Ditt Val 2018 02 Edition Knivsta by D Z I G N

Hela denna tidning är en annons från Kristdemokraterna i Knivsta

DittVal FAMILJEN I FOKUS

KNIVSTA

Pontus Lamberg: Dags för ett generationsskifte i Knivstapolitiken

Rösta på oss i valet den 9 september!

Nr 2 2018

Så vill Ebba lösa vårdkrisen SIDAN 4 Lovar stoppa onödiga VA-avgifter

SIDAN 3

Barngrupperna ska fortsätta att minskas

SIDAN 14

SIDAN 6

Gunnar Gidlund: Vi vill öka antalet boendeparkeringar SIDAN 15

Trygghet och valfrihet VI STÅR FÖR

DETTA ÄR KRISTDEMOKRATERNAS INFORMATION INFÖR VALET TILL DIG SOM BOR I KNIVSTA

Missa inte valet 9 September

För ett tryggare Knivsta!

ristdemokraterna är ett parti som sätter människovärdet främst. Därför oroar vi oss när vi ser hur välfärden sviker. Idag växer vårdköerna och många äldre nekas plats på äldreboenden. Man ska kunna lita på att man får en god vård den dagen man blir sjuk. Man ska kunna lita på att man får god omsorg när man blir äldre. Man ska kunna lita på att polisen kommer när man ringer. Kristdemokraterna vill återupprätta välfärdslöftet. Det kräver tuffa prioriteringar. Vi lovar inte allt till alla, men vi håller vad vi lovar. Genom att minska slöseriet och skapa fler jobb ska vi se till att välfärden räcker till alla. Just nu utmanas samhället och de goda värderingarna. Men utvecklingen går att förändra. Vi kristdemokrater driver inte vårt parti för vår egen skull. Vi jobbar för ett bättre Sverige, byggt på kristen etik, där goda värderingar och tillit byggs genom relationer med människor. Vi vill att 2018 blir ett år av förändring. Ett år när svenska folket väljer ny regering. Ett år när vi påbörjar arbetet för ett återupprättat välfärdslöfte. Du ska kunna lita på Sverige.

Vill du engagera dig? Håller du med om att vi behöver ett Sverige som präglas av goda värderingar? Att alla människor ska ha rätt att bestämma över sina egna liv, men att det med friheten även följer ett ansvar? Då delar du säkert samma grundvärderingar som vi har. Politikens uppgift är att skapa goda förutsättningar för människor att leva ett gott liv. Vi måste stärka polisen, förbättra vården och ha en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Det är därför vi vill ha en ny regering. En Alliansregering! Var med du också eller bli medlem och arbeta för ett bättre Sverige! Vill du hjälpa till i valrörelsen? Då kan du kontakta ombudsmannen Sarah Havneraas på sarah.havneraas@kristdemokraterna.se eller telefon: 018-13 37 12.

KRISTDEMOKRATERNA www.kristdemokraterna.se

Ansvarig utgivare: Mikael Oscarsson Vid frågor om innehållet: Telefon 070-34 39 581 mikael.oscarsson@kristdemokraterna.se Redaktörer: Synnöve Adéll, Åke Lager Art Director: Jessica Nyström, dzign.se Omslagsfoto: Rickard L. Eriksson Personerna på omslagsbilden har ingen koppling till innehållet i denna tidning. Tryck: Pressgrannar

PONTUS LAMBERG:

Dags för et

Pontus Lamberg har ett späckat schema. Blir det tid över så spenderar han den gärna med dottern

Framåt, driven och orädd. Det är några ord som stämmer bra in på Pontus Lamberg. Och det är tur att utmaningar lockar honom – för våren inleddes bokstavligen med en rivstart. TEXT SYNNÖVE ADÉLL FOTO MIMMI WESTERLUND

an är ung - 26 år fyllda. Men KD Knivstas kommunalrådskandidat är inte oerfaren. Under en dryg handfull år så har han hunnit med att dels utbilda sig till fastighetsekonom, jobba med IT-system och försäljning inom flygindustrin och som konsult inom affärssystem samt startat företag, innan han landade som projektledare på bygg- och miljökontoret i Knivsta. Även politiskt har han hunnit med en del, bland annat varit ordförande i KDU:s Uppsaladistrikt och suttit i fastighets- och servicenämnden i region Uppsala utöver uppdrag som ersättare i två av Knivstas kommunala bolag. I våras kom så samtalet. – Jag blev överraskad men också smickrad. Betänketiden var kort – jag fick några timmar på mig att fundera på om jag ville ställa upp som förstanamn

– men tvekade inte när frågan kom! Han var då i full färd med att packa för en längre resa till USA och beredd på att gå på föräldraledighet inom ett par månader med sin lilla dotter, eftersom han spådde en tämligen lugn sommar och höst. Så blev det nu alltså inte.

PONTUS LAMBERG utstrålar ett lugn, men också energi. Att han valts som toppnamn med möjlighet att axla rollen som nytt kommunalråd i Knivsta ser han som en ”stimulerande utmaning och en fantastisk chans”. Sneglar man på LinkedIn-profilen så är det också tydligt att Pontus trivs med utmaningar. Där står att han gillar tävlingar och sport. Att ha ambition, jobba som ett lag och att fokusera på uppgiften leder till framgång, men ibland krävs en förlust för att komma framåt.

PERSONLIGT ÅLDER: 26 år BOR: Centrala Knivsta FAMILJ: Sambo och ett barn JOBBAR: Projektledare på Knivsta kommun och egenföretagare POLITISKA UPPDRAG: Ledamot i kommunstyrelsen, ersättare i samhällsutvecklingsnämnden INTRESSEN: Friluftsliv och äventyr VARFÖR KRISTDEMOKRAT: För att jag tror på människor och gemenskaper, inte system. Jag tror på frihet, både i val av välfärdsutförare men också ekonomisk frihet med låga skatter. KONTAKT: Telefon: 070-415 00 47 pontus.lamberg@kristdemokraterna.se

ett generationsskifte i Knivstapolitiken

n Elise, ett år.

Funkar det så även i politiken tycker du? – Det tycker jag absolut. Dock så handlar höstens val förstås om att få så många röster som möjligt – att bli en vinnare. – För mig är det också viktigt med långsiktiga lösningar istället för billiga poänger. Som politiker har man ett tungt ansvar att forma samhället och ibland vara tvungen att prioritera. Ibland är det inte alls roligt att behöva välja men vi måste fokusera på kommunens kärnuppgifter skola, vård och omsorg. Som ung började Pontus engagera sig ideellt i olika föreningar, bland annat i den lokala idrottsföreningen. Viljan och engagemanget för att driva olika frågor och utveckla och stötta andra fanns tidigt. – Jag fick sen en plats i styrelsen för föreningen och fick ta ansvar men även möjlighet att påverka framtiden. En allvarlig olycka gav också Pontus en både tuff men lärorik erfarenhet. Vintern 2013 ställde han sig på startlinjen till SM för att köra snöskotercross. – Jag hamnade på sjukhus under en lång tid och fick nya insikter om den svenska vården från insidan och insåg att det här måste gå att få bättre, inte

minst då vi har ett av de högsta skattetrycken i världen. Där och då började den partipolitiska banan. Pontus ställde upp i landstingsvalet 2014 på plats 23 och lyckades kryssa sig upp till plats åtta.

I KNIVSTA är han engagerad i att Knivsta ska vara en trivsam småstad. Och att skattepengarna läggs på kommunens kärnuppgifter: – Knivsta är just nu i en expansion

”VI MÅSTE HA EN BRA UTBILDNING FÖR VÅRA UNGA OCH GOD VÅRD FÖR VÅRA ÄLDRE INNAN VI INVESTERAR I ANNAT.”

med sin höga tillväxttakt och då är stadsbyggnadsfrågor väldigt viktiga. Det är idag vi formar Knivsta för många år och generationer framöver. – Sen vill jag att skola, vård och

omsorg prioriteras före andra utsvävningar. Vi måste ha en bra utbildning för våra unga och god vård för våra äldre innan vi investerar i annat.

ATT KUNNA VÄLJA mellan olika boendeformer är också viktigt, anser han. Fortfarande saknas småhus och trädgårdsnära boenden men också möjlighet till billiga hyresbostäder i kommunen. Tillgängliga parkeringar för pendlare men också boendeparkeringar är också en knäckfråga i vissa områden. – Vi behöver få till en lösning som gör det möjligt att pendla kommunalt utan att det kostar en förmögenhet att parkera vid stationen. Det är en låg pnorm i vissa områden där. Vi behöver titta på varje enskilt område och inte låsa oss vid en speciell siffra eller parkeringslösning. Du bodde i Knivsta mellan 20152017 och flyttade sedan tillbaka igen, varför? – Vi flyttade hit för att det dels var nära till både Uppsala, Stockholm och Arlanda. Men även för att vi tyckte att det fanns en otrolig charm i småstaden med naturen inpå knuten. Vi trivdes så bra att vi redan efter ett år tog steget och bestämde oss för att köpa en nyprodu-

cerad lägenhet vi tänkt att bo i. – Livet kom dock emellan, vi skaffade hund, väntade barn och kände att vi ville testa att bo centralt i Uppsala. Men sen längtade vi tillbaka. De senaste månaderna har varit hektiska. Pontus jobbar fortfarande heltid när intervjun görs trots sommarhettan och valrörelsen börjar så smått göra sig påmind. Uppackning av flyttkartonger i den nyköpta lägenheten i ett av Terrasshusen med panoramavy över samhället sker parallellt med att hund och barn ska få sitt. – Det är klart att stundvis har vissa saker fått stryka på foten men det är ett val jag gjort, det känns ändå bra. Vi är tillbaka där samtalet började – med kandidaturen. Du är 20-40 år yngre än andra kommuntoppar – vad gör dig lämplig att ta över som kommunalråd för KD? – Jag tror att min vilja att hitta realistiska långsiktiga lösningar är en styrka tillsammans med att jag tycker att utmaningar är spännande. – Sen är det dags för ett generationsskifte i Knivstapolitiken och att fler unga förmågor släpps fram för att besluta om morgondagen.

Partiledaren

EBBA BUSCH THOR:

Så vill vi lösa vår Vårdköerna växer. Bristen på äldreboende blir värre. Det här vill förra kommunalrådet från Uppsala, numera partiledaren Ebba Busch Thor ändra på. Välfärden får inte monteras ned. TEXT MIA WIDELL

Ebba Busch Thor vill lösa sjukvårdskrisen genom att avskaffa landstingens ansvar och förstatliga sjukvården.

bba Busch Thor, partiledare för Kristdemokraterna vill göra upp med politiker som lovar för mycket, men som inte prioriterar en välfärd man kan lita på. – Vi har en vårdkris. Vårdköerna har fördubblats sedan valet 2014. Nu har över 80 000 personer väntat längre än tre månader i kö till specialistvård eller operation. Vi har en sjukvård i världsklass med personal som gör heroiska insatser. Ändå får många vänta farligt länge på vården.

Är det verkligen så illa? – Ja, jag hade önskat att det inte var det. Men idag kan det skilja flera år i överlevnad för vissa cancerdiagnoser. Sjuka och äldre bollas runt mellan olika landsting. Människor får gå med smärtor och oro i många månader för att det inte finns tid för operation. Så vad kan ni göra åt det? – Vi föreslår att staten ska lägga nästan 30 miljarder kronor mer på sjukvård och äldreomsorg de kommande tre åren, jämfört med vad regeringen vill. Sen vill vi ha reformer som föränd-

Ebba Busch Thor lovar att satsa på äldreboenden istället för kommunala skrytbyggen.

rar arbetssätten, så som förstärkt nära vård, fler allmänläkare, bättre öppettider på vårdcentralerna och en effektiv kömiljard för kapade vårdköer. – Vi vill också slopa landstingens sjukhusansvar och låt staten ta huvudansvaret för vården. Landstingsorganisationen fungerar inte för en så avancerad och specialiserad vård som vi har idag. Var i landet du bor ska inte avgöra dina möjligheter till god vård i tid. Är ni inte nöjda med nuvarande regeringens arbete? – Nej. Vi kristdemokrater halverade vårdköerna efter Göran Perssons regering. Nu har de fördubblats igen, med Stefan Löfvens regering. Men vi är redo att kapa köerna igen. För ytterst handlar det om att våga prioritera det som är viktigt. Det visar att goda värderingar har betydelse. – Vad är välfärdslandet Sverige värt om vi inte kan lita på att vi får vård när vi behöver? Var är människovärdet om vi inte tar hand om de som är sjuka eller gamla? Det var så du engagerade dig. För de äldre i Uppsala? – Ja, det var min mormors dåliga möte med hemtjänsten som gjorde att jag

engagerade mig politiskt. Även om man är i behov av samhällets stöd och hjälp så måste man kunna bli bemött med respekt. Värdighet känner ingen ålder. – Vi kan inte se på äldre som en homogen grupp. De är olika och har olika behov. Som kommunalråd med ansvar för äldreomsorgen var vårt löfte till Uppsalas äldre att ingen äldre i behov ska stå utan äldreboendeplats. Vi höll det. Nu vill jag arbeta för samma äldrelöfte för hela Sveriges äldre. – Idag råder brist på äldreboende och om inget görs så kommer det saknas 20 000 äldreboendeplatser år 2030. Förra valrörelsen lovade Stefan Löfven att slopa pensionärsskatten. Den är fortfarande kvar. Vad tycker du om det? – Nu lovar han massa saker igen - vi kristdemokrater lovar inte allt till alla. Men vi lovar att prioritera det viktigaste i välfärden och att stoppa slöseri med skattepengar. Vi lovar att bygga äldreboenden snarare än kommunala skrytbyggen och äventyrsbad. – Vi vet att politiken inte är lösningen på allt. Men du ska kunna lita på vården, äldreomsorgen och polisen. Det handlar om att du ska kunna lita på Sverige.

KD:s LÖSNING PÅ SJUKVÅRDSKRISEN : • Avskaffa landstingens ansvar för sjukvården • Återinför kömiljarden för kortare köer • Öka tillgängligheten på vårdcentraler samt skärp vårdgaranti • Krafttag mot den ökande psykiska ohälsan • Tillräckligt med platser på BB och en barnmorska till varje födande kvinna

rdkrisen ”Värna om de äldre som byggt vårt land” – Rasera inte välfärden. Våra äldre fick ett löfte: gör du rätt för dig – arbetar och betalar skatt – då kommer Sverige kunna ta hand om dig på ålderns höst, säger TEXT ÅKE LAGER KD:s partiledare Ebba Busch Thor. Detta löfte är på väg att bli ett nytt välfärdssvek. 2030 kommer det att saknas ytterligare 20 000 äldreboendeplatser. Därför har KD föreslagit ett investeringsstöd för att bygga ikapp bristen på äldreboende. Ebba Busch Thor fortsätter med att påpeka att KD vill slopa pensionärsskatten så att personer som arbetat ett helt liv inte ska behöva betala mer i skatt än de som jobbar. – Tänk dig att du har fyllt 85. Du skulle känna det mycket tryggare att flytta in på ett äldreboende med mer hjälp och tillsyn. Då måste du ansöka hos kommunen som ska pröva om du ska få en plats.

MÅNGA ANSÖKNINGAR avslås,

även om personen ifråga kan vara närmare 100 år gammal. Då kan man visserligen överklaga i Förvaltningsrätten, men vem orkar det om hälsan sviktar och man inte kan ta hjälp av sina barn eller andra släktingar. Och även om du fått rätt till en plats på äldreboende kanske du får beskedet: Det finns inga lediga platser. – Bygger vi inte ikapp kommer allt fler att få avslag. Vi ser tyvärr också att biståndsbedömningen varierar mellan kommunerna, säger Jakob Forssmed, KD:s äldrepolitiske talesperson. Därför vill KD att staten skärper tillsynen av kommunerna så att biståndsbedömningen blir likvärdig i hela landet.

Låt pojkar och flickor leka som de själva vill Inga grupper i förskolan ska få vara större än tolv barn! Det var en del av Ebba Busch Thors budskap i hennes sommartal på Hönö i augusti. TEXT ÅKE LAGER

– I dag går ungefär 70 procent av de minsta barnen i grupper som större än rekommenderat från Skolverket. Därför vill vi kristdemokrater göra om dagens riktlinjer till lagkrav. Inga småbarnsgrupper ska få bestå av fler än 12 barn. – Att som litet barn få tillhöra en förskolegrupp – som är liten nog för att man ska bli sedd – ska inte vara en riktlinje – det ska vara en rättighet.

HON PRATADE OCKSÅ om politikers klåfingrighet när det gäller förskolans uppdrag. – Låt mig berätta vad jag som förälder ser som förskolans viktigaste uppdrag. Jag tycker att förskolans uppgift är att vara en trygg plats där min son kan lära sig genom lek – så

som barn gör. Men den rödgröna regeringen har prioriterat att släppa in radikalfeminism och genusflum på förskolan. – Gustav Fridolin har tagit fram förslag till en ny läroplan. Får de rödgröna bestämma i höst så kommer all personal på förskolan ha följande uppdrag: att utmana barnen att inte göra könsstereotypa val. – Personalen ska fungera som politiskt korrekta övervakare och gripa in om barnen ”leker fel”. Jag säger: låt pojkar och flickor leka som de själv vill. Om en flicka vill leka med dockor – är det så farligt? Är det något förskolan verkligen ska lägga tid på att bekämpa? Vi behöver inte politiskt korrekta prussiluskor på våra förskolor! Vi behöver fler pedagoger!

Vill se tydligt besked om regeringsfrågan Sara Skyttedal, kommunalråd i Linköping och tidigare ordförande i KDU vill att Liberalerna och Centern är tydliga med vad de vill efter valet. Detta efter att de två partierna tvärvände under sommaren kring om de ville låta SD få topposter i riksdagens utskott eller inte. TEXT SYNNÖVE ADÉLL

– Det är dags att L och C lämnar tydligt besked om vad som händer efter valet. Kommer de rösta på alliansens statsministerkandidat och göra Ulf Kristersson till statsminister? Jag undrar om de kommer göra vad de kan för att bedriva en allianspolitik eller om de kommer att bli stödpartier till S, säger Sara i en teveintervju i Expressen.

BAKGRUNDEN till ilskan är att alliansen först gav ett gemensamt besked att man efter valet vill öppna upp för att Sverigedemokraterna ska släppas in till de högsta posterna i utskotten, där två av partierna sedan backade kort därefter. – Det jag framför allt är orolig för är stabiliteten i mina liberala allianskollegor och framför allt undrar jag hur starkt Annie Lööfs ledarskap egentligen är, eftersom man först går ut med ett besked där gruppledaren säger en sak och bara timmar senare blir helt överkörd av partiledaren i medierna. GRUNDEN till konflikten är regeringsfrågan. M och KD vill bilda en alliansregering även om de fyra bor-

gerliga partierna blir mindre än de rödgröna, något som skulle kräva stöd av SD, vilket L och C säger nej till.

SARA SKYTTEDAL tycker däremot inte att KD och M ska lämna alliansen. – Nej, inte alls, jag tycker att alliansen är den starkaste värdegemenskapen i svensk politik.

Sara Skyttedal, kommunalråd, tidigare ordförande i KDU.

Knivsta

Sedan KD tog över ledningen av utbildningsnämnden i Knivsta så har en rad förbättringar skett inom skolan och förskolan i Knivsta.

”Barngrupperna ska ner på rikssiffrorna” Knivstas skolor ligger i topp i länet. Bland annat går flest ut nian med godkända betyg. – Mycket går bra men det finnas absolut områden som kan bli bättre. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att minska barngrupperna i förskolan, säger Björn-Owe Björk, KD. TEXT SYNNÖVE ADÉLL

är olika undersökningar om skolan görs så hamnar kommunen högt upp. Det handlar inte bara om betyg utan om frågor som lärarlöner, sjukskrivningstal och andelen behöriga lärare. När Lärarförbundet gjorde sin senaste årliga undersökning av kvaliteten på skolorna förra året så hamnade Knivsta i topp i Uppsala län när 13 områden jämfördes.

MEN DET FINNS fortfarande utmaningar. En av dem har varit de stora barngrupperna. Inför förra valet så fanns uppemot 20 barn i snitt i varje

förskolegrupp i den kommunala förskolan och något färre i den privata vilket är två fler än rikssnittet och drygt en mer än i länet som helhet. – Vi bestämde oss därför för att gå ut med ett löfte om att minska barngrupperna i skolan och det har vi lyckats med nu, totalt går två barn färre i varje grupp idag, säger Björn-Owe Björk, som leder utbildningsnämnden i kommunen. Men än är han inte nöjd. – Vi ska ner på rikssiffrorna, som vid senaste mätningen låg på 15.3 barn per avdelning i snitt och dit har vi ett och ett halvt barn kvar. Sedan KD tog över ledningen av utbildningsnämnden tillsammans med

övriga partier i alliansen för fyra år sedan så har en rad andra förbättringar skett inom skolan och förskolan i kommunen. Dels kan man se en stadig ökning av elevernas meritvärden under perioden, fler får behörighet till gymnasiet de flesta år under mandatperioden och lärarlönerna har ökat men även tätheten vad gäller skolpersonal. – Detta är resultatet av en målmedveten satsning på skolan från oss i politiken men också frukten av ett hårt arbete från skolförvaltningen och givetvis lärare och rektorer, säger Björn-Owe Björk.

NÅGRA OMRÅDEN som Kristdemokraterna har sett till att driva igenom tillsammans med övriga partier i alliansen är dels ett utökat utbud inom barnomsorgen. Numera finns både nattisverksamhet och familjedaghem. Dessutom har kommunen infört undervisning i resursklass för barn med neuropsykiatriska funktionshinder i mellan- och högstadiet vilket varit högt efterfrågat. Innan saknades sådan undervisning helt i hemkommunen. En annan reform som införts är att

barn till arbetssökande har rätt till omsorg medan föräldern söker jobb, utöver de lagstadgade 15 timmarna i veckan. – Vi har också infört läxhjälp efter skoltid, sommarskola för de som riskerar att få underkänt och har stärkt arbetet mot psykisk ohälsa genom att öka resurserna inom elevhälsan. Arbetet med att leda nämnden och att jobba för att förbättra och stärka skolan och förskola i Knivsta kommun har varit väldigt givande, säger BjörnOwe Björk. – Jag går nu vidare och satsar på att bli nytt regionråd men hoppas KD kan fortsätta ge avtryck i utbildningsfrågor i Knivsta.

Björn-Owe Björk, kommunalråd.

Låt föräldrarna bestämma! SIFO:

procent säger nej till kvoterad föräldraförsäkring

Politikerna vet inte bäst. Tre av fyra vill att föräldrarna själva ska få bestämma över hur de fördelar föräldraförsäkringens 16 månader sinsemellan. Det visar en SIFO-undersökning som presenterades i maj. – Detta sänder en tydlig signal i en av valrörelsens viktigaste frågor: Hur skapar vi förutsättningar så att föräldrar kan få ihop livspusslet utan politikers klåfingrighet, säger Mikael Oscarsson, KD-riksdagsman för Uppsala län. Hela 76 procent av 1 000 tillfrågade i undersökningen svarar att ”föräldrarna ska få bestämma själva” på frågan om föräldrarna eller riksdagen ska besluta om hur föräldraförsäkringen ska tas ut. Bland LO-medlemmar är andelen fak-

tiskt så hög som 80 procent. Även bland regeringspartiernas sympatisörer svarar 67 procent (S) respektive 56 procent (MP) att det är föräldrarna själva som ska bestämma om fördelningen av föräldraförsäkringen. Starkast stöd för föräldrarnas självbestämmande finns hos Kristdemokraternas (100 procent) och Moderaternas (92 procent) sympatisörer. – Tydligast i otakt med sina väljare

är kanske regeringspartierna, när de vill gå allt längre i att ta makt från föräldrarna och ge den till politikerna, fortsätter Mikael Oscarsson. Inom dagens föräldraförsäkring är tre månader vikta för mamman och tre för pappan, vilket innebär att månaderna förfaller om de inte används av just mamman respektive pappan. Nu finns ett förslag om att den kvoterade tiden utökas till fem månader vardera.

Undersökningen är genomförd av SIFO på uppdrag av Familjen Först den 5-9 april. Samtliga tabeller finns på www.familjenforst.nu

Familj

ALF SVENSSON:

Barnen ska inte behöva betala priset

Vi vill att Sverige ska genomsyras av ett barnoch familjeperspektiv!

Den ökande psykiska ohälsan hos de unga är ett tecken på att barnen i hög grad betalar priset för samhällets bristande stöd till familjen, anser Alf Svensson.

TEXT SYNNÖVE ADÉLL

tt det finns institutioner som förskola, fritidsgård och olika former för omsorg om barnen är bra, men familjen kan inte ersättas av samhället, menar Alf Svensson. – Familjerna är ju samhällets grundpelare. Vi har fastnat i föreställningen att vår sysselsättning och våra arbetsuppgifter är viktiga, och så är det självfallet, men barnen har verkligen också rätt till och behov av vår tid. Tid är det bästa vi kan ge våra barn.

FAMILJENS BETYDELSE för att barn och unga ska må bra även senare i livet är självklar, anser han. Här be-

höver stödet från samhället och dess politiker bli mycket bättre. –Vi vet att trygga barn är en vinst för Sverige. När ohälsan ökar och allt flera unga känner olust och ångest måste vi alla i samhället fundera över vad det är som gått snett. Ett av de områden som Alf Svensson lyfter fram är behovet av föräldratid under småbarnsåren. Och om de hinder som finns för att själv kunna besluta om vem som ska ta hand om sitt barn under denna tid. Istället så har politiker övertagit den roll och beslutsfunktion som naturligt bör tillhöra familjen. – Det är för mig helt obegripligt att politiker i riksdagshuset ska bestämma

vem av föräldrarna som ska ge barnet vård och omsorg de allra första åren och om omvårdnaden ska ske i den ena eller andra miljön. Hur kan det komma sig att föräldrar omyndigförklaras och att riksdagsledamöter gör sig till förmyndare? – Många småbarnsföräldrar skulle värdesätta ofantligt, det vet vi, om man kunde få stöd för att gå ner i arbetstid under barnets allra första år. Och enligt exempelvis Sifoundersökningar vill föräldrarna själva bestämma, fortsätter han.

ALF SVENSSON ser den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga som ett tecken på att barnen i hög grad betalar priset för samhällets bristande stöd till familjen. För att vända trenden krävs att såväl samhälle som politiska makthavare ge familjen det stöd som den har rätt till. – Sverige behöver åter på bred front genomsyras av ett familjeperspektiv. Det ordas om valfrihet. Jo jag tackar! I själva verket så sysslar man med stat-

ligt, politiskt förmynderi. – Lyssna på debatterna i riksdagen och nu före valet, det verkar som om politiker inte fattar att ett samhälles stabilitet och trygghet måste grundas på familjemiljöer. Det talas obegripligt lite om detta.

Foto: Saku Rantamaula

– Den psykiska ohälsan ökar hos de unga. Vi måste alla fundera över vad som har gått snett, säger Alf Svensson, tidigare partiledare för KD. Utan en trygg uppväxt för barnen så är det svårt att sedan bygga ett stabilt samhälle, anser han.

Alf Svensson, tidigare parti-ledare för KD.

Trygga familjer en vinst för Sverige Över 40 procent av befolkningen är enligt en SIFOundersökning positiva till den barnomsorgspeng som KD lanserar. Det är en möjlighet för de familjer som inte väljer en förskola att istället få 6 000 kronor i månaden tills barnet fyllt tre år.

Ge föräldrar rätt att välja!

– Vill vi få ett tryggare samhälle måste vi börja med familjerna. Trygga familjer är en vinst för Sverige. För trygga familjer ger trygga barn, ger trygga ungdomar, ger trygga vuxna. Om ett barn väl har blivit otryggt är det så mycket svårare att försöka hämta hem det efteråt. Många gånger har vi en övertro på att staten kan fixa allting, och det kan den inte. Staten kan aldrig ersätta en mamma och en pappa, säger Ebba

Busch Thor, KD:s partiledare. – Det handlar om att ge föräldrar rätt att välja, i ett samhälle där båda föräldrarna ofta måste jobba för att täcka sina levnadsomkostnader. Jag har hört många säga att de önskat att de kunde ha varit hemma med sina barn lite längre, men inte haft det ekonomiska utrymmet, säger Mikael Oscarsson, KD-riksdagsman från Uppsala.

Knivsta

Idag saknas en central, lite mer avancerad lekplats i Knivsta. En av flera frågor som påverkar trivsamheten på orten.

Trivsamhet prioriterat när Knivsta utvecklas Frågan om hur Knivsta ska utvecklas i framtiden är hetare än någonsin. En oro finns för att orten växer för snabbt och förvandlas från ett lugnt och trivsamt stationssamhälle till ett anonymt miljonprogramsområde. TEXT ÅKE LAGER

ontus Lamberg, KD, tar oron på fullaste allvar. – Vi vill arbeta för att Knivsta behåller sin småstadskaraktär, det ska vara trivsamt och tryggt både för de som bor här och de som kommer på besök, säger han. Flera nya områden och kvarter växer nu fram i kommunens centrala delar. De allra flesta husen är 3-6 våningar höga med lite avstånd mellan huskropparna. Genom det avtal som slöts med staten om fyrspår i december förra året så ska tätheten dock öka kraftigt i två utpekade områden, dels i Nydal väster om stationen och dels i norra Alsike. – Vi kommer inte acceptera att det bor uppemot 400-500 personer per hektar i de områden som byggs allra tätast. Det är en summa som innebär en högre täthet än flera av våra miljonprogram. Vi vill därför omförhandla avtalet så snart som möjligt, säger Pontus Lamberg som är ledamot i kommunstyrelsen.

ISTÄLLET FÖR ATT ÅTA sig att bygga uppåt 15 000 nya bostäder i två begränsade områden så vill KD att kommunen själv får hålla i taktpinnen. – Att de inte skulle bygga fyra spår på sträckan utan att vi går med på en

massiv exploatering ser jag som väldigt osannolikt. – Trafikverket förespråkade en utbyggnad av spårkapaciteten redan inför att den nya nationella transportplanen skulle tas fram och har pekat ut stråket mellan Uppsala och Stockholm som en viktig motor för tillväxten säger Synnöve Adéll, KD, ersättare i kommunstyrelsen.

”VI HAR SETT ATT KNIVSTABORNA VILL KUNNA GÖRA ÄRENDEN PÅ HEMMAPLAN. EN LÖSNING PÅ PROBLEMET ÄR ATT FÅ FLER FÖRETAG SOM KOMMER HIT OCH KAN ERBJUDA ARBETEN PÅ ORTEN.”

Istället vill KD att Knivsta byggs i en mänsklig skala med utrymme för social samvaro, rekreation och service. Genom att inte bygga alltför högt eller

tätt så kan trivsamheten behållas. – Vi vill ha vandringsstråk och gågator och att miljön som byggs upplevs som en helhet. Blandad bebyggelse som planeras utifrån ett helhetstänk tror vi är det bästa, säger Synnöve Adéll.

ATT DET ERBJUDS aktiviteter som barn och familjer kan delta i som en central, lite mer avancerad lekplats är också prioriterat då det saknas helt idag. Det är inte hållbart anser Kristdemokraterna, som nu bett förvaltningen undersöka var en sådan kan ligga. Ett annat område som behöver förbättras är utbudet av service och affärer på orten. – Vi har sett att Knivstaborna vill kunna göra ärenden på hemmaplan. En lösning på problemet är att få fler företag som kommer hit och kan erbjuda arbeten på orten, säger Pontus Lamberg. ETT SÄTT ATT stimulera till företagande kan vara att skapa en arena där nya och gamla entreprenörer kan träffas och utbyta idéer, till exempel genom ett så kallat drivhus, och samtidigt satsa mer på ”Ungt företagande” i skolorna, föreslår han. Attraktiva och prisvärda kontorslokaler och ett schysst tillgängligt läge tillsammans med närheten till Arlanda, är vad som gör Knivsta unikt enligt Pontus Lamberg. – Sedan är det viktigt att företagare på landsbygden har goda förutsättningar för att kunna jobba effektivt genom till exempel tillförlitlig internetförbindelse. Det vill vi också jobba för.

KRISTDEMOKRATERNA I KNIVSTA VILL: • Att avtalet med staten om att bygga 15 000 bostäder i Knivsta och Alsike omförhandlas • Bygga maximalt 2-6 våningar högt i centrum som regel • Satsa på blandad bebyggelse och behålla gröna stråk • Bygga en mer avancerad lekplats för större barn • Underlätta för företag att slå sig ned genom minskat krångel

Synnöve Adéll och Pontus Lamberg

Knivsta

För ett trivsamt Knivsta

VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE

Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än dem som står nedan.

D:s vision för Knivsta är ett samhälle där trivsamhet och trygghet går hand i hand. Knivsta växer snabbt. Estetiska och sociala värden får inte förloras på vägen utan behöver få en viktig roll i utvecklingen. I ett trivsamt samhälle är ett levande centrum och ett rikt näringsliv nyckelfaktorer som vi vill jobba för.

DEN HÖGA ANDELEN barn i kommunen ställer stora krav på skola och barnomsorg. Vi vill därför fortsätta sat-

ÄLDREOMSORGEN

sa på skolan och se till så att barngrupperna blir ännu mindre eftersom barnen är vår framtid.

ATT INVÅNARNA känner sig trygga är viktigt för oss. Det ska vara säkert och bekvämt att vandra runt i de centrala delarna oavsett tid på dygnet I vårt Knivsta ska också omsorgen stärkas för de som behöver den bäst. Äldre och funktionshindrade ska kunna lita på att de får den hjälp som de behöver. I vårt samhälle ska ingen hållas tillbaka och ingen lämnas efter.

SKOLAN

För att skolgången ska vara lyckad

behöver elever och lärare trivas och utbildningen ha hög kvalitet. Vi fortsätter satsa på skolan genom att utveckla elevhälsan, jobba för att stöd och hjälp ska ges från första skoldagen för skolelever med behov och göra nya lönesatsningar för personalen. Behovet av en resursoch särskola behöver också undersökas. Att barngrupperna minskar är en annan viktig målsättning.

Våra äldre ska ha en god livssituation

med bra mat och boende. Vi vill införa en värdighetsgaranti som ger en möjlighet att bestämma över exempelvis promenader, sysselsättning och vilken mat han eller hon vill äta. Alla över 85 år som upplever ett behov ska garanteras plats i ett anpassat boende och det ska vara möjligt att välja utförare av hemtjänsten. Mobila enheter ska inrättas som kan ge vård i hemmet vid behov.

1 Pontus Lamberg, 26, Projektledare, Knivsta 2 Björn-Owe Björk, 42, Tjm Regeringskansliet, HusbyLånghundra 3 Synnöve Adell, 43, Kommunikatör, Knivsta 4 Gunnar Gidlund, 69, Hydrogeolog, Västersjö 5 Per Lindström, 47, Ingenjör, Alsike 6 Elin Hemmingsson, 46, Arbetsförmedlare, Knivsta 7 Helena Dahlberg, 42, Grundskollärare, Knivsta 8 Vic Guedira, 29, Lärare, Alsike 9 Matilda Mäkelä Olofsson, 23, Administratör, Knista 10 Layla Nasiar, 35, Byggnadsingenjör, Alsike 11 Daniel Wall Andersson, 42, Polisinspektör, Alsike 12 Oscar Hahne, 40, Domkyrkoklockare, Alsike 13 Soile Tinglöf, 35, Sjuksköterska, Knivsta 14 Jan Borowiec, 64, Biträdande professor, Knivsta 15 Ann Gidlund, 67, Mikrobiolog, Västersjö 16 Iris Denstedt-Stigzelius, 68, Distriktsläkare, Knivsta 17 Axel Björk, 18, Lantbrukare, Husby-Långhundra 18 Erika Hongisto, 38, Sjuksköterska, Östuna 19 Ulf Lindberg, 59, Lärare, Marma 20 Maria Borowiec, 64, Utbildningsansvarig, Knivsta 21 Richard Culander, 44, Entreprenör, Knivsta 22 Anna-Karin Lieber, 60, Produktchef, Noor 23 Kimmo Hongisto, 41, Företagare, Östuna 24 Catharina Schön, 43, Administratör, Östuna 25 Rebecca Ijäs, 39, Biolog, Knivsta

LANDSBYGDEN Vi vill att det ska vara möjligt att bo

och leva på landsbygden under rimliga villkor. Därför tänker vi arbeta för att enskilda eller samfällda VA-lösningar kan fortsätta användas på landsbygden. Utökad kollektivtrafik och hög kvalitet på byskolorna är också viktiga mål. En småbåtshamn intill Ekoln tror vi kommer ge ett lyft för de som bor i närheten liksom för hela kommunen.

KNIVSTA KOMMUN

0068 14905

vänd

VALSEDELN finns i alla vallokaler och röstningslokaler. Om du vill att vi ska skicka hem valsedlar till dig, var vänlig ring ombudsmannen Sarah Havneraas 018-13 37 12 eller skicka mail till: sarah.havneraas@kristdemokraterna.se.

VÄGAR OCH PARKERINGAR

För att klara av den ökade trafiken så behö-

ver bilvägarna höja sin kapacitet och utbudet av parkeringsplatser måste anpassas efter ett ökat behov. Därför vill vi öka platserna utifrån dagens norm. Vi vill också att Gredelbyleden ska prioriteras som genomfartsled och att planen på att täppa till den södra övergången över järnvägen för biltrafik omprövas. En gång- och cykelväg längs järnvägen mellan Alsike och Knivsta är också något vi prioriterar.

SAMHÄLLSUTVECKLING

Att trivas där man bor är viktigt för att gemenskap och tillit ska frodas. Vi vill att avtalet med staten om att bygga 15 000 bostäder i två områden i Knivsta och Alsike ska omförhandlas eftersom vi tror att det skapar otrivsel. Att bygga maximalt 2-6 våningar högt i centrum tror vi bidrar till trivsamhet, liksom en satsning på blandad bebyggelse och gröna stråk. Bra lekplatser för äldre barn är också något vi vill jobba för.

Riksdagen

VAL TILL RIKSDAGEN

Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än dem som står nedan. 1 Ebba Busch Thor, 31, Partileda re, Uppsala 2 Mikael Oscarsson, 50, Riksdags ledamot, Almunge 3 Anna-Karin Klomp, 44, Apotekar e, Uppsala 4 Kjell O Lejon, 60, Professor, Link öping 5 Margit Borgström, 70, Musiklär are, Uppsala 6 Ingemar Virsén, 57, Byggnads ingenjör, Uppsala 7 Sara Skyttedal, 31, Kommunalråd , Linköping 8 Daniel Wall Andersson, 42, Polis inspektör, Knivsta 9 Simon Hörnqvist, 42, Företaga re, Storvreta 10 Lena Hagman, 55, Elevassis tent, Österbybruk 11 Lars Levén, 68, Pastor, Alun da 12 Helen Embretsén, 55, Lärare, Bålsta 13 Christian Carlsson, 31, Förbunds ordförande KDU, Bromma 14 Josef Gäreskog, 26, Analytike r, Uppsala 15 Anna-Karin Vaz Contreiras, 49, VD, Storvreta 16 Hans-Göran Björk, 59, Konsult, Harbo 17 Amanda Nordbö, 21, Politisk sekreterare, Uppsala 18 Runar Höglund, 70, Präst, Skut skär 19 Iris Denstedt-Stigzelius, 68, Distr iktsläkare, Knivsta 20 Jan Erik Ågren, 73, Prost, Upp sala 21 Gunilla Wisell, 73, fd Lärare, Söderfors 22 Sten Aleman, 60, Officer, Upp sala 23 Louice Moberg, 24, Läkarstud erande, Uppsala 24 Henrik Lindberg, 43, Officer, Enköping 25 Maria Nyström, 43, Undersköters ka, Östhammar 26 Björn-Owe Björk, 42, Tjm Reg eringskansliet, Knivsta UPPSALA LÄN

0068 14850

MIKAEL OSCARSSON:

vänd

VALSEDELN finns i alla vallokale r och röstningslokaler. Om du vill att vi ska skicka hem valsedlar till dig, var vänlig ring ombudsmannen Sara h Havneraas 018-13 37 12 eller skicka mail till: sarah.havneraas@kristdemokraterna .se.

Vi sätter tryggheten främst Mikael Oscarsson sätter tryggheten främst, i familjen, på gator och torg och inte minst tryggheten för nationen.

Valfrihet som ger trygga familjer, 10 000 fler poliser, garanterad plats på äldreboende och ett starkt försvar. Så vill Mikael Oscarsson skapa ett tryggare Sverige. TEXT ÅKE LAGER FOTO RICKARD L. ERIKSSON

an är riksdagsman för KD från Uppsala län och står på listan även i år. Men det var inte självklart. För drygt ett år sedan dog hans hustru Petra efter att helt oväntat ha drabbats av en svår stroke fem månader tidigare, endast 47 år gammal. Det blev en svår tid för Mikael och hans fyra barn. De har fått bygga upp en ny tillvaro. De har pratat mycket och stöttat varandra och Mikael har kommit fram till att han är beredd att kandidera ännu en gång. – Jag har ju suttit i riksdagen i 20 år, men de senaste åren har varit de roligaste och mest meningsfulla. Petra och jag pratade en hel del om det innan hon blev sjuk och vi var överens om att jag skulle kandidera för ytterligare en period. Sedan har jag pratat med barnen och de är med på det. Det är ett viktigt val och jag känner att jag

har det engagemang och den kraft och energi som behövs.

SOM PARTIETS talesman i försvarsfrågor ligger tryggheten för nationen Sverige högt upp på Mikaels agenda. Han har nyligen tagit fram en liten bok som heter ”För ett tryggt Sverige” där KD:s försvarspolitiska inriktning beskrivs. – Vi har en tuffare värld idag. I vårt närområde har vi Ryssland, som har upprustat och visat ett aggressivt beteende. Tänk på vad som hänt i Georgien, Ukraina och på Krim. Vi måste rusta upp vårt försvar, både det militära och civila. Sverige attackeras av 10 000 cyberattacker i månaden av utländsk makt. Det är hög tid att inrätta en cybersäkerhetsmyndighet för att stäkra skyddet mot cyberattacker. – ÖB har flaggat för att det behövs

kraftigt ökade resurser till försvaret. Idag ligger försvarsanslaget på en procent av BNP, lägre än alla våra grannländer. Vi vill stegvis öka det till två procent på tio år.

KONKRET VILL KD utöka antalet brigader från dagens två till fem, stärka försvaret av Gotland och Stockholm med särskilda stridsgrupper, tredubbla antalet värnpliktiga, anskaffa nya stridsfartyg och ubåtar så att både ost- och

”DET SKULLE INNEBÄRA ATT ÄRNA ÅTER SKULLE BLI FLYGFLOTTILJ MED JAS-PLAN SOM SNABBT KAN KOMMA UT OCH FÖRSVARA STOCKHOLMS OCH GOTLANDS LUFTRUM.” västkusten kan försvaras samt utöka antalet basförband och behålla minst 100 flygplan i flygvapnet.

– Det skulle innebära att Ärna utanför Uppsala, som numera huserar Försvarets luftstridsskola, åter skulle bli en flygflottilj med JAS-plan som snabbt kan komma ut och försvara Stockholms och Gotlands luftrum. Infrastrukturen från F16:s dagar finns kvar. Det skulle också skapa ett par hundra nya arbetsplatser i Uppsala, menar Mikael.

DET ÄR INTE BARA rikets gränser som behöver försvaras. Tryggheten på gator och torg liksom i familjen är också viktig. – Uppsala har stora problem med gängkriminalitet. Bilar bränns upp och vi har en knarkhandel som omsätter stora belopp. Antalet bostadsinbrott i vårt län har ökat med 60 procent på två år och i genomsnitt klaras bara vart tjugofemte inbrott upp. – För att öka tryggheten på gator och torg vill vi ha 10 000 fler poliser och höja lönerna. Idag ligger lönen på ca 27 000 kr efter fem-sex års tjänst och därför slutar många poliser, säger Mikael. – Men vi ska också berömma uppsalapolisen som trots små resurser har arbetat framgångsrikt och slagit ut flera av de kriminella nätverken. Polisen måste få rätt att sätta upp kameror på utsatta områden som centrala Uppsala

SÅ VILL KD STÄRKA SVERIGES FÖRSVAR: • Fördubbla både armén och flottan. • Tredubbla antalet värnpliktiga till 12 000. • Bygg ut flygvapnet. • Stärk skyddet mot cyberattacker.

FÖR UPPSALA LÄN BETYDER DET: • F16 blir åter en flygflottilj med värnpliktiga och 200 personer anställs. • Ledningsregementet i Enköping utökas och 150-200 officerare anställs.

LARS ADAKTUSSON:

Vi måste jobba aktivt för integration Lars Adaktusson, framhåller att det ska vara möjligt att bemöta islamism utan att alla muslimer dras över en kam.

Islamismen är på frammarsch i Sverige och hedersförtrycket i våra förorter pågår här och nu. Den segregation som finns skadar samhället och göder extremism. TEXT SYNNÖVE ADÉLL

och Gottsunda. Kameror avskräcker och gör att fler brott klaras upp. I andra länder är detta en självklarhet.

MIKAEL PÅPEKAR också att man måste få bättre redskap för att stoppa utländska stöldligor. – Sverige är deras paradis. De är beräknande och vet att risken att åka dit är liten och gör man det är straffet lågt. Med en del lagändringar skulle vi snabbt kunna göra det mindre attraktivt att komma till Sverige. Vi vill sätta in gränspoliser som har rätt att gripa förare som uppenbarligen har stöldgods i sina bilar, de som grips ska snabbutredas och de tillfälliga personnumren ska vara tidsbegränsade. – Men tryggheten börjar i familjen. Därför menar vi att familjerna själva ska ha frihet att välja hur de vill ha det när barnen växer upp. Vilken förälder som är hemma med barnen och vid vilken ålder dagisdebuten ska ske. Därför säger vi nej till kvoteringen av föräldraförsäkringen och vi vill införa en barnomsorgspeng för familjer som istället vill sköta barnomsorgen själva, avslutar Mikael Oscarsson.

KD vill ha ett förbud mot återkommande och institutionaliserande böneutrop.

KD:S FÖRSLAG MOT EXTREMISM • Förbjud samröre med terrororganisationer • Förbjud utländsk finansiering av extremism • Sätt fotboja på säkerhetsrisker • Förstärk polisens insatsstyrka • Skapa nationella insatsteam mot extremism

et menar Lars Adaktusson, Europaparlamentariker för Kristdemokraterna, som också arbetar med integrationsfrågor. Han betonar att vårt svenska samhälle står starkt på gemenskapens och tillitens grund. Här finns långtgående rättigheter för alla de infödda och invandrade svenskar som lever upp till sina skyldigheter. För att vara del av gemenskapen och få och känna tillit måste man respektera de värderingar som format vårt samhälle, anamma vår demokrati och följa svensk lagstiftning. – Demokratiförakt och islamism skadar samhällsgemenskapen, och måste därför bekämpas.

GRUNDPROBLEMET är att Sverige är djupt segregerat. Segregationen finns på olika områden i samhället, framhåller han. – Segregationen skadar samhället. Den föder distans och misstro snarare än gemenskap och tillit. Den försvårar integrationen och föder extremism. Att inte tala svenska, att gå arbetslös – det är att stå utanför samhället. Att utsättas för våldsvurmande islamism i dagens Sverige – det är att svikas av samhället. En sådan samhällsutveckling gynnar ingen. Den måste stoppas. En allvarlig konsekvens av utanförskapet är att det idag finns områden där islamism och extremism får näring. Starkt polariserande budskap förs ut av individer och organisationer som pläderar för ickedemokratiska värderingar.

– Att kväsa islamisthotet kräver kraftfulla och snabba åtgärder. Organisationer med islamistiska kopplingar måste omedelbart få sina statliga stöd indragna. Utländsk finansiering av svenska moskéer ska förbjudas. Nolltolerans måste råda mot böneutrop och mot islamistiska inslag i konfessionella friskolor. All form av samröre med terrororganisationer måste bli brottsligt. Så skyddar vi vårt demokratiska, fria och öppna samhälle. – Det har funnits en tendens att förringa och relativisera området. Det har märkts denna mandatperiod, men även tidigare. Inte heller alliansregeringarna gjorde tillräckligt för att bemöta de krafter som aktivt motverkar integration, säger Lars Adaktusson.

FÖR ATT MINSKA segregationen måste problematiken ses i ett mer övergripande perspektiv. Det handlar om ekonomisk integration och snabbt komma i arbete, om social integration där språkkunskaper är centralt och om värderingsmässig integration. Han betonar att det är viktigt att inte generalisera och kollektivt skuldbelägga alla muslimer. Samtidigt är det viktigt med religionskritik, på samma sätt som kristen verksamhet kritiseras och granskas måste olika yttringar av islam kunna ifrågasättas. – Att stämpla kritik mot islam som islamofobi är ett sätt att begränsa debatten. Religionskritiken får aldrig tystna på grund av påhopp eller politisk korrekthet.

Landstinget

VAL TILL LANDSTINGSFULLM

ÄKTIGE

Du kan personrösta genom att sätta ett kryss för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du kan inte personrösta på fler än en eller någon annan kandidat än dem som står nedan.

Problemen med vårdköer har vuxit i Region Uppsala de senaste åren.

Fler vårdplatser måste öppnas Regionens största sjukhus: Akademiska sjukhuset har svårt att behålla sin personal. Som en följd har väntetiderna för specialistvård tredubblats under de senaste åren. – På kort sikt så behöver vi öppna de stängda vårdplatserna men på lång sikt räcker det inte, säger Björn-Owe Björk, KD, etta på regionlistan. TEXT SYNNÖVE ADÉLL FOTO JOHAN ALP

an anser att utvecklingen både i landet och i Uppsala har ”gått åt fel håll”. – Jag upplever att svensk sjukvård är i kris just nu. Köerna till sjukvården skapar en bristande patientsäkerhet. Chansen att överleva en svår sjukdom har också visat sig skilja sig åt mellan länen vilket inte är acceptabelt. På Akademiska sjukhuset hålls över hundra vårdplatser periodvis stängda på grund av sjuksköterskebrist. En av de avdelningar som drabbats hårt är akutintaget, där 40 procent av den befintliga personalstyrkan sökte sig till andra tjänster under förra året. Dessutom har kostnaderna för hyrpersonal ökat med 195 procent. – Utanpå detta vet vi också att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar kraftigt samtidigt som endast 30 procent av de som söker sig till barnoch ungdomspsykiatrin får ett första besök i tid, säger Björn-Owe Björk.

EN FÖRKLARING till sjukvårdskrisen är dagens organisation med 21 landsting. Det medför att vårdpersonal som utför mer behandlingar inte får göra

det tillräckligt ofta för att utveckla sina kunskaper i olika specialistområden, menar Björn-Owe Björk – Framför allt skiljer sig den medicinska kvaliteten och resultatet åt beroende på var i landet patienten bor.

DET RÖDGRÖNA styret i Region Uppsala liksom i riket har inte tagit tag i problemet tag i problemen på ett effektivt sätt, anser han och lägger till att vården på lång sikt bör förstatligas för att säkra kvaliteten över landet. – På kort sikt så behöver vi öppna de stängda vårdplatserna. Men för att lyckas med det krävs att regionen kan rekrytera och behålla personal. Här behöver man bli en avsevärt bättre arbetsgivare och erbjuda en bättre lön, ge de anställda en ökad möjlighet att påverka sin arbetstid, säger Björn-Owe Björk. Barns och ungas psykiska hälsa behöver också stärkas. – Vi får signaler från skolan, elevhälsan, föräldrar och ungdomar om att allt fler barn och ungdomar mår psykiskt dåligt. Det handlar om ökad stress och psykiska besvär som oro eller ängslan, säger Björn-Owe Björk.

1 Björn-Owe Björk, 42, Tjm Reg eringskansliet, Knivsta 2 Mimmi Westerlund, 24, Politisk sekreterare, Knivsta 3 Anna-Karin Klomp, 44, Apotekar e, Funbo 4 Anna-Karin Vaz Contreiras, 49, VD, Storvreta 5 Pontus Lamberg, 26, Projektled are, Knivsta 6 Owe Andersson, 75, Socionom , Uppsala 7 Frida Björk, 42, Sångpedagog, Uppsala 8 Alexandra Braf, 28, Jurist, Upp sala 9 Gunnar Gidlund, 69, Hydrogeo log, Knivsta 10 Edel Irén Segersam, 20, Teol ogistudent, Uppsala 11 Kjell Blückert, 62, VD, Uppsala 12 Synnöve Adell, 43, Kommun ikatör, Knivsta 13 Alexander Oscarsson, 18, Stud erande, Almunge 14 Rebecca Ijäs, 39, Biolog, Kniv sta 15 Jan Borowiec, 64, Biträdande Professor, Knivsta 16 Magnus Andersson, 55, Dr stats vetenskap, Uppsala 17 Iris Denstedt-Stigzelius, 68, Distr iktsläkare, Knivsta 18 Ian Engblom Wallberg, 34, Mete orolog, Uppsala 19 Lars Göransson, 68, fd Flygvape nofficer, Storvreta 20 Beate Norström, 25, Elevassis tent, Uppsala 21 Oscar Hahne, 40, Domkyrkoklo ckare, Knivsta 22 Evelina Solem, 24, Sjukskötersk a, Uppsala 23 Daniel Wall Andersson, 42, Polis inspektör, Knivsta 24 Johan Norum, 48, Soldatshems föreståndare, Storvreta 25 Elias Sjögren, 24, Civilingenjörs student, Uppsala 26 Jonas Segersam, 48, Kommun alråd, Uppsala UPPSALA LÄNS MELLERSTA

0068 14858

VALSEDELN finns i alla vallokale r och röstningslokaler. Om du vill att vi ska skicka hem valsedlar till dig, var vänlig ring ombudsmannen Sarah Havn eraas 018-13 37 12 eller skicka mail till: sarah.havner aas@kristdemokraterna.se.

Vårdcentralerna ska därför få arbeta med de ungdomar som har mindre allvarliga problem vilket avlastar barnoch ungdomspsykiatrin. Elevhälsan ska slippa utföra basutredningar för att barn och ungdomar ska remitteras till specialistvård såsom BUP. Även vården för äldre behöver bli bättre. Idag slussas många gamla mellan olika vårdinstanser på ett orimligt sätt. – Vi vill införa äldrevårdcentraler med särskild kompetens och kunskap för att möta de behov av vård och rådgivning som många äldre har. Att vården i Sverige är ojämlik och styrs av var du bor är inget nytt. – De här skillnaderna har funnits i årtionden men eftersom det ständigt sker nya forskningsgenombrott och sjukvården blir mer avancerad så kommer detta att bli ett allt större problem. Alla landsting kommer inte att hänga med, säger Björn-Owe Björk.

PERSONLIGT

NAMN: Björn-Owe Björk ÅLDER: 42 BOR: Husby-Långhundra FAMILJ: Fru och tre barn JOBBAR: Tjänsteman på Regeringskansliet POLITISKA UPPDRAG: Medlem i regionstyrelsen, kommunalråd i Knivsta INTRESSEN: Politik, hem och familj VARFÖR KRISTDEMOKRAT: Familjens bästa och valfrihet KONTAKT: Telefon: 070-225 44 95 bjorn-owe.bjork@knivsta.se

Vi Vill ha barnmorskegaranti!

Politikerna i regionen måste vakna och sätta in åtgärder så personalen orkar vara kvar i yrket, säger Mimmi Westerlund.

Förlossningskrisen kan lösas Platsbristen på förlossningen i Uppsala är fortsatt stor. Även denna sommar har läget varit ansträngt. Detta vill Mimmi Westerlund, KD, ändra på – och pekar ut en åtgärd som den enda självklara. TEXT SYNNÖVE ADÉLL

arje år föds 4000 barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Trots att sjukhuset är ett av Sveriges främsta när det handlar om vårdkvalitet inom förlossningsvården så dyker rapporter upp om platsbrist liksom stress bland både personal och födande. Även i år har trycket varit högt. – Att somrarna på förlossningen och BB är särskilt ansträngda är något vi ser varje år. Frågan är om bristen på åtgärder beror på att kvinnovården inte prioriteras när skattepengarna ska fördelas eller om det beror på kompetensbrist bland de styrande rödgröna politikerna? frågar Mimmi Westerlund, som är tvåa på regionlistan för Kristdemokraterna.

SOMMAREN 2017 larmade dåvarande verksamhetschefen i UNT om bristande vård för ”för tidigt födda barn”. Enligt Christophe Pedroletti gick man in i sommarperioden med samma ingångsvärden som präglat verksamheten i många år: brist på kvalificerade sjuksköterskor, dålig arbetsmiljö, hög arbetsbelastning och problem med att rekrytera sjuksköterskor. – Tyvärr var det stor brist på personal även denna sommar, säger Mimmi Westerlund, som menar att satsningar

på personalens arbetsmiljö är det enda rätta. Enligt henne så har förlossningsvården återigen räddats av eldsjälar inom yrkeskåren som trots det pressade läget hjälper kvinnor att föda tryggt varje dag. – Nu måste politikerna vakna och sätta in rätt åtgärder så att personalen orkar vara kvar i yrket.

”VI BORDE FRAMFÖRALLT STÄRKA OCH FÖRBÄTTRA VILLKOREN FÖR DE BARNMORSKOR SOM DAGLIGEN SER TILL SÅ ATT KVINNOR FÅR UPPLEVA SÅ BRA FÖRLOSSNINGAR SOM MÖJLIGT.” Mimmi Westerlund anser att kvinnors rätt till säkra förlossningar måste prioriteras på bekostnad av annat som får stå tillbaka. – Vi borde framförallt stärka och förbättra villkoren för de barnmorskor som

dagligen ser till så att kvinnor får uppleva så bra förlossningar som möjligt.

EN VIKTIG FAKTOR för att behålla de anställda är lönen. I dagsläget har barnmorskorna på Akademiska sjukhuset lägre lönenivåer än man har på motsvarande avdelningar i Västerås - trots att dessa skickar sina högkomplicerade graviditeter till Akademiska sjukhuset. – Sen behöver arbetsbelastningen och stressen runt den födande kvinnan minska. Principen: en barnmorska per födande borde gälla. Mimmi Westerlund är också engagerad i frågan om kvinnosjukdomen endometrios. Sjukdomen som är mycket smärtsam innebär att det växer livmoderslemhinna utanför livmodern, vilket kan leda till inflammationer och sammanväxningar som förstärker smärtan ytterligare. – När man söker vård kan symptomen bortförklaras av läkare som “vanligt mensont” eller “vanliga magbesvär”. Detta trots att man kan kräkas eller ligga däckad till följd av smärtorna under flera dagar, säger Mimmi Westerlund. IDAG TAR DET åtta år i snitt från det att kvinnan förstår att smärtan är onormal innan rätt diagnos ställs. – Eftersom sjukdomen inte går att bota är det väldigt viktigt att kunna ställa diagnos och ge en fungerande behandling så snabbt som möjligt. Vi i KD vill därför införa ett omfattande kunskapslyft i hela vårdkedjan, speciellt inom primärvården, så att de drabbade får rätt vård i rätt tid, säger Mimmi Westerlund.

PERSONLIGT

NAMN: Mimmi Westerlund ÅLDER: 25 BOR: I Knivsta FAMILJ: Sambo och en dotter JOBBAR: Politisk sekreterare vid Uppsala kommun POLITISKT UPPDRAG: Ledamot i Akademiska sjukhusets styrelse INTRESSEN: Resa och äventyra med familjen, grafisk formgivning och politik VARFÖR KRISTDEMOKRAT: För min övertygelse att skattepengar ska gå till vård och inte slöseri. Politiker måste bli mer professionella och ansvarsfulla med andras pengar. KONTAKT: Telefon: 076-100 74 93 mimmi.westerlund@kristdemokraterna.se

DET HÄR VILL KD I REGIONEN: • Öppna de stängda vårdplatserna • Korta vårdköerna • Förbättra barnmorskornas arbetsvillkor • Införa kunskapslyft om sjukdomen endometrios • Bygga ut primärvården med utökade öppettider • Förstärka vården för barn och ungdomar med psykisk ohälsa • Öppna Äldrevårdscentraler i alla kommuner

Knivsta

Om inte kommunen ändrar VA-planen riskerar boende på landsbygden skyhöga anslutningsavgifter till kommunalt VA.

Vill stoppa onödiga VA-avgifter Boende i cirka 40 byar på Knivstas landsbygd kan komma att tvingas ansluta sig till kommunalt VA. Det handlar om kostnader på mellan 250-300 000 kronor per hushåll. Detta vill KD i Knivsta stoppa. TEXT SYNNÖVE ADÉLL

år vi tillräckligt många mandat efter valet så ska vi ta och se till att nuvarande vattenoch avloppsplan i kommunen ändras så fort som möjligt, förklarar Per Lindström, KD, som sitter i kommunfullmäktige. Partikollegan, kommunalrådet BjörnOwe Björk har under flera år arbetat med att få regeringen att se över dagens lagstiftning. Hösten 2016 fick han 23 kommunalråd från hela Sverige att gemensamt vända sig till bostadsministern Peter Eriksson, för att väcka frågan om ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av VA-lagstiftningen. Efter flera möten med olika intressenter, och kontakter med Regeringskansliet så valde regeringen till slut att lyssna och tillsatte en utredning för att ändra lagstiftningen. I maj presenterades så ett förslag på en ändring av vattentjänstlagen. – I klartext så betyder det att vi kan ha en ny bättre lag redan i augusti 2019 som inte automatiskt tvingar alla hushåll att ansluta sig till kommunalt VA när ett samhälle växer och blir större, säger Björn-Owe Björk.

I NULÄGET så måste kommunen bygga ut vattenoch avloppsnätet så fort ett område växer till eller består av 15-20 hus eller mer. Detta även om det finns fullt fungerande avloppsanläggningar. För VA-kollektivet i Knivsta kan det handla om en kostnad på upp till en

halv miljard för ett 50-tal områden och för den enskilda ägaren så landar avgiften för detta på flera hundra tusen kronor. – Detta är helt orimligt, detta innebär dels att VA-taxorna drivs upp och dels att den enskilde tvingas öppna plånboken rejält. Detta alldeles oavsett om fastighetsägaren redan har godkänt vatten och avlopp, säger Björn-Owe Björk.

”FÖR VA-KOLLEKTIVET I KNIVSTA KAN DET HANDLA OM EN KOSTNAD PÅ UPP TILL EN HALV MILJARD FÖR ETT 50-TAL OMRÅDEN.” TROTS ATT EN STATLIG utredning pågick under 2017 för att se över om det åter kan bli tillåtet med andra alternativ än kommunalt vatten och avlopp i växande byar, så valde majoriteten av Knivstas partier att inte gå på KD:s linje att avvakta den nya lagstiftningen, utan antog i december en plan för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i ett 40-tal områden i kommunen. – Tyvärr så lyckades vi inte få övriga partier att avstå från att stressa fram dessa kostnader på landsbygdens bo-

ende, säger Per Lindström, med god kunskap om vattenfrågan som ordförande i Knivstavatten AB. En till negativ effekt av dagens situation är att nybyggnation på landsbygden försvåras och hämmas. Inte en enda ny detaljplan för nya byggen har tagits i Knivsta i nya områden på landsbygden trots att totalt 600 småhus väntar på att byggas, vilket delvis beror på de stora kostnader för VA-kollektivet, där lagen har bromsat utbyggnad.

ETT TIOTAL BYAR i Knivsta står nu på tur att få kommunalt VA, i ett första skede: Noor och Gamla Alsike och därefter Spakbacken, Östuna by, Jansberg, Lagga kyrkby, Västra Alsike, Ekeby, Edeby, Vassunda och Haknäs. Efter detta så ska behovet av kommunalt vattenoch avlopp utredas närmare i sex byar som ett andra steg. – Vi är villiga att göra allt för att stoppa dessa planer. Även om ny lagstiftning kommer så ändras inte VA-planen per automatik. De som lägger sin röst på oss ska lita på att vi inte släpper frågan utan lyfter den på nytt i de kommunala organen för att få till stånd en ändring, säger Björn-Owe Björk.

Per Lindström, KD, är bland annat ordförande i Knivstavatten AB.

OMRÅDEN SOM SKA FÅ KOMMUNALT VA 2021-31:

• Noor 2021 • Gamla Alsike 2021 • Jansberg 2022-2026 • Spakbacken 2022-2026 • Dalabacken 2022-2026 • Östuna by 2022-2026 • Lagga kyrkby 2022-2026 • Västra Alsike 2027-2031 • Vassunda och Edeby 2027-2031 • Haknäs 2027-2031

OMRÅDEN SOM SKA UTREDAS FÖR EV KOMMUNALT VA FÖRE 2020: • Kvarnbol • Eda • Halmby • Lilla Älgboda • Björksta • Gröndal

OMRÅDEN SOM ÄR UNDER BEVAKNING FÖR KOMMUNALT VA: • Bålstaberg och Marieberg • Fläskbacken • Grönberg och Rökgården • Gurresta • Hamre • Husby-Långhundra • Karlslund • Kasbytomten • Krusenberg • Kurvallen • Källström • Lagga-Högby • Lill-Tuna • Lingsberg • Norrström • Persborg • Rosendal • Rosenlund och Olunda • Roselund och Rickebasta • Skålsta • Trädgårdslund • Åttondelen

Knivsta

Trafik och parkeringar måste fungera Att transporterna till och från jobb, bostad, affärer och fritidsintressen fungerar är viktigt i ett växande samhälle. Det måste också finnas platser att parkera på för ett överkomligt pris. TEXT SYNNÖVE ADÉLL

å bara tio år har antalet invånare i Knivsta kommun vuxit med nästan 30 procent och befolkningen fortsätter öka. För att klara av den ökade trafiken så behöver inte minst bilvägarna höja sin kapacitet och utbudet av parkeringsplatser måste hänga med utvecklingen. – Den nivå som gäller de centrala delarna är inte tillräcklig. Därför vill vi öka platserna utifrån dagens norm men inte låsa fast oss utan behovspröva när ett nytt område ska bebyggas, säger Gunnar Gidlund, KD, ledamot i samhällsutvecklingsnämnden och tillägger: – Det gäller att hitta både kortsiktiga och långsiktiga lösningar som fungerar och som inte skjuter P-avgifterna i taket. Också pendlarparkeringarna behöver räcka till, till utan att priserna sticker iväg. I dagsläget så vill Moderaterna och Centern undersöka möjligheten att lösa parkeringsbristen genom att bygga parkeringshus. – Vi kan tänka oss att titta på denna lösning men att bara bygga utan kost-

nadskontroll och sedan se vad det kostar fungerar inte. Omkring 950 kronor i månaden som det kostar för liknande byggen på andra orter är för mycket. Då måste vi titta även på andra alternativ som att nyttja tomytor på markplan, säger Gunnar Gidlund.

ETT ANNAT PRIORITERAT område för KD är att vägar till och från centrum liksom mot större trafikleder är snabba och effektiva. I dagsläget måste Knivstaborna ta sig in på Gredelbyleden för att komma till E4:an. Framöver ska leden byggas om till stadsgata vilket innebär sänkt hastighet och trottoarer samt parkeringar på sidorna av vägen. – Enligt den trafikanalys som gjorts kommer dessutom trafiken att öka stegvis, inte minst under för- och eftermiddag när Knivsta växer men även den tunga trafiken kommer att gå upp. Vi måste se till att bevara framkomligheten, säger Pontus Lamberg, KD, ersättare i samma nämnd. Dessutom finns det en plan att ta

bort plankorsningen söder om stationen och ersätta den med en gång- och cykelväg. Detta ska ske längre fram när Nydal vuxit lite mer. – Vi behöver kika på detta igen. Att både sänka hastigheten på Gredelbyleden och sedan ta bort den andra befintliga bilvägen över järnvägen kommer innebära en kraftig försämring för de

”KD VILL NU ATT HELA TRAFIKSTRATEGIN SES ÖVER, NÅGOT SOM MÅSTE GÖRAS TILLSAMMANS MED ÖVRIGA PARTIER.”

prioriteras före biltrafik. Tanken är rätt i grunden, men att helt bygga bort fordonstrafiken är ingen bra idé, menar Pontus Lamberg, som också är emot idén om att bilfria stadsdelar ska byggas i Alsike och Västra Knivsta enligt avtalet med staten. – Många behöver bilen av andra skäl än att ta sig till och från jobbet. Man kan behöva skjutsa sina barn till träningen, handla på köpcenter eller hälsa på släkt och vänner som inte bor längs spåret. I en del familjer finns det också minst en som har sin arbetsplats utanför de områden där kollektivtrafiken når. Vi måste bygga för alla, säger Pontus Lamberg.

som bor väster om Knivsta samt i kommande Nydal. Att gräva ner järnvägen vore det bästa då får vi nya ytor att anlägga och ett sammanhängande samhälle, säger Pontus Lamberg En annan väg som redan idag är ordentligt belastad är Brunnbyvägen mot Alsike. För att minska trafiktrycket där så behöver en ny trafikplats byggas så att trafik kan gå till och från E4 och Alsike på ett smidigt sätt.

IDAG SÄGER kommunens trafikstrategi att biltrafiken i stadsnära lägen ska minska och att gång- och cykeltrafik ska

Gunnar Gidlund, KD, är ledamot i samhällsutvecklingsnämnden.

Småföretagen skapar jobb Det är landets småföretag som skapar jobb. Fyra av fem nya jobb finns i småföretagen, och utan dem stanna Sverige. Vi vill förbättra villkoren för dem som skapar jobben. Ska Sverige vara världens bästa land att starta och driva företag i behöver vi en politik som fokuserar mer på möjligheter och mindre på krångel. Det måste löna sig bättre att skapa jobb och driva företag, att vidareutbilda sig och ta ett större ansvar på sitt jobb. - Hela 70 procent av regeringens skattehöjningar slår mot jobb och tillväxt. Regeringens politik har varit

direkt skadlig för svenskt jobbskapande, säger Mikael Oscarsson, riksdagsman för KD. - Det måste bli enklare att starta och driva företag. Den administrativa bördan har ökat kraftigt under den senaste mandatperioden, vi vill minska den. Vi vill ha lägre kostnader för att anställa folk. Regeringen har höjt kostnaderna för att anställa både ungdomar och

äldre, det anser vi är fel väg. Att få in fler i jobb är viktigt för välfärden. Vidare vill KD förändra turordningsreglerna i LAS för små och medelstora företag. Det är viktigt att behålla rätt kompetens om man är tvungen att skära ner. Man vill också göra det lättare att överlämna sitt företag till nästa generation.

Är du också KD:are?

KOLLA DE HÄR PUNKTERNA. TYCKER DU SOM VI SKA DU RÖSTA PÅ KD I SEPTEMBER.

FAMILJEN

Vi sätter familjen först och tar familjens utmaningar på allvar. Även om arbetet och livet i övrigt fungerar bra, är vi inte lyckliga om familjelivet fungerar dåligt. Därför vill vi skapa fler valmöjligheter när barnen är små, ge möjlighet till stöd också när de når tonåren och, inte minst, bidra till att det skapas en skola som präglas av lugn och kunskapshunger. Vi vet att de allra flesta sätter sin familj i främsta rummet; därför menar vi att det också måste prägla politiken. Vi sätter familjen först! Familjer vet själva vilken lösning som är bäst för just dem. Därför säger vi nej till att kvotera föräldraförsäkringen och ja till en helt fri föräldraförsäkring. Vi vill också sänka skatten för barnfamiljer och införa en barnomsorgspeng.

VÄLFÄRDEN

Våra äldre har varit med och byggt upp välfärden i Sverige. Vi vill se till att den inte raseras. Du ska kunna få vård när du blir sjuk, du ska kunna få den omsorg du behöver när du blir äldre eller har en funktionsnedsättning.

Sjukvårdsköerna bara växer. Uppdelning av sjukhusvården på 21 olika landsting är ineffektivt och ojämlikt. Vi kan korta vårdköerna och ge alla en bättre vård om staten tar över huvudansvaret för vården.

Kristdemokraterna är ett småföretagar- och entreprenörparti. Det är i småföretag många av framtidens arbetstillfällen kommer att skapas. En gång i tiden var det vi som övertygade våra Allianskollegor om att införa RUT-avdraget, vilket skapat 30 000 arbetstillfällen i mindre företag. Många av jobben har gått till människor som tidigare stod utanför arbetsmarknaden.

Vi vill också stoppa slöseriet med skattemedel. Pengar som skulle kunna gå till välfärd slösas bort på dyra bidrag, missriktade subventioner och kommunala skrytbyggen.

TRYGGHETEN

Du ska kunna känna dig trygg – i hemmet, på gator och torg och i nationen Sverige. Tryggheten grundläggs i hemmet när barnen är små. Det är därför vi sätter familjen först. Vi tar behovet av trygghet på gator och torg på allvar. Tonårstjejer ska kunna röra sig på stan utan att vara rädda. Gängkriminalitetens skjutningar har kommit allt närmare allmänheten. Det är viktigt med brottsbekämpning och åtgärder mot gängkriminalitet. Utländska stöldligor ska inte se Sverige som ett ”paradis”. Sverige behöver 10 000 fler poliser. Vi har en tuffare värld idag. I vårt närområde har vi Ryssland, som har rustat upp och visat ett aggressivt beteende. Försvaret måste förstärkas. Idag ligger försvarsanslaget på en procent av BNP, lägre än alla våra grannländer. Vi vill stegvis öka det till två procent på tio år. Att betala försvarsanslaget är som att betala sin försäkringspremie, och det gör man innan olyckan är framme. Detta skapar den mest grundläggande tryggheten i samhället.

www.kristdemokraterna.se

Och vi står helhjärtat bakom de skattesänkningar som Alliansen införde som har gett vanliga löntagare en extra månadslön per år.

Äldreboendebristen ska byggas bort. När du har fyllt 85 år ska du ha lagstadgad rätt till plats på ett äldreboende. Stärk äldres ekonomi genom att avskaffa pensionärsskatten och sänk skatten för äldre som vill jobba. Höj bostadstillägget och hyrestaket.

INKOMSTEN

Vill du engagera dig? Kontakta oss på 018-13 37 12.

Tycker du som vi? Välkommen att rösta på KD för att få den bästa vardagen för dig och din familj!