Fredagen den 18 februari 2022
19
Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.
KULTUR & FAMILJ
KRÖNIKA AV JOHAN BIRATH
Grandet och bjälken – del 1
M
an ska som bekant inte ropa hej förrän man har kommit över bäcken, men det känns ändå som om coronaeländet börjar att närma sig slutet och att den gångna månaden på något sätt har varit kulmen vad antalet sjuka och hemmavarande belangar. Under andra halvan av januari var rekordmånga arbetskamrater hemma i karantän eller med symptom, och de klasser som jag undervisar var vissa dagar bara halva och någon enstaka gång inte ens det. Samtidigt har jag haft en kursplan att rätta mig efter, och där finns en stoffmängd som är så ambitiöst tilltagen att den skulle räcka i sex år bara i högstadiet. Att vi lärare måste forcera säger sig självt, och åtskilliga heliga kor måste slaktas och käpphästar tagas av daga för att vi ska lyckas att klämma in alla samer, tornedalingar, romer, burkpantare, biodynamiska odlare och återvinnare som, att döma av läroplanen, helt ska dominera de samhällsvetenskapliga ämnena som jag har på min lott. Om det inte vore för Gustav III:s påstådda homosexualitet, skulle han troligen ha raderats ut för länge sedan. Nåja, en och annan anek-
dot och de spännande historiska händelserna och personerna får ändå plats i min sal, trots att de styrande har gjort sitt yttersta för att ingen ska behöva riskera att dra på munnen i skolbänken allt för många gånger under sina nio år i grundskolan. Följaktligen förekommer ordet ”humor” inte en enda gång i läroplanen för grundskolan, vilket inte torde förvåna någon som har läst den. Utbildning är allvarliga saker, ska ni veta. Vilket får mig att minnas en replikväxling i en förstaklass i grannkommunen Mjölby i början av 1990-talet. Jag omskolade mig till lärare, och för att vi skulle vara riktigt säkra på att vi hade valt rätt inriktning på studierna, var vår första praktikperiod upplagd så att vi gjorde en vecka på varje stadium - fast det fick gudbevars inte heta ”stadium” i skrift utan bara i tal, eftersom vi skulle bli 1-7-lärare eller 49-lärare och systemet med låg-, mellan- och högstadium skulle dö av tvinsot var det tänkt. Det gick med det som det brukar i skolans värld: efter en period av stor förvirring återgick vi till det som fungerade bäst, det vill säga som det var från början. Hur som helst, de små ettorna med de för åldern obligatoriska gluggarna i tand-
garnityret undervisades – ironiskt nog om s-ljudet – av en pensionerad lärarinna som såg ut att ha varit nyutexaminerad under vasasönerna ungefär. Sin ålder till trots drev hon på de små barnen i rena mördartempot, där det ena momentet avlöste det andra som handklappningarna i en applåd: ”Rita en ko!”, ”Lägg ner kon!”, ”Ta upp räknehäftet”, Slå upp sidan åtta!” Så småningom brast det för en stressad liten grabb, som vågade sig på en protest: ”Det här är inte roligt”, kved han. Lärarinnan tvärnitade, fixerade den olycklige med blicken och fräste utan ett spår av ironi: ”I skolan HAR vi inte roligt!” Nej, tänkte jag, det har du och dina gelikar sett till i över hundra år. Jag sa det klokt nog inte, eftersom jag hade högskolepoäng att beta av, men jag har sedan dess använt min upplevelse som det avskräckande exempel den utgör. I den bästa av världar hade kvinnan i fråga utgjort ett enastående undantag, men det fanns tyvärr fler. Ganska många, om sanningen ska fram. Själv tycker jag att kunskap och undervisning är något allt för roligt för att inte raljeras lite med, och med glimten i ögat vinner man många och förlorar ingen. Jag präntar från dag ett in i mina elever att vi SKA ha roligt i skolan – dock med det förbehållet att vi ska få lite gjort på köpet. Till och med de hunsade kroppsarbetarna förr i världen hade valet att sjunga under arbetet eller att blänga surt, och inget blir bättre av att man tjurar. Lönen blir inte högre heller, kan jag lägga till. Vårterminens första kurs för mina båda sjundeklasser heter ”Jesus och Nya Testamentet” och den innehåller även en inledande orientering med det fantasieggande namnet ”Vad är religion?” Genomgångarna kunde jag hålla inför klassen och de hemmavarande relativt pigga eleverna på samma gång med teknikens hjälp, men hur skulle jag examinera deras kunskaper och förmågor vid kursens slut med en så ryckig närvaro? Lösningen visade sig ligga i metoder som jag tidigare har övergett på grund av deras tveksamma effekt på inlärningen, men nu – i nödens stund – fick de duga.
Fortsättning följer JOHAN BIRATH johan.birath@hotmail.com Tel 0142-522 18
Så här blev det i färdigt skick.
Ett verkligt pusselarbete att foga ihop kalkstensplattorna. Runt 80 ton beräknas vikten på plattläggningen till.
Även arkeologerna ville se vad som kunde dölja sig under den gamla stenbeläggningen.
Gammal kyrka får passande entré från gatan Ny stenläggning i gammal stil framför Vårfrukyrkan SKÄNNINGE (LT) Efter tidigare klagomål på entré-
planet framför Vårfrukyrkan i Skänninge har nu problemet äntligen avhjälpts på ett mycket tilltalande sätt.
Vid samtal med pastoratets fastighetschef har han samtyckt om problemet och lovade att återkomma när budgeten tillåter kostnaden och
nu har det tydligen blivit möjligt. Som entreprenör för arbetet har man valt firman Sören Alden från Vadstena. Arbeten
Ny salladsbar i Linköping Holy Greens fortsätter att expandera i regionen och Linköping står näst på tur när salladskedjan öppnar vid Lilla Torget till sommaren 2022.
Holy Greens är en rikstäckande salladskedja vars meny består av kreativa sallader och hot bowls gjorda på råvaror som är bra för kroppen och snälla mot klimatet. Salladerna görs direkt vid beställning och består i mesta möjliga mån av svenska råvaror. – Holy Greens existerar för att människor enklare ska
kunna välja god, bra mat som dessutom bidrar till en mer hållbar och hälsosam värld. Efter en lyckad öppning i Norrköping känns det fantastiskt roligt att lansera Holy Greens även i Linköping, säger David Egonson medgrundare och konceptansvarig på Holy Greens. Holy Greens öppnade först i Helsingborg 2013. Idag finns den populära restaurangkedjan i Stockholm, Malmö, Helsingborg, Göteborg, Uppsala, Örebro, Sundsvall, Växjö och Norrköping. Under februari öppnar även två enheter i Jönköping.
av det här slaget kräver naturligtvis kontakter med arkeologin och vid tillfälle under hösten har arkeologer deltagit i arbetet Alldeles nu i början av februari 2022 betraktas arbetet som slutfört och under fredagen den 11 februari plockades avspärrningarna bort runt ar-
betsplatsen och man kunde se arbetet i sin helhet. Klart godkänt låter omdömet bland personer som passerar förbi. Text och bild: STEN-ÅKE ANDERSSON
BEGRAVNINGSBYRÅER
ÖSTGÖTA
Begravningsbyrå ,+*)('$#)"+!$# * *! " $ *
Anders, Margaretha, Åsa, Fredrik, Lillemor, Fredrik
Trädgårdsgatan)27,)Norrköping)•)011-28)72)50) De)Wijks)väg)13,)Finspång)•)0122-211)11) Skönbergagatan )8, )Söderköping )• )0121-144 70 www.ostgotabegravning.se
