Bergsmannen 2018 02

BERGSMANNEN STÅL | METALL | GRUV | BERG | MINERAL

TRUMPS TULLAR hot och möjlighet

GRUVNÄRING

med framtidspotential

FORTSATT HÖGA AKTIEKURSER

NY LEDNING MED

of kus

FÖRÄNDRING I ÅRGÅNG 202 NR 2 2018

aktuellt | börsöversikt | inköpsguiden

ANNONS SANDVIK OPTIMINE VISUALISERAR GRUVDRIFTEN

2

OptiMineTM är en modulbaserad informationstjänst som ger en vy i realtid över gruvbrytningen under jord. Den kan användas för alla slags gruvapplikationer och hela den mobila maskinflottan, även för utrustning som levereras av andra tillverkare. Tjänsten har verktyg för realtidsspårning och produktionsstyrning av både manuell och automatiserad gruvdrift.

OPTIMERA GRUVBRYTNINGEN MED OPTIMINE TM.

ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK

INNEHÅLL

NR 2 2018

4 Inledare: Framtiden är ljus – trots allt …

6 Aktuellt 14 Intervju: Göran Björkman, ny vd för Sandvik Materials Technology (SMT)

20

Trumps tullar kan sätta fart på frihandeln i övriga världen

22 31

Gruvnäring med framtidspotential VA-Ingenjörerna/Veolia. Renar vatten för gruv- och stålindustrierna

34 36

Börsöversikt. Fortsatt höga aktiekurser Jernkontorets annaler. Det nya metallforskningsinstitutet SWERIM bildat Catarina Karlsson vald till ny ordförande i Svenska industriminnesföreningen

38

Svemin. Klimatsmarta innovationslösningar från gruvan - #250 yrken inom gruvbranschen

41 Bergsbladet. Tidsresa till värmländska Munkforsbruken - Oljeprospektering – en djupdykning i jordens historia med fokus på Norge

44

Inköpsguiden. Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

3

Inledare

BERGSMANNEN Magasinets årgång: 202

Framtiden är ljus – trots allt … Ägaren och utgivaren av Bergsmannen med Jernkontorets annaler, Carl Christer Carlsson, avled tragiskt för nästan två månader sedan. Vi delar familjens sorg efter Carl Christer.

Tidningens annonschef Richard Svensk och jag, Anders Forsström (förförre ägaren av Bergsmannen) beslöt oss att förvärva Bergsmannens Förlag AB med titlarna Bergsmannen med Jernkontorets annaler och Nordic Steel & Mining Review. Chefredaktören Anders Ström fortsätter sitt värv som redaktionellt ansvarig. Och nu är produktionen i gång enligt plan. Resultatet håller du nu i handen.

Vi utgivare kommer att fortsätta utgivningen enligt den traditionstyngda – över 200 år – utgivningen av Bergsmannen med Jernkontorets annaler.

En annan tradition som återkommer om ett par månader är Euro Mine Expo 2018, 12–14 juni, i Skellefteå. Det kommer att bli årets höjdpunkt för gruvfolket med en imponerande utställning och en helgjuten konferens. Passa på och anmäl dig nu.

Tidningen Bergsmannen kommer att vara på plats och från egen monter dela ut ett fullmatat mässnummer jämte den officiella mässtidningen Euro Mine Expo 2018. I mässtidningen finns allt du behöver veta om evenemanget: konferensen, utställningen, Exhibitors Innovation Forum och Pre Convention Field Trips.

Sedan senaste Euro Mine Expo 2016 har stål- och gruvindustrierna repat sig betydligt och framtiden ser ljus ut, trots senaste månaders hot om ståltullar och annan oro kring världshandeln. Den mycket forskningsintensiva svenska stål- och gruvindustrin leder utvecklingen inom många av industrins teknikområden. Och det är därför ingen slump att Sverige med företagen Epiroc (Atlas Copco) och Sandvik är världsledande inom gruv- och bergbrytning. Många andra svenska företag har naturligtvis bidragit till den här utvecklingen. Liksom många enskilda tekniker och forskare. Och forskning och teknikutveckling pågår med en allt större kraft. Framtiden ser ljus ut …

Nästa utgåva av Bergsmannen med Jernkontorets annaler utkommer den 29 maj.

Väl mött då.

Den mycket forskningsintensiva svenska stål- och gruvindustrin leder utvecklingen inom många av industrins teknikområden.

Ansvarig utgivare Anders Forsström Publisher & Annonschef Richard Svensk, 070-890 05 67 richard@kontaktmedia.se Chefredaktör Anders Ström anders@andersstrom.se Art Director Jessica Nyström jessica@dzign.se Tryck Exakta Print, Malmö Kundtjänst/prenumeration Pressdata 08-799 63 97 bergsmannen@pressdata.se Prenumeration Bergsmannen ges ut 6 ggr/år Prenumeration Sverige ett år (sex nummer) 345 kronor, två år (tolv nummer) 650 kronor, övriga Norden ett år 500 kronor, övriga världen ett år 875 kronor.

Utgivare Bergsmannens Förlag AB Älggatan 7, 574 40 Vetlanda Bankgiro: 186-2077 ISSN: 1284-6448

BERGSMANNEN STÅL | METALL | GRUV | BERG | MINERAL

TRUMPS TULLAR

kan ge ökad frihandel

GRUVNÄRING

med framtidspotential

FORTSATT HÖG AKTIEKURS för bolagen

NY LEDNING MED

FÖRÄNDRING I ÅRGÅNG 202 NR 2 2018

fokus

aktuellt | börsöversikt | inköpsguiden

Omslagsfoto Rickard L. Eriksson

Richard Svensk Anders Forsström www.bergsmannen.se

4

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

Innovative ideas.

ANNONS

We innovate in collaboration with our customers. We find it a fruitful way of improving processes and develop new applications. And we enjoy it.

Ideas become solutions.

5

FOTO: SKANGAS.

Aktuellt

1 000 bunkringsoperationer 2017 Den marina marknaden i Norden är på uppgång. Under 2017 utförde det norska företaget Skangas 1 000 bunkringsoperationer med flytande naturgas (LNG). Det var en ökning med 60 procent jämfört med tidigare år meddelar företaget i ett pressmeddelande.

Det finns tecken på att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta under de närmaste åren. Allt fler fartyg vill konvertera till renare bränslen. Enligt Skangas kommer ökningen från bränsleförsörjningen av nya fartyg, både på reguljära rutter och inom tramp/spot-marknaden: – I takt med att allt fler operatörer konverterar sina fartyg till rent bränsle med LNG och duel fuel-motorer för att driva dem, har efterfrågan stigit betydligt, menar Gunnar Hellmen, Sales Manager Marine, Skangas.

Aktiviteten är särskilt hög i europeiska farvatten. Här håller det på att ske en omställning från färjor och RoPax-kryssningsfartyg med 6

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

fasta rutter till ett större antal fartyg med en variation av användningsområden och storlekar.

Det ställer högre krav på olika sorters lösningar för bunkring. Skangas har mött förändringarna aktivt.

De 1 000 LNG-bunkringsoperationerna under 2017 gjordes med tankbil (60%), via terminal till fartyg (38%) och från fartyg till fartyg i hamn eller till havs (2%).

Skangas ambition är att göra den flytande naturgasen än mer tillgänglig. Det norska företaget med bas i Tananger, som ligger i Stavangertrakten, expanderar infrastrukturen och utvecklar bunkringsteknikerna löpande.

Förra året sjösatte också Skangas det specialbyggda bunkringsfartyget Coralius, som är särskilt anpassat till effektiv LNG-bunkring.

Fartyget är en del av de smidiga lösningar som tas fram för att leverera flytande naturgas till fartyg som egen bränsleförbrukning.

Flytande naturgas är det renaste marina bränslet som finns i dag, enligt Skangas. LNG passar alla fartygstyper, till exempel färjor, tankfartyg och containerfartyg. Som en del av den snabba utvecklingen mot mer hållbara bränslen är LNG ett allt mer efterfrågat alternativ. En övergång till LNG minskar både globala och lokala föroreningar. Bland annat minskar NOx-utsläppen med upp till 85 procent och utsläppen av koldioxid, CO2, med 20 procent.

Det finns tecken på att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta under de närmaste åren.

20 år med kvalitet -alt til pukkverk

Markedets mest effektive sikteverk i sin vektklasse - triple akslinger med slag fra 13 til 16mm - justerbar slagretning fra 30 til 60 grader - størst kapasitet for sortering av bærelagsmasse (20-120mm)

ANNONS Total vekt ca 34,800 kg Transport mål; - lengde 16m - bredde 3m - høyde 3.4m

Powerscreen -

7

WARRIOR 2100 Kontakt Marius Torgersen tlf 977 40 007 - marius@scandiamaskin.no Scandia Maskin AS Tel (+47) 32 21 00 50

post@scandiamaskin.no

www.scandiamaskin.no

FOTO: NOLIA.

Aktuellt

Hallå där …

… Jaana Tengman, projektledare för Euro Mine Expo i Skellefteå 12-14 juni Hur är läget inför årets Euro Mine Expo?

– Det är några knappa månader kvar och utställarna inomhus är i princip klara. Här deltar omkring 200 företag från 18 nationer inom gruvnäringen i vid mening, från Sveriges stora gruvbolag och svenska och utländska gruvföretag till leverantörer och spännande start-ups.

Det är en spännande mix av människor på mässan som gör den levande. Föreläsningsprogrammet är inte helt klart än och det finns utställningsplatser kvar utomhus. Det gör att det fortfarande är möjligt att vara med och påverka innehållet. Det är glädjande att se att den svenska och utländska gruvindustrin använder mässan för nätverkande och som ett tillfälle att göra affärer. Mässan är relativt liten med 2 000 deltagare, men mer än hälften av deltarna är ledare och beslutsfattare, så här har man möjlighet att träffa rätt personer i branschen på ett och samma ställe. Euro Mine Expo är ett utmärkt tillfälle att knyta affärskontakter.

Genom föreläsningarna får besökarna också möjlighet att ta del av den senaste utvecklingen när det gäller aktuella frågor som till exempel maskinlärande och elektrifiering.

Vad är nytt för i år?

– Vi har utformat föreläsningsprogrammet i ännu närmare samarbete med gruvindustrins företrädare den här gången. Det har gett ett bra 8

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

resultat. Programmet är högintressant för ledare och medarbetare i branschen. I år blir det också ett mer varierat program och mer att välja på för den som har konferensbiljett. Föreläsningarna kompletteras med fördjupningsseminarier och diskussioner. Nytt för i år är också att man kan köpa dagspass till konferensprogrammet.

Två exempel på intressanta föreläsningar är Bolidens programpunkt om elektrifiering och Mandalay Resources föreläsning med tips om hur man kan bli en bra leverantör till gruvbolagen.

Vilka kan man möta på mässan?

– Närings- och innovationsminister Mikael Damberg inviger Euro Mine Expo. Här får vi också bland många andra möta Jan Moström, som presenterar LKAB:s framtid, och Mikael Staffas, den nye koncernchefen för Boliden.

Dessutom finns det en stor bredd av yrkesmänniskor här, till exempel Laura S. Lauri från GTK i Finland som berättar hur Virtual Reality kan användas för att skapa acceptans för nya gruvor och Romulo Mucho som kommer att ge en inblick i vad som händer i Perus gruvnäring.

Det är en intressant blandning av synliga nyckelpersoner i branschen och experter inom olika områden på Euro Mine Expo. Jag gillar verkligen mixen av människor som möts på mässan.

Det är så nya idéer uppkommer.

Höganäs största förvärv hittills Höganäs köper det globala metallpulverföretaget H.C. Starcks division för ytbeläggning, Surface Technology & Ceramic Powders (STC). Förvärvet är Höganäs största hittills, och en av tre affärer på kort tid.

– STC är ett viktigt strategiskt förvärv och en del av vår tillväxtagenda inom områden utöver traditionellt metallpulver, säger Fredrik Emilson, vd och koncernchef för Höganäs Group.

Tidigare har Höganäs förvärvat Metasphere Technoloy, ett svenskt start upbolag, och det schweiziska företaget Alvier PM-Technology.

Fredrik Emilson, vd och koncernchef för Höganäs Group.

Introducing‌

The driving force of the refractory industry RHI and Magnesita.

A new global leader in refractories.

Find out more at rhimagnesita.com

9

Aktuellt

Nytt digitalt center i Västerås ABB har öppnat ännu ett AbilityTM Collaborative Operations Center. Den här gången i grundarstaden Västerås. Här ingår bland annat en tjänst som optimerar och ger teknisk support på kundernas gruvspel, dvs enheter för upptagning av brutet berg och transporter av personal.

Bandet klipptes av Cecilia Johanson, projektledare på Mälarenergi, och Johan Söderström, vd för ABB Sverige, assisterade av Viggo Stenholm, student från Mälardalens högskola och exjobbare på ABB. Foto: Kim Norman.

Med tjänsten ABB AbilityTM Performance Optimization kan kunderna tillsammans med ABB:s experter minska antalet oplanerade avbrott och öka systemets säkerhet och tillförlighet. Vid invigningen av det nya centret presenterades den smarta digitala tjänsten.

Tjänsten är en Internet-of-things-tillämpning som ingår i företagets portfölj för ABB Ability med digitala lösningar. ABB AbilityTM Performance Optimization är en fjärrstyrd tjänst som övervakar gruvspel dygnet runt. Tjänsten innebär automatisk datainsamling och analyser för att identifiera problem, men också åtgärder för förbättring av prestandan.

Tjänsten kopplar ihop kunderna med ABB:s experter för att kunna göra djupare utvärderingar och felsökningar av gruvspelets prestanda via center som ABB AbilityTM Collaborative Operations Center i Västerås.

På centret finns det tillgång till tekniker för prestandahantering, fjärrövervakning och förebyggande analyser som syftar till att säkerställa säkerheten. Här finns också tekniker som hjälper till att förbättra drifteffektiviteten och produktiviteten.

Kundernas drift- och underhållspersonal kan använda denna tjänst på daglig basis för att de så snabbt som möjligt ska kunna identifiera problemen som behöver åtgärdas för att gruvspelets tillgänglighet ska förbättras.

ABB har serviceavtal med 26 gruvspel i Sverige och två stycken i Finland som företaget ger support.

KTH-professor John Ågren invald i USA:s National Academy of Engineering John Ågren, professor i materialvetenskap på KTH, är en av sexton nya utländska medlemmar i amerikanska NAE. Medlemskapet är en av de främsta utmärkelserna inom området och ges för enastående bidrag inom forskning och utbildning.

“For development of integrated thermodynamics and kinetics analysis tools enabling computational materials engineering.”

10

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

STÅLETS SUPERHJÄLTAR GÖR FRAMTIDEN STARKARE OCH LÄTTARE

Stålets Superhjältar från SSAB finns i många olika skepnader. Du kan alltid hitta det stål som passar just dina behov. Läs mer på www.ssab.com.

ANNONS

Experience the difference

11

Aktuellt

Nippon Steel förvärvar Ovako inom kullager-, transport- och tillverkningsindustrin. Företaget är bland annat underleverantör till SKF. ”Vårt mål med förvärvet av Ovako är att stärka och utöka vår globala verksamhet och ytterligare stärka vår teknologi, produktkvalitet och produktutvecklingsförmåga för specialstål

och säkra en bas av tillverkning och försäljning i Europa”, säger Kosei Shindo, vd för Nippon Steel, i ett pressmeddelande.

Ovakos vd och koncernchef Marcus Hedblom ser fram emot att forsätta utveckla företaget som en del av Nippon Steel, som är en stark industriell ägare och teknikledare inom den globala stålindustrin, enligt hans uppfattning. ”Vårt mål är att fortsätta växa under de kommande åren och vi ser fram emot att Nippon Steels teknologiska kunskap och stöd ska skapa ännu mer värde för våra kunder”, säger han i pressmeddelandet.

merade styrelseproffs. Som tidigare vd och koncernchef för ABB 2002–2009 är han väl insatt i företagets sätt att göra affärer. Under hans operativa ledning ökade resultatet rejält.

ansvar för SSAB:s hållbarhetsarbete. Positionen är vakant.

Foto: Pål Allan/Ovako.

Japanska Nippon Steel Sumitomo Metal Corporation har tecknat ett avtal om förvärv av den svenska specialståltillverkaren Ovako. Det framgår av ett pressmeddelande. Säljare är riskkapitalbolaget Triton. Förvärvet är föremål för godkännande av berörda myndigheter.

Ovako tillverkar komponentstål för kunder

På gång MIKAEL STAFFAS blir ny vd för Boliden och tillträder posten den 1 juni. Han efterträder då den avgående Lennart Evrell. Mikael Staffas är utbildad civilingenjör från KTH och har bland annat arbetat på managementkonsultbolaget McKinsey under 14 år i olika positioner. Han utsågs till finansdirektör på Boliden 2011 och har nu en position som chef för affärsområdet Gruvor på samma företag.

GUNNAR BROCK har valts in i ABB:s styrelse. Utöver det är han styrelseordförande i Mölnlycke och ledamot i Investors styrelse.

Han är en av Wallenbergsfärens mest välrenom12

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

EVA PETURSSON och Viktor Strömberg är nya medlemmar i SSAB:s koncernledning.

Enligt företagets vd Martin Lindqvist är förändringarna ett led i ett ökat fokus på kompetens inom flera viktiga områden som hållbarhet, innovation och strategi. Eva Petursson är ansvarig för forskning och innovation. Viktor Strömberg för strategi och digitalisering. En ny position i koncernledningen inrättas med globalt

EVA SUNDIN, vd för Swerea Mefos, har valts in i styrelsen för Estep. Bakom den europeiska teknikplattformen för stål står bland andra Jernkontoret, ArcelorMittal, Outokumpu, Swerea, och Thyssenkrupp Steel Europe. ”Stålindustrins utmaningar är en viktig del av vår forskning och jag ser verkligen fram emot uppdraget och hoppas kunna skapa förutsättningar för breda samarbeten och effektiva lösningar”, säger Eva Sundin i en kommentar till AffäreriNorr.se.

Din nordiska leverantör av kolprodukter och legeringar.

ANNONS

13

Carbomax AB, när det gäller att hitta rätt kolprodukt och legering till din process!

Besök oss på carbomax.se så berättar vi mer.

NY LEDNING MED FÖRÄNDRING I FOKUS Göran Björkman på Sandvik Materials Technology har redan blivit varm i kläderna efter nära fem månader som vd. Han kan företaget och känner människorna efter 28 år på Sandvik. Möjligen är det just den erfarenheten och sakkunskapen som ska göra att SMT når ett bättre resultat i nivå med ägarnas förväntningar.

En sak är klar: förändrings- och förbättringsarbetet har redan påbörjats.

TEXT ANDERS STRÖM FOTO RICKARD L. ERIKSSON

Sedan november förra året är Göran Björkman ny vd för Sandvik Materials Technology, i branschen förkortat SMT. Han efterträdde Petra Einarsson som lämnade Sandvik efter nära 30 år för att bli vd och koncernchef för Billerud Korsnäs. Bergsmannen träffade honom den 6 mars i Sandviken, några veckor innan bolagets tysta period startade.

Göran är ingen nykomling efter sammanlagt 28 år i Sandvik. Han är civilingenjör och har haft olika befattningar inom koncernen sedan 1990, bland annat har han varit chef för affärsutveckling och produktionsstrategi, produktionsdirektör hos Sandvik Coromant och chef för Primary Products i Sandvik Materials Technology.

Göran är väl emotsedd av både medarbetare och koncernchefen Björn Rosengren, som har betonat att den nye vd:ns erfarenhet och affärs14

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

mässighet är vad SMT behöver just nu eftersom affärsområdet i höstas befann sig i en ”utmanande situation”, som Rosengren uttryckte det när företaget fick ny ledning.

Sandvik Materials Technology är en del av Sandvik-koncernen och SMT har rötterna i det anrika stålföretaget som grundades i Sandviken 1862. SMT är en av världens ledande utvecklare och tillverkare av avancerade rostfria stål, speciallegeringar, titan och andra material med hög prestanda.

Sandvik Materials Technology är ett tekniskt skickligt företag, kunskapen om framställningen av avancerat rostfritt stål ligger i absolut framkant och SMT är i dag ett globalt företag som är världsledande i sin nisch. Men företaget har trots det inte levt upp till Sandviks

resultatmål på sistone. Det är där den nye vd:n kommer in i bilden: – Det är ingen hemlighet att vi inte har lyckats leverera enligt ägarnas resultatmål. Vi har inte gått lika bra som vi borde göra efter våra förutsättningar. Det blev ingen smekmånad för mig. Från första dagen har jag haft fokus på att se hur vi kan förbättra processer och resultat.

Jag kan ju företaget och känner människorna, så jag kom igång tidigt med arbetet. Jag är övertygad om att det finns möjligheter för oss att leva upp till förväntningarna. På kort sikt är det det som gäller. Vi ska leverera tio procent i resultat inom två år. Det är min uppgift att få det att hända tillsammans med de ansvariga för produktområdena, ledningsgruppen och medarbetarna”, säger Göran Björkman.

På sitt senaste uppdrag på Sandvik Coromant har Göran drivit ett omfattande förändrings- och förbättringsarbete med lyckat resultat. Tyvärr med ett antal nedlagda fabriker som följd, berättar han. Utgångspunkten var ett enhetligt lean-program för att förbättra effektiviteten i produktion och processer. De erfarenheterna har han tagit med sig till SMT. Nu vill han införa tankesättet i det vardagliga arbetet i Sandviken och i övriga världen: – Jag kan tycka att vi har haft ett allt för stort fokus på olika förändringsprogram när det går dåligt. Om vi ska nå vårt mål måste vi hela tiden göra ständiga förbättringar utifrån en enda tydlig och konkret kortsiktig plan, bli mer kostnadseffektiva och gemensamt arbeta för att verksamheten ska ge ett bättre resultat. Det räcker inte att vi har mål med siffror och nyckeltal. Det handlar lika mycket om att vi faktiskt gör det vi har sagt att vi ska göra. Och att de konkreta åtgärderna stämmer överens med vårt övergripande mål. I min värld måste man driva förbättringar varje dag, annars kommer man aldrig att lyckas.

Målet är att genomföra en mängd effektivitetsförbättringar inom olika områden, från utveckling till produktion och försäljning.

Kostnadsproduktivitet och förbättringar för att nå det övergripande målet står i centrum för de planerade aktiviteterna:

– Målet är att vårt arbete ska ge 2,5 procent i förbättringar. Inflationen uppgår till 1,5 procent och till det lägger vi 1 procent i förbättringar. Mycket av arbetet handlar om kostnadseffektivitet. Vi ska följa upp tydliga övergripande mål noggrant och helt krasst mäta det vi har uppnått. Sedan är det upp till varje produktområde och de olika fabrikscheferna att leverera resultat på det sätt som de väljer att göra. Jag tror på det lokala ägarskapet. Den inställningen är viktig för vår framgång.

Att se till att det som ska göras blir gjort är Görans huvudfokus som vd tills det övergripande målet är uppnått. Han förväntar sig att produktområdescheferna driver på sina delar.

Och han kommer att se till att de lever upp till det de har lovat och levererar enligt sina konkreta planer. Det kommer han också själv att göra som vd. Det är den enda möjligheten att komma i mål.

Men det räcker inte att göra planer. De måste genomföras också. Och det är bara genom ett gott ledarskap man kan se till att planerna och de goda intentionerna blir till verklighet: – Det är exekutionen det kommer an på. Jag har erfarenhet av att genomföra planer och jag har också levererat resultat under tidigare uppdrag. Jag är övertygad om att vi ska kunna göra

det på SMT också. Det finns så mycket bra i det här företaget. Det känns som att det är bra tajmning att göra det här nu. Det är rätt läge att komma in i verksamheten och driva på förändring. Den starka konjukturen i världen talar också för oss.

För Göran handlar ledarskap om att få saker och ting gjorda på ett kostnadseffektivt sätt som ger resultat. Allt hör ihop och slutar på sista raden. Han är medveten om att en ledare formas av erfarenheterna som han eller hon har skaffat sig under karriären, men också att omständigheterna påverkar möjligheterna.

Göran uppskattar tävlingsinslaget i vd-rollen och han tycks ha bra koll på sig själv. Självkännedom, god självkänsla och ödmjukhet inför uppgiften gynnar ett framgångsrikt ledarskap.

För förändrings- och förbättringsarbete gäller det också att ledaren har en stark drivkraft att få saker och ting att hända: – Det finns en del moderna ledarskapsprofiler med färger. Enligt den är jag typiskt röd och blå. Jag är tävlingsinriktad och drivs framåt av mål (rött). Och jag är analytisk (blå). Jag gillar att räkna och är tämligen bra på det också.

Dessutom tycker jag att det är roligt med siffror.

Jag är också drivande som person. Jag ger mig aldrig. Jag är nog ganska envis, tjurskallig säger min fru.

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

15

Göran Björkman Född: 1965 i Helsingborg.

Familj: Gift med Ewa, sönerna Carl, 14, och Jakob, 12.

Bor: I hus i Gävle. Flyttade till Gävle som 3-åring och har växt upp där.

Gör: Vd Sandvik Materials Technology (SMT).

Utbildning: Civilingenjör KTH. Intressen: Utförsåkning, böcker och vin.

Gör gärna under ledighet: Umgås med familjen i fritidshuset på kusten utanför Gävle.

16

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

Utan en bra kommunikation kommer man ingen vart som ledare. Göran är medveten om det. Han arbetar medvetet för att nå ut med budskapet om vart företaget är på väg. För att stärka sin egen och företagets kommunikation omger han sig med professionella personer som vet hur man kommer igenom bruset både internt och externt. Särskilt viktigt är det när man vill genomföra ett genomgripande förändrings- och förbättringprojekt, menar han: – Att leda utan att involvera fungerar inte. Då kommer man ingenstans. Det är en utmanande uppgift att möta informationsbehovet i alla kanaler. Jag känner ödmjukhet inför den uppgiften.

De som är aktiva högt upp i en organisation är nära besluten. För dem är det ofta tydligt vad de ska åstadkomma och hur de själva kan påverka sitt arbete och verksamheten. Det borde gälla alla medarbetare: – Det är faktiskt en mänsklig rättighet att få det klart för sig var man än befinner sig i organisationen. Jag tror inte att han eller hon som arbetar i ett stålverk har så många andra behov än jag. Vi vill alla veta vart vi är på väg och hur vi själva kan bidra. Det är min och de andra chefernas uppgift att se till att alla medarbetare inkluderas. Delaktighet och förståelse är ju dessutom grunden för allt förbättringsarbete.

SMT är ett tekniskt företag och organisationen är präglad av en ingenjörskultur. Det är en

nödvändighet när man utvecklar och tillverkar avancerade material och produkter. För Göran är det naturligt och han tycker att ingenjörskultur i grunden är något bra: – Det vi håller på med är tekniskt. Då kan man inte låtsas att det inte är viktigt. Det är otroligt viktigt att vi är duktiga tekniker. Annars kommer vi att misslyckas med det här företaget.

Om vi ska vara världsledande är det två saker vi behöver vara bättre på än våra konkurrenter: produktivitet och innovation. Det gäller att vi har hög kvalitet i allt vi gör, från produktionsprocesser och arbetssätt till materialteknik och avancerade bearbetningsprocesser. Det kan man inte göra om man inte är tekniskt skicklig.

En av anledningarna till att Göran redan känner sig hemma i sin roll som vd för SMT är att han vet hur man planerar och genomför en hel del av arbetet. Av egen erfarenhet vet han till exempel hur man rent konkret gör när man kallvalsar ett rör. Det gör honom till en bättre ledare på SMT, menar han.

Göran har lång erfarenhet av att leda produktion. Han kom direkt till Sandvik efter utbildningen inom maskin på KTH i Stockholm. Som Gävlebo sedan barnsben var det naturligt att söka sig till Sandvik, det anrika företaget som har fått Sandviken med omgivning att förbli levande. Han började arbeta med utveckling av svetsparametrar och kom snart

nära produktionen. Med lite tur och skicklighet blev han snart produktionschef för fabriken och som 27-åring basade han för 100 anställda: – Jag lärde mig otroligt mycket under de sex åren. Jag har alltid gillat att leda produktion.

Det händer nya saker hela tiden. Då insåg jag att jag mest av allt gillar att arbeta med förändring. Jag förstod också att man inte kan driva förändring på en arbetsplats med 100 anställda om man inte själv är engagerad och kan sin sak.

Den erfarenheten har jag tagit med mig till de nya uppdragen inom Sandvik.

Göran har stor respekt för yrkesskickligheten som finns på SMT. Som ledare måste man ha det i sig själv eller omge sig med människor som kan produkten, tillverkningen och processerna. Annars går det inte, menar han: – Vi har kanske rekryterat för många generalister på sistone. Jag tror att vi behöver förstärka den tekniska kompetensen på en del håll framöver. Om man ska leda ett stålverk, så är det avgörande att man vet hur man gör stål, och vad som är viktigt för processen. Det gäller särskilt om man ska kunna göra förbättringar och öka kostnadseffektiviteten. Nu är det ett dåligt exempel, för vi har en bra person i ledningen av stålverket, men rent generellt behöver man själv kunna sin produkt och tillverkning för att kunna göra ett bra jobb som ledare inom SMT. Eller så kan man omge sig med erfarna personer BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

17

som kan det. I det senare fallet måste man också vara lyhörd och öppen för synpunkterna.

Sandvik Materials Technology är i framkant i världen när det gäller material och avancerade stålsorter: – Jag skulle gissa att vi har ett av världens mest avancerade stålverk. Vi gör mängder av olika stålsorter. Vi bearbetar både varmt och kallt stål och framställer en rad olika applikationer. De bidrar till att skapa värde för våra kunder. Det har vi levt på i alla år och det gör vi fortfarande. Kärnan i vårt företag är materialteknik och att jobba nära kunderna. Vi har en premiumposition och får inte slarva med kvaliteten. Vi måste alltid göra det allra bästa.

Göran tror att de globala trenderna talar för SMT. Hållbarhet och energiomställning passar företaget, menar han: – Många tror att energiomställningen är ett hot mot oss, men energiproduktion och förnybar energi passar bra in på ett företag med fokus på materialteknik. Det mesta tyder på att världen kommer behöva olja rätt länge till, men även den snabba utvecklingen av vindkraften, till exempel, passar oss bra.

SMT har nyligen beslutat om en stor investering i en anläggning för pulverproduktion i Sandviken. Utvecklingen drivs på av 3D-tekniken. Det är i sig ingen nyhet, för företaget har producerat pulver i en stor anläggning i Storbri18

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

tannien ända sedan 1970-talet. Men med den ökade kapaciteten ligger man rätt i tiden. I Sandviken kommer man också att göra titanpulver.

SMT är också med i den snabba utvecklingen av additiva produkter. Bland annat har företaget tagit fram ett rör med sensorer. Och efterfrågan på material och produkter till aerospace växer stadigt.

Den allt starkare digitala trenden prövar företagens idérikedom, menar Göran: – Vi är bara i början av den utvecklingen. Det finns så mycket som är möjligt nu. Det är bara fantasin som sätter gränsen. Det gäller att vi är öppna för det oväntade i vårt utvecklingsarbete.

Kompetensförsörjningen inom stålföretagen och hos företag inom angränsande områden ser ut att bli en flaskhals i framtiden.

Det finns många skickliga ingenjörer i Sverige och internationellt, men behovet av nyckelpersoner med kvalificerad teknisk kompetens ökar stadigt. Göran är inte så orolig för att SMT inte ska lyckas attrahera tillräckligt med medarbetare framöver, men han är medveten om att ledarskapet är avgörande för att man ska lyckas med kompetensförsörjningen. Inte minst den snabba digitala utvecklingen kräver hela tiden kunskapstillskott, både hos ledare och medarbetare. Vi är bara i början av den digitala transformationen.

Jämställdhet och mångfald är två frågor som ständigt befinner sig på agendan. Inte minst hos

ett globalt företag som SMT. Av 6 500 anställda är drygt hälften av dem verksamma i Sverige.

De flesta i Sandviken. Göran konstaterar att ledningsgruppen består av 40 procent kvinnor, men att alla pratar svenska. Han menar att det är något de kan behöva utveckla framöver.

Ingen har kunnat undgå att ta del av #Metoouppropet från i höstas. Nu är frågan vad som händer i praktiken på företagen: – Det är ett fenomen som det är värt att reflektera över. Det är sorgligt vad mycket dåligt vi män har gjort mot kvinnor. Det var viktigt att det kom fram. Det är intressant att se vilket snabbt och kraftigt genomslag uppropet fick.

Jag hoppas att det inte vattnas ur med tiden och glöms bort när det inte är några rubriker längre.

Nu gäller det för oss och andra företag att visa att vi kan göra något av det framöver. Jag är trygg med våra regler och rutiner, men jag är inte naiv. En del sådant har hänt hos oss också, och nu gäller det för oss att förebygga och agera direkt om det skulle hända något igen.

Det kommer att ske en hel del på Sandvik Materials Technology under de närmaste åren.

Det är helt klart. Allt förändrings- och förbättringsarbete kommer inte att ge några stora rubriker. Arbetet med ständig förbättring är en del av vardagen. Sammantaget ska aktiviteterna leda till ett bättre resultat på sista raden. Något som både företagets vd och ägarna vill se hända framöver.

Det känns som att det är bra tajmning att göra det här nu. Det är rätt läge att komma in i verksamheten och driva på förändring.

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

19

TRUMPS TULLAR

KAN SÄTTA FART PÅ FRIHANDELN I ÖVRIGA VÄRLDEN I början av maj kan USA:s nya tullar på stål och aluminium tekniskt träda i kraft mot Kina och en rad andra lågprisländer.

Då bör det också stå klart om EU får fortsatt undantag. I skrivande stund ser samtidigt handelskriget mellan Kina och USA ut att trappas upp. Sverige blir direkt inblandat i den mån EU agerar.

20

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

FOTO: ISTOCK.COM/BAGI1998.

TEXT HENRIC BORGSTRÖM, EKONOMIJOURNALIST

Men 2002 när president George W. Bush kraftigt höjde ståltullarna i USA svarade omvärlden med så kraftiga motåtgärder att han redan efter drygt ett år avskaffade dem.

Frihandel ger i teorin bäst ekonomisk utveckling genom den arbetsfördelning som uppstår. Men ofta drabbas vanligen några länder, regioner eller branscher och deras anställda.

Därmed hamnar teorin ofta i praktiken i slagsmål mellan olika ekonomiska intressen, åtminstone tillfälligtvis.

Det sker till exempel när ett land via subventioner och/eller mycket låga löner snabbt tar nya marknader. Ett exempel är Kina som på några decennier lyft sin stålindustri till att i dag svara för ungefär halva världsproduktionen, förra året 832 av 1 691 miljoner ton totalt i världen.

Det har medfört att EU, och därmed Sverige, känt sig tvingat att införa en del nya eller höjda tullar mot stålprodukter från Kina för att skydda de egna företagen.

I Sverige försökte både borgerliga och socialdemokratiska regeringar på 1970- och 1980-talet rädda svenska varv med subventioner. Innan dess var Sverige världens näst största varvsnation efter Japan. Men inte ens efter statligt övertagande med gigantisk förlusttäckning kunde de räddas. Sydkorea slog ut både svenska och flera japanska storvarv.

De största svenska stålverken, leverantörer till varven, hamnade i svår kris. Domnarvet i Borlänge (Stora Kopparberg/Wallenberg), NJA i Luleå (staten) och Gränges i Oxelösund slogs samman och med statliga pengar bildades SSAB, Svenskt Stål AB, som gick över till att leverera mer till bilindustrin, andra verkstäder och vitvaror. De mindre företagen överlevde till största delen på grund av hård specialisering.

Däremot slogs den svenska textil- och konfektionsindustrin nästan helt ut samtidigt med varven. Tekoindustrin flyttade till Portugal och Malta, därefter ökade importen från Asien, dock med design i Sverige.

Sverige har i olika internationella sammanhang sedan dess varit pådrivande för frihandel.

Men medlemskapet 1995 i EG, sedermera EU, har gjort att även vi solidariskt tvingats införa

restriktioner, främst tullar och importkvoter.

Detta gäller i första hand jordbrukssektorn men också i viss omfattning stålindustrin.

EU försöker skydda sig på tre fronter mot länder utanför: antidumpning, statliga subventioner och plötslig ökning av import.

För närvarande har EU omkring 140 olika skydd mot oönskad import. Normalt kan tul�larna uppgå till 12 procent. Men handlar det om dumpning gäller ofta 45–80 procent för att få stopp på importen.

Det kan tyckas vara lite av sandlådekrig när EU nu svarar med beredskap för egna motåtgärder om USA:s planerade stål- och aluminiumtullar verkligen blir av.

Christine Lagarde, chef för IMF, internationella valutafonden, uttalade ”Att försöka minska handeln eller resa barriärer kommer inte att ge några vinnare.”

Men 2002 när president George W. Bush kraftigt höjde ståltullarna i USA svarade omvärlden med så kraftiga motåtgärder att han redan efter drygt ett år avskaffade dem.

EU-kommissionären för frihandel, svenska liberalen Cecilia Malmström, tog till storsläggan när hon hörde att president Trump planerade straffavgifter (extra skatter) mot enskilda företag, som Mercedes och BMW: – Vi kommer att stå upp mot mobbarna, sa hon.

Därefter tillade kommissionären att EU har tackat ja till samtal med den amerikanska administrationen. Det är i skrivande stund oklart hur det går.

Electrolux var dock snabbt ute och meddelade att man fryser en investering i USA på omkring 2 miljarder kronor tills företaget vet vad som händer med kostnaderna för råmaterial när de nya tullsatserna börjat verka.

EU är inte någon snäll duvunge i dessa sammanhang. Medan USA tillämpar 25 procents tull mot europeiska lastbilar har EU 10 procent

för amerikanska personbilar.

Europeiska tillverkare som Volvo har emellertid egen lastvagnstillverkning i USA tillsammans med dotterbolaget amerikanska Mack.

Scania har i stället satsat på Latinamerika med tillverkning i Brasilien och Argentina.

Ett exempel på EU:s agerande från förra året: Unionen har en tull på 17–28 procent på rostbeständig plåt från Kina på grund av dumpning som en följd av att Kina dubblat marknadsandelen i Europa till omkring 20 procent på tre år.

Inom den svenska stålindustrin befarar man att billigt kinesiskt stål ska svämma över Europa när de amerikanska tullarna mot Kina införs.

Svenska stålföretag är starkt kritiska, men vissa tillverkare av högkvalitativt specialstål tror dock att de ska klara sig relativt bra, även om USA skulle införa tullar mot EU. Det är möjligt att president Trump, som brottas med kraftigt handelsunderskott särskilt mot Kina, också irriterar sig på obalansen i handeln med EU som har tullar på i genomsnitt 3 procent mot USA. USA tillämpar i sin tur i genomsnitt 2,4 procent mot europeiska produkter. Tullsatserna skiljer dock kraftigt för olika varor.

Men själva idén med frihandel är inte att olika länder ska ha balans sinsemellan, särskilt när allt fler produkter får allt större innehåll från olika länder. Däremot är det lätt för politiker i blåsväder att få folkopinionen med sig när de pekar på kraftiga obalanser.

Paradoxalt nog har Trumps beslut om tullar på stål och aluminium satt fart på önskan om mer frihandel i övriga världen. Detta särskilt i Latinamerika där Mercosur med stora tillverkare som Brasilien och Argentina snabbt börjat förhandla med Kanada.

Chile, Peru, Mexiko och Colombia inom The Pacific Alliance söker aktivt handelsavtal med en rad andra länder och frihandelsblock.

Trumps murar kan i bästa fall ge en öppnare värld, men minorna på vägen dit är många.

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

21

Aitik. FOTO: Stefan Berg.

GRUVNÄRING d e m FRAMTIDSPOTENTIAL

Det finns ett växande intresse för metaller, som delvis har skapats av den gröna revolutionen. Den svenska gruvnäringen kan vara en drivande kraft i omställningen till en ny grönare och mer effektiv värld. Och tjäna en hel del pengar på vägen.

TEXT ANTON LÖF

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

23

Borrigg. Foto: LKAB.

Den framtida svenska batteritillverkaren Northvolts planerade kapacitet är 32 Gwh/ år. Ett elbilsbatteri består i huvudsak av nickel, kobolt och litium. Utöver dessa tillkommer en mängd mindre specialmetaller som ska göra det möjligt att utvinna solens och vindens energi, producera batterier etc. Metallerna inkluderar även sällsynta jordartsmetaller och grafit.

I Sverige bryts i dag inga av dessa metaller, men flera juniora bolag tittar på möjligheten att utvinna dem. Ett exempel är Talga Resources som planerar att utvinna grafit från projekt i norra Sverige. En av riskerna med dessa metaller är att en enda gruva kan leverera en betydande del av världsproduktionen. Ett exempel på detta är Boliden, som började utvinna tellur som biprodukt från Kankberg gruva 2012. I dag är bolaget en av världens största producenter av denna metall.

24

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

Intresset för gruvproduktion av metaller är stort just nu. Epiroc (Atlas Copco) och Sandvik producerar maskiner för fullt. Gruvbolagen vill producera till lägre kostnad. Men om det finns en infrastruktur och ett potentiellt överutbud av de mer traditionella metallerna, som till exempel järnmalm, aluminium och andra basmetaller, är kapaciteten att producera specialmetallerna mer begränsad. I dagsläget kan vi se hur en brist på specialmetallerna håller på att skapas med kraftiga prishöjningar som en trolig följd. Även om man använder neodym, kobolt och sällsynta jordartsmetaller vid produktionen av ett vindkraftverk behövs det trots allt ganska små mängder av dessa metaller. Däremot kommer det att behövas mycket stål, koppar och aluminium till konstruktion, ledningar och maskindelar.

Mineraler och metaller behövs för att bygga

ett samhälle. Infrastruktur ska anläggas och hus ska byggas. På den privata nivån efterfrågar människor bilar och kylskåp. Fler än någonsin förut har rört sig från fattigdom till medelklass under de senaste åren. Detta har skapat en enorm efterfrågan på metaller. I dag lever omkring 767 miljoner människor på mindre än 1,9 USD per dag. Förhoppningsvis kommer den dag när deras inkomster ökar. En ökad levnadsstandard skulle ge ett kraftigt ökat behov av metaller.

Produktionen av koppar och järn har sedan år 2000 stigit i takt med den ökade efterfrågan. Om man tolkar marknaden som att ökat pris är en effekt av underutbud, och vice versa, så kan man se att behovet var större än marknadens förmåga att tillgodose det under åren 2003–2008, och att det sedan 2011 har

Detta är ett tecken på att efterfrågan på metaller fortsätter att öka och att orsaken till prisfallen är ett ökande utbud.

Juniora bolag i Sverige Barsele Minerals Corp/Agnico Eagle MRG Metals Ltd Beowulf Mining plc Avalon Minerals Ltd Botnia Exploration Holding AB Copperstone Resources AB Dragon Mining Ltd EMX Royalty Corp/Boreal Metals Corp S2 Resources Nickel Mountain Resources AB Talga Resources Ltd Leading Edge Materials Corp Mandalay Resources Corp Nordic Iron Ore AB

varit tvärt om. Men produktionen har stigit oavsett hur priserna har rört sig. Detta är ett tecken på att efterfrågan på metaller fortsätter att öka och att orsaken till prisfallen är ett ökande utbud.

Långsiktigt har priserna på råvaror sjunkit.

Metallpriserna har gått ned sedan mitten av 1800-talet. Produktionskostnaderna har sjunkit bland annat genom att utrustningsleverantörerna, till exempel Sandvik och Epiroc (Atlas Copco), har möjliggjort effektivare produktion genom mekanisering och automatisering.

Några motverkande krafter är att halterna i de flesta malm-erna sjunker, gruvorna blir djupare och mineralerna är mer komplicerade. Det gör det dyrare att utvinna metallerna ur malmerna.

Sedan 1960 ser bilden något annorlunda ut. Av de sex metallerna är det bara aluminium

som har ett lägre inflationsjusterat pris 2017 än 1960. Under tidsperioden har priserna stigit snabbt under en kort period för att sedan sjunka under en längre period. Därefter återupprepas cykeln. Med stigande priser skjuter investerare till medel till ny kapacitet. En gruva måste, på grund av höga initiala kostnader, klara efterfrågan under ett stort antal år framåt. På grund av de höga fasta kostnaderna producerar varje gruva maximalt så länge gruvan täcker de rörliga kostnaderna. Detta kan medföra att marknaden hamnar i ett tillstånd av överproduktion med sjunkande priser som följd.

Priset på järnmalm (62% Fe fines) kan tas som ett exempel på det som har beskrivits ovan.

Priset föll under perioden 2011–2015. Det har rört sig uppåt under de senaste två åren, men genomsnittet under 2017 är endast omkring 27 procent högre än priset 1960. LKAB, liksom

andra järnmalmsbolag, fick kämpa för att tillgodose den nya marknaden som växte fram kring år 2000. LKAB satsade på att växa med planer på tre nya gruvor och målet var att producera 37 Mt/år. Men det tog för lång tid. När LKAB:s gruvor väl öppnade var marknaden inne i en ny fas. Numera säger LKAB att de ska växa med 5 procent per år fram till 2021. Det målet passar dagens marknad som förutspås vara mättad på järnmalm under några år till.

SSAB tillgodoser större delen av sitt behov av järnmalm via LKAB. Företaget drygar ut tillförseln av material från bland annat Kostamusgruvan i nordvästra Ryssland som ägs av det ryska stålbolaget Severstal. Förenklat kan järnmalmsmarknaden beskrivas som tudelad, där högkvalitetsmalm ger ett väsentligt högre pris än standardmalm (62% Fe). Det är dock priset på standardmalm som diskuteras i dagspressen.

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

25

Bolidenområdet. FOTO: Stefan Berg.

En gruva måste på grund av höga initiala kostnader klara efterfrågan under ett stort antal år framåt.

26

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

Malmberget. FOTO: Fredric Alm, Alm & ME/LKAB.

Figur 1: prisindex (inflationsjusterat) & produktionsindex 2000 = 100, järnmalm och koppar.

För LKAB som producent, och SSAB som köpare av högkvalitativ malm, är priset i och med det väsentligt högre än den allmänt diskuterade prisnivån.

Mycket av stålet som tillverkas i Sverige är specialstål med specifika materialegenskaper.

Sandvik producerar till exempel stål till tänder på skopor och SSAB producerar bland annat slitstarka och lätta plåtar. Här ser man tydligt kopplingen till gruvutrustningsbolagen Epiroc (Atlas Copco) och Sandvik. Med rätt material kan dessa företag producera bättre, lättare och mer effektiva maskiner, och det kan i sin tur sänka kostnaderna för gruvbolagen.

Priset för zink har ökat under de senaste åren och många analytiker spår ytterligare ökningar.

Detta kan dock få ett abrupt slut om Glencore, en av de större producenterna och handlarna av zink globalt, väljer att återstarta gruvorna som företaget har lagt i malpåse. Men det innebär inte att behovet av zink sjunker, utan att marknaden under en period kan få in en större mängd zink. Det skulle ge en korrigering nedåt i priset.

I Sverige produceras zink av Lovisagruvan, Lundin Mining genom Zinkgruvan och Boliden i Garpenberg, Bolidenområdet. Boliden

Figur 2: prisindex (inflationsjusterat) 1960 = 100, aluminium, järnmalm, koppar, nickel, zink och guld.

har också en gruva i Tara på Irland. Boliden såg möjligheterna i zink för några år sedan och valde att investera. Det beslutet har gynnat bolaget och dess ägare. Boliden är numera världens sjätte största zinkproducent.

Priset på koppar ökade under 2017 men har sedan dess gått något i stå. Sammantaget har dock kopparpriset klarat sig bra. Det kan ge nytt intresse för svenska kopparprojekt genom till exempel Bolidens Laver i Norrbotten, som kanske skulle kunna bli ett nytt Aitik. Med köpet av finska Kevitsa 2016 fick Boliden tillgång till en nickelgruva i Finland med potential att växa. I området i närheten av gruvan finns det även indikationer på att det finns andra spännande metaller, som till exempel platinametaller. Boliden har beslutat att satsa hela 125 MEUR fram till 2020 för att öka produktionen i området.

Boliden producerar även guld och silver i sina gruvor. En annan svensk guldproducent är Björkdalsgruvan, som ägs av Mandalay Resources. Guldpriset har fallit från toppnoteringen 2012, men har hämtat in en del av fallet i dagens något skakiga internationella politiska klimat. Flera analytiker pekar på att guldpriset

borde gå upp på grund av politiska oroligheter och tilltagande inflation.

I Sverige finns några intressanta guldprojekt.

Ett av dessa är Botnia Exploration med projekt Fäbodtjärn. Fyndigheten har en mycket bra indikerad halt och Botnia jobbar för närvarande med miljötillståndet och har ambitionen att starta gruvdrift 2019.

Samhället står inför nya brister av utvalda metaller med priser som skjuter i höjden som konsekvens.

Detta kan vara mycket intressant för den svenska gruvindustrin. Det är avgörande för framtiden att man inte fastnar i gamla inkörda hjulspår. I Sverige behöver man befinna sig i framkant och tänka i nya tankebanor. I det avseendet är forskning och utveckling av nya tekniker och nya material viktiga inslag. Här kommer bland annat Luleå tekniska universitet in i bilden med forskning, men också program som SIP-Strim, som delar ut medel till innovationsrika start ups inom gruvindustrin. I Luleå finns också den norra hubben EIT Raw Materials. EU-projektet har som vision att utveckla råvaruindustrin i Europa. Sverige, dess gruvnäring och för den del industri, kan vara en av de drivande i en ny grönare, effektivare värld.

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

27

Gruvor i Sverige

Gruva

Län

Kommun

Innehavare

Mineral

I drift sedan

Aitik

Norrbotten

Gällivare

Boliden Mineral AB

guld, koppar, silver

1968

Björkdalsgruvan

Västerbotten

Skellefteå

Björkdalsgruvan AB

guld, koppar, silver

1989

Garpenberg

Dalarna

Hedemora

Boliden Mineral AB

bly, guld, koppar, silver, zink

1200-talet

Gruvberget

Norrbotten

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

järn

2010

Kankbergsgruvan

Västerbotten

Skellefteå

Boliden Mineral AB

bly, guld, koppar, silver, zink

2012

Kiirunavaara

Norrbotten

Kiruna

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

järn

1860-talet

Kristineberg

Västerbotten

Lycksele

Boliden Mineral AB

bly, guld, koppar, silver, zink

1940

Leveäniemi

Norrbotten

Kiruna

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

järn

1964–1983, 2015–

Lovisagruvan

Örebro

Lindesberg

Lovisagruvan AB

bly, silver, zink

1993, 2004

Malmberget

Norrbotten

Gällivare

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

järn

1820-talet

Maurliden

Västerbotten

Norsjö

Boliden Mineral AB

bly, guld, koppar, silver, zink

2000

Mertainen

Norrbotten

Kiruna

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

järn

2015

Renström

Västerbotten

Skellefteå

Boliden Mineral AB

bly, guld, koppar, silver, zink

1948

Zinkgruvan

Örebro

Askersund

Zinkgruvan Mining AB

bly, koppar, silver, zink

1700-talet

Kiruna

Gruvbolag i Sverige

Antal gruvor

Mineral

Boliden Mineral AB

Boliden

6

bly, guld, koppar, silver, zink

Björkdalsgruvan AB

Mandalay Resources

1

guld, koppar, silver

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag

LKAB

5

järn

Lovisagruvan AB

Lovisagruvan

1

bly, silver, zink

Zinkgruvan Mining AB

Lundin Mining

1

bly, koppar, silver, zink

DIN LEVERANTÖR AV GJUTGODS OCH SMIDE PRODUKTPROGRAM Grå- och segjärnsgods Stålgjutgods Friform- och sänksmide Valsade ringar Alu- och bronsgjutgods Bearbetning

KONSTRUKTIONSSTÖD För gjutning, smidning och bearbetning. Gjuteriteknik och gjuteriprocess.

Smältaregatan 7 • 263 39 Höganäs • 042-36 06 30 mail@medicast.se • www.medicast.se 28

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

3D-MODELLER Egen tillverkning för prototyp- och småserier.

KVALITETSSÄKRING Med auditprogram för respektive produktgrupp.

www.euromineexpo.com

EURO MINE EXPO International trade fair & conference 12-14 JUNE 2018 | SK ELLEF TE Ă… , S W EDEN

ANNONS

Contribute to the future of the mining industry

Machine learning, electrification, battery metals, market development, safety, sustainability, automation and digitalization and other interesting topics will be discussed at Euro Mine Expo 2018.

Contribute to the future of the mining industry - Join us at Euro Mine Expo 2018

PARTNER:

GOLD SPONSORS:

Euro Mine Expo is organized by Nolia AB

29

FRAMTIDEN ÄR FÖRÄNDERLIG OCH FLYTTBAR

Vi lever i en svårplanerad värld, allt går inte att förutse eller planera.

Oavsett om behovet är akut eller planerat har vi en lösning på ett lokalproblem.

Alla arbetsplatser kräver en fungerande bas att utgå ifrån, det kan vara ett kontor, utrymmen för dusch och omklädning, matsalar, storkök eller andra nödvändiga rum. Varje projekt har sina unika behov, det alla har gemensamt är att lokalerna måste fungera i verkligheten.

Våra modulbaserade lokaler fungerar i den tuffaste miljön, vi klarar skandinavisk kyla och är behagligt kylda under heta sommardagar.

När behoven inte längre finns flyttas lokalerna och kan utnyttjas av någon annan. Smart och hållbart över tid.

LOKALER FRÅN CRAMO ADAPTEO

· · · ·

Är brandklassade upp till REI60.

Kan ställas i 1, 2 eller 3 plan.

Kan förses med plattformshiss. Är inflyttningsklara på cirka 4 veckor efter godkänt bygglov.

Bli ännu mer framtidsförberedd - läs mer på adapteo.se

I SAMARBETE MED VA-INGENJÖRERNA/VEOLIA

RENAR VATTEN FÖR GRUV- OCH STÅLINDUSTRIERNA VA-Ingenjörerna har lång erfarenhet av att leverera hållbara lösningar när det gäller vattenhantering inom gruv- och stålindustrin.

I nära samarbete med kunden skräddarsys system som återvinner resurser och blir en del av ett naturligt kretslopp.

Gruv- och stålindustrierna i Sverige ligger långt framme när det gäller hantering av vattenresurser och utsläpp. Miljöhänsyn och säkerhet har länge varit högt upp på agendan hos företagen inom området. Den starka hållbarhetstrenden i världen ökar ytterligare engagemanget för människa och miljö.

En av aktörerna som har bidragit till den positiva utvecklingen är VA-Ingenjörerna, som är en del av det världsomspännande företaget Veolia Water Technologies. Veolia arbetar nära kunderna för att

ta fram hållbara och kostnadseffektiva lösningar för att skydda de lokala och nationella vattenresurserna.

Målet är att uppnå en cirkulär ekonomi i projekten.

Det innebär att man på ett optimalt sätt utformar system som renar och använder tillgångarna på ett hållbart sätt. Man strävar efter att skapa goda förutsättningar för att industriföretag och kommuner ska kunna hushålla och ta tillvara vattenresurserna så bra som möjligt. Med installationerna strävar man också efter att återskapa och återföra jordens naturresurser. Ambitionen är att skapa ett naturligt

kretslopp för återvinning av resurser. Inte minst inom gruv- och stålindustrin, som företaget har samarbetat länge med.

Veolia är en global aktör med fokus på processtekniska lösningar för vatten- och slambehandling till den kommunala och industriella sektorn. Företaget har gjort många projekt i världen och har mer än 160 års erfarenhet av design, leverans och optimering av anläggningar.

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

31

FOTO: iPhoto.com/csakisti.

I SAMARBETE MED VA-INGENJÖRERNA/VEOLIA

VA-Ingenjörerna i Sverige har tillgång till det globala företagets 1 000 forsknings- och innovationsexperter på olika ställen i världen och internationella forskningscentra. Veolia har också egna testplattformar och fältprovplatser. Dessutom samarbetar man med akademiska och industriella partner för att kunna ligga i framkant av utvecklingen.

Det finns vattenrelaterade utmaningar för gruvområden i norra Europa. Det sker en urlakning av mineraler under arbetet. Det finns resthalter av bland annat ammoniak i dräneringsvatten från gruvor och dagbrott. Och det kan vara svårt att upprätthålla vattenbalansen under snösmältningen. Det kan ge stora mängder av vatten som kan vara förorenat. Detta är bara några av utmaningarna som gruvindustrin möter vid planering, utformning och skötsel av gruvor.

Veolia har gjort många installationer vid gruvor i världen. Vattenspecialisterna har bland annat utformat lösningar för reduktion av arsenik från sandmagasinens utlopp i Goldcorp Red Lake Mine i Ontario i Kanada och reduktion av ammoniak och nitrat från Stillwater mining company i Montana i USA. Företaget levererar specialiserade lösningar för ett 32

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

brett spektrum av föroreningar, till exempel partiklar, organiska ämnen, kväve, järn och mangan.

Företaget utför projekt från idé till totalentreprenad med nyckelfärdiga anläggningar.

Företaget har patenterade teknologier för bland annat återanvändning, återvinning, avsaltning, filtrering och olika slag av fysiska, kemiska och biologiska teknologier.

I Sverige har VA-Ingenjörerna bland annat genomfört projekt i samarbete med LKAB, Dragon Mining i Svartliden och Boliden i Garpenberg.

Vid gruvan i Kiruna har företaget installerat maskin- och processteknisk utrustning för att säkerställa att LKAB lever upp till miljövillkoret när det gäller ammoniakkväve. Föroreningen kommer ursprungligen från odetonerade sprängmedelsrester som löses upp i gruvvattnet. I förarbetet togs prover som visade att ammoniakhalten var nära eller över gränsvärdet på vintern och våren. Som ett led i LKAB:s arbete att minska ammoniakhalten beslutade man att ta fram en tekniklösning som var anpassad till vattenkvaliteten från klarvattenmagasinet. Anläggningen togs i drift våren 2015.

När Boliden expanderade gruvan i Garpenberg 2011 var metallföretagets ambition att järnmalms-

produktionen i gruvan skulle öka från 1.4 till 2.5 miljoner ton om året. Expansionen genomfördes och den utvidgade gruvan kom i produktion 2015.

För att kunna hantera större utsläpp och betydligt mer vatten var man tvungen att installera en effektiv process för att avlägsna kväve. Lösningen var en installation av AnoxKaldnesTM MBBR, en biologisk process som ger en rejäl minskning av kväve kopplad direkt till gruvans dränage. Anläggningen har gett ett bra resultat och visat att reningen kan vara upp till 98 procent av kvävet.

Svartlidens guldgruva ligger i närheten av Skellefteåtraktens gruvområde. Gruvan ägs av det australiensiska företaget Dragon Mining. Här var uppdraget att avlägsna kväveföreningar och gruvvatten som var förorenat av tungmetaller. I Svartliden installerades systemet MetCleanTM, som Veolia själva hade utvecklat. Installationen skulle bland annat avlägsna arsenik och koppar ur vattnet.

Detta är bara tre exempel på hållbara lösningar som VA-Ingenjörerna har installerat inom gruvindustrin i Sverige. Många av företagets installationer är fortfarande igång och gör sitt jobb varje dag i anläggningar inom gruv- och stålindustrierna.

adsign.no - 04.18

REACH your energy GOALS SKANGAS.COM

Skangas är en ledande leverantör på den nordiska LNG-marknaden.

Företaget försörjer sjöfarten, industrin och fordonssektorn med flytande naturgas, LNG (Liquefied Natural Gas). Kunderna når sina miljörelaterade och operativa energimål genom Skangas effektiva och stabila LNG-leveranser. www.skangas.com\contact-us

BÖRSÖVERSIKT

FORTSATT HÖGA AKTIEKURSER Gruvbolagen har på senare år gynnats kraftigt av stigande priser. Det medförde att de börsnoterade företagen värderades upp ordentligt redan 2016. Och på aktiemarknaden har de klarat turbulensen kring president Trumps ståltullar någorlunda hyggligt med nedgångar på ett fåtal procent.

TEXT HENRIC BORGSTRÖM, EKONOMIJOURNALIST

Bolidens rörelseresultat steg från 5,1 till 8,9 miljarder kronor 2017. Under sista kvartalet ökade resultatet från 2,1 till 2,9 miljard.

Den genomsnittliga ökningen av världsmarknadspriset 2017 jämfört med året innan blev för zink omkring 30 procent, koppar 20 procent, nickel ca 15 procent och guld ca 5 procent. Silver sjönk däremot ca 3 procent.

I gengäld sjönk dollarkursens genomsnittliga årsnotering från 9:04 till 8:32 kr, eurokursens genomsnitt blev dock i stort sett oförändrat.

Boliden betalade 1,3 procent i ränta på lånen

under 2017. Investeringarna uppgick till 5,6 miljarder kronor (4,1) och väntas 2018 uppgå till ca 6 miljarder. I Kevitsagruvan i Finland byggs kapaciteten ut från 7,5 till 9,5 Mton år 2021.

Ordinarie utdelning till aktieägarna höjdes kraftigt från 5:25 kr till 8:25 kr plus en inlösen på 5:75 kr, alltså totalt 14 kr per aktie. Till detta åtgår 2,26 miljard (1,44), en tredjedel av nettoresultatet. Bolagsstämman hålls 27 april vid silvergruvan i Garpenberg.

Börskursen i Boliden steg under första kvartalet i år med 4 procent, (Stockholmsbörsens snitt strax under noll), på tolv månader plus 8 procent, fem

The world‘s leading producer of stainless wire rod and wire See our company presentation film www.fagersta-stainless.se

34

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

år med 175 procent och tio år 381 procent.

Lundin Mining startar 2018 ”in excellent position”, skrev vd:n Paul Conibear i bokslutet från huvudkontoret i Toronto, Kanada, där aktien är noterad förutom i Stockholm.

Bolaget investerar i flera lågriskprojekt som gör att bolaget kan fortsätta ge stark återbäring till aktieägarna, tror han.

Fyra gruvor drivs, helägda Zinkgruvan i Askersund, Neves Corvo i Portugal, Eagle East Mine i Michigan, USA, samt 80-procentigt ägda Candelaria 65 mil norr om Santiago i

BÖRSÖVERSIKT

Chile. Det finns dock problem i Portugal med konflikter med facket och endagarsstrejker, medan det i Chile är stabilitetsproblem i gruvan.

Försäljningen steg förra året till 2,1 miljard dollar (1,5), nettoresultatet 371 (94) miljoner.

Utdelningen för 2017 blev 1:23 kr.

Lundin Mining hade en fantastisk uppgång under 2016 från ca 20 kr aktien i början av året till ca 50 kr ett år senare. Första kvartalet i år sjönk den med 3 procent, under senaste tolv månaderna steg den med 7 procent. Uppgången på fem år har varit 88 procent. Med en kurs på drygt 50 kr noteras aktien dock betydligt lägre än de dryga 80 kr som betalades 2006–2007.

Svenska statens helägda bolag, har redan nu fokus på vad som ska ske efter 2030, då nuvarande huvudnivåer beräknas vara slutbrutna, skriver VD Jan Moström i bokslutet.

Kunderna efterfrågar mer järnmalmspellets än kontrakten ger. Av de totala leveranserna på 27,6 Mton (27) utgjorde pellets 22,9 Mton (22,7), högsta volymen av pellets någonsin.

Premien för pellets är fortsatt hög och kompenserar lägre spotpris på sistone.

En remarkabel vändning av resultatet från förlust till vinst skedde både fjärde kvartalet och helåret 2017. Under helåret ökade nettoomsättningen med ca 45 procent till 23,5 miljarder kronor. Rörelseresultatet uppgick till 6 miljarder mot en förlust på ca 1,7 miljarder året innan.

Sista kvartalets rörelsevinst för LKAB blev 1,3 miljard mot minus 1,8 miljard samma period föregående år. Förbättringen tillskrives bättre säkringar av både pris och valuta, lägre kostnad för stadsflytten i Kiruna samt att det i

DR-pellets FOTO: Fredric Alm/LKAB.

LKAB,

jämförelsen ingick en större nedskrivning av anläggningstillgångar som drog ned resultatet sista kvartalet 2016.

På Londonbörsen har både Glencore och Rio Tinto fallit närmare 10 procent.

Världens överlägset största ståltillverkare ArcelorMittal med omfattande gruvverksamhet har tappat 5 procent sedan årsskiftet på börsen i Amsterdam, och närmare 10 procent under senaste månadens turbulens på världens aktiebörser efter president Trumps utspel om ståltullar.

LEDENDE LEVERANDØR I NORDEN!

NORTHERN LIGHT

GRUVE- OG TUNNELLYKTER POLARIS & REBEL

SELVREDDERE

30 min

60 min

Kontakt oss på telefon +47 915 45 682 eller e-post ewsjr@ewsas.com

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

35

Foto: Pia Nordlander/BildN.

Nr 2 • 2018 • Årgång 202

Bildandet av Swerim AB är en kraftsamling av forsknings- och innovationsresurser för att nå en fossilfri produktion.

Nytt metallforskningsinstitut bildas Stiftelsen Svensk Järn- och Metallforskning och MEFOR AB avser bilda ett nytt forskningsinstitut för gruv- och stålindustrin vid halvårsskiftet 2018, SWERIM AB. Syftet är att förstärka branschernas möjligheter att vara först i världen att nå en fossilfri produktion.

Den svenska gruv- och stålindustrin gör stora satsningar för att bli de första i världen som skapar en fossilfri produktion av gruvoch stålprodukter. För att förstärka möjligheterna att nå sina mål bildas ett nytt forskningsinstitut som ska kraftsamla forsknings- och innovationsresurserna i branscherna. Fokus är på fossilfri produktion och produktutveckling i världsklass.

– Vi är oerhört motiverade av att nå vårt mål om fossilfrihet. Det nya forskningsinstitutet är 36

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

en kraftsamling för att nå dit, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret och ordförande för Stiftelsen Svensk Järn- och Metallforskning.

Bildandet sker genom en delning av det nuvarande forskningsinstitutet Swerea som ägs av näringslivet och staten tillsammans. Det som i dag heter Swerea MEFOS och delar av Swerea KIMAB kommer att uppgå i det nya institutet, SWERIM AB. Resterande delar av Swereas verksamhet kommer att uppgå i RISE.

Medarbetarna på Swerea kommer att erbjudas plats i de nya organisationerna.

– Världens årliga utsläpp av koldioxid från stålproduktion är 3,3 miljarder ton, eller 55 gånger Sveriges årliga utsläpp. Om HYBRIT blir en framgång och tekniken med fossilfri stålproduktion kan spridas skulle klimatnyttan vara enorm. Detta skulle stärka svensk industris konkurrenskraft och säkra jobb i Sverige, säger Mikael Damberg, närings- och innovationsminister.

– Förändringen kan innebära ett extra fokus på fossilfri produktion inom metallindustrin.

Jag hoppas att det påskyndar forskning och utveckling inom till exempel projektet ”stål utan kol”, HYBRIT. På så vis kan vi minska utsläppen och snabbare nå våra klimatmål, säger klimatminister Isabella Lövin.

Nr 2 • 2018 • Årgång 202

Catarina Karlsson värnar svenska industriminnen Jernkontorets forskningskoordinator Catarina Karlsson har valts till ny ordförande i Svenska industriminnesföreningen.

Foto: Pia Nordlander/BildN.

Catarina Karlsson valdes till ny ordförande vid Svenska Industriminnesföreningens årsmöte den 24 mars.

– Jag är både glad och stolt över att ha fått förtroendet att fortsätta det arbete som Jan af Geijerstam drivit de senaste åren som ordförande i SIM. Det är ett viktigt arbete att värna det industriella kulturarvet, säger Catarina Karlsson.

Catarina Karlsson är i grund och botten arkeolog och historiker. Hon arbetar till vardags med att koordinera och administrera Jernkontorets bergshistoriska utskott samt de bergshistoriska projekt och kommittéer som är organiserade under utskottet.

Svenska Industriminnesföreningen Svenska Industriminnesföreningen (SIM) bildades 1989. Föreningen ska verka för bevarandeinsatser, dokumentation, levandegörande och forskning kring industrisamhällets historia och kulturarv. Föreningen ska samla enskilda och organisationer som arbetar för industrisamhällets kulturarv i Sverige.

Catarina Karlsson ny ordförande i Svenska Industriminnesföreningen (SIM).

Dags att anmäla sig till ICRF 2018 Den 16–19 oktober är det dags för 3d Ingot Casting, Rolling and Forging Conference, ICRF, i Stockholm. Anmälan är nu öppen på www.ICRF2018.com. Anmäl dig till early bird-pris senast den 15 juni.

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

37

Iskall utmaning: Bolidens utmanande test med 310-tonstruckar med strömavtagare i Aitikgruvan följs med intresse av världens forskare. Foto: Boliden.

KLIMATSMARTA INNOVATIONSLÖSNINGAR FRÅN GRUVAN

I den klimatomställning vi står inför måste förändringar ske på alla håll i samhället. Industrin tar inom många områden på sig ledartröjan. Allt oftare stavas lösningen elektrifiering.

Hur kan man transportera 70 miljoner ton berg varje år utan att vara beroende av fossila bränslen? Det frågade sig Boliden och initierade ett pilotprojekt om att elektrifiera delar av rampen i ett av Europas största dagbrott, Aitikgruvan i Gällivare.

De största truckarna har en lastkapacitet på 310 ton och gör av med 400 liter diesel i tim-

38

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

men, så det finns verkliga förutsättningar att minska koldioxidutsläppen från gruvindustrin radikalt. Redan i höst ska fyra av jättetruckarna förses med strömavtagare, men utmaningarna med en elektrifieringslösning av riktigt tunga fordon i ett arktiskt klimat är uppenbara. Liknande system har testats på andra håll, men enbart på varmare breddgrader och med mindre

fordon. Bolidens satsning följs därför noggrant av forskare över hela världen.

Elektrifieringsprojekt delfinansieras av Energimyndigheten som även anslagit medel till ett annat gruvrelaterat klimatsmart projekt som drivs av LKAB, SSAB och Vattenfall gemensamt.

Samarbetet fick nyligen grönt ljus för nästa steg och nu inleds planering och projektering av

Missa inte: #250yrken Hur hamnar man inom gruvindustrin? Vilken utbildning ska man gå? Och varför ska man göra det? Missa inte Svemins nya kampanj ”Upptäck 250 möjliga yrken inom gruvbranschen” för alla som står i begrepp att välja utbildning till universitet och högskola. svemin.se/250yrken

Goda utsikter: Missa inte Svemins kampanj om jobbmöjligheter inom gruvindustrin svemin.se/250yrken. Foto: House of Radon/Svemin.

en pilotanläggning för fossilfri ståltillverkning i norra Sverige. Det kommer att bli ett viktigt bidrag till Sveriges möjlighet att nå klimatmålen.

I Kanada pågår just nu parallellt ambitionen att utveckla världens första helt elektriska underjordsgruva. Gruvan ligger i en känslig miljö i närheten av Chapleau Crown, ett viltreservat och en sjö som är färskvattenreservoar.

Därför strävar man efter att vara så ”osynlig” och ”tyst” som möjligt. Svenska Sandvik levererar två ortdrivningsaggregat. De batteridrivna maskinerna är uppkopplade mot gruvans befintliga elektriska infrastruktur under borrningen, och laddar under arbetet batteriet som används för att ge en utsläppsfri förflyttning mellan olika arbetsområden under jord.

En pålitlig och effektiv lagring av el hamnar alltmer i fokus för såväl den elintensiva basindustrin som för resten av samhället. Ingen kan ha undgått Northvolts planer på att bygga batterifabrik i Skellefteå. Energimyndigheten finansierar delar av det svenska företagets satsning. Rent teoretiskt skulle batterierna kunna vara närproducerade, det vill säga framställas av enbart skandinaviska mineral och metaller. Allt

som behövs finns att tillgå i den fennoskandiska berggrunden.

Batterifabriken, liksom vätgasanläggningen i Hybrit-projektet, kommer att bli en storkonsument av el. Bara Hybrit förväntas kräva 15 TWh/år, vilket motsvarar 10 procent av Sveriges årliga elanvändning. Regeringens ambition att Sverige ska vara det första fossilfria välfärdslandet 2045 är lovvärd. Men för att de många industrisatsningar som nämnts ska kunna bli verklighet är en stabil tillgång till el en grundförutsättning. Sverige måste ha ett elsystem som stöder och gärna ökar den svenska basindustrins globala konkurrenskraft genom låg systemkostnad, hög tillförlitlighet och samtidigt har en begränsad miljöpåverkan.

Vad det handlar om i praktiken för att ställa om och gå mot fossiloberoende för gruvindustrin kommer Svemin att titta närmare på i ett strategiskt projekt inom ramen för Fossilfritt Sverige. Resultatet bli en färdplan där hinder identifieras och möjliga lösningar presenteras.

Innovationer som utvecklas inom den svenska teknikledande gruvindustrin kommer även andra delar av samhället till del. Ericsson utvecklar sitt 5G-nät i en gruva och Volvo testar

sina autonoma lastbilar under jord. Exemplen är många. Så även inom hållbarhetsområdet. Den svenska gruvindustrin har goda förutsättningar att behålla ledartröjan inom klimatsmarta innovationslösningar, förutsatt att samhället fortsätter stödja hållbara teknikskiften.

Svemin

Svemin är branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.

Vi representerar ett 40-tal företag med 13 000 anställda inom produktion, prospektering och teknik. Våra största medlemsföretag är LKAB, Boliden, Zinkgruvan Mining, Nordkalk, Cementa, Sandvik, Epiroc och ABB. Svemin har kontor i Stockholm. www.svemin.se

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

39

INGET STÅL UTAN KALK! KONTAKTA GÄRNA:

Jan Olars, tfn 010 476 25 81 www.nordkalk.com

Member of Rettig Group

Rolling Mill Equipment

Ferroman levererar produkter och komponenter till stål- och valsverk.

Sortimentet omfattar komponenter för nya produktionslinjer, reservdelar till befintliga linjer samt service och underhåll.

Vill du veta mer ringer du 031 - 83 02 20 eller läs på ferroman.com

Ferroman Engineering AB • 031-83 02 20 • Box 5326 • 402 27 Göteborg • ferroman.com 40

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

BERGSBLADET

TIDSRESA TILL VÄRMLÄNDSKA MUNKFORSBRUKEN Värmlandskretsens höstbesök 2017 ägde rum den 24 oktober i Munkfors. Där fick deltagarna resa i tiden, från miljön vid brukets början på 1600-talet till dagens högteknologiska kallvalsverk med produktion av världsklassiga precisionsbandsstål.

TEXT OCH FOTO DEBBIE JÖRGENSEN ÅGREN

Första besöksmålet den frostiga höstdagen var Museet Gamla Bruket, som ligger vid Klarälvens högsta naturliga vattenfall, som kallas Munkforsen, där Munkfors Bruk först startade på 1600-talet.

Föreningen Gamla Bruket drivs av eldsjälar.

Många av dem har en gång i tiden arbetat på bruket i Munkfors. Dagens värd, Bengt Kylberg, gav en gedigen och underhållande guidning. Munkfors Bruk startade 1670 då Johan Börjesson, dåvarande borgmästare i Karlstad, anlade en stångjärnshammare. Bruket utvecklades under de efterföljande decennierna från stångjärn och smide till kallvalsning vid 1886.

Huvuddelen av vårt museibesök förlades till Martinverket där Sveriges första martinugn uppfördes 1868. Inne i byggnaden är belysningen dunkel och ger en närmast teatralisk

miljö. Gjutjärnsplåtar klankar och de skvallrar om besökarnas fotvandringar. Det var här som voestalpine Precision Strip AB anordnade en ”catwalk” i somras med modemannekänger i designade klänningar med påsydda paljettremsor av precisionsbandsstål i blåa, gyllene och silvriga färger.

Bengt visade gamla emballage-stämplar med kända Uddeholmslogotyper. Några av dem används än i dag. En lancashiresmedja finns i lokalen, där man gjorde tackjärnsbitar för smältning i den sura martinugnen. Råvaran till ugnen var alltså inte malm, utan tackjärn och skrot.

Utspridda i lokalen finns det skyltar med utförliga förklaringar av bland andra gasgeneratorn och skorstenen för martinugnen, där man på 1800-talet lyckades med att värma smältbad

till hela 1 700 grader Celsius med förbränningsgas i ett tegelrörsystem. I och med det kunde man smälta tackjärn och skrot. Vid slutet av 1800-talet jobbade omkring 700 personer på bruket, vilket indirekt försörjde tre gånger så många i området.

Inne i museets huvudbyggnad finns flera rörliga modeller av bruksområdet som det stod i början av 1670-talet, inklusive en vattendriven stångjärnshammare, och även ett kapell från Metodistkyrkan. Det var den enda kyrkan i Munkfors på den tiden. Att inrymma ett kapell i ett museum ansågs inte motsäga Metodisternas tro, där ”ordet är heligt, ej rummet”.

Efter museibesöket vandrade gruppen uppför backen några hundra år i tiden mot Riksväg 62 till voestalpine Precision Strips dörrar. Hit flyttades bruket 1931, och var då SveriBE RG SM A N N E N 2 , 2 018

41

BERGSBLADET

ges största fabriksyta under ett och samma tak.

Våra värdar Alexander Löf, R&D Lab Manager, och Olle Danielsson, då produktionsledare för Rakklingor och Skalpeller och numera pensionerad, bjöd på fika och företagspresentation.

Sedan 2007 ingår bruket i den österrikiska koncernen voestalpine som består av 500 företag, omsätter 11,1 miljarder Euro och har över 50 000 anställda i mer än 50 länder.

Munkforsverket ingår tillsammans med österrikiska bruk i divisionen ”Metal Forming” som står för omkring 20 procent av koncernens omsättning. Divisionen förser bil- och energiindustrin med material och valsar järnvägsräls.

Inom divisionen finns flera servicecentra med skärning av band till önskat format till kunderna. Verksamheten voestalpine Precision Strip AB har i dag omkring 310 anställda och en årsomsättning på 520 MSEK. Produkterna omfattar tunna material såsom bandstål till ventiler i bilar och kylskåp, textilnålar, pappersschabrar, tryckeriraklar, rakblad, skalpeller, sågblad och knivar. De tunnaste produkterna är 10 mikrometer tjocka, medan råmaterialet, varmvalsat band, mäter 2 till 3 mm i tjocklek. Det sker alltså en dramatisk förändring av materialet genom processerna för nedvalsning. Kraven på råmaterialets inre egenskaper är höga för att försäkra de rätta nivåerna av till exempel utmattningshållfasthet och slitstyrka för varje produkt.

Verksvisningen tog oss till många stationer, från det äldsta valsverket ”Farfar” till det nyaste Sendzimirverket, där en snabb reducering av bandtjocklek sker med jämn profil och planhet. Värmebehandling med klockugnar och ett glödningstorn för kontinuerlig glödning, en slinggrop och syningsstationer visar prov på precision i mätning, styrning och inspektion för att hela tiden ha kontroll över kvalitetsnivån för många kilometer bandlängd.

I labbsektionen visades flera nya instrument för mätning av planhet och ytfinhet samt för SEManalys, röntgendiffraktion och mikroskopi.

Besökarna åkte hem med lite ”jetlag” efter tidsresan den oktoberdagen. Bruksutvecklingen som har skett under 350 år i den lilla värmländska orten kan upplevas under en dag som överväldigande.

Föreningen Gamla Bruket: www.hembygd.se/ gamla-bruket-i-munkfors Svenska Bergsmannaföreningen Box 1721, 111 87 Stockholm

42

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

OLJEPROSPEKTERING – EN DJUPDYKNING I JORDENS HISTORIA MED FOKUS PÅ NORGE Guy de Caprona gav en intresseväckande föreläsning i Stockholm kring norska oljefyndigheter i Barents hav. Det blev också en fascinerande resa i Jordens historia, där oljan har hittats under vattnet fast området långt tidigare utgjorde landyta.

TEXT OCH FOTO ELISABETH TORSNER

Efter ovanligt snabba mötesförhandlingar på årsmötet den 9 februari höll nyvalde ordföranden Rutger Gyllenram på att avsluta mötet i förtid, men han besinnade sig i tid och presenterade oljeprospektören Guy de Caprona. Guy tillhörde en av de första årskullarna gruvingenjörer från Luleå 1980 och han läste därefter ytterligare geologi på Göteborgs universitet och blev Fil. dr 1992. Han har under en lång karriär arbetat över stora delar av jorden men koncentrerar sig nu på norsk oljeutvinning. Huvudkund är Lundin Petroleum.

Guy höll sig i föredraget till olja i Barents hav som utgörs av vattnet norr om Nordnorge, där Lundin Petroleum har gjort två stora fynd. Han avverkade i snabb takt offentliga kartor från Oljeprospektoratet och Norsk Petroleum över hur marken hade veckat sig under olika tidseror som Karbon, Trias, Jura och Krita och stängt in olja i fickor i berggrunden. Berggrund ligger i dag på havsbottnen, men var då skogbevuxet land och utgjorde en fortsättning på den svensk/norska fjällkedjan. Framför allt har det varit flera skjuvrörelser från öster. Guy svängde oberört mellan de olika tidseonerna och visade var sakkunskapen antog att det fanns olja, nämligen i sänkor i den underjordiska berggrunden. Det är bara det att ingen hittat något där, i alla fall inte ännu. Standardmetoden när man letar är seismiska vågor, det vill säga ljudvågor, in i berggrunden.

Telefon 08-679 17 90, fax 08-679 17 91 kansli@bergsmannaforeningen.se

Den senaste tekniken är elektromagnetiska metoder och nära toppen på den underjordiska bergskedjan vid en förkastningsvägg har rejält med olja hittats. Johan Castberg, Alta och Gotha är tre fält i Barents hav med enorm potential. Fyndigheterna Alta och Gotha har hittats av Lundin Petroleum. Johan Castberg tillhör Statoil och börjar producera redan under 2019. Norge beräknar att landets oljereserver nu uppgår till en tredjedel av Saudiarabiens.

Det känns litet underligt att glädja sig åt norska oljefynd, när svensk politik så bestämt fjärmar sig från all oljeanvändning. Nu gäller det bara att norsk skrei inte störs av aktiviteterna utan fortsätter att fortplanta sig i Barents hav, så att vi kan fortsätta att njuta av den delikata torsken.

Kungsträdgårdsgatan 10 www.bergsmannaforeningen.se

Handplockat T Knutsson erbjuder ett brett urval av isolering och eldfasta material för järn-och stålindustrin. Vi bedriver även agenturförsäljning av valsar, ugnar, stål- och valsverksutrustning.

M E D OMS

N

T

KN

G

VA L

T

OR

Vår filosofi är enkel.

Vi står för ett noggrant urval.

UTSS

O

När du köper våra produkter kan du känna dig trygg och säker, eftersom vi kan marknaden bättre än någon annan och har valt ett högkvalitativt sortiment utifrån vår spetskompetens inom området. Det är vår kvalitetsgaranti till dig som kund. www.tknutsson.se

Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin

Annonsera i Inköpsguiden: Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67

Adressregister ABB Force Measurement Tvärleden 2 BNR 357 Finnslätten 721 59 Västerås 021-32 50 00 ABB Force Measurement www.abb.com/measurement Tvärleden 2 www.abb.com/stressometer Bnr 357 Finnslätten

Arinox Box 290, 532 24 Skara 0511-202 20 fax 0511-120 26 info@arinox.se Arinox www.arinox.se Box 290, 532 24 Skara

Adressregister

721 59 Västerås ABB 50 Metals and Mining 021-32 00 Terminalvägen 24 www.abb.com/measurement 721 59 Västerås www.abb.com/stressometer

021-32 50 00 ABB Metals and Mining www.abb.com/mining Terminalvägen 24 721 59 Västerås Alvenius Industrier 021-32 50 00 75 Kungsgatan www.abb.com/mining 631 07 Eskilstuna

info@alvenius.se

Alvenius Industrier www.alvenius.se Kungsgatan 75 631 07 Eskilstuna ALS Minerals info@alvenius.se Hammarvägen 22 www.alvenius.se

943 36 Öjebyn

0911-65 800 ALS Minerals fax 0911-600 85 Hammarvägen 22 alspi.lab@alsglobal.com 943 36 Öjebyn www.alsglobal.com 0911-65 800 fax 0911-600 85 alspi.lab@alsglobal.com www.alsglobal.com

44

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

0511-202 20 Atlas Copco fax 0511-120 26 Mining and Rock Excavation info@arinox.se Technique Sweden www.arinox.se

105 23 Stockholm

020-78 44 55 Begner Agenturer AB Kasengården 4 kundtjanst.mr@ 791se.atlascopco.com 40 Falun 023-160 20 www.atlascopco.se www.begneragenturer.se info@begneragenturer.se Bergsskolan

Box 173, 682 24 Filipstad

Carbomax 0590-162 60AB Saltängsvägen 7, 721 32 Västerås fax 0590-162 99 08-454 65 60 info@bergsskolan.se fax 08-796 06 36 www.bergsskolan.se info@carbomax.se www.carbomax.se

Carbomax Saltängsvägen 7, 721 32 Västerås Cavotec Sverige 08-454 65 60 5 Fagerstagatan fax 08-796 06 36 163 53 Spånga info@carbomax.se 08-556 522 00 www.carbomax.se fax 08-556 522 22 info@cavotec.se www.cavotec.com

Cavotec Sverige Fagerstagatan 5 163 53 Spånga 08-556 522 00 fax 08-556 522 22 ContiTech Scandinavia info@cavotec.se Box 38, 164 93 Kista www.cavotec.com 08-444 13 30 fax 08-750 55 66 ContiTech Scandinavia info@contitech.se Box 38, 164 93 Kista www.contitech.se

08-444 13 30 fax 08-750 55 66 E. Sabel Box 841 info@contitech.se 531 18 Lidköping www.contitech.se 0510-54 77 30 info@sabel.se E. Sabel www.sabel.se Box 841

531 18 Lidköping Entech 77 30 0510-54 Box 1066, Metallgatan 27 info@sabel.se 262 21 Ängelholm www.sabel.se

0431-44 99 80 fax 0431-44 99 81 Entech info@entech.se Box 1066, Metallgatan 27 www.entech.se

262 21 Ängelholm 0431-44 Envicom99 80 fax 0431-44 99 815 Skogsklintsvägen info@entech.se 451 90 Uddevalla www.entech.se 070-328 76 76

info@envicomab.com www.envicomab.com

Envicom Skogsklintsvägen 5 451 90 Uddevalla 070-328 76 76 info@envicomab.com Epiroc Sweden AB www.envicomab.com 105 23 Stockholm 020-78 44 55

EPC Sverige www.epiroc.com/se Hugelsta 635 Eskilstuna EPC02 Sverige 016-13 90 77 Hugelsta fax 87 10 635016-12 02 Eskilstuna 016-13 90 77 www.epc-groupe.se fax 016-12 87 10

www.epc-groupe.se Eurotherm Mobilvägen 10 Eurotherm 223 62 Lund Mobilvägen 10 010-478 18 55 223 62 Lund sven-inge.gullstrand@ 010-478 18 55 schneider-electric.com sven-inge.gullstrand@ www.eurotherm.se schneider-electric.com www.eurotherm.se

Ferrox 712 82 Grythyttan Ferrox 0591-143 55 712 82 Grythyttan fax 0591-142 0591-143 55 64 hq@ferrox.com fax 0591-142 64 www.ferrox.com hq@ferrox.com www.ferrox.com

Fogmaker International Box 8005, 350 08 Växjö 0470-79 98 80 fax 0470-79 98 89 info@fogmaker.com www.fogmaker.com Gruvteknik Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika 0240-374 95, 070-637 36 29 070-744 56 66 lager: 0240-370 01 fax 0240-376 58 info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com

Metso Sweden Terminalsgatan 2 231 32 Trelleborg 0410-525 00 fax 0410-526 07 minerals.info.se@metso.com www.metso.com Mikron Box 1307, 172 26 Sundbyberg 08-564 821 40 fax 08-564 821 41 mail@mikron.se www.mikron.se

Harald Pihl Box 7387, 187 15 Täby 08-731 56 00 www.haraldpihl.se

Mobil Elteknik Sverige Lovisebergsvägen 13 141 32 Huddinge info@mets.nu www.mets.nu

Höganäs Bjuf Box 502, 267 25 Bjuv 042-855 00 fax 042-855 66 steel@hoganasbjuf.se www.hoganasbjuf.com

Morgårdshammar Nya Ågatan 23 777 50 Smedjebacken 0240-66 85 00 fax 0240-66 85 01 www.morgardshammar.se

Indesko Box 26154, 100 41 Stockholm 08-10 09 70 fax 08-796 79 30

MS Analytical Timmervägen 15, 923 41 Stensele 070-608 61 30 tony.okvist@msanalytical.net www.msanalytical.net

Kemira Kemi AB Industrigatan 83 251 09 Helsingborg www.kemira.com josef.ostman@kemira.com 042-17 13 32 Kerneos Nordic Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 880 20 fax 08-590 880 25 nordic@kerneos.com www.kerneos.com Labtium Poikajuntintie 34 FI-99600 Sodankylä, Finland +358 (0)40 080 7935 heikki.niskavaara@labitum.fi www.labtium.fi Lhoist Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 328 20 staffan.fors@lhoist.com www.lhoist.com Lifa AB Zettergrens Väg 8 791 77 Falun 023-790 560 www.lifa.se info@lifa.se Megamet Framtidsgatan 4 262 73 Ängelholm 0431-44 94 80 fax 0431-44 94 88 info@megamet.se www.megamet.se

Nordkalk Box 901, 731 29 Köping info@nordkalk.com www.nordkalk.se erik.degerstedt@nordkalk.com 010-476 26 66 073-920 53 70 jan.olars@nordkalk.com 010-476 25 81 073-920 16 76 OJ:s Vågsystem Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand 0247-136 57 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se RHI Refractories Nord Brovägen 9, 182 76 Stocksund 08-514 822 40 fax 08-514 822 50 nord@rhi-ag.com www.rhi-ag.com Rubber Company (huvudkontor) Box 17, 186 21 Vallentuna 08-514 305 70 fax 08-514 305 99 rubber@rubberco.se www.rubberco.se Rubber Company (norr) Mätarvägen 15, 901 33 Umeå 090-71 55 80 fax 090-71 55 90 rubber.umea@rubberco.se Rubber Company (syd) Blockvägen 7, 352 45 Växjö 0470-70 72 50 fax 0470-70 72 60 rubber.vaxjo@rubberco.se

Rubber Company (mitt) Marinvägen 3, 856 33 Sundsvall 060-64 63 90 fax 060-61 84 40 rubber.sundsvall@rubberco.se

Swerea MEFOS Box 812, 971 25 Luleå 0920-20 19 00 mefos@swerea.se www.swerea.se/mefos

Rubber Company (väst) Östanvindsgatan 21 652 21 Karlstad 054-85 33 10 fax 054-87 45 06 rubber.karlstad@rubberco.se

T Knutsson Box 50207 202 12 Malmö info@tknutsson.se www.tknutsson.se

S-E-G Svenska Box 11143, 161 11 Bromma 08-764 74 00 fax 08-764 75 00 info.svenska@s-e-g.se www.s-e-g.se Sarlin Furnaces Regattagatan 13 723 48 Västerås 021-10 98 00 fax 021-12 37 45 info@sarlin.se www.sarlin.se Scandia Maskin Industrivägen 1, 449 44 Nol Skandinaviska Titania Box 1135, 183 11 Täby 08-758 42 50 fax 08-768 81 68 gunnar.franzen@ skandinaviskatitania.se www.skandinaviskatitania.se SMA Mineral Box 329, 682 27 Filipstad 0590-164 00 sma@smamineral.com Sulzer Pumps Sweden 010-130 15 00 info.sweden@sulzer.com www.sulzer.com/sweden Försäljning: Broby, Mölndal, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Nordmaling, Piteå.

Service: Malmö, Göteborg, Vadstena, Karlstad, Stockholm Superior Graphite Box 13000, 850 13 Sundsvall 060-13 40 55 070-686 50 13 fax 060-13 41 28 mlind@superiorgraphite.com www.superiorgraphite.com Swedish Diamondtool Consulting AB Skarpskyttevägen 6 713 32 Nora 0587-126 20 www.sdcab.se sdcab@sdcab.se Swerea KIMAB Box 7047 167 07 Kista 08-440 48 00 kimab@swerea.se www.swerea.se/kimab

Thermalloys Brändavägen, 795 32 Rättvik 0248-125 77 fax 0248-137 85 info@thermalloys.com www.thermalloys.com Tuna Teknik Stationsvägen 18 184 50 Åkersberga 08-540 870 10 fax 08-540 215 60 info@tunateknik.se www.tunateknik.se UHT Uvån Hagfors Teknologi Kistagången 2, 164 40 Kista 08-622 08 80 www.uht.se Vargön Alloys 468 80Vargön 0521-27 73 00 fax 0521-22 37 43 email@vargonalloys.com Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna Klosterängsvägen 11 A 226 47 Lund Vretenvägen 13 171 54 Solna 054-17 75 45 magnus.nilsson@vaing.se www.vaing.se Xylem Water Solutions Sweden Flygt-pumpar www.xyleminc.com/se Gesällvägen 33 174 87 Sundbyberg 08-475 67 00 fax 08-475 69 70 Timmervägen 6 857 53 Sundsvall 060-700 43 10 fax 060-10 24 91 Torpslingan 17 973 47 Luleå 0920-27 43 00 fax 0920-189 99 Box 822 982 38 Gällivare 010-603 50 00 fax 0970-662 00

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

45

Produktregister Analyser ALS Minerals MS Analytical

Diamantborrutrustning Epic Sweden AB Lifa AB

Arbetsvalsar T Knutsson

Dimensionsmätning ABB Force Measurement

Automatfilter för rå- och kylvatten

Dolomit Lhoist SMA Mineral

Automation ABB Metals and Mining Eurotherm UHT, Uvån Hagfors Teknologi Avvattningsutrustning Metso Sweden Xylem Water Solutions Sweden Band- och rulltransportörer Metso Sweden Banddragmätare ABB Force Measurement Banddragmätare i slinglyftar (Looper Tensiometers) ABB Force Measurement Bandningsmaskiner (Böhl) Tuna Teknik Bandtillbehör ContiTech Scandinavia Metso Sweden Bandtransportörer Metso Sweden S-E-G Svenska Bandvågar OJ:s Vågsystem S-E-G Svenska Bergborrutrustning Epic Sweden AB Lifa AB Bergborrverktyg Epic Sweden AB Lifa AB

Eldfast cement Kerneos Nordic T Knutsson

Gasbrännare Sarlin Furnaces Gjutgods Sarlin Furnaces Gjutgods (Ni-hard) E. Sabel Gjutlådeinfodring T Knutsson Gjutmassor T Knutsson

Eldfast installation Megamet

Gjutna valsar T Knutsson

Eldfast material Envicom Kerneos Nordic Megamet RHI Refractories Nord T Knutsson

Gjutrör T Knutsson

Eldfast murbruk och massor RHI Refractories Nord T Knutsson Eldfast tegel Höganäs Bjuf Eldfast tegel och lera Höganäs Bjuf Eldfasta produkter för skivtärningssystem Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Eldrivna gruvtruckar ABB Metals and Mining Elektriska drivutrustningar ABB Metals and Mining Eurotherm

Grafitelektroder Envicom Grafitprodukter Superior Graphite Granuleringsprocess UHT, Uvån Hagfors Teknologi Gruv- och anläggningsutrustning Metso Sweden Guides/inledare Morgårdshammar

Elektromagnetiska bromsar ABB Metals and Mining

Diamantborrkronor Epic Sweden AB

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

Kabel Mobil Elteknik Sverige

Kalk Lhoist Nordkalk

Bindningsmaskiner Sarlin Furnaces

Bullermätning/-utredning Vibroakustik Sverige CFC- och grafitfixturer T Knutsson

Isoleringstegel Höganäs Bjuf T Knutsson

Godsslang Rubber Company

Gummiprodukter ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Brännare Thermalloys

Isoleringsmaterial Höganäs Bjuf T Knutsson

Kabelvindor Cavotec Sverige

Elektriska ugnar Sarlin Furnaces

Ferrokisel Vargön Alloys

Industriugnar Sarlin Furnaces

Glasfiberväv T Knutsson

Bildanalys Mikron

Bränd kalk Lhoist Nordkalk SMA Mineral

Induktiva omrörare för skänkugnar och stränggjutning ABB Metals and Mining

Glasfiberprodukter T Knutsson

Gummiduk Rubber Company

Elektromagnetiska omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB Metals and Mining

Induktionsugnar (SMS Elotherm) Tuna Teknik

Kabel för rörliga maskiner, upp till 240 mm²/ 400–24 000 volt Cavotec Sverige

Elektriska element Sarlin Furnaces

Bränd dolomit Lhoist

46

Drivsystem, komponenter Morgårdshammar

Gasarmatur Sarlin Furnaces

Hasplar (Soprem) Tuna Teknik Hydraulsystem, komponenter Morgårdshammar Hårdhetsmätning Mikron AB (Qness)

Kalksten Lhoist Nordkalk SMA Mineral Kallvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Kant-/mittlägesmätning (Millmate Strip Scanner) ABB Force Measurement Kemikalier Kemira Kemi AB Keramiska fibermaterial T Knutsson Kombinerade dragbänkar (SMS group) Tuna Teknik Konkrossar Scandia Maskin Kontaktdon Mobil Elteknik Sverige Kontaktdon 20–660 ampere/ 400–25 000 volt Cavotec Sverige

Ferrokrom Vargön Alloys

Hårdmetallvalsar (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik

Ferrolegeringar Skandinaviska Titania

Häggloader, grävarmslastare Epic Sweden AB

Kross Scandia Maskin

Ferrosvavel Indesko

Härdanläggningar Sarlin Furnaces

Krosskopa Scandia Maskin Produktregister

Flusspat Indesko

Kopparlegeringar Harald Pihl

Krossutrustning Metso Sweden

Mischmetall Skandinaviska Titania

Påläggssvetsning (Capilla) Tuna Teknik

Kvarnar Metso Sweden

Mobila band Scandia Maskin

Kvarnfoder Metso Sweden

Muffelrör/-ugnar Sarlin Furnaces

Radiostyrningar Cavotec Sverige Rent järn (armcojärn) Arinox

Kvarnfoder (Ni-hard) E. Sabel

Mätinstrument för valsverk ABB Force Measurement

Kväverening Veolia Water Technologies Kärnborrutrustning Epic Sweden AB Labbsiktar Scandia Maskin Labbutrustning Scandia Maskin Laboratorier MS Analytical Lastmaskiner och truckar Epic Sweden AB

Mätsystem Begner Agenturer AB Ni-Hard gjutgods E. Sabel Nickellegeringar Harald Pihl Tuna Teknik ”Eupar” Nödduschar Epic Sweden AB Omrörare Sulzer Pumps Sweden

Legeringar (Enpar) Tuna Teknik

Omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB Metals and Mining

Lok Epic Sweden AB

Oxygenlansar (Daiwa) Skandinaviska Titania

Lok, Industry Morgårdshammar

Oxygenlansar (Trefimet) Envicom

Magnesit RHI Refractories Nord

Oxygenlasrar T Knutsson

Magnesit- och krommagnesittegel Höganäs Bjuf

Pillow Block-lastceller ABB Force Measurement

Malkulor – gjutna, högkromlegerade Arinox Malkulor – smidda, härdade (GSI Lucchini) Arinox Manganslitgods Metso Sweden Scandia Maskin Maskiner Metso Sweden Scandia Maskin Massflödesmätare S-E-G Svenska Materialhantering Metso Sweden Materialprovningsutrustning (Buehler) Mikron Mekaniska och hydrauliska pressar (SMS group) Tuna Teknik Mineralberedningsutrustning Metso Sweden

Planhetsmätning ABB Force Measurement

Reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin

Rikt- och kapmaskiner Tuna Teknik

Slamhantering Metso Sweden

Riktmaskiner för stång, rör, profil (SMS group) Tuna Teknik

Slit- och reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin Slitgods Metso Sweden

Riktrullar (Witels-Albert) Tuna Teknik Rullar Scandia Maskin Rökgasrening Lhoist Rör – slitdetaljer E. Sabel Rörkapmaskiner Tuna Teknik

Släckt kalk Nordkalk

Rörsystem Alvenius Industrier

Smidda valsar T Knutsson

Segjärnvalsar T Knutsson

Smidespressar (SMS group) Tuna Teknik

Service Metso Sweden

Service för kraftmätning och planhetsmätning ABB Force Measurement

Pressductor-produkter ABB Force Measurement

Siktar Metso Sweden Scandia Maskin

Pumpar Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden

Slitgummi Metso Sweden Scandia Maskin Slitgummi och slitelement av gummi för stup, godsfickor ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Platt- och profilvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik

Provberedning MS Analytical

Slaggbildare Kerneos Nordic Slagkross Metso Sweden Scandia Maskin

Planhetsmätning och -reglering i varma valsverk ABB Force Measurement

Processutrustning för industrin ABB Metals and Mining Begner Agenturer AB

Skänkvärmare T Knutsson

Retortrar och crackers Sarlin Furnaces

Service av pumpar, omrörare, mixers och annan roterande utrustning Sulzer Pumps Sweden

Process- och produktionsstyrning ABB Metals and Mining Eurotherm UHT, Uvån Hagfors Teknologi

Skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson Thermalloys

Siktduk och siktelement av gummi Metso Sweden Siktmedia Metso Sweden Scandia Maskin Skalsvarvar (SMS group) Tuna Teknik Skivtärningssystem Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord T Knutsson

Smidesvärmning Tuna Teknik Specialstål Arinox Spolstenar RHI Refractories Nord Sprutmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Sprängämnen och tillbehör EPC Sverige Stampmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Stoppare Höganäs Bjuf T Knutsson Stressometer – system ABB Force Measurement Strålningsrör T Knutsson Thermalloys Stränggjutningsförnödenheter Höganäs Bjuf T Knutsson

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

47

Stumsvetsmaskiner (Strecker) Tuna Teknik Styr- och reglersystem ABB Metals and Mining Eurotherm Styr- och reglersystem för pumpar och mixers Eurotherm Sulzer Pumps Sweden Styr- och reglersystem för ugnar Eurotherm Sarlin Furnaces

Titan Harald Pihl Tjockleksmätare för processlinjer ABB Force Measurement Tjockleksmätare för valsverk ABB Force Measurement Toppslagg Indesko Kerneos Nordic Torrmassor T Knutsson

Stål- och valsverk Morgårdshammar

Transmission Rubber Company

Stålrör Alvenius Industrier

Transportband Metso Sweden Rubber Company Scandia Maskin

Stödvalsar T Knutsson Svetsmaterial (Capilla) Tuna Teknik Syrgaslansar T Knutsson Syrgaslansar (Daiwa) Skandinaviska Titania Termoelement Sarlin Furnaces Termoelement – skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson

Transportband av gummi och PVC ContiTech Scandinavia Metso Sweden Transportörer Metso Sweden Tråd, PU Scandia Maskin Tråddragerimaskiner (Mario Frigerio) Tuna Teknik Trådriktapparater (Witels-Albert) Tuna Teknik

Ugnar Entech Mikron Sarlin Furnaces T Knutsson Begner Agenturer AB Ugnar – tillverkning, service och underhåll Sarlin Furnaces Ugnsberäkningar/ -konstruktioner Sarlin Furnaces Ugnsreparationer Entech Underhållsteknik Morgårdshammar Underhållsteknik (kalibrering) Eurotherm Uppkolningsmedel (Desulco) Superior Graphite Valsar för kallvalsverk T Knutsson Valsar för varmoch kallvalsverk T Knutsson Valsar för varmoch kallvalsverk (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik Valsar för varmvalsverk T Knutsson

Valskraftmätning ABB Force Measurement Varmvals Tuna Teknik Vattenrening Kemira Kemi AB Vattenhantering Alvenius Industrier Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Ventilationsutrustning Epic Sweden AB Swedfan International Ventiler Metso Sweden Vibrationsmätning Vibroakustik Sverige Vågar S-E-G Svenska Värmebehandlingsugnar Entech Sarlin Furnaces T Knutsson Värmebeständigt stålgjutgods och ugnsrullar T Knutsson Värmningsutrustning för skänkar, gjutlådor och konverter Sarlin Furnaces

Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin Analyser ALS Minerals Labtium MS Analytical Analytiska referensmaterial Swerea KIMAB Bergutbildning och materialprovning

Optimering av konvalsslipning i klusterverk ABB Force Measurement

Slamhantering Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

Legeringar Swerea KIMAB

Planhetsreglering/ stressometer ABB Force Measurement

Speciallegeringar Swerea KIMAB

Material- och ytanalys Swerea KIMAB

Eldfast material Envicom

Metallografi, energi, kvalitet och miljö Swerea KIMAB

Energi och miljö Swerea MEFOS

Metallurgi Swerea MEFOS

Geoundersökningar

Mineralteknik Netanalys ABB Metals and Mining

Kalibreringstjänster Eurotherm Kraft-, dragoch dimensionsmätning ABB Force Measurement

48

Kväverening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

Omrörning Sulzer Pumps Sweden

Process och produktionsstyrning ABB Metals and Mining Eurotherm Swerea KIMAB Swerea MEFOS Processoptimering valsverk Morgårdshammar Pumpning Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Rådgivning Svetsansvarig i Sverige

Spårkalibrering Morgårdshammar Stål- och valsverk ABB Metals and Mining Swerea MEFOS Utbildning Svetsansvarig i Sverige Valsverksteknik Morgårdshammar Vattenrening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

A WIRTGEN GROUP COMPANY

138 dagar kvar!

EVOLUTION AVNedräkningen INNOVATION. har börjat.

EVO-LINE FRÅN KLEEMANN

Slitskydd CWMT levererar material och slitskyddad utrustning.

Vårt underhållsprogram ger sliten utrustning nytt liv och förhindrar fortsatt påverkan av: • Slitage • Nötning • Slag • Kavitation • Korrosion • Kemikalieangrepp

Träffa CWMT på: Euro Mine Expo Skellefteå 12 – 14 juni Copper Hall - 208

Mer information: www.cwmt.se Kontakt: 0563-60 000, info@cwmt.se

Välkommen till BHV:s spektakulära galamiddag den 27 januari 2018.

Vi ses i Örebro på Hindersmässan!

EVO

DET HANDLAR OM EVOLUTION. Kraven på mobila krossar och siktar i entreprenadbranschen är hög: maximalt resultat matchas med kostnadseffektiv drift i alla dess tillämpningar.

Detta är exakt vad KLEEMANN EVO-Line maskiner representerar. Tack vare innovativa lösningar, såsom ett avancerat materialflödeskoncept, kontinuerligt styrsystem, enastående säkerhetskoncept och många fler. KLEEMAN s EVO-Line mobila käftkrossar, slagkrossar och konkrossar levererar i prestanda, effektivitet och mångsidighet. Framsteg kräver innovation - KLEEMANN EVO-Line. www.wirtgen-group.com/sweden

CW Materialteknik AB

www.bhvonline.se WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018

49

New Era in Bulk Material Handling

Se annonsen på sidan 59 i Bergsma

Ändra antalet dagar från 101 till 71 d

Northern Industry - Pohjoinen Teollisuus Oulu, 23.–24.5.2018 Find us at 510

roxon.fi

Leading provider of analytical geochemistry services Services offered: › Sample preparation and full analytical capabilities. › Seamless and secure access to data via Webtrieve™ and CoreViewer™ with fully integrated core photography and hyperspectral mineralogy services. › Core logging, core photography, core cutting, secure core storage, full sample prep, specific gravity analysis and Au by LeachWELLTM. › Sample transfer to our full service hub lab for Europe

Kellve arbetar tillsammans kunderna genom Kellve levererat mer än 19 000med bandtransportörer &har MENA in Loughrea, Ireland. hela processen från projektering till för övertagande sedan 1957 till materialhanteringslösningar bulkmaterial. och erfarenheten från leverans av Area.

ALSanvänder - Geochemistry operates four labs in the Nordic Vi arbetar tillsammans med kunderna genom hela processen 19 000 bandtransportörer sedan 1957. från till övertagande av genom anläggningen.

Kellveprojektering arbetar tillsammans med kunderna hela processen från 0512-300 projektering till övertagande www.kellve.com 200 ochALS använder erfarenheten från leverans av Piteå, Sweden ALS Outokumpu, Finland 19 000 bandtransportörer sedan 1957. +46 (0)911 65800 +358 (0)50 415 28 12 Kellve arbetar tillsammans med kunderna genom www.kellve.com 0512-300 200 alspi.lab@alsglobal.com alsot.lab@alsglobal.com

hela processen från projektering till övertagande ALS Malå, Sweden ALS Sodankylä, Finland och från leverans +46använder 70 565 4728 erfarenheten +358 (0)50 570 71 41 av 19alsms.lab@alsglobal.com 000 bandtransportörer sedan 1957. alsm.sodankyla@alsglobal.com

www.kellve.com

0512-300 200

alsglobal.com/geochemistry

50 46

BE RG SM A N N E N 2 , 2 018 N O R D I C S T E E L & M I N I N G 2 , 2 0 17

Välkommen till

Quality Days Scandinavia 12-13 juni 2018 Seminarium inom kvalitet och mätsystem för stål- och metallindustrin

Quality Alliance har anordnat Quality Days runt om i världen i över 10 år och kommer nu att arrangera ett 2-dagars seminarium i Sverige för första gången. Seminariet riktar sig till kvalitets- process- och produktionsansvariga/utvecklare för platt stål- och metallindustri.

Lyssna på 9 presentationer om Industry 4.0, olika mätsystem, styrsystem och kvalitetssystem specifikt för platt stål- och aluminiumproduktion

Möjlighet till individuella diskussioner med företagen Möjlighet till nätverkande med medlemsföretagen och kollegor i branschen

09:30 10:15 10:30 11:15 12:15 13:15 14:15 15:15 15:45 16:45 17:45 19:00

08:00 08:30 09:30 10:30 11:00 12:00 12:15 13:15 15:00

June 12th, 2018

Register / Fika sponsored / Conference room Opening / Official Welcome Quinlogic: QES – An Industry 4.0 Compliant Quality Assurance Solution EMG: Your partner for innovative solutions – today focusing on online measurement of material characteristics (EMG IMPOC) and oil layer thickness (EMG SOLID®) Lunch break sponsored Mesacon: Quality control solutions for slitting, cutting and rolling lines Shapeline: Optical flatness measurement from hot rolling to finishing Fika sponsored / Conference room LDV: Velemeter® for non-contact speed and length measurement in cold mill environment and iLUX Lighting Systems® for visual surface inspection in processing lines Pauly: AGC-interdiciplinary challenges on Rolling Mills for better quality End of seminars for the day Dinner sponsored

June 13th, 2018

Coffee/tea, Re-Opening Ametek Surface Vision: Metals Automatic Surface Inspection Systems Update Quinlogic: PDW – Production Data Warehouse. The Prerequisite of any Data Driven Quality Assurance Solution in Rolling Mills Fika sponsored / Conference room Duma Bandzink: Further Development of Integrated Solutions for Galvanizing and Strip Oiling Final discussions, thanksgiving and goodbye Lunch break sponsored Individual discussions The Quality Day closes

Seminariet med material och förtäring (fika, luncher och middag) är kostnadsfritt. Vi vill gärna se dig som gäst!

Platsen är i närheten av Arlanda (ej bestämd än) lättillgänglig med bil, tåg och flyg.

Antalet platser är begränsat.

För mer detaljer och intresseanmälan, skicka ett mail till: marketing@shapeline.com Alternativt ring någon av arrangörerna: Shapeline Pär Kierkegaard, 0705-492013 Indupart Jan Höglund, 0702-807979 Brink consulting OY Anders Brink, +358 9 505 5200

Välkomna!

Pos idning B

Returadress: PressData, Box 610, 832 23 Frösön

Atlas Copco Gruvoch bergbrytning har blivit Epiroc. Så här stor är förändringen:

ANNONS 1,9 x 0,6 cm

52

Namnbytet påverkar faktiskt inte alls dig som kund – alla tidigare avtal gäller och våra produkter är desamma. Vad som däremot är annorlunda är hur vi, som ett nytt och ännu mer fokuserat bolag kan koncentrera oss helhjärtat på att leverera lösningarna du behöver för att lyckas idag och teknologin för att leda imorgon. Läs mer på epiroc2018.se