Projektstöd för utveckling av landsbygden 2003–2006
EU - INFORMATION F R Å N
J O R D B R U K S V E R K E T
INNEHÅLL Projektstöd för utveckling av landsbygden 2003–2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Vad kan stödjas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Vem kan få stöd? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Var gäller stöden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Hur finansieras projekten? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3 Villkor för stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Stödåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Stödåtgärd 1 – Diversifiering av verksamhet med anknytning till lantbruket . . . .5 Vad kan stödjas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Stödåtgärd 2 – Marknadsföring av kvalitetsprodukter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Vad kan stödjas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5 Stödåtgärd 3 – Främjande av turism och småföretagande . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Vad kan stödjas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Stödåtgärd 4 – Utveckling och förbättring av infrastruktur som har samband med lantbrukets utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Vad kan stödjas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Stödåtgärd 5 – Byutveckling samt skydd och bevarande av kulturarvet på landsbygden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Vad kan stödjas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Kompetensutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Är du intresserad av kompetensutveckling? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Är din organisation intresserad av att bedriva kompetensutveckling? . . . . . . . .7 Samverkan med andra stödformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7 Småskalig förädling på gården med projektstöd, stöd för kompetensutveckling och investeringsstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8 Ansökan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Sök hos länsstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Nationella projekt och projekt av pilotkaraktär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Ramprogram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Utbetalning av stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .9 Mer information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10 Adresser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11
Foto: Hans Haglund (omslag och sid. 5), Urban Wigert (sid. 3 och 10), Pasi Kemi (sid. 8). © Jordbruksverket Tryckt i januari 2003. 2
P R O J E K T S T Ö D
2 0 0 3 – 2 0 0 6
PROJEKTSTÖD FÖR UTVECKLING AV LANDSBYGDEN 2003-2006
Projektstöd för utveckling handläggs av länsstyrelserna Jordbruksverket. Stöden kan året. Stöden ingår i Sveriges bygdsprogram 2000–2006.
av landsbygden men utbetalas av sökas under hela miljö- och lands-
VA D K A N S T Ö D J A S ? Projektstöden ska främja utvecklingen av nya verksamheter på landsbygden för att förstärka möjligheter till bosättning, sysselsättning och inkomster på landsbygden. Detta kan ske direkt med projektstöden eller genom samverkan med andra stödåtgärder. Projektstöden har som ett övergripande mål att öka antalet lantbruksföretag med kombinationsverksamhet. Projektstöd omfattar fem olika stödåtgärder: ❑ diversifiering av verksamhet med anknytning till lantbruket ❑ marknadsföring av kvalitetsprodukter ❑ främjande av turism och småföretagande ❑ utveckling och förbättring av infrastruktur som har samband med lantbrukets utveckling ❑ byutveckling samt skydd och bevarande av kulturarvet på landsbygden
VEM KAN FÅ STÖD? Exempel på stödmottagare kan vara: ❑ lantbruksföretagare och övriga landsbygdsföretagare ❑ sammanslutningar och nätverk av lantbruksföretag P R O J E K T S T Ö D
❑ föreningar och organisationer
VA R G Ä L L E R S T Ö D E N ? Projektstöd för utveckling av landsbygden lämnas i hela landet utanför mål 1-området (se karta) om inte annat anges nedan. Inom mål 1området finns liknande stöd som lämnas enligt särskilda mål 1-program som länsstyrelserna i Jämtland och Norrbotten hanterar. För mer information kontakta länsstyrelsen där du bor. Informationen nedan gäller bara stöden som lämnas utanför mål 1-området.
H U R F I N A N S I E R A S P RO J E K T E N ? Stöd lämnas för en del av projektets totala kostnader. Beroende på projekt och åtgärd kan denna andel variera. Exempelvis kan den beviljade stödandelen bli större om det bedöms att projektet främst är allmännyttigt och kommer många till del. Stödets storlek fastställs av länsstyrelsen. Den övriga finansieringen ska vara ordnad innan beslut om stöd kan fattas. När stöd lämnas till ett enskilt företag kan stödbeloppet maximalt bli 30 % av de totala kostnaderna och högst 480 000 kr. Ett enskilt företag kan heller inte få mer än 850 000 kr i offentligt stöd för verksamhet utanför jordbrukssektorn under en period av tre år. Förädling av jordbruksprodukter räknas som verksamhet inom jordbrukssektorn.
2 0 0 3 – 2 0 0 6
3
V I L L KO R F Ö R S T Ö D Ett grundläggande villkor för stöd är att projekten har anknytning till lantbruket och dess omställning. Med omställning menas att det kan finnas möjligheter till annan produktion på landsbygden än traditionell jordbruksproduktion.
Under vissa omständigheter lämnas inte projektstöd. Projektet ska inte kunna finansieras med annan stödåtgärd i det svenska miljö- och landsbygdsprogrammet. Det vill säga projektstöden är inte ett alternativ till andra stöd utan ett komplement till övriga åtgärder i programmet (se exempel på sidan 8 om hur stöden kan komplettera varandra). Om du är osäker på om ditt projekt skulle kunna finansieras med annat stöd, kontakta länsstyrelsen. Projektstöd lämnas inte till drift eller underhåll av en verksamhet. Det är alltså viktigt att projektet innebär något nytt, t.ex. start av en verksamhet eller utveckling av en befintlig verksamhet. Projektstöd lämnas normalt heller inte till enbart enstaka investeringar. I stället bör investeringen ingå som en del av ett större projekt eller sökas från investeringsstödet eller förädlingsstödet (se sidan 7). Projektstöd lämnas inte för forskning. Stöd lämnas heller inte till företag inom sektorn för frukt och grönt om verksamheten kan finansieras genom stöd från en producentorganisation. Kontakta din producentorganisation för att få information om ifall de lämnar stöd till ditt projekt. För de olika stödåtgärderna gäller ibland speciella krav som finns under respektive åtgärd nedan.
LBU-område
4
P R O J E K T S T Ö D
Om efterfrågan på projektstöd blir större än tillgången på medel i ditt län och det därmed inte är möjligt att finansiera samtliga projekt som uppfyller villkoren för stöd, kommer länsstyrelsen att prioritera mellan ansökningarna. Länsstyrelsen har också möjligheter att fastställa egna kriterier för hur projekt ska bedömas och prioriteras i ditt län.
2 0 0 3 – 2 0 0 6
STÖDÅTGÄRDER
STÖDÅTGÄRD 1 – DIVERSIFIERING AV V E R K S A M H E T M E D ANKNYTNING TILL LANTBRUKET För att behålla sysselsättningen i jordbruksföretag och skapa möjligheter till fler arbetstillfällen kan det bli nödvändigt att komplettera företaget genom att utveckla nya produkter och tjänster.
Vad kan stödjas? Stöd kan lämnas för att ta fram nya verksamheter och utveckla dessa så att de kan bli varaktiga och konkurrenskraftiga komplement till lantbruket. Verksamheter kan ha koppling till jordeller skogsbruksdelen i företaget, t.ex. lantgårdsturism, gårdsbutik, utveckling av nischproduktion eller naturmiljö- och kulturmiljöanknutna verksamheter. Även andra verksamheter med svagare anknytning till lantbruksdelen i företaget kan bli aktuella som entreprenadverksamhet, kultur, nöje, informationsteknologi och kommunikation. Utbildning och kompetensutveckling kan också ingå som en mindre del av projektet.
STÖDÅTGÄRD 2 – M A R K N A D S F Ö R I N G AV K VA L I T E T S P RO D U K T E R Förbättringar i marknadsföringen behövs i många fall för de produkter som jordbruksföreP R O J E K T S T Ö D
tagen framställer. Det finns tyvärr många små producenter med produkter av god kvalitet som inte når ut till marknaden.
Vad kan stödjas? Insatser kan vara att identifiera kvalitetsprodukter och söka marknader för dessa liksom att vidareutveckla idéer till marknadsområden och andra marknadsföringsaktiviteter. Marknadsundersökningar, förstudier till kvalitetssäkringsprojekt och tjänster för att stödja marknadsföring av produkterna kan också vara stödberättigande åtgärder liksom att ta fram lokala eller regionala varumärken. Utbildning och kompetensutveckling kan ingå som en mindre del av projektet. I första hand lämnas stöd till samordnade insatser, eftersom det i många fall ger större genomslag på marknaden om man kan erbjuda fler produkter eller större volymer av samma produkt. Att skapa nätverk eller mer fasta organisationer för marknadsaktiviteter liksom att tillsammans genomföra aktiviteterna är exempel på sådana insatser. Reklamkampanjer för jordbruksprodukter är däremot inte stödberättigande. Med reklamkampanj avses direkt reklam till konsumenten i form av t.ex. återkommande annonsering i tidning.
2 0 0 3 – 2 0 0 6
5
S T Ö D Å T G Ä R D 3 – F R Ä M J A N D E AV T U R I S M O C H S M Å F Ö R E TAG A N D E Turismnäringen är en växande näring inom tjänstesektorn. Landsbygden har goda förutsättningar att få del av den volymökning som sker inom denna näring. Aktiviteter som utvecklar nya koncept och ökar landsbygdens inkomster från turismen är viktiga och bör förstärkas.
Vad kan stödjas? Aktiviteter som bedrivs av lantbrukare kan ha koppling till jord- och skogsbruket men behöver inte ha det. Det kan gälla t.ex. kultur-, upplevelse-, vildmarks- och ekoturism, bo på lantgård, fritidsfiske, jakt, vandringsleder, fältvandringar, fågelskådning, bergsklättring, ridning och campingplatser. Stöd kan lämnas för att utveckla nya turismtjänster, där marknadsföringen ofta måste planeras väl för att utveckla landsbygdsturismen. De olika verksamheterna i en region bör helst marknadsföras gemensamt och mera ses som komplement till varandra än som konkurrenter. Det är därför en fördel om det är fler än ett företag som står bakom projektet. Förstudier till kvalitetssäkringsprojekt är ett annat exempel. Utbildning och kompetensutveckling kan också ingå som en mindre del av projektet.
STÖDÅTGÄRD 4 – UTVECKLING O C H F Ö R B Ä T T R I N G AV I N F R A STRUKTUR SOM HAR SAMBAND MED LANTBRUKETS UTVECKLING Jordbrukets förändringar och anpassning medför ändrade krav på infrastrukturen. Väl fungerande el-, tele- och IT-nät på landsbygden är en förutsättning för utveckling av jord- och skogsbruket och av nya verksamheter på landsbygden. I många landsbygdsområden hämmas det transportberoende jord- och skogsbruket av att vägnätet och vägunderhållet inte är anpassat till dagens standardkrav.
Vad kan stödjas? Exempel på projekt är insatser för att öka tillgången till och användningen av ny informationsteknik som är väsentlig för lantbruket. Åtgärder kan avse planering av lokal infrastruktur och samverkan för utveckling och underhåll. Stöd lämnas inte för fysiska infrastrukturinvesteringar som vägar, broar och liknande. Exempel på insatser är underhållet av kraftledningsgator i vissa känsliga områden, att planera 6
P R O J E K T S T Ö D
för underhåll och upprustning av viktiga vägar för jord- och skogsbruket, vilka ofta drabbas av stora tjälskador. Stöd kan även lämnas till planering av infrastruktur som är viktig för utvecklingen av andra verksamheter än lantbruket i områden där lantbruket är under omställning. Inom skogsbruket kan insatser stödjas för att främja samverkan över ägogränserna. Det kan gälla planering för att förenkla och förbättra skogsbilvägnätet, så att vägarna blir färre men av högre kvalitet. Stöd kan lämnas till rådgivning och planering för att bygga och förbättra skogsbilvägnätet liksom för att upprätta detaljplan. Även kostnader för att ta fram underlag för frivilliga överenskommelser eller för förrättningar enligt anläggningslagen kan stödjas.
STÖDÅTGÄRD 5 – BYUTVECKLING S A M T S K Y D D O C H B E VA R A N D E AV K U LT U R A RV E T P Å L A N D S B Y G D E N Det finns på skilda håll ett behov av att stödja grupper på landsbygden som verkar för att utveckla den del av den sociala ekonomin som har anknytning till lantbruket och dess omställning eller som på annat konkret sätt medverkar till en levande landsbygd. Att bevara byggnader och andra objekt av landsbygdens kulturarv, blir allt viktigare när ekonomin gör det svårt för enskilda företagare att företagsekonomiskt motivera kostnader för detta.
Vad kan stödjas? Insatser för lokal utveckling från lokala grupper med egna initiativ, kan vara stödberättigande, förutsatt att det finns en anknytning till lantbruket och dess omställning. Ett villkor för att initiativ ska vara stödberättigande är, att de ska förbättra förutsättningarna för att etablera nya och ekonomiskt konkurrenskraftiga verksamheter och sysselsättningar. Stöd kan också lämnas för att bevara kulturellt värdefulla miljöer med anknytning till lantbruket. Verksamheter i lokala grupper ska fungera som katalysatorer för andra varaktiga verksamheter, vars effekter lokalt bedöms som väsentliga för lantbruket och landsbygden. Exempel på sådana projekt är kulturhistoriskt anpassade renoveringar av bymiljöer, gårdsmiljöer och byggnader. En förutsättning för stöd är att det som renoveras är kulturellt värdefullt eller typiskt för ett område som domineras av de areella näringarna. Samtidigt bör upprustning av byggnader och andra miljöer även ha andra syften än enbart bevarandet av kulturhistoria. 2 0 0 3 – 2 0 0 6
Exempelvis kan bevarandeinsatser förbättra förutsättningarna i området för turism och annan verksamhet. Stöd lämnas inte för renovering av privata bostäder eller ekonomibyggnader som används för traditionellt lantbruk.
kostnader för kurslitteratur och framtagande av informationsmaterial. Därmed är själva aktiviteterna kostnadsfria för deltagaren. Övriga kostnader, t.ex. resekostnader, är normalt inte stödberättigande för deltagarna.
KO M P E T E N S U T V E C K L I N G
SAMVERKAN MED ANDRA STÖDFORMER
Syftet med kompetensutveckling är att förstärka effekten av andra stöd inom det svenska miljöoch landsbygdsprogrammet t.ex.: ❏ projektstöden för utveckling av landsbygden ❏ startstödet till unga jordbrukare ❏ investeringsstödet ❏ förädlingsstödet Det finns ett behov av att stödja lantbrukare och andra med anknytning till lantbruket med kompetensutveckling, utbildning och rådgivning inom olika områden. Att påbörja t.ex. turismeller livsmedelsförädlingsverksamhet på gården kan vara ett viktigt moment för lantbrukare som vill utveckla nya inkomstkällor till företaget. Därför är det viktigt att brukaren får hjälp med rådgivning och kompetensutveckling både före och under tiden för verksamheten. Kompetensutveckling för att komplettera projektstöden är prioriterad.
Är du intresserad av kompetensutveckling? Inom varje län erbjuds kostnadsfri kompetensutveckling och rådgivning inom olika områden. Kontakta länsstyrelsen för att få reda på vad som erbjuds.
Är din organisation intresserad av att bedriva kompetensutveckling? Inom varje län bedrivs kompetensutveckling främst genom länsprogram som hanteras av länsstyrelsen. Organisationer, nätverk, föreningar och andra sammanslutningar som har intresse och engagemang av att driva och anordna insatser för kompetensutveckling bör kontakta länsstyrelsen som tar ställning till om insatserna ska ingå i länsprogrammet. Stöd för kompetensutveckling som är av nationell karaktär lämnas av Jordbruksverket. Aktiviteter som kan vara stödberättigande är utbildningsdagar, studiecirklar, studieresor, föreläsningar, rådgivning och andra kompetensutvecklingsaktiviteter som har anknytning till de verksamheter som ryms inom projektstöden. Stöd för kompetensutveckling lämnas för samtliga stödberättigande kostnader, t.ex. arvode, P R O J E K T S T Ö D
Åtgärderna marknadsföring, diversifiering, turism och i viss mån även byutveckling, är utformade för att samverka med: ❏ investeringsstödet ❏ förädlingsstödet ❏ startstödet ❏ stödet för kompetensutveckling För mer information om ❏ förädlingsstödet – kontakta Jordbruksverkets företagsenhet eller besök Jordbruksverkets webbplats på Internet (www.sjv.se), under fliken ”STÖD, BIDRAG & MJÖLKKVOTER” och sedan under fliken ”Miljöoch landsbygdsprogram”. ❏ investeringsstödet, startstödet och stödet för kompetensutveckling - kontakta länsstyrelsen eller besök Jordbruksverkets webbplats på Internet (www.sjv.se), under fliken ”STÖD, BIDRAG & MJÖLKKVOTER” och sedan under fliken ”Miljö- och landsbygdsprogram”. Det finns också andra möjligheter till stöd för projekt på landsbygden, t.ex. LEADER+, mål 2-stöd, mål 3-stöd och landsbygdsstöd. Några av stöden lämnas endast i vissa delar av landet. För mer information om ❏ LEADER+ - kontakta Glesbygdsverket eller besök deras webbplats på Internet (www.glesbygdsverket.se). ❏ mål 2 - kontakta länsstyrelsen. ❏ mål 3 (kompetensutveckling och utbildning) – kontakta ESF-rådets regionkontor (Europeiska socialfonden i Sverige), besök deras webbplats på Internet (www.esf.se) eller ring ESF-rådets huvudkontor 08-579 171 00. ❏ landsbygdsstöd - kontakta länsstyrelsen. Åtgärderna marknadsföring, diversifiering och turism inriktar sig främst på insatser som kan behövas när en verksamhet startas. Senare kan investeringar behövas i form av byggnader, lokaler, utrustning m.m. Till sådana investeringar kan i de flesta fall investeringsstödet eller förädlingsstödet sökas. Ett projekt eller en ny verksamhet innebär ofta ett stort steg för den 2 0 0 3 – 2 0 0 6
7
som ska genomföra insatsen. Därför kan olika kompetensutvecklingskurser i t.ex. företagande, entreprenörskap och turism vara viktiga för att verksamheten ska bli framgångsrik. Kurserna, som är kostnadsfria för kursdeltagaren, anordnas av olika myndigheter och organisationer. Ta kontakt med länsstyrelsen om du är intresserad av att delta i kompetensutvecklingskurser. Nedan följer ett exempel på projekt och verksamhet som på olika sätt utnyttjar möjligheterna till samverkan av stöd.
SMÅSKALIG FÖRÄDLING PÅ G Å R D E N M E D P RO J E K T S T Ö D, S T Ö D F Ö R KO M P E T E N S U T V E C K LING OCH INVESTERINGSSTÖD Några lantbrukare bestämmer sig för att gemensamt utveckla en småskalig livsmedelsförädling på gårdsnivå för att öka sina inkomster. Exempelvis tänker brukarna producera högförädlade köttprodukter med lokal och regional prägel där råvaran produceras på gårdarna. Ett sådant projekt kräver stora satsningar i form av planering, undersökningar, marknadsföring och investeringar. En möjlig startpunkt för detta projekt är att genom marknadsundersökningar undersöka möjligheterna till en lönsam verksamhet. Möjligtvis kan olika sorters produkter komma i fråga. Vidare behövs en tydlig definition av det geografiska område som produkten ska säljas i. Även utveckling av ett hållbart marknadskoncept kan vara en viktig del i detta led. Det är viktigt att de jordbrukare som ska gå samman för att driva verksamheten, får en fungerande organisation för denna och knyter kontakter med andra organisationer för att lyckas bättre med mark8
P R O J E K T S T Ö D
nadsföringen av produkterna. Marknadsundersökningen ska anpassas för att underlätta att genomföra alla marknadsföringsaktiviteterna. Att planera en långsiktig verksamhet kräver mycket kunskap och kompetens inom flera områden. Projektparterna kan behöva anpassad eller ”skräddarsydd” utbildning eller rådgivning i livsmedelsförädling, företagande, marknadsföring m.m. Mycket av detta kan projektparterna inhämta med hjälp av kompetensutvecklande aktiviteter. Projektparterna kan ta kontakt med länsstyrelsen för att undersöka möjligheterna till sådan hjälp. Senare blir det nog nödvändigt att investera i utrustning och maskiner för förädling av köttprodukten. Eller kan det bli aktuellt att bygga en gårdsbutik för direktförsäljning. Investeringsstödet och i vissa fall även förädlingsstödet, är avsedda för att stödja sådana investeringar. Dessa stöd finansierar upp till 30 % av den totala kostnaden för investeringen. I detta exempel samverkar olika stödformer med olika syften för att underlätta för de sökande att starta och driva en långsiktig verksamhet. Givetvis finns det ingen färdig mall för hur sådana projekt ska genomföras och vilka insatser som kan bli aktuella vid olika tidpunkter under genomförandet. En grundregel är att stöd från olika åtgärder inte lämnas för samma aktivitet, dvs. stöd lämnas inte från två olika stödformer till samma kostnader. Viktigt att komma ihåg är också att varje stöd söks enskilt och det därför inte kan garanteras att ett beslut om projektstöd också innebär ett positivt beslut om investeringsstöd. 2 0 0 3 – 2 0 0 6
ANSÖKAN SÖK HOS LÄNSSTYRELSEN Normalt lämnas ansökan om stöd till länsstyrelsen, som också fattar beslut om stöd. En särskild ansökningsblankett ska användas för att söka projektstöd. Blanketten heter ”Ansökan om projektstöd för utveckling av landsbygden” och kan beställas hos länsstyrelsen. Du kan också skriva ut eller beställa blanketten från Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se). Olika ansökningstillfällen kan gälla beroende på i vilket län projektet genomförs. Kontakta länsstyrelsen för att få närmare information om när ansökan senast ska lämnas in. Eftersom det kan vara så många sökanden att tillgängliga pengar inte räcker, kan länsstyrelsen prioritera mellan olika ansökningar. Olika länsstyrelser kan också göra olika prioriteringar om vilka typer av projekt som stöd lämnas för.
tredovisning och vidarebefordra stöd till dem som genomför delaktiviteterna. Organisationens kostnader för att bedriva ramprogram kan vara stödberättigande. Det är i dessa fall viktigt att den ekonomiska redovisningen blir tydlig och att det går att skilja på olika aktiviteter i programmet. Ramprojektet kan omfatta insatser inom t.ex. en bransch eller ett geografiskt område antingen på nationell, regional eller lokal nivå. Ramprojektet kan även integrera andra stödåtgärder än projektstöd, t.ex. stödåtgärder i LEADER+, mål 2- och mål 3-programmen liksom andra stödåtgärder inom miljö- och landsbygdsprogrammet. En grundregel är dock att samma aktivitet inte kan stödjas ekonomiskt genom flera EU-finansierade stöd.
U T B E TA L N I N G AV S T Ö D Nationella projekt och projekt av pilotkaraktär Om projektverksamheten bedrivs över länsgränser ska ansökan skickas in till samtliga berörda länsstyrelser. Om projektet är geografiskt omfattande (dvs. projekt som ska bedrivas i många län eller i hela landet) eller är av pilotkaraktär skickas ansökan till Jordbruksverket, som då fattar beslut om stöd. Om du är osäker på vart ansökan ska skickas, kontakta länsstyrelsen. När det gäller kompetensutveckling ska den som vill anordna kompetensutvecklingsaktiviteter av nationell karaktär skicka sin ansökan till Jordbruksverket.
R A M P RO G R A M För att genomföra större projekt är det möjligt för organisationer, föreningar och andra sammanslutningar att komma in med förslag till ramprogram. Organisationen är sökande och blir ansvarig för ett ramprogram som kan sträcka sig över flera år. Ramprogrammet kan även kombineras med flera stödåtgärder. Organisationen genomför programmet antingen helt inom den egna organisationen eller genom att anlita andra aktörer för att genomföra delaktiviteter. Organisationens centrala uppgift ska vara att finna och utse lämpliga delaktiviteter, ansvara för projek-
P R O J E K T S T Ö D
Stöd betalas ut i efterskott sedan ansökan om utbetalning (rekvisition) tillsammans med bl.a. kopior av fakturor och betalningsunderlag, skickats in till länsstyrelsen. Kostnader som uppkommit innan ansökan om stöd kommit in till stödmyndigheten är inte stödberättigande. I beslutet om stöd finns alltid en projekttid. Kostnader som uppkommer före eller efter denna projekttid är inte stödberättigande. Stöd betalas endast ut för det som anges i beslutet. Det är alltså inte möjligt att använda pengarna till annat än kostnader för det ursprungliga projektet. Det totala stödbelopp som betalas ut kan inte bli högre än det belopp som fastställts i beslutet om stöd. Däremot kan det bli lägre om de verkliga kostnaderna blev lägre än beräknat. Stödmottagaren kan ansöka om utbetalning löpande under projektets gång. Stöd betalas ut vid sex utbetalningstillfällen per år och upp till 80 % av det beviljade stödbeloppet. De resterande 20 % av stödet betalas ut efter slutredovisning och eventuell slutbesiktning. En slutrapport ska också lämnas in på en särskild blankett innan de sista 20 % av stödet betalas ut. En stödmottagare som lämnar oriktiga uppgifter, eller bryter mot villkoren för stödet, kan bli återbetalningsskyldig.
2 0 0 3 – 2 0 0 6
9
MER INFORMATION
För mer information om projektstöden och andra åtgärder för landsbygdsutveckling kontakta länsstyrelsen. Du kan också beställa nyhetsbrevet ”Landsbygd & Utveckling” från Jordbruksverket kostnadsfritt. I nyhetsbrevet finns även information om olika projekt i landet som har startats med hjälp av projektstöden. Nyhetsbrevet beskriver också allmänt insatser och aktiviteter som görs för en levande landsbygd och där projektstöden och andra stöd inom miljö- och landsbygdsprogrammet kan vara en tänkbar finansieringslösning.
1 0
P R O J E K T S T Ö D
Broschyren ges ut av Jordbruksverkets projektstödsenhet. Observera att informationen inte är heltäckande. Broschyren ersätter alltså inte regelverket. Observera också att reglerna för stöden kan komma att ändras. Broschyren kan beställas från länsstyrelsen. Se också Jordbruksverkets webbplats på Internet (www.sjv.se), under fliken ”STÖD, BIDRAG & MJÖLKKVOTER” och sedan under fliken ”Miljö- och landsbygdsprogram”.
2 0 0 3 – 2 0 0 6
ADRESS OCH TELEFONNUMMER TILL LÄNSSTYRELSER Län Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västmanland Västerbotten Västernorrland Västra Götaland Uddevallakontoret Boråskontoret Skarakontoret Örebro Östergötland
Postadress Lantbruksenheten 371 86 Karlskrona Lantbruksenheten 791 84 Falun Enheten för lantbruk, skog och fiske 621 85 Visby Lantbruks- och veterinärenheten 801 70 Gävle Lantbruksenheten 301 86 Halmstad Lantbruksavdelningen 831 86 Östersund Landsbygdsavdelningen 551 86 Jönköping Lantbruksenheten 391 86 Kalmar Lantbruks- och veterinärenheten 351 86 Växjö Lantbruksfunktionen 971 86 Luleå Lantbruksenheten 291 86 Kristianstad Lantbruksenheten Box 22067, 104 22 Stockholm EU-stödsgruppen 611 86 Nyköping Näringslivs- och landsbygdsenheten 751 86 Uppsala Lantbruksenheten 651 86 Karlstad Lantbruksenheten 721 86 Västerås Lantbruk 901 86 Umeå Lantbruksenheten 871 86 Härnösand
Telefon
Fax
0455-870 00
0455-876 36
023-810 00
023-818 18
0498-29 21 00
0498-21 21 31
026-17 10 00
026-17 13 08
035-13 20 00
035-13 21 47
063-14 60 00
063-14 60 05
036-39 50 00
036-16 29 14
0480-820 00
0480-294 92
0470-860 00
0470-863 09
0920-960 00
0920-677 35
044-25 20 00
044-25 25 00
08-785 40 00
08-650 77 40
0155-26 40 00
0155-21 19 10
018-19 50 00
018-69 64 27
054-19 70 00
054-15 77 80
021-19 50 00
021-19 50 50
090-10 70 00
090-12 89 64
0611-34 90 00
0611-34 93 86
Box 767, 451 26 Uddevalla Box 496, 503 13 Borås Box 224, 532 23 Skara Lantbruk 701 86 Örebro Lantbruksenheten 581 86 Linköping
0521-60 50 00 031-60 50 00 0501-60 58 00
0521-60 56 89 031-60 59 68 0501-60 58 20
019-19 38 00
019-19 30 24
013-19 60 00
013-12 19 10
P R O J E K T S T Ö D
2 0 0 3 – 2 0 0 6
1 1
EU18:1