eu2_1 by Jordbruksverket

Djurbidrag för nötkreatur – – – –

Slaktbidrag Handjursbidrag Am- och dikobidrag Extensifieringsbidrag

EU - INFORMATION F R Å N

J O R D B R U K S V E R K E T

INNEHÅLL Djurbidrag för nötkreatur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Viktigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Sammanställning bidragsbelopp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Slaktbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Handjursbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Am- och dikobidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11 Bidragsrätter för am-och dikor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16 Djurtäthet för djurbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .19 Extensifieringsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Foderareal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23 Djurmärkning och journalföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26 Rapportering till det centrala nötkreatursregistret (CDB) . . . . .27 Kontroller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 Sanktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Blanketter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30 För ytterligare information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31

Foto: Urban Wigert (omslag, sid 7, 15, 16), Mats Pettersson (sid 19 , 21, 25), Uffe Andersson (sid 27). © Jordbruksverket Tryckt januari 2003. 2

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

DJURBIDRAG FÖR NÖTKREATUR Denna broschyr vänder sig till dig som vill söka något eller några av följande bidrag: ❒ slaktbidrag ❒ handjursbidrag ❒ amoch dikobidrag ❒ extensifieringsbidrag Broschyrerna ”Slaktbidrag Handjursbidrag Extensifieringsbidrag” och ”Am- och dikobidrag” har slagits ihop till en broschyr ”Djurbidrag för nötkreatur”. Den nya broschyren ”Djurbidrag för nötkreatur” kommer att gälla tills vidare från och med bidragsåret 2003. Detta innebär att broschyren inte längre kommer att skickas ut årligen, om nuvarande bidragsvillkor inte ändras. Spara broschyren!

D J U R B I D R A G

Slaktbidrag kan beviljas för storboskap av nötkreatur (tjurar, stutar, kor och kvigor) som vid slakttillfället är minst 8 månader samt för kalvar som är äldre än 1 månad men yngre än 7 månader. Handjursbidrag kan beviljas för tjurar och stutar (kastrerade handjur) som slaktas. Slaktvikten på tjurarna ska vara minst 185 kilo och stutarna måste ha uppnått en ålder av 9 månader. Am- och dikobidrag kan beviljas för amoch dikor och kvigor som en producent håller i sin besättning under minst 6 månader. En producent kan endast få bidrag för det antal amoch dikor och kvigor som denne har bidragsrätter för. Extensifieringsbidrag kan producenter få som beviljas handjursbidrag och/eller amoch dikobidrag, om djurtätheten är högst 1,40 djurenheter per hektar foderareal.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

VIKTIGT MÄRKNING, JOURNALFÖRING OCH R A P P O R T E R I N G AV N Ö T K R E AT U R Enligt EU:s regler ska alla nötkreatur vara unikt märkta med av Jordbruksverket godkända öronbrickor, journalförda och korrekt rapporterade till det centrala nötkreatursregistret (CDB). Löpande händelserapportering som rapportering av födelse, förflyttning, slakt, dödsfall, köp eller försäljning ska ske till Jordbruksverket, Svensk Mjölk eller husdjursföreningen senast 7 dagar efter det att händelsen inträffade. Vid födelse ska rapporteringen ske inom 7 dagar efter det att kalven märktes med den unika identiteten. Det är viktigt att djurets händelser rapporteras till CDB, eftersom bidragen grundar sig på uppgifterna i CDB. Följande uppgifter om ett djurs händelser måste vara kompletta för att bidrag ska lämnas: ❒ Djurets identitetsnummer ❒ Födelsedatum ❒ Kön ❒ Ras ❒ Ingångsdatum i besättningen ❒ Utgångsdatum ur besättningen

för mer än 15 djurenheter (DE), inklusive eventuella mjölkkor som motsvarar tilldelad mjölkkvot samt de tackor som bidrag söks för. Anmälan om foderareal görs i SAM-blanketten eller via SAM Internet.

Villkor för foderarealen Under perioden 1 januari–31 juli får foderarealen inte användas till något annat än uppfödning av djur. Den producent som anmäler areal som foderareal måste ha tillgång till den för huvudsakligen sina egna djur under perioden 1 april–31 juli.

Djurtäthet Vid beräkning av djurtätheten för att erhålla amoch dikobidrag och/eller handjursbidrag kan producenter, vars mjölkkor har en högre genomsnittlig avkastning än schablonen (7 150 kg mjölk), begära att den verkliga avkastningen ska användas. Detta anmäls med ett kryss i avsedd ruta på blanketten ”Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag” (E2.1) eller på blanketten ”Ansökan Am- och dikobidrag” (E2.9).

Samtliga nötkreatur måste uppfylla kraven på märkning, journalföring och rapportering till CDB. Observera att samtliga nötkreatur kontrolleras mot CDB. Brister vid märkning, journalföring och rapportering kan leda till att bidrag reduceras eller uteblir. Bidrag kommer inte att lämnas för djur vars händelser (födelse, förflyttning, slakt) inte rapporterats till CDB.

CDB-Internet

Märkning av kalvar inom 20 dagar

SAM Internet

Kalvar ska märkas med en originalbricka i vardera örat senast 20 dagar efter födseln. Om kalven lämnar produktionsplatsen inom 20 dagar från födseln, måste den vara märkt i båda öronen före transporten.

Jordbrukaren kan ansöka om EU-stöd via SAM Internet. Observera att det enbart är de stöd som ansöks via den sk. SAM-blanketten som jordbrukaren kan ansöka om via SAM Internet. Anmälan görs på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se).

Producenten kan registrera uppgifter och händelser till CDB från sin dator via systemet ”CDB-Internet”. Fördelarna med CDB-Internet är en snabbare rapportering och minskad felfrekvens. För att ansluta sig till CDB-Internet måste en anmälan göras på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se).

Anmäl foderareal i SAM-ansökan Foderareal måste anmälas för att amoch dikobidrag och handjursbidrag ska kunna beviljas

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

SAMMANSTÄLLNING BIDRAGSBELOPP Om kursen är 1 euro = 9,00 kr, ger det följande belopp i svenska kronor. Omräkningskursen till svenska kronor fastställs i början av bidragsåret.

Slaktbidrag och Handjursbidrag (Observera att beloppen gäller förutsatt att landskvoten inte överskrids) Slaktbidrag Kalvar Slaktvikt: Under 152,5 kg. Ålder: äldre än 1 månad, yngre än 7 mån. Hållandeperiod: minst 2 mån. För kalvar under 3 mån. är hållandeperioden 1 mån. Kvigor Ålder: minst 8 mån. Hållandeperiod: minst 2 mån. Mjölkkor, amoch dikor Hållandeperiod: minst 2 mån. Tjurar Slaktvikt: minst 185 kg. Hållandeperiod: minst 2 mån. Stutar Ålder: minst 9 mån. Hållandeperiod: minst 2 mån. 1 handjursbidrag Stutar Ålder: minst 22 mån. Hållandeperiod: minst 4 mån. 2 handjursbidrag Stutar/tjurar Ålder: minst 8 mån. Hållandeperiod: 2 mån. 1)

Tilläggsbelopp

Handjursbidrag

Extensifieringsbidrag

1 890

900

1 350

900

2 700

1 800

450

720

900

720

Uppskattat värde grundat på tidigare års slakt.

Am- och dikobidrag

Am- och dikor Måste ha kalvat minst 1 gång Hållandeperiod: minst 6 mån. Kvigor Ålder: minst 8 mån. Hållandeperiod: minst 6 mån.

Am- och dikobidrag

Extensifieringsbidrag

1 800

900

1 800

900

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

SLAKTBIDRAG Slaktbidrag kan beviljas för all storboskap av nötkreatur (tjurar, stutar, kor och kvigor) som vid slakttillfället är 8 månader eller äldre, och för kalvar som är äldre än 1 månad men yngre än 7 månader. Slaktbidrag kan sökas för nötkreatur som slaktas i Sverige, säljs till annat EUland eller exporteras till länder utanför EU. Syftet är att kompensera för sänkta marknadspriser på nötkött. Någon foderareal krävs inte för att slaktbidrag ska beviljas. Slaktbidraget påverkar inte beräkningen av den djurtäthet som begränsar antalet bidragsberättigande handjur eller amoch dikor på företaget. Observera att tjurar och stutar som kan berättiga till handjursbidrag även kan berättiga till slaktbidrag. Slaktvikten på kalvarna ska vara lägre än 152,5 kg. Däremot finns det inget krav på lägsta slaktvikt för att bevilja slaktbidrag för storboskapen. Sverige har en slaktbidragskvot på 502 063 storboskap och 29 933 kalvar per kalenderår. Om respektive kvot överskrids minskas antalet bidragsberättigande slaktdjur per producent proportionellt.

V I L L KO R F Ö R S L A K T B I D R AG För att en producent ska kunna få slaktbidrag måste följande villkor vara uppfyllda: ❒ Anmälan för slaktbidrag ska ha kommit in till Jordbruksverket före det första slakttillfället. ❒ Tjurar, stutar, kor och kvigor måste ha uppnått en ålder av 8 månader. ❒ Kalvar ska vara äldre än 1 månad men yngre än 7 månader och ha en slaktvikt under 152,5 kg. ❒ Nötkreaturet ska ha hållits i producentens besättning under en viss tid. Se under rubriken ”Hållandeperiod” på sidan 7. ❒ Slaktredovisningen som slakterierna lämnar till Jordbruksverket, och som ska överensstämma med de uppgifter som finns i klassificeringsjournalen, ska intygas av en godkänd klassificerare för nötkött. ❒ Samtliga nötkreatur måste vara korrekt märkta, journalförda och rapporterade till CDB. För mer information om reglerna för märkning, journalföring och rapportering kontakta Jordbruksverket eller se Jordbruksverkets webbplats på Internet (www.sjv.se).

D J U R B I D R A G

B I D R AG S B E L O P P Storboskap ❒ 80 euro Kalv ❒ 50 euro

TILLÄGGSBELOPP TILL S L A K T B I D R AG E T Sverige har tilldelats en summa pengar som ska fördelas efter nationens eget val. Detta belopp lämnas som ett tilläggsbelopp på slaktbidraget för tjurar, stutar och kvigor. Två tredjedelar av beloppet ska tilldelas dem som erhållit slaktbidrag för kvigor. Resterande andel ska fördelas till dem som erhållit slaktbidrag för handjur. Tilläggsbeloppets storlek är 9,2 miljoner euro. Under år 2001 slaktades ca 61 000 kvigor. Om slakten av kvigor även under de kommande åren skulle ligga på ungefär samma nivå skulle det innebära ett tilläggsbelopp på ca 100 euro/kviga. För handjur beräknas motsvarande tilläggsbelopp bli ca 10 euro/handjur.

A N M Ä L A N F Ö R S L A K T B I D R AG Producenter som avser att ansöka om slaktbidrag och som tidigare inte gjort en anmälan, ska skicka in en föranmälan till Jordbruksverket. Anmälan ska ha kommit in före det första slakttillfället. Om anmälan kommer in senare beviljas bidrag endast för de djur som slaktas efter det datum då anmälan kom in. Om producenten senare upphör med produktion av nötkreatur och därmed inte kommer att söka fler slaktbidrag, ska detta anges på blanketten ”Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag” (E2.1). För att producenten ska kunna söka slaktbidrag på nytt, måste en ny anmälan göras före det första slakttillfället. Producenter som redan har en gällande föranmälan för slaktbidrag behöver inte göra en ny anmälan för varje nytt bidragsår, utan föranmälan gäller tills vidare. Anmälan för slaktbidrag förfaller dock om producenten inte har lämnat något nötkreatur till slakt under något av de 3 år som följer efter det år den senaste anmälan lämnades in. Producenter som har en gällande anmälan endast för slaktbidrag sedan tidigare måste göra en ny anmälan om: ❒ producenten ska söka handjursbidrag ❒ företaget erhåller ett nytt organisationsnummer.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

Ansökan i samband med slakt För slaktbidrag krävs ingen speciell ansökningsblankett vid slakt, utom i de fall då djuret levereras till slakt via förmedlare. Se under rubriken ”Handel med nötkreatur” på sidan 8. Utbetalningen av bidrag grundas på de uppgifter om slaktade nötkreatur som slakterierna skickar in till Jordbruksverket och de uppgifter som är rapporterade till CDB. Utbetalning görs inte för djur som inte är korrekt rapporterade till CDB. Även slakthändelsen måste rapporteras av den bidragssökande producenten. Slakterierna måste också rapportera in uppgifter om slaktade djur till Jordbruksverket. Observera att handjurs- och slaktbidragsanmälan och de uppgifter som slakteriet rapporterar måste göras i samma person-/organisationsnummer! Om producentens rapportering inte kommer in i tid minskas bidragsbeloppet med 1 procent för varje arbetsdag som rapporteringen kommer in för sent. Kommer rapporteringen in mer än 25 kalenderdagar efter angiven tid avvisas ansökan.

O M S L A K T B I D R AG I N T E S Ö K S Producenten ska fylla i blanketten ”Meddelande om att producent inte söker handjurs-/slaktbidrag” (E2.13), om djuret inte uppfyller kraven för bidrag eller om producenten av någon anledning inte vill söka slaktbidrag för djuret. Blanketten ska skickas med till slakteriet vid leverans av djuret. En kopia behålls av producenten.

HÅLLANDEPERIOD Nötkreaturet ska ha hållits i producentens besättning under en viss tid (hållandeperiod) för D J U R B I D R A G

att vara bidragsberättigande. Hållandeperioden för slaktbidraget är 2 månader, med undantag för kalvar som vid slakt är yngre än 3 månader, vilka ska ha hållits i besättningen under minst 1 månad. Observera att djuret måste slaktas inom 1 månad efter det att hållandeperioden löpt ut för att producenten som hållit djuret ska få bidraget.

B Y T E AV O R G A N I S AT I O N S NUMMER Om företaget genomför generationsskifte, ombildas eller överlåts till vissa delar och därmed får ett nytt organisationsnummer måste en ny anmälan göras av företaget med det nya organisationsnumret. Den nya anmälan gäller endast för de djur som är slaktade efter det datum då anmälan kom in till Jordbruksverket. Blanketten ”Anmälan Handjursbidrag och Slaktbidrag” (E2.1), kan beställas från länsstyrelsen eller Jordbruksverket. När ett jordbruksföretag övertas i sin helhet kan producenten överta anmälan om slaktbidrag. Anmälan ska göras på blanketten ”ANMÄLAN /ANSÖKAN om övertagande” (E1.23) och ska ha kommit in till länsstyrelsen inom 1 månad från övertagandedatumet. Bidrag kan beviljas för djur slaktade efter övertagandedatumet.

U T B E TA L N I N G AV B I D R AG Slaktbidraget betalas ut av Jordbruksverket till producenten senast den sista juni påföljande kalenderår. I undantagsfall kan utbetalningen ske senare. En delutbetalning motsvarande 60 procent av bidragsbeloppet för producentens

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

bidragsberättigande djur kan, enligt EU:s regler, betalas ut i slutet av bidragsåret. Delutbetalningen omfattar djur slaktade t.o.m. september månad.

H A N D E L M E D N Ö T K R E AT U R Om djuret levereras till slakt av någon annan person än den som söker bidraget, ska blanketten ”Meddelande om producent berättigad till handjurs- och/eller slaktbidrag – för nötkreatur som inte levereras direkt från producenten till slakteriet” (E2.23) skickas med djuret till slakteriet. Detta gäller samtliga nötkreatur (tjurar, stutar, kor, kvigor, kalvar) som bidrag söks för i samband med handel med slaktdjur. Djur som säljs för slakt ska slaktas inom 1 månad efter hållandeperiodens utgång för att producenten som sålt djuret ska kunna få bidrag.

teras till länder utanför EU. Kraven när det gäller ålder och hållandeperiod är desamma som vid slakt av nötkreatur (se under rubriken ”Villkor för slaktbidrag” på sidan 6). Exporten måste ske inom 2 månader efter hållandeperiodens utgång. För slaktbidrag vid export till länder utanför EU krävs att producenten ansöker om det på blanketten ”Ansökan om handjursbidrag/slaktbidrag vid export till land utanför EU” (E2.14). Blanketten ska ha kommit in till Jordbruksverket inom 6 månader efter exporten, dock senast den sista februari påföljande kalenderår för att bidrag ska kunna beviljas. Slaktbidrag kan också beviljas för importerade djur som lämnas till slakt i Sverige. För ytterligare information om export och import kontakta Jordbruksverket.

Bidrag vid export och import av levande nötkreatur Slaktbidrag kan beviljas för nötkreatur som säljs och slaktas i ett annat EU-land eller expor-

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

HANDJURSBIDRAG Handjursbidrag kan beviljas för tjurar och stutar som slaktas i Sverige, säljs till annat EU-land eller exporteras till länder utanför EU. Syftet är att kompensera för sänkta marknadspriser på nötkött. Sverige har en bidragskvot på 250 000 handjur per kalenderår. För åren 2002 och 2003 är kvoten dock reducerad till 233 481 handjur. Om denna kvot överskrids minskas antalet bidragsberättigande handjur per producent proportionellt.

V I L L KO R F Ö R H A N D J U R S B I D R AG För att en producent ska kunna få handjursbidrag måste följande villkor vara uppfyllda: ❒ Anmälan för handjursbidrag ska ha kommit in till Jordbruksverket före det första slakttillfället. ❒ Tjurar måste ha en slaktvikt på minst 185 kg. ❒ Handjuret ska ha hållits i producentens besättning under en viss tid. Se under rubriken ”Ålder och hållandeperiod”, ( se nedan). ❒ Stutar måste ha uppnått en ålder av 9 månader och vara kastrerade. ❒ Slaktredovisningen som slakterierna lämnar till Jordbruksverket, och som ska överensstämma med de uppgifter som finns i klassificeringsjournalen ska intygas av en godkänd klassificerare för nötkött. ❒ Samtliga nötkreatur måste vara korrekt märkta, journalförda och rapporterade till CDB. För mer information om reglerna för märkning, journalföring och rapportering kontakta Jordbruksverket eller se Jordbruksverkets webbplats på Internet (www.sjv.se).

B I D R AG S B E L O P P

berättiga till ett eller två bidrag: ❒ Två bidrag (ett för första ålderskategorin och ett för andra ålderskategorin) beviljas om producenten hållit stuten i sin besättning i minst 4 månader från den dag stuten uppnått 18 månaders ålder. ❒ Ett bidrag beviljas om producenten endast hållit stuten i sin besättning i 2 månader närmast före slakt.

A N M Ä L A N F Ö R H A N D J U R S B I D R AG Producenter som avser att ansöka om handjursbidrag och som tidigare inte gjort en föranmälan, ska skicka in en föranmälan till Jordbruksverket. Anmälan ska ha kommit in före det första slakttillfället. Om anmälan kommer in senare beviljas bidrag endast för de djur som slaktas efter det datum då anmälan kom in. Om producenten senare upphör med handjursproduktion och därmed inte kommer att söka handjursbidrag, ska detta anges på blanketten ”Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag” (E2.1). För att producenten ska kunna söka handjursbidrag och/eller slaktbidrag på nytt, måste en ny anmälan göras före det första slakttillfället. Producenter som redan har en gällande föranmälan för handjursbidrag behöver inte göra en ny anmälan inför varje nytt bidragsår, utan föranmälan gäller tills vidare. Anmälan för handjursbidrag förfaller dock om producenten inte har lämnat något bidragsberättigande nötkreatur till slakt under något av de 3 år som följer efter det år den senaste anmälan lämnades in.

Bidragsbelopp för bidragsberättigande tjur: ❒ 210 euro

Producenter som har en gällande anmälan endast för handjursbidrag sedan tidigare måste göra en ny anmälan om:

Bidragsbelopp per ålderskategori för bidragsberättigande stut: ❒ 150 euro

❒ producenten ska söka slaktbidrag ❒ företaget erhåller ett nytt organisationsnummer.

ÅLDER OCH HÅLLANDEPERIOD

B Y T E AV O R G A N I S AT I O N S NUMMER

Första ålderskategorin ❒ Tjurar ❒ Stutar som är minst 9 månader men inte uppnått 22 månaders ålder vid slakttillfället. För att ett bidrag ska lämnas krävs att producenten har hållit handjuret i sin besättning i minst 2 månader närmast före slakt. Andra ålderskategorin Stutar som är minst 22 månader vid slakt kan D J U R B I D R A G

Om företaget genomför generationsskifte, ombildas eller överlåts till vissa delar och därmed får ett nytt organisationsnummer måste en ny anmälan göras av företaget med det nya organisationsnumret. Den nya anmälan gäller endast för de djur som är slaktade efter det datum då anmälan kom in till Jordbruksverket. Blanketten ”Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag” (E2.1), kan beställas från länsstyrelsen eller Jordbruksverket.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

När ett jordbruksföretag övertas i sin helhet kan producenten överta anmälan om handjursbidrag. Anmälan ska göras på blanketten ”ANMÄLAN/ANSÖKAN om övertagande” (E1.23) och ska ha kommit in till länsstyrelsen inom 1 månad från övertagandedatumet. Bidrag kan beviljas för djur slaktade efter övertagandedatumet.

Detta gäller samtliga nötkreatur (tjurar, stutar, kor, kvigor, kalvar) som bidrag söks för i samband med handel med slaktdjur. Djur som säljs för slakt ska slaktas inom 1 månad efter hållandeperiodens utgång för att producenten som sålt djuret ska kunna få bidrag.

ANSÖKAN I SAMBAND MED SLAKT

Handjursbidrag kan beviljas för handjur som är minst 9 månader och säljs till ett annat EU-land eller exporteras till länder utanför EU. Kraven när det gäller hållandperiod är desamma som vid slakt av tjurar och stutar (se under rubriken ”Ålder och hållandeperiod” på sidan 9). För stutar krävs att veterinärintyg visar att djuret är kastrerat. Exporten måste ske inom 2 månader efter hållandeperiodens utgång.

Utbetalningen av bidrag grundas på de uppgifter om slaktade handjur som slakterierna skickar in till Jordbruksverket samt de uppgifter som är rapporterade till CDB. Utbetalning görs inte för djur som inte är korrekt rapporterade till CDB. Även slakthändelsen måste rapporteras av den bidragssökande producenten. Slakterierna måste också rapportera in uppgifter om slaktade djur till Jordbruksverket. Observera att handjurs- och slaktbidragsanmälan och de uppgifter som slakteriet rapporterar måste göras i samma person-/organisationsnummer! Om producentens rapportering inte kommer in inom angiven tid minskas bidragsbeloppet med 1 procent för varje arbetsdag som rapporteringen kommer in för sent. Kommer rapporteringen in mer än 25 kalenderdagar efter angiven tid avvisas ansökan.

Bidrag vid export och import av levande handjur

För handjursbidrag vid export till länder utanför EU krävs att producenten ansöker om det på blanketten ”Ansökan om handjursbidrag/slaktbidrag vid export till land utanför EU” (E2.14). Blanketten ska ha kommit in till Jordbruksverket inom 6 månader efter exporten, dock senast den sista februari påföljande kalenderår för att bidrag ska kunna beviljas. Handjursbidrag kan också beviljas för importerade djur som lämnas till slakt i Sverige. För ytterligare information om export och import kontakta Jordbruksverket.

Tjurar och stutar Det krävs ingen särskild ansökningsblankett vid slakt av tjurar och stutar. Om djuren inte uppfyller kravet på hållandeperiod för att berättiga till bidrag eller om producenten av någon anledning inte vill söka handjursbidrag för tjuren eller stuten, ska dock producenten fylla i blanketten ”Meddelande om att producent inte söker handjurs-/slaktbidrag” (E2.13). Blanketten ska skickas med till slakteriet vid leverans av tjuren och/eller stuten. En kopia behålls av producenten.

U T B E TA L N I N G AV B I D R AG Handjursbidraget betalas ut av Jordbruksverket till producenten senast den sista juni påföljande kalenderår. I undantagsfall kan utbetalningen ske senare. En delutbetalning motsvarande 60 procent av bidragsbeloppet för producentens bidragsberättigande djur kan, enligt EU:s regler, betalas ut i slutet av bidragsåret. Delutbetalningen omfattar djur slaktade t.o.m. september månad.

HANDEL MED HANDJUR Om djuret levereras till slakt av någon annan person än den som söker bidraget, ska blanketten ”Meddelande om producent berättigad till handjurs- och/eller slaktbidrag – för nötkreatur som inte levereras direkt från producenten till slakteriet” (E2.23) skickas med djuret till slakteriet.

1 0

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

AM- OCH DIKOBIDRAG Am- och dikobidragets syfte är att kompensera producenter för sänkta köttpriser. Bidraget finansieras helt av EU och lämnas i hela landet. Am- och dikobidrag kan beviljas för amoch dikor och kvigor som en producent håller i sin besättning under minst 6 månader (hållandeperiod). En producent kan endast få bidrag för det antal amoch dikor och kvigor som denne har bidragsrätter för. Producenten måste ha minst 3 amoch dikor eller 2-am och dikor och 1 kviga i sin besättning under hela hållandeperioden. Detta gäller även producenter med färre än 3 bidragsrätter. För att bidrag ska kunna beviljas för fler än 15 djurenheter finns dessutom särskilda krav om djurtäthet (för ytterligare information om djurtäthet se ”Djurtäthet för djurbidrag” på sidan 19).

En producent som har tiondelar av en bidragsrätt måste hålla det närmast högre hela antalet djur för att kunna beviljas maximalt bidrag. Exempel Rut har 10,3 bidragsrätter och håller 13 amoch dikor under hållandeperioden. Det innebär att Ruts ansökan omfattas av 11 djur och att hon högst kan beviljas 10,3 amoch dikobidrag.

❒ Om det lägsta antalet djur i besättningen som uppfyller bidragsvillkoren under hela hållandeperioden är färre än antal bidragsrätter, begränsas ansökan av antalet godkända djur. Exempel Ingemar har 10 bidragsrätter och håller 8 amoch dikor under hållandeperioden. Det innebär att Ingemars ansökan omfattas av 8 djur och han kan högst beviljas 8 amoch dikobidrag.

ANSÖKAN Producenten ansöker om bidrag och försäkrar att han tagit del av bidragsvillkoren för amoch dikobidraget genom att skriva under blanketten och lämna den till länsstyrelsen. Producenten uppger inte några djuridentitetsnummer i ansökningsblanketten. Ansökan baseras på det lägsta antal djur som producenten hållit under hållandeperioden. Uppgifter om det antal djur (am- eller dikor och kvigor) som producenten har vid ansökningstidpunkten och under hela hållandeperioden hämtas från det centrala nötkreatursregistret (CDB). Det är därför mycket viktigt att producenten löpande rapporterar händelser som födelse, förflyttning, dödsfall, slakt, köp eller försäljning till CDB, se ”Rapportering till det centrala nötkreatursregistret (CDB)”, på sidan 27. Ansökningsperioden för amoch dikobidrag meddelas när ansökningsblanketten för respektive år skickas ut. Om ansökan kommer in för sent minskas bidraget med 1 procent per arbetsdag. Om ansökan är försenad mer än 25 kalenderdagar avvisas den. Ansökan ska göras till länsstyrelsen på blanketten ”Ansökan Am- och dikobidrag” (E 2.9). Blanketten skickas ut till producenterna innan ansökningsperioden börjar. Endast en ansökan får lämnas per år.

A N TA L D J U R U N D E R HÅLLANDEPERIODEN För att få amoch dikobidrag måste producenten under minst 6 månader i följd i besättningen hålla det antal am- eller dikor och kvigor som producenten vill ha bidrag för. Om antalet djur varierar under hållandeperioden kan producenten maximalt beviljas bidrag för det lägsta antalet djur som hållits under hela hållandeperioden. Hållandeperioden räknas från och med dagen efter den dag då godkänd ansökan kom in till länsstyrelsen. För ansökningar som kommer in till länsstyrelsen innan ansökningsperioden börjar, räknas hållandeperioden från och med dagen efter den första dagen i ansökningsperioden. Djuren får tidigast lämna besättningen dagen efter sista dagen i hållandeperioden. Exempel Lars ansökan om amoch dikobidrag kommer in till Länsstyrelsen den 27 maj. Hållandeperioden börjar den 28 maj. Hållandeperioden slutar den 27 november. Från och med den 28 november behöver Lars inte längre hålla några djur.

A N TA L B I D R AG S O M P RO D U C E N TEN KAN BEVILJAS

V I L L KO R F Ö R B I D R AG S B E R Ä T T I G A N D E D J U R

Producenten kan inte beviljas fler amoch dikobidrag än det antal bidragsrätter han har. ❒ Om det lägsta antalet djur i besättningen som uppfyller bidragsvillkoren under hela hållandeperioden är fler än antal bidragsrätter, begränsas ansökan av antalet bidragsrätter.

Följande villkor måste vara uppfyllda för att djuren ska vara bidragsberättigande: ❒ Am- eller dikon eller kvigan måste vara av köttras, eller av korsning med sådan ras (minst 50 %), och ingå i en besättning avsedd för uppfödning av kalvar för köttpro-

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

1 1

❒

duktion. För närvarande räknas alla svenska nötkreatursraser utom Jersey och Ayrshire som köttraser. Am- eller dikor måste ha kalvat senast på ansökningsdagen. Am- och dikor som kalvat tidigare år behöver inte ha kalvat aktuellt år. Kvigor är hondjur som inte kalvat och är 8 månader eller äldre på ansökningsdagen. Om en kviga ska användas som ersättningsdjur måste den vara 8 månader eller äldre vid ersättningen. Djuret är kviga tills det har kalvat första gången. Därefter räknas det som en ko. Tänk på att en dräktig kviga som kalvar under hållandeperioden räknas som en ko under resterande del av hållandeperioden. Am- eller dikon eller kvigan måste uppfylla kraven på märkning, journalföring och rapportering till det centrala nötkreatursregistret (CDB). För utförligare upplysningar om märkning, journalföring och rapportering till CDB, se Jordbruksverkets broschyr ”Märkning, journalföring och rapportering av nötkreatur”och Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se).

Observera att om villkoren för bidrag inte uppfylls kan bidraget reduceras eller utebli. Dessutom riskerar producenten att bidragsrätter helt eller delvis dras in.

A N TA L K V I G O R U N D E R HÅLLANDEPERIODEN 13 amoch dikobidrag eller färre:

hållandeperioden. Antalet kvigor får dock uppgå till högst 40 procent av det antal djur producenten vill ha bidrag för. Det är viktigt att producenten kontrollerar att antalet amoch dikor under hela hållandeperioden motsvarar minst 60 procent och att antalet kvigor aldrig motsvarar mer än 40 procent av det antal djur producenten vill ha bidrag för. Observera att en producent får ha mer än 40 procent kvigor i sin besättning, men att dessa då inte är bidragsberättigande.

Fler än 13 amoch dikobidrag För att fler än 13 amoch dikobidrag ska kunna beviljas måste antalet kvigor motsvara minst 15 procent av det antal djur producenten vill ha bidrag för. Antalet kvigor får dock aldrig överstiga 40 procent. Om en kviga kalvar under hållandeperioden räknas den efter kalvningen som en ko. Det är därför viktigt att producenten kontrollerar att antalet kvigor under hela hållandeperioden motsvarar minst 15 procent av det antal djur producenten vill ha bidrag för. Observera att en producent får ha mer än 40 procent kvigor i sin besättning, men att dessa då inte är bidragsberättigande. Vid beräkning av antalet kvigor avrundas talet nedåt till närmaste hela tal om det är lägre än 0,5 och uppåt till närmaste hela tal om det är 0,5 eller högre.

En producent kan beviljas högst 13 amoch dikobidrag utan att kvigor måste finnas under

1 2

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

Tabellen visar tillåtet minimiantal respektive maximiantal kvigor som bidrag kan beviljas för. Totalt antal bidrag

Kvigor min

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 3 3 3 3 3 3

max

Totalt antal bidrag

Kvigor min

1 2 2 2 3 3 4 4 4 5 5 6 6 6 7 7 8 8 8 9

23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42

3 4 4 4 4 4 4 5 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 6 6

max

Totalt antal bidrag

min

9 10 10 10 11 11 12 12 12 13 13 14 14 14 15 15 16 16 16 17

43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62

6 7 7 7 7 7 7 8 8 8 8 8 8 8 9 9 9 9 9 9

Exempel

max

Totalt antal bidrag

Kvigor min

max

17 18 18 18 19 19 20 20 20 21 21 22 22 22 23 23 24 24 24 25

63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82

9 10 10 10 10 10 10 11 11 11 11 11 11 11 12 12 12 12 12 12

25 26 26 26 27 27 28 28 28 29 29 30 30 30 31 31 32 32 32 33

Totalt antal bidrag 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 osv.

Kvigor min 12 13 13 13 13 13 13 14 14 14 14 14 14 14 15 15 15 15 15 15 osv.

Hon tittar i tabellen, kolumnen ”Kvigor/min”, och ser att det högsta antalet djur hon kan beviljas bidrag för är 16 om hon endast har 2 kvigor. Om Lisa bara utnyttjar 16 bidragsrätter uppfyller hon inte utnyttjandekravet för bidragsrätter (16 / 23 = 69,5 %) och 7 av 23 bidragsrätter överförs därför till den nationella reserven.

Sofia har 10 bidragsrätter. Hon har 10 djur, 8 amkor och 2 kvigor, som hon vill ha bidrag för. Hon tittar i tabellen och ser där att hon får ha högst 4 kvigor under hållandeperioden om hon ska kunna beviljas totalt 10 bidrag. Under hållandeperioden säljer hon 1 ko. Eftersom det lägsta antalet djur Sofia hållit under hållandeperioden är 9 så kan Sofia högst beviljas 9 amoch dikobidrag.

Lisa kan köpa in 1 kviga till sin besättning innan hon skickar in sin ansökan, för att då kunna bli beviljad 22 bidrag (under förutsättning att hon har kvar minst 19 amkor). Har hon inte denna möjlighet kan hon eventuellt hyra ut eller sälja de bidragsrätter hon inte själv kan utnyttja.

Exempel Leif har 20 bidragsrätter. Han har 23 bidragsberättigade djur i sin besättning men kan endast beviljas 20 bidrag. Leif tittar i tabellen och ser där att om han ska kunna beviljas 20 bidrag måste han hålla minst 3 och högst 8 kvigor under hela hållandeperioden. Dessutom får det totala antalet djur: kor + kvigor aldrig vara färre än 20 någon gång under hållandeperioden.

Exempel Jens har 16,1 bidragsrätter. Jens måste hålla minst 17 djur under hela hållandeperioden för att kunna få bidrag för alla bidragsrätterna. Jens tittar i tabellen (i kolumnen ”Totalt antal bidrag” vid raden med siffran ”17” eftersom han måste hålla 17 djur) och ser där att om han ska kunna beviljas totalt 16,1 bidrag måste han hålla minst 3 och högst 7 kvigor under hela hållandeperioden. Dessutom får det totala antalet djur: kor + kvigor aldrig bli färre än 17 någon gång under hållandeperioden.

Exempel Lisa har 23 bidragsrätter. Hon har 22 djur varav 20 är amkor och 2 är kvigor. Lisa undrar om hon kan beviljas bidrag för alla sina 22 djur. Lisa tittar i tabellen och ser där att om hon ska kunna beviljas totalt 22 bidrag måste hon hålla minst 3 och högst 9 kvigor under hela hållandeperioden. Eftersom Lisa bara har 2 kvigor uppfyller hon inte villkoret för antalet kvigor.

D J U R B I D R A G

Kvigor

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

1 3

max 33 34 34 34 35 35 36 36 36 37 37 38 38 38 39 39 40 40 40 41 osv.

ERSÄTTNINGSDJUR Om antalet djur minskar under hållandeperioden så att det understiger antalet som producenten vill ha bidrag för måste producenten skaffa ersättningsdjur så att djurantalet stämmer igen. Ersättningen måste göras inom 20 dagar. Djuret som lämnar besättningen kan ersättas med en annan am- eller diko eller kviga som uppfyller bidragsvillkoren vid ersättningen. Ersättning måste också göras om en kviga kalvar under hållandeperioden och andelen kvigor efter kalvingen understiger 15 procent. I dessa fall måste kvigan som kalvat ersättas med en kviga. Observera att villkoren om andelen kor/kvigor måste vara uppfyllt även efter ersättningen. Uppgifter om ersättningsdjur hämtas direkt ur CDB. Producenten behöver inte göra någon anmälan om detta. Exempel Eva har 26,9 bidragsrätter. Hon har 30 djur varav 25 är amkor och 5 är kvigor. Eva undrar om hon kan beviljas bidrag för alla sina 26,9 bidragsrätter. Eva måste hålla minst 27 djur under hela hållandeperioden för att kunna få bidrag för alla bidragsrätterna. Eva tittar i tabellen om antalet kvigor ligger inom tillåtet intervall. Enligt tabellen (i kolumnen ”Totalt antal bidrag” vid siffran ”27” eftersom hon måste hålla 27 djur) måste hon hålla minst 4 och högst 11 kvigor under hela hållandeperioden.

I de fall producenten i sin ansökan om amoch dikobidrag angivit en produktionsplats som finns upptagen i en annan producents ansökan om amoch dikobidrag, SAM-ansökan, eller då en annan producent sökt slaktbidrag eller handjursbidrag för djur som levererats från produktionsplatsen, betraktas produktionsplatsen som gemensam. Länsstyrelsen måste då göra en utredning om vilka djur som tillhör vem.

Flyttning av djuren Om djuren flyttas till annan produktionsplats under hållandeperioden, eller om nya produktionsplatser tillkommer utöver de som angetts på ansökan, ska detta anmälas skriftligen till länsstyrelsen senast dagen före förflyttningen.

För att avgöra hur många av korna i en blandad besättning som är mjölkkor respektive amkor görs en beräkning av antalet mjölkkor utifrån producentens mjölkkvot, mjölkleverans och besättningens genomsnittliga mjölkavkastning.

FORCE MAJEURE Om en producent inte kan uppfylla kravet på hållandeperiod på grund av en exceptionell händelse (force majeure) har denne rätt till bidrag för det antal djur som uppfyllde villkoren för bidrag när den exceptionella händelsen inträffade. Force majeure ska anmälas till länsstyrelsen tillsammans med handlingar som styrker händelsen. En skriftlig anmälan ska göras inom 10 arbetsdagar från den dag då producenten har möjlighet att göra anmälan. Händelser som kan betraktas som force majeure är naturkatastrof, olyckshändelse som förstör djurstallar, vissa smittsamma husdjurssjukdomar, expropriation liksom att jordbrukaren under en längre tid inte är arbetsför eller att producenten har avlidit.

P RO D U K T I O N S P L AT S N U M M E R För att bidrag ska kunna betalas ut måste länsstyrelsen/Jordbruksverket veta var producenten håller sina djur. Därför måste producenten på ansökningsblanketten ”Ansökan Am- och dikobidrag” (E2.9) ange samtliga produktionsplatser, inklusive producentens egna, där djuren kommer att hållas stadigvarande under hållanD J U R B I D R A G

Gemensamma produktionsplatser

Producenter som även bedriver mjölkproduktion

Under hållandeperioden kalvar 1 kviga och räknas då som ko. Eva har nu 26 kor och 4 kvigor (det lägsta tillåtna antalet kvigor). Ytterligare 1 kviga kalvar under hållandeperioden. Eva har nu 27 kor och 3 kvigor. Eva har nu för få kvigor i förhållande till de 27 djur som hon måste hålla för att kunna få bidrag för alla bidragsrätterna. För att Eva ska kunna få 26,9 bidrag måste hon nu skaffa en kviga som ersättningsdjur inom 20 dagar. Om hon inte kan skaffa en kviga kan Eva högst beviljas 23 amoch dikobidrag eftersom en producent som endast har 3 kvigor högst kan beviljas 23 bidrag (förutsatt att hon då håller minst 20 kor), se tabellen på sidan 13.

1 4

deperioden. De produktionsplatser där producentens djur endast tillfälligt hålls och som till CDB är rapporterade som ”tillfälligt ute” ska inte anges.

Ö V E R TAG A N D E AV A N S Ö K A N O M A M - O C H D I KO B I D R AG Producenter som övertar ett helt jordbruksföretag kan under hållandeperioden överta ansökan om amoch dikobidrag (inklusive bidragsrätterna) och begära utbetalning av bidraget.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

Anmälan/begäran ska göras på blanketten ”Anmälan om övertagande av helt jordbruksföretag/ Begäran om utbetalning av amoch dikobidrag och/eller tackbidrag” (E2.25). Från och med 2003 är det även möjligt att använda blanketten ”ANMÄLAN/ANSÖKAN om övertagande” (E1.23), som används vid övertagande av SAM-ansökan. Blanketten ska ha kommit in till länsstyrelsen inom 1 månad från övertagandedatumet. Handlingar som styrker övertagandet ska alltid bifogas.

att ansökan har kommit in till länsstyrelsen senast det datum som gäller för delutbetalning. För att producenten ska kunna få delutbetalning av bidraget under 2003 måste ansökan ha kommit in till länssstyrelsen senast den 3 juni 2003. När ansökan måste göras för att kunna få delutbetalning kommande år, meddelas när ansökningsblanketten för respektive år skickas ut. Resterande del betalas ut senast den 30 juni nästföljande bidragsår. I undantagsfall kan utbetalning ske senare.

B I D R AG S B E L O P P O C H U T B E TA L N I N G AV B I D R AG Bidragsbeloppet per beviljat amoch dikobidrag: ❒ 200 euro En delutbetalning får göras med 60 procent av bidragsbeloppet i slutet av bidragsåret, förutsatt

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

1 5

BIDRAGSRÄTTER FÖR AM- OCH DIKOR

VA D Ä R E N B I D R AG S R Ä T T ? Medlemsländerna i EU har beslutat att vissa produktionsgrenar ska kvoteras för att begränsa den totala produktionen. Bidragsrätterna är en sådan kvot. Sverige har en landskvot på 155 000 bidragsrätter för amoch dikor. En bidragsrätt är en förutsättning för att kunna få amoch dikobidrag. En producent kan endast få bidrag för det antal amoch dikor och kvigor som denne har bidragsrätter för. Producenter som enbart söker miljöstöd eller annat stöd som baseras på antalet amoch dikor behöver inte några bidragsrätter.

H U R S K A F FA R P RO D U C E N T E N B I D R AG S R Ä T T E R Producenten kan öka eller minska innehavet av bidragsrätter genom överlåtelse (köpa/sälja) eller upplåtelse (hyra ut/in). Det är också möjligt att skaffa bidragsrätter genom att ansöka om bidragsrätter ur den nationella reserven. Till följd av BSE-krisen i Europa har EU dock beslutat att ingen tilldelning av bidragsrätter från nationella reserven får ske för bidragsåren 2002 och 2003. Ansökan om bidragsrätter ur nationella reserven och anmälan om överlåtelse eller upplåtelse av bidragsrätter görs hos Jordbruksverket. 1 6

D J U R B I D R A G

HUR DU ÖVERLÅTER ELLER U P P L Å T E R B I D R AG S R Ä T T E R En producent kan överlåta eller upplåta bidragsrätter till en annan producent. ❒ Överlåtelse kan ske med eller utan samtidig överlåtelse av företaget och innebär en permanent överföring av bidragsrätter till en annan producent. ❒ Upplåtelse innebär att producenten tillfälligt hyr ut/in eller lånar ut/in bidragsrätter till/från en annan producent. Det minsta antal bidragsrätter per överlåtelse/upplåtelse är 0,1 st. För att överlåtelsen eller upplåtelsen ska vara giltig vid årets bidragsansökan, ska ett skriftligt meddelande ha kommit in till Jordbruksverket inom överlåtelse-/upplåtelseperioden. Sista dag för överlåtelse/upplåtelse meddelas när ansökningsblanketten för respektive år skickas ut samt i informationsbladet ”Bidragsrätter för amoch dikor”. Meddelandet måste komma in till Jordbruksverket senast den dag som den producent som mottar bidragsrätterna kommer in med sin ansökan om amoch dikobidrag till länsstyrelsen. Om meddelandet kommer in till Jordbruksverket efter det att den mottagande producentens

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

ansökan om amoch dikobidrag kommer in till länsstyrelsen kan inte överlåtelsen eller upplåtelsen genomföras utan att ansökan om amoch dikobidrag påverkas. I dessa fall måste en ny ansökan om amoch dikobidrag göras med en senarelagd hållandeperiod som följd. En överlåtelse vid dödsfall kan anmälas under hela året och ändå vara giltig för bidragsåret. Meddelandet lämnas på blanketten ”Överlåtelse eller upplåtelse av bidragsrätter för amoch dikor” (E2.5), som kan beställas från länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Exempel Anna ska köpa 5 bidragsrätter. Meddelandet om överlåtelse kommer in till Jordbruksverket den 30 maj. Eftersom ansökan om amoch dikobidrag inte får komma in före anmälan om överlåtelse skickar Anna sin ansökan om amoch dikobidrag så att den kommer in till länsstyrelsen tidigast den 30 maj.

Restriktioner för bidragsrätter ur den nationella reserven Producenter som fått bidragsrätter ur den nationella reserven får inte överlåta eller upplåta sina bidragsrätter under de 3 följande bidragsåren. Observera att detta gäller producentens samtliga bidragsrätter, både dem som tilldelats ur den nationella reserven och övriga bidragsrätter. Undantag från denna restriktion beviljas vid överlåtelse med samtidig överlåtelse av hela företaget till en och samma producent, överlåtelse vid ombildning av företaget eller överlåtelse vid dödsfall. Restriktionen om att bidragsrätter ur den nationella reserven inte får överlåtas/upplåtas under de 3 följande bidragsåren, följer dock bidragsrätterna till den mottagande producenten.

Överlåtelse utan samtidig överlåtelse av företaget Ett företag kan överlåta en del av eller samtliga sina bidragsrätter utan att överlåta företaget. Vid en sådan överlåtelse överförs 1 procent av de överlåtna bidragsrätterna till den nationella reserven, utan att producenten får ersättning för dem. Observera att det alltid överförs minst 0,1 bidragsrätt till den nationella reserven vid överlåtelse utan samtidig överlåtelse av företaget, se tabell. Om en producent gör flera överlåtelser överförs alltid minst 0,1 bidragsrätt till den nationella reserven vid varje överlåtelse. D J U R B I D R A G

Antal överlåtna bidragsrätter 0,1–19,9 20,0–29,9 osv.

Antal bidragsrätter som överförs till nationella reserven 0,1 0,2 osv.

Upplåtelse En upplåtelse medför ingen överföring av bidragsrätter till den nationella reserven. Upplåtelsen måste gälla minst 1 men högst 3 bidragsår. En producent som upplåter sina bidragsrätter måste själv ha tillgång till alla sina bidragsrätter under 2 på varandra följande år inom en löpande 5-årsperiod. Därefter är en ny upplåtelse åter möjlig. Det är dock möjligt att överlåta sina bidragsrätter till en annan producent direkt efter upplåtelsens slut. Det innebär exempelvis att en producent som hyrt ut sina bidragsrätter i 3 år kan sälja dem direkt efter de 3 åren. Observera att producenter som fått bidragsrätter ur den nationella reserven inte får upplåta sina bidragsrätter under de tre följande bidragsåren.

Överlåtelse med samtidig överlåtelse av hela företaget Överlåtelse av hela företaget med tillhörande bidragsrätter sker utan att bidragsrätter överförs till den nationella reserven. För att Jordbruksverket ska godkänna överlåtelsen krävs alltid att överlåtelsen av företaget styrks med kopia av köpekontrakt eller motsvarande dokument.

Överlåtelse vid ombildning av företaget Om ett företag ombildas (t.ex. från enskild firma till aktiebolag) och därmed tilldelas ett nytt organisationsnummer ska bidragsrätterna överlåtas till företaget med det nya organisationsnumret. Vid en sådan överlåtelse av bidragsrätter sker ingen överföring till den nationella reserven. För att Jordbruksverket ska godkänna överlåtelsen krävs alltid att ombildningen kan styrkas med exempelvis kopia av överlåtelsehandlingen.

Överlåtelse vid dödsfall En överlåtelse vid dödsfall kan anmälas under hela året och ändå vara giltig för bidragsåret. Vid överlåtelsen ska förvärvet alltid styrkas med kopia av bouppteckning och i förekommande fall kopia av bodelnings- och arvskifteshandling. Medgivande från övriga dödsbodelägare krävs i de fall bodelning och arvskifte ännu inte skett.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

1 7

R E G L E R F Ö R U T N Y T T J A N D E AV B I D R AG S R Ä T T E R

Producenter med fler än 7,0 bidragsrätter

En bidragsrätt räknas som utnyttjad om: ❒ bidrag sökts och beviljats för den, eller ❒ den upplåtits till annan producent

En producent som har fler än 7,0 bidragsrätter måste utnyttja minst 70,0 procent av sina bidragsrätter varje år. Uppfylls inte detta krav överförs den outnyttjade delen av bidragsrättterna till den nationella reserven. Detta gäller oavsett om bidragsrätterna erhållits ur nationella reserven eller köpts. I särskilda fall kan dock undantag från utnyttjandekravet medges. Om 70,0 procent av bidragsrätterna blir ett decimaltal ska producenten, för att undvika att bidragsrätter överförs, söka bidrag för närmast högre hela antal am- eller dikor.

Producenter med högst 7,0 bidragsrätter Producenter med högst 7,0 bidragsrätter behöver utnyttja minst 70,0 procent av bidragsrätterna under 1 av 2 på varandra följande år. Om villkoret inte uppfylls, överförs den del som inte utnyttjas det andra året till den nationella reserven. Detta gäller oavsett om bidragsrätterna erhållits ur nationella reserven eller köpts. I särskilda fall kan dock undantag från utnyttjandekravet medges. Om 70,0 procent av bidragsrätterna blir ett decimaltal ska producenten, för att undvika att bidragsrätter överförs, söka bidrag för närmast högre hela antal am- eller dikor.

Exempel Olof har 19,0 bidragsrätter. 70 procent av 19,0 bidragsrätter blir 13,3. Olof måste alltså beviljas minst 14 amoch dikorbidrag för att undvika överföring av bidragsrätter till den nationella reserven.

Exempel Emma köpte 6 bidragsrätter 2002. I samband med överlåtelsen överfördes 0,1 bidragsrätt till nationella reserven och Emma har därför 5,9 bidragsrätter. Under 2002 utnyttjade Emma 3 bidragsrätter, dvs. 50,8 procent (3 / 5,9 = 50,8 %). År 2003 utnyttjar Emma 4 av sina 5,9 bidragsrätter, dvs. 67,7 procent (4 / 5,9 = 67,7 %). 1,9 bidragsrätter överförs till nationella reserven (5,9 - 4 = 1,9 bidragsrätter). Den del som inte utnyttjas det andra året dras in eftersom Emma inte utnyttjar minst 70,0 procent av sina bidragsrätter under 1 av 2 på varandra följande år.

Vid beräkning av utnyttjandegraden, det vill säga förhållandet mellan utnyttjat antal bidragsrätter och antalet bidragsrätter som producenten innehar, ska första decimalen beaktas. Utnyttjandegraden måste uppgå till minst 70,0 procent. Exempel Annika har 28,9 bidragsrätter och beviljas bidrag för 20 amkor. Utnyttjandegraden blir då 20 / 28,9 = 69,2 procent. Annika har därmed inte uppfyllt utnyttjandekravet på 70,0 procent. 8,9 bidragsrätter kommer därför att överföras till den nationella reserven.

Exempel Ulla har 7,0 bidragsrätter sedan 2001. Under 2001 utnyttjade Ulla alla sina bidragsrätter, dvs. 100 procent. Under 2002 utnyttjade Ulla 4 bidragsrätter, dvs. 57,1 procent (4 / 7,0 = 57,1 %). Inga bidragsrätter överförs till nationella reserven eftersom utnyttjandekravet var uppfyllt 2001. År 2003 utnyttjar Ulla åter alla sina bidragsrätter, dvs. 100 procent. Ulla har utnyttjat minst 70,0 procent av sina bidragsrätter under 1 av 2 på varandra följande år vilket innebär att Ulla får behålla samtliga sina 7,0 bidragsrätter.

1 8

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

DJURTÄTHET FÖR DJURBIDRAG

Antalet amoch dikobidrag och/eller handjursbidrag som kan beviljas begränsas av djurtätheten på företaget. Djurtätheten är förhållandet mellan antalet djur som bidrag beviljas för, omräknat till djurenheter (DE), och den foderareal som anmälts. För 2003 ändras djurtätheten från tidigare 1,9 djurenheter/hektar foderareal till 1,8 djurenheter/hektar foderareal. Gränsen 1,8 djurenheter/hektar foderareal gäller tills vidare. Om djurtätheten är högre beviljas bidrag upp till 1,8 djurenheter/hektar foderareal. Det är endast djur som bidrag beviljas för som ska räknas in i företagets djurtäthet. Det är dock tillåtet att hålla fler djur på företaget. Dessutom belastas djurtätheten av mjölkkor inom tilldelad mjölkkvot samt eventuella tackor som tackbidrag söks för. Djuren räknas i följande turordning: 1. 2. 3. 4. 5. 6.

mjölkkor (inom tilldelad mjölkkvot) tackor (som tackbidrag söks för) amoch dikor tjurar och stutar 9–24 mån tjurar äldre än 24 mån stutar äldre än 24 mån

Mjölkko Tacka Am- och diko (oberoende av ålder) Kviga 8–24 mån Kviga äldre än 24 mån Tjur 24 mån eller yngre Tjur äldre än 24 mån Stut 9-24 mån som 1 bidrag söks för Stut 22–24 mån som 2 bidrag söks för Stut äldre än 24 mån som 2 bidrag söks för Stut äldre än 24 mån som 1 bidrag söks för

1,00 0,15 1,00 0,60 1,00 0,60 1,00 0,60 1,20 1,60 1,00

Observera att djur räknas till kategorin 24 mån eller yngre till och med den dag de fyller 24 månader. Därefter blir de äldre än 24 mån. För djurenheter och beräkning av djurtäthet för extensifieringsbidrag, se ”Extensifieringsbidrag” på sidan 21.

Om producenten inte anmält foderareal kan bidrag utbetalas för högst 15 djurenheter (DE) inklusive eventuella mjölkkor och tackor som tackbidrag söks för.

D J U R B I D R A G

Djurenheter vid beräkning av djurtäthet för generella djurbidrag (amoch dikobidrag och handjursbidrag) Djur omräknas till djurenheter (DE) enligt följande. (Det är endast djur som bidrag beviljas för som ska räknas in i företagets djurtäthet för djurbidrag)

B E R Ä K N I N G AV D J U R T Ä T H E T Antalet hektar foderareal multipliceras med 1,8. Summan minskas med det antal mjölkkor som motsvarar företagets mjölkkvot och det antal

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

1 9

tackor (omräknat till djurenheter) som producenten söker tackbidrag för. Slutresultatet utgör det antal djurenheter som producenten kan beviljas amoch dikobidrag samt handjursbidrag för. För att bestämma antalet mjölkkor som ska belasta djurtätheten divideras den tilldelade mjölkkvoten som företaget hade den 1 april bidragsåret med 7 150 kg mjölk, vilket är en schablonmässig avkastning per ko och år. Producenter vars mjölkkor har en högre verklig genomsnittlig avkastning än schablonen kan begära att den verkliga avkastningen ska användas vid beräkningen. Detta anmäls med ett kryss i avsedd ruta på blanketten ”Ansökan Amoch dikobidrag” (E2.9) eller på blanketten ”Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag” (E2.1). Observera att mjölkkvoten belastar foderarealen under hela bidragsåret. För de producenter som har mjölkkvot den 1 april men inte levererar mjölk under kvotåret, d.v.s. den 1 april innevarande bidragsåret – 31 mars påföljande bidragsår, kommer inte djurtätheten att belastas med några mjölkkor. För producenter som deltar i den officiella mjölkboskapskontrollen och som anmält att den verkliga genomsnittliga mjölkavkastningen ska användas, hämtas uppgifter automatiskt från Svensk Mjölk. Producenter som inte deltar i den officiella mjölkboskapskontrollen och som har angivit att den verkliga genomsnittliga mjölkavkastningen ska användas, ska efter uppmaning från Jordbruksverket senast den 31 december bidragsåret ha kommit in med uppgift om antalet mjölkkor den 1 oktober föregående bidragsår, samt den 1 mars och den 1 juni innevarande bidragsår. Samtidigt ska producenten lämna uppgift om mjölkavkastningen enligt mjölkavräkningen månadsvis för perioden 1 september föregående bidragsår–31 augusti innevarande bidragsår. Ju högre den verkliga genomsnittliga avkastningen är, desto färre mjölkkor blir det som belastar foderarealen.

2 0

D J U R B I D R A G

F Ö R

Exempel a) Göran har 40 hektar foderareal. Mjölkkvoten är 71 500 kg. Antalet mjölkkor omräknat till djurenheter (DE) är 71 500 / 7 150 = 10 DE. Göran har 16 bidragsrätter och 11 am-och dikor och 5 kvigor. Han räknar med att kunna hålla 16 bidragsberättigande djur under hela hållandeperioden. 11 amoch dikor: 11 x 1,0 = 11 DE, 5 kvigor: 5 x 0,6 = 3 DE; totalt: 14 DE. Göran söker bidrag för: 10 tackor (10 x 0,15) = 1,5 DE 20 stutar, 9–21 månader (20 x 0,6) = 12 DE 20 tjurar (23 mån eller yngre) (20 x 0,6) = 12 DE 10 stutar som är 24 månader eller äldre (två bidrag per stut) (10 x 1,6) = 16 DE 5 stutar som är 22 månader (två bidrag per stut) (5 x 1,2) = 6 DE. För att beräkna det maximala antalet djurenheter som foderarealen räcker till multipliceras foderarealen med 1,8 (40 x 1,8 = 72). Genom att minska resultatet 72 med djurenheterna för mjölkkorna (10) och djurenheterna för de tackor (1,5) som han har sökt bidrag för, blir antalet djurenheter Göran kan beviljas amoch dikobidrag samt handjursbidrag för 60,5 (72 - 10 - 1,5 = 60,5). Görans totala summa djurenheter för handjur samt amoch dikor blir 60 (14 + 12 + 12 + 16 + 6 = 60). Eftersom Göran har sökt bidrag för amoch dikor samt handjur inom tillåten djurtäthet kan samtliga bidrag beviljas. b) Erik har samma förutsättningar som Göran men har bara 30 hektar foderareal. Foderarealen skulle i detta fall räcka till maximalt 54 djurenheter (30 x 1,8 = 54). Efter att djurenheterna för mjölkkorna (10) och för tackorna (1,5) dragits av återstår 42,5 djurenheter Erik kan beviljas amoch dikobidrag samt handjursbidrag för (54 - 10 - 1,5 = 42,5). Eftersom Erik har sökt bidrag för amoch dikor samt handjur motsvarande 60 djurenheter och att han endast kan beviljas amoch dikobidrag samt handjursbidrag för 42,5 djurenheter, kan inte samtliga sökta bidrag beviljas. Detta innebär att Erik beviljas samtliga sökta amoch dikobidrag samt den del av handjursbidraget som motsvarar djurenheterna handjur som ryms inom 1,8 djurenheter/hektar foderareal, dvs. 28,5 djurenheter handjur (42,5 - 14 = 28,5).

N Ö T K R E A T U R

EXTENSIFIERINGSBIDRAG

Producenter som får handjursbidrag och/eller amoch dikobidrag kan få extensifieringsbidrag, om den genomsnittliga djurtätheten på företaget under kalenderåret är högst 1,40 djurenheter (DE)/hektar foderareal för extensifieringsbidraget. Om den genomsnittliga djurtätheten överstiger 1,40 djurenheter betalas inget extensifieringsbidrag ut. Bidraget är 100 euro per beviljat handjursbidrag och amoch dikobidrag.

ANMÄLAN OM EXTENSIFIERINGSB I D R AG Producenter som vill ha extensifieringsbidrag måste anmäla foderareal och extensifieringsbidrag i SAM-blanketten eller via SAM Internet. Dessutom ska producenten i SAM anmäla samtliga produktionsplatsnummer på företaget där nötkreaturen kommer att hållas. Observera dock att produktionsplatser där en producents djur endast tillfälligt hålls och som till CDB rapporterats som ”tillfälligt ute” inte ska anges i SAM. Förändring av angivna produktionsplatsnummer samt nytillkomna produktionsplatsnummer efter det att SAM-ansökan lämnats in ska också meddelas till länsstyrelsen.

Övertagande av anmälan om extensifieringsbidrag Producenter som övertar ett helt jordbruksföretag kan även överta anmälan om extensifieD J U R B I D R A G

ringsbidrag. Övertagandet ska anmälas på blanketten ”ANMÄLAN/ANSÖKAN om övertagande” (E1.23) och ska ha kommit in till länsstyrelsen senast 1 månad efter det att överlåtelsen skett. Blanketten kan beställas från länsstyrelsen.

Foderareal för extensifieringsbidrag För information om foderareal för extensifieringsbidrag se ”Foderareal för extensifieringsbidrag” på sidan 24.

KO N T RO L L O C H S A N K T I O N E R F Ö R E X T E N S I F I E R I N G S B I D R AG E T Storleken på foderarealen för extensifieringsbidraget kommer att kontrolleras. Om foderarealen är felaktigt angiven kan sanktioner komma att tillämpas.

B E R Ä K N I N G AV D J U R T Ä T H E T F Ö R E X T E N S I F I E R I N G S B I D R AG E T Djurtätheten för extensifieringsbidraget beräknas på annat sätt än för handjursbidraget och amoch dikobidraget. Vid beräkning av djurtätheten som ligger till grund för extensifieringsbidraget, ingår samtliga nötkreatur som är minst 6 månader och de tackor som ingår i ansökan om tackbidrag. Vid beräkning av djurtäthet räknas antalet nötkreatur varje dag under kalenderåret. Uppgifter om antalet nötkreatur hämtas ur det centrala nötkreatursregistret (CDB).

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

2 1

Djurenheter vid beräkning av djurtäthet för extensifieringsbidraget Djur omräknas till djurenheter (DE) enligt följande: Kor (oberoende av ålder) 1,00 Övriga nötkreatur äldre än 24 mån (handjur, kvigor) 1,00 Nötkreatur 6–24 mån 0,60 Tackor som tackbidrag söks för 0,15

Eftersom djurtätheten ligger under 1,8 DE/hektar foderareal kan samtliga sökta handjursbidrag och amoch dikobidrag beviljas. b) Beräkning av djurtäthet för extensifieringsbidrag Arvids innehav av nötkreatur och beviljade tackbidrag under bidragsåret, räknas om till djurenheter (DE) enligt följande.

Exempel

10 tackor som tackbidrag söks för: 10 x 0,15 = 1,5 DE

Arvid har under bidragsåret haft: 35 mjölkkor 6 amoch dikor 5 stutar (blev 24 mån den 1 oktober; slaktades den 1 november) 5 övriga nötkreatur äldre än 24 mån 20 övriga nötkreatur 6–24 mån 10 kalvar Dessutom har Arvid haft 10 tackor.

Djur i besättningen under hela året: 35 mjölkkor: 35 x 1,0 = 35 DE 6 amoch dikor: 6 x 1,0 = 6 DE 20 nötkreatur 6 mån–24 mån: 20 x 0,6 = 12 DE 5 övriga nötkreatur äldre än 24 mån: 5 x 1,0 = 5 DE Djur i besättningen under viss del av året: 5 stutar (blev 24 mån den 1 oktober; slaktades den 1 november): 5 x 0,6 x (273 / 365) + (5 x 1,0 x (31 / 365)) = 2,6685 DE

Arvid har en mjölkkvot om 260 000 kilo. Arvids mjölkkor har en verklig genomsnittlig mjölkavkastning om 8 100 kilo/år. Vidare har Arvid 5 bidragsrätter för amoch dikor och 10 bidragsrätter för tackor.

10 kalvar (blev 6 månader den 1 september; belastar alltså djurtätheten i 4 mån): 10 x 0,6 x (122 / 365) = 2,0055 DE Totalt: 64,1739 DE

Under bidragsåret har Arvid ansökt om bidrag för 5 amoch dikor och 10 tackor. Dessutom har Arvid skickat 5 stutar som var äldre än 24 mån gamla till slakt. För stutarna har Arvid sökt dubbla bidrag. I SAM-ansökan har Arvid anmält att han vill ha extensifieringsbidrag och har också angett sitt produktionsplatsnummer där nötkreaturen befinner sig. Han har även anmält 47 ha foderareal (vall och betesmark). Arvid har meddelat att besättningens verkliga genomsnittliga mjölkavkastning ska användas vid beräkningen av djurtätheten för de generella djurbidragen. a) Beräkning av djurtäthet för handjursbidrag och amoch dikobidrag, (se kapitel ”Djurtäthet för djurbidrag” på sidan 19) Antalet mjölkkor omräknat till djurenheter (DE) är 260 000 / 8 100 = 32,1 DE 10 tackor: 10 x 0,15 = 1,5 DE 5 amoch dikor: 5 x 1,0 = 5 DE 5 stutar äldre än 24 mån, dubbla bidrag: 5 x 1,6 = 8 DE Totalt 46,6 DE Djurtäthetsfaktorn för generella djurbidragen: 46,6 DE / 47 ha foderareal = 0,99 DE/ha

2 2

D J U R B I D R A G

Djurtäthetsfaktorn för extensifieringsbidrag: 64,1739 DE / 47 ha foderareal = 1,36 DE/ha. Extensifieringsbidrag kan alltså beviljas. Extensifieringsbidrag beviljas per beviljat handjursbidrag och amoch dikobidrag. För Arvids del innebär det 10 (2 x 5) extensifieringsbidrag för stutarna och 5 extensifieringsbidrag för amoch dikorna, dvs. totalt 15 extensifieringsbidrag.

Djurtäthet för extensifieringsbidrag vid beslut om spärrning av besättning I de fall tillsynsmyndighet beslutat att inga nötkreatur får lämna producentens besättning vid sjukdomsutbrott, kan producenten begära att djurtätheten för extensifieringsbidrag multipliceras med en faktor som är 0,8. Detta kan göras för att kompensera att djurtätheten blir högre än under normala omständigheter p.g.a att producenten tvingas behålla djuren i besättningen. Vill producenten använda denna möjlighet till sänkning av djurtätheten ska denne göra en skriftlig anmälan om detta inom 10 arbetsdagar från den dag tillsynsmyndigheten beslutade om att spärra besättningen.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

FODERAREAL VA D Ä R F O D E R A R E A L ? Foderareal är den jordbruksmark som en producent har tillgänglig för uppfödning av sina egna djur. Både ägd och arrenderad jordbruksmark kan räknas in, liksom jordbruksmark för vilken producenten har avtal om nyttjanderätt. Ett jordbruksskifte måste vara minst 0,10 hektar för att få räknas som foderareal. Foderarealen ska vara tillgänglig för uppfödning av djur under perioden 1 januari–31 juli. Endast under enstaka begränsade perioder får foderarealen användas för andra ändamål och då under förutsättning att det inte inkräktar på användningen som foderareal. Under perioden 1 april–31 juli ska foderarealen vara tillgänglig för den producent som anmäler arealen som foderareal. Det innebär att de djur som utnyttjar foderarealen huvudsakligen ska vara producentens egna. Under förutsättning att arealen är avbetad eller har skördats under året får förberedelser vidtas för höstsådd under juli månad. Om flera producenter använder foderarealen gemensamt för sina djur, t.ex. vid sambete, ska arealen delas upp mellan producenterna i förhållande till användningen eller rätten till användning av foderarealen. Den mark som anmäls som foderareal måste uppfylla vissa villkor. Villkoren är olika för de generella djurbidragen (handjursbidrag och amoch dikobidrag, se ”Foderareal för de generella djurbidragen” (se spalten till höger) och för extensifieringsbidraget se ”Foderareal för extensifieringsbidrag” på sidan 24.

VEM BEHÖVER ANMÄLA FODERAREAL? Foderareal behöver anmälas om producenten: ❒ söker handjursbidrag eller amoch dikobidrag och de djur (inklusive eventuella mjölkkor och tackor som tackbidrag söks för) som ingår i beräkningen av djurtätheten motsvarar mer än 15 djurenheter (DE). Mjölkkorna inom tilldelad mjölkkvot belastar alltid foderarealen i första hand. Se “Djurtäthet för djurbidrag” på sidan 19. ❒ vill söka extensifieringsbidrag. Den som inte har anmält foderareal, eller som kommer in med anmälan mer än 25 kalenderdagar för sent, kan få amoch dikobidrag eller D J U R B I D R A G

handjursbidrag för maximalt 15 djurenheter. Observera att tackor som ingår i ansökan om tackbidrag ska ingå i beräkningen av djurtätheten, liksom eventuella mjölkkor. Observera att det görs en särskild definition av den del av foderarealen som ligger till grund för extensifieringsbidraget. Se ”Foderareal för extensifieringsbidrag” på sidan 24.

FODERAREAL FÖR DE GENERELLA D J U R B I D R AG E N Följande kan räknas som foderareal för de generella djurbidragen (handjursbidrag och amoch dikobidrag): ❒ slåtter- och betesvall på åkermark. Marken ska ha betats eller slagits under föregående år eller komma att betas eller slås innevarande år. ❒ slåtterängar. ❒ arealer med t.ex. foderbetor och fodermärgkål. ❒ arealer med odling av grödor som kan berättiga till arealersättning, under förutsättning att arealersättning inte söks för dem. ❒ betesmarker bevuxna med gräs, örter eller ris som har ett fodervärde och som är lämpliga för betesdrift. Marken ska ha betats eller slagits under föregående år eller komma att betas eller slås innevarande år. ❒ mark som länsstyrelsen godkänt för specialklassen ”B skogsbete” och ”B fäbodbete” i det gamla miljöstödet för biologisk mångfald i betesmarker. ❒ mark som länsstyrelsen fastställt som fäbodbete, skogsbete och alvarbete i miljöersättningen för bevarande av betesmarker och slåtterängar. ❒ skyddszoner (med grödkoder 75, 76 och 77). Följande kan inte räknas som foderareal för de generella djurbidragen: ❒ arealer för vilka jordbrukaren söker arealersättning, miljöstöd för bruna bönor eller stöd för vicker eller spånadslin. Mark som ingår i ansökan om arealersättning för gräsensilage får inte räknas som foderareal. ❒ uttagen areal (mark som tagits ur livsmedelsoch foderproduktion enligt reglerna för EU:s arealersättning). ❒ arealer som omfattas av statlig ersättning för produktion av grönfoder som bearbetas till torkat foder i en grönfodertork.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

2 3

❒ arealer som odlas med fleråriga grödor (undantaget vall) eller trädgårdsväxter. ❒ arealer med t.ex. frövall, sockerbetor eller potatis. ❒ slåtter- och betesvall på åkermark som inte har betats eller slagits under föregående år och som inte kommer att betas eller slås innevarande år. ❒ betesmark som inte har betats eller slagits under föregående år och som inte kommer att betas eller slås innevarande år. ❒ skog (mark som tidigare varit skog måste åtgärdas så att den uppfyller villkoren för foderareal). ❒ byggnader, dammar, impediment eller vägar.

söker arealersättning för dem (det innebär att bl.a. grönfoder av t.ex. spannmål och ärter inte kan räknas med i underlaget för extensifieringsbidrag). ❒ arealer för vilka jordbrukaren söker arealersättning för gräsensilage. Om inte arealersättning söks för gräsensilage får denna areal ingå i foderarealen för extensifieringsbidrag. Exempel Ivar har anmält 40,00 hektar foderareal. Av denna areal är 20,00 hektar slåtter- och betesvall. Resterande 20,00 av den anmälda foderarealen är havre som Ivar inte har sökt arealersättning för. Samtliga 40,00 hektar foderareal ligger till grund för de generella djurbidragen. Den del av foderarealen som ligger till grund för extensifieringsbidrag blir 20,00 hektar eftersom grödor som kan berättiga till arealersättning (havren) inte får anmälas som foderareal för extensifieringsbidrag.

FODERAREAL FÖR EXTENSIFIER I N G S B I D R AG En särskild definition gäller för den del av foderarealen som ligger till grund för extensifieringsbidraget. Foderarealen för extensifieringsbidraget ska till minst 50 procent utgöras av något av följande: ❒ slåtter- och betesvall på åker bevuxen med gräs, gräsblandningar, klöver eller lucern och som är lämplig att slå eller att beta. Marken ska ha betats eller slagits under föregående år eller komma att betas eller slås innevarande år. ❒ slåtterängar. ❒ betesmarker bevuxna med gräs, örter eller ris som har ett fodervärde och som är lämpliga för betesdrift. Marken ska ha betats eller slagits under föregående år eller komma att betas eller slås innevarande år. ❒ mark som länsstyrelsen godkänt för specialklassen ”B skogsbete” och ”B fäbodbete” i det gamla miljöstödet för biologisk mångfald i betesmarker. ❒ mark som uppfyller kriterierna för specialklassen ”B fäbodbete” i miljöstöd för biologisk mångfald i betesmarker. ❒ mark som länsstyrelsen fastställt som fäbodbete, skogsbete och alvarbete i miljöersättningen för bevarande av betesmarker och slåtterängar. ❒ skyddszoner (med grödkoder 75, 76 och 77).

A N M Ä L A N AV F O D E R A R E A L

Den andel av foderarealen för extensifieringsbidrag som inte utgörs av gräsarealer kan bestå av t.ex. arealer med foderbetor eller fodermärgkål.

Om anmälan av foderareal kommer in för sent minskas de stöd som är beroende av foderareal med 1 procent per arbetsdag. Om anmälan är mer än 25 kalenderdagar försenad avvisas den.

I foderarealen för extensifieringsbidrag får bland annat följande inte ingå: ❒ arealer med grödor som kan berättiga till arealersättning, även om jordbrukaren inte 2 4

D J U R B I D R A G

All anmälan av foderareal ska göras i SAMblanketten. Observera att SAM-blanketten ska användas för anmälan av foderareal även av jordbrukare som inte söker arealersättning. Det är viktigt att blanketten är korrekt ifylld när den lämnas in (se broschyren ”Anvisningar till SAM”). SAM-blanketten ska skickas till länsstyrelsen tillsammans med en eller flera blockkartor för skiftesredovisning där jordbrukaren redovisar foderarealerna och övriga jordbruksskiften. Det är möjligt att göra ändringar i anmälan. Alla ändringar ska anmälas skriftligen till länsstyrelsen för att vara godkända. Kontakta länsstyrelsen för information om sista datum för ändringar i anmälan av foderareal. Anmälan av foderareal kan även göras via SAM Internet. SAM-ansökan skickas då till länsstyrelsen i elektronisk form. För ytterligare information om SAM Internet se Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se).

Ett skifte – en jordbrukare Två jordbrukare får inte söka stöd för samma jordbruksskifte eller anmäla det som foderareal.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

Det är bara den som brukar skiftet som har rätt till stöd eller kan räkna skiftet som foderareal.

Övertagande av foderareal Om foderareal övertas från någon annan, och övertagandet sker före sista datum för ändringar i SAM-ansökan, är det ofta tillräckligt att komplettera ansökan. Det är möjligt att komplettera ansökan med enskilda block och skiften. Det är då viktigt att den som överlåter skiften drar tillbaka dessa från sin SAM-ansökan. Vid överföring av större omfattning kan blanketten ”ANMÄLAN/ANSÖKAN om övertagande” (E1.23) användas. Genom att använda sig av denna blankett försäkrar sig både övertagaren och överlåtaren om att arealer och eventuella åtaganden överförs på korrekt sätt. Blanketten ska ha kommit in till länsstyrelsen före sista datum för ändringar i SAM-ansökan.

D J U R B I D R A G

Om ett helt jordbruksföretag har övertagits genom köp eller arrende är det möjligt att överta företagets SAM-ansökan även efter sista datum för ändringar i SAM-ansökan. Det förutsätter att det överlåtande företaget lämnat in sin SAMansökan i tid. Övertagandet görs på blanketten ”ANMÄLAN/ANSÖKAN om övertagande” (E1.23). Blanketten ska i det här fallet ha lämnats in till länsstyrelsen senast en månad efter övertagandet av företaget. Blanketten ”ANMÄLAN/ANSÖKAN om övertagande” (E1.23) kan beställas från länsstyrelsen. Kontakta länsstyrelsen för information om sista datum för SAM-ansökan och ändringar i anmälan av foderareal.

KO N T RO L L O C H S A N K T I O N E R F Ö R FODERAREALEN Se ”Kontroller” på sidan 28, samt ”Sanktioner” på sidan 29.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

2 5

DJURMÄRKNING OCH JOURNALFÖRING All verksamhet där det förekommer hantering av nötkreatur, svin, får och getter ska anmälas till Jordbruksverket för att produktionsplatsen ska få ett produktionsplatsnummer. Detta nummer är knutet till den fastighet eller plats där verksamheten bedrivs. Om en djurhållare har flera fastigheter eller platser som inte är geografiskt sammanhängande ska det finnas ett produktionsplatsnummer för varje fastighet eller plats. Alla djur som finns på en produktionsplats ska vara märkta och journalförda enligt gällande regler. Vid förflyttning av nötkreatur är det både den djurhållare som lämnar ifrån sig djuren och den som tar emot dem som ansvarar för att djuren är korrekt märkta. Brister i märkning, journalföring och rapportering kan leda till att bidrag reduceras eller dras in. Dessutom riskerar producenten att bidragsrätter helt eller delvis dras in. För importdjur gäller särskilda bestämmelser om djurens märkning. För utförligare information se broschyren ”Märkning, journalföring och rapportering av nötkreatur” eller gå in på Jordbruksverkets webbplats på Internet (www.sjv.se).

M Ä R K N I N G AV N Ö T K R E AT U R Samtliga nötkreatur ska vara märkta med en förpräglad öronbricka i vardera örat så att djurens unika identitet kan utläsas. Med unik identitet avses: landsbeteckning SE + produktionsplatsnummer för anläggningen där djuret föddes, individnummer samt kontrollsiffra. Blå öronbrickor användes till nötkreatur födda före 1995 och som saknade föreningsbricka. Föreningsbricka är förpräglad med föreningsnummer, besättningsnummer och individnummer och var tillåten t.o.m. 31 maj 1996. Endast öronbrickor och utrustning som är godkända av Jordbruksverket får användas. Det är möjligt att beställa ett årsbehov av öronbrickor vid ett och samma beställningstillfälle. Djurhållaren ansvarar för att märkningen utförs. Krav ställs på att märkningen inte orsakar djuret lidande samt att öronbrickorna sitter säkert. Öronbrickorna får inte tas bort, ändras eller göras oläsliga. Ersättningsbricka används när en originalbricka förlorats. Den ska ha samma uppgifter som den förlorade öronbrickan. Ersättningsbrickor beställs på samma sätt som övriga öronbrickor.

2 6

D J U R B I D R A G

Kalvar ska vara märkta med en originalbricka i vardera örat senast 20 dagar efter födseln. Om kalven lämnar produktionsplatsen inom 20 dagar från födseln, måste den vara märkt i båda öronen före transporten. Djur som inte är korrekt märkta får inte lämnas till slakt eller till andra produktionsplatser. Detta gäller oavsett om djurhållaren söker bidrag för djuren eller inte.

JOURNALFÖRING För varje produktionsplats måste det föras en av Jordbruksverket godkänd stalljournal. Det finns två journaler i bokform som är godkända: 1. Jordbruksverkets ”Stalljournal för nötkreatur 2000” 2. Jordbruksverkets ”Journal för nötkreatur 3:e versionen” (denna version säljs inte längre) Elektroniska stalljournaler får också användas men dessa måste först godkännas av Jordbruksverket. Ytterligare information om vilka elektroniska stalljournaler som godkänts finns på Jordbruksverkets webbplats på Internet (www.sjv.se). För djurhållaren in uppgifterna korrekt i en godkänd stalljournal uppfyller djurhållaren EU-kraven för journalföring. Detta innebär att risken minimeras för att djurhållaren ska drabbas av sanktioner av de djurrelaterade EU-stöden på grund av bristfällig journalföring. I stalljournalen ska djurhållaren registrera de förändringar som inträffar på produktionsplatsen. Uppgifterna ska registreras i journalen samma dag som förändringen inträffar. Från det att journalen är fulltecknad ska den sparas i 6 år.

F Ö R Y T T E R L I G A R E I N F O R M AT I O N För utförligare upplysningar om märkning, journalföring och rapportering till CDB, se Jordbruksverkets broschyr ”Märkning, journalföring och rapportering av nötkreatur”. För beställning av öronbrickor eller märkningsutrustning sänd in din beställning på blanketten ”Beställning E 3.2”. Blanketten kan hämtas från Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se eller beställas från Jordbruksverket, Publikationsservice, 551 82 Jönköping. Frågor gällande beställningar kontakta: Jordbruksverket 036-15 59 55 Svensk Mjölk AB 0771-19 19 00 Svenska Djurhälsovården 0480-573 40

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

RAPPORTERING TILL DET CENTRALA NÖTKREATURSREGISTRET (CDB)

Det är viktigt att samtliga djur som finns på produktionsplatsen rapporteras till CDB. Uppgifterna i CDB används för smittspårning samt för märkning av nötkött och nötköttsprodukter. Uppgifterna används även vid handläggning av ansökningar och vid kontroll av djurrelaterade stöd. Uppgifterna om alla nötkreatur kontrolleras mot CDB. Brister i märkning, journalföring och rapportering kan leda till att bidrag reduceras eller uteblir. Djurhållaren måste löpande rapportera alla händelser, som födelse, förflyttningar, dödsfall, slakt, köp eller försäljning, som sker på produktionsplatsen. Rapportering ska ske till Jordbruksverket i Söderhamn eller husdjursföreningen senast 7 dagar efter det att händelsen inträffat. Vid födelse ska rapportering ske senast 7 dagar från det att kalven märktes med öronbrickor. Rapporteringen sker på blankett eller

D J U R B I D R A G

via Jordbruksverkets Internet-tjänst; CDBInternet. CDB-internet är en säkrare och billigare rapportering t ex visas felanmärkningar om korrekta uppgifter inte registreras. Den stödsökande producenten måste rapportera alla händelser som har betydelse för bidrag, både ingång och utgång ur besättningen. Detta innebär att också slakthändelsen måste rapporteras till CDB. Det är viktigt att exakt datum för händelsen rapporteras. Detta för att inte situationer ska uppstå att ett djur enligt CDB kan befinna sig på två produktionsplatser samtidigt. Det är det datum då djuret föddes, kom in i besättningen eller utgick ur besättningen rent fysiskt, som ska rapporteras.

F Ö R Y T T E R L I G A R E I N F O R M AT I O N För ytterligare information om, eller blanketter för rapportering till CDB kontakta Jordbruksverket i Söderhamn tfn. 020-56 00 66 eller din Husdjurförening.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

2 7

KONTROLLER För att rätt pengar ska betalas ut genomgår stödansökan en rad olika granskningar och kontroller. Dessa kontroller delas in i två grupper, administrativa kontroller och fältkontroller.

kontrollen. Går kontrollen inte att genomföra på grund av att jordbrukaren försvårar situationen eller vägrar medverka kan ansökan avslås.

Kontroller av djur A D M I N I S T R AT I VA KO N T RO L L E R De administrativa kontrollerna sker i samband med handläggning och omfattar exempelvis: ❒ Kontroll av att de nötkreatur som ansökan omfattar är korrekt rapporterade till CDB. ❒ Kontroll av att ett skifte eller ett djur inte finns i flera jordbrukares ansökan. Det är bara den som brukar skiftet eller håller djuret som har rätt att ta upp det i sin ansökan. ❒ Kontroll av att ansökt areal inom ett block inte överstiger blockets referensareal. ❒ Kontroll av att ansökt areal för ett skifte inte överstiger tidigare, efter kontroll i fält, fastställd areal.

F Ä LT KO N T RO L L E R För ett antal ansökningar genomför länsstyrelsen även en fältkontroll. Dessa ansökningar är utvalda genom ett slumpmässigt urval eller med hjälp av riskanalys. Riskanalysen omfattar ett antal faktorer som ligger till grund för urvalet. Exempel på sådana faktorer är stora stödbelopp, resultat från tidigare års kontroller eller avvikelser som kommit fram vid handläggningen av ansökan. Länsstyrelsen har ansvaret för fältkontrollen, men någon gång kan det vara annan myndighet som tillsammans med länsstyrelsen genomför fältkontrollen. Detta är vanligt i samband med olika slags revision från t.ex. Jordbruksverket, Riksrevisionsverket eller EU-kommissionen. På ett skifte eller för ett djur kan det vara möjligt att kombinera flera olika ersättningar. Det innebär att fältkontrollen i de flesta fall kommer att omfatta flera ersättningar. Beroende på vilka kombinationer av ersättning som jordbrukaren har sökt på skiftet eller för djuret kan fältkontrollen omfatta flera besök. I flertalet fall aviseras kontrollen kort tid innan kontrolltillfället, men den kan även ske oaviserad.

Djurkontroller innefattar dels ansökta djur (under de 12 månaderna som föregick kontrolltillfället), dels övriga djur utanför ansökan som finns i besättningen vid kontrolltillfället. Kontrollen omfattar följande:

Djur i ansökan ❒ Kontroll av att de djur som ansökan omfattar uppfyller bidragsvillkoren, t.ex. ålder, hållandeperiod och särskilda skötselvillkor. ❒ Kontroll av att alla djur som omfattas av ansökan är korrekt journalförda. ❒ Kontroll av att alla djur som omfattas av ansökan är korrekt märkta. ❒ Kontroll av att de nötkreatur som ansökan omfattar är korrekt rapporterade till CDB.

Djur utanför ansökan ❒ Kontroll av att de nötkreatur som bidrag inte söks för är korrekt märkta. ❒ Kontroll av att de nötkreatur som bidrag inte söks för är korrekt journalförda. ❒ Kontroll av att de nötkreatur som bidrag inte söks för är korrekt rapporterade till CDB. ❒ Kontroll av att producenten till CDB har rapporterat uthändelse för de nötkreatur som inte längre finns kvar i besättningen.

Kontroller av skiften En fältkontroll av ansökan som omfattar skiften innehåller i huvudsak tre olika delar: ❒ Mätning av skiftets areal. Denna mätning sker både inne på kontoret och ute i fält. ❒ Kontroll av skiftets gröda samt om hela skiftet odlats med den grödan. ❒ Kontroll av att de särskilda villkor som finns för ersättningarna är uppfyllda. Beroende på vilka ersättningar som jordbrukaren har sökt kan en eller flera delar av kontrollen utgå.

Det är viktigt att jordbrukaren ger kontrollanten den hjälp som är nödvändig för att genomföra

2 8

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

SANKTIONER Om resultatet av kontrollen (gäller såväl administrativa kontroller som fältkontroller) visar att det finns avvikelser mellan ansökan och kontrollresultatet kan det leda till att bidraget/ersättningen minskar genom avdrag och sanktioner. Vid stora avvikelser kan följden bli att jordbrukaren inte får något bidrag/någon ersättning. Om avvikelsen konstateras vara större än 50 procent och större än tre djur, kan det leda till att bidraget uteblir eller reduceras i upp till tre år efter det år kontrollen genomfördes.

S A N K T I O N E R F Ö R D J U R B I D R AG Om inte samtliga djur uppfyller villkoren för bidrag kommer bidraget att baseras på högst det antal djur som uppfyller villkoren för bidrag. Bidraget reduceras beroende på hur många djur som inte uppfyller villkoren för att vid en viss storlek på avvikelsen utebli helt. En sanktion slår med lika värde över samtliga djurbidrag (ej tackbidrag). Detta innebär att en avvikelse i amoch dikobidraget även påverkar utbetalningen av handjurs- och slaktbidraget. Givetvis gäller också det omvända förhållandet. Denna princip gäller oavsett om avvikelsen påträffats av djur som ingår i ansökan eller djur som bidrag ännu inte sökts för.

Kontroll av nötkreatur som bidrag inte sökts för Observera att även djur som producenten ännu inte sökt bidrag för ska uppfylla kraven på märkning, journalföring och rapportering till CDB. Om ett djur utanför ansökan inte uppfyller dessa krav kommer bidragsbeloppet att reduceras. Detta gäller också djur som av någon anledning, exempelvis slakt eller försäljning, inte finns kvar på gården men som inte rapporterats ut ur besättningen. Sammanfattningsvis

D J U R B I D R A G

gäller att det antal djur som finns på gården vid kontroll måste motsvara det antal djur som finns rapporterat till CDB och antecknade i journalen för att inte bidraget ska reduceras. Dessutom ska samtliga djur med undantag för kalvar yngre än 20 dagar vara korrekt märkta.

SANKTIONER FÖR FODERAREAL Om foderarealen är felaktigt angiven i anmälan kan foderarealen minskas eller bortfalla helt. En felaktigt angiven foderareal kan få konsekvenser för djurbidragen. Om avvikelsen mellan den anmälda foderarealen och den efter kontroll fastställda foderarealen är större än 50 procent, kan det leda till att stödet reduceras eller helt uteblir för de kommande tre åren. En felaktigt angiven foderareal kan också leda till att extensifieringsbidraget uteblir och att handjurs- och/eller amoch dikobidraget reduceras. Om det efter kontroll konstateras att foderarealen inte är tillräcklig för att få extensifieringsbidrag, reduceras handjurs- och/eller amoch dikobidraget med 50 procent av det extensifieringsbidrag producenten hade fått om ingen avvikelse hade påträffats.

Å T E R B E TA L N I N G S S K Y L D I G H E T Belopp som producenten inte är berättigad till ska betalas tillbaka. Den som lämnar felaktig eller vilseledande uppgift eller som bryter mot villkor som gäller för bidragen, kan få beslutet om bidrag hävt och bli helt eller delvis återbetalningsskyldig för lämnat bidrag. Dessutom riskerar producenten att bidragsrätter helt eller delvis dras in. En producent som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter kan bli avstängd från bidragssystemen under bidragsåret och i vissa fall även under nästkommande bidragsår.

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

2 9

BLANKETTER B L A N K E T T E R F Ö R H A N D J U R S B I D R AG O C H S L A K T B I D R AG E2.1

Anmälan Handjursbidrag och slaktbidrag Ska ha kommit in till Jordbruksverket före det första slakttillfället under kalenderåret.

E2.23

Meddelande om producent berättigad till handjurs-och/eller slaktbidrag för nötkreatur som inte levereras direkt från producenten till slakteriet Skickas med nötkreatur (kor, kvigor, kalvar, tjurar, stutar) som levereras av någon annan person än den bidragsberättigande. Slakteriet skickar den sedan till Jordbruksverket.

E2.13

Meddelande om att producent inte söker handjurs-/slaktbidrag Skickas med djur som inte uppfyller kraven för bidrag eller för vilka producenten inte vill söka bidrag. En kopia behålls av producenten.

E2.14

Ansökan om handjursbidrag/ slaktbidrag vid export till land utanför EU Skickas till Jordbruksverket inom 6 månader efter export av nötkreatur.

B L A N K E T T E R F Ö R A M - O C H D I KO B I D R AG O C H B I D R AG S R Ä T T E R E2.5

Överlåtelse eller upplåtelse av bidragsrätter för amoch dikor Ska ha kommit in till Jordbruksverket senast sista dagen i ansökningsperioden.

E2.9

Ansökan om amoch dikobidrag Ska ha kommit in till länsstyrelsen senast sista dagen i ansökningsperioden.

E2.25

Anmälan om övertagande av helt jordbruksföretag/Begäran om utbetalning av amoch dikobidrag och/eller tackbidrag Ska ha kommit in till länsstyrelsen inom 1 månad från övertagandedatumet.

GEMENSAM BLANKETT E1.23

3 0

ANMÄLAN/ANSÖKAN om övertagande Ska ha kommit in till länsstyrelsen inom 1 månad från övertagandedatumet.

D J U R B I D R A G

F Ö R

N Ö T K R E A T U R

F Ö R Y T T E R L I G A R E I N F O R M AT I O N För ytterligare information om ❒ slaktbidrag eller ❒ handjursbidrag (kontakta Jordbruksverkets slaktbidragsenhet) ❒ bidragsrätter (kontakta Jordbruksverkets djurbidragsenhet) ❒ amoch dikobidrag (kontakta länsstyrelsen eller Jordbruksverkets djurbidragsenhet) ❒ extensifieringsbidrag (kontakta länsstyrelsen)

Jordbruksverket, Slaktbidragsenheten 551 82 Jönköping Internet: www.sjv.se E-post: slaktbidrag@sjv.se tfn. 036-15 50 00 vx, fax. 036-71 18 60 Jordbruksverket, Djurbidragsenheten 551 82 Jönköping Internet: www.sjv.se E-post: djurbidrag@sjv.se tfn. 036-15 50 00 vx, fax. 036-71 18 60

A D R E S S E R T I L L L Ä N S S RY R E L S E R N A Län Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västmanland Västerbotten Västernorrland Västra Götaland

Örebro Östergötland

Postadress Lantbruksenheten 371 86 Karlskrona Lantbruksenheten 791 84 Falun Lantbruksenheten 621 85 Visby Lantbruksenheten 801 70 Gävle Livsmiljö – lantbruk 301 86 Halmstad Lantbruksenheten 831 86 Östersund Landsbygdsavdelningen 551 86 Jönköping Lantbruksenheten 391 86 Kalmar Lantbruksenheten 351 86 Växjö Lantbruksfunktionen 971 86 Luleå Lantbruksenheten 291 86 Kristianstad Lantbruksenheten Box 22067, 104 22 Stockholm EU-stödsgruppen 611 86 Nyköping Landsbygdsfunktionen 751 86 Uppsala Lantbruksenheten 651 86 Karlstad Lantbruksenheten 721 86 Västerås Lantbruk 901 86 Umeå Näringslivsenheten 871 86 Härnösand Uddevallakontoret Box 767, 451 26 Uddevalla Boråskontoret Box 496, 503 13 Borås Skarakontoret Box 224, 532 23 Skara Lantbruk 701 86 Örebro Lantbruksenheten 581 86 Linköping

D J U R B I D R A G

F Ö R

Telefon

Fax

0455-871 13

0455-876 36

023-810 00

023-818 18

0498-29 21 00 0498-21 21 31 026-17 10 00

026-61 44 58

035-13 20 00

035-13 21 47

063-14 60 00

063-14 60 05

036-39 50 00

036-16 29 14

0480-820 00

0480-294 92

0470-860 00

0470-863 09

0920-960 00

0920-677 35

044-25 20 00

044-25 25 00

08-785 40 00

08-650 77 40

0155-26 40 00 0155-21 19 10 018-19 50 00

018-69 64 27

054-19 70 00

054-15 77 80

021-19 50 00

021-19 50 50

090-10 70 00

090-12 89 64

0611-34 90 00 0611-34 93 86 0521-60 50 00 0521-60 56 89 031-60 50 00

031-60 59 68

0501-60 58 00 0501-60 58 20 019-19 38 02

019-19 30 24

013-19 60 00

013-12 19 10

N Ö T K R E A T U R

3 1

SVERIGE

PORTO BETALT

EU2:1