Klimatsmart 2015

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

KLIMATSMART i Stockholm

Upptäck Stockholms pärlor

5

tips i vår och sommar

Ekokocken Carolas bästa recept:

Det går att göra skillnad med bra och god mat Klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar!

Cykling – en het trend i Stockholm Från miljonprogram till miljöprogram Nu solcellstätast i Sverige

Stockholm tar täten i satsning

på smarta städer

Distribueras med Dagens Nyheter 8 maj 2015

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

2

Klimatomställningen ska genomsyra alla beslut som Stockholms stad tar.

Innehåll 4 Ekokocken Carola:

Det går att göra skillnad med bra och god mat

6 Ny klimatkokbok:

Klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar

8 Städer har en nyckelroll i klimatarbetet Finansborgarråd Karin Wanngård

10 Cykla i Stockholm

Ett klimatsmart sätt att ta sig runt i staden

12 Upptäck Stockholm med mobilen

Ladda ner appen! Vi ger 5 tips att upptäcka i vår och sommar.

15 Järva - solcellstätast i landet 16 Burhan Yildiz – håller Järva rent och snyggt 18 Hallå där, Örjan!

Energi- och klimatrådgivaren

20 GrowSmarter

Hållbar tillväxt med smart miljöteknik

23 Väg dina klimatutsläpp

I

Tillsammans når vi klimatmålen!

vintras gick ett brev ut till Stockholms skolor. I brevet ombads barnen att komma med förslag på roliga saker som kunde inrymmas i en parkeringsruta istället för en bil. När färre väljer bilen kan vi använda parkeringsrutorna till annat. Själv tänker jag spontant på cykelbanor, planteringar eller uteserveringar, men bara fantasin sätter gränser.

Och det är ju klart att barnen ska vara med och komma med förslag när vi planerar staden!

Klimatomställningen ska genomsyra alla beslut som Stockholms stad tar. Nu pågår ett arbete för att göra det lättare för stockholmarna att välja cykeln, bussen eller promenaden istället för bilen. Stockholms skolor bidrar just nu med förslag till en ny parkeringsstrategi i staden.

70 procent av världens utsläpp sker i städer. I Stockholm skärper vi våra lokala klimatmål. En god bit på vägen kommer vi genom politiska beslut, exempelvis genom att fasa ut fossila energikällor och ersätta dem med förnybar energi. Visste du att Sveriges solcellstätaste område finns i Järva, men att kolkraftvärmeverket i Värtahamnen är Sveriges sjunde största källa till koldioxidutsläpp? År 2020 vill vi sluta elda med kolet, och ett nytt biokraftvärmeverk öppnas i Värtahamnen redan nästa år.

För att möta klimatförändringarna måste

stockholmarna ges förutsättningar att göra klimatsmarta val. Ett exempel är att den mat vi äter och slänger, står för omkring en tredjedel av vår klimatpåverkan. Klimatavtrycket för ett kilo nötkött är till exempel cirka nio gånger större än det är för ett kilo fågel. Mycket mat slängs dessutom i onödan. Det är därför viktigt att både tänka på vad man äter och vad man kastar. Av det matavfall som ändå kastas kan vi göra biogas. Därför satsar nu staden stort på att öka andelen insamlat matavfall och öka stockholmarnas kunskap om matens klimatpåverkan.

Det är ett arbete vi måste göra tillsammans!

År 2014 blev det varmaste året som någonsin uppmätts. Stockholmarna ser utsläppen av växthusgaser som ett stort miljöproblem och inser att ohållbar konsumtion av mat och varor är en bidragande orsak till klimatförändringarna. För att kunna bidra till arbetet att begränsa klimatförändringarna behöver vi få en ökad kännedom om utsläppen från stockholmarnas konsumtion, både av sådant som produceras inom och utanför kommungränsen.

Därför har staden nu fått i uppdrag att försöka beräkna klimatavtrycket från stockholmarnas totala konsumtion.

Jag känner att jag har ett starkt mandat från stockholmarna att fortsätta arbetet för en klimatsmart stad. Det är ett arbete vi måste göra tillsammans!

Katarina Luhr (MP) miljöborgarråd

unitemedia.se Projektledare: Thomas Lahti, thomas.lahti@unitemedia.se Grafisk formgivare: Jessica Nyström Tidningen “Klimatsmart i Stockholm” är ett initiativ av Stockholms stad i samarbete med UniteMedia. Tidningen är en del av Klimatsmarta stockholmares verksamhet att ge tips och inspirera stockholmarna till en mer klimatsmart vardag. Vid frågor om innehåll kontakta: Projektledare och redaktör på miljöförvaltningen: Anna Havula, anna.havula@stockholm.se samt Biträdande redaktör: Anette Riedel, miljöförvaltningen. Webbsida: www.stockholm.se

Redaktion: Tidningsmaskinen.com Omslagsfoto: Gunnar Bergkrantz Tryck: BOLD Stockholm Hela denna bilaga är tryckt på miljövänligt papper.

Snart kan matsvinnet i skolan minska med 167 ton Förra året ingick åtta stockholmsskolor i ett pilotprojekt med syftet att minska matsvinnet.

Det visade sig att svinnet minskade med i snitt 23 procent under testperioden. Målet är att samtliga av Stockholms stads skolor ska minska mängden slängd mat. Då skulle matsvinnet kunna minskas med hela 167 ton per år.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

4 Carolas kålrotstips!

Så otroligt gott, behöver inte ens tillagas • Skalad smakar den lite träig • Med tunna skivor kommer sötman fram • Skrapa med en sked – smakar som godis

Ekokocken Carola Magnusson:

Det går att göra skillnad med bra och god mat Det började med skolmat. Idag 20 år senare är hon en av Sveriges främsta ekokockar, mångfalt prisbelönad och med ständigt fokus på ren, god mat som också är bra för miljön. Därför är det inte förvånande att det är just Carola Magnusson som skrivit recepten i klimatkokboken ”Det smarta köket” som Stockholms stad nu lanserar. Text: Per-Åke Hultberg Foto: Gunnar Bergkrantz

V

i träffas en solig vårdag ute vid natursköna Stora Skuggan, mitt emellan universitetet och nybebyggelsen i miljöprofilerade Norra Djurgårdsstaden. Stora Skuggans Wärdshus är Carola Magnusson senaste projekt, ett i raden sedan starten 1995 då hon som ”matmamma” mötte skolmaten som hennes egna barn serverades. Och det var ingen angenäm upplevelse.

– Det var en chock att se vilken mat mina

barn fick i skolan. Potatismos som smakade plast, brunsås som luktade metall och till det ett odefinierbart kött. I min värld är det självklart att mat ska smaka mat. Så jag hade ett resonemang med skolledningen, varför inte göra något bättre med skattebetalarnas pengar?

Carola som är ekonom i botten tog sig an utmaningen med hull och hår. Alla svårigheter, för att inte säga omöjligheter som anfördes – ”upphandlingsproblematik, styrning uppifrån och stordriftsfördelar” – stoppade henne inte.

Inte heller alla, som hon säger, jättejobbiga konsulter. Tala om envishet!

– Den finns kvar, säger Carola och skrattar.

Som tur var rektorn genuint matintresserad. Även politikerna var med på noterna, annars hade det varit svårt få till en förändring.

För Carola handlade det om att 225 barn skulle få äta bra ”hemlagad” mat, fri från tillsatser av syntetiska ämnen. Vill man förändra i det stora måste man börja i det lilla, som hon säger.

Det hela slutade med, eller snarare började

Det lilla var och en gör, att till exempel inte slentrianhandla mat, eller kasta bort mat i onödan, påverkar vår framtid här på jorden.

med, att Carola jobbade som vikarie i skolköket i tre veckor. Uppvärmningsköket blev nu tillagningskök. Handlingsplanen hade en tydlig inriktning på miljö.

– Vi skulle själva laga maten, den skulle vara ekologisk och den skulle göra barnen glada.

Och de blev inte bara glada, de började äta.

Matsalen luktade plötsligt mat, nybakat bröd, inte plast. Föräldrarna engagerade sig, alla pratade mat, så jag blev kvar. Jag kunde ju inte lämna barnen, säger Carola med ett leende.

Snart hade både tidningar och tv varit på plats och berättat om skolans matförvandling.

En reporter sa till Carola, ”det här kommer att förändra hela ditt liv”.

– Och det har det verkligen gjort. Det är helt fantastiskt. Det är så viktigt att följa sitt hjärta.

Jag hade ju då ingen aning om vart det skulle leda, inget facit. Men jag hade så roligt hela tiden, även nu. Det känns alltid kul att gå till jobbet. Jag får ju arbeta med det som är mitt största intresse i livet.

– En sak är säker, mat är så stort och så viktigt. Det går att göra skillnad med bra och god mat. Det lilla var och en gör, att till exempel inte slentrianhandla mat, eller kasta bort mat i onödan, påverkar vår framtid här på jorden.

Välj åtminstone en ekologisk produkt. Det lilla är inte oviktigt!

Barnens skolkök var alltså starten på Carolas matresa. Idag driver hon sju skolrestauranger, dessutom tre publika restauranger och har nu skrivit sin sjätte kokbok. Men kärleken

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Carola Magnusson Född: i Örebro, uppväxt i Bäckhammar i Värmland Utbildning: ekonom och i mormors kök Arbete: Ägare till företaget Carolas Eko, driver sju skolrestauranger samt tre publika restauranger, bl a Matmekka på Etnografiska museet. Har skrivit sex kokböcker.

Utmärkelser: ”Årets Werner” (Werner Vögeli) redan 1997, gastronomiska Akademiens silvermedalj samt 18 andra fina priser.

Familj: Man, fyra barn och fem barnbarn.

Läser just nu: Koral av Louise Boje af Gennäs Framtidsdröm: att få en pratstund i lugn och ro med Bill Gates, Microsofts grundare.

Knäckebröd bakat i Leksand med dalakraft.

Vill man förändra i det stora måste man börja i det lilla, säger Carola. till mat började långt tidigare. Redan i barndomen, hemma hos mormor på landet utanför Örebro, väcktes intresset.

– Mormor gjorde allt. Grisen slaktades på gården, hon nackade och plockade höns, hade en stor potatisåker och buskar av alla de slag.

Hon tog vara på allt och lagade maten från grunden. Det präglade mig och påverkar mig fortfarande i allt jag gör.

Varför blev det då ekologiskt?

– Min huvudsakliga idé var att laga maten från grunden för att få upp näringen. Sedan insåg jag att det ekologiskt odlade smakade så mycket bättre och att det dessutom höll bättre

kvalitet. Så valet var egentligen ganska enkelt.

Dessutom testade jag allt på mormor, hon om någon kände skillnaden och blev kvittot på att maten smakade på riktigt.

– Ett viktigt steg är att behålla kunskapen att odla, men också att laga mat på riktigt, som mormor gjorde. Mat ska smaka mat! Tänk dig själv, väldigt många som växer upp idag har aldrig ätit en riktig måltid. Det måste vi ändra på!

– Det som driver mig är att jag aldrig slutar vara nyfiken. Hjärtat klappar fortfarande för mat. Det är så roligt och det finns alltid något man kan göra bättre. Jag har flera spännande saker på lut, men det tar vi en annan gång, avslutar Carola med ett stort leende.

Gott knäckebröd bakas inte bara av goda råvaror utan även med ett gott samvete.

Därför är all den energi vi använder i vårt bageri i Leksand 100% fossilfri. Redan 1952 sattes den första värmeväxlaren in och vi värmer alla våra lokaler med spillvärmen från bakugnarna. http://www.leksands.se/miljo

5

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

6

Recept ur den nya klimatkokboken!

G - glutenfritt recept L - laktosfritt recept GL - gluten- och laktosfritt recept

Det smarta köket

– klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar

G

GL

Dillig potatis med gulbetor 400 g färskpotatis 400 g gulbetor 1 dl hackad färsk dill 40 g smält smör

4 personer

1. Skala och skär potatis och gulbetor i fina bitar och koka i lättsaltat vatten. Ånga därefter av. Spara gärna det smakrika kokvattnet att ha till matlagning en annan dag.

2. Smält smöret, lägg i dillen och häll över de varma rotsakerna. Servera bums.

G Stekt färsk sejfilé med pressgurka och sparris

Zucchini- och halloumiplättar med heta tomater 2 zucchini, medelstora 1 gul lök 200 g halloumi 5 cm purjolök 2 dl groddar Svartpeppar Rapsolja Heta tomater 1 gul lök 2 vitlöksklyftor

4 personer

Rapsolja 20 små tomater eller 6 stora 3 msk tomatpuré 1 dl vatten Chilipulver Salt Svartpeppar

GL 1. Skölj och riv zucchinin på den grova sidan av rivjärnet.

Strö över salt och låt dra i 15 minuter så att vätskan dras ur.

2. Skala och klyfta den gula löken. Riv halloumin på den grova sidan av rivjärnet. Strimla purjolöken. Krama ur vattnet ur zucchinin och blanda samman med lök, ost och groddarna till en röra, krydda med svartpeppar.

3. Heta tomater: Skala och hacka den gula löken och vitlöken. Fräs i rapsoljan i medelvarm stekpanna. Skär de små tomaterna i fyra delar eller i små aptitliga bitar. Låt steka med lökhacket i några minuter. Tillsätt tomatpuré, vatten och kryddor och koka ihop till en härlig kompott – det tar bara någon minut.

4. Forma plättar med fuktiga händer och stek i rapsolja till fin färg. Servera med heta tomater och rostad potatis eller en ljuvlig sallad.

5. Går även utmärkt att servera som vegetarisk hamburgare.

Klipp ut och hämta ditt eget exemplar av kokboken!

När: 4-7 juni 2015 Plats: Smaka på Stockholm-festivalen i Kungsträdgården, Stockholms stads tält Gäller så långt lagret räcker.

600 g färsk sejfilé 2 l kallt vatten 2 msk salt Pressgurka 1 slanggurka eller 5 Västeråsgurkor 1 dl socker 1/2 dl ättika, 12% 1 1/2 dl kallt vatten 1/2 dl finhackad persilja Grön sparris 20 gröna sparrisar Vatten Salt

4 personer

1. Lös upp saltet i det kalla vattnet och lägg i portionsbitar av sejfilén. Ställ kallt och låt rimma i minst en timme.

2. Pressgurka: Skölj och skiva gurkan tunt. Lös upp sockret

4 personer

Pannacotta med chiafrön och bär 6 dl sojamjölk, eller annan mjölk 6 msk chiafrön 1/2 tsk vaniljsocker

Sylt: 1 l blandade bär (blåbär, hallon) 1/2 dl vatten 3 dl socker

1. Värm upp hälften av sojamjölken så att den nästan kokar. Ta av från plattan och häll på resten av sojamjölken så att det blir ljummet. Tillsätt chiafröna och vispa så att de inte klumpar ihop sig. Smaksätt med vaniljsocker.

2. Häll upp på glas och ställ i kylen i minst en timme. Servera med en god sylt på vintern och färska bär på sommaren.

Tips! Sylt: Koka samman i ca 10 minuter. Häll upp i väl rengjord glasbunke. Förvara kallt.

i ättikan och vattnet. Häll lagen över gurkan och låt stå en stund så att gurkan blir slak. Blanda ner den finhackade persiljan i samband med servering.

3. Sparris: Koka upp så lite vatten i en vid kastrull att det knappt kommer att täcka sparrisen när den ligger på botten. Salta och lägg försiktigt ned sparrisen. Låt koka i ett par minuter. Provstick sparrisen för att veta när de är klara – det ska finnas lite motstånd kvar. Häll av kokvattnet och spola sparrisen kall direkt så att den fina gröna färgen behålls.

4. Ta upp fiskfilén och lägg på hushållspapper. Stek på medelvärme i rapsolja. Använd gärna en hushållstermometer i fisken – när den visar 53 grader är fisken perfekt.

5. Servera med pressgurka, grön sparris och nykokt färskpotatis.

Tips! När du smakar på saltvatten som ska användas för att rimma fisk så ska det smaka som en kallsup på Västkusten.

Den fisk som eventuellt fastnar i stekpannan kan skrapas upp och sedan knaperstekas – det blir ett gott och lite knaprigt strössel.

Läs alla recept och tips här: stockholm.se/smartakoket

Så halverar du din klimatpåverkan från maten

7

Foto: Johan Pontén

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Anna Havula, kommunikatör och projektledare, miljöförvaltningen.

Hur kan man äta mer klimatsmart och samtidigt gott? Hur kan maten som glömts bort i skafferiet räddas innan den blir för dålig? Att bli smart i köket är enklare än du kanske tror. Med medvetna val kan du halvera din egen klimatpåverkan från maten. Stockholms stads nya klimatkokbok Det smarta köket ger dig recepten och tipsen som gör det möjligt.

Varför behövs en klimatkokbok?

– En tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan kommer från maten och matens utsläpp ökar. Utsläppen av växthusgaser från den importerade maten som vi äter ökade med 90 procent mellan 1993 och 2012, säger Anna Havula, kommunikatör och projektledare på miljöförvaltningen.

– Genom att tänka på vilken typ av mat vi väljer att äta, och slänga mindre mat, kan utsläppen från den mat som var och en av oss äter halveras. Det är en stor potential.

– Vi hoppas att Det smarta köket bidrar till att fler får ökad kunskap om hur olika typer av mat påverkar klimatet och att stockholmarna inspireras att prova en mer klimatvänlig kost. Det vore ett viktigt steg mot en mer klimatsmart stad.

5

tips för att äta en klimatsmart kost

1. Ät varannan vegetariskt

Minska mängden kött och ät mer vegetariskt. För att kunna halvera utsläppen av växthusgaser från maten du äter – låt varannan av dagens stora måltider, antingen lunch eller middag, vara vegetarisk.

Hur kan svart kol göra livet grönare för stockholmarna?

2. Välj kött med omsorg

Köttets klimatpåverkan varierar kraftigt beroende på vilket djurslag köttet kommer från. Om du vill minska klimatpåverkan från din köttkonsumtion, välj kött som ger relativt låga utsläpp av växthusgaser.

3. Välj hållbart fångad fisk

Välj fisk som är fiskad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk.

4. Ät frukt och grönt – gärna i säsong

Ät gärna mycket grova och lagringståliga grönsaker och rotfrukter, som är i säsong nästan året om i Norden. De påverkar klimatet minimalt. Välj ömtåliga frukter, bär och grönsaker när de är i säsong. Undvik frukt och grönt som transporterats med flyg.

5. Släng mindre mat

Minska ditt onödiga matavfall, matsvinnet.

Förvara maten rätt, planera dina inköp och ta hand om dina rester. Sortera ut matavfallet om du har möjlighet, det blir biogas.

Läs mer i Det smarta köket här: stockholm.se/smartakoket

VI SAMLAR IN DITT MATAVFALL • Vi på Stockholm Vatten ansvarar inte bara för att ge dig som Stockholmare friskt och gott dricksvatten. Vi ser även till att dina sopor hämtas och hanteras på ett effektivt och miljömässigt sätt. Du som villaägare, företag eller bostadsrättsförening kan anmäla dig till matavfallsinsamling.

Nu startar vi ett projekt för biokol – framtidens energirika, miljöanpassade kol som görs av kvistar och sly från din trädgård och stadens park- och grönområden.

Det avfall som vi tidigare bara brände återvinner vi nu till biokol som används i växtbäddar och som får växter och träd att må bättre.

Läs mer om biokolssatsningen: stockholm.se/biokol

Stockholm Biochar Project är en av fem vinnare av Bloomberg Philanthropies’ Mayors Challenge.

Besök oss på stockholmvatten.se/matavfall så berättar vi hur du går till väga.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS Utsläpp av växthusgaser per invånare 1990-2013:

Visste du att vi svenskar slänger mat och dryck för mellan 3000-6000 kr per person och år? Så här kan du göra för att spara på både miljön och plånboken.

1

Känns morötterna lite väl mjuka och sladdriga? Lägg de i kallt vatten över natten och vips så blir de aptitliga igen! Funkar på alla rotfrukter.

2 Bruna och mjuka bananer är

inte det mysigaste att ha i fruktskålen – men de behöver inte kastas för det! Skala och frys så kan du mixa dem till en smarrig bananglass eller i en smoothie.

3 Mjukt bröd som blivit torrt gör

ingen människa glad. Men efter att du penslat på lite olja och torkat det i ugnen så har du plötsligt goda crostinis eller skorpor. Du kan också mixa dem till ströbröd.

4 Trötta grönsaker? Vet du inte

vad du ska göra med dem? Lägg in dem i 1-2-3-lag och ett-tu-tre så har du ett gott tillbehör till maten!

(Recept på 1-2-3-lag: 1 dl ättiksprit, 2 dl strösocker och 3 dl vatten.

Koka upp och rör så att sockret löser sig. Låt kallna).

5 Sänk temperaturen! En ynka

grads temperatursänkning förlänger hållbarheten på många livsmedel.

Sikta på +5 grader.

6 7

Fredagsmys men glömt att köpa chips? Fritera potatisskal istället.

Underskattat och väldigt gott!

Pasta i stora lass. Gott nykokt.

Inte så kul dagen efter. Eller? Ner med pastan i woken eller blanda i en pastasallad så smakar det mumma igen!

2013

2012

2010

2011

2008

2009

2006

2003

2002

2 1 0

Långsiktigt klimatarbete ger resultat Text: Per-Åke Hultberg

och miljön att ta till vara på all mat vi bär hem. Därför har vi samlat våra 7 bästa tips mot matsvinn till dig. Håll tillgodo!

Transport

3

Stockholms stads ambition är att vara en klimatsmart stad med hållbara transporter, ren luft och rent vatten.

I vår stad ska det vara enkelt att leva miljövänligt. Ett långsiktigt arbete där din insats är viktig.

Det är en vinst både för plånboken

El

2007

4

1990

6 5

Uppvärmning

2004

Rädda maten!

Ton/invånare

2005

Klipp ut och spar!

2000

8

J

ordens klimat blir allt varmare.

Människans utsläpp av växthusgaser orsakar klimatförändringar som kan ge allvarliga konsekvenser. Alla världens länder och städer påverkas och alla bidrar till problemet på något sätt. De globala utsläppen av växthusgaser behöver därför vändas från dagens ökning till en kraftig minskning.

Stockholms klimatpåverkan minskar

Det långsiktiga arbetet för minskad klimatpåverkan, som pågått i vår stad i mer än två decennier, har gett goda resultat. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser inom stadens geografiska gräns för transporter, el och uppvärmning minskat från 5,4 ton till 3 ton per

stockholmare och år, eller motsvarande drygt en miljon ton per år. Till 2020 ska utsläppen fortsätta att minska till 2,3 ton per stockholmare.

Nu tar vi dessutom sikte på att Stockholm ska bli en i det närmaste fossilbränslefri stad 2040. Det betyder att vi ska sluta använda fossila bränslen som olja, kol och naturgas till el, uppvärmning och transporter. Klimatarbetet sträcker sig över alla stadens förvaltningar och bolag.

Av den anledningen har kommunstyrelsens klimat- och miljöarbete skärpts. Gustaf Landahl, klimat- och miljösamordnare i stadshuset, leder nu arbetet med att ta fram en färdplan för hur staden ska bli fossilbränslefri till 2040, en klimatstrategi för 2020 samt ett nytt miljöprogram.

Utsläppen från konsumtion påverkar mycket

Vår konsumtion av olika varor och tjänster påverkar klimatet. Det handlar om hur vi äter, reser, bor och shoppar. Mat och resande står vardera för ungefär en tredjedel av utsläppen och boende för en femtedel.

Svensk konsumtion orsakar mer växthusgasutsläpp i dag än för tjugo år sedan – 6 procent mer, enligt nya beräkningar av Naturvårdsverket. Mat och internationellt resande står för de största ökningarna av utsläppen. Det är alltså ingen tvekan om att vi alla genom klimatsmarta val kan hjälpas åt att minska våra utsläpp av växthusgaser. En del av stadens klimatarbete är därför att underlätta för dig som stockholmare att minska dina utsläpp av växthusgaser.

Det här kan du göra!

• Ät mer klimatsmart – ta hjälp av nya klimatkokboken. Sidan 7.

• Spara energi hemma – få gratis energi- och klimatrådgivning. Sidan 18.

• Cykla till jobbet eller skolan. Sidan 10.

• ”Hemestra” – semestra i stan. Upptäck vad staden har att erbjuda med en app. Sidan 12.

Städer har en nyckelroll i klimatarbetet

Stockholm och Paris trycker på för klimatkrav vid upphandling

O

m Hjalmar Mehr brukade man säga att hans värld var både lokal och global. Han och den tidens politiker i stadshuset hade ett brett internationellt nätverk. I den traditionen har Stockholm ett samarbete med staden Paris och andra europeiska huvudstäder inför klimatförhandlingarna COP21 i just Paris sent i höst.

Paris borgmästare Anne Hidalgo har tillsammans med mig och andra startat ett arbete för att inom samarbetsorganisationer som Eurocities, C40, Compact of Mayors och ICLEI visa att städer har en nyckelroll i klimatarbetet.

Men vi kan göra mer om vi handlar tillsammans. Vi vill därför att Europas städer går samman för att ställa starka klimatkrav vid upphandling av varor och tjänster. Exempelvis skulle vi tillsammans med andra städer i EU kunna upphandla miljövänlig teknik – el-bilar, reningsanläggningar, trafiksystem.

Det skulle göra skillnad och påskynda innovationstakten på miljöområdet.

Genom att samordna våra uppköp internationellt kan bra miljöteknik snabbare nå konsumenter och medborgare. I den andan ska de nordiska huvudstäderna träffas i Reykjavik för att intensifiera vårt gemensamma klimatarbete.

Vi kan göra och gör skillnad. När de natio-

ska göra skillnad både lokalt och globalt. Jag kommer därför att öka Stockholms internationella samarbete för att åstadkomma en bred samling bland andra städer för att de kommande klimatförhandlingarna i Paris verkligen skall bli en framgång och ett verkligt steg för att varaktigt kunna minska världens klimatutsläpp.

nella regeringarna inte lyckats komma överens har många städer runt om i världen fortsatt sitt trägna arbete att minska sin klimatpåverkan.

Det handlar om satsningar på fossilfri uppvärmning, fler miljöbilar, mer kollektivtrafik, fler och säkrare cykelbanor samt lånecykelsystem (det vi har i både Paris och Stockholm).

Vi kan och ska göra skillnad både lokalt och globalt.

I Stockholm är vi på god väg. Vi kan och

Karin Wanngård finansborgarråd (S)

VI GER STOCKHOLM EN BIT NORRLÄNDSK HÅLLBARHET Vi på Lindbäcks värnar om miljön. Därför bygger vi alla våra flerbostadshus med trästomme. Trä är ett naturligt och hållbart material som ger sunda hus att trivas i.

Dessutom är det effektivt att bygga i trä. Varje vecka rullar 20 hållbara och kompletta lägenheter ut från vår fabrik som sedan monteras till attraktiva boendemiljöer runt om i landet. Klimatsmart helt enkelt.

Just nu bygger vi många nya lägenheter i Stockholm och vi har fler projekt på gång – håll utkik!

Läs mer om oss och våra spännande framtidsplaner på lindbacks.se.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

10

Cykla i Stockholm

– ett klimatsmart sätt att ta sig runt i staden

Rekordmånga stockholmare hakar på den heta trenden att cykla. Tillsammans bidrar alla cyklister till en bättre luft, hållbar stadsmiljö och förbättrad framkomlighet när vi blir allt fler i staden som ska samsas på samma yta.

Text och foto: Ezra Hultberg

Johan Rabeus, 67 år, Södermalm.

Varför cyklar du?

– Just nu cyklar jag extra mycket eftersom min hälsena gått av. Cykeln är ett väldigt bra alternativ. Jag tar cykeln och gör ärenden, det är väldigt smidigt.

Har du något cykeltips?

– Ja, skaffa en liten hopfällbar cykel. Den är idealisk och går att ta med på tunnelbanan.

Jenny Jägerfeldt, 41 år, och Milla 9 år, Aspudden.

Vad är det bästa med att cykla?

– Man kommer precis dit man ska och slipper kollektivtrafik och mörkret i tunnelbanan. Det är också lättare att beräkna restiden.

Peter Frisk, 47 år, Stockholm och Göteborg.

Milla, tycker du om att cykla?

– Det beror på vädret om det är kul.

Vart brukar du cykla?

– Överallt. Att cykla är skönt, kostar ingenting och det går fort, särskilt i Stockholm. Det är en utmärkt cykelstad.

Om man inte redan cyklar, varför ska man börja?

– Jag tycker det är väldigt tråkigt att träna och det slipper man om man cyklar till vardags. Det tar inte heller längre tid att cykla, tvärtom.

Har du något tips på utflyktsmål med cykel?

– Att cykla runt Djurgården är väldigt trevligt och vackert. Det finns organiserade cykelturer runt Djurgården.

7

tips för en bra cykelresa

1 Planera din cykelresa i förväg

med cykelreseplaneraren: cykla.stockholm.se/

2 Pumpa ordentligt med luft i däcken så rullar cykeln bättre.

3 Bär alltid hjälm, och se till att den är bra.

Vad ska man tänka på när man cyklar i staden?

– Man ska vara streetsmart och hålla ögonen öppna.

4 Utrusta din cykel med en bra och

bekväm sadel, bra lyse och gärna sadelskydd för regniga dagar

5 Var förberedd med poncho/regnkläder och reflexväst/reflexband.

6 Skaffa en cykelkorg eller sidoSimon Mercan, 34 år, Hägersten.

Hur mycket cyklar du?

– Jag cyklar mycket på somrarna, till exempel till badplatser och skogen. Ställen där man inte kan komma fram med bil.

Karin, 45 år, Hammarbyhöjden.

Vad är det bästa med att cykla?

– Det bästa med att cykla är att man kan ta sig fram överallt och slipper stopp i trafiken. Det är en frihetskänsla! Med cykel är det också lätt att åka på utflykt, till exempel till Nackareservatet och Hellasgården.

Har du något tips till den som funderar på att börja cykla?

– Köp en cykel och använd hjälm.

väska för förvaring så att du kan handla på vägen hem.

7 Har du små barn, köp en cykel-

barnstol eller cykelvagn för enkelt och klimatsmart transport.

Visste du att: Marie, 31 år, Liljeholmen.

När och hur cyklar du?

– Överallt, året om. Det är schyst att cykla i stan, går snabbt och att resa kollektivt är dyrt.

Har du något tips vart man kan cykla en ledig dag?

– I Stockholm tycker jag om att cykla längs vattnet, det kan man göra på många ställen. En gång tog jag cykeln på pendeltåget till Nynäshamn och cyklade tillbaka. Det är långt men fin natur.

• 80 procent av stockholmarna har mindre än 30 minuter med cykel till jobbet.

• Världshälsoorganisationen rekommenderar 30 minuters måttlig fysisk aktivitet varje dag? Att cykla kan alltså vara en vinst både för miljön och hälsan!

11

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Välkommen på restfest! 28 maj på Medborgarplatsen. Bland mycket annat skoj bjuder vi på mat, tillagad på överblivna livsmedel från ett antal Coop-butiker i Stockholm.

Medverkar på Restfesten gör Ludvig Brydolf från Sveriges mästerkock, landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med flera.

Konsumentföreningen Stockholm

Vi är delägare i KF - Kooperativa Förbundet - och Coop Sverige AB. Vårt mål är att skapa ekonomisk nytta för våra medlemmar och att samtidigt verka för att de i sin konsumtion kan bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö.

Tips & Trix

• Ta vara på rester! Låt till exempel en dag i veckan bli en buffédag då alla i hushållet äter upp veckans rester.

• Sänk kylskåpstemperaturen till 5 grader. Allt håller då mycket längre.

• Smaka och lukta. Lita på dina sinnen, precis som man gjorde förr.

• Ha ägg hemma så kan du alltid lägga dina rester i en omelett.

Fler tips & trix hittar du på www.slängintematen.se och facebook.com/slangintematen

Matsvinn för miljarder

Släng mindre mat!

Matsvinnet gäller väl först och främst industrier, butiker, restauranger och skolor?

Ja det är nog vad många tror, men faktum är att det är vi, alla hushåll som slänger mest mat. Många gånger helt i onödan.

V

isste du att en genomsnittsfamilj med två barn årligen slänger mat för mellan 3 000 och 6 000 kronor. Hela 35 procent av det som slängs hade kunnat ätas om det bara tagits om hand på rätt sätt. Här finns med andra ord väldigt mycket pengar som slösas bort från den egna hushållskassan.

– Faktum är att det är vi konsumenter som står för två tredjedelar av allt matsvinn, säger Anna Lilja, kommunikatör på Konsumentföreningen Stockholm.

Alla har alltså ett ekonomiskt intresse av att inte slänga mat.

Självklart även kommersiella och

offentliga verksamheter, som ju har en stark ekonomisk drivkraft att minska matsvinnet. Men det handlar naturligtvis inte bara om ekonomi.

– Nej, det är absolut inte bara en plånboksfråga. All matproduktion påverkar vår miljö. Det handlar om odlingsamark som måste tas i anspråk, om spridning av gifter, och om övergödning och inte minst klimatpåverkan. Om maten slängs har all påverkan varit i onödan säger Anna Lilja.

Det är också i högsta grad en etisk fråga, betonar hon. Att slänga mat när vi vet att en stor del av världen svälter är inte rätt.

– Vi måste ju äta mat, men vi kanske behöver planera matinköpen bättre. En stor del av matsvinnet beror helt enkelt på att vi köper hem för mycket mat.

Ofta känns miljöfrågor både tråkiga och svåruppnåeliga. Men när det gäller att minska matsvinnet är det precis tvärtom, ingen uppoffring alls, betonar Anna Lilja.

Det gäller bara, påpekar hon, att ha lite mer koll på vad vi handlar och vad vi har i våra kylskåp.

Kombinerar man det med intresse för matlagning finns det mycket pengar att spara samtidigt som man gör en påtaglig insats för miljön.

Från bananskal till bussbränsle Familjebostäder jobbar aktivt för en långsiktigt hållbar utveckling och för att minska företagets negativa miljöpåverkan. Ett fokusområde är matavfallsinsamling för produktion av biogas och biogödsel. berättar Helena Ulfsparre, Familjebostäders miljöchef. − Det är väldigt positivt för miljön att matavfallet kan användas som en resurs för transporter och i jordbru­ ket. Genom att sortera bidrar man aktivt till mindre klimatpåverkan, säger Helena Ulfsparre.

Foto: Blomquist

År 2020 ska 70 procent av allt matavfall samlas in.

I nuläget har ungefär hälften av fastig­ heterna tillgång till matavfalls­ behållare. − Vår ambition är att fortsätta utöka tillgången och in­ spirera våra hyres­ gäster att sortera ut så mycket matavfall som möjligt,

Nollenergihus med hyresrätter i Hammarbyhöjden I kvarteret Taklampan som ligger vid slutet av Finn Malmgrens väg i Björkhagen/Hammarbyhöjden, planerar Einar Mattsson att uppföra cirka 60 hyresrättslägenheter.

Hyresrätterna kommer att få närhet till naturen med det angränsande Nackareservatet. Då det ligger på en höjd kommer en del av hyresgäster­ na att få utsikt över staden och god kontakt med naturen. De geografiska förutsättningarna utnyttjas för att

kunna skapa ett nollenergihus och husen utformas för att på bästa vis spara energi och minimera drifts­ kostnaderna.

De cirka 60 lägenheterna kommer främst bestå av yteffektiva tvåor och treor, men även fyror.

www.familjebostader.com Hitta mer info på www.einarmattsson.se

Nollenergihus.indd 1

2015-03-10 10:11

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

12

Ladda ner appen gratis i din mobil!

Upptäck Stockholm med din mobil

Sök ”Upptäck Stockholm” i App Store eller Google Play.

Nu är det enklare än någonsin att utforska Stockholms kända och okända pärlor. Med appen ”Upptäck Stockholm” kan du välja mellan 1500 utomhusplatser i Stockholm.

N

io av tio stockholmare har bara 300 meter till ett grönområde eller en park. Men trots det har många dålig koll på var stadens grönområden ligger, vad man kan göra där och hur man tar sig dit.

Anette Riedel, kommunikatör och projektledare på Stockholms miljöförvaltning, som står bakom appen ”Upptäck Stockholm”: – Tanken är att appen ska uppmuntra stockholmare att utforska sin egen stad. Reseplaneraren i appen visar hur du enkelt tar dig till platserna med kollektivtrafik.

– Det är inte bara trevligt utan också klimatsmart att turista i sina hemtrakter.

Vilka platser tipsar ni om?

– Allt man kan tänka sig av vad som finns att upptäcka i staden, både för barnfamiljen och motionären och för den stadsintresserade och den naturintresserade! Vackra naturreservat och utsiktsplatser, lekplatser och fotbollsplaner, löpspår, vandringsleder och cykelstråk. Parker och badplatser.

5

pärlor att upptäcka i vår och sommar!

VID STADSHUSBRON/ KLARAMÄLARSTRAND SAMT STRANDVÄGEN! Njut av fantastiska Stockholm från vattnet. Ta med familj eller vänner på ett hållbart äventyr i hamnen.

Vad sägs om tuffa turer med mountainbike eller en slinga i lugnare tempo? Stockholm har nämligen flera cykelstråk och turer.

Södra stråket är ett fint exempel. Rundan är 20 kilometer lättare cykling förbi Långsjöbadet, Farstanäs och picknickvänliga Högdalstoppen som med sina 100 m.ö.h är Stockholms högsta punkt. Utsikten är magnifik över södra Stockholm. På en av topparna finns en frisbeegolfbana.

1. Picknick och sinnesro i Sinnenas trädgård

Hitta hit: Turen går från Fruängen, Lång-

En vacker plats för lugn och avkoppling mitt i city. Här i Sabbatsberg finns vatten som porlar, växter med olika struktur, former och färger och dofter av olika slag. Lusthuset mitt i trädgården är ett perfekt plats för din picknick.

Passa på nu under våren när olika blommor och vårlökar förgyller och lyser upp miljön.

bro, Älvsjö station och Farstanäset till Farsta strand. OBS! Glöm inte cykelhjälmen.

Hitta hit: Ta T-bana och buss 3 och 4 till St Eriksplan, eller buss 69 till Sabbatsbergs sjukhus. Gatuadress är Eastmangatans ände.

VAR DIN EGEN KAPTEN ÖPPNAR I MAJ 2015

2. Cykla till Stockholms högsta punkt

GoBoat är specialdesignade

PICKNICK BÅTAR med plats för 8 personer, som drivs av tysta elmotorer och högteknologiska återanvändbara batterier som laddas av

SOLENERGI .

Enkelt och smidigt, inga speciella förkunskaper krävs - boka nu på

WWW.GOBOAT.SE

och åka som du vill.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Om Upptäck Stockholm:

Det är inte bara trevligt utan också klimatsmart att turista i sina hemtrakter

• Är en mobilapp som guidar till 1500 utomhusplatser i Stockholms stad.

• Exempelvis naturreservat, utsiktsplatser, utegym, lekplatser, skulpturer, simhallar, promenadstråk och löpspår.

• Är framtagen av Stockholms miljöförvaltning.

LÄS MER PÅ: www.stockholm.se/upptackstockholm

4. Parken med sport och djurliv

Aspuddsparken fullständigt vimlar av liv under våren och sommaren. Här finns inte bara Stockholms största parklek med djur, utan fina promenadvägar, café, grillplatser, vattenlek och sittplatser. För den rastlöse finns det också utmärkta sportytor, fotbollsplaner, plats för brännboll, friidrott och minigolf. Med andra ord ett perfekt utflyktsmål för en heldag.

FOTO: PETER HOELSTAD / AGENT MOLLY

Hitta hit: Ta T-bana mot Aspudden.

Gångavstånd till Aspuddsparken och Hövdingagatan 15 är cirka 500 meter.

3. Vildmarken runt hörnet

Tyresta naturskog känner nog de flesta till.

En nationalpark, naturreservat och ett av de största orörda skogsområdena i Sverige utanför fjälltrakterna. Inte lika känd, men ovanlig är Älvsjöskogen. Här finns en vildmarkskaraktär med tallskogsklädda hällmarkshöjder, smala dalgångar med högvuxen granskog och våtmarker. Vilda djur, fågelarter och grodor trivs här. Platsen har motionsspår för både vandring och löpning.

Här kan du också plocka bär eller svamp.

Hitta hit: Ta pendeltåg 35 eller 36. Älvsjöskogen ligger cirka 1 kilometer från Älvsjöstation.

5. Södermalms egen badpärla

Stockholm erbjuder många fina badmöjligheter. Eller vad sägs om 16 simhallar, 7 utomhusbassänger och 30 officiella strandbad. Ett av de senare finns på Långholmen.

Här finns en barnvänlig sandstrand med café och kiosker, klippbad och undangömda badvikar. Ön har också grusytor för boulespel, hundrastområde, fotbollsplan och två lekplatser. Långholmens gamla fängelse är museum, hotell och vandrarhem.

Hitta hit: Ta T-bana eller buss till Hornstull. Gå Långholmsgatan mot Västerbron.

Ta Högalidsgatan till vänster ned till vattnet och gå över Långholmsbron.

Tack för förtroendet!

Vi är stolta över att få köra stockholmarna!

Stockholm utvecklas och växer för varje dag som går och bebyggs nu i alla väderstreck. Både i, nära och längre bort från själva city.

Vi på Bostadsförmedlingen förmedlar många av dessa nybyggda hyresrätter. Ofta med en kortare kötid. Därför kan det vara en bra idé att ställa sig i vår kö. Eller om du redan har gjort det, att titta närmare på vad vi har att erbjuda.

Ett annat tips är att öppna dina sinnen för att hitta andra områden i Stockholm än du kanske i första hand tänkt på.

PS.

Vi har länge samarbetat med Stockholms stad som leverantör av transporter till stadens resenärer med speciella behov.

Skolskjutsar och resor till dagliga verksamheter, arbetsresor, färdtjänst och sjukresor är resor vi utför varje dag i vår huvudstad.

UPPTÄCK VÅR NYA STAD

Under maj förmedlar vi cirka 100 nyproducerade bostäder. 36 i Vällingby och 60 i Barkarbystaden.

www.samtrans.se

EN DEL AV STOCKHOLMS STAD BOSTAD.STOCKHOLM.SE

13

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

14

Klimatsmart kommun

Väsby visar vägen

Genom att ta miljö- och hållbarhetsfrågorna på allvar har Väsby tagit ställning för kommande generationer.

D

et säger Eva Bergh, miljöstrateg på Upplands Väsby kommun och pekar på det viktiga beslutet 2006 om att införa miljöledningssystemet ISO14001 i den kommunala verksamheten.

Ett strategiskt beslut, helt avgörande för den framgång kommunen onekligen haft på klimatområdet under de senaste åren. Utmärkelsen ”Sveriges miljöbästa kommun 2013”, i tidningen Miljöaktuellts ranking, var väl om något ett kvitto på rätt vägval.

– Det är ett konkret verktyg för ett effektivt och långsiktigt miljöarbete där vi egentligen bara har börjat, säger Eva Bergh. Fokus har

hittills främst legat på de egna verksamheternas klimatpåverkan, till exempel energieffektivisering av lokaler.

– Det politiska målet sedan 2009 är att årligen spara 3 procent kilowattimmar per kvadratmeter och det har vi hållit sedan dess, berättar Jimmy Rudemyr, energicontroller på kontoret för samhällsbyggnad.

Mycket handlar om energioptimering, daglig översyn och kontroll. Exempelvis lyckades Vilundabadet sänka sin årliga energianvändning med hela 6 procent. Dessutom pågår ständig modernisering av tekniken, byten av ventilationsaggregat och belysning.

– Det är också viktigt med vanor och beteenden. Vi har därför utbildning på skolor och förskolor, både för elever och personal, om vad man själv kan göra för att leva klimatsmart.

Det är viktigt att få med sig goda vanor redan

från början i livet, betonar Jimmy Rudemyr.

Men en kommun har givetvis ett större samhällsansvar än bara den egna verksamheten. För att klara de stora klimatutmaningarna krävs ett externt fokus. Det vill säga dialog och samarbeten med andra aktörer i det omgivande samhället.

– ”Klimatavtal Väsby” är det hittills kanske mest påtagliga, säger energi- och klimatsamordnaren Andrea Rishaug. Det handlar i dagsläget om cirka 50 företag som skrivit avtal med kommunen om att minska sin energianvändning.

Dessutom genomförs kontinuerligt olika kommunikationsinsatser gentemot både skolelever och allmänheten. Nyligen genomfördes en lyckad aktivitet i samband med Earth hour då väsbyborna fick möjligheten att

ge olika klimatlöften men också räkna på sin egen klimatpåverkan.

– Det blev nog en aha-upplevelse för många, säger Andrea Rishaug och berättar att det nu finns ett politiskt beslut om att ambitionsnivån ska höjas ytterligare. Det nystartade samarbetsprojektet ”Hållbara Väsby” är, förklarar hon, en framtidssatsning som kräver en breddning av miljöarbetet där företag, kommun och andra aktörer arbetar tillsammans för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

www.upplandsvasby.se

"Gång- och cykelavstånd"

"Tät stad"

"Blandande verksamheter"

"Nära till allt"

"Goda material"

SILVER TILL SVENSKA BOSTÄDERS SOLCELLSHUS Svenska Bostäders arbete för ett hållbart Stockholm ger resultat. På Sibeliusgången i Akalla har vårt hus fått utmärkelsen SILVER av certifieringssystemet Miljöbyggnad.

Huset som har solceller på fasaden, är en del av satsningen på Hållbara Järva där totalt sju hus ingick.

Miljöbyggnad ger ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material. Miljöbyggnad används för nyproducerade och befintliga byggnader oavsett storlek. I Miljöbyggnad kan en byggnad uppnå betyget BRONS, SILVER eller GULD.

EDSVIKENS TORG BYGGÅR 2014

Experter inom stadsbyggnad och bostadsarkitektur

ARKITEKTER ENGSTRAND OCH SPEEK AB

15

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Det har gått fort, varit otroligt spännande och lärorikt. Det känns fantastiskt att Järva är Sveriges solcellstätaste område och ett av Stockholms miljöprofilsområden.

Lisa Enarsson, projektledare för ”Hållbara Järva”

Från miljonprogram till miljöprogram

Nu Sveriges solcellstätaste område

Hållbara Järva: Var ett delprojekt i Järvalyftet med syfte att lyfta stadsdelarna kring Järva vad det gäller miljö och hållbarhet.

Pågick mellan 2010-2014.

Under dessa år sattes 10 000 kvadratmeter solceller på tak och fasader på ett femtiotal hus och två simhallar i Husby, Rinkeby, Kista och Tensta.

Solcellerna beräknas ge 1,3 miljoner kWh per år.

350 lägenheter renoverades energieffektivt i projektet.

Har du hört talas om att Sveriges solcellstätaste område finns Järva? Om du inte har det är det kanske inte så konstigt, för utvecklingen har gått rasande fort. På bara fem år har över tiotusen kvadratmeter solceller installerats i Husby, Rinkeby, Kista och Tensta. Något som satt Stockholm och dess nordvästra förorter på världskartan.

Bakom satsningen stod Stockholms stad. Miljöförvaltningen tillsammans med Svenska Bostäder, Familjebostäder, Fastighetskontoret/Idrottsförvaltningen.

Text: Samuel Hultberg

S

tudiebesöken är många och från hela världen. Idag kommer nyfikna intressenter från Brasilien, Australien, Kina och Kanada till Järvafältet för att ta reda på hur miljonprogramsområdet blev ett miljöföredöme. Här finns nämligen några av Stockholms mest klimatsmarta bostäder och som sagt, Sveriges solcellstätaste område.

Att tala om en snabb utveckling är nästan en underdrift. På fem år gick Järva från att vara ett miljonprogram i mängden till att bli en miljö-

stadsdel. Lisa Enarsson är projektledare på Stockholm stads miljöförvaltning. Om det är någon som sett förvandlingen på nära håll är det hon.

– När vi 2007 skulle sätta den långsiktiga visionen för ”Järvalyftet” insåg vi ganska snart att det saknades en hel del kring hållbarhet och miljöfrågor. Då bestämde vi oss för att ta ett rejält grepp kring detta.

Resultatet blev projektet ”Hållbara Järva” – ett samarbete mellan bland annat Stockholms

stad och Svenska Bostäder som en del av det välkända Järvalyftet. Tack vare investeringsstöd på 55 miljoner kronor från Delegationen för hållbara städer fick man nämligen möjligheten att energieffektivisera 350 lägenheter i Rinkeby, Akalla och Husby och installera drygt

Vi hoppas att hela satsningen ska inspirera fler att installera solceller.

10 000 kvadratmeter solceller på drygt 50 hustak – motsvarande totalt 1,5 fotbollsplaner.

Arbetet drogs igång 2010 och gick i mål förra årsskiftet. Lisa Enarsson kan konstatera att det varit en lyckad satsning. Lägenheternas värmeanvändning har minskat till hälften.

– De viktigaste åtgärderna var nya ventilationssystem, nya energieffektiva fönster och dörrar och isolerade väggar. Andra förbättringar energisnåla vitvaror och LED-belysning. För de boende som flyttat in i de ombyggda lägenheterna har renoveringarna gett betydligt bättre inomhusmiljö.

Att även inriktningen på solceller betytt mycket råder det inga tvivel om. När Hållbara Järva planerades var ambitionen att bostadshusen skulle få en del av elen från vindkraft.

Men områdets urbana miljö satte stopp för

vindkraftverk. Så valet föll på solceller – med facit i hand en lyckad investering.

– När vi nu utvärderar projektet inser vi att solceller är mycket bättre. Det är enkelt att installera, tekniken börjar bli relativt billig och kräver minimalt med underhåll. På cirka tio år kommer satsningen att ha återbetalat sig.

– Sedan får vi inte glömma symbolvärdet.

Projektet är världsunikt eftersom det är första gången en så stor yta med solceller installeras i ett miljonprogramsområde. Det innebär ett nytänkande, i det här fallet att vi i Stockholm vågar gå före och storskaligt satsa på solceller.

Men solceller och energieffektiva bostäder är inte det enda som kommit ur ”Hållbara Järva”. Cykelvägnätet har kraftigt förbättrats och boende i hela Järva har fått information och utbildning om klimat- och miljöfrågor.

Lärdomarna från projektet kommer Svenska Bostäder att använda i sitt fortsatta arbete kring Järvafältet. Framtill 2022 handlar det om 5200 lägenheter som ska renoveras.

Men Lisa Enarsson hoppas att erfarenheterna inte bara ska stanna i Järva utan att området ska ses som en förebild vid miljösatsningar i andra förorter både i Stockholm, i hela Sverige och övriga Europa.

– En viktig del av vårt jobb framöver blir att tillgängliggöra data för forskare över hela världen. Vi hoppas att hela satsningen ska inspirera fler att installera solceller. Det kommer med all säkerhet bli mer solceller både på stadens fastigheter och på allmännyttans tak i hela Stockholm.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

16

Så hålls Järva rent och snyggt Brottsligheten har minskat. Integrationen har ökat. Utemiljön har dessutom blivit renare och snyggare i Järva. Tacka hundratals ideella föreningar samt eldsjälen Burhan Yildiz – Stockholms första miljöhjälte. Text: Samuel Hultberg

D

Järva rent och snyggt: Är ett miljö- och attitydsförändringsprojekt där ideella föreningar mot en ersättning städar ett tilldelat område i Järva. De blir även utbildade i miljöfrågor genom studiecirklar.

Sedan starten, 2002, har över 300 föreningar anslutit sig till projektet och antalet ökar varje år. Förra året anordnades 50 studiecirklar med närmare 500 deltagare.

Under studiecirklarna får kursdeltagarna kunskap om hur beteenden påverkar klimatet, hur man lever hållbart samt om de kulturmiljöer som finns på Järvafältet. Är ett samarbete mellan stadsdelsförvaltningarna i Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista.

”adopterar” och städar bostadsområden medan övriga håller studiecirklar i miljökunskap, där kursdeltagarna får lära sig om allt från källsortering, samåkning, kemikalieanvändning och besparing av energi.

Vad går projektet ut på?

– Det är ett attitydsprojekt som handlar om städning och utbildning. Och en stor portion engagemang av invånarna i Järva, säger Burhan.

Engagemanget han talar om är de hundratals ideella föreningar i Järva som både tagit på sig städansvar – en slags förstärkning av den ordinarie städningen - och utbildats kring miljöfrågor genom studiecirklar. Religiösa, etniska, kulturella, ungdoms- och kvinnoföreningar är med i satsningen. Antalet växer för varje år och målet är att nå alla folkgrupper.

– Vi började med fem men är nu uppe i över 70 bostadsområden som vi håller rena och välstädade, berättar Burhan Yildiz.

Under terminerna är det några föreningar som

Burhan Yildiz har bott i Rinkeby sedan 1987.

Varför är miljön så viktig anser du?

– Naturen är vår vistelseplats. I synnerhet våra barns. Och jag vill inte att de ska växa upp i en ovårdad miljö med skräp och klotter. Det skapar otrygghet, innebär onödiga samhällskostnader och sänker områdets status.

Han ser att miljösatsningen, som började 2002, betyder mer än bara renare utemiljö. Det visar en ”motbild” mot den vanliga uppfattningen som sprids om området. Dessutom ökar integrationen.

– Skräpet har minskat jättemycket, även brottsligheten. Men en annan kanske viktigare sidoeffekt är hur föreningar med olika etniska och religiösa bakgrunder närmar sig varandra och möts genom projektet.

– Man lär helt enkelt känna sin granne. Inte bara svenska samhället. Det är en demokratifråga som ökar förståelsen, respekten och toleransen. I rådande tider, med de nya vindar som blåser, är det här viktigare än någonsin, avslutar Burhan Yildiz.

Foto: Marcus Johansson

Burhan Yildiz: Projektledare för Järva rent och snyggt

et var osannolikt att jag skulle vinna. Alldeles fantastiskt. Det var så hård konkurrens. Priset visar att vårt arbete inte är förgäves.

Det säger alltså Burhan Yildiz, som 2010 fick motta utmärkelsen Stockholms miljöhjälte. Det var första gången priset delades ut och anledningen stavas: ”Järva rent och snyggt”. Projektet som Burhan ligger bakom och som nu gjort Järvas utemiljö både tryggare och välstädad. Det vill säga Spånga-Tenstas och Rinkeby-Kistas stadsdelsområden.

Miljöfrågor och fokus på hållbarhet genomsyrar verksamheten för SPP På SPP, som ingår i Storebrandkoncernen, är hållbarhet helt och fullt integrerat i kärnverksamheten. Utöver ekonomiska parametrar vägs även sociala och miljömässiga aspekter in i samtliga beslut som fattas inom koncernen – vare sig det gäller mindre inköpsfrågor eller stora investeringsbeslut.

1917 BILDADES Sveriges Privatanställdas Pensionskassa och är idag etablerat som SPP, ett försäkringsbolag med ansvarsfulla investeringar och fokus på hållbarhet. SPP är sedan 2007 en del av den norska Storebrandkoncernen. Tillsammans utgör SPP och Storebrand en av Nordens ledande koncerner för sparande och försäkringslösningar.

SPP skall vara bland de ledande på hållbara investeringar och utmärker sig bland annat genom sitt fokus på samhällsansvar. Därför är det en självklarhet att hållbarhet är en nyckelfråga när den svenska fastighetsportföljen byggs upp.

Samtliga fastigheter skall vara miljöklassade, såväl sådana som redan ägs och sådana som köps. Så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt skall vi medverka till en långsiktigt hållbar utveckling och orsaka så liten miljöpåverkan som möjligt.

Vill du nå fram?

Vi hjälper er med tidningar, bilagor, medlemsmagasin för att nå rätta kunder.

Kontakta oss för att höra mer! unitemedia.se

18

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Energi- och klimatrådgivarna i Stockholm erbjuder kostnadsfri energirådgivning till privatpersoner, företag, bostadsrättsföreningar och organisationer.

Hallå där, Örjan Lönngren

Så får du kontakt: Telefon: 08-29 11 29 – vardagar 09-12 och 13-16

Energi- och klimatrådgivare i Stockholm

E-post: info@energiradgivningen.se

Energi- och klimatrådgivarna Örjan Lönngren och Kerstin Lundvik.

Har du frågor kring din energianvändning? Örjan Lönngren med kollegor hjälper dig att bli mer energismart!

Ni erbjuder kostnadsfri energirådgivning, vad innebär det?

– Det är en service där staden hjälper stockholmare med tips och råd om hur man kan påverka sin energianvändning till det bättre och hur man ska göra för att påverka miljön så lite som möjligt.

mellan golv och tak. Oftast vill de som hör av sig till oss minska sina energikostnader.

Vilken typ av energiråd ger ni?

– Det kan handla om frågor som rör allt från uppvärmning och elanvändning till ventilation och fönsterisolering. Med andra ord allt

Den mesta servicen sker via telefon men besök med energiexpert på plats hos företag och bostadsrättsföreningar erbjuds också. Andra tjänster kan vara informations-

Vad vinner man på att höra av sig till er?

– Med opartiska råd hjälper vi till att hitta den bästa tekniska lösningen som passar var och ens förutsättningar.

möten och föreläsningar hos villaägarföreningar eller på stadens miljödagar och mässor.

– Oavsett om det gäller en privatperson, företagare eller bostadsrättförening, kan man genom att kolla upp sin energianvändning göra en insats för miljön och i slutändan spara pengar i kronor och ören.

– Vi stockholmare är förhållandevis energi- och klimatmedvetna. Intresset är stort för den typen av frågor. Men vad det gäller energianvändning finns fortfarande en hel del att göra.

Företag och bostadsrättsföreningar i Stockholms stad kan få en gratis timme med energiexpert på plats. För mer information kontakta Stockholms stads energi- och klimatrådgivare Örjan Lönngren.

Telefon: 08-508 281 73.

Oftast vill de som hör av sig till oss minska sina energikostnader.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Smarta städer byggs tillsammans

Redan nu bor mer än hälften av jordens invånare i städer - år 2050 kommer siffran att vara över 70 procent. Det ökar pressen att introducera smarta lösningar som minskar trycket på städernas resurser. Därför är Veolia, med företagets nära 160 års erfarenhet och 180 000 resursexperter runt om i världen, en viktig partner för Stockholm och andra snabbväxande städer.

M

ånga städer runt om i världen, däribland Stockholm, måste utveckla nya innovativa sätt att hantera frågor rörande energi, vatten och avfall.

Smarta städer kräver att hanteringen av stadens resursflöden koordineras och optimeras. Veolia har lång erfarenhet av att hantera städers resurser med fokus på energi, vatten och avfall. Veolia förser årligen nästan 100 miljoner människor med dricksvatten och mer än 60 miljoner människor med avloppstjänster. Företaget producerar varje år mer än 50 miljoner megawattimmar energi och omvandlar nästan 40 miljoner ton avfall till återvunnet material och energi.

– Helhetsåtagandet gör att Veolia kan optimera resursutnyttjandet i en stad eller region. Genom att vi kopplar samman olika resursflöden minskar vi tydligt samhällets påverkan på miljön samtidigt som vi garanterar minskade kostnader för samhället, säger Mikael Jansson, koncernchef Veolia Norden.

Agerar tillsammans för staden

Veolia vill bidra till ett smartare Stockholm, där företag, staden och invånarna effektivt samarbetar för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Därför ingår Veolia i EU-projektet GrowSmarter, som syftar till att göra fastighetsbeståndet mer klimatsmart. I projektet ingår åtta europeiska städer och ledande miljöteknikföretag. Det är sammanlagt 12 lösningar som ska testas

ler förbrukning av energi och vatten.

GrowSmarter för samman dessa två områden och gör det möjligt för oss att bidra till att optimera förbrukningen av stadens resurser, säger Mikael Jansson.

Garanterar resultaten

Veolia garanterar förbrukningsbesparingar genom att kontinuerligt mäta och optimera fastigheternas energikonsumtion. inom projektets ram, och förhoppningen är att det ska leda till lägre energianvändning, smartare infrastruktur och hållbarare leveranser och transporter i staden. För att nå dit handlar det dels om att arbeta klimatsmart från början vid nybyggnation, dels om att uppgradera det befintliga beståndet så att det uppfyller dagens och morgondagens förväntningar och krav från beslutsfattare och invånare.

– Vi är experter på resursoptimering och har både lång erfarenhet och många nya innovativa lösningar som hjälper nybyggnationer att få det rätt från början. Det gör att man får rätt kvalitets- och miljöförutsättningar redan från start och slipper bygga om fastigheterna i ett senare skede.

Vi är också ett stöd för renoveringar som ökar resurseffektiviteten, där vi hjälper fastighetsägare att nå deras mål när det gäl-

Veolias styrka har alltid varit att företaget kan vara med tidigt i bygg- och renoveringsprocesser och agera energisamordnare för både byggare och fastighetsägare.

Oavsett om det handlar om nybyggnation eller renovering av befintligt bestånd garanterar Veolia förbrukningsbesparingar genom att kontinuerligt mäta och optimera beståndens konsumtion via företagets drift- och optimeringscentral Hubgrade.

Fördelarna är sänkta energikostnader, minskad miljöpåverkan och en stabil energiprestanda. Detta är ett av Veolias bidrag i GrowSmarter.

Samordningscentralen Hubgrade bygger på innovativ teknik och styrs dygnet runt av erfarna energiexperter och ger via nätverk uppdateringar i realtid till fastighetsägare, beslutsfattare och boende. Veolia analyserar och föreslår optimeringsåtgärder i ett tydligt visuellt format som vägleder beslut för att förbättra resursutnyttjandet i boendemiljön.

– Vår samordningscentral Hubgrade gör det möjligt för oss att garantera resultat och samtidigt ge fastighetsägare och beslutsfattare den information och det resultat som de önskar. Hubgrade är så bra att vi kan garantera besparingar från dag ett, säger Mikael Jansson.

Dalkia heter numera Veolia. Det är mycket mer än ett namnbyte då Veolia erbjuder ett betydligt större sammankopplat tjänsteerbjudande och tillgång till nästan 180 000 experter runt om i världen. Veolias energitjänster kopplas därmed samman med både hållbara vatten- och avfallstjänster och erbjuder garanterade besparingar för både samhälle och industri. Veolia förser årligen nästan 100 miljoner människor med dricksvatten och mer än 60 miljoner människor med avloppstjänster. Företaget producerar årligen mer än 50 miljoner megawattimmar energi och omvandlar nästan 40 miljoner ton avfall till återvunnet material och energi. Läs gärna mer på www.veolia.se.

Mot en stad och resursutnyttjande i världsklass

En effektivare styrning av en stads alla resurser skapar bättre levnadsförhållanden för invånarna och ökar stadens möjligheter att stå sig i den internationella konkurrensen. Därför är GrowSmarter en bra början och därför vill Veolia bidra på alla sätt som går för att koordinera och optimera stadens resursanvändning.

– Våra erfarenheter från andra städer runt om i världen gör att vi hela tiden kan stämma av nya innovationer mot tidigare erfarenheter och erbjuda invånarna i de städer som vi är verksamma i garanterade besparingar och förbättringar inom energi-, vatten- och avfallshantering, vilket är bra för både miljön och samhällsekonomin, säger Mikael Jansson.

Veolias samordningscentral Hubgrade bygger på innovativ teknik och styrs dygnet runt av erfarna energiexperter.

19

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

20

Stockholmshem bygger nytt, renoverar och testar smarta lösningar i Årsta

GrowSmarter är ett stort projekt. Ja, ett riktigt prestigeprojekt som Stockholms stad fått förmånen att leda.

Stockholmshems bostadsbebyggelse vid Valla Torg i Årsta står inför en stor omvandling med bland annat ett antal nya flerbostadshus.

Inom projektet GrowSmarter ska dessutom med start i höst sex hyreshus byggda under 1960talet renoveras med fokus på energismarta lösningar, bland annat: • Tilläggsisolering av fasad och tak • Moderna energieffektiva fönster • Frånluftvärmepump • Smarta sensorer • Visualisering av förbrukning av el, värme och varmvatten för de boende • Solceller • Stationär sopsug och optisk sopsortering • Leveransboxar

Stockholmshem planerar även för lånecykelsystem, bilpooler och varuleveranser med cykelbud. För mer information: http://bygg.stockholm.se/growsmarter Tävling

Trädgårdsskola i en parkeringsruta.

Cykelverkstad i en parkeringsruta

Vad ryms i en parkeringsruta?

Stadsplanering kräver nytänkande. En aktuell fråga är hur parkeringsytor kan användas på ett smartare sätt. Skulle några av stadens 100 000 parkeringsplatser kunna användas till något annat? I en idétävling som arrangeras av trafikkontoret kommer barn med många kreativa förslag. De bästa förslagen kommer att visas upp på Trafikantveckan i Stockholm den 16-22 september.

Förslag från Axel, 10 år, klass 4a på Klastorpsskolan: ”Anledningen att jag har en trädgårdsskola är att många är intresserade av växter och att odla mat på små ytor utöver kolonilotter och balkonger som i parker eller andra ställen. I trädgårdsskolan lär man sig vad som är bäst att odla och får alla råd om tider för plantering och växtsjukdomar. Det är trevligt att sitta i inglasat rum och knapra på små tomater och lära sig saker. Delar av rummet är en odling.”

GrowSmarter i Årsta och hela Europa

Hållbar tillväxt med ny smart miljöteknik Valla torg i Årsta och Slakthusområdet söder om Stockholm står i centrum för EU-projektet GrowSmarter. Målet är att med beprövad miljöteknik och finansierat med EU-bidrag utveckla klimatsmarta stadsmiljöer och samtidigt skapa nya jobb. Text: Per-Åke Hultberg Foto: Stockholmshem

D

et ska sägas på en gång, GrowSmarter är ett stort projekt. Ja, ett riktigt prestigeprojekt, som även inkluderar Köln och Barcelona och som Stockholms stad fått förmånen att leda. Dessutom deltar ett antal näringslivspartners med sina olika miljötekniklösningar.

Arbetet drogs igång med full kraft vid årsskiftet. För Stockholms del handlar det som sagt i första hand om ett omfattande förnyelsearbete i Årsta, där Stockholmshems hyresfastigheter vid Valla torg - höghusen och några låghus - ska förses med den senaste beprövade tekniken ifråga om energieffektiviseringar.

Drygt 300 hyresgäster berörs av förnyelsen som också syftar till att underlätta för de boende att leva mer klimatsmart. Bland annat kommer ett antal lägenheter att utrustas med ”smarta-hem-lösningar”, som gör att man som boende själv kan styra sin elförbrukning.

– Det här är en jättespännande hållbarhetssatsning, i synnerhet som fokus ligger på förnyelse av den befintliga bebyggelsen, säger projektkoordinatorn Gustaf Landahl, avdelningschef på Stockholms stads miljöförvaltning.

– Även smarta lösningar för hållbara transporter och hållbar infrastruktur är viktiga delar i projektet, poängterar han.

Totalt ska tolv miljötekniklösningar testas och utvärderas under de närmaste fem åren.

Bland annat testas lokalproducerad fjärrvärme,

ett bygglogistikcenter, bilpooler, lånecykelsystem och en smart sopsorteringslösning.

– Det är alltså olika lösningar som gör det lättare, både för projektområdena i sin helhet och för enskilda hyresgäster, att minska sin miljöpåverkan, förklarar Gustaf Landahl.

Målet är att minska energiförbrukningen och utsläppen från transporter med 60 procent. En viktig del i GrowSmarter är också, påpekar Gustaf Landahl, att stärka marknaden för de tolv lösningarna och därmed bidra till teknikspridning, tillväxt och nya jobb.

– Det här ger oss en fantastisk möjlighet där vi med goda exempel lär av varandra. För Årstas del, liksom övriga områden, innebär det självklart en unik chans att ligga i framkant ifråga om hållbar stadsutveckling och att områdena därmed även blir framtida europeiska förbilder, avslutar Gustaf Landahl.

GrowSmarter: Stockholms stad har blivit utsedd att leda det europeiska prestigeprojektet GrowSmarter, där även städerna Köln och Barcelona deltar.

Projektet pågår i fem år och handlar om hur städer med hjälp av smarta miljötekniklösningar kan skapa fler jobb och växa, samtidigt som de blir mer energieffektiva, lättframkomliga och attraktiva för invånarna.

Det drivs inom EU:s ramprogram för forskning och innovation. EU kommissionen bidrar med 25 miljoner euro till Projektet men satsningen i sin helhet är betydligt större.

Från Sverige deltar Stockholms stad och KTH samt företagen Stockholmshem, Skanska, Envac, Dalkia, Carrier, Info 24, Fortum och IBM.

Gustaf Landahl Stockholms stads miljöförvaltning

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

21

vi värnar om och återvinner naturresurser

SITA och 40 andra vatten- och avfallsföretag i 70 länder samlas nu under varumärket SUEZ environnement. Våra 80 000 medarbetare samarbetar med kommuner och företag för att säkra de resurser som är nödvändiga för vår framtid.

I Sverige är vi stolt partner till mer än 50 kommuner och 30 000 företag.

Läs mer på sita.se

redo för resursrevolutionen

150504_Annons_DN_251x358_v2.indd 1

2015-05-05 08:34:47

”Min idé är att arbeta tillsammans med personer som representerar olika matkulturer. Jag ser hyresrätten som en möjlighet för människor att starta ett liv i Stockholm.

För mig är rätten till boende lika självklar som rätten till arbete.”

JOSEFIN UHNBOM, VD PROVINS MAT – DET NYA NORDISKA KÖKET MED AMBITION ATT SKAPA JOBB GENOM MAT

För att Stockholm också i framtiden ska kunna vara en attraktiv region för människor som vill jobba, studera och verka behövs det hyresrätter till rimlig kostnad.

Hyresrätten är en förutsättning för ett hållbart samhälle med goda livsvillkor för alla invånare. Ett samhälle som utvecklas.

I RÄTTEN ATT HYRA BOR MÖJLIGHETEN dittlivsboende.se

23

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

Väg dina klimatutsläpp!

Gunnar Söderholm Förvaltningsdirektör för miljöförvaltningen

Klimatvågen är en interaktiv utställning som hjälper dig att förstå hur du påverkar klimatet i vardagen. Du får en shoppingkorg och plockar åt dig olika stora påsar beroende på hur du bor, äter, reser och vad du handlar. Sedan placerar du korgen på vågen för att få en fingervisning om hur stor din personliga klimatpåverkan är.

I sommar kommer tolv feriearbetande gymnasieungdomar att hjälpa dig att testa Klimatvågen på flera olika ställen i stan!

11 – 18 juni: Fältöversten 22 juni – 2 juli: 127-festivalen 3 – 10 augusti: Eriksdalsbadet 11 – 15 augusti: Kulturfestivalen Du kan hyra Klimatvågen till din skola eller arbetsplats. För mer information, kontakta: siri.maassen@stockholm.se.

Förskolebarn stoppar energitjuvar

Foto: Jacob Landin

Foto: Jacob Landin

SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB, tar hjälp av förskolebarnens naturliga nyfikenhet för att minska energianvändningen i Stockholms förskolor.

Jacob Landin, projektledare för Energiagenterna vid SISAB berättar: – Barnen tycker det är spännande när de två karaktärerna Energiagenten och El’Boven kommer på besök till förskolan för att utbilda dem till energiagenter.

Under åtta veckor utforskar barn och pedagoger ämnet energi på ett lustfyllt sätt, och på så sätt aktiveras barnens lust att lära mer om energieffektivt beteende.

När barnen sedan delar sina nya kunskaper med familj och vänner ger det ringar på vattnet, fler minskar sin energianvändning.

För sitt arbete med Energiagenterna utses Jacob Landin och SISAB till månadens klimatsmarta exempel i maj 2015.

Läs mer:

stockholm.se/klimatsmartastockholm

Få klimatsmarta tips på sociala medier Visst kan det vara enkelt och lustfyllt att minska sin klimatpåverkan!

Genom sociala medier kan du få tips och råd om hur du kan leva mer klimatsmart i vardagen.

– Vi vill inspirera och engagera alla stockholmare att leva klimatsmart! Det gör vi bland annat via sociala medier, där vi utöver klimatsmarta tips också berättar om vad som händer på klimatområdet inom staden och svarar på allmänhetens frågor, säger Siri Maassen, projektledare för kommunikationsverksamheten ”Klimatsmarta stockholmare” på miljöförvaltningen.

Följ Klimatsmarta stockholmare här:

”Klimatsmarta stockholmare” ”Klimatsmarta08” ”Klimatsmarta_stockholmare”

Miljötillsynen gagnar företagens klimatarbete Stockholm bedriver ett aktivt klimatarbete på många olika sätt. Informationskampanjer till hushållen. Samarbete med företag inom Klimatpakten. Energirådgivning till företag, fastighetsägare och hushåll och mycket mer.

Ibland glömmer man att Miljö- och hälsoskyddsnämnden dessutom är en myndighet som bl.a. har tillsyn över olika miljöfarliga verksamheter. Tillsynen är till för att kontrollera att miljölagstiftningen följs. Men det är inte bara byråkratisk kontroll. Det är också råd och stöd för att minska företagens miljöpåverkan. Målet är att Stockholm skall bli bättre och säkrare från miljösynpunkt.

I tillsynsarbetet ingår att granska om alla som bedriver en verksamhet hushåller med råvaror och energi och utnyttjar möjligheterna

Målet är att Stockholm skall bli bättre och säkrare från miljösynpunkt. till återvinning och återanvändning. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas enligt de bestämmelser som finns.

När miljöförvaltningen har tillsyn på företagen kontrolleras därför inte bara företagens direkta miljöpåverkan, så som utsläpp av farliga ämnen utan även energianvändning och övrig hushållning med resurser.

Minskad klimatpåverkan innebär ofta minskad energianvändning. Det är bra för miljön och det sparar pengar. På så sätt kan kontroll och upplysning gå hand i hand. Det är till nytta för både miljön och företagen.

Fastighetsnära insamling sansac.se

San Sac har utrustningen för FNI, allt från funktionella kärlskåp och miljöhus till krantömda system.

Systemen är lämpliga för både restavfall, matavfall och alla källsorteringsfraktioner. Vi kan erbjuda helhetslösningar där vi tar ansvar för hela kedjan med dimensionering - projektering - markarbeten - installation.

24

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad ANNONS

ARLA OCH MILJÖN NÄRA DIG Bondeägda Arla finns nära alla stockholmare, med ett stort mejeri i Kallhäll och många mjölkgårdar i närheten av stan.

3 385

svenska bönder är delägare i Arla och 396 av dem finns i Mälardalen. I Kalhäll, norr om Stockholm, ligger Arlas största mejeri för färskvaror i Sverige. Där produceras runt 700 000 liter mjölk, fil och gräddprodukter varje dag för vidare distribution till butiker, skolkök och restauranger i huvudstaden med omnejd. Mjölken kommer huvudsakligen från gårdar i regionen, där mjölkbönderna jobbar med att producera mjölk på ett så resursklokt sätt som möjligt.

Besök på gården

Skolklasser i Stockholm kan besöka en Arlagård genom det så kallade Miniorprogrammet. Under 2014 fick 14 200 unga stockholmare själva se och lära sig mer om hur det går till att producera mjölk. Och fem gårdar kring Stockholm välkomnade 21 000 konsumenter till de populära kosläppen, när mjölkkorna släpps ut på bete för säsongen.

Minskad klimatpåverkan

Arla arbetar med att minska klimatpåverkan i hela kedjan från ko till konsument. Målet är att minska utsläppen av växthusgaser per liter mjölk som mjölkgårdarna producerar med 30 procent fram till år 2020, jämfört med 1990. För att nå målet erbjuds alla Arlas ägare, mjölkbönderna, en gratis kartläggning av sin gårds klimatpåverkan inklusive förslag på förbättringsåtgärder. Det kan röra sig om mer klimateffektiv utfodring av korna och minskad användning av handelsgödsel, diesel och energi.

I övriga delar av produktionskedjan är Arlas mål att minska klimatpåverkan från mejerier, transporter och förpackningar med 25 procent, jämfört med 2005. Resultatet fram till år 2014 är att Arla i Sverige överträffat utsläppsmålen för mejerier och transporter tack vare övergång till förnybar energi och förnybara drivmedel.

På Stockholms mejeri används inga fossila bränslen, mejeriet drivs på el, och nu installeras en energibesparande värmepump. Mejeriet ersätter fossil diesel med förnybara drivmedel för transporterna. Arbetet har uppmärksammats av Järfälla kommun i form av ett miljöpris.

Arla arbetar även aktivt för att nå klimatmålen för förpackningar. Ett exempel är att all plast i förpackningarna för ekologisk mjölk, fil, A-fil och vispgrädde nu byts till plast gjord av förnybara råvaror. Det minskar förpackningens klimatpåverkan med runt 20 procent.

Allt mer eko

Många konsumenter, restauranger och inte minst det offentliga köket uppskattar den ekologiska mjölkens mervärden.

Ekologiska mjölkprodukter utgör hela 77 procent av den volym som Arla säljer till Stockholms stad.

Arla är världens största producent av ekologiska mjölkprodukter och driver utvecklingen av den ekologiska marknaden i Sverige. Förra året ökade Arlas ekoförsäljning i Sverige med 36 procent jämfört med året innan.

Arlas svenska ekosortiment är utöver sina ekologiska mervärden klimatkompenserad genom att över en halv miljon träd har planterats i Afrika. Träden bidrar med både klimatnytta, ökad bördighet och välkommen landsbygdsutveckling.