Bergsmannen 2018 03

BERGSMANNEN STÅL | METALL | GRUV | BERG | MINERAL

RÖNNSKÄR VÄRLDSLEDANDE

på elektronikåtervinning

ZINKGRUVAN MINING utvecklas i takt med tiden

FOSSILA FÄRDPLANER LÄMNADE TILL REGERINGEN

GODA TIDER FÖR GRUVBOLAGEN – LKAB OCH BOLIDEN PÅ VÄG FRAMÅT

ÅRGÅNG 202 NR 3 2018

aktuellt | intervjuer | inköpsguiden

ANNONS Söker du en långvarig relation?

Våra pumpar är gjorda för att hålla.

Det är detaljerna som räknas.

Det krävs en hel del av pumparna inom gruvdrift och ballastproduktion. Att upprätthålla en balans mellan en hållbar verksamhet och en optimerad lönsam prestanda är ingen lätt uppgift. Våra pumpar må vara robusta och tunga, men det är de noggrant genomtänkta detaljerna som hjälper dig att säkerställa långvarig prestanda över hela produktens livscykel.

Slitstarka materialval och en modulär, underhållsvänlig design är bara några funktioner som bidrar till att maximera driftstiden och upprätthålla processkvaliteten. Idag och långt in i framtiden.

2

Läs mer på metso.com/pumps #detailsmatter

INNEHÅLL

NR 3 2018

4 Inledare: Meeting point mining …

6 Aktuellt 16 På gång 18 Intervju: Jan Moström, vd LKAB. Bergtagen ingenjör siktar mot framtiden.

23 Intervju: Lena Abrahamsson, ny ordförande Georange

26 Boliden i backspegeln Samtal med Lennart Evrell, avgående vd för Boliden efter drygt tio år.

30 Smältverket Rönnskär – världsledande på elektronikåtervinning.

32 Metallpriser, kolumn av Anton Löf.

34 Ny smart styrning klarar ökade krav på kväverening. Veolia Water Technologies.

36 Zinkgruvan Mining utvecklas i takt med tiden.

38 Framtidsinriktad leverantör av kalkprodukter tar nästa steg. SMA Mineral.

40 Jernkontorets annaler 44 Svemin 46 Bergsbladet 50 KTH 52 Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin. Inköpsguide.

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

3

Inledare

BERGSMANNEN Magasinets årgång: 202

Meeting point mining …

Under tre magiska dagar (12–14) i juni kommer Skellefteå att vara den självklara mötesplatsen för den svenska och internationella gruvindustrin, när Euro Mine Expo 2018 arrangeras. På agendan står en bred och djup konferens med ett fyrtiotal välrenommerade föreläsare. Missa till exempel inte tisdagens konferensöppning med Mikael Staffas, vd för Boliden och Mikael Damberg, närings- och innovationsminister. Women in mining är ett högintressant seminarium på onsdagen och på torsdagen lägger Jan Moström ut texten kring framtidens LKAB. Missa inte heller att läsa intervjun med Jan Moström i detta nummer av Bergsmannen.

Besök utställningen och nosa på en rad av nya teknikprodukter – från ficksmå mätinstrument till gigantiska gruvmaskiner. Under utställningsdagarna pågår Exhibitor Innovation Forum där de utställande företagen passar på att berätta om sina senaste tekniska landvinningar. Tisdag förmiddag ägnas åt field trips. Ett säkert kort är att besöka Björkdalsgruvan som under årets första kvartal levererade en rekordintäkt till ägarna Mandalay Resources. Det första kvartalet 2018 var det bästa kvartalet, ekonomiskt sett, sedan Mandalay förvärvade gruvan 2014. Orsaken till den stora intäkten var försäljningen av rekordproduktionen av guld under det fjärde kvartalet 2017. Totalt producerade gruvan 685,3 kg guld under det fjärde kvartalet 2017. Under första kvartalet i år stannade produktionen av guld vid 395,5 kilo.

Gruvindustrin är riktigt på frammarsch. LKAB slog produktionsrekord – 7,3 Mt – under första kvartalet i år och till sommaren öppnar Kaunis Iron, Pajala, järnmalmsgruvan igen. Det som oroar inför gruvstarten är bristen på arbetskraft, som är stor i hela Norrbottens län. Möjligheterna till arbete finns i Pajala. Ett budskap som kan skickas ut över hela landet.

Det är inte bara gruvnäringen som rör sig i den uppåtgående spiralen. Även stålindustrin rör på sig uppåt. Under april månad uppgick stålproduktionen till 453 000 ton, vilket är en uppgång med två procent jämfört med motsvarande månad 2017.

Produktionsstatistiken sammanställs av uppgifter från elva svenska ståltillverkare.

Till sist: all nödvändig information om Euro Mine Expo 2018 finns i mässtidningen som följer med denna utgåva av Bergsmannen. Det är bara att anmäla sig och börja boka biljetter …

Nästa utgåva av Bergsmannen med Jernkontorets annaler utkommer den 7 september. Väl mött då!

Det är inte bara gruvnäringen som rör sig i den uppåtgående spiralen. Även stålindustrin rör på sig uppåt.

Ansvarig utgivare Anders Forsström Publisher & Annonschef Richard Svensk, 070-890 05 67 richard@kontaktmedia.se Chefredaktör Anders Ström anders@andersstrom.se Art Director Jessica Nyström jessica@dzign.se Tryck Exakta Print, Malmö Kundtjänst/prenumeration Pressdata 08-799 63 66 bergsmannen@pressdata.se Prenumeration Bergsmannen med Jernkontorets annaler utkommer med 7 nr per år inkl. den internationella publikationen Nordic Steel & Mining Review.

Helårsprenumeration Sverige: 395 kr.

Pren. två år: 695 kr.

Priser inkl. moms. Övriga Norden ett år: 625 kr. Övriga världen ett år: 650 kr.

Utgivare Bergsmannens Förlag AB Älggatan 7, 574 40 Vetlanda Bankgiro: 186-2077 ISSN: 0284–0448

BERGSMANNEN STÅL | METALL | GRUV | BERG | MINERAL

RÖNNSKÄR VÄRLDSLEDANDE

på elektronikåtervinning

ZINKGRUVAN MINING utvecklas i takt med tiden

FOSSILA FÄRDPLANER LÄMNADE TILL REGERINGEN

GODA TIDER FÖR GRUVBOLAGEN – LKAB OCH BOLIDEN PÅ VÄG FRAMÅT

ÅRGÅNG 202 NR 3 2018

aktuellt | intervjuer | inköpsguiden

Omslag Foto: Daniel Olausson.

Richard Svensk Anders Forsström www.bergsmannen.se

4

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Curious minds.

ANNONS

Curiosity has been a strong driver in the past.

It will continue to drive us in the future.

Ideas become solutions.

5

Aktuellt

Stålindustrin vill se permanenta undantag från USA-tullarna Den 1 maj meddelade Donald Trump att USA skjuter upp beslutet om tullar på stål och aluminium till den 1 juni. Den svenska stålindustrin vill se permanenta undantag för de 25-procentiga ståltullarna.

– Vi hoppas på, och räknar med, att få permanent undantag för EU och Sverige. USA behöver svenskt specialstål, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, i ett pressmeddelande från Jernkontoret.

President Donald Trump meddelade i mars att USA har för avsikt att införa tullar på stål och aluminium med 25 respektive 10 procent.

Beslutet väckte starka reaktioner, inte minst från EU-kommissionen, som diskuterar motåtgärder.

Flera länder undantogs tillfälligt från tullarna när de infördes, bland annat EU-länderna, och nytt beslut sköts fram till den 1 maj. Nu har beslutet skjutits upp ytterligare en månad.

– Vi behöver mer frihandel, inte mindre. Vi behöver ett besked om permanenta undantag, säger Bo-Erik Pers, vd för Jernkontoret.

Foto: Worldsteel/Gregor Schläger.

LKAB sätter produktionsrekord Med stabil produktion och ett fortsatt gynnsamt marknadsläge rapporterar LKAB ett starkt första kvartal. Nettoomsättningen uppgick till 6 227 (5 512) miljoner kronor och det underliggande resultatet förbättrades med 437 miljoner kronor och uppgick till 2 357 (1 920) miljoner kronor. Produktionen ökade och uppgick under kvartalet till 7,3 (7,2) Mt. Det är en ny rekordnivå för ett enskilt kvartal.

Leveranserna ökade något jämfört med motsvarande period föregående år och uppgick till 6,8 (6,6) Mt. LKAB:s strategi att maximera pelletsproduktionen ligger fast och av kvartalets totala leveranser utgjorde 84 procent pellets, meddelar det statligt ägda gruvbolaget i sin första kvartalsrapport för året.

Färdplaner för en fossilfri industri överlämnade till regeringen Den 25 april överlämnades nio färdplaner för fossilfri konkurrenskraft till regeringen.

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg och klimatminister och vice statsminister Isabella Lövin tog emot rapporterna som presenterade de olika branschernas egna planer för hur de ska kunna bli fossilfria eller klimatneutrala före 2045.

Initiativet Fossilfritt Sverige, där Svante Axelsson är nationell samordnare, har till uppgift att påskynda den svenska klimatomställningen och har bjudit in branscherna att skriva sina egna färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Ytterligare planer kommer att levereras i höst.

Syftet med färdplanerna är att synliggöra vilka 6

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

möjligheter klimatomställningen kan ha för branscherna och hur klimatutmaningen kan användas som en affärsmässig möjlighet för företagen, branscherna och Sverige som land.

Planerna identifierar även nödvändiga teknikskiften och eventuella hinder för branschernas omställning och presenterar förslag på hur dessa hinder kan undanröjas. Branscherna äger själva sina färdplaner och är ansvariga för de visioner, mål och hinderröjningsförslag som presenteras i planerna. Överlämnandet av färdplanerna presenterades i en debattartikel i Dagens Nyheter den 24 april.

Aktuella branscher Betongbranschen Bygg- och anläggningssektorn Cementbranschen Dagligvaruhandeln Flygbranschen Gruv- och mineralnäringen Skogsindustrin Stålindustrin Åkerinäringen

Påminnelse!

Välkommen till

Quality Days Scandinavia 12-13 juni 2018 Vi har bokat ett större seminarierum så det finns platser kvar!

Plats: Fantastiskt fina Runö möten och event, belägrat 40 min norr om Stockholm. Skärgårdsnära och hotellrum till specialpris! www.runo.se/konferens/ Seminariet med material och förtäring (fika, luncher och middag) är kostnadsfritt. Vi vill gärna se dig som gäst!

ANNONS

Seminarium inom kvalitet och mätsystem för stål- och metallindustrin

Quality Alliance har anordnat Quality Days runt om i världen i över 10 år och kommer nu att arrangera ett 2-dagars seminarium i Sverige för första gången. Seminariet riktar sig till kvalitets- process- och produktionsansvariga/utvecklare för platt stål- och metallindustri.

09:30 10:15 10:30 11:15 12:15 13:15 14:15 15:15 15:45 16:45 17:45 19:00

08:00 08:30 09:30 10:30 11:00 12:00 12:15 13:15 15:00

June 12th, 2018

Register / Fika sponsored / Conference room Opening / Official Welcome Quinlogic: QES – An Industry 4.0 Compliant Quality Assurance Solution EMG: Your partner for innovative solutions – today focusing on online measurement of material characteristics (EMG IMPOC) and oil layer thickness (EMG SOLID®) Lunch break sponsored Mesacon: Quality control solutions for slitting, cutting and rolling lines Shapeline: Optical flatness measurement from hot rolling to finishing Fika sponsored / Conference room LDV: Velemeter® for non-contact speed and length measurement in cold mill environment and iLUX Lighting Systems® for visual surface inspection in processing lines Pauly: AGC-interdiciplinary challenges on Rolling Mills for better quality End of seminars for the day Dinner sponsored

Möjlighet till individuella diskussioner med företagen

June 13th, 2018

Coffee/tea, Re-Opening Ametek Surface Vision: Metals Automatic Surface Inspection Systems Update Quinlogic: PDW – Production Data Warehouse. The Prerequisite of any Data Driven Quality Assurance Solution in Rolling Mills Fika sponsored / Conference room Duma Bandzink: Further Development of Integrated Solutions for Galvanizing and Strip Oiling Final discussions, thanksgiving and goodbye Lunch break sponsored Individual discussions The Quality Day closes

Lyssna på 9 presentationer om Industry 4.0, olika mätsystem, styrsystem och kvalitetssystem specifikt för platt stål- och aluminiumproduktion

7

Möjlighet till nätverkande med medlemsföretagen och kollegor i branschen

För bokning och fler detaljer maila: marketing@shapeline.com Alternativt ring oss på: Shapeline 013-4703000

Välkomna!

Aktuellt

Prevas digitaliserar med kamerasystem hos Outokumpu

Digitaliseringen med Prevas kamerasystem hjälper Outokumpu att smida medan järnet är varmt.

Automationsföretaget Prevas har tagit fram ett visionssystem för att processäkra och optimera valsningen av stora plåtar hos Outokumpu. Den digitala lösningen är enligt företaget skalbar och anpassningsbar till olika användningsområden och verksamheter där avancerad mätning används i kombination med kostnadseffektiv teknik. Vad gäller skalbarheten kan det till exempel gälla valsade plåtar på tre gånger fyra

meter. Med annan optik kan det lika väl handla om bara tre gånger fyra millimeter. Eller så lite som en mikrometer. Kamerasystemet hjälper operatören att optimera processen i realtid.

Genom att kombinera kamerateknik och matematik kvalitetssäkras valsningen. Fördelarna är, enligt Prevas, en snabbare hantering, mindre materialsvinn och lägre energiförbrukning.

Systemet har även väckt intresse inom annan industri: – Intresset för anpassade system av den här typen är stort inom många olika branscher, från stål- till livsmedelsindustri. Det finns egentligen inga gränser för vad vi kan göra, det är upp till kunden att bestämma vad systemet ska klara av, säger Martin Östberg, konsult på Prevas, i ett pressmeddelande från företaget.

Koppar av högre kvalitet i Aitik Tata Steel kan ta över europeisk stålverksamhet Indiska Tata Steel kan komma att ta en majoritetspost i den kombinerade europeiska stålverksamheten företaget har med ThyssenKrupp efter att det samägda bolaget har börsnoterats, rapporterar Finwire. Bolagen har sedan tidigare enats om att slå ihop respektive europeiska stålverksamheter under ett joint venture.

Företagen har olika visioner. ThyssenKrupp planerar en exit från stål medan Tata vill stanna kvar och växa, menade en källa enligt Reuters.

Det uppger VAfinans.se.

8

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Bolidens resultat för det första kvartalet i år slog analytikernas förväntningar med god marginal, skriver Nyhetsbyrån Direkt. En huvudförklaring är en stark kopparproduktion vid gruvorna med en hög kopparhalt i Aitik som positiv faktor. ”Anrikad volym var lägre än i det fjärde kvartalet men brytningen skedde i höghaltiga områden och kopparhalten uppgick till 0,36 (0,23) procent”, menar bolaget. Boliden har tidigare indikerat att brytningsplanerna under 2018 och 2019 ligger i områden som har en kopparhalt på 0,25 procent i genomsnitt.

Den anrikade volymen vid Aitik uppgick till 8,4 miljoner ton. Det är lägre än de 9,3 miljoner som anrikades samma kvartal i fjol och lägre än det fjärde kvartalets 10,1 miljoner ton. ”Jämfört med föregående år förbättrades utbytet, vilket i kombination med den höga kopparhalten ledde till ökad metallproduktion”, menar företaget.

Totalt uppgick gruvproduktionen av koppar till 36.900 ton under kvartalet. Det var 10 procent mer än väntat enligt SME Direkts prognossammanställning.

20 år med kvalitet -alt til pukkverk

Markedets mest effektive sikteverk i sin vektklasse - triple akslinger med slag fra 13 til 16mm - justerbar slagretning fra 30 til 60 grader - størst kapasitet for sortering av bærelagsmasse (20-120mm)

Total vekt ca 34,800 kg Transport mål; - lengde 16m - bredde 3m - høyde 3.4m

Powerscreen -

9

WARRIOR 2100 Kontakt Marius Torgersen tlf 977 40 007 - marius@scandiamaskin.no Scandia Maskin AS Tel (+47) 32 21 00 50

post@scandiamaskin.no

www.scandiamaskin.no

Aktuellt

Finskägda Outokumpu förvärvar Fagersta Stainless

Annika Strondl och Joakim Ålgårdh i Swerea KIMAB:s 3D-labb. Foto: Björn Tesch.

Sverige på gång när det gäller 3D-printning i metall Sverige börjar komma i kapp inom additiv tillverkning i metall, säger Annika Strondl som är gruppchef och koordinator för Svenska arenan för additiv tillverkning av metaller på forskningsinstitutet Swerea Kimab till Ny Teknik.

Institutet har i samarbete med en rad andra aktörer tagit fram en färdplan för snabb industrialisering av svensk 3D-printning i metall. ”Sverige har 25 procent av världsmarknaden för metallpulver. I det ligger ju en väldig potential, nu när processerna börjar bli så pass robusta och reproducerbara att det går att använda dem industriellt”, säger hon till tidningen.

Swerea Kimab erbjuder tjänster och kompetens inom 3D-printning, även kallad additiv tillverkning (Additive Manufacturing, AM). Med 3D-printning är det möjligt att tillverka ny komplex design och minska antalet produktionssteg.

Det kan bidra till kortare ledtider, bättre produktegenskaper och minskade kostnader.

10

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Användningen av 3D-printning förväntas öka exponentiellt och Swerea Kimab satsar stort på området. Institutet samarbetar med industri och akademi för att utveckla och industrialisera additiv tillverkning, när det gäller material och produkt- och processutveckling.

För att underlätta materialutveckling för material i pulverbädd med eletronstråle (PFBEB) har Swerea Kimab utvecklat och installerat en ny mindre byggtank. Genom att använda den kan man minimera materialåtgången.

Något enstaka kilo räcker för att kunna undersöka printbarheten av materialet. Det ger möjlighet till effektivare och billigare tester.

Swerea Kimab kan på det sättet på kort tid ta ett material hela vägen från materialmodellering och tillverkning av pulvret till tillverkning i 3D: – Vi har alltså hela kedjan för att ta ett material från idéstadium till färdig produkt, menar Joakim Ålgårdh, senior forskare vid Swerea Kimab.

Outokumpu och Sandvik har tecknat ett avtal om att det finskägda företaget ska förvärva Fagersta Stainless, skriver Fagersta-Posten. Företaget ägs i dag till lika delar av Outokumpu och Sandvik Materials Technology.

Fagersta Stainless är en global aktör med fokus på rostfri valstråd och dragen tråd.

Under 2017 var företagets intäkter omkring 150 miljoner euro och leveranserna av rostfritt stål uppgick till 52 000 ton. Fagerstas produktsortiment kompletterar Outokumpus ASR-trådverk i Sheffield, Storbritannien, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Outokumpu räknar med att fortsätta att utveckla båda enheterna.

Köpeskillingen uppgår till 18 miljoner euro. Transaktionen slutförs i två steg där Outokumpus ägarandel ökar till 90 procent i slutet av juni 2018 och till 100 procent i slutet av 2019.

Trådläggare i trådvalsverk. Fagersta Stainless AB. Foto: Stig-Göran Nilsson/Jernkontoret.

Atlas Copco Gruvoch bergbrytning har blivit Epiroc. Så här stor är förändringen:

ANNONS 1,9 x 0,6 cm

Namnbytet påverkar faktiskt inte alls dig som kund – alla tidigare avtal gäller och våra produkter är desamma. Vad som däremot är annorlunda är hur vi, som ett nytt och ännu mer fokuserat bolag kan koncentrera oss helhjärtat på att leverera lösningarna du behöver för att lyckas idag och teknologin för att leda imorgon. Läs mer på epiroc2018.se

11

Aktuellt

Silvergruveprojektet i finska Sotkamo fullt finansierat Första kvartalets viktigaste händelse för Sotkamo silver var färdigställandet av Silvergruveprojektets och koncernens slutliga finansiering, menar företagets vd, Timo Lindborg. Finansieringspaketet uppgår till 474 miljoner kronor. Markarbetena kring anrikningsverket och omgivningarna pågår för fullt, även i sandmagasinområdena. Bygget ska vara rest i juni och produktionsbyggnaden planeras att bli färdigt i augusti. Därefter genomförs installation av processutrustning och maskineri.

Företaget har i början av det här året träffat ett avtal med Outotec (Finland) om leverans av kvarnkretsen till Silvergruvan. Överenskommelsen innebär att kvarnarna som ingår i kvarnkretsen levereras under hösten 2018. Kvarnarna har normalt en kapacitet på 450 000 ton malm per år.

Sotkamo Silver äger mineralfyndigheter, som innehåller silver och guld i Finland och zink och guld i Norge. Bolagets huvudprojekt är Silvergruveprojektet i Sotkamo kommun i Finland. Företaget redovisar en vinst för det första kvartalet.

EU-godkännande gör ArcelorMittal till världens största stålföretag

Foto: ArcelorMittal/Preferens.

12

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Måndagen den 30 april godkände EU-kommissionen ArcelorMittals köp av det italienska stålbolaget Ilva, rapporterar Nyhetsbyrån Direkt. Därmed blir det franska företaget Europas största ståltillverkare. Ett villkor för att affären ska gå igenom är dock att ArcelorMittal säljer ett antal stålverk i Europa till en eller flera konkurrenter.

I början av maj meddelade TT dessutom att ArcelorMittals vinst under första kvartalet ökade oväntat mycket efter högre stålpriser och större leveransvolymer. Rörelsevinsten blev 2,5 miljarder dollar för första kvartalet. Företagets prognos är att den globala stålkonsumtionen kommer att öka med 1,5–2,5 procent under det kommande året eftersom efterfrågan är fortsatt stark i USA, inom EU och i Brasilien.

Sedan 2007 representeras företaget i Sverige av ArcelorMittal Construction Sverige AB som är ett helägt dotterbolag till världskoncernen ArcelorMittal.

MIDROC U t v e c k l a di n k än s l a f ö r d j u p e n s s k at t e r .

Rätta knycket, rätt bete och rätt ställe. Utmaningen är att hitta just sin egen hemliga plats. I Kiruna gruva vet vi var malmen finns. Idag är vi omkring 1 300 meter under dig.

Och vårt jobb är att se till att den kommer upp på ett effektivt och säkert sätt.

Därför har vi byggt en komplett logistiklösning för underjordsbrytning. För tillfället sju automatiserade och förarlösa tåg, med last- och lossningsplatser, som sköter transporten från brytstället till anrikningsverket. En lösning som gett LKAB

en säker och miljövänlig anläggning för minst 20 år framåt.

Och nu står vi inför nya utmaningar när LKAB går vidare till nästa fas med en ny huvudnivå – 2 000 meter under ytan.

Komplexa logistiksystem och utmaningar som dessa är några av de uppgifter vi tar oss an varje dag. Gemensamt är att vi gärna tar ett helhetsansvar gentemot våra kunder.

13

L äs m e r på m idro c au t o m at io n . s e

Aktuellt

Spatig till fibrig, gråvit petalit med associerade små aggregat av bleklila litiumglimmer (”lepidolit”), Utö. Bildbredd ca. 2,5 cm. Foto: Erik Jonsson.

Upptäckten av litium firar 200 år Efterfrågan på grundämnet litium ökar stadigt. Och det lär bara vara början eftersom litium ingår i modern batteriteknik, till exempel i batterier för elbilar. Upptäckten gjordes i mineral från Utö i Stockholms skärgård för länge sedan. Det är i år 200 år sedan Johan August Arfwedson och J. Jacob Berzelius publicerade upptäckten av litium.

Den nya metallen döptes efter grekiskans ord för sten; lithion. Fyndet gjordes i mineralet petalit som blev känt vid Utö år 1800. Litium har nummer tre i det periodiska systemet och är det 35:e vanligaste grundämnet i jordskorpan. I

ren form är det en lätt, silvervit, mjuk och reaktiv metall.

Sedan upptäckten 1818 har litium gått från att vara ett relativt okänt grundämne till att spela en central roll inom både teknik och medicin. Världsproduktionen av litium har gått stadigt uppåt. Med dagens ökande krav på elfordon som ”fossilfria” transportmedel har denna ganska ovanliga alkalimetall en nyckelroll.

I dag produceras det mesta av världens litium från saltsjöar i Chile, Bolivia och Argentina. Det finns också i bergbrutna mineralise-

ringar i till exempel Australien. I Europa finns potentiella förekomster i Österrike, Finland och Sverige. I ett pågående projekt i Bergby mellan Söderhamn och Gävle har man till exempel hittat en relativt litiumrik granitpegmatit.

Litiumanrikade pegmatiter finns i Stockholms skärgård, men även i Västernorrland och Västerbotten.

Läs mer om Litium på sgu.se, där Erik Jonsson, SGU, har gett en fördjupad bild av litiums historia och karaktär. 200-årsjubiléet firas med vetenskapligt symposium och exkursion till Utö 14–16 juni.

Se sweminsoc.se för mer information.

Vibenite 290, stålet som enligt företaget är det hårdaste och mest nötningståliga på marknaden, har belönats med priset Årets Innovation 2018 på Företagargalan i Uppsala. Det kräver varken smide eller skärande bearbetning för att bli en färdig produkt.

Materialet ger frihet när det gäller utformningen av komponenter och genom processen sparar man material.

Uppsalaföretaget VBN Components lanserade materialet Vibenite 290 i november 2017.

– Vi är oerhört glada över att vårt material uppmärksammas med innovationspriset i konkurrens med andra mycket framstående företag. Det visar att det finns ett värde i det vi gör inte bara inom materialbranschen, utan för samhällsutvecklingen i stort, säger Martin Nilsson, vd på VBN Components, i ett pressmeddelande från företaget.

14

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Foto: Christina Ramos. www.uppsala.com

Hårdaste stålet årets innovation

Utvidgat produktprogram för tuffa gruvmiljöer

ANNONS Besök oss på Euro Mine Expo 12-14 juni, monter 192.

Sulzers redan unikt breda program av pumpar och omrörare för gruvoch metallindustrin har kompletterats med “heavy-duty” slurrypumpar.

Vi vet vad som krävs i slitande och korrosiva miljöer. I nära samarbete med våra kunder, utvecklar vi produkterna och kan säkerställa optimal tillförlitlighet med lägsta möjliga energiförbrukning.

I vårt erbjudande ingår även ett brett program av servicetjänster samt uthyrning.

Sulzer Pumps Sweden AB Tel. 010-130 15 00, info.sweden@sulzer.com, www.sulzer.com/sweden

15

På gång

Stålpaviljongen La Nilsson invigdes den 3 maj, samma månad som Birgit Nilsson skulle ha fyllt 100 år.

Stålpaviljong för kultur och hantverk I år skulle Sveriges världsberömda operasångerska, Birgit Nilsson, ha fyllt 100 år. Jubiléet smygstartade med tevedokumentären ”Stämband av stål”, som visades i slutet av december förra året. I anslutning till firandet fick årets stålpaviljong namnet ”La Nilsson”. Stålpaviljongen och stationer med prova på-aktiviteter för ungdomar invigdes den 3 maj på Norrmalmstorg av bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson. ”Kultur och hantverk hör ihop” sa han i invigningstalet och uppmuntrade till aktiviteter över hela Sverige. Inte minst anmodade han ännu fler kommuner att arrangera utbildningar inom hantverksyrken.

Det är tredje året i rad som det sätts upp en stålpaviljong i centrala Stockholm för att skapa intresse för hantverket plåtslageri. Det råder en stor brist på plåtslagare i Sverige. Just nu fattas det drygt 2 000 personer i yrket. Jernkontoret och Metalliska material, Outokumpu och Prefa Aluminium var några av sponsorerna bakom arrangemanget. Plåtarbetet hade utförts av Rostfria tak. Initiativtagare var Björn Hammar.

Luleå tekniska universitet uppgraderar labb Den byggrelaterade provningen i Sverige blir allt mer avancerad och kräver mer utrustning.

Mining and Civil Engineering Lab i Luleå är ett labb som nu ännu bättre möter framtidens krav och utmaningar inom byggkonstruktion och infrastruktur. Labbet nyinvigdes i slutet av april.

Det är en mötesplats för forskning och samver16

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

kan med fokus på konstruktionsteknik, gruvoch berganläggning, geoteknik och stålbyggnad.

Bergsskolan tog hjälp av nätverket I uppstarten av Nya Bergsskolan finns det möjligheter att bygga något bra. Det är något att värna om för aktiva inom industrin. Det menar ledningen för Bergsskolan som tog hjälp av Bergsmän och Hyttor för att sprida budskapet om höstens kurser. I en specialframtagen film berättar Jan Moström, vd för LKAB och ordförande för Svemin, också om varför man ska söka till Bergsskolan. Han blev själv Bergsingenjör i Filipstad 1988. Ett antal stora aktörer, företag och branschorganisationer har engagerat sig för att Bergsskolan ska utvecklas och fortsätta att bidra till kompetensförsörjningen inom industrin.

Hårdmetallsort belönad med Wilhelm Haglund-medaljen Utvecklingen av en hårdmetallssort för frässkär som ger bättre skärlivslängd och en säkrare produkt gjorde att Karin Andersson, Björn Ericsson, Emmanuelle Göthelid och Marie Pettersson från Sandvik Coromant tog hem ”Wilhelm Haglund-medaljen till årets produktutvecklare” 2018. Medaljen delades ut i anslutning till Sandviks årsstämma 2018.

Hårdmetallssorten heter GC1130 och är utvecklad för fräsning i stål och belagd med PVD-teknik (Physical Vapour Deposition).

Stefan Romedahl har utsetts till ny direktör för Bolidens affärsområde Gruvor. Han kommer också att ingå i bolagets koncernledning när han tillträder tjänsten i höst. Då efterträder han Mikael Staffas som blir ny vd och koncernchef för Boliden den 1 juni. Stefan är Bergsingenjör från Luleå tekniska universitet och har en lång erfarenhet av gruvindustrin. I dag är han direktör för division Norra inom LKAB. Tidigare har han bland annat varit vd för Zinkgruvan och projektchef för Svensk Kärnebränslehantering (SKB). Stefan har varit verksam inom Boliden tidigare, bland annat som gruvchef i Aitik och chef för Tara på Irland.

Pia Lindström är tillförordnad direktör för affärsområdet från 1 juni tills Stefan tillträder.

Pär Göting har utsetts till ny områdeschef för Bolidenområdet inom Bolidenkoncernen och han tillträder den 1 juni. Pär är i dag chef för Björkdalsgruvan, ett uppdrag som han har haft i drygt ett år. Innan dess var han gruvchef för Renströmsgruvan. Han är utbildad till bergsskoleingenjör på Bergsskolan i Filipstad. Tidigare har Pär varit produktionschef för Dannemoragruvan och han har innan dess haft flera befattningar inom Skanska och Bergteamet.

Cem Kurutas tar över som enhetschef för kvartoplåt vid järnverket i Degerfors som ingår i finskägda Outokumpu. Innan dess ledde han koncernens anläggning i Torshälla. Han ersätter Niklas Wass som blir ny chef för den rostfria stålenheten i finska Torneå, Outokumpus största anläggning globalt.

VI UTVECKLAR MORGONDAGENS GRUVOR Sweco är Europas ledande konsult­ företag inom hållbart samhälls­ byggande. Vilken utmaning du än har, förutsätt att vi kan lösa den.

Våra 14 500 ingenjörer, arkitekter och miljöexperter utvecklar fram­ tidens samhällen och städer.

Swecos experter utreder, planerar och projekterar för morgondagens gruv­ och mineralindustri.

Läs mer på sweco.se

En motorbrand kan orsaka stor skada.

Är ditt fordon skyddat?

Statistiken visar att nästan 55 % av alla bränder i gruvor startar som fordonsbränder.

En motorbrand över eller under jord kan vara förödande, eftersom varje driftminut räknas. Men ett företags viktigaste resurs är ändå den mänskliga arbetsstyrkan, som också utsätts för stor fara vid en brand.

Fogmakers teknik med vattendimma under högtryck är ständigt redo att ingripa. Vi har har utfört 150 000 installationer i över 50 länder sedan 1995.

fogmaker.com

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

17

BERGTAGEN BERGSINGENJÖR

SIKTAR MOT FRAMTIDEN Efter knappt tre år på LKAB har Bolidenveteranen Jan Moström och hans medarbetare vänt resultatet till ett rejält plus för gruvbolaget. Miljardresultatet innebär en ökad takt i satsningen på nya huvudnivåer i Kiruna och Malmberget. Det ger möjligheter till samverkan med leverantörer och kunder med fokus på automatiserad gruvproduktion driven av elkraft.

TEXT ANDERS STRÖM

KA3KK4.

LKAB gjorde en remarkabel vändning förra året då rörelseresultatet för gruvbolaget uppgick till drygt 6 miljarder kronor. Det var första gången sedan 2014 som resultaträkningen visade svarta siffror. När Jan Moström kom in som koncernchef och vd i september 2015 gick företaget knackigt, milt sagt, och det skulle bli värre innan det blev bättre: – Vi hade ett illrött kassaflöde och var tvungna att så snabbt som möjligt få stopp på utflödet av kapital. Då hade vi fullt fokus på att hantera de korta frågorna. I sådana krislägen är jag starkt närvarande och jobbar mycket nära medarbetarna. Tillsammans hade vi en gedigen kunskap om vad som behövde göras. Vi skulle sänka kostnaderna, öka volymen och bli mer effektiva i produktionen. Det arbetet har gått över förväntan.

18

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Jan har nära fyrtio års erfarenhet av gruvindustrin. Efter 36 år som gruvarbetare, chef, företagsdoktor och gruvdirektör inom Boliden hade han onekligen rätt kvalifikationer för uppdraget att göra LKAB lönsamt igen. Under guldåren 2010–2014 hade det statligt ägda gruvbolaget delat ut 20 miljarder kronor till ägaren. Sedan tog det stopp.

Men förra året kom vändpunkten, och den överraskande höga vinsten har följts av ett positivt första kvartal 2018 när LKAB slog produktionsrekord och hade ett rörelseresultat på drygt 1,5 miljarder kronor. Priset går gruvbolagets väg. Särskilt när det gäller högförädlade järnmalmsprodukter. LKAB:s specialitet värderas allt högre av marknaden. Priserna är dock fortfarande ett osäkert kort inför framtiden.

Prisuppgången på järnmalm har förstås bidragit till framgången, men bakom den ligger också ett intensivt arbete på LKAB. Produktionen har ökat, processerna har blivit effektivare, företaget har gjort stora nedskrivningar och organisationen har bantats med naturlig avgång.

Företagsledningen har dessutom lagt den nya dagbrottsgruvan Mertainen i malpåse och dragit ner på investeringarna i Leveäniemi för att satsa mer på det som ger lönsamhet. Effektivitetsprogrammet har minskat kostnaderna med 800 miljoner kronor per år. Allt detta har bidragit till den positiva utvecklingen i bolaget: – I dag har vi ett mer stabilt läge. Företaget gör vinst, vi har kontroll på kostnaderna och produktionen är stabil. Vi har höjt volymen tre år i rad och LKAB producerade under förra året drygt 27 miljoner ton järnmalmsprodukter,

Foto: Fredric Alm/LKAB.

jämfört med 24 miljoner ton 2015. Nu gäller det att vi fortsätter att ha en stabil produktion utan haverier.

Högt på agendan står ständig förbättring.

Jan är medveten om att det är lättare att arbeta med effektivisering av produktion och processer när det är kris. Men han tycker inte att rädsla är något bra verktyg i förbättringsarbete. I goda tider gäller det att fortsätta arbetet med att öka effektiviteten och fila på processerna. Ökad produktivitet, effektiva processer och lönsamhet krävs i tider av ökad global konkurrens, där allt större värden sätts på spel och svängningarna blir allt snabbare: – För tre år sedan var vi djupt nere. Priset på 62% kom ner under 39 dollar mot slutet av

2015. I dag är dollarn stark och priset ligger på omkring 65 dollar. Verkligheten är en helt annan nu. Om vi ska kunna bestämma själva över vår framtid måste vi ha en hög konkurrenskraft. Då orkar vi stå ut med de djupa svackorna som kommer emellanåt. Numera kommer nedgångarna snabbare och blir djupare, även om de hittills har varat under relativt korta perioder under 2000-talet.

Med en verksamhet under kontroll och det positiva resultatet i ryggen kan LKAB också börja titta framåt. Framtiden kommer en till mötes snabbare än man tror. Inte minst inom gruvindustrin, där det är verklig långsiktighet som gäller: – Vi närmar oss snabbt nästa generation av

LKAB. Vi har varit igång ett tag med diskussionerna om hur verksamheten ska se ut framöver.

I det arbetet blir jag något av en strateg och filosof. När det gäller episka frågor, som avgör om LKAB ska finnas kvar i framtiden eller inte, gäller det att inte ha för bråttom. I det läget är det avgörande att vi tänker och gör rätt. Senast 2030 måste vi vara igång med nya huvudnivåer i både Kiruna och Malmberget. Det vet vi. Och det arbetet börjar redan under 2018.

Att ta fram nya huvudnivåer i världens största gruvmiljö för järnmalmsbrytning under jord handlar om stora pengar. Kanske den största investeringen som har gjorts inom svensk industri. Den nuvarande huvudnivån i Kiruna kostade mer än 12,5 miljarder kronor och i Malmberget uppgick investeringen till 6,5 miljarder

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

19

Flygvy Malmberget.

kronor. Hur stora investeringar det handlar om den här gången är för tidigt att säga, men sannolikt kommer de att bli väsentligt större.

Företagets bedömning är att LKAB:s produktionskapacitet med de nya huvudnivåerna ska kunna öka från nära 30 miljoner ton järnmalmsprodukter per år till 45–50 miljoner ton.

Andelen högförädlade järnmalmsprodukter beräknas bli lika stor som nu. Produktiviteten borde kunna förbättras med 40 till 50 procent, menar företagets vd.

Målet är att skapa mer omfattande mineralreserver, ta ut större volymer järnmalm ur berget och uppnå en ännu bättre produktivitet.

Om målet nås och prisnivån är stabil lär det vara möjligt att räkna hem investeringen över tid. Inte minst om efterfrågan på järnmalm av hög kvalitet fortsätter att öka: – Jag är övertygad om att vår högförädlade produkt fortsätter att vara eftertraktad. Vi ser det av utvecklingen redan i dag. Det har varit en enorm prispress på järnmalmsprodukter med låg järnhalt. Priserna på 58% sjunker medan priserna ökar på höga kvaliteter. I detta har vi

20

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Foto: Fredric Alm/Alm & ME.

samma utgångspunkt som stålbranschen. Hög kvalitet på järnmalmen ger hög produktivitet i stålverken. Det är ganska enkelt. Hög kvalitet på materialet förbättrar processerna, och hög kvalitet reducerar också utsläppen.

Framtiden bär med sig både möjligheter och utmaningar för den svenska gruvindustrin.

Jan är inställd på att det kommer att bli hård konkurrens globalt framöver, men han är övertygad om att svenska gruvor har framtiden för sig: – Vi har varit i metallåldern i 10 000 år och betydelsen av metaller accelererar i dagens samhälle. Efterfrågan ökar på nya metaller i samband med energiomställningen. Solceller, elektrifiering och energikonvertering. Allt det ger möjligheter, men utvecklingen ställer också stora krav på industrin att leverera sina produkter på ett mer hållbart sätt.

Utmaningarna kommer att växa, menar han.

Lönsamhet kräver större anläggningar. Den stadigt ökande efterfrågan på mer hållbara produkter och renare energi sätter ett ännu större tryck på effektiva processer och låga kostnader.

I branschen räknar man också med att konsu-

menterna snart ska börja efterfråga ursprungsmärkning för materialen till produkter som kylskåp och bilar. Då gäller det att företagen är redo att leverera den informationen: – För tjugo år sedan var det lite suddigt när det gäller vilken påverkan industrin hade på miljö och klimat. Men i dag är det tydligt att processerna ger allt för stora utsläpp och påverkar klimat och miljö negativt. Omställningen är nödvändig. Nu är det upp till oss i industrin att driva på utvecklingen mot en mer hållbar produktion. Vi har ju bara ett jordklot.

Omställningen är en utmaning för LKAB, men på företaget är man vana vid att hitta kreativa lösningar, menar Jan. En bit in på det förra seklet var LKAB tidigt ute med mekanisering, och på företaget är man aktiva när det gäller digitalisering, automatisering och byte från förbränningsmotorer till eldrivna motorer. Inställningen är att man ska vara med och driva på utvecklingen mot en automatiserad gruvproduktion försörjd av elkraft: – Vi har goda erfarenheter av att hitta nya lösningar i samverkan med andra företag.

Hybrit är ett bra exempel på det. De tunga

Jan har varit verksam inom den svenska gruvindustrin under hela sitt yrkesliv. Det har varit en period av stora förändringar, både för honom och branschen. Efter många år på Boliden är han nu inne på sitt tredje år på LKAB. Jans pappa var arbetsledare för schaktsänkningen i Boliden, så han kom tidigt i kontakt med gruvmiljön.

Jan föddes i Norrlångträsk 1959, som ligger fyra mil norr om Skellefteå. Första jobbet i gruvan fick han som tappare i Kristinebergsgruvan 1979. Några år senare tog han tjänstledigt och studerade till gruvingenjör på Bergsskolan i Filipstad. Efter examen som bergsingenjör 1988 återvände han till Boliden och blev chef för Långselegruvan. Sedan dess har Jan varit chef inom gruvindustrin. Under perioden 2005– 2015 var han gruvdirektör på Boliden och ansvarade för samtliga gruvor inom företaget.

Därefter rekryterades han av LKAB. Gruvindustrin har förändrats i grunden under de här åren: – Det har hänt otroligt mycket på nära fyrtio år. Nyligen såg jag ett fotografi som jag blev berörd av. Det väckte minnena till liv. Gruvklubbens ordförande hade med sig ett fotografi från sportlovet 1983 till ett möte. Jag fanns med på bilden tillsammans med några andra unga killar som jobbade i Kristinebergsgruvan. Man borrade med tryckluft på den tiden och det fanns inga hytter. Sedan dess har det skett en enorm utveckling med teknik och metodik.

Bergförstärkning, till exempel, är som två fullständigt skilda världar.

Han är särskilt tillfreds med att det har skett så stora framsteg när det gäller säkerhet och arbetsmiljö i gruvorna. En annan fråga som engagerar Jan är kompetensförsörjningen. Bristen på ingenjörer är oroande, både när det gäller gruvbolagets kärnkompetenser och specialkunnande inom till exempel el. LKAB verkar lokalt i Norrland och i nära samarbete med Svemin för att få fler unga människor att välja tekniska utbildningar. Det behövs eftersom det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov inom gruvindustrin framöver, menar han.

Det finns inte så mycket tid för nostalgi i en koncernchefs vardag, inte ens i goda tider när man siktar framåt, men då och då träffar Jan ett gäng som började i gruvan samtidigt som han i slutet av 1970-talet. Han uppskattar de mötena. Jan har svårt att sätta fingret på vad det var som fick honom att fastna för gruvindustrin, men med åren har han insett att man antingen avskyr branschen eller blir fascinerad av den. Blir bergtagen, som han själv har blivit: – Det är något fascinerande med gruvor.

Varje fyndighet, varje gruva, varje malmkropp har något alldeles eget. Det gäller att skaffa sig en förståelse för gruvans unika förutsättningar och i nära samarbete med de erfarna medarbetarna ta fram den bästa designen för hur man ska bryta ut malmen och besätta produktionen.

Detta har man en djup kunskap om inom den svenska gruvindustrin. Här finns en enorm yrkesskicklighet.

Jan har alltid funnit det stimulerande att jobba med gruvor. Hans personliga drivkraft är att förbättra gruvproduktionen och förädla processen.

Efter närmare fyrtio år inom gruvindustrin kan Jan inte annat än att hålla med professorn som han träffade på Fagersta stadshotell efter en föreläsning. Det han sa fastnade för livet: ”Mining isn’t a science, it’s an art.”

Jan har också visat att han tillsammans med medarbetarna i Sveriges två stora gruvbolag har haft förmåga att göra gruvproduktion effektiv och lönsam. Det är något som är guld värt på en allt hårdare global marknad. Och det i en värld där ökad konkurrenskraft också innebär en mer hållbar verksamhet.

Jan har under nära 40 år visat att han tillsammans med medarbetarna i Sveriges två stora gruvbolag har förmåga att göra gruvproduktion effektiv och lönsam.

Foto: Fredric Alm/Alm & ME.

aktörerna i Norden är skickliga på att driva utvecklingsprojekt tillsammans. Hybrit är ett viktigt projekt för oss, men den stora omställningen för LKAB kommer att vara att ta fram nästa generation av pelletsverk.

LKAB:s nya huvudnivåer, digitalisering, automatisering och klimatomställningen ger också möjligheter till andra samarbeten: – Vi är vana att samverka med våra leverantörer när det gäller att driva utvecklingsprojekt.

Med full respekt för konkurrensreglerna är det givande att hitta lösningar tillsammans med världsledande företag som Sandvik, Metso, Epiroc och Outotec. Vi samarbetar också med våra kunder inom stål- och metallindustrin, och anpassar oss till företagens behov så långt det är möjligt.

Jan Moström Född: 1959 i Norrlångträsk.

Bor: Luleå.

Familj: Sambon Maria, två döttrar.

Utbildning: Bergsingenjör, Bergsskolan i Filipstad 1986–1988.

Gör: Koncernchef och vd LKAB. Karriär: Vd för LKAB sedan 2015. Gruvdirektör Boliden 2005–2015. Olika roller på Boliden sedan 1979, bland annat som tappare, gruvchef, teknisk chef och företagsdoktor.

Däremellan två år som teknikchef på Skellefteå kommun.

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

21

Er utbildare inom borrning, berg och sprängteknik

För mer information om utbildningar och rådgivning: www.bergutbildarna.se 08-540 600 60

Genom att optimera salvorna som skjuts optimerar man även ekonomin och arbetssäkerheten.

Utbildning är det bästa sättet för att veta hur salvor bör optimeras.

Vi erbjuder vidareutbildning för både under- och ovanjord, och sprängledarutbildningar samt grundkurser.

BERGCON

Sprängmedelsleverantör med Nordiska värderingar

22

Forcit levererar sprängmedel till alla applikationer inom branschen såsom gruvor, täkter, tunnlar och övrig entreprenad. Vårt omfattande produktsortiment består av välkända produkter som är utvecklade speciellt för Nordiska förhållanden.

FORCIT SWEDEN | PRÄSTGATAN 25, 713 31 NORA | TEL. 0587-109 99 | FORCIT.SE

LENA ABRAHAMSSON EXPERT PÅ ARBETSMILJÖ – NY ORDFÖRANDE I GEORANGE

Georanges nya ordförande är professor i arbetsvetenskap med mångårig erfarenhet från tung industri och då inte minst gruvindustrin. Som infödd norrbottning betonar hon betydelsen av att bidra till en hållbar utveckling i hela regionen och skapa optimala förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag. När Lena befinner sig ovan jord ägnar hon sig åt naturnära aktiviteter.

Att andas skogsluft är något som en före detta orienterare gillar.

TEXT ANDERS FORSSTRÖM

I april tog professor Lena Abrahamsson över ordförandeskapet i den ideella organisationen Georange, efter nestorn Lennart Gustavsson som svingat ordförandeklubban sedan 2005.

– Jag har haft kontakt och samarbetat med Lennart och Georange i många år. Det kändes därför helt naturligt att ta över efter Lennart.

Georange som organisation passar också mig perfekt. Som ideell, oberoende organisation står

den fri och fungerar som mötesplats för alla intressenter, menar Lena.

Mot civilingenjör Georange har som huvuduppgift att bidra till en hållbar samhälls- och näringslivsutveckling baserad på gruvor och mineral i syfte att skapa förutsättningar för utveckling av nya och befintliga företag. Georange har ett femtiotal med-

lemmar och har sitt säte i Malå, Västerbotten.

Som logtype har organisationen gruvlaven i Malå. Tyngdpunkten på organisationens verksamhet ligger därmed i norra Sverige. Lena Abrahamsson som är uppvuxen i Kalix har en naturlig bakgrund, syn och förståelse för Georanges verksamhet. Hennes yrkesval är som i de flesta fall något av en slump. I Lenas fall inspirerades hon av en student från Luleå tekniska uniBE RG SM A N N E N 3 , 2 018

23

Med sin obundna roll blir Georange en viktig kugge.

Arbetsmiljöfrågor är professor Lena Abrahamssons stora passion.

versitet som besökte hennes gymnasieskola och berättade om universitetet och speciellt inriktningen arbetsmiljö.

– Jag gick naturvetenskaplig linje och var mycket intresserad av matte. Det var därför inget svårt val för mig att välja en civilingenjörsutbildning med inriktning på arbetsmiljö, säger Lena.

Arbetsmiljö i fokus Efter civilingenjörsutbildningen var Lena verksam som konsult framförallt inom stål- och massa/pappersindustrierna innan lockelsen till forskningen tog över. Hon började doktorera och tog sin doktorsexamen år 2000. Avhandlingen handlade om arbetsmiljöfrågor inom svensk massa- och pappersindustri.

En avgörande vändning i Lena Abrahamssons yrkesliv kom 2001 när hon fick en inbjudan från universitetet i Wollongong att gästforska kring arbetsmiljön i kolgruvorna.

Wollongong är en universitetsstad lite söder om Sydney belägen i ett kolgruveområde. Naturligtvis nappade Lena på kroken. Och därmed väcktes intresset för gruvindustrin i sin helhet och inte minst arbetsmiljöfrågorna och säkerhetsfrågorna där. Inbjudare var professor Margreth Somerville och ett långt och fruktbart samarbete inleddes.

Gruvan tar över Tillbaka i Sverige och Luleå fortsatte intresset för forskning kring gruvornas arbetsmiljö. Lena arbetar nu med forskning och undervisning vid Ltu och institutionen för ekonomi, teknik och samhälle med professors titel. Produktion- och organisationsutveckling samt arbetsmiljö, fram24

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

förallt inom industrin, är Lenas huvudspår.

Och där står gruvor och hållbar utveckling i förgrunden. Ett genomgående tema för Lena är också genus och jämställdhet. Hon handleder ett flera doktorander och verkar som projektledare i ett flertal pågående forskningsprojekt.

Inom civilingenjörsprogrammet Teknisk design undervisar hon i kurserna – organisationsutveckling och produktion samt arbetsorganisation och arbetsplatsanalys.

– Min roll vid Ltu är att stärka den hållbara utvecklingen samt skapa attraktiva arbetsplatser och stärka industrins nytta i samhället. Jag menar att en hållbar samhällsutveckling kräver en hållbar gruvindustri. Och den synen stämmer mycket väl överens med Georanges målsättning för sin verksamhet, betonar Lena.

Visionen lever I Lenas vision om en hållbar utveckling i norra Sverige är råvarorna och basindustrierna viktiga pusselbitar – malm, metaller, stål, vatten, skog, trä och papper. Det är industrier som kännetecknas av en komplex blandning av det jordnära (bergnära) och det högteknologiska. Ny teknik ingår som en central del och därmed även behov av nyproduktion av metaller liksom återvinning och återanvändning.

– I den här blandningen finns en stor potential, men också många utmaningar – för företagen, arbetsmiljön, lokalsamhällen, naturen, forskningen och kunskapsutvecklingen, menar Lena.

Med en sådan komplexitet och dynamik uppstår naturligtvis krockar. En del av dessa krockar skulle kunna lösas med bättre dialog,

ömsesidig respekt, ödmjukhet och mer kunskap och förståelse.

– Det är här Georange bland annat kommer in. Med sin obundna roll blir Georange en viktig kugge och en utmärkt mötesplats för alla intressen och särintressen, påpekar Lena.

Morsa-kulturen ut Det kommer också att krävas, av framtidens medarbetare inom gruv- och mineralnäringen, en högre utbildningsnivå och nya typer av arbetsuppgifter, kompetenser, attityder och beteenden – hos såväl arbetare som tjänstemän.

Detta kan innebära betydande utmaningar för lokala yrkesidentiteter som är rotade i den traditionella bilden av gruvarbetare och teknik som i hög grad bär manlig prägel samt en tydlig ojämnställd könsfördelning med macho-kulturer och morsa-kulturer. Och det är naturligtvis inte bra för vare sig hållbarhet eller utveckling.

– Lika viktigt som det är att bryta machokulturen är det att bryta morsa-kulturen. Kvinnorna upprätthåller morsa-kulturen genom att verka inom traditionella kvinnodominerade yrken inom omsorg, vård, logistik och markservice, inte minst inom den offentliga sektorn.

Det gäller att bryta det mönstret, säger Lena.

Många av gruvföretagen arbetar idag medvetet och strategiskt med jämställdhet. Det finns också mycket att tjäna på att använda den kompetens som finns och kommer att finnas hos våra nyanlända.

– Sådana medvetna strategier för att aktivt arbeta för ökad jämställdhet och mångfald kommer att vara avgörande för att öka attraktionen för gruvrelaterad verksamhet, avslutar Lena.

Heavy manufacturing for the industrial sector

ANNONS

Components, spares, repairs and service

Mechanical structures and calculations.

Welding and mechanical work in steel, aluminium and stainless steel.

Our inventory includes a press brake, cutting machines, a power shear machine and a roll bender, for those really heavy-duty jobs.

Unique expertise within lifting gear and custom manufacturing that gets the industrial sector’s pulse racing.

Sandviken: Heavy industry • Söderfors: Thin sheet metal

Sheet metal and plate as well as surface finishes, such as pickling, blasting and painting.

25

0046 26-27 19 12 • www.sitab.nu

precisreklam.se

rd standa A high lity of qua rvice and se ion! vis is our

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Foto: Jeanette Hägglund.

26

BOLIDEN I BACKSPEGELN MED LENNART EVRELL

Lennart Evrell utsågs till koncernchef och vd för Boliden 2007.

Efter elva bolagsstämmor lämnar han över till Mikael Staffas den 1 juni. Med många starka minnen och upplevelser från en bransch som Lennart har lärt sig älska går han snart vidare mot nya uppgifter inom näringslivet. Skiftet ger också mer tid för familjen och favoritsysselsättningen kappsegling.

TEXT ANDERS STRÖM

Utifrån verkar det vara ett bra läge att lämna över ansvaret för Boliden. Hur ser du på det?

– Jag älskar den här branschen. Boliden och människorna. Så det är en lite speciell tid för mig just nu. Den positiva känslan jag känner för allt det här kommer att finnas med mig länge än. Jag tar med mig många obeskrivliga minnen. För företaget kan det vara ett bra läge för ett skifte. I dag är Boliden ett stabilt bolag. Jag och Mikael har jobbat ihop länge och han är väl förberedd på att ta över ledningen av Boliden i början av juni.

När du blev koncernchef och vd för Boliden 2007 var gruvindustrin helt ny för dig. Du hade tidigare arbetat som vd och koncernchef för aluminiumföretaget Sapa och som vd för avfuktningsbolaget Munters. Hur var det att komma ny till en bransch med en sådan anrik historia?

– Jag kom från en bransch som inte är särskilt volatil till en starkt volatil bransch som dessutom är mycket kapitalintensiv. Jag hade ingen självklar bakgrund för att leda ett företag med

gruvor och smältverk. Jag var ödmjuk inför uppgiften. Det fanns mycket att lära. Eftersom jag var mellan uppdrag då kunde jag läsa in mig på Boliden och branschen under några månader. För att vara rookie var jag hyggligt påläst när jag började som koncernchef och vd. Sedan dess har jag lärt mig oerhört mycket om gruvor och smältverk. Min bakgrund handlade mer om generellt ledarskap, utveckling och finansiering. Jag hade ju varit börs-vd länge och kunde bidra med mina erfarenheter som kompletterade den enorma sakkunskap som redan fanns sedan länge inom Boliden.

Vad tar du med dig från tiden i Boliden?

– Det har varit en fantastisk tid med många starka minnen. En sak som jag särskilt tar med mig är de många alldagliga sakerna, inte minst i mötena med människorna i Bolidens olika verksamheter. Tänk att sitta och lyssna på sex lösningsorienterade operatörer en tidig morgon i skarven mellan två skift. Det har varit en fascinerande upplevelse att ta del av det starka engagemang som finns hos medarbetarna. Deras

personliga commitment och den starka drivkraften är imponerande. En annan reflektion är att hållbarhet är på riktigt, på allvar. Både inom gruvor och smältverk.

Vad ska du göra nu?

– Jag är styrelseledamot i SCA och Epiroc.

Sedan ägnar jag mig också åt industrifrågor på Svenskt Näringsliv. Dessutom är det dags att ägna mer tid åt familjen och mitt stora fritidsintresse, kappsegling.

Om du ser på de drygt tio åren i backspegeln.

Vad har hänt?

– Under den här tiden har vi varit med om flera konjukturvändningar. Vi har gått från en nära döden-upplevelse till ett mer stabilt läge för Boliden. Det var ett toppenår 2017 med en omsättning på 49 miljarder kronor och ett resultat på 9 miljarder kronor. Finansiellt är vi urstarka. Vi har genomgått en enorm utveckling och i dag ser vi ett helt annat Boliden jämfört med år 2000. Då var vi riktigt illa ute på grund av företagets utsvävningar, farliga affärer

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

27

nedlagd tid. Vi måste kunna stänga av kranarna snabbt när det kommer sämre tider.

Erika Fagerlönn, sektionschef gruvplanering, Aitik, m.fl. Foto: Daniel Olausson.

och dåligt fokus i verksamheten. Det var vi också i samband med finanskrisen 2007 och det dramatiska nedgångsåret 2008.

Vad grundar sig framgången på?

– Vi utgick från ett svagt läge vilket har medfört att vi verkligen gjort det yttersta med varje satsad krona. Trots svåra tider och stora utmaningar har vi inte gjort mer än ett enda kvartal med en lövtunn förlust. Boliden är i grunden ett genuint, bra företag. Det har bidragit till framgången tillsammans med utvecklinginsatser och investeringar. Vi har utvecklat produktionen och blivit mer effektiva. Den starka företagskulturen har varit viktig i det avseendet. Trots omställningen har vi inte behövt göra några stora uppsägningar.

Hur ser du på investeringarna som Boliden har gjort under de dryga tio åren? Vad har de haft för betydelse för företaget?

– Vi har gjort en rad större och mindre investeringar för att företaget ska förbli starkt över tid. På Boliden styrs vi inte av opportunism och vi spekulerar inte i valutakurser eller prisfluktuationer på marknaden. Valutan och prisnivåerna är vad de är. Vårt fokus är helt och hållet på att driva verksamheterna så bra som möjligt.

Det viktiga är att vi vet hur mycket det kan svänga och hur djupa bottnarna är. Det jag kanske är mest stolt över är vårt strategiska tän28

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

kande när det gäller att se till Bolidens långsiktiga stabilitet och utveckling i en mycket volatil bransch. Det gäller att man har resurser att investera, och att man orkar göra det när man kan och bör göra det. De bästa affärerna är de som man själv styr över. För Boliden var investeringen i Aitik 36 en tuff utmaning, men vi kunde ta den investeringen i rätt läge även om den sammanföll med krisen 2008. Det visade Bolidens styrka. Förvärvet av Kevitsa 2016 för 6 miljarder kronor för ett företag som gjort en halv miljard i förlust per år sågs inte som odelat positiv av alla. Men vi såg att det skulle kunna bli en bra affär över tid. Det gav mig dålig nattsömn under en tid, men det är ju en bra affär i dag.

Du har talat om dynamiska investeringar.

Vad menar du med det?

– Förutom förvärven har vi investerat i produktionsapparaten för att få effektivare processer. Vi har också investerat i utveckling. Ett exempel är BoRe-projektet 2012 som har gjort Rönnskär till en av de största aktörerna i världen inom elektronikåtervinning. Vi har gjort dynamiska investeringar för att göra Boliden ännu starkare över konjuktursvängningar och prisfall.

Den här branschen är inte så känd för sin flexibilitet, men jag är särskilt nöjd med att vi har lyckats stärka Bolidens stabilitet, bland annat genom att lägga in i alla våra avtal att det går att bryta dem när som helst mot att vi betalar för

Boliden har många intressenter. Hur påverkar det verksamheten?

– Boliden är ett viktigt företag för flera olika intressenter. I en tid när aktieägarvärde är i fokus är det givande att ha varit verksam i ett företag som värdesätter alla sina intressenter; kunder, medarbetare, fackliga organisationer, leverantörer, ägare, lokalsamhället, politiker …

Vi behöver vara hyggliga mot samtliga intressenter. Jag ser det också som en stor fördel för Boliden att vi är en del av ett starkt kluster av gruvföretag, smältverk, stålföretag och världsledande leverantörer som Metso, Epiroc och Sandvik med flera. Det är en oerhörd styrka för oss i Norden, men också globalt.

Vilka utmaningar ser du i branschen och för Boliden?

– Cyklerna och råvarupriserna innebär alltid utmaningar. Men jag har blivit varse vilken oerhörd betydelse vår bransch har när det gäller människor och miljö. Det är alldeles nödvändigt att vi gör vår verksamhet ännu mer hållbarbar. Också inom gruvor och smältverk. Om vi gör fel här, så kan det få enorma konsekvenser för människoliv och natur. Vi har ett större ansvar än många andra företag i det avseendet, och det är naturligtvis viktigt att vi fortsätter att ha en hög hållbarhetsprestanda.

Hur ser du på tiden vi lever i? Har den påverkat marknaden?

– Jag tror att det kommer längre perioder med högre priser när det går bra och lägre priser under sämre tider. Prisbottnarna kommer sannolikt att ligga på ungefär samma nivå, men överlag kan det bli tal om längre cykler.

Hur ser du på möjligheterna?

– Allt fler metaller spelar roll för samhällsutvecklingen och är en viktig del av den. Från att ha handlat om några få metaller som stål, koppar och zink så är det i dag 15 till 20 metaller vi behöver bevaka utvecklingen kring. Energisystem med en mer volatil kraftproduktion från solceller och vind skyndar på den utvecklingen. Det kommer att ställa allt högre krav på energilagring och transmis-

Alimak Hek - 90x260mm_Alimak_Hek_94x260mm.qxd 2018-01-24 11:33 Sida 1

sioner, och det kräver i sin tur metaller. Utöver en expanderad kopparverksamhet är tellur från Bolidenområdet och kobolt i Finland de kanske tydligaste exemplen på hur Boliden tagit vara på möjligheterna och utvecklat verksamheten för att möta efterfrågan från samhället.

Hur är det med gruvindustrins rykte i samtiden?

Det verkar finnas ett informationsglapp när det gäller vad man i allmänhet vet om hur det är att arbeta i gruva och hur arbetsmiljön gestaltar sig i verkligheten. Vad tänker du om det?

– Det är en intressant fråga. Vi har mer att göra när det gäller att berätta om vad vi egentligen gör och hur det är att arbeta hos oss i dag. För en kort tid sedan hade vi bolagsstämma i Garpenberg och dagarna innan hade vi dels öppet hus och dels bjöd vi in näringslivet i regionen och skolklasser från Dalarna. Efter att vi träffat elever i åttonde klass gjorde vi en enkät om hur många som skulle kunna tänka sig att arbeta i Garpenberggruvan som vuxen. Hela 72 procent kunde tänka sig det.

Det var glädjande siffror. Och säkert betydligt högre siffror än innan vi hade berättat om vår verksamhet och visat hur det är i gruvan egentligen.

Vilken roll kan gruvor spela i framtiden?

– Jag är övertygad om att gruvor och smältverk kan spela en aktiv roll i den samhällsförändring som vi är mitt inne i. Den långa historien, den genuina kunskapen och den höga tekniknivån skulle kunna vara själva modellen för utvecklingen av en mer hållbar värld.

Där ligger vi i framkant i Sverige och Norden. Det vore roligt om någon högprofilerad företrädare för miljörörelsen någon gång sa det offentligt. Jag menar att om man gillar vindkraft och elbilar måste man gilla koppargruvor. En elbil innehåller omkring fyra gånger så mycket koppar som bensindrivna bilar. Samtidigt är det koppar som leder energin från vindkraftverket till laddstationen. Allt hör ihop. Och den samhällsutvecklingen vi nu ser kan vi vara med och driva på framåt på ett hållbart sätt.

LF ÖIRNT UHF FIASMSI L JAÖ ERR Världsledaren inom kuggstångshissar erbjuder nu linhissar!

Alimak Hek lanserar en helt ny serie linhissar för användning i tuffa industrimiljöer. Vi erbjuder nu ett omfattande sortiment av industrihissar med både lin- och kuggstångsdrift och ett brett utbud av korgstorlekar och kapacitet. Med korrosivitetsklass upp till C5 och kapslingsklassning upp till IP65 är de nya hissarna designade för de tuffaste tänkbara miljöerna inklusive Ex zon 2, gasgrupp IIB och temperaturklass T1—T3. Våra hissar löser era vertikala transportönskemål och det har de gjort i närmare 70 år.

För mer information om vår nya linhiss, kontakta Dan Lindström på telefon 0910-870 00.

Besök oss på Euro Mine Expo, Skellefteå, monter # 101

Jag är övertygad om att gruvor och smältverk kan spela en aktiv roll i den samhällsförändring som vi är mitt inne i.

www.alimakhek.se

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

29

Medarbetare på smältverket.

Foto: Stefan Berg.

SMÄLTVERKET RÖNNSKÄR

VÄRLDSLEDANDE PÅ ELEKTRONIKÅTERVINNING Boliden Rönnskär i Skelleftehamn är ett av världens mest effektiva kopparsmältverk. Förra året producerades 219 kton koppar här, men också betydande mängder av zinkklinker, bly, svavelsyra och en del silver och guld.

Anläggningen tar emot leveranser av koppar- och blykoncentrat från Bolidens egna gruvor men också från externa leverantörer.

Genom investeringar och vidareutveckling av den klassiska kaldotekniken är smältverket i dag också världsledande på återvinning av elektronik. Från dessa material utvinns främst koppar, guld och silver.

30

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Efter investeringar i nya anläggningar för materialhantering och smältning 2012 har Rönnskär i dag en årlig kapacitet på 120 000 ton elektronikmaterial.

Smältverkschefen på Rönnskär, Monica Quinteiro, har ägnat de första nio månaderna på sin post till att påbörja en omorganisation

som ska medföra att varje enhet i produktionsprocessen ska veta sin roll i kedjan, ha ett ännu tydligare mandat och rätt resurser. Det är ett exempel på Bolidens sätt att arbeta med fördjupad delegering: – Varje enhet måste kunna ta sina egna beslut. Vi har gått igenom det med områdeschefer och avdelningschefer, och nu är det dags

Raffinaderiet, Rönnskär.

att medarbetarna kommer in i bilden. Det här arbetet är avgörande för att vi ska kunna bli ännu effektivare i våra processer.

Samtidigt pågår ett strategiskt arbete som ska tas beslut om i höst. Utgångpunkten är att Rönnskär ska ha en särskild grupp som arbetar med utvecklingsfrågor, som är frikopplad från det operativa arbetet: – Vi kommer att skapa undergrupper som hanterar teknik och affärsutveckling. Här kan frågor om automation och digitalisering hanteras med större koncentration. En viktig del av det arbetet är förbättring av processer och produktutveckling. Det finns en stor potential till utveckling på Rönnskär.

Huvudfokus för Automation och Digitalisering kommer att vara att ta bort riskfyllda arbetsmoment. Mycket är redan åtgärdat på Rönnskär, men för Monica och hennes medarbetare är det av yttersta vikt att man successivt får en allt säkrare arbetsmiljö. Återvinningsaffären ökar stadigt i vikt för Rönnskär i takt med att återvinning av material blir allt hetare på världsmarknaden.

Elektronikskrot är en stor del av återvinningen, men Rönnskär tar också hand om stålverkens restmaterial:

Foto: Stefan Berg.

– Ja, vi är nog bara i början av den utvecklingen. Men vi måste ta några steg i taget. Processen är ny för Rönnskär, och det är den också för mig. Det är helt andra processer och vi måste hitta sätt att förändra processerna för att få fram värdemetallerna. Samtidigt måste vi ta hand om föroreningar som arsenik och kadmium. Vi behöver också ta hand om det farliga avfallet.

Det gör man bland annat på Rönnskär genom att etablera ett djupt underjordsförvar som är under byggnation. Men företaget vill också vara en del av den cirkulära ekonomin genom kreativa lösningar: – En produkt från kopparframställningen är järnsand som man kan bygga husgrunder och vägar med. Det är verkligen en spännande utveckling. Återvinningstrenden är bara i sin linda. Vi återvinner mer och mer i världen, och Sverige är långt fram i den utvecklingen: – I Sverige återvinner vi 50 procent av kretskorten medan andelen återvunnet material är 30 procent i Europa och bara 5 till 10 procent i världen. Det gör att marknaden har en stor potential att fortsätta växa globalt under de närmaste åren.

Det passar Rönnskär bra som har sina kunder i Norden, Europa och USA. Detta är bara början.

Vi kommer att skapa undergrupper som hanterar teknik och affärsutveckling. Här kan frågor om automation och digitalisering hanteras med större koncentration.

Foto: Boliden.

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

31

METALLER MOT NYA HÖJDER I sin senaste rapport förutspår internationella valutafonden (IMF) en global tillväxt på 3,9 procent för både 2018 och 2019. Det är den högsta tillväxten på länge. Men det finns risker på nedsidan och IMF pekar bland annat på oron kring handelshinder och protektionism.

Samtidigt förutspår fonden en 13-procentig ökning av sitt metallprisindex under 2018 och hänvisar till omställningen till grön teknik som en av orsakerna. Den innebär att inte bara litium, grafit och sällsynta jordartsmetaller kommer att krävas, utan även koppar och zink, men kanske framför allt stål och järnmalm.

TEXT ANTON LÖF

Priser

2017 12 31

2018 05 04

Guld

1296,5

1309,4

1,0%

Koppar

7190,8

6781,4

-5,7 %

12506,6

13936,7

11,4 %

3314,4

3045,0

-8,1 %

Järnmalm*

71,3

67,0

-6,0 %

Medelpris

2016

2017

2018 05 04

Förändring

1249

1257

1329

5,7 %

Koppar

4866

6169

6921

12,2 %

Nickel

9596

10413

13420

28,9 %

Zink

2090

2892

3345

15,7 %

57,2

70,5

72

2,1 %

Nickel Zink

Guld

Järnmalm*

32

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Förändring

METALLPRISER

GULD Guldpriset var den 4:e maj 1309 USD/oz, en ökning på 1,0 procent sedan årets början.

Medelpriset fram till den 4:e maj låg på 1329 USD/oz vilket är ca 5,7 procent högre än medelpriset för hela 2017.

NICKEL Nickelpriset var den 4:e maj 13 937 USD/t. Det var en ökning med 11,4 procent sedan årets början. Medelpriset fram till den 4:e maj ligger på 13 420 USD/t, vilket är 29 procent högre än medelpriset för 2017. LME-lagren har också sjunkit med 15 procent under 2018.

Produktionen av guld beräknas ha stigit under 2017 med dryga 1,0 procent. För 2018 räknar CPM Group i New York med en ökning av gruvproduktionen på ca 0,5 procent. En av anledningarna till de låga tillväxttalen är att det finns få projekt i pipelinen. Samtidigt förutspår CPM Group oförändrad efterfrågan på fysiskt guld till smycken och industrin för 2018. Priset på guld är dock främst kopplat till investeringar.

US-dollarns kraftiga värdeökning i förhållande till andra valutor, som Euron och den svenska kronan, antas ha hämmat guldprisets utveckling medan den geopolitiska oron har gett prisnivån en skjuts uppåt. Flera analytiker tror nu på en svagare US-dollar. Det skulle kunna pressa upp guldpriset något på kort sikt. Samtidigt har den globala politiken lugnat ned sig något, även om det finns orosmoment, till exempel Iran-frågan, och flera banker förutspår ett medelpris för guld under 2018 på samma nivå som 2017.

Den rostfria stålsektorn, som är viktig för nickelmarknaden, har ökat i betydelse under 2017 och 2018, bland annat på grund av Kinas fokusering på kvalitet och miljö snarare än volymtillväxt. Samtidigt har tillförseln av nickel från länder som Filippinerna och Indonesien, båda länderna är mycket viktiga producenter, haft kraftiga störningar efter policyutspel och lagar om exportförbud. Detta har pressat upp priset på nickel. Spotpriset kan tyckas ha stigit lite väl kraftigt den senaste tiden, särskilt med tanke på att produktionen från Indonesien beräknas stiga eftersom landet har lättat på sina regler för export av oraffinerat nickel. Samtidigt finns det tecken på en mättad marknad för rostfritt stål i Kina. Långsiktigt är det nya tekniker kring energi och batteritillverkning, samt en stadigt växande marknad för rostfritt stål, som utgör basen för en kraftigt ökad efterfrågan på nickel.

JÄRNMALM Järnmalmspriset (standardkvalité fines 62% Fe levererat i Kina) var den 4:e maj 67,0 USD/t, en minskning med 6,0 procent sedan årets början.

Medelpriset fram till den 4:e maj ligger dock på 72 USD/t. Det är ca 2,1 procent högre än medelpriset för hela 2017.

ZINK Zinkpriset var den 4:e maj 3045 USD/t. Det var en nedgång med 8,1 procent sedan årets början. Medelpriset fram till den 4:e maj ligger dock på 3 345 USD/t, vilket är 16 procent högre än medelpriset för 2017. Samtidigt har LME-lagren stigit med 29 procent sedan årets början.

Produktionen av råstål ökade med 4,4 procent (Kina 6,1 procent) under det första kvartalet 2018 i jämförelse med motsvarande kvartal 2017 och med 2,0 procent (Kina 3,2 procent) i jämförelse med fjärde kvartalet 2017. Samtidigt har stålbolagens marginaler varit stadiga. Det har gett järnmalmspriset en extra skjuts. Priset för standardkvaliteten 62% Fe levererat i Kina är dock under press och en svag avmattning är att vänta i priset under 2018. Det beror bland annat på att flera av de stora järnmalmsproducenterna legat nära kapacitetstaket. World Steel Associations (WSA) prognoser pekar dessutom på fallande stålproduktion i Kina. Som påpekats i tidigare artiklar har dock WSA vid ett flertal tillfällen underskattat Kina. Faktum kvarstår dock, järnmalm med låga järnhalter har tappat i pris i förhållande till högkvalitativa malmer och pellets (som LKAB producerar). Fortescue Metals Group rapporterade att priset företaget hade fått för sin lågvärdiga malm var 62 procent av Platts 62% Fe cfr index. För ett år sedan var motsvarande siffra 76 procent.

Den globala efterfrågan på zink under första kvartalet 2018 ökade med 1,5 procent jämfört med motsvarande kvartal 2017. Den kinesiska efterfrågeökningen var dock lägre än förväntat. Gruvproduktionen har ökat något, men den är fortfarande något lägre än behovet.

Smältverkens efterfrågan på koncentrat är något högre än produktionen och vidare var den globala smältverksproduktionen lägre än metallefterfrågan. Det finns dock tecken på att marknaden kommer balanseras under 2019 med viss ny och återuppstartad kapacitet.

International Lead Zinc Study Group (ILZSG) förutspår under 2018 en ökning av behovet av raffinerat zink på 2,0 procent samt en ökning av gruvproduktionen av zink på 5,1 procent.

ILZSG räknar trots det med ett underskott på zink under 2018 på 263 000 t, vilket pekar mot ett högre zinkpris under året.

KOPPAR Den 4:e maj var kopparpriset 6781 USD/t. Det innebär en nedgång med 5,7 procent sedan årets början. Medelpriset fram till den 4:e maj ligger dock på 6921 USD/t, vilket är 12 procent högre än medelpriset för 2017. Samtidigt har de totala lagren (LME och SHFE) stigit med 67 procent sedan årets början.

Kopparmarknaden har varit relativt stadig de senaste månaderna, men det finns vissa orosmoln.

Den chilenska avtalsrörelsen har inte orsakat några egentliga produktionsstopp, vilket befarades inför 2018, men en del produktionsrapporter har visat lägre än aviserade produktionsvolymer.

Ett exempel är Freeports Grasberggruva som på grund av seismisk aktivitet har dragit ner sin planerade produktion med 25 kt för 2018 och 90 kt under 2019. Det är en reduktion som är stor nog att påverka kopparmarknadens balans. Vidare är gruvans framtid fortfarande inte avgjord, utan förhandlingarna mellan Freeport och den indonesiska staten fortsätter. Den långsiktiga bedömningen för 2018 är något minskad tillväxttakt i behovet av raffinerat koppar. Det torde hålla priset något högre än dagens nivåer, men marknaden är tajt och kan mycket väl överraska på uppsidan.

Anton

Löf 2017

Råvaruexpert

Anton Löf är fristående råvaruexpert, och har under mer än ett decennium bevakat och analyserat gruvindustrin, både för privata bolag, internationella organisationer som UNCTAD och världsbanken samt statliga institutioner, ofta med ett fokus på järnmalm. www.rmgconsulting.org RMG Consulting

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

33

NY SMART STYRNING KLARAR ÖKADE KRAV PÅ KVÄVERENING Veolia Water Technologies fick genom VA-Ingenjörerna och det danska systerföretaget Krüger A/S i slutet av förra året uppdraget att uppgradera SSAB:s befintliga reningsanläggning vid koksverket i Luleå. Syftet med anläggningen är att klara de nya kraven på kväverening.

34

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

I SAMARBETE MED VEOLIA WATER TECHNOLOGIES

Startsignalen till projektet var nya utsläppsvillkor för SSAB:s produktionsanläggning. De nya villkoren är i enlighet med BAT-slutsatserna för ståltillverkningsfabriker som går i linje med EU-direktiv. På grund av det nya utsläppskravet när det gäller oorganiskt kväve behöver anläggningen kompletteras med en extra reningsprocess. Syftet med anläggningen är att rena processvattnet från rökgasreningen.

Lösningen blev en uppgradering av det biologiska steget med det danska företagets beprövade STAR Utility SolutionsTM. Det är ett intelligent och högteknologiskt styr- och övervakningssystem som gör det möjligt att driva reningsprocessen med nitrifikation och denitrifikation på ett optimalt sätt. Uppdateringen innebär att SSAB inte behöver bygga några nya bassängvolymer.

Anläggningen förses med onlinesensorer för att man ska få in en för- och efterdenifrifikationsprocess i de befintliga bassängerna. Driftstrategin kommer att ändras från kontinuerlig till intermittent luftning. I och med det skapas luftade och ickeluftade faser. De icke-luftade faserna gör det möjligt att avlägsna nitrat från avloppsvattnet.

Installationen av den nya anläggningen sker under våren och i början av sommaren, och den ska vara i drift senast 1 juli då de nya villkoren börjar gälla.

Kundansvarig för projektet är VAIngenjörernas Magnus Nilsson, som är segmentschef för gruv- och stålindustrierna inom Veolia Water Technologies. Han har genomfört många vattenreningsprojekt genom åren: – Arbetet med uppgraderingen pågår för fullt. Det är en stabil och välbeprövad teknisk lösning som säkerställer hög kvalitet på det behandlade vattnet. Vårt samarbete med SSAB och Krüger är mycket lärorikt, säger han.

SSAB hade att välja på att bygga ut reningsanläggningen vid koksverket i Luleå eller att uppgradera den befintliga. Med STAR-lösningen visade det sig var möjligt att uppgradera reningsanläggningen.

Projektet började med förstudier hos SSAB för några år sedan. Kravet att minska kväveutsläppet från koksverket var formulerat i samband med det nya tillståndet. Det krävdes emellertid en hel del tankearbete att komma på hur man skulle genomföra uppgraderingen. I upphandlingsskedet som inleddes förra sommaren var det en utmaning att finna tillräckligt många leverantörer som hade kunskap om hantering av koksverkets speciella vatten. Det menar Björn Astermo, som är projektledare för uppgraderingen av kvävereningsanläggningen hos SSAB. Med STAR-lösningen vann Veolia Water Technologies upphandlingen: – Krügers system var en effektiv lösning för vårt speciella behov. En viktig anledning till att vi valde danskarnas system var att SSAB har installerat en liknande lösning från företaget i Oxelösund. Anläggningen har varit i drift sedan 2010 och den har fungerat bra. Det gör att vi ser positivt på möjligheterna att systemet ska fungera bra i Luleå också, säger han.

Även om varje lösning är skräddarsydd för respektive projekt tillhandahåller Krüger en väl beprövad teknisk lösning. Det danska företagets fokus är gröna teknologier och lösningar med fokus på cirkulär ekonomi.

Processingenjören Michael Vendrup har arbetat på Krüger i mer än tjugo år. Han var med och installerade den första anläggningen med den här tekniska lösningen i Frankrike 1992.

Sedan dess har han installerat liknande system på många ställen i världen, från England till Australien. Genom åren har man samlat på sig en hel del kunskap om styr- och övervakningssystemet på Krüger, även om varje projekt är nytt: – Uppgraderingen är en tekniskt kreativ lösning som är anpassad till SSAB:s förutsättningar.

Skräddarsydda lösningar av det här slaget går inte att slå upp i en bok. Standardlösningar räcker inte när man ska förbättra kvävereningen vid ett koksverk. Det ligger många timmars tankearbete bakom utformningen av uppgraderingen.

Den högteknologiska lösningen övervakar processen i realtid. Det gör att operatören direkt kan se hur den automatiska reningsprocessen fungerar. Det ger helt nya möjligheter till löpande förbättringar: – Operatören kan följa processen i realtid och göra justeringar efter hand. Det ger möjligheter till högre kvalitet i processen. Det intelligenta styr- och övervakningssystemet är som en utbildning i sig för operatören. Ökad kunskap om processen ger erfarenhetsmässigt mer motiverade operatörer.

Samarbetet mellan process- och projektledarna hos de två systerföretagen inom Veolia Water Technologies och SSAB:s praktiskt orienterade och kunniga medarbetare fungerar tillfredsställande. Nu ser båda parter fram emot att installera och få igång det nya systemet, så att koksverket i Luleå kan leva upp till de nya kraven när det gäller kväverening. Det är bara några månader kvar innan den uppgraderade anläggningen tas i drift.

Skräddarsydda lösningar av det här slaget går inte att slå upp i en bok.

Standardlösningar räcker inte när man ska förbättra kvävereningen vid ett koksverk.

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

35

Marika Savinainen Karlsson.

ZINKGRUVAN MINING UTVECKLAS I TAKT MED TIDEN

Gruvföretaget visar stabil lönsamhet och har investerat i utveckling av Sveriges sydligaste metallgruva. Satsningen på dubblerad prospektering har också burit frukt.

Zinkgruvan Mining ingår sedan 2004 i Lundin Mining, ett kanadensiskt gruvbolag med svenska rötter. Tätorten med samma namn ligger i Askersunds kommun strax söder om Örebro. Här har brytningen varit igång ända sedan 1857.

Gruvan är en av nordens största producenter av zinkkoncentrat som främst säljs till europeiska smältverk. Målet är att ha tio års malmreserv, och det har man lyckats upprätthålla 36

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

genom att kombinera brytning med prospektering. All brytning sker under jord på 350 till 1 350 meters nivå. Huvudnivån på 800 meters djup härbärgerar verkstäder, kontor och matsal i moderna miljöer.

Sökandet efter nya fyndigheter i området har intensifierats sedan Agne Ahlenius blev ny vd för Zinkgruvan 2016. Liksom Lundinarna

brinner han för prospektering: – Vi har dubblerat prospekteringen under de senaste åren. Det har gett bra resultat. Vi har hittat nya mineraliseringar bara några kilometer härifrån. Det är en förlängning av vårt befintliga brytningsområde, säger han. Det är alltså fortsatt underjordsbrytning på stora djup det handlar om.

Om koncessionsansökan går igenom ger den

Agne Ahlenius.

I dag kan både kvinnor och män köra en lastmaskin. Marika, till exempel, bor i Zinkgruvan, har småbarn och är lastare.

företaget legal rätt att utvärdera fyndigheten noggrannare. Förhoppningsvis kan mineraliseringen förlänga Zinkgruvans livstid. Det är ju en ändlig resurs man arbetar med. Viktigast är zinken: – Merparten av malmen vi bryter är zink, 70 till 75 procent. Prisnivån på zink är stabil, och det finns inte så stora produktionsvolymer i världen. Mig veterligen är det inte heller några större nya gruvor på gång.

Främsta användningsområdet för zink är rostskydd. Dessutom pågår det spännande forskning om nya användningsområden kopplad till grön teknik.

Stadig efterfrågan på zink och ett för litet utbud i världen är positivt för Zinkgruvans ekonomi. Det tillåter utveckling och förbättringar i gruvan: – Lundin Mining har förtroende för oss och ägarna är positiva till att vi investerar. Vi har byggt ut sandmagasinet, satsat 130 miljoner kronor på anrikningsverket och investerat i nya borrningsutrustningar från Epiroc och lastmaskiner från Sandvik.

I höst kommer företaget också att öka kapaciteten för ventilation och göra förbättringar när det gäller energiåtervinning och buller.

Det ger både en förbättrad arbetsmiljö och minskad påverkan på den yttre miljön.

I Zinkgruvan finns det nästan hundra olika yrkesgrupper, allt från it-experter, ingenjörer och geologer till borrare och lastare, berättar Agne. Det är ett tecken på vilken betydelse en gruva kan ha för lokalsamhället. De flesta av medarbetarna bor och lever i trakten. Det gör

det naturligt för företaget att vara aktivt i närområdets utveckling: – Vi engagerar oss i tätorten Zinkgruvan och samverkar på olika sätt med människorna som bor här. Den nära relationen med lokalsamhället är viktig för oss.

Det är inte alltid så lätt att nå ut med den nya berättelsen om dagens gruva, men Agne och hans medarbetare engagerar sig i att visa att arbetsmiljön är en helt annan i dag än den var förr: – I dag kan både kvinnor och män köra en lastmaskin. Marika, till exempel, bor i Zinkgruvan, har småbarn och är lastare. Med en successivt utbyggd automation kommer ännu fler personer med olika bakgrund att kunna arbeta i gruvan. I dag slipper operatörerna att sitta i en skakig hytt och få förslitningsskador. På sikt kommer de att kunna sitta på ett kontor och sköta sitt jobb med en joystick.

Agne är övertygad om att vi bara är i början av den utvecklingen, även om förändringarna kommer att ske stegvis på Zinkgruvan. På ett stabilt sätt som ger en trygg framtid både för företaget och medarbetarna. Med tre decenniers erfarenhet av gruvindustrin, 15 år på Boliden och många år utomlands i bland annat Spanien och Mexico, ser han en stor potential i svensk gruvindustri: – Med vår gedigna kunskap om gruvdrift och spetskompetens inom teknik är vi världsledande i teknikutvecklingen inom området. I Sverige är vi också långt framme när det gäller säkerhet och miljö. Denna kunskap och innovationsförmåga kan vi exportera ut i världen.

Och om Agne får rätt, är vi bara i början av den utvecklingen. Hur långt det går att nå får

DIESEL LOCOMOTIVE MINING/TUNNEL/SHUNTER LOCOMOTIVES

The LX locomotives are designed in a modern, modular and cost-effective way with reliable and verified techal solutions.

SIZE: 5-45 TON GAUGE: 600-1435 MM www.morgardshammar.se mt@morgardshammar.se WWW.MORGARDSHAMMAR.SE

MT@MORGARDSHAMMAR.SE

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

37

FRAMTIDSINRIKTAD LEVERANTÖR av kalkprodukter tar nästa steg

SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter.

Företaget driver på utvecklingen inom området och är leverantör till bland annat stål- och gruvindustrierna, där kalk används i viktiga processer. Företaget är också nybliven medlem i Swerea MEFOS.

Peter Andersson, platschef på Boda kalkverk, blickar ut över Jutjärns kalkbrott.

38

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

I SAMARBETE MED SMA MINERAL

När familjen Juvél, som ägde Juvéls Åkeri i Filipstad, köpte Gåsgruvans kalkverk av Uddeholm 1980 var det början på det som med tiden kom att utvecklas till SMA Mineral. I dag är det ett internationellt företag med 23 enheter i fem länder. Huvudkontoret ligger i Persberg, Värmlands största gruvområde med flera hundra år gamla anor.

SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Genom att kombinera utvinning med förädling driver företaget på utvecklingen inom området och framställer kalkprodukter för en rad olika användningsområden.

Kalk är en naturprodukt som används inom allt från jordbruk och sjöar till större industrier och kraftvärmeverk. SMA Mineral är sedan april i år ny medlem i Swerea MEFOS.

Sedan länge är SMA Mineral en leverantör till stål- och gruvindustrierna, där kalkprodukterna används i viktiga processer.

Till stålindustrin leverar företaget kalk- och dolomitprodukter. Modern stålframställning kräver slaggbildare av hög kvalitet. Det basiska slagget skyddar stålet från att oxideras och kalken bidrar till att avlägsna föroreningar. Det går åt omkring 50 kilo bränd kalk för att tillverka ett ton stål. Med dolomit skyddar man den eldfasta infordringen i stålugnar. Det förlänger livslängden avsevärt för utrustningen.

Kalkprodukter används under gruvornas hela livscykel. Kalkens naturliga styrka är att man kan reglera PH-värdet med materialet. Kalkprodukter används även för stabilisering, dränering, fyllnad och filtrering.

Kalksten, bränd kalk och släckt kalk väljs ut och prövas noggrant för att ge en så bra funktion som möjligt för respektive process.

Jutjärn i Dalarna är ett av områdena där SMA Mineral bryter kalksten av hög kvalitet.

Kalkbrottet försörjer kalkverken i Rättvik och Boda med råvara. Läget norr om Rättvik gör att företaget har nära till många av kunderna inom stålindustrin som kan få den brända kalken snabbt utan långa transporter. Det ger en minimal miljöpåverkan.

Kalk har brutits i området kring Siljan i århundraden. I dag är det en helt igenom modern

och finkalibrerad process. Kalkstenen krossas och sorteras direkt vid Jutjärns kalkbrott. Den grova fraktionen fraktas till Bodas schaktugn och det finare materialet transporteras till roterugnarna i Rättvik. Varje dag lämnar ett 40-tal lastbilar Jutjärn fyllda med krossad kalksten. Omkring 70 procent av den brända kalken från Boda och Rättvik går efter framställningen till stålindustrin.

På SMA Mineral är man mån om att ha kontroll över hela processen, från brytningen av kalkstenen till den färdiga produkten: – Det är en viktig insatsvara och vi kontrollerar löpande processen, bland annat ser vi till att kolhalten är så låg som möjligt, säger Peter Andersson som är platschef på Boda kalkverk och Jutjärns kalkbrott.

Produktionen i Boda kalkverk pågår dygnet runt veckans alla dagar. Härifrån fraktas ett 60-tal ton per år från anläggningens elva silos.

Framställningen av bränd kalk är en gammal kunskap som har vidareutvecklats i Boda till en modern teknik. I kontrollrummet följs varje steg och förändring i kalkugnen i realtid. Med sexton kameror och lika många bildskärmar i kontrollrummet kan operatören se exakt vad som händer under tillverkningen.

Under framställningen av kalkprodukterna utför man med jämna mellanrum noggranna analyser. Kvaliteten på materialet är avgörande för att det ska kunna ge en optimal effekt hos kunderna. Den brända kalken som ska levereras till företagen inom stålindustrin siktas. På det sättet avlägsnas de finare partiklarna som man inte vill ha in i processen, berättar Peter.

För att minska miljöbelastningen har Boda kalkverk använt de naturliga förutsättningarna i området. Från det numera nedlagda dagbrottet intill pumpas det upp basiskt vatten som man använder för att ”tvätta” ångpannans rökgaser rena från koldioxid. Slutresultatet blir ett phneutralt vatten som pumpas vidare till den närbelägna Oresjön.

Miljön kring Siljansringen är mycket speciell och väl värd att ta hänsyn till. Namnet på området kommer från nedslaget av en jättelik meteorit för 360 miljoner år sedan. Det gav naturligt goda

förutsättningar för kalkbrytning. Intill Jutjärns kalkbrott ligger ett Natura 2000-område där det växer kalkkrävande örter som ängsvädd, vårfingerört och mosippa. Det innebär att företaget behöver ta stora miljöhänsyn i sina processer.

Här har man i första hand tillstånd att bryta kalk till och med 2028.

För att ta ytterligare ett steg inom gruvoch stålsegmentet har nu SMA Mineral valt att bli medlem i Swerea MEFOS. Forskningsinstitutet verkar för en resurseffektiv och hållbar industri med företagsnära spetsforskning som syftar till att optimera och utveckla tillverkningsprocesser: – Trenden är att våra kunder blir alltmer specialiserade och satsar hårt på såväl produktutveckling som miljö- och kvalitetsförbättringar för att säkerställa en framtida konkurrenskraft. Vi känner ett ansvar att vara med och bidra i det arbetet och tror att ett medlemskap i Swerea MEFOS ger oss den möjligheten. Förhoppningsvis leder det till att vi ökar kundnyttan i vårt erbjudande och stärker relationerna med företagen i detta viktiga segment, säger Per Bodén som är marknads- och affärsutvecklingsdirektör hos SMA Mineral.

Från kalksten till kalk

Kalksten bränns till kalk i ugn.

I ugnen upphettas kalciumkarbonat till 1 000–1 100 grader och bränns till kalciumoxid (bränd kalk, packsten, osläckt kalk).

Därefter släcks den brända kalken med vatten. Då bildas kalciumhydroxid (släckt kalk).

Produktion SMA Mineral, exempel: Bränd kalk – Boda, Oxelösund, Luleå, Mo i Rana, Röyttä.

Bränd dolomit – Mo i Rana, Rättvik.

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

39

Nr 3 • 2018 • Årgång 202

Mikael Damberg, näringsminister, och Isabella Lövin, klimatminister, tog emot stålindustrins klimatfärdplan av Helén Axelsson, energi- och miljödirektör Jernkontoret, och Marcus Hedblom, vd Ovako.

Stålindustrin överlämnade klimatfärdplan till regeringen Onsdagen den 25 april överlämnade stålindustrin, tillsammans med åtta andra branscher, sin klimatfärdplan för fossilfri och konkurrenskraftig industri 2045 till näringsminister Mikael Damberg och klimatminister Isabella Lövin. Överlämningen ägde rum på Rosenbad med representanter från stålföretagen och Jernkontoret, som tillsammans har arbetat fram färdplanen under ett års tid inom ramen för Fossilfritt Sverige. Arbetet har omfattat kartläggning av utsläpp och ett antal workshops med experter från olika delar av samhället för att identifiera möjliga lösningar.

– Jag är stolt över stålindustrins stora ambitioner att jobba mot fossilfrihet både i vår bransch och genom att erbjuda kunderna produkter som minskar utsläppen globalt, säger 40

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

I stålindustrins färdplan beskrivs de olika processerna för att framställa stål, var utsläppen finns och vilka möjliga fossilfria alternativ som finns för att ersätta de fossila råvaror och bränslen som används i dag. Svensk stålindustri står för omkring 11 procent av Sveriges totala utsläpp.

– Den absolut största delen, 82 procent, av branschens utsläpp kommer från masugnen. Vi är optimistiska om att kunna radera de utsläppen genom det omfattande forskningsprojektet, HYBRIT, som initierades av SSAB, LKAB och Vattenfall 2015, säger Bo-Erik Pers. Övriga utsläpp i stålindustrin kommer bland annat från bränslen till ugnarna där stål bearbe-

tas för att uppnå olika egenskaper som till exempel hållfasthet. Elektrifiering är en viktig del av lösningen för stålföretagen, men också biogas som kan ersätta den naturgas som används till många ugnar i dag. Även högvärdig biokol som kan ersätta fossilt kol lyfts fram som ett alternativ för vissa företag.

– Ett viktigt budskap till politiken är vårt stora behov av mer fossilfri el framöver. Bara stålindustrin ser en ökad efterfrågan på cirka 15–17 TWh, vilket motsvarar en tiondel av dagens produktion. Många andra branscher ser också elektrifiering som en väg från fossilberoendet, det ställer höga krav på svensk elförsörjning inom en snar framtid, säger Bo-Erik Pers.

Klimatfärdplanen i sin helhet finns att ladda ner på Jernkontorets webbplats jernkontoret.se

Nr 3 • 2018 • Årgång 202

En miljon till bergshistorisk forskning

Jernkontoret i Almedalen I år är det valår och självklart finns Jernkontoret och representanter från den svenska stålindustrin på plats i Visby under Almedalsveckan.

Hoppas att vi ses!

Kungliga Vitterhetsakademien har beslutat att stödja forskningsprojektet ”Atlas över Sveriges bergslag” med en miljon kronor.

Pengarna ska gå till bearbetning och sammanfattning av de 23 delrapporter som projektet omfattar.

Sammanfattningen slutför en mer än tjugo år lång kartläggning av Sveriges medeltida bergslag.

Hofors, Gästrikland, 1872. Oljemålning av Edvard Bergh. Bild: Jernkontorets bildbank.

– Detta är ett mycket viktigt projekt som kommer att sammanfatta tjugo års grundforskning kring Bergslagen och tillgängliggöra den för en svensk och utländsk publik. Projektet ger oss en ny helhetsbild av järn- och stålproduktionens effekter på landskap, ekonomi och samhällsomvandling, säger Catarina Karlsson, forskningskoordinator på Jernkontoret.

Atlas över Sveriges bergslag ”Atlas över Sveriges bergslag” är ett projekt inom Jernkontorets bergshistoriska utskott.

Det drivs som ett samarbetsprojekt mellan Jernkontoret och Riksantikvarieämbetet samt den regionala kulturmiljövården i de berörda länen.

Projektets övergripande syfte är att i text- och kartform publicera det arkeologiska materialet kring de bergshistoriska lämningarna inom de bergslag som har ett medeltida ursprung. Övriga finansiärer av projektet är Jernkontoret, Prytziska fonden 1, Allan Wetterholms fond och Sancte Örjens Gille.

Foto: Axel Öberg.

Industriområdet Jernkontoret kommer att samarrangera flera spännande aktiviteter i Industriområdet, i hörnet S:t Hansgatan/Trappgränd, inom samarbetet Industrin tar matchen.

Håll utkik på Jernkontorets webbplats och på industrintarmatchen.se för mer information.

Klimatfärdplaner och samhällsnyttokompass Under onsdagseftermiddagen kl. 13.00-14.00 kommer basindustrin att hålla ett seminarium om sina respektive klimatfärdplaner som den 25 april överlämnades till regeringen. Därefter, kl. 14.30-15.30, kommer Jernkontoret och SEI – Stockholm Environment Institute – att berätta om sitt gemensamma forskningsprojekt för ökad samhällsnytta. Projektet har nu tagit

fram en samhällsnyttokompass som styr mot de globala målen och som kan användas av stålindustrin och även av andra branscher. Båda seminarierna äger rum i Svenskt Näringslivs trädgård.

Succén är tillbaka - Almedalens hårdaste mingel!

Jernkontoret arrangerar tillsammans med Svemin och Industriarbetsgivarna ett mingel som i vanlig ordning hålls i Svenskt Näringslivs trädgård på Hamngatan 3. Även i år äger minglet rum på onsdagskvällen, mellan 17.00 och 19.00. Du anmäler dig via Jernkontorets webbplats.

Stålindustrins (material)valstuga Håll utkik efter Visbys bästa häng – en valstuga i stål! Mer info kommer på jernkontoret.se.

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

41

Nr 3 • 2018 • Årgång 202

Eva Blixt, miljörådgivare Jernkontoret.

EU-kommissionen besökte svenska stålföretag Den 22–26 april besökte författarna från EU-kommissionens kontor i Sevilla (IPPC-byrån) svenska stålföretag för att samla information till det tekniska dokumentet för bästa möjliga teknik, BREF, för bland annat bearbetningsprocesser av stål och olika reningstekniker.

Det är första gången någonsin ett sådant besök har gjorts.

Författarna Gabriele Klein och Stilians Mavromatis, IPPCB, i Hofors.

42

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

I delegationen på tio personer ingick utöver författarna från IPPC-byrån i Sevilla (Kommissionens Joint Research Center), representanter från den tyska miljömyndigheten, UBA, Naturvårdsverket, Jernkontoret samt Eurofer (den europeiska branschorganisationen för stålindustrin). Besöket gav svensk stålindustri en möjlighet att visa upp de speciella förutsättningar som svensk stålindustri har i och med

sin höga specialisering. Det är viktigt att få visa hur svenska spetsprodukter skapar stor samhällsnytta i sin användning, bland annat med ett lägre koldioxidavtryck.

Besöket startade på söndagen på Sandvik Materials Technology i Sandviken, där bland annat varm extrusion, betning och valsning av rör visades. Sen färdades hela delegationen i vätgasbilar till Ovako i Hofors.

Nr 3 • 2018 • Årgång 202

Vätgasbil.

Delegationen i Hofors.

Johnny Sjöström, vd Uddeholm, preseteterar verksamheten.

På plats i Hagfors.

Outokumpu Avesta.

SSAB Borlänge.

Carl-Michael Raihle, president på Ovako BU i Hofors, välkomnade delegationen och här visades bearbetning av rör och ring. På tisdagen välkomnades delegationen av Johnny Sjöström, vd på Uddeholm i Hagfors. Presentationen hade ett särskilt fokus på ugnstekniker och behovet av det stora antal processteg som krävs för att man ska nå den kvalitet och specialisering som verktygsstål kräver.

På onsdagen besöktes Outokumpu Stainless i Avesta där arbetet med att använda biprodukter och återvinna avfall särskilt lyftes fram.

Sista dagen, torsdagen, besöktes SSAB i Borlänge. Där lades särskild vikt vid kylvattenhan-

tering, ugnstekniker och SNCR-lösningar.

Det är första gången som svensk stålindustri deltar i BREF-arbete på ett så aktivt sätt.

Parallellt med studiebesöket har en omfattande inlämning av data för bland annat tekniker, utsläppsvärde och energianvändning lämnats in till kommissionen för analys och textskrivning. Av de knappt 300 deltagande företagen i BREF-arbetet är tretton från den svenska stålindustrin. Datainsamlingen har koordinerats och granskats av Naturvårdsverket.

– Att komplettera datainsamlingen med ett studiebesök kommer att underlätta arbetet med att beskriva de förhållanden som är särskilt vik-

tiga för Sverige. Det är också glädjande att delegationen har representanter från vår motsvarighet i Tyskland, säger Jenny Håkansson, huvudansvarig på Naturvårdsverket.

Efter datainsamlingen kommer det att färdigställas en sammanställning, analys och textskrivning i Sevilla. Detta arbete pågår i minst två år. Dokumentet blir lagligt bindande fyra år efter att det antagits och gäller parallellt med de svenska miljötillstånden.

Både EU-kommissionen och Naturvårdsverket var mycket nöjda med besöken, säger Eva Blixt som samordnade resan från Jernkontorets sida.

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

43

I slutet av april överlämnade nio branscher sina respektive klimatfärdplaner till regeringen. Isabella Lövin, klimatminister, och Mikael Damberg, näringsminister, tog emot på Rosenbad. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

Den fossilfria gruvan blir verklighet – om politiken möter upp

Gruv- och mineralnäringens färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige har överlämnats till regeringen. Branschen är övertygad om att omställningen kommer att lyckas. Utvecklingen kommer dock att ta tid och vara kapitalkrävande. Därför är det viktigt att politiken nu möter upp och underlättar omställningen genom konkreta åtgärder.

44

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Svensk gruv- och mineralnäring Fyndigheterna av järnmalm är huvudsakligen lokaliserade i nordligaste Sverige, medan basoch ädelmetaller främst finns i Skelleftefältet och Bergslagen.

De största kalkstensfyndigheterna i Sverige finns på Gotland.

I Sverige finns i dag 14 järnmalms- och icke-järnmalmsgruvor i drift.

Isabella Lövin, klimatminister, och Mikael Damberg, näringsminister, tog emot gruv- och mineralbranschens klimatfärdplan från Emma Härdmark, kommunikationsansvarig Svemin, och Per Ahl, vd Svemin. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. Det har regeringen slagit fast. En industriell transformation, där stora delar av näringslivet nu utvecklar sin konkurrenskraft genom att bli fossilfri före 2045, är på väg att skapas. Gruv- och mineralnäringen spelar här en viktig roll.

Omställningarna till fossilfria energisystem och transporter, klimatneutralt byggande och ökad återvinning är beroende av de metaller och mineral som bland annat behövs för att utveckla moderna bilbatterier, energilagring och ny järnväg. Hållbara batterier producerade med miljömärkta råvaror kommer vara en viktig möjliggörare för elektrifiering och en konkurrensfördel för Sverige.

Utvecklingen av den cirkulära ekonomin är också en viktig nyckel för att skapa en helt fossilfri gruv- och mineralnäring. Tillgång till metaller genom elektronikåtervinning och batterier är viktiga delar i en cirkulär ekonomi. Förbättrad produktionsdesign och nya värdekedjor för återanvändning och återvinning har gjort det möjligt att återvinna en stor andel av alla metaller och mineral.

Branschen står för omkring åtta procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Själva gruvdriften kan ställas om till helt fossilfri verksamhet snabbt.

Det handlar om att fortsätta elektrifieringen, effektivisera transportarbetet och använda biodiesel till alla dieseldrivna motorer och maskiner.

Gruv- och mineralnäringen är övertygad om att omställningen kommer att lyckas även på längre sikt. Utvecklingen kommer dock att ta tid och vara kapitalkrävande. Därför är det viktigt

att politiken möter upp och underlättar omställningen genom konkreta åtgärder: • Effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser så att nya och nödvändiga, klimateffektiva, investeringar möjliggörs.

• Satsning på forskning och utveckling för fossilfria produktionsprocesser och CCS, inklusive testanläggningar och uppskalning.

• Säker tillgång till biobränsle och el till konkurrenskraftiga priser.

Industrin, det offentliga och andra aktörer behöver med andra ord samverka för att bära omställningens kostnader och ta utvecklingen i hamn och på det sättet skapa rätt förutsättningar för att industrin ska kunna nå de globala och nationella klimatmålen.

Sverige är EU:s största gruvnation med drygt 90% av järnmalmsproduktionen och omkring 40% av produktionen av bly respektive zink. Landet står också för brytningen av 9% koppar och 23% guld.

Gruvor upptar cirka 0,02 % av Sveriges yta. Golfbanor upptar 0,07%.

De stora gruv- och mineralföretagen i Sverige är LKAB, Boliden, Zinkgruvan, Cementa och Nordkalk.

Det svenska gruvklustret inkluderar också företag som ABB, Sandvik, Atlas Copco och SSAB. Gruvföretagen sysselsätter nära 7 000 personer i Sverige – det kan multipliceras med 4,9 för att visa den totala jobbeffekten.

Svenska maskinleverantörer levererar cirka 60% av världens underjordsutrustning.

Svenska gruv- och mineralnäringen står tillsammans med stålindustrin för 10% av bruttoexportvärdet, totalt 87 miljarder kronor.

Svenska gruvor har en arbetsskadefrekvens (LTI) på 5,5 – svensk basindustris lägsta siffra.

Svemin

Svante Axelsson, samordnare Fossilfritt Sverige, och Malin Strand, projektledare Fossilfritt Sverige, frågar ut stålindustrin, Marcus Hedblom vd Ovako, gruv- och mineralbranschen, Per Ahl vd Svemin, cementbranschen, Magnus Ohlsson vd Cementa, betongbranschen, Malin Löfsjögård vd Svensk Betong, och bygg- och anläggningssektorn, Gunnar Hagman vd Skanska Sverige, i samband med överlämningen.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

Svemin är branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige. Vi representerar ett 40-tal företag med 13 000 anställda inom produktion, prospektering och teknik. Våra största medlemsföretag är LKAB, Boliden, Zinkgruvan Mining, Nordkalk, Cementa, Sandvik, Epiroc och ABB. Svemin har kontor i Stockholm. www.svemin.se

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

45

BERGSBLADET

Elisabeth Torsner och Sefströmsmedaljören Jan-Olov Wikström.

SEMINARIUM OCH UTDELNING AV SEFSTRÖMSMEDALJEN Vädret var kylslaget, det snöblandade regnet hade övergått i reguljärt regn.

Den 2 maj var Luleå inte särskilt välkomnande. När jag hittade Vetenskapens Hus var det liv endast i en sushirestaurang. Men dörren till stora salen stod öppen. Ett stort runt glastak gav perfekt ljus. Så småningom dök det upp omkring 25 åhörare, vi fick liv i utrustningen och en enorm skärm ovanför talarstolen lystes upp. Klockan ett, på utsatt tid, startade vi.

TEXT OCH FOTO ELISABETH TORSNER

Sefströmsmedaljören Jan-Olov Wikström berättade att han hade tänkt läsa biologi i Umeå, men ändrade sig och började som en del av första årskullen i Mineralteknik i Luleå 1972.

Han var alltså klasskompis med Elisabeth Nilsson och Tomas From, båda tidigare ordföranden i SBF. Efter examen 1976 började Jan-Olov på NJA och Stålverk 80, det stora framtidsprojektet.

Efter endast två till tre månader lades projektet ner. Men Masugn 2 behövde utvecklas, så Jan46

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Olov kom in på masugnar.

SSAB Svenskt Stål bildades 1978. Bland de många rationaliseringsbesluten var att stänga sinterverket i Luleå. Ingen sinter betydde att masugnen måste gå på 100 procent pellets. Allmänna meningen var att det inte går att köra en masugn på enbart pellets. Pellets hade tidigare bara använts som utfyllnad, varvid stora mängder kalksten gick åt. LKAB:s pellets var sura.

Nya pellets behövdes med slaggbildare i pelletsen. MPD 76 och SPE 78 provades.

Jan-Olov blev chef för råjärnsforskningen på SSAB 1979 och började samarbeta med Lasse Bentell på LKAB. De två köpte know-how från Kobe Steel i Kawasaki i Japan. Kobe var den enda japanska ståltillverkare som använde pellets. Men det visade det sig vid ett flera veckor långt besök under hösten 1980 att det japanska företaget själva körde med bara 30 procent pellets.

Vid Lucia 1980 kom Lasse med idén om att använda olivinpellets i stället för basiska magne-

BERGSBLADET

sit pellets. Först våren 1982 hade LKAB producerat så mycket olivinpellets att det var dags för försöksprogram. Man satte till 25 procent olivinpellets – det gick dåligt. Man satte till 50 procent olivinpellets – det gick ännu sämre. I ett sista försök satsade man alla olivinpellets man hade. Med 100 procent olivinpellets gick det bättre. Olivinpellets sänkte också koksförbrukningen per ton järn med sju kilo eller 1,1 procent. Beslut – vi kör vidare!

Då fick Jan-Olov ett ”offer you can’t refuse”, att ta hand om produktionen i masugnen, nu baserad på olivinpellets. Han blev kvar i sex år.

Därefter vidtog jakten på en ny slaggbildare, och man fastnade för kiselkalk från Limhamn.

Och i och med det halverades nästan slaggmängden. År 1984 var Luleås masugn energieffektivast i Europa.

Nästa steg var att hitta ett bättre koks, det vill säga att hålla nere Al2O3 – halten. Man bytte till nordamerikanskt, sydamerikanskt och australiskt koks. Därefter bytte Luleå från oljeinjektion i formorna till C-pulver som första verk i världen. Det var Klöckner Stahltechniks första installation. C-pulverinjektionen förbättrade resultatet med 200 miljoner kronor per år. Det är numera standard världen över.

Jan-Olov gick över till MEFOS 1991 och blev kvar där till pensioneringen 2015. Han drev forskning, bland annat som Sveriges representant i Europeiska Masugnsforskningskommittén. Han var dessutom delaktig i bygget av LKAB:s försöksmasugn i Luleå, organisatör av fyra Scanmet-konferenser, chef för PRISMA – Centrum för processintegration, och undervisade på LTU som adjungerad professor från 2001.

Efter Jan-Olovs föreläsning tog professor Lena Sundqvist över och tog oss med till dagens situation med sitt föredrag Masugnsprocessens fortsatta utveckling. Det är tydligt att masugnsprocessen kommer att finnas kvar mycket länge.

Efter kaffe i sushirestaurangen talade Gunilla Hyllander, LKAB, om Framtidens råvaror.

Hennes föredrag avslutades med HYBRIT-projektet, som syftar till att utveckla masugnsprocessen till att använda vätgas i stället för kol, varför inget CO2 bildas. Målet ska vara nått senast år 2045, det är en mycket lång väg och det är faktiskt bara 27 år dit.

Gruvchef Pär Göting, Björkdalsgruvan.

BESÖK HOS EN LÖNSAM GULDGRUVA I ett snödränkt landskap med oskarpa vägkonturer besökte tretton SBF-medlemmar Björkdalsgruvan i Västerbotten. Gruvan ligger 40 km bilvägen nordväst om Skellefteå. Infarten till gruvan ligger i byn Gran och är svår att hitta vintertid emedan den stora vägskylten kan vara översnöad. Navigator rekommenderas varmt.

TEXT OCH FOTO AGNE RUSTAN

Platschefen Pär Göting hälsade oss välkomna. Pär är utexaminerad från Bergsskolan i Filipstad. Han berättade översiktligt om verksamheten och därpå följde en instruktionsvideo med säkerhetsinstruktioner om hur vi skulle ta på oss skyddsmasker i händelse av brand. Under jord har tolv räddningskammare installerats i händelse av olycka. Vi fick attestera att vi hade läst ige-

nom gruvans säkerhetsbestämmelser innan vårt besök till gruva och verk kunde tillåtas.

Vi delades upp i två grupper som fick se dagbrott och anrikningsverk. Ägaren till Björkdalsgruvan, Mandalay Resources, är ett kanadensiskt bolag som driver tre gruvor. I delstaten Victoria i Australien äger bolaget Costerfield Mine där guld och antimon bryts under jord. Den andra gruvan, BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

47

BERGSBLADET

Cerro Bayo, ligger i Chile och innehåller både silver och guld. Den har måst stängas på grund av en mycket tragisk olycka när ett stort skred från en ovanliggande sjö orsakade en vatteninträngning till underjordsgruvan i juni 2017.

Två gruvarbetare omkom.

Björkdalsfyndigheten innehåller i huvudsak guld, men något silver kan förekomma.

Terra Mining var gruvans förste ägare och driften pågick i tio år tills guldpriset dök till 295 US dollar per ounce 1997 och Terra Mining gick i konkurs. Senare ägare har varit William Resources, Minmet, Gold Ore Resources Ltd och Elgin Mine.

Guldhalten ligger i dag i snitt på 1,7 g/t från underjordsbrytningen och 1,4 g/t från dagbrottet och halten varierar mellan 0,5 till 12 g/t i ingåendet till anrikningsverket. Antalet anställda är 187 och till detta kommer omkring 100 entreprenörer. Endast en mindre del av det brutna tonnaget 0,4 Mt utgörs av malm som processas i anrikningsverket. 2017 års produktion uppgick till 1 736 kilo guld. Vikten guld varierade från 296 kg till 617 kg per kvartal.

Malmkroppen stupar mot nordväst (326o) och kontor och malmbehandling har placerats norr om dagbrottet (över/på hängväggen). Guldet i Björkdal förekommer i kvartsgångar med bredder från några millimeter upp till flera meter och upp till 80 meter höga och 100 meter långa. Totalt har 806 sådana gångar modellerats för brytning ovan och under jord. Infarten till underjordsgruvan ligger i dag längst ner i det befintliga dagbrottet på 110 meters djup. Av säkerhetsskäl finns två in- och utfarter. UnderSvenska Bergsmannaföreningen Box 1721, 111 87 Stockholm

䰀씀䜀䄀 嘀䤀䈀刀䄀吀䤀伀一䔀刀 䈀쐀吀吀刀䔀 䘀혀刀䄀刀䴀䤀䰀䨀혀 䠀혀䜀 匀䰀䄀䜀䬀刀䄀䘀吀 䈀쐀吀吀刀䔀 倀刀伀䐀唀䬀吀䤀嘀䤀吀䔀吀

48

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

jordsbrytningen sker genom igensättningsbrytning där taket längs brytningsorterna (ca 5 000 m/år), som följer kvartsgångarna, nedsprängs och lastas ut. Från en ovanliggande brytningsort sker återfyllning av den utbrutna volymen med gråberg. Orterna förstärks, där så behövs, med sprutbetong och bergbultning. Det finns i dag ca 50 km ort under jord och brytningen sker på nio olika nivåer. Största brytningsdjup är i dag 395 meter. All malm fraktas med lastbil upp till anrikningsverket.

Våra guider i dagbrottet var Simon Grannas och Nils Lundberg. Simon berättade att dagbrottet är 2 km långt, 110 meter djupt och 300 meter brett. Det kommer att fördjupas till 160 meter. Utsättningen av produktionsborrhålen sker med GPS. Pallarna som är fem meter höga uppborras med vertikala hål och de laddas och sprängs så att kvartsgångarna i salvorna rör sig tre till sex meter i kvartsgångarnas längdriktningar. Brytningsstrategin är att kvartsgångarna ska ligga kvar sönderbrutna men inte uppblandade med ofyndigt sidoberg. Metoden är selektiv malmbrytning. Termen ”Sufflésprängning” har använts för att beteckna Björkdalgruvans brytningsmetod.

GPS-sensorer mäter förskjutningen av kvartsgångarna vid sprängning. För att få vetskap om malmens läge efter sprängning använder sig Mandalay av klot/markörer med inbyggda GPS-sändare tillverkade i Australien.

Klotens rymdkoordinater är kända före och efter sprängning och det gör att malmen kan lokaliseras vid lastningen. De flesta markörer är så deformerade att de inte kan återanvändas.

Telefon 08-679 17 90, fax 08-679 17 91 kansli@bergsmannaforeningen.se

Kostnaden för en markör är från 1 000 till 1500 kronor.

I botten på dagbrottet fick vi se lastning av malm i stora dieseltruckar som transporterar malmen till primärkrossen som ligger vid anrikningsverket. I den norra delen av dagbrottet pågick så kallad RC-borrning (kaxprovtagning) av 32 meter långa hål, det vill säga fyra pallar för bestämning av malmhalter i kommande produktionssalvor. Prospekteringen använder sig av både kärnborrning och RC-borrning av omkring 300 meter långa hål.

Vår guide i anrikningverket var den seniora processteknikern Peder Hopstadius som med en kraftig och klar röst lyckades med konststycket att överrösta ljudet från alla maskiner. Efter primärkrossning siktas allt fint material <7 mm vintertid eftersom det annars fryser fast i mellanlagringsfickan som rymmer ett dygns produktion. För nedmalning av materialet till anrikningsbara fraktioner <3 mm används först kulkvarn och därefter stångkvarn. Slitaget av stänger är så stort att påfyllning av stänger måste göras varannan vecka i stångkvarnen.

Första anrikningssteget utgörs av Humpreyspiraler och det andra steget av skakbord och i det tredje steget används flotation. På skakborden bildas en tydlig rand av guld längs med ena kanten medan de finare guldglänsande fraktionerna som återfinns över resten av skakbordet utgörs av bland annat svavelkis eftersom densiteten är endast ¼ av guldets. Detta material tas inte till vara. Ett dygns guldproduktion i Björkdal fyllde en 12-litershink som förevisades oss. Guldet uppgick till cirka åtta centimeters höjd.

Kungsträdgårdsgatan 10 www.bergsmannaforeningen.se

Du behöver bara en leverantör Swerock segment mining är inriktad mot gruvnäringen och kan hjälpa dig med alla tänkbara transport- och maskintjänster såsom avbaning, utlastning, lossning, transport av rågods med mera. Swerock har även allt annat som du kan behöva till dina projekt.

• • • •

Betong Transport- och maskintjänster genom Cliffton Grus och berg samt specialsand Recycling och hantering av schaktmassor

Vi gör byggandet lite enklare

swerock.se

Driving Environmentally Safe Solutions

Presentationsnamn BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

49

NY DOCENT I GJUTNING Pavel Ramirez Lopez har antagits som docent i gjutning vid KTH i Stockholm. Pavel innehar sedan tidigare en Ph. D. inom Materials Science från Imperial College London, och han arbetar i dag på Swerea MEFOS som forskare inom gjutning och flödessimulering.

Titeln på docentföreläsningen var ”Casting Research at Swerea MEFOS: Past Activities, Present Challenges and Future Perspectives”.

Föreläsningen hölls den 13 april.

Johan Eriksson är forskningschef för Processmetallurgi vid Swerea MEFOS och han är mycket glad över antagningen: ”Detta kommer att stärka forskningen inom gjutning både vid Swerea MEFOS och KTH, men den stora vinnaren är den nordiska metallindustrin”, säger Johan Eriksson.

Inspirationsdagen för Materialdesign på KTH Institutionen för Materialvetenskap på KTH har en tradition av att bjuda in gymnasieelever till en informationsdag om Civilingenjörsprogrammet i Materialdesign. Under en lång rad av år har denna dag kallats Brinelldagen, men årets

upplaga presenterades som Inspirationsdagen för Materialdesign.

Den 9 april klockan 10 samlades 24 förväntansfulla gymnasieelever och studenter från Tekniskt basår på KTH i sal B2 på Brinellvägen 23. De två första föredragen gavs av professorerna Ulrica Edlund (Polymerteknologi, KTH) och Annika Borgenstam (Materialvetenskap, KTH). Ulrica berättade om vad polymerer är; det är långt ifrån bara plastpåsar, och vad de kan användas till. Annika berättade om vad vi menar med materialdesign och det paradigmskifte vi är mitt uppe i när det gäller hur nya material kan och bör utvecklas, med tanke på besparingar på grund av förkortade utvecklingstider men också från ett hållbarhetsperspektiv.

Efter föredragen bjöds det på en lunchbuffé.

Under lunchen berättade Emil Stålnacke, f.d. student på Materialdesign och nu trainee på Swerea KIMAB i Kista, om sina intryck av utbildningen och vad det innebär att arbeta som materialingenjör.

Efter lunchen delades deltagarna in i grupper som turades om att besöka fyra stationer där olika materialfenomen demonstrerades och förklarades. Varje grupp leddes av en student från Materialdesign-programmet. De fyra stationerna var: slagseghet, minnesmetaller, supraledning och Vattenlabbet.

Dagen avslutades med social samvaro i Bergssektionens lokaler, där studievägledningen informerade om ansökningsförfarande, kurser osv. Deltagarna fick också chansen att prata med studenter som går på programmet.

DIN LEVERANTÖR AV GJUTGODS OCH SMIDE PRODUKTPROGRAM Grå- och segjärnsgods Stålgjutgods Friform- och sänksmide Valsade ringar Alu- och bronsgjutgods Bearbetning

KONSTRUKTIONSSTÖD För gjutning, smidning och bearbetning. Gjuteriteknik och gjuteriprocess.

Smältaregatan 7 • 263 39 Höganäs • 042-36 06 30 mail@medicast.se • www.medicast.se

50

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

3D-MODELLER Egen tillverkning för prototyp- och småserier.

KVALITETSSÄKRING Med auditprogram för respektive produktgrupp.

PERFEKT BLÄSTRAT VARJE GÅNG? DÅ ÄR INTE ALLA MEDEL TILLÅTNA. Oavsett om du är på jakt efter en hög finish eller en specifik yta är Tebeco STEEL-SHOT det självklara valet. Du får samma förväntade resultat varje gång.

Tebeco STEEL-SHOT är rundare och jämnare än alla andra material på marknaden samtidigt som de är fria från sprickor och porer. Hemligheten är tillverkningsprocessen som sker i kontrollerad miljö med avancerad teknologi.

Vi lagerför blästermedel i alla kornstorlekar och skräddarsyr en lösning efter just Dina behov.

Läs mer på: www.tebeco.se

HAMMARKUNGEN!

Professionell Industririvning-Demontering

www.nkr-rivning.se Välkomna till oss på SMC

Tel. 042-122041

+46-(0)8-6470403 info@demolering.se www.demolering.se

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

51

Leverantörer till gruv-, stål- och metallindustrin

Annonsera i Inköpsguiden: Richard Svensk richard@kontaktmedia.se 070-890 05 67

Adressregister ABB Force Measurement Tvärleden 2 BNR 357 Finnslätten 721 59 Västerås 021-32 50 00 ABB Force Measurement www.abb.com/measurement Tvärleden 2 www.abb.com/stressometer Bnr 357 Finnslätten

Arinox Box 290, 532 24 Skara 0511-202 20 fax 0511-120 26 info@arinox.se Arinox www.arinox.se Box 290, 532 24 Skara

Adressregister

721 59 Västerås ABB 50 Metals and Mining 021-32 00 Terminalvägen 24 www.abb.com/measurement 721 59 Västerås www.abb.com/stressometer

021-32 50 00 ABB Metals and Mining www.abb.com/mining Terminalvägen 24 721 59 Västerås Alvenius Industrier 021-32 50 00 75 Kungsgatan www.abb.com/mining 631 07 Eskilstuna

info@alvenius.se

Alvenius Industrier www.alvenius.se Kungsgatan 75 631 07 Eskilstuna ALS Minerals info@alvenius.se Hammarvägen 22 www.alvenius.se

943 36 Öjebyn

0911-65 800 ALS Minerals fax 0911-600 85 Hammarvägen 22 alspi.lab@alsglobal.com 943 36 Öjebyn www.alsglobal.com 0911-65 800 fax 0911-600 85 alspi.lab@alsglobal.com www.alsglobal.com

52

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

0511-202 20 Atlas Copco fax 0511-120 26 Mining and Rock Excavation info@arinox.se Technique Sweden www.arinox.se

105 23 Stockholm

020-78 44 55 Begner Agenturer AB Kasengården 4 kundtjanst.mr@ 791se.atlascopco.com 40 Falun 023-160 20 www.atlascopco.se www.begneragenturer.se info@begneragenturer.se Bergsskolan

Box 173, 682 24 Filipstad

Carbomax 0590-162 60AB Saltängsvägen 7, 721 32 Västerås fax 0590-162 99 021-15 03 00 info@bergsskolan.se fax 08-796 06 36 www.bergsskolan.se info@carbomax.se www.carbomax.se

Carbomax Saltängsvägen 7, 721 32 Västerås Cavotec Sverige 08-454 65 60 5 Fagerstagatan fax 08-796 06 36 163 53 Spånga info@carbomax.se 08-556 522 00 www.carbomax.se fax 08-556 522 22 info@cavotec.se www.cavotec.com

Cavotec Sverige Fagerstagatan 5 163 53 Spånga 08-556 522 00 fax 08-556 522 22 ContiTech Scandinavia info@cavotec.se Box 38, 164 93 Kista www.cavotec.com 08-444 13 30 fax 08-750 55 66 ContiTech Scandinavia info@contitech.se Box 38, 164 93 Kista www.contitech.se

08-444 13 30 fax 08-750 55 66 E. Sabel Box 841 info@contitech.se 531 18 Lidköping www.contitech.se 0510-54 77 30 info@sabel.se E. Sabel www.sabel.se Box 841

531 18 Lidköping Entech 77 30 0510-54 Box 1066, Metallgatan 27 info@sabel.se 262 21 Ängelholm www.sabel.se

0431-44 99 80 fax 0431-44 99 81 Entech info@entech.se Box 1066, Metallgatan 27 www.entech.se

262 21 Ängelholm 0431-44 Envicom99 80 fax 0431-44 99 815 Skogsklintsvägen info@entech.se 451 90 Uddevalla www.entech.se 070-328 76 76

info@envicomab.com www.envicomab.com

Envicom Skogsklintsvägen 5 451 90 Uddevalla 070-328 76 76 info@envicomab.com Epiroc Sweden AB www.envicomab.com 105 23 Stockholm 020-78 44 55

EPC Sverige www.epiroc.com/se Hugelsta 635 Eskilstuna EPC02 Sverige 016-13 90 77 Hugelsta fax 87 10 635016-12 02 Eskilstuna 016-13 90 77 www.epc-groupe.se fax 016-12 87 10

www.epc-groupe.se Eurotherm Mobilvägen 10 Eurotherm 223 62 Lund Mobilvägen 10 010-478 18 55 223 62 Lund sven-inge.gullstrand@ 010-478 18 55 schneider-electric.com sven-inge.gullstrand@ www.eurotherm.se schneider-electric.com www.eurotherm.se

Ferrox 712 82 Grythyttan Ferrox 0591-143 55 712 82 Grythyttan fax 0591-142 0591-143 55 64 hq@ferrox.com fax 0591-142 64 www.ferrox.com hq@ferrox.com www.ferrox.com

Fogmaker International Box 8005, 350 08 Växjö 0470-79 98 80 fax 0470-79 98 89 info@fogmaker.com www.fogmaker.com Gruvteknik Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika 0240-374 95, 070-637 36 29 070-744 56 66 lager: 0240-370 01 fax 0240-376 58 info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com

Metso Sweden Terminalsgatan 2 231 32 Trelleborg 0410-525 00 fax 0410-526 07 minerals.info.se@metso.com www.metso.com Mikron Box 1307, 172 26 Sundbyberg 08-564 821 40 fax 08-564 821 41 mail@mikron.se www.mikron.se

Harald Pihl Box 7387, 187 15 Täby 08-731 56 00 www.haraldpihl.se

Mobil Elteknik Sverige Lovisebergsvägen 13 141 32 Huddinge info@mets.nu www.mets.nu

Höganäs Bjuf Box 502, 267 25 Bjuv 042-855 00 fax 042-855 66 steel@hoganasbjuf.se www.hoganasbjuf.com

Morgårdshammar Nya Ågatan 23 777 50 Smedjebacken 0240-66 85 00 fax 0240-66 85 01 www.morgardshammar.se

Indesko Box 26154, 100 41 Stockholm 08-10 09 70 fax 08-796 79 30

MS Analytical Timmervägen 15, 923 41 Stensele 070-608 61 30 tony.okvist@msanalytical.net www.msanalytical.net

Kemira Kemi AB Industrigatan 83 251 09 Helsingborg www.kemira.com josef.ostman@kemira.com 042-17 13 32 Kerneos Nordic Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 880 20 fax 08-590 880 25 nordic@kerneos.com www.kerneos.com Labtium Poikajuntintie 34 FI-99600 Sodankylä, Finland +358 (0)40 080 7935 heikki.niskavaara@labitum.fi www.labtium.fi Lhoist Johanneslundsvägen 2 194 61 Upplands Väsby 08-590 328 20 staffan.fors@lhoist.com www.lhoist.com Lifa AB Zettergrens Väg 8 791 77 Falun 023-790 560 www.lifa.se info@lifa.se Megamet Framtidsgatan 4 262 73 Ängelholm 0431-44 94 80 fax 0431-44 94 88 info@megamet.se www.megamet.se

Nordkalk Box 901, 731 29 Köping info@nordkalk.com www.nordkalk.se erik.degerstedt@nordkalk.com 010-476 26 66 073-920 53 70 jan.olars@nordkalk.com 010-476 25 81 073-920 16 76 OJ:s Vågsystem Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand 0247-136 57 oj.s@vagsystem.se www.vagsystem.se RHI Refractories Nord Brovägen 9, 182 76 Stocksund 08-514 822 40 fax 08-514 822 50 nord@rhi-ag.com www.rhi-ag.com Rubber Company (huvudkontor) Box 17, 186 21 Vallentuna 08-514 305 70 fax 08-514 305 99 rubber@rubberco.se www.rubberco.se Rubber Company (norr) Mätarvägen 15, 901 33 Umeå 090-71 55 80 fax 090-71 55 90 rubber.umea@rubberco.se Rubber Company (syd) Blockvägen 7, 352 45 Växjö 0470-70 72 50 fax 0470-70 72 60 rubber.vaxjo@rubberco.se

Rubber Company (mitt) Marinvägen 3, 856 33 Sundsvall 060-64 63 90 fax 060-61 84 40 rubber.sundsvall@rubberco.se

Swerea MEFOS Box 812, 971 25 Luleå 0920-20 19 00 mefos@swerea.se www.swerea.se/mefos

Rubber Company (väst) Östanvindsgatan 21 652 21 Karlstad 054-85 33 10 fax 054-87 45 06 rubber.karlstad@rubberco.se

T Knutsson Box 50207 202 12 Malmö info@tknutsson.se www.tknutsson.se

S-E-G Svenska Box 11143, 161 11 Bromma 08-764 74 00 fax 08-764 75 00 info.svenska@s-e-g.se www.s-e-g.se Sarlin Furnaces Regattagatan 13 723 48 Västerås 021-10 98 00 fax 021-12 37 45 info@sarlin.se www.sarlin.se Scandia Maskin Industrivägen 1, 449 44 Nol Skandinaviska Titania Box 1135, 183 11 Täby 08-758 42 50 fax 08-768 81 68 gunnar.franzen@ skandinaviskatitania.se www.skandinaviskatitania.se SMA Mineral Box 329, 682 27 Filipstad 0590-164 00 sma@smamineral.com Sulzer Pumps Sweden 010-130 15 00 info.sweden@sulzer.com www.sulzer.com/sweden Försäljning: Broby, Mölndal, Norrköping, Stockholm, Sundsvall, Nordmaling, Piteå.

Service: Malmö, Göteborg, Vadstena, Karlstad, Stockholm Superior Graphite Box 13000, 850 13 Sundsvall 060-13 40 55 070-686 50 13 fax 060-13 41 28 mlind@superiorgraphite.com www.superiorgraphite.com Swedish Diamondtool Consulting AB Skarpskyttevägen 6 713 32 Nora 0587-126 20 www.sdcab.se sdcab@sdcab.se Swerea KIMAB Box 7047 167 07 Kista 08-440 48 00 kimab@swerea.se www.swerea.se/kimab

Thermalloys Brändavägen, 795 32 Rättvik 0248-125 77 fax 0248-137 85 info@thermalloys.com www.thermalloys.com Tuna Teknik Stationsvägen 18 184 50 Åkersberga 08-540 870 10 fax 08-540 215 60 info@tunateknik.se www.tunateknik.se UHT Uvån Hagfors Teknologi Kistagången 2, 164 40 Kista 08-622 08 80 www.uht.se Vargön Alloys 468 80Vargön 0521-27 73 00 fax 0521-22 37 43 email@vargonalloys.com Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna Klosterängsvägen 11 A 226 47 Lund Vretenvägen 13 171 54 Solna 054-17 75 45 magnus.nilsson@vaing.se www.vaing.se Xylem Water Solutions Sweden Flygt-pumpar www.xyleminc.com/se Gesällvägen 33 174 87 Sundbyberg 08-475 67 00 fax 08-475 69 70 Timmervägen 6 857 53 Sundsvall 060-700 43 10 fax 060-10 24 91 Torpslingan 17 973 47 Luleå 0920-27 43 00 fax 0920-189 99 Box 822 982 38 Gällivare 010-603 50 00 fax 0970-662 00

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

53

Produktregister Analyser ALS Minerals MS Analytical

Diamantborrutrustning Epic Sweden AB Lifa AB

Arbetsvalsar T Knutsson

Dimensionsmätning ABB Force Measurement

Automatfilter för rå- och kylvatten

Dolomit Lhoist SMA Mineral

Automation ABB Metals and Mining Eurotherm UHT, Uvån Hagfors Teknologi Avvattningsutrustning Metso Sweden Xylem Water Solutions Sweden Band- och rulltransportörer Metso Sweden Banddragmätare ABB Force Measurement Banddragmätare i slinglyftar (Looper Tensiometers) ABB Force Measurement Bandningsmaskiner (Böhl) Tuna Teknik Bandtillbehör ContiTech Scandinavia Metso Sweden Bandtransportörer Metso Sweden S-E-G Svenska Bandvågar OJ:s Vågsystem S-E-G Svenska Bergborrutrustning Epic Sweden AB Lifa AB Bergborrverktyg Epic Sweden AB Lifa AB

Eldfast cement Kerneos Nordic T Knutsson

Gasbrännare Sarlin Furnaces Gjutgods Sarlin Furnaces Gjutgods (Ni-hard) E. Sabel Gjutlådeinfodring T Knutsson Gjutmassor T Knutsson

Eldfast installation Megamet

Gjutna valsar T Knutsson

Eldfast material Envicom Kerneos Nordic Megamet RHI Refractories Nord T Knutsson

Gjutrör T Knutsson

Eldfast murbruk och massor RHI Refractories Nord T Knutsson Eldfast tegel Höganäs Bjuf Eldfast tegel och lera Höganäs Bjuf Eldfasta produkter för skivtärningssystem Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Eldrivna gruvtruckar ABB Metals and Mining Elektriska drivutrustningar ABB Metals and Mining Eurotherm

Grafitelektroder Envicom Grafitprodukter Superior Graphite Granuleringsprocess UHT, Uvån Hagfors Teknologi Gruv- och anläggningsutrustning Metso Sweden Guides/inledare Morgårdshammar

Elektromagnetiska bromsar ABB Metals and Mining

Diamantborrkronor Epic Sweden AB

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Kabel Mobil Elteknik Sverige

Kalk Lhoist Nordkalk

Bindningsmaskiner Sarlin Furnaces

Bullermätning/-utredning Vibroakustik Sverige CFC- och grafitfixturer T Knutsson

Isoleringstegel Höganäs Bjuf T Knutsson

Godsslang Rubber Company

Gummiprodukter ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Brännare Thermalloys

Isoleringsmaterial Höganäs Bjuf T Knutsson

Kabelvindor Cavotec Sverige

Elektriska ugnar Sarlin Furnaces

Ferrokisel Vargön Alloys

Industriugnar Sarlin Furnaces

Glasfiberväv T Knutsson

Bildanalys Mikron

Bränd kalk Lhoist Nordkalk SMA Mineral

Induktiva omrörare för skänkugnar och stränggjutning ABB Metals and Mining

Glasfiberprodukter T Knutsson

Gummiduk Rubber Company

Elektromagnetiska omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB Metals and Mining

Induktionsugnar (SMS Elotherm) Tuna Teknik

Kabel för rörliga maskiner, upp till 240 mm²/ 400–24 000 volt Cavotec Sverige

Elektriska element Sarlin Furnaces

Bränd dolomit Lhoist

54

Drivsystem, komponenter Morgårdshammar

Gasarmatur Sarlin Furnaces

Hasplar (Soprem) Tuna Teknik Hydraulsystem, komponenter Morgårdshammar Hårdhetsmätning Mikron AB (Qness)

Kalksten Lhoist Nordkalk SMA Mineral Kallvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik Kant-/mittlägesmätning (Millmate Strip Scanner) ABB Force Measurement Kemikalier Kemira Kemi AB Keramiska fibermaterial T Knutsson Kombinerade dragbänkar (SMS group) Tuna Teknik Konkrossar Scandia Maskin Kontaktdon Mobil Elteknik Sverige Kontaktdon 20–660 ampere/ 400–25 000 volt Cavotec Sverige

Ferrokrom Vargön Alloys

Hårdmetallvalsar (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik

Ferrolegeringar Skandinaviska Titania

Häggloader, grävarmslastare Epic Sweden AB

Kross Scandia Maskin

Ferrosvavel Indesko

Härdanläggningar Sarlin Furnaces

Krosskopa Scandia Maskin Produktregister

Flusspat Indesko

Kopparlegeringar Harald Pihl

Krossutrustning Metso Sweden

Mischmetall Skandinaviska Titania

Påläggssvetsning (Capilla) Tuna Teknik

Kvarnar Metso Sweden

Mobila band Scandia Maskin

Kvarnfoder Metso Sweden

Muffelrör/-ugnar Sarlin Furnaces

Radiostyrningar Cavotec Sverige Rent järn (armcojärn) Arinox

Kvarnfoder (Ni-hard) E. Sabel

Mätinstrument för valsverk ABB Force Measurement

Kväverening Veolia Water Technologies Kärnborrutrustning Epic Sweden AB Labbsiktar Scandia Maskin Labbutrustning Scandia Maskin Laboratorier MS Analytical Lastmaskiner och truckar Epic Sweden AB

Mätsystem Begner Agenturer AB Ni-Hard gjutgods E. Sabel Nickellegeringar Harald Pihl Tuna Teknik ”Eupar” Nödduschar Epic Sweden AB Omrörare Sulzer Pumps Sweden

Legeringar (Enpar) Tuna Teknik

Omrörare för stränggjutning och skänkugnar ABB Metals and Mining

Lok Epic Sweden AB

Oxygenlansar (Daiwa) Skandinaviska Titania

Lok, Industry Morgårdshammar

Oxygenlansar (Trefimet) Envicom

Magnesit RHI Refractories Nord

Oxygenlasrar T Knutsson

Magnesit- och krommagnesittegel Höganäs Bjuf

Pillow Block-lastceller ABB Force Measurement

Malkulor – gjutna, högkromlegerade Arinox Malkulor – smidda, härdade (GSI Lucchini) Arinox Manganslitgods Metso Sweden Scandia Maskin Maskiner Metso Sweden Scandia Maskin Massflödesmätare S-E-G Svenska Materialhantering Metso Sweden Materialprovningsutrustning (Buehler) Mikron Mekaniska och hydrauliska pressar (SMS group) Tuna Teknik Mineralberedningsutrustning Metso Sweden

Planhetsmätning ABB Force Measurement

Reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin

Rikt- och kapmaskiner Tuna Teknik

Slamhantering Metso Sweden

Riktmaskiner för stång, rör, profil (SMS group) Tuna Teknik

Slit- och reservdelar Metso Sweden Scandia Maskin Slitgods Metso Sweden

Riktrullar (Witels-Albert) Tuna Teknik Rullar Scandia Maskin Rökgasrening Lhoist Rör – slitdetaljer E. Sabel Rörkapmaskiner Tuna Teknik

Släckt kalk Nordkalk

Rörsystem Alvenius Industrier

Smidda valsar T Knutsson

Segjärnvalsar T Knutsson

Smidespressar (SMS group) Tuna Teknik

Service Metso Sweden

Service för kraftmätning och planhetsmätning ABB Force Measurement

Pressductor-produkter ABB Force Measurement

Siktar Metso Sweden Scandia Maskin

Pumpar Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden

Slitgummi Metso Sweden Scandia Maskin Slitgummi och slitelement av gummi för stup, godsfickor ContiTech Scandinavia Metso Sweden

Platt- och profilvalsverk (Bühler Redex) Tuna Teknik

Provberedning MS Analytical

Slaggbildare Kerneos Nordic Slagkross Metso Sweden Scandia Maskin

Planhetsmätning och -reglering i varma valsverk ABB Force Measurement

Processutrustning för industrin ABB Metals and Mining Begner Agenturer AB

Skänkvärmare T Knutsson

Retortrar och crackers Sarlin Furnaces

Service av pumpar, omrörare, mixers och annan roterande utrustning Sulzer Pumps Sweden

Process- och produktionsstyrning ABB Metals and Mining Eurotherm UHT, Uvån Hagfors Teknologi

Skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson Thermalloys

Siktduk och siktelement av gummi Metso Sweden Siktmedia Metso Sweden Scandia Maskin Skalsvarvar (SMS group) Tuna Teknik Skivtärningssystem Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord T Knutsson

Smidesvärmning Tuna Teknik Specialstål Arinox Spolstenar RHI Refractories Nord Sprutmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Sprängämnen och tillbehör EPC Sverige Stampmassor Höganäs Bjuf RHI Refractories Nord Stoppare Höganäs Bjuf T Knutsson Stressometer – system ABB Force Measurement Strålningsrör T Knutsson Thermalloys Stränggjutningsförnödenheter Höganäs Bjuf T Knutsson

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

55

Stumsvetsmaskiner (Strecker) Tuna Teknik Styr- och reglersystem ABB Metals and Mining Eurotherm Styr- och reglersystem för pumpar och mixers Eurotherm Sulzer Pumps Sweden Styr- och reglersystem för ugnar Eurotherm Sarlin Furnaces

Titan Harald Pihl Tjockleksmätare för processlinjer ABB Force Measurement Tjockleksmätare för valsverk ABB Force Measurement Toppslagg Indesko Kerneos Nordic Torrmassor T Knutsson

Stål- och valsverk Morgårdshammar

Transmission Rubber Company

Stålrör Alvenius Industrier

Transportband Metso Sweden Rubber Company Scandia Maskin

Stödvalsar T Knutsson Svetsmaterial (Capilla) Tuna Teknik Syrgaslansar T Knutsson Syrgaslansar (Daiwa) Skandinaviska Titania Termoelement Sarlin Furnaces Termoelement – skyddsrör Sarlin Furnaces T Knutsson

Transportband av gummi och PVC ContiTech Scandinavia Metso Sweden Transportörer Metso Sweden Tråd, PU Scandia Maskin Tråddragerimaskiner (Mario Frigerio) Tuna Teknik Trådriktapparater (Witels-Albert) Tuna Teknik

Ugnar Entech Mikron Sarlin Furnaces T Knutsson Begner Agenturer AB Ugnar – tillverkning, service och underhåll Sarlin Furnaces Ugnsberäkningar/ -konstruktioner Sarlin Furnaces Ugnsreparationer Entech Underhållsteknik Morgårdshammar Underhållsteknik (kalibrering) Eurotherm Uppkolningsmedel (Desulco) Superior Graphite Valsar för kallvalsverk T Knutsson Valsar för varmoch kallvalsverk T Knutsson Valsar för varmoch kallvalsverk (Saar-Hartmetall) Tuna Teknik Valsar för varmvalsverk T Knutsson

Valskraftmätning ABB Force Measurement Varmvals Tuna Teknik Vattenrening Kemira Kemi AB Vattenhantering Alvenius Industrier Metso Sweden Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Ventilationsutrustning Epic Sweden AB Swedfan International Ventiler Metso Sweden Vibrationsmätning Vibroakustik Sverige Vågar S-E-G Svenska Värmebehandlingsugnar Entech Sarlin Furnaces T Knutsson Värmebeständigt stålgjutgods och ugnsrullar T Knutsson Värmningsutrustning för skänkar, gjutlådor och konverter Sarlin Furnaces

Konsulter till gruv-, stål- och metallindustrin Analyser ALS Minerals Labtium MS Analytical Analytiska referensmaterial Swerea KIMAB Bergutbildning och materialprovning

Optimering av konvalsslipning i klusterverk ABB Force Measurement

Slamhantering Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

Legeringar Swerea KIMAB

Planhetsreglering/ stressometer ABB Force Measurement

Speciallegeringar Swerea KIMAB

Material- och ytanalys Swerea KIMAB

Eldfast material Envicom

Metallografi, energi, kvalitet och miljö Swerea KIMAB

Energi och miljö Swerea MEFOS

Metallurgi Swerea MEFOS

Geoundersökningar

Mineralteknik Netanalys ABB Metals and Mining

Kalibreringstjänster Eurotherm Kraft-, dragoch dimensionsmätning ABB Force Measurement

56

Kväverening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

Omrörning Sulzer Pumps Sweden

Process och produktionsstyrning ABB Metals and Mining Eurotherm Swerea KIMAB Swerea MEFOS Processoptimering valsverk Morgårdshammar Pumpning Sulzer Pumps Sweden Xylem Water Solutions Sweden Rådgivning Svetsansvarig i Sverige

Spårkalibrering Morgårdshammar Stål- och valsverk ABB Metals and Mining Swerea MEFOS Utbildning Svetsansvarig i Sverige Valsverksteknik Morgårdshammar Vattenrening Veolia Water Technologies – VA-Ingenjörerna

Testbäddar gör idéer möjliga Effektivisera utvecklingen av era produkter, processer och metoder.

Pilot eller labb, virtuella försök – vi har den testbädd ni behöver.

Här möts nuet och framtiden i 25 testbäddar för forskning och utveckling där idéer blir verklighet. Med en genomtänkt och stabil infrastruktur kan vi även bygga om och bygga nytt för att möta era behov. Ingenting är omöjligt. www.swereamefos.se

Er leverantör av...

Borrstänger Borrkronor Borrhålsplugg Kärnborrkronor Slipstift Borrvagnar Borrmaskiner Borrmanschetter Signalhorn Kontakta oss www.lifa.se

023 790 560

info@lifa.se BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

57

A WIRTGEN GROUP COMPANY

MAXIMAL PRESTANDA OCH EFFEKTIVITET.

maskiner och reservdelar – Nya och begagnade –

Nya reservdelar Atlas Copco – SIG – Tamrock 8000 delar i vårt lager

PRODUKTPROGRAM KLEEMANN Oavsett om det är en individuell maskin eller sammankopplade krossverk med optimerade enheter, sätter Kleemann standarden. www.wirtgen-group.com/sweden WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

Blötberget

Saxdalsvägen 2, 771 65 LUDVIKA Tel 0240-374 95 Mobil 070-637 36 29, 070-744 56 66 Lager 0240-370 01 Fax 0240-376 58 E-post: info@gruvteknik.com www.gruvteknik.com

BERGSMANNEN STÅL | METALL | GRUV | BERG | MINERAL

"The leading steel and mine magazine" www.bergsmannen.se

58

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

www.euromineexpo.com

EURO MINE EXPO International trade fair & conference

| JUNE 12-14 2018, SKELLEFTEĂ&#x2026; SWEDEN

Contribute to the future of the mining industry

PARTNER:

GOLD SPONSORS:

Machine learning, electrification, battery metals, market development, safety, sustainability, automation and digitalization and other interesting topics will be discussed at Euro Mine Expo 2018.

Contribute to the future of the mining industry - Join us at Euro Mine Expo 2018

BE RG SM A N N E N 3 , 2 018

59

Posttidning B

Returadress: Bergsmannen, Stenslingan 1, 182 38 Danderyd

Martin vill nå fram.

Det vore omöjligt utan metaller.

Kommunikationsmedel för människor närmare varandra så att tankar kan utbytas och nya idéer födas.

Tåg, bussar och surfplattor är alla beroende av koppar och zink, som används i allt från elledningar till stålkarosser. Martin är redo att göra sitt bästa. Precis som våra metaller.

Zn

Pb

Ag Au

Cu

Metals for modern life