ovr489_7

FASAN

Foto: Jörgen Wiklund/ Scandinav

Inplanterad nykomling Fasanen är en relativt sen nykomling i den svenska faunan. Den infördes till Sverige i slutet av 1800-talet från Asien som jaktvilt. Tre olika raser – ädelfasanen från Kaukasus, ringfasanen från sydöstra Kina och den mongoliska fasanen – har blandats med varandra i Europa så att de så kallade jaktfasaner vi har idag uppvisar dräktkaraktärer från alla tre raserna. Den svenska före­ komsten är helt beroende av kontinuerlig utsättning av jaktintresserade.

Föredrar mosaiklandskapet Fasanens favoritmiljö är den brutna jordbruksbygden med inslag av småkärr och vasskantade sjöar. De har ofta olika sommar- och vinterbiotoper. För sin häckning väljer arten gärna marker med en frodig vegetation av brännässla, kirskål, älggräs och liknande växter, som ger bra skydd.

Efter kläckningen lämnar hönan och hennes kull boplatsen för att uppsöka öppnare och mer sol­ expo­nerade områden som exempelvis markvägar, sädesfält och magra gräsmarker. Här tar sig kyck­lingarna lättare fram och här finns de insekter som de livnär sig av. Nackdelen är att de sam­ tidigt blir exponerade för predatorer som kråka, ormvråk, räv, katt och hermelin.

Insekter åt de små kycklingarna De små kycklingarna är helt beroende av animalisk föda (små insekter). Vuxna fåglar däremot äter en varierad föda bestående av olika växtdelar, frön av ogräsarter och smådjur.

Hot mot fasanen Det som begränsar stammen är bristen på skydd, vintermat och matinsekter åt ungarna.

• Borttagande av skyddande miljöer som buskage, kantzoner etc.

• Färre kantzoner med rik insektsfauna och ogräsfrön.

• Färre fält med vinterstubb och spannmålsrester.

• Mindre spannmålssvinn i hanteringen kring gårdarna.

Text: Petter Haldén

Beståndstrend i Sverige för fasan X=år och Y=relativt tal där 1998 är 1.

2

Foto: Olle Kvarnbäck

Miljö där fasan trivs.

DU KAN HJÄLPA FASAN Skydd • Förbättra fåglarnas skydd mot predatorer i form av skyddande buskage i bryn, fältkanter och åkerhörn.

Anlägg gärna nya buskage eller lähäckar i slättbygden.

• Odla Salix i öppna slättbygder, i form av stråk eller mindre ytor. 10-20 % Salix i landskapet gynnar fasanen.

Föda • Anlägg fågelåkrar med spannmålsbaserade fröbland­ ningar anpassade för fälthöns Spannmål, bovete och raps uppskattas av fasaner.

• Komplettera med stödutfodring på vintern, helst med spann­mål, ärtor och majs. Fodra i skyddad miljö, antingen invid buskage eller under lågt tak. Komplettera med grus för mat­smältningen och lägg gärna ut lite halm/strö på foderplatsen.

2017

2012

2007

2002

1997

1992

1987

1982

0

1977

1

• Använd er av sprutfria kantzoner, vilka ingår i miljöersätt­ ningen för miljöskyddsåtgärder. Det här ökar mängden mat­insekter åt kycklingarna. Sprutfria kantzoner kan gärna kombineras med lägre gödselgiva för att skapa en glesare gröda i kanten också. Noterbart är att effekten av sprutfri kantzon är mindre för fasaner än för rapphöns.

• Så in blommande kantzoner (ex. med cikoria och bovete), som drar mycket insekter, som alternativ/komplement till sprutfri kantzon.

• Låt ogräsrika partier kring fältkanter och på gårdsmiljön stå kvar. Slå inte av dem.

• Trädade marker med örtrika insådder kan öka mängden föda. Sök stödet för mångfaldsträda som finns i de flesta län idag I broschyren ”Viltvård för ett rikare landskap” av Jägareför­ bundet finns fler råd om hur man kan gå till väga.

Jordbruksverket, 551 82 Jönköping. Tfn 036-15 50 00 (vx).

E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se Mars 2019. OVR489:7