FAMILJENförst 2021 by D Z I G N

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

FAMILJEN först tips för mer tid med barnen

Vad lovar partierna åt barnfamiljer?

Keira Bell stämde klinik efter könsbyte

Familjen är oersättlig! Alf Svensson om barnen som drivkraft 1

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Senior konsult inom insolvensrätten (konkurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering) Därutöver biträde av jur.kand. LL.M. Liselott Martynenko Agerlid inom teknisk fastighetsrätt och ekonomisk familjerätt, såsom bouppteckning, boutredning, arvskifte, testamente, äktenskapsförord, samboavtal, bodelning samt internationella förvecklingar. SKEPPSBRON 26, 111 30 STOCKHOLM 08-551 125 90 / 0730-25 11 11 rolf@abjornsson.com w w w. a b j o r n s s o n . c o m

Foto: Jerry Gladh

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Välkommen till FAMILJENförst!

Innehåll 4

Familjeliv i coronatider

5 Arpi: Familjen är viktigast för våra barn

Vem tar fajten för familjen?

10 Valfrihet i barnomsorgen

är en rättvisefråga

Låt oss presentera FAMILJENförst 14 Mer tid med barnen –

så blir det möjligt! 16 Keira Bell stämde

könsbyteskliniken 18 Sveket 20 Vad utlovas till familjerna?

– vi går igenom 8 partihemsidor

”Ulles mamma” – en värdefull bok Vill du ha fler ex av FAMILJENförst? Beställ med ett mail till info@familjenforst.nu. 1 kr/st plus fraktkostnad.

år gammal tog jag för andra gången i mitt liv emot ett litet skrikande bylte på förlossningen. 26 år senare var det samme grabbs tur att själv bli pappa, och göra mig till farfar. Att bo nästan 37 mil ifrån varandra är långt ifrån optimalt, men för någon vecka sedan färdades jag den långa sträckan – för en två timmar lång träff med den lilla familjen. Och det var det värt! Vem kan motstå en glädjefylld bebis, som redan ålar sig fram knappt fem månader fyllda? Familjen är för de allra flesta – som Alf Svensson säger i en av tidningens artiklar – oersättlig. Detta har också motiverat till mitt ”återfall” i journalistiken, trots att min yrkesbana inneburit såväl sid- som karriärsbyten sedan jag lämnade skrået. Men så roligt (och arbetsamt!) det varit att än en gång arbeta med en papperstidning. Att göra de ingående intervjuerna och de granskande reportage jag själv skulle vilja läsa, och varva dem med lättsammare texter. Nu är det insamlingsstiftelsen FAMILJENförst som äger magasinet, och även om den journalistiska friheten varit viktig, finns också de informativa artiklarna i mitten. Det sammanhållande temat är familjen, som ur ett människorättsligt perspektiv är grunden för samhället – och därmed möjlig

FAMILJEN först info@familjenforst .nu | www.familjenforst .nu

utgångspunkt för snart sagt varje mänsklig erfarenhet. Och som själva den grund vi alla står på, kan familjen inte överskattas!

Och som själva den grund vi alla står på, kan familjen inte överskattas! Har du inte tid att läsa allt, hoppas jag du lyssnar till vad Alf har att säga om barn, föräldrar och familjer, men även låter dig utmanas kring barns och ungas psykiska ohälsa i delen om könsdysfori. Ibland har en journalist förmånen att göra en intervju som berör en djupt och länge. Den 1,5 timmar långa intervjun med psykiatrikern ”Charlie” var en sådan nästan existentiell beröring. I tidningen finns ett brottstycke, men vill du läsa hela samtalet finns det transkriberat på familjenforst.nu. Men först hoppas jag du får några goda och berörande stunder på dessa sidor! OLA NILSSON Redaktör

FAMILJENförst ges ut av insamlingsstiftelsen Institutet Familjen Först, som är en obunden tankesmedja, med utgångspunkt i kristen etik och demokrati samt människans värde och värdighet. REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE OLA NILSSON SÄLJARE MATTIAS OSCARSSON ART DIRECTOR JESSICA NYSTRÖM FOTO TOMMY WHITFELDT TRYCKERI KROONPRESS VID FRÅGOR KONTAKTA: OLA.NILSSON@FAMILJENFORST.NU

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Familjeliv i coronat Under corona-pandemins första hela år föddes 113.777 barn i Sverige (2020) att jämföra med 114.523 (2019) och 115.832 (2018).

Att antalet bröllop minskat drastiskt till följd av restriktionerna är ingen nyhet. Men hur ser barnafödandet ut nu när människor spenderat mer tid tillsammans i hemmet? Förvånansvärt lite har påverkats – men kan vi förvänta oss en baby-boom framöver?

coronapandemins spår föll befolkningsökningen i Sverige till den lägsta sedan 2005. En viss återhämtning skedde under första halvåret 2021, men ökningen var då ändå den lägsta sedan 2008. Främsta orsak var den minskade invandringen, men även barnafödandet har minskat något. Detta visar den senaste befolkningsstatistiken från SCB, Statistiska centralbyrån. – Det har funnits historiska toppar och dalar i barnafödandet kopplade till ekonomiska kriser. Men vi ser inte några tydliga tecken på någon corona-effekt i Sverige, säger Ann-Marie Persson, statistiker vid SCB. Nedgången förklaras enligt Ann-Marie Persson av den redan nedåtgående trenden. Men internationellt anses även färre nya relationer ha uppstått, särskilt bland yngre, när restaurangoch nöjesbransch och universitetsvärlden haft strikta restriktioner respektive distansundervisning. En rapport från Kinsey-institutet vid University of Indiana i USA visar att människor helt enkelt haft mindre sex. Samtidigt kan par som redan har barn ha valt att vänta med ett till. Och relationen ekonomi – barnafödande är belagd sedan tidigare, vilket kan förklara de stora skillnaderna mellan norra och södra Europa i hur barnafödandet påverkats. Störst har nedgången varit i Italien

(9,1 %), medan Danmark och Finland inte påverkats alls, enligt en rapport från Cornell University. Det rapporterar sciencedaily.com om tiden fram till mars 2021. – Vi belyser inte varför, men tror att mycket kan förklaras med graden av ekonomisk påverkan, kopplat till graden av samhälleligt stöd för att motverka tappet av arbetstillfällen, säger ekonomiprofessor Seth Sanders som lett studien.

Om nedgången i födslar varit marginell i Sverige, har nedgången i antalet giftermål varit mer drastisk, Om nedgången i födslar varit marginell i Sverige, har nedgången i antalet giftermål varit mer drastisk, vilket förklaras av restriktionerna kring antalet gäster vid bröllop och fest. Från 48 481 vigslar år 2019 skönk siffran till 37 591 år 2020 – en minskning med närmare en fjärdedel. En som märkt av nedgången är prästen Anders Pihl som arbetar i Kärlekens kyrka i Halm-

stads församling. Och än har trenden inte vänt. – De som kunnat tänka sig ett mindre bröllop har haft det, medan de som velat ha ett större väntar till nästa sommar, säger Anders Pihl och får medhåll av Agneta Johansson som under mer än 15 år drivit Vera Brud & Fest i Halmstad. – När corona kom var det som att dra ner en rullgardin. Men även om det känns som om det börjat vända nu, får vi vänta på den stora förändringen till sommaren 2022, förutspår hon. Någon efterföljande boom i barnafödslar tror Anders Pihl inte heller på. – I dag är ordningen ofta den omvända, med barnen först och bröllop lite senare – när ekonomin tillåter. Runt om i världen spekuleras dock i om de planerat senarelagda graviditeterna istället ska komma under kommande år, en utveckling som kunnat skönjas vid tidigare kriser, såsom USA:s ekonomiska kris 2008. – Sverige påverkades inte lika starkt av den krisen, och i prognoserna vi gjort för kommande år har vi inte heller räknat med någon kraftig uppgång, säger Ann-Marie Johansson vid SCB. Men om den väntande bröllopsboomen även skulle följas av en babyboom vore det välkommet, avslutar prästen Anders Pihl. – Det är alltid en glädje att få välkomna ett par man vigt till dop något år senare.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

tider

Familjeveckan är ett konstgjort försök att på statlig väg återskapa lite av det man berövat familjen, skriver Ivar Arpi.

Arpi: Familjen är viktigast för våra barn I en krönika i Svenska Dagbladet beskriver Ivar Arpi hur familjens enhet underminerats genom decennier av politiska beslut. När ”familjeveckan” nu lanseras blottlägger den att dessa beslut format en vardag som inte längre fungerar för många familjer.

Befolkningsundersökning (föregående år) Födda (barn)

Giftermål (par)

Skilsmässa (par)

160 000 140 000

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

20 20

9 20 1

20 18

17 20

Redan före covid-19 var trenden nedåtgående för giftermål. Första halvåret 2021 sågs dock en marginell ökning i födslar från 58 265 (första halvåret 2020) till 58 466 (första halvåret 2021).

roblemet är att både högern och vänstern har en skev bild av familjen, vilket gör den extra ledigheten till ett hån, medan kritiken missar målet. Först har staten tagit bort familjens möjlighet att vara just familj, sedan ger man tillbaka en liten vecka. Reformen synliggör bara hur marginaliserad familjen är i dagens samhälle, skriver Ivar Arpi. Krönikan rubriceras ”Några ynka familjedagar räddar inte familjelivet”, och fortsätter med en renodling av varför familjelivet ser ut som det gör i dag. Från att det var ekonomiskt möjligt för en familj att leva på en inkomst, måste båda i dag arbeta heltid. Kvinnor arbetar inte sällan i omsorgsyrken, medan barnen lämnas på förskolan där de ”institutionaliseras från låg ålder”. Här har politikens driv efter jämställdhet krokat arm med företagens krav på mer och billigare arbetskraft. – Socialdemokraterna har under hela sin historia försvårat för familjer där en av föräldrarna – oftast mamman – varit hemma med barnen. Här har man gått samman med den marknadsfundamentalistiska högern som också till varje pris velat få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden. Skatter har ändrats, sambeskattning blivit särbeskattning, förskolan byggts ut och subventionerats, sammanfattar Arpi. Resultatet av dessa beslut, ofta fattade i samförstånd stat – kapital, är ett ansträngt familjeliv. Uifrån det perspektivet kritiserar

Arpi familjeveckan, nästa (S)-märkta beslut för familjen. – Familjeveckan är ett konstgjort försök att på statlig väg återskapa lite av det man berövat familjen. Staten planerar människors liv in i minsta detalj, för att sedan ge tillbaka några dagar som bonus. ”Handla för 50 000 kronor på Närlivs, få en bonuscheck på 50 kronor. Nu är det fest!”, skriver Arpi för att därefter kritisera marknadshögern: – Varför ska alla tvingas jobba så satans mycket? Visst, välstånd, välfärd, välgång. Men när blev BNP:n viktigare än barnen? Arpi ser avslutningsvis behov av något annat än en politisk nödlösning: – Familjen är den viktigaste platsen för våra barn, men numera har många av oss varken tid eller råd, eller laglig rätt, att bygga upp den till en stark enhet ens om vi vill. Det förändras inte av några ynka familjedagar.

Inte undra på att semestrar är en källa till konflikt. Man har ju inte tid för varandra i vardagen. Inte undra på att folk skiljer sig när ”familjeliv” är att hämta och lämna och sedan är dagen nästan slut. En bag-in-box kan behövas för mindre. Inte undra på att skolan dignar under bördan av att förutom undervisning även ombesörja all den fostran, motivation, omsorg och auktoritet som inte längre förväntas av föräldrarna. Ivar Arpi (Svenska Dagbladet 28/9 2021)

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

ALF

Vem tar fajten för familjen? 6

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

”Det behövs mer frimodighet och mod kring familjens betydelse för samhället. Och barn behöver mer av sina föräldrars tid.” Det är budskapet från den nyblivne 83-åringen, när magasinet FAMILJENförst träffar Alf och Sonja Svensson i ett soligt Gränna.

et är en vacker höstdag när Alf och Sonja Svensson öppnar dörren till sitt hem, ett stenkast från Gränna centrum. Rummet på andra våningen, där vi sätter oss för att dricka kaffe, badar i solstrålar från de höga fönstren; samma strålar som strör glitter över Vättern där den ligger i bakgrunden längs med utsikten över Brahegatan. I det här huset har de bott allt sedan de gifte sig. En tid i generationsboende med Alfs föräldrar, och så småningom även med en växande barnaskara: Pamela, Alexander och Michaela. Först små barnfötter, sedan tonårsoväsen – och nu utflugna sedan länge. – I slutet hade vi huset fullt med barnens klasskompisar från internatskolan här i Gränna, och det var full fart i huset. Det var härliga tider, minns Alf. I dag har Alf och Sonja dessutom sju barnbarn, alla i stockholmstrakten. Sonja berättar att de allt som oftast är i huvudstaden för att träffa sina barnbarn, och på sommaren blir det även välkomna stunder tillsammans på sommarstället i Skåne – landsdelen där Sonja växte upp. – Jag trivs inte riktigt bra om jag inte varje dag vet att våra barn och barnbarn har det bra.

FÖRÄLDRARNA ABSOLUT OERSÄTTLIGA

Det blir ett hjärtligt samtal runt kaffebordet, inte minst om barn och barnbarn, men när samtalet glider över i de samhällspolitiska frågorna, är det Alf som får föra talan. Men också i de stora spörsmålen härleds svaren från det lilla och egenupplevda. Som i fråga om familjens betydelse. – För mig spelade mina föräldrar en oersättlig, absolut oersättlig roll, säger Alf på sitt karaktäristiska sätt där varje stavelse betonas. – Eftersom vi flyttade så ofta, pappa var predikant i små församlingar i Västergötland och Småland, var hemmet och föräldrarna den trygga platsen i vardagen. Jag fick det ett barn vill ha, och har behov av, nämligen kärlek och att se sina föräldrar visa varandra kärlek. – Detta är alls inte något unikt för mig. Jag tror att familjen betyder ofantligt mycket för alla.

FAKTA OCH ETISKA GRUNDVALAR

Det är inte bara den stora bokhyllan i arbets-

FOTO TOMMY HVITFELDT

rummet som dignar av böcker. Det gör även ett avlastningsbord i sällskapsrummet vi flyttar över till. Här blandas skönlitteratur och poesi med fakta-, debatt- och kyrkliga böcker. En person Alf gärna inhämtat fakta ifrån kring barnets utveckling är Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin, men han oroas över att politiken i dag inte styrs av kunskapen kring barnets behov av anknytning och tryggad föräldratid. – Det vore rimligt, att forskningen om barnets behov av anknytning kom mer i fokus och vad den betyder för barnet senare i livet. Det finns experter, forskare som säger ungefär: som de två-tre första åren är, så blir livet – jag tror det ligger väldigt mycket i det. – Det finns inte någon riktig frimodighet i de här frågorna, och den viktigaste av frågor smusslas liksom undan: Vad gör vi för barnen? I dag har vi en slagsida där det handlar om att vuxna har rättigheter. Nej, det är barnet som har rättigheter. Barnet har rättigheter. – Politiker skulle våga mer, men är allt för fega att lyfta upp de här frågorna: vad betyder det att ett barn får anknyta i lugn och ro till en, helst två av föräldrarna och kanske till en tredje anhörig? Vad betyder det senare i livet när barnet blir tonåring?

BETYDELSEN AV ANKNYTNING

Detta sätt att knyta ihop vardagsliv med fakta till politiska lösningar har på många sätt karaktäriserat Alf Svenssons politiska gärning. Från vårt samtal om det lilla barnet och alla familjers möjligheter att själva sköta barnomsorgen längre än föräldraförsäkringen tillåter (se sidan 10) förs fokus naturligt över till samhällsnivån. Att många föräldrar vill sköta barnomsorgen lite längre, backas i dag inte upp av rikspolitikens majoritet. Men det är inte säkert att det ger bäst utdelning att bara subventionera förskolan, sett till hela samhällsekonomin. Kostnaden för en förskoleplats är i dag omkring 13 000 kronor per månad och förskoleplats (Skolverket, PM 2019:990). – Vi ska inte tro, säger Alf med eftertryck, att vi får det trygga samhället, om vi inte värderar familjegemenskapen och den lilla – nära – naturliga gemenskapens roll för anknytning. Det finns så pass välgrundad forskning på området, att detta är något som varje politiskt parti behöver ta till sig.

Info.

ALF ROBERT OLOF SVENSSON Född: 1 oktober 1938 i Tidan, Skövde kommun. Kom till Gränna som tonåring där pappa Robert var predikant. Mamma Emmy arbetade i hemmet. Familj: Hustrun Sonja, barnen Pamela, Alexander och Michaela med respektive, samt sju barnbarn Yrke: Adjunkt i svenska och historia Politisk karriär: Blev KDUordförande 1970. Blev tre år senare som 35-åring Sveriges då yngste partiledare, ett uppdrag han innehade i 31 år, vilket gör honom till Sveriges ”längste” partiledare. Riksdagsledamot 1985-88 och 1991-2009. Svensk bistånds- och människorättsminister 1991-1994. Europaparlamentariker 2009-2014. Aktuell: SVT har producerat en stordokumentär om Alf Svensson som sänds i december. ”Han har gjort en enastående politisk karriär och det är en historia som förtjänar att berättas”, säger projektledare Carin Ahlqvist (Dagen 12/6 2021).

Vi ska inte tro att vi får det trygga samhället, om vi inte värderar familjegemenskapen och den lilla – nära – naturliga gemenskapens roll för anknytning. 7

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Man sviker inte det man lovat för att av bekvämlighet komma undan.

UPPVÄXTVILLKOR OCH GÄNGKRIMINALITET

Två sakpolitiska områden Alf kopplar till detta är barn och ungas psykiska ohälsa, och gängkriminaliteten med dess många dödsskjutningar i släptåg, som visserligen drabbar hela samhället, men särskilt unga män i utsatta områden. – Jag tror de har helt rätt som säger att vi vänder oss inte bort från skjutande och parallellsamhällen om vi byter regering. Ärligt tror jag att det krävs en lång period, kanske 20 år. – Därför måste vi också tala om barns uppväxtvillkor. – Finns det inte föräldrar som visar sin kärlek och ömhet, och bryr sig och tar sitt regelrätta ansvar, kan vi inte vända situationen. Sedan finns det familjer som absolut inte klarar detta; sätt in arbetet där då. Men det går inte att ersätta föräldrar med socialsekreterare. Jag förstår att man söker svar där, men det jag önskar se är att socialsekreterarna i större utsträckning kom in i hemmen och hjälpte föräldrarna.

STATEN OCH FAMILJEN

Filosofen G K Chesterton menade att den enda institution i den mänskliga erfarenheten som kunde ge staten en match var familjen. Den är lika ”evig” som staten, men staten är helt beroende av familjen för sin fortlevnad; något annat mänskligt sätt att barn föds i en stat finns inte. Detta, menade Chesterton, skapade samtidigt en spänning där politiska makthavare både kan vilja styra och splittra familjen, för att nyttja den för sina intressen. Men till skillnad från staten bygger familjen inte på tvång, utan på kärlek. Därför har individen alltid valt familjen framför staten – åtminstone tills i dag i och med välfärdsstatens framväxt. Jag vet inte om han håller med, men något av denna filosofi hör jag också i Alfs tankar om familj, barn och samhälle. Alf har också en tydlig målbild där det är familjen som vinner kampen, där staten – genom att tjäna familjens intressen – också får se sina mer icke-materiella intressen infrias.

– Familjen är samhällets viktigaste och grundläggande byggsten. Jag tror att man kan tala om familjen, kärleken och tryggheten som ska finnas i den lilla, nära kretsen som grunden för bygget. Livsbygget – men också för samhällsbygget. – Nu kan politiker inte kommendera fram kärleksfulla föräldrar, men politikerna måste skapa den arkitektur i samhället, där människor kan bygga denna typ av relationer. Och för det fordras i synnerhet tid, men också – naturligtvis – resurser.

STOPP FÖR LEGALISERING AV INCEST

Vårt samtal går emot sitt slut, och jag vill beröra Alfs kurage att leda ett parti som ibland stått likt David mot Goliat i samhällsdebatten, hånat och förlöjligat. Ett exempel är KDS – som Kristdemokraterna hette fram till 1996 – motstånd mot legalisering av incest i svallvågorna från den sexuella revolutionen. 1976 presenterades ett betänkande (SOU 1976:9) som föreslog legalisering av vissa sexuella handlingar mot barn över 10 år, strafflättnader för våldtäkt och avkriminalisering i incestbegreppet. För dessa förslag fanns dock inte någon majoritet och en ny utredning tillsattes. I det slutbetänkandet (SOU 1982:61) förslog riksdagspartierna enhälligt att frivillig incest över vissa åldersgränser skulle avkriminalisera. Alf som ledde ett parti som ännu stod utanför riksdagen fick använda sina personliga kontakter. I mars 1983 meddelade Thorbjörn Fälldin (C) sitt personliga ställningstagande mot förslaget, och följdes snart av Birgit Friggebo (FP) och Ulf Adelsohn (M).

KAMPEN MOT BARNPORNOGRAFI

I dag tas det nästan för givet att innehav av barnpornografi ska vara illegalt. Men när fajten utkämpades i början av 1990-talet stod KDS åter nästan ensamma, men denna gång i regeringen. – Då hade vi politiker, jurister, hela medievärlden och kultureliten mot oss. Motståndet var kompakt.

3 snabba frågor 1

VAD LÄSER DU JUST NU?

– Just nu läser jag Yrsa Stenius bok om Jussi Björling: ”Tills vingen brister.” Han blev ju en av världens absolut bästa tenorer, och stod på världsscenerna, men han drabbades också av en knäckande alkoholism.

VAD LYSSNAR DU PÅ FÖR MUSIK?

– Jag lyssnar på Einar Wærmö och Einar Ekberg varje kväll. Men även på Björling. Jussi Björlings och Robert Merrills duett ”Pärlfiskarna” är kanske den vackraste duett som sjungits in.

VAD TIT TAR DU PÅ OM DU SER PÅ TV?

– Det är inte mycket. Men alltid nyheterna, och så är det ju idrott. Och så har vi haft en väldig glädje av tv-gudstjänsterna det gångna året.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

– Jag tror att man kan tala om familjen, kärleken och tryggheten som ska finnas i den lilla, nära kretsen som grunden för bygget. Livsbygget – men också samhällsbygget, säger Alf Svensson här tillsammans med hustrun Sonja.

Alf berättar om banaliteter som att en bild av ett barn på potta publicerades och det påstods att detta var vad han ville förbjuda. – Det var förnedrande! – Inte för oss, men det var förnedrande för media. Men det fanns aktörer att kroka arm med. Rädda Barnen var pådrivande. En avgörande vändning kom när Alf blev uppringd av Expressen om att följa med till Norrköping där ett stort beslag av barnpornografi gjorts. Tidningen publicerade bilder på Alf när han fick se bilderna med rubriken: ”Den gråtande ministern.” – Då vet jag att jag brast ut i gråt. Att barn skulle utsättas för sådana vedervärdigheter, och

att vi skulle försvara det med tryckfriheten, det var helt orimligt. – Detta är något man ska komma ihåg: fall inte offer för alla kastvindar i opinionsbildningen, för de kan vara så vilsna och unkna och usla – och det var de den gången.

IDEOLOGISKA STJÄRNOR

Det är dags att sätta punkt för samtalet, och ställa den sista frågan: Varifrån har då Alf Svensson fått sin moraliska kompass i frågor som de här? – Den hade jag med mig från barndomen. Berättelserna som Jesus lyfte fram har för mig varit ideologiska stjärnor att följa efter. Jag kan inte läsa Den barmhärtige samariten eller de an-

dra liknelserna utan att ta dem till mig. Om man läser och inte gör det, tycker jag det är skraltigt. – Och har man sagt något så står man för det. Man sviker inte det man lovat för att av bekvämlighet komma undan. Det var likadant i fråga om vårdnadsbidraget. Regerandet var inte så angeläget att jag kunde svika det löfte jag gett om vårdnadsbidraget, bara för att vara andra till lags. Det blir en stunds tystnad innan vi bryter upp. Det är dags att fotografera ute i trädgården i solskenet. Sonja ansluter igen och de tar varandras händer, nästan som ett ungt, förälskat par. Det är inte bara i solen det finns värme. Den finns också i relationer som den här.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Valfrihet i barnomsorgen är en rättvisefråga När vårdnadsbidraget infördes 1994 slog Alf tårtspaden i tårtan och utbrast: ”Fest i Kapernaum!” – Ja, det var då uttrycket myntades. Och det var kanske lite dumt och retfullt. Jag kunde ju sett lite sorgsen ut över att det inte införts tidigare.

et går inte att ta miste på Alf engagemang för barns rättigheter och chans till trygg anknytning. En del av vårt samtal handlar om vårdnadsbidraget som ett uttryck för detta. Det infördes en kort tid 1994 och sedan 2008 när Göran Hägglund var KD:s partiledare. Samtalet börjar då Alf var biståndsoch människorättsminister i regering Bildt.

I början av 90-talet drabbades Sverige av en svår finanskris. Var det därför vårdnadsbidraget infördes bara några månader före valet 1994? – De många resonemangen hade varit mellan mig och Bengt Westerberg, som ju inte var för vårdnadsbidraget. Men vad det ytterst handlade om var inte ekonomin. Det var ideologin. – Men när den ekonomiska krisen kom, kom också argumentet att vi inte har råd med det – ett sätt att dribbla bort vårdnadsbidraget, som vi visat var en samhällsekonomisk vinst. – Och det ska man veta: Argumenten mot vårdnadsbidraget har hela tiden varierat. På senare tid har det varit att flyktingar inte kommer ut på arbetsmarknaden. Och det är ju något att fundera över, men det kan lösas på andra sätt än att förbjuda dem som bor i landet att välja själva. Vad var det som gav dig drivet att ta fajten för vårdnadbidraget valfrihet? – För oss var det självklart att föräldrar klarar av att fatta beslut om vilken typ av barnomsorg de vill ha. Vill de ha förskola, ska de ha det. Vill de själva sköta omsorgen, ska de kunna det. – Det är egentligen en rättvisefråga. Vi får

välja el, vårdcentral och skola. Men just i barnomsorgsbehoven ska vi inte lägga oss i, utan styras. Det är ju egentligen barockt. Det är någon form av socialism över detta. – Men varje barn är unikt, och det kan inte finnas någon på statlig eller kommunal nivå som bättre kan bedöma vilken omsorg ett barn behöver under sina första år. Samtidigt lyfts ofta jämställdheten fram som ett motargument. Hur tänker du där? – I valrörelserna på 90-talet talades det mycket om att vi kristdemokrater ville att kvinnan skulle fösas tillbaka och fjättras vid spisen.

sitioner i samhället. Och så ska dagens politiker ha låst sig i gamla programpunkter som säger: ”De klarar inte av att välja omsorg åt sina barn.” – Det hör väl varje tänkande människa att det är något som inte stämmer! Du har sagt att vårdnadsbidraget var den fråga som tog KD in i riksdagen 1991. – Ja, eftersom folk tyckte som vi. Det här har funnits – höll jag på att säga – i den svenska folksjälen: det här vill vi bestämma om själva!

Vill de ha förskola, ska de ha det. Vill de själva sköta omsorgen, ska de kunna det.

Och samtidigt har vårdnadsbidraget varit en av de första reformerna att avskaffas när det blivit regeringsskifte. Varför är det så? – Om man karikerar vilken fråga det vara må inom politiken kan man nå vissa resultat. Men någon substantiell kritik ville motståndarna inte ge. – Jag, å min sida, tycker fortfarande att det är en självklarhet att när ett barn föds är det föräldrarnas uppgift att ge det här barnet så mycket kärlek och så mycket omsorg de bara orkar, och få så stora möjligheter det bara går att anknyta och forma de här första, starka relationerna.

– Men kära nån, jag känner inte de kvinnor som låter sig fösas tillbaka. Jag har inte träffat dem. Däremot har jag två systrar, två döttrar, en mamma och en hustru. Och det är ju nedsättande att tro att de skulle låta sig ”fösas tillbaka till spisen”! – Sedan dess har utvecklingen dessutom gått mot att kvinnor blir åtskilligt mer utbildade än män. De kommer att ta fler och fler ledande po-

Så detta är en fråga som är viktig att driva även framöver? – Är inte familjen och våra barn viktiga för framtiden, vad i hela fridens namn är då viktigt? Barnen är ju det viktigaste vi har – absolut viktigaste. – Men lyssna på en politisk debatt! De får nästan ställa sig vid skampålen allihop, för hur lite de talar om barnet, barnets perspektiv och barnets rättigheter.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Lackering - Blästring - Montering

www.ahlezon.com

0290-210 21

Vi lyfter Dig till ett högre plan

FÖRSÄKRAD VS FÖRTVIVLAD Vi ser till att ert företag har rätt försäkring! www.fkomp.com | 018-37 01 45

www.malarlift.se Försäkringskompetens är försäkringsförmedlare med stor erfarenhet inom företagsförsäkring och riskhantering

Västerås: 021-81 07 20 Stockholm: 08-19 40 00 Gävle: 070-631 09 99 Uppsala: 070-626 32 21

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

L Å T

O S S

P R E S E N T E R A

FAMILJEN först

AMILJENförst är en obunden tankesmedja, med utgångspunkt i kristen etik och demokrati samt människans värde och värdighet. Vi vill förnya det politiska samtalet i Sverige utifrån familjen som primär och grundläggande gemenskap i samhället, såsom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna stadgar: ”Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd” (art. 16.3). När vi människor föds kastas vi inte ut i en kall, ensam och opersonlig värld utan fångas upp av, förhoppningsvis, minst två varma och omhändertagande famnar: mammans och pappans – och kanske allra först barnmorskans. Det är i familjen vi sedan formas och blir de vi är, för att till slut bryta oss loss och i många fall bilda vår egen lilla familj. Framtiden börjar i familjen – inte i skolan eller med den första lönen. För många människor behövs inga argument för att den egna familjen kommer först, just sådan den är, men i det politiska samtalet har familjen ofta hamnat på undantag, ja till och med önskats döden.

Men vad blir det av samhällsbygget, om grunden raseras?

MÅNGA VIKTIGA FRÅGOR

Att det finns en fråga som kommer först, avslöjar också att andra frågor följer på andra plats och så vidare: psykisk ohälsa (Vad gör vi när någon i familjen mår dåligt?), trygghet (Vad gör vi när hemmet blir utsatt för inbrott?), socialtjänst (Vad gör vi när familjen fallerar?). Här finns också frågor om arbetsliv (Hur ska vi försörja vår familj?), företagsamhet (Är risktagande som entreprenörer vår väg?), civilsamhälle (Hur skapar vi tillsammans en god uppväxtmiljö?). I en tid när Sverige alltmer slits itu och tonen i samhällsdebatten hårdnar är det centralt med respekt för varje individ, att främja förståelse över olika gränser – t.ex. religiösa och ideologiska – och stärka känslan av samhällsgemenskap.

FAMILJ, BARN OCH SAMHÄLLE

Det finns ett afrikanskt ordspråk som säger: ”Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn.” FN-deklarationen tillför sanningen: ”Det krävs familjer för att grundlägga byn.” För att bygga trygga barn och ett starkt sam-

hälle behöver vi börja med familjen, för samhället byggs underifrån. Och familjen behöver sina proponenter. Därför bygger FAMILJENförst nu ett öppet, modigt och framtidssyftande forum – med målet att utmana förlegade politiska stereotyper av familjen som ett nödvändigt ont. Vi tar fajten för Sveriges familjer och familjen som samhällets grund. Vi lovar att utmana. Följer du med på Familjeresan?

Vi tar fajten för Sveriges familjer och familjen som samhällets grund. Vi lovar att utmana. Följer du med på Familjeresan?

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Info.

Låt oss presentera styrelsen.

ROLF ÅBJÖRNSSON (ordförande), advokat

ALF SVENSSON f d partiledare

Gift, tre barn, tio barnbarn. Engagerad i näringsliv och rättsväsende. Engagerad mot ekonomisk brottslighet.

Gift, tre barn, sju barnbarn. Har som politiker velat göra livet lättare att leva för medmänniskor.

Det finns flera sätt du kan delta i vårt arbete:

1 ELISABETH SANDLUND redaktör

KJELL BLÜCKERT docent

MIKAEL OSCARSSON riksdagsledamot (KD)

Gift, två barn. Engagerad i S:ta Clara kyrka och funktionsrättsrörelsen. Skriver om tro och samhälle.

Gift med Ann. Verksam inom forskningsfinansieringsstiftelser. Brinner för kyrka, kultur, vetenskap och samhälle.

Gift, fyra barn. Vill verka för en trygg framtid för barnen - i familjen, närsamhället, Sverige, världen.

Håll dig informerad genom att anmäla dig till vårt elektroniska nyhetsbrev på familjenforst.nu

VILKA ÄR VI OCH VAD STÅR VI FÖR? FAMILJENförst finansieras inte av något parti eller mäktig intresseorganisation. Uppstarten föddes ur idealitet och insikten om att det är bråttom med fler engagerade röster för Sveriges familjer. Vi är en insamlingsstiftelse som är helt beroende av gåvor för att kunna fortsätta sin verksamhet. Du kan bidra genom att skicka en gåva redan i dag.

Stöd vårt arbete ekonomiskt genom att swisha en gåva redan i dag.

Många tankesmedjor har ett politiskt parti i ryggen. Andra finansieras av mäktiga intresseorganisationer. Så är det inte för oss, och det är vi glada för. Vi tror på värdet att forma något större tillsammans för våra barns och familjers skull genom mångas idealitet och engagemang. Vi är oberoende för att kunna utmana.

Stöd vårt arbete genom att bli månadsgivare med autogiro.

Ta del av våra seminarier och andra events genom facebook.com/familjenforst eller genom att bli en av våra 100 första prenumeranter på Youtube: tiny.one/familjenforst

3 Stöd vårt arbete ekonomiskt genom att swisha en gåva till Swish-nummer 123 602 90 94 redan i dag.

4 Stöd vårt arbete genom att bli månadsgivare med autogiro. 1 000, 250 eller 100 kronor – storleken spelar ingen roll. Varje gåva är värdefull.

FAMILJEN först 13

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Mer tid med barnen – så blir det möjligt!

Tips.

3 tips för mer tid med barnen

När FAMILJENförst inbjöd till sitt allra första seminarium i Sveriges riksdag handlade det om små barns behov av anknytning, och hur familjer kan få mer tid tillsammans.

M Foto: Jakob Zetterman

ina barn säger att jag inte kan säga till föräldrar att vänta med förskolan till tre års ålder, för det är inte möjligt för många. Så nu säger jag: vänta tills barnet är två år, svarade Hugo Lagercrantz, senior professor Karolinska Institutet. Frågan som ställdes rörde förskoledebuten, och svaret utgick från Lagercrantz forskning om hjärnans utveckling hos barn. Docent Maarit Johnson vid Stockholms Universitet – som forskar om barns självkänsla – höll med: – Jag är oroad över att många barn börjar tidigt i förskolan. Självkänslan grundläggs under

Maarit Johnson, Hugo Lagercrantz och Per Kågeson.

de tre första åren som ett ”vaccin” inför livet. Då mår barnet bäst i den lilla gemenskapen, sa Johnson och drog konsekvenser även kring personaltäthet i förskolan. Den tredje talaren Per Kågeson kom med sin nyutgivna bok i bagaget: Jämställda – men inte på mannens villkor och barnens bekostnad (Hjalmarson & Högberg, 2017). I den problematiserar han barnomsorg ur en mängd perspektiv, bl.a barns anknytning och psykiska hälsa. Han visar även att föräldraledigheten kan utvidgas med åtta månader utan en påtaglig samhällsekonomisk kostnad. – I ett barnrättsperspektiv finns alltså anledning att fråga varför så lite av den ekonomiska tillväxten kommit de minsta till del, säger Kågeson med utgångspunkt i Barnkonventionens skrivning om att ”barnets bästa” ska vara vägledande i ”alla åtgärder” som rör barn. Även om staten inte väljer den vägen, kan småbarnsföräldrar vinna i ”barnens bästa”-grenen genom att använda de möjligheter som finns till mer tid med sina barn. Vi listar tre saker föräldrar kan göra med inspiration från Kågesons bok Jämställda.

BLI MER FÖRÄLDER PÅ DELTID

En väg är föräldradeltid; att gå ner i arbetstid för att vara med sitt barn. Föräldraledighetslagen ger föräldrar rätt att vara helt lediga från sin anställning tills barnet är 1,5 år, men därefter bara om de tar ut hel föräldrapenning. Men upp tills barnet är 8 år ger lagen rätt till förkortad arbetstid – upp till 25 % – utan föräldrapenning.

PRIORITERA TID – INTE TING

Ekonomin under småbarnsåren är ofta ansträngd, men kanske har vi blivit ”fartblinda”? BNP per capita i Sverige fördubblades mellan 1977 och 2019. Detta återspeglar inte situationen för alla, men konsumtionsnivån är generellt hög. Detta ifrågasätts allt oftare utifrån klimatpåverkan, men kan en enklare livsstil även försvaras ur ett barnperspektiv?

VAR SOCIAL – INTE SOCIOMEDIAL

Kommunikation och underhållning tillhör de områden där konsumtionen ökat som mest. Att välja bort (sociala) medier den tid vi faktiskt är med våra barn skapar bättre förutsättningar för kvalitetstid och nära anknytning.

Svenska och närproducerade varor

http://sv-se.facebook.com/vasensost/ 14

I Nye mitt i Småland ligger gården Vasen. Här mjölkar vi 450 kossor och värnar om den levande landsbygden, öppna landskap och svensk livsmedelsproduktion!

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

SEMINARIER VI MINNS

BILD: Widar Andersson, publisher vid Folkbladet (ober. socialdem.), Sebastian Stakset, evangelist, och Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör för SiS, var den otippade trio som talade om hur tvångsvården för ungdomar behöver reformeras vid ett seminarium i mars 2020.

FAMILJ OCH MAMMOR OERSÄTTLIGA – FN:s mål är en holistisk politik där familjen stöds, inte ersätts. Familjen kan inte ersättas av skola och förskola som barnets primära plats för trygghet och säkerhet, framhöll Renata Kaczmarska från FN:s sekretariat för familjefrågor i april 2018. – Det är inte lätt att vara mamma, men det kan vara det mest magiska och viktiga du gör i livet, sa seminariets andra talare, psykoanalytikern Erica Komisar med en tydlig referens till sin bok Being There: Why Prioritizing Motherhood in the First Three Years Matters.

BILD: Theo Boer, etikprofessor vid universitetet i Groningen, ändrade åsikt i dödshjälpsfrågan utifrån erfarenheterna som ledamot i en av Nederländernas beslutskommitté: ”I 100-tals fall årligen handlade det om att slippa leva, inte förebygga en plågsam död”, sa Boer i november 2020, här med de andra bägge talarna Sven Román, psykiatriker, och Per Ewert, Claphaminstitutet.

MER FAMILJ, MER OMSORG Gerdt Sundström, professor emeritus, presenterade sin forskning finansierad av Familjen Först vid ett seminarium i januari 2019. Den visar att när familjebanden blir fler, ökar den totala omsorgen. På plats för att ge sina synpunkter fanns Martin Kolk, docent Institutet för Framtidsstudier, Ann-Marie Högberg, ordförande Anhörigas riksförbund och Jakob Forssmed (KD) riksdagsledamot.

RAVIN OCH SLUTTANDE PLAN Martin Engström var i Frankrike hösten 2000 och testkörde en bil när han voltade ner i en ravin, vilket gjorde honom totalförlamad från axlarna och ner. – Om någon frågat mig före olyckan vad jag tänkte om att bli så hjälpberoende som jag är nu, hade jag sagt: ”Dra ut sladden!” Sen hände det här. – Jag är medlem i Liberalerna, ateist och min kritik mot dödshjälp har inte med Gud att göra. Det är en fråga om gränsdragning och en stor oro för det sluttande planet, berättade han i november 2019. Vid seminariet talade även Sven Román, psykiatriker, och Mikaela Luthman, överläkare Stockholms sjukhem.

GÄSTKRÖNIKA

Jag hittade mitt eget ”varför” Imorse satt jag med en kopp te vid bordet medan mina små åt frukost. Tänk att få starta dagen med en stilla stund av närvaro och anknytning. Jag fylldes av tacksamhet över just den här tiden i livet och de val vi gjort för att prioritera den med barnen. Det var dock inte alltid självklart att ha barnen hemma längre än normen, fastän mitt hjärta ville det. Som förstagångsmamma påverkades jag av vad andra tyckte och tänkte mer än jag hade kunnat tro. Som när mina vänner började lämna sina barn på förskola, eller när BVC, grannar och bekanta gång på gång frågade när jag skulle göra detsamma. Normen att lämna sitt barn på förskola runt ettårsdagen är stark, och väljer du något annat höjs både ögonbryn och ifrågasättande röster. Jag minns speciellt tydligt en kväll när jag också tänkte “går det ens att vara hemma med sina barn?”. Detta, trots att jag redan många år tidigare bestämt mig för att jag ville ha dem hemma tills de kunde prata ordentligt och gå på toaletten själva. Denna önskan kom dels av min egen trygga hemmatillvaro som barn. Men också av de bekymmersamma erfarenheter jag fick då jag jobbade som vikarie på ett tiotal olika förskolor runt om i Stockholm. Ändå var det svårt att inte ryckas med av andras åsikter och samhällets normer. Under de där tidiga mammaåren blev jag tipsad om Haro - Hemmaföräldrars riksorganisation. I tidning efter tidning läste jag artiklar som gick rätt in i hjärtat och jag blev stärkt av att höra från så många andra föräldrar som ville prioritera mer tid med barnen. Det gjorde att jag hittade tillbaka till mitt eget ”varför”. Men den största motivationen fick jag av kurserna Haro erbjöd. De gav mig en förståelse för mina barns behov som har varit helt ovärderlig i mitt föräldraskap. Jag har också förstått att min berättelse är långt ifrån unik och därför känns det så viktigt att stötta föräldrar i att både känna in och våga följa det som är rätt för dem och deras barn. Detta är en av anledningarna till att jag nu själv är engagerad i Haro. En annan är att värna om valfrihet i fråga om barnomsorg. Just nu pågår utredningar om att göra förskolan obligatorisk allt längre ner i åldrarna. Det skulle i praktiken innebära ett förbud för föräldrar att känna in vad just deras barn behöver. En skrämmande tanke om du frågar mig. För kanske behöver något barn vara hemma lite längre, eller kanske mår barnet inte bra på förskolan? Kanske att förskola funkar toppen för ditt barn? Bra. Kanske är dagmamma bättre? Okej. Kanske vill du vara hemma med ditt barn i några år? Javisst. Oavsett vad du vill välja så är valfriheten i sig viktig att värna om. Mina två äldsta går redan i skolan. Åren hemma på hel- och deltid har swishat förbi. Jag sippar en klunk till och insuper stunden och känner tacksamhet för att jag vågade välja den väg som var bäst för oss. Nu kämpar jag för att även du ska våga och ha möjligheten att följa ditt hjärtas önskningar när det gäller dina små. Caroline Höglund Ordförande, Haro Hemmaföräldrars Riksorganisation

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Keira Bell stämde könsbyteskliniken – det påverkade transvården i Sverige – Jag blickar tillbaka med mycket sorg, säger Keira Bell. Det var inget fel med min kropp. Jag var bara förvirrad och saknade rätt stöd.

I maj 2021 meddelade Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm att de inte längre skulle påbörja nya hormonbehandlingar av patienter med könsdysfori inomrutinvården, då det saknas kunskap om långtidseffekterna. FOTO PAUL COOPER/S HUTTERSTOCK

eskedet kom nästan exakt tre år efter att Sveriges regering aviserat lagändringar som skulle liberalisera vården än mer. Socialminister Annika Strandhäll (S) och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) drev linjen att ”alla som vill ha vård och behandling [ska] få det”. Avgörandet skulle läggas hos barnen själva. Tillströmningen av ungdomar till Mottagningen för könsinkongruens och könsdysfori, KID, hade aldrig varit så omfattande som då.

VARFÖR SVÄNGDE DET TVÄRT PÅ 3 ÅR?

Ett avgörande skäl till den tvära svängen är det som hände Keira Bell i slutet av 2020, då hon vann en för henne avgörande seger i Högsta domstolen för England och Wales mot NHS och den mottagning där hon genomgått könsbyte. Som 15-åring kom Bell, som föddes som flicka, till Tavistock Centre i London och dess Gender Identity Development Service (GIDS), en ungdomsmottagning för bedömning av könsdysfori. Efter vad hon själv beskriver som ”ytliga

konversationer” fastställdes diagnosen ”könsdysfori”, och som 16-åring påbörjade hon sin transition till man. Själv beskriver Keira Bell sin uppväxt som djupt problematisk, med en alkoholiserad mamma, en frånvarande pappa och ständiga uppbrott från sina nära vänner. Som en ”riktig pojkflicka” lekte hon mest med pojkar, men i puberteten fick hon svårt att accepteras även bland dem. – När jag fyllde 14 år var jag djupt deprimerad och hade gett upp: jag slutade gå till skolan; jag slutade gå ut. Jag stannade på mitt rum, undvek

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Det finns behov av skyddande vägledning som hindrar barn att få information som uppmuntrar dem att gå in på denna väg av medicinska experiment.

min mamma, spelade videospel, försvann in i min favoritmusik och surfade på nätet, berättar Bell själv på persuasion.community.

kunde gråta, säger hon och förklarar hur behandlingen med manligt könshormon hade tagit gråten ifrån henne.

KNAPPT ”TONÅRIG” SAMHÄLLSTREND

ORO ÖVER EXPERIMENTELL STATUS

Ännu en kris uppstod när hon började känna sig attraherad av flickor, så när föräldrarna frågade om hon egentligen ville vara en pojke, var det tillräckligt för att dra slutsatsen: ”det bästa vore om jag slutade att bli mer kvinna än jag var.” – När jag kom till Tavistock var jag orubblig i att jag behövde transitera. Det var den sortens tvärsäkra påståenden som är typiska för tonåringar. Keira Bells livsberättelse är hämtad rakt ur en trend i västvärlden där trycket på den vård som behandlar könsdysfori bland barn och unga anlänt likt en hastigt utlöst lavin. Professor Mikael Landén beskriver den svenska situationen: ”det som är nytt är att 727 unga personer diagnostiserades med könsidentitetsstörning år 2017 jämfört med 31 personer 10 år tidigare, vilket motsvarar en ökning med 2 345 procent på 10 år” (Läkartidningen 44– 45/2019). Till bilden hör att en stor del av denna ökning skett bland flickor, som från att ha stått för mindre än hälften av remisserna i dag står för tre fjärdedelar (Läkartidningen 9–10/2017).

KUNDE GRÅTA ÖVER SIN SITUATION

– Vad som egentligen hände inom mig var att jag en flicka som var osäker i min kropp, hade svikits av mina föräldrar, kände mig åtskild från mina kompisar, led av ångest och depression och kämpade med min sexuella läggning, fortsätter Bell öppenhjärtigt på persuasion.community. – Ju längre min transition fortskred, desto mer insåg jag att jag inte var en man och aldrig skulle bli det. I dag får vi höra att när någon säger sig ha könsdysfori, reflekterar detta personens ”verkliga” eller ”sanna” jag – att önskan att byta kön är given. Men så var det inte för mig. 20 år gammal började hon sin detransition tillbaka till kvinna. – Ett av de första tecknen på att jag började bli Keira igen, var när jag till slut, tack och lov,

Inom engelsk sjukvård finns möjligheten att få medicinsk felbehandling prövad i domstol, en möjlighet Keira Bell använde. I december 2020 slog Högsta domstolen för England och Wales enhälligt fast att barn under 16 år inte kan fatta välgrundade beslut om att påbörja hormonblockerande behandling; en behandling som barn så små som 9 år getts. Domarnas utgångspunkt var behandlingens status ”som än så länge innovativ och experimentell” och dess ”varaktiga konsekvenser”. På grund av domslutet upphörde all behandling med pubertetsblockerare och könskonträra hormoner vid Travistock av barn under 16 år om de inte först fått ett domstolsbeslut. Bells advokat Paul Conrathe kallar domslutet ett ”historiskt beslut som skyddar barn” och efterlyser en diskussion om olika internetforums inverkan på barn och ungas beslut. – Om du läser Keira Bells berättelse säger hon vid olika tillfällen: ”Jag hade mina tvivel men uppmuntrades genom internet”, säger Conrathe till The Guardian och fortsätter: – Jag menar att det finns behov av skyddande vägledning som hindrar barn att få information som uppmuntrar dem att gå in på denna väg av medicinska experiment.

vilka frågor en ung person kan tänkas kunna ge ett informerat samtycke, såsom delvis irreversibel livslång behandling med ej överblickbara risker. Tidigare hade beslutet även förklarats med att: ”Forskningen var otillräcklig och osäker.” Keira Bell, som i dag lever som kvinna i ett samkönat förhållande och i en vänskapskrets som accepterar hennes inte normativa könsuttryck, avslutar sin egen historia med orden: ”Jag var en olycklig flicka i behov av hjälp. Istället blev jag deras experiment.” Ytterligare domslut har kommit. I mars 2021 fattades ett beslut som bemyndigade föräldrar att fatta beslut för barn under 16 år om att påbörja behandling. Så sent som den 17 september 2021 kom ett domslut från den högre instansen Appelationsdomstolen som på flera punkter gick emot Högsta domstolen.

Jag var en olycklig flicka i behov av hjälp. Istället blev jag deras experiment.

EXPERIMENTET HAR UPPHÖRT

Högsta domstolens beslut möttes av blandande reaktioner. Det kritiserades hårt av exempelvis Amnesty International, medan gruppen anhöriga var splittrad. I Sverige var det först bara Astrid Lindgrens barnsjukhus-mottagningen i Stockholm som ändrade rutinerna efter Högsta domstolens beslut. Under hösten 2021 följde ytterligare fyra efter – alla utom Umeå. Svante Norgren, temaläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus, förklarade i Svenska Dagbladet hur domslutet påverkade deras beslut. – Själva domen har ett mycket välformulerat och välgrundat resonemang kring när […] och i

Källor: Bell, Keira, ”My story”, www.persuasion.community, 7/4 2021 Doward, Jamie, ”Keira Bell lawyer warns on internet coverage”, The Guardian, 6/12 2020 Edenborg, Carl-Michael, ”Ångrade könstransition – stämde kliniken”, Svenska dagbladet, 28/5 2021 Frisén, Louise, et al, ”Kraftig ökning av könsdysfori bland barn och unga”, Läkartidningen, # 9–10/2017 High court of Justice, ”Bell-v-Tavistock-Judgment”, www.judiciary.uk, 1/12 2020 Landén, Mikael, ”Ökningen av könsdysfori hos unga tarvar eftertanke”, Läkartidningen, # 44–45/2019 Rosario Sánchez, Raquel, ”Keira Bell: There was nothing wrong with my body”, www.womansplaceuk.org, 30/11 2020 Socialstyrelsen, Utvecklingen av diagnosen könsdysfori, februari 2020 Strandhäll, Annika & Bah Kuhnke, Alice, ”Att byta juridiskt kön ska bli snabbt och enkelt”, www.regeringen.se, 21/5 2018 Trysell, Katrin, ”Karolinska sätter stopp för hormonbehandling”, Läkartidningen, 7/5 2021

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Sveket Christopher Gillberg kan i skydd av sin ställning öppet kritisera hur underåriga med könsdysfori behandlas i dag. Andra får som ”Charlie”, den psykiatriker vi talat med, framträda anonymt, inte bara för att skydda karriären, utan även för något viktigare: att kunna finnas där för ungdomar som samhället sviker.

et var ingen duvunge som i mars 2019 blåste i visselpipan gällande behandlingen av könsdysfori i Sverige genom en debattartikel på Svenska dagbladet tillsammans med sina kollegor. Den metastudie han då förberedde tillsammans med forskarkollegor är nu i sitt slutskede. Studien går igenom all befintlig forskning inom området. Den visar att det inte finns något vetenskapligt stöd för behandling med pubertetsblockerare eller konträra könshormoner på underåriga såsom nu sker. Det är inte heller sant att en påbörjad behandling går obemärkt förbi om den senare avbryts. – Inget av det som påstås om hur könsdysfori ska behandlas av de som anses vara experter, har något som helst vetenskapligt stöd, om de påstår att konsekvenserna är positiva eller att behandlingen leder till dramatiskt positiva effekter. Men det finns indirekta data som talar för att dessa behandlingar kan ha bestående negativa konsekvenser på lång sikt. Det finns också stöd för att de patienter som inte behandlas, på sikt ofta uppvisar en positiv utveckling, sammanfattar professor Gillberg för FAMILJENförst. Slutsatsen samhället borde dra av detta kan bara bli en: – Utifrån resultatet av vår metastudie kan jag inte annat än säga att behandlingarna inte borde få fortsätta. Det är endast i kontrollerade, etiskt godkända studier någon som helst behandling av könsdysfori borde få förekomma bland ungdomar. Detta gäller inte de fall som funnits under lång tid, där individer genom allt sitt beteende, alltifrån barnsben eller senare som vuxna, säger ungefär: ”Jag är född i fel kropp.” Studien gäller den stora grupp, främst flickor, som under puberteten plötsligt letar svar i diagnosen könsdysfori.

Också andra som arbetar med unga i psykisk ohälsa reagerar. FAMILJENförst har talat med en barn- och ungdomspsykiatriker vi valt att kalla Charlie, som efterlyser besinning hos kollegorna. – Det är ett jätteproblem att det är så tyst, trots att det finns många [inom professionen] som inser att det är ett mycket allvarligt risktagande med barns och ungas hälsa. – Många ser det, men få vill eller vågar prata, utan överlåter området till en liten nischad del i professionen som drivs av en – som jag uppfattar – personlig, nästan politisk, agenda.

Info.

CHRISTOPHER

Utifrån resultatet av vår metastudie kan jag inte annat än säga att behandlingarna inte borde få fortsätta. Enligt Charlie är det identitetsfrågan som driver utvecklingen inom området, och faran är att irreversibla beslut fattas under puberteten, i en tid när det ”är svårt att se att identiteten är stabil och oföränderlig”. Själv reagerar Charlie starkt emot det som alltjämt pågår vid landets mottagningar för könsdysfori. – Jag tycker det är hemskt, och sörjer att min medicinska specialitet har kunnat gå med på att så okritiskt utsätta barns och ungas hälsa för så allvarliga risker. – I slutändan måste även ansvar utkrävas, säger Charlie. Läs hela intervjun med Charlie på familjenforst.nu

Christopher Gillberg har 45 års erfarenhet av vård av patienter med komplex psykiatrisk eller utvecklingsneurologisk problematik. Sedan mitten av 80-talet är han professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet och leder sedan 2010 dess världsledande forskningsinstitut kring bl.a. autism och ADHD uppkallat efter honom själv: Gillbergcentrum. Ytterligare nio universitet på tre kontinenter har tillfälligt eller varaktigt gett Gillberg professorsstolar. Han har författat drygt 750 fackgranskade vetenskapliga artiklar kring barns och ungdomars mentala hälsa och neurologiska utveckling. GU.se avslutar sin presentation: ”Christopher Gillberg är den mest produktiva autismforskaren i världen och finns med på Thomson Reuters lista (2014) över världens mest inflytelserika forskare inom olika discipliner.”

”CHARLIE” Vår källa som åberopat meddelarskydd är legitimerad läkare med specialisering inom barn och ungdomspsykiatri, och har verkat vid en mottagning för barn och unga i Mellansverige under den period då könsdysfori som uppkommit under tonåren eskalerat dramatiskt.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Tips.

Mer kunskap om transition / detransition 1177.SE är en gemensam vårdguide från Sveriges kommuner och regioner. Under sökordet ”könsdysfori” finns främst info och länkar till organisationer som bejakar transition. DETRANSINFO.SE är en svensk hemsida, av främst tjejer som har ”erfarenhet av detransition och återidentifiering”, som vill ge info och stöd kring detransition.

DETRANSITION – en väg till självacceptans är en liten bok som synliggör och sprider kunskap om detransition och alternativ till transition av Elie och Nele, två tjejer från Belgien och Tyskland. Kan beställas via transinfo.se, där boken också finns som pdf på flera språk. GENID.SE består av föräldrar, anhöriga och vårdpersonal som arbetar för att vården av barn och unga med könsdysfori ska bygga på öppenhet, försiktighet och vetenskap. IRREVERSIBEL SKADA – transepidemin som drabbar våra dötter av Abigail Shrier (Karneval förlag, 2021) granskar vetenskapliga studier och intervjuar berörda parter. PODDEN VAD ÄR KÖN? presenterar öppet vitt skilda åsikter och erfarenheter kring kön och drivs av Sveriges kvinnolobby, en paraplyorganisation för kvinnorörelsen.

ORDLISTA DETRANSITION – att stoppa social och medicinsk transition till ett annat kön. DETRANSITIONERARE – benämning på den som valt detransition, DESISTER – personer som påbörjat social transition (byta namn, leva i det önskade könet osv) men valt att inte gå vidare med medicinsk transition (hormonbehandling, kirurgi osv). KÖNSDYSFORI – en medicinsk diagnos som kan ställas vid starka, ihållande känslor att ens biologiska kön och kropp inte stämmer överens med den inre upplevelsen av kön, och detta medför lidande. SAMSJUKLIGHET – att ha minst två medicinska diagnoser, såsom könsdysfori och ADHD, autism eller självskadebeteende. ROGD – Rapid Onset of Gender Dysforia, Hastigt inträde av könsdysfori. Från att ofta ha upptäckts i mycket tidig eller mogen ålder (och då särskilt bland män) har den nu kraftigt ökade könsdysforin kommit hastigt och ofta bland flickor i puberteten. TRANSITION – att socialt, juridiskt och medicinskt gå från ett kön till ett annat.

Kirurgiska ingrepp i könsorganen från 15 års ålder TIDSLINJE: NÄR REGERINGEN SLOG TILL RETRÄT T Maj 2018 – regeringen Löfven 1, med Annika Strandhäll (S) och Alice Bah Kuhnke (MP) i spetsen, vill att barn ska kunna genomgå kirurgi i könsorganen från 15 års ålder (inte 18 år som lagen säger idag) även utan föräldrarnas medgivande, och ändra juridiskt kön från 12 års ålder. Lagändringen föreslås träda i kraft vid årsskiftet 2019/2020. Oktober 2018 – 15-årsgränsen kritiseras hårt av bl a Lagrådet som ifrågasätter om förslaget är förenligt med Europakonventionens 8:e artikel och Barnkonventionens skrivning om barnets bästa. Mars 2019 – professor Christopher Gillberg med kollegor vid Göteborgs universitet kallar könsbyte på barn ”ett stort experiment” på Svenska Dagbladets debattsida. Inlägget följs av fler debattartiklar och texter i media där frågan uppmärksammas. April 2019 – SVT:s Uppdrag granskning (UG) sänder ”Tranståget och tonårsflickorna” med fokus på KID-kliniken, den plötsliga ökningen av könsdysfori bland unga och ångrarna Sametti och Mika. Maj 2019 – FAMILJENförst inbjuder till ett välbesökt seminarium i Sveriges riksdag med professor Gillberg och föräldrarepresentanter för anhörigorganisationen Genid. Maj 2019 – FAMILJENförst presenterar en SIFO-undersökning där 8 av 10 svenskar svarar att förslaget att barn ska kunna få kirurgi-ingrepp i könsorganen från 15 år utan föräldrars medgivande är dåligt. Augusti 2019 – jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) försvarar i P1:s Lördagsintervju införandet av en lag med 15-årsgräns som ”oerhört viktig” då transpersoner annars kan begå självmord. September 2019 – den 19 september pausar regeringen (Löfven 2) lagförslaget, när den på sitt torsdagssammanträde ger Socialstyrelsen i uppdrag att analysera den föreslagna 15 årsgränsen. Det tidigare förberedda svar som getts inför den interpellationsdebatt (2018/19:308) som hålls på fredagen ändras av socialminister Lena Hal-

lengren (S) under pågående debatt med Mikael Oscarsson (KD), riksdagsledamot och styrelseledamot i FAMILJENförst . Oktober 2019 – UG sänder ”Tranståget: del 2” där socialministern pressas kring argumentet om självmord, som UG visar är felaktigt. Det har även använts i utredningen som är grund för regeringens förslag, och tycks komma från intresseorganisationen RFSL som länge velat sänka gränserna. Mars 2020 – Socialstyrelsen avvisar 15-årsgränsen och sammanfattar: ”det saknas vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap om nytta och risker med ingreppen före 18 års ålder. Antalet unga och sårbara patienter har också ökat kraftigt i könsdysforivården de senaste åren, och det saknas kunskap om orsakerna. Socialstyrelsen bedömer därmed att det vid en sänkt åldersgräns [till 15 år] i dagsläget skulle bli svårt att säkerställa en fördelaktig balans mellan nytta och risk, såväl för enskilda individer som på gruppnivå.” (Åldersgräns för vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen, mars 2020). Maj 2021 – Astrid Lindgrens sjukhus, där KID-kliniken var först med att erbjuda könsidentitetsutredningar för barn och unga, meddelar att de slutar med hormonbehandlingar av minderåriga i rutinsjukvården men att de kommer fortsätta inom ramen för en kommande forskningsstudie. Maj 2021 – I en andra riksdagsdebatt (2020/ 21:729) med Mikael Oscarsson svarar socialminister Hallengren att ”förslaget är inte att en åldersgräns ska sänkas” med hänvisning till Socialstyrelsens rapport om kirurgiska ingrepp, men talar fortsatt om ”eventuella förändringar” gällande juridiskt kön.

Lena Hallengren möter Mikael Oscarsson.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Vad utlovas till familjerna? – Vi går igenom 8 partihemsidor

Ur ett människorättsligt perspektiv är familjen själva grunden för samhällsbygget. Så säger exempelvis FN-deklarationen att: ”Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd.”

ur märks detta bland de politiska partier som folket har gett makten att bestämma över Sveriges familjer? Magasinet FAMILJENförst har granskat riksdagspartiernas hemsidor och redovisar här politikförslag där barn och föräldrar ses som en enhet – familjen.

Erkänns familjen som ett eget politikområde på partiets hemsida?

Vill politikerna fördela dagarna av föräldraförsäkringen mellan föräldrarna? Hur vill partiet reformera föräldraförsäkringen?

Hur vill partierna utveckla förskola och barnomsorg?

Vad sticker ut?

Så här gjorde vi undersökningen: Vi har velat, dels granska om riksdagspartierna har en samlad politik för familjen, dels titta närmare på två frågor som är av särskilt intresse för småbarnsfamilijer: föräldraförsäkringen och förskolan. Avslutningsvis har vi gjort en subjektiv värdering av helheten. Vi har granskat de delar av riksdagspartiernas hemsidor där de lyfter fram sina viktigaste frågor (ofta kallade ”Vår politik”), direkta undersidor (om sådana finns) samt ”A–Ö-sidorna” (där olika politiska sökord listas). Detta innebär att vi inte har läst varje ord på hemsidorna och inte heller läst exempelvis partiprogram. Artikeln speglar hur de olika partierna själva lyfter fram och synliggör familjepolitiken på sina hemsidor, som granskades under perioden 20-22 september 2021.

Ja. Det är på A–Ö-sidan som ”Familjen” STAD återfinns hos centerpartiet.se och vi leds vidare till 5 reformområden: Adoption, Barn, Barnomsorg, Föräldraförsäkring och Ofrivillig barnlöshet.

Oförändrat. 90 dagar ska inte gå att överlåta till den andra föräldern. Dagar ska kunna överlåtas till två närstående personer, föräldrar. Centerpartiet vill att en jämställdhets- och VAB-bonus ska införas för föräldrar som delar lika.

Centerpartiet vill arbeta för mindre barngrupper, bättre pedagogik och mer välutbildad personal i förskolan. Kommunal barnomsorg ska kompletteras med familjedaghem och kooperativ. Den långsiktiga målsättningen för allmän förskola (idag 15 timmar/vecka) ska vara att den är utbyggd. Maxtaxan bör förändras för satsningar på förskolan.

Spänningen mellan konservativa familjevärderingar, som att föräldrar vet bäst och ska bestämma barnomsorg för sina barn, och liberala (queera?) värderingar, som att surrogatmoderskap ska legaliseras.

Ja. På kristdemokraterna.se nämns ”Familj” som ett av två områden som genomsyrar all KD-politik. Bland A–Ö-sidans 265 sökord finns både ”Familjen” och ”Familjepolitik”. Familj är ett av 18 ”viktiga” områden, med 10 förslag: bl.a. Flexibel föräldraförsäkring, Barnomsorgspeng, Olika barnomsorgsformer, Tak för barngrupper och Sänkt skatt för föräldrar.

Inga alls. Alla dagar i föräldraförsäkringen (480 dagar) ska kunna överlåtas fritt mellan föräldrarna eller till två andra närstående och alla dagar ska kunna användas som dubbeldagar.

Ett lagstadgat maxtak på 12 barn i småbarnsgrupper ska införas. Kristdemokraterna vill även ha mångfald i barnomsorgen och en kommunal skyldighet att erbjuda familjedaghem när föräldrarna önskar det. En barnomsorgspeng för omsorg om de egna barnen i hemmet ska införas för barn 1–3 år om 6 000 kronor/månad som beskattas och är pensionsgrundande.

Det konsekventa tänkandet om familjen, t.ex. att alla politiska beslut ska genomgå en familjekonsekvensanalys och mängden familjeförslag.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Ja. ”Familjepolitik” återfinns som ett av 163 sökord på A–Ö-sidan hos liberalerna.se, med 6 reformer: bl.a. Modernisera föräldraförsäkringen, Familjerätt för regnbågsfamiljer och Motverka barnfattigdom.

Oförändrat. 90 dagar ska inte gå att överlåta till den andra föräldern. Liberalerna vill införa ett nytt system som inte bevarar ”ojämställda mönster”, där föräldrarna kan välja en kortare försäkring med högre inkomstskydd eller en lite längre försäkring med lägre ersättning.

Att föräldrar har rätt att välja förskola är viktigt, liksom förskolans ansvar för lärande. Förskolan ska vara obligatorisk från fem år och 15 timmars språkförskola obligatorisk från tre års ålder för nyanlända. Barn ska lära sig svenska i förskolan, av pedagoger som talar svenska, men alla ska även arbeta med genuspedagogik.

Att skolpolitikens premisser kryper 4 in också i fråga om barnomsorg, och partiets nytänk i att utforma två linjer inom föräldraförsäkringen med olika ersättningsnivåer och antal dagar.

Nej. ”Familj” eller ”Familjepolitik” finns inte på socialdemokraterna. se som begrepp för en samlad politik, inte heller bland A-Ö-sidans 99 sökord.

Mer. Politikerna ska fördela en tredjedel (160 dagar) åt vardera föräldern medan föräldrarna själva får fördela de resterande 160 dagarna mellan sig.

Socialdemokraterna vill införa ett (opreciserat) maxtak för elevgruppernas storlek i förskolan, och att fler förskollärare och barnskötare ska utbildas och anställas. Löne- och arbetsvillkor ska förbättras, och alla som utbildat sig till barnskötare på barn- och fritidsprogrammet ska garanteras anställning. Allmän förskola ska införas från två års ålder.

Det unika förslaget med en familjevecka: fem dagars betald ledighet åt de föräldrar som arbetar, när barn (4–16 år) behöver vara hemma på grund av lov eller studiedagar.

Vad värdesätter du mest? Diskutera de olika förslagen på facebook.com/familjenforst

Nej. ”Familj” eller ”Familjepolitik” finns inte på miljopartiet.se som begrepp för en samlad politik, inte heller bland A-Ö-sidans 46 sökord.

Mer. Politikerna ska fördela en tredjedel (160 dagar) åt vardera föräldern medan föräldrarna själva får fördela de resterande 160 dagarna. Ett jämställt uttag är den viktigaste åtgärden för lika lön för män och få bukt på kvinnors obetalda hemoch omsorgsarbete. Det ojämlika uttaget är också ett problem ”för barns relation till alla sina föräldrar”. (mp.se/politik/jamstalldhet)

Miljöpartiet vill ge statligt stöd för mindre barngrupper och mer personal på förskolan, men även rusta skolgårdar och lokaler. Fler specialpedagoger ska ge barn med särskilda behov mer stöd, och barns lust att läsa ska stimuleras.

Nej. ”Familj” eller ”Familjepolitik” finns inte på moderaterna.se som begrepp för en samlad politik, inte heller bland A-Ösidans 58 sökord.

Vi hittar ingen information om frågan på moderaterna.se.

Moderaterna vill förbättra kvaliteten i förskolan, att mätbara kunskapsmål ska sättas upp även för förskolan och att fler platser införs på förskollärarutbildningen för att säkra behovet av lärare i förskolan. Rätten till allmän förskola ska utökas, och obligatorisk språkförskola ska införas för barn till nyanlända.

Att här lyser en samlad politik för familjen som mest med sin frånvaro. Och är Surrogatmödraskap just ersättning för Föräldraförsäkringen som den mest centrala familjepolitiska frågan på A-Ö-sidan?

Att politiken vi eftersökt är (praktiskt) svår att hitta. Föräldraförsäkringen finns t.ex. inte på A–Ö-delen; bara på undersidan Jämställdhet.

Ja. ”Familjepolitik” nämns som en av 18 ”viktiga” frågor på sverigedemokraterna.se och omfattar fyra reformområden: Säkra barns rätt till föräldrarna, Förbud mot barnäktenskap och månggifte, Förbättra barnfamiljers ekonomi samt Förenkla familjers livspussel. 10 olika förslag ryms under dessa, bl.a. medling, förstföderskebidrag, avkvoterad föräldraförsäkring, flexibel barnomsorg och hemmaföräldrar.

Inga alls. Staten ska inte styra hur familjer fördelar föräldraledighet. (A–Ö och sd.se/vad-vi-vill/familjepolitik)

Sverigedemokraterna vill att förskolan ska vara evidensbaserad, dominerad av lek och barngrupperna små. Personalens arbetsförhållanden ska förbättras. Barnomsorgen behöver bli mer flexibel, bättre tillgång till nattis och dagbarvårdare, och möjligheten att vara hemma utanför föräldraförsäkringen förbättras.

Att språket om familjen som samhällets grund ligger nära FN-deklarationens, men att den även ses som ”kulturförmedlande”. Endast SD talar om kärnfamiljen och en barndomsgaranti mot mobbing.

Nej. ”Familj” eller ”Familjepolitik” nämns inte på vansterpartiet.se som begrepp för en samlad politik, inte heller bland A-Ö-sidans 72 sökord.

Mer. Politikerna ska fördela dagarna lika mellan föräldrarna (240 var), först genom att politikerna beslutar över ytterligare 60 dagar per förälder (150 dagar var). Ett mer styrande regelverk är nödvändigt, då det är en central jämställdhetsfråga att ansvar för hem och barn fördelas lika, samt att kontakten mellan pappor och barn förbättras.

Vänsterpartiet vill se fler förskollärare i personalen, underlätta för barnskötare att vidareutbilda sig, införa 30 timmars allmän förskola, samt göra det obligatoriskt för kommuner att erbjuda förskole- och fritidsverksamhet på kvällar, nätter och helger.

Det svåra i att hitta familjen som begrepp och verklighet på vansterpartiet.se. Kanske har en tidigare partiledares slagord om död åt densamma mest fått genomslag hos partiet självt?

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Notis.

Ideell sektor: Åsikter & nytt CIVILSAMHÄLLET GER SVAR – Frågan kanske inte är vad politikerna borde göra utan vad politikerna borde sluta göra, utmanar André Zeidlitz, student vid Umeå universitet, i en debattartikel i Dagen (14/10 2021). När svaren på samhällets problem ständigt söks hos politiken, skapas en ond cirkel, menar han: – Ett samhälle där respekten för medmänniskan försvagats, behöver inte bara fler politiska lösningar, utan utrymme behöver skapas för civilsamhället att stärkas.

FRÄLSIS AKTIV VID RAZZIA Frälsningsarmén är på olika håll i Sverige en aktör som hjälper kvinnor traffikerade för sexuella syften när polisen gör razzior mot lokaler för misstänkt prostitution. Ett exempel är kåren i Majorna i Göteborg. – Vi vet att det är en viktig framgångsfaktor i de här ärendena att vi får brottsoffer att vilja och våga prata med polisen och då har frivilligorganisationer varit en viktig del, säger polisens gruppchef Sara Svensson till P4 Göteborg (11/10 2021).

JUDISK LIVSKRAFT I MALMÖ Kvällen innan Internationellt Forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism inleddes, fylldes synagogan i Malmö. – Att visa att judiskt liv i Sverige och särskilt i Malmö är livskraftigt trots alla utmaningar med judar som lämnar staden och den antisemitism som existerar, särskilt i stadens skolor, var syftet skriver Judiska församlingen på sin hemsida. Förutom statsminister Stefan Löfven talade Ronald S Lauder, World Jewish Congress, och Nachman Shai, Israels minister för judar i diasporan.

ÖKAT VÅLD MOT KVINNOR I spåren av corona-restriktionerna har våldet i familjerna ökat. 6 av 10 kvinnojourer anslutna till riksförbundet Unizon uppger ökat söktryck jämfört med före pandemin. I Jönköping har fler barn följt med de utsatta kvinnorna till jourens skyddade boende – Barn har varit mer isolerade i hemmet och därmed bevittnat en större andel våld, säger verksamhetschef Charlotta Nordmark till Jönköpingsposten (16/10). Unizon välkomnar regeringens budgetförslag om stärkt statsstöd till idéburna jourer, men kritiserar förslaget att införa tillståndsplikt för skyddade boenden, då ”kvinnor och barn får svårare att få skydd”.

Elisabeth Sandlund är aktuell med boken Ulles mamma, men är även engagerad i samhällsdebatten som ledarskribent på Dagen och styrelseledamot i såväl FAMILJENFörst som FUB.

”Ulles mamma” – en värdefull bok Elisabeth Sandlund är en skicklig journalist, styrelseledamot i såväl FAMILJENförst som FUB – och mamma till Ulle som har en intellektuell funktionsnedsättning. Det finns många frågor hon brinner för, men när hon valde titel till sin senast utgivna bok avslöjade hon också något om sin identitet.

in bok Ulles mamma har nyligen kommit ut i ny upplaga. Varför har du skrivit boken? – När den kom ut första gången var det för att fylla en lucka. Det fanns många böcker om att få barn med funktionshinder, men nästan inga om när de vuxit upp. – Nu har den uppdaterats med kapitel om samhällsutvecklingen under de elva år som gått, inte minst om hur LSS-lagstiftningen gröpts ur, men även om allt som hänt i Ulles liv. Bland annat har hon haft leukemi. I det kapitlet berättar du att läkaren, innan någon diagnos ens var ställd, frågade dig: ”Om det nu är leukemi, ska vi behandla henne då?” Hur reagerade du då? – Jag hade hört andra föräldrar till funktionshindrade barn som berättat i stil med: ”Vi kom till akuten när vår son fått lunginflammation och läkaren ville inte sätta in antibiotika”, och tänkt att så kan det inte vara. Det måste röra sig om missförstånd. – Nu ställde läkaren frågan när mötet varat i två minuter och tycktes tänka: ”Det här kan inte vara ett bra liv.” Detta visar på en människosyn som skrämmer mig, och att den finns på fler håll bestyrktes av hur äldre behandlades nu under pandemin. Ett näraliggande område är din ovilja mot att dödshjälp ska legaliseras, något du delar med

många inom funktionsrättsrörelsen. Varför är detta viktigt? – Min erfarenhet visar att det finns de inom sjukvården som inte värdesätter Ulles liv på grund av funktionsnedsättningen och är beredda att låta henne dö. Detta är jag, tyvärr, inte ensam om. – Bara att människor ska behöva ha känslan att om min son eller dotter blir sjuk är det inte säkert att vi får hjälp på grund av att livet inte värdesätts tycker jag talar emot dödshjälp. I boken berättar du även öppenhjärtigt om hur din syn på funktionshinder – och Ulle – påverkades när du i vuxen ålder fick en tro på Gud. Vad hände? – Den stora fördelen var ju att jag slapp paniken att jag måste ha svar på vad Ulles funktionsnedsättning beror på. Ja, det är bra att veta, men inte avgörande, för nu kan jag vila i att hon är lika mycket skapad till Guds avbild sådan som hon är. – Tron har också gett mig energi att kämpa för att hon ska ha det bra, men även gruppen som helhet.

LSS står för Lag om stöd och service åt vissa funktionshindrade, och omfattar nedsättningar som är intellektuella (medfödda), begåvningsmässiga (förvärvade), samt fysiska och psykiska (om de är bestående). LSS omfattar 10 insatser så som assistans, kontaktperson och korttidsboende. Fler kan få del av samma insatser genom Socialtjänstlagen.

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

Röjning • Markberedning • Planteringsuppdrag Försäljning av skogsplantor I samarbete med

Rågvägen 3, 612 94 Finspång • 0706-84 80 97 • skogsvardstjanst@finspong.com • www.skogsvardstjanst.se

OM- TILL- & NYBYGGNATIONER

OMOM- TILLTILL- & & NYBYGGNATIONER NYBYGGNATIONER

. Reklamfoto . Filmproduktion . Virtuella rundturer

0731-81 27 69 info@mattisbygg.se www.mattisbygg.se

Vi hjälper er med säkerhet! Vi hjälper er med säkerhet!

Brandlarm, inbrottslarm, årliga tester m m. Ni får en kontakt, enkelt och smidigt. älper er med säkerhet! Brandlarm, inbrottslarm, årliga tester m m. Ni får en kontakt, enkelt och smidigt.

erenkelt medoch säkerhet! rm, årliga tester m m.Vi Ni hjälper får en kontakt, smidigt.

0731-81 27 69 0731-81 27 69 info@mattisbygg.se info@mattisbygg.se Vätterstadens Trädgård anlägger och reparerar RyhovsgatanBrandlarm, 3A, inbrottslarm, årliga tester m m. Ni får en kontakt, enkelt och smidigt. www.mattisbygg.se info@skydda.nu gräsytor www.mattisbygg.se och trädgårdar, stenanläggning, asfaltering, 553 03 JÖNKÖPINGRyhovsgatan 3A, info@skydda.nu Tel 010-444 19 10 altanbyggen och allmänna trädgårdstjänster. 553 03 JÖNKÖPING Flottiljvägen 20, Ryhovsgatan 3A, Tel 010-444 19 10 www.skydda.nu 392 41 KALMAR Flottiljvägen 20, info@skydda.nu 553 03 JÖNKÖPING

392 Flottiljvägen 20, 41 392 41 KALMAR

KALMAR

info@skydda.nu

Tel 010-444 19 10

Tel 010-444 19 10 www.skydda.nu www.skydda.nu

info@vatterstadenstradgard.se • 036-731 85, 070-730 19 92

www.skydda.nu

www.vatterstadenstradgard.se 23

HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN FAMILJEN FÖRST

FAMILJEN först Vä l ko mmen p å s e m i n a r i u m ! Under hösten sänder Familjenförst två högaktuella seminarier via Facebook och Youtube. Missa inte någon av våra sändningar – teckna dig för vårt e-nyhetsbrev på familjenforst.nu.

Ivar Arpi 10 november kl.12.15 Från Genusdoktrinen till den marginaliserade familjen Ivar Arpi är en av frontfigurerna i det konservativa och värdeorienterade uppsving Sverige upplevt under senare år. Tillsammans med Anna-Karin Wyndhamn har han skrivit Genusdoktrinen om hur genusideologin snedvrider den akademiska världen. I en krönika på Svenska dagbladets ledarsida tar han nu bladet från munnen om hur familjen vingklippts i Sverige: ”Först har staten tagit bort familjens möjlighet att vara just familj, sedan ger man tillbaka en liten vecka. Reformen [familjeveckan] synliggör bara hur marginaliserad familjen är i dagens samhälle.” (SvD 29/9 2021)

Georg Engel 8 december kl. 12.15 Dagens palliativa vård och behovet av dödshjälp 2019 blev han en av världens 100 mäktigaste inom medtech-branschen: Georg Engel – läkare med specialisering inom palliativ vård. Skälet var initiativ för att skapa trygghet för patienter i livets slutskede. I dag diskuteras införandet av dödshjälp allt mer, men ofta utan att fakta om just den lindrande vården kommer fram: Hur fungerar smärtlindring? Efterfrågas dödshjälp alls inom palliativ vård? I seminariet talar också Martin Engström om varför han blev motståndare till legalisering av dödshjälp efter att ha blivit totalförlamad i en svår bilolycka.

Nyhet ! Fa m i l j e a k a de m i n . Stiftelsen FAMILJENförst genomför under sommaren 2022 sin första akademi för unga ledare inom politik, media, kyrka, intresseorganisationer och liknande. Akademin har fokus på familjens betydelse och aktuella samhällsfrågor som berör kristen etik, demokrati och människans värde och värdighet. Föreläsningar varvas med praktiskt arbete, där kunskap, samtal och opinionsbildning står i centrum. Du ska helst ha avslutat dina gymnasiestudier, gärna ha påbörjat akademiska studier eller arbeta i någon av nämnda sektorer. Akademin är kostnadsfri för deltagarna. Antalet platser är begränsat. Läs mer på familjenforst.nu under ”Verksamhet” om hur du ansöker.

Tel 0433-108 30, 0705-69 69 19