Familjen Först 2022 nr 1

Jag har slagit upp mitt tält i hoppets land

Tomas Sjödin

”Trots att jag har läst Bibeln hela mitt liv så blev mötet med The Message på samma gång både drabbande och uppiggande. Ljuset faller från ett nytt håll. Det kanske låter ytligt, men det blev roligt att läsa Bibeln igen. The Message bjuder på allt annat än förenklingar – det är rejält motstånd ibland – och samtidigt väcker den hopp och tro.

Utifrån 365 citat och verser har jag låtit tanken flöda fritt i en kort reflex ion för varje dag. Hopp, eftertanke och vägledning har varit mina ledord. Lite som att dra upp dragkedjan och titta ut genom öppningen till ett tält man slog upp i mörker.”

Prepperprästens beredskapsbok

Bortom tvivlet A J Swoboda

Mod att resa sig Elise Lindqvist, Ruth Nordström

Min tid är nu Rasmus Troedsson

Jonas Ahlforn

Välkommen till FAMILJENförst!

Min åtta år äldre bror in troducerade mig inte bara för Queen, Bowie och Springsteen utan också för en hel del sjukhus och sjukhem i Stockholmstrakten: Karolinska och Danderyd, Stockholms sjukhem och nån reha benhet långt bort i Älta. För att nämna några.

I 20-årsåldern insjuknade han i en besvärlig tumörsjukdom men återhämtade sig. Vi bru kade skoja om att han likt en katt hade nio liv, för han återkom från varje bakslag. Jag vet inte hur många gånger jag satt vid hans sjuksäng, i tron att detta var den sista. Till slut kom den stunden, men jag slutade aldrig förundras över hur stark livslängtan var. Hur tuff kampen än var tog han den. Han ville leva. Inte dö.

I det här numret av FAMILJENförst gräver vi djupare i dödshjälpsfrågan. Dödshjälp är i dag tillåtet i ett fåtal länder. Efter att Modera terna, Sverigedemokraterna och Vänsterpar tiet hösten 2021 meddelade att de vill utreda frågan, uppstod en riksdagsmajoritet för en utredning. Liberalerna och Miljöpartiet hade redan sagt ja.

Därför är ett beslut om att utreda dödshjälp nu att vänta i riksdagen.

Min bror lärde mig att döden är en fiende att bekämpa. Människovärdet värt att värna. Och att tvivel på sjukvårdens vilja att alltid välja li vet inte behöver födas genom dödshjälp.

Läs gärna om Martin som mitt i karriären tänkte att ett liv med svåra funktionshinder inte vore värt att leva, men som när han ham nade där upptäckte att livet trumfar döden.

Men också om det som ger livsdagen me ning för många: barnens välmående och en fungerande vardag med barn – även om det krävs en del pusslande.

Välkommen till ännu ett nummer av ma gasinet som sätter familjen – och livet – först.

först

NILSSON Redaktör

FAMILJENförst ges ut av insamlingsstiftelsen Institutet Familjen Först, som är en obunden tankesmedja, med utgångspunkt i kristen etik och demokrati samt människans värde och värdighet.

REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE OLA NILSSON SÄLJARE MATTIAS OSCARSSON

ART DIRECTOR JESSICA NYSTRÖM TRYCKERI KROONPRESS VID FRÅGOR KONTAKTA: OLA.NILSSON @ FAMILJENFORST.NU

slut kom stunden, men

Foto: Jerry Gladh

Barn och sociala medier

Att livet för barnfamiljer har förändrats sedan Steve Jobs introducerade den första smartmobilen juni 2007 kan de flesta vara överens om. Någon enstaka procent av låg- och mellanstadiebarnen använder inte nätet i dag. Alla tonåringar gör det.

TEXT OLA NILSSON

Nyligen presenterade Internetstiftelsen rapporten Svenskar na och internet 2022. Att vi an vänder våra skärmar så mycket som vi gör beror grundläggan de på att de ger oss något positivt. Och utan en skärm kan barn börja känna sig utanför, enligt rapporten.

– Det finns mycket positivt att hämta på nätet, och jag får ofta tips på poddar, appar, serier och låtar av mina fyra barn, säger Cajsa Tengblad, hälsopedagog, samtalsterapeut och författare till bland annat Kroppsnöjd & själs stark (Marcus förlag).

föräldratips

1. Var själv en förebild och begrän sa din användning. Varför inte installera en skärmtidsmätare? Ha mobilfria zoner, t.ex. vid måltider.

2. Sök info. Var intresserad av barnet och nätet, så det vågar prata om vad som händer där. Se det positi va, men var inte rädd för gränser.

3. Pimpar du alltid versionen av dig (och barnet) på nätet? Tänk igenom vad det sänder för signaler. Bekräfta på andra sätt. Upp muntra andra fritidsaktiviteter.

– Det finns en stor frihet i att kunna välja när, var och vad vi läser, lyssnar och tittar på. Och med den friheten kommer också ett an svar.

Skärmtid kan ta tid från annat umgänge och riskerar att exponera barn för negativt innehåll. Även på andra sätt kan välmåendet påverkas. I form av beroendeproblematik när gränser kring skärmtid ignoreras. Kroppsligt genom stillasittandet och statiska kroppsställ ningar. Själsligt när barn och unga jämförs med andras ”innehållsrika och lyckade liv”.

– Hälften av alla 15-åriga tjejer upplever sig vara överviktiga, när endast 12 procent är det i verkligheten. Vad kommer denna skeva kroppsuppfattning ifrån?

– Som samtalsterapeut möter jag många

unga som kämpar med sin självbild och kroppsuppfattning. Jag frågar alltid vilka kon ton de följer. Det vi läser, tittar och lyssnar på påverkar hur vi mår, konstaterar Cajsa.

När Cajsa är ute och föreläser uppmuntrar hon alltid ungdomar att ställa sig frågan: Hur får det jag följer mig att må?

– Vi behöver balansera uppkoppling med avkoppling. Vi behöver fokusera både på skärmtid och skärminnehåll. Och om vi inte mår bra av att följa vissa konton kan vi avfölja.

Antalet appar i Googles butik uppgår till 2,65 miljoner, men det är en handfull som dominerar bland barn: Snapchat, Youtube, Instagram och Tiktok. Bland de yngsta ökar Snapchat mest.

Internetstiftelsen uppger att andelen unga i åldrarna 12–19 år som utsatts för näthat eller att någon skrivit något negativt nästan för dubblats på bara ett år från 9 till 17 procent. Flickor är mer utsatta än pojkar.

Det är ett faktum att vi beter oss sämre när vi blir anonyma, säger Cajsa.

– Att skriva något kränkande till någon är tyvärr mycket lättare än att säga det öga mot öga. På samma sätt som det finns regler för hur vi ska bete oss IRL behöver vi samtala om hur vi ska bete oss på nätet.

– Som vuxna behöver vi gå före och visa vä gen. Barn gör inte som vi säger utan som vi gör.

Appar som används dagligen

Media

Snapchat

Youtube

Instagram

Tiktok

Facebook

Roblox

– Vi behöver intressera oss för vad våra barn gör på nätet och vad de har mött där.

Av en tidigare rapport framgick att många barn och unga fick höra att de var för mycket på nätet. Men även hälften av alla i föräldragenera tionerna kritiserades för sin skärmtid.

– Eftersom hjärnans belöningssystem triggas av så kallad intermittent förstärkning som so ciala medier bygger på – att belöning bara ges ibland – är det lätt att bli dopaminberoende.

– Att ha ständig tillgång till sociala medier är som att ha ständig tillgång till en enormt stor 24-7-öppen godisbutik. På samma sätt som vi kan ha regler för godisätande, exempelvis lör dagsgodis, kan vi ha regler kring skärmtid.

– Vi behöver också planera in andra belönan de aktiviteter tillsammans som familj, exempelvis idrottsaktiviteter, skogsutflykter och brädspels kvällar. Och vi vuxna behöver tänka över vår egen skärmanvändning. Kanske är det dags för en digital detox, avslutar Cajsa Tengblad.

Vi behöver balansera uppkoppling med avkoppling. Vi behöver fokusera både på skärmtid och skärminnehåll.

Flera ministrar ansvariga för familjepolitiken

När Sveriges nye statsminister Ulf Kristersson (M) presen terade sin regering den 18 oktober, stod ytterligare 23 nya ministrar bakom honom – men ingen med uppdraget som barn- eller familjeminister. I stället ligger ansvaret för de båda frågorna på olika departement.

Flera svenska regeringar har haft ministrar där ansvaret för barn- och familjepolitik tydliggjorts i titeln, såsom Berit Andnor Bylund (S), barn- och familjeminister (2002-04), och Maria Larsson (KD), barn- och äldremi nister (2010-2014).

I den moderatledda regeringen ligger nu barnrättspolitik och familjepolitik på de båda moderata statsråden Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister, respektive Anna Tenje, äldre- och social försäkringsminister. Det senare signalerar att det är de ekonomiska stödsystemen kring föräldraskapet som är fokus i famil jepolitiken.

Anna Tenje har tills nyligen varit kommunstyrelsens ordförande i Växjö, där även Jacob Sidenvall är verksam. Hur stort fokus tror han att familjepo litiken får?

– Jag tror att Anna Tenje är ganska van vid att tänka i termer av medborgares rät tigheter, skyldigheter och plikter. Inte så mycket i termer av familjer, utan indivi der, och jag bedömer inte att det finns ett utpräglat familjeperspektiv, säger Jacob Sidenvall, ledarskribent på Växjö-basera de Smålandsposten.

– Men sedan har vi ju exempelvis Jakob Forssmed som ny socialminister, med en stark förankring i kristdemokratisk idétra dition, där familjeenheter lyfts och männ iskors behov av att ingå i olika gemenskaper.

Varken Tidöavtalet eller regeringsför klaringen finns särskilt mycket omnämnt kring familjen utom i relation till brotts bekämpning, integration och asylsökande samt socialtjänst. Att en bredd av barnoch familjefrågor kommer hanteras av regeringen, redan från start, garanteras dock av exempelvis VAB-utredningen (vars remisstid gick ut den 17 oktober) och en översyn av föräldrabalken (som ska presenteras senast 20 december). 2023 ska utredningar som ”Barn och unga i samhällets vård” och ”Översyn av social försäkringsskyddet för gravida” vara klara.

Har Ulf Kristersson medvetet lagt an svaret för familjepolitiken på en mode rat minister, för att hålla den borta från Kristdemokraterna och Liberalerna då det här finns en tydlig konfliktyta mel lan dem?

– Nej, det tror jag inte. Utan familjen påverkas av olika politikområden: skol politik präglar familjens förutsättningar, socialpolitiken präglar familjens förut sättningar och så vidare. Det finns många olika ministrar där familjeperspektivet skulle kunna lysa igenom, även om man då främst får titta på de kristdemokratiska utnämningarna.

– I regeringsförklaringen nämnde stats ministern starka familjer som en viktig in grediens i att minska kriminaliteten i ut satta områden. Och där finns mycket att göra innan fokus kan läggas på mer sociala frågor, avslutar Jacob Sidenvall.

FAMILJENförst har intervjuat ledarskribent Jacob Sidenvall vid Smålandsposten om regerings bildningen. Ledarsidan betecknas som moderat och verkar för kristna värderingar, konservatism och ekonomisk liberalism.

SMÅBARNSFAMILJEN VS POLITIK

När politiker kvoterar mer och mer av föräldraförsäkringen blir pusslet svårare att lägga för familjen. Men vad uppnår politikerna? Och är den svenska småbarnsfamiljen egentligen så ojämställd? FAMILJENförst gräver djupare i svensk familjepolitik.

Fakta.

Barn i Sverige

Namn: Alice, Maja och Vera var de mest populära flicknamnen, och Noah, William och Liam de mest populära pojknamnen 2021.

Födda: 114 263 barn föddes 2021.

Ersättning: 823 591 mammor och pappor delade på 31 835 796 000 kronor – 31,8 miljarder – i för äldrapenning under 2021.

Oersättning: För 28 % av barnen användes alla dagar i föräldra försäkringen, men för 21 % brann 60 dagar eller mer inne. I genom snitt brann 33,1 dagar inne, varav 14,3 var på sjukpenningnivå.

Barnbarn: Det finns 3,3 miljoner barnbarn till 1,3 miljoner mor/ farmödrar och 980 000 mor/far fäder. Att kvinnorna är fler beror på att: män blir föräldrar senare, åldersskillnaden dubbleras i nästa generation och män dör tidigare.

Vikt: Men pojkar väger mer, redan vid födseln: de är 7 mm längre och 135 g tyngre, jämfört med genom snittet på c:a 50 cm och 3,5 kg.

35miljarder kronor. Så stor är posten för föräldrapenning en i statsbudgeten år 2022. Försäkringen infördes 1974 och ersatte då moderskaps försäkringen, för att båda föräldrarna skulle kunna vara hemma med barnet. Detta var då världsunikt.

Till en början omfattade försäkringen sex månader och utökades successivt till sju (1975), nio (1978) och tolv månader (1980). 1989 kompletterades den med tre månader på lägstanivå.

”PAPPAMÅNADER” INFÖRS

1995 individualiserades försäkringen, men mamman och pappan kunde alltjämt överlåta alla sina dagar åt den andre – alla utom 30 da gar. Den första öronmärkta månaden var, efter livlig debatt, införd av regeringen Bildt, i en kohandel där införandet av vårdnadsbidraget ingick i utbytet.

Mindre debatt omgärdade beslutet om den andra öronmärkta månaden 2002, kanske för att ytterligare en månad samtidigt lades till föräldraförsäkringen. Än i dag består föräldra försäkringen av 390 dagar baserade på inkomst och 90 dagar på lägstanivå. Totalt 16 månader eller 480 dagar.

2016 öronmärktes ännu en månad.

FLERA MOTIV BAKOM FÖRSÄKRINGEN

Motiveringen bakom införandet av föräldra försäkringen sägs ofta var att säkra barnets och familjens trygghet. Men från början fanns an dra motiv i blickfånget.

– Föräldraförsäkringen ämnade öka kvin nors ekonomiska oberoende genom att upp muntra till förvärvsarbete före barnafödandet, och genom rätten att återgå till sin tidigare arbetsplats, konstaterar professor Ann-Zofie Duvander vid Stockholms universitet.

– Ett annat syfte med föräldraförsäkringen var att öka mäns deltagande i omvårdnaden av sina barn, fortsätter hon.

– Med tiden blev detta synsätt allt viktigare.

FÖRÄLDRAR FINANSIERAR SJÄLVA

Inte minst viktig för omvårdnaden av små barn är den sammanhållna ledighet föräldraförsäk

ringen ger möjlighet till. Men Duvander be skriver hur den faktiska ledigheten är längre än uttaget av försäkringen. I föräldrarnas pussel ingår obetalda dagar, semesterdagar, arbete på helger eller andra växelvisa tider på dygnet. Tilläggas kan hjälp från mor- och farföräldrar för en del familjer.

En studie Ann-Zofie Duvander gjorde 2014 tillsammans med Ida Viklund visar att det som ur Försäkringskassans perspektiv såg ut som betald ledigheter under 11,5 månader av bar nets två första år, i verkligenheten omfattade ytterligare fem månader.

30 procent av föräldraledigheten betalades av familjens eget pusslande.

TID FÖR PARADIGMSKIFTE?

Per Kågeson är en av få fristående debattörer i fråga om svensk föräldraförsäkring. Han har i debattböckerna Tid för barn? (SNS 2006) och Jämställda – men inte på mannens villkor och barnens bekostnad (Hjalmarson & Högberg 2017) argumenterat för ytterligare utbyggnad av föräldraledigheten – vilket han visat kan bli ett samhällsekonomiskt nollsummespel.

– Ett stöd vore 6 timmars arbetsdag för nya småbarnsföräldrar.

– En annan väg är en utbyggnad av föräld raförsäkringen till 24 månader, vilket faktiskt utreddes på allvar för bara 20 år sedan.

Ska ett nollsummespel uppnås förutsätter det att uppställda förutsättningar realiseras: minskade ohälsotal bland småbarnsföräldrar, arbetslösa som får vikariat för föräldralediga, förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga et cetera. Genomslaget kommer inte komma omgående, och förändringen skulle kräva ett tankemässigt paradigmskifte.

I föräldrarnas pussel ingår obetalda dagar, semesterdagar, arbete på helger eller andra växel visa tider på dygnet.

MER PENGAR MER TID

Även om egenfinansieringen i dag är stor, finns även utrymme för den att bli större, menar Per Kågeson. Här är det mer en fråga om attityder hos föräldrarna själva, men även vad samhäl let uppmuntrar. Sedan föräldraförsäkringen infördes 1974 har BNP per capita mer än fördubblats i fast penningvärde. Då var BNP 255 900 kronor per capita (i 2021 års värde), för att fram till och med 2021 ha ökat med 104 procent till 522 200 kronor, enligt ekonomi fakta.se.

Trenden är att tillväxten går till konsumtion. Ett reellt alternativ är mer tid för barnen.

– Förutsättningarna skiljer sig naturligtvis åt, och samhället behöver särskilt hjälpa unga föräldrar. Men ett sådant val dämpar även ut vecklingen vad gäller klimat- och miljöutma ningarna, säger Kågeson vars primära forsk ningsområde är just miljön.

POLITISK KLÅFINGRIGHET

Några förslag om mer tid för barnen hördes inte under valrörelsen 2022. När de politiska partierna i dag talar om föräldraförsäkringen är det lätt att uppfatta ekonomiska, jämställd hetspolitiska och andra mål som överordnade barnperspektivet. Detta trots att Barnkonven tionen är svensk lag och stadgar att vid alla åt gärder som rör barn ”ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”.

En tidstypisk mening kan hämtas från li beralerna.se: ”Vi vill ha en föräldraförsäkring som är jämställd, ger valfrihet och uppmuntrar till arbete.”

Den senaste statliga utredningen inom om rådet beställdes av Stefan Löfvens regering i februari 2016. När Lars Arrhenius efter nästan två års arbete presenterade sitt betänkande Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn menade han att den bästa lösningen i stort var den samma som Socialdemokraterna hade antagit vid sin kongress 2009: försäkring en tredelas i en del till pappan, en till mamman och en som föräldrarna får bestämma över.

För att nå dit föreslogs föräldraförsäkringen kortas en månad och ytterligare två månader öronmärkas.

SVENSKA FOLKET SÄGER NEJ

När FAMLJENförst låtit fråga svenska folket hur de ställer sig till politiska förslag om utökad kvotering, motsäger sig en klar majori tet kvoteringen rakt av.

– 93 procent av Kristdemokraternas väl jare, 92 procent av Sverigedemokraternas, 87 procent av Moderaternas och 77 procent av Liberalernas väljare motsätter sig all kvotering.

– Även 65 procent av Socialdemokraternas och 57 procent av Centerpartiets väljare anser att föräldrarna ska bestämma och inte riksda gen. Däremot är det endast 30 procent av Mil jöpartiets och 25 procent av Vänsterpartiets väljare som har denna hållning.

Sammantaget anser 71 procent av svenska folket att föräldrarna fullt ut ska kunna be stämma, 17 procent att riksdagen ska besluta medan 12 procent tillhör de tveksamma. Här finns inte heller några stora skillnader mellan könen: 70 procent av kvinnorna tar parti för föräldrarna och 17 procent för riksdagen –bland männen är motsvarande andel 73 res pektive 16 procent.

UPPMUNTRA VS. REKOMMENDERA

Frågan är samtidigt hur ojämställda svenska familjer egentligen är.

Mer än hälften av dagarna i föräldraförsäk ringen tas ut under barnets första år, och tre fjärdedelar är uttagna när barnet fyller två. En ligt Försäkringskassan tas den stora andelen ut av mamman under barnets första år, närmare 90 procent.

Och medan Försäkringskassan har ett re geringsuppdrag att uppmuntra föräldrar att dela lika på dagarna i föräldraförsäkringen, har Livsmedelsverket ett annat: de rekommen derar ”helamning” under barnets sex första månader, enligt WHO:s rekommendation. Därefter uppmuntras ”delamning” under ytter ligare sex månader.

Är det för att föräldrar lever efter det myn digheten rekommenderar som de fördelar da garna som de gör? Under barnets första halvår

Fakta. Sifo: 7 av 10 emot all kvotering i föräldraförsäkringen

71 procent av svenska folket tycker att föräldrarna ska få bestämma själva och vill inte att politikerna ska styra föräldraledigheten. Det framkom i en Sifomätning som genomfördes i maj på uppdrag av FAMILJENförst

I de familjer där män inte nyttjar sina dagar, kommer familjen få en sämre situation. Då har det politiska systemet bara tagit tid från mamman och barnet.

fördelar sig uttaget 95 – 5 mellan mamman och pappan och andra halvåret 84 – 16. Under hela det första levnadsåret 89 – 11, andra lev nadsåret 60 – 40 och därefter nära 50 – 50. (1)

När ett utfall är 60 – 40 brukar det bedö mas som jämställt. Så sett är svenska föräldrar jämställda från barnets 1-årsdag, kanske någon månad tidigare. För barn födda 2019 är utfallet 53 – 47 från barnets 1-årsdag.

TIDIGARE FÖRSKOLEDEBUT

Men Försäkringskassan räknar på två år, och då blir utfallet bara 70 – 30.

För att nå jämställdhet utifrån denna de finition måste uttaget ändras under barnets allra första år. Det politiker i realiteten vill se genom att öronmärka fler månader är att fler mammor går till jobbet innan flertalet barn börjat gå.

Sett månad för månad vore det intressant att se hur tidigt flertalet familjer har ett jäm ställt uttag.

KÄLLOR

Frågan måste också ställas hur tidigt fler talet familjer har ett jämställt uttag om de familjer som inte alls låter sig påverkas av kvoteringen rensas från beräkningarna. En relativt stor andel pappor tar ut 30 dagar el ler färre. Samtidigt innebär varje ytterligare kvotering att pusslet blir svårare att lägga, och för många barn innebär det bara kortare tid hemma med mamman.

– Föräldrars ålder, utbildning, inkomst, födelseland och arbetsmarknadssektor har stor betydelse för hur mycket föräldrapenning pappor använder, uppger Föräldraförsäkring en med hänvisning till en rapport från Expert gruppen för studier i offentlig ekonomi.

I rapporten Pappor som inte använder för äldrapenningen lyfter Inspektionen för soci alförsäkringen särskilt fram pappor med låg inkomst, egenföretagare och pappor vars in komst inte kompenseras på grund av taket i försäkringen. (IFS, Rapport 2021:12.)

MER KVOTERING KOMPLICERAT I DAG

Per Kågeson är inte på något sätt emot ett jäm ställt uttag. Tvärtom. Själv var han hemma un der lång tid när barnen var små och valde bort vissa karriärmöjligheter. Om ytterligare kvote ring skulle införas är tillvägagångssättet däremot kritiskt. För varje ytterligare öronmärkt månad, måste försäkringen utökas i samma utsträckning, säger han bestämt.

– Förutsättningarna ser så olika ut för olika familjer. Om man vill gå till en tredjedel för vardera föräldern och en tredjedel att fördela, riskerar politikerna att skapa en situation där mäns ointresse tar utrymme från mammorna och barnen.

– Kvotering överför i vissa fall makt till männen från kvinnorna. Detta är även en del feminister medvetna om. I de familjer där män inte nyttjar sina dagar, kommer familjen få en sämre situation. Då har det politiska systemet bara tagit tid från mamman och barnet.

Kantar Sifo intervjuade 1 022 personer, i ett representativt urval av folket, i april 2022 och frågade: ”Inom föräldraförsäkringen är tre månader förbehållna mamman och tre månader pappan. Det finns politiska förslag om att utöka den kvoterade tiden, upp till åtta månader per förälder. Anser du att riksdagen ska lagstifta om hur många månader mamman eller pappan ska ta ut? Eller ska föräldrarna själva få bestämma det?” Citat från Ann-Zofie Duvander är hämtade från texten ”Svensk föräldraförsäkrings utveckling och konsekvenser” i tidskriften Søkelys på arbeidslivet, Vol. 23, Issue 1-02, maj 2017

Har föräldrar rätt till sitt föräldraskap?

Har mammor rätt till sitt?

Louise Hallin är legitimerad barnmorska och psykoterapeut med specialinriktning på barn- och ungdomspsykiatri. Känd för den stora allmänheten blev hon när hon svarade på frågor i TV4:s Nyhetsmorgon, P4:s Knattetimmen och podden Kära barn.

TEXT OLA NILSSON

Louise är medveten om att hennes åsikter ibland utmanar, men hon har aldrig tvekat att framföra dem med rakhet. Kanske var det också därför hon blev så populär när hon i media svarade på frågor om barn och föräldraskap.

Ett värde hon inte viker ifrån är moderska pet.

– Jag tror att du kan föreställa dig vad mam man betyder för barnet, om du tänker på att barnet har bott i den här andra människan sina 40, 42 första veckor. Det är klart att det sätter sin prägel på den lilla individen.

– Därmed inte sagt att barnet inte kan tas om hand av en pappa eller partner efter födel sen, men det blir alltid ”som om”, säger Louise och talar medkännande om hur barn daglig dags lämnas bort runt om i världen, hamnar på barnhem, utan en särskild omvårdare, för att så småningom tas emot i en ny familj.

– Detta stör barnets anknytning, men det är absolut inte kört för det! Anknytningen pågår länge, ända upp i 5 års ålder, då viktiga utveck lingssteg uppnåtts.

– Men i Sverige separerar vi barn utan or

sak från deras mödrar. Och det av ”goda skäl” – kvinnan ska arbeta och kvinnan ska ha rätt till heltid. Men det talas inte om att hon ska ha rätt till sitt moderskap. Överhuvudtaget är barn osynliga i det politiska spelet, utom när det gäller barn och ungas psykiska ohälsa.

I vårt samtal återkommer Louise till möjlig heten att ”tänka från andra hållet” – att inte ta utgångspunkt i stat och ideologi när stöden

En stor del av vårt samtal blir en resumé av utvecklingspsykologi. Här återgiven än mer resuméartat.

Bebisen tar till sig omgivningen med en viss distans de första månaderna efter förloss ningen, vilket för många mammor är en tuff tid. Samspelet börjar direkt men förstärks vid 3-4 månaders ålder med det Louise kallar ping-pong-kommunikationen: ”där jag ger och ungen ger, med sitt förtrollande leende!”

Tryggheten växer när samma ansikten åter kommer och barnets anknytning börjar på allvar. Barnet observerar, samtidigt som det fortsätter att sända tydliga ”signaler” om sina behov: mat, sömn, närhet, omvårdnad.

Så vid 6-8 månaders ålder sitter de flesta, varefter de börjar förflytta sig framåt, och mel lan 9 och 18 månader börjar de flesta gå.

åt småbarnsfamiljer ska utformas, utan i vad familjer faktiskt efterfrågar. Och att använda barnets utveckling och anknytningsbehov som nyckel för att forma system som tillgodoser barnets behov.

– Små barns världsbild är ju att de är värl dens centrum, och när de förflyttar sig flyttar detta centrum med dem. Om föräldrarna sitter kvar i ett annat rum, upplever barnen att de övergivit dem. Allt kreeras även av dem och det är de som har fixat brandbilen som kör förbi.

– Och samtidigt är barn helt beroende av att

... kvinnan ska ha rätt till heltid. Men det talas inte om att hon ska ha rätt till sitt moderskap.

Louise Hallin, legitimerad barnmorska och psykoterapeut.

föräldrarna möter deras blick och speglar dem. Inte förrän pappa eller mamma bekräftar – ”ja, titta vilken fin röd brandbil” – integrerar bar net händelsen. Annars ”händer” inte det som händer.

Just perioden kring 1 1 ½ års ålder utgör en särskilt känslig tid för barnet.

– Perioden utgör ett större perspektivskifte än vi kanske kan föreställa oss, säger Louise och drar en parallell till 13-14–åringens över gång till vuxenlivet; det är som om det under båda dessa perioder finns en naturligt inbyggd narcissism, inte sällan med ilska, okänslighet för andra, dogmatism – dock som övergående faser.

– Är det så för att det lilla barnet ska rustas för ”sitt livs bragd” – att under korta stunder kunna distansera sig från föräldrarna? frågar Louise.

Under perioden börjar många barn försko lan, bryts upp från mamma eller pappa och barnets lilla värld byts mot en grupp på nästan 15 barn – 14,6 enligt Skolverkets senaste sta tistik – där det går 5,1 barn per heltidsanställd.

Många föräldrar brottas med att lämna barnen.

Är det för tidigt att lämna barnet?

– Det skulle jag vilja säga till föräldrar, men det kan jag ju inte. För det är klart att det i vårt samhälle skulle skapa skuld, säger Louise.

I mötet med föräldrar uttrycks ofta en öns kan om att kunna vara hemma längre, men få ser några praktisk möjligheter. Men följderna av det möter Louise Hallin på sin terapeut mottagning, säger hon. Ibland gör föräldrar mer som alla andra, men ångrar sig senare. Under lång tid har hon därför argumenterat för mer tid åt barnen genom någon form av ekonomiskt stöd. Kanske likt våra grannlän ders kontantstøtte – en mer generös form av vårdnadsbidrag.

– När en ny park anläggs i Danmark sås hela gräsytan under första året, så att anläggarna ser vilka vägar folk går. Där lägger de sedan gång arna det andra året, istället för att först anlägga vägarna och behöva hindra människor från att gå där de vill på gräsmattan, berättar Louise innan hon avslutande frågar:

– Varför inte testa att familjer erbjuds en statligt ersättning att disponera ytterligare ett år efter föräldraledigheten. Och så får vi se hur många familjer som låter det stå oanvänt.

Vi lyfter Dig till ett högre plan Vi lyfter Dig till ett högre plan

Senior konsult inom insolvensrätten (konkurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering)

Därutöver biträde av jur.kand. LL.M. Liselott Martynenko Agerlid med bland annat tvistemål, bolagsrätt och ekonomisk familjerätt (inkl arvskifte, testamente, stiftelser).

Agerlid tar även uppdrag som rekonstruktör.

Lilla Nygatan 14, 4tr. SE-111 28 Stockholm Telefon/växel: +46 (0) 8 551 125 90 Mobil: +46(0)730-25 11 11 rolf@abjornsson.com www.abjornsson.com

I mötet med föräldrar uttrycks ofta en önskan om att kunna vara hemma längre, men få ser några praktisk möjligheter.

Du kan lyssna på Louise Hallins podd Kära barn via Livetkanalen där poddar finns.

F AMILJEN först

Under det närmaste året kom mer tankesmedjan FAMIL

JENförst prioritera två nya projekt: Småbarnstid och Livshjälp. Vi gör det utifrån en övertygelse att frågorna är avgörande för framtiden – och våra barns och vårt lands väl.

Småbarnstid handlar om att FAMILJEN först vill vara en ledande röst i civilsamhället för att ta fram underlag och genomförbara politis ka förslag för att små barn och föräldrar ska få mer tid tillsammans. Här finns tyvärr få andra aktörer. Hur kan föräldraförsäkringen förnyas? Hur ser framtidens vårdnadsbidrag ut?

Vi vill diskutera hur föräldraförsäkringens öronmärkta månader kan avskaffas, då de för många barn bara betyder kortare tid hemma. Och utgör en omfattande klåfingrighet från statens sida i familjens liv. Samtidigt innebär kvoteringen besparingar i mångmiljardklassen för statskassan då många föräldradagar brinner inne.

Högt ställda integrationsmål och fler självför sörjande hushåll behöver vara en del i framti dens svar.

Livshjälp är vårt svar på de krav om legali sering av dödshjälp som hörts i Sverige under 2021. Allt pekar på att detta också blir året då Sveriges riksdag beslutar ge regeringen i upp drag att tillsätta en utredning i frågan. Vi vill utgöra ett motvärn mot dödshjälp och läkarassisterade självmord och förorda livshjälp och palliativ vård som svar.

Om olyckan skulle vara framme, skulle lega liseringen av dödshjälp i Sverige urholka män niskovärdet på ett oreparerbart sätt. Därför måste vi agera nu!

Här är vi övertygade om att flera andra orga nisationer och fristående debattörer kommer höras. Dem vill vi kroka arm med, även om de har andra utgångpunkter är vi och tycker helt annorlunda i i andra frågor – något vi ger ex empel på när vi lyfter frågan i detta nummer av magasinet FAMILJENförst

För att kunna genomföra dessa båda projekt behöver vi fler understödjare och månadsgiva re. Är du en av dem? Vill du veta hur du som företagare kan sponsra våra projekt – hör av dig till oss. Varje krona är betydelsefull.

Vårt mål är 100 000 kronor för vardera pro jektet i extra insamlade medel under det kom mande året. Då kan vi även fortsätta vårt arbete i andra viktiga frågor.

Vi gör det utifrån en övertygelse att frågorna är avgörande för fram tiden – och våra barns och vårt lands väl.

Info.

Det finns flera sätt du kan delta i vårt arbete:

1 2 3 4

Håll dig informerad genom att anmäla dig till vårt elektroniska nyhetsbrev på familjenforst.nu eller skicka ett mail till info@familjenforst.nu

Ta del av våra seminarier och andra events genom facebook.com/familjenforst och prenumerera gärna på vår Youtube-kanal: tiny.one/familjenforst

Stöd vårt arbete ekonomiskt genom att swisha en gåva till Swish-nummer 123 602 90 94 redan i dag. Varje krona räknas.

Stöd vårt arbete genom att bli månadsgivare med autogiro. Eller ge en enskild gåva. Varje gåva är värdefull.

VAD STÅR VI FÖR!

FAMILJENförst finansieras inte av något parti eller mäktig intresseorganisation. Uppstarten föddes ur idealitet och insikten om att det är bråttom med fler engagerade röster för Sveriges familjer.

Vi är en insamlingsstiftelse som är helt beroende av gåvor för att kunna fortsätta vår verksamhet. Du kan bidra genom att skicka en gåva redan i dag.

I styrelsen sitter Alf Svensson, Elisabeth Sandlund, Rolf Åbjörnsson, Kjell Blückert och Mikael Oscarsson.

Vi tror på värdet att forma något större till sammans för våra barns och familjers skull genom mångas idealitet och engagemang. Vi är oberoende för att kunna utmana.

Stöd vårt arbete genom att bli månadsgivare med autogiro.

Stöd vårt arbete ekonomiskt genom att swisha en gåva redan i dag.

Nyfiken på hur Sveriges barnfamiljer ser ut?

Under några år kring millennieskiftet gjordes en årlig rapport om Sveriges barnfamiljer på uppdrag av regeringen: ”Barn och deras familjer.”

Nu får den intresserade sammanställa statistiken hos SCB själv.

Hur ser egentligen livet för Sveri ges barn och deras familjer ut?

En enkel sökning på ”barnoch familjestatistik” på SCB:s hemsida tar först den intresse rade till en nyhet från juni i år. Den har rub riken: Sju av tio barnfamiljer är en kärnfamilj.

– I Sverige finns 1,2 miljoner familjer med barn under 18 år. Sju av tio är kärnfamiljer, drygt två av tio är familjer med en ensamstå ende förälder och knappt en av tio är en om bildad familj. Det är vanligast att det finns ett eller två barn i familjen, det gäller mer än åtta av tio barnfamiljer, skriver SCB.

En trend som lyfts fram är att andelen ensamstående pappor har ökat sedan 2014, medan andelen ombildade familjer minskat. Familjetyperna varierar över landet, så att kärnfamiljerna bara utgör drygt hälften av fa miljerna i Norberg, medan 8 av 10 familjer i Habo är familjer ”där alla barn är föräldrarnas gemensamma” – definitionen av en kärnfa milj.

De lite större familjerna tycks finnas norröver. Andelen familjer som har fyra eller flera barn varierar, från 13 procent i Pajala till 1 pro cent i Solna, Vellinge och Täby. Antalet barn varierar också beroende på familjetyp.

I kärnfamiljer är det vanligast med två barn och i familjer med en ensamstående mamma eller pappa är det vanligast med ett barn. I om bildade familjer är det ungefär lika vanligt med ett och två barn.

För den farvetne finns mer att upptäcka, som länken till Statistikdatabasen

Det låter kanske inte så hett, men här finns en hel del att upptäcka, som att:

• av Sveriges befolkning är 2 198 240 barn un der 18 år (21 %) och 2 541 905 under 21 år (24 % av befolkningen)

• 1 885 264 barn och vuxna (18 %) ingår i ett hushåll där minst ett barn är under fem år

• 5 348 926 svenskar (51 %) ingår i ett hushåll där minst en förälder bor med minst ett barn (här upp till 25 års ålder, kärn-, ensamståen de- och ombildade familjer inkluderat)

SCB lyfter även fyra statistiska siffror och studier som aktuella – här saknas inte heller analyser.

215 000 barn har en bonusförälder 40 procent av barnen som är folkbokförda hos en av sina föräldrar har en bonusförälder i hem met, och 9 procent har även en bonusförälder hos den andre föräldern. Fyra av tio barn som är folkbokförda med en förälder bor växelvis (eller en del av tiden) med den andre föräldern.

Fler biologiska mammor än pappor

Det är vanligare för män att få barn med fler partners, det vill säga samma pappa är förälder till barn med olika mammor. Därför finns det fler biologiska mammor än biologiska pappor.

Dessutom avlider fler pappor innan deras barn blivit vuxna. Det beror i sin tur på att män i genomsnitt är äldre när de får barn. Fler kvinnor invandrar också som ensamstående förälder, förklarar SCB.

23 000 barn går inte i förskola

Idag är nära 513 000 barn i åldern ett till fem år inskrivna i förskolan. Det är en ökning med strax under 200 000 barn, eller 24 procenten heter, i andelen inskrivna barn i befolkningen sedan 1998 – året då förskolan blev en egen skolform.

SCB konstaterar att ökningen ”visar att förskolan fått en större roll i samhället än ti digare” och fortsätter: På hösten det år barnet fyller ett år är knappt hälften av barnen inskriv na. Bland tvååringar är andelen 89 procent och bland tre- till femåringar är 94 procent inskriv na i förskolan.

44 000 barn lever i familjer med varaktigt låg inkomst Av de här barnen är 75 procent utrikes födda eller har minst en förälder som är född utom lands. Det kan jämföras med att knappt 30 procent av alla under 18 år har en sådan bak grund.

41 procent av barnen har en ensamstående förälder, att jämföra med 20 procent av alla barn. Dessa grupper är tydligt överrepresente rade bland barn i familjer med varaktigt låga inkomster, konstaterar SCB.

Ett litet hum om svenska barnfamijer, genom att skrapa på ytan av all officiell statistik, är vad vi fått. Den som vill utforska mer kan ta sig vi dare, även till Skolverket, Socialstyrelsen och andra myndigheters hemsidor. För det finns mycket mer att upptäcka om Sveriges barn och deras familjer – bara genom enkel statistik.

Notis. Åsikter & nytt

FÄRRE SÖKTE FAMILJERÅDGIVNING

Både antalet vuxna och barn som sökte hjälp hos kommunernas familjerådgivning minskade något under coronaåret 2021. Det visar statistiken kring den familjerådgivning som alla kommuner i Sve rige ska erbjuda.

Totalt fick 62 953 vuxna och 41 977 barn sam talsstöd under 2021, i ungefär 35 000 enstaka eller längre insatser.

– Gifta och samboende är fortsatt de vanligaste relationerna vid kommunal familjerådgivning och reparationsarbete är den vanligaste tyngdpunk ten i behandlingen, framgår av rapporten Statistik om kommunal familjerådgivning 2021. ”Reparation” syftar på viljan att lösa problem och fortsätta leva tillsammans.

MÅNGA BARNFAMILJER VRÄKS

Under första halvåret 2022 vräktes 145 barnfamil jer i Sverige, meddelar Kronofogdemyndigheten. Antalet berörda barn var 269, vilket visserligen är något färre jämfört med första halvåret i fjol, men trenden från 2018 är att kurvan går uppåt.

– Runtom i landet finns många framgångsrika exempel på hur man arbetar för att förebygga vräk ningar genom lokal samverkan. Nu vill vi att ännu fler aktörer ska inspireras och se fördelarna med att samverka, säger Reza Saleh Baars sektionschef på Kronofogden.

– Så få barn som möjligt ska behöva lämna sina hem, säger myndigheten som nu kraftsamlar mot vräkningar i samverkan med hyresvärdar och so cialtjänst.

”FÖRSTÅ FAMILJEN”

– Att föräldrar med kognitiva svårigheter bidragit med erfaren heter och synpunkter gör materi alet särskilt relevant, säger Maria Wikström vid MFoF, Myndigheten för familjerätt och föräldraskaps stöd, om materialet ”Förstå famil jen” som lanserades i oktober.

Materialet riktar sig till alla som arbetar med gravida och barn upp till sex års ålder och möter föräldrar med extra behov av stöd i sitt föräldra skap. Det kan handla om män och kvinnor med funktionsnedsättningar – såsom intellektuella, neuropsykiatriska (som autism och adhd) eller förvärvade hjärnskador från olycksfall – men även utbrändhet.

Sedan 2018 finns en nationell strategi med må let att alla föräldrar ska erbjudas föräldraskapsstöd under barnets hela uppväxt. Materialet är en del i detta arbete.

Människovärdet – viktigare än penningvärdet

Vem har inte hört politiker säga att ”människovärdet är viktigare än penningvärdet”? Förresten det är väl långt ifrån enbart politiker som sluter upp bakom ett sådant ställningstagande. Det gör vi, förmodligen, de allra flesta av oss. Men vad är orden egentligen värda?

På gymnasiet hade vi en lärare som missnöjd kunde knacka i katedern, när man ”svamlade”, som han sa. Då skulle man blixtsnabbt kunna citera Shakespeare: ”Upp stiga orden, tanken stilla står, ord utan mening aldrig himlen når.”

Vår värld är onekligen fylld av ord: uttalanden, program, nationella och interna tionella överenskommelser och avtal i det oändliga.

Men det kan väl inte av någon anses att detta ställningstagande, denna moraliska princip, som prioriterar människovärdet, att dessa ord, som nästan blivit en slogan, enbart gäller inom den egna nationens gränser? Det håller i så fall absolut inte! Den na proklamation är demokratins starkaste fundament. Och är givetvis universell.

Här gäller inte skillnad mellan ung och gammal, inte mellan kvinna och man. Flyktingen har precis som icke-flyktingen, ett människovärde som är större än pen ningvärdet.

Jovisst penningvärdet är viktigt, vem har inte fattat det eller fått detta sig itutat, men inte viktigare... OM så vore fallet har vi hamnat i fasoner som hör hemma i diktaturer och slaveri.

Jag kan inte tänka på en mer radikal devis, en deklaration som är svårare för stat och samhälle att leva upp till än människovärdets prioritet. Det ska ärligt erkännas.

Men tänk om det i något land presenterades en regeringsförklaring som hade den na rubrik och detta tema. Och att partierna som stod bakom deklarationen hade låtit innehållets många avsnitt genomsyras av ett sådant helhetsgrepp.

Tänk om kyrkor och samfund, föreningar och allsköns grupperingar, och vi som enskilda, gjorde rejäla praktiska insatser för att än mer visa att penningvärdet är de valverat i relation till människovärdet.

Mycket väl begriper jag att det krävs resurser för att leva upp till människovärdi ga förhållanden. Där armodet härskar och fattigdomen skördar hälsa och liv är det så lagom enkelt att komma med högstämda paroller. Men om den kristna etikens grundregel – ”allt vad ni vill att människor ska gör er ska ni också göra dem” – inte enbart blir välmenande ord, så kan ofantligt mycket förändras.

Migrationen har, av självklara skäl, fått stort utrymme i debatt och medier. Åtskil ligt har skrivits på i synnerhet sociala medier som ganska entydigt visar att respekten för det universella människovärdet skrotats. Inte för ett ögonblick förordar jag att man ska se mellan fingrarna, när brott begås och skyldiga ställs inför rätta. Inte alls! Men inte ens gängkriminella har förlorat sitt människovärde.

Vi måste kunna avsky och döma beteendemönster och vanvettiga handlingar, men också hålla fast vid att ingen människa blir eller är värdelös.

Detta är demokratins själ. Detta är, tror jag, en inställning som förmodligen for drar metafysisk tilltro. Måtte vår nya svenska regering göra sitt yttersta för att stärka respekten för demokratins själ: respekten för varje människas okränkbara värde.

Alf Svensson f.d. pariledare, Kristdemokraterna

I vissa länder sker

dödshjälp inte frivilligt

Dementa får ovetandes sövas och ges en dödlig injektion (Nederländerna).

Att bara ”terminalt sjuka” fått dödshjälp ansågs diskriminerande, så nu inkluderas ”svårt sjuka” (Kanada). Även patienter som lider av depression får läkarassisterat självmord (Oregon). En traumatiserad 23-åring som misslyckats ta sitt liv fick till slut läkarhjälp med självmordet (Belgien).

E n 74-årig kvinna med svår de mens, boende på ett äldrebo ende i Nederländerna och som uttryckt att hon vill dö när ”rätt tid är kommen”, ges ovetandes sömnmedel i kaffet – för att läkaren ska kunna ge henne en dödlig injektion.

Men kvinnan vaknar, slåss och gör mot stånd. Hon övermannas av en svärson, som håller ner henne, så att det dödsbringande pre paratet kan ges.

Händelsen kom att kallas kaffe-fallet och fick stor internationell uppmärksamhet.

LÄKARE KAN OROA SIG MINDRE

I den rättegång som följde dömdes läkaren inte för mord. I stället ändrades riktlinjerna för personer som lider av demens och liknande till stånd. Utan patientens vetskap får sömnmedel nu ges inför dödshjälpen om risken finns att patienten blir ”oroad, upprörd eller aggressiv”.

– Läkare kan nu oroa sig mindre för att de sätter halsen i en snara när det gäller dödshjälp. De behöver inte frukta rätten lika mycket. Eller granskningskommittén, sa Jacob Kohn

stamm enligt The Guardian, då koordinerande ordförande för landets fem regionala gransk ningskommittéer.

Förändringen fastställdes i nya bestämmel ser kring tillämpningen av dödshjälpslagen så sent som 6 juli 2022. Där bestämdes även att ytterligare psykiater inte behöver konsulteras, om patienten lider av psykisk sjukdom och av görandet redan handhas av en psykiater.

”DET ÄR AKTIV DÖDSHJÄLP”

När restriktionerna för att förhindra sprid ningen av covid-19 var som striktast i Sverige, uppdagades att äldre personer på särskilda bo enden lämnades utan adekvat vård. I stället för näringsdropp gavs de enbart smärtlindring.

Ett uppmärksammat fall rörde Thomas An derssons pappa Jan, som ordinerats morfin av en läkare utan att denne träffat honom. Sonen reagerade och när näringsdropp sattes in pigg nade Jan till.

– Personligen tycker jag att det är aktiv dödshjälp. Hade det inte varit för oss anhöriga hade de tagit livet av farsan, sa Thomas Anders son till Dagens Nyheter.

Situationen på landets äldreboende bedöm des så allvarlig att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inledde en särskild granskning. En delrapport lades fram i augusti i år. En slut sats var att vården i livets slutskede på särskilda boenden inte följde gällande regler.

VID LEGAL DÖDSHJÄLP HADE IVO GRANSKAT?

Men hur hade situationen bedömts om döds hjälp sedan flera år hade varit legalt i Sverige när corona-pandemin kom? Jag ställer den hy potetiska frågan till överläkare och barnneuro log Anne-Berit Ekström.

– Det finns en stor risk att andra på sikt går in och bestämmer över dem som inte kan föra sin egen talan. Det finns en stor risk att svaga och utsatta, likt de patienter jag träffar i mitt arbete, förväntas vilja få dödshjälp, säger An ne-Berit Ekström.

Att dödshjälp skulle kunna legaliseras i Sve rige är inte längre hypotetiskt.

Sedan hösten 2021 finns en majoritet i Sve riges riksdag för att utreda frågan, och efter Björn Natthiko Lindeblads läkarassisterade

självmord i januari i år höjdes krav på legali sering av bland annat Kajsa Dovstad, PC Jer sild och Christer Sturmark. Sedan Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd i oktober i år drog in läkarlegitimationen för Staffan Bergström, efter att han för två år sedan assisterade vid ett liknande självmord, kom en stor grupp profes sorer till hans försvar med Barbro Westerholm i spetsen. Själv vill Bergström driva frågan hela vägen till Europadomstolen för att få ett frian de prejudikat.

SVÅRBEDÖMT ÄVEN FÖR LÄKARE

Efter att utvecklingen i Nederländerna börjat avskräcka – sedan det sluttande planet där passerat både dödshjälp för dementa, barn och andra som inte fullt ut kan efterfråga dödshjälp frivilligt – vänds många blickar mot modellen för dödshjälp i Oregon. Så sker exempelvis i en rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer): Dödshjälp En kunskapssammanställ ning (2017).

Anne-Berit är medförfattare till ett kapitel i antologin Dødshjelp i Norden? Etikk, kli nikk og politikk (Cappelen Damm Akademik, 2020) där just Oregonmodellen granskas. Hon är mer kritisk i sin bedömning av tillgängliga fakta än Smer.

– Det allvarligaste med Oregonmodellen är att det finns väldigt lite kontroll av hur döds hjälpen genomförs och på vilka indikationer den faktiskt ges.

I Benelux-länderna är villkoret för att få dödshjälp att patienten är obotligt sjuk och li der av outhärdliga smärtor. I Oregon är det att patienten bedöms ha högst sex månader kvar att leva.

– Att bedöma en patients prognos vid svår sjukdom är väldigt svårt, konstaterar hon.

SJÄLVBESTÄMMANDET I FOKUS

Om modellen från Oregon skulle införas i Sverige, går det inte att med bestämdhet säga huruvida utvecklingen skulle bli allvarligare eller mildare här än där – bara att den inte skulle bli exakt den samma. I Kanada ansågs dödshjälpslagen vara diskriminerande då en bart ”terminalt sjuka” omfattades, varför den

nu ändras till att inkludera alla med en ”svår sjukdom”.

– Jag är rädd att den svenska kulturen med sitt krav på jämlikhet skulle bidra till samma utveckling, och att en negativ glidning skulle ske, säger Anne-Berit Ekström.

Fakta.

Länder med rätt att döda

SCHWEIZ: Känt för sina dödskliniker, som agerar under en lag från 1942. Döds hjälp är olagligt, men inte att assistera vid självmord.

Om en statlig utredning tillsätts i Sverige kring frågan, fruktar hon en legalisering. Men en sedvanlig riskbedömning måste göras, och här tycks ett frö av hopp gro. Kan ens de iv rigaste förespråkarna acceptera de risker som uppenbarligen finns?

– Till slut bottnar förespråkarnas argument i människors självbestämmande över sitt liv, men erfarenheter från andra länder visar att då riske rar svaga och utsatta människor att förlora sitt, avslutar Anne-Berit Ekström.

NEDERLÄNDERNA: Här legaliserades dödshjälp och assisterat självmord gradvis från 1980-talet (genom domstolspraxis) till år 2002 (då en separat lag trädde i kraft).

BELGIEN: Legaliserade (genom lag) samma år som grannlandet ovan.

LUXEMBURG: Sist ut av Beneluxländerna år 2009, med en lag som berövade storhertigen Henri hans sista formella makt, då han av samvetsskäl vägrade promulgera lagen.

COLOMBIA: Högsta domstolen slog 1997 fast att läkare inte ska straffas för dödshjälp. Först 2015 beslutades om riktlinjer tillämpliga på dödshjälp och assisterat självmord.

KANADA: Även här agerade HD och hävdade i ett domslut år 2015 vuxna kanadensares rätt till läkarassisterat döende. Regeringen tog hastigt fram ett lagförslag som antogs året därpå.

20 september 2021 överlämnade Magdalena Anders son (S), då finansminister, den senaste budgetpropo sition till talman Andreas Norlén. Under ett valår ska propositionen läggas senast den 15 november och i samband med detta kan motioner läggas inom alla politikområden, exempelvis om dödshjälp.

AUSTRALIEN: Northern Territory var först i världen att legaliserade dödshjälp 1996, vilket stoppades av regeringen. Därefter har samtliga delstater legaliserat dödshjälp, mellan 2017 och 2022, utan möj lighet för landets regering att intervenera.

NYA ZEELAND: Höll 2020 en folkom röstning, där 65,1 procent röstade för en legalisering. Året därpå antogs en lag om läkarassisterat självmord.

SPANIEN: Legaliserade dödshjälp år 2021.

KÄLLOR

BBC News,”Belgium minor first to be granted euthanasia”, www.bbc.com, 17/9 2016 Boffey, Daniel, ”Dutch euthanasia rules changed after acquittal in sedative case”, The Guardian, 20/11 2020 Cheng, Maria, ”’Disturbing’: Experts troubled by Canada’s euthanasia laws”, www.apnews.com, 11/8 2022 Dovstad, Kajsa m.fl, ”Ett rättssäkert system för dödshjälp är möjligt”, Dagens nyheter, 21/1 2022 IVO, ”IVO presenterar delresultat av granskning av särskilda boenden för äldre”, www.ivo.se, 26/8 2022

Krey, Jens, ” HSAN-beslut: Staffan Bergström blir av med sin läkarlegitimation”, Lakartidningen.se, 3/10 2022 NL Times, ”Completed life euthanasia proposal needs more safeguards against misuse: Council of State”, www.nltimes.nl, 20/5 2022 Paauw, Simone, ”Ondanks verschillen van inzicht is nieuwe EuthanasieCode nu klaar”, www.medischcontact.nl, 6/7 2022 Smer, Dödshjälp. En kunskapssammanställning, Smer 2017:2

Röstlund, Lisa och Gustafsson, Anna, ”Covidsjuka Jan, 81, fick palliativ vård – blev frisk när familjen satte stopp”, Dagens nyheter, 19/5 2020 TT, ”Riksdagsmajoritet vill utreda dödshjälp, Aftonbladet, 26/12 2021 Westerholm, Barbro m.fl., ”Orimligt att dra in legitimationen”, Svenska dagbladet, 5/10 2022

USA: Tio ”jurisdiktioner” har antagit lagar om assisterat självmord mellan 1994 (Oregon) och 2021 (New Mexico)

– däremellan delstaterna Colorado, Hawaii, Kalifornien, Maine, New Jersey, Vermont och Washington samt District of Colombia. HD i Montana hävdar dödshjälp som en konstitutionell rätt, men någon lag har inte antagits.

Det finns väldigt lite kontroll av hur döds hjälpen genomförs och på vilka indikationer den faktiskt ges.

Redan när liv värderas är vi på ett sluttande plan

Det finns de som valt döden och fått stor massmedial uppmärksamhet, när

det kanske är de som satt sitt och andra människors liv främst vi behöver lyssna på. Som tänkt igenom vad som sker på längre sikt om mitt liv tillåts graderas annorlunda än andras. En sådan röst är Martin Engqvist.

Martin hade från tidiga år ett bilintresse, speciellt för lite äldre bilar.

– Jag var helt värdelös på att skruva och meka. Fast putsa, titta, röra och betala verkstadsräkningar, det kunde jag.

Som journalist fick han ibland uppdraget att testköra nya bilmodeller. Men under en resa till Nice i Frankrike tog allt slut.

– Jag körde en extrem sportbil på slingriga franska bergsvägar. Det gick för fort så jag för lorade kontrollen och voltade ner i en ravin.

Den andre journalisten som åkte med kunde krypa ur den totalkvaddade bilen utan skador. Men inte Martin.

– När en ambulanssjukvårdare på olycks platsen lyckades kravla sig ner hade han svårt att förstå att någon kunde finnas levande i bilen. Jag har bara vaga minnen och minns rädslan att bilen skulle börja brinna eller att jag skulle förblöda.

Efter intensivvård och en operation i Nice kom han till neurointensiven på Karolinska sjukhuset i Stockholm där han låg i fyra måna

der. Först i respirator och utan förmåga att an das själv. Martin var totalförlamad från nacken och neråt.

– Som färdigbehandlad kom jag till rehab på Frösunda Centrum i tre månader för att också förbereda mig för hemfärd. Tre liv hade slagits i spillror: mitt, min frus och vårt gemen samma liv.

– Jag var 32 år gammal. Hur skulle livet bli nu i den nya, konstiga vardagen?

– Men även efter 22 år kan jag konstatera att jag på många sätt lever ett bra liv. Fast det är oerhört besvärligt. Massor av saker kan jag inte göra. Hjälpbehovet dygnet runt med främ mande människor i vårt hus 24 timmar per dygn är det jobbigaste.

Vi möts i det arkitektritade huset i Saltsjö-Boo han och hustrun låtit bygga. Och Martin be rättar att trots alla begränsningar har han fort satt som journalist.

– Det är dock tack vare mina kollegor på mediebolaget Spoon. Kort efter att jag kom till Karolinska sjukhuset erbjöd de mig fast anställ ning. ”Ditt rehab får någon annan sköta”, sa de.

Skrivandet och musiken är ett annat intresse

från ungdomsåren som inte minst berikat hans liv. Vardagen är dock annorlunda. Startsträck en är lång från frukost i sängen och hjälp med allt, till dess han ett antal timmar senare börjar arbeta. Han är redaktör och producerar kund tidningar tillsammans med kollegorna.

– Tack vare mitt yrke som journalist och en stor frihet från arbetsgivaren har jag kunnat fortsätta arbeta. Om jag varit byggnadsarbe tare, kirurg eller pianostämmare hade min resa varit en helt annan.

Men Martin vägrar låta ryggmärgsskadan bli det viktigaste i hans liv.

Fanns det någonsin tankar på att vilja dö?

– Jag har ett mörkare stråk än före olyckan, och det kom stunder då jag kände att nu vill jag inte leva längre, men jag hade aldrig tankar på att avsluta mitt liv ändå.

– Vad är viktigt i livet? Vi har i vår del av världen blivit mer och mer fixerade vid fysisk perfektion, förväntningar på det perfekta livet. Vi har ingen naturlig relation till döden.

Vi kommer in på det faktum att fyra av fem svenskar har svarat ja på frågan om dödshjälp ska legaliseras i Sverige. Hur tänker han själv?

– Jag tror de flesta inte riktigt tänkt igenom frågan. Vilken bild har vi av döden? Vad tror vi väntar oss i sjukvården? Många har en bild av att sjukvården inte fungerar, att patienter ligger i sin egen avföring och får en ovärdig vård och otillräcklig smärtlindring.

En sak är Martin övertygad om: samhällets svar på människors oro får inte bli legalisering av dödshjälp. Svaret måste tvärtom ge välgrundade skäl för att alla ska känna sig säkra på att de kommer att få maximal smärtlindring och värdig vård också i livets slutskede.

Martin har haft sina personliga skäl, men även tiden att tänka igenom sin ståndpunkt noggrant. Hans argument följer en stringent argumentationslinje riktad mot de hot som finns redan när första klivet tas över gränsen

att inte längre värdera och värna alla människ ors liv lika.

– Ska samhället, sjukvården, erbjuda döds hjälp till alla myndiga människor som inte vill leva längre, oavsett anledning? Det är det ju ingen seriös människa som tycker.

– Men hur ska den enes livströtthet graderas mot någon annans? Dödshjälpsförespråkarna vill bara ge vissa människor rätt till dödshjälp, och då behövs någon form av kriterier. Redan när man börjar formulera dessa har man ham nat långt ut på ett sluttande plan.

– Och vem ska formulera dem: Staten? So cialstyrelsen?

– Om det handlar om en svår sjukdom som leder till döden, ska gränsen dras vid sex måna der eller nio månader kvar att leva? Varför inte tolv? Eller tjugofyra?

Orden får en sällsynt tyngd när någon som levt 22 år med en svår funktionsnedsättning uttalar dem. Någon som sett döden i vitögat, och överlevt.

– Så fort man börjar formulera dessa gränser är man ute på farlig mark. Det blir omöjliga av vägningar, konstaterar Martin Engqvist.

Aftonbladet-reportern Martin Engqvist var med om en svår bilolycka. Idag argumenterar han stringent mot dödshjälp.

Jag tror de flesta inte riktigt tänkt igenom frågan.

Vilken bild har vi av döden? Vad tror vi väntar oss i sjukvården?

Hon jobbar med vård vid livets slut

Att arbeta med patienter i livets slutskede är naturligtvis inte lätt. Men den palliativa vården i Sverige har utvecklats under flera årtionden och nu görs både kvalitets- och utbyggnadssatsningar.

FAMILJENförst har träffat Mikaela som i sin dagliga gärning ofta ställs inför döden.

OCH FOTO PER DANIELSSON

Mikaela Luthman är över läkare i palliativ medicin vid Stockholms Sjukhem i Bromma och arbetar med ASIH, Avancerad Sjukvård i Hemmet. Utifrån sina praktiska erfarenheter delar hon inte uppfattningen att den sista tiden innan en patient dör måste vara så smärtsam. Mycket kan göras både genom smärtlindring och samtal som skapar trygghet.

Men dödshjälp löser inte lidandets problem.

– Väldigt få vill ju dö, de flesta vill fortsätta leva, men inte med svårt lidande. Man löser inte det med att ta livet av en patient. Det viktiga måste vara att minska lidandet även om vi inte lyckas få alla patienter helt smärtfria blir det praktiskt taget alltid bättre med palliativa insat ser, säger Mikaela och för in ett kanske oväntat perspektiv:

– Många har haft så mycket glädje av den sista tiden.

Detta beror grundläggande på att Sverige har en en bra sjukvård, säger hon. Trots det riktas mycket kritik mot den palliativa vården – vård i livets slutskede som söker lindra utifrån ett holisistiskt synsätt – är i många regioner väl fungerande, även om mer kan göras för en mer jämlik vård över landet.

– Det finns så mycket fint som jag får se bland patienter som gör mig stolt och glad, sä ger Mikaela och fortsätter med att lyfta ännu en faktor som är okänd för många.

Väldigt få vill ju dö, de flesta vill fortsätta leva, men inte med svårt lidande.

– Vi är ett välfärdssamhälle som inkluderar de närstående. För den som är sjuk kan en vän eller anhörig vara ledig från jobbet 100 dagar. Det är ett otroligt stöd som inte bara gäller fa milj utan vänner, grannar.

De som ska bli specialister i palliativ vård får en gedigen utbildning. På sina håll kan utbygg naden av ASIH ha gått lite väl snabbt, bedö mer Mikaela, när vård hemma ersätter vårdav delningen mer för att det spara pengar än för att fördjupa kunskapen om palliation.

Skillnaden är uppenbar mellan arbetet på en stor vårdavdelning och det nära mötet med

patienter i hemsjukvården, fortsätter hon. Men att palliativa vårdinsatser i hemsjukvården skulle vara så tunga anser hon inte.

– Vi har förmånen att ofta kunna ta tid med dem som behöver det mest.

– Tillfredsställelsen är påtaglig när man kan medverka till att den sista tiden blev bra genom närhet, symptomlindring och samtal med pa tienten.

Hur gör ni för att den sista tiden ska bli bättre?

– Någon kanske vill åka till sitt lantställe en sista gång. Vi ordnar med riksfärdtjänst, ser till att patienten får med sig läkemedel och en blodtransfusion för att orka med. Kanske kom mer personen inte iväg på grund av försämring. Men bara detta att få planera och veta att det är på gång kan vara det som ger lite extra livs kvalité.

Mikaela har sett många som varit helt upp givna och bara velat ha en spruta så de kan för svinna.

– Kan vi ta hand om symtomen på ett bra sätt försvinner ofta den där önskan.

– De existentiella frågorna finns när man närmar sig döden. Men sjukvårdspersonalen måste invänta den som vill prata om det. Vi kan bjuda in till samtal genom att ställa frågor. Det kan öppna för samtal, kanske med en klok och förstående präst eller själavårdare.

– När det hänt har jag upplevt att det blivit avgörande för patientens sista tid, avslutar Mi kaela Luthman innan det åter är dags för henne att ge sig ut i en verklighet få av oss mött, men många nog vill förstå mer av.

Tillfredsställelsen är påtaglig när man med verkat till att den sista tiden blev bra genom närhet, smärtlindring och samtal.

Mikaela Luthman, överläkare vid Stockholms sjukhem.

1000 familjer väntas stämma könsbytesklinik

Brittiska statens hälsovårdsmyndighet NHS stänger omskrivna

Tavistock-kliniken efter misstänkta missförhållanden. Samtidigt förbereds en stämningsansökan mot kliniken av drabbade barn och unga.

FAMILJENförst har tidigare skri vit om Keira Bell som stämde Tavistock för felbehandling efter att hon fått diagnosen könsdysfo ri. Domslutet kom även att påver ka vården i Sverige.

Nu läggs alltså Tavistock-kliniken ned.

– En modell med en ensam specialist är inte en säker eller långsiktig lösning, utifrån oro över bristen på kollegial granskning och för mågan att möta den ökande efterfrågan, kon staterade Hilary Cass när hon tidigare i år lade fram en första rapport från sin granskning av verksamheten.

I rapporten kritiseras att personal har upp levt sig ”stå under press att anta en icke ifrå gasättande, affirmativ hållning” och att detta ”står i strid med standardförfarandet vid kli nisk bedömning och diagnostik”. Först 2023 kommer den slutliga rapporten om situationen vid Tavistock, men redan till våren stängs den och ersätts av två nya mottagningar.

Rapporten ligger tillsammans med person liga vittnesmål även till grund för den stäm ningsansökan som nu förbereds av advokat firman Pogust Goodhead, som tidigare drivit ärenden mot bland annat gruvbolag fram gångsrikt. Firman bedömer att upp emot 1 000

barn och unga som fått felaktiga behandlingar kan bli målsägande i fallet.

Firman säger att den endast tar sig an ären den som rör ”påtaglig och verklig förlust, skada och påverkan för målsägarna”, och att det nu ”är avgörande att dessa barn och unga tonår ingar får tillgång till rättvisa”.

– Dessa barn lider av permanenta fysiska och psykiska skador som kommer bestå under resten av dessa offers livstid, uppger firman på sina sociala plattformar och pekar bland annat på att pubertetsblockerare, det vill säga kemisk kastrering, satts in allt för tidigt i barns liv.

I Sverige har inte minst SVT:s Uppdrag granskning uppmärksammat missförhållanden inom vården för barn med könsdysfori i Sveri ge. I maj belönades reporter Carolina Jemsby och redaktör Karin Mattisson med Guldspa den för ”Transbarnen” i dokumentär-kategorin för rikstäckande etermedia. Priset delas ut av Föreningen grävande journalister och är Sve riges finaste pris i undersökande journalistik.

Motiveringen löd: ”För att ha visat hur den medicinska behandlingen av barn, som upple ver att de är födda i fel kropp, är förenad med stora risker.”

– Det är flera års arbete som lett till en ra dikal förändring av vården, sa Karin Mattisson

efter prisutdelningen till svt.se, liksom Jemsby märkbart glad över att ha bidragit till att si tuationen för de drabbade barnen förändrats också i Sverige.

Vårdpersonal i första och andra ledet har be rättat att de upplevt sig stå under press att anta en icke ifrågasättande, affirmativ hållning och att detta står i strid med standardförfaran det vid klinisk bedöm ning och diagnostik som de tränats i att använda i alla andra kliniska möten.

Hilary Cass

Notis.

Ideell sektor: Åsikter & nytt

SCOUTER PÅ

DEMOKRATIJAMBOREE

Den 18-20 november samlas 100-tals scouter till Demokratijamboree i Stock holm, som förutom årsstämma inkluderar samtal, underhållning och scoutaktiviteter. I inbjudan beskriver styrelsen scouterna som en motpol till krig, politiska motsättningar och andra samhällsutmaningar.

– Det vi vet är att scouter har en förmåga att få saker i gungning. Tillsammans kom mer vi få världen att gunga åt ett bättre håll.

Scouterna är en växande ungdomsrö relse med 76 000 medlemmar i Sverige. Förutom riksorganisationens egna kårer, är scoutkårer inom Frälsningsarmén, Equme nia, KFUM, Nykterhetsrörelsen och EFS Salt anslutna.

FLER KÖAR TILL MATUTDELNING

Alltfler hushåll är beroende av frivilligor ganisationer och kyrkor för att få mat på bordet. SVT Nyheter uppger att situationen sprider sig till landets mindre städer.

– Förr hade vi bara missbrukare. I dag kommer alla typer av människor. Det är fat tigpensionärer, arbetslösa, folk som hamnat mellan stolarna, säger Anna-Karin Kriström, föreståndare för Pingstkyrkans matutläm ning i Skellefteå till SVT Västerbotten.

– Vi har en stor del från Ukraina och fler och fler nysvenskar som fått tre avslag men inte kunnat åka hem, fortsätter hon och uppger att upp emot 150 personer är bero ende av deras stöd.

188 100 ANSTÄLLDA

I CIVILSAMHÄLLET

När SCB presenterade den senaste statis tiken för civilsamhället i slutet av oktober visade den att produktionen inom sektorn minskat med fyra miljarder kronor mellan 2019 och 2020 till totalt 271 miljarder kro nor. 1,1 miljarder betalades ut i coronastöd, enligt SCB-rapporten Det civila samhället 2020.

I Sverige finns 260 506 organisationer, varav den största kategorin är organisatio ner inom området Bostäder, social och sam hällelig utveckling följt av Utbildning och forskning. Närmare fyra procent av Sveriges förvärvsarbetande, eller 188 100 personer, är anställa inom civilsamhället. Flest an ställda finns inom Utbildning och forskning följt av Kyrkor och religiös verksamhet.

”Prepping är ett sätt att stärka relationer”

Till vardags är han präst i Sörbykyrkan i Örebro, men arbetar nu även som instruktör inom Civilförsvarsförbundet. Han har precis släppt sin första bok, som han hoppas ska sprida hopp – inför utmaningarna i dag men också inför andra möjliga kriser. Möt prepperprästen Jonas Ahlforn.

Varför ska en familj börja preppa?

– För att det ligger i föräldrarnas ansvar att barnen är trygga också under en kris.

– Sund prepping gör barn trygga, och när föräldrarna vet vad de ska göra kan de lättare ha fokus på barnens behov.

Vad var det som fick dig att börja med prepping?

– Det var efter den så kallade ryska pås ken 2013, när Ryssland simulerade ett kärnvapenanfall – och flög rakt mot Sverige med både bombplan och jaktplan. Då avslöjades att Sverige inte hade ett enda militärt flygplan i beredskap att skicka upp.

– Jag visste att den svenska beredskapen var låg, men inte att den var så låg. Det fick mig att känna ett visst mått av besvikelse mot re geringen. Men jag insåg också att, om det är så här vid en allvarlig kris, då är det var och en gör avgörande.

Och i dag behöver ingen tveka med tanke på Rysslands krig mot Ukraina och elkrisen?

– Precis.

Vad handlar prepping om rent konkret för ett hushåll?

– Utgångspunkten är tre principer: ansvars-, likhets- och närhetsprincipen.

– Ansvaret börjar med den egna familjen. Varje hushåll måste ha en grundläggande be redskap för samhällsstörning.

– Likhetsprincipen innebär att samhället och familjen ska fungera så likt som möjligt vid

en kris. Inte minst barn mår bra av det. Vårt mål är därför att vara kvar i Örebro och inte fly till landet. Då behöver vi ställa oss frågan: vad behöver vi för att kunna stanna där vi bor?

– Sedan handlar det om fem behov: tillgång till information, vatten, mat, värme och sömn. Bokens undertitel är: ”Så överlever du, gör gott och sprider hopp.” Det känns som att du vill få oss att tänka ett steg längre?

– I en kris är hoppet det viktigaste, för om du känner: ”Det här klarar vi!” – då ökar krea tiviteten och kämparandan. Och då behöver vi sträcka ut en hand, för det gör oss inte svagare. Tvärtom.

– I boken skriver jag: ”Om vi preppar ge nom att lära känna och hjälpa varandra när det inte är kris preppar vi aldrig förgäves.” Så ja, jag vill uppmuntra alla att se beredskap som ett sätt att stärka familjen och andra relationer. Det är egentligen detta prepping handlar om – inte grejerna.

BÖRJA PRATA MED 3 FRÅGOR:

1. Vad gör vi om värmen slutar funka?

2. Hur går vi på toa utan vatten i rören?

3. Hur kommer tonåringen hem från skolan när busstrafik och mobilnät ligger nere?

Jonas Ahlforn började själv preppa år 2013. Nu beskriver han prepping som en kärlekshandling och lyfter i boken ”Prepperprästens beredskapsbok” fram vikten av samarbete och att sprida hopp.

Foto: Rikard L Eriksson

VÄLKOMMEN PÅ SEMINARIUM!

Under hösten sänder Familjenförst två högaktuella seminarier via Facebook och Youtube. Miss a inte någon av våra sändningar –teckna dig för vårt e-nyhetsbrev på familjenforst.nu.

Christopher Gillberg

Sven Román och

”Utifrån resultatet av vår metastudie kan jag inte annat än säga att behandlingen inte borde få fortsätta.” För tre år sedan stack Christopher Gillberg ut hakan när han jämförde behandlingen av hastigt uppkommen könsdysfori bland främst unga flickor med Macchiariniskandalen. Nu har hans forskarteam fått två forskningsartiklar publicerade kring vetenskapligheten i behandlingen.

Välkommen att ta del av professor Gillbergs sakliga kunskap.

Inför en möjlig svensk utredning i dödshjälpfrågan behöver samhällsengagerade medborgare sätta sig in i omfattande fakta och utmanande perspektiv kring frågan. Den svenske psykiatern Sven Román är medförfattare till boken Dødshjelp i Norden? och har ett brett nordiskt kontaktnät. Välkommen till ett seminarium med lättillgängliga fakta om utvecklingen i Nederländerna, Kanada och Oregon – och varför Sverige behöver säga nej.