Nu & framtid by D Z I G N

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

UPPSALA

NU FRAMTID

ERIK PELLING

”UPPSALA – EN BOPLATS FÖR ALLA” SID 2

Ett växande Uppsala behöver fler platser för möten, promenader och lek.

7BOSTÄDER 000I ULLERÅKER

– ett av Sveriges största bostadsprojekt SID 14

SÅ SKA CENTRUM VÄXA

Ett växande Uppsala behöver fler platser för möten, promenader och lek. SID 4

LANDSBYGDSSTRATEGEN

SID 10

”Uppsala är så mycket mer än bara staden med en landsbyggd som är unik på flera sätt.”

Juni 2016

ROSENDAL

SID 18

“Uppsala kommuns största detaljplan någonsin.”

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

INLEDARE

Innehåll 4 SÅ SKA CENTRUM VÄXA

Karin Åkerblom om Uppsalas innerstadsstrategi

6 NATURVÅRDSSTRATEGEN

Om sköna gröna miljöer mitt i stadens puls

8 STADSBYGGNADS DIREKTÖREN Om Uppsalas starka attraktionskraft

10 NYA ÖVERSIKTPLANEN

Som en kostym att växa in i

14 ULLERÅKERS FÖRVANDLING Ett av Sveriges största bostadsprojekt

16 UPPSALAS FÖRSTA ARKITEKTURPOLICY

Det handlar om att bygga goda livsmiljöer

18 UPPSALAMODELLEN

Från 7 till 60 byggherrar på fem år

24 STADSUTVECKLING I DIALOG

Nu tar vi ett helhetsgrepp på Gottsunda

BYGGLOVSCHEFEN

Ett flera kilometer långt handelsstråk är inte realistiskt

30 HÅLLBART RESANDE Ändrat beteende är en knäckfråga

NÄRINGSLIVSDIREKTÖREN

Det befintliga näringslivet mår jättebra

34 ARENASATSNINGAR

Studenternas är mer än en fotbollsarena

ÖSTRA SALA BACKE

Nu byggs det för fullt, inte bara bostäder

38 CYKELSTADEN

Målet är att bli bäst i Sverige

40 STADSTRÄDGÅRDS MÄSTAREN

Jag vill slå ett slag för stadens träd

ERIK PELLING

UPPSALA – EN BOPLATS FÖR ALLA

ppsala är en attraktiv kommun att leva och verka i. Här finns mycket att vara stolt över. Vi har två universitet i världsklass, ett blomstrande näringsliv, en modern stadskärna och levande landsbygd. Oavsett om man är Uppsalabo sedan länge eller kommer ny, så är det positivt att många vill bo här och att vår kommun växer. Många orter i vårt land kämpar med ett sviktande befolkningsunderlag. Unga lämnar kommuner som blir kvar med en ojämn demografisk utveckling vilket hotar såväl tillväxt som välfärd. Därför är en växande kommun någonting vi alltid bör betrakta som positivt. Det skapar tillväxt, arbetstillfällen och livskraft. Men självklart innebär en befolkningsökning att vi behöver dimensionera vår kommun på ett smart, effektivt och hållbart sätt. Vi behöver investera, och detta gäller inte minst bostäder. När jag tog över ansvaret för bostadsbyggande efter valet 2014 visste jag att nya kreativa grepp krävdes för att bryta stagnationen på Uppsalas bostadsmarknad. Genom att använda vårt gemensamma markinnehav på ett smart sätt har vi blivit den kommun i Sverige som bygger näst mest per capita. Uppsalas modell för bostadsbyggande går ut på att öka konkurrensen, få fram fler bostäder och framför allt öka kvaliteten på det som byggs. I princip hela bygg Sverige finns idag genom en bred flora av företag representerat i

Tidningen “Uppsala Nu & Framtid” är ett initiativ av Stadsbyggnadsförvaltningen i samarbete med UniteMedia. Tidningen är en del av Stadsbyggnadsförvaltningens verksamhet att ge tips och inspirera Uppsalabor. Vid frågor om innehåll kontakta: stadsbyggnadsforvaltningen@uppsala.se

Uppsala. Förbättrade och utvecklade bygglovprocesser resulterade i totalt 2 662 bostäder i beviljade bygglov förra året, vilket är det högsta antalet på tio år. Vi har ett mål att färdigställa 3 000 bostäder per år i Uppsala och vi ser ut att nå det målet. Men vi ska inte bara bygga bostäder, vi ska bygga en kommun som håller ihop. Vi ska skapa hållbara och attraktiva livsmiljöer, vilket kräver investeringar i skolor, parker, mötesplatser och annan social infrastruktur. Det kräver nödvändiga renoveringar i miljonprogramsområden och att se över var bostadsbeståndet kan och bör bli mer varierat. Och det kräver att vi skapar förutsättningar för fler jobb. För att vår stads utveckling ska bli hållbar krävs att vi tar ett helhetsgrepp. Därför har vi till målet om 3 000 nya bostäder fogat ett mål om 2 000 nya arbetsplatser per år. Fram till år 2050 beräknas Uppsalas befolkning kunna uppgå till 340 000 invånare. För att vi ska vara en stad där alla får plats att bo, leva och utvecklas måste vi vara innovativa och hitta nya lösningar. Det är min absoluta ambition att Uppsala ska växa utan att ge avkall på sina grönområden, sin historia, sin unika anda och själ. Nu bygger vi en kommun som håller ihop idag och i framtiden.

ERIK PELLING

Kommunalråd (S) i Uppsala med ansvar för bostadsbyggande

PROJEKTLEDARE: Thomas Lahti 070-574 66 24 ANNONSER: Melissa Asplund ART DIRECTOR: Jessica Nyström, Dzign REDAKTION: Tidningsmaskinen.com OMSLAGSFOTO: Rosie Alm TRYCK: Mitt media Print

UTHYRNINGSSTART FÖR CITYNÄRA HYRESRÄTTER!

CINNOBERN

PEPPARKAKSHUSET

ANTAL 226 LÄGENHETER STORLEK 1-5 RUM OCH KÖK UTHYRNING PLANERAD TILL 2017 INFLYTT PLANERAD TILL HÖST 2017 - VINTER 2018

ANTAL 132 LÄGENHETER STORLEK 1-6 RUM OCH KÖK UTHYRNING AUGUSTI 2016 INFLYTT SEPTEMBER 2016 - MAJ 2017

ÅPROMENADEN

GJUTARÄNGEN

ÖSTRA BÄCKLÖSA

KÅBO

KUNGSÄNGEN

PLATS LUTHAGEN

ANTAL 276 LÄGENHETER STORLEK 1-6 RUM OCH KÖK UTHYRNING AUGUSTI 2016 INFLYTT DECEMBER 2016

ANTAL 187 LÄGENHETER STORLEK 1-6 RUM OCH KÖK UTHYRNING PLANERAD TILL 2017 INFLYTT PLANERAD TILL 2017-2018

HALLÅ DÄR STEFAN SANDBERG NY VD PÅ UPPSALAHEM VAD JOBBADE DU INNAN UPPSALAHEM? - Jag kommer närmast från en tjänst på en teknisk konsultbyrå. Innan dess var jag flera år på Skanska, bl. a. var jag vd för BoKlok Byggsystem. BERÄTTA OM UPPSALAHEMS BYGGPLANER DE KOMMANDE ÅREN! - Vi har flera tusen hyresrätter på gång runt om i Uppsala. Under de närmsta åren, kommer vi att sätta spaden i marken för cirka 1 000 nya hyresrätter i Ulleråker, vilket kommer bli en hållbar och spännande stadsdel. Vi fortsätter

också utbyggnaden av Rosendal med 200 mindre lägenheter. I år kommer vi att sätta spaden i marken för ytterligare 120 bostäder på Kapellgärdet i projektet Takryttaren. VAD HAR NI PÅ GÅNG FÖR STUDENTER OCH UNGA? - Vi kommer påbörja omvandlingen av studentbostadsområdet vid Kapellgärdet, på parkeringsplatserna längs med Vattholmavägen. Där planerar vi för Vapenhuset med 600-700 hyresrätter, där vi kommer att blanda studentbostäder och vanliga bostäder. Vi fortsätter

också att förtäta i Kåbo. Vi har redan byggt 90 studentbostäder och Pepparkakshuset med vanliga bostäder längs med Dag Hammarskjöld och Döbelnsgatan. Nu fortsätter vi med nästan 150 studentbostäder till på fältet mot BMC.

DU ÄR JU INTE UPPSALABO ÄN, MEN VAR KÄNNER DU DIG HEMMA? - Min fru kommer från Uppsala och mina svärföräldrar bor här, så jag har ändå hängt en hel del i trakterna. Men, förutom i vårt hus i Sundbyberg, så måste jag säga på Friends Arena när AIK spelar fotbollsmatch!

www.uppsalahem.se/nyahem

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

INNERSTADSSTRATEGI KARIN ÅKERBLOM

Vi har en otrolig möjlighet att sprida ut stadslivet ännu mer, och samtidigt göra stadskärnan ännu mer attraktiv och livfull, säger Karin Åkerblom, projektledare för arbetet med Uppsala kommuns innerstadsstrategi.

SÅ SKA CENTRUM VÄXA En växande stad behöver ett större centrum. Det behövs mer plats för fler människor i rörelse, fler mötesplatser, mer handel och kultur. Planeringen för en växande stad är i full gång och heter innerstadsstrategin.

FAKTA UPPSALAS INNERSTADSSTRATEGI • Beskriver hur stadens centrala delar kan utvecklas. • Målet är att strategin ska stödja en tillväxt med fortsatt god service, tillgänglighet och attraktionskraft. • Strategin är en fördjupning av kommunens nya översiktsplan.

et är människan som gör livet i staden. Och det börjar bli mycket bättre i Uppsala. På bara några år har det hänt jättemycket. Vi tar staden i anspråk idag på ett annat sätt. Det handlar om liv, puls och rörelse. Att Elton John skulle uppträda i Botaniska trädgården är exempel på något som förut var otänkbart. Det säger Karin Åkerblom, projektledare för arbetet med Uppsala kommuns innerstadsstrategi, som är ett långsiktigt förslag på hur centrum kan växa och utvecklas. Om allt går enligt planerna antas den i höst av kommunstyrelsen. Idag är Uppsalas centrum för litet i förhållande till kommunens 208 000 invånare, men inte så länge till. En titt i spåkulan visar att stadskärnan

kommer att vidgas åt alla håll och kanter – framför allt kommer den att växa söderut mot Främre Kungsängen och Främre Boländerna. I runda slängar handlar det om 100 000 fler invånare i kommunen de närmaste trettiofem åren. Det innebär att allt fler människor kommer att bo, arbeta och vistas i centrum. Med andra ord en utmaning, men samtidigt en oerhörd möjlighet, betonar Karin Åkerblom. – Nu har vi en otrolig möjlighet att sprida ut stadslivet ännu mer, och samtidigt göra stadskärnan ännu mer attraktiv och livfull. Karin Åkerblom förklarar att innerstadsstrategin ger en tydlig riktning för hur centrum kan ta hand om fler människor fram till 2030 och 2050. Den ska fungera som en slags vägledning för kommande beslut med

fokus på stadsliv i mänsklig skala. – I stora drag visar den hur gator och torg kan utvecklas, hur parker kan förädlas, hur kollektivtrafiken kan bli bättre och hur den framtida biltrafiken kan se ut. Men den ger också vägledning för kommande bebyggelse och förändring av den befintliga miljön. – För att vi ska trivas måste vi ställa höga krav på arkitektur och ny bebyggelse, betonar Karin Åkerblom. Vi ska blanda bostäder, kontor och handel, allt för att skapa ett levande centrum dygnet runt. Samtidigt ska vi värna om stadens karaktär och Uppsalas unika stadssiluett. Att bevaka, värna och skapa goda soliga lägen i staden är viktigt. Karin Åkerblom understryker att det som finns mellan huskropparna är minst lika viktigt.

OMRÅDEN SOM FÅR EN HUVUDROLL I DEN VÄXANDE STADSKÄRNAN

slakthuset

RÅBYVÄGEN: Vägen fortsätter att utvecklas till en stadsgata. Kapellgärdet och Kvarngärdet knyts ihop med centrum. VAKSALA TORG: Torget blir en mer livaktig del av centrum. Området runt torget får fler bostäder, kontor och bättre förutsättningar för handel. FRÄMRE BOLÄNDERNA: Nuvarande centrum förlängs söderut med handel, kontor och viss andel bostäder. FRÄMRE KUNGSÄNGEN: Blir en naturlig del av centrum. Här kommer ny blandad bebyggelse med plats för kultur och stadsliv. SJUKHUSVÄGEN: En viktig länk mellan olika stadsdelar som knyter samman sjukhusområdet med Studenternas och Stadsträdgården. Området får mer stadskaraktär. LUTHAGSESPLANADEN/EKONOMIKUM: Här utvecklas en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken. Fler bostädet och verksamhetslokaler stärker stadslivet. BLÅSENHUS: Universitetets verksamheter ger stora flöden av människor både dag- och kvällstid. Kopplingen till centrum stärks. SVARTBÄCKSGATAN: Norr om Luthagsesplanaden utvecklas gatan till en stadsgata med god koppling till centrum.

– Bra stadsliv handlar om mycket mer än bara hus. Ett växande Uppsala behöver fler platser för möten, promenader och lek. I centrum ska det finnas affärer och verksamhetslokaler i bottenvåningarna, trevliga parker, platser, torg och ett inbjudande årum att vistas i. Bland annat planeras nya parker; en på Österplan strax norr om Resecentrum, en i anslutning till Hamnesplanaden nära ån och en utveckling av parkerna i Boländerna. Vidare är tanken att hela Åstråket ska förstärkas med gröna trivsamma inslag. – Vi tror också att Slottsbackens stora ytor kan göras mer tillgängliga och användas på ett bättre sätt. Under dialogarbetet framgick det tydligt att det finns ett sug att levande göra våra historiska platser. Det skulle kunna handla om ett kulturstråk som sammanbinder och berättar om våra mest värdefulla kulturmiljöer. Ett annat huvuddrag i strategin är rörelse. Det ska vara enkelt att resa, både till centrum och till andra stadsdelar. Inne i centrum ska det vara låga hastigheter och ibland promenadfart, onödig genomfartstrafik ska bort. Vidare ska bilparkeringar i huvudsak vara i parkeringsanläggningar, ovan eller under mark. Bilbro

över Fyrisån och tunnel under järnvägen är exempel på åtgärder som kan lätta på trafiktrycket och ge mer plats för gående, cykel och kollektivtrafik. En plats som Karin Åkerblom tror mycket på är Stora Torget. Många Uppsalabor vill att Stora Torget ska få bättre utseende och funktion. Mer torg och mindre busshållplats, samtidigt vill man kunna kliva av bussen centralt. I innerstadsstrategin föreslås att hållplatsläget flyttas ett kvarter österut, kvar över torget går endast en bussgata. – Det skulle kunna innebära ett stort generöst ”fintorg” med gröna inslag, sittplatser och gärna uteserveringar. Det vill säga ett torg där man stannar upp och vistas, i stället för att bara passera.

För att vi ska trivas måste vi ställa höga krav på arkitektur och ny bebyggelse Text: Samuel Hultberg

Var med och skräddarsy dina framtida lokaler!

www.ihus.nu

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

NATURVÅRDSSTRATEGEN JAN FRANZÉN

UTMANINGEN ÄR ATT HITTA BALANSEN ATT

BÅDE BYGGA OCH BEVARA

Väldigt många fler människor kommer att bo här inom några årtionden. Även då måste det finnas platser för alla att må bra på, sköna gröna miljöer att finna lugnet mitt i stadens puls, säger naturvårdsstrategen Jan Franzén.

Uppsala har närhet till mycket höga naturvärden ända in i stadens kärna. Det är ganska unikt i Sverige, skulle jag säga.

an Franzén, är utbildad ekolog och trädgårdsmästare. Sedan september 2015 har han uppdraget att som naturvårdsstrateg bidra med ett övergripande strategiskt tänkande till Uppsalas fortsatta och framtida stadsbyggande. – Det handlar om att blicka ut över kommunen och staden och se hur vi på bästa sätt tillvaratar, bevarar och utvecklar allt det gröna i den snabbt växande staden. Väldigt många fler människor kommer att bo här inom några årtionden. Även då måste det finnas platser för alla att må bra på, sköna gröna miljöer att finna lugnet mitt i stadens puls, säger Jan Franzén, som inte tror att gemene man här i Uppsala riktigt inser vilka fantastiska park- och naturområden vi är välsignade med. Målet, förklarar han, är att vi även i framtiden, snabbt inom tio minuter, med en kort promenad eller cykeltur, ska kunna få en upplevelse med höga naturvärden. Här ligger en stor utmaning, att i tider av befolkningstillväxt och bostadsbrist, ändå stå fast i allas vår rätt till nära gröna oaser.

”Vi har bostadsbrist, folk har ingenstans att bo och här står du och talar om skalbaggar”. – Ja, det är också rätt, det är därför så viktigt att balansera de olika behoven i en storstads utveckling och tillväxt. Båda värdena måste få plats. Och då måste man inse att vi inte kan spara allt, vare sig i staden eller nära staden. Det gäller då att veta vad och var de högsta värdena är och finns, och vad vi ska utveckla eller kanske avveckla. Var finns då Uppsala högsta naturvärden som du ser det? – Det är framför allt Åriket, sträckan längs Fyrisån ut i Mälaren men också de gröna stråken som förbinder centrum med landskapet, även Hammarskog. Nu är det ju väldigt mycket fokus på de nya stadsdelarna Rosendal och Ulleråker, områden där de boende snabbt och smidigt ska få sin själsliga spis och då är ju utvecklingen av Åriket högprioriterat. Utmaningen är återigen balansen. Vi måste både bygga och bevara. Idag är det tillåtet att bygga på jordbruksmark, hur ser du på det? – Vi måste inse att det är konkurrens om utrymme. Vi måste ha plats för bostäder och arbetsplatser, fri-

luftsliv och rekreation, matproduktion och biologisk mångfald. Alla värnar om sitt. Uppsala har en del skog, mycket jordbruksmark och ganska lite vattenmiljö. Frågan är om vi vågar väga jordbruk gentemot skog. Jag har ingen bestämd uppfattning, det är jättesvåra avväganden men som vi måste ta med i balanseringen. Det viktigaste är att bygga upp med så mycket kunskap som möjligt, så att vi har full kontroll när vi väl fattar beslut. Vi måste vara

Jag tycker att Uppsala är en föredömlig kommun som länge och offensivt arbetat med naturvård. medvetna om att vad vi än gör så får det konsekvenser för generationer framöver. Du som är ny i Uppsala, hur tycker du kommunen har jobbat med naturvårdsfrågor hittills? – Jag tycker att Uppsala är en föredömlig kommun som länge och offensivt arbetat med naturvård, inte minst med att uppmuntra Uppsalaborna att enkelt ta sig ut i naturen.

Jag tänker på Gula stigen och andra leder. Även skötseln har varit föredömlig. Allt det här ska vi naturligtvis bygga vidare på och samtidigt vara medvetna om att det kommer att försvinna både skog och en del park. Det ställer väldigt höga krav på oss som arbetar strategiskt med naturvården. De viktigaste områdena med de högsta värdena måste vi se till att skydda. Just nu jobbar vi till exempel med att göra Kronparken till ett reservat. Vad vill vi då med det? Vill vi skapa en ”Hyde Park” eller en snårig skog med skalbaggar? Ska vi nyttja eller skydda? Det är en utomordentligt känslig och svår fråga. Text: Per-Åke Hultberg

FAKTA GULA STIGEN • Gula stigen är en vandringsled på cirka 10 kilometer. • Den skapades redan på 30-talet och sträcker sig från Studenternas idrottsplats till Skarholmen. • Info om Gula stigen och andra vandringsleder hittar du på Uppsala kommuns hemsida.

Brf Sagan, exteriör.

Brf Åsikten Södra 1, interiör.

riksbyggen

Flera fina projekt i riktigt bra lägen Nu börjar de sista pusselbitarna närmast Fyrisån i den nya stadsdelen Kungsängen att läggas. För Riksbyggens del handlar det om två kvarter i ett av Uppsalas absolut bästa bostadslägen, Åsikten Norra och Åsikten Södra, alldeles utefter Fyrisån.

är precis som i alla nya bostadsområden är det certifiering enligt Miljöbyggnad silver som gäller. – Vi bygger och planerar flera fina projekt, samtliga i riktigt bra lägen, men det är klart just de här kvarteren på Östra Ågatan som sticker ut lite extra, säger Roger Yrjas, marknadsområdeschef för Riksbyggen Uppsala, Gävle och Dalarna. Bygget av den norra delen med sina 104 bostadsrättslägenheter pågår för fullt med inflyttning 2017. Att det är slutsålt behöver väl knappast påpekas. Det gäller för övrigt Riksbyggens samtliga projekt som byggstartats. Den första etappen Brf Åsikten Södra 1, 78 lägenheter med säljstart i september, kommer att följas av ytterligare två etapper i samma kvarter. Hela kvarteret består då av totalt 241 lägenheter, en blandning av stora och små lägenheter, varav de många med utsikt över Fyrisån. – Även Fasaden är speciell med sitt vackra tegel, ett typiskt Uppsalamaterial, som vi här har tagit fasta på, berättar Roger Yrjas. I Gränby Backe fortsätter Riksbyggen med ytterligare en bostadsrättsförening. Efter Brf Solskenet kommer nu Brf Solgläntan, 92 lägenheter samtliga sålda och där inflyttning sker under hösten. Projekten med bostäder på tidigare parkeringsytor utmed Råbyvägen fortsätter också som planerat. Det fjärde kvarteret från Kapellgärdsallén räknat, Brf Skogsfalken med sina 82 lägenheter har inflyttning våren 2017 och följs av femte etappen om cirka 80 lägenheter med planerad säljstart i mars nästa år. Nu är Riksbyggen dessutom igång med ett projekt i andra änden av Råbyvägen, längst upp mot Gränby ishall och Gränbyparken. Med planerad säljstart av Brf Sagan i oktober, 112 lägenheter, kan inflyttning

www.riksbyggen.se

Utöver några viktiga i hörnlägen med lokaler för närlivs, restauranger och annan service, gäller det att jobba med olika lösningar i bottenvåningarna utefter hela gatan. – Vi jobbar mycket med olika varianter av fasader, med fönstersättning och snygga entréer för att på så sätt skapa liv mot gaturummen. Det ska vara spännande och en tjusning att gå utefter nya Råbyvägen, som att promenera sakta genom stan. Det här är viktigt för oss, eftersom vi alltid bygger långsiktigt och vill kunna stå för allt vi gör, säger Roger Yrjas.

Båt vid Fyrisån. ske runt årsskiftet 2018–2019. – Allt det här handlar ju om att med bostadsbyggelse utveckla Råbyvägen från trafikled till trivsam stadsgata, helt i linje med kommunens ambitioner, förklarar Roger Yrjas. – Det känns inspirerande att vi kan vara med i det här stora och viktiga arbetet att bidra till att innerstaden växer, dessutom så snabbt. Både Kvarngärdet och Gränby blir ju på sikt integrerade delar av centrala staden, säger Roger Yrjas och betonar speciellt vikten av att skapa trivsamma stadsmiljöer i de nya gaturummen. Det är fullt möjligt, menar han, även om man inte kan ha lokaler i gatuplanet utefter hela Råbyvägen.

Långsiktig hållbarhet är verkligen ingen ny trend inom Riksbyggen. Egen förvaltning och omsorg om helheten har varit ett kännetecken ända sedan starten 1940. – Vi vare sig vill eller kan göra avkall på kvalitet och energieffektivitet, eftersom vi fortsättar ta ansvar med förvaltning av alla bostadsområden. Allt vi bygger certifieras nu enligt Miljöbyggnad Silver. Det är ganska tuffa krav, exempelvis när det gäller energianvändning, sunda material och tyst inomhusmiljö. Riksbyggen har dessutom valt att kompensera för förluster av naturvärden i samtliga byggprojekt, och helst bidra med fler ekosystemtjänster i de nya bostadsmiljöerna. Till exempel odlingslotter, gröna tak, fågelholkar och grönskande miljöer där insekter pollinerar och naturen blommar, samtidigt som människor trivs. – Ett konkret exempel är Brf Skogsfalken på Råbyvägen, där vi kommer att ha två bikupor som producerar ekologisk och närproducerad honung. Det är bara ett av många exempel på hur vi inom Riksbyggen arbetar med ekosystemtjänster som en insats för den biologiska mångfalden och för ett mer hållbart samhälle, avslutar Roger Yrjas.

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

STADSBYGGNADSDIREKTÖREN MATS NORRBOM

ALLA INSER NOG INTE HUR STARK

UPPSALAS ATTRAKTIONSKRAFT ÄR Vi har hört beskrivningarna förut, byggtryck, byggboom – och nu bygger vi som aldrig förr. Men frågan är om det ändå inte är en sann beskrivning av Uppsala just nu. Per capita byggs det faktiskt mer här än i Stockholm.

tt vi har fördubblat bygglovsavdelningen på två år säger väl det mesta. Det var 35 personer när jag började och vi har nu anställt ytterligare 30, så visst är det ett enormt byggtryck vi upplever just nu, säger stadsbyggnadsdirektör Mats Norrbom.

Marknadens intresse handlar inte enbart om bostadsbristen. Det räcker inte med stor efterfrågan på bostäder. Det måste också finnas jobb, och de finns ju här. Det handlar helt enkelt om att möta efterfrågan, förklarar han. Idag har Uppsala lika stor bygglovsavdelning som Malmö. Under 2015 beviljades bygglov för över 2 800 bostäder. Det är ”all-time-high”, på god väg mot det politiska målet på 3 000 bostäder per år. Till detta ska också läggas 500 bostäder per år de närmaste åren för nyanlända. Nyrekryteringar gäller för övrigt hela stadsbyggnadsförvaltningen,

även planoch anläggningssidan, påpekar han. – Vi har bokstavligen dammsugit marknaden för att hitta folk, allt för att hinna med alla planer, ärenden och projekt. Hela bygg-Sverige tycks vilja vara här, nu 60 byggherrar, säger Mats Norrbom, inte utan viss tillfredsställelse. Han menar att byggmarknaden nog inte tidigare förstått hur stark Uppsala kommun är när det gäller stadsutveckling och bostadsbyggande. I grunden finns här en stark ambition att växa och det i politisk enighet. Vi ska bli 350 000 invånare fram till 2050 samtidigt som 70 000 jobb tillskapas. Att det då behövs massor av bostäder och allt annat som hör till stadsliv, säger sig självt. Projektportföljen för de närmaste 15-20 åren innehåller hela 45 000 bostäder. – Marknadens intresse handlar inte enbart om bostadsbristen. Det räcker inte med stor efterfrågan på bostäder. Det måste också finnas jobb, och de finns ju här. Uppsala har en het arbetsmarknad och låg arbetslöshet. Pendelavståndet till Stockholm är också en viktig delförklaring till byggarnas stora intresse. Mycket jobb? Ja, självklart, men också oerhört spännande. Att Uppsala till exempel är rankad som tvåa i landet i fråga om bostadsbyggande är ett minst sagt gott betyg. Att dessutom Boverket, som kontinuerligt analyserar bostadssituationen i landet, lyfter fram just Uppsala kommun som ett föredöme, ger naturligt-

Det är en fantastisk tid och en enorm förmån att få vara med att bygga den här 24-timmarsstaden, säger stadsbyggnadsdirektör Mats Norrbom.

vis extra råg i ryggen. Uppsala är också för tredje året i rad Sveriges bästa stadskommun att bo i, enligt tidningen Fokus kommunrankning Bäst att bo 2016. – Det är en fantastisk tid och en enorm förmån att få vara med att bygga den här 24-timmarsstaden. Utöver alla andra stora stadsbyggnadsprojekt är vi nu även igång med Ulleråker. Det är ett av Sveriges största byggprojekt, en tredjedel av Hammarby sjöstad och självklart på alla sätt en jätteutmaning, konstaterar Mats Norrbom. – Det är till exempel tekniskt komplicerat att skydda grundvattnet. Och vi ska där, precis som i Rosendal, ligga i framkant i fråga om inno-

vativa lösningar på hållbar stadsutveckling. Det är som sagt en jätteutmaning men samtidigt väldigt stimulerande. Tror du vi Uppsalabor är medvetna om allt det här? – Att det byggs mycket vet säkert alla, det är ju bara att kolla på alla byggkranar. Men jag är inte säker på att alla inser hur stark Uppsalas attraktionskraft är. Inte minst bland byggherrar, och att det därför verkligen finns anledning för alla Uppsalabor att vara stolta över sin fina stad, där vi nu på bästa sätt arbetar för att förena de kulturhistoriskt oerhört värdefulla stadsmiljöerna med allt det nya som ska byggas. Text: Per-Åke Hultberg

HÄR ÄR DET NÄSTAN BÄST ATT BO Uppsala är fortsatt tvåa när tidningen Fokus rankar Sveriges kommuner.

Nyligen presenterade tidningen Fokus sin rankning över Sveriges bästa kommuner att bo i. Och det är glädjande nyheter för Uppsala, om än inte direkt förvånande, som nu åter landar på andra plats bland Sve-

riges 290 kommuner. I kategorin stadskommuner toppar Uppsala före Umeå och Luleå medan Stockholm är fortsatt etta i kategorin storstadskommuner. Rankningen sammanställs årligen

av tidningen Fokus i samarbete med internationella Handelshögskolan i Jönköping. Den slutgiltiga listan sammanställs med hjälp av 43 olika variabler.

Annons BYGGT AV OMTANKE. Ända sedan Åke Sundvall startades för över sjuttio år sedan har vi i familjen Sundvall, tillsammans med våra duktiga medarbetare, tagit hand om och byggt hus utifrån en och samma idé: att de ska hålla länge, sätta prägel på kvarteret och få människor att trivas. Och

för att lyckas genomföra vår idé är det en sak vi alltid sätter högst och främst, oavsett om det är husen eller företaget vi bygger. Omtanke.

Åke Sundvall kommer att vara med och börja sätta prägel på Uppsala de närmaste åren med både bostadsrätter och hyresrätter vilket vi tycker är väldigt roligt! Våra projekt i Östra

Sala Backe och Rosendal är närmast på tur. Läs mer om projekten på www.akesundvall.se

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

NYA ÖVERSIKTSPLANEN KATARINA FEHLER

VI SKA DRA NYTTA AV ATT VI BLIR FLER Den nya översiktsplanen betonar möjligheten att göra något riktigt bra av att Uppsala växer. Vi ska dra nytta av att vi blir fler, att befolkningstillväxten ger möjlighet till nya värden och kvaliteter. Och det inte bara i staden.

et säger landskapsarkitekten Katarina Fehler, som sedan två år tillbaka arbetar som planstrateg på stadsbyggnadsförvaltningen. Efter att ha arbetat med stadsbyggnadsfrågor i Stockholm i många år valde hon ett, som hon säger, jättespännande jobb hemma i Uppsala. Som projektledare för den nya översiktsplanen, som väntas antas av kommunfullmäktige i slutet på året, har hon superkoll på framtiden. – Man kan se översiktsplanen som en kostym att växa in i, där vi tydliggjort det riktigt långsiktiga perspektivet, bortom 2050. Det innebär att ha en beredskap för en befolkning på mellan 280 000 och 340 000 personer, dessutom 70 000 nya arbetsplatser. Det gäller alltså att skapa möjligheter för en tillväxt i den storleksordningen, säger Katarina Fehler.

Projektledningsteamet för nya översiktsplanen – Göran Carlén, Helena Klintström och Katarina Fehler – som bland annat pekar ut fyra stadsnoder som kommande knutpunkter för kollektivtrafik och stadsliv. Gottsunda-Ultuna, Gränby, Börjetull och Bergsbrunna.

Hon poängterar att det finns en stor politisk vilja att bejaka att vi blir fler Uppsalabor, att det är viktigt att ta vara på tillväxten för att skapa kvaliteter som inte finns idag. Fler människor innebär självklart behov av fler bostäder, men det ger också underlag för en större bredd och mångfald av exempelvis service och kultur. – Det handlar framför allt om att skapa närhet mellan människor, det

som är själva idén med staden, säger Katarina Fehler. Det finns med andra ord massor av frågor att ta ställning till. Hur bör vi använda markområden på bästa sätt så att människor får nära till det de behöver i sin vardag? Och så att vi värnar om och förbättrar vår miljö. Var ska vi ha bostäder, arbetsplatser, handel, gator och vägar, grönområden, åkrar och så vidare. Allt det som en översiktsplan handlar om. Det vill

säga den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. – Det är en fysisk framtidsbild som översiktsplanen målar upp. Det nya i den här planen är att den visar på flera vägar att nå dit vi vill nå, även stegen på vägen om än på ett övergripande plan, förklarar Katarina Fehler. Och det gäller hela kommunen. Dess olika delar ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina olika förutsättningar.

SVERIGES MESTA LANDSBYGD SKA BLI LANDETS BÄSTA Uppsala är den kommun i Sverige som har flest boende på landsbygden. Cirka en fjärdedel av befolkningen, nästan 50 000 personer, bor utanför Uppsala stad.

Mimmi Skarelius Lille, landsbygdsstrateg Uppsala kommun.

– Uppsala är så mycket mer än bara staden. Den omgivande landsbyggden är unik på flera sätt, säger Mimmi Skarelius Lille, Uppsala kommuns landsbygdsstrateg sedan två år tillbaka, för övrigt den första på just den posten. Bakgrunden var behovet av en väg in i kommunen, något som blivit tydligt i den dialog som kommunen har

haft med framför allt föreningar på landsbygden. I Mimmis uppdrag när hon tillträdde ingick bland annat att i dialog med landsbygdsbefolkningen ta fram ett landsbygdsprogram. Ett förslag arbetas nu fram som, efter att först ha varit ute på remiss under hösten, väntas bli antaget av kommunfullmäktige innan årsskiftet. – Landsbygdsprogrammet är ett övergripande styrdokument och en del av arbetet med att nå inriktningsmålet att Uppsala ska ha en av Sveriges bästa landsbygder, säger Mimmi Skarelius Lille. Landsbygdsprogrammet sätter ramarna för hur kommunen ska arbeta med landsbygdsutvecklingen och ska

exempelvis leda till att goda kommunikations- och informationsflöden skapas. – Det bygger på den breda dialog kommunen har haft i flera år med de som bor, verkar och lever på landsbygderna. Aspekter som ofta lyfts fram i dialogen är att man vill att fler bostäder byggs, framför allt fler hyresrätter. Dessutom utbyggd kollektivtrafik, infrastruktur och tillgång till service rent generellt, såsom förskola, skola och äldreboende. Men det handlar också om att man vill att kommunens synlighet ska öka på landsbygderna. – Just kommunikationsbiten kring landbygdens utveckling jobbar vi mycket med, både via egen face-

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

BÄSTA LANDSBYGDSKOMMUNEN

– Vi lyfter fram tätorternas betydelse för landsbygden, med deras ofta mycket bra lägen för ny bebyggelse och service, säger Katarina Fehler och påpekar speciellt det faktum att det är få av landets kommuner som har en sådan variation av livsmiljöer som Uppsala, som kan erbjuda en sådan bredd av stad, tätorter och landsbygd. – När det gäller själva staden Uppsala ser vi en fem-kärnig bebyggelse-

Det är en fysisk framtidsbild som översiktsplanen målar upp. struktur med innerstaden som nav, kompletterad av fyra stadsnoder som knutpunkter för kollektivtrafik och stadsliv. Stadsnoderna kopplas samman med en kapacitetsstark kollektivtrafik. De fyra stadsnoderna är Gottsunda-Ultuna, Gränby, Börjetull och Bergsbrunna. De två sistnämnda är tänkta som lägen för nya tågstationer. Det kostar att växa, därför fokuserar vi nu mer på kommunägd mark, där Ulleråker just nu är det största området. Det gäller att hushålla med redan gjorda investeringar i infrastruktur, att bygga på ett smart sätt, säger Katarina Fehler. Text: Per-Åke Hultberg

book-sida och nyhetsbrev. Det handlar också om att bättre än hittills marknadsföra vår landsbygd och våra orter, att Uppsala som sagt är så mycket mer än bara staden, poängterar Mimmi Skarelius Lille. – Man ska vara medveten om, fortsätter hon, att Uppsala har flera olika landsbygder med helt olika förutsättningar. Här finns stora samhällen som Storvreta och Björklinge med flera tusen invånare, men också ren landsbygd med glesare befolkningstäthet. Här finns gamla bruksorter som Vattholma och stationssamhällen som Skyttorp, alla med olika behov. Förslaget till ny översiktsplan, som är ute på en andra remissrunda (utställning fram till 31 augusti 2016), beskriver förutsättningarna för utveckling och tillväxt i olika orter och pekar också ut ett antal så

NYA BOSTÄDER PÅ LANDSBYGDEN

I Gunsta, en knapp mil öster om Uppsala, kommer en helt ny tätort att växa fram under de närmaste åren med upp till 1400 nya bostäder.

tmed Almungevägen, intill Funbo och nära Fjällnora, ska det byggas bostäder. Inte så lite heller. Här planeras omkring 1400 bostäder, en blandning av flerbostadshus, stadsvillor, kedjehus, radhus och villor. Om allt går enligt planen sätts spaden i marken under 2018. Utbyggnaden sker sedan etappvis med upp till 200 bostäder per år. Hela området väntas vara färdigt runt 2030. Den nya bebyggelsen skapar även förutsättningar för etablering av olika servicefunktioner, bland annat livsmedel och förskole- och skolverksamhet. I Södra Gunsta kommer social hållbarhet att stå i fokus. Området avses värmas upp av ett lokalt närvärmenät. Samhället blir anslutet till centrala Uppsala genom ett väl utbyggt kollektivtrafiknät och en snabbcykelled. I närheten finns idrottsanläggningar, stora friluftsmarker, till exempel Fjällnoraområdet, sjön Trehörningen, och Vedyxaskogen. Upplandsleden och en Linnéstig ligger också nära. Under sommarsäsongen passerar även populära museijärnvägen Lennakatten.

kallade servicenoder. – Det finns en stor efterfrågan på bostäder i lantlig miljö, framför allt nära stan. Och det finns många byggplaner, exempelvis i Gunsta, Storvreta och Länna. Men det viktigt att betona ansvarsfull landsbygdsutveckling, att vi i dialog med de boende skapar gynnsamma förutsättningar att leva, bo och verk i kommunens tätorter och landsbygder. Det är viktigt för hela Uppsalas utveckling. Text: Per-Åke Hultberg

ALM Equity planerar för att uppföra 60 stycken yteffektiva ettor och tvåor i centrala Uppsala samt även åtta lokaler i bottenplan. Bostadshuset som är ritat av White arkitekter har ett starkt formspråk och kommer att vara centralt beläget med universitetet inom gångavstånd. Gör din intresseanmälan på www.almequity.se/eddahuset

www.ramirent.se

Är du helt säker? När du hyr av Ramirent så hjälper vi dig öka säkerheten för människor, maskiner och miljö.

Är du helt säker?

Hur då? Med EcoSolve™, som minskar energiförbrukning och miljöpåverkan. Med Tryggare Byggare, som förebygger olyckor och arbetssjukdomar. Och med kompletta ID06-system, När du hyr av Ramirent så hjälper vi dig somöka ger säkerheten dig full kontrollför över vem som vistas människor, maskiner och miljö. på arbetsplatsen. Kontakta oss idag, för ett säkert, hållbart byggande! Hur då? Med EcoSolve™, som minskar energiförbrukningoch miljöpåverkan. Med Tryggare Byggare, som förebygger olyckor och arbetssjukdomar.

CONSIDER IT DONE.

Det finns en stor efterfrågan på bostäder i lantlig miljö.

Och med kompletta ID06-system, som ger dig full kontrollNORD: över vem som UPPSALA Söderforsgatan 1, Librobäck. vistas på arbetsplatsen. Kontakta oss idag, för ett säkert, hållbart byggande! Tel. 018-18 43 30

UPPSALA NORD: Söderforsgatan 1, Librobäck. Tel. 018-18 43 30

UPPSALA SYD: Verkstadsgatan 10 Tel. 018-10 04 15

PENDLARLÄGE I FULLERÖ HAGE

Storvreta

< GÄVLE

Mitt i landets mest expansiva region, mellan stad och land, bygger vi Fullerö Hage. En helt ny stadsdel med varierad bebyggelse, skolor och en modern företagspark. Här bor du omgiven av vackra grönområden och med skogen tätt intill. Förskola har du precis runt knuten och till pendeltåg, bussar och cykelvägar är det bara ett stenkast.

FULLEROHAGE.SE

ARLANDA >

KOM NÄRA

UPPSALA

Vardagspusslet har aldrig varit enklare att lägga – eller roligare.

U T V E C K L A S AV

Fullerö Hage

Ny stadsdel med både företagspark och bostäder Foto Rosie Alm

Bygget av huvudgatan in till det nya bostadsområdet i Fullerö Hage är nu i full gång. Om allt går som planerat kommer här, alldeles vid avfarten från E4 mot Storvreta, en egen stadsdel med flera tusen invånare att ta form under de kommande åren.

en första etappen består av drygt 500 bostäder, varav knappt hälften är lägenheter i flerbostadshus, både hyresrätter och bostadsrätter. Därutöver en mix av villor och radhus. – Försäljningen av bostadsrättslägenheterna samt de första radhusen och villorna startar efter sommaren. Vi räknar med att de första husen börjar byggas redan i höst med de första inflyttningarna 12–18 månader senare beroende på typ av hus, säger Vahik Abrami, vd för Urbanica AB som driver projektet i sin helhet, men som avser att bygga den

Fakta. Fullerö Hage – kom nära • Fullerö Hage – Gränby C, 5 min • Fullerö Hage – Uppsala C, 15 min • Fullerö Hage – Arlanda, 30 min • Förskola • Antal bostäder i etapp 1 – ca 500 fördelat på villor, radhus, hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter • Antal bostäder i etapp 2 – ca 700 • Företagspark på 260 000 kvm i etapp 2

Mer info på fullerohage.se

nya stadsdelen – det största bostadsbyggnadsprojektet i Uppsala utanför centrala staden – tillsammans med andra byggherrar. Det finns ett stort intresse på marknaden att vara med på den här resan, försäkrar han. En sak är säker, mycket i Fullerö Hage handlar om det gröna och närheten till naturen. 65 procent av den totala ytan är tomtmark, resten är park och naturområde. Första etappen innehåller även en förskola med plats för minst 200 barn, samt en trafikantserviceanläggning med drivmedel, servicebutik och fast food vid infarten till området, intill vägen mot Storvreta. ”Vi räknar – Vi ska anlägga en park på hela 25 000 kvadratmeter. Solmed att parken som den heter, kommer de första att ligga mitt i områdets bostadshusen del, med sina totalt cirka 1 200 bostäder. En annan mindre park börjar kommer att separera bostäderna byggas från den företagspark som vi i etapp två planerar att bygga efter redan i Storvretaavfarten från E4, mellan höst.” bostadsområdet och länsväg 290. Här finns förutsättningar för Vahik Abrami, olika typer av verksamheter vd Urbanica AB som kan dra nytta av områdets strategiska läge. Som sagt nära E4, cirka tio minuter till Uppsala och 30 minuter till Arlanda. Företagsparken har för övrigt sin egen infart. Ingen trafik därifrån kommer alltså att passera bostadsområdet, som i etapp två kompletteras med ytterligare cirka 700 bostäder, äldreboende, lokal

service samt en skola. Vahik Abrami som arbetat med Fulleröprojektet i många år, betonar att snabb byggtakt inte är det primära. Det viktigaste är att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle, en attraktiv och trivsam helhet för alla människor i området, både i bostadsdelen och i företagsparken. – Tänk bara möjligheten att både bo och arbeta här. Tala om optimalt pendlarläge. Att kunna promenera till jobbet via dagis på bara några minuter. Eller att efter jobbet stanna till på restaurangen eller kanske direkt ge sig ut i motionsspåret. Allt det här kommer successivt att växa fram, dessutom planeras en ny väg till Storvreta, då når man dess handel och järnvägsstation med cykel på mindre än tio minuter. – Självklart hoppas jag att Fullerö Hage så småningom ska få sitt eget stationsläge. Fram till dess förlitar vi oss till busstrafik. Utrymme för hållplatser finns avsatta vid områdets huvudgator, säger Vahik Abrami. Han betonar att projektet fått ett fantastiskt fint mottagande, både från politiker och tjänstemän, men också från allmänheten, vilket i slutänden ändå är det allra viktigaste. Alla de som ska bo och arbeta här, självklart många barnfamiljer men troligen även en hel del äldre som i dag bor i villa och kanske föredrar en bostadsrätt, eller ett radhus med en lättskött mindre tomt. – Jag tror att en hel del som väljer att flytta hit är Storvretabor som vill bo kvar i trakten, säger Vahik Abrami, som efter att ha bott i Uppsala i 30 år känner en stor glädje och tillfredsställelse över att kunna bidra till kommunens framtid och utveckling med nya bostadsmiljöer.

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

ULLERÅKERS FÖRVANDLING KRISTINA MÅRTENSSON

ETT AV

SVERIGES STÖRSTA BOSTADSPROJEKT

Visionsbild som visar Ulleråkers nya stadsdelscentrum, med kollektivtrafikstråket och det centrala torget. Illustration: EGA, Erik Giudice Architects.

Ulleråker kommer att bli något helt nytt, något som inte funnits i Uppsala tidigare, säger projektchefen Kristina Mårtensson.

Ulleråker planeras en tät och klimatsmart stadsdel med 7 000 nya bostäder, verksamheter och service. Det gör den inte bara till Uppsalas största stadsutvecklingsprojekt, den kommande utvecklingen ser också ut att bli ett av Sveriges enskilt största bostadsprojekt. – Stadsdelen kommer att bjuda på en oslagbar mix av stad och natur, med goda kommunikationer i en spännande blandning av modern arkitektur och historiska miljöer, säger Kristina Mårtensson, projektchef för Ulleråker på Uppsala kommun. Uppsala växer visserligen på många håll och kanter, men Ulleråker är ändå det mest attraktiva områ-

det för stadsutveckling. Det vill säga nära city, alldeles intill årummet med stora gröna områden, Akademiska sjukhuset och mitt emellan två universitet. Här ska alltså en fullvärdig modern stadsdel, en slags förlängning av staden, växa fram etappvis till 2030. För att förstå vidden av projektet är det kanske enklast att jämföra med Gottsundas nuvarande 5 000 bostäder. I Ulleråker ska som sagt 7 000 tas fram, att jämföra med de cirka 700 som finns där idag. Men det blir inte bara bostäder, i Ulleråker ska det byggas stad. Det innebär handel, service, skola och verksamheter för omkring 17 000 människor. – Det blir en stadsdel för hela livet. En plats med både stadens liv och naturens lugn. Ett hållbart liv där de boendes förstaval är att gå, cykla och åka kollektivt, säger Kristina Mårtensson och förklarar att planeringsprocessen nu är i full gång, om än på ett tidigt stadium. Men det börjar ändå hända saker rent fysiskt, bland annat rivningsarbete på sina håll. Spadtaget som symboliserar den egentliga byggstarten tas nästa höst. Det som gör Ulleråkersprojektet så

speciellt är också att kommunen i form av markägare själv kan driva och ha rådighet över hela processen och därmed utveckla stadsdelen snabbare och effektivare än vanligt, och med den varsamhet som läget ovan Uppsalaåsen som är Uppsalas vattentäkt, kräver. – På så sätt har vi en fantastisk möjlighet att sätta ribban högt. Vilket vi också gör, säger Kristina Mårtensson. Det faktum att Ulleråker ligger mellan SLU och Uppsala universitet är en nyckelfaktor som ska tas tillvara. Det gäller exempelvis att bjuda in universiteten och kunskapsintensiva verksamheter till diskussioner om hur man kan dra nytta av varan-

Det blir en stadsdel för hela livet. En plats med både stadens liv och naturens lugn.

dra för att tillsammans utveckla stadsdelen. – Vi har stora ambitioner. Den kunskap och kreativitet som finns i Uppsala är en enorm styrka och en oerhörd potential som kan utnyttjas bättre än idag. På sätt och viss bryter vi nu ny mark. Även om det är fråga om en total omvandling av Ulleråker betonar Kristina Mårtensson att det ändå är en utveckling med varsam hand. Historiska och karaktärsskapande byggnader som Hospitalet och vattentornet ska finnas kvar. Dessutom kommer man att jobba för att bevara och förädla de stora befintliga ytorna, framför allt mot årummet, och man planerar för en blå-grön stadsdel där vattnet lyfts fram. – Ulleråker har slående värden som är en tillgång för hela Uppsala. Det gör att det är ett fantastiskt roligt och utmanande projekt att jobba med. Om vi lyckas med det här, vilket vi självklart ska göra, då kommer Ulleråker att bli något som det talas om, långt utanför Uppsalas gränser, avslutar Kristina Mårtensson. Text: Samuel Hultberg

Vi bygger en livsstil, inte bara en bostad

I Uppsalas mest naturnära stadsdel Rosendal skapar Genova ca 133 st lägenheter du aldrig kommer vilja lämna.

Det kompletta livet ryms innanför dina egna väggar.

eller vid odlingslådorna. För att underlätta vardagen finns kylrum för leverans av matvaror när du inte är hemma och boxar för post-leveranser.

Genova Property Group har stora visioner för huset i Rosendal. ”Vi bygger inte bara bostäder utan vi erbjuder en livsstil säger nyproduktionschef Anders Tengbom. Vi tror på att bygga så fina och kompromisslösa bostäder att vi gör ditt val av bostad enkelt”.

Interiören i lägenheterna får två olika utföranden och är minutiöst utformade av Note Design Studio, tvåfaldig vinnare av priset årets designer, och prisbelönta Axeloth Arkitekter. Axeloth Arkitekter är även skapare av den exteriöra arkitekturen. Tillsammans skapar vi ett boende som har allt det du behöver.

Huset får en gemensam takterrass med utsikt över trädtopparna hela vägen mot Domkyrkan. Denna grönskande oas har både utekök och orangeri samt loungedel för soldyrkarna. Den gröna gården bjuder in till aktivitet i utegymmet

Säljstart planerad till Q1 2017. Anmäl ditt intresse för löpande info: www.genovapropertygroup.se/bostad/rosendal

GENOVA PROPERTY GROUP

Genova Property Group – Genova – är ett modernt och personligt fastighetsbolag med passion för design och nyskapande arkitektur. Bolaget äger, förvaltar och utvecklar fastigheter med fokus på regionerna Stockholm och Uppsala. Verksamheten består av tre områden – fastighetsförvaltning av kommersiella lokaler, bostadsproduktion av attraktiva bostads- och hyresrätter samt produktion av samhällsfastigheter.

www.genovapropertygroup.se

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

ARKITEKTURPOLICY

MED CLAES LARSSON VID RODRET

FAKTA

Uppsala universitets nya administrationsbyggnad Segerstedthuset i Blåsenhusområdet är färdig att tas i bruk sommaren 2017. Har fått sitt namn efter Torgny T:son Segerstedt (1908-1999), rektor vid Uppsala universitet 1955-1978.

CLAES LARSSON ÅLDER: 56 UPPVÄXT: Brunflo YRKE: Arkitekt SAR/MSA FAMILJ: Sambo BOR: Stockholm FRITID: lantställe i Småland, segling, teckning/målning, resor LÄSER JUST NU: Kartago av Joyce Carol Oates DEN MEST INTRESSANTA NYA BYGGNADEN I UPPSALA – Då sticker jag ut hakan och säger nya universitetsbyggnaden som byggs just nu nära slottet. Det är väldigt mycket åsikter kring den. Jag tycker det blir bra!

Allt handlar om att bygga goda livsmiljöer för människor. Arkitektur är självklart inte bara en fråga om hus, säger Claes Larsson, som leder arbetet med att ta fram Uppsalas första arkitekturpolicy.

Sedan i höstas pågår arbetet med att ta fram Uppsalas första arkitekturpolicy. Spindeln i det nätbyggandet är arkitekten Claes Larsson, som bott i Uppsala sedan slutet av 70-talet och därmed känner staden väldigt väl.

et här var ett uppdrag jag inte kunde tacka nej till. Jag tycker verkligen om Uppsala. Och att nu få bidra till att sätta prägel på det fortsatta stadsbyggandet känns fantastiskt spännande, säger Claes Larsson, vars roll är att jämföra med stadsarkitektens. En arkitekturpolicy möter onekligen ett uppdämt behov av klara riktlinjer. ”Vad tycker och vill kommunen”. Bakgrunden är helt enkelt att Uppsala växer med en sådan fart att

det nu är helt nödvändigt med klara riktlinjer kring arkitektur och stadsbyggnad. Det är som Claes Larsson säger ett stort arbetsfält där det gäller att få med sig alla som jobbar med just stadsbyggnad och arkitektur. – Marknaden efterfrågar förutsägbarhet. Vad som behövs är alltså gemensamma värderingar, där kommunen – politiker och tjänstemän – tillsammans med byggaktörer, arkitekter och andra inblandade har en policy att utgå från i sina fortsatta diskussioner. Det är alltså inte fråga

om detaljstyrning, betonar Claes Larsson. Från sitt senaste uppdrag, som tävlingsansvarig på Sveriges Arkitekter, har han en god överblick över arkitektur och stadsbyggande runt om i landet. Hur har andra växande städer i Norden och i Sverige gjort? Det var naturligt att starta policyprocessen med en omvärldsanalys, som sedan följts av diskussioner, internt inom kommunen och externt med arkitekt- och byggbranschen. – Gensvaret har bara varit positivt. Det finns en påtaglig vilja hos alla att göra något riktigt bra för staden, säger Claes Larsson, som nu har ett embryo till den arkitekturpolicy som ska vara färdig och antagen innan nästa val. Han berättar att man valt en nivå, en samling begrepp att diskutera utifrån. Till exempel skala, höjder och sammanhang. Det handlar om att

Marknaden efterfrågar förutsägbarhet. Vad som behövs är alltså gemensamma värderingar. lyfta blicken i varje enskilt projekt, att se till helheten, inte bara till det enskilda kvarteret. – Allt handlar ju om att bygga goda livsmiljöer för människor. Arkitektur är självklart inte bara en fråga om hus. Vi måste i allt ha med det mänskliga perspektivet som inkluderar gröna värden, utemiljön och frågor kring tillgänglighet med mera, säger Claes Larsson. Han lyfter också det faktum att man oftast i diskussioner om stadsbyggandet i Uppsala fokuserar på den historiska kärnan, det lilla kondenserade centrumet, när staden är så mycket mer. Så stor till ytan att man med fog kan tala om flera olika Uppsala, där de olika delarna därför kan bebyggas och gestaltas på helt olika sätt. Claes Larsson är inte odelat positiv till det nya Uppsala som växt fram kring stadskärnan under det senaste decenniet. Det vill säga den nya bebyggelsen på Kapellgärdet och Kungsängen. – Man har haft så stort fokus på bostadsbyggande att man glömt att bygga stad, att se till att alla övriga aspekter av stadsliv beaktas: mötesplatser av olika slag, caféer, restauranger, handel, verksamheter, skolor, förskolor och så vidare. Det är den viktigaste utmaningen i det fortsatta stadsbyggandet. Text: Per-Åke Hultberg

Dalaföretaget HMB Construction:

Uppsala är vår största marknad Det som började som Hus- och Markbyggarna med verksamhet lokalt i Dalarna har på dryga 20 år vuxit till att vara ett av Sveriges 20–30 största byggföretag med 250 anställda och en omsättning på uppåt en miljard kronor.

i är ett traditionellt byggentre prenadföretag med fokus på Mellansverige, där Uppsala just nu är vår största marknad både omsätt ningsmässigt och personalmässigt, sä ger Per Wiker, som varit med på nästan hela resan från starten i Falun, nu som avdelningschef för HMB Construction AB i Uppsala. Just nu är bolaget engagerat i åtta projekt i Uppsala, varav fem är i produk tion. Tre bostadskvarter byggs i Östra Sala backe, totalt 300 hyresrätter på uppdrag av Wallenstam och ByggVesta. Parallellt pågår bygget av Åsikten, två kvarter med cirka 400 bostadsrätter vid

➤ Just nu är bolaget engagerade i minst åtta projekt i Uppsala, varav fem är i produktion.

Fyrisån med Riksbyggen och HSB som uppdragsgivare. Tre projekt kommer igång senare under året och början av 2017. I Knivsta pågår samtidigt projektering och planering inför bygget av en ny sportarena med kommunen som bestäl lare. I Knivsta har HMB för övrigt tidiga re gjort ett avtryck med Sveriges första och största skola som passivhus, också med Knivsta kommun som beställare. – Vi har ordrar klara här i Uppsalare gionen åtminstone fram till 2020, säger Per Wiker, som varit verksam i bola gets verksamhet i Uppsala sedan man etablerade sig här 1998. – Sedan 1997 har vår verksamhet i Uppsala växt hela tiden. Och just nu är det ju ett otroligt tryck på marknaden. Det är givetvis väldigt inspirerande. Hela tiden skapas nya exploaterings områden där det ena drar med sig

Bygg

d it t

DRÖMH US m ed vår a f le x ib la lö s n in gar!

VI BYGGER HUS AV DINA DRÖMMAR Dina husdrömmar och behov är unika, därför är våra hus det också. Vi levererar platsbyggda, personliga och energismarta hus. Vi ritar varje hus från grunden, på så sätt kan du få ditt hem precis som du vill ha det. För oss handlar det inte om att vi är unika - vi har bara förstått att våra kunder är det. Hör av dig till oss på 0243-79 42 42 så berättar vi mer eller besök fiskarhedenvillan.se för att se våra husmodeller.

Under början av 2016 färdigställdes cirka 120 hyresrätter i Södra Rosendal, ett samarbete med Byggvesta. det andra. Byggs det bostäder behövs även infrastruktur, dessutom skolor, förskolor, äldreboenden och handel med mera. – Inget av det är vi som traditionellt byggentreprenadföretag främmande för, även om bostadsbyggande i dag står för hela 85 procent av alla våra jobb, säger Per Wiker, som passar på att förklara vad HMB Construction menar med att vara ett traditionellt företag inom bygg sektorn. – Det innebär framför allt att vi är an gelägna om att alltid ha vår egen per sonal av yrkesarbetare. Just nu cirka 75 personer i Uppsala. Vi anlitar naturligt vis som alla byggföretag även under leverantörer, men när det gäller själva fundamentet i all byggverksamhet vill vi främst jobba med egna trä och betong

arbetare. Det är en garant både för kva litet och tid och därmed också för god ekonomi i projekten, vilket i sig är en stor trygghet lika mycket för oss själva som för alla våra uppdragsgivare. – Att vi dessutom har all byggkom petens i bolaget i fråga om projektering och planering är naturligtvis ett stort plus. Det gör att vi i alla projekt kan vara med från start till mål, avslutar Per Wiker.

www.hmbcon.se

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

UPPSALAMODELLEN

EN REJÄL UPPVÄXLING ATT FÅ FRAM FLER BOSTÄDER SNABBARE Med Östra Sala Backe, Rosendalsfältet och nu med Ulleråker har Uppsala kommun valt en helt ny strategi vid markanvisningar – Uppsalamodellen – som nu lockar till studiebesök från flera andra kommuner i landet.

takt med Uppsalas snabba befolkningstillväxt och att bostadsbyggandet därför behöver nå helt andra nivåer, var det nödvändigt att tänka nytt, säger Uppsala kommuns planeringschef Ulla-Britt Wickström. Hon betonar att ”Uppsalamodellen”, som bland annat innebär stora generella, inte så hårt styrda detaljplaner, är en rejäl uppväxling för att snabbare få fram fler bostäder från fler aktörer. Och det utan att göra avkall på kvaliteter i fråga om stadsliv och hållbarhet i dess olika former. Men det kräver givetvis att kommunen har egen mark att sälja. Något som tidigare inte varit fallet. – Uppsala kommun har traditionellt inte prioriterat eget markinnehav för stadsutveckling, som många andra kommuner gjort, och har därför inte heller kunnat styra på det sätt som man nu vill. Det går inte att överlåta åt marknaden att bygga stad. Allt är ett samspel, säger Ulla-Britt Wickström.

Ulleråker är det i särklass största och tydligaste exemplet på den nya strategin – ”Nu ska vi som kommun hålla i taktpinnen” . Men det är inte det första. Det började med Östra Sala Backe och har fortsatt med Rosendalsfältet. Den nya strategin innebär i praktiken att kommunen sedan några år tillbaka aktivt köpt mark, för att få möjlighet att driva utvecklingen framåt i önskad riktning. Framför allt att med många små byggrätter ge möjlighet för mindre aktörer att kunna ta sig in på marknaden. Mark har köpts, utvecklas och säljs. Själva byggandet står marknaden för. Det har alltså delvis handlat om att med stora generella detaljplaner snabba på och effektivisera planprocessen, för att på så sätt få upp byggtakten. Nu aktuella Rosendalsfältet är Uppsala kommuns största detaljplan någonsin med sina 3 500 bostäder som successivt ska matas ut. – Vi visar tydligt vilka övergripande kvaliteter som gäller, till exem-

Illustrationen visar en vision av det centrala parkstråket i Rosendal, sett från Stadsskogen mot öster. Tengbom arkitekter och WSP.

pel miljökrav, att det ska vara hållbart byggande, intressant och varierande arkitektur, olika upplåtelseformer och så vidare. Man kan säga att vi styr successivt med fler detaljer allteftersom processen fortlöper. Det handlar alltså inte om att överlåta åt byggbolagen att ta hela ansvaret, betonar Ulla-Britt Wickström. Efter att alla kriterier är fastlagda går kommunen ut med en markan-

visningstävling, då intresserade byggherrar tar fram sina olika förslag. En viktig del i den nya strategin för markanvisningar var ambitionen att locka fler byggherrar till Uppsala. Uppenbarligen tilltalar ”Uppsalamodellen” även marknaden, som framför allt efterfrågar tydlighet. Och resultatet har sannerligen inte låtit vänta på sig. På fem år har bostadsbyggandet i Uppsala gått från

ROSENDAL KAN BLI SVERIGES FÖRSTA HÅLLBARHETSCERTIFIERADE STADSDEL Den nya stadsdelen Rosendal är ett av de första pilotprojekten i Citylab Action, en guide som skapar förutsättningar för hållbar stadsutveckling. Rosendal har därmed alla förutsättningar att bli en av Sveriges första hållbarhetscertifierade stadsdelar. Text: Per-Åke Hultberg

ANDERS HOLLINDER

ed de stora volymer av nya bostäder som ska byggas i Uppsala under de närmaste åren är det oerhört viktigt att göra rätt, säger Anders Hollinder, energistrateg på Uppsala kommun. Han betonar att engagemanget i Citylab Action visar Uppsala kommuns högt ställda mål att vara ledande och därmed kunna påverka stadsutvecklingen i hela Sverige. Tanken bakom Citylab Action, som tagits fram av organisationen Sweden Green Building Council, tillsammans med många kommuner, fastighetsbolag och aktörer inom samhällsbyggnad, är att Sverige behö-

ver en egen modell för hur vi planerar och bygger hållbara stadsdelar. – Guiden som nu tagits fram för att användas i konkreta stadsutvecklingsprojekt innehåller ett antal tuffa hållbarhetsmål som knyter an till de globala målen, förklarar Anders Hollinder. Önskade effekter är bland andra god social sammanhållning, trygg livsmiljö, attraktivt stadsliv, resurshushållning och att stadsdelen inte ska ha någon negativ påverkan på miljö- och klimat. På sikt handlar det om en klimatpositiv stad. – Det är en process vi går in i med fokus på dialog och samarbete. Vi kommer att testa och prova oss fram, även med stöd från externa experter,

19 VINJETT

UPPSALAMODELLEN

ULLA-BRITT WICKSTRÖM

Vi hjälper Uppsala växa! Vi grundades i Uppsala för 25 år sedan.

FAKTA 7 till 60 byggherrar. Det vill säga, tanken med den nya strategin att locka fler byggaktörer till Uppsala fungerar, vilket är en stor framgång i sig. – Att fler bygger innebär självklart att mer blir byggt men framför allt ser vi nu mer variationsrika stadsmiljöer växa fram med olika koncept för olika kundgrupper, avslutar UllaBritt Wickström. Text: Per-Åke Hultberg

samtidigt som vi utbyter erfarenheter med varandra mellan de olika pilotprojekten, säger Anders Hollinder. – Det handlar om, betonar han, att vi är med och driver på utvecklingen, lär oss och delar med oss. Uppsala kommuns åtagande är nu att se till helheten, sina egna insatser i planprocessen, markanvisning och bygglov, även i fråga om anläggning av infrastruktur. Sedan att driva på så att de som bygger också gör det hållbart, gärna genom att hållbarhetscertifiera sina olika projekt. – Vi vill givetvis kröna den här processen med en hållbarhetscertifiering av hela stadsdelen, gärna vara först i landet. Men det är ju ingen tävling. Det viktigaste är att nå en högre hållbarhetsnivå på våra nya stadsdelar och att skapa ett engagemang och en drivkraft i rätt rikting i alla våra kommande stadsutvecklingsprojekt, avslutar Anders Hollinder.

BOSTADSBYGGANDE

Vi vänder oss till marknaderna för husbyggnad, anläggning och industri. Vi är vassa experter inom vatten, miljö, berg och geoteknik. Och vi är ledande inom grundvatten, förorenad mark och berg.

• Det politiska målet som sattes för några år sedan var att gå från en årlig bostadsproduktion på 1 000 lägenheter till 3 000.

Våra kunder säger att de väljer oss för att vi är snabba, tillgängliga, kunniga, flexibla, trevliga och pålitliga.

• Den preliminära siffran för 2016 är cirka 2 000.

Våra anställda säger att de väljer oss för att vi erbjuder stor variation i uppdrag, kollegor som generöst delar med sig av sin kunskap, en platt organisation och mycket frihet under ansvar. Vi har en härlig gemenskap där alla får synas och man får vara sig själv.

FAKTA

När vi inte är ute i fält eller hos kund så sitter vi centralt i Göteborg, Stockholm och Uppsala.

ROSENDAL • Stadsdelen är belägen 2,5 kilometer söder om Uppsala centrum.

Vi är Geosigma. Vi ses!

• Målsättningen är att här skapa en robust stadsbyggnadsstruktur som kan fungera som stöd vid byggnation av området över en längre tid. • På sikt handlar det om en livaktig blandstad med cirka 5 000 bostäder och 300 000 kvm arbetsplatser.

www.geosigma.se

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

FOLK PÅ STAN TYCKER TILL

UPPSALA VÄXER ”ALL-TIME-HIGH” Vad tycker du om det? Vilken är den bästa bebyggelsen, ny eller gammal?

Christine Arkbo, 18 Elizabeth Arkbo, 55 – Det är bra att det byggs, det behövs för det börjar bli så stor bostadsbrist. När staden växer behövs fler bostäder. Det är bra att det byggs, för jag ska flytta hemifrån snart, och jag vill inte behöva lämna Uppsala då. – Bästa nya är Kulturcentrumet i Sävja. Kulturhuset är väl bra i sig, att det kommer bra artister dit som man får möjlighet att se.

Anders Heidenberg, 55 år – Det är alltid bra när saker utvecklas. Det är bra att bostadsbristen byggs bort. – Det nya Stationshuset, det är nog bra för Uppsala, och för resenärerna, det är trevligt där, det finns butiker och restauranger.

Sara Hasselqvist, 27 Stefan Karlsson, 29 – Det är bra att man bygger. Det är viktigt hur man väljer att gå till väga när man bygger; man måste säkerställa att det blir något bra och hållbart för framtiden, samtidigt som det också ska vara samhällsekonomiskt. Rätt personer behövs, för att skapa ett bra team, så som designer, biolog, arkitekt mm. Det är bra att man bygger tätt, och att man bygger för folket i staden och att man tänker mycket på cykel och gångtrafikanter. Korta avstånd är bra. Det ger möjligheter till mer liv och mer folk. – Rosendal säger vi är det bästa nya byggda, det är blandad bebyggelse, det gillar vi.

Merete Bonthron, 73 – Jag tycker att Uppsala var fantastiskt en gång i tiden. Jag är inte så förtjust i förorterna som har byggts upp och jag tycker stadskärnan inte klarar så mycket tryck och mycket folk. – Bästa platsen var Kramer som låg på Dag Hammarskjölds väg, en restaurang som synd nog har gått i konkurs.

BESQAB VI BYGGER DITT NYA

DRÖMHEM I UPPSALA

besqab.se

FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR Från gammalt till nytt. Från litet till stort. Från vädringsbalkong till terrass. Från trångt till luftigt. Från långt bort till nära. Från mörkt till ljust. Från asfalt till grönska. Från instängt till utsikt. Från ovänligt till barnvänligt. Från plastmatta till ekparkett. Från slitet till modernt.

Besqab bygger nya hem i Uppsala och Stockholm. Just nu planerar vi för ett helt nytt bostadsområde med både flerfamiljshus och småhus i Ultuna Trädgårdsstad. Anmäl intresse på besqab.se för löpande information och inbjudan till säljstart.

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

KARTA G:a Upsala

Nyby

GRÄNBY Gränby

Östra Salabacke 2500 lgh

Råbyvägen 1500 lgh

Tunabackar

Kvarngärdet

Librobäck Svartbäcken

Sala backe

Fålhagen

LIBROBÄCK

Luthagen

Stabby

Flogsta

Stenhagen

CENTRUM

Kungsängen Kåbo Eriksberg

Ulleråker 7 000 lgh

Rosendal 5 000 lgh

Ulleråker

Rosendal Norby

NYA STADSMILJÖER

Valsätra

GOTTSUNDA-UL Gottsunda

På kort och lång sikt

Allt under ett tak Boetten Bygg genomför total- och generalentreprenader och är ett dotterbolag till Boetten Förvaltnings AB, som vid grundandet i slutet av 1980-talet var ett rent fastighetsbolag. Idag är Boetten en bygg- och fastighetskoncern med ett 60-tal anställda som främst verkar i Mälardalen. I Uppsala genomför vi nu en omfattande renovering av Kvarteret Diset i Gränby Park på uppdrag av Rikshem. Det är en totalentreprenad som omfattar 210 lägenheter, och renoveringen innefattar bland annat stamrustning och nya hissar, fönster, tvättstugor och balkonger/

Bäcklösa 1 200 lgh

loftgångar. Efter denna renovering ska husen vara rustade för ytterligare 50 år. Boetten har även i konsortium drivit projekt i Uppsala, i form av totalrenovering och ombyggnationer av Gottsunda Centrum. Detta var ett omfattande projekt där gallerian byggdes ut från cirka 17 000 till 26 500 kvadratmeter och vilket möjliggjorde en fördubbling av butikerna. Syftet var att göra stadsdelscentrumet till en modern mötesplats för handel och kultur. Vi vill få förtroendet att fortsätta bygga i kommunen och bidra till ett växande Uppsala. Vi på Boetten Bygg kan erbjuda våra kunder lång erfarenhet och en nära kontakt och många olika kompetenser.

www.boetten.se

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

KARTA

UPPSALA VÄXER MED MER MÄNNISKOR, BOSTÄDER OCH ARBETSPLATSER

Den långsiktiga planeringen går ut på att ge plats för upp till 135 000 fler invånare och uppemot 70 000 fler arbetstillfällen.

STÖRRE OMRÅDEN MED NU PÅGÅENDE BYGGPROJEKT

Årsta

De närmaste åren behövs 3000 nya bostäder per år.

PÅ LÄNGRE SIKT – UPPSALA 2050 – STADSNODER

I staden utvecklas fyra större stadsnoder som komplement till innerstaden. Det handlar om Gottsunda-Ultuna, Bergsbrunna, Börjetull och Gränby. Stadsnoderna kopplas till varandra och innerstaden med snabb och turtät kollektivtrafik.

Fyrislund

Boländerna

Nåntuna-Vilan

Ultuna

Sävja

BERGSBRUNNA

LTUNA

Sunnersta

VI VÄXER MED UPPSALA (OCH HAR FOKUS PÅ HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING) www.ramboll.se PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

STADSUTVECKLING I DIALOG

NU SATSAR VI PÅ GOTTSUNDA Uppsala växer och det gör även Gottsunda och Valsätra. I framtiden skulle det kunna bo dubbelt så många människor här. Planeringen är i full gång och delaktighet och bostadsbyggande är två prioriterade ben.

– Det här arbetet är extra viktigt just i Gottsundaområdet. Dels för att det gäller utveckling av ett befintligt område, dels för att det är ett område med många med utländsk härkomst, som på grund av språkbarriärer ofta inte kommer till tals. Dialogarbetet påbörjades under förra året, har fortsatt under våren och fortsätter nu vidare under sommaren och hösten. Det är både mindre fokusgrupper och öppna hus-diskussioner.

Gottsunda har potential att bli en drivkraft och naturlig målpunkt, inte bara för södra staden utan för hela Uppsala.

nligt preliminära siffror planeras södra Uppsala – Gottsunda, Valsätra, Rosendal, Sunnersta och Ulleråker – växa med upp till 25 000 nya bostäder framöver. Av dessa skulle 3 000-5 000 kunna tillkomma i Gottsundaområdet, att jämföra med de 6 000 som finns idag. Men utvecklingen av Gottsundaområdet handlar inte bara om bostäder. – Nej, vi tänker ta ett helhetsgrepp för att skapa mervärde för dem som redan bor i området och dem som kommer, säger Örjan Trapp, projektledare för planprogram för Gottsundaområdet på Stadsbyggnadsförvalt-

ningen, Uppsala kommun. Det handlar om stadsutveckling och kompletteringar som också gäller infrastruktur, arbetsplatser, handel, skola och service, allt det som bör finns i en attraktiv stadsdel. – Vi är mitt i arbetet att planera och skapa underlag. Det är en intensiv process, men samtidigt otroligt spännande. Vilka kvaliteter ser du i Gottsundaområdet? – Det finns massor! Gottsunda centrum är en självklar mötesplats, med både kommersiell och kulturell och social verksamhet. Kollektivtrafiken är god och bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen bidrar till

UPPSAL A VÄXER I ROSENDAL 26-27 AUGUSTI 2016

hållbart resande. Det finns även ett rikt föreningsliv och ett större utbud av kulturella aktiviteter än vad många kanske vet om. Alldeles i närheten ligger dessutom en fantastisk natur med Gottsundagipen, Hågadalen och Mälaren. – Jag vill också lyfta fram mångfalden som en tillgång, den är sprudlande och levande och är på många sätt områdets kärnvärde. Örjan Trapp berättar att en viktig del i planeringen är att på ett tidigt stadium få med sig invånare och aktörer. Några exempel på frågeställningar att söka svar på: ”Vad är det bästa med området? Vad saknas? Vad kan bli bättre?”

Gottsunda centrum är en självklar mötesplats, med både kommersiell och kulturell och social verksamhet. Trots att planeringsprocessen är i ett allt för tidigt skede för att tala om möjlig byggstart, går det ändå att slå fast att områdets kommande utveckling blir något som faktiskt är ganska så unik, även i ett nationellt perspektiv, menar Örjan Trapp. – De senaste åren har flertalet miljonprogramområden runt om i landet rustats upp. Att som vi gör, planerar för att området ska bli ett viktigt centrum för hela staden, är vi däremot rätt ensamma om.

Vill du vara en del av Uppsalas stadsutveckling? Eller är du nyfiken på hur det är att bo och leva i Rosendal? Välkommen till en inspirerande mötesplats där du får uppleva Uppsalas nya och mest kreativa stadsdel. 26 augusti är branschdagen där du träffar andra som bygger Uppsala. Boka biljetter nu.

Se Rosendal växa fram

Text: Samuel Hultberg

27 augusti välkomnas allmänheten till en dag med aktiviteter för hela familjen. Fritt inträde.

Boka biljetter, ta del av programmet och läs mer om Rosendal på uppsala.se/rosendal

Projekt konstnären, Gränby. Illustration arkitektbyrå White.

Bostadsbolaget som tar samhällsansvar

– Vi bygger hållbart – flerbostadshus i trä Rikshem har på några få år etablerat sig som ett av Sveriges största privata bostadsbolag. Det stora behovet av nya bostäder, såväl i Uppsala som i resten av landet, gör att bolaget valt att gå på offensiven.

ikshem är en av Uppsalas största hyresvärdar med cirka 6 000 hyresrätter. Långsiktiga och samtidigt nytänkande i utvecklingen av sina områden gällande såväl nybyggnation som i det samhällsansvar man vill ta. – Som stor bostadsaktör tar vi samhällsansvar genom att stötta lokalsamhället med såväl sommarjobb till ungdomar i våra områden som stöd till lokala föreningar. Vi vill också ta vårt samhällsansvar Samira genom att även bidra med ett Mchaiter rejält tillskott av nya bostäregionchef der, främst hyresrätter, säger Rikshem Samira Mchaiter regionchef Uppsala. Rikshem Uppsala. Rikshem som etablerade sig i Uppsala och Knivsta 2010, fokuserar på städer och regioner med starkt tillväxt, framåtanda och utvecklingspotential. I det avseendet är Uppsala givetvis ett alldeles Erik utmärkt exempel, påpekar Hävermark, hon. chef projekt– Vi är definitivt här för att och fastigstanna med en tydlig och klar hetsutveckling målsättning att fortsätta växa, på Rikshem. samtidigt som vi givetvis tar ett långsiktigt och hållbart ansvar för vårt befintliga lägenhetsbestånd, säger Samira Mchaiter.

Just nu har bolaget 540 lägenheter i produktion i Uppsala. Det första projektet drogs igång 2014 i det välkända studentkvarteret Kantorn på Kapellgärdet. Det handlar om en komplettering med 12 punkthus i varierande höjder, fyra och sex våningar. Första inflyttning har ägt rum nu under våren. – Vårt mål har varit att skapa attraktiva bostäder som passar alla. På Kantorn bygger vi totalt 370 lägenheter, både vanliga hyresrätter och ungdomsbostäder. I början på nästa år kommer allt vara färdigt, säger Erik Hävermark, chef projekt- och fastighetsutveckling på Rikshem. Han berättar att Kantorn är ett utmärkt exempel på det samarbetsavtal Rikshem har med Uppsala kommun. Ett åtagande från båda parter som går ut på att så snabbt som möjligt komma igång med bostadsprojekten. – Detaljplanen vann laga kraft sommaren 2014. Vi fick bygglov kort därefter och kunde då omgående sätta spaden i backen. Normalt är det en process som tar mycket längre tid, säger Erik Hävermark. Just nu pågår ett jätteprojekt med nya bostäder i Gränby, där Rikshem har ett befintligt fastighetsbestånd med 1300 lägenheter. På tidigare parkeringsytor ut mot Råbyvägen ska tio kvarter nu bebyggas med totalt cirka 1000 lägenheter, samt ett parkeringshus med en närservicebutik i bottenplan ut mot Råbyvägen. – Vi har själva byggstartat två kvarter med både hyresrätter och bostadsrätter. Vi

tror att en blandning av upplåtelseformer är bra för hela stadsdelen. Glädjande nog ser vi att många av våra hyresgäster tagit vara på möjligheten att köpa en bostadsrätt i ett område där man trivs och vill bo kvar, säger Erik Hävermark. För att snabbt få de tio kvarteren fullt utbyggda har Rikshem valt att sälja sex kvarter till fem andra byggaktörer. – Det känns väldigt spännande att vi tillsammans på bara drygt ett år kan få igång byggnation av över 800 lägenheter med en stor variation ifråga om innehåll, arkitektur, färg och form, säger Samira Mchaiter, som betonar att Rikshems utgångspunkt för hela sin verksamhet handlar om långsiktig hållbarhet, med stora krav på både ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande. – En sak som vi faktiskt inte pratat så mycket om är det faktum att vi bygger majoriteten av våra flerbostadshus i trä. Vi har alltså inte stål- och betongstomme i våra hus, vilket annars är det vanliga. Trä är det särklass bästa materialet ur miljöoch hållbarhetssynpunkt, poängterar Erik Hävermark. – Men vi vill självklart också skapa vackra byggnader, inflikar Samira Mchaiter. Vi har därför en hög ambitionsnivå ifråga om arkitektur. Sammantaget handlar det om att vi vill känna oss stolta över alla våra byggnader, som vi ju ska lämna över till kommande generationer.

Fakta om Rikshem Bildades 2010 • Äger 6 000 bostäder Uppsala-Knivsta • Är ett av landets största bostadsbolag med ca 20 000 bostäder i egen förvaltning • Förvaltar och utvecklar bostäder och samhällsfastigheter i ett 15-tal kommuner, bl a Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Västerås, Linköping, Norrköping, Uppsala/Knivsta och Luleå

www.rikshem.se

KVA

Korsningen S:t Persgatan – Salagatan

KVarNeN – eN Del aV DeN Nya staDeN öster om åN Den ombyggda och nu rejält uppfräschade gallerian blir helt färdig efter sommaren. Nästa steg i omvandlingen av välkända Kvarnenkvarteret vid Vaksala torg är att bygga 90 unika hyreslägenheter på de befintliga huskropparna.

ternativ började vi med Gallerian. Dels med en grundläggande renovering med byte av stammar, ventilation, rör och el, och dels med en rejäl ansiktslyftning med målet att skapa en modern och trivsam servicegalleria, främst för de boende i närområdet. Det här arbetet börjar nu närma sig sitt slut och är helt färdigt efter sommaren, säger Johan Thorwid.

Den som inte besökt Kvarnen på ett bra tag kommer knappast att känna igen sig. Det man nu möter är en toppmodern galleria med flera nya hyresgäster. Här finns det mesta man behöver i form av närservice: livsmedel, systembolag, apotek, sko- och kemtvätt,

Illustrationer 3D House

i ser det som en del i stadsutvecklingen av centrala Uppsala öster om ån, där vårt kvarter blir en viktig del av den moderna stadsbilden, säger Johan Thorwid, vd för Kvarnengallerian AB, det bolag som 2011 förvärvade hela kvarteret med sina sex huskroppar av Uppsala kommun. Han berättar att ambitionen ända från start har varit att hitta en bra lösning att utnyttja byggrätten som medger komplettering med fler våningsplan på de befintliga byggnaderna. Hur bygger man det när det samtidigt bor folk i husen, dessutom på ett sätt som är försvarbart? – Under tiden vi funderade på olika al-

”Vi öppnar upp stängda fasader och skapar förutsättningar för ett levande gaturum.”

frisör, spel och tobak, blommor, bokhandel, foto, mobilservice samt två restauranger. Dessutom ett mysigt café på inomhustorget som öppnar efter sommaren. Nu när gallerian är på plats är det som sagt dags att ta sig an bostadsdelen, dels renovering av de befintliga husen, och dels påbyggnad med två våningar. Ett projekt som kommer att ta flera år att genomföra, cirka tio månader för varje hus. Ansökan om bygglov är inlämnad med förhoppning om byggstart under hösten. – Det knepiga har varit att vi måste bygga samtidigt som de boende i våra lägenheter ska kunna bo kvar. Det har vi löst genom att renovera och bygga färdigt ett hus i taget.

ARNEN

Salagatan från Vaksalagatan

faKta. Nya KVarNeN Fastighetsägaren har ägt kvarteret sedan 2011 då det köptes av Uppsala Kommuns Fastighets AB. Avsikten med förvärvet var att skapa ett levande och attraktivt kvarter genom att utveckla nya bostäder ovanpå befintliga huskroppar och ge handelsplatsen i gatuplanet en ny och spännande karaktär.

Under åren som gått har utvecklingen av Gallerian påbörjats och stora insatser gjorts i fastighetens infrastruktur. Parallellt med detta har arbete pågått med att ta fram planen för det Nya Kvarnen som nu börjar ta form på allvar. Om cirka tre år kommer de nuvarande drygt 150 hyreslägenheterna att ha kompletterats med 90 nya lägenheter, varav en stor del ettor.

Det gör att hyresgästerna evakueras successivt, allteftersom byggprocessen fortlöper, förklarar Johan Thorwid. När allt är klart kommer det nuvarande beståndet på drygt 150 förhållandevis stora hyreslägenheter att ha kompletterats med 90 smålägenheter i två plan, ovanpå de sex befintliga huskropparna. Tegelhusen mot Väderkvarnsgatan, St Persgatan och Salagatan uppdateras med helt ny putsfasad, medan de fina gamla husen mot Värderkvarnsgatan får en lättare uppsnyggning. Parallellt med Kvarnens omvandling kommer Uppsala kommun att bygga om gatorna runt hela kvarteret. St Persgatan är re-

dan i dag en gå- och cykelgata. Arbetet med Paradgatan Vaksalagatan pågår och sedan är det Salagatans tur att få samma fina innerstadskvalitet med serveringar under sommarhalvåret. – Allt sammantaget handlar det om att skapa mer av stadsliv, rörelse och puls i den här delen av centrala Uppsala, betonar Johan Thorwid, som inte kan dölja sin entusiasm över den process som nu landat i namnet Nya Kvarnen. – Det känns otroligt spännande att på det här sättet kunna utveckla och påverka den här delen av centrala Uppsala. Att först ha lyft den tidigare trötta och lite slitna gallerian till ett modernt servicecentrum och dessutom

90 Så många smålägenheter kommer att byggas i två plan, ovanpå de sex befintliga huskropparna.

nu komplettera med nya bostäder, som passar en stor del av Uppsalas befolkning. Nya Kvarnen kommer med andra ord att vara en spännande mix av handel, närservice och bostäder i en levande stadsmiljö, mitt i city. – Det är ingen tvekan om att vi med Nya Kvarnen och vårt kanonläge utmed Vaksalagatan, är en betydelsefull del i Uppsala kommuns satsning på en fin paradgata från Carolina Rediviva hela vägen till Vakasala torg, avslutar Johan Thorwid.

www.kvarnengallerian.se

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

EXEMPLET RÅBYVÄGEN CHRISTIAN BLOMBERG

INTE SÅ ENKELT ATT SKAPA STADSLIV Nu när vi vill skapa nya levande stadsdelar kan vi dra lärdom av bostadskvarteren som växt fram under det senaste decenniet på Kungsängen och Kapellgärdet.

et menar Christian Blomberg, bygglovschef Uppsala kommun, som betonar att områdena i sig kan vara både fina och trivsamma, men enbart som boendemiljöer. Det som saknas är alla dessa aktiviteter som måste till för att skapa spännande stadsliv, det vill säga verksamheter av olika slag, butiker, caféer och restauranger. Hur uppnår man då stadsmässighet, den ambition som kommunen haft i ganska många år, men som ändå haft så svårt att få genomslag. Kanske kan det nu i någon mån förverkligas, nu när den flera kilometer långa Råbyvägen omvandlas från trafikled till stadsgata med bostadshus på båda sidorna av gatan. – Det är ett omställningsarbete som inte går över en natt. Den stora frågan är handel eller inte i bottenvåningen. Men att få till ett flera kilometer långt handelsstråk är inte realistiskt. Det går att få in liv och rörelse i bebyggelsen även på andra sätt, säger Christian Blomberg. Att bygga bostäder och samtidigt smalna av gatumiljön är ett lyft i sig, påpekar han, men det är inte tillräckligt för att skapa den upplevelserika stadsmässighet som eftersträvas. Det kan delvis göras genom större variation, med olika färger, former och

– Att bygga bostäder och samtidigt smalna av gatumiljön är ett lyft i sig, påpekar han, men det är inte tillräckligt för att skapa den upplevelserika stadsmässighet som eftersträvas. Då krävs något mer, säger bygglovschef Christian Blomberg.

poängterar att det här är kommunens uppgift att se till. Att helt enkelt bevaka allmänhetens intressen

material och en blandning av hyresrätter och bostadsrätter. – Det viktiga är att det händer något på riktigt, en äkta blandning av helt olika gestaltningsstilar och olika koncept utefter gatan. Det får inte vara 24 likadana huskroppar på rad där bara färgen varierar och där man från gatan ser en trist två meter hög betongvägg. – Bebyggelsen måste först och främst brytas upp i mindre enheter, med handel och mötesplatser vid vissa punkter. Sedan behövs en naturlig rytm i det man upplever. Det kan vara en variation i hur entréerna ser ut eller att husens framsidor mot gatan kompletteras med franska balkonger. – Det viktiga är att det händer något, ungefär som i städer som fått växa fram under flera århundraden, säger Christian Blomberg som

Det viktiga är att det händer något. genom att se till att marken omvandlas i enlighet med översiktsplanen. – Det ansvaret kan ingen privat aktör förväntas ta på sig. De ser till kvaliteten på det enskilda projektet och till de boendes behov, samtidigt som de inte gärna lägger in något som fördyrar helhetskalkylen. Vi å andra sidan ser på helheten för sta-

dens och kommuninvånarnas bästa. Christian Blomberg menar att det idag finns en ökande medvetenhet från marknaden att bygga in stadsmässiga kvaliteter i sina projekt och att planprocessen oftast numera sker i en nära och bra dialog. – Det har varit en lärandeprocess både för oss och för byggherrarna. De flesta vet att det här är krav som vi ställer. Om vi som kommun bara har en rak och tydlig linje och är konsekventa i våra direktiv så undviker vi många missförstånd och onödiga problem, säger Christian Blomberg. Han betonar till sist att byggherrarna har en stor palett av möjligheter att självmant bidra till den levande staden, och att det egentligen bara är att skrida till verket. Text: Per-Åke Hultberg

BYGGLOV – STEG FÖR STEG FRÅN DRÖM TILL VERKLIGHET 1

Vill du ha goda råd? Ring eller besök vår Bygglovsinfo. Öppettider finns på hemsidan.

Inspektören kallar till tekniskt samråd. Därefter får du ditt startbesked – och kan börja bygga!

Hämta checklistan över det som krävs i din typ av ärende. Den finns på vår hemsida.

Sammanställ din ansökan med hjälp av checklistan. Hör av dig om du behöver hjälp.

Gör en kontrollplan (vilka kontroller som ska göras under bygget) eller ange kontrollansvarig.

Samla ihop alla delar i din ansökan och skicka den till oss. Helst via vår E-tjänst.

Vi tilldelar ditt ärende en handläggare, som gör en första granskning av din ansökan.

7 Om din ansökan är komplett går vi vidare.

Annars får du en begäran om kompletteringar.

11 Om ingen överklagar vinner ditt ärende laga kraft. Nästa steg är att boka tid med byggnadsinspektören.

10 Beslut fattas på delegation eller av planoch byggnadsnämnden. Överklagan ska göras inom tre veckor.

9 Vid avslag får du som bygglovssökande chans att yttra dig.

8 Berörda grannar tillfrågas vid behov.

Grönt ljus för nästa steg i din ansökan. När din ansökan är komplett granskas den med hänsyn till kommunens riktlinjer, översiktsplan, detaljplan och bestämmelserna i Planoch bygglagen. Vi bedömer byggnadernas utformning och placering med mera. Om det behövs ber vi dig revidera din ansökan. Behov av ytterligare kompletteringar kan uppstå under handläggningen. Bygglovsbeslut ska fattas inom tio veckor efter det att du lämnat en komplett ansökan.

Gottsunda Centrum snart startklart att möta södra stadens framtida behov För sju år sedan påbörjades jättesatsningen att bygga ut och förnya Gottsunda Centrum. Sista etappen, som går i mål nästa år vid den här tiden, innehåller nya lokaler för en vård central och Folktandvår den, samt ett kontorshus, det senare en ny byggnad på tre våningar ovanpå Gallerian.

www. uppsalafastighets.se

ottsunda Centrum är ett utmärkt exempel på de stadsdelscentrum som växte fram på 1970-talet. En centrumanläggning som innehöll en rad servicetjänster tänkta att betjäna de närmast boende i Gottsunda och Valsätra. Här finns utöver bostäder och butiker en imponerande bredd av dagliga aktiviteter: förskolor, skolor, sporthallar, simhall, ett kultur- Claes Enskär, vd. hus med bibliotek och teater samt vårdcentral och Folktandvården. – Med uppåt 25 000 nya bostäder och ett stort antal arbetsplatser i södra Uppsala – främst Ulleråker, Rosendal och Bäcklösa – står vi inför en ny och helt annan situation i fråga om upptagningsområde. Det är utifrån den man ska se de satsningar vi har gjort och nu är i slutskedet av, säger Claes Enskär, vd för Uppsala Fastighets AB, som inte oroar sig nämnvärt över vissa nu tomma lokaler. – Det kommer på sikt snarare att vara för trångt och kanske behov av ytterligare utbyggnader, menar han. Det som nu pågår är att flytta den befintliga vårddelen med Folktandvården och vårdcentralen, från en undanskymd baksida av centrum till nya och fräscha lokaler i ett väl synligt läge på centrum-

En av världens bästa!* *Vartannat år koras världens främsta konferensanläggning i AIPC Apex Award. Bland de nominerade 2016 finns konferensanläggningar som Palais des congrès de Montréal, Hong Kong Convention & Exhibition Centre, Hawaii Convention Center och Darwin Convention Centre i Australien. Nomineringarna bygger på kundernas utvärderingar och omdömen. Den enda Skandinaviska anläggningen som nominerats till det åtråvärda priset i år är Uppsala Konsert & Kongress. Välkommen till oss. 18 minuter från Arlanda. www.ukk.se/konferens 018-727 90 20

Kontors- och hälsocenter, Gottsunda Centrum.

gallerians övre plan, i ett nytt kontorshus i tre våningar. – Det nya kontorshuset är tänkt att möta både nuvarande och kommande behov av arbetsplatser. Och det är ingen tvekan om att vi blir ett centrum för hela sydvästra staden. Så därför bygger vi kontorsytor för framtiden när vi ändå bygger för vårt nya hälsocenter, säger Claes Enskär Att etablera verksamhet här i nyproducerade, toppmoderna lokaler med hög teknisk standard, har stora fördelar, menar han. Här finns ju allt, shopping, serveringar, service, kultur, bad och sporthall, allt i samma hus med många busslinjer utanför dörren. Butiksutbudet har definitivt blivit klart bättre med flera kedjebutiker, påpekar Claes Enskär, samtidigt som han

Byggprojektet är igång. Gottsunda Centrum. Foto: Göran Ekeberg

tillstår att det behöver utvecklas ytterligare, allt för att möta både behov och efterfrågan bland kunderna. – Det är något vi jobbar intensivt med. På livsmedelssidan håller vi redan hög klass med två butiker som omsättningsmässigt är bland de bästa i Uppsala. Men vi vill givetvis bli ännu bättre, säger Claes Enskär och betonar att Gottsunda Centrum ska vara ett levande stadsdelscentrum med en spännande mix av shopping, mat och kultur. Just nu pågår arbetet med att skapa ett ”Mat-torg” med fler serveringar av skilda slag och ett större matutbud generellt. – Klart är att Feskarn i Saluhallen även öppnar här hos oss under senhösten.

Studenternas växer och utvecklas En ny mötesplats skapas för Uppsalaborna på arena och torg som ger möjlighet till aktiviteter och hängytor. Sportfastigheter börjar bygga den nya fotbollsarenan på uppdrag av Uppsala kommun under sommaren 2017. Arenan får ny huvudläktare i två etage mot Sjukhusvägen och en konstgräsplan som omsluts av läktare. Det kommer att bli 8 000 sittplatser som kan utökas till 10 000 åskådarplatser om man kombinerar sitt- och ståplatser.

Det planeras också restaurang, café, kontor och verksamhetslokaler i byggnaderna. Från sommaren 2017 kommer området att vara en byggarbetsplats med samtidigt pågående seriespel. Huvudläktare, läktare i söder och konstgräsplan planeras vara på plats till säsongen börjar 2019. Hela fotbollsarenan planeras vara klar 2020 och området runt om under 2021. – Vår målsättning är att det ska bli en ny fotbollsarena och mötesplats för Uppsalaborna som smälter bra in i området, säger Johan Quarfordt projektledare på Sportfastigheter.

’’

Vi vill att området ska fyllas av liv och rörelse!

Läs mer på www.sportfastigheter.se

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

HÅLLBART RESANDE

Uppsala kommun kommer att ta fram en framkomlighetsstrategi för resande och transporter. Den ska visa hur det ökade resandet ska mötas genom att göra avvägningar och prioriteringar i det utrymme som finns.

SÅ SKA UPPSALA

MÖTA DET ÖKADE RESANDET FAKTA AKTUELL KOLLEKTIVTRAFIKSATSNING UL och Uppsala kommun driver tillsammans ett projekt för att få fler att resa kollektivt. Det innebär bland annat ett nytt linjenät med stombusslinjer med högre turtäthet och kortare restid. Kommunen kommer att införa bland annat fler kollektivtrafikkörfält och prioritering av bussen i fler trafikljuskorsningar. Det ger bussen bättre framkomlighet och kortare restid. Målet är att fördubbla antalet resor med kollektivtrafiken till 2020, framför allt genom att fler väljer att ställa bilen.

Uppsalabor är generellt duktiga på att resa på ett hållbart sätt. Trenden de senaste tio åren är att antalet cyklister och resenärer i kollektivtrafiken ökar.

en att det nu byggs mer än någonsin är inte helt friktionsfritt. Trafiksituationen måste hänga med i utvecklingen. – Uppsala behöver en mer hållbar trafiksituation med ökad säkerhet och sundare gatumiljöer där människan står i centrum – inte bilen. Det säger Ola Kahlström, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun. Vi blir fler människor, men gatorna blir inte direkt bredare än de är idag. Men vi står inte och faller med detta faktum. Tvärtom. Uppsala kommun arbetar aktivt med hur man ska ta sig fram och röra sig på ett hållbart sätt. Nu och i fram-

tiden. Utgångspunkten är att stadsrummet har ett begränsat utrymme, alla kan helt enkelt inte åka bil. Alltså måste det skapas alternativa färdmedel och lösningar som är så attraktiva som möjligt. Kommunen kommer att ta fram en framkomlighetsstrategi/trafikstrategi för resande och transporter. Den har sin grund i kommunens översiktsplan och visar hur det ökade resandet ska mötas genom att göra avvägningar och prioriteringar i det utrymme som finns. – En utgångspunkt är att öka de färdsätt som kan transportera flest människor på minst yta. Och det är kollektivtrafik, gång och cykel. Poängen är att göra de hållbara resmöjligheterna så pass attraktiva att fler helt enkelt väljer bort bilen som transportmedel, betonar Ola Kahlström. Samtidigt är det viktigt att poängtera att många inte har något realistiskt alternativ till bilen. Men om fler som kan väljer bort bilen så kan det finnas mer plats för de som behöver använda bilen. I de aktuella stadsutvecklingsprojekten i Östra Sala backe, Rosendal och Ulleråker finns ett tydligt fokus

på hållbarhetsfrågor, inte minst kring resande. Men ambitionen är som sagt att ta fram en strategi som ska integreras i allt stadsbyggande. – Frågor kring hållbart resande måste tas med tidigt i bygg- och stadsutvecklingsprocessen så att man skapar förutsättningar för Uppsalaborna att välja att resa hållbart. Visst är det en utmaning att minska behovet av bilen, erkänner Ola Kahlström men är ändå övertygad om att Uppsala kommer att lyckas ta fram ett hållbart och bra trafiksystem i framtiden. – Kollektivtrafiken blir allt bättre och där kommer mycket att hända den närmaste tiden. Det gäller även cykeln där vi satsar stort. En knäckfråga är att ändra beteende. Av alla bilresor är hälften kortare än 3 kilometer. Det är något som måste ändras. Text: Per-Åke Hultberg

Uppsala behöver en mer hållbar trafiksituation.

Det är vi som förnyar Sysslomansgatan Det Uppsalabaserade entreprenadföretaget Markona bidrar med ett flertal projekt till Uppsalas tillväxt och stadsbyggande. Ett av flera just nu pågående uppdrag är förnyelsen av gaturummet utefter Sysslomansgatan.

et är både ett prestigefullt och verksamhetsområden, asfalts-, grundutmanande uppdrag som vi fått läggnings-, och markarbeten. Här har vi kommunens förtroende att ge- både resurser och stor kapacitet, säger nomföra. Det är ju en viktig gata i ett Maria Andersson, som menar att det av stadens mest centrala och trafiktäta innebär en närmast unik ställning på områden, så det kräver både stor erfa- marknaden. En bland flera styrkor är renhet och skicklighet, säger vd Maria det egna asfaltverket i Björklinge. – Vi är tillräckligt starAndersson. ka för att kunna vinna Ombyggnaden gäller upphandlingar i konkurhela sträckan från Ofvanrens med de riktigt stora dahls till Ringgatan och Vi är ett medel drakarna, samtidigt som kommer att pågå fram till stort familje vi har det lilla företagets november nästa år. Utmakorta beslutsvägar och ningen är framför allt att företag med specialistkompe kan därmed agera snabbt trafiken, både bilar, cyklar tens inom våra och effektivt. och fotgängare, ska ha en fungerande gata att passera verksamhets under hela projekttiden. Uppdraget att göra asområden. faltarbeten åt Trafikverket under ett halvår i Uppsala, Just nu bygger Markona även infrastrukturen med VA och lokal- värt 51 miljoner kronor – Markonas hitgator i det nya bostadsområdet på Östra tills största jobb – är väl om något ett Ågatan utmed Fyrisån. Bolaget har tidi- bevis på bolagets styrka. – Vi har ambitionen att växa ytterligare bland mycket annat även byggt de uppmärksammade snabbcykellederna gare, men utan att för den skull tappa Flogsta- och Valsätraleden, som ju ytter- vår flexibilitet, snabbhet och lönsamligare förstärker Uppsala som cykelstad. het. Inte heller närheten till alla våra – Vi är ett medelstort familjeföretag lojala och mycket kompetenta medarmed specialistkompetens inom våra betare, poängterar Maria Andersson,

som driver företaget tillsammans med maken Christer som drog igång verksamheten 1994. Då var det enbart asfaltarbeten som gällde. I dag har Markona med sina 200 anställda i Uppsala och Enköping en betydligt större kostym med uppdrag i hela Stockholm Mälardalen och med en omsättning på 400 miljoner kronor. Cirka 40 procent av jobben är uppdrag från kommuner, övriga från bygg- och fastighetsbolag. – Det är verkligen inspirerande att vara med i allt det som nu sker här i Uppsala. Det är inte utan att jag känner mig lite stolt när jag kör förbi Blåsenhus, på von Kraemers Allé, och tänker, ”Den här gatan byggde vi”. Det känns faktiskt lite häftigt, säger Maria Andersson och skrattar.

www.markona.se

Vi samlar hopplösheten på ett ställe Vi vet att det är svårt att hitta en bostad. Vi vill göra det enklare. Nu öppnar vi en helt ny bostadskö med målet att samla alla hyresvärdar och hyresbostäder i Uppsalaregionen på ett och samma ställe.

Registrera dig på www.bostad.uppsala.se

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

NÄRINGSLIVSDIREKTÖREN YVONNE NÄSSTRÖM

DET ÄR DAGS ATT SE UPPSALA SOM DEN VÄXANDE

STORSTAD DEN FAKTISKT ÄR En växande stad handlar om mycket mer än bostäder. Vi måste också ha nya arbetsplatser och nya verksamhetsområden. Den balansen har Uppsala tagit fasta på – målet är 70 000 nya jobb under de närmaste decennierna.

Kontorsbyggnaden Juvelen i södra änden av Resecentrum är utvecklingsstarten av ett nytt modernt verksamhetsområde i främre Boländerna, i så kallat primeläge nära city.

– Vi har alla förutsättningar att locka hit fler företag, säger Yvonne Näsström, näringslivsdirektör Uppsala kommun.

obbmålet som kommunen tagit fram är jätteviktigt för att det ska bli balans mellan befolkningsökning, bostäder och arbete. Bryter vi ner den siffran handlar det om 2 000 nya jobb per år, säger Yvonne Näsström, näringslivsdirektör Uppsala kommun, en tjänst som hon haft sedan hösten 2014. Hon berättar att Uppsala idag känns som en helt annan stad än den hon som student upplevde på 80-talet. Det är ett helt annat gatuliv men också på många sätt ett helt annat näringsliv. – Man riktigt känner attraktiviteten i atmosfären. Vi har ett befintligt näringsliv med stor bredd som mår jättebra. Och vi har alla förutsättningar att locka hit fler företag, samtidigt som vi självklart ska skapa förutsättningar för de etablerade att växa, säger Yvonne Näsström. Till det krävs inte bara utvecklad företagsservice, nya lokaler och verksamhetsområden. – Vi behöver också en bra, gemensam och lockande berättelse. Varför ska företag flytta hit? Det måste vi kommunicera. Det arbetet har vi nu startat. Och det handlar om mycket mer än Uppsalas historia med sina två universitet, poängterar Yvonne Näsström. Det är plattformen att utgå från. Vi ska tydligt lyfta den internationella aspekten och den otroligt höga kompetensen som forskningen och näringslivet besitter. – Det handlar om vår självbild, att på allvar börja se Uppsala som den moderna växande storstaden den faktiskt är, med stort fokus på framtiden som den långsiktigt hållbara, smarta staden. Ett kärnvärde är närhet, nära naturen med allt vad det innebär av rekreation och friluftsliv, men också närhet mellan människor och mellan företag och aktörer av olika slag. – Vi ska frimodigt lyfta fram att

det finns en fantastisk möjlighet att utveckla både företag och idéer här i Uppsala. Vi ser nu en ökning av befolkningsdrivna jobb inom bygg, service och handel. Men här finns ju också en unik mylla att skapa fler kunskapsintensiva jobb. Men då måste vi också kunna locka med attraktiva kontorsbyggnader i spännande och kreativa miljöer. Yvonne Näsström nämner områden som Uppsala Science Park, Upp-

Vi ska frimodigt lyfta fram att det finns en fantastisk möjlighet att utvecklas i Uppsala. sala Business Park i Fyrislund och Green Innovation Park vid Ultuna som goda befintliga exempel. Men vi behöver även nya där hon speciellt pekar ut främre Boländerna. – Det har enormt stor potential. Kontorsbyggnaden Juvelen i södra änden av Resecentrum, är själva utvecklingsstarten av ett nytt modernt verksamhetsområde i så kallat primeläge nära city. Vad sägs om fem minuter till tåget och sedan 17 minuter till Arlanda? Text: Per-Åke Hultberg

FAKTA • Uppsala har cirka 19 000 företag. • För fjärde gången är Uppsala rankad som tredje starkaste fastighetsmarknaden. • Arbetsmarknaden har vuxit mest jämfört med landets tio största städer.

Som en framstående aktör i arkitekturbranschen måste Tengbom ta ansvar för att det vi skapar ska kunna möta våra behov idag, likväl som det ska möta kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Vi lever mitt i det vi skapar och står ständigt inför nya utmaningar i vårt yrke, vilket också driver oss framåt. Den nya stadsdelen Rosendal är ett viktigt exempel på hur vi kan arbeta för att skapa framtidens hållbara stadsdelar.

UPPSALA VÄXER OCH VI TAR OSS AN UTMANINGEN!

BALANSGÅNG MOT EN HÅLLBAR UTVECKLING Staden, med dess offentliga och privata rum kan framstå som självklar och enkel. Men bakom det självklara ligger ett arbete som är komplext och fyllt av utmaningar och avvägningar, där lösningen långt ifrån alltid är given. Hur lever vi hållbart i det som redan finns och hur gestaltar vi framtidens hållbara städer?

Med ca 4 500 bostäder och 100 000 kvm mark för universitetsanknuten verksamhet är Rosendal en stadsdel där fokus inte bara ligger på att själva byggnaderna ska vara hållbara, utan att skapa en stadsdel där de människor som bor och verkar på ett enkelt sätt ska kunna välja en hållbar livsstil. Exempel på det är möjligheten att från dag ett kunna resa kommunalt, att det ska vara lätt att välja cykel istället för bil, att det ska finnas mötesplatser och offentlig- och kommersiell service för alla och att dagvattnet i största möjliga mån ska tas omhand lokalt. I ett nära samarbete med Uppsala kommun och WSP har Tengbom från projektets start haft möjlighet att medverka i flera olika skeden – från utvärdering av inkomna bidrag i markanvisningstävlingen för etapp två, där hållbarhetsaspekten haft stort fokus och varit direkt avgörande för utfallet, till framtagandet av ett kommande kvalitetsprogram med visionsbilder i 3D.

För att minska bilåkandet inom området är två parkeringshus planerade i områdets utkanter. Tengbom har tagit fram en konceptidé för dessa där målet har varit att väcka idéer kring hur vi kan arbeta för att skapa framtidens parkeringslösningar. Med en genomtänkt gestaltning kan vi skapa trygga och attraktiva miljöer som innehåller många funktioner och upplevelsevärden. I direkt anslutning till ett stort, centralt parkstråk och med Kronparken i öst ligger en av de fyra förskolor som planeras i området. Förskolan ritas av Tengbom och målet är att skapa trygga och stimulerande miljöer som främjar kreativitet och lärande för barnen. Längs områdets gator placeras regnbäddar där dagvattnet kan omhändertas lokalt vilket minskar belastningen på våra befintliga nät. Hantering av dagvatten är en ständigt aktuell fråga som blir allt viktigare att ta hänsyn till i takt med pågående klimatförändringar. I Rosendal är Tengbom med och utformar ett system med regnbäddar där dagvattnet inte bara fördröjs och renas, utan också skapar rekreativa upplevelsevärden för de som bor och vistas i området. På Tengbom arbetar vi inom fem huvudsakliga affärsområden: arkitektur, inredning, landskap, stadsbyggnad och projektledning, alla dessa finns representerade på vårt Uppsalakontor. Den 26–27 augusti deltar vi i ”Uppsala växer i Rosendal”, besök oss gärna i vår monter! Läs mer om oss på tengbom.se.

HOS OSS KAN DU SKAPA DITT personliga hem Rosendal

Skölsta

FÖRTUR TILL EN NY BOSTAD? bli medlem i Småakön för möjlighet till förtur och boka-tidigt-rabatt Östra Sala backe

Södra Gunsta

VÅRA BOSTÄDER har en tydlig miljöprofil

VI BYGGER attraktiva boendemiljöer Östra Sala backe

Tornparken, Ulleråker

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

ARENASATSNING

SÅ HÄR BLIR STUDENTERNAS

FAKTA STUDENTERNAS • Fotbollsarena med publikkapacitet på cirka 8 000. • Kostnad beräknas till 390 miljoner kronor. • Planerad byggstart är 2017. Fotbollsarenan planeras bli klar 2020, hela studenternas 2021. • Friidrotten flyttas upp till Gränby sportfält och amerikanska fotbollen till Österängens IP. • Bandyns förutsättningar på Studenternas utreds just nu. FLER ARENASATSNINGAR: • Gränby sportfält är och håller på att utvecklas till ett kraftfullt idrottsområde. En ny innebandy- och friidrottsarena tas i anspråk efter sommaren. En friidrottsanläggning för utomhusbruk blir klar till hösten 2017. På området finns sedan tidigare UTK, Gränby och en träningshall för bandy. • Österängens IP ska rustas upp och utvecklas för seriespel i amerikansk fotboll och även fungera för fotboll, för träning och matcher på lägre nivåer. • En fullstor sporthall byggs just nu i Storvreta i anslutning till Ärentunaskolan.

På Studenternas ska snart en helt ny arena börja växa fram. Med en fotbollsplan med konstgräs och plats för cirka 8000 åskådare, men även en inbjudande och öppen mötesplats för alla uppsalabor och besökare.

et händer en hel del på arenafronten i Uppsala. Det överlägset största gäller Studenternas. Nu finns det inget som kan stoppa den för Uppsalas idrottsentusiaster så efterlängtade nya fotbollsarenan. Nu är det är grönt ljus som gäller! – Det är härligt att vi har kommit en bra bit på vägen. Vi är igång med planering, underlag, skisser och beräkningar, säger Jan Malmberg, avdelningschef fritid och idrott på Uppsala kommun. Målet är att nya arenan ska vara på plats 2020. En arena med konstgräs som ska hålla alla nationella förbundskrav, vara spelbar i de inledande matcherna i Europa League och Champions League och ha plats för cirka 8000 personer sittande. Arenan klarar 10 000 åskådare med sittande och stående i kombination.Totalt en kostnad på 390 miljoner kronor.

– Vi vill skapa en elegant, tät och kompakt arena som håller hög klass vad det gäller funktionalitet, tillgänglighet och komfort för publik, spelare och service. Och som dessutom passar in i miljön vid Stadsträdgården. Men innan spaden kan sättas i marken ska först friidrotten flytta upp till Gränby sportfält, där en friidrottsanläggning nu byggs. Parallellt ska Österängens IP rustas upp för amerikansk fotboll. Tanken är att allt detta ska bli klart till hösten 2017. – I samband med detta kör vi igång fotbollsbygget, förklarar Jan Malmberg. Han berättar att man rest land och rike runt och hämtat inspiration från i stort sett samtliga allsvenska fotbollsarenor. Alltifrån Tele2 i Stockholm till Elfsborgs, Gefles, Häckens, Örebros och Norrköpings arenor. Tidigare planer på att under byggtiden skapa en reservarena på Lötens IP är nu skrotad. Istället ska fotboll spelas på Studenternas samtidigt som nya arenan byggs. – Helsingborg IF byggde om Olympia på detta sätt. Det vill säga etappvis, en läktare i taget. Så det ska inte heller vara några konstigheter för oss. Vid sidan av själva arenabygget kommer mycket krut att läggas på det intilliggande området. Studenternas ingår nämligen i Uppsala kommuns planprogram för omvandlingen av hela Södra Åstråket. Det vill säga området som löper på båda sidor om Fyrisån, från Flustret och Svandammshallarna i norr till

Kungsängsbron i söder. – Arenan placeras så nära Sjukhusvägen som möjligt för att skapa en öppen och inbjudande yta mot ån. Tanken är ett sammanhängande idrotts-, rekreations- och parkstråk, något av ett Uppsalas finrum där alla uppsalabor och besökare kan njuta och hitta sin plats. Oavsett om det handlar om spontanidrott och motion eller att bara koppla av. Möjligheter att tillgodose bilparkering i omfattande skala på Studenternas område finns inte med i planerna. Istället är det cykel, gång och kollektivtrafik som är huvudsakliga medlen att ta sig till arenan. – Vi har goda förbindelser redan idag. Att Studenternas dessutom ligger så centralt underlättar såklart, säger Jan Malmberg som ser Studenternas som ett rejält lyft för Uppsala. En levande mötesplats dygnet runt, intill stadsträdgården mitt i staden. Text: Samuel Hultberg

Målet är att nya arenan ska vara på plats 2021.

Jan Malmberg,

avdelningschef fritid och idrott, Uppsala kommun

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

35 ELBILAR

26 NYA LADDSTATIONER FÖR ELBILAR

med andra aktörer, främst inom ramen för Uppsala klimatprotokoll. Bara den första etappens laddstationer ger vid fullt utnyttjade en utsläppsminskning i Uppsala på drygt 1100 ton koldioxid per år. Det finns alltså en stor potential för klimatförbättring vid en storskalig utbyggnad av laddinfrastruktur.

I takt med att Uppsala växer planerar vi för en kraftig expansion.

Idag har Uppsala parkering publika laddningsstationer på tre ställen i Uppsala. Parkeringen vid Walmstedtska gården, stadshusparkeringen och Centralgaraget. Men många fler är på gång.

i kommer bygga fyra nya anläggningar med sammanlagt 26 laddningsstationer för elbilar. De allra flesta av dessa kommer att placeras i Centralgaraget. Vi kommer även att placera laddstolpar på citynära platser, exempelvis S:t Eriks torg, säger Tom Karlsson, vd Uppsala Parkerings AB.

Det här är den första mer storskaliga etappen av en långsiktig utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar i Uppsala. På sikt kommer det även sättas ut laddstolpar på fler strategiskt valda ställen runt om i staden. Exempelvis vid stora arbetsplatser och kontorsbyggnader samt i områden där det idag erbjuds boendeparkering på kommunens gator. Utbyggnaden sker i samverkan

Vid sidan av laddstationer förvaltar Uppsala Parkering all gatumarksparkering på allmän plats, cirka 10 000 p-platser och 2500 platser på kommunal kvartersmark. – I takt med att Uppsala växer planerar vi för en kraftig expansion, berättar Tom Karlsson. Under den kommande tioårsperioden ska det byggas 5-10 nya p-hus, de flesta i de nya stadsdelarna i den växande staden men också centralt. Du kan hitta platser att ladda din elbil via: www.uppladdning.nu

Beijer Byggs filialchef i Uppsala ser ljust på framtiden 18 000 artiklar. Och ett av marknadens bredaste sortiment. – Men att vara störst är inget självändamål. Det handlar om att erbjuda det som passar bäst för det våra kunder efterfrågar, säger filialchefen Mikael Carlsson på Beijer Bygg i Uppsala.

os Beijer Bygg hittar man allt man behöver inom byggvaror. Allt från skruvar, spånskivor till badrumstillbehör. Det handlar om ett brett sortiment där kunden ska hitta allt under samma tak. – För oss handlar det även om att leverera kompetent rådgivning och helhetslösningar till våra kunder, säger Mikael Carlsson. Beijer Byggmaterial AB är en av Sveriges största rikstäckande bygghandelskedjor. Allt började som en handelsbod 1886 i Malmö. I dag finns bygghandelskedjan på 72 orter. Från Kiruna i norr – till Malmö i söder. Beijer i Uppsala är en aktad och etablerad aktör med över 40 år i branschen. – Vi har 40 anställda och har ett perfekt läge i Boländerna vid infarten till Uppsala. Vår anläggning är en av de största i landet, säger Mikael Carlsson. När Beijer grundades i slutet av 1800-talet var företaget mest inriktat på matvaror. Men under 1960-talet ändrade företaget fokus och startade bygghandel. Det var även då som Beijer kom till Uppsala med entreprenören och finansmannen Anders Wall i spetsen. – Vi har under årens lopp haft stadig tillväxt, hand

i hand med Uppsalas starka utveckling, som ju inte ser ut att avta, snarare tvärtom. Det är positivt det som händer i Uppsala, med nya etableringar och nya satsningar. Det märks även här hos oss, säger Mikael Carlsson. Beijer är till för både stora och små kunder. Oavsett om man bara behöver en skruv eller ska bygga hus kan man räkna med att få proffshjälp. – För oss är ingen utmaning för stor eller liten. Vi löser det. Beijer är som sagt branschledande inom byggprodukter och tänker så förbli. Att sänka utvecklingstakten eller att slå sig till ro finns inte på kartan, säger Mikael Carlsson. Det handlar snarare om att stärka företagets frontposition. I december 2012 lanserades företagets e-handel som en av de första i branschen. Allt för att kunderna ska kunna handla byggmaterial online. – Det innebär att vi ökar tillgängligheten. Vi underlättar och gör det smidigare för våra kunder. Satsningen ser vi som en stor potential som kommer att fortsätta utveckla och även förbättra, säger Mikael Carlsson.

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

ÖSTRA SALA BACKE

HÄR BYGGS DET NU FÖR FULLT FAKTA ÖSTRA SALA BACKE • Är ett två kilometer långt stadsutvecklingsprojekt inom det före detta kraftledningsstråket. • Området kommer att växa fram under en tioårsperiod. • Det blir ca 2 500 lägenheter, plats för service, handel, arbetsplatser och förskolor. Östra Sala Backe blir ett område med fina odlingsmöjligheter, hållbarhetscertifiering av byggnader, solceller och flera nollenergihus, säger Ingrid Anderbjörk, mark- och exploateringschef på Uppsala kommun.

Det gamla kraftledningsstråket mellan Årsta och Sala backe håller successivt på att förvandlas. Från en barriär och dåligt utnyttjad jätteyta till en av Uppsalas mest spännande bostadssatsningar.

et är häftigt att utveckla ett två kilometer obebyggt centralt stråk till en attraktiv och hållbar stadsbygd för så många människor, säger Ingrid Anderbjörk, mark- och exploateringschef på Uppsala kommun. Kraftledningen var länge ett hinder för stadsutveckling i Uppsalas östra stadsdelar. Men så är det inte längre. När kraftledningen nu sedan ett antal år tillbaka är borttagen kan de omkringliggande områdena Årsta och Sala backe äntligen vävas sam-

man. Det vi nu ser växa fram är en tät stadsbebyggelse med innerstadskaraktär. – Östra Sala backe är pusselbiten som på ett naturligt sätt länkar ihop de båda områdena och även driver på utvecklingen i östra staden. Området sträcker sig två kilometer, från Gränby centrum i norr till Fålhagsleden i söder, och kommer att växa fram etappvis under en flerårsperiod. Programmet för Östra Sala backe visar på utrymme för totalt omkring 2 500 bostäder och redan i höst väntas de första flytta in i de första kvarteren. – Men det blir inte bara bostäder, betonar Ingrid Anderbjörk. Vi vill skapa en plats där man inte bara bor, utan en attraktiv och blandad stadsmiljö med plats för hela livet. Det innebär tydliga kvarter, allmänna gator, torg och parker samt plats för service- och handelsytor i bottenvåningarna. Det är dimensioner som verkligen lyfter Årsta och Sala backe och skapar förutsätt-

ningar för satsningar i befintliga parker och den lokala servicen runt Årsta torg, säger Ingrid Anderbjörk. Den första och nu pågående etappen – nära Källparken i Sala backe – består av fyra kvarter med 600 bostäder, förskola och vårdboende. Den efterföljande etappen omfattar fem kvarter i höjd med Årsta centrum och består av 750 bostäder, en hel del handel och service samt utveckling av både Årstaparken och Årsta-centrum. – Här kommer Östra Sala backes hållbara profil att märkas på allvar. Det blir ett område med fina odlingsmöjligheter, hållbarhetscertifiering av byggnader, solceller och flera nollenergihus. Det är nämligen inte bara ett av kommunens största stadsutvecklingsprojekt. Det är även kommunens första vad det gäller modern, hållbar stadsutveckling med stort fokus på miljö, gröna och sociala frågor. Det betyder höga krav på hållbart byggande, hållbart resande och

• Stort fokus är på hållbarhet. Området byggs med det senaste inom miljö och teknik. För mer information: www.uppsala.se/ostras-

det senaste inom miljö och teknik. Ingrid Anderbjörk berättar att en annan bärande idé är ambitionen att skapa spännande mötesplatser, trivsamt stadsrum och variation och mångfald i kvarterens utformning, innehåll och struktur. Det handlar bland annat om att bostadsrätter och hyresrätter blandas med verksamhetslokaler av olika slag. – Här utmanade vi oss själva och de inblandande byggherrarna. Och resultatet verkar bli fantastiskt bra. Med Östra Sala backe tog vi ett nytt avstamp ambitionsnivåmässigt, erfarenheter som vi tar med oss vidare till kommande stadsutvecklingsprojekt, avslutar Ingrid Anderbjörk. Text: Samuel Hultberg

SE HUR STADEN VÄXER I UPPSALARUMMET

Stadshusets gatuplan finns numera ”Uppsalarummet” – en lokal för utställning, seminarier och diskussioner kring arkitektur och stadsutveckling i Uppsala. Den 15 juni öppnar lokalen med utställning av tävlingsförslagen till nytt Stadshus. Utställningen

pågår fram till 18 augusti. I september kommer en stor stadsmodell över Uppsala att finnas på plats tillsammans med en 3D-karta över Uppsala. Utvecklingsprojekt kommer tydligt att visas så att det går att förstå hur Uppsala växer. Under hösten kommer en Arkitekturguide att lanseras

och under vintern kommer stadsbyggnadsseminarier och möten att äga rum i lokalen. Uppsalarummet är öppet ons, tors 10.00-16.30 samt fre 10.00-16.00 och är bemannat. Lokalen hittar du i stadshusets gatuplan, i hörnet Vaksalagatan/Kungsgatan.

Se arkitekturförslagen på nytt stadshus. Utställningen pågår fram till 18 augusti.

Bli en del av vårt vinnande team!

CAVERION Vi expanderar tillsammans med våra beställare! 40 nyanställda på sex månader räcker inte! Vi måste blir fler i Uppsala inom hela vårt samordnade tjänsteområde: el, tele, data, kraft, VS, svets, ventilation, kyla, säkerhet, lås, brand, renrum, automation m.m. Till entreprenad och service söker vi: montörer/tekniker/projektledare/kalkylatorer/ samordnare/konstruktörer/säljare. Hör av dig till oss på info.uppsala@caverion.com Vi anställer fortlöpande.

Caverion designar, installerar, förvaltar och utvecklar användarvänliga och energieffektiva lösningar för byggnader och industrier. På caverion.se/csaga kan du läsa om hur vi förvaltar och utvecklar även de mest krävande byggnaderna.

#Csaga

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

CYKELN TAR PLATS

VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT FÅ FLER ATT CYKLA? – Det går att peka på miljö, hälsa, ekonomi och effektivitet. Men för mig personligen är största vinsten den livskvalitet jag får. Att kunna ta cykeln till jobbet, hämta mina barn från förskolan och cykla med dem till lekparken är helt oslagbart. Att få vara ute och cykla är en enorm frihetskänsla, säger Daniel Fritz, trafikplanerare på Uppsala kommun.

DANIEL FRITZ

Uppsala blir en allt bättre cykelstad. Mer än var tredje resa i Uppsala tätort görs med cykeln och antalet cyklister ökar för varje år som går.

VI VILL BLI SVERIGES BÄSTA CYKELSTAD

När det hållbara resandet ska öka är cykeln en avgörande pusselbit. Under de närmaste åren läggs därför stora resurser för att fler ska välja cykeln framför bilen.

isst sticker vi ut hakan med målet att bli Sveriges bästa cykelstad. Men det är långt ifrån omöjligt. Vi är redan idag nummer två i Sverige*. Kan vi genomföra alla de åtgärder vi vill är det en fråga om när, inte om vi blir det, säger Daniel Fritz, trafikplanerare på Uppsala kommun. Uppsala blir en allt bättre cykelstad. Mer än var tredje resa i Uppsala tätort görs med cykeln och antalet cyklister ökar för varje år som går. Här rullar exempelvis fler cyklar per capita än i Köpenhamn. Men om sanningen ska fram kan cykelförutsättningarna bli betydligt bättre, säger Daniel Fritz. – Nu ska vi se till att vi blir en riktigt attraktiv cykelstad. 2013 antog kommunfullmäktige för första gången en cykelpolicy och 2014 antog därefter gatu- och sam-

hällsmiljönämnden en handlingsplan som mer konkret beskriver hur arbetet med cykeltrafik ska bedrivas. Sedan dess har mycket hänt på kort tid. Både stora och små penseldrag. De mest iögonfallande är antagligen byggandet av snabbcykelleder som pågår för fullt. Senast 2018 ska totalt fem stycken vara byggda. Och nu växlar kommunen upp ytterligare för att än mer höja ambitionsnivån. Målet är att till 2018 bli Sveriges bästa cykelstad. Under förra året genomfördes därför ett ambitiöst dialogarbete för att bland annat få invånarnas perspektiv på vad som kan förbättras för att fler ska vilja cykla. – Vi genomförde omvärldsanalyser, en större enkätundersökning bland invånare samt intervjuer med exempelvis politiker, cykelhandlare, cykelföreningar, större arbetsgivare och studenter för att få svar på hur vi

tar nästa steg, berättar Daniel Fritz. Det här har nu mynnat ut i en åtgärdslista med 57 punkter som är tänkta att genomföras inom en treårsperiod. Redan nu under våren påbörjades arbetet på allvar. Det gäller både fysiska åtgärder och beteendepåverkande insatser som ska göra Uppsala ännu tryggare, säkrare, framkomligare och bekvämare att cykla i. Bygga 20 kilometer ny cykelväg, rusta upp 40 kilometer cykelväg,

bygga 1000 ytterligare cykelparkeringar, fördubbla antalet cykelpumpställen, årligen arrangera en cykeldag och ta fram en ny cykelkarta är bara några exempel. – Sedan kommer vi att fortsätta utveckla dialogarbetet med målsättning att involvera så många invånare som möjligt, avslutar Daniel Fritz. *Fotnot: Källa cykelframjandet.se Text: Samuel Hultberg

Vi bygger 444 lägenheter på Kvarngärdet Första inflytt nov/dec 2016

Uppsala och Kvarngärdet växer. En kort promenad från Uppsala centrum bygger vi 444 lägenheter längs med Råbyvägen mellan Torkelsgatan och Tycho Hedéns väg på Kvarngärdet. Här har du fem minuters gångväg till Vaksala torg och Uppsala Konsert & Kongress samt kort Vy 1därifrån - Råbyvägen Uppsala Resecentrum. KVARNGÄRDET Vi bygger även en förskola, ett parkeringshus och butiker i bottenplan. Läs mer på stenafastigheter.se

UppsalaVäxer_2016.indd 1

Vi formar morgondagens Uppsala.

Sök hyresrätterna på Uppsala Bostadsförmedling

Nyproduktion på Kvarngärdet • 444 lägenheter från 36 kvm till 93 kvm. • 1 r o k - 55 st • 2 r o k - 329 st • 3 r o k - 49 st • 4 r o k - 11 st • Första inflyttning sker i november/december 2016 (ca 85 lgh), ca 175 lägenheter 2017 och ca 180 lägenheter 2018. Sista inflyttning sker i kvartal 4, 2018. • Hyreslägenheterna förmedlas via Uppsala Bostadsförmedling AB.

2016-05-23 14:14:55

www.werket.se

EN TIDNING FRÅN STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, UPPSALA KOMMUN

STADSTRÄDGÅRDSMÄSTAREN INGEMAR CARLSSON

VI KOMMER ÄVEN I FRAMTIDEN ATT VARA

STOLTA ÖVER VÅRA FINA PARKER Vi är många som jobbar med de gröna frågorna inom kommunen och som också är professionella på det vi gör. Så jag är inte orolig, det handlar snarare om att förstärka det gröna än tvärtom.

D JAG VILL SLÅ ETT SLAG FÖR STADENS TRÄD

Det är viktigt i den expanderande staden att träden – både gamla och nyplanterade ska ha en fortsatt given plats på torg och i gatumiljöer. Och självklart i våra parker och naturområden, det behöver man väl knappast påpeka. Träden har en så viktig funktion för en bra miljö, att rena luften, dämpa buller, ge skugga och reglera temperaturen.

FAKTA • Ett urval av Uppsalas parker och trädgårdar finns att ladda ner som pdf ”Guide till 42 parker” på Uppsala kommuns hemsida www.uppsala.se • Där finns också under rubriken ”Friluftsområden” en lista som inkluderar kommunens naturreservat.

et säger Ingemar Carlsson, som nu är inne på tredje året som stadsträdgårdsmästare i Uppsala. Han har arbetat med gröna frågor inom Uppsala kommun sedan 1995 och är van vid frågor typ: ”Nu när det är en så otrolig expansion så bygger ni väl bort allt det gröna?” Visst kommer vi att offra en del, påpekar han. Men grundläggande förstärks nu det gröna med bland annat ett nytt naturreservat, Kronparken intill Ulleråker. Det blir troligen också ett sammanhängande naturreservat längs Fyrisån Årike Fyris som dessutom kan bli ett av Unesco:s världsarv. – Om vi bara fortsätter att ha den nya översiktsplanen som riktmärke är jag övertygad om att vi kommer att vara fortsatt stolta över vår fina stad med alla sina unika parker och naturområden, poängterar Ingemar Carlsson. Som ytterst ansvarig för de gröna frågorna arbetar han tillsammans med uppåt 15 andra tjänstemän och uppdraget är tydligt, att beakta såväl allmänhetens som politikernas intressen och mål. Ett stöd i arbetet är den parkplan som togs fram 2013. Parkerna, både nuvarande och kommande, delas upp i tre olika kategorier: stadsdelsparker, kvartersparker och småparker. Till den större kategorin räknas exempelvis Stadsträdgården, Årstaparken och Musikparken i Gottsunda. Populära kvartersparker är bland andra Murkelparken i Norby och St Göransparken i Fålhagen. – Själv är jag väldigt förtjust i våra centrala parker, min favorit är nog Carolinaparken. Sedan har vi ju Stadsskogen, en helt unik del av Uppsala. Jag bor åt det hållet. Efter att ha cyklat där en försommardag på väg

till jobbet är man så fylld av energi att man lätt klarar av dagens alla vedermödor, säger vår stadsträdgårdsmästare och skrattar. – Men vi får inte glömma att vi också har många små, riktigt fina parker. Till exempel Stiernhjelmsplan, som är en fantastisk liten oas mitt i hjärtat av Svartbäcken. Med växande stad kommer också ett pärlband av helt nya gröna miljöer. De båda nya stadsdelarna Ulleråker och Rosendal har pekats ut för större parker. I Södra Rosendal byggs just nu dessutom Solvallsparken. En lekplats mitt i parken är redan färdigställd innan helheten är på plats nästa vår. – Det är viktigt att vi är väl förberedda så att utbyggnaden av nya parker ligger i fas med bostadsbyggandet. Det är den stora utmaningen för oss nu när så mycket bostäder ska byggas på kort tid. De nyinflyttade ska inte behöva bo på en byggarbetsplats och kanske vänta ett halvår eller mer på en kommunal park, säger Ingemar Carlsson och berättar att parktrenden just nu ligger på aktiviteter, snarare än välbefinnande och rekreation. Nu ska det hända saker. Då är det avancerade lekytor, exempelvis padelbanor, klätterväggar och utegym som gäller. Men det är inte hela bilden om man ser till efterfrågan. Det är viktigt med balans, menar Ingemar Carlsson. – När vi nu rustar befintliga parker och samtidigt bygger nya måste vi tänka till ordentligt. Vi har jättebra dialogmöten där vi även får synpunkter om att inte bygga på för mycket med olika aktiviteter. Att bevara stora generösa ytor uppskattas av väldigt många. Man ska inte förakta en stor grön och fin gräsmatta. Text: Per-Åke Hultberg

Nya Tiundaskolan, här enligt förslag i rött tegel, ska stå klar att ta emot 1 044 elever och förskolebarn hösten 2018.

Illustration: C.F.Møller

Uppsala växer med nya skolor och förskolor Under de närmaste fem åren har Uppsala kommun Skolfastigheter uppdraget att bygga ett tiotal förskolor och tre grundskolor. Det är en angenäm uppgift, säger Annelie Johansson, VD för det kommunala bolaget Skolfastigheter som äger, förvaltar och utvecklar cirka 140 fastigheter som hyrs

ut till pedagogisk verksamhet – främst till Uppsala kommun. Ytterligare ett 30-tal fastigheter ska totalrenoveras eller byggas till för att kunna möta kommunens behov Annelie av skolplatser. Johansson, – Uppsala växer VD Skoloch det här är vad fastigheter

vi tillsammans med utbildningsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen har kommit fram till behövs när Uppsala expanderar. De nya fastigheterna ska vara energismarta, yteffektiva och stödja det pedagogiska arbetssättet. Ett exempel är Tiundaskolan i Luthagen, en ny grundskola, förskola och idrottshall för drygt tusen barn som kommer att stå klar hösten 2018. Solceller på taket ska försörja

skolan med el. Lokalerna har in i minsta detalj arbetats fram tillsammans med skolans personal för att fungera optimalt för verksamheten och de ska nyttjas hela skoldagen – gärna även efter skoltid. Det är mycket som ska byggas på kort tid, hur ska ni lyckas med det?

– Det krävs god planering, effektivare processer i alla led och många duktiga entreprenörer!

Läs mer om projekten på: www.skolfastigheter.se

Vi anlägger Solvallsparken i Rosendal

hallbloms.com

P-A

Markarbeten och stensättning Snickeri och smide Parkanläggning och parkskötsel

MÄSSAN OM ATT BO & LE VA I UPP En mässa SALA för alla U p

Välkommen

hem

psalabor!

BO & LEVA MÄSSAN

Fri Entré

Uppsala Konsert & Kongress

17 september 2016 Tid 9.30 - 16.30

Hitta din nya bostad • Bostadsbolagen ställer ut sina nuvarande projekt • Trygg Affär - vad ska man tänka på när man köper och säljer en bostad? • Vad kan Uppsala göra för världen? • Stadsbyggnadsdirektören Mats Norrbom talar om var, när och hur Uppsala ska växa • Panelsamtal med bostadsbolagen efter det • Spännande talare och föreläsare• Barnen har sin egen hörna med spännande tävlingar och fina priser • Tipsrunda med fina priser för alla besökare • Lindvalls bjuder på Kaffe. Må bra i Uppsala!

Välkommen till

mässan om att bo och leva i Uppsala! HUVUDPARTNERS:

FÄRDIGA UTSTÄLLARE: Veidekke, Småa, Anebyhus, Rikshem, Tierpsbyggen, A-Hus, Wallenstam, Folkpool, Verisure Hemlarm, Riksbyggen, Besqab , Ikano Bostad, NCC, Svensk fast, Riksmäklaren, ByggVesta, Uppsalahem, Widerlöv, Åke Sundvall, Stena Bostad, Intressanta hus, Uppsala Kommun, Järlåsagården Familjehem, Fönsterbyte, Folkpool, JM, Björklinge glas, EM möbler, Fullerö hage, Husman och hagberg, Fastighetsbyrån, Hyresgästföreningen, Skyltpoolen | Vill du ställa ut? Ring 0705-74 66 24 för mer information

www.valkommenhemuppsala.se

Robusta grejer och grym service K-rauta har blivit en aktör att räkna med i Uppsala. Sedan 2012 har verksamheten vuxit stadigt och trenden ser inte ut att avta. Tvärtom, faktum är att man är det byggvaruhus med bäst tillväxt inom hela koncernen i Sverige.

a, det går riktigt, riktigt bra. Vi har en kraftig uppgång, det trummar på, säger Andreas Ljungman, varuhuschef på K-rauta i Uppsala. Han berättar att man riktar sig både till vanliga konsumenter och företag. Allt från ledande byggbolag till mindre aktörer och enskilda privatpersoner. Andreas Här hittar du allt du be- Ljungman, höver inom bygg, från varuhuschef virke till grillar. Och på K-rauta du som kund kan vara i Uppsala. trygg med att det är Foto: Rosie Alm prisvärda och robusta grejer av hög, hållbar nordisk kvalitet. Det vill säga finsk Sisu!

på samma sätt när det gäller service och rådgivning. Hos oss möter du personal som lägger extra krut på just det. Det vill säga personal som är tillmötesgående och otroligt kunniga. – Det handlar om att skapa långsiktiga relationer och bygga förtroende. Uppstår det frågetecken så försöker vi hitta en lösning, slår Andreas Ljungman fast.

Men verksamheten handlar om

Inom såväl företags- som konsu-

betydligt mer än skruvar och bräder. Hos K-rauta kan du alltid lita på att få branschens bästa service och kundupplevelse. Målet är trevliga återbesök, och då är bemötandet och kontakten A och O. – Alla i branschen kan konkurrera med priser och produkter, men inte

mentsidan finns ett flertal förmåner och tjänster. Är du med i stamkundsklubben erbjuds exempelvis lånesläp. En alldeles ny tjänst riktar sig till ytterligare en kundkategori – projektkunder, eller rättare sagt hobbysnickare som åtar sig lite större projekt och gärna gör–det–själv.

– Den här kundgruppen växer och blir allt större. Så nu har vi en skräddarsydd lösning även för dem, säger Andreas Ljungman. Tjänsten går ut på att du kan få ett så kallat ”projektkonto” med en stege mellan 5–15 procent rabatt. Likt en B2B-kund skrivs ett avtal med sjysta villkor där du kan välja mellan att fakturera, betala kontant eller med kort, berättar Andreas Ljungman vidare. – Ska du göra en större satsning, renovering av kök, badrum eller annan tillbyggnad, det vill säga projekt som ofta kostar en del, så får du hos oss rätt och slätt ett bättre pris.

säljare finns dessutom tillhanda som en trygghet att kontakta för rådgivning. – Det ökar tillgängligheten, gör det smidigare för våra kunder och lanseras ännu större under hösten, säger Andreas Ljungman. ➜ Du hittar oss på Edsbrogatan i

Librobäck! Numera kan du också besöka vår webbhandel. Där har du möjlighet att beställa varor via nätet för avhämtning. Vissa varor går även att få med hemleverans.

K-rauta hjälper även till med

planering och rithjälp. En personlig

Du vet väl att du som hyresgäst har många möjligheter att påverka ditt boende?

Vill du veta mer om hur du engagerar dig i Hyresgästföreningen? Besök hyresgastforeningen.se

Ny mötesplats för att

tillsammans bidra till ett bättre Uppsala – Vi flyttar fram vår position i Uppsala, till att nu även vara delaktiga från start i stora stadsutvecklingsprojekt.

et säger Fredrik Frensborg, chef för urban utveckling, WSP Uppsala. Han tillsammans med kollegan Anna Sander, chef forskning och innovation, WSP Sverige, tar emot i företagets splitter nya lokaler i Åhlénshuset på Dragarbrunnsgatan. Det nya ljusa och öppna kontoret, där nu uppåt hundra medarbetare har sin arbetsplats, signalerar WSP Uppsalas tydliga intentioner om en ny öppenhet och delaktighet i viktiga samhällsbyggnadsfrågor. – Det handlar om att vi, som ett av landets största analys- och teknikkonsultbolag, utnyttjar vår samlade kompetens till att erbjuda helhetslösningar över lång tid. Detta vill vi göra tillsammans med Uppsala kommun och marknadens byggaktörer, säger Fredrik Frensborg.

Sander, kanske med förändrade och nya sätt att arbeta. Det kan även gälla nya tekniker som effektiviserar hela byggprocessen och dessutom ger mervärde till de boende. Ett exempel på nya strategier är hur man från WSP är med och driver utvecklingen av Citylab action, som är ett certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Fredrik Frensborg menar att det givetvis känns väldigt roligt att kommunen och andra inblandade parter nu också har valt att certifiera hela stadsdelen Rosendal med denna certifiering. Ett annat exempel på det Fredrik och Anna talar om, är ett stort event i augusti – Uppsala växer i Rosendal – som är ett initiativ av WSP med Uppsala kommun som inbjudare. Syftet är att skapa en mötesplats för alla som planerar och bygger i Rosendal och i övriga Uppsala. Det blir både en branschdag och ett medborgarevent då allmänheten inbjuds att ta del av stadsdelens nya bostäder. – Sammantaget känns vårt nya arbetssätt väldigt spännande, unikt för Uppsala och något vi vill fortsätta att initiera och driva. En sak är säker, mängden av nya idéer har ökat markant i kommunen under de senaste åren. Här finns ett nytt självförtroende och många nya aktörer som rört om i grytorna, med ökat innovationstempo som följd, betonar Fredrik Frensborg. Anna Sander instämmer och passar samtidigt på att ge en eloge till Uppsala kommun, som hon säger är både inlyssnande och modiga. De visar en tydlighet kring vad man vill göra och vart man är på väg, samtidigt som byggherrarna har en stor frihet att få utveckla sina idéer.

wsp

Anna Sander poängterar att just Uppsalakontoret är en föregångare inom WSP Sverige för det nya proaktiva arbetssättet. – Ambitionen är att komplettera våra beställare och då även bjuda in våra branschkollegor till samarbeten, för att tillsammans bli vassare och därmed bidra till ett bättre Uppsala. På så vis fungerar vårt nya kontor mitt i Uppsala alldeles förträffligt som en mötesplats för nya initiativ, säger Anna Sander. Fredrik Frensborg menar att det i grunden handlar om den avgörande frågan vad ett stort företag med fokus på samhälls- och stadsutveckling egentligen ska syssla med. Vad kan WSP bidra med inför de stora samhällsutmaningar vi ser just nu? Till exempel när det gäller att planera för integration, för resurs- och energieffektivt bostadsbyggande och kvalitativ kollektivtrafik. – Det här är komplexa frågor där vi givetvis vill vi bidra med vår kompetens och vårt engagemang, samtidigt som vi räcker ut handen till kommunen och våra branschkollegor att gemensamt tänka i nya banor, säger Fredrik Frensborg. – Det kan vara samarbeten för att lösa problem i byggbranschen och i stadsbyggandet, menar Anna

Ett axplock av WSP:s aktuella uppdrag i Uppsala: • Generalkonsulter för Uppsala kommun i stadsdelen Rosendal. • Underlag för beslut runt vatten frågor och trafikfrågor för Ulleråker och hela Södra Staden. • Hållbarhetsbedömning av översiktsplanen 2016 för Uppsala kommun. • Jämförande studie av spårvagn och BRT (snabbuss) för val av fram tida kollektivtrafiksystem i Uppsala. • Kartläggning av ekosystemtjänster i Uppsala kommun. • Generalkonsulter för flera bygg herrars husprojekt.

Anna Sander, chef forskning och innovation, WSP Sverige och Fredrik Frensborg, chef för urban utveckling, WSP Uppsala. Foto: Rosie Alm

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Tillsammans har vi 34 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder. I Sverige har vi omkring 3 500 medarbetare. www.wspgroup.se