Bergsmannen 2018 01 by D Z I G N

BERGSMANNEN STÅL | METALL | GRUV | BERG | MINERAL

FRAMTIDENS AFFÄRER Värdeskapande genom digitalisering

KOMMUNIKATION

Nyckeln till långvariga kundrelationer

NY STUDIE

Mineraltillgångar bidrar till utveckling i världen

a v iti s o PTONGÅNGAR

FRÅN TUNGA INDUSTRIER

ÅRGÅNG 202 NR 1 2018

aktuellt | boktips | inköpsguiden

20 år med kvalitet -alt til pukkverk

Markedets mest effektive sikteverk i sin vektklasse - triple akslinger med slag fra 13 til 16mm - justerbar slagretning fra 30 til 60 grader - størst kapasitet for sortering av bærelagsmasse (20-120mm)

ANNONS Total vekt ca 34,800 kg Transport mål; - lengde 16m - bredde 3m - høyde 3.4m

Powerscreen -

WARRIOR 2100 Kontakt Marius Torgersen tlf 977 40 007 - marius@scandiamaskin.no

Scandia Maskin AS Tel (+47) 32 21 00 50

post@scandiamaskin.no

www.scandiamaskin.no

INNEHÅLL

NR 1 2018

4 Ledare: Positiva tongångar från tunga industrier 6 Aktuellt 12 Framtidsfrågor i fokus på anrik mötesplats Rapport från Hindersmässan i Örebro

14 Värdeskapande genom digitalisering 16 Certifierade referensmaterial för stålindustrin jubilerar

19 Kolumn av Henric Borgström: Sydostasien i skuggan av Kina

20 Företagsreportage Roxon: Kommunikation nyckeln till långvariga kundrelationer

24 Mineraltillgångar bidrar till utveckling i världen. Ny studie om gruvnäringens betydelse för ekonomisk och social utveckling

30 Metallpriser: Året då metallpriserna vände uppåt 34 Börsöversikt: Ökade vinster ger höjd utdelning 37 Kartläggning av Sveriges bergslag snart i mål i bokform

38 Jernkontorets Annaler: • Först med certifierad innovationsledare • Nätverket för kvinnor i gruvoch metallindustrin arrangerade välbesökt seminarium om härskartekniker i Örebro

40 Svemin: Grönare gruvor – klimatsmart produktion för en hållbar framtid

42 Bergsbladet: • Möte med Carina Andersson – Att bo och leva i Kina • Positioneringsspecialist i tiden

44 KTH, materialvetenskap: • Internationellt seminarium • Mersedeh Ghadamgahi – nybliven doktor med fokus på miljövänligare förbränningssystem

46 Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Ledare

Positiva tongångar från tunga industrier Det ser ljusare ut än på länge för gruvindustrin i Sverige. Förra året blev ett hyggligt år med lovande utsikter inför de kommande åren. Råvarupriserna har stabiliserats, den kinesiska åtstramningen av äldre gruvoch stålproduktion har gett västerländska företag möjlighet att ta nya steg och vi ser möjligheter för järnmalm av hög kvalitet att stärka sin ställning på världsmarknaden. Positiva tongångar hörs hos Boliden och LKAB. Och det är troligen bara början. Lägligt med tanke på de positiva tongångarna inom gruvindustrin inleder Bergsmannen i och med detta nummer ett partnersamarbete med Svemin, branschorganisationen för gruvor och mineral- och metallproducenter i Sverige. Svemins största medlemsföretag är LKAB, Boliden, Zinkgruvan Mining, Nordkalk, Cementa, Sandvik, Epiroc och ABB. Det hindrar inte att det också finns utmaningar i branschen, till exempel nyetablering av gruvor, vilket vi kommer att belysa under året. Sedan tidigare är Jernkontoret, branschorganisationen för stål- och metallindustrin, samarbetspartner till Bergsmannen. Jernkontorets verksamhet styrs av ett 15-tal delägare genom fullmäktige. Delägarskap är kopplat till järn- och stålverken. Några av delägarna är SSAB, Outokumpu, Sandvik Materials Technology och Uddeholm. Nära Jernkontoret finns också ett antal intressentar, bland andra Boliden, Höganäs och LKAB. Stål- och metallindustrins hjul rullar med goda resultat som följd. Och efterfrågan på högkvalitativt stål håller i sig. De två branscherna är också i framkant när det gäller materialinnovation och smarta produkter, men också när det gäller hållbarhet och omställning till en produktion med lägre klimatpåverkan. När nu det gränsöverskridande samarbetsprojektet mellan SSAB, LKAB och Vattenfall, HYBRIT, går in i nästa fas ser det onekligen lovande ut inför framtiden. Vi på Bergsmannen ser fram emot ett givande samarbete med Svemin och Jernkontoret, annonsörer och andra aktörer som vi har ett nära samarbete med, så som Svenska Bergsmannaföreningen, materialvetenskapen på KTH och Bergsskolan. Redaktionen på Bergsmannen har från och med i år också förmånen att kunna diskutera innehåll, form, viktiga branschfrågor och aktuella teman med representanter för Svemin och Jernkontoret i ett redaktionsråd. Dessa samtal kommer att bidra till Bergsmannens utveckling under de närmaste åren, då vi har för avsikt att inte nöja oss med att spegla det som händer i branscherna, utan också på olika sätt ge en bild av det som kan utvecklas. Oavsett om det gäller nya affärsmöjligheter eller jämlikhet. Där har vi på Bergsmannen själva mer att göra, och även om det lär ta lite tid och synas stegvis räknar vi med att det ska märkas i tidningen redan under våren. Som läsare av Sveriges ledande branschtidning för gruvor, stål, metall, berg och mineral är du alltid välkommen med synpunkter och tankar om vad du vill läsa i Bergsmannen. Det är ju för dig vi framställer tidningen.

Det ser ljusare ut än på länge för gruvindustrin i Sverige.

BERGSMANNEN Magasinets årgång: 202

Redaktion Publisher och ansvarig utgivare Carl Christer Carlson carlchrister.carlson@formatpublishing.se 076-555 79 53 Chefredaktör Anders Ström anders.strom@formatpublishing.se Art Director Jessica Nyström/Dzign jessica@dzign.se Annonser Richard Svensk, 070-890 05 67 richard@kontaktmedia.se Tryck Exakta Print, Malmö Kundtjänst/prenumeration Pressdata 08-799 63 97 bergsmannen@pressdata.se Prenumeration Bergsmannen ges ut 6 ggr/år Prenumeration Sverige ett år (sex nummer) 345 kronor, två år (tolv nummer) 650 kronor, övriga Norden ett år 500 kronor, övriga världen ett år 875 kronor. Utgivare Format Publishing Birger Jarlsgatan 18 114 34 Stockholm Bankgiro 375-4587 ISSN 1284-6448 Förlagets titlar Färg, Möbler & Interiör, Kungens Kurva Magasinet, Nordic Steel & Mining Review, Vin&Bar

BERGSMANNEN STÅL | METALL | GRUV | BERG | MINERAL

FRAMTIDENS AFFÄRER Värdeskapande genom digitalisering

KOMMUNIKATION

Nyckeln till långvariga kundrelationer

NY STUDIE

Mineraltillgångar bidrar till utveckling i världen

ositiva PTONGÅNGAR

FRÅN TUNGA INDUSTRIER

ÅRGÅNG 202 NR 1 2018

aktuellt | boktips | inköpsguiden

Omslagsfoto iStock.com

Anders Ström Chefredaktör www.bergsmannen.se

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

inventive thinking.

ANNONS

Your business - our mission. Regardless of your needs we offer you our gathered experience and creative mindset. Improving and developing processes is the core of what we do. Ideas become solutions.

Aktuellt

Foto: Peter Phillips. Ovako.

Intelligenta gruvtruckar för automatiserade transporter

Doktor med sikte på miljövänligare förbränningssystem Mersedeh Ghadamgahi från Ovakos forsknings- och utvecklingsavdelning är nybliven doktor. Hennes doktorsavhandling var ett samarbete mellan Ovako och Institutionen för Materialkunskap på KTH. Avhandlingen har fokus på speciella egenskaper hos den moderna förbränningstekniken som används i industriella ugnar. Hennes mål med det verklighetsbaserade forskningsarbetet har varit att lyfta fram miljövänliga förbränningssystem som ger mindre föroreningar och har lägre bränsleförbrukning. Hennes ambition var att väcka beslutsfattares intresse för möjligheten att använda miljövänligare förbränningssystem, till exempel inom industrierna verkstad, gruva, olja och gas. Det som är en del av hennes vardag på Ovakos FoU-avdelning. 6

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Sandvik introducerar två nya gruvtruckar som ligger helt rätt i tiden. Intelligenta fordon och automatiserade transporter utan fysisk operatör kan ge bättre säkerhet, produktivitet och lönsamhet. Med Sandviks AutoMine® Trucking kan gruvor öka transportproduktionen med så mycket som 30 procent, menar företaget i ett pressmeddelande. De nya truckarna Sandvik TH551i och Sandvik TH663i är konstruerade för ”intelligent gruvproduktion”. Truckarna har hög kapacitet, är effektiva och lätta att underhålla. Operatören kan optimera lastningen för varje körcykel med ett inbyggt vågsystem. Bättre tillgänglighet och förbättrad prestanda för de nya truckarna gör att gruvan kan uppnå samma produktionsvolym med färre truckar. Multimaskinstyrning och förbättrad arbetsdisciplin kan minska driftskostnaderna med så mycket som 50 procent, menar företaget: – Genom att köra hela cykeln autonomt kan gruvan uppnå betydande driftkostnadsbesparingar och effektivitetsvinster som är otänkbara jämfört med traditionella underjordiska transportmetoder”, säger Mark Ryan, Product Line Manager på Sandvik Mining and Rock Technology. Förutom ökad effektivitet och lägre kostnader har säkerheten för operatörer och annan personal varit viktig när det gäller planeringen av truckarnas automatisering. Med de nya intelligenta truckarna kan man också samla in och spara data som kan visas närhelst man har användning för informationen. En nyhet inom AutoMine® Trucking är transporter i ramp. Detta ger möjligheter till bättre utnyttjande och förbättrad produktivitet även i gruvor med rampapplikationer.

Atlas Copco Gruvoch bergbrytning har blivit Epiroc. Så här stor är förändringen:

ANNONS 5,5 x 2,4 cm

Namnbytet påverkar faktiskt inte alls dig som kund – alla tidigare avtal gäller och våra produkter är desamma. Vad som däremot är annorlunda är hur vi, som ett nytt och ännu mer fokuserat bolag kan koncentrera oss helhjärtat på att leverera lösningarna du behöver för att lyckas idag och teknologin för att leda imorgon. Läs mer på epiroc2018.se

Aktuellt

#Metoo bara början Efter decenniets mest berörande och alarmerande initiativ, #metoo, blir Sverige, världen eller industrin sig aldrig lik igen. Övergrepp och trakasserier mot kvinnor måste få ett slut. I fortsättningen av #metoo-uppropet lär det också innebära förändringar inom svenskt näringsliv, när ledare och medarbetare inom mansdominerade branscher i ännu högre grad blir medvetna om att jämställdhet är en inställning till affärer och arbete som behöver genomsyra allt, från övergripande strategiska beslut till vardagsaktiviteter och uppföljning. I ett debattinlägg i tidningen Arbetet visade undertecknarna att industrins parter tar frågan på allvar och man verkar tillsammans för att åstadkomma en verklig förändring av attityder och beteenden. Några av undertecknarna var Jernkontorets vd Bo-Erik Pers och Svemins vd Per Ahl tillsammans med en rad företrädare för fack och arbetsgivare. ”Arbetet för jämställdhet och likabehandling är en förutsättning för ett gott klimat på våra arbetsplatser. Alla former av trakasserier och diskriminerande handlingar är helt oacceptabla”, skrev undertecknarna bland annat. Ståltillverkning. Foto: Pia & Hans Nordlander, Bildn/Jernkontoret.

Härskartekniker – maktspråk när orden inte räcker till Metallkvinnor och Woman in mining arrangerade gemensamt ett seminarium om härskartekniker i samband med Hindersmässan i Örebro den 26 januari. En stor publik, mestadels kvinnor, men även några män, hade slutit upp för att lyssna till Serena Mon De Vienne från företaget Snacka snyggt. Emma Härdmark, kommunikationschef på Svemin, och AnnaKarin Nyman, med motsvarande befattning på Jernkontoret, hälsade välkommen och introducerade dagens ämne, delvis utifrån #metoouppropet. Serena presenterade åtta olika härskartekniker. Om dessa tekniker inte synliggörs finns det risk att de blir en del av en organisations kultur. Deltagarna fick konkreta tips om hur man kan bemöta olika härskartekniker. Eftersom det är vanligt att personerna som utövar härskartekniker är omedvetna om det är den mest effektiva vänligt, men bestämt, flytta tillbaka fokus till sakfrågan. Det mest effektiva sättet att bemöta härskartekniker är genom att visa nyfikenhet och respekt. Det handlar om att synliggöra beteendet för den som utövar dessa härskartekniker, som förekommer överallt där det finns en möjlighet att påverka. De används ofta eftersom det saknas förmåga att kommunicera på andra sätt. Huruvida härskartekniker används inom metall- och gruvindustrierna är oklart. Svemin gör under våren ett försök att kartlägga hur dessa mönster ser ut, en rapport förväntas före sommaren.

BOKTIPS! Elaine Ekvärd: Härskarteknik: den fula vägen till makt, Forum/ Månpocket.

Serena Mon De Vienne, Snacka snyggt. Foto: Jesper Anhede. 8

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

www.euromineexpo.com

EURO MINE EXPO International trade fair & conference 12-14 JUNE 2018 | SK ELLEF TE Ă&#x2026; , S W EDEN

RHI Machine learning, electrification & fossil free mining, real-time positioning, market development, safety, sustainability, automation, digitalization, and other interesting topics will be discussed at Euro Mine Expo 2018. Participate at Euro Mine Expo and contribute to the future of the mining industry!

PARTNER:

GOLD SPONSORS:

Euro Mine Expo is organized by Nolia AB

Contribute to the future of the mining industry

Aktuellt

En av Sveriges största investeringar klar Närmare 4,3 miljoner kubikmeter berg, motsvarande drygt sju globen, har plockats ut ur berget för att bereda plats för LKAB:s nya nivå KUJ 1365. Tio år efter starten har gruvföretagets största investering genom tiderna slutförts. Kirunagruvans huvudnivå, den sjunde i ordningen, är nu klar. Gruvnivån beräknas hålla fram till 2033. Samtidigt är det också läge att redan nu börja se framåt. LKAB tittar på framtida produktionsanläggningar och tar fram olika förslag, där den nuvarande huvudnivån ska tjäna som föredöme. Målet har varit att skapa en säker, modern och kostnadseffektiv anläggning, och på den vägen har man kommit långt.

Överlämning av KUJ 165. Kari Oja, Lennart Stålnacke och Thomas Nordström. Foto: Johanna Fogman, LKAB.

Grönt ljus för nästa fas i omställningsprojektet HYBRIT

SSAB, LKAB och Vattenfall ger grönt ljus för det branschöverskridande samarbetsprojektet HYBRIT. För omkring två år sedan startades en förstudie. Nu när de tre företagen har summerat förstudien konstaterar de att planerna kring HYBRIT har stärkts och man har beslutat att gå vidare med projektet till nästa fas. – HYBRIT är en väsentlig del av vägen mot SSAB:s mål att vara fossilfritt 2045 och rapporten från förstudien visar att det inte bara är möjligt att genomföra det här initiativet utan också att det kan skapa spännande framtida möjligheter för oss som bolag. Vi vill vara en del av lösningen på klimatutmaningen, säger Martin Lindqvist, vd och kon-

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

cernchef på SSAB i ett pressmeddelande. Redan i vår inleds arbetet med planering och projektering av en pilotanläggning för fossilfritt stål i Luleå och i Malmfälten. Det beräknas kosta 20 miljoner kronor och Energimyndigheten har beslutat finansiera arbetet till hälften. Resterande 10 miljoner kronor svarar SSAB, LKAB och Vattenfall för. Energimyndigheten har tidigare bidragit med 60 miljoner kronor till förstudie och forskningsprojekt. För att HYBRIT ska kunna genomföras krävs fortsatt betydande nationella insatser från svenska och finska staten, forskningsinstitut och högskolor.

DIESELELVERK SDMO R110C3 Reservaggregat för tillfällig strömförsörjning. Dieselelverk med en effekt på 100 kVa. Utrustad med en professionell John Deere motor. Elverket är slagtåligt för användning under krävande förhållanden. Garanterar hög prestanda i svåra miljöer.

Vi har elverk från 10-500 kVa. Våra märken:

ANNONS

ELVERK KVM V16000E

MOTORSVETS KVM H220

V 16000E är det kraftigaste bensindrivna 3-fas elverket från KVM. Effekt: 16 kVa. Drivs av

Vår mest sålda motorsvets. Med Honda 13 hk

Vanguardmotor 2 cyl. V-blocks motor med

tystgående. Svetsaggregatet klarar allmänna

toppventiler på hela 35 hk. Svensktillverkat elverk. Lämpar sig bra för servicearbeten.

svetsbehov. Levereras inkl. kompletta svetskablar 6+6 m. Svensktillverkat. Lämpar sig bra för

motor, vilket gör den mycket lättstartad och

servicearbeten.

- Din specialist på elverk & motorsvetsar Kvänums Järn & Maskin AB Tegelbruksgatan 4 535 30 Kvänum

Tel: 0512-93055 www.kvanumsjarn.se Öppettider: Vardagar 07.00-17.00

å p r o g å r f s id t m a r F

ANRIK MÖTESPLATS Örebro slott. Foto: © Marcus Lindström/iStock 2017.

Det årliga mötesplatsen för gruvoch metallindustrin på Hindersmässan i Örebro är ett givande forum för diskussion om aktuella teman och framtidsfrågor. I årets upplaga tog man bland annat upp morgondagens elförsörjning utan kärnkraft, eldrivna fordon i gruvor och rekryteringsutmaningar med gigantisk ingenjörsbrist. TEXT HENRIC BORGSTRÖM Har svenska folket verkligen råd att lägga motsvarande långt mer än försvarsbudgeten årligen på att stänga kärnkraften och i stället subventionera fram mer elkraft från sol, vind, vatten och biobränsle? Det blev en tankeställare när Maria Sunér Fleming från organisationen Svenskt Näringsliv på Hindersmässans lördagsseminarium berättade vad som kan komma att krävas. På 2020-talet kommer elöverskottet visserligen att vara klart större än i dag. Av förra årets produktion på 159 Twh gick netto 19 Twh på export, därav 15 Twh till Finland. Enligt prognosen som Svenskt Näringsliv redogjorde för

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

kommer elexporten att öka ytterligare till en bit över 20 Twh. Undertecknad skribent och moderator under dagen ställde frågan om det verkligen kommer att finnas en politisk vilja att öka elproduktionen ytterligare med tanke på de redan stora överskotten. Allt för att fram till år 2040 kunna stänga de kvarvarande kärnkraftaggregaten. Sverige hade tolv aggregat fram till stängningen av de två i Barsebäck. Sedan dess har ytterligare två, de äldsta i Oskarshamn, i praktiken tagits ur drift 2017. Ringhals två äldsta planeras att stängas 2019–2020. Därefter återstår sex större i Forsmark, Ring-

hals och Oskarshamn som då kommer att svara för ungefär en tredjedel av den totala svenska elkraftproduktionen. Det är då ”den rena elektriciteten” ska byggas ut i snabb takt för att ersätta den stängda kärnkraften till 2040. Om kostnaden beräknas bli uppemot 1 500 miljarder kronor på 20 år kan det bli så mycket som 75 miljarder om året, alternativt 60 miljarder om året, fram till 2050 (försvarsbudgeten ligger på omkring 45 miljarder). Räkneexempel så långt in i framtiden kan naturligtvis slå helt fel i mötet med verkligheten. Men att gigantiska utmaningar väntar står helt klart, om politikernas långsiktiga mål om

Hindermässan

Hindersmässan gick av stapeln 24–27 januari Marknaden som arrangeras varje år sista veckan i januari är Örebros mest långlivade tradition. Vintermässan på historisk mark har anor från 1300-talet. Hindersmässan utgör också en årlig mötesplats för gruvoch stålindustrin. Jan Moström, vd LKAB, och Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret.

100 procent förnybar el år 2040 ska förverkligas. Utmaningar är ju i politikens värld det nya ordet för problem. Frank Krönert från konsultbolaget Sweco liksom Johan Svenningsson, vd för Uniper som är elproducent för svensk basindustri, bidrog med tekniska och ekonomiska beskrivningar från producentperspektiv. Troligen kommer lekmän som debatterar elkraften att få lära sig ordet ”svängmassa”, alltså elens kvalitet. Den bör hålla sig kring 50 hertz plus minus ett par, tre procent. Men med många mindre elkraftproducenter (vind och solceller) i framtiden kommer det att bli svårare att parera snabba förändringar, till exempel när vinden växlar, med storskalig vattenkraft. Att bygga tillräcklig reserv med batterier, som i sin tur kräver mängder med elkraft, kan bli en svår uppgift, allra helst som bilindustrin står först i kön. Helena Hedblom på Epiroc, gruvoch anläggningsverksamheten som efter Atlas Copcos bolagsstämma 24 april blir eget börsbolag, fick åhörarna med sig på tron om ett vasst bolag

i världstoppen. På frågan när dieselmotorerna försvinner i gruvgångarna räknade hon med en kraftfull lansering om fem till tio år, därefter hänger det på att gruvföretagen snabbt köper ny eldriven utrustning. Epiroc svarade också för ett välbesökt spex där branschens historiska förgrundsfigurer Alfred Nobel och Louis De Geer svischade förbi med ordekvilibristik i den högre skolan. Rektyrering stod i fokus på Järnverksföreningens årsmöte på fredagen. Prognosen om brist på 50 000 ingenjörer i landet om ett drygt decennium hängde över föredragshållarna. Youtube blir en kanal gentemot ungdomar. Digitaliseringen kommer med stor kraft var ett bärande budskap. Klas Forsström på Sandvik Machining Solutions illustrerade effektiviteten. För några år sedan hade företaget 40 anställda som sysslade med produktkataloger, i dag är de två. Uddeholms vd Johnny Sjöström med en exportandel på 94 procent fick åhörarna att haja till med uttalandet att 3D ”kommer att revolutionera tillverkningen på alla sätt och vis”.

Helena Hedblom. Foto: © Epiroc AB.

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

genom

VÄRDESKAPANDE DIGITALISERING

Vad är digitalisering och hur kan vi använda det för att skapa värde inom metallindustrin? Det var två frågor som ett 70-tal forskare, dataanalytiker och industriverksamma diskuterade under två halvdagar vid det finsk-svenska seminariet ”Value Creation by Digitalization in the Metals Industry” i slutet av förra året. TEXT ROBERT VIKMAN

Digitalisering var temat för den tredje konferensen i en serie arrangerad av Jernkontoret och Finlands motsvarighet, Metallinjalostajat. De två tidigare konferenserna hölls i Stockholm 2015, med temat ”Metal Production and Sustainable Opportunities”, och 2016 i Helsingfors – ”Metal Industry: a Necessity for Circular Economy”. Syftet med denna konferens var att reda ut vad som egentligen menas med ”Digitalisering” och hur industrin, särskilt

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

metallsektorn, kan utnyttja det för att förbättra sin verksamhet. I fjorton högklassiga presentationer och en paneldiskussion behandlades aktuella begrepp som ”Big data”, ”Artificial Intelligence”, ”Internet of things”, ”Business eco-systems” och ”Industry 4.0”. Digitaliseringen av processer som beställning, tillverkning och försäljning har redan

pågått i många år. Den snabba tekniska utvecklingen av sensorer och ökad datakapacitet tillsammans med fallande priser på datorer har gjort det möjligt för många att generera, bearbeta och analysera stora mängder data och att använda informationen för att utforma nya affärsidéer och förbättra effektiviteten i tillverkningsprocesserna. Den digitala omvandlingen av industrin ger möjligheter att öka lönsamheten samtidigt som digitaliseringen kan bidra

till att den industriella verksamhetens miljöpåverkan minskas. Många exempel gavs på hur företagens affärsmodeller är under stark förändring från att enbart ha omfattat produktion och försäljning, inklusive service, till något helt nytt. Johan Walther från Höganäs menade att interaktionen med kunder och upprättandet av tillförlitliga prognoser för förbrukning av varor har minskat behovet av lager på ett avgörande sätt – och detta för både leverantörer och kunder. Eva Petursson beskrev SSAB:s Smart Steel-koncept och hur det bygger på användande av datakraft. Varje enskild stålprodukt har sitt eget unika ID, laddat med användbara uppgifter om den. Smarta processverktyg kan läsa, använda och lägga till data som kan komma till nytta vid efterföljande bearbetningsoperationer. Sensorer i komponenter kan kontinuerligt rapportera sin status till leverantören eller föregående operationssteg. I framtiden kan smart märkning, som DNA, möjliggöra en mer effektiv materialåtervinning. Återanvändningen av balkar och annat material från gamla byggnader kräver en tillförlitlig märkning som talar om vilka egenskaper den enskilda komponenten har, vilket Peter Hradil från VTT Technical Research Centre påpekade.

Digitalisering handlar inte bara om dataanalytiker och it-experter. Det är också ett mycket användbart verktyg för forskare och affärsutvecklare.

Eva Petursson, forskningschef SSAB.

Så vad är egentligen digitalisering och hur kan värden skapas av det? Svaren varierar nog beroende på vem man frågar. Günther Winter från Primetals betonade i sin presentation att varje företag måste definiera sin egen strategi för införande av digitalisering. ”Digitalisering handlar inte bara om dataanalytiker och it-experter. Det är också ett mycket användbart verktyg för forskare och affärsutvecklare”, sa han. Låt Martin Wallins, Chalmers tekniska högskola, sista ord från konferensen bli de som avslutar den här artikeln. ”Kursen är satt. Det är bara att kavla upp ärmarna och börja arbeta. Det är det enda sättet att lära sig att utveckla digitaliseringen i affären.”

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

JK 27B, det 100:e materialet i JK-serien. Foto: Swerea KIMAB

CERTIFIERADE REFERENSMATERIAL FÖR STÅLINDUSTRIN

jubilerar

Nummer 100 i serien av Jernkontorets certifierade referensmaterial, JK27B, har nyligen tagits fram och lanserats av Swerea KIMAB. Referensmaterialen är betydelsefulla vid kemisk analys inom stålindustrin. Det nya materialets relativt höga kvävehalt gör det särskilt intressant för den rostfria industrin. TEXT TOMMY EKHOLM

Sedan slutet av 1930-talet har Swerea KIMAB (tidigare Institutet för Metallforskning) tagit fram referensmaterial för kemisk analys inom stålindustrin. Certifierade referensmaterial används dagligen på stålverkens driftsoch forskningslaboratorier för att kalibrera spektrometrar och andra analysinstrument för

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

att på så sätt säkerställa korrekta materialanalyser. Vid kalibrering av analysinstrumenten analyseras ett antal prov med känd och certifierad sammansättning och en kalibreringskurva upprättas för respektive element. Med hjälp av det kalibrerade instrumentet kan man sedan analysera prover med okänd sammansättning som

tagits från smältan under produktionen eller från färdiga produkter. Referensmaterial kan även användas som referens i samband med tvister. Vid tillverkning av högkvalitativa stål är snabba och korrekta analyser av den kemiska sammansättningen avgörande. Även små avvi-

Charlotte Wichardt, Sandvik Materials Technology och ordförande i Nordic CRM Working Group (NCRMWG). Foto: Hans Orevi

kelser kan ge oönskade effekter, till exempel problem med formbarhet eller hållfasthet. Det gäller att kunna bestämma halterna av de ingående elementen med hög riktighet och god precision för att undvika avvikelser mot specifikationen. Omarbetning eller skrotning innebär naturligtvis höga kostnader och förseningar. Swerea KIMAB har tagit fram referensmaterial på uppdrag av Jernkontoret ända sedan 1938. Nu har samarbetspartnerna kommit fram till material nummer 100, ett jämnt tal värt ett eget jubileum. Det är ett rostfritt stål kallat JK 27B. Materialet är ett molybdenlegerat, austenisiskt stål av 316/316L-typ (EN nr 1.4435 och 1.4436). Det nya materialets relativt höga kvävehalt gör det extra intressant för framför allt den rostfria industrin. Framtagningen går till så att ett antal, vanligen 10 till 20, kompetenta stålverkslaboratorier analyserar det nya materialet med så kallade referensmetoder, alltså metoder som är direkt spårbara till SI-enheter. Därefter görs en statistisk utvärdering av inkomna data som resulterar i en certifierad halt, med tillhörande mätosäkerhet, för varje element. Från tidpunkten när materialet skickas ut till de deltagande laboratorierna tills det är klart för försäljning tar det omkring 36 månader. – Till den tiden måste läggas tiden det tar för att få fram tillräckligt mycket material av lämplig sammansättning och form, samt kontroll av homogenitet. Där har jag inga siffror, men mel-

lan tummen och pekfingret skulle jag säga 12 till 24 månader. Det säger Charlotte Wichardt, som arbetar på Sandvik Materials Technology och är ordförande i Jernkontorets expertkommitté för standardisering av kemiska analysmetoder. Kommitténs uppdrag är att besluta om produktion av certifierade referensmaterial. Arbetet med JK 27B inleddes i slutet av 2014 och materialet som nu finns ute till försäljning certifierades i december 2017. Omkring 900 enheter av de certifierade referensmaterialen säljs av Swerea KIMAB varje år. Jernkontorets referensmaterial har ett välförtjänt gott rykte, vilket gör dem eftertraktade. Det behövs mellan 300 och 900 kilo av ett material för att det ska kunna finnas till försäljning under en längre tid. När populära referensmaterial börjar ta slut tas en ersättare fram. JK 27B ersätter JK 27A. – JK 27B beräknas räcka i minst tio år, men det beror förstås på hur bra materialet säljer, säger Michael Granfors, ansvarig för CRMverksamheten på Swerea KIMAB. Den nordiska stålindustrin ingår också i ett större europeiskt samarbete för att ta fram referensmaterial. För närvarande deltar Frankrike (via CTIF och AMMZ), Tyskland (via BAM) och Norden (via Jernkontoret). Tidigare deltog också Storbritannien (via BAS), men britterna lämnade samarbetet för omkring fem år sedan: – Man kan se det som en ”världskalibrering”.

Vid tillverkning av högkvalitativa stål är snabba och korrekta analyser av den kemiska sammansättningen avgörande. Målet är att vara en del av en gemensam måttstock för världens stålindustri. Det är ett bra exempel på internationellt samarbete, säger Charlotte. Hur lång tid tar det innan det är dags för Jernkontorets Certifierade Referensmaterial nummer 101, kan man undra: – Det är svårt att svara på, det beror ju bland annat på vilka förslag till referensmaterial som medlemsföretagen kommer in med, säger Michael. Michael tillägger att han inte på något sätt blivit sysslolös nu när JK 27B är färdigt och finns ute till försäljning. Förutom att leverera befintliga material till kunder runt om i världen har Swerea KIMAB inlett arbetet med två nya certifierade referensmaterial under 2017. De tas fram inom det europeiska samarbetet.

Delar av Nordic CRM Working Group. Från vänster: Charlotte Wichardt, Sandvik Materials Technology; Robert Eriksson, Jernkontoret; Anna Carlström-Wängelin, Sandvik Materials Technology; Helena Ekström, SSAB Europe; Michael Granfors, Swerea KIMAB och Wioletta Hemmings, Outokumpu Stainless. Foto: Hans Orevi

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

HARALD PIHL ÄR EN ANNORLUNDA ART* I SPECIALLEGERINGARNAS UNDERBARA VÄRLD

* Ardennergasellen besitter en kollosal arbetsförmåga i kombination med imponerande snabbhet.

ARALD PIHL har stadigt växt och utvecklats i över 100 år för att stå rustade att hjälpa våra kunder. Med kontor i åtta länder hjälper vi lokalt våra kunder med speciallegeringar, titan och koppar. Vi är stolta över att ha de snabbaste leveranserna och vi kan sända er order samma dag som vi tagit emot den. Detta är möjligt eftersom

vi har Europas största lager med speciallegeringar, titan och koppar. På vår hemsida www.haraldpihl.com finner du vår dagsaktuella lagerlista. Utöver god service är spårbarhet och kvalitet vår högsta prioritet och allt material analyseras noggrant med spektrometer. För HARALD PIHL är ingen leverans för stor, liten eller komplicerad och vi kan även erbjuda

vattenskärning! Vi lyssnar och sätter oss in i ert behov för att kunna tillgodose era krav och överträffa förväntningarna. Därför tycker vi att du ska testa oss, ring och tala med en av våra försäljare på 08-731 56 00 så är vi säkra på att kunna hjälpa dig till goda affärer. Välkommen.

www.haraldpihl.com HARALD PIHL AB: Mätslingan 19, Box 7387, 187 15 Täby, Telefon 08-731 56 00, Fax 08-731 05 40, E-mail: info@haraldpihl.com

Kolumn av Henric Borgström

Foto: Worldsteel/Seong Joon Cho.

Produktionen i Sverige av råstål uppgick 2017 till 4,7 Mton från tio tillverkare, vilket innebar en ökning med 2 procent. Finland producerade 4 Mton, minus 2,4 procent. De båda ländernas stål är dock betydligt mer specialiserat med högre kilopris än genomsnittet på världsmarknaden.

SYDOSTASIENS STÅL I SKUGGAN AV KINA

Stålindustrierna i sex länder i Sydostasien ser fram emot ett bättre 2018 eftersom stängningen av äldre stålverk i Kina fortsätter, främst de med lågt pris och sämre kvalitet. Organisationen Seaisi (South East Asia Iron and Steel Industries) stöder nu mer aktivt (jämfört med EU) att medlemsländerna inför strafftullar mot lågprisdumpning. Eftersom en del av lågprisimporten från Kina är på väg att försvinna har de sydostasiatiska stålverken hamnat i en klart bättre position. Allra helst som de kinesiska stålverkens vinstmarginaler har förbättrats på den fortsatt snabbt ökande hemmamarknaden. Prognoser visar att Kina i år kommer att tillverka ungefär lika stor volym som förra året när produktionen ökade med knappt 6 procent. Dessutom inför kinesiska myndigheter restriktioner för planerade utbyggnader som skulle ersätta en del av de äldre stängda anläggningarna. Nedstängningen i Kina har som mål att den årliga produktionen ska uppgå till 150 Mton från äldre stålverk under åren 2016– 2020. Det är något mindre än en tiondel av landets kapacitet. Kinesiska stålverk har tidigare översvämmat Sydostasien, där de sex länderna har en total årsproduktion på ca 23 Mton råstål. Ett problem för asiatiska stålverk är att USA

redan infört restriktioner, och har fler på gång. De amerikanska restriktionerna syftar till att minska importen från Asien, särskilt från Vietnam. Detta kan också drabba den betydligt större producenten Sydkorea, som hade en produktion på cirka 70 Mton 2017. Taiwan producerade 23 Mton. Landet inför importtullar på visst stål från Kina, Sydkorea, Indonesien, Indien, Brasilien och Ukraina på 4 till 80 procent. EU som föredrar frihandel inom ramen för WTO kommer i framtiden kunna agera mot dumpning efter medlemsländers begäran, exempelvis när subventioner innebär ”betydande snedvridningar”. Men att EU-kommissionen ska avgöra vad som är oönskad lågprisimport är ingenting som stål- och gruvindustrin önskar. Branschen ser hellre att varje ”drabbat” land får besluta om detta. Det återstår att se hur aktivt EU blir mot Kina i denna fråga. Produktionen ökar i Thailand och Vietnam. Thailand har den största efterfrågan i Sydostasien, där dock produktionen av långa produkter minskade med en tredjedel. Landets totalproduktion ökade med 17 procent till 4,5 Mton under året. I Vietnam minskade efterfrågan under 2017 med 11 procent, dock efter fem år med kraftig

ökning. Egna produktionen steg med hela 31 procent till 10,3 Mton. I Malaysia minskade den egna produktionen med 4 procent till 2,8 Mton. Den tidigare låga exporten steg med 51 procent. Importen var oförändrat 3,5 Mton. Produktionen i Indonesien var plus en procent till omkring 4,8 Mton. Varmvalsat stål ökade 12 procent till nästan 4 Mton. I Filippinerna minskade produktionen med 7 procent till drygt 1 Mton, däremot ökade importen med 27 procent till 2,7 Mton. Verkstadsindustrin och byggandet i landet har tagit fart. Singapores produktion uppgick till 0,3 Mton, importen minskade 9 procent till 1,8 Mton. Produktionen av långa produkter ökade medan produktionen av platta minskade.

Henric Borgström, ekonomijournalist.

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Peter Wittikko från Roxon Haparanda på besök hos LKAB/Malmberget. 20

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

ommunikation KNYCKELN TILL

LÅNGVARIGA KUNDRELATIONER Roxon och LKAB/Malmberget gjorde sin första gemensamma affär redan på 1960-talet. Sedan dess har flera nya och uppdaterade projekt med fokus på transportsystem levererats till gruvan. TEXT ANDERS STRÖM

I utkanten av den svenska gruvindustrin finns många professionella doldisar som under decennier bidrar till att få gruvorna att fungera effektivt utan att göra mycket väsen av sig. Leverantörerna. Dessa företag gör varje dag underverk genom att kontinuerligt leverera nya och uppdaterade varor och tjänster till stora gruvföretag som Boliden och LKAB. Leverantörerna har siktet inställt på att få kundernas maskiner, fordon och projektlösningar att fungera och vara effektiva under mycket lång tid. Bakom de mest framgångsrika leverantörerna finns drivna och erfarna personer som har en alldeles särskild sorts tålamod och en förmåga att underhålla väsentliga relationer. Inte bara med maskinerna, utan också med människorna. Kommunikation och relationer är nämligen nyckeln till långvariga affärer med storföretag inom gruvindustrin, där ledtiderna är ovanligt långa. En sådan leverantör är Roxon, som har gjort affärer med LKAB ända sedan 1960-talet. Roxon ägs numera av Nepean, Australiens största privatägda företag inom energi, gruvservice och industriproduktion. Företaget Murskaussuunnittelu Oy startade i Hollola,

Finland, 1962 och bytte namn till Roxon på 1970-talet. Roxon, som kommer från det passande ordparet ”rock” och ”son”, var en viktig leverantör av utrustning och transportörer till den finska gruvindustrin under etableringsfasen på 1960- och 1970-talet. Från mitten av 1980talet ägdes företaget av Outokumpu och därefter av Sandvik under nära två decennier. Det gav Roxon en bred erfarenhet av gruvindustrins behov av sinnrika teknik- och transportlösningar för materialhantering. Roxon har länge haft fokus på att utveckla och ta fram utrustning för hantering av malm, och företaget är numera ett av Skandinaviens största leverantörer av transportsystem och lastare till gruvor, Roxon säljer också utrustning till hamnar och energiverk. Kunderna finns i 166 länder. Företaget är specialiserat på design, leverans, installation och service av transportsystem för materialhantering, och det levererar färdiga transportsystem, transportörer, standardprodukter och mobila maskiner till gruvor. Helhetskoncept, tekniska lösningar, innovativ design och produktutveckling är Roxons starkaste kort. I många projekt samarbetar företaget med underleverantörer i kundernas när-

område när det gäller produktion av utrustningen. Projekten är Roxons livsnerv. Ofta är det projekten som avgör om en leverantör ska vinna eller försvinna på en allt tuffare internationell marknad. Konkurrensen är knivskarp. I dag är lägsta priset nödvändigt, men också högsta kvalitet och perfekt leverenssäkerhet. Allt som installeras måste fungera från första dagen. I den bästa av världar får leverantören möjlighet att vara med och bygga stora, långvariga projekt i nära samarbete med kunden. De blir oftast de mest framgångsrika projekten, för båda parter. I samband med ett av Roxons kundbesök hos LKAB/Malmberget fick Bergsmannen ta del av ett samtal mellan två rutinerade projektpartner. Företagen gjorde sina första affärer ihop redan på 1960-talet. I samtalet medverkade Vesa Sarromaa (Roxon Finland), Peter Wittikko (Roxon Haparanda) och Mikael Alldén (LKAB). Vesa är ansvarig för företagets projekt i Skandinavien. Roxon har levererat transportörer och andra mer eller mindre komplexa projekt till LKAB i ett halvt sekel med några generationer av projektledare. Vesa har levererat två projekt

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Det är Roxons uppgift att leverera kunskap och funktion under materialhanteringens hela livslängd.

På bilden återfinns transportörer som Roxon har levererat till LKAB:s kulsinterverk KK4 i Kiruna.

åt LKAB/Malmberget och flera projekt till LKAB/Kiruna och Narvik. Vesas första leverans 2005 var 80 transportörer som används än i dag vid malmförädlingen i Malmberget. Senaste projektet med transportsystem för hantering av järnmalm levererades 2015. Den stora kunden i norra Sverige besöker gärna Vesa och Peter gemensamt. Peter har jobbat länge i Haparanda och är inblandad i tillverkningen av komponenter till LKAB. De kompletterar varandra. – Peter säljer komponenter och jag projekten. Vi känner Mikael väl. Han har varit inblandad i många av våra gemensamma projekt genom åren, säger Vesa. Vesa uppskattar besöken hos Mikael. Han har varit med förr och berättar gärna underhållande historier om gamla och nya tiders projekt. En och annan fiskehistoria går också hem. Men de mest fängslande berättelserna är de där transportörerna spelar huvudrollen. Varje projekt har sina egna problem och möjligheter. Mikael vet vad som fungerar och inte efter fyra decennier i branschen. Den långa erfarenheten från verklig-

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

heten som finns hos medarbetarna på LKAB gör företaget till en speciell kund, menar Vesa: – Mikael och de andra i gruvan känner till vår produkt minst lika bra som vi själva. Och framför allt vet de allt om malmen som våra system hanterar. På LKAB har man en speciell känsla för materialet. Vi har också varit med länge. Före mig var det Erkki Katajamäki som höll i projekten ända sedan 1960-talet. Han lärde mig mycket. Det nära samarbetet vi har haft med LKAB genom åren har gjort att vi kan göra ännu bättre projekt tillsammans. Tekniska lösningar, pris och att leverantören gör det den har sagt och skrivit i samband med upphandlingen är viktigt när det gäller stora projekt. Men med åren har Mikael insett vad som är avgörande för att ett projekt verkligen ska fungera: – Allt handlar om kommunikation. Det gäller att inte ha för bråttom i början, då blir det inte bra om det dyker upp problem på vägen. Och det gör det ibland i komplexa projekt. Då gäller det att man kan prata med varandra. En god kommunikation är nödvändig för att ett

långvarigt samarbete ska fungerara. Och vi har alltid haft en bra dialog med Roxon, säger Mikael. Sedan, när det blir skarpt läge och leverantören ska leverera det gruvföretaget har beställt, finns det inte så mycket utrymme för diskussioner längre: – Pratar gör vi under förstudien och inför upphandlingen, som är konkurrensutsatt på alla sätt och vis, men när transportörerna installeras måste de fungera direkt och vara effektiva och säkra. Det är ingen tvekan om det. När vi efter lång planering och stora investeringar börjar köra hårt med att transportera malmen måste vi tjäna pengar från dag ett. Då får det inte bli några stopp i maskineriet. Stopp kostar stora pengar och förlorade framtida kontrakt: – Utrustningen och systemen måste fungera, annars får vi inte några fler uppdrag. De måste vara lönsamma för kunden på en gång, säger Vesa. Mikael menar att det inte är någon ”rocket science” med transportörer och transportsystem, men eftersom en upphandling gäller utrustning med upp till tusen detaljer vill det

Peter Wittikko, Mikael Alldén och Vesa Sarromaa.

till att allt fungerar som det ska. I slutänden måste det vara rätt produkt. Det är Roxons uppgift att leverera kunskap och funktion in i minsta detalj. Det gäller också produktionen av komponenter. Peter ansvarar för försäljningen av komponenter som levereras till LKAB/Malmberget flera gånger om året. Det innebär att företagen har fortsatta regelbundna kontakter, trots att det kan dröja ett antal år innan det blir en ny vunnen upphandling. Kvaliteten på komponenterna sörjer Peter och hans medarbetare för. Peter har lärt sig allt från grunden, och han började på pappans plåtverkstad i Haparanda och började med att göra trummor där i mitten av 1990-talet. Roxon är delaktigt under materialhanteringens hela livslängd, från projektering och installation till nya komponenter och modifiering. I norra Sverige är det Simon Salmela, baserad i Gällivare, som har hand om service och underhåll av i första hand transportörer, inte minst Roxons transportörer som har köpts av LKAB genom åren. Peter arbetar också med eftermarknadsstöd

och support. Där har det hänt en del genom åren, även om digitaliseringen inte har kommit så långt när det gäller transportörer. Bland annat har Roxon levererat bandövervakningssystem till gruvan i Malmberget som varnar för bandskador i realtid: – Ett band på 3,2 kilometer är utsatt för många risker. Här transporteras både malm och tre meter långa stålbultar som kan klyva banden. Varningssystemet är automatiserat. Det gäller att kunna åtgärda problemet snabbt, säger Peter. – Ja, det är nödvändigt att ha ett automatiskt varningssystem. Om det blir ett långvarigt stopp i ”röda linjen” i gruvan i Malmberget kostar det stora pengar. Det får inte hända, fyller Vesa i. En annan del där digitaliseringen gör nytta är att projekten numera kan visualiseras med 3D långt i förväg. Det underlättar för Mikael, som numera har bättre möjligheter att visa hur ett nytt projekt är planerat för både chefer och medarbetare kring transporten. Det gör det lättare att ta beslut. Mikael poängterar att arbetsmiljön och

säkerheten alltid är högst upp på agendan vid upphandlingar av nya transportsystem. LKAB/ Malmberget har mer än 500 transportörer på plats, så det gäller att ha fokus på säkerheten under alla skeden i processen, från upphandling till installation och drift. I mycket handlar det om att bygga bort risker: – På 1970- och 1980-talet var det många olyckor med transportörer, men numera är det så höga krav hela vägen att det knappast sker några olyckor längre. Men det gäller att aldrig slappna av. Det finns stora risker förknippade med ett projekt på 1 000 meters djup, 1,6 kilometer långt och med 200 meters lyfthöjd. Då är det avgörande med god kommunikation hela vägen. LKAB/Malmberget var den första kunden som Roxons nye ägare besökte. Vesa tycker att det är bra med ett privatägt bolag som trivs på golvet. Nepeans vd, Miles Fuller, har träffat alla anställda och många kunder sedan den nya ägaren kom in i bilden i november förra året: – Roxons nye ägare var här i Malmberget redan dagen efter övertagandet, säger Vesa.

B E R G S M A N N E N 6 , 2 0 17

INGET STÅL UTAN KALK! KONTAKTA GÄRNA:

Jan Olars, tfn 010 476 25 81 www.nordkalk.com

Member of Rettig Group

Vibenite®290

World’s Hardest Steel HIGH HARDNESS LESS WEAR, LONGER LIFE ULTRA FINE MICROSTRUCTURE HIGHER TOUGHNESS ECO FRIENDLY LESS WASTE NEAR NET SHAPE NO MACHINING

www.vbncomponents.com

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

r a g n å g ill t l a r e n i M

FOTO: ISTOCK.COM/1971YES.

BIDRAR TILL UTVECKLING I VÄRLDEN TEXT MAGNUS ERICSSON OCH OLOF LÖF

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Förändring i inkomstklassificering, 1996–2014. Pilarna visar huruvida ett land har klättrat, fallit eller varit oförändrat i Världsbankens inkomstklassifierng under 20-års perioden 1996-2014. LIE: låginkomstland, LMIE: lägre medelinkomstland, UMIE: övre medelinkomstland, HIE: höginkomstland.

Chile Papua Nya Guinea Guinea Sydafrika Peru Kazakstan Zambia Ghana Guyana Surinam Zimbabwe Botswana Brasilien Indonesien Ryssland Mauritanien Bolivia Namibia Fiji Mongoliet DR Kongo Kuba Venezuela Uzbekistan Tajikistan Filippinerna Bulgarien

Rika mineralförekomster och en väl utvecklad gruvindustri ger väsentliga bidrag till nationell ekonomisk och social utveckling. Särskilt i utvecklingsländer. Mineralrika länder utvecklas också snabbare än länder med få kända mineraltillgångar. Detta visar en ny studie av världens alla länder, inom ramen för FNUniversitetets (UNU) World Institute for Development Economics Research (WIDER) initiativ Exctractives for Development. Resultaten går på tvärs mot den bild som ett antal forskare, politiker och privatpersoner har av gruvindustrin som en ”förbannelse” snarare än en tillgång. Dessa menar att stora naturresurser hämmar ett lands ekonomiska utveckling snarare än bidrar, den så kallade ”resursförbannelsen”. Studien ger belägg för att gruvindustrin, även i rika länder som Sverige, bidrar till ekonomisk utveckling. För Sveriges del stod stål- och metallframställning och metallvaror för omkring 13,7 procent av Sveriges BNP 2016 och genom historien har gruvindustrin och naturresurser i allmänhet betytt enormt mycket för landets utveckling. Gruvnäringen är ryggraden i flera nationers ekonomier. I flera länder är gruvnäringen den enskilt största källan till landets välstånd. I län-

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

derna där gruvnäringens andel av ekonomin är störst utgör den 6–14 procent av BNP och mineralexporten står för mellan 50–90 procent av den totala exporten. Fokus i studien ligger på hur låg- och medelinkomstländer har utvecklats under perioden 1996–2015. Studien spänner över en tid med mycket höga metallpriser (den s.k. supercykeln) från 2005 till 2012 och den efterföljande kraftiga nedgången. För att öka förståelsen för hur gruvnäringen bidrar till ekonomin i enskilda länder har ett index konstruerats (Mining Contribution Index WIDER, MCI-W). Indexet består av fyra olika komponenter: • Export av metall och mineral som andel av den totala exporten. • Värdet av icke-energimineralproduktionen i förhållande till BNP. • Jordräntan (resource rent) dvs. skillnaden mellan värdet och kostnaderna av mineralproduktionen som andel av BNP. • Prospektering. Det finns två höginkomstländer, Chile och Australien, bland de fem länderna med högst rankning, men det finns bara ytterligare två

UMIE HIE LMIE LMIE LIE LIE UMIE UMIE LMIE UMIE LMIE UMIE LIE LMIE LIE LMIE LIE LMIE LMIE UMIE LIE UMIE LMIE UMIE UMIE UMIE LMIE LMIE LMIE HIE LIE LMIE LMIE LMIE LMIE UMIE LMIE UMIE LIE UMIE LIE LIE LMIE UMIE LMIE HIE LMIE LMIE LIE LMIE LMIE LMIE LMIE UMIE

höginkomstländer bland topp 50, resten är lågeller medelinkomstländer. Australien har den i särklass största gruvindustrin. Länderna med högst andel av export toppas av Sierra Leone, Botswana, Mongoliet och DR Kongo vid nivåer på 80–90 procent av den totala exporten. Många av de topprankade länderna har en relativt liten gruvproduktion. Trots det är produktionen av stor vikt för ländernas ekonomi som helhet. Gruvor och mineral är följaktligen av stor betydelse för dessa länder. Bland de tjugo lågoch medelinkomstländerna som rankades högst 1996 har tretton klättrat upp ett steg i Världsbankens inkomstgruppklassificering (låg-, lägre medel-, övre medel- och höginkomstländer). Zambia, Ghana, Guyana, Mauretanien och Mongoliet har uppgraderats från låginkomstländer till lägre medelinkomstländer. Peru, Kazakstan, Surinam, Botswana, Namibia och Fiji har gått från lägre till övre medelinkomstländer. Chile och Ryssland har blivit höginkomstländer. De positiva effekterna av mineraltillgångar och gruvindustri fortsätter också efter det att metallpriserna sjunkit dramatiskt sedan 2011. I länderna där en konkurrenskraftig

FOTO: ISTOCK.COM/CUHRIG.

«Lägre bidrag till ekonomisk utveckling

gruvindustri har kunnat byggas upp spelade denna ännu 2015 en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen. Gruvors bidrag till den ekonomiska utvecklingen har helt klart ökat i låg- och medelinkomstländer mellan 1996 och 2014. Ökningen är högre i låginkomstländer än i medelinkomstländer. Gruvnäringens andel av BNP har tredubblats under perioden för de två kategorierna av länder. Mineralexport som andel av den totala exporten har ökat med 50 procent i dessa länder under samma period. Mineral rents följde den allmänna prisutvecklingen och har minskat sedan 2011, men är fortfarande högre 2014 än de var under 1990talet och i synnerhet 1993 då botten nåddes. Prospekteringen i de undersökta länderna har ökat under perioden som helhet, men har minskat kraftigt sedan 2013 fram till 2015–16. Det finns tecken på att den nuvarande cykeln nådde sin botten 2016, under 2017 steg exempelvis världsbankens metallprisindex. Med tanke på de långa ledtiderna som krävs för att ett gruvprojekt ska kunna komma i produktion är det viktigt för mineralrika länder att inte fokusera för mycket på nuvarande metallpriser utan att

»Högre bidrag till ekonomisk utveckling

behålla ett långsiktigt förhållningssätt till sina nationella mineraltillgångar.

Gruvnäringen är ryggraden i flera nationers ekonomier. I flera länder är gruvnäringen den enskilt största källan till landets välstånd.

Det är många faktorer som påverkar den snabba ekonomiska utvecklingen. I länderna där gruvindustrin är stark är gruvnäringen en av flera viktiga faktorer. I den andra änden av indexet, de 20 lägst rankade låg- och medelinkomstländerna, är det bara nio länder som har flyttat upp ett steg under perioden. Det finns många orsaker till att dessa länder inte har utvecklats lika snabbt som de mineralrika länderna, inte bara brist på mineraler och gruvor, men den viktigaste slutsatsen från den heltäckande statistiska genomgången är att mineralförekomster och gruvindustri främjar ekonomisk utveckling. Analysen kan tas ett steg ytterligare och även omfatta ett antal indikatorer på social utveckling: Human Development Index (HDI). Governance-indikatorer, omfattande bl.a. korruption, politisk stabilitet, rättssäkerhet, kvalitet på administration etc. Ojämlikhet, den s.k. Gini-koefficienten. Mätt med dessa indikatorer, som Världsbanken och FN tagit fram, har den sociala utvecklingen i länderna i Afrika söder om Sahara gjort stora framsteg under 20-årsperioden. I gruvlän-

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

FOTO: ISTOCK.COM/SPROETNIEK.

UNU-WIDER

der i regionen har HDI stigit med 43 procent, medan måttet i icke-gruvländer och oljeländer endast stigit med 24 procent. Mätt med samtliga governance-indikatorer har gruvländerna utvecklats väsentligt mycket bättre än ickegruvländer och i oljeländerna har vissa indikatorer till och med gått tillbaka. I de tjugo lågoch medelinkomstländer med den högsta rankningen i MCI-W-indexet 1996, har Ginikoefficienten varit konstant eller minskat, vilket innebär att ojämlikheten har minskat i 14 länder och bara ökat i 6 länder. De mineralrika länderna har alltså haft en bättre ekonomisk och social utveckling under en 20-årsperiod än länderna som saknar mineraltillgångar. I vissa länder och regioner, som saknar andra näringsgrenar, är gruvbranschen dessutom kanske den enda möjligheten att få fart på ekonomin. Det har under många år varit ett allt för stort fokus på att mineral och gruvor skulle skapa ett beroende. Våra empiriska studier visar att detta inte är korrekt. Mineral och gruvor bidrar till både ekonomisk och social utveckling. På ett teoretiskt plan är det dessutom viktigt att peka på att det inte är mineralfyndigheter eller gruvindustrin i sig som ger ett beroende. Det är snarare hur det ekonomiska resultatet och överskottet från mineral och gruvor används som ger upphov till nytta eller beroende. Det finns

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

numera väl beprövade strategier för att undvika den så kallade ”resursförbannelsen”, som stod i fokus för debatten på 1990-talet. Det är viktigt att välja ord när relationen mellan nationell ekonomi och gruvsektorn beskrivs. Valet mellan ”bidrag” och ”beroende” är inte bara ett val av ord, utan innehåller även värderingen ”bra” eller ”dåligt”. I studien har vi valt att använda ordet bidrag eftersom vi inte kan föreställa oss ett samtida samhälle utan metaller och mineral, och inte heller en värld där mineraltillgångar, som hanteras förnuftigt, skulle utgöra en förbannelse. Det finns givetvis stora ekonomiska och sociala problem, och miljöproblem, att hantera även i framtiden. Men det är fel att döma ut gruvindustrin. Dagens samhälle klarar sig inte utan metaller och gruvor och mineral bidrar till utveckling. Det är påkallat att i ännu högre grad åter se mineralfyndigheter och gruvindustri som tillgångar på vilka länders hållbara välstånd kan byggas. Statistik från alla världens länder visar att så skett under de senaste 20 åren. Sveriges och många andra länders utveckling under gångna sekel, då naturresurserna gav upphov till och stödde den industriella revolutionen, är ytterligare bevis på detta. Våra resultat pekar på en stabil utveckling för mineralrika regioner i såväl Sverige som i andra länder.

FN-universitetets enhet World Institute for Development Economics Research (UNU-WIDER) i Helsingfors har lanserat forskningsprojektet Extractives for development (E4D). Som en följd av projektet har ett nätverk av forskare, praktiker och beslutsfattare bildats som ska diskutera hur inkomsterna från naturresurser bäst kan användas i utvecklingsländer. Inom ramen för E4D har Magnus Ericsson och Olof Löf studerat hur låg- och medelinkomstländer har utvecklats under perioden 1996–2015. Syftet har varit att undersöka gruvindustrins och mineralers bidrag till ekonomiers utveckling. Magnus Ericsson är adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet inom nationalekonomi och drev under många år konsultbolaget Raw Materials Group. Olof Löf är analytiker på RMG Consulting och jobbade tidigare på Raw Materials Group. Hela studien kan hämtas på www.wider.unu.edu eller www.rmgconsulting.org

Alimak Hek - 90x260mm_Alimak_Hek_94x260mm.qxd 2018-01-24 11:33 Sida

VI UTVECKLAR MORGONDAGENS GRUVOR Sweco är Europas ledande konsult företag inom hållbart samhälls byggande. Vilken utmaning du än har, förutsätt att vi kan lösa den. Våra 14 500 ingenjörer, arkitekter och miljöexperter utvecklar fram tidens samhällen och städer. Swecos experter utreder, planerar och projekterar för morgondagens gruv och mineralindustri. Läs mer på sweco.se

LF ÖIRNT UHF FIASMSI L JAÖ ERR Världsledaren inom kuggstångshissar erbjuder nu linhissar! Alimak Hek lanserar en helt ny serie linhissar för användning i tuffa industrimiljöer. Vi erbjuder nu ett omfattande sortiment av industrihissar med både lin- och kuggstångsdrift och ett brett utbud av korgstorlekar och kapacitet. Med korrosivitetsklass upp till C5 och kapslingsklassning upp till IP65 är de nya hissarna designade för de tuffaste tänkbara miljöerna inklusive Ex zon 2, gasgrupp IIB och temperaturklass T1—T3. Våra hissar löser era vertikala transportönskemål och det har de gjort i närmare 70 år. För mer information om vår nya linhiss, kontakta Dan Lindström på telefon 0910-870 00. Besök oss på Euro Mine Expo, Skellefteå, monter # 101

www.alimakhek.se

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

ÅRET DÅ METALLPRISERNA VÄNDE

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

uppåt

FOTO: ISTOCK.COM/BEYONDIMAGES

TEXT ANTON LÖF

METALLPRISER

Världsbankens prisindex för basmetaller och mineraler (basmetaller och järnmalm) har haft en vikande trend sedan priserna toppade 2011. Under 2017 vände utvecklingen för metallpriserna som ökade med 24 procent under året. De ökande metallpriserna 2017 är en effekt av låga investeringar inom gruvindustrin under åren med fallande priser. Under den svagare perioden fanns det trots allt en efterfrågan på de flesta av metallerna. Kopparproduktionen ökade exempelvis varje år mellan 2011 och 2016, kopparpriset däremot föll varje år under samma period. Det tål att upprepas, detta är en cyklisk bransch, och det är de långa trenderna som är de viktiga. Världsekonomin gick under 2017 mycket bra och de senaste siffrorna från internationella valutafonden (IMF) visar på en global tillväxttakt under förra året på 3,7 procent. Det är 0,3 procentenheter högre än vad IMF förutspådde vid ingången av 2017. Året 2017 startade positivt med en förhoppning om att den nya amerikanska presidenten skulle driva igenom investeringar inom infrastrukturen i USA. Av detta blev det inte mycket, men Donald Trump bidrog till att öka den geopolitiska osäkerheten. Det uppskruvade tonläget mellan Nordkorea och stora delar av världen kan ha varit bra för guldpriset, men inte för så mycket annat. Priset på råolja steg under 2017 och det innebar ökade kostnader för metallproducenterna. USAdollarn sjönk däremot, och det gav en skjuts åt metallpriserna, som sätts i USA-dollar. För producenter med kostnader i andra valutor och inkomst i dollar, liksom för de svenska bolagen, var detta något av ett nollsummespel. Stålsektorn gick bättre än väntat under 2017 med högre efterfrågan och högre marginaler. Detta i kombination med förseningar av ny kapacitet fick priset på järnmalm att hålla sig kvar på högre nivåer än förutspått. Samtidigt har omstruktureringen av den kinesiska stålindustrin fortsatt. En konsekvens av detta har bli-

vit ökat behov av järnmalm av högre kvalitet. Därmed har spridningen i priset mellan högre kvaliteter av järnmalm, till exempel den som produceras av LKAB, och de lägre halterna (58% Fe och till viss del 62% Fe) ökat. Järnmalmsmarknaden har praktiskt taget delats i två: en för högkvalitetmalm med mer än 65 procent järninnehåll och en för järnmalm med 62 procent och lägre. Det mesta tyder på att 2018 kommer att bli ett år med stigande metallpriser. Vissa skeenden och trender bör dock följas noggrant under året. Marknaden väntar fortfarande på ny gruvkapacitet inom järnmalmssektorn och prognosen är ett sjunkande pris på järnmalm (62% Fe) under 2018. Hur det påverkar priset på järnmalm med högre kvalitet är svårt att sia om. Under 2017 utbröt strejker vid två av de största koppargruvorna, vilket medförde en tillfällig brist. För 2018 väntar många nya löneförhandlingar med gruvarbetare inom koppargruvorna, och det kan leda till en osäkerhet kring produktionsnivåerna. Elbilarna och metallbehovet för fordonens batterier kom upp på dagordningen under 2017. Det stora nickelbehovet och den potentiella framtida bristen har pekats ut som en av anledningarna till nickelprisets uppgång. Denna diskussion lär fortsätta under 2018. Den kinesiska stålsektorns omvandling fortskrider. Något att hålla utkik efter är överkapacitet inom den rostfria sektorn. Zinkprisets rörelse under 2017 berodde till stor del på Glencores beslut att hålla sina gruvor stängda. Frågan inför 2018 är om bolaget kommer att återstarta en eller flera av sina zinkgruvor som ligger i malpåse eller inte. När det gäller guldpriset har USA:s president fått igenom delar av sin skattereform. Det torde öka bolagens vinster och stärka landets tillväxt på kort sikt. Samtidigt har amerikanska FED aviserat två

höjningar av räntan under 2018. I andra änden av världen har Nordkorea inlett samtal med Sydkorea. Redan under 2016 kunde man ana något ökade investeringar i gruvindustrin, satsningarna fortsatte under 2017, och investeringarna kommer med stor sannolikhet att öka ytterligare under 2018. Samtidigt kommer företagen troligen möta ökade driftskostnader. År 2017 kommer att gå till historien som året när Kina började ta sin miljö på allvar. Under årets sista månader infördes produktionsneddragningar hos stål- och aluminiumverk i ett försök att minska mängden av skadliga luftburna partiklar. Miljön i Kina är en av de största osäkerhetsfaktorerna 2018. Kapacitetsnedstängningarna sägs vara temporära, men det råder fortfarande osäkerhet om de permanenta åtgärderna.

Världsekonomin gick under 2017 mycket bra och de senaste siffrorna från internationella valutafonden (IMF) visar på en global tillväxttakt under förra året på 3,7 procent.

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

METALLPRISER

Metallpriserna var stabila eller ökade 2017 Kopparpriset startade 2017 på 5 501 USD/t och slutade på 7 191 USD/t, vilket innebar en uppgång på 31 procent över året. Medelpriset 2017 var 6 170 USD/t, det vill säga en uppgång på 27 procent i jämförelse med medelpriset 2016. Därmed bröts den negativa trenden och medelpriset över året ökade. LME-lagren sjönk under 2017 och var vid årets slut 35 procent lägre än vid årets början.

Pris

2016 12 31

2017 10 31

1159,1

1269,5

12%

5500,5

7190,8

31 %

10007,5

12506,6

25 %

2539,8

3314,4

31 %

79,8

71,3

-11 %

Guld Koppar Nickel Zink Järnmalm*

Guldpriset startade 2017 på 1 159 USD/toz och slutade på 1 296 USD/toz. Det innebar en uppgång på 12 procent över året. Medelpriset 2017 var 1 258 USD/toz, vilket är en uppgång med 7.6 procent i jämförelse med medelpriset 2016. Det var andra året i rad med ökande guldpriser.

- 0,11%

Järnmalm* Zink 0,25%

Koppar Guld

0,31% 0,12%

0,20

0,30

0,40

Lager (LME)

Zinkpriset startade 2017 på 2 540 USD/t och slutade på 3 314 USD/t. Det innebar en uppgång på 31 procent över året. Medelpriset 2017 var 2 891 USD/t, det vill säga en uppgång på 38 procent i jämförelse med medelpriset 2016. Därmed var 2017 det andra året i följd med ökande priser. LME-lagren sjönk under 2017 och var vid årets slut 57 procent lägre än vid årets början.

0,31%

Nickel

Järnmalmspriset för fines 62% Fe CFR Kina startade 2017 på 79.8 USD/t och slutade på 71.1 USD/t, vilket innebar en nedgång på 11 procent över året. Medelpriset 2017 var 71,8 USD/t. Det var en uppgång på 23 procent i jämförelse med medelpriset 2016. Året var det andra i följd med ökande priser i genomsnitt.

Nickelpriset startade 2017 på 10 008 USD/t och slutade på 12 507 USD/t. Det innebar en uppgång på 25 procent över året. Medelpriset 2017 var 10 413 USD/t, vilket var en uppgång på 8,5 procent i jämförelse med medelpriset 2016. Därmed har den negativa trenden brutits och medelpriset har ökat. LME-lagren var stabila över 2017 och var vid årets slut 0,3 procent lägre än vid årets början.

Förändring

2016 12 31

2017 12 29

311825,0

202850,0

-34,9 %

Nickel

372066,0

370836,0

-0,3 %

Zink

427850,0

183525,0

-57,1 %

Guld Koppar

Järnmalm*

Förändring na

Medelpris Anton

Löf 2017

Råvaruexpert

Anton Löf är fristående råvaruexpert, och har under mer än ett decennium bevakat och analyserat gruvindustrin, både för privata bolag, internationella organisationer som UNCTAD och världsbanken samt statliga institutioner, ofta med ett fokus på järnmalm. www.rmgconsulting.org RMG Consulting

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

2016

2017 Förändring

Guld

1249

1257

0,6 %

Koppar

4866

6169

26,8 %

Nickel

9596

10413

8,5 %

Zink

2090

2892

38,4 %

57,2

70,5

23,2 %

Järnmalm*

Vi finns i din vardag Mycket av det som vi tar för givet i vår vardag skulle inte fungera utan kalk. Kalk har stor betydelse vid tillverkning av papper, asfalt, betong, färg och metaller. Kalk används för vattenrening, rökgasrening, sjö- och våtmarkskalkning och markstabilisering. Viktiga processer i gruvoch metallindustrin kräver kalk. SMA Mineral är en ledande leverantör av kalkprodukter av hög kvalitet.

Förvänta dig lite mer

VERKTYG AV MYCKET HÖG KVALITET OCH PRESTANDA FÖR PROFESSIONELLA ANVÄNDARE I BERGINDUSTRIN

HD-PÅLAR för rotationsborrning

Minimerar vibrationer vid grundförstärkning i befintlig byggnad. Rotationsborrning är förhållandevis tyst och tar lite plats.

REFLEX ACT III

REFLEX Gyrosystem

Snabb och pålitlig kärnorientering.

Ett komplett instrument för krökningsmätning av borrhål i alla miljöer.

Swedish Diamondtool Consulting AB, Skarpskyttev. 6, 713 32 NORA, tfn: 0587-126 20, epost: info@sdcab.se, webb: www.sdcab.se

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

BÖRSÖVERSIKT

ÖKADE VINSTER GER HÖJD UTDELNING Atlas Copco och Sandvik, två av Stockholmsbörsens riktiga vinnare på senare år, tillhör de första bolagen som kom med sina bokslut för 2017 tillsammans med SSAB, Gränges och BE Group, liksom världens överlägset största ståltillverkare Arcelor Mittal. TEXT HENRIC BORGSTRÖM

Alla visade påtagliga framgångar, men höjda aktiekurser var redan intecknade på höstkanten och sjönk därför något när boksluten presenterades i den allmänna börsnedgången kring månadsskiftet januari/februari. Flertalet höjer utdelningen. Här nedan redovisas i huvudsak helåret 2017, sista kvartalet visade de flesta fortsatt hög nivå. Och de bättre tiderna ser ut i början av 2018 ut att fortsätta.

Sandvik

Atlas Copco

SKF

Intäkterna under året blev 116 (101) miljarder kronor, orderingången 125 (103) miljarder. Bolaget delar ut totalt 18 miljarder kronor till sina aktieägare av ett rörelseresultat före skatt på 23 miljarder (19). Per aktie blir det en något höjd ordinarie utdelning på 7 kr samt automatisk inlösen som ger 8 kr. Vinsten per aktie 2017 efter skatt blev 13:73 kr (9:91). Avknoppningen av Epiroc, verksamheten mot gruvoch stålindustrin, beslutas på bolagsstämman 24 april. Det blir en ny aktie i Epiroc för varje gammal i Atlas Copco. Epiroc blir därefter eget börsbolag som mer renodlat blir lättare att jämföra med konkurrenten Sandvik. Aktien noteras under juni, senast första dagarna i juli.

Försäljningen 2017 blev 78 (72,5) miljarder kronor och väntas på det nya året bli bättre på alla marknader. Detta särskilt i Asien på årsbasis, där dock efterfrågan blir något lägre första kvartalet 2018 än sista 2017. Rörelseresultatet ökade från 7,5 till 9,1 miljarder. Vinsten per aktie efter skatt 12:02 kr (8:75). Oförändrad utdelning 5:50 kr.

ton av bolagets 4,7 miljoner ton. Verksamheten i Europa ökade från knappt 26 till 31 miljarder kronor, Amerika från 10,6 till 12,7 miljarder, Tibnor från 6,9 till 7,8 miljarder, och Ruukki Construction från 5,3 till 5,8 miljarder. Rörelseresultaten före avskrivningar i de olika grenarna blev i miljoner kronor Special Steels 2 002 (1453), Europa 4 405 (2 458), Amerika 818 (737), Tibnor 334 (191), Ruukki 307 (322). Järnmalm köps från LKAB och Severstal i Ryssland, kokskol från Australien, USA, Kanada och Ryssland. Produktionen 2017 uppgick till 4,7 Mton. I Nordamerika bedöms efterfrågan på grovplåt vara god i början av 2018, i Europa också för tunnplåt. Försäljningspriserna väntas bli något högre första kvartalet, vilket delvis motverkas av högre kostnader för råvaror.

SSAB

Gränges aluminium

Försäljningen 66 (55) miljarder kronor. Vinst efter finansnetto 2,9 (0,3) miljarder, vinst per aktie efter skatt 2:23 (1,04) kr. Utdelningen återupptas efter sex år och blir 1 kr per aktie. Försäljningen av höghållfast stål inom Special Steels ökade från 12,6 till 16 miljarder och leveranserna ökade med 18 procent till 1,2 miljoner

På Stockholmsbörsens mellanstora lista. För Gränges slogs flera rekord 2017, försäljningen ökade från 7,2 till 11,4 miljarder kr och volymen från 239 000 till 373 000 ton. Rörelseresultatet steg med 36 procent till 933 miljoner kronor. Vinst per aktie efter skatt blev 8:64 kr (6.64). Utdelningen höjs från 2:40 kr till 3 kr.

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Orderingången steg med 15 procent till drygt 95 miljarder kronor, intäkterna med 10 procent till ca 91 miljarder. Aktiemarknaden brukar vara högst intresserad av rörelsemarginalen som steg från 13,5 till 16,1 procent. Vinsten efter finansnetto ökade från 9 till 17 miljarder, vinsten per aktie efter skatt dubblades nästan från 5:58 till 10.56 kr. Av denna delas en tredjedel ut, 3:50 kr mot föregående års 2:75 kr.

BÖRSÖVERSIKT

Bolaget fokuserar än mer på leveranser till elbilar, särskilt i Asien, samt till värmeväxlare i Europa.

BE Group På Stockholmsbörsens lista för mindre företag. BE Group har lagt ned förlustbringande verksamheter i Eskilstuna, Tjeckien och Slovakien. Ökad koncentration mot svenskt och finländskt byggande och industrin. Omsättningen ökade med 12 procent till 4,3 miljard kronor, rörelseresultatet blev 82 (33) miljoner kronor, därtill kom kraftiga avvecklingskostnader. Efter skatt vändes en förlust på 20 miljoner kronor till en vinst på 24 miljoner. Ingen utdelning. Särskilt kraftig var ökningen i Sverige och Polen under sista kvartalet.

Outokumpu rostfritt I Sverige äger företaget bl.a. Avesta och Degerfors. Verksamheten har omstrukturerats till fyra områden; Europa, Amerika, Långa produkter och Ferrochrome. Försäljningen ökade från 5,7 till 6,3 miljarder euro, rörelseresultatet Ebitda steg från 309 till 631 miljoner euro. Efter avskrivningar svarade Europa och Ferrochrome för mer än hela överskottet. Amerika gick med 31 miljoner euro i underskott. Koncernens totala resultat före skatt vändes från

ktiekurs förändring 12 mån A till 8 febr

Betalkurs per aktie Skr

Börsvärde miljarder Skr

Atlas Copco A

+ 22

348

430

Sandvik

+ 24

149

188

+ 3

172

SSAB B

+ 25

Gränges

+ 2

6,5

BE Group

+ 9

0,65

Outokumpu

-34

6,4 euro

+ 26

27,7 euro

SKF B

Arcelor Mittal

2,7 mrd euro 28,5 mrd euro

Boliden och Lundin Mining rapporterade 14 och 15 februari, efter pressläggningen.

förlust 13 miljoner euro till vinst 327 miljoner. Leveranserna av rostfritt blev oförändrat knappt 2,5 Mton. Utdelningen uppgår till 0,25 euro av vinsten efter skatt på 0:95 euro. Trots den goda vinstökningen och prognos om ännu bättre första kvartal 2018 mottogs rapporten negativ, aktiekursen sjönk hela 15 procent efter beskedet till 6,9 euro mot högst 10,5 euro förra året.

Arcelor Mittal Företaget är noterat i London av den indiska

familj som har köpt upp stora delar av Europas kontinentala stålverk i främst Luxemburg, Holland, Frankrike och Spanien. Arcelor Mittal redovisade en nettovinst på 5,6 miljarder dollar mot 1,8 miljard 2016. Försäljningen uppgick till 69 miljarder, en ökning med 21 procent, rörelseresultat var 5,4 miljarder dollar, en ökning med 30 procent. Bolaget levererade 85 Mton stål och 58 Mton malm, ökning enstaka procent. Stålkapaciteten beräknas till ca 114 Mton. Börsnoterat i de fyra länderna ovan plus New York.

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Testbäddar gör idéer möjliga Effektivisera utvecklingen av era produkter, processer och metoder. Pilot eller labb, virtuella försök – vi har den testbädd ni behöver. Här möts nuet och framtiden i 25 testbäddar för forskning och utveckling där idéer blir verklighet. Med en genomtänkt och stabil infrastruktur kan vi även bygga om och bygga nytt för att möta era behov. Ingenting är omöjligt. www.swereamefos.se

Er leverantör av... Borrstänger Borrkronor Borrhålsplugg Kärnborrkronor Slipstift Borrvagnar Borrmaskiner Borrmanschetter Signalhorn Kontakta oss www.lifa.se

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

023 790 560

info@lifa.se

Föreliggande rapport över Åtvids bergslag är den tjugotredje i en serie från projektet Atlas över Sveriges bergslag. Projektet s övergripande syfte är att i text- och kartform publicera det arkeologiska materiale t kring de bergshistoriska lämningarna inom de bergslag som har ett medeltida ursprung . Genom att även koppla lämningarna till kartarkivalier, historiska uppgifter och kvarstående bebyggelse i miljöerna är avsikten att rapporterna både ska tjäna som utgångspunkt för fördjupad forskning och som underlag för arbetet inom kulturmiljövården. Rapporterna kan också tjäna som guide till bergshistoriska miljöer både för forskaren och den hembygdsintresserade. Projektet drivs som ett samarbetsprojekt mellan Jernkontoret och Riksantikvarieämbetet samt den regionala kulturmiljövården i de berörda länen.

l å m i t r sna Tidigare utgivna volymer från projektet Atlas över Sveriges bergslag:

H 101. Norbergs bergslag. Ing-Marie Pettersson. H 102. Tuna bergslag. Eva Skyllberg. H 103. Tabergs bergslag. Bengt Berglund. H 104. Utö bergslagsområde. Gunilla Byström. H 105. Skinnskattebergs bergslag. Eva Skyllberg. H 106. Lerbäcks bergslag. Eva Skyllberg. H 107. Lekebergslagen. Linnéa Eriksson. H 108. Nedre Bergslagen i Dalarna. Sanna Landeholm. H 109. Östra Silvberget. Lena Berg. H 110. Bispbergs bergslag. Linnéa Eriksson. H 111. Västerbergslagen, häfte 1 och 2. Sofia Strandvik. H 112. Noraskogs bergslag, häfte 1 och 2. Sanna Landeholm och Linnéa Eriksson.

Svensson

ÅTVIDS BERGSLAG

H 113. Gästrikeberg. Sofia Strandvik. H 114. Bergsbruket i Gryts, Gåsinge-D illnäs och Åkers socknar. Linnéa Eriksson och Eva Skyllberg. H 115. Dannemora bergsbruksområde. Lena Berg och Örjan Hermodsson. H 116. Linde bergslag. Sanna Landeholm . H 117. Värmlandsberg. Patrick Björklund, Jörgen Langhof och Lena Berg. H 118. Salberget. Linnéa Eriksson och Lena Berg H 119. Hällestads bergslag. Olle Hörfors. H 120. Godegårds bergslag. Olle Hörfors. H 121. Vånga och Risinge bergslag. Olle Hörfors. H 122. Kopparbergslagen (manus).

H 123

Avsikten med bokserien är att skildra bergshanteringen från begynnelsen via arkeologiska utgrävningar samt nedtecknade källmaterial. Flertalet gruvhål och hyttor finns med.

Anders Persson, Kjell Svar var, Britt

Området för Åtvids bergslag är svartmarke rat på kartan, tidigare utgivna bergslag är skrafferade .

Nu kommer bok nummer 22 om Sveriges bergslag. Den kartlägger Åtvids Bergslag i Östergötland och gränstrakterna till nordöstra Småland. Det är den näst sista boken i serien som kartlägger samtliga av Sveriges bergslag. Sviten är en oöverträffad exposé över svensk gruvhistoria. Till sommaren väntas den 23:e och sista boken i serien. Den handlar om Kopparbergslaget i Falun. Bergslaget påbörjades redan på 800talet och avslutades 1992. I mitten av 1600talet svarade Falu koppargruva tidvis för två tredjedelar av Europas kopparproduktion. Det är en omfattande utgivning av fylliga rapporter som utförts sedan starten 1994 med Jernkontorets Bergshistoriska utskott samt Riksantikvarieämbetet som uppdragsgivare. De 23 olika bergslagen finns spridda i en stor del av östra Mellansverige. Nordligast är det i Stora Kopparberg med Falu gruva, som var världens största exportör under 1700- och 1800-talet under några årtionden, följt av Åtvidaberg. Sydligast är Tabergs bergslag några mil söder om Jönköping. Längst österut finns Utö bergslag där man troligen redan på 1100-talet öppnade små järnmalmsgruvor, detta bergslag sträcker sig ut över en stor del av Stockholms södra Skärgård. Västligast är Värmlandsberg med Filipstad som huvudort.

ÅTVIDS BERGSLAG

KARTLÄGGNINGEN AV SVERIGES BERGSLAG

I Åtvidaberg med omnejd finns fortfarande mycket att se från de gamla anläggningarna med start på Bruks- och Facitmuseum. Där skildras medeltida bergsmansbruk fram till de världsprodukter som Facit tog fram, kontorsmaskiner och tidiga datorer, tills företaget hamnade i kris 1972 och slukades av Electrolux. Runt om Åtvidaberg finns några gruvfält. Bersbo producerade koppar fram till 1527 då biskop Hans Brask, katolik, stängde gruvan och försvann för gott ur landet efter tvist med Gustav Vasa om protestantismen. Gruvan återöppnades först på 1760-talet då efterfrågan på koppar i Europa var mycket stor. Den stängdes 1902, men än i dag dyker det upp malmletare och hoppas på nya fynd. Störst, äldst och mest känd är Mormorsgruvan i Närstads gruvfält. Där hade man stora problem med ras och vatten, ibland stoppades produktionen i åratal. I dag finns en fem kilometer lång gruvpromenad i fältet. Stenebro Storgruva innehöll järnmalm, produktionen pågick från 1600-talet till raset 1875 som stängde den definitivt. Nummer fyra i landet är Risten-Lakviks järnväg som invigdes 1857, 9 km lång, spårvidd 1 188 mm,

Atlas över Sveriges bergslag

vagnarna drogs av två små ånglok från Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna. Forsaströms järnbruk från 1725, masugn och smedja, slukade stora mängder träkol från Karlslund i närheten. Överums järnbruk grundades 1655 och tillverkar än i dag plogar.

Åtvids bergslag

Mer information om vad som finns att besöka i Åtvids bergslag finns på www.brukskultur.se Rapporten om Åtvid och dess koppar- och järnframställning innehåller 249 sidor plus referenser. Författare är Anders Svensson, Kjell Svarvar och Britt Svensson. Ordet bergslag förmodades tidigare komma från arbetslag, men forskning har senare visat att ordet bör härledas från juridikens lagar om bergshanteringen.

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Foto: Pia Nordlander.

Nr 1 • 2018 • Årgång 202

FÖRST MED CERTIFIERAD INNOVATIONSLEDARE Anna Ponzio på Jernkontoret är en av de elva första personerna i Sverige som blir certifierade innovationsledare enligt ISO 17024. Certifikaten delades ut under pompa och ståt vid Innovationsledningskonferensen på KTH i slutet av förra året. – Det känns jätteroligt att få vara en del av den här pilotgruppen som nu certifieras. Vi som har gått utbildningen har ökat vår förståelse av innovationsledarrollen och fått tips på verktyg och metoder, säger Anna Ponzio, forsknings- och innovationskoordinator på Jernkontoret. Certifieringen är en del av ett projekt, delfi38

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

nansierat av Vinnova, med ett övergripande syfte att göra Innovationsledare till en profession. För att stärka innovationsförmågan har många aktörer gått samman och skapat system för innovationsledning som omfattar strategisk inriktning, målmedveten ledning, tydliga arbetsprocesser samt konkreta strukturella och kulturella förmågor. – För Jernkontoret handlar det om att maximera värdeskapandet från projekt och aktiviteter i våra forsknings- och innovationsprogram. De satsningar vi gör ska få effekter i form av ökad konkurrenskraft, samhällsnytta och användarvärde. Annars har vi misslyckats, säger Anna Ponzio. Med stöd av Vinnova startade projektet för att kvalificera och certifiera innovationsledare, liksom man tidigare gjort med projektledare, kvalitetsansvariga och miljöansvariga. Projektet involverar drygt 20 parter. RISE är projektledare och KTH, Kairos Future,

Ampilfy Innovation och medlemsföreningen Innovationsledarna är övriga styrande parter. Dessutom finns Saab, Ikea, Sandvik, Oriflame, Karolinska sjukhuset, flera universitet och högskolor, Jernkontoret samt ett antal mindre företag representerade i delar av projektet. – Traditionellt har man felaktigt satt ett likhetstecken mellan innovation och FoU. Jag tror att en professionalisering av innovationsledarrollen äntligen kan bidra till en kulturförändring där innovation blir ett helhetsgrepp som omfattar hela verksamheten, säger Anna Ponzio. Certifikaten delades ut vid Innovationsledningskonferens 2017 i slutet av november. Konferensen behandlade innovationsledning i teori och praktik, erbjöd utbyte av erfarenheter och ledde till diskussioner om konkreta insatser för ökad innovationsförmåga. Konferensen anordnades av det Vinnovafinansierade projektet Utveckling av Innovationsledningsprogram.

Nr 1 • 2018 • Årgång 202

VARDAGSMAKT – om härskartekniker och schysst retorik Nätverket för kvinnor i gruvoch metallindustrin arrangerade ett välbesökt seminarium om härskartekniker och hanteringen av dessa i samband med Hindersmässan i Örebro i slutet av januari.

De flesta av oss har blivit utsatta för olika härskartekniker i sitt arbete och många har naturligtvis, medvetet eller omedvetet, utsatt andra för dem. Serena mon de Vienne, retorikexpert på byrån Snacka Snyggt, berättade om olika kategorier och typer av härskartekniker, gav exempel och uppmanade sedan publiken att använda dem mot varandra för att uppleva hur de kändes. Härskartekniker används ofta omedvetet, och blir en härskarteknik först när det man säger landar fel hos personen som bemöts av den, menar Serena. Serena gav också flera exempel på hur man kan bemöta olika härskartekniker när man utsätts för dem, till exempel genom att ställa motfrågan ”Hur tänkte du nu?”. Ofta handlar bemötandet om att skifta tillbaka fokus på själva sakfrågan. Ann-Karin Nyman, Emma Härdmark, Svemin, och Serena mon de Vienne, Snacka snyggt.

Deltagarna på seminarierna i Örebro var bland annat studenter från KTH (Materialdesign) och LTH (Luleå tekniska högskola).

Metallkvinnor och Women in Mining Sweden är ett nätverk för kvinnor i stål- och metallbranschen och gruvoch mineralbranschen. Båda branscherna är traditionellt sett mansdominerade och nätverken utgör mötesplatser för att verka för mer jämställda arbetsplatser. Detta var första gången som nätverken anordnade ett gemensamt event. – Det var jätteroligt att så många deltog. Det märks att ämnet engagerar och att många känner igen sig i de olika härskarteknikerna, som vi alla använder och utsätts för ibland, säger Anna-Karin Nyman, kommunikationsdirektör på Jernkontoret. Seminariet gjorde det möjligt för deltagarna att lära sig mer om härskarteknik, prova själva och finna verktyg för att hantera uppkomna situationer på ett ännu bättre sätt. BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Opinionsbildning och nätverksarbete är en viktig del av Svemins arbete. Här vid debatten om innovation och hållbarhet vid gruv-och stålminglet under politikerveckan i Almedalen 2017. Foto: Axel Öberg.

GRÖNARE GRUVOR – KLIMATSMART PRODUKTION FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID Gruv- och mineralnäringen är en del av Sveriges ekonomiska ryggrad. I branschens företag produceras klimatsmart BNP på riktigt. Med effektivare tillståndsprocesser och branschens nya initiativ blir verksamheterna ännu mer hållbara. Mineral är, det vet ju du som läser Bergsmannen, början på långa växande värdekedjor. De används i infrastruktur, kommunikationslösningar och energisystem – centrala byggstenar för hela samhällsutvecklingen. Men metal�ler och mineral är också en förutsättning för att

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

klara omställningen till ett fossilfritt samhälle som vi alla står inför. Det sistnämnda jobbar vi mycket med på Svemin under 2018, för även om den svenska gruvoch mineralindustrin redan i dag har en världsledande roll som klimatsmart råvarupro-

ducent, med lägre utsläpp och mindre miljöpåverkan än i många jämförbara länder, vill företagen i branschen bli ännu mer hållbara. En av de stora satsningarna är Hybrit, där LKAB, SSAB och Vattenfall har gått samman

Metaller och mineral är en förutsättning för att klara omställningen till ett fossilfritt samhälle som vi alla står inför.

Drönare på rekognoseringstur i en av Bolidens gruvor. Foto: Tomas Westermark.

med avsikten att sänka Sveriges koldioxidutsläpp med tio procent. När Hybrit nyligen gav grönt ljus för nästa steg inleds planering och projektering av en pilotanläggning för fossilfri ståltillverkning. Inom gruvbranschen sjösätter vi också tre viktiga hållbarhetsinitiativ under 2018: • Färdplan fossilfri gruvoch mineralnäring. Hur ska gruvorna bli fossilfria senast år 2045? Inom projektet identifieras hinder och möjliga vägar framåt för en omställningsagenda. Det ingår i initiativet Fossilfritt Sverige. • Framtida hållbar gruvoch mineralnäring. Genom att på djupet undersöka branschens samhällsnytta i dag ska vägen stakas ut för näringens långsiktiga hållbarhet och bidrag till samhällsutveckling. Resultatet blir bland annat ett strategiskt aktivitetsprogram. • Ursprungsmärkning av metaller och mineral. Branschen ska undersöka hur ett system för spårbarhet av metaller och mineral kan se ut. Vi tror på framtida konsumentkrav där man vill veta var och hur metaller är producerade. Trots att den svenska gruvindustrin redan är en av de mest klimatsmarta gruvindustrierna i världen, och trots att vi nu höjer klimatambitionen avsevärt, så har det under de senaste tio åren inte skett en enda gruvetablering, som prövats mot både minerallagen och miljöbalken,

utanför redan verksamma områden. Det beror inte på att det råder brist på värdefulla fyndigheter, utan på oförutsägbara och utdragna tillståndsprocesser. Detta leder till onödiga kostnader för alla inblandade och är ett orimligt resursslöseri med skattemedel. Svårigheterna med etablering av nya gruvor innebär inte bara att självförsörjningsgraden inom EU och svensk BNP är lägre än vad som annars kunde vara fallet, utan det innebär också ett långsiktigt hot mot svensk mineralnäring eftersom nya fyndigheter behöver utvecklas för att vi ska kunna bibehålla den befintliga produktionstakten. Bristerna i tillståndsprocesserna är därför lika mycket en utmaning för branschen som för samhället i övrigt. De nödvändiga förändringarna handlar inte om att det ska göras avkall på den svenska gruvoch mineralnäringens miljö- och klimatambitioner, som är ambitiösa och höga, utan om att det bör vidtas en rad åtgärder för mer effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser. Det vilar därmed ett stort ansvar på regeringen att förbättra dagens lagstiftning. Vi ser därför fram emot utredningen om en effektivare miljöprövning som närings- och innovationsminister Mikael Damberg aviserade i samband med Svemins senaste höstmöte.

Men arbetet med att säkra förutsättningarna för en konkurrenskraftig gruvoch mineralnäring måste ske parallellt på många fronter. Vi i branschen kan också själva bidra. Ett exempel är branschens hållbarhetssatsningar – tillsammans gör vi svensk gruvnäring ännu bättre.

Svemin

Från och med detta nummer är Svemin med i Bergsmannen som partner till tidningen. Svemin är branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Vi representerar ett 40-tal företag med 13 000 anställda inom produktion, prospektering och teknik. Våra största medlemsföretag är LKAB, Boliden, Zinkgruvan Mining, Nordkalk, Cementa, Sandvik, Epiroc och ABB. Svemin har kontor i Stockholm. www.svemin.se

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

BERGSBLADET Möte med Carina Andersson –

ATT BO & LEVA I KINA Vi var 57 personer som lyssnade på Carina Anderssons initierade beskrivning av hennes del av Kina. Carina har en rejäl svensk karriär bakom sig. Hon har varit bruksdisponent på Ramnäs Bruk, vd för Scana Ramnäs AB, och i Sverige arbetade hon senast på Sandvik Powder Technology. TEXT OCH FOTO ELISABETH TORSNER

Carina bor sedan sju år i Suzhou, som ligger tio mil nordost om Shanghai. Hon bor där tillsammans med sin man Tomas. Han är elektroingenjör och vd för Bombardier i närliggande Chengzhou, omkring fyra mil norrut med snabbtåg. De har tre barn, Oskar 19 år och tvillingarna Klara och Frida, som är 16 år. Ungdomarna trivs utmärkt, liksom maken. Och ingen vill flytta tillbaka till Sverige, åtminstone inte ännu. Carina har därför anpassat sig till situationen och arbetar i dag uteslutande som styrelseledamot i Sverige. Hon är ledamot i styrelserna för Beijer Alma AB, Gränges AB, Systemair AB och Sintercast AB. Carina reser till Sverige fem till sex gånger per år, men hon deltar också per telefon, och det kan bli ganska sena kvällar innan mötena är klara. Suzhou är en mycket gammal stad, grundad 514 före Kristus. Staden ligger vid floden Jangtsee där den mynnar ut i insjön Tai Hu. Den Stora Kanalen, en antik inrikes förbindelseled, passerar också här och går vidare norrut mot Beijing. Klassiska trädgårdar, upp till två tusen år gamla, är en del av UNESCO:s världsarv. Staden har också ett nätverk med gamla kanaler och motsvarigheten till gondoler, också det ett världsarv. Staden kallas Österns Venedig. Mest av allt visade hon bilder på en modern storstad. Suzhou har 10,6 miljoner invånare, varav omkring 50 000 eller 0,5 procent är utlänningar. Staden är alltså överväldigande kinesisk. Suzhou är ett flertusenårigt centrum för sidenindustrin. Hela näringskedjan finns här; 42

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

man föder upp silkesmaskar, samlar in kokongerna, gör silketråd av dem, färgar och väver till sist fantastiska, lätta tyger i otaliga nyanser och mönster. Carina har haft vänner och kurskamrater på besök och varit turist i sin egen stad, färdats på kanalerna, besökt trädgårdarna och handlat massor av siden. Klimatet är subtropiskt, mycket fuktigt och varmt på sommaren, och nordanvindar på vintern, med någon gång lite snö, och fyra årstider. Något motsvarande finns inte i västeuropa. Mest påminner det om Florida. Familjen hyr en stor luftkonditionerad villa som är centralt belägen. Att köpa en fastighet är mycket svårt för en utlänning i Kina. Det är ett bra grannskap. Grannen har fyra bilar, en stor Mercedes, en Lincoln Continental och ytterligare en bil. Och en dag stod en knallblå Maserati där. Själva har de en enda Toyota. Ungdomarna går i engelskspråkig skola, Georgetown College, med engelskt skolsystem. Skolan är sannolikt skälet till att familjen bosatte sig just i Sozhou. Skoluniform är en självklarhet. Till ceremonin när Oskar ”tog studenten” och fick rätt att bära cap, det vill säga typisk fyrkantig hatt med platt topp och tofs, hade Tomas i stället grävt fram sin gamla teknologmössa. Skolan är krävande och det krävs mycket hårt arbete. Även en hel del stöttande av föräldrarna. Carina deltar flera gånger i veckan i olika aktiviteter.

Carina läser mandarin. Nu har hon kommit så långt att hon kan uttrycka sig med enkla meningar. Ungdomarna lärde sig först engelska i rekordfart och sedan mandarin. I staden talas en lokal dialekt, så mandarin är inte till hjälp när hon ska handla. Kinesisk mat är numera en del av västerländsk kultur, men här är den helt utan anpassning till västerländska smaklökar. Carina visade en bild på sin speceriaffär med 100 stycken utcheckningskassor. När hon väl har hittat något riktigt gott kan det plötsligt försvinna från sortimentet. Trist, men det sålde inte tillräckligt bra. I början var Carina misstänksam och trodde sig vara avlyssnad överallt, och för det mesta är det också så, det vill säga avlyssnat. Avlyssnarna hade väl en pärs när hon hade tio kurskamrater på besök och det blev svenska i kubik. Nu har hon vant sig och bryr sig inte längre. Det kanske är en form av anpassning. Västvärlden håller på att bli, eller är redan, omsprungen i den tekniska utvecklingen av Kina, menade hon avslutningsvis.

Carina Anderssson

BERGSBLADET

POSITIONERINGSSPECIALIST I TIDEN Mobilaris AB:s vd Mikael Nyström hälsade en grupp från Svenska Bergsmannaföreningen välkommen till Luleå där positioneringsföretaget har sin verksamhet. Det var en spännande resa genom den nya tidens vägledning i gruvan. TEXT AGNE RUSTAN

Mikael Nyström, 57 år, har en Tekn. lic examen från Väg och Vatten vid Luleå tekniska universitet. Under 1990-talet fanns ett stort behov av ingenjörer inom Ericsson. Senare fortsatte han till TietoEnator och axlade ett flertal teknikchefsbefattningar under 20 år i Sverige, men också i Kina, där han utvecklade tre nya kontor. Mikael är vd för Mobilaris sedan 2011. Företaget hade en omsättning på 34,4 miljoner kronor 2016, och prognosen för 2017 är en kraftig tillväxt. Mobilaris har ett 40-tal anställda varav 14 är mjukvaruutvecklare. Mobilaris grundidé är att med trådlös teknik bestämma positionen hos personal, fordon och utrustning ovan och under jord för att skapa ett effektivt beslutsstöd. Säkerheten förbättras radikalt när man kan följa en evakuering eller en person som larmar i realtid. Systemet ger också möjlighet till produktionseffektiviseringar. Mikael tog ett praktiskt exempel från Bolidens Kristinebergsgruva. Där har ett komplett positioneringssystem installerats och han visade hur hela personalen med omkring 30 till 40 personer förflyttade sig till matsalen för att ta rast inför en underjordssprängning. Varje person visades i form av en ”ljusbrun människoikon med hjälm”. Personens aktuella arbetsuppgifter kunde ses när man klickade med musen på personen. Hela skiftets planering framgick av en annan vy. Mobilaris visualiserar gruvan i 3D genom att importera data från gruvans CAD-program för att visa gruvans alla orter, schakt, verkstäder, matsal etc under jord. Med detta program går det att betrakta gruvan från alla tänkbara vinklar och Svenska Bergsmannaföreningen Box 1721, 111 87 Stockholm

man kan också förstora eller förminska gruvan. Positionen hos ett rörligt objekt i systemet bestäms var 5:e sekund och därför visar sig inte en kontinuerlig rörelse på skärmen när en person förflyttar sig i gruvan. Eftersom data lagras går det att förflytta sig bakåt i tiden. För att systemet ska fungera måste varje person vara utrustad med en påslagen mobiltelefon, alternativt en tag, och varje fordon identifieras också via wifi-taggar. Personalen i fält har via ”paddor” och mobiltelefoner samma tillgång till informationen som produktionsledningen, vilket ger systemet hög tillgänglighet. I dag används wifi-teknik för positionering i Bolidens gruvor, men även andra radiotekniker fungerar. Nyligen testades UWB (UltraWideBand) i Boliden Kankberg för att utvärdera hur tekniken kan förbättra positioneringen under jord. Testerna föll väl ut och resultaten visar att positioneringsnoggrannheten man uppnår är bättre än en meter. Fördelarna vid underjordsdrift är bland annat effektivare produktionsstyrning och möjlighet till bättre beslutsstöd, förbättrad säkerhet och evakuering vid brand, säkra områden vid autonom lastning och transport, närvarostyrd ventilation och automatiska varningar vid förändringar i miljön genom kontinuerliga mätvärden från exempelvis smarta bergbultar. Under jord används laser-scanning av ortkonturer för att få en exakt position i stället för att använda GPS-teknik. Syftet är att fordonet inte ska kollidera med ortväggarna. I systemet kan även förvarning byggas in som visar när personal närmar sig ett område som är aktiverat för autonom transport. Vid första kontakten erhålls då en varning. Telefon 08-679 17 90, fax 08-679 17 91 kansli@bergsmannaforeningen.se

I Kankbergsgruvan har man infört ett behovsstyrt ventilationssystem där kvantiteten luft beror på antalet personer och maskiner i arbete i ett visst brytningsområde. Med Mobilaris styrningssystem har Boliden kunnat sänka energikostnaden för driften av fläktar med 54 procent och med 21 procent för uppvärmning av luften. Mikael berättade att han nyligen hade varit i Australien och studerat lastning av malm under jord som var styrd från dagen. Lastningen skedde med hjullastare och därefter följde autonom transport till schakt i blockrasgruvan Northparkes Mine som ligger centralt i New South Wales. Här bryts årligen 6 Mt guldhaltigt kopparmalm. Sandvik har levererat de 8 hjullastarna och det behövs fem personer för att övervaka systemet och styra lastningen medan transporten av malm till schakt sker autonomt. Gruvan ägs i dag till 80 procent av China Molybdenum Group. Mobilaris är involverat i ett Vinnovaprojekt där tekniken ska prövas i svenska stålverk. Atlas Copco har köpt 43 procent av aktierna gruvdelen, Mobilaris MCE AB, som Mikael också är vd för. Det indikerar att Mobilaris är ett framtidsföretag och har stor potential att växa ytterligare. Mobilaris system finns i dag i gruvor i Sverige, Canada, Finland, Ryssland, och USA.

Mikael Nyström

Kungsträdgårdsgatan 10 www.bergsmannaforeningen.se

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

2017 års seminarium

Internationellt seminarium på KTH I årets kurs deltog studenter från NTNU (9 st), Aalto (5 st) och KTH (13 st). Från KTH deltog lektor Anders Tilliander och professor Pär Jönsson. Som lärare från övriga universitet deltog professor Ari Jokilaakso och doktor Annukka Santasalo-Aarnio från Aalto universitet i Helsingfors och professor Ragnhild E. Aune, professor Gabriella Tranell och lektor Kristian Einarsrud från NTNU i Trondheim. Kursen innebär att teknologerna väljer ett ämne inom materialvetenskap som de är intresserade av. Därefter görs en litteraturstudie och inte sällan ingår även experiment eller intervjuer. Baserat på detta insamlade material författar teknologerna en teknisk rapport, ofta i journalformat. Slutsatserna presenteras vid ett seminarium.

Vid seminariet presenteras resultaten under 20 minuter. Därefter följer opponering under 10 minuter av studenter från något av de andra universiteten. Kursen lär studenterna att skriva en teknisk rapport, genomföra en presentation av den för en internationell publik, försvara rapporten vid opponering och att ställa egna frågor om andra studenters rapporter. Dessa kunskaper är värdefulla inför en framtida karriär. Kanske är det just därför kursen finns kvar efter 22 år. I slutet av seminariet lämnade 2017 års värd, Anders Tilliander, över stafettpinnen till professor Ari Jokilaakso som ska anordna det 23:e seminariet på Aalto universitet 2018.

• Key Performance Indicator in Electric Arc Furnace, Sailesh Kesavan, KTH • Behavior of magnesium in co-injection desulfurization of hot iron, Bingtang Bergas Cendekia and Jie Zhan, KTH • Future of metals Tekin Utan, Aalto • Process waters in mineral processing industry, Eero Jokinen, Aalto • Economic and environmental benefits of DRI use in the EAF, Robert Sundström and Jonas Svantesson, KTH • Alloying methods of nitrogen in high alloyed steel, Emil Strand and Kasim Aytekin, KTH • Discovering ways to benefit from impurity elements in primary Copper production, Juhani Heimo and Ise Iduozee, Aalto • Experimental Study of the Chemical Reactivity and Thermal Stability of Phosphate-Based Binder Used in Al2O3-Based Ceramic Foam Filters, Cathrine Kyung Won Solem, NTNU • Alumina dissolution in cryolite: an investigation of raft formation, Sindre Engzelius Gyvler, NTNU • Removal of Aluminium Carbide, Trygve Storm Aarnæs, NTNU • Recycling of silicon based PV modules, Kevin Lim, NTNU • Addition methods of Ca to steel, Zhiyue Wan and Li Zha, KTH • Salt fluxing of the oxide film on recycled aluminium, Ingrid Meling, NTNU • Circulation of E-scrap, Anton Jansson and Oscar Edholm, KTH • Recycling of fine silicon particles for solar grade silicon production, Matthew Wermers, NTNU • By-products in Industry, Jani Fellman, Aalto • From waste to resource: A better use of glasswool waste, Fredrik Rudjord, NTNU • Utilization of waste products from paper & pulp industry in the metal industry, Wei Xia and Yingshao Yao, KTH • Interaction of liquid Si-B alloys with graphite crucibles, Bettina Grorud, NTNU • The effect of FeOx on Al2O3-CaO-SiO2 slag systems, Hanne Mette Hustad, NTNU

KTH-doktor i samarbete med Ovako Mersedeh Ghadamgahi från Ovakos forsknings- och utvecklingsavdelning är nybliven doktor. Hennes doktorsavhandling var ett samarbete mellan Ovako och Institutionen för Materialvetenskap på KTH med handledarna Pär Jönsson och Nils Andersson. Så här berättar Mersedeh själv om sin doktorsavhandling: – Jag kom till Ovako för fem år sedan och ingick i forsknings- och utvecklingsteamet med Patrik Ölund. Fyra månader senare började jag också arbeta med min avhandling som är ett samarbete mellan Ovakos FoU-avdelning och KTH. Numera är jag Product Line Manager för Ovako Ring and Tube och arbetar med produkter för verkstads-, gruv- samt olje- och gasindustrin. Min avhandling fokuserar på speciella egen-

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

skaper hos den moderna förbränningstekniken som används i industriella ugnar. Mitt mål var att lyfta fram miljövänliga förbränningssystem som ger mindre föroreningar och har lägre bränsleförbrukning. Arbetet genomfördes med avancerade simuleringar på KTH. Miljöutsläpp vid förbränning och växthusgaser som koldioxid och kväveoxider är en stor utmaning för industrin och hela världen. Därför är intresset så stort bland forskare och företag, inklusive Ovako. Modern datateknik har gett oss avancerade verktyg som underlättar komplicerade studier och kan bidra med genomförbara lösningar för att modifiera till exempel industrins förbränningssystem. Det viktigaste med arbetet var att väcka beslutsfattarnas intresse för möjligheten att

använda miljövänligare förbränningssystem. Det har alltid haft hög prioritet i mitt arbete. Arbetet med avhandlingen har också gett mig bättre förståelse för problemlösnings- och ledningsprocesser, vilket kommer att vara till nytta både i arbetslivet och i livet över lag.

Nya doktorer på Materialvetenskap november-december 2017: • Peter Svidró – On the Mechanisms of Volume Change Related Casting Defects Formation in Lamellar Graphite Iron. Handledare Pär Jönsson. • Xin Xu – Phase Separation in Stainless Steels Studied by Small-angle Neutron Scattering. Handledare Peter Hedström. • Hans Kellner – Study of Non-Metallic Inclusions in Alloy 825. Handledare Andrey Karasev.

DIN LEVERANTÖR AV GJUTGODS OCH SMIDE PRODUKTPROGRAM Grå- och segjärnsgods Stålgjutgods Friform- och sänksmide Valsade ringar Alu- och bronsgjutgods Bearbetning

KONSTRUKTIONSSTÖD För gjutning, smidning och bearbetning. Gjuteriteknik och gjuteriprocess.

3D-MODELLER Egen tillverkning för prototyp- och småserier.

KVALITETSSÄKRING Med auditprogram för respektive produktgrupp.

Smältaregatan 7 • 263 39 Höganäs • 042-36 06 30 mail@medicast.se • www.medicast.se

CERTIFIED PARTNER

VI KAN PLÅT

6 000 TON VARMVALSAD PREMIUMPLÅT I LAGER

CERTIFIED PARTNER

S355J2+N • S355G10 • S355NL • S420ML • S355MC(D) S650MC(D) • S690QL • 400 HB • 450 HB • NVA • NVE • P265GH

STALGROSS.SE • 036-300 200

LEDENDE LEVERANDØR I NORDEN!

NORTHERN LIGHT

GRUVE- OG TUNNELLYKTER POLARIS & REBEL

SELVREDDERE

30 min

60 min

Kontakt oss på telefon +47 915 45 682 eller e-post ewsjr@ewsas.com

Dan jobbar hos FinMeas. Dan gillar att övervaka berg! Varför inte låta Dan övervaka bergrörelser för dig?

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin

Annonsera i Inköpsguiden: Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67

Adressregister ABB Force Measurement Tvärleden 2 BNR 357 Finnslätten 721 59 Västerås 021-32 50 00 ABB Force Measurement www.abb.com/measurement Tvärleden 2 www.abb.com/stressometer Bnr 357 Finnslätten

Arinox Box 290, 532 24 Skara 0511-202 20 fax 0511-120 26 info@arinox.se Arinox www.arinox.se Box 290, 532 24 Skara

Adressregister

721 59 Västerås ABB 50 Metals and Mining 021-32 00 Terminalvägen 24 www.abb.com/measurement 721 59 Västerås www.abb.com/stressometer

021-32 50 00 ABB Metals and Mining www.abb.com/mining Terminalvägen 24 721 59 Västerås Alvenius Industrier 021-32 50 00 75 Kungsgatan www.abb.com/mining 631 07 Eskilstuna

info@alvenius.se

Alvenius Industrier www.alvenius.se Kungsgatan 75 631 07 Eskilstuna ALS Minerals info@alvenius.se Hammarvägen 22 www.alvenius.se

943 36 Öjebyn

0911-65 800 ALS Minerals fax 0911-600 85 Hammarvägen 22 alspi.lab@alsglobal.com 943 36 Öjebyn www.alsglobal.com 0911-65 800 fax 0911-600 85 alspi.lab@alsglobal.com www.alsglobal.com

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

0511-202 20 Atlas Copco fax 0511-120 26 Mining and Rock Excavation info@arinox.se Technique Sweden www.arinox.se

105 23 Stockholm

020-78 44 55 Begner Agenturer AB Kasengården 4 kundtjanst.mr@ 791se.atlascopco.com 40 Falun 023-160 20 www.atlascopco.se www.begneragenturer.se info@begneragenturer.se Bergsskolan

Box 173, 682 24 Filipstad

Carbomax 0590-162 60AB Saltängsvägen 7, 721 32 Västerås fax 0590-162 99 08-454 65 60 info@bergsskolan.se fax 08-796 06 36 www.bergsskolan.se info@carbomax.se www.carbomax.se

Carbomax Saltängsvägen 7, 721 32 Västerås Cavotec Sverige 08-454 65 60 5 Fagerstagatan fax 08-796 06 36 163 53 Spånga info@carbomax.se 08-556 522 00 www.carbomax.se fax 08-556 522 22 info@cavotec.se www.cavotec.com

Cavotec Sverige Fagerstagatan 5 163 53 Spånga 08-556 522 00 fax 08-556 522 22 ContiTech Scandinavia info@cavotec.se Box 38, 164 93 Kista www.cavotec.com 08-444 13 30 fax 08-750 55 66 ContiTech Scandinavia info@contitech.se Box 38, 164 93 Kista www.contitech.se

08-444 13 30 fax 08-750 55 66 E. Sabel Box 841 info@contitech.se 531 18 Lidköping www.contitech.se 0510-54 77 30 info@sabel.se E. Sabel www.sabel.se Box 841

531 18 Lidköping Entech 77 30 0510-54 Box 1066, Metallgatan 27 info@sabel.se 262 21 Ängelholm www.sabel.se

0431-44 99 80 fax 0431-44 99 81 Entech info@entech.se Box 1066, Metallgatan 27 www.entech.se

262 21 Ängelholm 0431-44 Envicom99 80 fax 0431-44 99 815 Skogsklintsvägen info@entech.se 451 90 Uddevalla www.entech.se 070-328 76 76

info@envicomab.com www.envicomab.com

Envicom Skogsklintsvägen 5 451 90 Uddevalla 070-328 76 76 info@envicomab.com Epiroc Sweden AB www.envicomab.com 105 23 Stockholm 020-78 44 55

EPC Sverige www.epiroc.com/se Hugelsta 635 Eskilstuna EPC02 Sverige 016-13 90 77 Hugelsta fax 87 10 635016-12 02 Eskilstuna 016-13 90 77 www.epc-groupe.se fax 016-12 87 10

www.epc-groupe.se Eurotherm Mobilvägen 10 Eurotherm 223 62 Lund Mobilvägen 10 010-478 18 55 223 62 Lund sven-inge.gullstrand@ 010-478 18 55 schneider-electric.com sven-inge.gullstrand@ www.eurotherm.se schneider-electric.com www.eurotherm.se

Ferrox 712 82 Grythyttan Ferrox 0591-143 55 712 82 Grythyttan fax 0591-142 0591-143 55 64 hq@ferrox.com fax 0591-142 64 www.ferrox.com hq@ferrox.com www.ferrox.com

Fogmaker International Box 8005, 350 08 Växjö 0470-79 98 80 fax 0470-79 98 89 info@fogmaker.com www.fogmaker.com Gruvteknik Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika 0240-374 95, 070-637 36 29 070-744 56 66 lager: 0240-370 01 fax 0240-376 58 info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com

Metso Sweden Terminalsgatan 2 231 32 Trelleborg 0410-525 00 fax 0410-526 07 minerals.info.se@metso.com www.metso.com Mikron Box 1307, 172 26 Sundbyberg 08-564 821 40 fax 08-564 821 41 mail@mikron.se www.mikron.se

Harald Pihl Box 7387, 187 15 Täby 08-731 56 00 www.haraldpihl.se

Mobil Elteknik Sverige Lovisebergsvägen 13 141 32 Huddinge info@mets.nu www.mets.nu

Höganäs Bjuf Box 502, 267 25 Bjuv 042-855 00 fax 042-855 66 steel@hoganasbjuf.se www.hoganasbjuf.com

Morgårdshammar Nya Ågatan 23 777 50 Smedjebacken 0240-66 85 00 fax 0240-66 85 01 www.morgardshammar.se

Indesko Box 26154, 100 41 Stockholm 08-10 09 70 fax 08-796 79 30

MS Analytical Timmervägen 15, 923 41 Stensele 070-608 61 30 tony.okvist@msanalytical.net www.msanalytical.net

Kemira Kemi AB Industrigatan 83 251 09 Helsingborg www.kemira.com josef.ostman@kemira.com 042-17 13 32 Kerneos Nordic Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 880 20 fax 08-590 880 25 nordic@kerneos.com www.kerneos.com Labtium Poikajuntintie 34 FI-99600 Sodankylä, Finland +358 (0)40 080 7935 heikki.niskavaara@labitum.fi www.labtium.fi Lhoist Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 328 20 staffan.fors@lhoist.com www.lhoist.com Lifa AB Zettergrens Väg 8 791 77 Falun 023-790 560 www.lifa.se info@lifa.se Megamet Framtidsgatan 4 262 73 Ängelholm 0431-44 94 80 fax 0431-44 94 88 info@megamet.se www.megamet.se

Nordkalk Box 901, 731 29 Köping info@nordkalk.com www.nordkalk.se erik.degerstedt@nordkalk.com 010-476 26 66 073-920 53 70 jan.olars@nordkalk.com 010-476 25 81 073-920 16 76 OJ:s Vågsystem Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand 0247-136 57 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se RHI Refractories Nord Brovägen 9, 182 76 Stocksund 08-514 822 40 fax 08-514 822 50 nord@rhi-ag.com www.rhi-ag.com Rubber Company (huvudkontor) Box 17, 186 21 Vallentuna 08-514 305 70 fax 08-514 305 99 rubber@rubberco.se www.rubberco.se Rubber Company (norr) Mätarvägen 15, 901 33 Umeå 090-71 55 80 fax 090-71 55 90 rubber.umea@rubberco.se Rubber Company (syd) Blockvägen 7, 352 45 Växjö 0470-70 72 50 fax 0470-70 72 60 rubber.vaxjo@rubberco.se

Rubber Company (mitt) Marinvägen 3, 856 33 Sundsvall 060-64 63 90 fax 060-61 84 40 rubber.sundsvall@rubberco.se

Swerea MEFOS Box 812, 971 25 Luleå 0920-20 19 00 mefos@swerea.se www.swerea.se/mefos

Rubber Company (väst) Östanvindsgatan 21 652 21 Karlstad 054-85 33 10 fax 054-87 45 06 rubber.karlstad@rubberco.se

T Knutsson Box 50207 202 12 Malmö info@tknutsson.se www.tknutsson.se

S-E-G Svenska Box 11143, 161 11 Bromma 08-764 74 00 fax 08-764 75 00 info.svenska@s-e-g.se www.s-e-g.se Sarlin Furnaces Regattagatan 13 723 48 Västerås 021-10 98 00 fax 021-12 37 45 info@sarlin.se www.sarlin.se Scandia Maskin Industrivägen 1, 449 44 Nol Skandinaviska Titania Box 1135, 183 11 Täby 08-758 42 50 fax 08-768 81 68 gunnar.franzen@ skandinaviskatitania.se www.skandinaviskatitania.se SMA Mineral Box 329, 682 27 Filipstad 0590-164 00 sma@smamineral.com Sulzer Pumps Sweden 010-130 15 00 info.sweden@sulzer.com www.sulzer.com/sweden Försäljning: Broby, Mölndal, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Nordmaling, Piteå. Service: Malmö, Göteborg, Vadstena, Karlstad, Stockholm Superior Graphite Box 13000, 850 13 Sundsvall 060-13 40 55 070-686 50 13 fax 060-13 41 28 mlind@superiorgraphite.com www.superiorgraphite.com Swedish Diamondtool Consulting AB Skarpskyttevägen 6 713 32 Nora 0587-126 20 www.sdcab.se sdcab@sdcab.se Swerea KIMAB Box 7047 167 07 Kista 08-440 48 00 kimab@swerea.se www.swerea.se/kimab

Thermalloys Brändavägen, 795 32 Rättvik 0248-125 77 fax 0248-137 85 info@thermalloys.com www.thermalloys.com Tuna Teknik Stationsvägen 18 184 50 Åkersberga 08-540 870 10 fax 08-540 215 60 info@tunateknik.se www.tunateknik.se UHT Uvån Hagfors Teknologi Kistagången 2, 164 40 Kista 08-622 08 80 www.uht.se Vargön Alloys 468 80Vargön 0521-27 73 00 fax 0521-22 37 43 email@vargonalloys.com Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna Klosterängsvägen 11 A 226 47 Lund Vretenvägen 13 171 54 Solna 054-17 75 45 magnus.nilsson@vaing.se www.vaing.se Xylem Water Solutions Sweden Flygt-pumpar www.xyleminc.com/se Gesällvägen 33 174 87 Sundbyberg 08-475 67 00 fax 08-475 69 70 Timmervägen 6 857 53 Sundsvall 060-700 43 10 fax 060-10 24 91 Torpslingan 17 973 47 Luleå 0920-27 43 00 fax 0920-189 99 Box 822 982 38 Gällivare 010-603 50 00 fax 0970-662 00

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Produktregister Analyser ALS Minerals MS Analytical

Diamantborrutrustning Epic Sweden AB Lifa AB

Arbetsvalsar T Knutsson

Dimensionsmätning ABB Force Measurement

Automatfilter för rå- och kylvatten

Dolomit Lhoist SMA Mineral

Automation ABB Metals and Mining Eurotherm UHT, Uvån Hagfors Teknologi Avvattningsutrustning Metso Sweden Xylem Water Solutions Sweden Band- och rulltransportörer Metso Sweden Banddragmätare ABB Force Measurement Banddragmätare i slinglyftar (Looper Tensiometers) ABB Force Measurement Bandningsmaskiner (Böhl) Tuna Teknik Bandtillbehör ContiTech Scandinavia Metso Sweden Bandtransportörer Metso Sweden S-E-G Svenska Bandvågar OJ:s Vågsystem S-E-G Svenska Bergborrutrustning Epic Sweden AB Lifa AB Bergborrverktyg Epic Sweden AB Lifa AB

Eldfast cement Kerneos Nordic T Knutsson

Gasbrännare Sarlin Furnaces Gjutgods Sarlin Furnaces Gjutgods (Ni-hard) E. Sabel Gjutlådeinfodring T Knutsson Gjutmassor T Knutsson

Eldfast installation Megamet

Gjutna valsar T Knutsson

Eldfast material Envicom Kerneos Nordic Megamet RHI Refractories Nord T Knutsson

Gjutrör T Knutsson

Eldfast murbruk och massor RHI Refractories Nord T Knutsson Eldfast tegel Höganäs Bjuf Eldfast tegel och lera Höganäs Bjuf Eldfasta produkter för skivtärningssystem Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Eldrivna gruvtruckar ABB Metals and Mining Elektriska drivutrustningar ABB Metals and Mining Eurotherm

Grafitelektroder Envicom Grafitprodukter Superior Graphite Granuleringsprocess UHT, Uvån Hagfors Teknologi Gruv- och anläggningsutrustning Metso Sweden Guides/inledare Morgårdshammar

Elektromagnetiska bromsar ABB Metals and Mining

Diamantborrkronor Epic Sweden AB

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Kabel Mobil Elteknik Sverige

Kalk Lhoist Nordkalk

Bindningsmaskiner Sarlin Furnaces

Bullermätning/-utredning Vibroakustik Sverige CFC- och grafitfixturer T Knutsson

Isoleringstegel Höganäs Bjuf T Knutsson

Godsslang Rubber Company

Gummiprodukter ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Brännare Thermalloys

Isoleringsmaterial Höganäs Bjuf T Knutsson

Kabelvindor Cavotec Sverige

Elektriska ugnar Sarlin Furnaces

Ferrokisel Vargön Alloys

Industriugnar Sarlin Furnaces

Glasfiberväv T Knutsson

Bildanalys Mikron

Bränd kalk Lhoist Nordkalk SMA Mineral

Induktiva omrörare för skänkugnar och stränggjutning ABB Metals and Mining

Glasfiberprodukter T Knutsson

Gummiduk Rubber Company

Elektromagnetiska omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB Metals and Mining

Induktionsugnar (SMS Elotherm) Tuna Teknik

Kabel för rörliga maskiner, upp till 240 mm²/ 400–24 000 volt Cavotec Sverige

Elektriska element Sarlin Furnaces

Bränd dolomit Lhoist

Drivsystem, komponenter Morgårdshammar

Gasarmatur Sarlin Furnaces

Hasplar (Soprem) Tuna Teknik Hydraulsystem, komponenter Morgårdshammar Hårdhetsmätning Mikron AB (Qness)

Kalksten Lhoist Nordkalk SMA Mineral Kallvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Kant-/mittlägesmätning (Millmate Strip Scanner) ABB Force Measurement Kemikalier Kemira Kemi AB Keramiska fibermaterial T Knutsson Kombinerade dragbänkar (SMS group) Tuna Teknik Konkrossar Scandia Maskin Kontaktdon Mobil Elteknik Sverige Kontaktdon 20–660 ampere/ 400–25 000 volt Cavotec Sverige

Ferrokrom Vargön Alloys

Hårdmetallvalsar (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik

Ferrolegeringar Skandinaviska Titania

Häggloader, grävarmslastare Epic Sweden AB

Kross Scandia Maskin

Ferrosvavel Indesko

Härdanläggningar Sarlin Furnaces

Krosskopa Scandia Maskin Produktregister

Flusspat Indesko

Kopparlegeringar Harald Pihl

Krossutrustning Metso Sweden

Mobila band Scandia Maskin

Kvarnar Metso Sweden

Muffelrör/-ugnar Sarlin Furnaces

Kvarnfoder Metso Sweden

Mätinstrument för valsverk ABB Force Measurement

Kvarnfoder (Ni-hard) E. Sabel Kärnborrutrustning Epic Sweden AB Labbsiktar Scandia Maskin Labbutrustning Scandia Maskin Laboratorier MS Analytical Lastmaskiner och truckar Epic Sweden AB

Mätsystem Begner Agenturer AB Ni-Hard gjutgods E. Sabel Nickellegeringar Harald Pihl Tuna Teknik ”Eupar” Nödduschar Epic Sweden AB Omrörare Sulzer Pumps Sweden

Legeringar (Enpar) Tuna Teknik

Omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB Metals and Mining

Lok Epic Sweden AB

Oxygenlansar (Daiwa) Skandinaviska Titania

Lok, Industry Morgårdshammar

Oxygenlansar (Trefimet) Envicom

Magnesit RHI Refractories Nord

Oxygenlasrar T Knutsson

Magnesit- och krommagnesittegel Höganäs Bjuf

Pillow Block-lastceller ABB Force Measurement

Malkulor – gjutna, högkromlegerade Arinox Malkulor – smidda, härdade (GSI Lucchini) Arinox Manganslitgods Metso Sweden Scandia Maskin Maskiner Metso Sweden Scandia Maskin Massflödesmätare S-E-G Svenska Materialhantering Metso Sweden Materialprovningsutrustning (Buehler) Mikron Mekaniska och hydrauliska pressar (SMS group) Tuna Teknik Mineralberedningsutrustning Metso Sweden Mischmetall Skandinaviska Titania

Planhetsmätning ABB Force Measurement

Radiostyrningar Cavotec Sverige Rent järn (armcojärn) Arinox Reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin Retortrar och crackers Sarlin Furnaces Rikt- och kapmaskiner Tuna Teknik Riktmaskiner för stång, rör, profil (SMS group) Tuna Teknik Riktrullar (Witels-Albert) Tuna Teknik Rullar Scandia Maskin Rökgasrening Lhoist Rör – slitdetaljer E. Sabel Rörkapmaskiner Tuna Teknik Rörsystem Alvenius Industrier Segjärnvalsar T Knutsson Service Metso Sweden

Planhetsmätning och -reglering i varma valsverk ABB Force Measurement

Service av pumpar, omrörare, mixers och annan roterande utrustning Sulzer Pumps Sweden

Platt- och profilvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik

Service för kraftmätning och planhetsmätning ABB Force Measurement

Pressductor-produkter ABB Force Measurement

Siktar Metso Sweden Scandia Maskin

Process- och produktionsstyrning ABB Metals and Mining Eurotherm UHT, Uvån Hagfors Teknologi Processutrustning för industrin ABB Metals and Mining Begner Agenturer AB Provberedning MS Analytical Pumpar Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Påläggssvetsning (Capilla) Tuna Teknik

Siktduk och siktelement av gummi Metso Sweden Siktmedia Metso Sweden Scandia Maskin Skalsvarvar (SMS group) Tuna Teknik Skivtärningssystem Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord T Knutsson Skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson Thermalloys

Skänkvärmare T Knutsson Slaggbildare Kerneos Nordic Slagkross Metso Sweden Scandia Maskin Slamhantering Metso Sweden Slit- och reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin Slitgods Metso Sweden Slitgummi Metso Sweden Scandia Maskin Slitgummi och slitelement av gummi för stup, godsfickor ContiTech Scandinavia Metso Sweden Släckt kalk Nordkalk Smidda valsar T Knutsson Smidespressar (SMS group) Tuna Teknik Smidesvärmning Tuna Teknik Specialstål Arinox Spolstenar RHI Refractories Nord Sprutmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Sprängämnen och tillbehör EPC Sverige Stampmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Stoppare Höganäs Bjuf T Knutsson Stressometer – system ABB Force Measurement Strålningsrör T Knutsson Thermalloys Stränggjutningsförnödenheter Höganäs Bjuf T Knutsson Stumsvetsmaskiner (Strecker) Tuna Teknik

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Styr- och reglersystem ABB Metals and Mining Eurotherm

Tjockleksmätare för processlinjer ABB Force Measurement

Styr- och reglersystem för pumpar och mixers Eurotherm Sulzer Pumps Sweden

Tjockleksmätare för valsverk ABB Force Measurement

Styr- och reglersystem för ugnar Eurotherm Sarlin Furnaces Stål- och valsverk Morgårdshammar Stålrör Alvenius Industrier Stödvalsar T Knutsson Svetsmaterial (Capilla) Tuna Teknik Syrgaslansar T Knutsson Syrgaslansar (Daiwa) Skandinaviska Titania Termoelement Sarlin Furnaces Termoelement – skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson Titan Harald Pihl

Toppslagg Indesko Kerneos Nordic Torrmassor T Knutsson Transmission Rubber Company Transportband Metso Sweden Rubber Company Scandia Maskin Transportband av gummi och PVC ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Ugnar Entech Mikron Sarlin Furnaces T Knutsson Begner Agenturer AB Ugnar – tillverkning, service och underhåll Sarlin Furnaces Ugnsberäkningar/ -konstruktioner Sarlin Furnaces Ugnsreparationer Entech Underhållsteknik Morgårdshammar Underhållsteknik (kalibrering) Eurotherm Uppkolningsmedel (Desulco) Superior Graphite

Transportörer Metso Sweden

Valsar för kallvalsverk T Knutsson

Tråd, PU Scandia Maskin

Valsar för varmoch kallvalsverk T Knutsson

Tråddragerimaskiner (Mario Frigerio) Tuna Teknik Trådriktapparater (Witels-Albert) Tuna Teknik

Valsar för varmoch kallvalsverk (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik Valsar för varmvalsverk T Knutsson

Valskraftmätning ABB Force Measurement Varmvals Tuna Teknik Vattenrening Kemira Kemi AB Vattenhantering Alvenius Industrier Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Ventilationsutrustning Epic Sweden AB Swedfan International Ventiler Metso Sweden Vibrationsmätning Vibroakustik Sverige Vågar S-E-G Svenska Värmebehandlingsugnar Entech Sarlin Furnaces T Knutsson Värmebeständigt stålgjutgods och ugnsrullar T Knutsson Värmningsutrustning för skänkar, gjutlådor och konverter Sarlin Furnaces

Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin Analyser ALS Minerals Labtium MS Analytical Analytiska referensmaterial Swerea KIMAB Bergutbildning och materialprovning

Optimering av konvalsslipning i klusterverk ABB Force Measurement

Slamhantering Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

Legeringar Swerea KIMAB

Planhetsreglering/ stressometer ABB Force Measurement

Speciallegeringar Swerea KIMAB

Material- och ytanalys Swerea KIMAB

Eldfast material Envicom

Metallografi, energi, kvalitet och miljö Swerea KIMAB

Energi och miljö Swerea MEFOS

Metallurgi Swerea MEFOS

Geoundersökningar

Mineralteknik Netanalys ABB Metals and Mining

Kalibreringstjänster Eurotherm Kraft-, dragoch dimensionsmätning ABB Force Measurement

Kväverening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Omrörning Sulzer Pumps Sweden

Process och produktionsstyrning ABB Metals and Mining Eurotherm Swerea KIMAB Swerea MEFOS Processoptimering valsverk Morgårdshammar Pumpning Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Rådgivning Svetsansvarig i Sverige

Spårkalibrering Morgårdshammar Stål- och valsverk ABB Metals and Mining Swerea MEFOS Utbildning Svetsansvarig i Sverige Valsverksteknik Morgårdshammar Vattenrening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

A WIRTGEN GROUP COMPANY

ROBUST OCH KRAFTFULL PRESTANDA! MOBICAT MC 120 Z PRO

New Era in Bulk Material Handling

MOBICAT MC 120 Z PRO

MOBICAT MC 120 Z PRO är den första käftkrossen i den nya PRO-serien med en imponerande stark käftkross och den största försikten i sin klass - för en maximal prestanda upp till 650 t / h! www.wirtgen-group.com/sweden WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

Banar väg för fossilfri framtid Intervju med Banar väg för Isabella Lövin fossilfri framtid Adam Lundin tar över gruvföretagIntervju med Isabella Lövin i Sydamerika Adam Lundin tar Vässar tekniköver tjänsterna för gruvföretag i Sydamerika Banar väg för gruvindustrin fossilfri fram tid Vässar tekniktjänsterna för Intervju med gruvindustrin Isabella Lövin Adam Lundin över gruvföre tar tag i Sydamerika Vässar tekn tjänsterna ikför gruvindustrin

visionär ledare tar on täten är viledasi re tar täten vleidsarionär e tar täten

06 2017

ANNONSERA I BERGSMANNEN! Kontakt: Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67

roxon.fi

Stipendier för Bergsbruket i Bergslagen Knutsbergsstiftelsen och Stiftelsen Mineralprocesslaboratoriet i Stråssa delar ut stipendier under 2018. Stipendierna ska främja forskning, utveckling och undervisning inom bergsbruket i Bergslagen. I ansökan ska anges hur stipendiet avses att användas. Ansökan ska innehålla examensoch tjänstgöringsbetyg samt intyg från arbetsgivaren som visar att denne är införstådd med att stipendiet söks. Ansökan om stipendium ska senast den 16 april 2018 ha inkommit till: Knutsbergsstiftelsen, Sven Arvidsson c/o Sveriges geologiska undersökning Box 670, 751 28 Uppsala Telefon 070-346 60 68 E-post sven.i.stollen@gmail.com

BE RG SM A N N E N 1, 2 018

Pos idning B

Returadress: PressData, Box 610, 832 23 Frösön

Kim vill bli världsmästare. Det vore omöjligt utan metaller. Små idrottare drömmer stort och drömmarna kan bli verklighet om förutsättningarna finns. Slipade skridskor, belysning och en buss som tar laget till matcherna. Fordon och byggnader täcks ofta med ett tunt lager zink för att hålla längre. Kim har det som krävs. Precis som våra metaller.

ANNONS

Cu Au

Metals for modern life