Miljöstaden Täby 2015

MILJÖSTADEN Täby – För en hållbar framtid

Tänk t! grön

Från galoppfält till Täby park sid 4-5 Halva Täby Grönt

sid 6

Stor miljövinst med insamlat matavfall sid 9 Tävla & vinn!

Årskort från Actic

Åva-elever med engagemang för stad och miljö

VÅR VÄG MOT EN HÅLLBAR FRAMTID

T

äby kommun har en lång tradition av aktivt arbete på miljöområdet. Redan tidigt gjordes framsynta insatser för en bättre miljö. Kommunen har varit föregångare inom dagvattenrening, naturvård och bullerskydd. Vi har en dagvattenrening som täcker merparten av kommunens yta. Vi har bevarat och utvecklat naturen i Täby vilket även gett goda resultat i höga biologiska och rekreativa värden.

När Naturskyddsföreningen 2014 genomförde en granskning av hur kommunerna i landet prioriterar och arbetar med naturvård, var Täby en av de kommuner som fick högst poäng och hamnade på en fjärde plats.

Vad gäller buller är det en fråga som ständigt aktualiseras. Vi såg till att Trafikverket byggde ett bullerskydd för att minska bullret för bebyggelsen längs E18. För några år sedan har även ett arbete inletts med utbyggnad av fjärrvärmen (med framtida möjlighet att välja värmeleverantör) och 2014 påbörjades insamling av matavfall samtidigt som den kommunala energirådgivningen förstärktes.

MEN VI HAR tuffa utmaningar framför oss. Det globala hotet om klimatförändringar och den ökande oron för olika typer av kemikalier i vår närmiljö berör oss alla. Den fortsatt kraftiga utbyggnadstakten av bostäder och kontor i kommunen, ställer stora krav på planeringen. Samtidigt innebär den nya bebyggelsen stora möjligheter. Vi kan nu försöka utforma ett mer hållbart samhälle. Vi arbetar för att koncentrera bebyggelsen i kollektivtrafiknära lägen och utrusta den med resurssnål teknik och mycket grönt. I alla våra detaljplaner skall hållbarhetsprogram prövas.

Täby har en cykelplan där målet är att cyklandet ska öka och att det blir säkrare att cykla, vilket innebär en utveckling av cykelinfrastrukturen i kommunen. Det finns också en cykelparkeringsnorm.

När Täby växer är det viktigt att stärka våra gröna områden. Vi vill därför utveckla våra gröna korridorer och förstärka våra entréer till våra gröna kilar. Vi vill ha flera parker och vi utreder flera naturreservat.

Tänk t r a b l l å h

Innehåll 4 Nya gröna Täby park 6 Halva Täby grönt 8 Västra Roslags-Näsby Här ska 900 bostäder byggas

FRÅN 2010 inleddes en ny fas i kommunens miljöarbete genom antagandet av Miljöplanen som sätter fokus på fyra områden: Begränsad klimatpåverkan, God vattenmiljö, det gröna Täby och God bebyggd miljö. Arbetet har blivit mera systematiskt och målinriktat. Årligen görs ett miljöbokslut som fångar upp hur det går. Miljöplanen görs nu om och i den nya tar vi upp ett nytt angeläget målområde: Giftfri miljö. En till nyhet är att vi i större grad kommer att vända oss till medborgare och företag för att i samverkan bidra till en bättre miljö för oss alla.

Här kan du läsa lite mer om vad som görs i kommunen.

9 Nu sorterar vi matavfallet

Gregor Hackman

18 Korsord

miljöchef Täby kommun

MILJÖSTADEN För en hållbar framtid

En stor miljövinst

12 Täbymodellen på Åvar 13 Här får du energiråd 14 Fördubblad cykling

Många cyklar redan men nu blir det nog fler

15 Förnybar fjärrvärme - nu även i Täby

16 Om Täbys vattensatsningar

REDAKTIONEN Projektledare: Thomas Lahti 070-574 66 24 och Magnus Andersson 070-592 29 91 Art director: Jessica Nyström, Dzign Redaktion: Tidningsmaskinen.com

Tidningen “Miljöstaden” är ett initiativ av UniteMedia i samarbete med Täby kommun.

2

Omslagsfoto: Rosie Alm Tryck: Mitt media Print

Ser du Svanen?

Nej vi vet, det är inte lätt att se. Våra Svanenmärkta hus i Ullna Strand har lika vackra träfasader som många andra hus.

Men bakom den döljer sig massor av nytänkande, från första spadtag till sista takpanna, för att möta några av Nordens högsta krav på miljö och kvalitet. Välkommen att glänta på dörren till hus, natur, centrum och morgonpromenader runt Ullnasjön på ncc.se/ullnastrand. Där hittar du också alla våra visningstider.

Från galoppfält till Täby park Om allt rullar på enligt planerna kan de första boende flytta in om 3-4 år i det som på sikt kommer att vara en tät stadsdel, den första i Täby, lika stor som två Gamla Stan i Stockholm. Området har fått namnet Täby Park.

Text Per-Åke Hultberg

V

i planerar för en levande stadsbebyggelse med cirka 6000 bostäder, 5 000 arbetsplatser, skolor, service, butiker, restauranger och så vidare. Det vill säga allt som en attraktiv stad ska innehålla. Vi lägger också ett stort fokus på det gröna, inte minst en stadspark i storformat.

Det säger Rolf Hoffborn, projektledare på stadsbyggnadskontoret, som jämför med Hammarby sjöstad när den stod klar. Då handlade det också om cirka 6 000 bostäder. Det är alltså inget litet bostadsområde som vi planerar för, betonar han. Området utvecklas gemensamt av Skanska och JM via det gemensamägda bolaget GEAB tillsammans med Täby kommun och Viggbyholms Gård Fastighets AB. Att Galoppfältet ska bebyggas när galoppverksamheten flyttar till Upplands Bro är ingen direkt nyhet. Det

4

torde de flesta täbybor redan känna till?

Inte minst tack vare den medborgardialog med 3000 deltagare som genomförts och som visade på ett stort engagemang av att vilja vara med och påverka. Nytt för många är att kommunen döpt området till Täby Park.

ETT VIKTIGT INSLAG i den nya stadsdelen är som sagt grönområden och parker. Att det är en fråga som engagerar framkom med all tydlighet i medborgardialogen. Bland annat kommer därför en riktigt stor stadspark att anläggas.

– Det är en del i vår ambition ”halva Täby grönt, något som vi verkligen värnar, säger Täby kommuns miljöchef Gregor Hackman.

Han lyfter fram möjligheten som galoppfältet ger att skapa mer tillgänglighet, rörelse och liv, både i och till Täbys centrala kärna.

– Den här stadsdelen ger oss Täbybor

ett stort mervärde, ytterligare ett område att uppskatta, där vi kan vistas och trivas, både för nuvarande och framtida Täbybor.

GREGOR HACKMAN ser framför sig stora, breda stadsgator där cyklister och gångtrafikanter prioriteras. Gatumiljöer med torg och mötesplatser som inbjuder till trivsamt stadsliv, där man

”Vi vill förstärka de gröna korridorerna med tydliga stråk, från centrala Täby, över motorvägen mot Värtan.” lugnt kan flanera, sitta ner vid ett café men också promenera vidare, kanske jogga eller cykla till Värtans stränder.

– Ja, vi vill förstärka de gröna korridorerna med tydliga stråk, från centrala Täby, över motorvägen mot Värtan. Vi

Det är viktigt...

• Med bra kollektivtrafik i stadsdelen • Med möjligheter till cykling • Med lekplatser • Med trygga gångvägar • Att området är miljömässigt hållbar • Med grönområden och parker • Att bo i en hälsosam bostad utan miljögifter och buller (Uppgifterna är hämtade ur sammandraget från Medborgardialogen 2013)

Täbyborna vill också att…

• att bakluckeloppisen ska vara kvar • att det ska byggas billiga hyreslägenheter för unga • att grönområden ska bevaras • ha tunnelbana

Grönområden och parker är ett viktigt inslag i den nya stadsdelen. Bland annat kommer en riktigt stor stadspark att anläggas, dom en del i kommunens ambition ”Halva Täby grönt.

har redan idag stora och fina grönområden. Även relativt centralt belägna skogsområden, men vi har inte varit så bra på att skylta upp dem. Det håller vi nu på att ändra. Det ska inte vara någon tvekan om hur man tar sig till närmaste naturområde, poängterar Gregor Hackman.

ATT TÄBY PARK, precis som alla annan ny bebyggelse i Täby, ska byggas klimatsmart och miljömässigt rätt, menar både Gregor Hackman och Rolf Hoffborn är en självklart. Och att det också ligger i markägarnas och byggbolagens intresse.

– Frågor om hållbarhet ligger helt klart på agendan. Ska man som seriös bostadsutvecklare kunna sälja bostäder idag måste man hänga med i miljö- och klimatfrågor. Det ligger i allas intresse, både i bostadsköparens och byggbolagens egna, säger Rolf Hoffborn.

– Ja, det är definitivt ett försäljningsargument, menar Gregor Hackman och påpekar att det idag finns stor efterfrågan på både stadsodling och byggnader med gröna tak. Och från kommunens sida är vi angelägna att påverka i den riktningen. Vi verkar också för att delar eller hela området ska bli miljöcertifie-

rat. Det kan också alla Täbybor göra i fortsatta medborgardialoger.

Galoppfältet ska bebyggas • Här ska en ny och stadsdel att växa fram med en blandning av bostäder, arbetsplatser, förskolor och skolor samt en stadspark. Cirka 6 000 bostäder och 5 000 arbetsplatser.

• Tidigast i slutet på 2016 kan byggandet påbörjas. Stadsdelen kommer sedan att växa fram etappvis under ett par decennier.

• Ett samråd äger rum nu i vår då det finns möjlighet att lämna synpunkter på områdets planprogram. Senare i år flyttar galoppverksamheten till Upplands Bro • Täby Park ska bli en del av Täby som regional stadskärna i ett växande Storstockholm.

Rolf Hoffborn

5

HALVA TÄBY GRÖNT – mer än en vision – När Täby nu ska bygga mer än på många år är det viktigare än någonsin att satsa grönt, inte minst för vår hälsa och livskvalitet. Det säger Poa Collins, Täbys stadsträdgårdsmästare, som här berättar om kommunens gröna satsningar.

Text Samuel Hultberg Foto Rosie Alm

Kom mu nen s g r ön pl a n : e • Är Täbys planeringsvision för att bevara halva Täby grönt.

• Den sätter en tydlig grön vision för Täbys naturområden och parker med elva gröna mål kring tillgång, kvalitet, utveckling och förvaltning.

• Är ett underlag i översikts- och detaljplaneringen, där avvägningar görs mot andra intressen.

6

D

et är ingen hemlighet att Täby står inför en stark expansion. Flera områden i kommunen ska exploateras kraftigt. Samtidigt är målet att halva Täby ska vara grönt – bokstavligen.

– Det är en stor utmaning, absolut!

Men det finns ingen egentlig konflikt mellan framsynt miljöplanering och tillväxt, poängterar Poa Collins.

Ett av redskapen för att slå vakt om Täbys natur och gröna värden när byggkranarna går varma är kommunens ambitiösa miljöplan som sjösattes för några år sedan. Den grundar sig i de nationella och regionala miljömålen, dessutom i miljösituationen lokalt i Täby.

PLANEN LYFTER FRAM fyra för kommunen prioriterade inriktningsmål: minskad klimatpåverkan, god vattenmiljö, god bebyggd miljö och sist men inte minst halva Täby grönt. Med hjälp av miljöplanen är tanken att Täby ska bli förebild i miljöarbetet och genom planering och beslut skapa goda förutsättningar för en ekologiskt hållbar tillväxt.

Så hur behåller man då halva Täby grönt när så mycket ska byggas? Poa Collins berättar att kommunens strategi vid förtätning är den kanske mest avgörande nyckeln för hållbar tillväxt. Tillvägagångssättet att bebygga områden

Grönområden och parker är ett viktigt inslag i den nya stadsdelen. Bland annat kommer en riktigt stor stadspark att anläggas, som en del i kommunens ambition ”Halva Täby grönt.

som redan tagits i anspråk och att sträva efter en stadsmässig och tät bebyggelse, gör att vi samtidigt kan förvalta den gröna halvan.

- En förtätning av stadsmiljön behöver alltså inte innebära mindre tillgång till grönska. Snarare tvärtom.

DE SENASTE ÅREN har kommunen gjort flera rekreations- och naturinvesteringar, inte bara för att förvalta och bevara, utan också att utveckla och förstärka. Befintliga parker har byggts om, nya lek- och aktivitetsytor har skapats, trygghetsskapande vackra belysnings- och blomsterprogram har tagits fram.

– Vi följer vår grönplan som sätter elva gröna mål för Täbys naturområden och parker, som utan tvekan fått ett uppsving. Men vi är inte klara. Det finns mycket mer att göra, säger Poa Collins.

UNDER 2015 kommer kommunen bland annat att lägga extra kraft på att ”lyfta fram vattnet”. Det ska exempelvis skapas fler strandpromenader vid Vallentunasjön men även befintliga ska tillgängliggöras.

– Många kanske inte ser Täby som en skärgårdskommun. Men det är helt fel.

Täby är en skärgårdskommun med en lång och fin kuststräcka och många sjöar.

Vad mer kommer ni att satsa på under den närmaste tiden?

Poa s g r ön a f a vor i tp l a ts e r : • Stolpaskogen - ”Det är en alldeles fantastisk plats, Täbys gröna lunga, som vi vill utveckla till en riktig stadsskog.”

• Centralparken - ”Den har vi precis rustat upp. Här finns en rik och härlig mångfald av blomsterplanteringar, lekplatser av olika slag, cykel- och joggingstråk, badmöjligheter och utegym.”

– Vi lägger fokus på närhet, variationsrikedom och välbefinnande, berättar Poa Collins. Målet är att alla Täbybor ska ha högst 250 meter till närparker och max två kilometer till större strövområden. Dessutom ska parker och natur ha ett rikt innehåll och en mångfald som lockar människor i alla åldrar.

FÖR ATT UPPFYLLA det målet planeras flera nya parker och gröna stråk som väntas komma på plats under de närmaste åren. Det gäller bland annat nya stadsparker i såväl Arninge som på Galoppfältet.

– Det är betydande satsningar som vi tror mycket på, avslutar Poa Collins.

VI BYGGER NYA DRÖMHEM I TÄBY

besqab.se

BRF CENTRALPARKEN I NÄSBYPARK

I över 25 år har Besqab utvecklat och byggt bostäder i attraktiva lägen. Hållbara, energieffektiva bostäder som har god inomhusmiljö med sunda material som minimerar byggnadernas miljöpåverkan under hela dess livstid. Just nu bygger vi spännande lägenheter med inspiration från New Yorks takvåningar i ett bra läge vid nya torget i Täby Centrum. Inflyttning i slutet av 2016. Vid Centralparken i Näsbypark uppför vi ljusa lägenheter i flera olika storlekar med ett fritt läge över parken. Planerad inflyttning vid årsskiftet 2016/2017. Välkommen in på besqab.se för mer information.

Besqab bygger ditt nya hem i Stockholms län och Uppsala BROMMA • HAMMARBY SJÖSTAD • LILJEHOLMEN • SOLNA • SKÖNDAL • SUNDBYBERG • TYRESÖ TÄBY • UPPLANDS VÄSBY • UPPSALA LUTHAGEN • UPPSALA VÅRDSÄTRA • VÄRMDÖ

Den gröna tråden Vi på Wästbygg är stolta över att vårt sätt att tänka kring bostäder och hållbarhet får genomslagskraft i samband med utvecklingen av Västra Roslags-Näsby. Som en grön tråd när vi utvecklar nya bostadsområden finns engagemanget för långsiktig hållbarhet. Där inkluderas såväl miljöfrågor som det sociala perspektivet, ämnen som nu står i fokus när en ny och attraktiv stadsdel planeras i Täby kommun.

I vårt utvecklingsarbete tar vi vara på all tillgänglig kunskap för att utforma moderna bostadsmiljöer för engagerade och medvetna människor. Odlingsbara terrasser, solceller samt gröna tak och fasader ger våra hus en stark miljöprofil. Välplanerade lägenheter och en kvartersutformning som underlättar möten bland dem som ska bo här borgar för trivsel och gemenskap grannar emellan.

Vi ser fram emot att få vara med och utveckla framtidens Västra Roslags-Näsby!

www.wästbygg.se Illustration: Sundell Arkitekter/3-D House

Snart dags för Västra Roslags-Näsby – 900 bostäder inom en fyraårsperiod

Om Västra Roslags-Näsby: • Är ett av kommunens största stadsutvecklingsprojekt.

• Området utgör en del av helheten mot Täby Centrum.

• Ska bli det mest klimatanpassade området i kommunen.

• Är en del av den utpekade regionala stadskärnan Täby Centrum-Arninge.

• Tanken är att skapa en så kallad blandstad med bostäder i olika former, verksamheter i bottenvåningarna, förskola, caféer och restauranger.

• Området ger utrymme för cirka 900 nya bostäder och 2000 personer.

• Planerad byggstart för bostäder är hösten 2016/2017. Utbyggnadstiden ca 3 år.

• Kvar i området blir bland annat den äldre delen av kommunalhuset.

För mer information, www.taby.se/roslags-nasby

8

Västra Roslags-Näsby ska få nytt liv. 900 bostäder ska byggas. Och det i en stadsdel som ska bli en förebild ifråga om hållbarhet och klimatanpassning.

Text Samuel Hultberg

D

et är första gången Täby kommun tar ett rejält helhetsgrepp kring de här frågorna, så det känns extra spännande, säger hållbarhetsstrateg Sigrid Walve.

Täby fortsätter att växa med stadsutvecklingsprojekt och kommunikationssatsningar.

Ett av de mest spännande byggprojekten är onekligen Västra Roslags-Näsby. Sigrid Walve tvekar inte när hon talar om stadsdelens betydelse.

– Det är definitivt en banbrytande satsning i ett av Täbys bästa lägen för nya bostäder. Att utveckla området till en sjudande och hållbar stadsdel är en fantastisk möjlighet att växa mot Täby Centrum.

Om allt går enligt planerna är det byggstart 2016/2017. Totalt handlar det om cirka 900 lägenheter som ska tas fram under en treårsperiod.

TANKEN ÄR ATT bygga Västra Roslags-Näsby med stadsmässig karaktär

och skapa en så kallad blandstad, en tät stadsdel med nyskapande arkitektur och god infrastruktur. Här ska bostäder i olika former blandas med verksamheter i bottenvåningarna, förskola, kontor, caféer och restauranger.

– Det är förutsättningen för ett område ska bli hållbart, levande och inte minst trivsam stadsdel för unga, barnfamiljer och äldre. Alltså en stadsdel med liv och puls, och som dessutom är trygg, poängterar Sigrid Walve.

VÄSTRA ROSLAGS-NÄSBY är också ett pilotprojekt för framsynt och hållbar stadsutveckling. Det innebär bland annat höga krav vad gäller hållbart byggande, hållbart resande med flera klimatsmarta lösningar. Prioriterade fokusområden är exempelvis energi, avfall, byggmaterial och transporter som bilpool, gång, cykel och kollektivtrafik.

– Genom att använda det senaste inom teknik och miljö ska Västra Roslags-Näsby bli det mest klimatanpassade området i Täby. I slutändan en förebild som sätter ribban för framtida

stadsutvecklingsprojekt, säger Sigrid Walve.

EN BÄRANDE IDÉ blir att fylla Västra Roslags-Näsby med trivsamma och spännande mötesplatser, parker, grönska och promenadstråk. Att skapa en attraktiv stadsdelspark står också högt på att-göra-listan.

– Vi tittar även på möjligheten att skapa gröna takmiljöer med gräsmattor, odlingar och terrasser.

Kommunen äger marken och kan därmed sätta agendan för planeringen och utvecklingen av stadsdelen i sin helhet. Självklart i ett nära samarbete med områdets tolv utvalda exploatörer.

– Med många aktörer blir den här satsningen både bredare och bättre. Det bidrar till att skapa en spännande variation och mångfald, där husen och kvarteren blir olika till sitt innehåll, gestaltning och arkitektur.

– Jag är övertygad om att Västra Roslags-Näsby kommer att bli ett mycket trivsamt område som vi kommer vara stolta över, avslutar Sigrid Walve.

Insamlat matavfall – En stor miljövinst Har du inte anmält ditt hushåll till matavfallsinsamlingen, så kan du göra det nu. Den 1 april var nämligen startskottet för samtliga, drygt 27 000 hushushåll, att sortera ut sitt matavfall i separata sopkärl.

Text Per-Åke Hultberg Foto Rosie Alm

D

et var också då som Ragnsells började hämta matavfall hos de villor och radhus som anmält sig efter att frågan om att delta gick ut från kommunen i början december förra året.

– Nu kan alla anmäla sig, även bostadsrättsföreningar som nu hunnit ta beslut om att sortera ut sitt matavfall, säger Kristina Magnell, avfallschef hos Täby kommun.

Hittills är cirka 4000 hushåll anslutna, en bra siffra menar Kristina Magnell med tanke på den korta tid hushållen haft på sig. Av naturliga skäl tar det tid för bostadsrättföreningar och fastighetsbolag att komma till skott.

– Med tanke på logistiken att få ut nya sopkärl till alla deltagande hushåll så var det nog bra att inte fler var med från start. Nu när vi öppnat upp för samtliga hushåll att vara med, tror jag på en kraftig ökning under våren. Målsättningen är givetvis att alla hushåll ska välja att vara med.

Hur går det då till?

– Man anmäler sig direkt hos vår entreprenör Ragnsells eller på kommunens hemsida. Då kan man också kryssa i hur ofta man vill ha sitt avfall hämtat. All information om matavfall-

Visste du att: • Vi slänger i snitt 81 kilo matavfall per person varje år i Sverige.

• Om vi skulle samla in 50 kilo matavfall per Täbybo skulle det ge biogas för att köra en gasbil 144 varv runt jorden!

Ta hand om maten!

– Det nya systemet med matavfallsinsamling är en stor miljövinst, säger Kristina Magnell, avfallschef hos Täby kommun.

sinsamlingen, om det praktiska med sopkärl och det startkit med behållare som man får, och övrigt man kan behöva känna till, finns också där.

Vilka är fördelarna?

Matavfallsmål - nationellt • Att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara senast 2018.

– Det är stora fördelar. Sorterat matavfall är en resurs som annars bränns upp. Nu kan det omvandlas till biogas som bränsle för bilar och bussar.

Resterna är ett näringsrikt gödsel som kan läggs på våra åkrar. Allra bäst är det förstås att äta upp maten. Men det blir alltid rester - fruktskal, grönsaksrens, kaffesump och annat. Det kan vi ta tillvara, vilket naturligtvis är en stor miljövinst, avslutar Kristina Magnell.

Täbys mål för matavfall • År 2016 ska minst 45 procent av hus-

hållsavfallet materialåtervinnas, inklusive biologisk behandling av matavfall.

• År 2016 ska minst 30 kg matavfall per invånare och år samlas in.

• År 2016 ska allt insamlat matavfall från hushåll, storkök, restauranger och livsmedelsbutiker omhändertas så att växtnäring tas tillvara.

• Matsvinnet ska ha minskat med 10 kg per invånare jämfört med 2012 • Minst 50 procent av restauranger, storkök och livsmedelsbutiker i kommunen ska kunna redovisa att och hur de aktivt arbetar med att minska avfallsmängden.

Målen är gemensamma med åtta andra kommuner och SÖRAB.

Vill ditt företag ha en tidning som denna?

Vi hjälper er med tidningar, bilagor och medlemsmagasin för att nå rätta kunder! unitemedia.se

För mer information kontakta: Thomas Lahti 070-574 66 24

9 Annons Titania Täbys Gröna Tillväxt 150222 tryckfärdig.indd 1

2015-02-22 22:47:21

Tillsammans bygger vi den energismarta

Det gäller att tänka framåt. Täby kommun gör det. Vi på E.ON gör det. Och tillsammans bygger vi den hållbara staden i Täby – genom att använda lokal och förnybar energi på ett smartare sätt. Grunden finns redan på plats: ett heltäckande fjärrvärmenät.

I samarbete med våra kunder kan vi producera och leverera fjärrvärme till hela kommunen. Fjärrvärmen produceras i vår panncentral i Arninge där vi använder förnybara biobränslen.

Redan idag kan Täby bli en hur energismart stad som helst.

Vi vill gärna inspirera med några riktigt spännande exempel på hur fjärrvärmen kan användas – mer än till ren uppvärmning.

Energilösningar från E.ON som verkligen fungerar i praktiken, runt om i landet. Så det är bara att plocka russinen ur kakan när vi tillsammans fortsätter att bygga den energismarta staden.

Välkommen till framtiden – här och nu!

E.ON Värme

staden!

Arninge

Lagra energi och använd den senare.

Akvifärlösning med värmepump.

Just nu i Västra Hamnen i Malmö.

Använd fjärrvärme mer energismart. Energieffektivisering genom intelligent värmelagring i bostadshus och fastigheter. Just nu i Täby.

Överför överskottsvärme från industrier, datorhallar eller kyldiskar för att värma fastigheter. E.ON är en av Sveriges största spillvärmeaktörer. Just nu i samarbete med IKEA i Älmhult.

Låt förnybar fjärrvärme bli kyla. Med en teknik som kallas sorptiv kyla omvandlas förnybar värme till luftburen kyla.

Just nu i E.ONs fjärrvärmenät runt om i Sverige.

Jämna ut och balansera solenergi som produceras med ojämna intervaller. Med solfångare kopplade till fjärrvärmenätet. Just nu i Timrå och Malmö.

Använd fjärrvärme för att värma pool eller upp mark (bra vid snö och is). Just nu i Norrköping.

Täbymodellen

Miljöengagemang på Åva med sikte på verkligheten Klimatdag här för att stanna

I höstas en arrangerade Åva en klimatdag i samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen då sju klasser i årskurs 3 deltog.

Förmiddagen ägnades åt föreläsningar i olika ämnen.

Under eftermiddagen var det workshops, då eleverna diskuterade klimatförändringarnas påverkan på olika håll i världen. Även Röda korset medverkade på temat ledarskap för en hållbar värld.

– Det var mycket lyckat och vi räknar med en fortsättning till hösten, säger naturkunskapsläraren Lena Lacopi, som höll i trådarna från Åva gymnasiets sida.

Några av Åva Gymnasiums alla miljöengagerade elever, från vänster Philip Olsson, Sofie Liszka, Filip Hangård och Agnes Fredriksson.

– Syftet med vår arbetsmodell är att elever och lärare ska bli mer medvetna i frågor som rör miljö och hållbarhet och det gäller i både smått och stort.

Text Per-Åke Hultberg Foto Rosie Alm

Gymnasiearbeten med miljöfokus • Greta Aronsson och Sofie Liszka läser programmet Samhällsbyggnad och miljö. Deras gymnasiearbete i åk 3 handlar om ekologisk och konventionell matproduktion. Även matsvinn tas upp.

• Philip Olson, Mathilda Almer och Sara Holmberg har tillsammans med två andra elever ägnat sitt gymnasiearbete åt stadsplanering av Arninge och Ullna, med fokus på hållbarhet och attraktivitet.

• Sara Tidhult har ägnat sig åt nedskräpning. En teoretisk del som visar dess konsekvenser samt en praktisk del kring soptunnor. Syftet med arbetet har varit att studera hur mer skräp ska hamna i soptunnorna.

Hjälp till!

12

D

et säger Lena Norén Melin, miljöansvarig på Åva gymnasium och initiativtagare till skolans miljögrupp, som består av både lärare och elever. Arbetet som drogs igång för tre år sedan syftar till att aktivera miljöfrågor i ett brett perspektiv med betoning på hållbar utveckling.

– Målet är att samtliga elever under sina tre år på skolan ska ha deltagit i åtminstone ett miljöprojekt.

Det går inte att ta miste på Lena Norén Melin eget brinnande engagemang när hon berättar om allt som pågår.

– Det omfattar idag allt från källsortering och insatser för minskat matsvinn i skolans restaurang till samverkan med Täby kommun kring stadsutvecklingsfrågor.

OCH DET ÄR ingen tvekan om att allas engagemang successivt ökat under de här åren. Det gäller både elever och lärare. Lena Norén Melin, som själv arbetat på Åva gymnasium i tolv år, betonar att skolans numera starka fokusering på hållbarhetsfrågor inte är ett projekt, det vill säga något som har ett slutdatum, utan en arbetsmodell som fungerar över tid, oberoende av vilka som just nu jobbar i miljögruppen.

– Vi har utarbetat det vi kallar Täbymodellen för hållbar utveckling, där vi även samarbetar med Täby kommun i olika frågor. Det är nog ganska unikt, åtminstone vad jag känner till, påpekar

Lena Norén Melin.

Bland mycket annat som hänt sedan starten 2012 har elever på Åvas teknikprogram haft en helt egen del i kommunens stora medborgardialog kring stadsutvecklingen på Galoppfältet.

Representanter från stadsbyggnadskontoret har då som en del i dialogarbetet undervisat eleverna men också tagit del av deras synpunkter.

– Att eleverna, som ju är framtidens vuxna täbybor, fick möjlighet att delta i en så pass viktig process på riktigt, var naturligtvis en ögonöppnare: ”Vi kan faktiskt påverka” och ”Våra åsikter räknas”.

LENA NORÉN Melin menar att det troligen även var en ögonöppnare för kommunen. Som resultat har Åva gymnasium idag återkommande samverkan med både stadsbyggnads- och miljökontoret. Och att det blir fortsatt medverkan i kommande medborgardialoger är helt givet.

– Det är precis så här vi vill jobba. Att engagera både elever och lärare i miljöoch hållbarhetsfrågor. Att vi alla blir medvetna om problem och möjligheter både i frågor som rör våra egen hemmamiljö på skolan, i kommunen och globalt. Vi har även besök av forskare i olika ämnen. Det gör att undervisningen blir både spännande och verklighetsförankrad och dessutom av mycket hög kvalitet.

MARIA MESSING ÄR en av tre naturkunskapslärare i skolans miljögrupp. På

teknikprogrammet undervisar hon i ämnet hållbart stadsbyggande, då eleverna arbetar med egna planer och förslag kring kommunens olika stadsutvecklingsprojekt. Fokus just nu ligger på Västra Roslags Näsby, men man tittar även på Galoppfältet och Arninge.

– Det gör att undervisningen blir på riktigt. Förslagen handlar ju om elevrnas egen framtid och tas nu dessutom på allvar. Det är väldigt uppskattat, avslutar Maria Messing.

Släng inte mat i onödan Hösten 2013 påbörjades en kampanj att uppmuntra skolans elever och lärare att slänga mindre mat. Målet var att minska matsvinnet med 50 procent. Nu är vi nere på 31 procent, berättar Filip Hangård, som läser andra året på naturprogrammet.

– Alla är nu medvetna om att inte slänga mat i onödan. Det har varit information i klasserna men också uppsatta skyltar skolrestaurangen. Vi som läser biologi har pratat väldigt mycket om miljöproblem generellt i undervisningen.

Om miljögifter, global uppvärmning men också om problemen med slängd mat, som är ett betydligt större problem än många kanske anar.

Energirådgivning Täby kommun erbjuder oberoende energirådgivning och har så gjort i olika former under många år. Från årsskiftet har dock en nystart ägt rum på kvalitativ rådgivning, nu med ett större fokus på klimataspekten än tidigare.

CONVEA TÄNKER LÅNGSIKTIGT

P

å plats i Täby finns sedan hetsägaren inför ett besök förbereder årsskiftet en ny tjänst, en genom att ta fram handlingar som visar projektledare som admi- det befintliga läget, nuvarande energinistrerar den allt vikti- förbrukning och andra relevanta fakta. gare kommunala klimat– Jag är övertygad om att det finns ett och energirådgivningen. stort behov av en oberoende sam– Syftet med den nya organisationen talspartner som kan ge förslag på olika är att vi ska bli ännu vassare att vägleda lösningar. Det finns väldigt många fråTäbys invånare att satsa på energieffek- gor där det är svårt att ge generella svar, tiv och klimatmässigt bättre teknik, till exempel vilket värmesystem som är säger miljöchef Gregor Hackman. lämpligast. Kan kanske pellets vara ett Precis som tidigare kan man ringa till alternativ till värmepump? Den som har den kommunala klimat- och energiråd- direktverkande el, vilka alternativ finns givningen, som är gemensam för hela då att tillgå?

Stockholmsregionen, och på så sätt få Eftersom det här är en kostnadsfri sersnabba, konkreta råd och tips direkt på vice så måste man vara medveten om att telefon. Men dessutom finns nu möjlig- det handlar om en begränsad energibeINOM KORT BYGGER VI I VÄSTRA ROSLAGS-NÄSBY. SNART KAN DU GÅrör IN OCH ANMÄLAsom DIG PÅ VÅR HEMSIDA! heten att få mer specifik hjälp som siktning kanske tar någon timme. den egna fastigheten. Och det gäller förGenerella råd kan man som sagt få på övrigt både privatpersoner och företag. telefon. På Energimyndighetens hem– Vi gör då ett besök och kan efter en sida finns dessutom väldigt mycket enklare energibesiktning ge vissa rekom- information att hämta. Även den är mendationer, som då självklart inte är givetvis oberoende av leverantörer och knutna till någon leverantör, poängterar varumärken.

Gregor Hackman, som med den nya organisationen vill möta behovet av en Energi- och klimatrådgivarna I Stockholms län: oberoende ”second opinion” på de olika Tel. 08-29 11 29, info@energiradgivningen.se förslag och offerter man som fastighetsBokning av rådgivningsbesök i Täby: ägare kanske redan hämtat in.

Andreas Landgren, Projektledare för Det är viktigt påpekar han, att fastigenergirådgivningen 08-578 63 18

Förnybar energi vid kommunhuset HÅLLBARA transporter är ett av målen i Täbys klimat- och energistrategi.

Kommunens första egna laddstation för elbilar finns nu utanför kommunhuset.

Där kan besökare ladda sin elbil med förnybar energi.

Täby på fjärde plats i landet Naturskyddsföreningen har genomfört en granskning av hur kommunerna i landet prioriterar och arbetar med naturvård.

Täby kommun var en av de kommuner som fick högst poäng och hamnade på en fjärde plats

Convea erbjuder marknaden nyproducerade, hållbara bostäder oavsett upplåtelseform. Vår devis ”bekymmersfritt boende” gäller allt vi bygger. Bostäder byggda med största möjliga miljöhänsyn, där folk kan trivas genom livets olika växlingar.

INOM KORT BYGGER VI I VÄSTRA ROSLAGS NÄSBY. GÅ IN OCH ANMÄL DIG PÅ CONVEA.SE!

Vill du vara med och forma ditt drömboende?

INOM KORT BYGGER VI I VÄSTRA ROSLAGS NÄSBY

När Veidekke Bostad bygger får du vara med och påverka projektet. Vår arbetsmetod är att involvera olika parter i utvecklingsprocessen, vill du vara med och utforma ditt drömboende?

Läs mer på veidekkebostad.se/vastraroslagsnasby Just det! Självklart bygger vi Svanenmärkt.

Tillsammans förverkligar vi bostadsdrömmar • veidekkebostad.se

13

Visste du att: • Försäljningen av cyklar ökar för tredje året i rad och har sedan 2011 stigit med nära 17 procent.

• En person som väger 70 kg och som cyklar till arbetet 20 minuter per väg, förbränner ungefär 375 kalorier.

• Att cykla ger generellt bättre hälsoeffekter än gå, eftersom man naturligt anstränger sig mer på cykeln än vid en promenad.

Tänk på miljön

Fördubblad cykling – med kraftigt utbyggt cykelvägnät Många täbybor cyklar redan, men fler ska det bli. Det är åtminstone målet med Täby kommuns första cykelplan som färdigställdes förra året.

Text Per-Åke Hultberg Foto Rosie Alm

A

llt fler svenskar väljer cykeln före bilen och förvånansvärt många gör det dessutom året runt. Den här trenden stämmer väl in på utvecklingen i Täby där idag minst tolv procent av resandet sker med cykel, enligt en reseundersökning gjord 2013.

Det berättar Niklas Wennberg, driftoch trafikingenjör på Täby kommun, som ansvarar för att den nyantagna cykelplanen ska bli verklighet.

– Det är förhållandevis många som cyklar här i Täby. Men målet är betydligt högre. Vår ambition är att cyklingen ska fördubblas under de närmaste tio åren, och att andelen som drabbas av olyckor samtidigt ska minska.

Planen handlar dels om att ge ökade möjligheter till snabb och säker arbetspendling, dels om cykling till vardags men också till rekreationscykling i naturen.

ATT GE CYKELÅKANDET en högre status har flera orsaker, säger Niklas Wennberg. Inte minst den ökade belastningen på biltrafiken i takt med ökat bostadsbyggande och därmed ökad befolkning. Att minska miljöutsläpp i kombination med cyklandets positiva hälsoeffekter spelar givetvis stor roll. Självklart även de uttryckta önskemålen från medborgarna.

14

– Den absolut viktigaste åtgärden för att nå våra mål är att skapa en väl fungerande och anpassad cykelinfrastruktur.

Det vill säga ett attraktivt, säkert och väl sammanhängande cykelvägnät.

Konkret innebär det först och främst att viktiga befintliga cykelstråk ska breddas och få en högre standard. Samtidigt ska nya cykelbanor byggas för att komplettera de nuvarande glappen som finns lite varstans runt om i kommunen.

– Vårt mål är att man ska kunna cykla tryggt och säkert överallt här i Täby, poängterar Niklas Wennberg.

CYKELPLANEN INNEHÅLLER även bättre service som cykelparkering under tak, tydligare skyltning och ökad skötsel under vintern.

Men visionen om ett ökat cyklande handlar inte bara om Täby. Tillsammans med Danderyds kommun och Trafikverket finns visionen om en cykelstrada från Arninge centrum till Stockholms city. Ett miljövänligt och hälsosamt alternativ till bilen.

– Tanken är att man snabbt och säkert ska kunna arbetspendla med cykel på en 4,5 meter bred cykelbana, som är helt separerad från fotgängare, bilar och kollektivtrafik, förklarar Niklas Wennberg, som själv bor i Järfälla, är en hängiven cyklist och verkligen vet vad arbetspendling innebär. Eller vad sägs om fem mil varje dag, till och från jobbet, året om.

C y kl a nd et i S v eri g e • Var femte svensk cykelpendlar dagligen till jobb eller skola/universitet.

• Nästan hälften av alla svenskar - 44% - använder cykeln som motionsredskap under sommarhalvåret.

• Nära var tredje svensk - 28% - cykelpendlar till jobb eller skola minst en dag i veckan.

• En knapp femtedel av befolkningen - 18% cykelpendlar till jobb eller skola/universitet även under vinterhalvåret.

• 11 procent av befolkningen cykelpendlar dagligen under vinterhalvåret.

Källa: Svenska folkets cykelvanor, undersökning gjord av Sifo 2013 på uppdrag av Svensk Cykling.

Niklas Wennberg, driftoch trafikingenjör på Täby kommun är själv en hängiven cyklist. I ur och skur, året om cyklar han varje dag till jobbet och sedan tillbaka hem till Järfälla.

Tanken är att fjärrvärmenätet ska dras till alla delar av kommunen med tät bebyggelse, säger C-G Boström, vd för Täby Miljövärme.

FÖRNYBAR FJÄRRVÄRME - nu även i Täby

Även Täby behöver ett fjärrvärmenät. Arbetet pågår nu för fullt och det sedan ett par år tillbaka.

Att det är en stor miljövinst säger sig självt.

Text Per-Åke Hultberg Foto Rosie Alm

Varför Fjärrvärme?

1. Färre lokala värmeanläggningar inne i Täby, vilket ger: – mindre oljeeldning – mindre elvärme – mindre trafik – mindre utsläpp från pannor med låg eller ingen rening 2. Bekvämt för fastighetsägaren 3. Antalet uppvärmningsalternativ ökar, attraktivt för nyetableringar 4. Valfrihet och konkurrens 5. Dämpar prisutvecklingen

J

a, äntligen kan man väl säga.

Vi är ju en av ett fåtal kommuner i landet som inte har haft ett utbyggt fjärrvärmenät att erbjuda våra invånare, säger C-G Boström, vd för Täby Miljövärme, det helägda kommunala bolag som ansvarar för nätutbyggnaden.

Fördelarna är naturligtvis uppenbara.

Om bara några år kan vi slippa rökgaserna från ett stort antal panncentraler med skorstenar, mitt i tät bebyggelse.

– Istället får vi en till stor del förnybar, energieffektiv värme, från ett fåtal anläggningar med god rening, i bästa fall med kapacitet att förse en stor del av kommunen med både värme och varmvatten. Vi är ju inte där ännu, men det är vår ambition på sikt, betonar C-G Boström.

TÄBY KOMMUN STÅR alltså som ägare av fjärrvärmenätet, medan den etappvisa utbyggnaden görs av samarbetspartnern Eon. Det som gör den här satsningen helt unik är det faktum att det är det första i Sverige som byggs för att på sikt öppnas upp för konkurrens.

– Vi är först med att bygga ett så kallat öppet nät, ungefär som ett elnät. Det vill säga ett nät där alla kan leverera och transportera sin egen värme. Men

det kommer att ske först efter att vårt avtal med Eon går ut. Under de 15 första åren har de ensamrätt på fjärrvärmen, förklarar C-G Boström.

Utbyggnaden har hittills gått rekordsnabbt. För närvarande finns 15 kilometer ledning utlagd med cirka 5000 anslutna lägenheter. Tanken är att nätet ska dras till alla delar av kommunen med tät bebyggelse. Givetvis även till den nya bebyggelsen vid Täby centrum, Galoppfältet och Västra Roslags Näsby. Villaområden kommer dock inte att beröras, påpekar C-G Boström.

EN VIKTIG DEL i konceptet är dessutom att Täby kommun inte kommer att ha någon egen produktionsanläggning. Den nuvarande värmen kommer från en nybyggd biobränsleeldad huvudanläggning i Arninge, samt några mindre befintliga värmeverk som drivs av EON Värme..

– Men med den snabba byggnadstakt vi har i Täby måste vi ha fler större effekt i biobränsleanläggningen, säger Magnus Lundberg, fjärrvärmeexpert på Täby kommun.

Avsikten har ju varit att en ny kraftvärmeanläggning ska byggas vid Sörabs återvinningsstation i Hagby. Hur det blir med den saken återstå att se, då förutsättningarna utreds på nytt.

– Den nuvarande kapaciteten beräknas inte räcka när nätet så småningom är fullt utbyggt, avslutar Magnus Lundberg.

Fjärrvärme • Innebär att hett vatten produceras i en central anläggning och distribueras i rör i ett lokalt så kallat fjärrvärmenät, för att värma upp bostäder, skolor sjukhus och andra lokaler.

• Är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme. Bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent.

• I många kommuner används fjärrvärmen för badhus och simbassänger, även för att hålla fotbollsplaner, trottoarer och cykelvägar isfria under vintern.

• Började byggas för att förbättra luften i våra städer. Först ut var Karlstad 1948. Bara genom att förflytta förbränningen till ett enda ställe, istället för att varje hus har sin panna, förbättrades luftkvalitén snabbt.

• Idag har en stor majoritet av landets fjärrvärmeverk bytt ut fossila bränslen mot förnybar och återvunnen energi. Därmed har utsläppen minskat ännu mer.

15

Täby satsar på vatten

Om Oxunda vattensamverkan

Bad och rekreation, biologiska värden och såklart dryck. Ja listan kan göras lång över vattnets alla viktiga funktioner. Täby kommun jobbar därför målmedvetet med att minska föroreningarna och förbättra vattnets kvalitet.

Text Samuel Hultberg Foto Täby kommun

T

rots att de flesta sjöar och vattendrag i Täby håller bra kvalitet finns en hel del att göra för att kvaliteten även i framtiden ska vara god för bad, rekreation, biologiska värden – fiskar, växter och natur - och inte minst dricksvatten, berättar Linda Armyr, miljöplanerare på Täby kommun.

För att både bibehålla och förbättra vattenkvaliteten i kommunen jobbar Täby medvetet med flera riktade satsningar. En av de viktigaste är det uppmärksammade projektet Oxunda vattensamverkan där Täby samarbetar med grannarna Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna och Vallentuna kring vattenvårdsarbete inom Oxundaåns avrinningsområde.

– Eftersom vattnet inte bryr sig om kommungränser måste vi gå tillsammans, se hela systemet och ta ett gemensamt ansvar för vattnet. Det som händer i en sjö kan nämligen på sikt påverka vattenkvaliteten i Mälaren, där Täby och stora delar av regionen får sitt dricksvatten, berättar Linda Armyr.

Oxunda vattensamverkan är ingen ny satsning. Den började redan 1998 med syfte att minska föroreningarna och förbättra vattenkvaliteten i sjö- och åsystemet som via Oxundaån slutligen mynnar i en av Mälarens inre vikar.

16

– Det är avgörande att vattnets kvalitet är bra. Det är det huvudsakliga målet med samverkansarbetet. Men projektet syftar också till att bevara och förbättra en mångfald av växt- och djurarter och deras livsmiljöer i sjöarna och vattendragen. Arbetet ska också leda till ökad tillgänglighet för friluftslivet.

VATTENPLANERING, miljöövervakning, dagvatten och biologisk mångfald är exempel på olika områden som Oxunda vattensamverkan fokuserar på. Även enskilda vattendrag och sjöar.

Exempelvis Vallentunasjön där Täby och Vallentuna gemensamt gått ihop för att höja vattenkvaliteten och återställa den ekologiska balansen.

– Tillsammans blir vi smartare. Vi lär av varandra, utnyttjar varandras kunskaper. Men det är också kostnadseffektivt, påpekar Linda Armyr.

Trots att det finns en hel del vattenutmaningar att möta ser hon positivt på framtiden vad det gäller Täbys sjöar och vattendrag. Målet är att fram till 2021 nå ”god ekologisk status” enligt EU:s vattendirektiv.

– Gå grund av övergödning uppnår de ännu inte ”god ekologisk status” enligt miljökvalitetsnormen. Men det är något som vi sedan länge arbetar med och är hoppfulla om att lösa, avslutar Linda Armyr.

Täbys dagvattensatsning Täby är framgångsrika vad det gäller dagvattensarbete, det vill säga ta hand om och rena regn- och smältvatten. Vi har under lång tid systematiskt arbetat med smarta reningslösningar, säger Andreas Jacobs, VA-ingenjör på Stadsbyggnadskontoret. Ett exempel är Sveriges första flytande våtmarker som under sommaren 2013 anlagts i Rönningesjön i Täby. Det gamla otidsenliga reningsverket för dagvatten har lagts ned och ersatts med en naturlig reningsmetod.

Istället för energi och kemikalier är det nu blommor och blad som gör jobbet. I dag har kommunen en policy när man bygger nytt att vatten exempelvis inte får bidra till föroreningar. Under 2015 kommer en dagvattenpolicy särskilt för stadsmiljö att tas fram.

• Oxunda vattensamverkan arbetar med att initiera, koordinera och systematisera det vattenvårdsarbete som kommunerna utför inom Oxundaåns avrinningsområde.

• Syftet med samverkan är att minska föroreningarna och förbättra vattenkvaliteten i sjö- och åsystemet som via Oxundaån slutligen mynnar i en av Mälarens inre vikar.

• Inte långt från Oxundaåns utlopp ligger Görvälnverket som producerar dricksvatten till en stor del av regionen, bland annat Täby.

• De sjöar i Täby som ligger inom Oxundas avrinningsområde är: Vallentunasjön, Gullsjön, Mörtsjön, Käringsjön och Fjäturen.

Täbys vatten Täby har en mångsidig natur med mycket grönska men är också rikt på vatten. Här finns skärgård, kust mot havet och Stora Värtan som en del av Östersjön. I kommunen finns även många sjöar i olika storlekar och en hel del mindre vattendrag som erbjuder artrika strandmiljöer. Har dessutom två stora småbåtshamnar. Med allt detta inräknat är det enkelt att konstatera Täby är en kommun full av vatten.

Linda Armyr miljöplanerare, Täby kommun

EN LOKAL BANK MED MILJÖN I TANKARNA Vi engagerar oss i miljö, tillväxt och lokala frågor här i Täby, eftersom det är självklart för oss att bidra till samhället som vi verkar i. Vill du veta mer om våra smarta produkter för både privatpersoner och företag?

Vi finns i Täby Centrum på Esplanaden 17a.

Välkommen in under eken!

Årskortet kan bli ditt!

Tävla och vinn!

Tre rätta svar och du är med i utlottningen av träningskort från Actic (www.actic.se), värde ca 5 000:-

Årskor t från Actic

1. Vad heter det nya området som ska byggas på Galoppfältet?

2. Hur många nya bostäder ska byggas på Västra Roslags Näsby?

3. Hur många hushåll i Täby har redan nu anmält sig till matavfallsinsamlingen?

Rätt svar och dina kontaktuppgifter mailas innan 25 juni, till info@unitemedia.se, så lottar vi ut träningskort från Actic.

Vinnaren kontaktas per telefon.

www.actic.se

Täbykrysset – hitta lösningen...

DE GÖR EN FÖR OPEINSATS RASÅNG- 8760 TIMARE ATT FÖR MILJÖN GLÄNSA I MARNA

ARM LÄT SOM STACKMYGGA ARE

FANTOMENS SPRINGARE

MYTOLOGISK FLÖJTIST

MÅNVARV SPORRE

KLIPPT TILL

100 KVADRATMETER

VARDAG PALATS LAGER

UPPRINNELSE

HAN DUKTIG? RUSAS I BRÅDSKA TVSERIEN

VILT VATTEN

BRA ATT HA I GISTEN BÅT

ETT SLAGS SLAG

EN ANING BLÅÖGT

BÖNA

BLEKSOT

DE PÅ SYLT?

GÅR SOM IGEN

ANGÅR BAKEN PÅ BARKEN

BILDSTOD

YTA

STÄLLER IN

SKÅDEBANAN

BORTGJORD

LUGN I STORMEN

SAKNAR ÖVERMAN

KAN STÅ PÅ SPEL FINA SMAKER

KAN BO VID MARSFÄLTET

MALVAFÄRGAD

HOVDAM

ORD AV UPPLYSNING SNABBT PREFIX EN FÖRSTA DAM

SLINGRA SIG SLINGRAR SIG

FULLÄNDADE

KLAGOSÅNG PRÖVNING BRASVIRKE PÅ GÅNG

FLITIG FIRRE?

XIANBO

SOM SAMSÖ

GLOSA FÖR DOSA

MANSGRIS

JUMBO

BLEV EU

LITE SPECIELLA SKÖNANDEN

LIVSKRAFT

0,59 m HAR NYHETSKOLL RYKTAT

SIKTAR

FÖREGÅR INVÄNDNING

FÅR INGEN LÖN SYRTUT TÖMMA EKAN

FERM

HAAG?

LÄR TALA VARA

HÖJER RÖSTER

“KANELBULLE”

HAR FÖR SIG

TAKKRÖN

GÅR VÄL ÖVER

VÄDRA

KRUBBA

ANOR

LINDA

MEDALJÖREN

KORS

ÄR BARA EN SMULA

TILLTALAR MÅNGA

TROP. FRUKTER ELGIGANT

EN SPECIELL TID

DEPPAR I SJUMILASKOGEN

NYORD

RUTMÖNSTER EN GÅNG TILL! FASTNAR I TULLEN

PÅ VW I WINDHOEK STENORT

BREDDE UT SIG

SNÅLVATTEN HONORERAD EN ANKA RIKTIGT BRA ATT HA

DRAGDJUR

VILL VÄL INTE VÄL

VILAR FÖTTERNA AVTRÄDE

PLATS ATT STOJA

KALLAS CALLAS

F.D.

TRAMPA PÅ GASEN

BURGNA

TINGSRÄTT

BITA

GRILLDONET GÖR LIKÖR AV MARIA

DRA VID NÄSAN

Klarar du av att lösa korsordet? Bland de rätt insända lösningarna så lottar vi ut ett årskort på Actic.

Maila in lösningen från de gula rutorna och dina kontaktuppgifter till: info@unitemedia.se innan 25 juni.

Vinnaren kontaktas per telefon.

18

aurgrunn @live.se

Utrustning för avfallsinsamling

Vi kan ta hand om allt • Dimensionering • Projektering • Markarbete • Installation Sveriges mest kompletta sortiment – för din trygghet!

Hushålls- och matavfall, tidningar, glas, kartong mm.

Stora eller små mängder. Ute eller inne. Vi har utrustningen.

Tillsammans hittar vi bästa lösning för just er.

•

Avfallshantering i kärlsystem - skåp och hus

•

Inredning till källsorteringsrummet

•

Krantömmande system - Molok, RMP, Wave, Villiger

sansac.se

ENERGI OCH KLIMATRÅDGIVNING Täby kommun erbjuder rådsökande företag & privatpersoner kostnadsfri, oberoende rådgivning för effektivare energianvändning och minskad klimatpåverkan.

Utfasning av fossila bränslen och övergång till förnybara energikällor är högt prioriterat i kommunens geografiska område. Kommunfastigheters ambition är att konvertera till förnybara energikällor för värme och el-försörjning. Detta gäller både vid nybyggnation och renovering av redan existerande fastigheter.

De klimatpåverkande utsläppen skall bli 25% lägre per invånare till 2020. Täbys vision är att vara helt klimatneutralt 2050. Den kommunala verksamheten köper redan förnybar el och målet är att till 2020 endast ha förnybar el och värme.

Kontakt för bokning av rådgivningsbesök!

Telefon: 08 578 663 32

Andreas Landgren Projektledare Energirådgivningen Täby kommun