EU-valet 2024 Heby

NÄR JAG SÄTTER EN GRÄNS för hur många saker jag ska lyckas med, går det oftast bättre att uppnå målen. Skillnaden är stor jämfört med de gånger jag struntar i begränsningar och tror mig klara allt. Det är precis detta som behövs på EU-nivå.

Alla beslut ska inte fattas av Europaparlamentet. Det som kan bestämmas vid Sveriges köksbord ska inte till Bryssels skrivbord. Sedan finns det områden där gemensamma lösningar gör verklig skillnad. EU behöver leda en grön omställning som ger tillväxt och fler jobb. EU behöver göra mer för vår fred och säkerhet. EU behöver sätta gränser mot Putins aggressioner och hatets intolerans. Jag kallar detta för att rösta blågult. Det är att dra gränser för vilka beslut som hör hemma under EU-fanan och den svenska flaggan som är avgörande framåt. Det är så vi värnar både vår frihet och Europas fred.

MED KRIG I EU:S DIREKTA

EUBEHÖVERGRÄNSER FÖRATTBEHÅLLASIN HANDLINGSFÖRMÅGA.

närhet behöver vi påminna oss om att EU i grunden är ett fredsprojekt. Det fredsskapande uppdraget är för viktigt för att drunkna i frågor som inte behöver beslutas på överstatlig nivå. Kristdemokraterna vill att det som utmärker Sverige ska respekteras. Det är egentligen inget nytt. Redan 1962 konstaterade en av EU:s grundare, tyske kristdemokraten Konrad Adenauer: ”Tyskarna är tyskar, fransmännen är fransmän, holländarna är holländska. Alla vill behålla sitt fosterland med dess kultur, historia och språk. Ingen kan kräva att den legitima individualiteten uppges.”

EU grundades av kristdemokrater och som partiledare för svenska Kristdemokraterna känner jag ett särskilt ansvar att vårda grundtanken. Ett fungerande EU kräver gränser och frihet. Rösta därför blågult!

SNABBA BESKED

OM VAD KD

VILL I EU

KD säger ja till

• En starkare europeisk försvarsindustri och ny cyberarmé.

• Gemensam hantering av gränser och migration.

• Realistiska klimatmål för 2040.

KD säger nej till

• EU-reglering av socialförsäkringar, löner och arbetstider.

• EU-reglering av vård och omsorg.

• Pålagor för skog och mark.

Läs mer KD-politik

Du kan förtidsrösta redan från och med den 22 maj

Ebba Busch

Partiledare, KD

Sveriges vice statsminister Energi- och näringsminister

Valet hålls söndagen den 9 juni. Vallokalerna håller öppet mellan klockan 08.00–21.00.

Ansvarig utgivare: Mikael Oscarsson

Redaktör: Matilda Nyamai, Åke Lager

Layout: KD riks och Jessica Nyström Kontakt: mikael.oscarsson@kristdemokraterna.se

KÄRNKRAFT

GER BILLIGARE EL

EU behöver gemensamma standarder för kärnkraft. Idag har varje land egna processer och standarder för hur man godkänner reaktortyper. En EU-standard skyndar på processen och skulle ge billigare el.

Kärnkraften har kommit att välkomnas av allt fler. För vissa är det Europas beroende av rysk gas som visat på en säkerhetspolitisk svaghet och därmed gett ett förändrat synsätt på kärnkraft. För andra är det klimatomställningen och behovet av fossilfri el. – Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till

2050 utan kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi. Det är matematik, sa John Kerry, USA:s särskilde klimatsändebud vid FN:s klimatkonferens i Dubai hösten 2023t.

– Här finns en möjlighet för att skapa stordriftsfördelar om EU skulle kunna strömlinjeforma dessa processer för reaktortypsprövning. Självklart ska varje land i EU själv bestämma om man vill

ha kärnkraft, men EU-lagstiftningen ska inte aktivt missgynna något fossilfritt energislag, säger Alice Teodorescu Måwe. Den främsta fördelen med en gemensam reaktortypsprövning i EU är att ledtiderna kortas. Därmed skulle det gå snabbare att få mer ny kärnkraft på plats. För att Sverige ska få ett robust och leveranssäkert elsystem har regeringen öppnat för utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige.

STOPP FÖR stöldligor, smuggling och terrorister

KD anser att den organiserade brottsligheten är den viktigaste inre säkerhetsutmaningen för EU. Här måste samarbetet utökas rejält för att stoppa de internationella stöldligorna och andra kriminella nätverk som härjar i Sverige.

EN AVGÖRANDE DEL är att stärka EU:s yttre gräns. Det behövs också ett fortsatt stärkt informationsutbyte mellan medlemsstaternas myndigheter.

Kristdemokraterna har redan varit med och utvidgat lagstiftning som möjliggör utbyte av DNA för dömda brottslingar mellan medlemsländerna. KD vill nu ut-

öka utbyte av databaser och brottsregister inom unionen och även EU:s grannländer. EU:s yttre yttre gräns  är  aldrig  starkare  än  dess  svagaste  länk.  Bristande gränskontroll har varit en del av bakgrunden till flera terrordåd  i  Europa –  och att stora mängder smugglade varor kommer in i Sverige. KD kräver därför att Schengens gränskontroller stärks och att inspektionerna sker oftare och i högre grad är oanmälda.

Många familjer har fått erfara hur höga elpriser påverkat deras ekonomi. Billigare el skulle underlätta för familjer och de med ansträngd ekonomi.

Hans-Göran Björk, KD:

VI BRYR OSS OM FOLKS VARDAG

Kristdemokraternas företrädare i Heby är aktiva i civilsamhället och fångar upp vad som rör sig i vanligt folks vardag. Så förklarar gruppledaren Hans-Göran Björk valframgången 2022, och varnar för att lägga ner små skolor i kommunen.

TEXT ÅKE LAGER

Kristdemokraterna gjorde ett kanonval 2022, men trots en imponerande ökning på 53 procent tvingas de nu acceptera sin roll som oppositionsparti, på grund av att Centerpartiet valde att gå åt vänster. – Jag tror att valframgången till stor

del beror på att våra förtroendevalda är aktiva i civilsamhället och fångar upp vad som rör sig i vanligt folks vardag, säger gruppledaren Hans-Göran Björk som själv är ett känt ansikte inte minst genom den lokala gratistidning han ger ut.

– Vi är också aktiva i politiken där vi tycker det är befogat med insändare, in-

terpellationer och annat. Vi kanske är de som syns och hörs mest, och Vitsippepriset som vi delar ut för femtonde gången i år har blivit en angelägenhet för hela kommunen.

TROTS DE TUFFA ekonomiska tiderna är Kristdemokraterna tydliga med att de vill bevara samtliga sex skolor i Heby. – Den forskning som finns visar entydigt att mindre skolor ger tryggare och trivsammare skolor med bättre resultat och mindre utanförskap. Man kan nog konstatera att den ”quick fix” man körde med när man lade ner skolor i paniken under finanskrisens 1990-tal nog gjorde mer skada än nytta och kostade skattebe-

Infriat vallöfte:

DIESELPRISET SÄNKT

Hösten 2022 var dieselpriset uppe på över 28 kr per liter och bensinen kostade över 22 kronor per liter. KD lovade som ett av de allra första partierna en sänkning.

VI KRÄVDE EN SÄNKNING med över 9 kr på dieselpriset genom att minska reduktionsplikten för diesel till den nivå EU-reglerna krävde.

När de regler den nya riksdagsmajoriteten antagit började gälla den 1 januari

2024 kostade dieseln under 18 kr per liter. Mot detta står en opposition som inte bara vill rulla tillbaka historien, utan dessutom överträffa de höga drivmedelspriser som gjort det så dyrt att vara svensk. Huvudlöst i ett avlångt land – 205 mil långt.

Hans-Göran Björk är inte bara politiker och utgivare av en gratistidning. Han är också författare och har varit en känd radioröst.

talarna mer i slutändan i andra kostnader.

Hans-Göran Björk menar att vi inte ska drabbas av panik nu utan försöka överleva ”i respirator” tills inflation, räntor och elpriser gått ner.

– Jag instämmer i kören som kräver att EU:s byråkrati ska minskas för att underlätta för landsbygdsområden som Heby att dra nytta av EU-bidrag. Genom att samarbeta med andra kommuner föreslår jag en gemensam tjänst för att hjälpa föreningar och småföretag att navigera genom den komplicerade ansökningsprocessen.

Björk betonar också vikten av att uppmuntra småföretagande, föreningsliv och kyrkans roll i samhället, vilket är funda-

mentet för den så kallade ”gnosjöandan” som också finns i detta hörn av Uppland. Han påpekar att nedskärningar på kulturområdet, till exempel i föreningsbidrag kan vara förödande och riskerar att kväva den lokala anda som är så viktig för kommunens identitet.

HAN PEKAR också på andra svårigheter som hämmar landsbygden, som strandskyddet och ”prickmark”, det vill säga mark som inte får bebyggas ens om man är markägare. Där borde man kunna tilllåta lättnader.

Slutligen lyfter Hans-Göran Björk fram Heby som en fantastisk kommun och bjuder gärna in besökare på en rundtur för att

Många fler vargar måste skjutas

För en tid sedan kunde vi läsa att två hästar i Norrtälje rivits av varg. Det finns många förtvivlade fårbönder i Uppland som fått sina får rivna av vargar. Flera av dem orkar inte längre bedriva verksamhet på grund av vargangrepp. Men vad sysslar landets länsstyrelser med?

UNDER VINTERNS licensjakt fick endast 36 vargar skjutas i hela Sverige. Trots att regeringen och en stor riksdagsmajoritet har sagt att de vill se en halvering av vargstammen som idag består av mer än 450 vargar. Trots att landsbygdminister

Peter Kullgren varit extremt tydlig med att antalet vargar ska ner. Trots att Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram en plan för att det ska kunna bli verklighet. Trots dessa tydliga signaler så väljer alltså myndigheterna att blunda för den

VI VILL GÖRA HEBY KOMMUN BÄTTRE!

DETTA KÄMPAR VI FÖR:

Lägg inte ner några skolor

Stärk landsbygden

Behåll ”gnosjöandan”

Hjälp för föreningar och småföretag att söka EUbidrag

visa upp all den mångfald som kommunen har att erbjuda, från pittoreska byar till natursköna vyer.

– Jag tar med dem på en rundtur. När de får se Östa, besöka skinnbutiken i Tärnsjö, en avstickare till Norrland för att äta en lunch i Gysinge, besöka Aspnäs kyrka med vyer över Tämnaren med mera frågar de: ”Varför har vi inte vetat om den här fantastiska platsen?”

”VARFÖRHARVI INTE VETAT OM DEN HÄRFANTASTISKA PLATSEN?.”

nya politiska inriktningen och tilldelar bara 36 vargar på licensen. Betydligt färre än förra året. Det här duger inte!

Alice Teodorescu Måwe har levt i två världar, en i totalitär regim och en i ett land i frihet. Detta har format henne. Alice vet vad hon vill som europaparlamentariker.

När Alice Teodorescu Måwe var barn och bodde i Rumänien följde hon ofta med sina föräldrar till affären. Men det var inte en affär som i Sverige. All mat ransonerades.

– Jag fick följa med och stå i kö för då kunde man få mer mat. Men ibland när man kom fram till hyllorna var de tomma.

Först när hon kom till Sverige förstod Alice att hon hade levt i en diktatur.

I Sverige blev det ett nöje för Alice och hennes mamma att gå och titta i mataffärer.

– Det var så otroligt fascinerande att det fanns mat, men också att man fick ta i den.

Hon minns tillbaka på de få gånger i Rumänien då hon åt banan. – Våra vänner var utländska diplomater och hade tillgång till en internationell butik. Någon gång per år hade de med sig bananer till oss. Det var så otroligt exklusivt att få äta en banan, jag åt till och med slamsan på bananen, berättar Alice och ler.

När hon började skolan i Sverige tog hon alltid med sig en banan till fruktstunden, vilket ledde till att hon blev kallad ”banan-Alice”.

– Det blev mitt epitet. Jag identifierar mig som ”banan-Alice”, säger hon och skrattar.

I våras reste Alice till Rumänien för första gången sedan 2006. Hon var där för EPP:s (Européen People’s Party) konferens. Under sitt besök gick hon till ett nyöppnat museum som visade livet under kommunismen.

– För första gången på 35 år klev jag in i ett hem som såg ut som mitt barndomshem. Jag fick hålla i saker som jag hade som barn och återuppleva allt från den tiden.

När Alice kom till Sverige som femåring var Rumänien ett land i förfall präglat av en brutal regim.

– Trots att det nu har gått 35 år sedan regimen föll, så är det ett samhälle som lider av sina kommunistiska ärr. Det är korrupt, misstänksamt och ovänligt. Det sammanhänger med att under kommunismen kunde ens egen familj vara angivare. Det var ett av de värsta systemen i Europa, menar Alice.

UPPVÄXTEN I RUMÄNIEN har satt sina spår, men också format den hon är idag. – Jag började skolan utan att kunna svenska. Alla mina klasskompisar var svenskfödda. Jag mådde väldigt dåligt av detta utanförskap som jag upplevde i att vara annorlunda. Men det blev en drivkraft.

Idag vet Alice att inget i livet kommer gratis. Hon kämpade för att lära sig svenska, hon kämpade för att bli svensk

och hon kämpade för att bli respekterad. Hemma var kraven höga.

– Att vi fick börja om i Sverige var en möjlighet. Med den andra chans som vi fick följer förpliktelser. Mina föräldrar

”OMJAGINTEKANSÄGA NÅGOTFÖRATTDETBLIR OBEKVÄMT,DÅÄRDET ETTHÅNMOTALLASOM HAR LEVT I REGIMER.”

har flytt från diktatur, om jag i Sverige känner att jag inte kan säga något för att det blir obekvämt, då är det ett hån mot alla som har levt i regimer där man dödas, hamnar i fängelse och torteras. Att jag

skulle låta mig tystas i en demokrati vore därför orimligt.

SOM 19-ÅRING KOM ALICE in på juristprogrammet i Lund. Hennes mål var glasklart – hon skulle bli diplomat. Men efter en tids praktik på ambassaden i Köpenhamn insåg hon att det kunde bli svårt att få ihop diplomatlivet med hennes dröm om ett familjeliv. Istället gick hon Timbro Stureakademin och gjorde praktik på Svenskt Näringsliv i Bryssel.

Hösten 2009 läste hon Svenska nyhetsbyråns skribentutbildning och fick sommarvikariat som politisk redaktör på Gotlands Allehanda. I 15 år har Alice sedan använt pennan och rösten som verktyg för att analysera och förklara politiken för svenska folket; i GP, DN och SVT.

Alice tog med sig KD-ledaren Ebba Busch till det café som hennes familj ofta gick till i Bukarest.

Bor: Stockholm

Ålder: 40 år

Familj: Man och två barn

Karriär: Politisk redaktör och en av Sveriges främsta debattörer.

Aktuell: KD:s toppkandidat till EU-parlamentet.

Läser helst: Rushdie, Kafka och Camus åter vänder jag ofta till.

Besöker gärna: Stora städer eller långa stränder.

@aliceteodorescuoffentlig @europaalice

många länder också med stor invandring, segregation och brottslighet.

– Alla länder i Europa som har haft en stor invandring har också problem med segregation och brottslighet. Brottsligheten har blivit gränsöverskridande. Du kan inte prata om frihet utan att du har garanterat säkerheten.

För Alice är det viktigt att EU håller sig till frågor där det krävs gemensamma lösningar, som gränsöverskridande utmaningar. Medan beslut som bäst fattas av medlemsländerna själva, inte bör beslutas i Bryssel.

Den 16 februari valdes hon enhälligt in som Kristdemokraternas toppkandidat till EU-valet. Det var partiets fokus på värderingar som fick henne att fatta tycke och byta ut tidningskolumnen och TVrutan för att kandidera för ett uppdrag i Bryssel och EU-parlamentet.

– Instinkten att inte ducka för de svåra frågorna och målkonflikterna tror jag blir naturlig för någon som gjort den resa jag gjort. I diktaturer anses den fria tanken liksom yttrandefriheten utgöra ett hot, varför den behöver kontrolleras. Min lilla revolt har handlat om att just med det skrivna ordet påverka.

– I EU fattas många av de beslut som sedan sätter ramarna för den nationella politiken, därför är det viktigt att ha politiker på plats i Bryssel som förstår beslutsfattandets långsiktiga konsekvenser.

En röst på mig är en röst för insikten om att inget kommer gratis – allra minst den frihet som man i fredstid ofta tar för given, säger Alice.

FRED, FRIHET OCH FRIHANDEL är Alices viktigaste valfrågor. EU kom till utifrån idén om att länder som handlar med varandra inte krigar.

– Utifrån det läge vi befinner oss i idag, så är det säkerhetsfrågorna som är viktigast. Det är helt avgörande för både vad Sverige och Europa kommer att vara om 20 år. Jag hoppas att mina barn inte ska behöva göra den resa som jag har gjort till något annat land.

EU befinner sig idag i ett av de allvarligaste lägena sedan andra världskriget. Utmaningarna är många. Förutom krig i Ukraina och hoten från Ryssland, brottas

– EU har ju på många sätt åstadkommit det som EU skulle åstadkomma. Vi har en inre marknad som fungerar. Vi är en drivande kraft för grön omställning. Jag är orolig för de som vill ha mer istället för att fördjupa kärnuppdraget.

”ATT JAG SKULLE LÅTAMIGTYSTASI

Om fem år hoppas Alice att man inte längre diskuterar förslag om kvotering till bolagsstyrelser på EU-nivå eller hur många träd som man fäller på svensk mark. Hon hoppas också att EU blivit mer oberoende.

– Det är viktigt att vi inte är beroende av Turkiet för våra gränser. Att vi inte är beroende av Ryssland för vår gas, eller USA för vår säkerhet.

ÄNTLIGEN MED I NATO

Nu måste vi rusta det svenska försvaret

När Sverige till sist tog det historiska steget in i Nato drog Mikael Oscarsson, KD-riksdagsman från Uppsala en suck av lättnad. Han har i över tio års tid kämpat för att Sverige skulle ansluta sig till Nato, men är nu orolig för att en ny järnridå är på väg.

TEXT ÅKE LAGER

Äntligen är vi ”hemma” på riktigt i den västliga famnen. Dagens Nato är arvtagare till de allierade styrkor som landsteg Normadie på D-day, krossade nazismen - och säkrande vår fred och frihet, säger han. Med det nya medlemskapet följer inte bara en förväntan på hjälp utan också en tvingande insikt om att vår egen försvarsmakt behöver ett rejält lyft. Natomedlemskapet är ingen hängmatta.

ÖB MICAEL BYDEN sade nyligen att vi måste bereda oss på krigstider. – Vi har, som nästan alla länder i väst, drastiskt dragit ned på försvaret. Under många år har vi spenderat runt 1 procent av BNP. Det duger inte säger Mikael och påminner om att Sverige under kalla kriget satsade både 3 och 4 procent på försvaret.

– Ett land kan bli krigsskadat. Men man kan också bli fredskadad. Där vi tar fred och frihet för given - utan att ha ett starkt försvar. Nu är vi i ett läge där det svenska försvaret behöver rustas – och det så fort som möjligt, säger Mikael som också sitter i försvarsberedningen.

ENKÖPINGOCHUPPSALA

HAR STRATEGISKA LEDNINGSPOSITIONER I ETT STARKAREFÖRSVAR.

HAN RIVER ÅT sig en servett på bordet och börjar ivrigt rita en karta över Norden och Baltikum. Han prickar i var vi har våra armébrigader och flyg- och marinbaser idag. Det är glest mellan prickarna och han menar att det behövs fler för att kunna försvara hela landet.

– Ryssland har sina kärnstridskrafter på Kolahalvön. Vi inte kan blunda för hotet mot Nordkalotten i ett spänt läge. Vi får heller inte utesluta att Putin kan ge sig på de forna Sovjetstaterna Estland och Lettland för ”att skydda den ryska befolkningen” som finns i dessa länder, påpekar Mikael och fortsätter rita på servetten. Han menar att det enda som Putins Ryssland respekterar är militär kapacitet. – Vi rustar upp tillsammans med våra grannländer för att ha ett så starkt försvar att det avskräcker. Ett starkt Nato minskar Putins äventyrslystnad. Blir vi angripna ska vi kunna avstyra och hålla ut tills hjälp från våra allierade hinner fram.

HAN BERÄTTAR

att Sverige på 1980-talet hade 30 brigader, nu har vi en och en halv. KD vill bygga ut till tre rörliga armébrigader, i Boden, Skövde och Revinge, samt ha en stationär brigad i Stockholm och stärka armén på Gotland. Man vill även påbörja uppbyggnaden av en ny brigad i Östersund/Sollefteå, för strid på Nordkalotten ihop med norska och finska förband. En utbyggnad skulle också ge ledningsregementet i Enköping utökade arbetsuppgifter.

– Sedan behöver vi stärka upp marinen. Idag finns det baser i Karlskrona och på

Hotet från Putins Ryssland gör att vi måste stärka försvaret även om vi nu är med i NATO, säger Mikael Oscarsson.

Foto: Rickard L Eriksson

Muskö i Stockholms skärgård. Sverige måste ta ett större ansvar för att hålla Östersjön öppen för handel, men vi behöver också ha en bas i Göteborg för att skydda sjöfarten i väster.

– Flyget måste få fler nya moderna JAS-plan och F16 i Uppsala behöver få två divisioner JAS-plan för att vara en fungerande flygbas i närheten av vår huvudstad.

MIKAEL PEKAR också på att försvar inte bara handlar om det militära. Civilförsvaret är lika viktigt och där pekar han på Finland som ett gott exempel.

– De har beredskap för att klara livsmedelsförsörjning i nio månader och medicin och drivmedel i sex månader. Vi behöver följa deras exempel.

Han menar också att staten måste hjälpa vår försvarsindustri att öka sin produktion, inte minst av ammunition.

– Ryssland anser att de redan är i krig med NATO, låt vara som ett proxykrig, och vill ha tillbaka gränserna från 1997. En ny järnridå är på väg, frågan är var den gränsen hamnar.

Till sist vill han ändå peka på det hoppfulla.

– Jag är ingen Dysterkvist utan tror att vi kan klara det här om vi så snabbt som möjligt tar tag i det som vi försummat i årtionden.  Då kan vi få fortsätta att leva i fred och frihet. Se även sid 14.

SVENSK SJUKVÅRD

BEHÖVER REFORMERAS

Vi har långa vårdköer, låg tillgänglighet och alltför få vårdplatser. Samtidigt har vi väldigt stora ekonomiska utmaningar, säger regionrådet Björn-Owe Björk, KD, som menar att den viktigaste reform svensk sjukvård behöver är att införa nationell styrning över all sjukvård.

TEXT OCH FOTO ÅKE LAGER

Sveriges 21 regioner ansvarar för att styra sjukvården. Resultatet blir en splittrad och ineffektiv hälso- och sjukvård som dessutom är ojämlik för patienterna.

– Kvaliteten på den vård som patienter får avgörs av var man bor. Bor du i Uppsala har du större chans att överleva en svår sjukdom såsom cancer än vad du skulle haft om du i stället bott till exempel i Jämtland. Det är orimligt att det ska vara så, säger Björn-Owe Björk. – Akademiska Sjukhuset är ett av Europas bästa sjukhus med högspecialiserad sjukvård, men ska bekostas av endast 400 000 skattebetalare. Det är en ekvation som inte går ihop i längden. En nationell styrning av sjukvården skulle göra den mer jämlik, samtidigt som det skulle möjliggöra utveckling av den mer avancerade vården, fortsätter Björn-Owe.

– KD vill säkra att ”Ackis” fortsatt kan vara ett av Europas bästa sjukhus. För att göra det krävs att vi reformerar sjukvården och flyttar ansvaret för

finansieringen så att den bygger på en nationell skattebas.

– Vi behöver också frigöra resurser på Ackis genom att flytta viss vård till andra aktörer, stärka Lasarettet i Enköping och skapa fler vårdplatser för inneliggande vård över hela länet. Först då kan vi på riktigt kapa vårdköer och säkerställa att människor får rätt vård när de behöver det.

”KDVILLSÄKRAATT ”ACKIS”

Björn-Owe tror att det var Kristdemokraternas tydliga prioritering av vården som i valet 2022 gav partiet betydligt fler röster i regionvalet än i riksdagsvalet, 9,1 % jämfört med 5,3 %.

– Nationell styrning skulle helt enkelt göra svensk sjukvård bättre för alla, avslutar Björn-Owe Björk.

Nordkalotten och Baltikum är områden av speciellt intresse för Ryssland.

SVENSK SKOG OCH SVENSKA KOR ÄR INGA MILJÖBOVAR

Klimatfrågan är visserligen gränsöverskridande och behöver ofta behandlas på EU-nivå, men alla beslut om klimatet ska inte fattas i Bryssel. Vilka träd som ska fällas i Sverige tar vi bättre beslut om här hemma. Likaså om korna ska betraktas som miljöbovar eller nödvändiga för vår livsmedelsförsörjning.

KRISTDEMOKRATERNA ÄR europavänner, men EU ska inte detaljstyra eller lagstifta kring skogen. Inte heller vården, skolan eller den svenska arbetsmarknaden.

– Flera förslag från EU-kommissionen de senaste åren visar brist på förståelse för vilken roll ett hållbart och aktivt skogsbruk har i den gröna omställningen, säger landsbygdsminister Peter Kullgren, KD.  Sveriges landyta består till 70 procent av skog. Sverige och Finland har hälften av all skog i EU.  Med så mycket skog är Sverige en av världens största exportörer av pappersmassa, papper och sågade

trävaror. Skogsbruket är en av vårt lands basnäringar.

Skogarna och skogsbruket ser olika ut beroende på var man befinner sig i unionen. Svensk barrskog kan inte jämföras med en cypriotisk olivlund. Sverige bedriver sedan länge ett hållbart skogsbruk. Det innebär respekt för den biologiska mångfalden och återplantering. Svenska skogsägare förvaltar skogen på ett sätt som ofta inte går att jämföra med andra EU-länder. Det som svenska skogsägare har gjort i generationer för skogens klimatnytta kommer att förstöras om EU:s skogspolitik centraliseras.

– Sverige behöver bli betydligt bättre på att lyfta den svenska modellen inom skogsbruket. Vår lokalanpassade skötsel och hur vi främjar den biologiska mångfalden, kan vara till inspiration för andra, säger Peter Kullgren vidare.

– Det är en brist på insikt som hotar svenskt skogsbruk något som Kristdemokraterna inte kan acceptera. Bara för att det i andra delar av unionen inte har fungerat får EU inte förstöra för svenska skogsbönder. Våra bönder har det svårt nog ändå. Vi behöver snarare underlätta för dem för att åter kunna bygga upp vår inhemska livsmedelsförsörjning till en acceptabel nivå, säger Mikael Oscarsson, riksdagsman från Uppsala och nummer 7 på KD:s EU-lista.

– Det är inte kossornas fel att världen står inför en klimatutmaning. Att med klimatargument lägga orimliga pålagor på svensk och övriga EU-medlemsländers matproduktion gör att våra bönder inte kan konkurrera. Konsekvensen blir att vi importerar köttprodukter från länder utanför EU. Detta är en direkt kli-

matskadlig politik och ett stort hot mot våra öppna landskap och den biologiska mångfald som finns kring våra gårdar, förklarar Mikael Oscarsson.

”SLUTASEBÖNDERSOM MILJÖBOVAR.DEHAR DETSVÅRTNOGÄNDÅ.”

Det har visat sig att kontinentaleuropéer har svårt att förstå förutsättningarna både för svenskt jordbruk och för vårt traditionella skogsbruk. KD jobbar för att EU måste gå ifrån onödiga regleringar och klåfingrighet och gå mot större flexibilitet och insikt om vad som står på spel för ekonomi, biologi och trygghet.

– Inte minst har det blivit tydligt att vi måste värna svenskt och europeiskt jordbruk ur ett beredskapsperspektiv. Vi kan inte vara beroende av vår omvärld för att kunna sätta mat på bordet i tider av kris eller krig, avslutar Mikael Oscarsson.

Peter Kullgren, KD

landsbygdsminister

JOBBAR MOT

MÄNNISKOHANDEL

- Vi KD-kvinnor vill rikta fokus på frågor om människohandel och jämställdhet. Vi ser hur folk utnyttjas i ett modernt slaveri, även här i Uppsala. Det är både obehagligt och jobbigt att tala om det, men vi måste ändå höja våra röster, säger Evelina Solem, ordförande för KD-kvinnor i Uppsala län, som också står på EU-valsedeln.

Hon berättar att det har upptäckts omkring 7 000 ”slavar” i EU, de flesta är kvinnor och utnyttjas ofta sexuellt medan andra får jobba under omänskliga förhållanden. Många gånger är de fångar eftersom de har blivit fråntagna sina pass.

– Det här är problem som vi bara kan lösa genom ett utökat samarbete över gränserna inom EU. Det finns ett EU-direktiv om antitrafficing, men det måste utvecklas och framförallt efterlevas. Vi behöver också se till att det blir enklare att utbyta information mellan olika länders myndigheter.

Evelina jobbar som sjuksköterska och har nyligen drabbats av EU:s arbetstidsdirektiv om dygnsvila som försvårar schemaläggning och leder till en sämre arbetssituation för många inom vård och räddningstjänst.

– KD vill arbeta för att frågor som lika väl kan regleras på hemmaplan inte ska hamna i Bryssel. EU ska bry sig om frågor som kräver gemensamma lösningar och inte lägga sig i frågor som bäst beslutas på nationell eller lokal nivå. – Den svenska modell som vi hade var mycket bättre än den situation vi fick sedan EU lagt sina klåfingriga händer på vår schemaläggning, avslutar Evelina Solem.

EU uppstod ur askan av kriget 6

EUROPA LÅG I RUINER efter andra världskriget när tre kristdemokratiska politiker började skissa på en plan för fred i Europa. Robert Schuman från Frankrike och Alcide De Gasperi från Italien satt med tysken Konrad Adenauer.

Bakom dem låg år av krig. Mellan åren 1870 och 1939 utbröt tre krig mellan Tyskland och Frankrike. Mer än 50 miljoner människor hade mist livet i andra världskriget. Sex miljoner judar hade mördats i Förintelsen.

procent av Europas befolkning dog i andra världskriget.

Nu var man tvungen att göra något för att förhindra fler krig. Schuman, De Gasperi och Adenauer såg att vägen framåt krävde samarbete.

Förslaget de enades kring var djärvt, för det innebar en överstatlig gemenskap om kol- och stålindustrin. Med en gemensam förvaltning av dessa tillgångar skulle inget enskilt land kunna rusta för krig mot ett annat.

Utifrån detta fredsprojekt skapades en ekonomisk gemenskap mellan länderna. Samarbetet växte och fler nationer tillkom. Sverige gick med 1995 och tar del av fördelarna med fri rörlighet och frihandel.

De kristdemokratiska statsmännen fick rätt. Freden kom. Inget EU-land har gått i krig mot ett annat land i unionen.

Nu behöver EU mer säkerhetspolitik

Europas säkerhet är hotad. Rysslands invasion av Ukraina har fått länder att rusta upp sina militära försvar. Mikael Oscarsson, ledamot i försvarsutskottet och kandidat i EU-valet, förklarar vad som behöver göras.

Kan du beskriva hoten mot EU-länderna?

– Det är det tuffaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget och kommer vara så under överskådlig framtid. Det största hotet i vår närhet är Ryssland som vill ta tillbaka det imperium som Putin tycker att man förlorat. Ryssland krokar arm med Nordkorea och Iran som är de två värsta skurkstaterna i världen.

Hur kan EU fördjupa försvarssamarbetet ytterligare?

– Vi måste öka produktionen av ammunition, säkra livsmedelsproduktionen och försörjningssäkerheten så att vi klarar kriser och i värsta fall krig.

– EU behöver göra det lättare för medlemsländerna att flytta soldater och försvarsmateriel över gränserna, idag är det administrativt krångligt och tidskrävande.

– Skyddet vid de yttre gränserna behöver utvecklas och förbättras.

Vilket hot utgör hybridkrigföring i form av desinformationskampanjer och hybridattacker?

– Säpo är tydlig med att det största hotet just nu är spionage och cyberattacker. Attackerna kommer främst från Ryssland, men också Kina och Iran. EU behöver öka sitt cyberförsvar-samarbete.

Hur viktigt är stödet till Ukraina?

– Ett långsiktigt politiskt, ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina är en förutsättning för att bevara freden och säkerheten även i övriga Europa.

– Vinner Ryssland kriget försvinner Ukraina som ett fritt land. Det påverkar också säkerheten för Europa. Vi ska inte tro att Putin är färdig i ett sådant läge. Vi behöver fortsätta ge stöd, men också bistå med kompetens, utbildning och återuppbyggnad.

av EU-staterna har infört euro som landets valuta.

KRYSSET

miljoner människor bor i EU och alla kan röra sig fritt mellan EU-länderna.

Europa, som hittills bara varit ett geografiskt begrepp, håller nu på att bli en politisk faktor.

Den tyske kristdemokraten Konrad Adenauer, en av EU-fäderna, såg redan den 4 maj 1951 potentialen i samarbetet.

av Europas 50 länder är med i EU.

EU är stort. Unionens länder täcker fyra miljoner kvadratkilometer. Frankrike är störst till ytan och är minst.

Hur mycket kan du om Kristdemokraterna och EU?

TRYGGA FAMILJER –BRA FÖR HEBY!

EN TRYGG UPPVÄXT ÄR

DEN BÄSTA MEDICINEN MOT ATT HAMNA SNETT.

Familjen är den viktigaste byggstenen i samhället och den samlevnadsform som har störst möjlighet att vara den lilla, nära gemenskap som behövs för att människor ska växa. Därför vill vi arbeta för en familjepolitik som ger föräldrar de bästa förutsättningarna att kombinera familjeliv och arbetsliv på egna villkor.

NÅGRA AV PUNKTERNA I

KD:S NYA FAMILJEPOLITIK

Successivt förlänga föräldraförsäkringen med sex månader, från 13 till 19 månader.

Låt föräldrarna bestämma fördelningen av föräldraförsäkringen – ta bort kvoteringen.

Lagstadgat tak på förskolegruppernas storlek –max 12 barn i småbarnsgrupperna.

Förlänga rätten att vara föräldraledig från jobbet på heltid till det att barnet fyllt tre år.

Räkna upp barnbidraget och bostadsbidraget för barnfamiljer med inflationen.

Den som driver familjedaghem (förut ”dagmamma”) ska få ersättning också för egna och anhörigas barn.

Hela vårt land påverkas av de beslut som fattas i Bryssel. Beslut som ofta får direkt påverkan på vår nationella lagstiftning. Gränsöverskridande utmaningar löser vi bäst tillsammans. Men medlemsländernas olikheter behöver få plats och respekt i samarbetet. Vi tror att beslut ska fattas där de hör hemma – vissa i EU och andra här hemma.