad gruvdrift.

OPTIMERA GRUVBRYTNINGEN MED OPTIMINE TM.

MINING.SANDVIK.COM

Innehåll 06 2017 4 Ledare: På god väg mot en fossilfri framtid Kalendarium

6 Aktuellt 14 Intervju: Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret.

Visionär tar täten med stålindustrin i ryggen

17 Återhämtning – ordet för dagen när World Steel Association firade 50 år. Kolumn av Henric Borgström

18 Möte med Adam Lundin, Monica Quinteiro och rörelse bland börsbolagschefer

22 Intervju: Isabella Lövin, klimatminister.

Världens första fossilfria välfärdsland

27 Ursäkt från Kobe Steel inte nog 28 ÅF vässar tjänsterna för gruvindustrin 31 Koppar högt värderad efter uppgång.

Kolumn av Anton Löf

32 Metallpriser 33 Stålindustrin satsar på digital utveckling 34 Börsöversikt 36 Från kriget i Syrien till geologisk samling på SGU i Uppsala

38 Jernkontorets annaler: Succé för Ståldagen 2017

41 KTH, materialvetenskap: Studier i verkligheten på Sandvik

42 Bergsbladet: Upplevelser på anrikt smältverk och Inblick i meteorologins magiska värld

44 Mikael Brunner In Memoriam 46 Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

3

Ledare

På god väg mot en fossilfri framtid Ståldagen har snabbt blivit en levande arena för möten och samtal. Här samlas representanter för stålindustrin, organisationer och forskning för att diskutera formerna för framtidens stål- och metallindustri.

Med årets huvudtema var det naturligt för branschorganisationen Jernkontoret att bjuda in ministern för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Isabella Lövin, som både har rötterna i bruksorten Avesta och brinner för miljöfrågan. Hon gjorde i sitt huvudtal klart att framtiden redan är här. Klimatet är akut hotat och det är bråttom att ställa om. Inte minst gäller det produktionen av malmbaserat stål, som står för en betydande del av branschens fossilutsläpp. För att industrin ska kunna göra de tekniksprång som krävs för att göra omställningen möjlig satsar regeringen 300 miljoner kronor om året på delfinansiering av olika utvecklingsprojekt.

Stödet kompletterar innovationsarbetet som redan görs inom företagen. För den utanförstående är det nog en överraskning att stålindustrin redan har gjort sin hemläxa och genomgått en mental omställning. I visionen för 2050 siktar branschen på att företagen endast ska leverera samhällsnyttiga produkter. Även om det lär ta tid att implementera ny fossilfri teknologi, och fasa ut den gamla produktionsapparaten, delar industrin och regeringen idén om en fossilfri framtid. Det gör det plötsligt möjligt att se att regeringens vision om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland skulle kunna bli verklighet.

I sista numret av Bergsmannen för det här året ges en inblick i temat, bland annat i intervjuer med Jernkontorets visionäre vd, Bo-Erik Pers, som har hela stålbranschen i ryggen, och klimatminister Isabella Lövin. Här får vi också möta människor i rörelse, till exempel den tredje generationen i familjen Lundin, Adam Lundin, som nu tar över ansvaret för det kanadensiska gruvföretaget Filo Mining med verksamhet i Sydamerika, och Boliden Rönnskärs nya platschef Monica Quinteiro, första kvinnan på posten efter femton män. Här ingår också nyheter, en börsöversikt och en analys av kopparmarknaden. Och mycket annat.

Anders Ström Chefredaktör

30

Kalendarium

Magasinets årgång: 201

Redaktion Publisher och ansvarig utgivare Carl Christer Carlson carlchrister.carlson@formatpublishing.se 076-555 79 53 Chefredaktör Anders Ström anders.strom@formatpublishing.se Art Director Jessica Nyström/Dzign jessica@dzign.se Annonser Richard Svensk, 070-890 05 67 richard@kontaktmedia.se Tryck Exakta Print, Malmö Kundtjänst/prenumeration Pressdata 08-799 63 97 bergsmannen@pressdata.se Prenumeration Bergsmannen ges ut 6 ggr/år Prenumeration Sverige ett år (sex nummer) 345 kronor, två år (tolv nummer) 650 kronor, övriga Norden ett år 500 kronor, övriga världen ett år 875 kronor.

Utgivare Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 114 34 Stockholm Bankgiro 375-4587 ISSN 1284-6448 Förlagets titlar Affärsplats, Bergsmannen, Easy South, Färg, Möbler & Interiör, Kungens Kurva Magasinet, Nordic Steel & Mining Review, Vin&Bar

30 nov – 1 dec 2017, Jernkontoret: Value creation by digitalization in the metals industry.

Jernkontoret och Metallinjalostajat arrangerar ett seminarum i Stockholm, där olika aspekter av digitalieringen inom stål- och metallindustrin i Sverige och Finland kommer att diskuteras.

7 december, Jernkontoret: Utmana normer – stavmixer möter borrmaskin.

Metallkvinnor bjuder in till en spännande nätverkslunch där Karin Ehrnberger, doktor i produkt- och tjänstedesign, berättar om sin normkritiska doktorsavhandling.

Omslagsfoto Rickard L Eriksson

19 december, Verket: Avestasamtalen 2017.

Avestasamtalen samlar näringslivet, facken, politiken och chefer i offentlig sektor för samtal som ska bidra till den fortsatta utvecklingen av svensk basindustri.

Denna gång ligger fokus på digitaliseringen. Är den ett hot eller en möjlighet?

4

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

www.bergsmannen.se

inventive thinking.

ANNONS

Your business - our mission. Regardless of your needs we offer you our gathered experience and creative mindset. Improving and developing processes is the core of what we do.

Ideas become solutions.

5

Aktuellt

Stororder på navelsträngsrör till Sandvik Sandvik har skrivit avtal för leveranser av sömlösa rostfria rör för tillverkning av 250 kilometer navelsträngsrör. Rören ska länka samman en undervattensinstallation med en befintlig offshoreplattform. Värdet på kontraktet är omkring 700 miljoner kronor och leveranser kommer att genomföras i slutet av 2017 och under första halvåret 2018.

– Vi är mycket stolta över att vara utvalda som rörleverantör för detta prestigefyllda kontrakt, säger Michael Andersson, chef för produktområdet Tube inom Sandvik Materials Technology.

Ordern stärker Sandviks position som tillverkare av sömlösa rostfria rör, ”umbilicals”, navelsträngsrör. Det är ett system som används för att transportera energi, data och vätskor mellan installationerna på havsbotten och till anläggningarna på havsytan. I den aktuella affären har parterna kommit överens om att inte uppge namnet på projektet eller kunden. Ordern bokas under fjärde kvartalet 2017, skriver Sandvik i ett pressmeddelande.

Foto: Sandvik Materials Technology.

Stålinnovation framtagen på R&Davdelningen i Hofors Den senaste innovationen från Ovakos forskare i Hofors är ett nytt hybridstål. Stålsorten är så pass hård att den kan användas i kullager. Stålet tål dessutom högre temperatur och längre nötning och förslitning utan att materialet går sönder. Egenskaperna gör att stålet exempelvis skulle kunna göra dieselmotorer effektivare med lägre bränsleförbrukning och medföra mindre utsläpp, menar forskarna i Hofors.

Börsnotering Ovako Ovakos ägare riskkapitalbolaget Triton siktar på att börsnotera ståljätten, skriver Dagens Industri 20 oktober. Enligt tidningens källor planeras för en notering under 2018 och samtalen med olika banker pågår för fullt. Börsnoteringen har aktualiserats i samband med ljusare tider för stålsektorn och en kraftig resultatökning för Ovaka på grund av högre försäljning och sänkta kostnader.

Triton köpte tre fjärdedelar av Ovako 2010. Det är inte första gången det ryktas om börsnotering för stålföretaget.

Foto: Ovako.

6

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

25 år med kvalitet -alt til pukkverk

Allt till tvättanläggning våtsikting og materialehandtering

ANNONS

tvättsikter

logwasher

avvattning

cykloner

sedimentering

filterpress

Vi leverer komplette vaskeanlegg

Anlegg levert Franzefoss Vinterbro 2016

Scandia Maskin Tel (+47) 32 21 00 50

post@scandiamaskin.no

7

Tel (0) 76 627 7881

www.scandiamaskin.no

Aktuellt Stål 100 procent återvinningsbart Jernkontoret lanserar kampanjen ”Stål är 100% återvinningsbart”.

Enligt en undersökning som Jernkontoret låtit genomföra vet mindre än halva befolkningen att stål är helt återvinningsbart, och organisationen vill nu öka kännedomen om stålets cirkulära egenskaper genom att föra ut budskapet på bred front.

Skärspån, Scana Steel Björneborg AB. Foto: BildN.

Höganäs expanderar i USA Höganäs har öppnat en ny anläggning i North Carolina i USA där ett 60-tal personer ska arbeta med bolagets satsning på rening av vatten och jord med hjälp av metallpulver. ”Vår reningsteknik, där pulver tillverkat av återvunnen metall spelar huvudrollen, behövs i samhället. Vi kan och vill bidra till att fler mäniskor får tillgång till dricksvatten”, säger Fredrik Emilson, vd för Höganäs till Processnet.

SSAB siktar på att bli fossilfritt 2045 Luleå SSAB ska vara helt fossilfritt till 2045, och till 2025 ska företaget uppnå 10 miljoner ton i årlig koldioxidbesparing för sina kunder.

Det meddelade SSAB i samband med att företaget släppte sin rapport för tredje kvartalet.

– Vi är redan en föregångare i många avseenden och vi vill behålla den positionen i framtiden. Hållbarhetsfrågan omvandlar hela stålindustrin och det krävs omfattande åtgärder för att minska klimatförändringarna, säger Martin Lindqvist, vd för SSAB. SSAB:s nya mål är ambitiösa, men företaget satsar medvetet på att nå dem. För att uppnå målen krävs det ansträngningar i hela organisationen och samarbete med staten, forskningsinstitut, universitet och andra partner, menar Lindqvist. Och det ligger en hel del i det. Samverkan är nyckeln till framgång.

8

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Introducing‌

RHI

The driving force of the refractory industry RHI and Magnesita.

A new global leader in refractories.

Find out more at rhimagnesita.com

9

Aktuellt

Gyllene ägg vinnare av Stålbyggnadspriset Konstnärsduon Bigert & Bergströms äggformade bastu, Solar Egg, har tilldelats Stålbyggnadspriset 2017. I juryns motivering omnämns konstobjektets koppling till Malmfälten i Kiruna och Gällivare. Bigert & Bergström har inmutat ett eget område inom den svenska samtidskonsten som kombinerar konceptuella uttryck med samhällsdebatt och miljöaspekter. Ägget är tillverkat av guldfärgad rostfri spegelplåt. Den fasetterade formen bryter upp omgivningen som den reflekterar i en mängd spegelbilder. ”Landskap, gruva, stad, himmel, sol och snö samsas här i en fragmenterad bild som leder tankarna till den komplexitet som diskussionen om klimat och hållbar samhällsbyggnad omfattar”, skriver konstnärerna själva i presentationen av konstobjektet. Inte minst är verket aktuellt i samband med flytten av en stad. Äggets interiör är utformat av trä och temperaturen i ägget pendlar mellan 75° och 85° Celsius. Verket är en del av konstnärernas arbete med att inkludera klimatet i konsten som inleddes 1994 med Klimatkamrarna. Stora delar av konstnärernas verk visas under vintern på konsthallen Artipelag på Värmdö utanför Stockholm. Bastun, som är flyttbar, har placerats vid Luossabacken i Kiruna, Sveriges nordligaste stad. Beställare är Riksbyggen som har avtalat med LKAB om att bygga omkring 250 bostadrätter under tio år.

Solar Egg, 2017. Foto: Jean-Baptiste Béranger.

Industrin vill ta ansvar för Bergsskolan Bergsskolan i Filipstad gick i konkurs den 19 september trots att skolans studenter är eftertraktade hos industriföretag över hela landet. Därför meddelar nu flera tunga aktörer att de är beredda att agera för att säkra den anrika skolan.

– Den här konkursen är extra allvarlig eftersom vi ser ett ökat behov av kompetensförsörjning. Bergsskolan spelar en viktig roll här, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

Bristen på rätt utbildade medarbetare riskerar att bli en flaskhals för stålföretagen och verksamheter inom gruvnäring och byggindustri.

Bergskolans konkurs har därför väckt oro hos branschorganisationerna Jernkontorets och Svemins medlemmar. Tillsammans med SSAB, Uddeholms AB, LKAB, Boliden, Luleå tekniska universitet och Filipstads kommun disku-

10

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

terar nu branschorganisationerna möjliga lösningar för Bergsskolan.

De 127 studenterna som i dag läser på Bergsskolan har fått besked om att de kommer att kunna fortsätta sina utbildningar som planerat.

Den akademiska huvudmannen Luleå tekniska universitet har planerat för intagning hösten 2018 med målet att forsätta som Bergsskolans akademiska samverkanspart.

– Som Sveriges gruv- och ståluniversitet är vi stolta över att vara med och planera för att säkra framtiden för Bergsskolan och på så sätt trygga industrins kompetensbehov, säger Erik Höglund, t.f. rektor för Luleå tekniska universitet.

Arbetet för att skapa förutsättningar för den nya Bergsskolan pågår för fullt och planerna ser ut att kunna presenteras före årets slut.

INGET STÅL UTAN KALK! KONTAKTA GÄRNA:

Jan Olars, tfn 010 476 25 81 www.nordkalk.com

Member of Rettig Group

Bergborrning & Sprängning

LIFA har stort lager och snabb leverans i hela Sverige Kontakta oss för mer information Växel: 023-790 560 Email: info@lifa.se order@lifa.se www.lifa.se Ni kan även hitta oss på Facebook och LinkedIn

Utrustning för berg & demolering

Aktuellt

Drömfabriken till Skellefteå Svensken Peter Carlsson presenterade under en presskonferens i oktober Northvolts storslagna planer för en jättelik batterifabrik i Skellefteå (utveckling och testproduktion i Västerås) 2020–2023. ”Skellefteå är enormt stark inom basindustri, gruvindustri och ett bra återvinningskluster. Namnet Northvolt 1 är en indikation på att vi, om omställningen till el blir så stor som vi tror, ser en möjlighet för fler fabriker längre fram”, sa Peter Carlsson på presskonferensen i Skellefteå där projektet presenterades. Även näringsminister Mikael Damberg deltog. Han menade att ”Det här är inte bara ett viktigt besked för de här kommunerna. Det är ett viktigt besked för hela Sverige och Europa”.

Northvolts batterifabrik är ett mycket omfattade projekt som ska ge uppemot 3 000 personer arbete. Produktionen ska ta fram litiumjonbatterier, framför allt till elbilar. Projektet leds av Peter Carlsson som tidigare jobbat som logistikchef på Tesla och målet med Northvolt är att bygga världens ”grönaste” batteri med förnybar el.

Ansök om Swedish Steel Prize 2018

Northvolt.

Sefströmsmedaljen tilldelas Jan-Olov Wikström Svenska Bergsmannaföreningen har beslutat tilldela Jan Olov Wikström 2017 års Sefströmsmedalj för sitt förtjänstfulla arbete inom svensk och internationell bergshantering. Han är den sjunde mottagaren av medaljen och den första från Luleå Tekniska Universitet. Ur motiveringen: ”Jan-Olov Wikström har i sin gärning som driftledare, projektledare, forskare samt lärare lämnat avgörande bidrag för att höja kunskapsnivån framför allt gällande järnframställning i Sverige.”

12

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Ansökningstiden för Swedish Steel Prize 2018 har börjat. Har du utvecklat en unik och banbrytande stålprodukt eller en lösning som är positiv för branschen? Kanske en process eller metod som tar oss alla till en ny nivå? För den som känner igen sig är det dags att skicka in ansökan. I nära 20 år har Swedish Steel Prize varit en ikon i stålbranschen. Swedish Steel Prize har uppmärksammat och belönat små och stora företag, institutioner och individer som har utvecklat innovativa metoder eller produkter som utnyttjar höghållfasta, slitstarka och andra premiumståls fulla potential.

Vinnaren 2017 var Kiruna Wagon som skapade Helix Dumper, ett innovativt och hållbart vagnsystem som är mer effektivt och flexibelt än andra malmvagnar på marknaden.

Bland de sökande väljs fyra finalister ut och till sist utses en vinnare av en oberoende, professionell jury som söker efter ansökningar som sticker ut och inspirerar.

Vinnaren av Swedish Steel Prize tillkännages den 24 maj 2018 i Stockholm. Vill du ha mer information och skicka in ansökan? Besök steelprize.com för mer information. Ansökan ska skickas in senast 1 februari 2018.

Handplockat T Knutsson erbjuder ett brett urval av isolering och eldfasta material för järnoch stålindustrin. Vi bedriver även agenturförsäljning av valsar, ugnar, stål- och valsverksutrustning.

AB

VA L

G

T K

N

Vår filosofi är enkel. Vi står för ett noggrant urval.

M E D OMS

OR

T

UTSSON

När du köper våra produkter kan du känna dig trygg och säker, eftersom vi kan marknaden bättre än någon annan och har valt ett högkvalitativt sortiment utifrån vår spetskompetens inom området. Det är vår kvalitetsgaranti till dig som kund. www.tknutsson.se

visionär tar täten med stålindustrin i ryggen

Bo-Erik Pers tar Jernkontorets uppdrag på fullt allvar. Han brinner för den svenska stålindustrins utveckling, och är beredd att göra allt som krävs för att driva på omställningen till en mer hållbar produktion. Både för att göra världen bättre och för att skapa möjligheter till nya affärer för stålföretagen.

Text: Anders Ström Foto: Rickard L. Eriksson 14

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Jernkontorets vd heter sedan 2010 BoErik Pers. Då lämnade han stålföretaget SSAB i Borlänge efter mer än 20 år för stålindustrins anrika branschorganisation. Sedan dess har det varit full fart framåt, inspirerande och utvecklande år för alla parter.

Bo-Erik är civilingenjör med inriktning mot maskinteknik och utbildad i marknadsföring och ledarskap. Steget från de första åren på 1980-talet med tekniska beräkningar hos lastbilstillverkaren Scania till de sista uppdragen som vice vd på SSAB Emea och marknadsdirektör på SSAB Tunnplåt är inte så långt som man kan tro. Länken är stålet, som löper som en röd tråd genom karriären med en glöd som aldrig har tappat i intensitet: – Jag älskar den här branschen. Kulturen och människorna är så inspirerande. Det finns mycket självförtroende och framåtanda inom stålindustrin. Det gillar jag. Själv är jag teknikoptimist, även om branschen har både möjligheter och utmaningar framför sig.

Jernkontoret har rötterna i 1700-talet, men är en ovanligt pigg och framåt branschorganisation. Utveckling är i fokus. Organisationen är hyggligt lättmanövrerad med inte mer än 20 medlemsföretag. Ändå rör sig varje år omkring 750 personer från stål- och metallindustrin i

lokalerna på Kungsträdgårdsgatan 10 i Stockholm. Kontoret tronar bakom en tung, svart järndörr av symboliska mått, men där inne är det ljust och luftigt. Verksamheten är framtidsinriktad och allt annat än bakåtsträvande: – Vi vill driva på utvecklingen av stålindustrin och är en arena för utbyte, samtal och gemensamma beslut för branschens bästa. Det är rörande att vi fick så starkt gensvar från deltagarna efter Ståldagen. Hela branschen fanns ju representerad där. Och jag känner de flesta personligen. Det är en förmån för mig.

Bo-Erik uppskattar att Jernkontoret har en given plats i stålindustrins centrum och att organisationen spelar en huvudroll i den ständiga utvecklingen av en konkurrensutsatt bransch där många av företagen är världsledande inom sina nischer. Om ledare och experter på Jernkontoret ska kunna bidra till verklig utveckling inom stålindustrin måste man också bli lyssnad på. Och det blir man: – Vi blir starka av att ha hela stålindustrin i ryggen. När vi satsar får det verklig kraft. Vi har nära till företagen och en levande dialog. Företagens representanter är bra på att lyssna och ge respons. Det är hela tiden ett givande och tagande.

Regeringens agenda för ett fossilfritt Sverige och initiativet Industriklivet, som syftar till att ge ekonomiskt stöd till innovationer och projekt som kan leda till tekniksprång och minska utsläppen inom stålindustrin, har tagits emot med öppna armar av stålindustrin: – Jag tror att vår positiva inställning till en mer hållbar stålindustri förvånade en del politiker och myndighetsföreträdare. Tidigare har vi varit mer reaktiva, men i dag vill vi vara aktiva och vara med och driva på utvecklingen. Stålindustrin strävar efter att minska koldioxidutsläppen successivt och vår vision är att företagen ska leverera endast samhällsnyttiga produkter från 2050.

Det går väl i linje med regeringens höga ambition när det gäller miljö och klimat.

Diskussioner och aktiviteter inom stålbranschen har redan varit igång i ett antal år.

Företagen utvecklar löpande energieffektivare och mer klimatvänliga tillverkningsmetoder och produkter. Men det finns mer att göra. Stålindustrins utsläpp av koldioxid står i nästan direkt relation till produktionen av malmbaserat stål.

Verklig fart i hållbarhetsarbetet fick man när Jernkontoret tillsammans med stålföretagen presenterade sin nya vision för nära fem år B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

15

att ställa om. Det är en långsiktig satsning och man får inte vara naiv när det gäller hur snabbt det är möjligt att göra omställningen. Så länge stålföretagen har anläggningar som fungerar kommer de att använda dem, även om de samtidigt måste utveckla nya sätt att producera med mindre utsläpp. Jag är till exempel glad för SSAB:s framsynthet när det gäller att verka för att man ska byta ut kol mot vätgas. Det ligger helt i linje med framtidens produktion. Och de är inte ensamma bland stålföretagen.

sedan. Det ledde till en tydligare riktning mot en mindre fossilberoende produktion, återvinning och miljöförbättrande åtgärder vid tillverkningen och hos slutkunderna: – Jag tror att visionen bidrog till att skynda på den mentala omställningen inom stålbranschen mot en klimatvänligare produktion.

Jag är stolt över det mod som företagens representanter visade när beslutet togs. Det är ett tungt åtagande, men det är en nödvändig förändring. Det handlar ju om hur vi i stålbranschen ser på oss själva och hur vi vill bli sedda. Det finns ingen anledning att inte tro att slutsatserna som FN:s klimatråd har kommit fram till är de riktiga.

Klimathotet är en realitet. Inom stålindustrin måste vi göra vad vi kan och ta ansvar för det.

Bo-Erik menar att den svenska stålindustrin borde hålla fast vid produktion och försäljning av avancerat stål av hög kvalitet. Det är svenskt ståls signum. Det är en fördel för svenska stålföretag om de fortsätter att utveckla produkterna som de är bra på och förädlar dem. Med en allt mer hållbar produktion stärks den svenska stålindustrins erbjudande ytterligare i en allt hår16

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

dare global konkurrens: – I dag går över 80 procent av det svenska stålet på export. I en ny värld där kunder och konsumenter kräver att basindustrin tar ett större ansvar för miljön är det nödvändigt att stålföretagen följer med i utvecklingen. Annars är de snart borta ur bilden. Jag är dessutom övertygad om att ökad hållbarhet och större miljöhänsyn på sikt kommer att leda till nya affärsmöjligheter och ökad konkurrenskraft.

Jernkontoret har på senare år utvecklat en kompass som ska vägleda organisationen och stålföretagen när det gäller att leva upp till FN:s 17 globala mål som alla världens länder har skrivit under på och ska leva upp till. Det kommer att hända mycket på det området under de närmaste decennierna. Och det är i framtiden stålindustrins affärer avgörs.

Samtidigt måste omställningen ske i en rimlig takt, så att stålföretagen mäktar med sina åtaganden. Stålindustrin är positiv till omställningen, men några saker väcker viss oro: – Dels handlar det om tid och tajmning.

Inom stålföretagen behöver man tid på sig för

Jernkontorets medlemsföretag har redan kommit långt när det gäller hållbarhet och miljö.

Men en stor utmaning är att de nya energislagen måste vara av tillräckligt hög kvalitet, vara leveranssäkera och ha ett konkurrenskraftigt pris. Ett spänningsfall i en produktionsanläggning kostar stora pengar. Alternativa energislag måste också kunna produceras, lagras och levereras på ett sätt som är bra, också för stålindustrin.

På det hela taget är Jernkontoret och stålindustrin redan på väg mot framtiden. Genom samtal och samverkan med regeringen och berörda myndigheter kan omställningen gå snabbare än vad någon hade kunnat ana för tio år sedan. Vem trodde då att elbilar skulle vara reella alternativ för många bilköpare och att kostnaderna för solenergi skulle falla dramatiskt? För den som är pionjär och vill gå före finns det stora pengar att tjäna. Kanske är det just den möjligheten som får stålindustrins aktörer att driva på utvecklingen ännu lite hårdare och snabba på omställningen till en produktion med betydligt lägre utsläpp. Alla är i dag medvetna om att det förr eller senare måste ske, eftersom slutkundernas och konsumenternas behov av hållbart producerade produkter ökar stadigt. Med tanke på det ligger 2050 plötsligt inte så långt borta som man vid första anblicken kan tro.

I dag går över 80 procent av det svenska stålet på export.

Kolumn av Henric Borgström

Återhämtning – ordet för dagen när World Steel firade 50 år

Posco, Sydkorea. Foto: Worldsteel/Seong Joon Cho.

Trots en utspridd politisk pessimism genomsyrades diskussionerna på World Steel Associations 50-årsjubileum i grundarstaden Bryssel av ”recovery”, en hoppingivande fortsatt återhämtning. Den återspeglas inte minst i branschens svenska stål- och gruvbolag.

Många av de stora internationella ståltillverkarna är integrerade bakåt med omfattande gruvverksamhet. Worldsteels egen bedömning är att årets efterfrågan på tillverkat stål kommer att uppgå till 1 622 miljoner ton, en ökning med 7 procent mot förra året (Sverige ca 4 miljoner ton).

nästan 7 procent, Turkiets stålindustri 6 procent (efter en minskning med ett par procent i år), därefter Indien 5,7 och Ryssland 3,2 procents ökning. EU och Nordamerika bedöms öka med bara en dryg procent. Då ska påpekas att EU:s respektive Nordamerikas stålindustri i utgångsläget är omkring fyra gånger så stor i volym som den ryska.

Worldsteels prognosmakare påpekar att de oroliga tendenser vi såg i våras har klingat av något, till exempel den ökande populismen och protektionismen, oron kring den nya presidentens politik i USA, val i flera EU-länder, immigratioI statistiken finns dock problemet Kina, som nen samt avmattningen i Kina. svarar för omkring hälften av världens stålproUtvecklingen i Korea och Kinas ökade skulduktion. Landet uppges på kort tid ha stängt der (trots gigantiska fordringar på bland annat cirka 600 äldre och extremt miljöskadliga stål- USA) förblir risker. Även den tilltagande disverk, som främst levererat byggstål. kussionen om övervärderade aktiemarknader Det har gjort att statistiken räknas om från en noteras som risk. ny bas, Kinas ökning i volym sätts till 3 procent.

På den positiva sidan nämns ökande handel.

Osäkerheten om Kinas fortsatta åtstramning Den japanska stålindustrin väntas gå allt bättre och genomförandet av fler kraftiga miljöåtgär- med tanke på byggandet inför Sommarolympider (stängda fabriker) gör att Worldsteel inte aden i Tokyo 2020. I gengäld har Sydkorea med tycker sig kunna anta att den kinesiska hemma- världens största varvsindustri drabbats av nedmarknaden ska fortsätta att öka. gång på grund av överskottet på sjötonnage.

Störst procentuell ökning väntas därmed Länder som förr eller senare väntas öka nästa år för Asean-länderna (Sydostasien) med användningen av stål kraftigt bedöms vara

Egypten, Brasilien, Argentina, Mexiko, Indien, också Vietnam och Filippinerna.

Byggsektorn har återhämtat sig väl i utvecklade länder efter kollapsen vid 2008 års ekonomiska kris (Lehman Brothers). Satsningarna på infrastruktur i en rad u-länder har också haft en positiv inverkan. I år väntas bilindustrin bidra starkt till återhämtningen i stålindustrin. Det är dock inte säkert att USA, Kina och ytterligre några andra länder kan öka bilismen lika mycket även i framtiden, menar Worldsteel.

På mötet deltog från svensk sida vd:arna BoErik Pers, Jernkontoret, Göran Carlsson, Swerea, och Martin Lindqvist, SSAB, den senare åtföljdes av Per Olof Stark, chef för Special Steels.

Henric Borgström

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

17

Lundins

arvtagare tar över i Sydamerika Adam Lundin är ny vd för Lundingruppens kanadensiska gruv- och prospekteringsföretag Filo Mining sedan början av hösten.

Text: Anders Ström

Adam Lundin är ny vd för Lundingruppens gruv- och prospekteringsföretag Filo Mining.

Företaget har ett börsvärde på drygt en miljard kronor och är noterat på First North Stockholm och på Torontobörsen i Kanada. Han tar över efter geologen Wojtek Wodzicki som fortsätter som vd för ett annat Sydamerikafokuserat gruvföretag inom Lundingruppen, NGEx Resources. Wojtek kommer även att bidra till Filo Minings prospektering efter nya fyndigheter.

Filo Mining har haft en stark utveckling på börsen under 2017 på grund av de stigande metallpriserna, inte minst på koppar.

Adam är 30 år och näst äldste sonen till Lukas Lundin. Han är första barnbarnet till grundaren Adolf Lundin som får en ledande position inom sfären.

Han är tillsammans med bröderna Harry (driver egen råvarufond), Jack (anställd av guldbolaget Lundin Gold med ett stort gruvprojekt i Ecuador) och Will (anställd på oljebolaget Black Pearl), samt Ian Lundins son Axel (borrchef på en av Lundin Petroleums oljeplattformar i Norge), aktiva företrädare för den tredje generationen i familjen Lundin.

Adam går i sin farfars och pappas fotspår när han tar över den operativa ledningen. Han ska 18

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

bidra till utveckling av Filo del Sol, den stora fyndigheten med koppar, guld och silver, som ligger i Anderna och gränsar till både Argentina och Chile.

Närmast kommer Adam från investmentbanken Pareto Securities i London och New York, där han har haft fokus på råvarusektorn. De erfarenheterna får han användning av i sin nya roll som vd.

Vad är din roll på Filo Minining?

– Min viktigaste uppgift är att skapa aktieägarvärde och stärka aktiekursen genom att utveckla fyndigheten till gruva och börja producera. Filo Mining har redan ett skickligt team med geologer och ingenjörer, men nu ska vi jobba ännu mer aktivt med aktie- och kapitalmarknaden.

Vårt mål är att vi ska dubbla aktiekursen på två år, säger han på telefon från västra Kanada.

Adam pratar engelska, inte svenska. Han är uppvuxen i Vancouver och arbetar och bor i den kanadensiska kuststaden. Där ligger också Filo Minings huvudkontor, som sysselsätter fem personer. Resten av ett 30-tal anställda finns i Argentina. Han räknar med att resa till fyndigheten i Sydamerika fyra, fem gånger om året.

Det är Adams nya heltidsengagemang.

Hur kommer det sig att du tog dig an

uppdraget som vd på Filo Mining?

– Jag kände att tiden var mogen för det. Det var ett logiskt nästa steg för mig. Jag var förberedd. För en som är uppvuxen i familjen Lundin är det naturligt med affärer inom råvarusektorn. Det är ju vårt liv. Vd-rollen ger mig möjlighet att bidra med det jag kan om finansiering och värdeskapande till Filo Mining, men jag kommer också att engagera mig i övriga företag inom Lundingruppen. Vi har lång erfarenhet av tillväxt och värdeskapande. Ända sedan Adam var barn har han drömt om att en gång i tiden bli vd för ett bolag i Lundingruppen. Han har hört många berättelser om olika olje- och gruväventyr hemma vid köksbordet. Både farfar och pappa har invigt Adam i hur det går till att tjäna pengar på råvaror. Lukas Lundin har gjort flera storaffärer inom gruvindustrin genom åren. Han om någon vet hur det går till att skapa värde: – Ja, det är stora skor att fylla. Det är jag medveten om. Det är tryggt både för mig och aktieägarna att han är styrelseordförande i Filo Mining.

Vad är din drivkraft professionellt?

– Det är att fortsätta att utveckla affären som farfar grundade och som min pappa och farbror

Foto: Market One Media / Filo Mining.

expanderade. Under de kommande åren är vi inställda på att växa ännu mer. Det är roligt att vi är fyra bröder i den tredje generationen. Vi hjälper varandra och är ännu starkare tillsammans.

Hur ser den närmaste tiden på Filo Mining ut?

– Vi ska undersöka fyndigheten ytterligare och planera för produktion. Vår bedömning är att det tar två år innan vi kan ta beslut om att göra Filo Del Sol till en producerande gruva och ytterligare två år innan vi kan starta kommersiell produktion.

Adam påpekar att Lundingruppen i dag är betydligt större än när hans pappa kom in i familjeföretaget. När gruvorna i Kanada behövde utvecklas vidare under 1980-talet blev det en naturlig uppdelning mellan bröderna Lundin. Ian Lundin tog hand om oljebolaget.

Lukas Lundin flyttade till Vancouver och tog hand om gruvbolagen. Han blev kvar där i över 25 år innan han flyttade till Genève för några år sedan. I Lundingruppen finns det gott om samlad kunskap och expertis om råvarumarknaden, som Adam får nytta av i sitt arbete. Hans ambition är att nå lika stora framgångar som hans pappa gjorde på 1990-talet med bland annat Argentina Gold och Musto. I det samman-

hanget är Lukas Lundins erfarenhet guld värd: – Vi har en professionell relation eftersom jag är vd och han är styrelseordförande för Filo Mining, men vi har också en mycket bra relation i övrigt. Han är pappa, vän och mentor också. Pappa finns där för mig när jag behöver honom. Precis som hans pappa fanns för honom. Jag får möjlighet att utveckla verksamheten självständigt. Men jag kommer inte att få det lättare än andra vd:ar för att jag tillhör familjen Lundin. Om jag inte lever upp till förväntningarna lär jag få veta det på en gång.

Hur är du som person?

– Jag är en ”teamplayer”. Pålitlig och engagerad, men också rakt på sak, ”a straight shooter”.

Jag uppfattas nog inte som särskilt kaxig. Jag är mer ödmjuk som person, och strävar efter att utföra min uppgift så bra som möjligt. Det delar jag med mina bröder.

Vad finns det för likheter mellan dig och tidigare generationer Lundin?

– Familjen har alltid varit viktig för oss. Vi firar alla betydelsefulla tillfällen tillsammans och stöttar varandra. På det sättet har jag också blivit familjeorienterad. Jag och mina bröder har samma sorts passion för råvarumarknaden och vi har samma inställning till entreprenör-

skap, tillväxt och värdeskapande. Möjligen har vi i den tredje generationen en ännu starkare drivkraft att lyfta fram och prioritera vårt ansvar när det gäller hållbarhet. På Filo Mining inleder vi alltid mötena med dessa frågor. När vi planerar för den årliga budgeten inom Filo Mining är det vanligt att 20 procent av kostnaderna relaterar till säkerhet och miljö. Det var inte självklart i branschen för 20 år sedan. Då var det ingen som pratade om CSR. Du är kanadensare mer än svensk, men ändå har du en stark relation till Sverige.

Hur kommer det sig?

– Jag föddes i Dubai och växte upp i Kanada.

Visst är jag kanadensare, men Sverige är en speciell plats för mig. Jag har varit i Stockholms skärgård varje sommar så länge jag kan minnas.

Familjen har funnits på Nämdö sedan slutet av 1930-talet, och i dag har jag eget hus i skärgården för min familj. Och på mitt bröllop i Kanada var många Nämndöbor närvarande.

Lundin Petroleum är ett av storbolagen på Stockholmsbörsen. Även Lundin Mining och Filo Mining är noterade i Sverige. Lundingruppens företag har många svenska aktieägare, eller hur?

– Ja, vi har länge haft en stark bas av svenska aktieägare. De är oerhört värdefulla för oss och viktiga för vår framgång. När jag utsågs till vd var Stockholm den första platsen jag ville åka till för att träffa investerare.

Du kommer att ”pendla” mellan Kanada och Sydamerika. Hur ser du på att driva verksamhet och göra affärer där?

– Det ser lovande ut. Merparten av fyndigheten ligger i Argentina. Där är regeringen positiv till gruvdrift. I Chile finns det en lång erfarenhet av gruvor, inte minst när det gäller koppar.

Chile är lika mycket förknippat med koppar som Saudiarabien är med olja. Pappa har också gjort flera lyckade affärer i området. Det gör att Lundin är ett välkänt namn där. För att vi ska bli framgångsrika krävs det att vi har ett starkt team lokalt. Och det har vi.

Som Lundins arvtagare tar Adam som representant för den tredje generationen ansvar för att utveckla verksamheten ytterligare. Till att börja med blir Sydamerika hans spelplan. Och det är bara början.

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

19

Ny smältverkschef siktar på

världsklass

Monica Quinteiro är sedan augusti ny platschef för Bolidens kopparsmältverk Rönnskär i Skelleftehamn. Rönnskär är ett av världens mest effektiva kopparsmältverk. Här behandlas koppar- och blykoncentrat från Bolidens egna gruvor och externa leverantörer.

I Boliden Rönnskär raffineras framför allt koppar, guld och silver, men smältverket är också världsledande på återvinning av elektronik. Rönnskär är Bolidens största produktionsenhet och den viktigaste privata arbetsgivaren i regionen med omkring 900 anställda.

Monica är den första kvinnan på posten som platschef efter femton män. Hon kommer närmast från en tjänst som platschef i LKAB:s Svappavaaragruva.

Monica föddes i Malmberget 1965 och utbildade sig till bergsingenjör i Luleå och hon har en master i gruvteknik från Colorado School of Mines. Efter några år som konsult gick hon vidare till LKAB, där hon var anställd i 22 år, bland annat i olika chefsroller inom drift, forskning och utveckling och miljö.

Vad tar du med dig från ditt förra jobb?

– I Svappavaaragruvan var jag platschef under 20

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

nästan fem år. Där hade jag ett övergripande ansvar för att lösa problem och optimera processerna i hela produktionskedjan. Det finns alltid potential att göra produktionskedjan ännu mer effektiv. Den erfarenheten tar jag med mig till Rönnskär. Det är bara om produktionskedjan är optimal som vi kan tjäna pengar.

Vad fick dig att tacka ja till rollen som platschef på Rönnskär?

– Tidigare har jag varit med om hela processen från brytning till pellets, men nu har jag också möjlighet att följa arbetet med sista steget, till färdig metall. Även återvinning är en ny verksamhet för mig. Det är verkligen roligt och spännande att följa processen i smältverket.

Vad kan just du tillföra uppdraget?

– Min styrka är att jobba med människor, inte minst inom gruvindustrin. Jag har ju varit verksam inom den i mer än tjugo år. Under den

Monica Quinteiro. Foto: Boliden

första tiden har jag ägnat mig åt att möta människorna i organisationen och lära känna medarbetarna. Eftersom jag är ny har jag kunnat ställa alla dumma frågor. Det finns en gedigen kunskap och mycket teknisk skicklighet på Rönnskär.

Vad vill du uppnå på Rönnskär?

– Tillsammans med mina medarbetare vill jag utveckla anläggningen så att den är i absolut toppskick. Målet är att Rönnskär ska uppnå världsklass. Och det är fullt möjligt, även om det givetvis är en utmaning. Trots att vi redan har kommit en bra bit är delar av anläggningen ålderstigna. Vår ambition är att utveckla smältverket till ett av de mest moderna globalt sett.

Det finns en hel del kvar att göra. Det gäller att vi ständigt utvecklar processen med små medel, så att Rönnskär är lönsamt över tid, trots att priserna varierar.

RÖRELSE bland storbolagscheferna Lennart Evrell har bestämt sig för att sluta som Bolidens vd sommaren 2018, vilket han har meddelat företagets styrelseordförande Anders Ullberg i god tid.

Vad tänker du om att du är den första kvinnan som är platschef på Rönnskär?

– Inte så mycket, faktiskt. Jag är uppvuxen i den här mansdominerade industrin, så jag är van. Men det är helt klart att vi skulle behöva fler kvinnor på alla nivåer. För att vara konkurrenskraftiga framöver behöver vi bli bättre på att locka till oss kvinnor.

Hur är du som person?

– Jag är energisk. Vill mycket. Och jag är oftast på gott humör. Jag tycker om att umgås med människor och är lättåtkomlig som person, även som chef. Andra kan nog säga att det är lätt att se på mig vilken sinnesstämning jag befinner mig i. Däremot är det kanske inte så känt att jag har ett hett humör. Det har jag fått träna bort och det har blivit bättre ju äldre jag har blivit. Tålamod har jag inte så gott om heller, även om det är bättre i dag än för tjugo år sedan.

Vilka är dina drivkrafter?

– Jag vill att vi ska åstadkomma något riktigt bra med gemensamma krafter på Rönnskär. Jag känner starkt för vår industri. Men den måste hela tiden utvecklas med sin tid, och det är ju tack vare alla engagerade medarbetare som vi får det att hända. Det är en stark vi-känsla på Rönnskär. Här tänker man på företaget, historien, platsen och industrin, som har en viktig roll i området, inte minst när det gäller sysselsättning. Människor bryr sig verkligen.

Arbetet med Rönnskärs nya strategi inom Bolidens övergripande inriktning pågår för fullt. De verksamhetsansvariga nyckelpersonerna bedömer vilka områden som är viktigast att satsa på, när det gäller produktion, underhåll, miljö och säkerhet.

Nu är det Monica som har ansvar för att processerna, där människor, maskiner och material samspelar, ska fungera så bra som möjligt och med tiden nå världsklass. Det är en större ambition än när verksamheten startade 1930, men det ligger helt i linje med den tid vi lever i. Inte minst för en global jätte som Boliden.

Lennart Evrell. Foto: Boliden.

Anders Ullberg. Foto: Boliden.

Ullberg är övertygad om att Evrell ”kommer att ge järnet ända fram till sin sista arbetsdag” enligt företaget. ”Jag har haft tio fantastiska år på Boliden men nu är det dags för mig att fokusera på annat”, säger Evrell. Rekryteringen av hans efterträdare är igångsatt.

Det är många vd-byten på börsen i år och det har särskilt påverkat Sandvik, skriver Dagens Industri. Tidigare i år tappade företaget affärsområdeschefen Jonas Gustafsson till ÅF. Han har gjort en rivstart på sin post och nyligen presenterat en ny strategi för konsultjätten.

I slutet av oktober framkom det att Petra Einarsson, vd för Sandvik Machining Solutions, lämnar ståldivisionen med olösta problem och tillträder vd-rollen på pappersföretaget Billerud Korsnäs i januari 2018.

Sandviksveteranen Göran Björkman tar över efter henne som vd efter höga chefsposter på Sandvik Coromant och Sandvik Machining Solutions. Ståldivisionen befinner sig i en utmanande situation, skriver Sandviks vd Björn Rosengren i ett pressmeddelande. Han menar att Björkman är rätt person för uppgiften.

Framöver gäller det för Rosengren att se till att Sandvik inte också förlorar chefen för gruvdivisionen, Lars Engström. Även han är ett ämne för att bli vd för ett stort börsbolag, menar Dagens Industri.

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

21

Världens första

fossilfria välfärdsland Av Anders Ström

Stålindustrin och Sverige går sakta men säkert emot en fossilfri framtid. Det är ingen saga längre. Inom industrin har man tagit emot regeringens iniativ till samtal, samverkan och stöd med öppna armar. En delvis gemensam agenda kan göra det omöjliga möjligt.

Text: Anders Ström

Isabella Lövins väg in i politiken är ovanlig. Hon arbetade länge som journalist och tilldelades Stora Journalistpriset och Guldspaden för sin omtalade bok Tyst hav från 2007. Hennes skildring fördjupade bilden av miljöproblemen i haven och öppnade ögonen på många svenskar, även klimatproblemsförnekarna. Författarens starka dokumentära berättelse fördjupade också hennes eget miljöengagemang. Det ledde till att hon gick med i Miljöpartiet 2008.

Sedan 2016 är Isabella språkrör i Miljöpartiet och i samband med regeringsombildningen samma år utnämndes hon till minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

Hon brinner verkligen för sina hjärtefrågor, som under de senaste åren har blivit många människors hjärtefrågor.

Hållbarhet, miljö och klimat har seglat upp som några av de allra viktigaste framtidsfrågorna, inte minst inom industrin. Pendeln har

22

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

svängt och i dag strävar politiken och industrin mot samma mål, ett hållbart samhälle och en industri med betydligt mindre utsläpp.

Den positiva utvecklingen inom industrin togs upp av statsminister Stefan Löfven i samband med partiledarutfrågningen på teve tidigare i höstas, där han uppmärksammade SSAB:s ambitiösa mål att minska och på sikt helt få bort koldioxidutsläppen från företagets tillverkningsprocess. Den svenska stålindustrin ligger långt framme när det gäller miljöarbetet, men det finns ändå mycket kvar att göra eftersom tillverkningen i dag står för en betydande del av koldioxidutsläppen i Sverige.

Med en delvis gemensam agenda mot en mer hållbar stålindustri var det naturligt för Jernkontoret att bjuda in ministern som huvudtalare på Ståldagen 2017, där punkter som ”Fossilfri stålindustri” och ”Stål är 100% återvinningsbart” accentuerade temat. Det ledde

till många samtal om möjligheter och utmaningar på vägen framåt. Nya affärsmöjligheter, innovationskraft, konkurrensfördelar och samhällsnytta vägdes i den böljande diskussionen mot investeringskostnader, kvalitetssäkring, leveransmöjligheter av fossilfri energi och omställningstempo.

Bergsmannen gjorde i samband med Ståldagen en intervju med Isabella Lövin, i vilken hon ger en inblick i regeringens hållning när det gäller en fossilfri framtid för Sverige och industrin.

Du är uppvuxen i en bruksort. Vad innebär det för din relation till stålindustrin?

– Jag växte upp i Avesta, en stad som dominerades totalt av järnverket. Det röda skenet från masugnen har följt mig genom åren och jag har starka band till stålindustrin. Det har förstås påverkat mig. Jag ser vikten av en livskraftig och hållbar industri, till exempel när det gäller

Genom att underteckna Parisavtalet har vi ställt upp ett mycket ambitiöst mål som alla länder har skrivit under på.

arbetstillfällen, en levande landsbygd och en exportindustri som är så hållbar som möjligt.

Samtidigt finns det förbättringspotential när det gäller stålindustrin och miljön. Inte minst klimatmässigt.

Vad består den förbättringspotentialen av?

– Det handlar om tillverkningsprocesserna.

Svensk basindustri har kommit långt när det gäller att få ner utsläppen, även stålindustrin, men genom att underteckna Parisavtalet har vi ställt upp ett mycket ambitiöst mål som alla länder har skrivit under på. Dessutom är det ett oerhört dramatiskt läge i världen. Nu måste vi leva upp till Parisavtalet och få ner utsläppen till noll. För järn- och stålindustrins del handlar det om att hitta formerna för ett tekniksprång, så att företagen kan minska de processrelaterade utsläppen. Annars kommer det inte att gå.

Isabella Lövin. Foto: Ulf Palm/TT.

Vad kan regeringen göra för att underlätta processen?

– Omställningen är mycket viktig och därför stödjer regeringen industrin med Industriklivet, en satsning där vi är med och delfinansierar teknikutveckling, forskning, förstudier, pilotanläggningar och innovationer. Det gör vi för att industrin ska kunna ta tekniksprång så utsläppen kan minskas betydligt. Det kan bli en konkurrensfördel och affärsmöjlighet för svensk stålindustri. Om Sverige vill vara ett land som ligger i framkant och visa vägen för en fossilfri framtid så finns den chansen nu.

Det ser ut som om industrin och politiken numera har lika hög ambitionsnivå. Hur ser du på det?

– Ja, så är det. Initiativet har välkomnats av industrin. Vi kommer att ha löpande möten med företagen. Senast igår hade jag och närings-

livsminister Mikael Damberg ett av våra industrisamtal, där vi samtalade med nyckelpersoner från industrin, fackföreträdare och forskare. Vi har också haft ett första möte om Industriklivet med företrädare för de tunga processindustrierna. Allt detta har fått ett positivt mottagande inom industrin. Det är verkligen glädjande att man vill jobba tillsammans med oss för en miljömässigt bättre framtid.

På den globala stålmarknaden är det delvis olika förutsättningar som gäller. Svenska företag investerar ofta mer pengar i hållbar utveckling än man gör i många andra länder, till exempel Kina. Hur ser du på det?

– För det första behöver världen vakna upp och se verkligheten som den är. Det blir ännu mer tydligt när vi ser vilka stora kostnader klimatförändringarna medför. Vi har haft stormarna Irma, Harvey och Maria, skogsbrän-

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

23

Isabella Lövin på besök hos SSAB Luleå. Foto: SSAB.

derna i Portugal och Spanien, och den enorma branden i Kalifornien som pågick hela sommaren. Och det här kostar mycket pengar. Det är en verklighet som vi står inför. Här och nu, inte i framtiden. Vi har också havsnivåhöjningen.

Skåne är hotat, Danmark och Nederländerna ligger illa till, och hela önationer är hotade. Vi måste påbörja omställningen på en gång. Från det perspektivet menar jag att det är en konkurrensfördel för svensk industri. Om vi ligger steget före i Sverige och redan nu börjar tänka på vad vi kan göra för att få ner utsläppen till noll, och hittar de smarta lösningarna, då är det vi som driver på utvecklingen.

Hur ser du på utvecklingen inom industrin?

Det som SSAB gör nu tillsammans med LKAB och Vattenfall, utvecklingsprojektet HYBRIT som siktar mot en fossilfri stålindustri, är ett banbrytande projekt med potential att bli något riktigt stort och en kommande exportmöjlighet när det gäller ny teknologi. På det sättet finns det en möjlighet för svensk industri att få en fördel gentemot resten av världen. Om företagen utvecklar ny teknologi som efterfrågas, så finns det möjlighet till nya affärer.

Tror du att stålindustrin har det tålamod som krävs för att komma i mål?

– Ja, jag tror det. Regeringen är förstås medveten om att det handlar om långsiktiga satsningar. Innovationerna innebär stora kostnader och investeringar för företagen. Det är därför vi går in och stödjer industrin med satsningen på Industriklivet. Vi har flera plattformar för sam24

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

verkan mellan politik och myndigheter och industrins företrädare, till exempel samverkansprogrammet och Fossilfritt Sverige, som syftar till att knyta ihop olika aktörer, så att vi kan få verklig skjuts i omställningen.

Hur ser du på utvecklingen inom svensk industri?

– Jag träffade SSAB igår och hörde att företaget har satt ett mål att vara fossilfritt till 2045, samma år som Sverige ska vara det. Det är ett mycket ambitiöst och tufft mål, men det går inte att nå målet om man inte uttalar det och sätter igång med att göra en plan för att uppnå det. Ingenting händer av sig självt. När jag hör att industrin formulerar sådana mål, och att man har påbörjat arbetet med att lösa ”mysteriet” med hur vi ska komma dit, ja, då har man kommit långt. Det är mycket positivt.

Vilket råd vill du ge stålindustrin?

– Det är alltid bättre att vara först med de smarta lösningarna i stället för att vara sist med de gamla lösningarna. Om man är sent ute blir det mycket dyrare och jobbigare att ställa om.

Då är risken stor att andra företag redan har tagit marknadsandelar och erövrat den goodwill som det innebär att ligga före andra. Och det här vet svensk industri om.

Vilka möjligheter ser du?

– Det handlar om att världen måste bli hållbar. Och den insikten finns ju också i FN:s globala mål och Agenda 2030. Det är ambitiösa mål som hela världen har skrivit under på för

två år sedan. Det innebär att många länder kommer att titta på Sverige och svensk industri.

Man vill veta mer om den svenska modellen och ta reda på vad som har gjort svenska företag så framgångsrika. De arbetar ju med hållbarhet och tjänar pengar. Det är något att vara stolt över.

Det gäller dessutom att komma ihåg att driva företag också handlar om att bidra till samhället.

Och man kan göra det om man bara vill.

Så hur går man nu från målformulering till handling?

– Engergimyndigheten har ansvar för att identifiera projekten som vi ska gå vidare med och stödja. Vi kommer också att ha en tät dialog med industrins företrädare för att se vad som gör mest nytta. Ett viktigt medskick som jag har fått från företagen är att vi ska undvika att ”sprida oss för tunt” och stöjda för många projekt. Stödet omfattar 300 miljoner kronor om året, vilket innebär sju miljarder kronor till 2040. Det kan vara frestande att delfinansiera många olika projekt, men vi är medvetna om att några av de viktigaste projekten kommer att kosta mycket pengar. Då måste vi också vara beredda att satsa det som krävs. Kopplingen till forskningen är viktig. Det gör att vi också ska stödja olika forskningsprojekt.

Så hur långt kan vi nå, tror du?

– Med gemensamma krafter har vi full möjlighet att utveckla Sverige till världens första fossilfria välfärdsland. Genom samtal och samverkan kan vi få det att verkligen hända.

www.euromineexpo.com

EURO MINE EXPO International trade fair & conference 12-14 JUNI 2018 | SK ELLEF TE Ă… , S W EDEN

Contribute to the future of the mining industry

Machine learning, fossil free mining, real-time positioning, market development, safety, sustainability automation and digitalization, and much more interesting topics will be discussed at Euro Mine Expo 2018. Participate at Euro Mine Expo - Contribute to the future of the mining industry!

PARTNER:

Euro Mine Expo is organized by Nolia AB

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

25

26

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Ursäkt från Kobe Steel är inte nog

Kobe Steels aktie föll cirka 40 procent från 10 till 6 euro när bolaget i början av oktober avslöjades med falska data om stålets styrka. Men halva fallet har återhämtats till 8 euro (börsvärde totalt cirka 3 miljarder euro) under senare delen av oktober och början av november.

Av: Henric Borgström

Bilden av Kobes företagsledning bugande och bedjande om omvärldens förlåtelse på klassiskt vis lär knappast lugna stora och små kunder som redan börjat söka sig till konkurrenter.

Stämningar väntas hagla in med åtföljande skadestånd.

Särskilt allvarligt är att tillverkare av flyg med Boeing i spetsen och rymdskepp finns bland lurade kunder, även stora bilindustrier som Toyota, Nissan, Ford och GM. Det gäller även underleverantörer av bromsar, där Kobes stålpulver används, men också aluminium och koppar. Minst 70-talet ingenjörer på Kobe undersöker i vilken mån kvalitén försämrats i slutkundernas produkter.

Bolaget har omkring 6 100 kunder, drygt

hälften mindre och medelstora. Men Kobe Steel ingår också i ett omfattande konglomerat som använt förfalskade material i slutprodukter.

Det är inte första gången Kobe Steel, grundat 1905 och Japans tredje största stålföretag, har avslöjats med fusk under senare år. Redan 2005 uppmärksammades Kobe för samarbete vid upphandling vid tre tillfällen, och därefter för skattefusk, olagliga utsläpp i omgivande vattendrag, olagligt ekonomiskt stöd till lokala politiker och för ett år sedan falska fakta i samband med tillverkningen av rostfritt stål.

En kuriositet är att Japans nyligen omvalde premiärminister Shinzo Abe arbetade på företaget tre år från 1982 innan han gick in i politiken.

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

27

Vässar tjänsterna för

gruvindustrin Andreas Johansson, ÅF.

Väl utformade projekt där gruvbolag och teknikkonsulter samarbetar med fokus på effektivare processer, hållbarhet och digitalisering kan ge en ännu snabbare utveckling av gruvindustrin. Det menar Andreas Johansson, storkundsansvarig för gruvindustrin på ÅF.

28

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Konsultjätten ÅF är kanske mest känd för att analysera, planera och leda utveckling av tunga industriprojekt. Den tekniska konsultbyrån medverkar också i infrastrukturprojekt i Sverige och utomlands, till exempel Förbifart Stockholm och norska flygplatsen Gardermoen.

Hårdare konkurrensläge inom teknikkonsulttjänster, digitalisering och internationalisering av kundernas affärer har gjort att den nye vd:n Jonas Gustavsson, som hämtats från Sandvik, har lagt om strategin och inför en ny organisation med fyra internationella divisioner från 1 januari 2018.

Det innebär också utveckling och förtydligande av erbjudandet till gruvindustrin. ÅF kan vara en av Sveriges större konsultleverantörer med inriktning mot gruvindustrin.

Ansvarig för de större gruvkunderna är Andreas Johansson, född i Luleå och uppvuxen i en miljö där gruvindustrin spelar en av huvudrollerna. Han har varit anställd på ÅF sedan 2014 efter ett antal år inom fordonsindustrin.

Den nya organisationen inspirerar honom: – Vi ska bli ännu tydligare i vårt erbjudande för gruvindustrin. En vanlig leverans från ÅF kan vara när vi bygger ett nytt smart styrsystem för en gruva. Bredden är vårt starkaste kort, och det skiljer oss från många av våra branschkollegor. Vi har erfarenhet av hela värdekedjan, från tidiga skeden till produktion, stängning av gruvor och efterbehandling. Vi bidrar till effektivare processer och arbetar för bättre säkerhet och miljö, till exempel när det gäller ljud och vibrationer och vi tror att UX och interaktiv design kommer att vara kraftfulla verktyg för att utforma framtidens arbetsplatser. ÅF har omkring 150 bergsingenjörer, bergmekaniker, bergtekniker och geologer. När det gäller att flytta berg och städer bidrar ÅF med lösningen. I samarbete med andra enheter inom konsultföretaget har Andreas och hans kollegor planerat för stadsutvecklingen i Kiruna och Gällivare, Malmberget tillsammans med LKAB som är en av konsultföretagets nyckelkunder.

Andreas drivs av att bidra till fortsatt utveckling av gruvindustrin. Den svenska gruvindustrin ligger i framkant i världen, menar han: – Från ett internationellt perspektiv har Sverige alltid legat långt framme. Jag var i Kazakstan i somras och där är det fortfarande vanligt att man borrar i berg för hand med gamla Atlas Copco-maskiner. I Sverige körde vi med förarlösa tåg i gruvan redan på 1960-talet i Kiruna och i produktionen har man samlat data i många år. Vår förhoppning är att gruvindustrin ska ta ett ännu större steg för att fortsatta optimera sina processer med befintlig data. Andreas ser positivt på utvecklingsmöjligheterna för den svenska gruvproduktionen: – Branschens höga legala krav och tuffa hållbarhetsmål driver oss alla framåt. Det är tufft, men jag tror att utmaningarna kan göra oss starkare i den internationella konkurrensen.

När vi går före och driver på utvecklingen blir

vi ännu starkare. På många sätt är Sverige ett föregångsland inom den internationella gruvindustrin.

I Sverige har man lyckats ta fram många innovationer i mötet mellan produktion och teknikutveckling, menar Andreas. Väl utformade projekt i samarbete mellan gruvbolag och teknikkonsulter kan leda till en ännu snabbare utveckling framöver, inte minst när det gäller den digitala transformationen som bara är i sin linda.

Branschens höga legala krav och tuffa hållbarhetsmål driver oss alla framåt.

Så gick det till ...

... när ÅF gav LKAB ett energieffektivt styrsystem LKAB är en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning. ÅF fick i uppdrag att ersätta styrsystemet för gruvans omkring 600 fläktar med ett nytt ABB-system. Det nya styrsystemet gav bättre ventilationsstyrning, vilket minskade energianvändningen och förbättrade arbetsmiljön.

Utmaning För att kunna arbeta i gruvan i Kiruna på olika nivåer, ända ner till ett djup på 1 365 meter, måste ny luft kontinuerligt föras ner och gammal luft avlägsnas. Närmare 2 000 kubikmeter frisk luft pumpas in i gruvan varje sekund. Under vintern måste den luft som pumpas ner även värmas upp. Att uppgradera det gamla systemet för ventilationsstyrning var inte något alternativ. Flera fläktar saknade styrning.

Fläktar som är i drift hela tiden använder stora mängder energi, även då det inte finns något reellt behov av luftcirkulation.

Lösning ÅF anlitades som huvudentreprenör och fick uppdraget att ersätta hela systemet med ett nytt och modernt styrsystem som var anpassat till Kirunagruvans särskilda behov. Projektet genomfördes framgångsrikt tack vare samarbete mellan olika divisioner inom ÅF och ett stort engagemang från LKAB:s projektteam.

Resultat Med det nya styrsystemet kunde driftstiden för varje fläkt minskas med i genomsnitt åtta timmar under varje 24-timmarsperiod. Detta uppnåddes genom att ventilationen fokuserades på de områden där den behövdes mest.

Detta ledde i sin tur till avsevärt lägre och mer effektiv energianvändning. Med det nya styrsystemet kan LKAB även mäta luftkvaliteten för att kunna minska luftningstiden.

Källa: ÅF.

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

29

METALLPRISER

koppar högt värderad efter uppgång

Koppar har använts av människor i tusentals år. Metallens förmåga att leda el och värme är en av de mest efterfrågade egenskaperna i dag. Med tanke på den elektrifierade och allt mer fossilfria framtidsvisionen är koppar viktigare än någonsin. Men priset på koppar är högt och det kan snart komma en korrigering.

30

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Kopparkoncentrat, Boliden Rönnskär. Foto: Stefan Berg.

Behovet av koppar som elektrisk ledare beräknas öka under de närmaste åren.

Under 2017 har ett flertal kopparproducenter haft kraftiga störningar i produktionen från viktiga gruvor. I Escondidagruvan i Chile utbröt en långvarig strejk och i Grasberggruvan i Indonesien har förhandlingar pågått när det gäller exporttillstånd och ett potentiellt nationellt delägarskap. International Copper Study Group (ICSG) räknar därför med en minskning av produktionen för helåret 2017 med 3,0 procent. Detta har varit positivt för kopparpriset, vilket har ökat med nära 25 procent fram till den sista oktober i år då det uppgick till 6 861 USD/ton (t).

De flesta störningarna är åtgärdade och produktionen har nått normala nivåer igen. Priset på koppar sätts i USA-dollar och under 2017 har dollarn tappat kraftigt i värde gentemot andra valutor. Detta har medfört att den reala prisökningen är betydligt lägre.

Boliden menar att de ökade inkomsterna på grund av prisökningarna i princip har raderats ut under det tredje kvartalet på grund av USA-dollarns värdeminskning. Detta gäller för alla producenter som inte har dollarn som inhemsk valuta.

Ökad efterfrågan på koppar Efterfrågan på koppar har stigit under 2017 och beräknas bli 1,0 procent för helåret. Prognoserna från början av året låg högre, på 2,0 procent.

Anledningen är lägre efterfrågan än prognosen i bland annat EU och Kina. ICSG räknar med ett underutbud av raffinerad koppar på 150 kiloton (kt) under 2017, och 105 kt under 2018 på grund av ett ökat behov och stigande efterfrågan.

Detta trots att det förväntas bli färre störningar i produktionen 2018. Gruvproduktionen förväntas öka med 2,5 procent under 2018. I början av 2017 förutspåddes dock större skillnader mellan utbud och efterfrågan. Marknaden har därmed rört sig mot mer jämvikt.

Återvinning av koppar är omfattande och viktig för marknadsbalansen. I och med stigande priser 2017, samt ett lägre utbud av primärkoppar, har andelen skrotbaserad raffinerad koppar ökat kraftigt under perioden januari till juni 2017 till 17,8 procent av den totala produktionen, jämfört med 16,0 procent under samma period 2016.

Stadigt ökande produktion i Sverige Koppar bryts i en mängd länder. Sverige kommer först på 26:e plats i världen, men är fyra i EU och gruvproduktionen ökar stadigt här.

Boliden producerade till och med september 2017 hela 102 kt kopparkoncentrat. Det var upp 39 procent i jämförelse med samma period 2016. Kopparen kommer till omkring två tredjedelar från Boliden Aitik, som ligger strax söder om Gällivare i Norrbotten och är Sveriges största koppargruva. Aitikgruvan har en av de lägsta halterna koppar i malmen i jämförelse med andra koppargruvor i världen, men effektiviteten i gruvan är exceptionell och kostnaden per ton koppar är i nivå med genomsnittsgruvan i världen. Boliden köper även in kopparkoncentrat och kopparskrot som företaget raffinerar i sitt smältverk i Rönnskär. Att kunna utvinna koppar från elektronikskrot är en mycket intressant verksamhet för Boliden då elektronikskrot är en vara som det av allt att döma kommer bli ännu mer av i framtiden.

Världsproduktionen av koppar var 20,2 megaton (Mt) under 2016. De tio största bolagen står för omkring 47 procent av produktionen. Boliden kontrollerade 0,5 procent av den totalt producerade kopparen i världen 2016.

(3%). Behovet av koppar som elektrisk ledare beräknas öka under de närmaste åren. Andra växande marknader är elektriska fordon där batterierna antas öka behovet av koppar kraftigt, men en bensindriven bil kräver också mer allt mer koppar. Beräkningar visar att det i dag finns omkring 23 kilo koppar i en ny bil med traditionell förbränningsmotor. En elektrisk bil beräknas däremot innehålla mellan 40 till 60 kilo koppar per bil, en Tesla ända uppemot 75 kilo.

Denna marknad kommer att bli allt viktigare för kopparefterfrågan. Den gröna revolutionen lär kräva ytterligare koppar i ett allt mer elektrifierat och resurssnålt samhälle. Ett vindkraftverk kräver till exempel omkring tre ton koppar.

Kina är den största användaren av koppar och beräknas fortsätta vara det under de närmsta åren. Landet har dessutom ökat sin produktionskapacitet av raffinerad koppar under de senaste åren. Globalt sett användes knappt tre kilo koppar per person. Användningen har ökat år för år under de senaste 100 åren och det troliga är att den kommer fortsätta att öka. I jämförelse kan nämnas att konsumtionen i USA är cirka tio kilo per capita.

Priset på hög nivå efter uppgång

Ökad kopparanvändning med elbil

Vilka slutsatser kan då dras med anledning av kopparprisets utveckling under den närmaste tiden? Färre förväntade störningar i den globala gruvproduktionen och en skrotmarknad som lyckats öka sina leveranser torde pressa priset på koppar på kort sikt. Men även om priserna sjunker 2018, eller kanske redan från och med slutet av 2017, pekar det ökade behovet av koppar och den något tunna projektpipelinen på att kopparpriset möjligen kan komma att vända upp och vara i nivå med dagens priser omkring 2019.

Koppar används främst till elektronik (65%), byggsektorn (25%), transport (7%) och övrigt

ANTON LÖF

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

31

METALLPRISER

Metallpriser november 2017

Världens största kopparproducenter

Kopparpriset har stigit med 6,3 procent sedan den 29:e september. I och med detta noteras årets uppgång till 24,7 procent. Totala lagren (LME och SHFE) har stigit med 14,8 procent sedan den 29:e september, vilket ger en ökning av lagren sedan årsskiftet med 0,6 procent.

Priset den 31:a oktober rapporterades till 6 861 USD/t.

Codelco, Chile

1,827MT

Freeport, USA

1,696MT

Glencore, Schweiz/Storbritannien

1,288MT

BHP, Australien/Storbritannien

1,113MT

Southern Copper, USA

0,900MT

2 Guldpriset steg under början av oktober vartefter det har mattats av och trenden är negativ sedan början av september när det toppade på knappa 1 350 USD/oz. I jämförelse med den 29:e september har priset sjunkit med 1,0 procent. Sett över året fram till den 31:a oktober, då priset noterades till 1 270 USD/oz, har priset ökat med 9,6 procent.

1 0 elc

d Co

Priset på järnmalm (62% fines, cfr China) har sjunkit med 13,6 procent sedan den 29:e september och var 60,3 USD/t den 31:a oktober.

Sedan årsskiftet har alltså järnmalmspriset fallit med 24,4 procent.

Nickelpriset har stigit 17,9 procent sedan den 29:e september. Sedan årsskiftet har nickelpriset stigit 22,6 procent och var den 31:a oktober 12 273 USD/t. LME-lagren har samtidigt varit relativt stabila sedan slutet av september (ned 0,5 procent) och sista oktober 2,9 procent högre än vid årsskiftet.

e

r, n/ iz/ pe lie n op SA we ien a h r C e i t U Sc nn rn us nn re, ita , A ita the co orbr ou HP torbr n S e B t l S S SA

hil

C o,

,U ort

p

e Fre

G

Förändringar i metallpriser och lager Pris:

2016 12 31

2017 10 31

Guld

1159,1

1270,2

9,6 %

5500,5

6661,0

24, 7 %

10007,5

12273,4

22,6 %

2539,8

3326,8

31,0 %

79,8

60,3

Koppar Nickel Zink

Zinkpriset (3 327 USD/t den 31:a oktober) har ökat med 1,2 procent sedan den 29:e september. Sedan årsskiftet har priset ökat med 31,0 procent. LME-Lagren ökade något (upp 1,4 procent sedan den 29:e september) och årets förändring är därmed ned 39,5 procent.

Järnmalm*

-24,4%

31,0%

Nickel

22,6%

Koppar Guld

0

24,7% 9,6%

10

Lager (LME) 2016 12 30

Löf 2017

Råvaruexpert

Guld Anton Löf är fristående råvaruexpert, och har under de senaste tolv åren bevakat och analyserat gruvindustrin, både för privata bolag, internationella organisationer som UNCTAD och världsbanken samt statliga institutioner, ofta med ett fokus på järnmalm. anton.j.lof@gmail.com RMG Consulting

-24,4 %

Järnmalm* Zink

Anton

Förändring

20

30

2017 05 25

Förändring

na

na

311825,0

273625,0

-12,3 %

Nickel

372066,0

382872,0

2,9 %

Zink

427850,0

258950,0

-39,5 %

na

na

Koppar

Järnmalm*

na

na *Järmmalm 62% fines

32

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Teknikområdets medlemsföretag vid starten: • Ovako Sweden AB, Hofors • Höganäs AB, Höganäs • AB Sandvik Materials Technology, Sandviken • SSAB Europe, Borlänge • Uddeholms AB, Hagfors • Outokumpu Stainless AB, Avesta

Stålindustrin satsar på digital utveckling Jernkontoret startar ett nytt teknikområde inom Jernkontoret. Ämnen som datamining, big data, kundportaler, virtuella fabriker och designoptimering kommer att bli allt viktigare för stålindustrin. Därför startar Jernkontoret ett nytt teknikområde: Digitalisering.

Det är det helt nya teknikområde 60, Digitalisering, som samlar företag och institut som är intresserade av att dra lärdomar av varandras erfarenheter och stimulera forskning inom digitaliseringsområdet.

– Alla pratar om digitalisering och vet att man måste agera, men osäkerheten är stor kring vilka satsningar som är de bästa och mest angelägna. Genom att starta teknikområde digitalisering får våra företag en möjlighet att diskutera frågorna tillsammans, utbyta erfarenheter och tankar och genomföra gemensamma forsk-

ningssatsningar, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

Teknikområdet blir Jernkontorets femtonde aktiva teknikområde. Det ska samla och sprida kunskap kring digitaliseringens fördelar och metoder inom till exempel processtyrning och automation, kundinteraktion, simulering och modellering, organisation och ledarskap samt nya kundvärden och nya affärsmodeller.

Inom teknikområdet stöds stålbranschens forskning samt andra gemensamma aktiviteter

som erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning inom området digitalisering.

– Redan i dag använder företagen digitaliseringstekniker. Vi driver också forskningsprojekt om hur vi med stordataanalys kan förstå fenomen vid tillverkningen, hur vi med hjälp av textanalys kan läsa stora mängder forskarrapporter och hitta samband vi tidigare inte sett.

Möjligheterna är stora och svårigheten är att välja rätt, menar han.

Styrelsens ordförande är Per Engdahl och tillförordnad forskningschef är Rasmus Östlund.

INNOVATIV UGNSKOMPETENS

Glöm inte boka in årets förebyggande underhåll med oss!

Sarlin Furnaces AB, Regattagatan 13, SE-723 48 Västerås, Sweden, Tel: +46 21 109 800

www.sarlin.se

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

33

BÖRSÖVERSIKT

Högre världsmarknadspris drar upp vinst & börskurser De svenska börsnoterade stål- och gruvföretagen har gått relativt bra under de första nionde månaderna i år. Det tredje kvartalet visar på fortsatt stark utveckling hos flera av företagen. Den positiva trenden inom branscherna fortsätter.

Av Henric Borgström

SSAB Stålföretaget uppvisade en nästan 50-procentig ökning av rörelseresultatet under tredje kvartalet i år jämfört med samma period förra året, 1 089 miljoner kr (707). Efter finansnetto blev det 864 (461) Mkr. Däremot var det 116 Mkr lägre än under årets andra kvartal, eftersom underhållsstopp normalt ligger i juli i början av tredje kvartalet.

Dessutom är det då allmänt lägre aktivitet i Europa på grund av semestrar.

Vinsten per aktie efter skatt efter 9 månader var 1:91 kr (1:01), helåret 2016 1:04 kr.

Utsikterna framöver sägs vara stabila, bland annat efterfrågar kunderna allt mer lättare och starkare stål. Exempelvis sålde SSAB 28 procent mer höghållfast stål till bilindustrin i Europa jämfört med ett år tidigare. Marknadspriset för grovplåt bedöms osäkert framöver.

SSAB har som mål att inom projektet Hybrit tillsammans med LKAB och Vattenfall uppnå helt fossilfri produktion 2045, dessutom planerar företaget att en betydande minskning av koldioxid med 10 miljoner ton årligen i anläggningarna i Sverige, Finland och USA ska uppnås 2025.

A- och B-aktierna i bolaget steg drygt 5 procent efter rapporten, vilket innebär en uppgång med strax över 20 procent sedan årsskiftet och nästan 50 procent upp på tolv månader.

Med dagens noteringar, ca 42 kr för A-aktienoch 34 kr för B-aktien är det ändå mycket långt kvar till de 200 kr som noterades före finanskrisen 2008–2009, men även till vintern 2010 då kursen var närmare 100 kr. Vintern 2016 var kurserna nere i under 15 kr. Att A-aktien betalas 34

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

ca 20 procent högre än B-aktien ter sig märkligt eftersom dessa kommer att ge samma utdelning när den återupptas. A-aktien ger visserligen en röst på stämman mot en tiondel för B-aktien, men det har bara betydelse för Industrivärden som röstmässigt kontrollerar ägandet i bolaget.

Finska statens holdingbolag Solidium, som kom in via SSAB:s köp av Rautarukki, har flest aktier men klart lägre röstetal.

800 drabbade personer mot Boliden som gäller bolagets export till Chile av giftigt avfall som dumpats. Evrell hävdar att skulden inte finns hos Boliden.

Försäljningen under 3:e kvartalet uppgick till 11,6 miljard kronor (9,7 samma kvartal 2016). Rörelseresultatet var 1,7 (1,3) miljard kronor, vilket dock var en minskning från 2,2 miljard kronor under andra kvartalet i år. Resultaten är exklusive uppvärdering av processlager.

Aktiekursen sjönk med drygt 9 procent samma dag 24 oktober som resultatet för tredje kvartalet publicerades, vilket fick stort genomslag i affärspressen. Men som vanligt ska kursutveckling ses på längre sikt. Aktien hade veckorna innan gått från ca 280 kr till över 300 kr. Kursen föll hastigt ned till 285 kr men gick veckan efter den kraftiga nedgången upp till närmare 300 kr igen. Summa: Boliden värderas högre efter rapporten.

Avgående vd Lennart Evrell (avgången har inget med sämre resultat att göra) menar att bolaget har utvecklats väl under året. Och det har det, men tredje kvartalet uppvisade också flera negativa avvikelser, exempelvis överraskande högre kostnad för underhåll och lägre halter av mineral. Det får sammantaget en väsentlig effekt.

Evrell vågade till och med resonera om en eventuell höjd utdelning till våren med tanke på bolagets starka balansräkning, även om han naturligtvis påpekade att det är en styrelsefråga.

Utdelningen har för övrigt redan höjts under senaste tre åren, från 2:25 till 5:25 kr.

Ett osäkerhetsmoment är rättegången med

Lundin Mining

Boliden

Försäljningen för Lundin Mining steg under tredje kvartalet från 375 miljoner dollar till 602 miljoner dollar under 2017. Rörelseöverskottet mer än fördubblades från 143 till 351 miljoner dollar. Ökningen förklaras med 158 miljoner dollar på grund av högre metallpriser och 57 miljoner dollar tack vare högre volym.

Zinkgruvan i Askersund svarar för hälften av bolagets totala zinkproduktion på ca 150 000 ton årligen.

Aktien steg ca 5 procent efter rapporten till 66 kr och har därmed ökat med 86 procent på tolv månader, ungefär lika mycket på fem år, men kursen har backat närmare 20 procent om vi går tio år tillbaka.

Outokumpu Rostfritt stål, gruvor och smältverk i Finland och Sverige med verksamhet i bland annat Avesta och Degerfors. Bolaget som är noterat på Helsingforsbörsen halverade vinsten under tredje kvartalet till 56 miljoner euro, trots omfattande besparingsåtgärder. Anledningen till det sämre resultatet är ökad kostnad för

råvaror samt 41 miljoner euro i förluster på derivat (samma period förra året gjorde företaget 6 miljoner euro i vinst på derivaten).

Justerat rörelseresultat blev 2 miljoner euro (38 miljoner euro). Produktionen ökade med 3 procent. Förlusten var 0,07 euro per aktie.

Aktien sjönk från 9,2 till 8,3 euro efter rapporten. Börsvärdet är 3,4 miljarder euro. Men aktiens kurs uppgick till ca 7 euro så sent som i somras. Huvudägare är finska statens holdingbolag Solidium med näst intill 30 procent av aktiekapitalet.

Gränges Tillverkare av aluminiumprodukter, huvudsakligen värmeväxlare. Ökade försäljningsvolymen organiskt med ca 5 procent under tredje kvartalet.

Omsättningen uppgick till 2,7 miljarder kronor (1,9). Justerat rörelseresultat var 227 Mkr (181), därav 70 Mkr från verksamhet som förvärvades 2016.

Marknaden i Asien är stark, bland annat när det gäller kommersiella fordon i Kina, och försäljningen steg 9 procent under kvartalet. I Europa ökade försäljningen med 3 procent, men i Nord- och Sydamerika begränsas försäljningen av att anläggningarna i USA producerar nära kapacitetstaket.

Beslut om investering i Huntingdon på 110 miljoner dollar. Nästa år dras ett joint venture med Mitsuibishi i gång i Nordamerika med en gemensam ny produktionslinje.

Antalet anställda uppgick till 1 633 (1 145) och ökade som en följd av företagsköp. Ändrade valutakurser gav negativ påverkan under fjärde kvartalet. Vinsten per aktie efter skatt 9 månader var 6:62 kr (5:30).

Aktiens kurs som under oktober fallit från 92 till 80 kr återhämtade sig till 87 kr efter rapporten.

Profilgruppen Producenten av komponenter i aluminium visade för tredje kvartalet intäkter på 314 Mkr (261), rörelseresultatet var 21 Mkr (19), och vinsten per aktie efter 9 månader uppgick till 7:31 kr (4:46). Branschorganisationen EAA bedömer att marknaden i år växer med 3 procent i Skandinavien och 2 procent i Europa.

Fördjupad förstudie pågår om ny presslinje i Åseda, beslut tas under 2018. Det innebär en investering om ca 230 Mkr som medger en möjlig ökad produktion om omkring 10 000 ton profiler på årsbasis.

Aktiens kurs sjönk efter rapporten från 135 till 116 kr, men det är ändå betydligt högre jäm-

fört med ca 70 kr för ett år sedan och under 40 kr för två år sedan.

Ovako Stålföretag med Smebox i Hofors och Hällefors.

Förberedelser för börsnotering av ägaren riskkapitalbolaget Triton pågår. Företaget ökade produktionen under kvartalet med ca 12 procent till 162 000 ton och intäkterna med nästan 20 procent till 197 miljoner euro. Rörelseresultatet landade på en miljon euro plus mot 6 miljoner back ett år tidigare.

Företaget ökade under året med 200 anställda till strax över 3 000.

Sandvik Företaget hade en god orderingång, plus 13 procent till nästan 21,9 miljarder kronor under tredje kvartalet. Intäkterna steg ungefär lika mycket till 21,6 miljarder.

Rörelseresultatet ökade med 28 procent till 3,4 miljarder kronor. Om negativ påverkan av ändrade valutakurser räknas bort ökade resultatet med 37 procent.

Mining and Rock liksom Materials Technology mottog stora order till ett värde av totalt en halv miljard kronor. Men koncernchefen Björn Rosengren är ändå besviken över resultatet i sistnämnda affärsområde. Det arbetas hårt med kostnadbesparingar för att ”återställa lönsamheten från början av nästa år”, skriver han.

Sandvik framhåller arbetet med hållbarhet.

Bolaget har placerat sig bland de tre procenten bästa av de bedömda företagen i branschen.

Vinsten per aktie under de första nio månaderna ökade med 43 procent till 5:44 kr.

Aktiekursen steg efter delårsrapporten från 146 till 153 kr, men om vi går tillbaka tolv månader började uppgången vid 100 kr och jämfört med två år tillbaka är aktiekursen mer än fördubblad.

Atlas Copco Företaget uppvisar god ordertillväxt i alla affärsområden och alla regioner. Nya order räknas till 30,5 miljarder kronor under kvartalet, en uppgång med 17 procent.

Intäkterna ökade 10 procent till 28,5 miljarder, rörelseresultatet med 24 procent till 6,3 miljarder. Ledningen räknar med fortsatt efterfrågan på nuvarande höga nivå.

Vacuumutrustning hade starkast ordertillväxt, främst från halvledarindustrin. Inom gruv- och bergbrytning ökade orderingången från Asien/Australien beställningarna med

28 procent, Nordamerika och Europa med 21 procent, Afrika/Mellanöstern 17 procent och Sydamerika 13 procent.

Atlas Copco har på ett år ökat arbetsstyrkan med omkring 2 500 personer till 46 800, dessutom externa konsulter med över 700 till nästan 4 000.

Vid bolagsstämman i april 2018 förväntas Atlas Copco fatta beslut om att koncernen ska delas så att produkter för gruvor och infrastruktur samt råvaror under året blir ett eget börsbolag med namnet Epiroc. Verksamheten inom Road Construction med 1 300 anställda är nu såld.

Vinsten per aktie efter skatt under första nio månaderna uppgår till 10:24 kr (7:82).

Kursen för B-aktien steg efter rapporten från 310 till 335 kr. Om vi går ett år tillbaka har den stigit från 235 kr. Vintern 2016 noterades aktien i 175 kr, därmed näst intill en fördubbling till i dag.

BE Group Stålgrossist med huvudkontor i Malmö. Rörelseresultatet tredje kvartalet försämrades från 26 till 19 Mkr. Men eftersom lagervinster på 16 Mkr redovisades samma kvartal föregående år plus andra smärre justeringar har det underliggande resultatet i själva verket mer än fördubblats från 10 till 22 Mkr. Omsättningen ökade med ca 10 procent till 892 Mkr. Nedläggningen i Eskilstuna är i stort sett genomförd.

Aktien har efter rapporten sjunkit med närmare 20 procent. Däremot har den på tolv månader stigit närmare 50 procent, vilket visar betydande svängningar på kort tid.

Kommentar: Senaste börskurs 6 november.

Resultaten avser tredje kvartalet eftersom de oftast speglar börskurserna bättre än de första nio månaderna. Dock anges vinsten per aktie för nio månader eftersom den bättre indikerar nivån på möjlig utdelning för helåret.

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

35

Foto: Xulio Gonzalez/SGU.

Från kriget i Syrien till geologisk samling i Uppsala Sveriges Geologiska undersökning (SGU) har samlat och tagit fram geologisk information i 160 år. Här jobbar Eyad Lolo, geolog som har flytt från kriget i Syrien, med att digitalisera samlingarna så att de blir tillgängliga och användbara i dagens samhälle.

En av SGU:s viktiga uppgifter är att samla in och utveckla geologisk information. I arkivet i Uppsala bevaras en stor mängd geologiska data i form av stenar, tunnslip, borrkärnor, jordprover, fossil och annat från olika områden i Sverige. Även om mätmetoder och kunskap om geologi har utvecklats med tiden är äldre geologisk information ännu högst relevant och fortfarande till stor nytta för kunskapsbildningen.

Eyad arbetar med att digitalisera geologisk information och lagra uppgifterna i öppna databaser så att informationen blir tillgänglig för länsstyrelser, kommuner, företagare och andra samhällsplanerare. Han kom till SGU i februari 2017 som praktikant under tre månader. Därefter anställdes han som geolog inom ramen för regeringens satsning ”moderna beredskapsjobb”. Det är ett initiativ för att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden på statliga arbetsplatser.

36

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Anställningen är planerad att vara till maj 2018, men det finns goda förutsättningar för att Eyad får sin anställning förlängd: – Eyad gör ett viktigt arbete på SGU och är en trevlig arbetskamrat. Han är dessutom ambitiös och lär sig snabbt, berättar Linda Wickström, ansvarig för SGU:s geologiska samlingar och handledare för Eyad tillsammans med kollegan Sven Lundqvist.

Eyad har utbildat sig inom geoteknik och stratigrafi vid universitetet i Aleppo. Det är en bakgrund som kommer väl till användning i arbetet på SGU, där han hittills huvudsakligen har jobbat med att komplettera SGU:s databaser med borrhålsinformation från den sedimentära berggrunden och med digitalisering av tunnslip.

Under en vecka i september hjälpte Eyad också till med att installera grundvattenrör och ta borrprover i Västernorrland, något som han har viss erfarenhet av från Syrien.

Innan kriget bröt ut arbetade han som geolog och geotekniker, även om han också gjorde militärtjänstgöring.

Eyads familj tillhör landets kristna minoritet och när Al Qaida tog över makten i stora delar av nordöstra Syrien blev det ohållbart att stanna kvar. Eyads bror och mamma var de första som flydde och tog sig till Sverige. Även han själv lyckades till slut fly 2014, via båt från Turkiet till Grekland, och den 22 december anlände han till Sverige för första gången för att återförenas med sin familj i Eskilstuna, där nu hela familjen bor. Men det är den 27 februari 2016 som Eyad räknar som sin första dag i Sverige.

– Det var då jag fick uppehållstillstånd, och därmed möjlighet att lära mig svenska och söka sysselsättning. Före det kunde jag inte göra så mycket annat än att gå till kyrkan för att lära mig svenska, berättar Eyad.

VI UTVECKLAR MORGONDAGENS GRUVOR Sweco är Europas ledande konsult­ företag inom hållbart samhälls­ byggande. Vilken utmaning du än har, förutsätt att vi kan lösa den.

Våra 14 500 ingenjörer, arkitekter och miljöexperter utvecklar fram­ tidens samhällen och städer.

Swecos experter utreder, planerar och projekterar för morgondagens gruv­ och mineralindustri.

Läs mer på sweco.se

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

37

Nr 6 • 2017 • Årgång 201

Fullproppat i Wallenbergsalen på IVA. På scen Isabella Lövin (MP), klimatminister. Foto: Pia Nordlander/BildN.

Succé för Ståldagen 2017 Ståldagen den 7 november blev även i år en dag med livliga diskussioner, nya möten och många skratt.

Omkring 180 personer från branschen, akademin, politiken, näringslivet, intresseorganisationer och civilsamhället träffades på IVA i Stockholm för att diskutera stålindustrins roll i det hållbara samhället.

38

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Årets ståldag gick likt förra året i visionens anda och handlade om både teknikutveckling, samhällsnytta och kreativa individer.

Extra fokus i år låg på hållbarhet och att stål är 100% återvinningsbart.

Dagen inleddes av klimatminister Isabella Lövin som talade om hur Sverige ska nå FN:s globala mål till 2030 under rubriken ”Ett fossilfritt välfärdsland”. Hon nämnde HYBRIT – SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls satsning för en fossilfri stålindstri – som ett bra initiativ för att Sverige ska gå före i klimatarbetet.

– Stål utan kol kan bli epokgörande och göra att vi får ner utsläppen globalt, sa Isabella Lövin.

Först ut var sedan en diskussion om stålindustrins gemensamma klimatfärdplan som tas

fram i samarbete med Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Företrädare för SSAB, Ovako och Uddeholms AB berättade om just sina utmaningar för att bli helt fossilfria till 2045.

– Om du frågat mig för tio år sedan, så tänkte jag att stålindustrin var den svåraste nöten att knäcka. Men nu är den först ut i raden av färdplaner inom Fossilfritt Sverige, sa Svante Axelsson.

Därefter berättade Johnny Sjöström, vd på Uddeholms AB och Göran Nyström från Ovako om stålets återvinningsbarhet och att stålindustrin arbetat cirkulärt med skrotbaserad ståltillverkning i över 100 år.

Hur ser framtiden ut för bruksorterna?

Helén Axelsson från Jernkontoret och Svante Axelsson.

Göran Nyström och Johnny Sjöström. Foto: Pia Nordlander/BildN.

Jernkontorets vd Bo-Erik Pers tillsammans med moderator Lydia Capolicchio.

Foto: Pia Nordlander/BildN.

Publiken var aktiv under hela dagen och pauserna bjöd på möten med både gamla och nya bekanta. Foto: Pia Nordlander/BildN.

Detta diskuterade företrädare för Avesta respektive Hagfors kommun med representanter från Outokumpu och Uddeholms AB. Som exempel på hur kommunerna samverkar med företagen nämndes Teknikcollege och ”nattis”, nattdagis som underlättar för i synnerhet ensamstående föräldrar att arbeta skift.

Därefter var det dags för en intensiv diskussion om hur den traditionellt sett mansdominerade stålbranschen ska bli mer jämställd. Linnéa Engström, talent management-ansvarig på SSAB, påpekade vikten av att ha både manliga och kvinnliga förebilder i företagen. Nicklas Nilsson, chef för produktområdet Kanthal på Sandvik Materials Technology, ansåg att man bör börja med att titta sig själv i spegeln om

man vill åstadkomma en förändring.

– Jag säger inte att jag är för kvotering, men de som jobbar med rekrytering måste ta på sig ”kvoteringsglasögonen”, annars händer inget, menade Nicklas Nilsson.

Amanda Lundeteg, vd på Allbright, menade att det fortfarande till stor del är fördomar som styr tillsättningen av högre positioner.

– Jag får ofta höra att kvinnor ”inte vill” eller till och med ”inte finns”, men det finns vad jag vet ingen forskning som stöder de här påståendena. Däremot finns det undersökningar som visar att kvinnor och män med samma egenskaper bedöms olika, till exempel studien om Hans och Hanna, menade Amanda Lundeteg.

Johan Kuylenstierna bjöd på en inspirerande

föreläsning om FN:s globala mål och hur SEI samarbetar med Jernkontoret för att stålindustrin ska nå sin vision om att endast tillverka samhällsnyttiga produkter 2050.

– Stålindustrin pressar nu andra branscher genom att gå före, sa Johan Kuylenstierna.

Därefter samtalade Björn Haase från Höganäs, Cecilia Johnsson från Uddeholms AB och Christina Båge-Friborg från Sandvik om hur företagen konkret arbetar med hållbarhetsfrågor. Uddeholms AB har till exempel varit pionjärer i stålindustrins arbete med ekosystemtjänster, något SSAB också kan en hel del om, och Höganas driver flera vattenreningsprojekt för att rädda haven.

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

39

Amanda Lundeteg, Nicklas Nilsson och Linnéa Engström. Foto: Liv Wallinder.

Deltagarna i konkurrenskraftsbattlet: Marie-Louise Falkland, Outokumpu, Thomas Hörnfeldt, SSAB, Johnny Sjöström, Uddeholms AB samt riksdagsledamöterna Lise Nordin (MP), Jennie Nilsson (S) och Hanif Bali (M). Foto: Liv Wallinder.

40

Johan Kuylenstierna, vd på Stockholm Environment Institute. Foto: Liv Wallinder.

Stålpaljetter i kollektionen Gangs.

Foto: Anna-Karin Nyman.

Ellen Myrén Scott, HR-chef på Uddeholms AB, Åsa Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Hagfors, Pål Åström, platschef på Outokumpu i Avesta och Lars Isacsson, kommunstyrelsens ordförande i Avesta. Foto: Liv Wallinder.

Eftermiddagens konkurrenskraftsbattle mellan politiker och industriföreträdare blev en livlig debatt med stort underhållningsvärde. Höjdpunkten var när lagen fick byta roller med varandra och redogöra för vilka förändringar de genomfört för industrins konkurrenskraft år 2030. Det handlade om allt från att ha startat egna skolor till att ha rustat upp järnvägen och – självklart – att ha lyckats med fossilfri ståltillverkning.

Entreprenörerna från Mojave Grönt, Anja Hellström och Anton Schneider, berättade om hur de förverkligat sin idé om ett hållbart mul-

tiverktyg för trädgårdsarbete med hjälp av rostfritt stål från Sandvik. De passade också på att visa upp sin hori hori-kniv för första gången.

La grande finale blev catwalk med Naim Josefis vackra ”stålkollektion”.

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

När dagen var slut väntade gemensam middag på IVA för merparten av deltagarna. Middagen bjöd på underhållning av både en stand upkomiker och en kör och dessutom utdelades Framtidsstipendiet på 400 000 kronor till det vinnande laget LLJMD i tävlingen CRE8 the Future som hölls på Jernkontoret 26 oktober.

Sammantaget blev det en mycket lyckad ståldag med många goda omdömen från besökarna. − Det känns fantastiskt roligt att se gensvaret på vår visionsdag, Ståldagen. Responsen från deltagarna har kommit in genom vår utvärderingsenkät de senaste dagarna, men också som spontana mejl med beröm och tack. Det känns fantastiskt värdefullt att kunna skapa en mötesplats där stålindustrin hittar nya samarbetspartner för att möta framtidens utmaningar, säger Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret.

Vi ser redan fram emot nästa år – boka in den 5 december i din kalender!

Studier

i verkligheten på Sandvik Institutionen för materialvetenskap är djupt involverad i utbildningen för materialdesign på KTH. Under den femåriga utbildningen får teknologerna möjlighet att ha en löpande kontakt med industrin. I Kursen MH1022 framställningsprocesser i årkurs 3 besökte 35 teknologer Sandvik Materials Technology (SMT) den 2–3 oktober 2017. I kursen finns följande mål: • Känna till de grundläggande principerna för processer vid framställning av metaller och hur dessa tillämpas i industriella sammanhang.

• Förstå hur en industriell processkedja för materialframställning är uppbyggd och varför.

• Erhålla en bild av dagens yrkesroll för yngre ingenjörer inom processindustrin.

Besöket innefattade information om företagets produkter, forskning och besök i produktionen samt en storslagen middag på bruksmässen i Sandviken. Forskningen vid Sandvik och SMT presenterades av Sofia Hansson. Därefter gick Linn Larsson igenom pulvermetallurgiframställning vid SMT och redogjorde för pulvermetallurgins möjligheter. Dessutom presenterade Jörgen Westlinder arbetet inom ytbeläggningar för bränsleceller på SMT. Efter den inledande presentationen om forskningen på SMT besöktes stålverk, varm-

valsverk och ett av rörverken. Här kunde teknologerna se processerna på stålverket som behandlats på föreläsningarna på KTH och även ta del av några bearbetningsprocesser.

Efter besöken delades teknologerna in i sex grupper med olika teman och en utsedd expert per grupp från SMT: 1. Råmaterial och ljusbågsugn (Calle Linder), 2. AOD (Fia Vikman), 3. Skänkugn (Olle Sundqvist), 4. Gjutning (Karin Antonsson), 5. Varmbearbetning (Mattias Sandström) och 6. Extrusion (Andreas Åhman). Som ett moment i kursen skriver teknologerna en reserapport baserad på dessa teman, för att lära sig mer inför framtida industriella karriärer.

Nya doktorer på Materialvetenskap oktober 2017:

Eftersom ett av kursens mål är att förstå dagens yrkesroll för en ingenjör presenterade Björn Seimar hur han valde sitt exjobb och fick jobb på SMT. Han berättade också om arbetsuppgifterna han har i dag. Vid dagens slut lämnade några mycket nöjda teknologer och deras handledare Tova Jarnerud och Pär Jönsson Sandviken efter några informativa dagar. På KTH Materialvetenskap är vi tacksamma för att SMT erbjöd detta fantastiska program. Ett speciellt tack riktas till Olle Sundqvist, som är ansvarig för högskolekontakter vid SMT, och som var vår värd för detta lyckade besök.

Huijun Wang – A Study on the Reaction between MgO Based Refractories and SlagTowards the Development of Carbon-free Lining Material. Handledare Sichen Du.

Martin Walbrühl – ICME – guided development of cemented carbides with alternative binder systems. Handledare John Ågren.

Mikael Lindvall – A Study on Vanadium Extraction from Fe-V-P Melts Derived from Primary and Secondary Sources. Handledare Sichen Du. Sedigheh Bigdeli – Developing the third generation of Calphad databases: what can abinitio contribute. Handledare Malin Selleby.

Olle Sundqvist, SMT.

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

41

BERGSBLADET

Upplevelser på anrikt smältverk

Guldtacka från Boliden med tyngden 12,5 kilo och renhetsgraden 999,9.

Det var en priviligierad skara medlemmar som fick möjlighet att bekanta sig med miljöerna och processerna på Rönnskär, Skelleftehamns stolthet, där allt från koppar och guld till elektronikskrot behandlas.

Text och foto: Arne Rustan

Rönnskärsverkens Forsknings- och miljöchef Linn Andersson, med en kemistexamen från Umeå universitet, hälsade de femton deltagarna från SBF varmt välkomna till Boliden Rönnskär i för ovanlighets skull strålande sol denna septemberdag. I introduktionen informerade Linn om att det var fyndet av guld i Bjurliden som skapade behovet av metallframställning vid Rönnskär. Byggnationen startade 1928 och verket sattes i produktion 1930. Boliden Rönnskär kunde på den tiden ståta med 42

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Europas högsta skorsten, 150 meter. Skorstenen är i dag kortad till 100 meter och har ersatts av andra skorstenar och reningsteknik och den används därför endast vid speciella tillfällen.

Linn förklarade överskådligt med bilder hur produktionsprocessen fungerar i de olika verken. I den elektriska smältugnen på kopparlinjen produceras slagg och skärsten. Slaggen innehåller bland annat zink som går till fumingverket och där tillverkas zinkklinker och järnsand. Av den producerade kopparen tillverkas koppar-

anoder som går till elektrolys. Slammet i botten innehåller både guld och silver som utvinns i olika steg.

Produktion med biprodukter Boliden Rönnskärs produktion 2016 var hela 207 000 ton koppar, 14 ton guld, 508 ton silver, 28 000 ton bly och 33 000 ton zinkoxid.

Den sistnämnda produkten skickas till Odda i Norge för upparbetning till ren zinkmetall.

BERGSBLADET

Rönnskärs biprodukter är svavelsyra 503 000 ton, flytande svaveldioxid 45 000 ton, som avsätts huvudsakligen till massafabriker, och 250 000 järnsand, vilken i huvudsak består av järn-kisel som används som blästersand i båtindustrin och som markbyggnadsmaterial vid nyanläggningar. Den arsenik som kommer med råvarorna till Rönnskär hamnar i temporära lagringsplatser på industriområdet i väntan på att tas ner i Rönnskärs bergförvar.

Effektiv men dyr reningsteknik Verksamheten hanterar stora mängder gruvråvara och sekundära råvaror. Det gör att verksamheten måste ha en förstklassig reningsteknik för att hantera de ofrånkomliga föroreningar som kommer med råvaran. Det mesta tas i dag om hand, så att det inte sprids till naturen via luft och vatten. Exempelvis har svaveldioxid till omgivningen kunnat reduceras med cirka 99 procent. Boliden ligger i dag väl under gällande villkor. Svaveldirektivet från EU 2012 har dock ökat företagets produktionskostnader med cirka 200 miljoner kronor per år.

Nytt bergförvar för avfall på gång Den totala produktionen av avfall i dag som behöver tas om hand i det nya förvaret är i dag 10 000 ton per år och utöver detta finns det omkring 350 000 ton farligt avfall lagrat på industriområdet, varav cirka 100 000 ton avfall som innehåller arsenik. Detta avfall ska förvaras i det djupa bergförvaret som byggs 330 meter under Rönnskärsverken. För detta ändamål har en ramp byggts med kvadratisk geometri sett uppifrån. Under drivningen har man undersökt bergvolymen och anpassat placeringen av förvaret så att ett så bra berg som möjligt nyttjas till förvaret. Allt avfall placeras i tvärorter på 330-metersnivån och varje avfallstyp i ett separat område. Avfallet förseglas mot omgivningen. I det fallet samarbetar företaget med en extern referensgrupp, där bland annat representanter från SKB (Svensk Kärnbränslehantering) deltar. Anläggningen är dimensionerad för enbart Bolidens eget avfall och beräknas tas i bruk 2019/2020.

Svenska Bergsmannaföreningen Box 1721, 111 87 Stockholm

Transport längs väg och vatten Den största båtstorleken som i dag kan angöra Rönnskärsverken är 50 000 ton med ett djupgående på högst 15 meter.

Slig från Bolidens dagbrott i Aitik transporteras med ett tågsätt per dygn till Rönnskär. För den producerade kopparmetallen finns en kopparpendel, vilket innebär tågfrakt av kopparkatoder till Helsingborg. I returfrakten hämtas elektronikskrot i containrar från Helsingborg.

Alla fick möjlighet att lyfta guldtackan när den låg med den smalare sidan uppåt, men på grund av de koniskt avsmalnande långsidorna var det ingen som lyckades. Kjell Larsson hade en särskild teknik som han lyckades få upp tackan i luften med. Han gjorde det genom att först lyfta tackan enbart i ena änden och därefter med ett hastigt ryck slita upp den i luften.

Men han tappade tackan som föll ner på en bänk. Det gällde ju att kunna lyfta den och samtidigt hålla den stilla i luften.

Skyddsutrustning med praktisk finess Ursprungligen var det planerat av vi skulle få se Kopparlinjen, Ädelmetall- och E-kaldoverket, men på grund av underhållsstopp ställdes besöket till Kopparlinjen in.

Linn avlutade sin presentation med att visa en säkerhetsvideo och därefter var det dags för omklädning till skyddsutrusning, som bestod av rockar och hjälm med inbyggda skyddsglasögon som kunde fällas ned från hjälmen. En mycket praktisk finess.

Smältverk och guldrum

Linn Andersson, Boliden.

E-kaldoverk för elektronikskrot

Med Linns bil och ytterligare tre bilar fick vi köra genom vakten och bege oss till lunchmatsalen, där Boliden bjöd på en välsmakande lunch. Därefter följde ett besök till ädelmetallverket där alla deltagare fick anteckna sig på en namnlista med datum och tid för inpassering.

En väktare släppte därefter in oss i en luftsluss, ”ett låst visiteringsrum som används vid utpassage”, innan vi fick gå in i anläggningen. Där kunde vi bland annat se silveranoder i en stållåda. Helt plötsligt gick brandlarmet på grund av en rökpuff från en ugn och vi var alla tvungna att bege sig oss ut från anläggningen.

Vakten kontrollerade att antalet som kom ut stämde med antalet inskrivna. Efter en kort stund fick vi åter gå in och då var det guldrummet som gällde. Där låg en guldtacka och glänste vackert med vikten cirka 12,5 kg och 99,99 procent guld (24 karat). Denna tackas vikt motsvarar 400 troy ounce (31,103 g per troy ounce), vilket representerar ett värde på cirka 4 Mkr. För denna summa skulle man kunna skaffa tak över huvudet för en familj i form av en villa.

E står här för elektronikskrot. Verket ligger längst i öster i kontakt med havet. Elektronikskrot behandlas i en roterande ugn fodrad med tegel där energiinnehållet i plasten används för att smälta elektronikskrot. Temperaturen hålls omkring 1250 grader ± 100 grader samtidigt som ugnen roterar. Verket färdigställdes 2012 och utgjorde en investering på 1,2 miljarder kronor.

När vi kom fram till verket fick vi gå upp en våning och ta på oss plast runt skorna och därefter träda in i verkets kontrollrum med cirka ett dussin skärmar för övervakning och kontroll av funktionerna hos verket. En kaldougn håller cirka 10 till 11 veckor och därefter måste den muras om. Därför behövs det två ugnar, en för produktion och en för ommurning. När vi frågade fick vi lov att titta in i en hall där en ugn stod avställd för ommurning. Den roterande ugnen kunde dock inte ses från denna position eftersom den befann sig bakom en stålvägg.

Vid avtackningen av Linn påpekade Agne för SBF-medlemmarna att de var privilegierade eftersom man på Boliden är mycket restriktiva då det gäller besök till Rönnskär.

Telefon 08-679 17 90, fax 08-679 17 91 kansli@bergsmannaforeningen.se

Kungsträdgårdsgatan 10 www.bergsmannaforeningen.se

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

43

BERGSBLADET

Mikael Brunner In Memoriam

Inblick

i meteorologins magiska värld Medlemmar från Svenska Bergsmannaföreningen mötte meteorologen Bertil Larsson en sommarkväll och fick en inspirerande och minnesrik lektion om väder och vind på SMHI:s vis. Text och foto: Elisabeth Torsner Vinjettbilden var en sommarkväll i Leksand med utsikt över Siljan. Vi som lyssnade på föreläsningen den 20 oktober upplevde intressanta väder i alla dess skepnader. Vi började med ganska enkla väderutsiker, som vi lärt oss sedan barnsben. Teori och praktik, det vill säga både prognos och utfall. Inte alltid mötas de två. Men det sker oftare än vad vi ger meteorologerna credit för.

Bertil Larsson berättade om sin bakgrund.

Utbildningen till meteorolog ges i dag i Uppsala, Lund och Stockholm. Utbildningen är lika lång som en modern civilingenjörsutbildning, alltså 5 år. Bertil blev därefter meteorolog i flygvapnet och tjänstgjorde på ett antal flottiljer och staber till 57 års ålder. Efter den gick han ingalunda i pension, utan fortsatte som meteorolog på teve. Det är så de flesta av oss känner till honom.

Meteorologi bygger på sammanställning av ett enormt antal datapunkter. Datainsamlingen för 50 år sedan byggde på en till två avläsningar per väderstation och dygn och prognoserna var ganska grova. I dag har man automatiserad avläsning och kan ta emot data så ofta det finns behov av att uppdatera prognoserna. Ett sådant behov uppkom vid sommarens intensiva skyfall på norra Ångermanlandskusten, 19 mm regn på 15 minuter, totalt 73 mm och blå-lila på kartan.

Bertil berättade om ett antal väderfenomen, 44

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

bland annat om hur hurricanes uppstår. Ytvattnet måste hålla minst 25° C med instabil, fuktig luft som stiger. Lägre tryck bildas vid vattenytan och hela systemet börjar rotera på grund av jordens rotation. De hurricanes som i år har farit fram över Texas, Florida och Puerto Rico bildades alla utanför Afrikas kust, norr om ekvatorn, och drog sedan västerut på grund av corioliseffekten, en assymetrisk rotationseffekt. På södra halvklotet drar hurricanes i stället österut.

Bertil visade dagsaktuella, till och med superaktuella, väderprognoser som hade gjorts en timme innan han åkt hemifrån. Han tipsade om att väderprognoser med ALLT bakgrundsmaterial går att ladda ner från www.smhi.com.

Global warming väckte enormt intresse bland publiken. Bertil betonade att allt ännu är prognoser. Klimatförändringar är långsiktiga skillnader som det kan ta mer än trettio år att konstatera. Temperaturökningen har uppmätts till 1,3° C sedan förindustriell tid. Vid den efterföljande diskussionen påstods det att temperaturökningen under de senaste åren endast uppgått till 0,1° C sedan ungefär 2012. Kanske det är ett trendbrott?

Vi var tvugna att sluta när matdofterna letade sig in och vi förstod att tiden tagit slut. Vi hade säkert kunnat fortsätta länge till med diskussionen om klimatförändringar.

Mikael Brunner gick bort den 11 augusti 2017 efter en tids sjukdom.

Mikael föddes

1933 i Kolozvár, centralort i Transylvanien i Rumänien. Han tog studenten i Budapest 1952 och började samma år studera metallurgi på Tekniska universitetet i Miskolc, Ungern.

Under den ungerska revolutionen mot kommunismen och Sovjets dominans 1956 flydde Mikael tillsammans med sin kurskamrat och blivande hustru Hedvig till Sverige via Österrike. Mikael fortsatte sina studier vid KTH och utexaminerades som Bergsingenjör 1960.

Han blev Tekn. lic. 1964.

Mikael var efter examen anställd på Jernkontoret 1960–1965 som forskare inom området eldfasta material. Han anställdes därefter av Axel Johnson Institutet för Industriforskning som forskare kring dolomitiska eldfasta material.

Nästa arbetsgivare var Nyby Bruk där Mikael 1970 blev chef för driftsforskningen i stålverket, och han blev därefter chef för stålverket. Nyby Bruk var specialiserat på tillverkning av rostfria stål. Samtliga processteg i metallurgin utfördes 1970 i ljusbågsugn, vilket ändrades radikalt under 1970-talet med införandet av AOD-processen, en konverter där man med Syrgas-Argon färskade (sänkte kolhalten) och färdigställde stålet efter smältning i ljusbågsugnen.

Mikael blev chef för metallurgiavdelningen vid forskningsstationen MEFOS i Luleå 1979.

MEFOS är och var redan då världsledande och banbrytande när det gäller forskning i pilot plant-skala.

Hans sista anställning var på AGA Innovation AB, som chef för utveckling av gasapplikationer inom metallurgi, och han blev slutligen chef för AGA Innovation AB. Han pensionerades 1998.

Efter pensionen delade Mikael och hustrun Hedvig tiden mellan Täby i Sverige på sommaren och Grasse i Frankrike på vintern.

Mikael var i mångt och mycket en metallurg i Erik Axel Karlfeldts anda, ”han kunde tala med bönder på bönders språk och med lärde män på latin”. Han var lika bra på golvet i stålverket som vid möten med professorerna på konferenser.

Mikael var en person som alla tyckte om och högaktade. Han var alltid väldigt kunnig och påläst, kombinerat med en mjuk framtoning och en underfundig humor. Det hindrade inte att Mikael kunde vara väl så påstridig i diskussioner, om allt från metallurgi till ekonomi och politik, men alltid med fakta som främsta vapen.

Mikael Brunner efterlämnar hustrun Hedvig och barnen Peter och Charlotta med familjer.

Mångåriga vännen Thomas Thorén

68 dagar kvar!

Nedräkningen har börjat.

Välkommen till BHV:s spektakulära galamiddag den 27 januari 2018.

Se iannonsen Vi ses Örebro på sidan 59 i Bergsmannen Nr 5 2017. på Hindersmässan! Ändra antalet dagar från 101 till 71 dagar kvar!

www.bhvonline.se

STEELTEC INVESTERAR I NYTT LAGER I BOXHOLM Steeltec samlar sina lageraktiviteter för Skandinavien i Boxholm i en ny effektiv layout som säkrar fler möjligheter för kunderna.

• Fortfarande störst sortiment av

premiumblankstål i Norden.

• Nya produkter lagerhålls från augusti

med fullt program av valsat stångstål för dimensioner 50–500 mm i både olegerade och legerade ståltyper.

• Fyra nya kapmaskiner installeras under sommaren för dimensioner upp till 500 mm.

Kellvehararbetar tillsammans kunderna genom Kellve levererat mer än 19 000med bandtransportörer hela processen från projektering till för övertagande sedan 1957 till materialhanteringslösningar bulkmaterial. använder erfarenheten frångenom leverans av Vioch arbetar tillsammans med kunderna hela processen 19 000 bandtransportörer sedan 1957. från till övertagande av genom anläggningen.

Kellveprojektering arbetar tillsammans med kunderna

Välkommen med förfrågningar till försäljningsavdelningen

Kellve arbetar tillsammans med kunderna genom 0512-300 200 hela processen från projektering till övertagande och använder erfarenheten från leverans av 19 000 bandtransportörer sedan 1957.

Steeltec Boxholm Nordenstens väg 2 590 12 Boxholm

hela processen från 0512-300 projektering till övertagande www.kellve.com 200 och använder erfarenheten från leverans av 19 000 bandtransportörer sedan 1957.

www.kellve.com

www.kellve.com

0512-300 200

0142-551 00, steeltec-group.se

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17 B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

45 41

Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin

Annonsera i Inköpsguiden: Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67

Adressregister Arinox ABB Force Measurement Adressregister Box 290, 532 24 Skara Tvärleden 2 BNR 357 Finnslätten

Abb Force Measurement 721 59 Västerås Tvärleden 021-32 50200 Bnr 357 Finnslätten www.abb.com/measurement 721 59 Västerås www.abb.com/stressometer 021-32 50 00 www.abb.com/measurement ABB Metals and Mining www.abb.com/stressometer Terminalvägen 24

721 59 Västerås

ABB Metals and Mining 021-32 50 00 Terminalvägen 24 www.abb.com/mining 721 59 Västerås 021-32 50 00 Alvenius Industrier www.abb.com/mining

Kungsgatan 75

631 07 Eskilstuna Alvenius Industrier info@alvenius.se Kungsgatan 75 www.alvenius.se 631 07 Eskilstuna info@alvenius.se ALS Minerals www.alvenius.se Hammarvägen 22

ALS Minerals 943 36 Öjebyn Hammarvägen 0911-65 800 22 943 Öjebyn 85 fax 36 0911-600 0911-65 800 alspi.lab@alsglobal.com fax 0911-600 85 www.alsglobal.com alspi.lab@alsglobal.com www.alsglobal.com

46

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

0511-202 20

Arinox fax 0511-120 26 Box 290, 532 24 Skara info@arinox.se 0511-202 20 www.arinox.se fax 0511-120 26 info@arinox.se Atlas Copco Mining www.arinox.se and Rock Excavation

Technique Sweden

Atlas Copco Mining 105 23 Stockholm and Rock Excavation 020-78 44 55 Technique Sweden kundtjanst.mr@ 105 23 Stockholm se.atlascopco.com 020-78 44 55 www.atlascopco.se kundtjanst.mr@ se.atlascopco.com Bergsskolan www.atlascopco.se

Box 173, 682 24 Filipstad 0590-162 60 Bergsskolan fax 0590-162 Box 173, 682 2499Filipstad info@bergsskolan.se 0590-162 60 fax 0590-162 99 www.bergsskolan.se info@bergsskolan.se www.bergsskolan.se Carbomax

Saltängsvägen 7, 721 32 Västerås

Carbomax 08-454 65 60 Saltängsvägen fax 08-796 06 7, 36721 32 Västerås 08-454 65 60 info@carbomax.se fax 08-796 06 36 www.carbomax.se info@carbomax.se www.carbomax.se

Cavotec Sverige Fagerstagatan 5 163 53 Spånga Cavotec Sverige 08-556 522 00 Fagerstagatan fax 08-556 5225 22 163 53 Spånga info@cavotec.se 08-556 522 00 www.cavotec.com

fax 08-556 522 22 info@cavotec.se ContiTech Scandinavia www.cavotec.com Box 38, 164 93 Kista

08-444 13 30 ContiTech Scandinavia fax 08-750 55 66 Box 38, 164 93 Kista info@contitech.se 08-444 13 30 www.contitech.se fax 08-750 55 66 info@contitech.se E. Sabel www.contitech.se

Box 841 531 18 Lidköping E. Sabel 0510-54 Box 841 77 30 info@sabel.se 531 18 Lidköping www.sabel.se 0510-54 77 30 info@sabel.se

www.sabel.se Entech Box 1066, Metallgatan 27 Entech 262 21 Ängelholm Box 1066,99 Metallgatan 27 0431-44 80 262 0431-44 21 Ängelholm fax 99 81 0431-44 99 80 info@entech.se fax 0431-44 99 81 www.entech.se info@entech.se www.entech.se

Envicom Skogsklintsvägen 5 451 90 Uddevalla Envicom76 76 070-328 Skogsklintsvägen 5 info@envicomab.com 451 90 Uddevalla www.envicomab.com 070-328 76 76

info@envicomab.com EPC Sverige www.envicomab.com Hugelsta 635 02 Eskilstuna EPC Sverige 016-13 90 77 Hugelsta fax 016-12 87 10 635 02 Eskilstuna www.epc-groupe.se 016-13 90 77 fax 016-12 87 10

Eurotherm www.epc-groupe.se Mobilvägen 10 223 62 Lund Eurotherm 010-478 18 55 Mobilvägen 10 sven-inge.gullstrand@ 223 62 Lund schneider-electric.com 010-478 18 55 www.eurotherm.se sven-inge.gullstrand@ schneider-electric.com

www.eurotherm.se Ferrox 712 82 Grythyttan Ferrox 55 0591-143 7120591-142 82 Grythyttan fax 64 0591-143 55 hq@ferrox.com fax 0591-142 64 www.ferrox.com hq@ferrox.com www.ferrox.com

Filterteknik b.w.

Box 17056, 167 17 Bromma 08-26 91 05 fax 08-26 91 85 info@filterteknikbw.se www.filterteknikbw.se

Mikron Box 1307, 172 26 Sundbyberg 08-564 821 40 fax 08-564 821 41 mail@mikron.se www.mikron.se

Rubber Company (väst) Östanvindsgatan 21 652 21 Karlstad 054-85 33 10 fax 054-87 45 06 rubber.karlstad@rubberco.se

Fogmaker International Box 8005, 350 08 Växjö 0470-79 98 80 fax 0470-79 98 89 info@fogmaker.com www.fogmaker.com

Mobil Elteknik Sverige Lovisebergsvägen 13 141 32 Huddinge info@mets.nu www.mets.nu

S-E-G Svenska Box 11143, 161 11 Bromma 08-764 74 00 fax 08-764 75 00 info.svenska@s-e-g.se www.s-e-g.se

Gruvteknik Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika 0240-374 95, 070-637 36 29 070-744 56 66 lager: 0240-370 01 fax 0240-376 58 info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com Harald Pihl Box 7387, 187 15 Täby 08-731 56 00 www.haraldpihl.se Höganäs Bjuf Box 502, 267 25 Bjuv 042-855 00 fax 042-855 66 steel@hoganasbjuf.se www.hoganasbjuf.com Indesko Box 26154, 100 41 Stockholm 08-10 09 70 fax 08-796 79 30 Kerneos Nordic Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 880 20 fax 08-590 880 25 nordic@kerneos.com www.kerneos.com Labtium Poikajuntintie 34 FI-99600 Sodankylä, Finland +358 (0)40 080 7935 heikki.niskavaara@labitum.fi www.labtium.fi Lhoist Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 328 20 staffan.fors@lhoist.com www.lhoist.com Megamet Framtidsgatan 4 262 73 Ängelholm 0431-44 94 80 fax 0431-44 94 88 info@megamet.se www.megamet.se Metso Sweden Terminalsgatan 2 231 32 Trelleborg 0410-525 00 fax 0410-526 07 minerals.info.se@metso.com www.metso.com

Morgårdshammar Nya Ågatan 23 777 50 Smedjebacken 0240-66 85 00 fax 0240-66 85 01 www.morgardshammar.se MS Analytical Timmervägen 15, 923 41 Stensele 070-608 61 30 tony.okvist@msanalytical.net www.msanalytical.net Nordkalk Box 901, 731 29 Köping info@nordkalk.com www.nordkalk.se erik.degerstedt@nordkalk.com 010-476 26 66 073-920 53 70 jan.olars@nordkalk.com 010-476 25 81 073-920 16 76 OJ:s Vågsystem Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand 0247-136 57 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se RHI Refractories Nord Brovägen 9, 182 76 Stocksund 08-514 822 40 fax 08-514 822 50 nord@rhi-ag.com www.rhi-ag.com Rubber Company (huvudkontor) Box 17, 186 21 Vallentuna 08-514 305 70 fax 08-514 305 99 rubber@rubberco.se www.rubberco.se Rubber Company (norr) Mätarvägen 15, 901 33 Umeå 090-71 55 80 fax 090-71 55 90 rubber.umea@rubberco.se Rubber Company (syd) Blockvägen 7, 352 45 Växjö 0470-70 72 50 fax 0470-70 72 60 rubber.vaxjo@rubberco.se Rubber Company (mitt) Marinvägen 3, 856 33 Sundsvall 060-64 63 90 fax 060-61 84 40 rubber.sundsvall@rubberco.se

Sarlin Furnaces Regattagatan 13 723 48 Västerås 021-10 98 00 fax 021-12 37 45 info@sarlin.se www.sarlin.se Scandia Maskin Industrivägen 1, 449 44 Nol Skandinaviska Titania Box 1135, 183 11 Täby 08-758 42 50 fax 08-768 81 68 gunnar.franzen@ skandinaviskatitania.se www.skandinaviskatitania.se SMA Mineral Box 329, 682 27 Filipstad 0590-164 00 sma@smamineral.com

T Knutsson Box 50207 202 12 Malmö info@tknutsson.se www.tknutsson.se Thermalloys Brändavägen, 795 32 Rättvik 0248-125 77 fax 0248-137 85 info@thermalloys.com www.thermalloys.com Tuna Teknik Stationsvägen 18 184 50 Åkersberga 08-540 870 10 fax 08-540 215 60 info@tunateknik.se www.tunateknik.se UHT Uvån Hagfors Teknologi Kistagången 2, 164 40 Kista 08-622 08 80 www.uht.se Vargön Alloys 468 80Vargön 0521-27 73 00 fax 0521-22 37 43 email@vargonalloys.com

Sulzer Pumps Sweden 010-130 15 00 info.sweden@sulzer.com www.sulzer.com/sweden

Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna Klosterängsvägen 11 A 226 47 Lund Vretenvägen 13 171 54 Solna 054-17 75 45 magnus.nilsson@vaing.se www.vaing.se

Superior Graphite Box 13000, 850 13 Sundsvall 060-13 40 55 070-686 50 13 fax 060-13 41 28 mlind@superiorgraphite.com www.superiorgraphite.com

Vibroakustik Sverige Handelsvägen 19 973 45 Luleå 0920-25 17 60 070-357 63 63 tony@vibroakustik.se www.vibroakustik.se

Svetsansvarig i Sverige Gravanäsvägen 11 342 93 Hjortsberga 072-160 57 00 info@svetsansvarig.se www.svetsansvarig.se

Xylem Water Solutions Sweden Flygt-pumpar www.xyleminc.com/se

Swedfan International Box 110 246 42 Löddeköpinge 070-870 09 25 peter@swedfan.se www.swedfan.se Swerea KIMAB Box 7047 167 07 Kista 08-440 48 00 kimab@swerea.se www.swerea.se/kimab Swerea MEFOS Box 812, 971 25 Luleå 0920-20 19 00 mefos@swerea.se www.swerea.se/mefos

Gesällvägen 33 174 87 Sundbyberg 08-475 67 00 fax 08-475 69 70 Timmervägen 6 857 53 Sundsvall 060-700 43 10 fax 060-10 24 91 Torpslingan 17 973 47 Luleå 0920-27 43 00 fax 0920-189 99 Box 822 982 38 Gällivare 010-603 50 00 fax 0970-662 00

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

47

Produktregister Analyser ALS Minerals MS Analytical

Diamantborrutrustning Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden

Arbetsvalsar T Knutsson

Dimensionsmätning ABB Force Measurement

Automatfilter för rå- och kylvatten Filterteknik b.w.

Dolomit Lhoist SMA Mineral

Automation ABB Metals and Mining Eurotherm UHT, Uvån Hagfors Teknologi

Drivsystem, komponenter Morgårdshammar

Avvattningsutrustning Metso Sweden Xylem Water Solutions Sweden Band- och rulltransportörer Metso Sweden Banddragmätare ABB Force Measurement Banddragmätare i slinglyftar (Looper Tensiometers) ABB Force Measurement Bandningsmaskiner (Böhl) Tuna Teknik Bandtillbehör ContiTech Scandinavia Metso Sweden Bandtransportörer Metso Sweden S-E-G Svenska Bandvågar OJ:s Vågsystem S-E-G Svenska Bergborrutrustning Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Bergborrverktyg Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Bildanalys Mikron Bindningsmaskiner Sarlin Furnaces Bränd dolomit Lhoist Bränd kalk Lhoist Nordkalk SMA Mineral

Gasarmatur Sarlin Furnaces

Induktionsugnar (SMS Elotherm) Tuna Teknik

Gasbrännare Sarlin Furnaces Gjutgods Sarlin Furnaces Gjutgods (Ni-hard) E. Sabel Gjutlådeinfodring T Knutsson Gjutmassor T Knutsson

Eldfast material Envicom Kerneos Nordic Megamet RHI Refractories Nord T Knutsson

Gjutna valsar T Knutsson

Eldfast murbruk och massor RHI Refractories Nord T Knutsson Eldfast tegel Höganäs Bjuf Eldfast tegel och lera Höganäs Bjuf Eldfasta produkter för skivtärningssystem Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Eldrivna gruvtruckar ABB Metals and Mining Elektriska drivutrustningar ABB Metals and Mining Eurotherm

Gjutrör T Knutsson

Kalk Lhoist Nordkalk

Grafitelektroder Envicom Grafitprodukter Superior Graphite Granuleringsprocess UHT, Uvån Hagfors Teknologi Gruv- och anläggningsutrustning Metso Sweden

Gummiprodukter ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Elektromagnetiska omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB Metals and Mining

Hasplar (Soprem) Tuna Teknik

Filter Filterteknik b.w.

Kabel Mobil Elteknik Sverige

Godsslang Rubber Company

Elektromagnetiska bromsar ABB Metals and Mining

Ferrosvavel Indesko

Isoleringstegel Höganäs Bjuf T Knutsson

Kabelvindor Cavotec Sverige

Gummiduk Rubber Company

Ferrolegeringar Skandinaviska Titania

Isoleringsmaterial Höganäs Bjuf T Knutsson

Glasfiberväv T Knutsson

Elektriska ugnar Sarlin Furnaces

Bullermätning/-utredning Vibroakustik Sverige CFC- och grafitfixturer T Knutsson

Industriugnar Sarlin Furnaces

Glasfiberprodukter T Knutsson

Guides/inledare Morgårdshammar

Ferrokisel Vargön Alloys

Induktiva omrörare för skänkugnar och stränggjutning ABB Metals and Mining

Kabel för rörliga maskiner, upp till 240 mm²/ 400–24 000 volt Cavotec Sverige

Elektriska element Sarlin Furnaces

Ferrokrom Vargön Alloys

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Härdanläggningar Sarlin Furnaces

Eldfast installation Megamet

Brännare Thermalloys

Diamantborrkronor Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden

48

Eldfast cement Kerneos Nordic T Knutsson

Flusspat Indesko

Hydraulsystem, komponenter Morgårdshammar Hårdhetsmätning Mikron AB (Qness) Hårdmetallvalsar (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik Häggloader, grävarmslastare Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden

Kalksten Lhoist Nordkalk SMA Mineral Kallvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Kant-/mittlägesmätning (Millmate Strip Scanner) ABB Force Measurement Keramiska fibermaterial T Knutsson Kombinerade dragbänkar (SMS group) Tuna Teknik Konkrossar Scandia Maskin Kontaktdon Mobil Elteknik Sverige Kontaktdon 20–660 ampere/ 400–25 000 volt Cavotec Sverige Kopparlegeringar Harald Pihl Kross Scandia Maskin Krosskopa Scandia Maskin Produktregister

Krossutrustning Metso Sweden

Mobila band Scandia Maskin

Kvarnar Metso Sweden

Muffelrör/-ugnar Sarlin Furnaces

Kvarnfoder Metso Sweden

Mätinstrument för valsverk ABB Force Measurement

Kvarnfoder (Ni-hard) E. Sabel Kärnborrutrustning Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Labbsiktar Scandia Maskin Labbutrustning Scandia Maskin Laboratorier MS Analytical Lastmaskiner och truckar Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Legeringar (Enpar) Tuna Teknik Lok Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Magnesit RHI Refractories Nord Magnesit- och krommagnesittegel Höganäs Bjuf

Ni-Hard gjutgods E. Sabel Nickellegeringar Harald Pihl Tuna Teknik Nödduschar Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Omrörare Sulzer Pumps Sweden Omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB Metals and Mining Oxygenlansar (Daiwa) Skandinaviska Titania Oxygenlansar (Trefimet) Envicom Oxygenlasrar T Knutsson Pillow Block-lastceller ABB Force Measurement Planhetsmätning ABB Force Measurement

Malkulor – gjutna, högkromlegerade Arinox

Planhetsmätning och -reglering i varma valsverk ABB Force Measurement

Malkulor – smidda, härdade (GSI Lucchini) Arinox

Platt- och profilvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik

Manganslitgods Metso Sweden Scandia Maskin

Pressductor-produkter ABB Force Measurement

Maskiner Metso Sweden Scandia Maskin Massflödesmätare S-E-G Svenska Materialhantering Metso Sweden Materialprovningsutrustning (Buehler) Mikron Mekaniska och hydrauliska pressar (SMS group) Tuna Teknik Mineralberedningsutrustning Metso Sweden Mischmetall Skandinaviska Titania

Process- och produktionsstyrning ABB Metals and Mining Eurotherm UHT, Uvån Hagfors Teknologi Processutrustning för industrin ABB Metals and Mining Provberedning MS Analytical Pumpar Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Påläggssvetsning (Capilla) Tuna Teknik Radiostyrningar Cavotec Sverige Rent järn (armcojärn) Arinox

Reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin

Slagkross Metso Sweden Scandia Maskin

Retortrar och crackers Sarlin Furnaces

Slamhantering Metso Sweden

Rikt- och kapmaskiner Tuna Teknik

Slit- och reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin

Riktmaskiner för stång, rör, profil (SMS group) Tuna Teknik Riktrullar (Witels-Albert) Tuna Teknik Rullar Scandia Maskin Rökgasrening Lhoist Rör – slitdetaljer E. Sabel Rörkapmaskiner Tuna Teknik Rörsystem Alvenius Industrier Segjärnvalsar T Knutsson Service Metso Sweden Service av pumpar, omrörare, mixers och annan roterande utrustning Sulzer Pumps Sweden Service för kraftmätning och planhetsmätning ABB Force Measurement Siktar Metso Sweden Scandia Maskin Siktduk och siktelement av gummi Metso Sweden Siktmedia Metso Sweden Scandia Maskin Skalsvarvar (SMS group) Tuna Teknik Skivtärningssystem Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord T Knutsson Skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson Thermalloys Skänkvärmare T Knutsson Slaggbildare Kerneos Nordic

Slitgods Metso Sweden Slitgummi Metso Sweden Scandia Maskin Slitgummi och slitelement av gummi för stup, godsfickor ContiTech Scandinavia Metso Sweden Släckt kalk Nordkalk Smidda valsar T Knutsson Smidespressar (SMS group) Tuna Teknik Smidesvärmning Tuna Teknik Specialstål Arinox Spolstenar RHI Refractories Nord Sprutmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Sprängämnen och tillbehör EPC Sverige Stampmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Stoppare Höganäs Bjuf T Knutsson Stressometer – system ABB Force Measurement Strålningsrör T Knutsson Thermalloys Stränggjutningsförnödenheter Höganäs Bjuf T Knutsson Stumsvetsmaskiner (Strecker) Tuna Teknik Styr- och reglersystem ABB Metals and Mining Eurotherm

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

49

Styr- och reglersystem för pumpar och mixers Eurotherm Sulzer Pumps Sweden Styr- och reglersystem för ugnar Eurotherm Sarlin Furnaces Stål- och valsverk Morgårdshammar Stålrör Alvenius Industrier Stödvalsar T Knutsson Svetsmaterial (Capilla) Tuna Teknik

Tjockleksmätare för valsverk ABB Force Measurement Toppslagg Indesko Kerneos Nordic Torrmassor T Knutsson Transmission Rubber Company Transportband Metso Sweden Rubber Company Scandia Maskin

Ugnar Entech Mikron Sarlin Furnaces T Knutsson Ugnar – tillverkning, service och underhåll Sarlin Furnaces Ugnsberäkningar/ -konstruktioner Sarlin Furnaces

Vattenhantering Alvenius Industrier Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden

Ugnsreparationer Entech

Ventilationsutrustning Atlas Copco Mining and Rock Excavation Technique Sweden Swedfan International

Underhållsteknik Morgårdshammar

Ventiler Metso Sweden

Underhållsteknik (kalibrering) Eurotherm

Vibrationsmätning Vibroakustik Sverige

Syrgaslansar T Knutsson

Transportband av gummi och PVC ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Syrgaslansar (Daiwa) Skandinaviska Titania

Transportörer Metso Sweden

Uppkolningsmedel (Desulco) Superior Graphite

Termoelement Sarlin Furnaces

Tråd, PU Scandia Maskin

Valsar för kallvalsverk T Knutsson

Termoelement – skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson

Tråddragerimaskiner (Mario Frigerio) Tuna Teknik

Valsar för varmoch kallvalsverk T Knutsson

Titan Harald Pihl

Trådriktapparater (Witels-Albert) Tuna Teknik

Valsar för varmoch kallvalsverk (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik

Tjockleksmätare för processlinjer ABB Force Measurement

Valskraftmätning ABB Force Measurement Varmvals Tuna Teknik

Valsar för varmvalsverk T Knutsson

Vågar S-E-G Svenska Värmebehandlingsugnar Entech Sarlin Furnaces T Knutsson Värmebeständigt stålgjutgods och ugnsrullar T Knutsson Värmningsutrustning för skänkar, gjutlådor och konverter Sarlin Furnaces

Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin Analyser ALS Minerals Bergsskolan Labtium MS Analytical Analytiska referensmaterial Swerea KIMAB Bergutbildning och materialprovning Bergsskolan Eldfast material Envicom Energi och miljö Swerea MEFOS Geoundersökningar Bergsskolan Geoundersökningar Bergsskolan Kalibreringstjänster Eurotherm

50

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

Kraft-, dragoch dimensionsmätning ABB Force Measurement Kväverening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna Legeringar Swerea KIMAB Material- och ytanalys Bergsskolan Swerea KIMAB Metallografi, energi, kvalitet och miljö Swerea KIMAB Metallurgi Bergsskolan Swerea MEFOS Mineralteknik Bergsskolan Netanalys ABB Metals and Mining

Omrörning Sulzer Pumps Sweden

Rådgivning Svetsansvarig i Sverige

Optimering av konvalsslipning i klusterverk ABB Force Measurement

Slamhantering Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

Planhetsreglering/ stressometer ABB Force Measurement

Speciallegeringar Swerea KIMAB

Process och produktionsstyrning ABB Metals and Mining Eurotherm Swerea KIMAB Swerea MEFOS Processoptimering valsverk Morgårdshammar Pumpning Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden

Spårkalibrering Morgårdshammar Stål- och valsverk ABB Metals and Mining Swerea MEFOS Utbildning Svetsansvarig i Sverige Valsverksteknik Morgårdshammar Vattenrening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

Leica iCON

iRD3/iRP3 SYSTEM Maximal kontroll och prestanda för borriggar och pålkranar Leica iCON rig iRD3- och iRP3-lösningar minskar drastiskt kostnaderna genom att eliminera behovet av utsättningar. iCON rig-lösningen förser operatörer med borrplan eller pålplan direkt i hytten och visar dem snabbt och exakt till de olika borrpunkterna.

– Läs mer på vår hemsida under produkter och maskinstyrning om våra system!

Leica Geosystems AB Sverige 08-625 30 00 www.leica-geosystems.se

Banar väg för fossilfri framtid Intervju med Banar väg för Isabella Lövin fossilfri framtid Adam Lundin tar över gruvföretagIntervju med Isabella Lövin i Sydamerika Adam Lundin tar Vässar tekniköver tjänsterna för gruvföretag i Sydamerika Banar väg för gruvindustrin fossilfri fram tid Vässar tekniktjänsterna för Intervju med gruvindustrin Isabella Lövin Adam Lundin över gruvföre tar tag i Sydamerika Vässar tekn tjänsterna ikför gruvindustrin

visionär ledare tar on täten är viledasi re tar täten vleidsarionär e tar täten

06 2017

06 2017

06 2017

ANNONSERA I BERGSMANNEN! Kontakt: Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67

WE ARE LOOKING FOR MINING ENGINEERS LKAB is engaged in an important process to increase production, develop the existing production systems in our mines, and design smart and fossil-free mining systems in our underground mines in Kiruna and Malmberget. These great challenges will require additional mining engineers and a head mining engineer.

For further information about these positions, please contact: Lars Malmgren, +46 (0)980 711 14 (Mining Engineers) Magnus Abrahamsson, +46 (0)970 761 40 (Head Mining Engineer)

READ MORE AT WWW.LKAB.COM/CAREERS

Pos idning B

Returadress: PressData, Box 610, 832 23 Frösön

Riyas framtid ser ljus ut.

Det vore omöjligt utan metaller.

När fler samhällen får tillgång till elektricitet kan fler barn utbilda sig, och i förlängningen ta sig ur fattigdom. Men samhällsutvecklingen är beroende av metaller. Tack vare sin utmärkta förmåga att leda el används koppar i allt från belysning till datorer. Riya har de rätta förutsättningarna. Precis som våra metaller.

ANNONS Cu

52

Ag Metals for modern life