Årsrapport 2011 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007–2013
Rapport 2012:23
•
Utnyttjandet av programbudgeten är överlag på en hög nivå men måluppfyllelsen halkar efter i en del fall, exempelvis för vissa miljöersättningar.
•
Landsbygdsföretagandet präglas av framtidstro och investeringsvilja trots osäkerheten i Europas ekonomier. Landsbygdsprogrammets företagsstöd och projektstöd är möjligen en bidragande faktor till detta.
•
Myndigheternas åtgärder för att säkerställa att utbetalningar av miljöersättningar sker i tid har varit framgångsrika och lett till att 90 procent av ersättningarna kunde delutbetalas till den 3 oktober 2011.
1
Jordbruksverket tar i första hand fram årsrapporten för landsbygdsprogrammet på begäran av EU-kommissionen. Ambitionen är samtidigt att ge allmänheten insyn i hur genomförandet av programmet fortskrider. Rapporten fokuserar huvudsakligen på att åtgärd för åtgärd redogöra för utvecklingen av programmet i förhållande till uppsatta mål. Därutöver beskriver vi också omkringliggande faktorer såsom förändrade förutsättningar för programmet eller vad Jordbruks verket gör för att garantera kvalitet och måluppfyllelse. Till rapporten hör fem bilagor vilka kan beställas på LBprogramledning@jordbruksverket.se
Innehåll Sammanfattning programmets genomförande........................1 1. Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande.......................................................... 7 1.1 Förändringar av lagstiftningen . ................................................................................ 7 1.2 Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling.......................................................... 7 1.3 Ändringar i gemenskapspolitiken och den nationella politiken som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument......... 8 1.4 Ändringar i landsbygdsprogrammet ....................................................................10
2. Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål.........................................................................................12 2.1 Metodbeskrivning av indikatorer och utfall samt programmets omräkningskurs.............................................................................................................12 2.2 Axel 1..................................................................................................................................14 2.2.1 Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och 114 ) . .................................................................................................16 2.2.2 Startstöd för unga jordbrukare (112) ......................................................20 2.2.3 Modernisering av jordbruksföretag (121) . ............................................23 2.2.4 Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123) . ........................29 2.2.5 Samarbete om utveckling av nya produkter (124)..............................33 2.2.6 Infrastruktur (125)............................................................................................34 2.3 Axel 2 ................................................................................................................................36 2.3.1 Naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter (211 och 212)................................................36 2.3.2 Miljövänligt jordbruk (214)...........................................................................37 2.3.2.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker (214)........................................................................................................40 2.3.2.2 Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena (214)............................................................................................42 2.3.2.3 Regionalt prioriterade ersättningar (214 och 216)..............................................44 2.3.2.4 Traditionella kulturväxter och husdjursraser (214)..............................................50 2.3.2.5 Minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark (214)................................52 2.3.2.6 Miljöskyddsåtgärder (214) . .........................................................................................53 2.3.2.7 Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion (214)..............................................................................................................54 2.3.2.8 Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet (214) . ..................56
2.3.3 Icke-produktiva investeringar skog (227)...............................................58 2.3.3.1 Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald............................................59 2.3.3.2 Öka arealen ädellövskog...............................................................................................61
2.4 Axel 3 ................................................................................................................................62 2.4.1 Diversifiering (311)..........................................................................................63 2.4.2 Affärsutveckling i mikroföretag (312) .....................................................70 2.4.3 Främjande av turistnäringen (313)............................................................75 2.4.4 Grundläggande tjänster (321).....................................................................80 2.4.5 Förnyelse och utveckling i byarna (322)..................................................85
2.5
2.6 2.7 2.8
2.4.6 Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden (323)...........................................................................................88 2.4.7 Kompetensutvecklings- och informationsinsatser (331)..................90 2.4.8 Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier (341).........................92 Axel 4..................................................................................................................................93 2.5.1 Genomförande av lokala utvecklingsstrategier (411, 412 och 413) ..........................................................................................94 2.5.2 Samarbete (421) . ............................................................................................98 2.5.3 Driftskostnader för LAG samt informations- och animationsinsatser (431) . ........................................................................ 100 2.5.4 Utvecklingen av Leader under programperioden............................ 101 Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens och Sametingets erfarenheter 2011....................................................................................................... 102 Nationella landsbygdsnätverkets insatser och resultat................................................................................................................... 102 Insatser inom ramen för Östersjöstrategin....................................................... 103
3. Programmets finansiella genomförande................................ 106 3.1 Generellt om det finansiella genomförandet................................................... 106 3.2 Axelvis redovisning av utbetalade belopp........................................................ 106
4. Pågående utvärdering av programmet .................................. 108 4.1 Viktiga händelser under året när det gäller pågående utvärdering........ 108 4.2 Pågående arbete hos länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen............................................................................................................. 117 4.3 Datainsamling.............................................................................................................. 118
5. Åtgärder för att garantera kvalitet och måluppfyllelse ................................................................................. 119 5.1 Övervaknings- och utvärderingsåtgärder......................................................... 119 5.2 Sammanfattning av större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet och hur dessa har åtgärdats................................................... 124 5.3 Användning av tekniskt stöd ................................................................................ 128 5.4 Informationsåtgärder................................................................................................ 139
6. Deklaration om överensstämmelse med gemenskapspolitiken i fråga om stödet.................................. 142 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5
Konkurrensregler och statsstöd............................................................................ 142 Offentlig upphandling.............................................................................................. 142 Miljöskydd och miljöförbättringar....................................................................... 143 Jämställdhet och icke-diskriminering................................................................. 143 Avgränsning mot andra fonder, program och finansiella instrument.................................................................................................................... 145
7. Användningen av återkrävda belopp........................................................................... 147 8. Bilagor.................................................................................................. 148
Sammanfattning 2011 var programmets femte genomförandeår. Flera aktiviteter på olika nivåer har tagit sikte på det programavslut som närmar sig. Programmets budgetanvändning är överlag god samtidigt som måluppfyllelsen i en del fall halkar efter. Detta kan till viss del förklaras med att uppföljning av resultat endast baseras på genomförda och avslutade insatser. Från tidpunkten då insatsen är genomförd till dess att den ger full effekt tar det ofta 2-3 år. Det är dessutom svårt att mäta resultaten från insatser av förutsättningsskapande karaktär (t.ex. förstudier och undersökningar). Arealmål är lättare att mäta, men siffrorna visar att vissa mål varit svåra att uppnå. För att öka måluppfyllelsen i programmet har Jordbruksverket bl.a. genomfört informationsinsatser för att visa upp goda exempel eller presenterat utvärderingar. Även verkets arbete med kontroll och uppföljning bidrar till att öka måluppfyllelsen. Beräknat utifrån beslut om stöd har pengarna i landsbygdsprogrammet använts i mycket hög grad i relation till budgeten. Söktrycket på vissa åtgärder i kombination med mindre efterfrågan i andra åtgärder är en av orsakerna till att övervakningskommittén under hösten 2011 godkände en programändring, vilken bland annat innebär att två åtgärder stängs på grund av låg efterfrågan och måluppfyllelse medan andra åtgärder tillförs mer pengar. Budgetarna för åtgärderna kommer att justeras under 2012 när programändringen är godkänd av EU-kommissionen. Pengar kommer sannolikt att flyttas även under 2012 för att optimera programmets genomförande och måluppfyllelse. Bland annat planeras omfördelning av pengar mellan Leaderområden och mellan länsstyrelser samt flytt av pengar mellan åtgärder. Programmets budgetanvänding och uppfyllda mål
Axel 1, 3 och 4 Budgetanvändningen i axel 1 är god, 81 procent av budgeterade pengar har in tecknats i beviljade stöd. Kompetensutvecklingsåtgärden, startstödet och moderniseringsåtgärden är de som går bäst. Beviljat stöd i dessa åtgärder ligger nära eller t.o.m. över 100 procent om man ser till den nu gällande budgeten. Ansökningsläget är fortsatt högt i moderniseringsåtgärden, i vissa län så högt att åtgärder måste vidtas under 2012 för att så långt som möjligt tillgodose behovet av pengar. Däremot låg åtgärderna Samarbete för utveckling av nya produktet och Infrastruktur även under 2011 på samma låga nivå vad gäller medelsutnyttjande och antal beviljade stöd som tidigare år. Övervakningskommittén beslutade därför, som tidigare nämnts, att åtgärderna stängs och att pengarna förs över till andra åtgärder. När det gäller måluppfyllelsen i fråga om omfattning och resultat är den i stort sett god för axeln. Budgetutnyttjandet i axel 3 ligger på 74 procent vilket är strax över den för väntade linjära nivån. Utmärkande är den särskilda satsningen på bredband som introducerades 2010 och som har tagit ordentlig fart under 2011. Åtgärden Grundläggande tjänster (i vilken bredbandssatsningen ingår) förstärktes därför med 375 mnkr i den programändring som godkändes av övervakningskommittén.
1
Genom förstärkningen och möjligheten för länssstyrelserna att omdisponera pengar mellan åtgärderna kommer den nya budgeten för Grundläggande tjänster hamna på lite drygt 900 mnkr. Huvuddelen av åtgärden kommer att användas för bredbandsinvesteringar. På flera håll i landet är det fortsatt hög efterfrågan på pengar till bredband, varför åtgärder kommer att behöva vidtas under 2012 för att inte bromsa upp bredbandsinvesteringarna. När det gäller budgetanvändningen är denna således i stort sett god, men för flera åtgärder krävs dock att antalet beviljade stöd kraftigt ökar för att omfattnings- och resultatmålen ska kunna uppfyllas. För vissa åtgärder med låg efterfrågan har övervakningskommittén beslutat om omfördelning av pengar. Axel 4 (Leader) har fortsatt god utveckling och en ökande trend under 2011. Liksom tidigare år är det aktiviteter som ligger under programmets axel 3, Diversifiering och livskvalitet, som gått bäst. 80 procent av denna budget är intecknad i beslut, dvs. 993 mnkr (110,3 mneuro) av budgeterade 1 234 mnkr. Leaderinsatser avseende Miljö (axel 2) och Ökad konkurrenskraft (axel 1) har varit svårare att få igång trots en del informationsinsatser. Tillsammans är budgeten för dessa 566 mnkr (62,9 mneuro), varav 218 mnkr (24,2 mneuro) är beslutade, dvs. 38 procent. När det gäller omfattnings- och resultatmålen är måluppfyllelsen god med tanke på den sena starten, men resultatmålet om ökade arbetstillfällen släpar efter, vilket som tidigare nämnts förklaras av att endast ett fåtal insatser är helt avslutade. Det krävs dock att den ökande trenden håller i sig för att såväl budgetmål som några av omfattnings- och resultatmålen ska kunna uppfyllas. För att så mycket som möjligt av pengarna inom Leader ska utnyttjas och därmed öka måluppfyllelsen planerar förvaltningsmyndigheten att göra omfördelningar mellan Leaderområden under 2012. Omfördelningen ska möjliggöra projekt i områden där pengar saknas.
Axel 2 Axel 2 består av kompensationsbidraget (211 och 212), ersättningar för miljö vänligt jordbruk (214), utvald miljö (214 och 216) samt ickeproduktiva investeringar skog (227). För att bedöma axel 2 bör man i högre utsträckning än budgetutnyttjandet och anslutna brukare rikta blicken mot hektaruppfyllelsen – och framför allt hektaruppfyllelsen för miljöersättningarna (med sina elva insatser). Den samlade bedömningen är att målen för axel 2 inte nås. Kompensationsbidraget och vallodling är två insatser som går bra och där areal målen är av större betydelse. Det finns vissa likheter mellan insatsområdena: Stöden är tudelade och resultaten visar att måluppfyllelsen för antal hektar jord bruksmark nås för de södra delarna och ökar något jämfört med 2010. Samtidigt är utfallet fortsatt negativt vad gäller de skogsdominerade områdena och bergs områdena: målen nås inte och hektaruppfyllelsen minskar. För miljöersättningarna är den totala anslutningen av antal hektar jordbruksmark som får ersättning för miljövänligt jordbruk lika låg som för 2010, nämligen 78 procent. Förutom vallodling i de södra delarna nås hektarmålen för renskötselområdena, slåtterängar samt skyddszoner. Målen nås också för den ekologiska produktion som gäller djur samt bevarandet av traditionella husdjursraser. Speciellt värdefullt är att resultaten för hektar slåtterängar med särskilda värden är upp nått (6 463 hektar) – men denna måluppfyllelse är inte ny för 2011, utan nåddes redan under 2010. 2
Det bör speciellt uppmärksammas att de bredare insatserna med större hektarmål – betesmarker, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, ekologisk produktion och minskade växtnäringsförluster – har en låg måluppfyllelse och i viss ut sträckning negativ utveckling. Arealen för betesmarker är låg i förhållande till det uppsatta målet, och arealen fortsätter att minska. Utfallet för 2011 är 426 618 hektar ansluten mark, men målet är 500 000 hektar. Arealen Natura 2000-områden som sköts med miljöersättning för betesmarker och slåtterängar minskar också. Målet för ekologisk produktion är att 20 procent av jordbruksarealen ska vara i certifierad produktion. År 2010 var värdet 14,2 procent av den totala arealen. Inga siffror finns ännu tillgängliga för 2011, men prognosen säger att ökningen är marginell. I stödet till värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet är måluppfyllelsen för ansluten areal åkermark endast 68 procent för 2011. Förutom att utfallet är lågt, fortsätter det att minska jämfört med tidigare år. Målet på 810 000 hektar bedöms inte kunna nås under programperioden. Det finns olika stöd för att minska växtnäringsförluster från jordbruksmark. Antal hektar mark som får ersättning för miljöskyddsåtgärder är endast 52 procent. Antagligen var målet för högt satt från början i förhållande till ersättningens storlek. Resultaten för miljönyttan i form av antal hektar som brukas så att växtnäringsförlusterna från jordbruksmarken minskar, samt antal hektar som bidrar till en förbättrad mark- och vattenkvalitet, är endast 63 procent. Verksamhetsmålet att mellan 2009 och 2011 minska kväveläckaget med 600 ton har därmed inte uppnåtts. Utvald miljö nyttjas inte i tillräcklig utsträckning av de som potentiellt skulle kunna det. För exempelvis våtmarker som anlagts eller restaurerats inom utvald miljö är utfallet (ackumulerat) endast 46 procent, vilket är betydligt lägre än förväntat. Det ackumulerade budgetutnyttjandet för utvald miljö 2007-2011 är lågt (51 procent), varför pengar har omfördelats från denna budget till exempelvis rådgivningsinsatser. Rätt använt skulle utvald miljö kunna ge hög miljöeffekt lokalt, men det kräver resurser för uppsökande verksamhet. Insatsen skogens mångfald i axel 2 ligger långt ifrån målet. Antal hektar som brukas så att biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras är endast 20 procent. Eftersom insatsen svarar för en stor andel av indikatorerna blir måluppfyllelsen väldigt låg fastän åtgärden öka arealen ädellöv går bra. Slutsatsen är att axel 2 inte lever upp till de uppsatta målen. Miljöersättningar riktade till renskötselområdet, fäbodar, traditionella husdjursraser och slåtterängar har hög måluppfyllelse medan breda miljöersättningar till natur- och kulturmiljöer och betesmarker är längre ifrån målet. Bedömningen av axel 2 utifrån ett ekonomiskt perspektiv ger en mer positiv bild: Budgetutnyttjandet är 70 procent av programbudgeten och ligger därmed i fas med förväntningarna. Stödmyndigheternas kommentarer Från länsstyrelsernas rapportering kan nämnas att när det gäller landsbygds företagandet i stort rapporteras från de allra flesta länsstyrelser om framtidstro och investeringsvilja, trots osäkerheten i europas ekonomier. Länsstyrelserna har upp fattningen om att företagen gärna vill starta upp eller utveckla sina verksamheter inom områdena lokal mat, hästrelaterad verksamhet och turism. Många län uppger att det behövs mer pengar till moderniseringsåtgärden för att tillgodose behovet av medel för investeringar i jordbruksföretagen. Ett ökat intresse för biogas tycks finnas på en del håll även om det finns tveksamheter avseende lönsamheten.
3
Kompetensutvecklingsprojektet Greppa Näringen har fått en större spridning under året. Startstödet är fortsatt populärt, men t.ex. ett jordbrukslän som Skåne skriver att särskild uppmärksamhet måste ges åtgärden då åtgärdsbudgeten annars riskerar att inte utnyttjas fullt ut. Satsningen på Matlandet visar på ett varierande resultat men verkar gå bättre än tidigare år. Bredbandspengarna är på en del håll redan slut medan andra län haft låg efterfrågan även 2011. En orsak till detta, som framförs av Stockholms län, är det svårhanterliga regelverket. Arbetet med Leader har intensifierats under året. Samverkan mellan LAG och länsstyrelserna sägs vara god men långa handläggningstider är en svag länk. I vissa län har det varit svårt att jobba i trepartnerskap med sviktande intresse. Anslutningen till axel 2-åtgärden natur- och kulturmiljöer ligger på liknande nivåer som tidigare år. För låg ersättning i relation till villkoren för stödet anses vara en orsak. En annan orsak sägs vara att det inte är ekonomiskt motiverat att ansluta åtgärden till arrenderad mark. Några län har gjort extra informations insatser och rådgivning vilka rapporteras ha gett god effekt. Målet för skyddszoner har uppnåtts som följd av höjda ersättningsnivåer och utökning av stödområdet. Antalet ekologiskt certifierade producenter och certifierad djur hållning ökar men det finns även en negativ trend vad gäller anslutningen där utgångna åtaganden inte har förlängts. Skogsstyrelsen rapporterar att måluppfyllelsen ser bra ut för de flesta av de åtgärder som faller inom myndighetens ansvarsområde. Insatsen skogens mångfald är ett undantag och man har föreslagit sänkt mål och överflyttning av pengar till andra stödåtgärder. Ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra genomförandet bland annat en ökning av antalet rådgivare och inrättandet av en helpdesk. Sametingets rapportering för 2011 visar att ansökningarna inom startstödet fortsätter att vara långt fler än vad tillgänglig budget medger. Under 2011 har två tredjedelar av alla som sökt fått avslag. Moderniseringsåtgärden går sämre medan förädlingsstödet går bra vilket bedöms bero på ett större projekt som syftar till att öka antalet förädlingsföretag i renköttbranschen. Programmets utbetalningar Utbetalningarna i axel 1, 3 och 4 ligger av naturliga skäl inte lika högt som beviljade stöd eftersom utbetalningarna inom dessa axlar görs i efterskott och många insatser sträcker sig över flera år. Totalt sett ligger Sverige ändå bra till vad gäller utbetalningar i förhållande till övriga EU (utbetalt från EU per den 31 december 2011 var till Sverige 59,3 procent jämfört med EU-genomsnittet 47,5 procent1). Det goda utnyttjandet kan till viss del förklaras med att ca 65 procent av programmets budget hänförs till miljöersättningar och liknande inom axel 2 där utbetalningar görs varje år. Under 2011 har 566 mneuro (5,16 mdkr) betalats ut, detta är cirka 24 procent av alla utbetalningar som hittills gjorts under programperioden. Hittills har Sverige betalat ut 2 340 mneuro (22,3 mdkr) vilket utgör cirka 57,9 procent av programbudgeten. Detta beskrivs närmare i kapitel 3. Som tidigare nämnts kommer förvaltningsmyndigheten under de närmaste åren fokusera på att optimera budget Siffrorna avser de betalningar inkl. nationella förskott som EU gjort till Sverige och andra medlemsstater.
1
4
utnyttjandet. Pengar kommer sannolikt att flyttas mellan län, mellan åtgärder samt mellan Leaderområden. Utvärderingsaktiviteter Arbetet med en fördjupad kartläggning av länens stödgivning har under året genomförts i nästan alla län. Kartläggningen ger bl.a. en detaljerad överblick över vilka verksamheter som stöd ges till samt storleken på företag som beviljas stöd. Även vilka huvudverksamheter företagen har belyses i studien liksom bakom liggande investeringars betydelse för denna verksamhet och för sidoaktiviteter. Under året har uppföljningsstudier gjorts för ett antal jordbruksföretag som fått investeringsstöd. Studien baseras på djupstudier av bokföringsmaterial och syftet är att jämföra vad som sägs i affärsplanerna angående förväntat utfall med vad som faktiskt kan observeras. Detta är ett axplock av vad som pågår på utvärderingssidan. Flera andra studier och undersökningar med koppling till landsbygdsprogrammet har också påbörjats under året. Ett antal studier som inleddes tidigare år pågår också fortfarande. Åtgärder för att garantera kvalitet och effektivitet i genomförandet Kvalitet och effektivitet i genomförandet av programmet säkerställs främst genom information till stödmottagarna om villkor för stöden, men även genom utbildning till handläggare, bra IT-system samt genom ändamålsenliga administrativa system och fysiska kontroller. Det finns fortfarande problem med långa handläggningstider och eftersläpning i handläggningen. Både Jordbruksverket och övriga stödmyndigheter arbetar dock kontinuerligt med att förkorta handläggningstiderna. Under 2011 har länsstyrelserna ofta anställt extrapersonal för att komma till rätta med ärendebalanserna. Exempel på andra åtgärder som har vidtagits för att minska handläggningstiderna är utbildning av stödsökande om de uppgifter som ska lämnas, prioritering av kompletta ärenden i handläggningen och begränsning av tiden för kompletteringar. Även Sametinget och Skogsstyrelsen arbetar aktivt med att få ned handläggningstiderna. Skogsstyrelsen har tagit fram en åtgärdsplan med aktiviteter för att ytterligare minska tiderna och rekryterat ytterligare handläggare. Sametinget har hållit regelbundna uppföljningsträffar som förkortat tiden för kompletteringar. Sametinget arbetar samtidigt vidare för att uppfylla kravet på maximalt två månaders beredningstid från inkommande ansökan till beslut. Genom projektet SUSS-LB (Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan för LB-Stöd) arbetar Jordbruksverket på olika sätt för att effektivisera stöden inom LB-processen (dvs. stöden inom axel 1, 3 och 4) så att framför allt handläggningstiderna blir kortare. Projektet har under 2011 levererat ett ledningssystem för att styra och följa upp LB-processen. Projektet har även arbetat med att identifiera de moment i processen som gör att handläggningstiderna blir alldeles för långa och med att sätta in åtgärder för att minska dem. Bl.a. görs förbättringar i IT-systemet för handläggning av stödärenden.
5
När det gäller miljöersättningar och kompensationsbidrag har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna i projektform genomfört en rad åtgärder för att säkerställa att utbetalningar görs i tid, bland annat har IT-rapporter för att ta ut statistik om handläggningsläget byggts. Projektet har som redskap för sin styrning använt tydliga mål som förankrats på såväl Jordbruksverket som hos läns styrelserna, med uppföljning varannan vecka, regelbundna styrgruppsmöten och löpande publicering av handläggningsläget. Ett mål för miljöersättningar och kompensationsbidrag var att 90 procent av ärendena skulle hinna delutbetalas till den 3 oktober, 2011. Detta mål uppnåddes.
6
1. Ändringar av de allmänna villkoren som påverkar programmets genomförande 1.1 Förändringar av lagstiftningen Endast mindre ändringar har skett i EU-lagstiftningen för landsbygdsprogrammet under år 2011. Vissa ändringar i förordning 1974/2006 har dock haft en begränsad påverkan på programmets genomförande. Ändringarna var följande: En ändringsklausul skrevs in i nya åtaganden som sträcker sig in i nästa programperiod för att möjliggöra att medlemsstaterna kan justera dessa åtaganden i enlighet med det nya regelverket. Ändringsklausulen ska införas fr.o.m. 2012 och framåt. Klausulen är frivillig fr.o.m. 2011. En ny artikel infördes som behandlar investeringar i för nybar energi på gårdsnivå. Stödet begränsas till en produktionskapacitet som motsvarar genomsnittlig årsförbrukning på gården. Slutligen infördes krav på att minst 50 procent av rösterna ska representeras av den privata sektorn då LAG väljer ut projekt som ska finansieras. Ändringarna har lett till ökad administration i form av anpassning av rutiner och informationsinsatser m.m.
1.2 Oförutsedd samhällsekonomisk utveckling Den svenska ekonomin kännetecknades av en stark återhämtning under det första halvåret 2011 jämfört med föregående år men under den senare delen av 2011 bromsades dock återhämtningen in. BNP-tillväxten i landet var också högre än vad den var i Euroområdet och USA. Den europeiska skuldkrisen verkar dock ha påverkat den inhemska efterfrågan mer under slutet av 2011 då en större osäkerhet fanns angående utvecklingen i Europa. Börskursutvecklingen vid den här tiden var också fallande. Trots den svaga tillväxten i Europa utvecklades den svenska exporten starkt under senare delen av året, vilket till viss del kan tillskrivas en förhållandevis god export till tillväxtekonomierna, d.v.s. länder utanför OECD området (KI, Konjunkturläget i december 2011). Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade också under 2011 till drygt 54 miljarder kronor, en ökning med 1 procent jämfört med 2010. Importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade samtidigt till drygt 99 miljarder kronor, en ökning med 4 procent jämfört med 2010 (Jordbruksverket, Utrikeshandel, PM, 20120328). Lönsamhetsutvecklingen i det svenska jordbruket kan förenklat beskrivas av en ekonomisk kalkyl som upprättas varje år i Sverige (EEA kalkyl, JO 45 SM 1201) för jordbrukets olika sektorer. Enligt preliminära uppgifter ökade det totala produktionsvärdet i svensk jordbrukssektor med drygt 2 procent jämfört med föregående år. Största värdeökningen återfanns för foderväxter (ca 9 procent) medan potatis, frukt och bär samt djurproduktionen minskade i värde jämfört med 2010. I huvudsak hade kostnaden för alla produktionsmedel ökat (med undantag för bekämpningsmedel) mellan 2010 och 2011 där den största fördyrningen återfanns för gödselmedel och djurfoder. Sammantaget ökade kostnaden för insatsförbrukning mer (drygt 6 procent) än vad inkomsterna gjorde under 2011, vilket innebar
7
att förädlingsvärdet i jordbrukssektorn 2011 i förhållande till föregående år minskade med drygt 8 procent efter att avskrivningar hade genomförts. Samtidigt ökade dock utbetalningarna av stöd till jordbrukarna vilket medförde att driftsöverskottet (täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital) beräknas bli i stort sett oförändrat. Fördyringen av djurfoder tillsammans med minskade intäkter påverkade mjölkoch kököttproduktionen särskilt. I Jordbruksverkets årliga enkätundersökning hos jordbrukarna framträder en tydlig förändring som gäller mjölkproducenterna: Tidigare har ca 40 procent av företagarna uppgett att mjölkproduktionen kommer att upphöra på deras brukningsenhet under den närmaste 5-10-årsperioden. I undersökningen 2011 har den andel som uppger att de kommer att sluta med mjölkproduktionen halverats. Förändringen på riksnivå är statistiskt säkerställd. Men ytterligare underlag behövs innan det går att dra några slutsatser (Jordbruksverket, Årsredovisning, 2011).
1.3 Ändringar i gemenskapspolitiken och den nationella politiken som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Andra finansiella instrument som kan ha koppling till EJFLU Andra finansiella instrument inom EU som kan ha koppling till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) är förutom Europeiska garantifonden för jordbruket t.ex. Europeiska fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden men också InterReg (EU:s territoriella samarbetsprogram), CIP (EU:s program för konkurrenskraft och innovation), FP7 (EU:s program för forskning och utveckling) och Enterprise Europe Network (företagsrådgivning om bland annat EU-regler). Finansiella instrument på nationell nivå, som kan ha koppling till EJFLU är t.ex. kanalisationsstödet, som är ett statligt stöd för anläggande av kanalisation för bredbandsfiber, och Livsmedelsstrategin, som regeringen presenterade 2008. Även det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige har koppling till EJFLU genom att utgöra en viktig förutsättning för att jordbruk ska kunna bedrivas i dessa områden. Ändringar som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument Under 2011 har en ny strategi för skogen införts som även har koppling till landsbygdsprogrammet.
Skogsriket ”Skogsriket - med värden för världen”, är regeringens vision för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen med anknytning till skogen och därigenom bidra till ekonomisk utveckling på landsbygden och i småortssverige. Under 2011 fattade regeringen beslut om en ny förordning som reglerar stöd till företag inom ramen för Skogsriket. Företag som har en idé, eller redan är verksamma inom företagande med skogen som bas, kan ansöka hos Skogsstyrelsen om stödet
8
”Väx med skogen”. Det kan till exempel gälla kompetenshöjning eller stöd till olika former av entreprenörskap inom träförädling eller upplevelsenäring kopplad till skogen. Det finns också ändringar från tidigare år som fortfarande påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument.
Överföring från EGFJ till EJFLU Ett första område gäller kopplingen till Europeiska garantifonden för jordbruket. Från garantifonden fördes pengar över genom s.k. modulering till EJFLU för att användas till särskilda utmaningar på främst energi- och klimatområdet, med start 2010 och resten av programperioden.
Medel från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen Ett andra område är de pengar som tillfördes EJFLU från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen. Dessa pengar ska användas till bredbandssatsningar och därmed finns en koppling till det nationella kanalisationsstödet, som hanteras av länsstyrelserna eller i vissa fall regionförbunden. Kommunikationsmyndigheten Post- och telestyrelsen (PTS) erbjuder medfinansiering både till kanalisationsstödet och till bredbandssatsningar inom landsbygdsprogrammet. Bredbands satsningen bidrar till att uppfylla regeringens bredbandsstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP), som presenterades i slutet av 2009.
Sverige – det nya matlandet Ett tredje område som påverkar kopplingen mellan EJFLU och andra finansiella instrument är omfördelningen inom programmet till satsningen på visionen ”Sverige – det nya matlandet”. De huvudsakliga verktygen för visionen är till ämpbara åtgärder i landsbygdsprogrammet samt den ovan nämnda Livsmedels strategin. Regeringen presenterade en handlingsplan för visionen under 2009. Handlingsplanen är uppdelad på fem fokusområden: offentlig mat, primärproduktion, förädlad mat, matturism och restaurangbranschen. Regeringen bedömer att satsningen kan medverka till att skapa uppemot 10 000 nya arbetstillfällen. En strategisk kommunikationsplattform och en webbplats ska ge aktörerna verktyg för att arbeta med Sverige – det nya matlandet. Landsbygdsprogrammet tillsammans med Livsmedelsstrategin bidrar till målet att stärka den svenska livsmedelssektorns konkurrenskraft.
Regeringens landsbygdsstrategi Ett förstärkt samarbete mellan politikområdena, som också kan påverka kopplingen mellan de finansiella instrumenten är regeringens strategi ”En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder” som antogs av riksdagen 2010. Den arbetades fram genom en omfattande process där alla departement har deltagit. Ett antal utredningar har också lämnat viktiga bidrag. Landsbygdsstrategin är framåtsyftande. Strategin presenterar en rad åtgärder som genomförts, utreds eller förbereds samt frågor som är viktiga att analysera vidare. Regeringen slår dessutom fast att arbetet med landsbygdsfrågorna måste bedrivas fortlöpande.
9
Strategin är tvärsektoriell och täcker in såväl den regionala tillväxtpolitiken och politiken för landsbygdsutveckling som andra politikområden av stor betydelse för landsbygdens utvecklingsmöjligheter. De regionala utvecklingsprogrammen (RUP), Europeiska unionens strukturfondsprogram, Sveriges landsbygdsprogram och programmet för Europeiska fiskefonden innehåller resurser som kommer de svenska landsbygderna till godo. Under 2011 tog Landsbygdsdepartementet över huvudansvaret för landsbygdsstrategin, där man har ett nära samarbete med Näringsdepartementet. Att skapa tillväxt på landsbygden är inte bara en uppgift för ett enda politikområde. Lands bygdsdepartementet med de gröna näringarna som bas är en stor och viktig del, men utvecklingen på landsbygden är beroende av fler politikområden. Aktuella områden som får ett djupare fokus är till exempel skola och omsorg, kommersiell service, infrastruktur och kultur, vilka alla bidrar till att förbättra förutsättningarna för att bo och verka på landsbygden. Under 2012 kommer ett arbete med landsbygdssäkrade beslut inledas.
1.4 Ändringar i landsbygdsprogrammet Ett programändringsförslag har godkänts av EU-kommissionen under 2011. Ändringsförslag nr 8 anmäldes i enlighet med artikel 6.1.c och artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006 den 22 december 2010. EU-kommissionen accepterade förslaget den 18 mars 2011. Syftet med denna programändring var att möjliggöra förlängning av ingångna femåriga åtaganden inom åtgärden 214 Miljöersättningar som löper ut 2011 och 2012. Avsikten är att åtaganden ska kunna förlängas till slutet av program perioden, dvs. till och med 2013. Därigenom kan en stor omfattning av nya femåriga åtaganden undvikas. Antalet åtaganden som löper in i nästa program period minimeras därmed. Detta bidrar till att inför nästa finansiella period, dvs. landsbygdsprogrammet som avser år 2014 till 2020, öka möjligheten till flexibilitet vid den nationella utformningen. Under slutet av 2011 överlämnades ändringsförslag nr 9 till EU-kommissionen. Beredningen av detta ärende har av olika anledningar dragit ut på tiden. Ändringsförslaget planeras att tas upp i landsbygdsutvecklingskommittén (RDC) den 23 maj och därefter slutligt godkänns av EU-kommissionen cirka en månad därefter. Denna programändring är mer omfattande och innebär sammanfattningsvis: • att säkerställa att tillgängliga medel kommer till nytta genom att kraftsamla på åtgärder som varit framgångsrika och där efterfrågan fortsatt bedöms vara stor, • att undvika inlåsning av pengar i åtgärder där efterfrågan har varit lägre än förväntat genom att sänka mål eller helt stänga vissa åtgärder, • att genomföra ytterligare offensiva satsningar inom politiskt prioriterade områden, • att genomföra vissa förändringar som föreslås i halvtidsutvärderingen, samt
10
• att minska den nationella finansieringen i landsbygdsprogrammet, dels för att delfinansiera en föreslagen sanktion mot Sverige med anledning av brister i blockdatabasen och i definitionen av betesmarker, dels för att verkställa den sänkning av nationella medel i programmet som regeringen aviserade i budgetpropositionen 2010 som en konsekvens av att Sverige mottagit 191 miljoner kronor från EU-budgeten i samband med beslut om den europeiska återhämtningsplanen. Sammantaget innebär detta att den nationella medfinansieringen minskar med 416 miljoner kronor. Den 22 juni överlämnade Sverige en notifiering till EU-kommissionen om en ut ökning av statsstöd för bredband med 200 mnkr. Detta är ett tillägg till den tid igare godkanda anmälan, N30/2010, vilken omfattade 253 mnkr. EU-kommissionen godkände utökningen den 26 juli. Detta betyder att statsstödsramen för bredband nu uppgår till 453 mnkr. Projekt därutöver får inte överstiga gränsen för stöd av mindre betydelse, dvs. 200 000 under en period av tre år.
11
2. Utveckling av programmet i förhållande till uppsatta mål 2.1 Metodbeskrivning av indikatorer och utfall samt programmets omräkningskurs I detta avsnitt ges en kvantitativ och i viss mån en kvalitativ bild av uppnådda framsteg i förhållande till mål som finns fastställda i landsbygdsprogrammet. Prestationerna mäts med hjälp av indikatorer där det varit möjligt. Indikatorerna bygger i huvudsak på det system och de riktlinjer som EU-kommissionen fastställt för uppföljning och utvärdering, Common Monitoring and Evaluation Framework (CMEF). I flera fall finns även indikatorer som valts på nationell nivå för att bättre spegla det svenska landsbygdsprogrammets inriktningar och mål. I tabellerna över mål och utfall per åtgärd anges att riktvärdet är 71 procent. Detta är ett slags artificiellt riktvärde som kan användas vid bedömning av hur programmet fortskrider. Resonemanget bakom detta värde är att vid ett jämnt budgetutnyttjande bör 71 procent av hela budgeten vara förbrukad vid utgången av 2011 eftersom fem av de sju åren i programperioden då har passerat. Det är dock inte fastställt i programmet att det ska vara en jämn årlig takt. För t.ex. Leader är det heller inte möjligt att ligga i fas efter 5 år, med tanke på att genomförandefasen inte kunde börja förrän Leaderområden och LAG var på plats. Slutsatsen är att en jämförelse av utfallet gentemot det ackumulerade resultatet kan göra att utfallet ser sämre ut än vad det egentligen är. Förtydligande om hur utfallet redovisas i rapporten I kapitel 2 redovisas programmets framsteg i förhållande till uppsatta mål såsom de gäller efter programändringen som godkändes av EU-kommissionen den 18 mars 2011. Vid mätningen av omfattningsindikatorerna utgår denna rapports textdel från uppgifter i ansökningarna om stöd. Det innebär att värdena kan komma att avvika jämfört med de utbetalningar som sedan sker för genomförda insatser. Indikatortabellen i bilaga 1 utgår däremot från utbetalade stöd och avslutade insatser. Eftersom flera av de insatser som beviljats stöd inte har avslutats, blir mängden ärenden liksom värdet av de indikatorer som redovisas i rapportens textdel större än det faktiska utfallet för avslutade insatser som anges i bilaga 1. Det faktiska utfallet som anges i bilaga 1 ger inga betydande utslag förrän långt senare, då det tar en viss tid för insatser att bli helt färdigställda. Slutsatsen är att dessa olika delar inte är jämförbara. De investeringsvolymer som anges för vissa stöd i kapitel 2 utgår från de uppgifter om insatsernas kostnader som redovisas i ansökningar om stöd. Dessa uppgifter omfattar insatsernas kostnader enligt ansökan, men inte alltid de totala kostnader som stödmottagarna har för sina insatser. Detta gäller särskilt vid beloppsmässigt stora insatser då ofta ett stödtak uttryckt i visst belopp begränsar de stödberättigande kostnaderna som registreras i IT-systemet. Investeringsvolymen blir då underskattad. De slutliga kostnaderna (dock med risk för underskattning) redovisas först efter det att projektet är avslutat och då i bilaga 1.
12
För företagsstöd och projektstöd exklusive kompetensutveckling gäller att framtagandet av siffror till resultatindikatorerna görs genom insamling av uppgifter från affärs- och projektplaner, slutrapporter och annat material. Ett ackumulerat resultat uppskattas utifrån det material som hittills granskats om det anses till ämpligt. När det gäller kompetensutvecklingsåtgärderna så har resultatindikatorerna uppskattats utifrån schablonsiffror som tagits fram med hjälp av en enkät som genomfördes 2010. Resultatindikatorerna mäts endast för företag/organisationer som genomfört investeringen fullständigt och fått stödet slututbetalat. Från tidpunkten från det att investeringen är genomförd till dess den ger full effekt går det ofta 2-3 år. Efter släpningen är som regel kopplad till investeringens storlek. En liten investering ger snabbt genomslag medan en stor investering inte får genomslag förrän efter flera år. Resultatet ökar successivt under perioden från att investeringen är genom förd till dess den ger full effekt. För förutsättningsskapande projekt, dvs. projekt där syftet är att stimulera till efterföljande verksamheter eller investeringar, redovisas inga resultat. Ett för utsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger förut sättningarna för en viss verksamhet. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för en verksamhet genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Enligt CMEF ska endast resultat som skapas som en direkt följd av ett projekt räknas. Indirekta resultat som uppstår i efterföljande projekt eller genom företagsinvesteringar ska inte tas med. De projekt som inte är förutsättningsskapande är av mer konkret karaktär t.ex. marknadsföring eller utveckling av verksamheter. I projekten deltar ofta många företag och organisationer, vilket gör det svårt att mäta resultaten. Resultaten uppstår också ofta en tid efter det att projekten avslutats. En hel del av projekten ger resultat endast under ett eller två år, t.ex. när det handlar om att genomföra ett visst evenemang eller att göra en marknadsföringsinsats. För att mäta bruttoförädlingsvärde på ett optimalt sätt krävs tillgång till deltagande företags bokföring, vilket inte är möjligt när det gäller projekten. Andra metoder för att uppskatta bruttoförädlingsvärde utifrån nyckeltal måste därför användas. Det innebär att uppgifter i projektansökningar och slutrapporter måste kompletteras med mer information. I den mån sådana uppföljningar och beräkningar lett till att uppskattning av bruttoförädlingsvärde har kunnat göras så har de redovisats. För flertalet av projekten saknas uppgifter eller metod för uppskattning av brutto förädlingsvärde. En del av dessa kan dessutom ha resultat som inte är bestående. Bedömningar med utgångspunkt från indikatorutfall Bedömningar och analyser baserade på omfattningsindikatorer och i vissa fall även resultatindikatorer ska göras med stor försiktighet. Dessa indikatorer kan antyda att verksamheten går i en viss riktning, men utgör i själva verket endast mätpunkter för vissa förhållanden. Indikatorerna är inte ett mått på programmets effekt och de kan inte ersätta andra signaler som kommer fram om hur framgångsrikt programmet är. Oavsett om insatserna är större eller mindre i antal eller omfattning än vad indikatorernas målvärden anger, är detta av mindre betydelse i förhållande till de effektmål som finns fastställda för programmet.
13
Programmets omräkningskurs i denna rapport Stöd och ersättningar är uttryckta i svenska kronor i de svenska förordningar och föreskrifter som reglerar programmet. Det är ett önskemål från EU-kommissionen att siffervärden i rapporten även bör anges i euro. En fråga är vilken kurs som bör väljas. Programmets omräkningskurs från svenska kronor till euro är 9,00. Den genomsnittliga kursen för år 2011 vid rekvisitioner har varit 9,37 kr/euro (vägd kurs). Rekvisitionerna för medfinansiering från EU görs alltid i euro och kursen bestäms en gång per månad. I bilaga 1 (indikatortabell för övervakning och utvärdering enligt mall från EU-kommissionen) används för redovisning av utbetalningar den verkliga kursen enligt rekvisitionerna. Detsamma gäller för bilaga 3 Redovisning av utbetalningar. I bilaga 2 Redovisning av beslut används programmets kurs 9,00. För övriga värdena i denna rapport används också 9,00 om inget annat anges.
2.2 Axel 1 Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende axel 1 Den helt dominerande åtgärden inom axel 1 är fortsatt modernisering av jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag och ett antal län rapporterar att hela budgeten är intecknad vid utgången av 2011. Många län uppger att ytterligare pengar behöver skjutas till för att kunna tillmötesgå efterfrågan på investeringsstöd inom modernisering under den kvarvarande tiden av programperioden. Viljan att göra investeringar inom mjölkproduktionen förefaller särskilt stor, vilket kan förklaras av de fortsatt höga mjölkpriserna. Mjölkproducenterna i Jämtland och Västernorrland uppges dock ha lagt investeringsplanerna på is under 2011 på grund av den utdragna fusionen mellan mejerierna Arla och Milko. Dalarna uppger samtidigt att mjölksektorn återhämtat sig och för första gången på många år ökat sin mjölk invägning, trots turbulensen kring Milko. Många län säger sig aktivt prioritera biogas och runt om i landet pågår ett arbete med att inventera och analysera möjligheterna till ökad biogasproduktion. Intresset för biogasinvesteringar sägs också vara på uppgång. Samtidigt understryks att det fortfarande finns tveksamheter kring lönsamheten hos biogasanläggningar, vilket verkar bromsande på investeringsviljan. Endast Västra Götaland och Jämtland skriver om en konkret positiv utveckling under 2011 när det gäller investeringsstöd till biogasanläggningar. Det finns dock förhoppningar om att förbättrade stödvillkor från 2012 gör att än fler biogasanläggningar kan etableras under de närmsta åren. Efterfrågan på startstöd har i regel rapporterats som god och vissa län har gjort omfördelningar för att få mer pengar till åtgärden. Utnyttjandegraden är dock inte lika hög på alla håll och Skåne skriver att stödet kräver särskild upp märksamhet och marknadsföring då det riskerar att inte utnyttjas fullt ut. Efterfrågan på kompetensutveckling bedöms av flera län vara god. Ett antal uppger att projektet Greppa Näringen, som hjälper lantbrukare att uppfylla statens miljömål, har fått en allt större spridning under 2011. En del av kompetensutvecklingen sker också inom ramen för satsningen på Matlandet som av länen ofta lyfts fram som viktig och efterfrågad. Även åtgärderna modernisering och förädling ryms inom Matlandet och många av länen rapporterar om ökat intresse för investeringar i exempelvis slakterier med tillhörande stycklokaler. Av länens
14
skiftande rapporter att döma förefaller dock intresset för förädlingsstödet på det hela taget ligga något lägre än övriga företagsåtgärder inom axel 1. Åtgärderna samarbete och infrastruktur har under året stängts till följd av låg efterfrågan. Några av länen beklagar dock stängningen av den senare och understryker nyttan och behovet av infrastruktursatsningarna. Sametingets rapportering avseende axel 1 Sametinget skriver att antalet ansökningar inom startstödet fortsätter att vara långt fler i förhållande till den budget som finns tillgänglig. Under 2011 har två tredjedelar av alla som sökt stödet fått avslag. Med två år kvar på programperioden bedömer Sametinget att åtgärden i det närmaste är slut. Åtgärden modernisering har under 2011 inte gått så bra som Sametinget önskat. Detta kan bero på att Sametinget valt att endast ge 20 procent i investeringsstöd för renvaktarstugor, då man vill att åtgärden bättre ska spegla näringsutveckling i det egna företaget i stället för byggnationer av stugor. Förädlingsåtgärden har förbrukat 77 procent av budgeterade medel och Same tingets bedömning är att pengarna tar slut under första halvan av 2012. Sametinget tror att detta till stor del beror på det stora projektet Renlycka som syftar till att öka antalet förädlingsföretag inom renköttsbranschen. Skogsstyrelsens rapportering avseende axel 1 Måluppfyllelsen ser enligt Skogsstyrelsen bra ut för de flesta av åtgärderna. Det är bara insatsen skogens mångfald i axel 2 som ligger långt från målet. Som en följd av detta kommer mål och budget sänkas för skogens mångfald och i stället höjas för insatsen ädellöv samt kompetensutvecklingsinsatserna för ett hållbart skogsbruk. Exempel på aktiviteter som startats under 2011 är godkännandet av organisationer och privatpersoner för att utföra rådgivning inom skogens mångfald och ädellöv, begränsandet besiktning på plats till ett urval av ärenden samt inrättandet av en helpdesk. Än är det för tidigt att utvärdera effekterna av dessa åtgärder. Skogsstyrelsen utför även kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk i egen regi. Några projekt avslutades under året och några startade. Exempel på projekt är Bioenergi och kompensationsåtgärder, Beställarkompetens hos skogsägare samt Skogens mångfald och Ädellöv. Kompetensutvecklingsprojekten Skogens mångfald och Ädellöv stöttar åtgärd 227 i axel 2 genom att erbjuda skogsägare tillgång till fri rådgivning om nyanläggning och återskapande av ädellövskog samt lämpliga skötselåtgärder för att bevara, utveckla och restaurera miljövärden (inkl. kulturmiljö- och sociala värden) på sin fastighet. Projekten är en viktig länk i arbetet med att öka kunskapen om stöden hos skogsägare och ger sökande hjälp i deras arbete med planeringen av utförandet av åtgärderna för att uppnå önskvärd effekt.
15
2.2.1
Kompetensutveckling, information och kunskapsspridning (111 och 114 2)
Åtgärdens syfte och innehåll Insatser inom kompetensutvecklingsåtgärden ska underlätta företagens och den enskildes anpassning till nya förutsättningar för en ökad kvalitet och miljöhänsyn i produktionen av varor och tjänster. Den ska dessutom stärka företagens utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Kompetensutveckling av företagarna och kunskapsuppbyggnad hos företagen är viktig för att uppnå målen för axel 1 och 2. Stöd för aktiviteter av nationellt intresse söks centralt hos Jordbruksverket eller Sametinget, medan verksamheter med regionalt intresse söks hos länsstyrelserna. Myndigheterna genomför verksamhet i egen regi och genom upphandling av utbildning från kunskapsföretag. Kunskapsföretag kan också själva ansöka om projektmedel för att de ska kunna ta fram och erbjuda olika kurser och utbildningar. Skogsstyrelsen bedriver framför allt aktiviteter av nationellt intresse men med möjlighet till regionala anpassningar. Kunskapsföretag kan söka projekt hos Skogsstyrelsen för både regionala och nationella utbildningssatsningar. Aktiviteterna kan dels avse företagsstöd och dels projektstöd. Företagsstöd ges till verksamma inom jordbruk, trädgård, renskötsel, livsmedelsförädling och skogsbruk som önskar genomgå specialutbildningar och därigenom stärka företaget. Projektstöd för kompetensutveckling ges till kunskapsföretag och organisationer inklusive Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget samt länsstyrelser som anordnar kompetensutveckling som kommer flera till del och tar fram utbildnings program med kursmaterial. Verksamheten täcker fyra huvudinriktningar: • Företagsutveckling: Verksamheten ska stimulera till att utveckla befintliga och nya produkter och verksamheter inom lantbruket. • Förbättring av miljön och landskapet: Verksamheten ska vara en del i arbetet med att nå miljömålen, öka djurvälfärden och förbättra andra produktions kvaliteter. • Jordbruksrådgivning: Verksamheten ska göra jordbrukare mer medvetna om regler för miljö, livsmedelssäkerhet, arbetsmiljö samt djurhälsa och djurskydd. • Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk Aktiviteterna utförs med utgångspunkt i nationella och regionala strategier för landsbygdsutveckling. Målgrupp för kompetensutvecklingsåtgärden inom axel 1 är personer som är verksamma inom jordbrukssektorn inklusive trädgård och renskötsel samt livsmedels- eller skogsbrukssektorerna, eller i produktutveckling för dessa sektorer.
2
Åtgärd 114 avser jordbruksrådgivning om tvärvillkor.
16
Budget och beviljat stöd Budget och beviljat stöd redovisas i följande tabell. Tabell 1, Budget och beviljat stöd, åtgärd 111 och 114 Budgettyp
Budget, mnkr
Grundbudget
Beviljat stöd 2011, mnkr
Beviljat stöd Beviljat av ackumulerat budget, % 2007-2011, mnkr
1 449,9
192,1
1 459,8
101 %
119,7
76,0
122,1
102 %
Utmaning, förnybar energi
60,3
4,4
31,7
53 %
Utmaning, vattenkvalitet
96,3
59,8
71,5
74 %
Utmaning, mjölk
19,8
21,5
22,0
111 %
Sverige – det nya matlandet
80,0
30,7
51,5
64 %
1 826,0
384,5
1 758,5
96 %
Utmaning, klimat
SUMMA
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 2, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 111 och 114 inkl. utmaningarna klimat, energi, vattenkvalitet och mjölk Typ av indikator
Indikator
Mål 2007-2013
Antal deltagare i olika aktiviteter Omfattning (enligt beslut) Åtgärd 111 431 000 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 93 000 (skogsföretag) Åtgärd 114 4 200 (jordbruksföretag) Åtgärd 114 0 (skogsföretag) Antal utbildningsdagar Åtgärd 111 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Åtgärd 114 (jordbruksföretag) Åtgärd 114 (skogsföretag) Resultat (avslutade insatser)
Utfall 2011
Utfall Utfall ackumulerat ackumulerat, %
104 500
382 800
89 %
49 100
134 750
145 %
30
2 650
63 %
0
0
0%
485 000
47 400
195 8501
40 %
110 000
32 000
112 400
102 %
6 300
10
1 8001
28,5 %
0
0
0
0%
Antal deltagare som angivt att de förändrat arbetssätt tillföljd av en utbildningsaktivitet Åtgärd 111 (jordbruksföretag) Åtgärd 111 (skogsföretag) Åtgärd 114 (jordbruksföretag) Åtgärd 114 (skogsföretag)
431 000
44 000
159 7502
37 %
93 000
20 600
60 5002
65 %
4 200
19
16502
39 %
0
0
0
0%
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdena 1 Uppgifterna om Antal utbildningsdagar är lägre än för fjolårets redovisning. Det beror på att Jordbruks verket har gjort en kvalitetshöjande genomgång av registreringssystemet Kompis där uppgifterna registreras och lagras. 2 Reviderat värde jämfört med 2010 på grund av högre krav för att höja kvalitén på urval av deltagare som förändrat sitt arbetssätt till följd av utbildningsaktivitet. 17
Tabell 3, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 111 och 114, insatser inom utmaningarna klimat, energi, vattenkvalitet och mjölk Typ av indikator
Indikator
Mål 2010-2013
Omfattning (enligt beslut)
Antal deltagare i olika aktiviteter
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
Åtgärd 111 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag)
41 000
5 630
6 570
16 %
Åtgärd 111 (skogsföretag)
23 000
13 500
13 500
59 %
Åtgärd 111 (jordbruksföretag och livsmedelsföretag)
46 000
3 200
3 900
8,5 %
Åtgärd 111 (skogsföretag)
27 000
7 960
7 960
29,5 %
Antal utbildningsdagar
Resultat (avslutade insatser)
Antal deltagare som angivit att de ändrat arbetssätt till följd av en utbildningsaktivitet Åtgärd 111 (jordbruksföretag)
41 000
2 365
2 760
7%
Åtgärd 111 (skogsföretag)
23 000
5 670
5 670
24,5 %
Riktvärde 2010-2011 är 50 % av målvärdena
Omfattning Totalt har beslutats om utbildningsaktiviteter för 1 337 mnkr, vilket utgör 73 procent av budgeten. Exklusive utmaningar uppgår besluten till 1 219 mnkr, vilket utgör 84 procent. Att en hög andel av budgeten är beslutad beror på att projekt spänner över flera år och att aktiviteterna även kan genomföras kommande år. Antalet deltagare i kompetensutvecklingsinsatser från jordbruks- och livsmedelsföretag når upp till målvärdet men däremot ligger antalet utbildningsdagar avsevärt under målvärdet. Under 2011 har en kvalitetshöjande genomgång gjorts av registreringssystemet Kompis, vilket har medfört att antalet utbildningsdagar sjunkit. Resultatet visar att andelen korta kurser är högre än vad som beräknades när målvärdet togs fram. En stor del av budgeten för utmaningarna har beslutats under 2010 och 2011. Detta går ännu inte att utläsa i antal deltagare och utbildningsdagar. Det beror dels på att antal deltagare registreras först efter att en utbildningsinsats är gjord men också på att många av insatserna inom utmaningarna innebär att ta fram verktyg och underlag för rådgivning och kompetensutveckling. För kompetensutveckling till verksamma inom skogsbruket är nästan hela budgeten beslutad. Inom området hållbart skogsbruk har målen för antal deltagare och deltagardagar för hela programperioden nåtts. För de pengar som tilldelats genom moduleringen är drygt 80 procent av budgeten beslutad. Projekten har inte hunnit genomföra sin verksamhet i motsvarande utsträckning, vilket gör att måluppfyllelsen för antal deltagare och deltagardagar inte är lika hög. Skogsstyrelsen bedömer att hela budgeten kommer att tas i anspråk under programperioden. Skogsstyrelsen gör också bedömningen att målet för antal utbildningsdagar och deltagare kommer att nås både för de pengar som tilldelats genom modulering och för grundbudgeten.
18
Av den totala budgeten för skogsbruket på 422 mnkr är 366 mnkr beslutat (87 procent) och 77 mnkr är utbetalt (18 procent). I princip beslutades hela budgeten för hållbart skogsbruk under 2011. På grund av detta har en programändring gjorts om att öka budgeten för kompetensutveckling till Hållbart skogsbruk. Det finns fortfarande pengar kvar inom utmaningarna klimat och förnybar energi. Totalt har åtgärden nått 145 procent av målet på 93 000 deltagare och 102 procent av målet på 110 000 utbildningsdagar.
Resultat För utmaningen mjölk har mjölkbranschen i Sverige gemensamt organiserat en samordning av sju projekt som tillsammans utgör programmet Mjölkföretagets Konkurrenskraft. Projekten handlar om att utveckla redskap för och bedriva kompetensutveckling av mjölkföretagare och djurskötare inom bl.a. ledarskap och organisation, ekonomistyrning, foder- och utfodringsplanering samt djurens hälsa och välfärd. Projekten planeras pågå under 2012 och 2013. På motsvarande sätt innehåller de övriga utmaningarna förutsättningsskapande insatser som metoder för sparsam körning, energieffektivisering, vatteninsatser inom Greppa Näringen och småskalig livsmedelsförädling. En marknadsföringskampanj för kompetensutvecklingsprojektet Greppa Näringen3 har genomförts i lantbrukspressen. Detta bidrog till att många lantbrukare efterfrågade rådgivning. Under året genomfördes 4150 enskilda rådgivningsbesök totalt i alla län (17 län i södra och mellersta Sverige) vilket var en ökning med 46 procent jämfört med föregående år. Ett antal grundkurser genomfördes, främst i Mälardalen, Östergötland och de nytillkomna länen; Jönköpings, Kronobergs, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Nära 900 startbesök och drygt 260 uppföljningsbesök gjordes, vilket överträffade målsättningen för året. När det gäller klimatfrågan utfördes besöket kallat ”Klimatkollen”, då lantbrukaren får en genomgång av gårdens klimatpåverkan, på drygt 220 gårdar. Beträffande vattenkvalitet utfördes rådgivning om våtmarker på 420 gårdar och om växtskydd på 310. Övriga rådgivningar gällde gödsling, utfodring och stallmiljö och behandlade ökad effektivitet i produktionens näringsflöden vilket berör både klimat och vattenkvalitetsaspekter. Kampanjens övriga delar omfattade under 2011 hemsida, nyhetstjänst, kurser för rådgivare, mässaktiviteter, framtagning av skrifter och filmer samt firande av 10-årsjubileum med rapportering av genomförda åtgärder och kampanjens miljöeffekter. Under 2011 gjordes en kompletterande studie baserad på den enkätundersökning som genomfördes under 2010 i samarbete med SCB. Syftet med studien var att se om det finns några skillnader i hur respondenterna har svarat på frågorna utifrån kursens längd, ålder, kön och vem som genomförde utbildningen. Studien visar att kursens längd inte har någon väsentlig betydelse för hur frågorna om nöjdhet och förändrat beteende har besvarats.
Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning för lantbrukare. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. Greppa Näringen drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, LRF , länsstyrelserna samt ett stort antal företag i lantbruksbranschen.
3
19
Vidare framkommer att kvinnor är generellt mer nöjda än män efter genomgången utbildning, det gäller för såväl kurs som rådgivning. Män och kvinnor under 40 år är mer positiva till fler utbildningstillfällen än män och kvinnor som är 65 år och äldre. Män under 40 år som har fått rådgivning är den grupp som i högst om fattning anger att de förändrat sitt arbetssätt. Män under 40 år är också den grupp som i högst omfattning svarat att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar efter genomgången kurs. Kvinnor mellan 40 och 64 år har däremot i högst omfattning introducerat nya produkter, produktionsinriktningar efter genomgången rådgivning. Enkätsvaren har även grupperats utifrån vem som utförde utbildningen. Ena gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på myndighet, till exempel länsstyrelsen och Skogsstyrelsen (interna), och den andra gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på konsultfirmor och rådgivarorganisationer (externa). Utifrån svaren som lämnats i den här enkäten kan man inte dra slutsatsen att interna kursledare och rådgivare är bättre än externa eller vice versa.
2.2.2
Startstöd för unga jordbrukare (112)
Åtgärdens syfte och innehåll Startstödet ska bidra till att främja en långsiktigt lönsam och konkurrenskraftig jordbruksnäring genom att stödja unga personer som för första gången vill etablera sig som ägare till ett jordbruksföretag inklusive trädgårds- och rennäringsföretag. Stödet kan också underlätta och påskynda generationsväxlingar i jordbruksföretagen och därmed leda till en föryngring av jordbrukarkåren. Genom ett bidrag av likvida medel, som kompensation för utebliven lön i uppstartsskedet, underlättar stödet ett övertagande eller en nyetablering. Ett beviljat startstöd gör det sannolikt även lättare för den unga brukaren att beviljas banklån. Startstöd lämnas med högst 250 000 kr i form av en startpremie till företagare under 40 år som för första gången etablerar sig som företagare i ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag. Stödet är inte kopplat till en viss investering utan ges i form av en startpremie som ersättning för utebliven lön i uppstarts skedet. Premien kan även användas för betalning av kostnader förknippade med igångsättningen. Stödet betalas ut till personen och inte till företaget.
Budget och beviljat stöd Tabell 4, Budget och beviljat stöd, åtgärd 112 Budgettyp
Grundbudget
Budget, mnkr
280
Beviljat stöd 2011, Beviljat stöd mnkr ackumulerat 2007-2011, mnkr 48,2
20
240,8
Beviljat av budget, % 86 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 5, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 112 Typ av indikator
Indikator
Omfattning Antal personer som har (enligt beslut) beviljats stöd
Utfall 2011
Utfall Utfall ackumulerat ackumulerat %
1 100
248
1 163
106 %
2 240 (248,9)
618 (68,7)
2774,1 (308,2)
124 %
Antal avslutade insatser
1 100
229
980
89 %
Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro)
280 (31,1)
0 (0)
73,7 (8,2)
26 %
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Resultat (avslutade insatser)
Mål 2007-2013
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdena. Investeringsvolymen beräknas här som det genomsnittliga värdet på sålda lantbruk multiplicerat med antalet personer som har fått startstöd.
Omfattning Siffrorna visar att målet för indikatorn ”antal personer som har beviljats stöd” har överträffats med 35 procentenheter för femårsperioden. Den höga måluppfyllelsen av antal beviljade stöd kan bero på att stödet är välkänt. Stödet måste dessutom beviljas inom arton månader efter etableringen, vilket har inneburit att läns styrelserna prioriterat handläggningen av detta stöd. Stödet prioriteras på grund av att länsstyrelserna anser att generationsskiften ofta dröjer alltför länge. Vidare vill man få in unga företagare i jordbrukarkåren eftersom dessa i större utsträckning tar till sig nya metoder och utvecklar före taget, vilket i sin tur bidrar till en ökad konkurrenskraft.
Resultat Under 2011 har 229 insatser avslutats medan 980 insatser avslutats totalt för perioden 2007-2011, vilket motsvarar 89 procent av målvärdet. Siffrorna i tabellen visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 73,7 mnkr för hela perioden 20072011 vilket motsvarar 26 procent av målvärdet. Det uppsatta målet för bruttoförädlingsvärdet för åtgärden Startstöd för unga jordbrukare utgår från ett antagande om ett relativt högt belopp per insats. Utvecklingen hittills pekar på att detta värde är överskattat. Siffrorna för resultatindikatorn har uppskattats med ledning av insamlade uppgifter från en stor andel företag som fått stöd. Enligt EU-kommissionens anvisningar ska endast realiserade effekter, som uppstår i samband med att en ny brukare tillträder, beaktas. För startstödet är förhållandet ofta att en nystartad brukare tar över en befintlig drift från en tidigare brukare. Stödet är en ersättning till företagaren för utebliven inkomst under etablerings skedet, men används ofta för att täcka en del kostnader som sammanhänger med förvärvet av en fastighet och annat som berör övertagandet av själva verksamheten. Effekten räknas som den förändring av arbetstid och ekonomiskt resultat som sker i samband med övertagandet. Analyserna hittills visar att det normalt inte sker några stora förändringar i bruttoförädlingsvärdet som enbart är hänförligt till bru-
21
karskiftet. Ibland görs investeringar i t.ex. stallar i nära anslutning till brukarskiftet. Detta räknas dock normalt inte som en startstödsinvestering utan som en fristående investering under åtgärden Modernisering av jordbruksföretag. Ibland söker en brukare både startstöd och investeringsstöd vid ett och samma tillfälle. I utvärderingen skiljer man då på dessa båda delar vilket också är fallet i det administrativa systemet. EU-kommissionen pekar på att den metod Jordbruksverket hittills tillämpat ger för höga värden. Någon korrigering av denna metod har ännu inte gjorts och därför har inte värden för 2010-2011 kunnat uppskattas. Figur 1, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 112 Svin 6% Trädgård 5%
Åkergrödor 15% Mjölk 37%
Annat 8%
Fjäderfä 1% Blandad 2% Betande boskap 26%
Figuren ovan visar andelen av antalet avslutade ärenden uppdelat per kategori. De största driftsgrenarna inom startstöden är mjölk- och köttproduktion samt växtodling och dessa står för 78 procent av alla ärenden. Till kategorin Annat räknas driftsgrenar inom häst, biodling, renskötsel, hjortuppfödning, kanin uppfödning m.m. Figur 2, Antalet avslutade ärenden per kategori och kön, åtgärd 112 Kvinna Man
6
46 181
36
Annat
26 261
19
50
6 68
Betande boskap
99
12
Mjölk
Svin
3
Blandad
Fjäderfä
22
140
19
Trädgård
7
Åkergrödor
Figuren ovan visar antalet avslutade ärenden/kategori, uppdelat på stödmottagare och kön. Antalet kvinnliga stödmottagare står för ca 26 procent av antalet avslutade insatser. Snittåldern oberoende kön ligger på ca 30 år.
2.2.3
Modernisering av jordbruksföretag (121)
Åtgärdens syfte och innehåll Stöd till modernisering, som ges i form av stöd till investeringar, ska bidra till att påskynda företagens anpassning till nya marknadsförutsättningar, men ska samtidigt ge positiva effekter för biodiversitet, miljövänlig produktion, djurvälfärd och arbetsmiljö. Moderniseringsåtgärden omfattar förutom jordbruksföretag även trädgårds- och renskötselföretag. Under åtgärden ingår även stöd för anläggning av energigrödor på åkermark. Stödet beviljas som en procentsats av planerade fasta investeringar och betalas ut först då dessa har genomförts och betalats. Landsbygdsprogrammet medger stöd med högst 30 procent av stödberättigande investeringskostnader. Till jordbruks företag inom mindre gynnande områden i norra Sverige kan stödnivån höjas med ytterligare högst 20 procentenheter. För anläggning av fleråriga energigrödor och investeringar för stängsling kan upp till 40 procent av de stödberättigande kostnaderna ersättas, dock högst 5 000 kr/hektar för plantering och 12 000 kr/hektar för stängsling. De flesta länsstyrelser har emellertid beslutat om att tillämpa ett maximalt stöd belopp per insats och i vissa fall även en sänkt stödandel. Prioritering sker av de företag som utifrån sin affärsplan bedöms bidra mest till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin. Varje länsstyrelse har tagit fram egna mer specifika prioriteringar än vad som framgår av landsbygdsprogrammet. Detta ger utrymme för åtgärdens lokala prägel. Prioriteringsordningen framgår av de regionala genomförandestrategierna. Vad det gäller investeringsstöd till biogasanläggningar framgår prioriterings ordningen av Jordbruksverkets genomförandestrategi.
Budget och beviljat stöd Från och med år 2009 finns särskilda pengar avsatta inom landsbygdsprogrammet för investeringar i produktion och förädling av biogas. Totalt (inklusive offentlig medfinansiering) finns det 200 mnkr för perioden 2009-2013 till investeringsstöd inom åtgärderna modernisering, diversifiering och mikroföretag. Vid en indikativ fördelning avsattes 50 mnkr för investeringar i biogasanläggningar inom denna åtgärd. Under 2011 har den indikativa fördelningen ändrats så att det nu finns 45 mnkr för biogasinvesteringar inom denna åtgärd. Inför 2010 förstärktes åtgärden med 200 mnkr för utmaningarna förnybar energi och klimat. Därtill gjordes en budgetförstärkning om 200 mnkr avseende mjölk investeringar. Budget och beviljat stöd redovisas i tabellen nedan.
23
Tabell 6, Budget och beviljat stöd, åtgärd 121 Budgettyp
Budget, mnkr
Grundbudget
Beviljat stöd 2011, mnkr
Beviljat stöd ackumulerat 2007-2011, mnkr
Beviljat av budget, %
2 406,8
641,3
2 005,0
83 %
Särskild satsning, mjölk
200
63,0
189,7
95 %
Utmaning, förnybar energi
180
37,4
49,4
27 %
20
25,2
34,5
173 %
2 806,8
766,9
2 278,7
81 %
Utmaning, klimat SUMMA
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 7, indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 121 inkl. utmaningarna klimat och energi
Omfattning (enligt beslut)
Antal företag som har beviljats stöd
7 300
1 745
5 647
77 %
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
15 970 (1 774,9)
3 493,1 (388,1)
11 537 (1 281,9)
72 %
Programspecifika indikatorer
Antal avslutade insatser
Utfall 2011
Utfall ackumulerat, %
Indikator
Resultat (avslutade insatser)
Mål 2007-2013
Utfall ackumulerat
Typ av indikator
7 300
1 237
4 049
55 %
Ökning av brutto- förädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro)
6 070 (674,8)
421,8 (46,9)
1173,5 (130,4)
19 %
Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller ny teknik
2 190
650
1215
55 %
Åtgärdens bidrag till att förhindra klimat- förändring över programperioden, hektar
30 000
76
1058
4%
240 000
16 701
115 680
48 %
Antal djur som fått förbättrad miljö, djurenheter
Riktvärde för 2007-2011 är 71 %
24
Tabell 8, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 121 för utmaningarna klimat och energi
Omfattning (enligt beslut)
Antal företag som har beviljats stöd
700
205
286
41 %
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
1 250,0 (138,9)
259,4 (28,8)
322,2 (35,8)
26 %
Antal avslutade insatser
700
114
132
19 %
Ökning av brutto- förädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro)
70
2,55
3,25
5%
(7,8)
(0,28)
(0,36)
Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller ny teknik
210
34
40
19 %
Antal företag som fått stöd och som vidtagit någon form av klimatåtgärd
560
81
94
17 %
Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi, TWh
0,8
0,007
0,009
1%
Programspecifika indikatorer
Utfall 2011
Utfall ackumulerat, %
Indikator
Resultat (avslutade insatser)
Mål 2007-2013
Utfall ackumulerat
Typ av indikator
Riktvärde för 2010-2011 är 50 %
Omfattning Under år 2011 har 1 745 företag beviljats stöd om totalt ca 766,9 mnkr. De totala investeringarna vid företagen uppgick under år 2011 till 3 493,1 mnkr (388,1 mneuro). Stödandelen ligger på i medeltal ca 22 procent av investerat kapital. Siffrorna visar att antal företag som under perioden 2007-2011 beviljats stöd är i linje med målet. Investeringsviljan inom jordbruket har vänt efter en nedgång 2009 och har varit fortsatt hög under 2011. Efterfrågan på särskilda pengar för mjölkinvesteringar har varit mycket god och för vissa län är pengarna helt beslutade. Stödtaken för mjölkinvesteringar har höjts jämfört med tidigare, vilket kan förklara en del av den ökade efterfrågan på stödet men också att lönsamheten har förbättrats genom högre mjölkpriser. Under 2010-2011 har 95 procent av målet för beviljad budget uppfyllts. Under 2011 beviljades stöd till insatser i gårdsbaserad biogas till 7 företag om totalt ca 15,4 mnkr. Inom gårdsbaserad biogas har det totalt under perioden 2009-2011 beviljats stöd till 23 företag om totalt ca 37,9 mnkr inom åtgärden.
Resultat Under 2011 har 1237 insatser avslutats och för perioden 2007-2011 har totalt 4 049 insatser avslutats, vilket ger en måluppfyllelse på 55 procent. Siffrorna i tabellen visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 1173,5 mnkr för hela perioden 2007-2011. Totalt har stöd slututbetalats till 4 049 företag vilket innebär att det genomsnittliga bruttoförädlingsvärdets ökning uppgick till ca
25
290 000 kr per företag. På grund av eftersläpningar har dock inte bruttoförädlings värdet fått fullt genomslag för alla företag vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca 407 000 kr. Målvärdet är beräknat på en ökning i bruttoförädlingsvärde på ca 831 000 kr per ärende vilket är väsentligt högre än vad som hittills uppmätts. Ungefär 30 procent av företagen inför någon form av ny teknik i sitt företag, vilket kan vara mjölkrobotar, tvättrobotar, lösdriftsstallar, ungdjursstallar, energiväv, övergång till förnybar energi m.m. Investeringar i bl.a. nya lösdriftsstallar och om- och tillbyggnader av stallar har för 1 787 årsarbetsverken lett till en förbättrad arbetsmiljö. Där insatsen lett till förbättrad djurmiljö (ca 32 procent av alla slututbetalda ärenden) visas ett snitt på 89 förbättrade djurplatser per ärenden, vilket ger 115 680 djurenheter totalt för perioden 2007-2011. Jordbruksverkets definition är som regel att nybyggda stallar jämfört med äldre är förbättrad djurmiljö. Figur 3, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 121
Utökning av antal djurplatser mjölkproduktion 15%
Växtodling 4% Övrigt 5% Byggnadsinventarier mjölkproduktion 13%
Trädgård 5% Svin 5%
Energi 9%
Spec ungnöt 5%
Fjäderfä 2% Självrekryterande köttproduktion 14%
Foder-gödselv anl ospec 18%
Klimat 1% Häst Får 1% 3%
Figuren ovan visar andelen av antalet avslutade ärenden uppdelat per kategori. De största driftsgrenarna inom moderniseringsstödet är mjölkproduktion (kategorin Utökning av antal djurplatser mjölkproduktion och Byggnadsinventarier mjölk produktion) som tillsammans utgör 28 procent av ärendena, köttproduktion (Själv rekryterande köttproduktion och Spec. ungnötsproduktion) som tillsammans utgör 19 procent av alla ärenden samt kategorin Foder- och gödselvårdsanläggningar som står för 18 procent av alla ärenden.
26
Inom kategorin Utökning av antal djurplatser mjölkproduktion handlar insatserna om att bygga nytt mjölkstall samt om- eller tillbyggnad av stall, och detta oftast i kombination med en övergång till automatisk mjölkning (mjölkningsrobot). Inom kategorin Byggnadsinventarier mjölkproduktion handlar insatserna till stor del om att bygga ungdjursstallar eller om/tilbyggnad av mjölkkostall samtidigt som man endast marginellt eller inte alls ökar sin besättningsstorlek. Här handlar det oftast om att man vill förbättra arbets- och djurmiljön och det är inte alltid som investeringen motivas av lönsamhetsskäl. Kategorin Självrekryterande köttproduktion och Spec. ungnöt utgörs också mest av ny/om- eller tillbyggnader av stallar. Om ärendet endast gäller eller domineras av en gödselvårdsanläggning eller om det gäller foderhantering hamnar dessa under kategorin Foder- och gödselvårds anläggninar och kan gälla produktion från alla driftsgrenarna. Figur 4, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 121
Utökning av antal djurplatser mjölkproduktion 35%
Växtodling 3% Övrigt 1%
Byggnadsinventarier mjölkproduktion 15%
Energi 5% Fjäderfä 4%
Trädgård 3%
Svin 6%
Foder-gödselv anl ospec 9% Får 3% Häst 1% Klimat 1% Spec Självrekryterande ungnöt köttproduktion 4% 12%
Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentmässigt har kategorin Utökning av antal djurplatser, mjölkproduktion störst andel. Detta faller sig naturligt då det är här de stora investeringsvolymerna ligger med exempelvis nybyggnationer av lösdriftsstallar. 25 procent av alla ärenden har en investerings volym som ligger mellan 8 mnkr – 50 mnkr. I genomsnitt ligger investerings volymen på ca 6,0 mnkr per ärende och genomsnittsvärdet för stödbelopp per ärende hamnar på ca 885 000 kr. Det stödbelopp som beviljas stödmottagaren kan variera geografiskt sett eftersom länen har olika nivåer på hur stort stödbelopp man kan bevilja. Ett norrlandslän kan exempelvis ge 50 procent av stödberättigat belopp i beviljat stödbelopp. Länsstyrelserna kan också tillämpa ett maximalt stödbelopp per insats (stödtak) som även varierar mellan länen.
27
Byggnadsinventarier mjölkproduktion och Självrekryterande köttproduktion tillhör också kategorier där investeringarna oftast är av större volymer. Kategorin Foder- och gödselvårdsanläggningar som i antalet hade en andel på 18 procent har i utbetalt stödbelopp en mindre andel av stödbeloppen, bara 9 procent. I genomsnitt ligger investeringsvolymen på ca 700 000 kr per ärende och genomsnittsvärdet för stödbelopp per ärende på 183 000 kr.
Etablering av fleråriga energigrödor Under 2011 har antalet slututbetalda insatser avseende etablering av fleråriga energigrödor varit 13 stycken vilket motsvarar en nyplantering på runt 80 hektar. I fem av de slututbetalade ansökningarna ingår även stängsling. Den totala arealen som nyplanterats med etableringsstöd under perioden 2007-2011 ligger på 1 058 hektar. Detta är långt ifrån det mål på 30 000 hektar nyplantering som lades fast inför perioden 2007-2013 och som ligger till grund för medelstilldelningen för delåtgärden. Många analyser visar på att det är brist på aktuell information och kunskap om fleråriga energigrödor framför allt i lantbrukarledet. Det är en viktig förklaring till det svaga intresset för stödet. Mot denna bakgrund har Jordbruksverket under 2011 fortsatt arbetet med en förstärkt informationssatsning på salix och andra fleråriga energigrödor.
Särskilda satsningar inom biogas, tabell 7 tidigare Inom gårdsbaserad biogas har investeringsstöd till sju landsbygdsföretag inom åtgärden modernisering slututbetalats under 2011. Det handlar om fyra nya bio gasanläggningar, två rötrestbrunnar och kompletterande utrustning till en biogas anläggning. Biogasanläggningarna är väl spridda över landet. Själva biogasen från biogasanläggningarna kommer att bli el och värme som kan ersätta en stor del av energianvändningen i primärproduktionen för respektive landsbygdsföretag. Under hela perioden 2009-2011 har det totalt slututbetalts investeringsstöd till fem nya biogasanläggningar, fem rötrestbrunnar och kompletterande utrustning till en biogasanläggning.
Särskilda satsningar inom mjölk, tabell 6 tidigare I den särskilda satsningen inom mjölk har 244 insatser avslutats för perioden 2010-2011. Tabell 6.1, Avslutade insatser inom mjölksatsningen, fördelat per kategori Kategori
Antal
Utökning av antalet djurplatser, mjölkproduktion
68
Byggnadsinventarier, mjölkproduktion
94
Foder- och gödselvårdsanläggningar
82
SUMMA
244
28
Beskrivningar om vad insatserna handlar om följer redovisningen under kategori indelningen ovan för åtgärd 121. När det gäller genomsnittligt investeringsbelopp och genomsnittligt utbetalt stödbelopp ligger dessa också på ungefär samma nivåer som för åtgärd 121. Ekologisk produktion bedrivs på ca 20 procent av de avslutade företagen. Ungefär 43 procent av företagen inför någon form av ny teknik i sitt företag i dessa kategorier, vilket är något högre än om man ser till hela åtgärden och dess kategorier.
Särskilda satsningar inom klimat och förnybar energi, tabell 8 tidigare Utmaning klimat Under 2011 har 81 insatser avslutats, för 2010 var siffran 13 och för perioden 2010-2011 har 94 insatser avslutats. Ärenden inom utmaning klimat domineras av investeringar som syftar till att effektivisera energianvändningen. Vanliga insatser är investeringar för att minska energiåtgång i växthus samt system för värme återvinning i djurstallar. Ett annat exempel på vanliga insatser är sådana som syftar till effektivare resursanvändning. Dessa är exempelvis investeringar i utrustning för optimering av kvävegödsling och annan teknik som förbättrar precisionen i odlingen. Utmaning förnybar energi Under 2011 har 33 insatser avslutats och för perioden 2010-2011 har 38 insatser avslutats. Insatserna inom utmaning förnybar energi gäller främst investeringar i värme- och torkanläggningar för biobränslen. Ett fåtal ärenden gäller investering i vindkraft. Biopannorna som har installerats producerar sammanlagt 0,009 TWh och bidrar till ett mer koldioxidsnålt jordbruk eftersom biobränslet ersätter fossila bränslen.
2.2.4
Högre värde i jord- och skogsbruksprodukter (123)
Åtgärdens syfte och innehåll Förädlingsstödet är ett investeringsstöd som kan lämnas för förädling och saluföring av produkter från jord- och skogsbruk inklusive rennäring och trädgårdsnäring. Prioritering sker av de företag som utifrån sin affärsplan bedöms bidra mest till en ökad konkurrenskraft och entreprenörskap i sektorerna och i landsbygdsekonomin. De regionala genomförandestrategierna innehåller ytterligare prioriteringar. Landsbygdsprogrammet medger stöd med högst 30 procent av stödberättigande investeringskostnader. Efter särskild prövning kan ytterligare 10 procentenheter beviljas till företag inom glest befolkade områden i norra Sverige. De flesta länsstyrelser har emellertid tillämpat ett maxbelopp eller en sänkt stödandel.
29
Budget och beviljat stöd Tabell 9, Budget och beviljat stöd, åtgärd 123 Budgettyp
Grundbudget
Budget, mnkr
Beviljat stöd 2011, mnkr
490
Beviljat stöd ackumulerat 2007-2011, mnkr
88,2
Beviljat av budget, %
298,9
61 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 10, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 123 Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal företag som har beviljats stöd
Resultat (avslutade insatser)
Mål 2007-2013
Utfall 2011
Utfall Utfall ackumulerat ackumulerat, %
700
290
836
119 %
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
2 700 (300)
464,6 (51,6)
1 464,0 (162,7)
54 %
Antal avslutade insatser
700
188
532
76 %
1 200
87,8
204,9
17 %
(133)
(9,8)
(22,8)
210
56
165
Ökning av brutto- förädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller nya tekniker
79 %
Riktvärde för 2007-2010 är 71 %
Omfattning Under år 2011 har 290 företag beviljats stöd om totalt ca 105,4 mnkr. De totala investeringarna vid företagen uppgick under år 2011 till 464,6 mnkr (51,6 mneuro). Stödandelen ligger på i medeltal ca 23 procent av investerat kapital. Siffrorna visar att målet för indikatorn ”antal företag som har beviljats stöd” har för femårsperioden överträffats med 49 procentenheter. Då måluppfyllelsen i början på programperioden var låg kan konstateras att den eftersläpning som den försenade programstarten ledde till har tagits igen under de senare åren. In vesteringsvolymen ligger däremot något sämre till i förhållande till det uppsatta målet för programperioden. En förklaring till skillnaden i måluppfyllelse avseende antal beviljade stöd jämfört med investeringsvolym kan vara att andelen mindre stödbelopp är högre än vad som ursprungligen antogs. En skillnad mot föregående programperiod är att endast små och medelstora företag kan få stöd.
Resultat Under 2011 har 188 insatser avslutats och totalt har det under perioden 2007-2011 avslutats 532 insatser, vilket ger en måluppfyllelse på 76 procent.
30
Siffrorna i tabell 10 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 204,9 mnkr för hela perioden 2007-2011, vilket motsvarar 17 procent av målvärdet. Totalt slut utbetalades stöd till 532 företag vilket innebär att det genomsnittliga brutto förädlingsvärdets ökning uppgick till ca 385 000 kr per företag. På grund av tidseftersläpningar har dock inte bruttoförädlingsvärdet fått fullt genomslag för alla företag vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca 580 000 kr. Målvärdet är beräknat på en ökning i bruttoförädlingsvärde på ca 1,7 mnkr per ärende vilket är väsentligt högre än vad som hittills uppmätts. Av de slututbetalade ärendena för 2007-2011 har 165 företag sökt för någon form av ny teknik/produkt vilket motsvarar 79 procent av målvärdet. Figur 5, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 123 Träförädling 10%
Mejeriprodukter, ost 9%
Bageri, bröd 8% Chark, kött, viltkött 21% Biobränsle 10%
Övrigt 3% Frukt, grönsaker, bär 26%
Ägg 2% Vin, sprit, öl 3% Musteri 2% Livsmedel 5% Honung 1%
Figuren ovan visar andelen av antalet avslutade ärenden uppdelat per kategori. De största kategorierna inom förädlingsstödet är Frukt, grönsaker och bär med 26 procent av ärendena, Chark, kött och viltkött med 21 procent av ärenden och Biobränsle och Träförädling med vardera 10 procent av ärendena. Inom kategorin Frukt, grönsaker och bär är det jordbrukssektorn som dominerar med 86 procent. Inom jordbrukssektorn sker förädlingsprocessen på gården och utgår från egenproducerade råvaror. Många av investeringarna gäller förädlings utrustning som oftast leder till ett effektivare sätt att arbeta. Insatsen kan handla om att investera i en automatisk sorterings-, tvätt- och paketeringslinje, skal maskiner men även lagringshallar och kylanläggningar. Inom kategorin Chark, kött och viltkött är fördelningen mellan jordbrukssektorn och livsmedelssektorn ca 50/50. Insatsen kan handla om att investera i lokaler för att anpassa produktionen till kött och charktillverkning (jordbruksföretaget vill
31
kunna förädla sin egenproducerade råvara), gårdsbutiker, slakterilokaler både för mindre gårdsslakterier och mer storskalig produktion och maskiner och utrustning som behövs vid förädlingsprocessen. Kategorin Träförädling har en andel på 10 procent av antalet ärenden. Här kan det handla om att uppföra lokal för sin snickeriverksamhet, inköp av små gårdssågverk samt några mobila sågverk. Kategorin Biobränslen har en andel på 10 procent av antalet ärenden. Insatserna inom denna kategorin kan handla om förädling av skogsråvaror som exempelvis ved, flis, pellets (som även görs på halm) till försäljning eller om installation av panncentral för produktion av närvärme med exempelvis flis från egna gården. Figur 6, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 1 23 Mejeriprodukter, ost 7%
Träförädling 5% Bageri, bröd 8%
Biobränsle 9%
Chark, kött, viltkött 26%
Övrigt 2%
Frukt, grönsaker, bär 30%
Ägg 3% Vin, sprit, öl 4% Musteri 2% Livsmedel 4% Honung 0%
Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentmässigt har kategorin Frukt, grönsaker och bär störst andel (30 procent) följt av Chark, kött och viltkött (26 procent). Dessa följer ungefär samma procentuella fördelning som antalet ärenden. Inom förädlingsstödet finns det en del större livsmedelsföretag inom mejeri, slakteri och livsmedelsförädling där investeringsvolymerna är över 10 mnkr. Den största investeringen uppgår till över 30 mnkr och avser ett mejeriföretag. 25 procent av alla ärenden har en investeringsvolym under 500 000 kr. Om man tittar på hela åtgärden så ligger investeringsvolymen i genomsnitt på ca 1,7 mnkr per ärende. Utbetalt stödbelopp har ett genomsnittsvärde på ca 315 000 kr per ärende.
32
2.2.5
Samarbete om utveckling av nya produkter (124)
Åtgärdens syfte och innehåll Stödet till samarbete ska gå till externa tjänster för att utveckla en produkt, process eller teknik så att den skapar affärsnytta. Stöd kan också utgå till utvecklings kostnader, t.ex. prototyper, patent, patentansökningar eller marknadsföring. Minst två företag ska ingå i samarbetet, dock ska alltid en primärproducent eller ett förädlingsföretag ingå. Målet med åtgärden är att företag inom de areella näringarna förbättrar sin konkurrenskraft som ett resultat av att de samarbetar för att utveckla nya varor, tjänster, processer eller tekniker.
Budget och beviljat stöd Tabell 11, Budget och beviljat stöd, åtgärd 124 Budgettyp
Budget, mnkr
Grundbudget
Beviljat stöd 2011, mnkr
160
Beviljat stöd ackumulerat 2007-2011, mnkr
10,6
Beviljat av budget, %
30,1
19 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 12, indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 124 Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal samarbets- initiativ som beviljats stöd
200
29
59
30 %
Programspecifik indikator
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
480
30,9
52,3
11 %
(53,3)
(3,4)
(5,8)
Resultat (avslutade insatser)
Antal avslutade ärenden
200
5
17
9% 1%
Ökning av bruttoförädlingsvärdet hos stöd- mottagare, mnkr (mneuro) Antal företag som beviljats stöd som introducerar nya produkter och/eller nya tekniker
Mål 2007-2013
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
600
2,9
3,3
(66,7)
(0,3)
(0,4)
100
0
0
Utfall ackumulerat, %
0%
Riktvärde för 2007-2011 är 71 %
Omfattning Under 2007-2011 har endast 30 procent av målet för antal initiativ uppfyllts. Åtgärden har inte fått det intresse som förväntats. Det kan bero på åtgärdens utformning och också på gällande regelverk. Under tidigare år har genomförts olika informationssatsningar men måluppfyllelsen är fortfarande låg. På grund av detta ingår i programändringsförslaget som lämnades under 2011 att åtgärden stängs för nya ansökningar från juli 2011.
33
Resultat Under 2011 har fem insatser avslutats och totalt under perioden 2007-2011 har 17 stycken avslutats vilket motsvarar 8 procent av målet. Det ackumulerade brutto förädlingsvärdet är 3,3 mnkr vilket motsvarar 1 procent av målvärdet. De projekt som beräknas ge bruttoförädlingsvärde är inriktade på processutveckling och marknadsföring av lokalt producerad mat. Inget projekt bedöms ha medverkat till att företag har introducerat nya produkter och/eller tekniker. I några fall har ny teknik testats men ännu inte införts hos företagen. Av de 17 slutförda projekten är 12 projekt av förutsättningsskapande karaktär och ger inte några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde. Det handlar t.ex. om förstudier om bioenergiteknik, utredning av möjligheter att starta ett lokalt slakteri eller att starta ett nätverk av småskaliga mathantverksföretag. Dessa kan leda till framtida investeringar hos företag. Av de 17 avslutade projekten så har 12 inriktningen Mat och 5 har inriktningen Förnybar energi.
2.2.6
Infrastruktur (125)
Åtgärdens syfte och innehåll Stöd ges under åtgärden för att finansiera samverkanslösningar mellan jordbruksoch skogsägare, andra markägare och boende på landsbygden. Syftet är att stärka småskalig lokal infrastruktur som är av betydelse för konkurrenskraft och hållbar utveckling inom jord- och skogsbruket. Det ska saknas förutsättningar för en utveckling genom renodlade kommersiella initiativ eller genom andra nationella eller kommunala åtaganden från samhällets sida. Stöd kan beviljas med upp till 50 procent av de stödberättigande kostnaderna. Målet med åtgärden är att uppnå en väl fungerande infrastruktur som stärker jord- och skogsbruket och lands bygdens konkurrenskraft. Exempel på insatser är kostnader för anläggningsförrättningar, bildande av ny vägsamfällighet, utbildning av styrelser i vägsamfälligheter, planering och projektering för större ombyggnation eller upprustning av väg, kostnader för planering och projektering av lokal energi samt kostnader för upprättande av planer för markarrondering. Åtgärden har främst använts till att genomföra nya vägförrättningar för vägsamfällighetsföreningar, men stöd har också beviljats till omarrondering av jordbruksfastigheter och projektering av skogsbilvägar.
Budget och beviljat stöd Tabell 13, Budget och beviljat stöd, åtgärd 125 Budgettyp
Grundbudget
Budget, mnkr
210
Beviljat stöd 2011, mnkr 14,5
34
Beviljat stöd ackumulerat 20072011, mnkr
Beviljat av budget, %
42,5
20 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 14, indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 125 Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal verksamheter som beviljats stöd
2 100
201
614
29 %
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
420 (46,7)
50,6 (5,6)
104,9 (11,7)
25 %
Antal avslutade insatser
2100
113
365
17 %
450
0
0
0%
(50)
(0)
(0)
Resultat (avslutade insatser)
Ökning av brutto- förädlingsvärdet hos stödmottagare, mnkr (mneuro)
Mål 2007-2013
Utfall 2011
Utfall Utfall ackumulerat ackumulerat, %
Riktvärde för 2007-2011 är 71 %
Omfattning Under 2011 har 201 ansökningar beviljats stöd med totalt 20,4 mnkr. Ackumulerat uppgår antalet verksamheter som beviljats stöd till 29 procent av målet. Det fort satt låga utfallet beror sannolikt mest på att inom åtgärden beviljas stöd till enbart projektering och inte reella investeringar. Eftersom intresset för åtgärden under femårsperioden varit lägre än förväntat så ingår det i programändringsförslaget att åtgärden stängs för nya ansökningar från juli 2011.
Resultat Under 2011 har 113 insatser avslutats och totalt under perioden 2007-2011 har 365 stycken avslutats vilket motsvarar 17 procent av målet. Figurerna nedan visar andelarna av antalet ärenden respektive utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori.
Figur 7, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 125
Vatten (tillgång, bevattning, avvattning m.m.) Skog Skifte/arrondering av mark Bredband Förnybar energi Projektering m.m. av väg Vägförrättning
35
Figur 8, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 125
Vatten (tillgång, bevattning, avvattning m.m.) Skog Skifte/arrondering av mark Bredband Förnybar energi Projektering m.m. av väg Vägförrättning
Den absolut största andelen av projekten avser ombildning av redan existerande vägsamfälligheter (s.k. vägförrättningar). Det rör sig om redan existerande vägar men där man av olika skäl behöver ombilda vägsamfällighetsföreningen. Ett skäl kan vara att personer har flyttat från fastigheter som legat intill vägen och att andelstalen inte på ett rättvist sätt speglar nyttjandet. Jordbruksverket bedömer att ombildningar av vägsamfälligheter inte ger utfall i resultatindikatorn Ökat brutto förädlingsvärde. Ombildning av vägsamfällighet är en administrativ åtgärd som inte ger några direkta synbara resultat för de berörda företagens ekonomi. För rättningarna omfattar dessutom många fastigheter som används för permanentoch fritidsboende utan någon koppling till företagande. Övriga projekt som motsvarar knappt en fjärdedel av totalt utbetalt stödbelopp är olika förutsättningsskapande projekt som t.ex. framtagning av bevattningsplan, förstudier kring förnybar energi och arrondering av mark. De bedöms inte heller ge några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde. Dessa projekt kan leda till framtida investeringar hos företag och därmed indirekt bidra till exempelvis ett ökat bruttoförädlingsvärde.
2.3 Axel 2 2.3.1
Naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter (211 och 212)
Åtgärdens syfte och innehåll Ersättningen för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter, dvs. kompensationsbidraget ska medverka till att det övergripande målet för axel 2 ”Förbättra miljön och landskapet” uppfylls. Åtgärdens syfte är att stärka den regionala ekonomin och att främja ett öppet och varierat landskap i stödområde 1-5:b och F.
36
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 15, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 211 och 212 Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal jordbruksföretag i bergsområden med naturbetingade svårigheter som får kompensationsbidrag
Mål
Utfall 2011
Utfall 2011, %
6 500
5 419
5 246
81 %
13 700
13 895
13 620
99 %
Antal hektar jordbruksmark i bergsområden med naturbetingade svårigheter som får kompensationsbidrag
190 000
175 632
173 782
91 %
Antal hektar jordbruksmark i andra områden med svårigheter som får kompensationsbidrag
340 000
373 942
377 239
111 %
- marker inte växer igen eller överges
530 000
549 574
551 021
104 %
- biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras1
370 000
268 000
- markkvaliteten förbättras
0
0
0
0%
- vattenkvaliteten förbättras
0
0
0
0%
- klimatförändring förhindras
0
0
0
0%
Antal jordbruksföretag i andra områden med svårigheter som får kompensationsbidrag
Resultat (avslutade insatser)
Utfall 2010
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att:
%
Biologisk mångfald och höga naturvärden avser ”Betesmarker inom LFA (80 000 ha) + åker i underrepresenterade kommuner (< 4 procent öppen mark, HNV = 188 000 ha)”.
1
Utfallet för 2011 visar på fortsatt olika utveckling för bergsområden och andra områden med svårigheter. Antalet brukare i bergsområden och antal hektar i bergsområden ligger lägre än målen medan utfallet för andra områden med svårigheter har nått måluppfyllelse. För bergsområdena finns fortfarande en viss nedgång från 2010 till 2011 både gällande antal företag och gällande antal hektar som är anslutna till ersättningen. För andra områden med svårigheter har antalet brukare minskat något och antalet hektar som är anslutna till ersättningen ökat något jämfört med 2010. Minskning av antal brukare speglar sannolikt en trend med sammanslagning och rationalisering som pågår. Jordbruksmarken i Norrland har minskat med runt 4700 hektar vilket motsvarar 1,6 procent från 2010 till 2011.
2.3.2
Miljövänligt jordbruk (214)
Åtgärdens syfte och innehåll Miljöersättningarna ska övergripande bidra till att förvaltningen av landets jordbruksmark (åkermark och betesmarker) sköts på ett sätt som främjar ett hållbart nyttjande samt bidrar till att uppnå landets miljömål. I detta kapitel redogör vi för åtgärdens 11 insatser. För analys av utfall se under respektive insats.
37
Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende åtgärder inom axel 2 exkl. utvald miljö Miljöersättningarna består av 11 insatser som bidrar till att förvalta landets jord bruksmark på ett hållbart sätt och främjar landets miljömål. Det är därför problematiskt att en del miljöersättningar inte når upp till sina mål och att bristen på betande djur förvärras. Nytt för 2011 är att lantbrukarna kan välja att förlänga sina åtaganden som skulle gå ut 2011. Förlängningen gäller till och med 2013. Många valde att göra detta samtidigt som många angav att de inte ville ta med all mark i förlängningen. Länsstyrelserna rapporterar om en positiv trend både för skyddszoner och för vallodling. Målen för skyddszoner har nåtts, både vad gäller areal i ersättning och antal brukare. Den goda måluppfyllelsen på detta område förklaras med kraftigt höjda ersättningsnivåer 2010 och utökade stödområden. Anslutningen inom åtaganden för vallodling är också hög och stabil. Utfallet av arealer har ökat under 2011 för både delinsats A (skogsdominerade områden) B (södra delarna av Sverige). Detta stöd upplevs som enkelt att hantera, både för lantbrukare och för länsstyrelser. Anslutningen till natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet ligger på liknande nivåer som under föregående år vad gäller antalet anslutna brukare. Däremot har arealen sjunkit till lägre nivåer. En anledning till detta kan vara blockinventeringen. Flera länsstyrelser ger uttryck för att ersättningen ligger på för låg nivå i för hållande till de villkor som gäller. Andra orsaker som nämns är att åtgärder på detta område inte är ekonomiskt motiverade för mark som är arrenderad. Begränsningen av vilka öppna diken som ger rätt till ersättning kan också medföra att vissa brukare hamnat under gränsen för lägsta utbetalning när åtgärden ska förnyas. Några län har under 2011 gjort informationssatsningar och satsat på rådgivning för att öka anslutningen – satsningar som rapporteras haft positiva resultat. För betesmarker och slåtterängar har utvecklingen varit oväntat positiv: Antalet brukare har ökat och andelen slåtterängar har endast minskat marginellt. Särskilda värden har god måluppfyllelse och antalet fäbodar ligger på samman nivå som under föregående år. Vad gäller ekologisk produktion rapporteras både positiva och negativa resultat: Både antalet ekologiskt certifierade producenter och certifierad djurhållning ökar. Men trots denna positiva trend kommer de nationella målen om areal jordbruk smark i certifierad produktion troligtvis inte att nås under programperioden. Och även om antalet certifierade producenter ökar i antal, så ser länsstyrelserna en negativ utveckling för själva anslutningen. I vissa län är den nedåtgående trenden dramatisk. En anledning till detta kan vara att åtaganden som ingåtts tidigare år inte förlängs och att möjligheten till ersättning för vall är borttaget. En annan orsak som anges är att det är svårt att övertyga lantbrukarna i områden med högavkastande marker att se någon ekonomisk fördel med en ekologisk produktionsform. Flera länsstyrelser har arbetat aktivt med våtmarker genom uppsökande verksamhet men det är fortfarande svårt att nå målen. Kravet att förbinda sig att låta våtmarken finnas i minst 20 år avskräcker många. Viljan är särskilt låg i slättlandskapet där behovet är som störst. När det gäller ersättningen för minskat kväveläckage rapporteras det om att många brukare felaktigt söker ersättning.
38
För kompensationsbidraget är utvecklingen olika beroende på om det gäller bergs områden eller andra områden med svårigheter. Stödet upplevs av flera länsstyrelser som problematiskt eftersom åtagandet skapas efter att första utbetalningen skett. Resultatet är att det kan skilja flera år mellan utbetalningsperioden och åtagandeperioden. Åtagandet blir då i praktiken sex år. Även om blockprojektet är avslutat fortsätter det att ta resurser i anspråk och påverka handläggningen av SAM. Block har delats, slagits ihop, klassats som miljöblock m.m. och på så sätt fått nya blockidentiteter och arealer. Främst verkar det vara åtaganden för betesmarker och slåtterängar som påverkas.
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 16, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 214 Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal brukare som får ersättning för miljövänligt jordbruk1
Utfall 2010
1
Utfall 2011, %
57 750
59 065
98 %
Totalt antal hektar jordbruksmark som får ersättning för miljövänligt jordbruk
3 708 500
2 893 000
2 916 000
78 %
Antal hektar jordbruksmark som täcks av åtminstone ett åtagande för miljövänligt jordbruk
2 500 000
2 199 000
2 209 000
88 %
133 115
115 475
121 134
91 %
- biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras
2 310 000
1954 000
1 948 000
84 %
- marker inte växer igen eller överges
1 701 000
1 535 000
1 530 000
90 %
- markkvaliteten förbättras
1 174 000
858 000
877 000
75 %
- vattenkvaliteten förbättras
1 239 000
959 000
983 000
79 %
0
0
0
0%
1 200 000
857 000
879 000
71 %
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att:
- klimatförändring förhindras Programspecifik indikator
Utfall 2011
60 000
Totalt antal åtaganden Resultat (avslutade insatser)
Mål
Antal hektar som täcks av ett åtagande för miljövänligt jordbruk med målet att reducera riskerna vid användning av växtskyddsmedel
Antal brukare och antal åtaganden beräknas utifrån gällande femåriga åtaganden
39
2.3.2.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker (214)
Insatsens syfte och innehåll Betesmarker och slåtterängar Syftet med insatsen är att bevara de natur- och kulturvärden som är knutna till de olika biotoperna. Genom att bevara dessa biotoper kommer bland annat bevarandestatusen för hotade arter att förbättras och därmed hejda förlusten av biologisk mångfald. Insatsen ska bidra till att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap och att sköta betesmarker och slåtterängar som har pekats ut som Natura 2000-områden. I miljöersättningen ingår också två markklasser som finansieras genom Utvald miljö, se avsnitt 3.7.2.3 Regionalt prioriterade ersättningar, nedan. Dessa är ”restaurering av betesmarker och slåtterängar” och ”mosaikbete och andra gräsfattiga marker”.
Skötsel av våtmarker Syftet med insatsen är att öka arealen våtmarker och förbättra funktionen i befintliga våtmarker. Våtmarker utgör livsmiljö för växter och djur och fungerar som reningsverk bl.a. för växtnäring som läckt från jordbruksmark. Ett syfte med åtgärden är även att förbättra människors möjlighet till rekreation. Efter att våtmarker som fått miljöinvestering för anläggning eller restaurering har färdigställts ska de, med undantag för vissa restaureringar, omfattas av ett åtagande för skötsel av våtmarker. Det är även möjligt att anlägga en våtmark utan miljöinvestering och därefter gå in i ett skötselåtagande.
40
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 17, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 214, biologisk mångfald och kultur miljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker Typ av indikator
Indikator
Mål
Omfattning (enligt beslut)
Antal brukare eller annan mark- förvaltare som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar
38 000
34 318
34 388
90 %
Antal brukare eller annan mark- förvaltare som får ersättning för skötsel av våtmarker
2 000 1
1 929
1 998
100 %
Antal hektar mark som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar
500 000
440 632
426 618
85 %
Antal hektar mark som får ersättning för skötsel av våtmarker
11 300 1
6 892
7 159
63 %
230
222
224
97 %
70 000
62129
- marker inte växer igen eller överges
500 000
- areal betesmarker med allmänna värden
Antal fäbodar i bruk som får ersättning
3
Utfall 2011
Utfall 2011, %
Uppgift saknas se fotnot 2
90 %
440 632
426 618
85 %
260 000
224 084
209 041
80 %
- areal betesmarker med särskilda värden
180 000
148 166
148 647
83 %
- areal slåtterängar med allmänna värden
6 000
2 727
2 456
41 %
- areal slåtterängar med särskilda värden
6 000
6 207
6 463
108 %
Antal hektar betesmarker och slåtterängar, utpekade som Natura 2000områden, som får ersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar Resultat (avslutade insatser)
Utfall 2010
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att:
- areal alvarbeten
28 000
26 047
26 593
95 %
- areal skogsbeten
20 000
12 907
13 282
66 %
Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet
11 300
6 892
7 159
63 %
När det gäller ersättning för skötsel av våtmarker ska målen vara uppfyllda år 2013. Betesmarker och slåtterängar i Natura 2000-områden som får ersättning beräknas vartannat år. Uppgifter för 2009 och 2011 beräknas inte. 3 I denna areal ingår inte markklassen för restaurering av betesmarker och slåtterängar. 1 2
Betesmarker och slåtterängar Även 2011 minskade den totala anslutningen till miljöersättningen jämfört med 2010. Detta innebär en fortsatt minskning av arealmålet. Dock så har antalet brukare ökat till 2011. På andelen fastställda markklasser har en svag ökning skett från föregående år. Detta är positivt ur natur- och kulturvärdessynpunkt eftersom dessa markklasser har mer värden än övrig mark. Särskilt intressant är att den totala andelen slåtterängar har minskat marginellt. Däremot har proportionerna mellan allmänna värden och särskilda värden ändrats. Arealen särskilda värden överstiger målet på 6000 hektar.
41
Antalet fäbodar är ungefär desamma som föregående år. Enligt en undersökning som gjorts inför en studie i CAP:s miljöeffekter så svarade en dryg fjärdedel av de tillfrågade lantbrukarna att de var oroliga för sanktioner. Eftersom andelen fastställda arealer ökar kan man spekulera i att det upplevs som tryggare att ha ett åtagande med fastställda arealer. Detta kan leda till en minskad oro för sanktioner eftersom myndigheten har fastställt arealen.
Skötsel av våtmarker Under 2011 har 7 159 hektar ersättning för skötsel av våtmarker. Nyanslutningen är lika stor som 2010 men 105 hektar har fallit bort ur stödet. Det beror bland annat på att jordbrukare vars åtaganden hade startår 2001 behövde förnya sina åtaganden med 10 nya år, för att ha kvar åtagande för skötsel av våtmarker. För att målet ska nås måste ytterligare 4 141 hektar anslutas till skötselersättningen. En förklaring till den låga måluppfyllelsen är att anläggningen av våtmarker ofta tar flera år att genomföra. Arealen våtmark som färdigställs och går in i skötsel åtagande kan därför förväntas öka mot slutet av programperioden. För att målet för skötselersättningen ska kunna nås krävs att takten för anläggning och restaurering av våtmarker mer än fördubblas. Jordbruksverket bedömer att målet kan bli svårt att uppnå under programperioden. I den ändring av landsbygdsprogrammet som godkändes av EU-kommissionen i mars 2010 har ytterligare pengar tillförts våtmarker samt ersättningen för skötsel av våtmarker som anläggs på åkermark. Dessutom finns från och med 2012 särskilda medel inom landsbygdsprogrammet för länsstyrelsen eller rådgivare som informerar jordbrukare om våtmarker. Administrationen av skötselersättningen kompliceras av att det finns tre olika varianter av skötselersättningen, en per programperiod. Miljöinvesteringsreglerna kräver att jordbrukaren underhåller våtmarken i 20 år. Under de 20 åren har jordbrukaren rätt till åtagande för skötsel enligt de villkor som gällde vid anläggningen. Villkoren och hur man söker utbetalning har justerats efter det som olika utredningar kommit fram till och efter hur direktstöden har förändrats. En jordbrukare som anlagt våtmarker vid olika tillfällen kan då ha tre olika varianter av stödet. De tre olika varianterna gör också att det är komplicerat för jordbrukaren och länsstyrelsen att hitta rätt information om regler. 2.3.2.2 Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och renskötselområdena (214)
Insatsens syfte och innehåll Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Stödet syftar till att bevara de biologiska och kulturella värdena av småbiotoper i odlingslandskapet i alla delar av landet och därmed bidra till miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ersättningen begränsas till skötsel av värdefulla småbiotoper i eller i anslutning till åkermark.
42
Värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet Stödet syftar till att bevara biologiska och kulturella värdena av småbiotoper i renskötselområdet och bidra till miljökvalitetsmålet En storslagen fjällmiljö. Ersättningen begränsas till skötsel av värdefulla småbiotoper i eller i anslutning till renskötselområdet.
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 18, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 214, natur- och kulturmiljöer i odlings landskapet och renskötselområdena Typ av indikator
Indikator
Mål
Omfattning (enligt beslut)
Antal brukare som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Antal samebyar, samiska organisationer eller förvaltare som får ersättning för att bevara naturoch kulturmiljöer i områden präglade av renskötsel Areal åkermark som får ersättning, hektar Mark som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i områden präglade av renskötsel, hektar Totalt antal brukare som får ersättning för att bevara natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och i områden präglade av renskötsel
Resultat (avslutade insatser)
Antal hektar åkermark som på ett framgångsrikt sätt brukas så att natur- och kulturmiljöer bevaras Antal hektar natur- och kulturmiljöer som framgångsrikt bevaras i områden präglade av renskötsel
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2011, %
15 000
12 022
11 977
80 %
200
337
341
171 %
810 000
563 144
553 215
68 %
2 500
3 100
3 165
127 %
15 200
12 359
12 318
81 %
810 000
563 144
553 125
68 %
2 500
3 100
3 165
127 %
Värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Antalet anslutna brukare fortsätter att minska. Förklaringen till detta är troligtvis att brukare med åtaganden ingångna under den förra programperioden väljer att inte förlänga sina åtaganden när de gått ut. Arealen åkermark som är ansluten till ersättningsformen har minskat i större omfattning än antalet brukare. En trolig förklaring till detta är den pågående blockinventeringen som bland annat leder till många blockdelningar och därmed mindre ansluten areal per ansökt element. Måluppfyllelsen för anslutna brukare har sedan 2007 legat runt 80 procent. Däremot har måluppfyllelsen för ansluten areal sedan 2007 ständigt sjunkit från 84 procent till 68 procent, troligen på grund av blockinventeringen Den gängse uppfattningen är att ersättningen är låg i förhållande till de villkor som gäller inom ersättningsformen varför Jordbruksverkets bedömning är att målen för miljöersättningen inte kommer att uppnås under programperioden.
43
Värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet 2010-års utfall för antalet hektar som fått ersättning för skötsel av renvallar och renstängsel korrigeras från 3365 hektar till 3100 hektar, detta på grund av en felaktig beräkning av 2010-års siffror. I stället för en ökning inom stödet som man tidigare redovisat visar det sig att 2011-års siffror ligger på samma nivå som 2010. Detta visar att antalet anslutna brukare och areal i ersättningen ligger på en ganska stabil nivå. Detta kan förklaras med att intresset för stödet är mättat för när varande. Måluppfyllelsen för de två senaste åren har med råge uppfyllts och det finns inga tendenser på att den ska sjunka.
Sametingets rapportering Renskötseln har som traditionell samisk näring mycket gamla traditioner och har format det samiska kulturlandskapet under lång tid bland annat genom påverkan på flora och fauna. Då rennäringen är en areell näring som i alla tider har nyttjat naturen efter renen och dess behov, finns spår efter samisk närvaro i både fjälloch skogslandet i form av bosättningar. Den främsta anledningen till att miljö ersättningen för värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet, i axel 2, har tillkommit är för att hålla det samiska kulturlandskapet öppet. Stöd lämnas för skötsel lämnas för att förhindra förstörelse och igenväxning av objekt. Under de år som Sametinget administrerat programmet har antal ansökningar i axel 2 utökats. Antal objekt per brukare varierar från 1 till 139 objekt. Grovt räknat har de flesta 23-30 objekt i sina åtaganden. Andelen större brukare med ungefär 50 objekt ökar stadigt. Under 2011 har åtgärder vidtagits för att förbättra det administrativa arbetet med ansökningarna. Sametinget påminner samtidigt om att det stadigt ökande antalet brukare och objekt innebär att antalet kostsamma fältkontroller i obanad terräng blir fler. Att frigöra ytterligare resurser för kontroller bedöms samtidigt bli svårt enligt Sametinget. 2.3.2.3 Regionalt prioriterade ersättningar (214 och 216)
Insatsens syfte och innehåll Syftet med regionalt prioriterade ersättningar (utvald miljö) är att bevara och förstärka landskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden, samt att minska läckaget av växtnäring till vattendrag, sjöar och hav. Skillnaden mellan utvald miljö och de generella miljöersättningarna är att länsstyrelserna prioriterar vilka projekt eller insatser som bäst gynnar natur-, kultur- och rekreationsvärden eller minskar växtnäringsläckage och som därför kan få ersättning i länet. Varje län har en egen budget för utvald miljö. Prioriteringarna tas fram i samråd med regionala intressenter och anges i länets genomförandestrategi. Syftet med prioriteringen är att det ska vara möjligt att skräddarsy åtgärder utifrån regionala förhållanden och varje läns särskilda behov. Utvald miljö består av insatser i form av miljöinvesteringar eller miljöersättningar. Miljöinvesteringarna kan antingen ges enligt faktiska kostnader eller med fast ersättning. Insatserna som ingår i gruppen miljöersättningar kan antingen ingå i den fristående miljöersättningen naturfrämjande insatser på åkermark eller vara komplement till de generella miljöersättningarna; betesmarker och slåtterängar,
44
natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet samt natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Införandet av utvald miljö påbörjades 2007 men största delen öppnades för anslutning först under 2008. Under 2010 infördes nya insatser och samtidigt avsattes mer pengar till anläggning och restaurering av våtmarker samt mångfaldsträda. Insatserna inom utvald miljö är: Miljöinvestering
Miljöersättning
•
Anläggning av damm som samlar fosfor, ny 2010
•
•
Anläggning av reglerbar dränering, ny 2010
Anpassade skyddszoner, ny 2010
•
Uppsättning av stängsel mot rovdjur, ny 2010
•
Bevarande av hotade åkerogräs
•
Anläggning och restaurering av våtmarker
•
Mångfaldsträda
•
Restaurering av betesmarker och slåtterängar
•
Fågelåker
•
Markförbättrande insatser i renskötselområdet
•
•
Specialinsatser för landskapets natur- och kulturmiljövärden
Skötsel av landskapselement med särskilda värden
•
•
Restaurering av byggnader vid samevisten
Särskild höhantering på slåtteräng
•
Restaurering av överloppsbyggnader i odlingslandskapet
•
Bränning
•
Särskild skötsel av fäbodbete
•
Återuppbyggnad av trädgärdesgård i odlingslandskapet
•
•
Restaurering och återskapande av stenmur i odlingslandskapet
Bete och slåtter på svårtillgängliga platser
•
•
Restaurering och återskapande av alléer
Mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker
•
Restaurering av bevarandevärda eller svårbrukade åkermarker
•
Restaurering av betesmarker och slåtterängar
•
Rensning av våtmark
•
Röjning av stigar till samevisten
Budget och beviljat stöd Den totala budgeten för utvald miljö var, 1271,2 mnkr under 2011. Under 2011 har budgeten för utvald miljö inte förändrats vad gäller fördelning mellan olika delbudgetar. Budgetreserven, 36,7 mnkr har fördelats till läns styrelsernas budgetar för restaurering av betesmarker och slåtterängar samt anläggning och restaurering av våtmarker. Utnyttjandegraden skiljer sig mycket från budget till budget. I november 2011 beslutade regeringen om en omfördelning inom landsbygdsprogrammet. Omfördelningen verkställdes i januari 2012 och innebär att 130 miljoner kronor har dragits från de 1271,2 miljoner kronor som har varit budgeten för Utvald miljö. Dessa medel har bland annat gått till råd givningsinsatser för uppsökande verksamhet med syftet att fler jordbrukare ska söka stöd för våtmarker och värdefulla betesmarker och slåtterängar. I möjligaste mån har medel fördelats om för att målen ska kunna nås för prioriterade insatser, våtmarker och andra vatteninsatser, samt restaurering av betesmarker och slåtter ängar. Vissa insatser med egen budget har haft en så låg utnyttjandegrad att alla pengar sannolikt ändå inte hade kunnat utnyttjas. Nedskärningen kan dock påverka vissa länsstyrelsers möjlighet att under resten av programperioden bevilja t ex miljöinvesteringar för specialinsatser som länsstyrelsen har satsat på. I tabell 19 nedan redovisas budget för utvald miljö för programperioden samt beviljat och bokat stöd ackumulerat från 2007 till dess att handläggningen för 2011 hade avslutats. 45
Tabell 19, Budget och utnyttjandegrad 2007-2011, utvald miljö Budgettyp
Budget 2007-2013, mnkr
Beviljat stöd/ bokat 20072011, mnkr
Utnyttjat av budget, %
Miljöinvestering – generell
660
347,7
53 %
Miljöinvestering – anläggning och restaurering av våtmarker samt anläggning av damm som samlar fosfor, modulerade medel
132
72,6
55 %
40
5,8
15 %
Miljöinvestering - reglerbar dränering, modulerade medel
19,2
0.1
0,5 %
Miljöersättning – generell
308
210,4
68 %
Miljöersättning – mångfaldsträda
60
8,8
15 %
Miljöersättning – anpassade skyddszoner
52
2,4
5%
1 271,2
647,8
51 %
Miljöinvestering – stängsel mot rovdjur
SUMMA
Sammanfattning av länsstyrelserna rapportering av Regionalt prioriterade ersättningar, (utvald miljö) Insatserna inom utvald miljö rör ett brett spektrum av åtgärder. Även om länsstyrelserna uppger ett ökat intresse når de fortfarande inte de uppsatta målen. Ansökningsvolymen ligger vanligtvis under tillgängliga budgetmedel hos länsstyrelserna. Insatser med låg anslutning och dålig måluppfyllelse är Höhantering på slåtteräng, Mosaikbetesmark eller annan gräsfattig mark, Reglerbar dränering, och Anpassande skyddszoner. Det har även varit problem att få jordbrukare intresserade av Damm som samlar forsfor. Detta kan bero på att några av insatserna infördes först 2010 och att åtgärderna anses vara arbetskrävande och kräver ett särskilt engagemang från den stödsökande. En annan anledning är länens lokala variation och olik artade behov, vissa element passar helt enkelt inte in eller är ovanliga. Vad gäller anläggning av damm som samlar forsfor kan den låga anslutningen förklaras med dyra anläggningskostnader och att det tar lång tid att skapa intresse för åtgärden. Eftertraktade insatser med bättre måluppfyllelse är under 2011: Restaurering av betesmarker och slåtterängar, Återuppbyggnad av trägärdsgård i odlingsland skapet, Restaurera en överloppsbyggnad och Stängsel mot rovdjur. Gemensamt för flera länsstyrelser är också ett högt intresse för att anlägga våtmarker, men av flera anledningar nås ändå inte målet för våtmarker: Exempelvis uppger Läns styrelsen i Skåne låg anläggningstakt och bristfälliga resurser till handläggning. Andra problem som flera länsstyrelser tar upp i samband med våtmarker är de bekymmer som finns kopplade till vattendomar och avvattningsföretag. Handläggningstiden för ärenden inom utvald miljö beskrivs ofta som lång och beror mer på ofullständiga ansökningar och kompletteringar än på begränsade resurser. Flertalet länsstyrelser har arbetat aktivt med uppsökande verksamhet och externa informationsinsatser – något som har gett ett visst resultat för anslutningen till åtgärderna. Att synliggöra goda exempel ses som speciellt viktigt för att få fler ansökningar att komma in och på sikt nå uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.
46
Av svaren från länsstyrelserna framgår det inte tillräckligt tydligt huruvida möjlig heten att skräddarsy åtgärder utifrån regionala förhållanden har varit framgångs rik. De regionala skillnaderna framstår också som mindre än förväntat.
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 20, Indikatorer och måluppfyllelse, RPE, inkl. utmaningarna klimat, vattenkvalitet och biologisk mångfald Typ av indikator
Indikator
Omfattning Antal brukare som anlagt (enligt beslut) eller restaurerat våtmarker (216)
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
177
644
59 %
Antal brukare som restaurerat betesmarker och slåtterängar (214 och 216)
650
248
1 298
200 %
Antal brukare som har åkermark med reglerbar dränering
100
4
4
4%
1 000
5
11
1%
130
96
190
146 %
851,2
137
433
50 %
(94,6)
15,2)
(48,1)
6 000
1 077
2 769
46 %
Antal hektar betesmarker och slåtterängar som restaurerats (214 och 216)
18 000
1 841
7 651
43 %
Antal hektar betesmark hägnad med rovdjursstängsel (216)
1 300
842
1 420
109 %
Antal hektar fosfordammar som anlagts (216)
200
6
9
4%
Antal hektar åkermark med reglerbar dränering (216)
2 000
35
35
2 %
Antal hektar mångfaldsträda (214)
5 000
-
1 104
22 %
Antal hektar anpassade skyddszoner (214)
5 000
-
190
4%
25 700
3766
11848
46 %
8 200
1118
2812
34 %
Antal brukare som har betesmark hägnad med rovdjursstängsel (216) Total investeringsvolym (216), mnkr (mneuro)
Resultat (avslutade insatser)
Utfall 2011*
1 100
Antal brukare som anlagt fosfordammar
Programspecifika indikatorer
Mål 20072013
Antal hektar våtmarker som anlagts eller restaurerats (216)
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras - vattenkvalitet förbättras -klimatförändring förhindras
0
0
0
0%
- markkvalitet förbättras
0
0
0
0%
25 700
3 766
11848
46 %
- marker inte växer igen eller överges
*Utfall nyanslutning 2011
47
Tabell 21, Indikatorer och måluppfyllelse, RPE, för utmaningarna klimat, vattenkvalitet och biologisk mångfald Typ av indikator
Indikator
Mål 20072013
Utfall 2011*
Omfattning (enligt beslut)
Antal brukare som anlagt eller restaurerat våtmarker (216)
250
147
225
90 %
Antal brukare som har åkermark med reglerbar dränering
100
4
4
4 %
1 000
4
10
1% 36 %
Antal brukare som anlagt fosfordammar Total investeringsvolym för anlagda eller rest. våtmarker (216), mnkr (mneuro)
82
29,3
29,3
(3,3)
(3,3)
50
0,5
0,5
1%
19,2
0
0
0%
(2,1)
(0)
(0)
Antal hektar våtmarker som anlagts eller restaurerats (216)
700
768
1 156
165 %
Antal hektar fosfordammar som anlagts (216)
200
6
8
4%
2 000
35
35
2%
900
774
1 164
129 %
2 900
808
1 199
41 %
- klimatförändring förhindras
0
0
0
0%
- markkvalitet förbättras
0
0
0
0%
900
774
1 164
129 %
Total investeringsvolym för reglerbar dränering (216), mnkr (mneuro)
Antal hektar åkermark med reglerbar dränering Resultat (avslutade insatser)
Utfall ackumulerat, %
(9,1)
Total investeringsvolym för anlagda dammar (216), mnkr (mneuro)
Programspecifika indikatorer
Utfall ackumulerat
(5,6)
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras - vattenkvalitet förbättras
- marker inte växer igen eller överges
*Utfall nyanslutning 2011
Anlagda och restaurerade våtmarker Den areal våtmark som restaureras eller anläggs inom utvald miljö till och med år 2011 är 2 769 hektar. Av detta anläggs 1 156 hektar med modulerade medel. Totalt har ca 1152 hektar av dessa våtmarker färdigställts under 2007-2010 medan 1618 hektar fortfarande är i anläggnings- eller restaureringsfasen. Antalet brukare som anlägger eller restaurerar våtmarker fram till och med år 2011 är också färre än det förväntade antalet för 2007-2011. Arealen våtmark som anläggs eller restaureras är betydligt lägre än vad som kan förväntas för perioden 2007-2011. Det tyder på att de våtmarker som anläggs är relativt små jämfört med beräknad förväntad snittareal. Om hektarmål och brukar mål procentuellt skulle vara i fas skulle en våtmark i snitt vara ca 5,5 hektar, i dagsläget är snittet lägre ca 4,3 hektar. Det finns en relativt stor spridning i storlek på de våtmarker som anläggs, från 0,1 hektar till större projekt på mer än 50 hektar, 48
men de flesta är relativt små. Medianstorleken är 1,5 hektar. Våtmarkens storlek har betydelse för effekten för näringsrening och biologisk mångfald, men effekten beror även på fler faktorer. Det kommer att vara svårt att nå målen för insatsen under 2012 och 2013. Länen har fått de medel som de sagt att de behöver till kommande ansökningar om anläggning och restaurering av våtmarker. Dessutom finns nu särskilda medel för länsstyrelsens arbete med uppsökande verksamhet för att öka antal jordbrukare som anlägger och restaurerar våtmarker. Takbeloppet per hektar kommer också att ändras från 2012 för att kunna täcka kostnaderna för särskilt intressanta objekt.
Restaurerade betesmarker och slåtterängar Den areal betesmark och slåtteräng som till och med år 2011 restaureras inom utvald miljö är totalt 7 651 hektar. Av dessa restaureras 6 031 hektar inom mark klassen för restaurering av betesmarker och slåtteräng (214) och 1 620 hektar restaureras inom miljöinvesteringen för restaurering av betesmarker och slåtter ängar (216). Det tar i regel 4-5 år att restaurera en betesmark eller slåtteräng vilket gör att de flesta markerna kommer att bli färdigställda under senare delen av programperioden. Det är tydligt att den största mängden restaureringar görs inom markklassen för restaurering av betesmark och slåtteräng och inte inom miljöinvesteringen. Målet för antalet brukare som restaurerar betesmarker och slåtterängar är i nuläget uppnått med råge. Däremot är det långt kvar till arealmålet. Detta tyder på att de betesmarker och slåtterängar som restaureras är små jämfört med den förväntade genomsnittsarealen. Det finns en stor spridning i storlek på de områden som restaureras, från ca 0,5 hektar till större projekt på mer än 50 hektar. Median för miljöinvesteringen är 5,8 hektar och för markklassen 2,8 hektar. Arealmålet är endast uppfyllt till 43 procent. Det kommer därför att vara svårt att uppnå areal målet under de återstående två åren i programperioden. Länen har fått de medel som de sagt att de behöver till kommande ansökningar om restaureringsstöd. Dess utom finns nu särskilda medel för länsstyrelsens arbete med uppsökande verk samhet för att öka antal jordbrukare som restaurerar betesmarker och slåtterängar.
Stängsel mot rovdjur Insatsen är ny i landsbygdsprogrammet 2010. Tidigare har medel till en liknande insats finansierats av viltskadeanslaget. Detta gör att uppstarten inte blir lika lång som för en helt ny insats. Nästan 600 hektar kommer att bli hägnade med stängsel mot rovdjur genom de ansökningar som beviljades under 2010. Detta är en mål uppfyllelse på nästan 45 procent. Målet på antalet brukare är nått till 70 procent. Det finns en stor spridning i storlek på de områden som stängslas, från 0,1 hektar upp till 77 hektar. Största delen av projekten finns i län där rovdjur, framför allt varg, funnits sedan tidigare men även i Stockholms län har anslutningen varit hög jämfört med tidigare år på grund av ett nyetablerat vargrevir. Under 2011 har län som inte har etablerade vargrevir och därför inte fått tilldelade medel till insatsen haft vandringsvargar som rivit boskap. Dessa län har sökt om pengar och ansökningarna har beviljats av Jordbruksverket. Inför 2012 gjordes en ny fördelning av pengar till länen. Hela den öronmärkta summan på 40 miljoner kronor är därmed fördelade. 49
Totalt omfattar ansökningarna 293 995 meter stängsel. Ungefär hälften av antalet meter färdigställdes under 2010 och 2011.
Anläggning av damm som samlar fosfor Insatsen infördes 2010 och intresset finns men anslutningen har varit låg. Anled ningar till detta är främst dyra anläggningskostnader men också att det tar lång tid att sprida information om åtgärden och skapa intresse för den. Under 2010 och 2011 har elva projekt startat och sex blivit klara, arealerna på dessa dammar är oftast liten, från 0,1 till 0,5 hektar, men det finns även ett projekt där dammen är 3,75 hektar. Alla dessa projekt ingår i utmaning vattenkvalitet.
Reglerbar dränering Insatsen är ny för 2010. Inga projekt beviljades 2010 och under 2011 beviljades 4 projekt om totalt 35 hektar. 1 projekt om 7 hektar färdigställdes under 2011. Anledningen till den låga anslutningen är delvis att insatsen uppfattas som svår och tidskrävande men också att det tar lång tid att sprida information och skapa intresse för en ny och i Sverige dåligt känd metod.
Anpassade skyddszoner Insatsen är ny för 2010 och intresset finns även om anslutningen har varit låg. Insatsen ska bidra till att minska ytavrinning och växtnäringsläckage från åkermark. Totalt 190 hektar har anlagts. Varje anpassad skyddszon måste vara minst 0,25 hektar och vara omgiven av åkermark. För att öka anslutningen under resten av programperioden har reglerna ändrats från och med 2012, så att skyddszonens areal får vara minst 0,1 hektar.
Mångfaldsträda Mångfaldsträda har funnits sedan tidigare men 2010 höjdes ersättningsnivåerna från 500 kronor per hektar till max 3300 kronor per hektar i vissa län. Den högre ersättningen har bidragit till att insatsen har ökat markant, från cirka 20 hektar till 1 104 hektar 2011. Det är dock fortfarande långt till målet på 5000 hektar. 2.3.2.4 Traditionella kulturväxter och husdjursraser (214)
Insatsens syfte och innehåll Traditionell odling av bruna bönor Miljöersättningen för miljövänlig odling av bruna bönor på Öland ska bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Målet är att genom miljö vänliga odlingsformer bevara lokala sorter och behålla den traditionella odlingen av bruna bönor på Öland.
Utrotningshotade husdjursraser och rasbevarande husdjursföreningar Miljöersättningen till utrotningshotade husdjursraser är till för att stimulera och underlätta för djurägare att hålla våra traditionella svenska lantraser, som är utrotningshotade. Syftet är att bevara den genetiska resursen som våra husdjur
50
utgör och därmed bidra till att uppnå det svenska miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Ersättningar lämnas också som projektstöd till rasbevarande föreningar för att stödja deras arbete med att organisera och och leda bevarandearbetet för hotade husdjursraser. Bevarandet av arter och raser som inte omfattas av miljöersättningen tex fjäderfä kan på så sätt stödjas. Flera av hönsraserna är starkt hotade. I den nationella handlingsplanen ”Bevara, nyttja och utveckla- handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser 2010-2020” finns en lista över de raser som Sverige har ett bevarandeansvar för. Miljöersättningen är ett årligt belopp som betalas ut till de djurägare som håller djur av hotade raser av nötkreatur, får, getter eller gris. Projektstöd betalas ut till de rasföreningar som arbetar med bevarande av raserna på listan.
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 22, Indikatorer och måluppfyllelse, traditionella kulturväxter och husdjursraser Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal brukare som får ersättning för odling av bruna bönor
Mål
Utfall 2011
Utfall 2011, %
70
44
48
69 %
1 000
1083
1184
118 %
Antal rasföreningar som får ersättning för bevarande av traditionella husdjursraser
15
12
13
87 %
Antal hektar mark som får ersättning för odling av bruna bönor
700
614
671
96 %
5 000
6421
6800
136 %
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att marker inte växer igen eller överges
700
614
671
96 %
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att natur- och kulturvärden bevaras
700
614
671
96 %
5 000
6421
6800
136 %
Antal brukare som får ersättning för bevarande traditionella husdjursraser
Antal djurenheter som får ersättning för bevarande av traditionella husdjursraser Resultat (avslutade insatser)
Utfall 2010
Antal djurenheter som framgångsrikt skötts så att naturoch kulturvärden bevaras
Traditionell odling av bruna bönor Den anslutna arealen fortsätter att öka. Från 2010 till 2011 har den anslutna arealen ökat med 57 hektar. Från 2009 till 2010 ökade arealen med 142 hektar. Det arealmässiga målet är därmed nästan uppnått. Förklaringen får sökas i att marknadsförhållandena tycks ha ändrats till bruna bönors fördel. Svenskodlade bruna bönor efterfrågas allt mer. Det har samtidigt blivit mer fördelaktigt, jämfört med spannmål, att odla bruna bönor.
51
Utrotningshotade husdjursraser Inom landsbygdsprogrammet är målet för de utrotningshotade husdjursraserna att ”5000 djurenheter skall anslutas och att ingen ras skall klassificeras som kritisk för utrotning definierat enligt FAO:s system DAD-IS (Domestic Animal Diversity Information System)”. Jordbruksverket har de senaste åren gjort bedömningen att volymmålet ”5 000 djurenheter” är uppnått men att vissa arter och raser ändå av olika skäl är hotade. Orsaken till detta är bl.a. litet djurantal, stark koncentration till vissa delar av landet och att för få handjur används i avel. Jämfört med 2010 har en ökning skett och utfallet för 2011 ligger över målvärdet, totalt sett. En studie av de djurslag som ingår i stödet till utrotningshotade husdjursraser visar dock att målet ”inte klassificeras som kritisk” inte är nått för en getras och två nötkreatursraser. Målet för stödet skulle behöva höjas för att rymma måluppfyllelsen även för dessa raser. Många av de övriga raserna är små till antalet och statusen kan fort övergå i ”kritisk” om djurantalet skulle minska. Målet behöver också utvecklas för att stämma överens med de svenska miljökvalitets målen och den nationella handlingsplanen för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser 2010-2020. 2.3.2.5 Minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark (214)
Insatsens syfte och innehåll Minskat kväveläckage Miljöersättningen för minskat kväveläckage syftar till att minska växtnärings läckaget från jordbruksmark genom odling av fånggröda och genom vårbearbetning. Med fånggröda menas växtlighet, t.ex. vallgräs eller oljerättika, som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor. Med vårbearbetning menas att man inte jordbearbetar marken förrän tidigast den 1 januari året efter stödåret. Fång gröda och vårbearbetning kan kombineras på samma mark.
Skyddszoner Miljöersättningen för skyddszoner ska bland annat bidra till att minska ytavrinningen och växtnäringsläckaget från åkermark. För att få ersättning ska lant brukaren anlägga en vallbevuxen åkermarksremsa utmed ett vattenområde.
52
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 23, Indikatorer och måluppfyllelse, minskade växtnäringsförluster från jordbruksmark Typ av indikator
Indikator
Mål
Omfattning (enligt beslut)
Antal brukare som får ersättning för minskat kväveläckage
Utfall 2011
Utfall 2011, %
10 000
6 418
6 310
63 %
4 500
3 942
4 478
100 %
Antal hektar mark som får ersättning för minskat kväveläckage
240 000
143 340
145 169
60 %
Antal hektar mark som får ersättning för anlagda skyddszoner mot vattendrag
9 000
10 117
11 339
126 %
Antal hektar som brukas framgångsrikt så att växtnäringsförlusterna från jordbruksmarken minskar
249 000
153 457
156 508
63 %
Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet
249 000
153 457
156 508
63 %
Antal hektar som bidrar till att markkvaliteten förbättras
249 000
153 457
156 508
63 %
Insatsens bidrag för att förhindra klimatförändring, kton
0
0
0
0%
Minskat kväveläckage per år, ton*
2 200
1 463*
-*
-*
Antal brukare som får ersättning för anlagda skyddszoner mot vattendrag
Resultat (avslutade insatser)
Utfall 2010
*Utfallet beräknas genom modellberäkningar två gånger under programperioden. I halvtidsutvärderingen redovisades en beräknad minskning med 1 463 ton för år 2007. En ny modellberäkning kommer att göras i slutet av programperioden.
Minskat kväveläckage Målen för antalet brukare och antalet hektar har inte uppfyllts. Även om areal och antal brukare har förändrats något sedan föregående år är skillnaden marginell. Att anslutningen inte ökar kan bero på rädsla för problem med ogräs. Den lilla ökninen av areal i ersättningen kan eventuellt vara en fortsatt effekt av att ersättningsnivån höjdes 2010.
Skyddszoner Målet för skyddszoner har nåtts, både vad det gäller areal i ersättning och antal brukare. Detta beror på att ersättningsnivån höjdes 2010 från 1000 kronor per hektar till 3000 kronor per hektar. Samtidigt utökades stödområdet till att omfatta även stödområde 4b. 2.3.2.6 Miljöskyddsåtgärder (214)
Insatsens syfte och innehåll Miljöersättningen miljöskyddsåtgärder syftar till att minska riskerna vid hantering av växtskyddsmedel och att minska läckaget av växtnäringsämnen. För att få ersättning ska brukaren bl.a. göra en växtodlingsplan och markkartera åkermarken.
53
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 24, Indikatorer och måluppfyllelse, Miljöskyddsåtgärder Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal brukare som får ersättning för miljöskyddsåtgärder
Resultat (avslutade insatser)
Mål
Utfall 2009
Utfall 2010
Utfall 2010, %
10 000
2 681
2 711
27 %
Antal hektar mark som får ersättning för miljöskyddsåtgärder
600 000
296 850
312 443
52 %
Antal hektar som på framgångsrikt sätt brukas så att växtnäringsförlusterna och riskerna vid användning av växtskyddsmedel minskar
600 000
296 850
312 443
52 %
Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet
600 000
296 850
312 443
52 %
Antal hektar som bidrar till att markkvaliteten förbättras
600 000
296 850
312 443
52 %
Anslutning till ersättningsformen har inte nått målen under stödår 2011, men anslutningen har återigen ökat. Den tidigare begränsningen av ersättningen om att maximalt 300 hektar kunde omfattas av ersättningen kan ha lett till att större företag inte anslöt sig till ersättningsformen. Till stödår 2010 togs begränsningen på maximalt 300 hektar bort samt att ersättningsnivån höjdes. Bedömningen är att detta fortfarande påverkar anslutningen vilket kan förklara en del av ökningen. 2.3.2.7 Certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion (214)
Insatsens syfte och innehåll Miljöersättningen för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion ska bidra till ett hållbart utnyttjande av jordbruksmarken. Ersättningsformen innebär att jordbrukare kan få ersättning för ekologisk odling och djurhållning. Ersättning för ekologisk odling lämnas endast för odling på åkermark av grödor till livsmedel, foder, utsädesproduktion samt ettåriga grödor för industriändamål. Ersättning för djurhållning lämnas i form av extra ersättning för ekologiskt odlad åkermark samt mark i åtagande för betesmarker och slåtterängar. Den ersatta arealen står i direkt proportion till antalet mjölkkor, am- och dikor, ungnöt, tackor, getter (hondjur) och suggor inom företaget. I åtaganden ingångna i den nuvarande programperioden, dvs. från och med 2007, är det dessutom möjligt att få ersättning för slaktsvin, värphönor och slaktkycklingar.
54
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 25, Indikatorer och måluppfyllelse, certifierad ekologisk produktion eller krets loppsinriktad produktion Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal brukare som får ersättning för ekologiska produktionsformer
21 000
8 747
7 627
36 %
Antal brukare som får ersättning för certifierad ekologisk produktion (inkl karens)
12 000
5 052
5 350
45 %
Antal hektar som får ersättning för ekologiska produktionsformer
423 529
429 296
Antal hektar som får ersättning för certifierad ekologisk produktion (inkl karens)
331 744
365 155
Resultat (avslutade insatser)
Mål
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2011, %
Antal hektar jordbruksmark som är ekologiskt certifierad (inkl. karens) eller kretsloppsinriktad produktion
700 000
530 663
544 767
78 %
Antal hektar jordbruksmark som är ekologiskt certifierad (inkl. karens)
610 000
438 878
480 626
79 %
Antal djurenheter som får ersättning för ekologiska produktionsformer
160 000
214 924
226 167
141 %
Antal djurenheter som får ersättning för certifierad ekologisk produktion
150 000
186 611
208 010
139 %
Antal hektar jordbruksmark som framgångsrikt brukas ekologiskt, certifierad (inkl. karens)
610 000
438 878
480 626
79 %
Antal hektar jordbruksmark som framgångsrikt brukas så att marker inte växer igen eller överges
700 000
530 663
544 767
78 %
Antal hektar jordbruksmark som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet
700 000
530 663
544 767
78 %
Antal hektar jordbruksmark som bidrar till att markkvaliteten förbättras
700 000
530 663
544 767
78 %
Antal hektar åkerareal som är ekologiskt certifierad i Götalands södra slättbygder och norra slättbygder samt Svealands slättbygder
210 000
160 152
NA1
Någon siffra för 2011 finns inte tillgänglig
1
Resultatindikatorerna, med undantag för åkerareal i slättbygden, avser all jord bruksmark, det vill säga betesmark är inkluderad. Samma sak gäller för det nationella målet för ekologisk produktion där alltså även all jordbruksmark redovisas. Även vissa omfattningsindikatorer avser jordbruksmark. När detta skrivs finns uppgifter om areal betesmark i ekologisk produktion 2011 ännu inte tillgängliga utan kommer att bli beräknade och lämnade senare under våren 2012 vilket möjliggör att de olika indikatorerna för jordbruksmark kan lämnas. I beräkningen kommer att ingå all betesmark som enligt stödansökningarna finns hos jordbrukare som har betesdjur (nöt, får och getter) i insatsen kretsloppsinriktad produktion. Till dessa uppgifter kommer att läggas areal jordbruksmark som certifieringsorganen rapporterar avseende 2011. Förutom resultat- och omfattningsindikatorer för jordbruksmark redovisas även omfattningsindikatorer för areal åkermark. Dessa finns nu tillgängliga och visar att den certifierade åkerarealen, inklusive areal i karens, för 2011 uppgick till cirka
55
365 000 hektar. Den totala arealen åker i båda insatserna, certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion, uppgick till cirka 429 000 hektar. För stödåret 2011 har färre jordbrukare beviljats ersättning än 2010. Den nedåt gående trenden fortsätter således. Antalet certifierade producenter har emellertid ökat i antal vilket är positivt eftersom målet för ersättningsformen är satt i antal brukare i certifierad ekologisk produktion. Antalet brukare med kretsloppsinriktad produktion fortsätter däremot att minska. Det totalt sett minskade antalet brukare beror sannolikt på att de åtaganden som ingicks i förra programperioden löper ut och att flera jordbrukare väljer att inte förlänga eller förnya sina åtaganden. En anledning är att möjligheten till ersättning för vall togs bort 2007 (återinfördes dock för certifierade odlare 2010) samt att ersättningsnivåerna för kretslopps produktion är hälften av dem för certifierad produktion. Troligen upplever många av de kretsloppsinriktade brukarna fördelarna med certifierad produktion som otillräckliga och väljer därmed att inte ansluta sig på nytt när åtagandet gått ut. Certifierad djurhållning, inklusive karens, i ersättningsformen fortsätter att öka. Ökningen beror bland annat på att det i större utsträckning är gårdar med djurhållning som väljer att certifiera sin produktion. Djurhållarnas ersättning är högre per företag och då ger det högre stödet för certifierad ekologisk produktion större skillnad. Trots den positiva trenden för certifierad produktion bedömer Jordbruksverket att det nationella målet i landsbygdsprogrammet om 610 000 hektar jordbruksmark i certifierad produktion (cirka 20 procent), inte kommer att uppnås under programperioden. 2.3.2.8 Extensiv vallodling för miljön och det öppna landskapet (214)
Insatsens syfte och innehåll Miljöersättning för vallodling gäller för slåtter-, betes- eller frövall på åkermark i hela landet. Syftet med ersättningen är att bidra till ett öppet och variationsrikt landskap. Vallodlingen bidrar också till att minska växtnäringsläckaget och erosionen från åkermark och till att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Miljöersättningen är uppdelad i två delar: Del A berättigar till ersättning i skogsdominerade områden och syftar till att främja den biologiska mångfalden. Del B berättigar till ersättning i de södra delarna av Sverige. Här finns en intensiv jordbruksnäring. Syftet med del B är att minska växtnäringsförlusterna.
56
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 26, Indikatorer och måluppfyllelse Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal brukare som får grundersättning för delinsats A
31 000
28 260
27 994
90 %
Antal brukare som får grundersättning för delinsats B
10 000
9 929
10 152
102 %
Antal hektar som får grundersättning för delinsats A
700 000
679 821
681 744
97 %
Antal hektar som får grundersättning för delinsats B
200 000
237 017
247 884
124 %
Antal hektar som får tilläggsersättning för delinsats A
500 000
457 030
446 287
89 %
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att marker inte växer igen eller överges enligt delinsats A
700 000
679 821
681 744
97 %
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att natur- och kulturvärden bevaras enligt delinsats A
700 000
679 821
681 744
97 %
Antal hektar som bidrar till en förbättrad vattenkvalitet enligt delinsats B
200 000
237 017
247 884
124 %
Antal hektar som bidrar till att markkvaliteten förbättras enligt delinsats B
200 000
237 017
247 884
124 %
Bidrag för att förhindra klimatförändring enligt A och B, kton
0
0
0
0%
Resultat (avslutade insatser)
Mål
Utfall 2010
Utfall 2011
Utfall 2011, %
Jämfört med 2010 har antal brukare minskat något för delinsats A medan antalet som fått ersättning har ökat något för delinsats B. Som ett resultat har också måluppfyllelsen till viss del försämrats för delinsats A. Arealen i åtgärden har däremot ökat. Detta indikerar att minskningen av antal brukare i stödet beror på att jordbruksföretagen generellt i landet blir färre men större. Ökningen av antal brukare som har delinsats B beror sannolikt på ett visst ökat intresse för delinsatsen. Arealen för delinsats B har gått upp förhållandevis mer än vallarealen totalt i slätt bygderna. Även åren 2008, 2009 och 2010 ökade areal för delinsats B. Utfallet av arealer har ökat jämfört med år 2010 för både delinsats A och B. Areal med tilläggsersättning för djur, som endast finns i delinsats A, har däremot minskat något från år 2010. Detta beror sannolikt på en minskning av nötkreatur. Statistik över antal nötkreatur i juni 2010 och 2011 visar en liten nedgång i antal nötdjur på ca 1,6 procent i hela landet. Måluppfyllelsen för antal hektar jordbruksmark som får ersättning är 97 procent för delinsats A och 124 procent för delinsats B.
57
2.3.3
Icke-produktiva investeringar skog (227)
Åtgärdens syfte och innehåll Målet är att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i svenska skogar. Åtgärden bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar. Åtgärden är uppdelad i huvudinsatserna bevara och utveckla skogens biologiska mångfald samt öka arealen ädellövskog.
Skogsstyrelsens rapportering Insatsen skogens mångfald i axel 2 ligger långt från målet. Som en följd av detta kommer mål och budget sänkas för skogens mångfald och i stället höjas för insatsen ädellöv samt kompetensutvecklingsinsatserna för ett hållbart skogsbruk.
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 27, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 227, Skogens biologiska mångfald och Ädellöv Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal skogsägare som får ersättning
11 000
Total investeringsvolym1, mnkr (mneuro) Resultat (avslutade insatser)
Mål
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
1 377
3 213
29 %
433,1
33
49
11 %
(48,1)
(1,8)
(1,8)
38 500
4 519
7 543
20 %
- marker inte växer igen eller överges
0
0
0
0%
- markkvaliteten förbättras
0
0
0
0%
- vattenkvaliteten förbättras
0
0
0
0%
- klimatförändring förhindras
0
Antal hektar som framgångsrikt brukas så att: - biologisk mångfald och höga naturvärden bevaras
0
0
0%
Antal hektar som målklassas för 150 000 att bevara och utveckla höga natur- och kulturvärden samt rekreationsvärden i skogen
8 951
201 991
134 %
Summa (avslutade insatser)
13 470
209 534
111 %
188 500
Riktvärde för 2007-2011 är 71 %. 1 Avser ärenden som har haft minst en utbetalning
Siffrorna visar de sammanlagda värdena för de två åtgärderna bevara och utveckla skogens biologiska mångfald samt öka arealen ädellövskog. När det gäller bevara och utveckla skogens biologiska mångfald är anslutningen till insatsen mycket lägre än förväntat både avseende antal sökande och areal. Eftersom åtgärden svarar för en stor andel av indikatorerna blir måluppfyllelsen väldigt låg fastän insatsen öka arealen ädellöv går bra. Utifrån detta har en programändring gjorts
58
om att sänka budget, mål och indikatorer för bevara och utveckla skogens bio logiska mångfald samt öka budget, mål och indikatorer för öka arealen ädellövskog samt kompetensutveckling. De två kompetensutvecklingsprojekt som stödjer skogens mångfald och ädellöv under programperioden fortsätter. Projekten erbjuder skogsägare fri rådgivning om lämpliga skötselåtgärder för att bevara, utveckla och restaurera miljövärden (inkl. kulturmiljö- och sociala värden) samt lämpliga metoder för att nyanlägga eller återskapa ädellövskog på deras fastigheter. Projekten är viktiga verktyg för att öka kunskapen om lämpliga åtgärder och stöden hos skogsägare. Riktade utskick med erbjudande om fri rådgivning kring åtgärderna och information om stöden har gått ut till skogsägare med lämpliga fastigheter. Distrikten följer upp utskicken och informerar om åtgärder och stöden vid olika typer av aktiviteter, t.ex. skogsdagar och skogskvällar. 2.3.3.1 Bevara och utveckla skogens biologiska mångfald
Insatsens syfte och innehåll Stödet syftar till att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i svenska skogar och bidrar på så sätt till att uppfylla miljökvalitetsmålet Levande skogar.
Insatsens uppbyggnad Skogens mångfald är uppdelad i två delar, areal och schabloner. Utöver dessa finns stöd för att upprätta en målklassning av skogen. Målklassning är en detaljerad inventering av skogsfastigheten, inklusive natur värdesbedömning av de olika bestånden så att skogsägaren vet vilka typer av naturvärden som finns på fastigheten. Med detta som grund kan sedan skogs ägaren planera skötseln. Arealdelen inom Skogens mångfald ges till åtgärder för att bevara och skapa förutsättningar för natur och kulturvärden i skogen. Även sociala värden kan gynnas. Schablonersättningarna inom skogens mångfald syftar till att skapa förutsättningar för natur- kultur och sociala värden i skogen. Frihugga och rensa kulturmiljö från träd och ris, skapa död ved och röjning och märkning av stigar är några exempel på sådana åtgärder.
59
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 28, Indikatorer och måluppfyllelse, Skogens biologiska mångfald Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal skogsägare som får ersättning
10 000
2 431
24 %
Total investeringsvolym1, mnkr (mneuro)
353 (39,2)
26 (3,0)
7%
36 000
5 685
16 %
150 000
201 991
135 %
6 000
1 185
20 %
Resultat (avslutade insatser)
Mål
Antal hektar som brukas för att bevara och utveckla höga natur- och kulturvärden samt rekreationsvärden i skogen (areal- och schablonstöd) Antal hektar som målklassats för att bevara och utveckla höga natur- och kulturmiljövärden samt rekreationsvärden i skogen
Programspecifik indikator
1
Antal hektar som brukas med stöd från schablonersättning för att bevara och utveckla skogsmark med höga natur- och kulturvärden samt rekreationsvärden i skogen
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
Avser ärenden som har haft minst en utbetalning
Målklassning Målklassning har beviljats med 11,3 mnkr vilket innebär att stödet är i stort sett fulltecknat. Hittills har 6,1 mnkr betalats ut. Stöd har beviljats för målklassning på 201 991 hektar. Målet för programperioden 150 000 hektar har alltså överträffats med 35 procent.
Arealstöd inom Skogens mångfald Totalt har arealstöd beviljats med ca 28,7 mnkr och hittills har beslut fattats om att betala ut 6,7 mnkr. Arealstödet omfattar skötsel på 4 500 hektar. Detta innebär att strax över 15 procent av totalmålet på 30 000 hektar har uppnåtts. Intresset för arealstödet är högre i södra delen av landet än i norra.
Schabloner inom Skogens mångfald Totalt har schablonstöd beviljats med 12,2 mnkr och hittills har beslut fattats om att betala ut 2,4 mnkr. Schablonåtgärderna omfattar 1 185 hektar vilket utgör 20 procent av målet på 6 000 hektar. Den skillnad i intresse från norr till söder som verkar finnas för arealstödet syns inte för schablonstöden. De schabloner som söks mest är röja, rensa och märka upp stig samt röja och rensa stenmur. Minst intresse är det för schablonerna återställa flottled samt täppa igen dike. Inflödet av schablonstödsansökningar har i likhet med arealstödsansökningarna ökat under andra halvåret 2011.
60
Faktorer som påverkar utfallet För att komma ifatt eftersläpningen i handläggningen har Skogsstyrelsen rekryterat ytterligare handläggare inom axel 2. Myndigheten arbetar dessutom aktivt på att förbättra kvaliteten på inkomna ansökningar för att minska behovet av kompletteringar. Ett arbete pågår även med andra åtgärder som ska underlätta för de sökande och förkorta handläggningstiden. För att korta ner handläggningstiden har myndigheten utifrån en riskanalys minskat andelen av ärendena som slutbesiktigas samt tagit fram ett förfarande för att godkänna organisationer och privatpersoner så att dessa kan utföra rådgivning inom arealoch schablonstöden. 2.3.3.2 Öka arealen ädellövskog
Insatsens syfte och innehåll Ersättningen syftar till att utveckla bestånd av ädellövskog för att öka den biologiska mångfalden.
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 29, Indikatorer och måluppfyllelse, Ädellöv Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal skogsägare som får ersättning
1 000
Total investeringsvolym1, mnkr (mneuro) Resultat (avslutade insatser)
Antal hektar ädellövskog som har skapats för att bevara höga naturvärden i skogen
Mål
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
333
782
78 %
80,1
15
23
28 %
(8,9)
(1,7)
(2,6)
2 500
777
1 858
74 %
1
Avser ärenden som har haft minst en utbetalning
Med tanke på att ersättningen bara har kunnat ansökas i tre år är måluppfyllelsen god och prognoserna pekar på en fortsatt positiv utveckling. Totalt har stöd beviljats med knappt 40 mnkr (78 procent av budgeten på 51 mnkr). Det har beviljats 15 mnkr i utbetalning. Arealen i besluten uppgår till 1 858 hektar ny ädellövskog (74 procent av arealmålet på 2 500 ha). Av de hittills beviljade ansökningarna har hela 84 procent bedömts ha hög eller mycket hög potential att utveckla höga naturvärden enligt den poängsättning som rådgivarna gör på varje ansökan, vilket klart överstiger målet på 60 procent av beviljad areal.
Faktorer som påverkar utfallet För att komma ifatt eftersläpningen i handläggningen har Skogsstyrelsen rekryterat ytterligare handläggare inom axel 2. Myndigheten arbetar dessutom aktivt på
61
att förbättra kvaliteten på inkomna ansökningar för att minska behovet av kompletteringar. Ett arbete pågår även med andra åtgärder som ska underlätta för de sökande och förkorta handläggningstiden. För att korta ner handläggningstiden har myndigheten utifrån en riskanalys minskat andelen av ärendena som slut besiktigas samt tagit fram ett förfarande för att godkänna organisationer och privatpersoner så att dessa kan utföra rådgivning inom ädellövsstödet.
2.4 Axel 3 Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende axel 3 Det är svårt att göra en övergripande sammanfattande bedömning av läget i axel 3 eftersom innehållet i flera åtgärder ligger nära varandra, och eftersom söktrycket och utbetalningar varierar mellan både åtgärderna och de 21 länsstyrelserna. Nedan följer några iakttagelser utifrån länsstyrelsernas rapportering om 2011. Vad gäller diversifiering till annan verksamhet än jordbruk är det tydligt att det för flera länsstyrelser till stor del handlar om satsningar på hästrelaterade verksamheter. Exempelvis har Länsstyrelsen i Gävleborg haft ett projekt om hästkompetens centrum. Ett problem när det gäller diversifiering är annars att många ansökningar om företagsstöd omfattar en mycket liten verksamhet och att affärsplanen inte uppvisar tillräckligt hög kvalitet. Turism är en växande sektor och några läns styrelser har gjort omfördelningar för att möta den stora efterfrågan på medel här både för projekt och för företagsstöd. Turismen i Västmanlands län ökar mer än på många andra håll i landet, dock från en blygsam nivå. För andra länsstyrelser, exempelvis Uppsala, finns det gott om pengar kvar. Satsningen på visionen ”Sverige – det nya Matlandet” verkar gå bättre under 2011 jämfört med tidigare år. Positiva resultat rapporteras från Länsstyrelsen i Örebro, där flera projekt startats upp. Ett av de mer uppmärksammade projekten var 26 smaker 26 landskap där restauranger serverade var sitt landskaps mat. Länsstyrelsen i Västerbotten har valt särskilt riktade pengar i åtgärden och intecknat nära 100 procent. Större projekt rapporteras från Länsstyrelsen i Västernorrland som beviljat Hushållningssällskapet det länsövergripande projektet ”Smakstart Västernorrland” som sträcker sig över tre år. Även Länsstyrelsen i Blekinge har beviljat ett större projekt inom ramen för Matlandet Sverige som syftar till att knyta ihop de småskaliga mat- och upplevelseleverantörerna i landet. På andra håll har satsningarna på detta område endast resulterat i ett fåtal ansökningar om företagsstöd. En svårighet som rapporteras med Matlandet är att Jordbruksverkets rådgivningsunderstöd inte definierat hur man kan arbeta med primärproduktionen, vilket gör att det tar längre tid att komma igång. Bredbandssatsning uppvisar varierande resultat. De tilldelade medlen är på några håll redan förbrukade genom beslut, andra län har haft låg efterfrågan under 2011. Länsstyrelsen i Södermanlands län rapporterar om ett nyvaknat och stort intresse från kommuner och byalag att investera i bredband på landsbygden. Hos Läns styrelsen i Kronoberg har denna utmaning tagit stora resurser i anspråk och pengarna är slut. För bredband finns också ansökningar som vida överskrider de medel som har tilldelats för åtgärden, och förväntningarna om ytterligare stöd är på vissa håll påtagliga. I andra län, såsom exempelvis Stockholm, är utnyttjande
62
graden låg. De tar upp utmaningar såsom svåra regler kring stöd och utmaningen att mobilisera aktörer i utbyggnadsprojekt. Det är tydligt att kvinnors delaktighet i landsbygdsprogrammet stimuleras genom satsningarna inom denna axel. Flera länsstyrelser anger att kvinnor står bakom investeringar som riktar sig till livsstil och hälsa, exempelvis hästrelaterad verksamhet och ”Bo på lantgård”. För biogas har det funnits problem hos någon länsstyrelse där de företagskonstellationer som vill söka stöd varken passar in i åtgärden diversifiering eller mikrostöd. Många av de ansökningar som kommer in till länsstyrelserna är inte helt och fullt processade hos stödsökanden och därför krävs vanligtvis en hel del kompletteringar som ofta tar lång tid att få in. Vissa länsstyrelser rapporterar att kravet på offentlig medfinansiering varit ett stort hinder då de sökande har svårt att få kommunerna eller regionförbundet att ställa upp. Detta är också något som drar ut på hand läggningstiden, då detta sällan är ordnat när ansökan kommer in till länsstyrelsen. Sametingets rapportering avseende axel 3 Sametinget rapporterar att inom axel 3 är det fortsatt mikroföretagsåtgärden (312) som beviljats mest medel. 85 procent av medlen är beviljade och Sametinget bedömer att åtgärden kommer att tömmas på medel under 2012. Främst är det stora projekt såsom Renlyckaprojektet som beviljats medel inom åtgärden. Turismåtgärden har mattats av, men Sametingets förhoppning är att de två stora samiska turismprojekten inom Mål 2-programmet kommer att leda till fler investeringar i landsbygdsprogrammet. Diversifieringsåtgärden anses gå mycket trögt och Sametinget tittar nu på hur åtgärden ska kunna marknadsföras på ett bättre sätt. Förhoppningen är att diversifieringsåtgärden ska attrahera främst kvinnor i glesbygden som vill arbeta med eget företagande knutet till ett renskötselföretag samt samiska företagare som vill bredda sitt näringsunderlag med t.ex. slöjd och fiske i liten skala.
2.4.1
Diversifiering (311)
Åtgärdens syfte och innehåll Stöd lämnas som företagsstöd till en medlem av ett jordbruks- eller rennärings företag för investeringar eller köp av tjänster för att utveckla nya verksamhets grenar utanför jordbruket eller renskötseln och på så sätt stärka lönsamheten inom dessa företag. Stöd lämnas också som projektstöd för att stimulera en konkurrens kraftig diversifiering och påskynda en hållbar utveckling av nya affärs- och verksamhetsidéer i dessa företag. Syftet med stödet är att genom ett större utbud av tjänster och produkter stärka lantbruksföretagen och öka landsbygdens attraktionskraft för boende, företagande och turism.
Budget och beviljat stöd Särskilda satsningar har gjorts inom åtgärden. 136 mnkr har tillförts åtgärden för förnybar energi och 36 mnkr för klimatförbättrande satsningar. Dessutom har ytterligare 136 mnkr avsatts indikativt för utveckling av biogasanläggningar. Detta har ännu inte fått genomslag i åtgärdens budget som den redovisas nedan eftersom dessa medel hanteras i ett avropssystem. Budget och beviljat stöd redovisas i tabellen nedan.
63
Tabell 30, Budget och beviljat stöd, åtgärd 311 Budgettyp
Budget, mnkr
Beviljat stöd 2011, mnkr
Beviljat stöd ackumulerat 2007-2011, mnkr
Beviljat av budget, %
Grundbudget
662
149,4
332,8
68 %
Utmaning, förnybar energi
136
26,3
61,5
45 %
36
0,8
4,3
12 %
662
176,5
398,7
60 %
Utmaning, klimat SUMMA
Biogas Landsbygdsdepartementet har föreslagit en förändring av investeringsstödet för biogasanläggningar inom axel 3, som innebär ett betydligt högre stöd än dagens 200 000 euro (vilket är gränsen för stöd av mindre betydelse). Bara vetskapen om att förändringen är föreslagen har medfört att det under det sista kvartalet 2011 har kommit in många ansökningar om stöd. Stödansökningarna rör planerade större (ofta samägda) biogasanläggningar. De stödsökande avvaktar med att genomföra planerade investeringar tills besked kommer om förändringen för att då eventuellt kunna bli beviljade betydligt högre stöd än 200 000 euro för sina biogasinvesteringar. Stödet för biogasanläggningar är nu kraftigt översökt. I skrivande stund (februari 2012) är storleken på ansökningarna drygt 13 mnkr mer än vad det finns tillgängliga pengar inom åtgärden. Sannolikt kommer ännu fler ansökningar att komma in.
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 31, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 311, inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal beviljade stöd
Resultat (avslutade insatser)
Mål
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
2 650
336
964
36 %
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
2 460 (273,6)
471,7 (52,4)
1184,4 (131,6)
48 %
Antal avslutade insatser
2 650
203
584
22 %
2 040 (226,4)
48,3 (5,4)
123,5 (13,7)
6%
3 800
84
229
6%
Ökning i brutto- förädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målet för åtgärden
64
Tabell 32, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 311, för utmaningarna klimat och energi Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal beviljade stöd Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
Resultat (avslutade insatser)
Mål 2007-2013 200
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
58
Utfall ackumulerat, %
79
40 % 22 %
500
67,4
111,4
(55,6)
(7,5)
(12,4)
200
13
14
7%
40
1,32
1,32
3%
(4,4)
(0,15)
(0,15)
Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd
100
0
0
0%
Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi, TWh
1,1
0,006
0,006
1%
Antal avslutade insatser Ökning i brutto- förädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro)
Riktvärde för 2010-2011 är 50 % av målet för insatserna inom Hälsokontrollen
Omfattning Under 2011 har 336 sökanden fått bifallsbeslut om stöd. Ackumulerat har 36 procent av målet för beviljade stöd uppnåtts. Investeringsvolymen uppgick 2011 till totalt 471,7 mnkr. Ackumulerat har 48 procent av målvärdet för investeringsvolymen uppnåtts. Jämfört med utfallet för 2010 har antalet beviljade stöd ökat med drygt 36 procent under 2011. Investeringsvolymen har samtidigt ökat med hela 47 procent jämfört med utfallet för 2010. Dock krävs betydligt kraftigare ökningar de kommande två åren för att målen ska kunna uppnås. Det ökade intresset för satsningar inom klimat och energi har påverkat det totala utfallet positivt. Biogas, och de båda utmaningarna förnybar energi och klimat stod år 2011 för 46 procent av det beviljade stödbeloppet. Utfallet för insatser inom utmaningarna klimat och energi ligger något under förväntat utfall när det gäller antal beviljade stöd. Den totala investeringsvolymen är dock betydligt lägre, vilket tyder på att insatserna i genomsnitt har varit mindre till omfattning än förväntat. Intresset för satsningar inom miljö och klimat ökar. För att nå målet med insatserna under programperioden gör Jordbruksverket särskilda satsningar för att informera företagare om möjligheterna inom programmet. I dessa satsningar ingår deltagande vid lantbruks- och energimässor samt vid seminarier och informationsträffar som anordnas av olika branschorganisationer eller andra verksamma inom energiföretagande eller miljö- och klimatområdet. Jordbruksverket har även publicerat pressmeddelanden med information och nyheter rörande verkets arbete med klimat och förnybar energi. I samband med utlysningar av projektmedel till klimat och förnybar energi har verket annonserat i fackpress och på webben. Under 2011 beviljades stöd till insatser i gårdsbaserad biogas till 10 företag om totalt ca 15 mnkr. Inom gårdsbaserad biogas har det totalt under perioden 20092011 beviljats stöd till 23 företag om totalt ca 32,9 mnkr inom åtgärden.
65
För åren 2007 – 2011 har 398,7 mnkr av 662 mnkr beviljats i stöd. Därmed har 60 procent av åtgärdsbudgeten intecknats jämfört med riktvärdet på 71 procent.
Resultat Totalt för perioden 2007-2011 har 584 insatser avslutats (505 företagsstöd och 79 projektstöd) vilket motsvarar 22 procent av målvärdet. Diagrammen nedan illustrerar hur fördelningen av antal ärenden och utbetalt stödbelopp för företagsstöden och projektstöden inom åtgärd 311 Diversifiering ser ut.
Figur 10 Utbetalt stödbelopp per ärendetyp
Figur 9 Antal avslutade ärenden per ärendetyp PRO 14%
PRO 21% FÖRETAG 86%
FÖRETAG 79%
Siffrorna i tabell 31 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 123,5 mnkr för hela perioden 2007-2011 vilket motsvarar 6 procent av målvärdet. För de 505 företag som fått företagsstöd och också har avslutats, redovisas en genomsnittlig ökning av bruttoförädlingsvärdet med ca 243 000 kr per företag. På grund av tidseftersläpningar har dock inte bruttoförädlingsvärdet fått fullt genom slag för alla företag, vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca 318 000 kr. Av de 79 avslutade projektstöden inom åtgärden är 74 st (94 procent) av för utsättningsskapande karaktär och ger därför inte några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger eller testar teknik för en viss produktion, gör en marknadsundersökning eller inför certifieringssystem. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Resterande projekt (6 procent) är av mer konkret karaktär och kan antas ge resultat men det finns stora svårigheter att mäta framför allt bruttoförädlingsvärde. (Se vidare i avsnitt 2.1 ovan.) För merparten av projekt stöden, som svarar för 21 procent av totalt utbetalt stödbelopp och 14 procent av antalet avslutade insatser inom åtgärden, redovisas därmed inga utfall i resultatindikatorerna. Bruttoökningen i antalet arbetstillfällen ligger på 229 st, vilket fortsätter att vara lågt för åtgärden med tanke på att målet uppgår till 3 800 för hela perioden.
66
Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men detta påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen. Sammantaget för åtgärden tyder resultaten på att målen gällande bruttoförädlings värde och arbetstillfällen inte kommer att uppnås även om antalet avslutade insatser når målvärdet. Huvudorsaken till detta är att beräknat bruttoförädlings värde per företagsstöd är ca hälften av målvärdet för dessa. Som ovan nämnts är en annan orsak också att projektstödens resultat ofta sätts till noll. De avslutade diversifieringsstöden indelas i olika huvudkategorier. Nedan visas hur de avslutade insatserna (både företagsstöd och projektstöd) under perioden 2007-2011 fördelas procentuellt mellan kategorierna.
Figur 11, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 311 Övrig tillverkning/tjänst mm18%
Övrigt 3% Detaljhandel 2% Förnybar energi och klimat 17%
Övergripande utveckling /marknadsföring 1% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 5%
Hantverk 1%
Mat inkl. matturism 17%
Häst inklusive hästturism 24%
Kultur, historia och nöjen 1% Inkvartering 14%
Avslutade insatser inom denna åtgärd har största andelar inom kategorierna Häst inklusive hästturism (24 procent), Övrig tillverkning/tjänst (18 procent), In kvartering och Mat inklusive matturism med vardera (14 procent) samt Förnybar energi och klimat med (17 procent).
67
Figur 12, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 311 Övrig tillverkning/tjänst mm16%
Övrigt 2% Detaljhandel 2% Förnybar energi och klimat 23%
Övergripande utveckling /marknadsföring 5% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 3% Hantverk 0% Mat inkl. matturism 10% Kultur, historia och nöjen 0%
Häst inklusive hästturism 27%
Inkvartering 12%
Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentuellt har kategorin Häst inklusive hästturism den största andelen (27 procent) följt av Förnybar energi och klimat (23 procent), Övrig tillverkning/tjänst (16 procent), Inkvartering (12 procent) samt Mat inklusive matturism (10 procent). Detta faller sig naturligt då det oftast är i större fasta anläggningar man investerar när det gäller dessa kategorier. Kategori Häst inklusive hästturism Vanliga verksamheter inom kategorin är turridning, ridskolor/ridläger, träningsoch utbildningsstall, inackorderingsverksamhet, rehabilitering m.m. De vanligaste insatserna handlar om ny- och ombyggnad av stallar, ridhus och ridbanor. Det finns tre projekt inom kategorin som handlar om främjande av hästnäringen, t.ex. att bygga en heltäckande kunskapsportal på internet. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
136 st
3 st
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0,31
0,26
Kategori Inkvartering Vanliga verksamheter inom kategorin är Bed & breakfast, Bo på lantgård, pensionat, uthyrningsstugor, konferensanläggningar, camping m.m. Det finns inga projektstöd inom denna kategori. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
81 st
0 st
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0,25
0
68
Kategori Övrig tillverkning/tjänst m.m. Vanliga verksamheter inom kategorin är mekaniska verkstäder, trätillverkning (köksinredningar, timmerhus, möbeltillverkning), sågverk och hyvleri, gårds verkstäder, hund- och kattpensionat, friskvård, rehabilitering, entreprenad m.m. Insatserna kan gälla allt från större investeringar som t.ex. nybyggnation av lokal för tillverkning av emballage till mindre investeringar som t.ex. kan gälla inköp av snickerimaskiner för tillverkning av möbler. Projektstöden handlar om t.ex. affärsutveckling och nätverksbyggande inom grön omsorg eller förstudier kring nya metoder inom odling och skog. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
97 st
10 st
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0,22
0,47
Kategori Mat inklusive matturism Vanliga verksamheter inom kategorin är café, restaurang, gårdsbutiker, bagerier, musteri m.m. Insatserna kan handla om allt från att bygga ett nytt restaurangkök till mindre investeringar i inventarier. Projektstöden handlar framför allt om marknadsföring och utveckling av småskaliga livsmedelsföretag men det förekommer även t.ex. förstudier kring slakterier och mejerier. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
67 st
15 st
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0,18
0,26
Kategori Förnybar energi och klimat (inkl. utmaningen förnybar energi och klimat), tabell 31 Vanliga insatser inom kategorin är omställning av energisystem från fossilt bränsle till bioenergi, närvärmeproduktion (kan gälla egna gården och även närliggande byggnader), pelletstillverkning, vedproduktion, biogasanläggning, restaurering av vattenkraftverk, vindkraftverk, installation av energiväv i växthus. Det finns många projektstöd inom denna kategori där det handlar om förstudier gällande framför allt biogas men även annan förnybar energi. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
55 st
41 st
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0,36
0,40
Särskilda satsningar inom biogas, tabell 31ovan Biogas Inom gårdsbaserad biogas har det under 2011 slututbetalats investeringsstöd till två landsbygdsföretag inom åtgärden diversifiering. Det handlar om en biogas anläggning och en rötrestbrunn. Båda finns i Västra Götalands län. Under perioden
69
2009-2011 har det totalt slututbetalats investeringsstöd till fyra landsbygdsföretag (tre biogasanläggningar och en rötrestbrunn, samtliga i Västra Götalands län) inom åtgärden.
Särskilda satsningar inom klimat och förnybar energi, tabell 32 ovan Utmaning klimat Inom utmaningen klimat finns ännu inga avslutade ärende att rapportera om. Utmaning förnybar energi Inom utmaning förnybar energi finns för 2011 sex slututbetalda företagsstöd, som rör insatser där jordbruksföretag fått stöd för att diversifiera sin verksamhet och etablera sig på energimarknaden. Dessa insatser fördelar sig mellan investeringar i närvärmeanläggningar och förädling av biomassa till flis eller pellets. Det finns även sju projektstöd.
2.4.2
Affärsutveckling i mikroföretag (312)
Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden mikroföretag får lämnas som företagsstöd till enskilda mikroföretagare i form av investeringsstöd eller köp av tjänster för utveckling av företaget. Den lämnas också som ett projektstöd med syfte att förbättra förutsättningarna i allmänhet för mikroföretag att utveckla sina verksamheter. Syftet med stödet är att företagen ska bli långsiktigt konkurrenskraftiga och lönsamma genom att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden.
Budget och beviljat stöd Särskilda satsningar har gjorts inom åtgärden. 32 mnkr har tillförts åtgärden för förnybar energi och 8 mnkr för klimatförbättrande satsningar. Till Sverige – det nya matlandet har 40 mnkr tillförts. Dessutom har ytterligare 20 mnkr avsatts indikativt för utveckling av biogasanläggningar, men detta har ännu inte fått genomslag i åtgärdens budget. Budget och beviljat stöd redovisas i tabellen nedan. Tabell 34, Budget och beviljat stöd, åtgärd 312 Budgettyp
Budget, mnkr
Beviljat stöd 2011, mnkr
Beviljat stöd Beviljat av ackumulerat budget, % 2007-2011, mnkr
Grundbudget
700
242,4
573,7
82 %
Utmaning, förnybar energi
32
6,8
6,8
21 %
Utmaning, klimat
8
0,6
0,6
8%
Sverige – det nya matlandet
40
9,6
31,6
79 %
SUMMA
780
259,4
612,5
79 %
70
Biogas Landsbygdsdepartementet har föreslagit en förändring av investeringsstödet för biogasanläggningar inom axel 3, som innebär ett betydligt högre stöd än dagens 200 000 euro (gränsen för stöd av mindre betydelse). Bara vetskapen om att förändringen är föreslagen har medfört att det under det sista kvartalet 2011 har kommit in många ansökningar om stöd. Stödansökningarna rör planerade större (ofta samägda) biogasanläggningar. De stödsökande avvaktar med att genomföra planerade investeringar tills besked kommer om förändringen för att då eventuellt kunna bli beviljade betydligt högre stöd än 200 000 euro för sina biogasinvesteringar. Stödet för biogasanläggningar är nu kraftigt översökt. I skrivande stund (februari 2012) är storleken på ansökningarna nästan 80 mnkr mer än vad det finns tillgängliga pengar inom åtgärden. Sannolikt kommer ännu fler ansökningar att komma in.
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 35, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 312, inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal mikroföretag som beviljats stöd för att ha startat eller utvecklat sin verksamhet
3 620
535
1 550
43 %
Program- specifika indikatorer
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
2 960
608,8 (67,6)
1 623,1 (180,3)
55 %
Resultat (avslutade insatser)
Antal avslutade insatser
3 620
341
977
27 % 9%
Ökning av brutto- förädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro) Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd
Mål 2007-2013
(329)
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
2 724
96,0
245
(302,7)
(10,7)
(27,2)
5 060
319
831
Utfall ackumulerat, %
16 %
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdena
Tabell 36, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 312, för utmaningarna klimat och energi Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal mikroföretag som beviljats stöd för att startat eller utvecklat sin verksamhet
120
8
8
7%
Program specifik indikator
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
160
8,5
8,5
5%
(17,8)
(0,9)
(0,9)
Resultat (avslutade insatser)
Antal avslutade insatser
120
0
0
0%
24
0
0
0%
(2,7)
(0)
(0)
Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd
60
0
0
0%
Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi, TWh
0,5
0
0
0%
Program- specifik indikator
Ökning av brutto- förädlingsvärde hos stödmottagare
Mål
Utfall 2011
Riktvärde för 2010-2011 är 50 %
71
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
Omfattning Under 2011 har 535 sökanden fått bifallsbeslut om stöd. Ackumulerat har 43 procent av målet för antal beviljade stöd uppnåtts. Investeringsvolymen uppgick 2011 till totalt 608,8 mnkr. Ackumulerat har 55 procent av målvärdet för investeringsvolymen uppnåtts. Jämfört med utfallet för 2010 har antalet beviljade stöd ökat med ca 38 procent under 2011. Investeringsvolymen har samtidigt ökat med 37 procent jämfört med utfallet för 2010. Dock krävs betydligt kraftigare ökningar de kommande två åren för att målen ska kunna uppnås. För åren 2007 – 2011 har 612,5 mnkr av 780 mnkr beviljats i stöd. Utnyttjandet ligger i takt med programmet. Under 2011 har ett mikroföretag beviljats stöd till en ny biogasanläggning. Mikroföretaget har blivit beviljat 0,4 mnkr i stöd och är också det första mikroföretaget inom gårdsbaserad biogas som har blivit beviljade investeringsstöd.
Resultat Totalt för perioden 2007-2011 har 977 insatser avslutats (826 företagsstöd och 151 projektstöd) vilket motsvarar 27 procent av målvärdet. Diagrammen nedan illustrerar hur fördelningen av antal avslutade ärenden och utbetalt stödbelopp för företagsstöden och projektstöden inom åtgärd 312 Mikro företag ser ut. Figur 13 Antal avslutade ärenden per ärendetyp
Figur 14 Utbetalt stödbelopp per ärendetyp
PRO 15%
PRO 21%
FÖRETAG 85% FÖRETAG 79%
Siffrorna i tabell 35 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 245 mnkr för hela perioden 2007-2011 vilket motsvarar 9 procent av målvärdet. För de 826 företag som fått företagsstöd redovisas en genomsnittlig ökning av bruttoförädlingsvärdet med ca 297 000 kr per företag. På grund av tidseftersläpningar har dock inte bruttoförädlingsvärdet fått fullt genomslag för alla företag vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca 389 000 kr.
72
Av de 151 avslutade projektstöden inom åtgärden är 113 stycken (75 procent) av förutsättningsskapande karaktär och ger inte några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger eller testar teknik för en viss produktion, gör en marknadsundersökning eller inför certifieringssystem. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande genom kompetensutveckling, sam verkan och nätverksbyggande. Resterande projekt (25 procent) är av mer konkret karaktär och kan antas ge resultat, men det finns stora svårigheter att mäta framför allt bruttoförädlingsvärde. (Se vidare i avsnitt 2.1 ovan.) För merparten av projekt stöden, som svarar för 21 procent av totalt utbetalt stödbelopp och 15 procent av antalet avslutade insatser inom åtgärden, redovisas därmed inga utfall när det gäller resultatindikatorerna. Bruttoökningen i antalet arbetstillfällen ligger på 831 stycken, vilket fortsätter att vara lågt för åtgärden med tanke på att angivet mål är 5 060 för hela perioden. Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen, men detta påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen. Sammantaget för åtgärden tyder resultaten på att målen gällande bruttoförädlings värde och arbetstillfällen inte kommer att uppnås även om antalet avslutade insatser når målvärdet. Huvudorsaken till detta är att beräknat bruttoförädlings värde per företagsstöd är ca hälften av målvärdet för dessa. Som ovan nämnts är en annan orsak också att projektstödens resultat ofta sätts till noll. De avslutade mikroföretagsstöden indelas i olika huvudkategorier. Nedan visas hur de avslutade insatserna (både företagsstöd och projektstöd) under perioden 2007-2011 fördelas procentuellt mellan kategorierna. Figur 15, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 312 Övrigt 2% Detaljhandel 4% Förnybar energi och klimat 6% Övrig tillverkning/tjänst mm 41%
Hantverk 3%
Häst inklusive hästturism 22%
Övergripande utveckling /marknadsföring 3% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 2%
Idrott och motion 0% Inkvartering 2% Kultur, historia och nöjen 1% Mat inkl. matturism 14%
73
Största andelen avslutade insatser inom denna åtgärd finns inom kategorierna Övrig tillverkning/tjänst 41 procent, följt av Häst inklusive hästturism 22 procent och Mat inkl matturism 14 procent. Figur 16, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 312 Övrigt 2% Detaljhandel 2% Förnybar energi och klimat 7% Övrig tillverkning/tjänst mm 34%
Hantverk 2%
Häst inklusive hästturism 28%
Övergripande utveckling /marknadsföring 5% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 2%
Idrott och motion 0% Inkvartering 3% Kultur, historia och nöjen 1% Mat inkl. matturism 14%
Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentuellt har kategorin Övrig tillverkning/tjänst den största andelen (34 procent) följt av Häst inklusive hästturism (28 procent) och Mat inklusive matturism (14 procent). Detta faller sig naturligt då det i dessa kategorier oftast investeras i större fasta anläggningar. Kategori Övrig tillverkning/tjänst m.m. Vanliga verksamheter inom kategorin är mekaniska verkstäder, trätillverkning (köksinredningar, timmerhus, möbeltillverkning) sågverk och hyvleri, gårdsverk städer, hund- och kattpensionat, friskvård, rehabilitering, entreprenad m.m. Insatserna kan gälla allt från större investeringar som t.ex. nybyggnation av lokal för tillverkning av emballage till mindre investeringar som t.ex. kan gälla inköp av snickerimaskiner för tillverkning av möbler. Projektstöden handlar om t.ex. affärsutveckling och nätverksbyggande inom grön omsorg eller förstudier kring nya metoder och produkter. Företagsstöd Antal avslutade insatser Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
Projektstöd
376 st
22 st
0,18
0,27
Kategori Häst inklusive hästturism Vanliga verksamheter inom kategorin är turridning, ridskolor/ridläger, träningsoch utbildningsstall, inackorderingsverksamhet, rehabilitering m.m. De vanligaste
74
insatserna handlar om ny- och ombyggnad av stallar, ridhus och ridbanor. Det finns nio hästprojekt som handlar om främjande av hästnäringen, t.ex. anordna hästmässa och etablera nätverk för hästföretagare. Företagsstöd Antal avslutade insatser Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
Projektstöd
205 st
9 st
0,28
0,28
Kategori Mat inklusive matturism Vanliga verksamheter inom kategorin är café, restaurang, gårdsbutiker, bagerier, musteri m.m. Insatserna kan handla om allt från att bygga ett nytt restaurangkök till mindre investeringar i inventarier. Projektstöden handlar framför allt om marknadsföring och utveckling av småskaliga livsmedelsföretag. Det är vanligt med projekt där ett antal företag i en region gemensamt medverkar vid ett evenemang, mässa, marknad eller webbplats. Det finns även t.ex. förstudier och kompetensutveckling kring förädling. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
68 st
65 st
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0,16
0,29
Särskilda satsningar inom biogas, tabell 35 tidigare Inom investeringsstödet till biogas finns det ännu inga avslutade investeringsstöd att rapportera om.
Särskilda satsningar inom klimat och förnybar energi, tabell 36 tidigare Utmaning klimat Inom utmaningen klimat finns ännu inga avslutade ärenden att rapportera om. Utmaning förnybar energi Inom utmaningen förnybar energi finns ännu inga avslutade ärenden att rapportera om.
2.4.3
Främjande av turistnäringen (313)
Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden turism får lämnas som företagsstöd till enskilda turistföretagare i form av stöd till investeringar eller för köp av tjänster för utveckling av företaget. Den lämnas också som ett projektstöd med syfte att allmänt förbättra förutsättningar för turistföretag att utveckla sin verksamhet. Syftet med åtgärden är att företagen ska bli långsiktigt konkurrenskraftiga och lönsamma genom att främja en hållbar utveckling eller produktion av varor eller tjänster som efterfrågas på marknaden.
75
Budget och beviljat stöd Tabell 38, Budget och beviljat, åtgärd 313 Budgettyp
Budget, mnkr
Budget
Beviljat stöd 2011, mnkr
700
Beviljat stöd ackumulerat 2007-2011, mnkr
91,0
Beviljat av budget, %
512,1
73 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 39, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 313, inkl. utmaningarna klimat och energi Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal nya turistverksamheter som beviljats stöd
3 500
308
1 044
29 %
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
2 800 (311)
355,7 (39,5)
1140,2 (126,9)
41 %
Antal avslutade insatser
3 500
216
624
18 %
Ökning av brutto- förädlingsvärde hos stödmottagare, mnkr (mneuro)
2 400
39,2
97,8
4%
(267)
(4,4)
(10,9)
Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd
4 400
139
362
8%
350 000
47 088
289 753
83 %
Resultat (avslutade insatser)
Ökat antal turister
Mål
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdena
Omfattning Under 2011 har 308 sökande fått bifallsbeslut om stöd. Ackumulerat har 29 procent av målet för antal beviljade stöd uppnåtts. Investeringsvolymen uppgick 2011 till totalt 355,7 mnkr. Ackumulerat har 41 procent av målvärdet för investerings volymen uppnåtts. Jämfört med utfallet för 2010 har antalet beviljade stöd ökat med ca 22 procent under 2011. Investeringsvolymen har samtidigt ökat med ungefär lika många procent jämfört med utfallet för 2010. Antal stödmottagare är betydligt lägre än riktvärdet liksom för investeringsvolymen (29 respektive 41 procent jämfört med riktvärdet på 71 procent). Jordbruksverket arbetar aktivt för att sprida information om landsbygdsprogrammet till målgruppen. För att målen ska kunna uppnås krävs dock en kraftig ökning av ansökansvolymen de kommande två åren. För åren 2007 – 2011 har 512,1 mnkr av 700 mnkr beviljats i stöd. Utnyttjandet ligger i takt med programmet.
Resultat Totalt för perioden 2007-2011 har 624 insatser avslutats (397 företagsstöd och 227 projektstöd) vilket motsvarar 18 procent av målvärdet.
Värt att nämna i detta sammanhang är att resultatindikatorn Ökat antal turister som redovisas i denna rapport avviker från de två indikatorer som finns i
76
indikatortabellen R9 (bilaga 1): Ökat antal övernattningar och Ökat antal besökare över dagen. Det är inte lämpligt att summera dessa två indikatorer eftersom en del turister gör fler än en övernattning. I stället redovisas en lägre siffra i indikatorn Ökat antal turister efter antagandet att en del turister gör fler än en övernattning. Diagrammen nedan illustrerar hur fördelningen av antal ärenden och utbetalt stödbelopp för företagsstöden och projektstöden inom åtgärd 313 Turism ser ut.
Figur 17, Antal avslutade ärenden per ärendetyp
Figur 18, Utbetalt stödbelopp per ärendetyp
PRO 43%
PRO 36%
FÖRETAG 57%
FÖRETAG 64%
Siffrorna i tabell 39 visar på ett ökat bruttoförädlingsvärde med 97,8 mnkr för hela perioden 2007-2011, vilket motsvarar 4 procent av målvärdet. För de 397 företag som fått företagsstöd redovisas en genomsnittlig ökning av brutto förädlingsvärdet med ca 240 000 kr per företag. På grund av tidseftersläpningar har dock inte bruttoförädlingsvärdet fått fullt genomslag för alla företag vilket innebär att värdet kommer att stiga de följande åren. Den totala ökningen av bruttoförädlingsvärdet kommer vid full effekt av investeringarna att ligga på ett snitt av ca 319 000 kr. Av de 227 avslutade projektstöden inom åtgärden är 118 stycken (52 procent) av förutsättningsskapande karaktär och ger inte några direkta resultat i form av bruttoförädlingsvärde och arbetstillfällen. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger möjliga turistmål inom en viss region, gör en marknadsundersökning eller tar fram beslutsunderlag för framtida investeringar i ett visst turistmål. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för före tagande genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Resterande projekt (48 procent) är av mer konkret karaktär och kan antas ge resultat men det finns stora svårigheter att mäta framför allt bruttoförädlingsvärde. (Se vidare i avsnitt 2.1 ovan.) För merparten av projektstöden, som svarar för 43 procent av totalt utbetalt stödbelopp och 36 procent av antalet avslutade insatser inom åtgärden, redovisas därmed inga utfall i resultatindikatorerna. Bruttoökningen i antalet arbetstillfällen ligger på 362 stycken, vilket fortsätter att vara lågt för åtgärden med tanke på att målet uppgår till 4 400 för hela perioden. Många av insatserna som gäller företagsstöd visar på ökad arbetstid i företagen,
77
men detta påverkar bara redan verksamma personer i företagen och ger därför inga nya arbetstillfällen. Resultatindikatorn Ökat antal turister visar en hög måluppfyllelse (83 procent) med 289 753 personer. Huvudorsaken är troligen att vissa företag som fått stöd har en hög tillströmning av dagsbesökare t.ex. caféer, konferensanläggningar, restauranger, golfbanor, butiker på landet och djur/älgparker. Sammantaget för åtgärden tyder resultaten på att målen gällande bruttoförädlings värde och arbetstillfällen inte kommer att uppnås även om antalet avslutade insatser når målvärdet. Huvudorsaken till detta är att beräknat bruttoförädlings värde per företagsstöd är ca hälften av målvärdet för dessa. Som ovan nämnts är en annan orsak också att projektstödens resultat ofta sätts till noll. De avslutade turismstöden indelas i olika huvudkategorier. Nedan visas hur de avslutade insatserna (både företagsstöd och projektstöd) under perioden 20072011 fördelas procentuellt mellan kategorierna.
Figur 19, Antal avslutade ärenden per kategori, åtgärd 313 Övrigt 1% Övrig tillverkning/tjänst mm 2%
Häst inklusive hästturism 6% Idrott och motion 1%
Övergripande utveckling /marknadsföring 9%
Inkvartering 33% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 23%
Kultur, historia och nöjen 9%
Mat inkl. matturism 16%
Avslutade insatser inom denna åtgärd har största andelar inom kategorierna Inkvartering 33 procent, följt av Natur, jakt, fisk, friluftsliv 23 procent, Mat inklusive matturism 16 procent samt Kultur, historia, nöjen och Övergripande utveckling och marknadsföring med vardera 9 procent.
78
Figur 20, Utbetalt stödbelopp per kategori, åtgärd 313 Övrigt 1% Övrig tillverkning/tjänst mm 2%
Häst inklusive hästturism 5% Idrott och motion 1%
Övergripande utveckling /marknadsföring 11%
Inkvartering 33% Natur, jakt, fiske, friluftsliv 20%
Kultur, historia och nöjen 11%
Mat inkl. matturism 16%
Figuren ovan visar utbetalt stödbelopp uppdelat per kategori. Procentuellt har kategorin Inkvartering den största andelen (33 procent) följt av Natur, jakt, fiske och friluftsliv (20 procent), Mat inklusive matturism (16 procent) samt Kultur, historia, nöjen och Övergripande utveckling och marknadsföring med vardera 11 procent. Detta faller sig naturligt då det i dessa kategorier ofast investeras i större fasta anläggningar. Kategori Inkvartering Vanliga verksamheter inom kategorin är Bed & breakfast, Bo på lantgård, pensionat, uthyrningsstugor, konferensanläggningar, camping m.m. Projektstöden handlar om t.ex. marknadsföring av stugförmedlare och förstudier kring anläggningar. Företagsstöd Antal avslutade insatser Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
Projektstöd
195 st
8 st
0,29
0,19
Kategori Natur, jakt, fiske och friluftsliv Vanliga verksamheter inom kategorin är jakt- och fisketurism, båtturism, äventyrs event och djurparker, muséer m.m. Projektstöden handlar ofta om att utveckla vandrings- cykel- och vattenleder. Många projekt handlar också om företags utveckling, kompetensutveckling, och marknadsföring av företag inom denna bransch. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
57 st
57 st
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0,19
0,31
79
Kategori Mat inklusive matturism Vanliga verksamheter inom kategorin är café, restaurang, gårdsbutiker, bagerier, musteri m.m. Insatserna kan handla om allt från att bygga ett nytt restaurangkök till mindre investeringar i inventarier. Projektstöden handlar framför allt om att öka matturismen genom marknadsföring och utveckling av småskaliga livs medelsföretag. Det är mycket vanligt med projekt där ett antal företag i en region gemensamt medverkar på ett evenemang, mässa, marknad eller webbplats. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
65 st
32 st
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0,24
0,36
Kategori Kultur, historia, nöjen Vanliga projekt inom kategorin är utveckling och förstudier kring olika typer av turistmål, t.ex. muséer, kuturarvsbyggnader och kulturreservat. Det finns också projekt som genomför olika typer av evenemang, t.ex. folkdansfestival och historievandringar. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
4 st
50
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0,14
0,37
Kategori Övergripande utveckling och marknadsföring Projekten inom kategorin övergripande utveckling/marknadsföring handlar ofta om destinationsutveckling och främjande av företag inom besöksnäringen generellt. Projekten kan beröra t.ex. mat, inkvartering och häst. Det är vanligt med projekt som marknadsför turistföretag i en region via broschyr, karta, mässa, evenemang eller webbplats. Företagsstöd
Projektstöd
Antal avslutade insatser
0
57
Genomsnittligt utbetalt stödbelopp, mnkr
0
0,32
2.4.4
Grundläggande tjänster (321)
Åtgärdens syfte och innehåll Stödet lämnas främst som projektstöd för generella insatser som syftar till att förbättra förutsättningarna för en bättre livskvalitet på landsbygden i form av t.ex. småskalig infrastruktur eller kultur- och fritidsaktiviteter. Stöd kan också lämnas som företagsstöd till enskilda företagare, organisationer m.fl. för investeringar eller köp av tjänster. Det kan exempelvis röra sig om anpassning av byggnader och lokaler inom service- och tjänstesektorn, investeringar i ny utrustning och marknadsundersökningar samt bredbandsutbyggnad. Från år 2010 har åtgärden tillförts ytterligare medel inom ramen för den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen för investeringar i bredband på landsbygden.
80
Dessa investeringar genomförs i projektform och utförs till stor del av olika föreningar i samarbete med länsstyrelsen eller kommunen. Investeringar i bredband har också gjorts inom ramen för åtgärdens ordinarie budget. Den nationella delen av finansieringen av bredband har till betydande del kommit från kommuner och PTS.
Budget och beviljat stöd Budget och beviljat stöd redovisas i tabellen nedan. Tabell 41, Budget och beviljat stöd, åtgärd 321 Budgettyp
Budget, mnkr
Beviljat stöd 2011, mnkr
Beviljat stöd ackumulerat 20072011, mnkr
Beviljat av budget, %
Grundbudget
189,0
187,2
241,3
128 %
Bredband
253,4
83,5
204,7
81 %
SUMMA
442,4
270,7
446,1
101 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 42, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 321, inkl. bredbandsstöd Typ av indikator
Indikator
Omfattning Antal beviljade stöd (enligt beslut) Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Resultat (avslutade insatser)
Mål
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
755
259
429
57 %
1 010 (112,2)
404,0 (44,9)
639,6 (71,1)
63 %
Antal avslutade insatser
755
87
153
20 %
Befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service
74 500
52 821
78 953
106 %
Ökning av antal personer med tillgång till bredband på landsbygden
42 400
1447
3 707
9%
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målet för åtgärden
Tabell 43, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 321, bredbandsstöd Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal beviljade stöd
Resultat (avslutade insatser)
Mål 2007-2013
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
255
108 st
42 %
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
632 (70,2)
204,8 (22,8)
32 %
Antal avslutade insatser
255
20
8%
Befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service
63 500
0
0%
Ökning av antal personer med tillgång till bredband på landsbygden
25 400
1 181
5%
Riktvärde för 2010-2011 är 50 % av målet för åtgärden
81
Omfattning Under 2011 har 259 sökande fått bifallsbeslut om stöd. Ackumulerat har 57 procent av målet för beviljade stöd uppnåtts. Investeringsvolymen uppgick 2011 till totalt 404 mnkr. Ackumulerat har 63 procent av målvärdet för investerings volymen uppnåtts. Jämfört med utfallet för 2010 har antalet beviljade stöd ökat med 82 procent under 2011. Investeringsvolymen har samtidigt ökat med 71 procent jämfört med utfallet för 2010. Jämfört med 2010 är det en betydande ökning. Ökningen beror till stor del på att många insatser för bredbandsutbyggnad har startats upp både för pengar i den ordinarie budgeten för serviceåtgärden och för pengar inom ramen för den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen (bredband). När det gäller pengar inom ramen för den europeiska ekonomiska återhämtnings planen (bredband) kan Jordbruksverket konstatera att antal beviljade stöd och investeringsvolym ligger under riktvärdet för uppnått mål. Eftersom dygt 80 procent av budgeten är utnyttjad så kommer målen investeringsvolym och antal beviljade stöd för bredbandsstödet sannolikt inte att nås. Det har sin orsak i att projekten har blivit ungefär dubbelt så kostsamma jämfört med det ursprungliga antagandet. Ett genomsnittligt bredbandsstöd under 2011 ligger på cirka 1,6 mnkr. Detta är naturligt då man från början inte räknade med de särskilda satsningar som tillkommit och möjligheterna till högre stödnivåer. I den redovisade investerings volymen ingår för närvarande inte värdet av det ideella arbete som projektägarna tillfört. Detta kommer emellertid att följas upp och redovisas senare. För åren 2007 – 2011 har 446,1 mnkr av 442,4 mnkr beviljats i stöd. Utnyttjandet ligger högt i förhållande till befintlig budget. Beslut har fattats om att tillföra åtgärden ytterligare medel.
Resultat 87 insatser har avslutats under 2011 och 153 insatser totalt under perioden 20072011, vilket motsvarar 20 procent av målvärdet. De flesta, 134 stycken, är i form av projektstöd. Av de 153 avslutade insatserna inom åtgärden är 52 stycken (34 procent) av för utsättningsskapande karaktär och ger inte några direkta resultat i form av befolkning som gynnas eller ökad tillgång till bredband. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger landsbygdsbutiker eller drivmedelsstationer inom en region. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för företagande och boende genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Den befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service uppgår till 78 953 personer (exklusive insatser för bredband, se nedan), vilket motsvarar 106 procent av målvärdet. Ett antal projekt berör orter eller regioner som har en befolkning större än 20 000 invånare, dessa har inte tagits med i redovisningen av indikatorn Befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service. De insatser som inte gett bestående förbättrad service har inte heller räknats med, en sådan insats är t.ex. ett evenemang som genomförs vid ett tillfälle.
82
Nedan visas hur de avslutade insatserna under perioden 2007-2011 fördelas på kategorier.
Indikatorn Ökning av antal personer med tillgång till bredband på landsbygden uppgår till 3707 personer vilket motsvarar 9 procent av målvärdet för hela åtgärden. Det är ett femtiotal bredbandsprojekt som har avslutats, varav 20 inom utmaningen bredband. I sex av projekten har fiberkabel/kanalisation dragits i samband med att man grävt för vattenledningar. Åtta av bredbandsprojekten är förstudier. På kartan visas var i landet de genomförda bredbandsprojekten finns. Kronobergs län, Jämtlands län och Västra Götalands län har flest hittills.
83
Tabell 44, Avslutade insatser, åtgärd 321, fördelat på kategorier Kategori
Antal avslutade insatser
Procentuell fördelning antal
Befolkning inkl. personer som fått tillgång till bredband
Utbetalt stödbelopp, mnkr
Infrastruktur inkl. bredband
61
40 %
5 581
24,5
Detaljhandel
35
23 %
9 150
11,0
Idrott, motion (ej hästsport)
11
7%
23 851
3,1
Övergripande utveckling
11
7%
2 750
4,1
Kultur, historia
8
5%
5 838
0,5
Mat
7
5%
1 367
0,8
Häst
5
3%
14 307
3,0
Natur, friluftsliv
4
3%
3 711
0,6
Förnybar energi
2
1%
0
0,1
Övrig service
9
6%
16 105
4,7
153
100 %
82 660
52,4
SUMMA
Den största kategorin sett till antal insatser är Infrastruktur där bredbandsprojekten är övervägande, men det finns några projekt som handlar om annan infrastruktur såsom vägar, broar och vattentillgång. Därefter följer kategorin Detaljhandel som till största delen består av förutsättningsskapande projekt som sysslat med kart läggning av och rådgivning för butiker och drivmedelsstationer i olika regioner, men det finns även ett antal konkreta insatser. Kategorin Idrott, motion handlar mest om konkreta satsningar på idrottsanlägg ningar t.ex. fotbollsplaner och eljusspår. Kategorin Övergripande utveckling innehåller till största delen förutsättningsskapande projekt t.ex. förstudier kring service och företagande generellt i en region. Projekten inom Kultur, historia är ofta konkreta insatser som t.ex. förbättringar av föreningslokaler. Kategorin Mat innehåller projekt som på olika sätt vill främja lokal matproduktion. Inom kategorin Häst handlar projekten mycket om investeringar i t.ex. ridbanor och ridhus. Kategorin Friluftsliv, natur innehåller några projekt som förbättrar möjligheterna till friluftsliv, t.ex. en viltmålsanläggning (skjutbana). De två insatserna i Förnybar energi är båda företagsstöd som handlar om närvärme. Kategorin Övrig service innehåller olika typer av projekt t.ex. förstudier kring bostadsbyggande och service för äldre. Andra exempel är dagverksamhet för arbetslösa och en veterinärklinik. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en stor bredd i inriktningen på insatserna, vilket stämmer med intentionerna i landsbygdsprogrammet. Det är dock svårt att dra några slutsatser utifrån antal personer som gynnas, då projekten har så olika typer av målgrupper. Vissa projekt, som t.ex. de inom Infrastruktur riktar sig mot ett antal hushåll som man enkelt kan identifiera, medan andra projekt har stora och mer svårmätbara målgrupper som t.ex. hela kommuner eller ännu större regioner. Bredbandsprojekten som svarar för en stor andel av stöd beloppen når förhållandevis få personer, men kan säkert vara väl så viktiga för dessa personers livskvalitet och möjligheter till företagande.
84
Inom åtgärden finns stor spridning av stödbeloppen. Genomsnittligt stödbelopp är ca 340 000 kr medan median är ca 190 000 kr. 41 procent av stödmottagarna har fått belopp upp till och med 100 000 kr, vilka tillsammans motsvarar bara 7 procent av totalt stödbelopp. De fem stödmottagare som fått mest pengar har tillsammans fått 10,5 mnkr, vilket motsvarar 20 procent av totalt utbetalt stödbelopp. Tre av dessa är bredbandsprojekt.
2.4.5
Förnyelse och utveckling i byarna (322)
Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden byutveckling avser uteslutande projektstöd till insatser som ökar möjlig heterna för boende och utkomst, samt allmänt stärker bygdernas attraktionskraft. Insatserna ska bidra till ett hållbart nyttjande av bygdens samlade resurser.
Budget och beviljat stöd Tabell 45, Budget och beviljat stöd, åtgärd 322 Budgettyp
Budget
Budget, mnkr
Beviljat stöd 2011, mnkr
245
Beviljat stöd ackumulerat 2007-2011, mnkr
30,3
118,6
Beviljat av budget, %
48 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 46, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 322 Typ av indikator
Indikator
Omfattning Antal byar/lokal (enligt beslut) grupper som beviljats stöd
Utfall 2011
Utfall, ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
1 200
85
253
21 %
490
64,8
168,2
34 %
(54,4)
(7,2)
(18,8)
1 200
55
160
13 %
Befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service
68 000
21 336
67 336
99 %
Ökad tillgång till bredband på landsbygden
17 000
0
0
0%
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro) Resultat (avslutade insatser)
Mål
Antal avslutade insatser
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdet
85
Omfattning Under 2011 har 85 sökande fått bifallsbeslut om stöd. Ackumulerat har 21 procent av målet för antal beviljade stöd uppnåtts. Investeringsvolymen uppgick 2011 till totalt 64,8 mnkr. Ackumulerat har 34 procent av målvärdet för investerings volymen uppnåtts. Jämfört med utfallet för 2010 har antalet beviljade stöd ökat med ca 55 procent under 2011. Investeringsvolymen har samtidigt ökat med 34 procent jämfört med utfallet för 2010. Trots ökningen 2011 är det inte troligt att dess mål kommer att nås under programperioden. Noteras bör att indikatorn antal byar/lokala grupper som beviljats stöd redovisas som antal beviljade stöd. Det skulle kunna vara så att stödet till ett beviljat projekt gynnar flera byar/lokala grupper. Detta gäller särskilt nationella över gripande projekt, som enligt redovisningen nedan står för 32 procent av alla avslutade projekt inom åtgärden. En av orsakerna till den låga måluppfyllelsen kan vara att sökande som vill utveckla sin bygd vänder sig till Leader. Leader har större möjligheter att initiera och stötta bildandet av sådana projekt än övriga stödmyndigheter. För åren 2007-2011 har 118,6 mnkr av 245 mnkr beviljats i stöd. Därmed har 48 procent av budgeten intecknats jämfört med riktvärdet på 71 procent.
Resultat Under 2011 har 55 insatser avslutats och totalt under perioden 2007-2011 har 160 insatser avslutats, vilket motsvarar 13 procent av målvärdet. Inom åtgärden förekommer endast projektstöd (inga företagsstöd). Av de 160 avslutade insatserna inom åtgärden är 74 stycken (46 procent) av förutsättningsskapande karaktär och ger inte några direkta resultat i form av befolkning som gynnas. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man t.ex. tar fram beslutsunderlag för framtida investeringar; alltifrån vindkraft till friskolor. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för byutveckling genom kompetensutveckling, samverkan och nätverksbyggande. Indikatorn befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service uppgår till 67 336 personer vilket motsvarar 99 procent av målvärdet. Ett antal projekt berör orter eller regioner som har en befolkning större än 5 000 invånare, men dessa har inte tagits med i redovisningen. De insatser som inte gett bestående förbättrad service har inte heller räknats med. Måluppfyllelsen för resultatindikatorn Ökad tillgång till bredband är noll. De projekt som genomfört bredbandsutbyggnad har fått stöd genom åtgärden grundläggande service. Nedan visas hur de avslutade insatserna under perioden 2007-2011 fördelas på kategorier.
86
Tabell 47, Avslutade insatser, åtgärd 322, fördelat på kategorier Kategori
Antal genomförda insatser
Procentuell Gynnad fördelning antal befolkning
Utbetalt stödbelopp, mnkr
Kultur, historia
61
38 %
34 459
8,2
Övergripande utveckling
52
32 %
7 732
9,9
Idrott, motion (ej hästsport)
10
6%
8 398
2,5
Häst
9
6%
12 126
2,8
Förnybar energi/klimat
7
4%
0
1,0
Natur, friluftsliv
6
4%
4 045
0,9
Infrastruktur
4
3%
228
0,9
Mat
2
1%
0
1,1
Övrigt
9
6%
348
2,0
160
100 %
67 336
29,3
SUMMA
Kultur, historia är den största kategorin sett till antal genomförda projekt. Där handlar det ofta om att materiellt stötta bygdeföreningar och andra kulturföreningar genom reparationer och utrustning. Här finns också projekt som genomför olika kulturevenemang inom t.ex. teater och musik. Kategorin Övergripande utveckling innehåller många förutsättningsskapande projekt som syftar till att ta fram lokala utvecklingsplaner och förstudier kring byutveckling generellt. Här finns också ett tiotal projekt som genomför evenemang riktade till hela landet t.ex. Landsbygdsriksdagen. Kategorin Idrott, motion handlar till största delen om konkreta satsningar på idrottsanläggningar t.ex. fotbollsplaner och idrottshallar. Projekten inom kategorin Häst handlar mycket om investeringar i t.ex. ridbanor och ridhus. I kategorin Förnybar energi/klimat finns förstudier kring bland annat vindkraft och biogas. Projekten i kategorin Friluftsliv, natur handlar om t.ex. vandringsoch cykelleder. Även i denna åtgärd finns det en stor bredd i inriktningen på insatserna och det finns många exempel där man försöker få fram lokala utvecklingsplaner som, ifall de sätts i verket, kan leda till bättre villkor för företagande och boende. Det är dock svårt att dra några slutsatser utifrån antal personer som gynnas, då projekten har så olika typer av målgrupper. För många projekt är det svårt att identifiera vilken befolkning de riktar sig till och det är otydligt vilken ”by” som avses. Som tidigare nämnts så redovisas inte heller befolkning som gynnas för förutsättningsskapande projekt som t.ex. lokala utvecklingsplaner. Inom åtgärden finns många relativt små stödbelopp och ett fåtal stora. Genom snittligt stödbelopp uppgår till ca 180 000 kr medan medianen ligger på ca 90 000 kr 56 procent av stödmottagarna har fått belopp upp till och med 100 000 kronor, vilka tillsammans endast motsvarar 15 procent av totalt stödbelopp. De fem stödmottagare som fått mest pengar har tillsammans fått 5,8 mnkr, vilket motsvarar 20 procent av totalt utbetalt stödbelopp.
87
2.4.6
Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden (323)
Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden natur- och kulturarv avser till viss del företagsstöd till enskilda företagare, organisationer m.fl. i form av stöd till investeringar eller köp av tjänster. Det kan exempelvis röra sig om restaurering av kulturhistoriskt intressanta byggnader för användning inom ett nytt område eller om restaurering, underhåll och uppgradering av det lokala natur- och kulturlandskapet. Åtgärden kan också avse projektstöd för generella insatser som syftar att förbättra förutsättningarna enligt ovan.
Budget och beviljat stöd Tabell 48, Budget och beviljat stöd, åtgärd 323 Budgettyp
Budget
Budget, mnkr
Beviljat stöd 2011, mnkr
Beviljat stöd ackumulerat 20072011, mnkr
Beviljat av budget, %
32,8
117,0
98 %
119
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 49, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 323 Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal aktiviteter som beviljats stöd
600
85
197
33 %
Total investeringsvolym, mnkr (mneuro)
238
78,6
142,5
60 %
(26,4)
(8,7)
(15,8)
600
37
105
18 %
136 000
29 167
85 256
63 %
350
9
38
11 %
Resultat (avslutade insatser)
Antal avslutade insatser
Programspecifik indikator
Antal restaurerade byggnader
Befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service
Mål
Utfall 2011
Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, %
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdena
Omfattning Under 2011 har 85 sökande fått bifallsbeslut om stöd. Ackumulerat har 33 procent av målet för antal beviljade stöd uppnåtts. Investeringsvolymen uppgick 2011 till totalt 78,6 mnkr. Ackumulerat har 60 procent av målvärdet för investerings volymen uppnåtts. Jämfört med utfallet för 2010 har både antalet beviljade stöd och investeringsvolymen ökat med ca 63 procent under 2011. Resultatet visar att det skulle kunna vara möjligt att nå målvärdet för investeringsvolymen till 2013. Dock har 117 av 119 mnkr av budgeten för åren 2007 – 2011 beviljats i stöd vilket motsvarar 98 procent av budgeten. Det innebär i sin tur att endast ett fåtal ytterligare insatser kan besviljas fram till stödperiodens slut.
88
Resultat 37 insatser har avslutats under 2011 och 105 insatser totalt under perioden 20072011, vilket motsvarar 18 procent av målvärdet. De flesta, 92 stycken, är i form av projektstöd. Av de 105 avslutade insatserna inom åtgärden är 41 stycken (39 procent) av för utsättningsskapande karaktär och ger inte några direkta resultat i form av befolkning som gynnas. Ett förutsättningsskapande projekt kan vara en förstudie där man kartlägger kulturbyggnader eller fornlämningar inom ett geografiskt område. Det kan också handla om att skapa förutsättningar för bevarande genom kompetensutveckling och planering inför framtida renoveringsarbeten. Den befolkning på landsbygden som gynnas av förbättrad service uppgår till 85 256 personer vilket motsvarar 63 procentav målvärdet. Ett fåtal projekt berör orter eller regioner som har en befolkning större än 20 000 invånare, men dessa har inte tagits med i redovisningen. De insatser som inte gett bestående förbättrad service har inte heller räknats med. Antalet restaurerade byggnader uppgår till 38 stycken vilket endast motsvarar 11 procent av målvärdet. Många insatser handlar i stället om bevarande av annat än byggnader t.ex. historiska samlingar eller immateriella värden såsom folkmusik eller kunskap om äldre odlingsteknik. Bland de byggnader som har renoverats finns allt ifrån lador till en fyr. Ofta har stödmottagaren en avsikt att använda byggnaden efter renoveringen, t.ex. genom att bedriva företags- eller förenings verksamhet i den. Nedan visas hur de avslutade insatserna under perioden 2007-2011 fördelas på kategorier. Tabell 50, Avslutade insatser, åtgärd 323, fördelat på kategorier. Kategori
Antal
Procentuell fördelning antal
Gynnad befolkning
Utbetalt stödbelopp, mnkr
Kultur, historia
73
69 %
59 025
13,2
Natur, friluftsliv
12
11 %
18 947
2,9
Mat
5
5%
2 812
2,0
Häst
3
3%
638
0,4
Hantverk
3
3%
0
1,0
Förnybar energi
2
2%
2 651
0,3
Inkvartering
2
2%
232
0,5
Övrigt
5
5%
951
0,5
105
100 %
85 256
20,8
SUMMA
Den största kategorin är Kultur, historia där det handlar om t.ex. att bevara byggnadsminnen, samlingar och kulturarv av immateriell karaktär. Projekten i kategorin Friluftsliv, natur kan t.ex. handla om restaurering av vattendrag och insatser för att göra naturområden tillgängliga för besökare. Projekten inom kategorin Mat kan t.ex. handla om att en kulturhistorisk byggnad ska användas som kafé eller att man förädlar kulturväxter. De tre insatserna i kategorin Häst handlar
89
om olika hästmuseer. Projekten i kategorin Hantverk handlar alla om att främja hemslöjd och konsthantverk. Även i denna åtgärd finns det en stor bredd i inriktningen på insatserna och det finns många exempel där man försöker etablera nya kommersiella, sociala och/ eller kulturella användningsområden för såväl materiellt och immateriellt kulturoch naturarv. Det är dock svårt att dra några slutsatser utifrån antal personer som gynnas, då projekten har så olika typer av målgrupper. För många projekt är det svårt att identifiera vilken befolkning de riktar sig till. Det kan också vara så att den egentliga målgruppen ofta är turister vilket inte mäts i indikatorn. Inom åtgärden finns många relativt små stödbelopp och ett fåtal stora. Det genomsnittliga stödbeloppet uppgår till ca 200 000 kr medan medianen ligger på ca 80 000 kronor. 62 procent av stödmottagarna har fått belopp upp till och med 100 000 kronor, vilka tillsammans endast motsvarar 16 procent av totalt stöd belopp. De fem stödmottagare som fått mest pengar har tillsammans fått 6,8 mnkr, vilket motsvarar 33 procent av totalt utbetalt stödbelopp.
2.4.7
Kompetensutvecklings- och informationsinsatser (331)
Åtgärdens syfte och innehåll Kompetensutvecklingen inom axeln ska underlätta anpassningen för landsbygdens aktörer utanför jordbrukssektorn till nya förutsättningar för en ökad kvalitet i produktionen av varor och tjänster. Dessutom ska den stärka företagens utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Kompetensutveckling av företagarna och kunskapsuppbyggnad hos företagen är viktig för att uppnå målen för axel 3. Aktiviteter utförs både nationellt och regionalt med utgångspunkt i nationella och regionala strategier för landsbygdsutveckling. Målgrupp för åtgärden är aktörer inom axeln som har behov av kompetensutveckling för att förstärka övriga åtgärder inom axeln. Aktiviteterna kan avse företagsstöd eller projektstöd. Företagsstöd ges till verksamma på landsbygden utanför jordbrukssektorn som önskar genomgå specialutbildningar och därigenom stärka företaget. Projektstöd för kompetensutveckling ges till kunskapsföretag och organisationer, inklusive Jordbruksverket och länsstyrelser, som anordnar kompetensutveckling som kommer flera till del och tar fram utbildningsprogram med kursmaterial.
Målområden Kompetensutvecklingen genomförs under det gemensamma namnet ”Landet lär”, som också innefattar axel 1. Verksamheten har delats in i olika målområden, vilka för axel 3 har en koppling till regional utveckling. • Inom målområdet företagsutveckling ska kompetensutvecklingen medverka till att öka kvaliteten i produktionen av varor och tjänster och för att stärka företagens utvecklingsförmåga och konkurrenskraft. Målområdet är uppdelat på företag inom de gröna näringarna (insatser inom axel 1) och företag utanför de gröna näringarna (insatser inom axel 3). • Inom målområdet landsbygdsutveckling ska kompetensutvecklingen bidra till att få en ökad livskvalitet på landsbygden genom kompetenshöjande åtgärder inom områdena service, bygdeutveckling och utveckling och bevarande av natur- och kulturarvet.
90
Budget och beviljat stöd Budgeten har förstärkts med med 40 mnkr för utveckling av visionen Sverige – det nya matlandet. Budget och beviljat stöd redovisas i tabellen nedan. Tabell 51, Budget och beviljat stöd, åtgärd 331 Budgettyp
Budget, mnkr
Grundbudget
Beviljat stöd ackumulerat 2007-2011, mnkr
Beviljat av budget, %
475,8
164,9
315,4
66 %
40
16,3
28,1
70 %
515,8
181,2
343,5
67 %
Sverige – det nya matlandet SUMMA
Beviljat stöd 2011, mnkr
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 52, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 331 Typ av indikator
Indikator
Omfattning Antal ekono(enligt beslut) miska aktörer som deltagit i aktiviteter som fått stöd
Resultat (avslutade insatser)
Mål
Utfall 2011
Utfall, ackumulerat Utfall ackumulerat, %
105 000
12 560
52 500
50 %
Antal utbildningsdagar
210 000
18 300
63 200
30 %
Antal deltagare som fullföljt utbildningar
105 000
5 300
22 000
21 %
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdena
Omfattning Sammanlagt har 12 560 personer, deltagit i olika aktiviteter under 2011. I genomsnitt har utbildningens längd varit 1,46 dagar per utbildningstillfälle. Under perioden 2007-2011 har stöd beviljats för 343,5 mnkr, vilket utgör 67 procent av budgeten för åtgärden. Nivån ligger nära riktvärdet. Indikatorvärdena i tabellen ligger på en nivå som innebär att det är osäkert om målen uppnås under programperioden även om hela budgeten används. Om det finns eftersläpningar i registreringen av indikatorvärden kan viss återhämtning ske under kommande år som förbättrar det slutliga utfallet.
Resultat Under 2011 gjordes en kompletterande studie baserad på den enkätundersökning som Jordbruksverket genomförde under 2010 i samarbete med Statistiska centralbyrån. Syftet med den kompletterande studien var att se om det finns några skillnader i hur respondenterna har svarat på frågorna utifrån kursens längd, ålder, kön och vem som genomförde utbildningen.
91
Studien visar att könsfördelningen bland kursdeltagare är jämnare i Kompetens utveckling inom axel 3 än vad den är i Kompetensutveckling inom axel 1. Vidare visar studien att kvinnor som fått kompetensutveckling inom axel 3 i högre grad än män fått utbildning för att ”Starta och utveckla företag”. Kursens längd har ingen väsentlig betydelse för hur frågorna om nöjdhet och förändrat beteende har besvarats. Kvinnor är generellt sett mer nöjda än män efter genomgången utbildning, det gäller för såväl kurs som rådgivning. Män och kvinnor under 40 år är mer positiva till fler utbildningstillfällen än män och kvinnor som är 65 år och äldre. Män under 40 år som har fått rådgivning är den grupp som i högst omfattning anger att de förändrat sitt arbetssätt. Män under 40 år är också den grupp som i högst omfattning svarat att de har introducerat nya produkter, nya produktions inriktningar efter genomgången kurs. Kvinnor mellan 40 och 64 år har däremot i högst omfattning introducerat nya produkter, produktionsinriktningar efter genomgången rådgivning. Enkätsvaren har även grupperats utifrån vem som utförde utbildningen. Ena gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på myndighet, till exempel länsstyrelsen och Jordbruksverket (interna), och den andra gruppen är kursledare och rådgivare som arbetar på konsultfirmor och rådgivarorganisationer (externa). Utifrån svaren som lämnats i den här enkäten kan man inte dra slutsatsen att interna kursledare och rådgivare är bättre än externa eller vice versa.
2.4.8
Kompetens- och informationsinsatser för förberedelse och genomförande av lokala utvecklingsstrategier (341)
Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden avser projektstöd till potentiella LAG, främst under förberedelsefasen för studier i området, lokala informations- och mobiliseringsinsatser samt fram tagande av underlag inför utarbetandet av lokala utvecklingsstrategier inom Leader. Åtgärden har inte utnyttjats sedan 2009.
Budget och beviljat stöd Tabell 53, Budget och beviljat stöd, åtgärd 341 Budgettyp
Grundbudget
Budget, mnkr
15
Beviljat stöd 2011, Beviljat stöd mnkr ackumulerat 2007-2011, mnkr
0
92
16,2
Beviljat av budget, % 108 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 54, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 341 Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal kompetens- utvecklings- och animationsaktiviteter
Mål
Utfall 2011
Utfall Utfall ackumulerat ackumlerat, %
200
0
1 101
551 %
10 000
0
13 527
135 %
Antal offentliga-privata partnerskap som fått stöd
0
0
0
0
Resultat (avslutade insatser)
Antal deltagare i fullföljda insatser
10 000
0
13 527
135 %
Programspecifik indikator
Antal bildade LAG-grupper
60
0
63
105 %
Antal deltagare i aktiviteter
Omfattning och resultat De allra flesta av de 63 lokala partnerskap som till och med 2009 lämnat in ansökningar i form av lokala utvecklingsstrategier för att bilda Leaderområden har fått del av åtgärdens medel. Huvuddelen av stöden inom åtgärden beviljades under 2008. Stöd inom åtgärden har beviljats av länsstyrelserna till partnerskap inom respektive region/län efter analys och prövning mot målen att främja bildandet av LAG och avgränsning av Leaderområden. Jordbruksverket bedömer att medlen allokerats effektivt och främjat uppsatta mål. Totalt har 63 grupper bildat Leaderområden varmed målet överskreds något. Utfallet av aktiviteter och deltagare har över träffat uppsatta mål väsentligt. Samtliga deltagare i olika former av utbildningar som kurser och dylikt, har fullföljt dessa.
2.5 Axel 4 Sammanfattning av länsstyrelsernas rapportering avseende axel 4, Leader Länsstyrelserna rapporterar att Leader genomförs överlag planenligt i länen och arbetet har på flera håll intensifierats. Med denna verksamhet skapas positiva effekter i form av fler ansökningar även till länsstyrelserna. De kan komplettera varandra genom att Leader beviljar projektstöd som sedan följs upp och kompletteras av företagsstöd från länsstyrelsen. Antalet utbetalningar har ökat kraftigt på en del håll, exempelvis i Dalarna. Överlag bedöms det finnas en god samverkan mellan länsstyrelserna och Leaderområdena i fråga om handläggning och administration. Men en svag länk i denna samverkan är de långa handläggnings tiderna där båda parter behöver fortsätta att utveckla sina arbetsformer för att korta tiden. Det finns också exempel på brister i samverkan och trepartnerskap. Att få bygden att jobba tillsammans i utvecklingsprojekt är svårt i vissa län och intresset kan svikta. Beroende på länens fysiska förutsättningar har de olika axlarna använts i olika utsträckning. Exempelvis är det svårt med axel 1 i Bergslagen som har lite jordbruk. Därför förstärker Länsstyrelsen i Örebro län med extra personal som ska jobba med axel 1-2. En projektmodell som lanserats i flera
93
Leadergrupper i Kalmar län är s.k. startgascheckar. Informationsutbyte, kunskapsutveckling och utbildningar hålls för att förbättra kvaliteten. Det rör sig exempelvis om träffar mellan handläggare från länsstyrelsen och verksamhetsledare från Leaderkontoren, projektledarutbildningar för projektägare på landsbygden m.m. Vissa länsstyrelser, exempelvis Västmanland, riktar informationssatsningarna mot företagare och kommuner i de områden där hittills minst medel beviljats. Några länsstyrelser efterfrågar bättre riktlinjer från Jordbruksverket, exempelvis för att kunna vägleda LAG i arbetet med riskanalyser. Inget fungerande transnationellt utbyte rapporteras under året. Små projektägare i Leader är ovana vid hantering av stöd, har svårt med redovisning av EU-projekt etc. Redovisningarna från länsstyrelserna visar att det kan finnas svårigheter på oväntade områden. Trots att Skåne är ett stort jordbrukslän och en mat- och livsmedelsregion har man i länet ändå haft svårt att få till Leaderprojekt inom axel 1 Ökad konkurrenskraft.
2.5.1
Genomförande av lokala utvecklingsstrategier (411, 412 och 413)
Åtgärdernas syfte och innehåll Syftet med stöden är att genom lokala utvecklingsstrategier verka för att uppfylla målen för en eller flera av de tre axlarna i landsbygdsprogrammet. Varje LAG genomför sin strategi utifrån ett underifrånperspektiv och väljer ut projekt som stärker landsbygdens utveckling inom ett geografiskt avgränsat Leaderområde.
Budget och beviljat stöd Budget och beviljat stöd per axel inom Leader redovisas i tabellen nedan. Tabell 55, Budget och beviljat stöd, åtgärd 411-413 Åtgärd
Budget, mnkr
Beviljat stöd 2011, mnkr
Beviljat stöd ackumulerat 2007-2011, mnkr
Beviljat av budget, %
Ökad konkurrenskraft (411)
100,0
28,2
56,3
56 %
Markförvaltning och miljö, (412)
466,3
76,4
161,5
35 %
Diversifiering och livskvalitet, (413)
1 233,6
330,5
992,7
80 %
SUMMA
1 799,9
435,1
1 210,5
67 %
94
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 56, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 411-413 Typ av indikator
Indikator
Omfattning (enligt beslut)
Antal LAG-grupper
Utfall 2011
Utfall ackumulerat
Utfall ackumulerat, %
60
0
63
105 %
300 000
0
420 763
143 %
3,9
0,085
3,922
101 %
Antal projekt finansierade av LAG
4 500
862
2 513
56 %
Antal stödmottagare
3 500
1 879
1 879
54 %
Bruttoökning av arbetstillfällen till följd av stöd
5 600
488
662
12 %
15 000
8 405
13 734
92 %
Storlek på Leaderområden, km2 Total befolkning i Leaderområdet, miljoner invånare
Resultat (avslutade insatser)
Mål
Antal deltagare som fullföljt utbildningar Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdena
Omfattning Under 2009 godkändes de sista av Sveriges nu verkande 63 LAG. Målet om 60 LAG har därmed överträffats. Den sammanlagda ytan för samtliga Leaderområden täcker cirka 421 000 km2 eller 93,5 procent av landets totala yta. Det motsvarar en måluppfyllelse på 143 procent. Befolkningen i landets Leaderområden överensstämmer i stort med målet. Den höga måluppfyllelsen avseende yta jämfört med måluppfyllelsen för befolkning visar att LAG prioriterat mer glest befolkade områden framför mer tätt befolkade landsbygdsområden eller lands bygdens tätorter. Denna prioritering har därmed skett i högre utsträckning än vad som beräknades då målen fastställdes. Den goda måluppfyllelsen sammantaget för nämnda omfattningsindikatorer, är resultatet av ett framgångsrikt informationsoch mobiliseringsarbete av berörda myndigheter och lokala utvecklingsgrupper. Med undantag för delar av Stockholms län och någon kommun ytterligare, är alla Sveriges kommuner representerade i LAG och har tillskjutit medfinansiering. De första åren innebar en uppstartsfas med kompetensutveckling av LAG samt informationsinsatser i Leaderområden. Det har påverkat utvecklingen av antalet beslutade projekt. Antalet beslutade projekt har dock ökat succesivt, särskilt under 2010 och 2011. Utfallet på 67 procent av målet bedöms därför som tillfreds ställande. Den ökande trenden och beslutsnivån de senaste två åren pekar mot att programbudgeten för axel 4 har goda förutsättningar för att bli använd fullt ut. Antalet beslutade projekt varierar mycket mellan Leaderområdena liksom beslutad andel av tilldelad budget. Det kan bland annat bero på att vissa Leaderområden har kommit igång sent. Variation i antal projekt och projektens storlek är också beroende av varierande strategiskt angreppssätt. Under 2011 och 2012 sker en viss omfördelning av budgetmedel inom axel 4 med syfte att främja genomförandet och beslutstakten. Förvaltningsmyndigheten har under 2011 genomfört en utbildning
95
av LAG i professionellt Leaderarbete för ökad kvalitet, samt med syfte att öka verksamheten, särskilt i de i Leaderområden som haft en relativt låg beslutstakt. De vanligaste inriktningarna för beslutade projekt är turism, förbättrad attraktions kraft och förbättrad livskvalitet. Företagande ligger också relativt högt upp på listan.
Resultat Antalet projekt som avslutats t.o.m. 2011 är 876 stycken. 40 procent av de avslutade projekten handlar om olika slag av förstudier och kartläggningar. Andelen förstudier och kartläggningar är markant högre för projekt som är inriktade på förnybar energi och näringslivsutveckling. Inom dessa områden är det ofta aktuellt med ställningstagande till stora investeringar, vilket gör det extra motiverat med inledande studier och genomgångar. Totalt rör det sig således om ca 530 projekt där insatserna är av mer verkställande karaktär och det inte är utredande insatser som dominerar. I knappt 25 procent av dessa redovisar slutrapporterna tillkommande arbets tillfällen. Bland arbetstillfällena dominerar sådana som följer av att olika slag av evenemang initierats och där de aktuella arbetstillfällena blir av korttids- eller säsongskaraktär. De evenemangsinriktade projekten inom kultur, konst, teater etc. dominerar, men även idrottsrelaterade evenemang finns. Dessa rör t.ex. simtävling och cykellopp. En annan stor grupp följer av att turismverksamheter har initierats eller stimulerats. Även i de fallen blir det oftast fråga om säsongsarbeten och som följer hur turistsäsongerna ser ut. En tredje grupp är relaterad till olika slag av annan näringsverksamhet. Bland nya arbetstillfällen inräknas också de arbets tillfällen som utgörs av att nya företag etableras, dvs. någon får sysselsättning genom nytt företagande. Av de slutrapporterade projekten har för drygt 200 projekt redovisats uppgifter om att utbildningsinsatser har ingått. Antalet projekt, vilkas huvudinnehåll är att genomföra utbildningar, är klart lägre. Det rör sig hittills om 40 stycken och ca 3 700 deltagare i dessa utbildningar. I de fallen är utbildningarna inriktade på företagsverksamhet, hantverks- och yrkeskunskaper, fritids- och hobbyaktiviteter och projektledning. I övriga projekt ingår utbildningsaktiviteterna antingen som en del som motiveras av att ge viss kompetens till deltagare i projekten, eller som en följd av ambitioner att sprida kunskaper till bredare kretsar av personer om för projekten betydelsefulla ämnen. Ca 70 procent av totala antalet deltagare i utbildningarna kan hänföras till denna grupp. Det gör att det inte är fråga om några längre utbildningar utan kortare kurser, studiecirklar, seminarier, dagskurser och i några projekt ett utbildningsinnehåll riktat mot skolklasser och barngrupper. En stor andel av redovisade deltagare faller på fritids- och hobbyaktiviteter inklusive evenemangsinslag och barn och unga utgör en betydande grupp.
96
Tabell 57, Avslutade insatser inom Leader, fördelat på de fem största kategorierna Kategori
Procentuell fördelning av antal avslutade insatser
Turism inkl. kulturhistoria
38 %
Bygdeutveckling
28 %
Näringsliv exkl. turism
10 %
Fritid
7%
Övrigt (skolor, service, förnybar energi, miljö m.m.)
17 %
Projekt med kopplingar till turism är den största gruppen (ca 38 procent av projekten). Därefter följer en grupp där bygdeutveckling är ett dominerande innehåll (ca 28 procent) och en tredje grupp har tonvikt på annat näringsliv än turism (ca 10 procent). Fysiska objekt som skapas eller underhålls i projekten är av många olika slag och hittills rör det sig om över 550 stycken. Ca 100 är webbplatser som tillkommit genom projekten. Övriga representerar ett brett spektrum av objekt. En grupp kan kategoriseras som projekt som rör byggnader. En annan kan definieras genom att de är objekt eller anläggningar i utemiljö. I den byggnadsrelaterade gruppen finns en del nya byggnader och tillbyggnader av lokaler, men framför allt finns en stor grupp som rör upprustningar eller förbättringar av lokaler och i en del fall ändrad användning av byggnaderna. Bygdegårdar, mötes- och samlingslokaler, ungdomsgårdar, äldre ekonomibyggnader, besöks- och uthyrningsstugor, mindre hotell, förrådsbyggnader, mindre lokaler, ridhus, stall, gymlokaler, kontorslokaler, bostäder kan nämnas som exempel. Ny användning är t.ex. museum, biograf, butik, turistinformation. Tillbyggnader och kompletteringar kan avse toalett- och duschutrymmen, kök, ljud-, storbilds- och TV-utrustningar, altaner, scener. Objekten i utemiljö kan exemplifieras med badplatser, idrotts- och sportanläggningar, natur- och lekområden, hamnbryggor, vågbrytare, broar, cykel- och vandringsleder, museijärnväg. Ny och förbättrad skyltning är också ett tydligt inslag. Ett framträdande motiv för många av objekten är att de främjar förutsättningarna för turism eller bidrar till fler besöksmål t.ex. anläggning av cykel- och vandrings leder, uthyrningsstugor, övernattningsrum, muséer, nya skyltar och information på nya eller utvecklade webbplatser. Det finns ett mindre antal projekt som gäller bredbandsanläggningar. I 57 projekt redovisas ett värde på investeringar det vill säga sådant som bedömts ha ett värde även efter fem år. Totala redovisade värdet uppgår till knappt 88 miljoner kr. I 20 fall rör det sig om investeringar över stigande en miljon kr. För projekt inom kategorin bygdeutveckling är det av intresse att beräkna hur stor del av befolkningen på landsbygden i Leaderområdena som kan anses bli gynnade. Baserat på SCB:s uppgifter om antalet invånare i olika orter i Sverige kan skattningar göras. Befolkningsuppgifter för år 2010 finns för merparten av orterna. Beräkningar görs för de projekt, som gått längre än att handla om enbart utredande och förberedande verksamheter. Förstudier och kartläggningar tas därför inte med utan kommer att beaktas senare när de leder fram till genom förande av konkreta insatser.
97
Då det kan diskuteras vad som bör räknas till projekt av bygdeutvecklingskaraktär och att befolkning gynnas görs en uppdelning på olika grupper. En stor grupp är insatser som är relaterade till gemensamma byggnader. Typiskt är att de handlar om att uppföra nya, renovera, utrusta och förbättra byggnader t.ex. bygdegårdar, samlingslokaler. Ca 77 000 invånare kan beräknas bli gynnade, som användare på olika sätt. I en annan grupp kan föras samman infrastrukturinsatser som ger förbättringar t.ex. cykelvägar, bryggor, idrotts- och badplatser. Ca 60 000 invånare kan se resultat av den typen av insatser. En tredje grupp är inriktad på fritid (kultur, idrott, sport) och i det fallet kan ca 60 000 beräknas bli gynnade av ökade insatser. Inom gruppen turismprojekt finns de som indirekt ger upphov till service. De har sin grund i att stimulera turism, men gynnar också lokalbefolkningen. Typiska exempel är nya och upprustade vandringsleder, förtöjnings- och båtplatser, rast- och grillplatser. Ca 28 000 invånare beräknas bli gynnade i de fallen. Återstår en mindre grupp som rymmer kursverksamhet, social omsorg, informations kanaler för bygden och drivmedelsförsäljning och i det fallet beräknas ca 16 000 invånare gynnas. Utöver de ovan nämnda finns insatser och aktiviteter, som främst levererar immateriella värden (kultur, konst, musik, teater etc.) och här ingår t.ex. musik arrangemang, festivaler, nöjestillställningar. Lokal befolkning som kan vara presumtiva konsumenter av detta utbud är ca 27 000. Ett 30-tal slutrapporterade projekt exklusive. förstudier är inriktade på kulturarv av olika slag. Mest vanligt är att de skapat eller kompletterat muséer och historiska utställningar. En annan mindre grupp kan betecknas som dokumenterande av lokal historia och lösningar på arkiveringsbehov för samlingar av olika slag. Antalet invånare i de orter, som är närmast berörda eller knuta till aktuella kulturarv beräknas uppgå till ca 52 000. Leader är en metod för landsbygdutveckling baserad på lokalt engagemang och därför är uppgifter som visar vilka som är engagerade i projekten av betydelse. Av projektägarna är 29 procent någon form av ideell förening. De representerar många intressen och idrotts-, häst-, företagar-, båt-, kultur- och fiskerelaterade föreningar är de största delgrupperna. Räknat på antalet projekt är den näst största gruppen bygdelag/-föreningar (21 procent) och räknas även hembygdsföreningar dit så står dessa som projektägare för ca 27 procent av projekten. Därefter följer kommuner och ekonomiska föreningar med vardera 10 procent. Leader bygger på att bygdens gemensamma resurser tas tillvara och utvecklas. En betydelsefull del är insatser inom projekten i form av ideellt arbete. I genomsnitt är det värderat till ca 150 000 kr per slutredovisat projekt. Läggs till detta övriga slag av privat finansiering uppgår värdet till ca 197 000 kr och överstiger därmed det genomsnittliga projektstödet (den del som finansieras av EU och svenska staten). Det visar på ett starkt engagemang på lokal nivå i projekten.
2.5.2
Samarbete (421)
Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden omfattar nationella eller transnationella samarbetsprojekt mellan LAG, eller mellan LAG och Leaderliknande grupper. Projekten verkar för att uppfylla målen för en eller flera av de tre axlarna samt för att skapa mervärden för ett
98
Leaderområde genom utbyte och samverkan med ett eller flera andra områden. Stöd kan också lämnas för kontaktskapande insatser och förberedelser inför samarbetsprojekt.
Budget och beviljat stöd Budget och beviljat stöd per axel inom åtgärden samarbete redovisas i tabellen nedan. Tabell 58, Budget och beviljat stöd, åtgärd 421 Budgettyp
Budget, mnkr
Grundbudget
Beviljat stöd 2011, Beviljat stöd mnkr ackumulerat 2007-2011, mnkr
100
14,2
32
Beviljat av budget, % 32 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 59, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 421 Typ av indikator
Indikator
Mål
Utfall 2011
Utfall ackumulerat Utfall ackumulerat, %
Omfattning Antal beviljade projekt (enligt beslut) Antal LAG-grupper som deltar i samarbete
300
29
81
27 %
60
10
42
70 %
Resultat (avslutade insatser)
Antal avslutade projekt
300
15
19
6%
Bruttoökning av arbets- tillfällen till följd av stöd
150
15
15
10 %
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdena
Omfattning De första åren kan sägas innebära en generell uppstartsfas av LAG som då främst haft kapacitet att satsa på projekt inom åtgärderna 411 – 413. Samarbetsprojekt kräver oftast mer kvalificerade insatser vilket innebär att LAG behöver avsätta mer tid för dessa projekt. LAG behöver också upparbeta en viss kompetensnivå, särskilt inför de transnationella projekten. Under slutet av 2010 genomfördes ett utbildningsprogram med särskild inriktning mot transnationellt samarbete. Även det nationella landsbygdsnätverket främjar det transnationella samarbetet. Utifrån en mycket låg nivå har beslutstakten ökat progressivt under 2010 och 2011. Under år 2011 beslutades om 17 procent av åtgärdens budget vilket något överstiger genomsnittlig budget för ett programår. Allt fler LAG beslutar om samarbetsprojekt men vid utgången av 2011 var det omkring tio LAG som inte fattat beslut inom åtgärden. Utifrån de främjande insatser som gjorts och utfallet för 2011 bedöms utnyttjandet av åtgärden ha förutsättningar att öka väsentligt. Det bedöms dock som osäkert om förutsättningar finns för att förbruka hela budgeten för åtgärden.
99
Resultat Nitton samarbetsprojekt har avslutats till och med 2011. Av dessa har fjorton inneburit samarbete mellan Leaderområden inom Sverige och resterande fem samarbete med Leaderområden i övriga EU. För majoriteten av projekten handlar det om förstudier. Åtta projekt som är gemensamt inriktade på omsorgstjänster visar resultat i form av 15 nya arbetstillfällen/nya företag. Merparten av övriga nationella samarbetsprojekt gäller utveckling av gemensam grund för turism. Även bland de transnationella projekten överväger turisminriktningen.
2.5.3
Driftskostnader för LAG samt informations- och animationsinsatser (431)
Åtgärdens syfte och innehåll Åtgärden syftar till att finansiera LAG:s insatser för att administrera genom förandet av lokala utvecklingsstrategier och informera om strategin och de möjligheter den innebär. Åtgärden omfattar även insatser för kompetensutveckling av personer verksamma inom Driftskostnadsåtgärden.
Budget och beviljat stöd Budget och beviljat stöd per axel inom åtgärd 431 redovisas i tabellen nedan. Tabell 60, Budget och beviljat stöd, åtgärd 431 Budgettyp
Budget, mnkr
Grundbudget
Beviljat stöd 2011, Beviljat stöd mnkr ackumulerat 2007-2011, mnkr
475
41
317
Beviljat av budget, % 67 %
Måluppfyllelse och indikatorer Tabell 61, Indikatorer och måluppfyllelse, åtgärd 431 Typ av indikator
Indikator
Omfattning Antal informations- och (enligt beslut) animationsinsatser Antal deltagare i olika aktiviteter Resultat
Antal insatser för vilka uppställda mål har nåtts
Mål
Utfall 2011
Utfall Utfall ackumulerat ackumulerat, %
10 000
2 242
6 810
68 %
210 000
17 453
73 564
35 %
10 000
2 242
6 810
68 %
Riktvärde för 2007-2011 är 71 % av målvärdena
Fram till och med 2009 noterades en ojämn fördelning av informations- och animationsinsatser mellan LAG. Det berodde på att LAG startat med en spridning över två år. Den ojämna fördelningen syns till viss del även under 2010 men jämnas ut allt mer under 2011. De breda informationsinsatser som genomförts under de första åren för att marknadsföra LAG och dess utvecklingsstrategier bedöms ha avtagit något de senaste åren. Utfallet för antalet insatser ligger strax under riktvärdet för period och målvärde. Antalet deltagare är dock lågt i jämförelse med förväntat målvärde. Det bedöms bero på att LAG har satsat mindre av sina infor-
100
mationsinsatser än förväntat på att nå deltagare genom fysiska möten. I stället har LAG satsat mer på information genom bland annat webb och annonsering där LAG bedömer att de nått väsentligt fler personer än det antal som anges som mål för deltagare i aktiviteter.
2.5.4
Utvecklingen av Leader under programperioden
Under senare delen av 2006 påbörjade Jordbruksverket informationsinsatser kopplade till införandet av Leader i landsbygdsprogrammet. Informationsträffar genomfördes på ett flertal platser runt om i landet tillsammans länsstyrelserna. Informationsmaterial och checklistor togs fram för att vägleda lokala utvecklingsgrupper under bildandet av Leaderområden och framtagandet av lokala utvecklingsstrategier. Utvecklingsgruppernas mobilisering tog vid. Trots stort intresse visade det sig att förutsättningarna och mognaden för införandet i de tilltänkta Leaderområdena varierade. Leadermetoden bygger på samverkan mellan olika sektorer i samhället, underifrånperspektiv och långsiktig planering. En sådan process bör ges den tid som krävs för att skapa en hållbar utvecklingsstrategi och förutsättningarna för ett lyckat genomförande. Införandeprocessen pågick under två år, fram till slutet av 2009. Under 2007 började Leaderområden formeras över större delen av Sveriges landsbygd. Informationsbehovet var stort även under de första åren av genomförandet och Jordbruksverket bildade resursgruppen Team landsbygd. Då Leaderområdena kom igång vid olika tidpunkter har detta påverkat takten för genomförande och beslutstakten under de första åren. Under 2010 och 2011 kan Jordbruksverket konstatera att genomförandet och beslutstakten accelererat allt mer. LAG som påbörjade sin verksamhet tidigt har i många fall beslutat om en hög andel av sin budget. Det talar för att LAG som startat senare generellt har förutsättningar för att hinna förbruka sin budget på ett bra sätt. Andelen beslutade medel är högre i åtgärd 413, Diversifiering och livskvalitet, än inom åtgärderna 411, Ökad konkurrenskraft, samt 412, Markförvaltning och miljö. Under 2010 genomfördes särskilda informationsinsatser för att främja genomförandet av dessa åtgärder. Det tycks ha fått genomslag då beslutstakten ökat, särskilt under 2011. Liknande insatser genomförandes inom Samarbetsåtgärden, som ökat kraftigt under 2011. Det har dock skett från en låg nivå och den sammantagna besluts nivån ligger under beräknat riktvärde. Förvaltningsmyndigheten följer särskilt de mindre LAG som har en liten budget för genomförandet och därigenom även en liten budget för driftskostnader. Vissa fasta kostnader inom driftsåtgärden är lika stora för alla LAG, vilket innebär att LAG med liten budget har ett mer begränsat utrymme för de insatser som krävs för att uppnå ett gott resultat. Under 2011 genomfördes breda kompetensutvecklingsinsatser för att stärka LAG och dess partnerskap. Dessa insatser har även syftat till ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av Driftskostnadsåtgärden. Det nationella landsbygdsnätverket har sedan start lagt mycket resurser på insatser som främjat Leader. Dessa insatser bedöms till stor del ha bidragit till ökad kunskap om Leader hos landsbygdens intressenter samt till att LAG och Leadermetoden fått en god start och haft ett positivt genomförande.
101
Fram till och med 2010 tilldelades samtliga LAG en preliminär budget med samma fördelning som det nationella programmets fördelning mellan åtgärderna. Programmets övervakningskommitté godkände ramar för en ny budgetfördelning inom axel 4 som säkerställer att Sverige även fortsättningsvis tillämpar Leader inom samtliga axlar. Under 2011 har varje LAG i viss utsträckning fått justera sin budget mellan åtgärderna, utifrån sin utvecklingsstrategi. Förvaltningsmyndigheten hade tidigare fördelat ca 95 procent av programbudgeten för axel 4 till LAG. Under 2011 fördelades de sista medlen ut till LAG.
2.6 Länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens och Sametingets erfarenheter 2011 I arbetet med årsrapporten har berörda myndigheter rapporterat om programmets genomförande enligt riktlinjer från Jordbruksverket. Sametingets och Skogs styrelsens rapporteringar finns i sin helhet i bilaga 4. En sammanfattning av länsstyrelsernas återrapportering finns också i bilaga 4. Viss del av återrapporteringen återges i den axelvisa redovisningen av utfallet samt under vissa avsnitt i kapitel 6.
2.7 Nationella landsbygdsnätverkets insatser och resultat Under 2011 har Landsbygdsnätverket haft följande fokusområden: • Företagande för att möta entreprenörers behov av coachande och vägledande insatser när de ska ta en idé till verksamhet. • Ungdomar för att fler ungdomar ska kunna driva och delta i projekt som utvecklar landsbygden. • Integration för att fler invandrare ska vara aktiva i landsbygdsutvecklingen. Till exempel att andelen företags- och projektstöd till personer med utländsk bakgrund ökar och att fler invandrare medverkar i Leader och i landsbygds projekt. • Klimat och energi för att mer resurser ska läggas på insatser som underlättar för landsbygdsbor, brukare, företagare och projektägare att genom miljömedvetet agerande bidra till att möta klimathoten och utveckla förnybar energi. • Framtida miljöersättningar för att de nätverksmedlemmar som är intresserade och engagerade i frågan om framtida miljöersättningar samlas, utbyter erfarenheter och bidrar med dessa till analyser och utredningar som tas fram som underlag för kommande jordbrukspolitik. • Livskvalitet – kapitalförsörjning. Dels för att samla in och sprida goda exempel och vägledande metoder om hur kommunförvaltningar tillsammans med lokala aktörer kan utarbeta strategier för hållbar utveckling i sina landsbygder och att därigenom undanröja lokala intressekonflikter som förhindrar framgångsrika satsningar inom t.ex. förnybar energi, utveckling av företag, bevarande av natur- kulturarv, etc. Dels för att samla och vidareutveckla metoder för lokalt sparande och kapitalförsörjning så att fler entreprenörer och byutvecklare kan finansiera sina satsningar. • Kontaktpunkt Leader för att alla LAG-engagerade ska ha möjlighet att lära av varandra och för att svenska LAG ska kunna ha ett erfarenhetsutbyte och
102
samarbete med LAG i övriga EU samt för att alla LAG och övriga medlemmar i nätverket ska kunna ha en god dialog. • Ökad samverkan för att förvaltningsmyndigheten ska kunna ha en löpande dialog med nätverkets medlemmar för att fånga upp hinder och svårigheter i genomförandet av programmet. För att förvaltningsmyndigeneten ska kunna ha en dialog med nätverkets medlemmar om utformningen av kommande landsbygdsprgram. För att nya nätverk bildas för erfarenhetsutbyte och samverkan om sådana saknas inom prioriterade områden. För att fler ska kunna samverka med aktörer i andra medlemsländer. För att fler ska kunna samverka med forskare och studenter vid högskolor. Samt för att fler aktörer i landsbygdsprogrammet ska få god kännedom om andra utvecklingsprogram och kan samverka med dessa. I bilaga 5 till denna rapport redovisas matriser över hur Landsbygdsnätverket arbetat under 2011 inom respektive prioriterade områden, vad som uppnåtts och vad resultaten av arbetet bedömts ha bidragit till.
2.8 Insatser inom ramen för Östersjöstrategin Östersjöstrategin är ett integrerat ramverk som är skapat för att ta hand om miljöproblem och andra gemensamma utmaningar samt att hjälpa Östersjöregionen att öka sin konkurrenskraft. Östersjöstrategin handlar om makroregionalt samarbete över landsgränserna. Det finns fyra målområden (pelare) för samarbetet: förbättrad miljö, tillväxt och ökat välstånd, ökad tillgänglighet och attraktivitet samt ökad trygghet och säkerhet. Till strategin finns en handlingsplan som består av 15 prioriterade områden och 10 sektorsövergripande åtgärder. Inom de prioriterade områdena finns det så kallade flaggskeppsprojekt, dvs. särskilt betydelsefulla projekt. Ett stort antal av strategins samarbetsprojekt handlar om miljövänlig sjöfart, stärkt skydd för biologisk mångfald, minskad användning och spridning av farliga ämnen och minskad övergödning av Östersjön. Insatserna bidrar till genomförandet av Helsingforskommissionens (Helcoms4) aktionsplan för Östersjön. Det erbjuds inga extra pengar inom strategin utan meningen är att insatserna ska finansieras genom existerande program, t.ex. landsbygdsprogrammet eller program inom strukturfonderna. Strategin ska inte heller innebära att nya regler eller strukturer upprättas (man talar om tre ”nej”: no new rules, no new structures, no new funding). Regeringen beslutade under 2011 om en ambitionshöjning när det gäller läns styrelsernas och andra myndigheters arbete med östersjöfrågorna, som bland annat innebär ett förstärkt tvärsektoriellt samarbete. Hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske Inom målet tillväxt och ökat välstånd finns det för landsbygdsprogrammet centrala prioritetsområdet att göra jordbruket, skogsbruket och fisket mer hållbart. Det är Helsingforskommissionen, förkortat Helcom, är det styrande organet i ”Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö”. I Helcom ingår de nio Östersjöstaterna samt EU. Helcoms huvudsyfte är att skydda Östersjön från alla föroreningskällor genom mellanstatligt samarbete.
4
103
Finland som har huvudansvaret för prioritetsområdet. Sverige har ett särskilt ansvar för fiske och Litauen för landsbygdsutveckling. Samarbetet på detta område handlar om såväl jordbruk, skogsbruk, fiske som landsbygdsutveckling. Aktiviteterna bidrar både till välstånd för Östersjöregionen och att Östersjön får en bättre miljömässig status. Från Finlands sida har man konstaterat att det hittills inte har varit så mycket samarbete i östersjöregionen när det gäller jord- och skogsbruk. När det gäller landsbygdsutveckling finns t.ex. Leader som en finansieringskälla, men samarbetet i Östersjöregionen har ändå varit begränsat. Några av utmaningarna som nämnts i olika sammanhang för att strategin ska uppnå goda resultat är att lösa finansieringen av flaggskeppsprojekt, åtminstone ”såddkapital” och att få flaggskeppsprojekten att visa konkreta resultat samt att öka deltagandet och förbättra kommunikationen av arbetet.
Flaggskepp för hållbar landsbygdsutveckling Det svenska Landsbygdsnätverket och Polens Jordbruksministerium ansvarar tillsammans för ett flaggskeppsprojekt som handlar om hållbar landsbygdsutveckling. Projektet syftar till att skapa ett ökat engagemang hos ungdomar i landsbygds samhällen och ett bättre innovationsklimat på landsbygden. Detta ska uppnås genom att ansluta lokala, nationella och transnationella projekt inom landsbygds programmet, särskilt inom Leader, och främja god praxis och benchmarking i medlemsstaterna samtidigt som man försöker hitta gemensamma lösningar. Finansieringen är säkrad för den lokala verksamheten, men ännu inte för de gemensamma åtgärder som planeras, såsom konferenser och seminarier. Flera möjliga finansieringslösningar inklusive InterReg, Aktiv ungdom och andra källor undersöks därför. En ansökan om finansiering ska lämnas till Svenska Institutet under 2012. Projektet har nu konkretiserats i tre olika aktiviteter. Representanter för de olika medverkande organisationerna ska besöka och delta i seminarier och konferenser i de olika länderna för att lära sig och ge respons på varandras metoder. I slutet av varje projektår ska en lärandekonferens hållas med alla projektpartners för att dra slutsatser om goda exempel och metoder för att öka ungas engagemang och för att stödja entreprenörer och innovationer. Under det tredje och sista projektåret kommer ett antal ”dissemination seminars” hållas för att sprida resultaten och de goda exemplen till politiker och andra beslutsfattare. Det långsiktiga målet är att visa upp Östersjöregionen som ett föredöme i Europa för ungas engagemang på landsbyden och stötta innovatörer och entreprenörer, gärna i en europeisk konferens. Miljöarbete och Baltic Sea Action Plan Östersjöstrategin innehåller även ett antal förslag för att förbättra Östersjöns miljö. Bland flaggskeppsprojekten finns Baltic Deal, som är initierat av fem bonde organisationer runt Östersjön, där Lantbrukarnas Riksförbund är den drivande organisationen.
104
Projektförslaget bygger på erfarenheter från Greppa Näringen och det pågående projektet Baltic Agreement och syftar till en massiv satsning på att utöka och förbättra vatten- och växtnäringsinriktad miljörådgivning i alla länder runt Östersjön. När det gäller projektet Baltic Agreement har det under år 2011 utvecklats vidare och blivit en del av Baltic Deal. Förutom Baltic Deal startades före beslutet om Östersjöstrategin Baltic Compass vilket är ett samarbetsprojekt med 22 partners från området kring Östersjön. Utöver Jordbruksverket deltar , Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Stockholm Environmental Institute (SEI) och Institutet för Jordbruks- och miljöteknik (JTI). Syftet med projektet är att fungera som en regional plattform där framtidsscenarier och mer effektiva miljöåtgärder för jordbruket ska utvecklas. Erfarenhetsutbyte och framtagande av innovativa lösningar ingår även som en stor del i projektets arbete. Målet är att Baltic Compass ska bidra till att hitta lösningar till nytta både för jordbruket och miljön som kan leda till en hållbar ekonomisk utveckling på landsbygden. De tre östersjöprojekten Baltic Manure, Baltic Deal och Baltic Compass har utvecklat ett samarbete och anordnar bland annat en årlig konferens där aktuella frågeställningar och lösningar diskuteras. Under 2011 hölls konferensen i Sverige. Under Almedalen hölls även gemensamma event under temat Östersjön och övergödningen. Det tidigare nämnda projektet Baltic Deal stärker genomförandet av Östersjö ländernas gemensamma aktionsplan för havsmiljön, Baltic Sea Action Plan (BSAP), som Östersjöländernas miljöministrar och EU-kommissionen har beslutat om inom ramen för Helcom. Baltic Sea Action Plan gäller för Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet är att uppnå god ekologisk status till år 2021. Varje land har fått ett beting för hur mycket utsläppen av kväve och fosfor till haven ska minska och det krävs långtgående förändringar för att uppnå dessa beting i Sverige och i de andra länderna. Östersjöländerna har tagit fram nationella planer om hur målet ska uppnås. Naturvårdsverket har tillsammans med bl.a. Jordbruksverket tagit fram förslag till en nationell plan för Sverige inom ramen för Baltic Sea Action Plan. I utredningen utvecklas så långt som möjligt konkreta åtgärder för att minska övergödningen i haven. En del av dessa åtgärdsförslag är kopplade till ersättningar inom lands bygdsprogrammet, t.ex. ersättning för dammar som samlar fosfor, reglerbar dränering och anpassade skyddszoner samt utökad rådgivning inom kampanjen Greppa Näringen. Se även avsnitt 4.1. Baltic Sea Action Plan fortsätter att vara normgivande. De åtgärdsprogram som tagits fram har varit en del av Jordbruksverkets arbetsuppgifter även under 2011.
105
3. Programmets finansiella genomförande 3.1 Generellt om det finansiella genomförandet För kalenderåret 2011 har redovisats 566 mneuro i utbetalningar för programmets åtgärder, vilket motsvarar 5 163,4 mnkr. Den genomsnittliga växelkursen var därmed 9,37 kr/euro Motsvarande siffror för 2010 var 528,9 mneuro i utbetalningar motsvarande 4 960,6 mnkr. Växelkursen var då 9,12 kr/euro. Som framgår var utbetalningarna betydligt högre 2011 jämfört med 2010. Den huvudsakliga orsaken är att utbetalningstakten för axel 3 och Leader har fortsatt öka. Jordbruksverket bedömer att samtliga medel som tilldelats inom landsbygdsprogrammet 2007-2013 kommer att utnyttjas för utbetalningar till och med 2015. Detta gäller således även de medel som avsatts för åtgärder inom axel 1, 3 och Leader, men förutsätter då att viss omfördelning av medel görs mellan länsstyrelserna samt mellan LAG och i viss omfattning mellan åtgärder. Tabell 62, Utbetalningar per kalenderår, miljoner euro, miljoner kronor samt genomsnittlig växelkurs under året. 2007
2008
2009
2010
2011
410*
402,2
347,7
528,9
566,0
Mnkr
-
3929,1
3646,4
4960,6
5163,4
SEK / euro
-
9,77
10,49
9,12
9,37
Meuro
*Från 2007 redovisas utbetalningar för budgetåret (16 oktober år 1 till 15 oktober år 2)
3.2 Axelvis redovisning av utbetalade belopp I nedanstående tabell redovisas totala offentliga medel, således både EU och nationella, som har utbetalats till stödmottagarna under kalenderåret 2011. Med övergångsutgifter i tabellen avses betalningar till stödmottagarna som baseras på beslut fattade under den förra programperioden inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006. I tabellen framgår utbetalningar per axel i euro under kalenderåret 2011 respektive ackumulerat för perioden 2007-2011 samt utbetalningarna 2011 i procent av det ackumulerade beloppet. Budgeten för perioden 2007-2013 uppgår till 2 340 miljoner euro. I bilaga 3 redovisas detaljerade uppgifter per åtgärd.
106
Tabell 63.1, Utbetalat till stödmottagarna inkl. utmaningarna och bredband, belopp i euro Axel Axel 1
År 2011
Ackumulerat år 2007 till 2011
92 688 263
Därav övergångsutgifter Axel 2 Därav övergångsutgifter Axel 3 Därav övergångsutgifter Axel 4
0
22 426 157
371 307 831
1 769 546 275
3 251 896
355 455 435
53 307 309
129 638 934
49 215
2 033 996
31 913 866
51 641 081
Därav övergångsutgifter Tekniskt stöd
0
0
16 790 822
76 265 815
Därav övergångsutgifter Totalt för programmet Därav övergångsutgifter
313 425 854
0
300 198
566 008 090
2 340 517 732
3 287 459
380 215 786
År 2011 i procent av ackumulerat 30 % 21 % 41 % 62 % 22 % 24 %
I nedanstående tabell redovisas hur stor del, av de utbetalningar som redovisats ovan, som avser utmaningar och bredband. Den totala budgeten för det uppgår till 159,6 mneuro varav EJFLU finansierar 75 procent.
Tabell 63.2, Utbetalat stöd för insatser inom utmaningarna och bredband, belopp i euro Axel
2011
Ackumulerat 2007-2011
Axel 1
5 649 953
6 128 793
Axel 2
30 074 669
38 246 133
Axel 3
3 425 497
3 569 360
Axel 4
0
0
Tekniskt stöd Totalt för programmet
0
0
39 150 119
47 944 286
Mer detaljerade tabeller om programmets finansiella genomförande framgår av bilaga 2 och 3.
107
4. Pågående utvärdering av programmet 4.1 Viktiga händelser under året när det gäller pågående utvärdering Under 2011 har Jordbruksverket fortsatt att registrera uppgifter i det särskilda IT-system, EVALD, som verket tagit fram för den löpande utvärderingen. Vid utgången av 2011 hade 9362 av 10520 ärenden rörande företagsstöd med status beslut/bifall registrerats i EVALD. För projektstöd och Leader hade i det närmaste samtliga ärenden som slututbetalats under perioden 2007-2011 registrerats. Arbetet med fördjupad kartläggning av länens stödgivning har under året genomförts i 16 av 21 län. Kartläggningen ger bland annat en detaljerad överblick över vilka verksamheter som stöd ges till samt storleken på företag som beviljas stöd. Även vilka huvudverksamheter företagen har belyses i studien liksom bakom liggande investeringars betydelse för denna verksamhet och för sidoaktiviteter. Arbetet dokumenteras i länsrapporter som presenteras för respektive län vid länsbesök eller vid telefonmöten. Under året har uppföljningsstudier gjorts för ett antal jordbruksföretag som fått investeringsstöd. Studien baseras på djupstudier av bokföringsmaterial och syftet är att jämföra vad som sägs i affärsplanerna angående förväntat utfall med vad som faktiskt kan observeras. Internationella kontakter Vid sidan av EU-kommissionens expertkomittémöten har Jordbruksverket deltagit i tre möten arrangerade av Tysklands permanenta representation samt ett bilateralt möte med Jordbruksministeriet i Lettland. Samtliga fyra möten rörde praktiska tillvägagångssätt för att få fram nödvändigt underlag för utvärderingen. Frågor som vi från svensk sida har fokuserat på är metoder för att skatta dödviktseffekter och undanträngningseffekter. Även metoder för att följa upp faktiskt utfall har varit en fråga som lyfts fram. Redan tidigare var bilden att den nationella tillämp ningen av programmet i stor utsträckning styr vilka metoder som är tillämpbara. Under 2011 har denna uppfattning förstärkts. Rapport rörande Leaderprojekt En rapport om genomförandet av Leader, (Leader i Sverige 2007-2010, rapport 2011:30 i Jordbruksverkets rapportserie), publicerades hösten 2011. Rapporten är en del i landsbygdsanalysenhetens löpande uppföljning av landsbygdsprogrammet. I rapporten ingår beskrivningar av Leadermetoden, uppgifter om etableringen av Leaderområden, deras geografi och statistikuppgifter om områdena, projektens lokalisering, inriktning på projekten, uppnådda resultat med mera. Enkätundersökning om kompetensutveckling Jordbruksverket genomförde våren och sommaren 2010 i samarbete med SCB en enkätundersökning riktad till målgruppen för kompetensutvecklingsåtgärderna (111 och 331) inom landsbygdsprogrammet. Syftet med enkäten var att utvärdera
108
åtgärderna för att kunna få svar på frågor kopplade till resultatindikatorer i CMEF men också för att kunna förbättra verksamheten. Enkäten gick ut till drygt 8 000 personer som deltagit i en kurs eller fått rådgivning. Resultatet av studien redo visades i förra årsrapporten. Under 2011 gjordes en kompletterande studie till enkätunderökningen. Syftet med studien var att se om det finns några skillnader i hur respondenterna har svarat på frågorna utifrån kursens längd, ålder och kön på deltagaren och vem som genomförde utbildningen. Resultatet av den kompletterande studien visade att kursens längd inte har väsentlig betydelse för hur frågorna om nöjdhet och förändrat beteende har besvarats. Kvinnor är generellt mer nöjda än män efter genomgången utbildning, det gäller för såväl kurs som rådgivning. Män och kvinnor under 40 år är mer positiva till fler utbildningstillfällen än män och kvinnor som är 65 år och äldre. Män under 40 år som har fått rådgivning är den grupp som i högst omfattning anger att de förändrat sitt arbetssätt. Män under 40 år är också den grupp som i högst omfattning svarat att de har introducerat nya produkter, nya produktionsinriktningar efter genomgången kurs. Kvinnor mellan 40 och 64 år har däremot i högst omfattning introducerat nya produkter, produktionsinriktningar efter genomgången rådgivning. Fördjupad studie om företagsstöd och metodmässiga förutsättningar för matchningsstudier Under 2010 genomfördes på Jordbruksverkets uppdrag en översiktlig studie vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping med avseende grundläggande statistiska metodmässiga förutsättningar för tillämpning av den så kallade Difference-in-Difference metoden (DiD) med ”propensity score matching”. Metoden användes i halvtidsutredningen för det svenska Landsbygdsprogrammet och rekommenderas av EU-kommissionen. Syftet är att få fram dödviktseffekter för effektindikatorerna utifrån den kontrafaktiska metodansatsen som också föreslås som lämplig utgångspunkt för utvärderingarna. En central fråga i sammanhanget är hur egenskaperna hos det statistiska underlag som står till buds ser ut i förhållande till de krav metoden ställer. Jordbruksverket har bedömt denna fråga så central att en uppföljningsstudie genomfördes under 2011. Internationella Handelshögskolan i Jönköping utförde även denna studie och den grundfråga som skulle besvaras var hur väl uppgifterna om verksamheter företagen bedriver enligt SCB:s centrala företagsregister (CFR) stämmer med de uppgifter som kommer fram från ansökningshandlingarna (såsom de registreras i EVALD). En samstämmighet här är en grundläggande förutsättning för att CFR ska kunna användas som referensdatabas. Studien som berörde 3 län visar att uppgifterna om driftsinriktning för hälften av berörda företag i EVALD avviker från SNI-koden i SCB:s företagsregister. Skillnaden är mer markant för mindre företag jämfört med större (som har anställda). Skillnaden är också större för enskilda firmor jämfört med aktiebolag. En slutsats av studien är att SCB:s företagsregister är av begränsat värde vid tillämpning av DiD. I Sverige finns inga andra befintliga statiskkällor som är tillräckligt heltäckande och som skulle kunna användas för DiD-analyser. För kategorin jordbruks
109
företag finns vissa statistikkällor utöver SCB:s företagsregister som möjligen skulle kunna uppfylla kraven. Planen är att studera detta ytterligare. Uppföljningsstudie av projektstöd inom åtgärderna 311, 312 och 313 I Sverige görs en tydlig åtskillnad mellan företagsstöd och projektstöd. Den svenska stödgivningen till projektstöden ges i två fall av tre till projekt av för utsättningsskapande karaktär och syftet med den projekttypen är att stimulera till efterföljande verksamheter eller investeringar. För dessa projekt redovisas inga resultat. Den tredjedel av projekten som inte är rent förutsättningsskapande är huvud sakligen inriktade på marknadsföring och utveckling av befintliga turistmål men även utveckling av t.ex. nya turistattraktioner förekommer. I projekten deltar ofta många företag och organisationer vilket gör det svårt att mäta resultaten som ofta uppkommer en tid efter att projekten avslutats. En del projekt ger resultat endast under ett eller två år, t.ex. när det handlar om att genomföra ett visst evenemang eller att göra en marknadsföringsinsats. För att mäta bruttoförädlingsvärde krävs tillgång till ekonomiska data vilka är närmast omöjliga att få fram. En alternativ metod som förefaller intressant att gå vidare med är att uppskatta bruttoförädlings värde utifrån nyckeltal. För att utröna möjligheterna till detta har Jordbruksverket under 2011 även här anlitat Internationella Handelshögskolan i Jönköping (IHH) för att genomföra en studie på området. Syftet var att se om det skulle kunna vara möjligt att ta fram schablonmetoder för uppskattning av bruttoförädlingsvärde och antal nya sysselsättningstillfällen. Studien visade bl.a. att projekten i urvalet har olika karaktär och måste delas in i olika grupper för att möjliggöra analyser. Projektens livslängd varierar och sekundära resultat står för en viktig del av de sammanlagda resultaten. Studien indikerar att det är tveksamt om det går att göra schabloner baserat på tillgänglig information. Det är svårt att få tag på tillräcklig, eller träffsäker, information genom registerdata på mikronivå och för att lyckas bör registerdata kompletteras med intervjuer/enkäter. Jordbruksverket har beslutat att gå vidare med en mindre enkätstudie under 2012. Pågående projekt med koppling till axel 2
CAP:s miljöeffekter Inom projektet CAP:s miljöeffekter genomförs olika studier av vilka effekter den gemensamma jordbrukspolitiken, Common Agricultural Policy (CAP), har på miljön. Projektet drivs av Jordbruksverket i samarbete med Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Studierna kan rikta in sig på kompletta reformpaket, enskilda direktstöd eller miljöersättningar och andra styrmedel.
Under 2011 publicerades följande studier som har samband med landsbygdsprogrammet 1. Miljöeffekter av tvärvillkoren Tvärvillkoren är tänkta att bidra till en långsiktigt hållbar jordbruksproduktion, bevara jordbruksmarken i gott skick, förbättra miljön och djurskyddet, minska smittspridningen och att ge konsumenterna säkra livsmedel. Lantbrukarnas extra
110
kostnader för att uppfylla verksamhetskraven inom tvärvillkoren är låga. Den upp nådda miljönyttan är också liten. Tvärvillkorens skötselkrav ger större miljönytta. Skötselkraven om igenväxning och hävd av betesmark är viktiga. Modell beräkningarna (enligt SASM) förutsätter att de betesmarker som fått gårdsstöd och där hävden har kostat mer än stödet inte skulle betas om inte skötselkravet fanns. Det skulle kunna innebära att åtta procent av betesmarksarealen slutar hävdas (Jordbruksverkets rapport 2011:5). 2. Miljöeffekter av hälsokontrollen Reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2008 (Hälsokontrollen) innebar en fortsatt marknadsorientering och ökad inriktning mot miljö- och landsbygds åtgärder. Produktionsbegränsningar (mjölkkvoter och uttagsplikt) togs bort tillsammans med produktionsbidrag (bland annat handjursbidrag) samtidigt som en viss del av gårdsstödet överfördes till miljö- och landsbygdsåtgärder. De sammantagna effekterna av reformen är små och produktionen blir relativt oförändrad. De olika delarna av reformen får dock olika effekter. Borttagna mjölkkvoter kan leda till lägre mjölkpriser på EU-marknaden och något minskad produktion i Sverige, men med obetydliga miljöeffekter. När uttagsplikten togs bort ökade spannmålsodlingen i södra slättbygderna med ökad utlakning som följd. Att handjurs bidragen tas bort ger en negativ påverkan för den biologiska mångfalden. Handjursbidraget har gett fler betesdjur och har därmed gynnat arealen betesmark och dess biologiska mångfald. (Jordbruksverkets rapport 2011:26).
Pågående utvärderingar inom CAP:s miljöeffekter 3. Förgröning Inför reformen av EU:s jordbrukspolitik efter 2013 har EU-kommissionen lämnat förslag om en så kallad förgröning av jordbrukspolitiken. Grundidén är att en del av gårdsstödet ska kopplas till krav på miljöförbättrande åtgärder. Inom CAP:s miljöeffekter analyseras nu hur förslaget kan påverka svenska jordbrukare, möjligheterna att erbjuda olika ersättningar inom landsbygdsprogrammet och vilka miljöeffekter de nya kraven kan få. 4. Alternativa styrmedel Denna studie går ut på att undersöka intressanta, alternativa upplägg för miljö ersättning i andra länder. Erfarenheter från andra länder sammanställs och potentialen för liknande åtgärder i Sverige analyseras. Resultaten används i arbetet med att utforma kommande landsbygdsprogram. 5. Hur går det för träd-, busk- och impedimentsrika betesmarker och slåtterängar? Efter kritik från EU har Jordbruksverket skärpt reglerna för hur mycket träd, buskar och impediment det får finnas i ängs- och betesmarker som får gårdsstöd och i viss mån även miljöersättning. CAP:s miljöeffekter jobbar nu med att analysera hur de ändrade kriterierna för stöd påverkar förutsättningarna att nå miljö kvalitetsmålen och då främst Ett rikt odlingslandskap. I studien följs bland annat vilken typ av marker som inte längre får stöd och effekter av röjning som lant brukare genomför för att leva upp till de nya reglerna.
111
Ängs- och betesmarksinventeringen Jordbruksverket uppdaterar tillsammans med länsstyrelserna löpande ängs- och betesmarksinventeringen. Inventeringen prioriterar marker som har höga naturoch kulturvärden och som tidigare inte har inventerats. Vissa marker ominventeras då större förändringar har skett på redan kända ängs- och betesmarker. Inven teringsresultaten finns i databasen TUVA, www.jordbruksverket.se/tuva. Syftet är att TUVA ska vara ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning av natur- och kulturmiljökvaliteter i ängs- och betesmarker. Inventeringen ska dessutom fungera som underlag vid ärendehantering och fysisk planering.
Analyser av miljöersättning i TUVA-marker Metria har på uppdrag av Jordbruksverket analyserat hur stor areal värdefulla betesmarker och slåtterängar inventerade via ängs- och betesmarksinventeringen respektive avsatta Natura 2000-områden som sköts med miljöersättning (tabell 64.1 och 64.2). Tabell 64.1. Areal värdefulla betesmarker och slåtterängar som inventerats genom ängsoch betesmarksinventeringen som sköts med miljöersättning för betesmarker och slåtterängar. Årtal
Areal med miljöersättning (hektar)
Andel inventerade ängs- och betesmarker med miljöersättning, %
2004
189 700
82
2006
171 200
72
2008
182 300
77
2010
168 900
69
Tabell 64.2. Areal Natura 2000-område som sköts med miljöersättning (minarealer). Årtal
Areal Natura 2000-område som sköts med miljöersättning (hektar)
2006
67 385
2008
66 493
2010
62 129
Vid ängs- och betesmarksinventeringen naturtypsklassas markerna enligt Natura 2000. Analyserna visade att kalkgräsmarker och alvarmarker sköts med miljö ersättning i hög grad medan slåtterängar, enbuskmarker och trädklädda betes marker har lägre andel miljöersättning.
Övriga projekt med syfte att utvärdera axel 2 i landsbygdsprogrammet Jordbruksverket utvärderar miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet. Många av utvärderingarna genomförs som olika uppdrag till forskare och konsulter. Även Jordbruksverket gör utredningar. Nedanstående projekt har pågått och rapporterats under 2011.
112
1. Biologisk mångfald i småvatten – Skillnader i bottenfaunans samman sättning i småvatten på konventionellt och ekologiskt brukad mark Syftet med studien var att jämföra bottenfaunans djursamhällen i två typer av småvatten: vid ekologiskt och konventionellt odlade marker med samma typ av gröda. Resultaten visade att bottenfaunans artsammansättning skiljde sig åt mellan ekologiska och konventionella dammar. Helt olika arter dominerade i de två typerna av småvatten. En viktig förklaring var att de ekologiska dammarna hade finkornigare botten substrat än vad dammar i konventionellt odlad mark hade. Grov sten och block dominerade däremot i konventionella dammar. Bottensubstrat är en faktor som allmänt har stor betydelse för vilket djursamhälle som finns i en vattenmiljö. Det var oväntat att brukningsmetoden skulle ge skillnader i bottensubstrat, men kanske används dammar mer som stentipp i konventionell odling än i ekologisk. Brukningsmetoden påverkade dock inte artrikedomen av evertebrater eller växter; det fanns inga statistiska skillnader mellan dammarnas artantal eller diversitet. (Jordbruksverkets rapport 2011:34) 2. Nattfjärilsdiversitet i jordbrukslandskapet – markanvändning som en nyckel till ökad mångfald i slättbygd Studien har undersökt nattfjärilsdiversitet i förhållande till brukningssätt under två säsonger. Studien baseras på ett standardiserat nätverk av arton gårdspar i Skånes mellanbygd. Landskapen har matchats med avseende på närhet, medelskiftesstorlek, andel jordbruksmark, andel gräsmark (betesmark, vall, träda, äng, skyddszon), samt andel skogsmark, sjö och vattendrag. Andelen gräsmark har en övergripande positiv effekt på nattfjärilsdiversitet. Studiens resultat visar att ekologiskt brukade gårdar har högre artantal och individantal än konventionellt brukade gårdar. Projektet har dessutom visat att en stor mängd rödlistade och sällsynta natt fjärilsarter lever mitt i det jordbrukslandskap som litteraturen anger som artfattigt och utarmat. Den här kunskapen fanns inte tidigare i Sverige. Resultaten betonar vikten av att se jordbrukslandskapet som en viktig miljö för Sveriges nattfjärilar. (Jordbruksverkets rapport 2011:45) 3. Betestryck ur ekologisk synvinkel – En treårig undersökning av betestryck i naturbetesmarker i östra och västra Sverige Syftet med denna studie var att åskådliggöra betesintensiteten i svenska artrika gräsmarker. Detta eftersom flera andra studier visar på att blomrika marker är en brist i landskapet och att rödlistade arter som knyts till gräsmarker hotas av hård hävd i lika stor omfattning som av upphörd hävd med igenväxning. Studien har följt tolv betesmarker under tre år och ytterligare 50 stycken under ett år i Uppland, Västsverige och Öland. Resultaten från studien är att kärlväxters reproduktion i huvudsak styrs av markfuktighet, mängd obetad vegetation (betesrator) och årsmån. Studien visar också att det inte finns något enkelt sätt att bedöma om en betesmark betas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald. Studien har genomförts av Centrum för biologisk mångfald (CBM) och ska rapporteras i deras rapportserie.
113
4. Den svenska kött- och mjölkproduktionens inverkan på biologisk mångfald och klimat – skillnader mellan betesbaserade och kraftfoderbaserade system Syfte med studien var att beräkna hur svensk kött- och mjölkproduktion påverkar den biologiska mångfalden och klimatet. Även produktionens företags- och samhällsekonomiska kostnader beräknades. Särskild fokus riktades mot skillnader mellan betesbaserade och kraftfoderdominerade produktionssystem. Resultaten visar bland annat att förflyttning av betesdjur från åkerbete till natur betesmarker kan göra det möjligt att öka hävden av naturbetesmarker. Skillnaderna i klimatpåverkan per kg mjölk mellan mjölk producerad med normal respektive hög grovfoderandel är små. Betesbaserad köttproduktion har väsentligt högre företags ekonomiska kostnader per kg kött än kraftfoderbaserad produktion. För att betes baserad köttproduktion ska vara lönsam fordras befintliga byggnader och brukare med låga krav på arbets- och kapitalersättning, storskalig ranchdrift eller mycket höga miljöersättningar. Högre miljöersättningar skulle förbättra den ekonomiska hållbarheten. (Jordbruksverkets rapport 2011:21) 5. Gröda mellan grödorna – samlad kunskap om fånggrödor Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har på uppdrag av Jordbruksverket gjort en kunskapssammanställning om fånggrödor. Syftet har varit att belysa några fråge ställningar som kan ha begränsat anslutningen till den nuvarande ersättnings formen för odling av fånggrödor och att undersöka möjligheterna att fortsätta utveckla odlingssystem med fånggrödor. En genomgång har gjorts av vilka andra arter, än de som odlas nu, som skulle kunna fungera som fånggrödor. En annan frågeställning som tagits upp är om det skulle vara möjligt att odla vissa grödor (oljerättika och vitsenap) som fånggrödor i andra delar av landet än i södra Sverige. Etableringsmetoder för eftersådd fånggröda, effekter av olika tidpunkter för ned brukning och om fånggrödor risker att uppförökas som ogräs i efterföljande gröda har också belysts. Resultaten kommer att publiceras i Jordbruksverkets rapportserie. 6. Analys av kväve- och fosforretention i våtmarker Våtmarkscentrum har på uppdrag av Jordbruksverket genomfört fördjupade analyser av genomförda mätningar i anlagda våtmarker. Analyserna av dessa mätningar ska ge en bättre bild av dynamiken i retentionen av fosfor och kväve i högbelastade våtmarker anlagda i första hand med tanke på näringsretention och hur retentionsförmågan kan förändras med tiden i anlagda våtmarker.
Övriga projekt som pågår inom axel 2 och som kommer att slutredovisas 2012 eller senare • Naturvårdsbränning i ogödslade ängs- och betesmarker • Utvärdering av miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer via NILS
114
Utredningar på tema miljö och klimat
Utredningar med miljöinriktning inom ramen för Östersjöstrategin I kapitel 3 har en översiktlig redovisning lämnats över innehållet i Östersjöstrategin. I detta avsnitt redovisas de delar av strategin som har miljöinriktning där Jord bruksverket är aktivt involverat. Under hösten 2010 antogs Havsmiljöförordningen av regeringen, vilken reglerar förvaltningen av kvaliteten på havsmiljön (havsmiljöförvaltning). Målet för Havsmiljöförvaltningen är att god ekologisk status i Östersjön skall vara uppfylld till 2020. I Östersjöregionen finns det ett stort antal projekt för att förbättra Östersjöns miljö. Bland projekten finns Baltic Compass som omfattar 23 partners från alla de omkringliggande Östersjöländerna. Det strategiska målet för Baltic Compass är att bidra till att minska övergödningen i Östersjön genom att främja win-winlösningar för jordbruk, kommunala och miljömässiga sektorer, baserade på problemdefinitioner som är relevanta för intressenter inom hela Östersjöregionen. För svensk del deltar Jordbruksverket, JTI, SEI samt SLU som även har koordinators ansvar för projektet. Markanvändningen för jordbruksändamål i Östersjöregionen förväntas att intensifieras på grund av klimatförändringar och ökande global efterfrågan på livsmedel och bioenergi. Detta kan orsaka ett betydande tryck på de känsliga marina eko systemen i Östersjön. För att möta dessa utmaningar måste lösningar riktade mot näringsämnen såsom kväve och fosfor kopplas mer till systematiska lösningar och teknik inom ramen för ekonomisk hållbarhet och försörjning av samhället. Vidare måste åtgärder mer kraftfullt kopplas samman med en hållbar användning av lokala resurser, landsbygdsutveckling, landskap, biosäkerhet, klimat- och energipolitiska lösningar. Baltic Compass fokuserar på det regionala perspektivet och stödjer såväl tekniska investeringar som utvecklandet av styrmedel. Genom att bidra till ökat kunskapsutbyte mellan Östersjöländerna kring åtgärder mot övergödning kan Baltic Compass hjälpa myndigheter och beslutsfattare i deras arbete för minskad övergödning. Baltic Compass har under året anordnat ett flertal olika interregionala möten för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Detta stärker genomförandet av Östersjöländernas gemensamma aktionsplan för havsmiljön, Baltic Sea Action Plan (BSAP) som gäller för Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet för BSAP är att uppnå god ekologisk status till år 2021. Varje land har fått ett beting för hur mycket utsläppen av kväve och fosfor till haven ska minska och det krävs långtgående förändringar för att uppnå dessa beting i Sverige och i de andra länderna. Betingen har dock fått kritik från många håll och kommer att revideras. Naturvårdsverket har tillsammans med bland annat Jordbruksverket tagit fram förslag till en nationell plan för Sverige inom ramen för Baltic Sea Action Plan. I utredningen utvecklas så långt som möjligt konkreta åtgärder för att minska övergödningen i haven. Jordbruksverket arbetar även på uppdrag av Vattenmyndigheten med att ta fram nya verktyg för att nå målen inom ramdirektivet för vatten, tillsammans kommer detta att leda till en förbättrad miljö i Östersjön.
115
Rapport 2011:12 Energieffektivisering inom jordbruket. Förslag till utformning av rådgivningssystem Jordbruksverket gjorde på uppdrag av regeringen en kartläggning av de areella näringarnas energianvändning. I uppdraget ingick också att ge förslag på möjliga åtgärder för energieffektivisering. Uppdraget delades med Energimyndigheten, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket och Sametinget och presenterades i mars 2010. Regeringen gav därefter Jordbruksverket i uppdrag att ta fram och utforma ett system för rådgivning kring energieffektivisering inom jordbruket. Rapport 2011:12 redovisar den utredning som Jordbruksverket har genomfört efter samråd med Energimyndigheten. Syftet är att ge förslag till utformning av ett rådgivnings system för att energieffektivisera inom jordbrukssektorn. Ett sådant rådgivnings system utformas lämpligast som grupprådgivning kombinerad med ett enskilt rådgivarbesök på gården. Jordbruksverket föreslår att rådgivningen läggs inom befintlig miljörådgivning i Greppa Näringen. Uppskattningsvis kommer råd givningen att kunna nå 800-1500 deltagare under perioden 2011-2013. Hur många som kan nås begränsas av den budget som finns för projektet men också av antalet aktiva rådgivare.
Rapport 2011:14 Förnybara drivmedel från jordbruket – etanol, biodiesel, biogas Användningen av etanol och rapsmetylester (RME) har blivit kritiserad från flera håll på senare år. Mot denna bakgrund har Jordbruksverket gjort en överblick över marknaden för biodrivmedel. I rapporten ingår en nulägesbeskrivning av marknaden för biodrivmedel samt beskrivningar och resonemang kring frågor om miljöpåverkan och markanvändning. En viktig slutsats är att beräkning av miljö påverkan från biodrivmedel bör göras för varje enskild produktionskedja eftersom det blir stora skillnader i miljöprestanda beroende på val av råvara, anläggning och hantering av biprodukter. En annan slutsats som görs i rapporten är att effekterna från den indirekta markanvändningen har stor betydelse för resultatet för biodrivmedlens miljöprestanda. Effekterna är dock svåra att beräkna och det finns stora osäkerheter i både metod och data.
Rapport 2011:11 Omställningspremie för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner Jordbruksverket fick den 22 december 2010 i uppdrag av regeringen att i samråd med Energimyndigheten, Trafikverket, Transportstyrelsen och Skogsstyrelsen ta fram förslag till efterkonvertering av arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket för att möjliggöra en övergång från fossila till icke fossila bränslen. Myndigheterna bedömer i sina slutsatser (Rapport 2011:11) att den samhällsekonomiska nyttan i form av minskade klimatutsläpp av efterkonvertering av arbetsmaskiner inte skulle väga upp insatta medel. Effekten på antalet arbetstillfällen på landsbygden bedömdes också begränsad.
Rapport 2012:5 Biogastraktorer - Marknadsförutsättningar för nya arbetsmaskiner med metandieseldrift Jordbruksverket och Transportstyrelsen fick efter den ovan nämnda rapporten ett nytt uppdrag av regeringen att utreda marknadsförutsättningarna för ett stöd
116
till efterkonverteringssatser. Uppdraget redovisades i december 2011 (Rapport 2012:5). Utredningen kom fram till att det finns ett visst intresse för efterkonvertering av arbetsmaskiner. Dock begränsar sig intresset för konvertering till biogasdrift (metandiesel). Myndigheterna föreslog därför att regeringen genomför det s.k. MEKA-projektet (Metandiesel efterkonvertering av arbetsmaskiner). I projektet får maskinägare sina arbetsmaskiner efterkonverterade, samtidigt som intresserade leverantörer får en möjlighet att utveckla efterkonverteringssatser. Den 12 april 2012 gav regeringen myndigheterna i uppdrag att genomföra MEKA-projektet.
Ytterligare rapporter som tagits fram inom Jordbruksverket med temat klimat • Rapport 2010:36 Reducerad jordbearbetning på rätt sätt – en vinst för miljön! • Rapport 2011:46 Köra buss på bananskal - Goda exempel från kommuner som gör biogas av matavfall
4.2 Pågående arbete hos länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen Ungefär två tredjedelar av länsstyrelserna har under 2011 genomfört någon form av utvärdering av programmet. Ett antal län har inlett arbetet med större över gripande utvärderingar av programmets genomförande. I Kalmar län pågår fort farande den halvtidsutvärdering av programmets påverkan på regional utveckling och tillväxt i länet som ska publiceras till sommaren 2012. Skåne har under 2011 tillsammans med partnerskapet initierat ett liknande övergripande utvärderingsprojekt. Projektet syftar till att utvärdera den pågående programperioden för att ge input i det fortsatta arbetet med landsbygdsutveckling i Skåne. Dalarna har inlett ett projekt som syftar till att följa upp, utvärdera och informera om resultatet av programmet och om informationsinsatserna. Ett särskilt projekt har också startats för att följa upp hur fäbodbruket utvecklas och hur stöden bidrar till utvecklingen. Västra Götaland beställde under hösten tre utvärderingar av stöd i landsbygds programmet när det gäller stöden till turism, hästnäring och livsmedelsföretag. Syftet var att få fram hur stödet påverkat företagets omsättning och sysselsättning. Samtidigt tittade man också på om stödet hade någon annan påverkan på företaget samt om det fanns någon koppling mellan företagsstödet och andra insatser som länsstyrelsen gör. Utvärderingar genomfördes också av kompetensutvecklings projekt där Rådgivning för yrkesmässig trädgårdsodling, Kvalitetskött och gårdsnära slakt och Landsbygdsturism analyserades. Stockholm har gjort en genomlysning av hur andra länsstyrelser, Jordbruksverket, Landsbygdsnätverket samt Tillväxtverket arbetar med jämställdhet. Arbetet har framför allt syftat till att lyfta fram goda exempel. Kronobergs län redovisade i början av året sin studie av Leader Linné som tittat på LAG:s arbete och relationen till projektägare och länsstyrelse. Samtliga tillfrågade grupper var nöjda och en majoritet tyckte att det varit enkelt att driva ett Leaderprojekt. Ett antal län skriver att de bevakar och följer upp programmet med hjälp av kvantitativ data som sedan presenteras i olika sammanhang, exempelvis på
117
partnerskapsträffar. Bevakningen och uppföljningen görs exempelvis genom att beställa särskild DAWA-statistik från Jordbruksverket. En del av länen rapporterar också om genomförda brukarundersökningar, ofta i form av enkäter, som syftar till att få återkoppling från stödmottagare och projektdeltagare. Sametinget påbörjade under 2011 en utvärdering och uppföljning av startstödet. I övrigt rapporteras inga egna utvärderingar av programmet under året. Skogs styrelsen har för 2011 inte rapporterat någon särskild utvärdering av programmet.
4.3 Datainsamling Jordbruksverkets IT-system ARARAT, LB samt databaserna EVALD och KOMPIS är huvudsakliga datakällor. För baselineindikatorerna som rör nationalräkenskaperna hjälper Statistiska centralbyrån till med en del datauttag från byråns centrala databaser. Insamlingen av akter från länsstyrelserna har pågått löpande under 2011 och har fungerat bra. Akterna från länen är av stor betydelse för arbetet med inregistrering av utvärderingsuppgifter i EVALD. Företagsstöden samlas in när ett ärende fått bifall på sin ansökan men ännu inte fullföljt investeringen och motsvarar ca 2300 akter om året. Jordbruksverket ligger nu i stort sett i fas med registreringen av ärenden i EVALD. För projektstöd (ej kompetensutveckling) och Leader registreras ärenden i EVALD först när slututbetalning har skett och för dessa har utvärderingsuppgifter för alla ärenden registrerats.
Översikt över kvalitetshöjande åtgärder för datainsamling Jordbruksverkets system för kompetensutveckling, KOMPIS utgör grunden för utvärdering av kompetensutvecklingsinsatser. Under 2011 har en automatisk överföring mellan LRF:s IT-system Kompass, där flera län administrerar sina kompetensutvecklingsinsatser, och KOMPIS skapats. Den automatiska överföringen gör att Jordbruksverket nu kommer att vara uppdaterat med allt som registreras i Kompass. Tidigare år har dessa data manuellt lästs in en gång om året.
118
5. Åtgärder för att garantera kvalitet och måluppfyllelse 5.1 Övervaknings- och utvärderingsåtgärder I detta avsnitt fokuseras på övervaknings- och utvärderingsåtgärder i genomförandet av programmet. När det gäller övervakning och utvärdering av programmets resultat hänvisas till kapitel 5. Kvalitet och effektivitet i genomförandet av programmet säkerställs främst genom information till stödmottagarna om villkor för stöden, men även genom utbildning till handläggare, bra IT-system, samt genom ändamålsenliga administrativa system och fysiska kontroller.
Administrativa system och kontroller Information om hur ansökan går till och om vilka villkor som gäller för miljö ersättningar och ersättning för naturbetingade svårigheter i bergsområden och för andra områden med svårigheter skickas årligen ut per post till alla som tidigare sökt något arealbaserat stöd eller registrerat sig som nya intressenter. Det är samma ansökningsförfarande vid ansökan om utbetalning (SAM-ansökan) för arealbaserade stöd inom CAP:s pelare II och för stöd inom pelare I. På så sätt behöver stödmottagaren endast uppge arealerna en gång vilket gör att risken för att denne gör fel minskar. Dessutom underlättas de administrativa kontrollerna av stöden både inom pelare I och pelare II. Fler och fler ansökningar görs elektroniskt, antingen via filer som konsulter skickar in eller via Jordbruksverkets e-tjänst SAM Internet. År 2011 var 53 900 ansökningar elektroniska, vilket motsvarar 78 procent av alla ansökningar inklusive gårdsstödet. Det är en ökning med 12 procentenheter jämfört med 2010. För stöden inom axel 1, 3 och 4 samt miljöinvesteringar inom jord- och skogsbruk (axel 2) finns ett särskilt IT-system. Systemet ger signaler om handläggaren har glömt att registrera uppgifter eller om uppgifter som registreras är ologiska. Det finns dessutom särskilda checkpunkter inbyggda. Checkpunktern är i sin tur kopplade till rutiner för hur kontrollerna ska göras. Handläggaren måste godkänna samtliga checkpunkter i systemet innan ett beslut kan fattas. För alla stöd inom landsbygdsprogrammet har Jordbruksverket tagit fram före skrifter för handläggningen. I Ackrediteringsförordningen (EG) nr 885/2006 ställs krav på att utbetalande myndighet ska fastställa detaljerade rutinbeskrivningar för hantering av stöden vid delegerade organ. Föreskrifterna detaljeras i rutiner för handläggning och kontroll där obligatoriska moment har fastställts. Rutinerna presenteras i en elektronisk handbok, Handläggarstödet. Där finns utöver rutinerna även bl.a. processbeskrivningar, relevanta regelverk, IT-manualer och beskrivning av hur olika felkoder i systemen ska hanteras. Alla handläggare, inklusive hand läggare på LAG, har tillgång till Handläggarstödet. Då stödet är elektronisk har handläggarna alltid tillgång till den aktuella informationen. Upplägget för den administrativa hanteringen följer regelverket för landsbygds fonden. Utbetalande myndighet föreskriver för stödmyndigheterna om hur hand-
119
läggningen av stödärendena ska gå till. I samband med att utbetalningsunderlag skickas till utbetalningsmyndigheten, ska stödmyndigheten intyga att den följt bestämmelserna i Ackrediteringsförordningen (EG) nr 885/2006 och Jordbruksverkets föreskrifter om handläggningsrutiner (GAR) samt fastsällda rutiner. Om så inte är fallet verkställer inte utbetalningsmyndigheten utbetalningen. I Jordbruksverkets roll som utbetalningsmyndighet ingår att övervaka alla nivåer i verksamheten. Övervakningen avser bl.a. de organ som ansvarar för att utföra kontroller och andra uppgifter för att säkerställa en korrekt tillämpning av regler och riktlinjer. Övervakningen genomförs bl.a. genom s.k. 885-besök (Ackredi teringsförordningens regelverk) på ett antal länsstyrelser varje år samt vid Sametinget och Skogsstyrelsen. Under 2010 besöktes 6 länsstyrelser, Sametinget och Skogsstyrelsen. Under vinterhalvåret 2011/2012 har 6 länsstyrelser besökts. Efter besöken skickas en rapport som visar resultatet av ärendegranskningen och Jordbruksverkets eventuella rekommendationer till respektive myndighet.
Utbildningar m.m. Ett flertal utbildningar i regelverk, rutiner för handläggning och IT-system för handläggare och beslutsfattare har genomförts under året. Det har också genomförts ett antal handläggar- och dialogträffar. Jordbruksverket har även hållt utbildningar som syftat till att öka måluppfyllelsen i programmet t.ex. med information om möjligheter inom utmaningen energi- och klimat. Vid ut-bildningarna och på träffarna har personal från Jordbruksverket, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Sametinget, ledamöter i LAG och handläggare på Leaderkontor deltagit.
Miljöersättningar och miljöinvesteringar Utbildningar Jordbruksverket har under året ordnat flera olika utbildningar för de handläggare på länsstyrelserna som hanterar ersättningar inom axel 2. Exempel på utbildningar är länsstyrelsekonferens, kontrollkurs för arealbaserade kontroller där kontroller av ersättningar inom axel 2 ingår.
Rutiner Under hösten 2009 påbörjades ett nytt sätt att arbeta med rutinerna för jordbrukarstöden. Detta arbetssätt är nu infört, vilket bland annat innebär att alla obligatoriska moment i rutinerna är fastställda av Jordbruksverket.
Icke-produktiva investeringar skog För nya handläggare finns introduktionsprogram och de har en utsedd kontaktperson ”mentor”. Handläggarna, stödansvarig och beslutsfattarna har också regelbundna möten där tolkning av regler diskuteras. Handläggarna deltar även i de utbildningar som Jordbruksverket anordnar inom olika områden. Vidare har hela förvaltningen träffats under en dag för erfarenhetsutbyte och information om nyheter. Skogsstyrelsen anordnar kalibreringsövningar för rådgivare som arbetar med att intressera markägarna för stöden till att bevara och utveckla skogens mångfald respektive öka arealen ädellövskog. Vid dessa tillfällen deltar någon eller några handläggare inom axel 2. Därvid stärks kunskapen hos handläggaren
120
samtidigt som denne delar med sig av viktiga erfarenheter från handläggningen. Vid varje sådan övning deltar en eller två handläggare. Medverkan sprids på olika handläggare över året.
Projekt- och företagsstöd Utbyte mellan stödmyndigheterna och Jordbruksverket Jordbruksverket har telefonjour för frågor om projekt- och företagsstöd. Jordbruksverket har genomfört ett flertal handläggarträffar tillsammans med handläggare på de olika stödmyndigheterna och i vissa fall handläggare på Leaderkontoren. Det flesta träffarna hålls som diastansutbildningar med hjälp av telefon och uppkoppling på nätet. Jordbruksverket har bl.a. utbildat handläggare i hur de kan skriva tydliga beslut, informerat om revisioner och kontroller samt redogjort för hantering av de minimis och åtalsanmälan. Verket har också haft informationsträffar med syfte att öka måluppfyllelsen inom vissa områden exemplevis energi och klimat.
Regelhantering Jordbruksverket har en regeltolkningsgrupp för stöden i axel 1 och 3, som träffas var fjärde vecka. Gruppen ser till att beslut fattas om tolkningar av regelverk. I gruppen sprids även information om nyheter i regelverk och program till berörda inom Jordbruksverket.
Utbildning av stödmottagare Jordbruksverket genomför årligen en utbildning som vänder sig till projektadministratörerna i de nationella projekt som fått beviljat stöd under året. Utbildningen genomförs gemensamt av förvaltningsmyndigheten och utbetalande myndighet. Vid utbildningen informerar Jordbruksverket om hur projektet ska redovisa kostnader och betalningar på ett riktigt sätt. Syftet är att stödmottagaren ska lämna riktiga redovisningar som inte leder till avdrag och att utbetalande myndighet ska få in kompletta utbetalningsansökningar som går snabbt att handlägga. I många fall genomför övriga stödmyndigheter och LAG motsvarande utbildningar mot sina respektive stödmottagare.
Särskilda utbildningar kopplade till Leader Under 2011 har Jordbruksverket genomfört flera distansutbildningar riktade till Leader inom två områden; steg 1 och steg 3. Steg 1 handlar om grunderna i Leadermetoden och de regler som finns. Innehållet består av många praktiska övningar för att deltagarna lättare ska förstå metoden. Denna del är obligatorisk för verksamhetsledare och LAG-ordförande. Steg 3 handlar om projektredovisning och om ansökan om utbetalning. Utbildningen tar upp regler och praktiska exempel. Utbildningen vänder sig till verksamhetsledare, Leaderhandläggare och konsulter som har uppdrag att redovisa Leaderprojekt. Jordbruksverket har också haft två utbildningar i datasal som gällt handläggning av projekt inom Leader i IT-systemet, (steg 2). Denna utbildning vänder sig
121
till handläggare på Leaderkontor. Utbildningen i datasal har följts upp med distansutbildning. Utbildningarna har fortfarande stor efterfrågan från både LAG och handläggare på Leaderkontor och länsstyrelser. Totalt har 76 personer deltagit på steg 1-3 utbildningarna under 2011. Under året har dessutom en kvalitetshöjande utbildning genomförts mot samtliga LAG, med 152 deltagare. Syftet har bland annat varit att lyfta fram Leadermetodens framgångsfaktorer för att nå högre måluppfyllelse. Utöver Jordbruksverkets egna utbildningsinsatser medverkar verket också på regionala Leaderkonferenser då oftast länsstyrelsen står som inbjudare. Under dessa konferenser informerar och utbildar Jordbruksverket om utvalda delar utifrån behovet i den specifika regionen. Vid dessa konferenser medverkar ofta ett större antal av LAG-ledamöterna. Två gånger per år arrangerar Landsbygdsnätverket en nationell Leadernätverks träff då även förvaltningsmyndigheten deltar med egna dialogpass i syfte att reda ut och uppmärksamma LAG på eventuella förenklingar eller svårigheter. Förvaltningsmyndigheten deltar även vid andra arrangemang som landsbygdsnätverket genomför för Leader, exempelvis vid träffarna för Leaders ordförande och verksamhetsledare.
Kontroller på plats Varje år genomför länsstyrelserna, Sametinget och Jordbruksverkets gransknings enhet kontroller på plats enligt kommissionens förordning (EG) nr 65/2011.
Kontroller inom axel 2 (kontrollenheten) Kontrollerna inom axel 2 (LFA och miljöersättningar) utförs av länsstyrelserna men det är Jordbruksverket som beslutar om kontrollfrekvensen för varje stödform och län. Analys och beslut är uppdelat i två delar. Det första beslutet, som togs i februari 2011, baseras på en analys av föregående års utfall av fält kontrollerna. Enligt de krav som ställs i kommissionens förordning (EG) nr 65/2011 ska det också genomföras en analys under innevarande år för att se om en ytterligare utökning är nödvändig. Denna analys ska genomföras utifrån de resultat som kommit fram under kontrollsäsongen. Analys och beslut genomfördes i augusti 2011 och innebar att det för ett län blev en utökning av kontroll frekvensen för LFA jämfört med det beslut som togs i februari. Urval av vilka brukare som ska kontrolleras av länsstyrelserna görs både av Jord bruksverket och länsstyrelserna i form av slumpmässigt uttag och riskanalys. Riskanalysurvalet sker med hjälp av en IT-baserad riskanalys som finns inbyggd i IT-systemet JBR och/eller via områdesanalys för de län som använder kontrollmetoden Fjärranalys. Dessa urval kompletteras av ett manuellt urval som görs av respektive länsstyrelse. Som grund för urvalet ska länsstyrelsen använda Jordbruksverket beslutade riskanalys. Genomförandet av kontrollerna sker på brukarnivå (axel 2) och samordnas ofta med direktstöden (pelare I) så att alla stöd på företaget kontrolleras.
122
För att säkerställa att de av Jordbruksverket beslutade kontrollinstruktionerna följs och att rutinerna i övrigt kring kontrollarbetet fungerar på länsstyrelserna genomför Jordbruksverkets kontrollenhet granskningsbesök på länsstyrelserna. Urvalet av länsstyrelser som ska besökas sker dels utifrån en riskanalys men också utifrån hur lång tid som passerat sedan föregående besök genomfördes. Besöket omfattar dels genomgång av urvals- och registreringsrutiner men också kontroller på plats avseende redan genomförda kontroller. Som tidigare nämnts samordnar länsstyrelserna kontrollerna inom axel 2 och direktstöden där så är möjligt. Det innebär att den granskning som kontrollenheten genomför inte enbart omfattar stöd inom axel 2. Under 2011 genomförde kontrollenheten 9 granskningar med fokus på areal baserade kontroller och 5 granskningar med fokus på djurbaserade kontroller samt 3 granskningar med fokus på administrativa rutiner. Utfallet av revisionen dokumenteras i en rapport.
Vanliga feltyper och möjliga åtgärder inom axel 2 Generellt för axel 2 kan sägas att den vanligaste kategorin av fel är att grödan inte uppfyller kraven i ersättningsformen. Ett exempel är i miljöersättning för vall odling samt certifierad ekologisk produktion och kretsloppsinriktad produktion, där vissa jordbrukare ansöker om utbetalning för vallar som odlats så länge att de sådda vallväxterna försvunnit. De fel som identifierats bör i första hand avhjälpas genom bättre information till jordbrukarna. Det handlar då både om att informationen på hemsidan kan förbättras men också om riktad information. Detta har påbörjats genom att Jordbruksverket har tagit fram checklistor för varje ersättningsform, där jordbrukare kan gå igenom de olika villkoren. För vissa vanliga fel kan riktade kontroller och hårdare påföljder vid villkorsfel behöva övervägas.
Kontroller inom axel 1, 3, 4 och utvald miljö Jordbruksverket ansvarar för kontroller av stöd beslutade av Jordbruksverket och länsstyrelserna. Sametinget och Skogsstyrelsen ansvarar för kontroller av stöd där respektive myndighet har beslutat om stöd. De tre myndigheterna ansvarar var och en för riskanalys och urval av kontrollobjekt rörande sina ärenden. Sametinget och Skogsstyrelsen har dock, via överenskommelse mellan respektive myndighet och Jordbruksverket, uppdragit åt Jordbruksverket att utföra deras riskanalyser, urval och kontroller. Kontrollanter från granskningsenheten (kontrollavdelningen) genomför således alla kontroller. För genomförandet finns fastställda checklistor/rapportmallar med tillhörande kontrollinstruktioner. Kvalitetsgranskning sker bl.a. genom att alla rapporter granskas av en kollega och att en viss andel av ärendena granskas av enhetschef. Kontrollrapport skickas till beslutande myndighet och görs tillgänglig i elektronisk form för bl.a. utbetalningsenheten på Jordbruksverket. Via kontroller på plats ska 5 procent av stödberättigande utgifter granskas under programperioden 2007-2013. Under 2011 genomfördes totalt 223 kontroller på plats. Av dessa var 197 ärenden beslutade av Jordbruksverket och länsstyrelserna, 3 ärenden beslutade av Sametinget och 23 ärenden beslutade av Skogsstyrelsen.
123
Kontroller i efterhand syftar till att kontrollera att femårsåtagandet rörande investeringsåtgärder följs. 1 procent av de stödberättigande utgifter som lyder under åtagandet, ska granskas varje år. Under 2011 genomfördes totalt 24 kontroller i efterhand. Av dessa var 19 ärenden beslutade av Jordbruksverket och länsstyrelserna, ett ärende beslutat av Sametinget och fyra ärenden beslutade av Skogsstyrelsen.
Vanliga feltyper och möjliga åtgärder inom axel 1, 3, 4 och utvald miljö I kontrollerna som avslutades under 2011 dominerar feltyperna sökandens till förlitlighet, rimlighetsbedömning av budgeterade kostnader saknas och ej stöd berättigande kostnad. Den allra vanligaste feltypen var sökandens tillförlitlighet (noterat vid 66 kontroller). Kontrollpunkten sökandens tillförlitlighet betyder att handläggande myndigheten i de fall där sökanden beviljats stöd tidigare kontrollerar om det finns en anmälan till OLAF eller åtalsanmälan, om återkrav gjorts eller liknande. De 66 noterade felen består i att det saknas dokumentation som visar att denna kontrollpunkt genomförts, inte att sökandena i samtliga dessa fall underkändes i kontrollen. De beslutande myndigheterna har infört nya rutiner under året varför felet förväntas minska under kommande år. I de 24 efterhandskontrollerna har endast två feltyper rapporterats – ej stödberättigande kostnad och övrigt. För att minska felen kommer Jordbruksverket förtydliga hur vissa kontroller ska utföras t.ex. när det gäller rimlighetsbedömning av kostnader. Verket kommer också att öka kraven på dokumentation av utförda kontroller. Inför utbetalning kommer kontrollerna som utförs av utbetalande organ att utökas.
5.2 Sammanfattning av större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet och hur dessa har åtgärdats Några större problem som uppstått vid förvaltningen av programmet har inte rapporterats. Arbetet med att förkorta handläggningstiderna och därmed öka effektiviteten i genomförandet av programmet har fortsatt under 2011.
Handläggningstider
Stöd inom axel 1, 3, 4 och utvald miljö (axel 2) Handläggningstiderna för ansökan om stöd är oförändrad jämfört med 2010, medan handläggningstiderna för ansökan om utbetalning ökat. För båda typerna av ansökningar har antalet ärenden ökat, särskilt gäller detta ansökan om utbetalning. Se tabell nedan.
124
Tabell 65, Handläggningstider för handläggning av ansökan om stöd och ansökan om utbetalning, i antal kalenderdagar Alla myndigheter
2009
2010
2011
Median, antal dagar
Antal ärenden
Median, antal dagar
Antal ärenden
Median, antal dagar
Antal ärenden
Ansökan om stöd
155
6 606
154
7 434
154
8325
Ansökan om utbetalning
34
5 457
40
6 685
46
9184
Handläggningstider ansökan om stöd Statistiken visar att handläggningstiderna vid ansökan om stöd för axel 1 och 3 sjönk ytterligare något mellan 2010 och 2011. Samtidigt ökade dock tiderna för axel 4 och utvald miljö - miljöinvesteringar inom axel 2 under samma period. Antalet ärenden har fortsatt att öka, från drygt 7 400 under 2010 till drygt 8 300 under 2011. Figur 2, Handläggningstider ansökan om stöd – alla myndigheter 250
Handläggningstider ansökan om stöd – alla myndigheter
Antal dagar
200 150 100 50 0
Median 2009 Axel 1
Median 2010 Utvald miljö – miljöinvestering
Median 2011 Axel 3
Axel 4
Totalt
Handläggningstider ansökan om utbetalning För ansökningar om utbetalning har handläggningstiderna fortsatt att öka mellan 2010 och 2011 inom axel 1, 3 och 4. Utvald miljö (miljöinvesteringar inom axel 2) ligger dock kvar på samma nivå som det föregående året. Generellt sett har hand läggningstiderna sammantaget för alla stödmyndigheter gått från ett medianvärde på 40 dagar år 2010 till ett medianvärde på 46 dagar år 2011 (axel 1 – från 39 dagar till 42 dagar, axel 2 – oförändrad, axel 3 från 44 dagar till 53 dagar samt axel 4 – från 43 dagar till 56 dagar). Samtidigt har antalet ärenden ökat kraftigt från nästan 6 700 till ungefär 9 200.
125
Figur 3, Handläggningstider ansökan om utbetalning – alla myndigheter 60
Handläggningstider ansökan om utbetalning – alla stödmyndigheter
Antal dagar
50 40 30 20 10 0
Median 2009 Axel 1
Median 2010 Utvald miljö – miljöinvestering
Median 2011 Axel 3
Axel 4
Problem och åtgärder Det finns fortfarande problem med långa handläggningstider och eftersläpning i handläggningen. Både Jordbruksverket och övriga stödmyndigheter arbetar dock kontinuerligt med att förkorta handläggningstiderna. Baserat på stödmyndigheternas redovisningar bedömer Jordbruksverket att resurser i vissa fall har fått omfördelas från handläggning av stöd till handläggning av utbetalningar vilka har ökat kraftigt i antal. Problemet med ansökningar som kräver kompletteringar kvarstår. Hantering av nya typer av stöd och förändringar i rutiner och anvisningar uppges försvåra arbetet med att få ner handläggningstiderna. En av länsstyrelserna menar att handläggningstiderna ökat på grund av budgetbrist och ovisshet kring omfördelning av pengar. Bedömningen är att många inkompletta företagsansökningar skickas in när ryktet om att pengar snart är slut börjar spridas. En annan understryker att handläggningstiderna blir längre också av det faktum att inkomna ansökningar läggs på is i väntan på omfördelning av medel. En tredje länsstyrelse hävdar att den stora mängden ofullständiga ansökningarna är ett bevis på att regelverk, system och rutiner är för krångliga för landsbygdens entreprenörer. Därför befarar man att handläggningstiderna kommer att öka under 2012 till följd av ökade krav. De flesta länsstyrelser uppger samtidigt att de kontinuerligt arbetar med att få ned handläggningstiderna och säger sig även se resultatet av sina ansträngningar. I arbetet med att sänka arbetstiderna förekommer även länsöverskridande sam arbeten. Ett exempel på detta är MABO-länen (Skåne, Stockholm och Västra Götaland) som tagit fram gemensamma mål för handläggningstider i olika faser av handläggningen. Gemensamt har man även tagit fram en checklista med åtgärder för att minska handläggningstiderna liksom ett uppföljningsverktyg för att bättre följa upp när de olika handläggningsmomenten bör ske för varje enskild ansökan. Under 2011 har länsstyrelserna ofta anställt extrapersonal och strävat efter att få ner ärendebalanserna. Exempel på andra åtgärder som har vidtagits för att minska handläggningstiderna är: • Informationsträffar med stödsökande för att öka kvalitén på ansökan om stöd och utbetalning. • Aktivt arbete med att förbättra samarbetet med Leaderkontoren för att få in kompletta ansökningar.
126
• Prioritering av kompletta ärenden i handläggningen. • Införande av begränsad tid för kompletteringar. Det finns länsstyrelser som också vill framhålla andra värden i handläggningsprocessen än just handläggningstiderna. En länsstyrelse understryker vikten av att också tala om effektivitet, det vill säga hur mycket tid länet lägger på ett ansökningsärende. En annan menar att flexibilitet och bemötande kan vara nog så efterfrågat bland lantbrukarna. Även Sametinget och Skogsstyrelsen arbetar aktivt med att få ned handläggnings tiderna. Skogsstyrelsen har tagit fram en åtgärdsplan med aktiviteter för att ytterligare minska tiderna och göra stöden inom axel 2 mer attraktiva för de sökande. Exempel på aktiviteter som startades under 2011 är godkännandet av organisationer och privatpersoner för att utföra rådgivning inom skogens mångfald och ädellöv, begränsandet av besiktning på plats till ett urval av ärenden samt inrättandet av en helpdesk. För att komma ikapp med eftersläpningen i hand läggningen har Skogsstyrelsen rekryterat ytterligare handläggare inom axel 2. Myndigheten arbetar även aktivt för att förbättra kvaliteten på inkomna ansökningar för att minska behovet av kompletteringar. För Sametingets del har regelbundna uppföljningsträffar med fokus på ärendestatus gjort att framför allt tiden för kompletteringar har förkortats. Sametinget arbetar samtidigt vidare för att uppfylla kravet på maximalt två månaders beredningstid från inkommande ansökan till beslut. Genom projektet SUSS-LB (Styr- och Uppföljningssystem i Samverkan för LB-Stöd) arbetar Jordbruksverket på olika sätt för att effektivisera LB-processen så att framför allt handläggningstiderna blir kortare. Projektet har under 2011 levererat ett ledningssystem för att styra och följa upp LB-processen. Projektet har även arbetat med att identifiera de moment i processen som gör att handläggnings tiderna blir alldeles för långa och med att sätta in åtgärder för att minska dem. Bl.a. görs förbättringar i IT-systemet för handläggning av stödärenden. Miljöersättningar (axel 2) I såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsernas regleringsbrev för 2010 fanns uppdrag kring den process som hanterar EU:s direktstöd. Det övergripande syftet var att säkerställa att EU:s direktstöd och stöd till landsbygdsåtgärder, som omfattas av ett gemensamt ansökningsförfarande, i så hög grad som möjligt betalas ut innevarande stödår. Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna i projektform under 2010 och 2011 genomfört en rad åtgärder för att säkerställa utbetalningen. IT-rapporter för att ta ut statistik om handläggningsläget har byggts. Ett mål för miljöersättningar och kompensationsbidrag var att 90 procent av ärendena skulle hinna delutbetalas till den 3 oktober. Detta mål uppnåddes. Projektet har som redskap för sin styrning använt tydliga mål som förankrats på såväl Jordbruksverket som länsstyrelsen, uppföljning varannan vecka, regelbundna styrgruppsmöten och löpande publicering av handläggningsläget. Granskning av årsräkenskaperna 2011 Vid det attesterade organets, Ekonomistyrningsverkets (ESV), kontroll av Sveriges utgifter för räkenskapsår 2011 framkom en felprocent på 1,29 procent för den del
127
som avser utgifter från Europeiska Jordbruksfonden för Landsbygdsutveckling (EJFLU). För att få räkenskaperna för EJFLU godkända ska felprocenten understiga 2 procent. Det totala felet var dock högre för den delen som avser icke arealrelaterade landsbygdsutvecklingsåtgärder (EJFLU ej IAKS). För den populationen uppgår felprocenten till c:a 4,5 procent. Utgifterna för EJFLU-ej IAKS uppgår dock endast till 29 procent av programbudgeten vilket innebär att den sammantagna felnivån totalt sett understiger gränsen för godkännande av räkenskaperna för EJFLU. Prognosen för 2012 pekar på att utgifterna för EJFLU ej IAKS ökar och att den för nästa räkenskapsår kommer att utgöra 44 procent av utgifterna inom EJFLU. Om prognosen håller och felfrekvensen för dessa åtgärder är oförändrad vid ESV:s granskning av räkenskapsår 2012 kommer, allt annat lika, det totala felet för EJFLU att ligga nära 2 procent vilket kan innebära att räkenskaperna inte godkänns. Jordbruksverket avser att under 2012 genomföra en särskild kontroll av utbetalda ersättningar för berörda åtgärder inom EJFLU ej IAKS beslutade av samtliga län och av Skogsstyrelsen, Sametinget och Jordbruksverket.
5.3 Användning av tekniskt stöd Knappt 119 mneuro eller 1 070 mnkr av programmets budget har avsatts för tekniskt stöd, (TA-medel). Detta utgör drygt 2,9 procent av de offentliga utgifterna. Användningen av TA-medel regleras i Rådets förordning (EG) nr 1698/2005, artikel 66. Enligt förordningen kan EJFLU finansiera förberedelser, administration, övervakning, utvärdering, information och kontroller. Användningen regleras också i kapitel 16 i landsbygdsprogrammet samt i regleringsbrevet för Jordbruks verket. I regleringsbrevet fastställs årligen beloppet för respektive berörd myndighet fördelat på olika användningsområden. I nedanstående tabell redovisas den i regleringsbrevet fastställda TA-budgeten för år 2011 samt utbetalt belopp per myndighet och användningsområde. Som framgår av utfallet har den totala budgeten utnyttjats relativt väl under 2011 med undantag för delposten Övervakningskommittén som uppvisar ett lågt utnyttjande. Det låga utnyttjandet avseende Övervakningskommittén beror främst på att resekostnader och kostnader för arrangemang av möten har överskattats. Sam tidigt bör det understrykas att budgeten behöver tillåta att fler ÖK-möten än vanligt arrangeras, varför en extra marginal är nödvändig.
128
Tabell 66, TA-medel, fastställd budget 2011, utfall 2011, fördelat per myndighet och användningsområde, tkr Myndighet
Användningsområde
Budget 2011, tkr
Jordbruksverket Nationella landsbygdsnätverket Övervakningskommittén
14 100
Utfall 2011, tkr
Utnyttjandegrad, %
11 741
83 %
2 300
930
40 %
Uppföljning och utvärdering
25 000
19 431
78 %
Införande och igångsättning av förändringar i landsbygdsprogrammet inför år 2010
4 500
3 900
87 %
Programmets genomförande
4 000
2 834
71 %
11 000
11 000
100 %
5 892
5 812
99 %
85 036
85 036
100 %
3 662
3 662
100 %
155 490
144 346
93 %
Förberedelser och igångsättning av programmets genomförande Kostnader för arbete med blockdatabasen Länsstyrelserna
Programmets genomförande i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet och minskade handläggningstider samt för merarbete med den nya definitionen av betesmark
Sametinget
Programmets genomförande
SUMMA
Redovisning per myndighet och användningsområde I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets, länsstyrelsernas, Skogsstyrelsens och Sametingets användning av TA-medel per användningsområde.
Jordbruksverket Landsbygdsnätverket I landsbygdsprogrammet anges att merparten av Landsbygdsnätverkets verk samhet ska genomföras av dess ingående aktörer. Därför utarbetades och genomförs nätverkets handlingsplan i bred samverkan med aktörer av betydelse för programmets genomförande. Vid utgången av 2011 hade Landsbygdsnätverket sammanlagt 113 nationella aktörer och 63 Leadergrupper som medlemmar. Styrgruppen består av 13 ledamöter med representation från såväl myndigheter som organisationer från den ideella och kommersiella sektorn. Styrgruppen har haft fem styrgruppsmöten under året och har i konsensus prioriterat och följt verksamheten enligt den årliga aktivitetsplan som de upprättade vid årets första möte. Under 2011 har följande områden varit prioriterade enligt aktivitetsplanen: • Metoder för att stödja entreprenörer • Kapitalförsörjning • Innovationer • Mångfald – ungdomar och integration • Miljöutmaningar – energi och landskapsområden • Planering för hållbar landsbygdsutveckling
129
• Kontaktpunkt Leader • Nästa programperiod • Erfarenhetsutbyte och samarbete transnationellt • Erfarenhetsutbyte och samarbete forskning Från att i programperiodens början arbetat mycket med mobilisering, har lands bygdsnätverket under 2011 inriktat sig mer på konkret samverkan mellan medlemmarna. Målet har varit att de nätverksaktiviteter som genomförs tydligare ska följa de prioriterade områdena och vara mer inriktade på analys, metodfördjupning och erfarenhetsutbyte. En stor del av arbetet genomförs i de arbetsgrupper som Landsbygdsnätverket inititerat. Arbetet i tidigare utlysta och beviljade nätverkscheckar har följts upp och under året har det utlysts en ny nätverkscheck avseende leder för hästar. Utlysningarna har legat ute på Landsbygdsnätverkets webbplats och medlemmarna har också fått e-postutskick om utlysningarna. Under året har nio transnationella nätverkscheckar beslutats av kansliet enligt delegering av styrgruppen. Det innebär att nio LAG har kunnat göra studiebesök hos LAG i andra EU-länder för att ta del av goda exempel, utbyta erfarenheter och förbereda samarbetsprojekt. Det kommer ofta förfrågningar om studiebesök och erfarenhetsutbyte inom olika ämnen och genom nätverkskansliet har kontakter kring frågor av olika slag kommit igång mellan enskilda medlemsorganisationer i nätverket och aktörer i andra medlemsländer, t.ex. Polen. Svenska experter från Leader har fortsatt delta i det europeiska nätverkets fokusgrupp om genom förandet av Leader. Arbetsgrupper och träffar Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper har under året varit verksamma med att samla lärande metodexempel, sprida dessa och inspirera och motivera till metodutveckling och ökad förmåga bland olika aktörer i landsbygdsutveckling. Arbetsgrupper har funnits inom områdena integration, unga, ”metoder för att stödja entreprenörer”, kapitalförsörjning, planfrågor, miljöersättningar och förnybar energi. Arbetsgruppen för jämställdhet har inför året avslutats men mycket av det framtagna materialet, exempelvis Göra Jämt utnyttjas i olika sammanhang. Under året har det tillkommit en ny arbetsgrupp om ”sammanhängande landskaps områden”. Även Leaders samverkansgrupp fungerar som en arbetsgrupp inom Landsbygdsnätverket. Exempelvis genomförde arbetsgruppen ”Stödja entreprenörer” under våren sex regionala träffar, s.k. ”24h Landsbygdsrace” om metoder för att stödja entreprenörer. Vid träffarna tog man fram koncept för bättre vägledning och coachning till landsbygdsprogrammets målgrupper. Totalt arbetade 40 grupper och 190 personer med dessa koncept. Ett av de koncept som genomfördes redan 2011, samarbetet Bästa Supporten i Örebro län, har uppmärksammats vid Landsbygdsgalan 2011. Förslagen finns dokumenterade i rapporter och en sammanställning är gjord med förslag till nationella insatser som arbetsgruppen arbetar vidare med. Bl.a. arbetar gruppen vidare med att utveckla rådgivningsportalen verksamt.se. Inför träffarna producerades en broschyr med goda exempel. Ett radioprogram gjordes med intervjuer av både entreprenörer och de som ger stöd till entreprenörer och eldsjälar.
130
Med målet att fler unga skall använda sig av landsbygdsprogrammet har arbets gruppen för unga under året haft uppdraget att skapa en information riktad speciellt till unga för att erbjuda en enkel första orientering och ingång till programmets möjligheter. Resultatet finns nu på webbsidan www.landsbygdsprogrammet.se Som ett andra uppdrag har arbetsgruppen via intervjuer, tankesmedjor och vid ett nationellt ungdomsevenemang, kallat Ungagemang, diskuterat och även visualiserat landsbygdsungdomars framtidsbilder. Konceptet med Ungagemang ansågs så framgångsrikt att det föreslagits som en del av nätverkets aktivitetsplan för 2012. Genom nätverksträffar, utbildningar och ett antal virtuella tankesmedjor har över 2300 deltagare samlats för erfarenhetsutbyte och dialog under 2011, inklusive Kreativ Landsbygd som samlade 676 deltagare (varav ca 250 deltog i seminarie passen). Temat för den nationella nätverksträffen i november 2011 var bl.a. det tekniska underlaget för det nya landsbygdsprogrammet (TULPAN) och till träffen kom över 230 deltagare. Leaderträffen ”Ett steg till med Leadermetoden” i Östersund den 31 mars – 1 april samlade ett rekordstort antal (170) personer från drygt 40 Leadergrupper i hela landet, men även ett 50-tal personer från andra myndigheter och organisationer. Träffen genomfördes i nära samarbete med Leader Storsjöbygden. Inom ramen för det prioriterade området ”Byråkreativitet” genomfördes den 6-7 oktober ett dialogforum med erfarenhetsutbyte mellan huvudsakligen länsstyrelse handläggare i syfte att säkra en tryggare och enklare handläggning med ökat målfokus. Forumet var ett samarrangemang mellan Landsbygdsnätverket och Jordbruksverket, framför allt projektet Suss-LB och programledningen. Arbetsgruppen för kapitalförsörjning har startat upp ett praktikernätverk med ca 30 aktiva inom området lokal kapitalförörjning. Dessa träffades en första gång vid de årliga Lokalekonomidagarna i juni. Syftet med nätverket är att sprida erfarenheter och ge möjlighet till utbyte och inspiration.Vidare har gruppen fortsatt utvecklingen av metoder för att etablera lokala sparbolag. Miljöersättningsgruppen har tagit fram en variant på cost-benefitlista för olika miljötjänster. Listan omfattar en mängd insatser som skapar miljönytta men som också innebär kostnader för brukare och markägare. Listan kan användas vid diskussioner om hur miljöersättningar ska utformas. Gruppen ”Planering för hållbar landsbygdsutveckling” (Plangruppen) summerade under året sitt arbete med framtagande av bl.a. en film - som på ett lustfyllt sätt ska inspirera till planering i landsbygder och som skickats till landets alla kommuner tillsammans med en fiktiv artikel - med den påhittade kommunen som planerat i landsbygder med mycket gott resultat. Utskicket kopplades till en enkätundersökning – för att gruppen skulle få en överblick om hur svenska kommuner idag förhåller sig till planering i landsbygder. Från de 161 svarande kommunerna har lärande exempel tagits fram. Det är ett 10-tal kommuner som fått signifikant positiva värden på sitt sätt att planera för landsbygdsutveckling. Filmen, artikeln och de lärande exemplen finns samlade på nätverkets webbplats och bl.a. Boverket och SKL kommer att sprida materialet via länkar från sina webbplatser. Plangruppen genomförde också en träff med kommunala landsbygdsutvecklare. Arbetsgruppen ”Förnybar Energi” har bland annat arbetat med en rapport där goda exempel, och processen som lett fram till framgång, beskrivits. Vidare har framgångsfaktorer och problem analyserats och beskrivits.
131
En samordning av arbetsgrupperna sker med regelbundna möten mellan nät verkskansliet och gruppernas ordförande. Under den gemensamma träffen för arbetsgrupperna i september fick grupperna bland annat påbörja planering för en samlad mediaaktivitet som också flera grupper genomförde i samband med Landsbygdsgalan. Inom det prioriterade området Innovationer har en kartläggning av tillgängliga innovationssystem för landsbygdens aktörer genomförts av SLU, som bland annat intervjuat 9 landsbygdsföretag inom olika branscher parallellt med intervjuer hos stödjande aktörer. Landsbygdsnätverket har i år arrangerat Landsbygdsgalan för tredje gången. Vid årets gala delades åtta Ullbaggar ut till de allra bästa landsbygdsatsningarna under 2010. Ett särskilt hedersomnämnande gjordes till den bästa insatsen för att ge stöd och coachning till landsbygdens entreprenörer. Ny ullbaggekategori var bästa Landsbygdsinnovation. De satsningar som fått pris är lärande exempel på hur landsbygdsprogrammets åtgärder kan få enskilda, grupper och samhällen att blomma upp och visar på den bredd, kunskap och de möjligheter som finns på svensk landsbygd. En broschyr på både svenska och engelska och filmer över de nominerade har tagits fram. Broschyrerna har spridits i många olika sammanhang och webbsidan där filmerna finns har besökts över 560 gånger under novemberdecember 2011. Landsbygdsnätverket har också varit medarrangör tillsammans med Jordbruksverket för konferensen Kreativ Landsbygd i Jönköping. Vetenskapliga rådet har träffats vid två tillfällen och vid dessa, men även däremellan, har man bland annat verkat för en ökad möjlighet till finansiering av tvärvetenskaplig forskning om landsbygdens utveckling. Rådet har gett sina synpunkter till Landsbygdsdepartementet på hur man bedömer att forskningen om landsbygdsutveckling kan stärkas. En återkommande punkt vid rådets möten är att var och en informerar om aktuell forskning som de är involverade i eller känner till. Det har lett till att forskningsfältet om landsbygdsutveckling har stärkts och kunnat överblickas genom den dokumentation som görs vid varje träff och som läggs ut på nätverkets webbplats för alla aktörer att ta del av. Rådet har flera kopplingar till nätverkets arbetsgrupper som kommer att stärkas ytterligare. Ett antal samarbetskontakter har knutits genom årets nätverksaktiviteter och en betydande del av aktiviteterna har inriktats på att stärka Leader. Under året har även samverkansgruppen för ordförande och verksamhetsledare från landets sex regioner varit aktiv. Genom samverkansgruppen samlas och utbyts Leadererfarenheter på en nationell nivå. Sju svenska Leadergrupper var representerade på New LAGs conference i Bryssel i januari. Representanter för nätverkskansliet och några medlemsorganisationer medverkade i 11:e och 12:e europeiska nätverkskonferenserna som hölls under året. I samarbete med jordbruksministeriet i Polen och inom ramen för det nordisk/baltiska nätverkssamarbetet och Östersjöstrategin har planeringen fortsatt för flaggskeppsprojektet ”Hållbar landsbygdsutveckling”. Möten har hållits i Finland och Estland. Vid det nordisk/baltiska nätverkssamarbetets möte i Tallinn var för första gången också fiskenätverken närvarande. Det svenska landsbygdsnätverket har varit representerat på tre möten med Coordination Committee och två möten med Leader Sub Committee.
132
Kommunikationsinsatser Landsbygdsnätverket arbetar fortsatt aktivt med information och service gentemot medlemmarna, bland annat med hjälp av flera olika kommunikationskanaler som utvecklats under året. Den viktigaste informationsöverföringen sker mellan Landsbygdsnätverkets olika träffar och arbetsgrupper. Mycket av den information som Landsbygdsnätverkets kansli skickar ut går fortfarande ut via e-post till nätverkets 28 e-postlistor (till ca 800 personer.) eller via webb och sociala medier. Landsbygdsnätverkets webbplats uppdateras regelbundet och hade mellan 1 januari och 31 december 2011 ca 75 000 (ej unika) besökare. Landsbygdsnätverket har sedan tidigare en Twittersida som har 307 följare men startade också under året en sida på Faceboook som har närmare 200 ”Gillare”. I december 2011 uppgick antalet unika besökare som sett ett inlägg på Facebook under en månad efter publiceringen till mellan 70- och 110 per inlägg. Nyhetsbrevet, som alla kan prenumerera på via webbplatsen, har kommit ut sju gånger under året med följande teman: Landsbygdsprogrammet i framtiden, Leader, Fysisk planering, Lokal kapitalbildning, Invandrare i landsbygd, Fram tidens landsbygder, Landskapsområden. Informationsinsatser under Landsbygdsgalan I samband med Landsbygdsgalan i november skickades såväl pressmeddelanden som ett antal olika debattartiklar ut till olika medier. Totalt omnämndes Landsbygdsgalan på 8 nyhetsbyråer, i 74 medier samt på 83 organisationers och myndigheters webbplatser, på 18 Facebooksidor, 12 blogg sidor, 44 av de nominerades/andra webbplatser (totalt 238 webbplatser jämfört med 139 webbplatser 2010 och 103, 2009). Information har publicerats enligt de sökvägar som Publiciteten i lokala medier överväger liksom tidigare år. De fyra debattartiklar som skickades till media innan galan togs in i totalt 12 tidningar, fanns på 6 nyhetsbyråers webbplatser samt på 10 andra webbplatser. Den debatt artikel som togs in i flest tidningar var Kapitalförsörjningsgruppens som publicerades i sex tidningar. De tre debattartiklar som skickats från kansliet som mail till journalister via Cision har var och en öppnats 127-136 gånger. Pressmeddelandet om vinnarna på Landsbygdsgalan har öppnats motsvarande 135 gånger. Debattartiklarna har även publicerats i Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev. Som tidigare år har ytterligare information om de nominerade spridits bland Landsbygdsnätverkets medlemmar via broschyren ”Landsbygdens bästa” och de filmer som togs fram under galan. Detta material finns tillgängligt på Landsbygds nätverkets webbplats. Andra informationsinsatser som gjorts • En broschyr om de olika praktikerna inom lokal kapitalförsörjning har tagits fram och spridits bland Landsbygdsnätverkets medlemmar. • Ungdomsarbetsgruppen har under året slutfört arbetet med de två checkar som godkändes i november 2010. De har bland annat gällt en informationssida på nätet om landsbygdsprogrammet. Informationssidan finns nu publikt tillgänglig på www.landsbydsprogrammet.se och användes av över 1000 besökare på sidan under de första månader som den varit igång. Målgruppen för sidan är framför allt
133
unga på landsbygden. Information om sidan har spridits bland Landsbygdsnätverkets medlemmar. • I samband med den av nätverket anordnade träffen Ungagemang i mitten av november togs två Framtidsbilder för unga fram som publicerats på Landsbygds nätverkets webbplats. De grafiska bilderna ska kunna användas vid liknande inspirationsträffar kopplat till unga och landsbygdsutveckling. Bilderna har spridits bland Landsbygdsnätverkets medlemmar. • Radioprogram på arabiska och somaliska har tagits fram som en kommunikations satsning om landsbygden riktad till människor med utländsk bakgrund. Målet med radioprogrammen var att skapa en direktkontakt med utrikesfödda och därmed informera om de möjligheter som landsbygden kan erbjuda. Radioprogrammen producerades i samarbete med Sveriges Radio- språkenhet i Stockholm. • En rapport om det Newsmillseminarium om landsbygd och integration som genomfördes i juni 2010 trycktes upp till en broschyr som spridits bland Landsbygdsnätverkets medlemmar. • Inför de 24h race, om hur entreprenörer på landsbygden bättre kan stöttas, producerades en broschyr med goda exempel. Också ett ”radioprogram” togs fram med intervjuer av både entreprenörer och de som ger stöd till entreprenörer och eldsjälar. Allt material finns att ladda ner på landsbygdsnätverkets hemsida. Tabell 67, Landsbygdsnätverket utfall, tkr Delpost
2011
Löner
4 125
Nätverkscheckar
1 425
Övrigt
6 190
Summa
11 740
Tabell 68, Landsbygdsnätverket utfall, fördelat på Inrättande och drift samt Genomförande, tkr Delpost
2011
Inrättande och drift
1 877
Genomförande
9 863
SUMMA
11 740
I kommissionens förordning (EG) nr 1974/2006, artikel 41.2 begränsas an vändningen av medel för Inrättande och drift till maximalt 25 procent av nätverkets totala kostnader. I landsbygdsprogrammet är det fastställt att ca 15 mnkr av totalt 70 mnkr, dvs. 21 procent, får användas för detta ändamål. 2011 har det utbetalda beloppet fördelats så att knappt 16 procent avser Inrättande och drift och 84 procent avser Genomförande. Utbetalningarna av nätverkscheckar ingår i Genomförande och uppgick till 1 425 tusen kronor för 2011. Detta motsvarar 21 checkar.
134
Övervakningskommitténs sekretariat Omkring 761 tkr av utbetalningarna för övervakningskommitténs sekretariat avser lönekostnader. Merparten av detta avser sekretariatets personal men det ingår även lönekostnader för andra personer inom förvaltningsmyndigheten i de fall de utför arbetsuppgifter som hänförs till övervakningskommittén. Detta gäller framför allt arbete som utförs inför kommitténs möten. Under posten Övrigt ligger bland annat resekostnader och arrangemang av möten. Tabell 69, Övervakningskommitténs sekretariat utfall, tkr Delpost
2011
Löner
761
Övrigt
168
SUMMA
929
Uppföljning och utvärdering landsbygdsanalysenheten Arbetet med uppföljning och utvärdering skiljer sig till en del åt mellan axlarna 2 respektive 1, 3 och 4. I budgetsammanställningen särredovisas dessa båda delar så långt som möjligt. Den enskilt tyngsta budgetposten för axel 2 är de kontinuerligt pågående inventeringarna rörande ängs- och betesmarker. Utöver detta pågår flera utvärderingar av enskilda ersättningsformer och deras miljöeffekter. I övrigt handlar axel 2-arbetet om att på ett ändamålsenligt sätt ta ut data från Jordbruks verkets databaser. I detta syfte har relativt stora resurser lagts ner på att bygga upp ett datawarehouse som ger möjligheter till flexibla datauttag (DAWA Ararat). Grunduppgifterna kommer från SAM-ansökan och de kontroller som görs vid bestämning av ersättningsbelopp för enskilda brukare. Under 2011 har förvaltningskostnaderna för DAWA Ararat belastat utvärderingsanslaget (ingår bland annat i posten löner). Genom uttag från DAWA Ararat går det att få fram huvuddelen av uppgifter för omfattnings- och resultatindikatorer rörande axel 2. För axlarna 1, 3 och 4 är uppgiftsunderlaget i Jordbruksverkets ordinarie system otillräckliga för att besvara utvärderingsfrågorna. Jordbruksverket har därför fått bygga upp en särskild rutin där verket tar in ansökningsakter från länen, samlar in nödvändiga uppgifter från dessa och lägger in i ett IT system som har byggts upp för ändamålet. Till detta system som benämnts EVALD är knutet ett DAWA (DAWA EVALD). Både källsystemet EVALD och tillhörande DAWA har driftsatts under 2010 och kompletterades under 2011. Förvaltningskostnaderna för EVALD ligger bland annat under posten löner. I början av 2010 och även 2009 tog Jordbruksverket hjälp av en utomstående organisation för att samla in grunduppgifter från akterna till EVALD. Under 2010 har Jordbruksverket mer och mer gått över till att sköta uppgiftsinsamlingen en uppgift som fullföljts under 2011. Detta har lett till att kostnaderna för inköpta tjänster minskat under hand och kostnaderna för egen personal ökat. Kostnaderna för inköpta tjänster rörande uppgiftsinsamling redovisas på raden axel 1, 3 och 4 (i uppställning 2). Bokföringsundersökningen ”fördjupad FADN” som kontinuerligt pågått under några år har fortsatt och svarar för huvuddelen av beloppet som finns upptaget på raden Baseline (i uppställning 2). 135
Arbetet med modell för LFA-områdesavgränsningar intensifierades under 2010 och 2011. Kostnaden för arbetet redovisas på raden Stöd till mindre gynnade områden. För att kunna hantera de s.k. effektindikatorerna för i första hand axel 2 är det nödvändigt att bygga modeller som är utformade så att bland annat dödvikts effekter kan läsas ut. Hittills har underlaget varit bristfälligt och Jordbruksverket har behov av att komma vidare i frågan. Under 2011 har det mest handlat om planering av arbetet och belastningen på budgeten har varit måttlig. Tabell 70, Uppföljning och utvärdering utfall, tkr Kostnadspost
2011
Lönekostnader
7 176
IT-utveckling
2 000
Extern upphandling (spec. i tabellen nedan)
8 411
Avskrivning
1 456
Övrigt (resor m.m.)
428
SUMMA
19 431
Tabell 71, Uppföljning och utvärdering, extern upphandling utfall, tkr Delpost
2011
Axel 1, 3 och 4
1 865
Axel 2
1 423
Ängs- och betesmarksinventering
2 444
Stöd till mindre gynnande områden
430
Baseline
2 249
SUMMA
8 411
Införande och igångsättning av det reviderade landsbygdsprogrammet inför 2010 och 2011 Delposten Införande och igångsättning av det reviderade landsbygdsprogrammet inför 2010 och 2011 avser Jordbruksverkets kostnader för det s.k. MUMS-projektet (Mat, Miljö, Utmaningar, Modulerade Stöd) samt för det så kallade KNORRprojektet (Djurvälfärdsstödet). Kostnaderna avser utveckling av information, regelverk, införande och IT-utveckling . Huvuddelen av MUMS-projektet avslutades i december 2010. Det återstår dock en del arbete som kommer att slutföras under 2012. KNORR-projektet kommer att slutföras under 2012. Den större delen av kostnaderna avser IT-utvecklingen som betraktas som en investering varför TA-medel kommer att belastas med avskrivningar fr.o.m. 2010 t.o.m. 2015. Totalt beräknas projekten belasta TA-medel med drygt 29 mnkr.
136
Tabell 72, Införande och igångsättning av det reviderade landsbygdsprogrammet, utfall, tkr Delpost
2011
Löner
373
Avskrivningar
2 677
Övrigt
850
SUMMA
3 900
Programmets genomförande Programmets genomförande avser kostnader för merarbetet av förändringarna av landsbygdsprogrammet 2011. Tabell 73, Programmets genomförande, utfall, tkr Delpost
2011
Löner
2 735
Övrigt
99
SUMMA
2 834
Förberedelse och igångsättning Förberedelse och igångsättning avser främst Jordbruksverkets kostnader för det s.k. Liv-projektet, dvs. utveckling av information, regelverk, rutiner och IT-stöd samt genomförande av landsbygdsprogrammet 2006-2007. Kostnader för LB skog avser utvecklingskostnader för de skogliga åtgärderna inom programmet. Även kostnader för Handdatorprojektet ingår till den del det berör miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet. Detta projekt syftar till att förenkla kontrollarbetet genom att utveckla en applikation för handterminaler som ett stöd för länsstyrelsernas fältkontrollverksamhet. Analysverktyg DAWA avser kostnader för inköp och licenser m.m. av särskild programvara för att förenkla statistikuttag ur datalager. Av tabellen nedan framgår utgifterna för Förberedelser och igångsättning specificerat på olika delposter. Tabell 74, Förberedelse och igångsättning, utfall, tkr Delpost
2011
Livprojektet
7 267
LB Skog
638
Handdatorprojektet
111
Analysverktyg DAWA
2 984
SUMMA
11 000
Kostnader för ajourhållning av databasen Den systematiska uppdateringen (ajourhållning), utöver blockinventeringen, av blockdatabasen har under 2011 förbrukat sammanlagt ca 33,5 mnkr, varav ca 5,8 mnkr har belastat TA-medel. Syftet med den systematiska uppdateringen är att
137
förvalta den höga kvalitet som uppnåtts genom blockinventeringen genom att snabbt och säkert fånga upp förändringar i naturen som påverkar blockens gränser. Tabell 75, Kostnader för arbete med ajourhållning utfall, tkr Delpost
2011
Lönekostnader
1 980
Övriga köpta tjänster
2 374
Övriga direkta kostnader
1 458
SUMMA
5 812
Länsstyrelserna I regleringsbrevet för 2011 avseende Jordbruksverket fastställdes att länsstyrelserna får disponera högst 85 mnkr för genomförande av landsbygdsprogrammet i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet. Jordbruksverket har beslutat om nedanstående fördelning i samråd med länsstyrelserna. Tabell 76, TA-medel 2011, utbetalningar fördelat på länsstyrelser, tkr Länsstyrelse
2011
AB
Stockholm
2 203
C
Uppsala
2 911
D
Södermanland
2 400
E
Östergötland
4 777
F
Jönköping
5 707
G
Kronoberg
3 697
H
Kalmar
5 225
I
Gotland
2 457
K
Blekinge
526
M
Skåne
N
Halland
O
Västra Götaland
S
Värmland
3 677
T
Örebro
2 515
U
Västmanland
1 612
W
Dalarna
2 863
X
Gävleborg
2 930
Y
Västernorrland
2 285
Z
Jämtland
2 532
AC
Västerbotten
2 508
BD
Norrbotten
11 866 4 390 16 017
1 902
Summa LST:
85 000
138
Sametinget Under 2011 har Sametinget disponerat 3,66 mnkr i TA-medel, vilka också betalats ut under året. I det utbetalade beloppet ingår utbetalning gjord 2011 avseende kostnader uppkomna 2010 med 662 tkr. Medlen har fördelats enligt följande: lönekostnader 64 procent och övriga kostnader 36 procent. En stor kostnadspost är fältkontrollerna för åtgärden värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötsel områdena, då Sametinget behöver hyra in personal för att genomföra föreskrivna kontroller. Då brukarnas åtaganden oftast ligger i väglöst land krävs helikoptertransport, vilket också leder till fördyrade omkostnader.
Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har under 2011 inte haft några TA-medel att disponera, varken nya anslagna medel för 2011 eller outnyttjade från 2010, eftersom Skogsstyrelsen under 2009 utnyttjade samtliga anslagna medel.
5.4 Informationsåtgärder Denna redovisning omfattar informationsinsatser som genomförts av förvaltningsmyndigheten, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Sametinget och Regeringskansliet. Arbetet med att föra ut landsbygdsprogrammet har följt kommunikationsplanen i Bilaga 8 i landsbygdsprogrammet. Sammanfattning av informationsinsatser under 2011 Under 2011 har det varit mindre fokus på att nå ut med programmet till potentiella stödmottagare (fas 1 enligt bilaga 8). Denna fas i arbetet är till största del avslutad. Huvuddelen av informationsarbetet har bestått i att ge fortlöpande information om möjligheter till dem som redan känner till programmet (fas 2 enligt bilaga 8). Information om resultatet av programmet har ökat (fas 3 enligt bilaga 8). Hit hör att visa upp goda exempel, presentera utvärderingar samt informera om hur mycket pengar som finns kvar och antal sökande. Stödmyndigheterna har etablerat lämpliga sätt och kanaler för sin information och en mängd informationsinsatser av olika slag har genomförts. Informationen om landsbygdprogrammet har i stort sett nått de stora målgrupperna men det finns fortfarande en del kvar att göra för att nå mer specifika och nya målgrupper. Under året lanserade regeringen en vision om Skogsriket Sverige. För att nå visionen har regeringen en handlingsplan med ett antal mål som visionen ska leda till. Landsbygdsprogrammet kan bidra till finansieringen. Den tidigare lanserade visionen om Matlandet Sverige och Skogsriket förstärker budskapen om landsbygdsprogrammets mål. Mål för informationen Det övergripande målet har fortfarande varit att potentiella stödmottagare ska göras medvetna om att programmet finns och vad det innebär för möjligheter för dem. Informationsinsatserna ska vara ett medel för att nå målen med landsbygdspolitiken.
139
Inom axel 1 och framför allt inom axel 3 har målet varit att få fler stödmottagare medvetna om vilka möjligheter som finns och att få kännedom om att de kan dra nytta av programmet för sin verksamhet. Målet för insatserna inom axel 2 som riktar sig till den stora och väl definierade målgruppen lantbrukare har varit att mottagarna ska vara trygga i vad åtgärderna innebär och uppmuntra fler av dem att ansluta sig till stödformerna i det nya programmet. Framför allt att få fler att ansluta sig till mindre utnyttjade stödformer. Mål för informationen till Leader 2011 var att göra LAG mer professionellt. Seminarier om professionellt Leaderarbete har ökat kvaliteten i genomförandet samt lett till högre måluppfyllelse. Mål för information till allmänheten är att ge en god information om syftet med programmet och hur det fortskrider samt visa vilka möjligheter som finns på landsbygden. Målgrupper Primära målgrupper är som tidigare potentiella stödmottagare. Hit hör lantbrukare, skogsägare och andra företagare på landsbygden. Lantbrukare är väl informerade om programmet men arbetet har fortsatt för att nå andra, främst när det gäller bredbandsinsatser samt axel 3. Till viss del har det satsats extra för att nå ungdomar och utlandsfödda samt för att nå ökad jämställdhet. Informationen till andra aktörer är fortfarande viktig även om de inte är stödmottagare. Det gäller exempelvis länsstyrelser, konsulter, andra myndigheter, kommuner och landsting samt intresseorganisationer, branschorganisationer och ideella föreningar. Dessa är viktiga för vidare spridning av information till de primära målgrupperna. Kunskap om landsbygdsprogrammet kan även vara viktig för deras egen verk samhet. Landsbygdsnätverket är en betydelsefull aktör i detta arbete. Aktiviteter En mängd aktiviteter har genomförts av förvaltningsmyndigheten, andra stöd myndigheter, Landsbygdsnätverket och Regeringskanslitet. Landsbygdsnätverket har arbetat aktivt för att i samverkan med medlemsorganisationer och Jordbruks verket föra ut budskapen om programmet och försöker tillsammans med andra hitta nya sätt att nå ut till de målgrupper som är svårast att nå. Information har bland annat spridits via webbplatser, nyhetsbrev, pressmeddelanden, annonser, sociala media, direktutskick, träffar och kurser, mässor och konferenser, samt genom samverkan med andra i partnerskapen och andra nätverk. Några exempel på aktiviteter. • Tillsammans med Landsbygdsnätverket ordnade förvaltningsmyndigheten konferensen Kreativ landsbygd – två dagar med möten och upplevelser kring landsbygdsutveckling. Det var nästan 700 deltagare från kommuner, myndigheter, Leadergrupper och andra. • Förvaltningsmyndigheten deltog också på den stora fältmässan för lantbrukare, Borgebydagarna, där ett av målen var att visa hur man kan utveckla sitt jordbruksföretag samt vid den stora lantbruksmässan, Elmia. Sammanlagt på de två mässorna var det närmare 50 000 besökare.
140
• Förvaltningsmyndigheten och regeringskansliet var som vanligt även med under den så kallade Almedalsveckan i Visby i juli där politiker, intresse organisationer, företag, media och allmänhet träffas på ett informellt sätt. • Ett projekt att undersöka möjligheten för ungdomar i förorterna att våga satsa på landsbygden fick stort genomslag i media. • Skogsstyrelsen gjorde en temabilaga till tidningen SkogsEko (upplaga 240 000 ex.), med syfte att inspirera och informera om de tre skogliga stöden.
141
6. Deklaration om överensstämmelse med gemenskapspolitiken i fråga om stödet 6.1 Konkurrensregler och statsstöd Det är främst när det gäller stöden inom axel 3 och 4, där stöd lämnas för verk samheter utanför jordbrukssektorn, som frågan om tillämpningen av landsbygds programmet överensstämmer med EU:s konkurrensregler och regler för statsstöd aktualiseras. Enligt landsbygdsprogrammet ska de stöd som hamnar utanför jordbrukssektorn prövas i enlighet med regelverket för stöd av mindre betydelse (de minimis) enligt förordning 1998/2006. Ett undantag är medel som tillförts landsbygdsprogrammet från den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen för bredbandsinvesteringar, 253 mnkr. Förenlighet med statsstödsreglerna i den här delen gäller enligt särskild anmälan, N30/2010. Denna anmälan har på Sveriges begäran och genom kommissionens beslut den 25 juli 2011 utökats med 200 mnkr. När det gäller åtgärd 121 och flera delåtgärder inom axel 2 förekommer i vissa fall ytterligare nationell finansiering i form av s.k. top up-stöd, som är anmälda hos EU-kommissionen. Rutiner och instruktioner som säkerställer en korrekt hantering av regelverken för konkurrens och statliga stöd finns tillgängliga för alla stödhandläggare via det ITbaserade handläggarstödet. Kontroller av att hanteringen är korrekt sker i samband med handläggning inför utbetalning, liksom vid den centrala kontroll som förvaltningsmyndigheten utför genom besök hos de myndigheter som handlägger stöden enligt förordning 885/2006. Efterlevnaden granskas också vid kontroller på plats och i efterhand enligt förordning 65/2011.
6.2 Offentlig upphandling Offentlig upphandling är för landsbygdsprogrammets del aktuell främst när det gäller kompetensutveckling som berörda myndigheter handlar upp hos olika utbildningsföretag (”Greppa Näringen”). Därutöver är vissa stödmottagare inom framför allt axel 3 och 4 skyldiga att genomföra offentlig upphandling. Sökanden anger i ansökan om stöd om man är en upphandlande enhet och intygar med underskriften att man kommer att följa reglerna. I ansökan om utbetalning intygar man på nytt att man följer reglerna om offentlig upphandling. Vid kontroller på plats granskas att reglerna följs. De s.k. LAG-grupperna inom Leader omfattas av LOU – lagen om offentlig upphandling (2007:1091) och ska därmed tillämpa offentlig upphandling. Detta blir aktuellt om LAG själva genomför projekt. Varje LAG har dessutom undertecknat ett avtal där de bl.a. förbinder sig att följa LOU. För att säkerställa att hanteringen sker på ett tillförlitligt sätt, har Jordbruksverket utarbetat en central vägledning som finns tillgänglig för LAG-grupperna.
142
6.3 Miljöskydd och miljöförbättringar De bestämmelser om miljöskydd och miljöförbättringar som framgår av EU:s regelverk är antingen direkt tillämpliga eller har införlivats i svenska miljö författningar. Vid stödansökningar som avser insatser som har miljöpåverkan erfordras i tillämpliga fall tillstånd enligt miljöbalken (1998:808). I vissa fall ska också samråd ske med de ansvariga myndigheterna enligt miljöbalken. Vidare måste enligt rådsförordningen 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling vissa tvärvillkor med koppling till miljön vara uppfyllda för att stöd ska betalas ut.
6.4 Jämställdhet och icke-diskriminering Ökad jämställdhet mellan kvinnor och män och integration är viktiga utvecklings frågor för landsbygden och lantbruket. Såväl ökad jämställdhet som integration är horisontella prioriteringar i den svenska nationella strategin och i landsbygds programmet. Målsättningen är att dessa prioriteringar ska omfatta hela processen, d.v.s. utformnings-, genomförande-, övervaknings- och utvärderingsfaserna, och vara ett perspektiv som finns med i samtliga delar av programmet. Jämställdhet och integration ska beaktas i de regionala och lokala strategierna för genom förande av landsbygdsprogrammets åtgärder. Nedan följer stödmyndigheternas kommentarer på området. Kvinnor och personer med utländsk bakgrund inkluderas inte i tillräckligt hög utsträckning i landsbygdsprogrammet, och är underrepresenterade när det gäller ansökningar om stöd. Detta är ett demokratiskt och ekonomiskt problem som innebär att personers kompetens och kreativitet inte kommer företag och samhället till godo. Det är tydligt att länsstyrelserna har kommit betydligt längre i jämställdhetsarbetet än i mångfaldsarbetet, men det är oklart varför. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet bedrivs på olika nivåer: Från representation, interna diskussioner på handläggarnivå, externa informations- och utbildnings insatser till att aktivt prioritera och ge förtur till ansökningar från underrepresenterade grupper. Länsstyrelsen i Södermanlands län eftersträvar, som så många andra, att beakta jämställdhet inom alla områden i landsbygdsprogrammet. Hos Länsstyrelsen i Stockholms län har enhetschefen representerat länsstyrelserna i Landsbygds nätverkets temagrupp för integration. Flera länsstyrelser bedriver informations satsningar och utbildningar där både handläggare och projektägare har informerats om stöd och möjligheter för företagande på landsbygden. Länsstyrelsen i Jönköpings län har arbetat med Göra Jämt materialet och spelat in en film om deras arbetssätt i samarbete med Jordbruksverket. Länsstyrelsen i Kronoberg har ett projekt om grön integration - ”Macken” - som var i final vid 2011 års Ullbaggegala. Länsstyrelsen i Norrbotten anlägger ett jämställdhetsperspektiv på myndighetens tidning Norrbruk och eftersträvar jämn könsfördelning på artiklar, artikelförfattare, bilder m.m. Satsningar på mångfald är hos länsstyrelserna i Norrbotten, Gävleborg och Uppsala kopplade till integration inom den gröna näringen och syftar till att utveckla deltagarnas språkkunskaper i svenska samtidigt som de lär sig yrkeskunskaper.
143
Att ge förtur till ansökningar från underrepresenterade grupper är något som det finns delade meningar om: Länsstyrelsen i Halland uppger att detta är deras arbetssätt. Länsstyrelsen i Västmanlands län bedömer också ansökningar i förhållande till målgrupperna ungdomar, kvinnor och utlandsfödda. Om ansökningarna vid handläggning bedöms som likvärdiga ur ett ekonomi- och hållbarhetsperspektiv, prioriterar även Länsstyrelsen i Kalmar län ansökningar utifrån jämställdhets- och integrationsperspektiv. Länsstyrelsen i Östergötland, å andra sidan, gör det inte. De ställer sig tveksamma till ett sådant förfarande – som kan uppfattas som positiv särbehandling – med argumentet att det inte är tillåtet enligt svensk lag. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet riktar sig mer mot investeringsstöd i axel 1 och axel 3. Många av företagarna som söker stöd är kvinnor, vilket speciellt gäller inom företagsstöden i axel 3. Intresset för kompetensutveckling är också stort bland kvinnor och många av de företagsstöd till kompetensutveckling som beviljats har gått till denna målgrupp. Satsningar inom miljöområdet och axel 2 är mer sällsynt. Länsstyrelsen i Västerbotten tycks ha en högre ambitionsnivå på detta område än många andra länsstyrelser, eftersom de integrerar jämställdhet och mångfald inom flera områden. Exempelvis har de tagit fram en jämställdhetsanalys av skogs sektorn i syfte att förändra den rådande sneda könsfördelningen. Informations satsningarna har en bättre effekt på kvinnor än personer med utländsk bakgrund. Ett specifikt problem återkommer dock för båda grupperna, nämligen möjligheter att få lån från banker och att få köpa jordbruksmark. Några länsstyrelser, däribland Västernorrland, uppger att det är svårt att arbeta med jämställdhet i det dagliga arbetet. Majoriteten av länsstyrelser, exempelvis Blekinge, har det speciellt svårt att nå ut till personer med utländsk bakgrund. Varför fokus, tid och resurser hellre läggs på jämställdhetsarbete än mångfalds arbete är däremot oklart. Bättre balans och utnyttjande av synergieffekter är nödvändiga. Skogsstyrelsen har deltagit till viss del i den arbetsgrupp om jämställdhet som Landsbygdsnätverket har drivit. I bedömningen av ansökningar för projekt är jämställdhet och integration faktorer som vägs in. Det samiska näringslivet, i synnerhet inom rennäringen, domineras av män. Det återspeglas även i ansökningarna där det framgår tydligt att det är främst män som söker investeringsstöd inom de traditionella näringarna. Glädjande är att några kvinnor vågat sig på att starta upp vidareförädling av renkött och på så vis slagit sig in i en annars mansdominerad miljö. Programmet har beviljat medel för att utveckla företag speciellt för samiska kvinnor men Sametinget kan ännu inte se resultatet av detta. I Sametingets genomförandestrategi görs ingen skillnad mellan kvinnor och män, förutom i åtgärden för startstöd där det tydliggjorts att kvinnliga sökande särskilt skall lyftas. Sametinget har under året beretts möjlighet att tillsammans med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholm ingå i den grupp som skall ta fram en plan för integrationsarbetet i programmet. Sametinget har dock valt att avstå då det samiska programmet prioriterar utifrån ett samiskt perspektiv, att lyfta fram den samiska befolkningen och fokusera på den tillväxt som kan utvecklas utifrån samiska näringar och kulturyttringar.
144
6.5 Avgränsning mot andra fonder, program och finansiella instrument Centrala rutiner och instruktioner finns tillgängliga för alla stödhandläggare via det IT-baserade handläggarstödet, för de fall då kontakter behöver tas med andra myndigheter eller avdelningar på Jordbruksverket för att undvika oönskade överlappningar. Kravet att överlappningar av stödgivning mellan olika fonder och program ska undvikas, får emellertid inte innebära att synergier mellan olika program uteblir. Vid bedömning av insatser bör därför insatsens komplementära kvaliteter och möjlighet att bidra till synergieffekter beaktas, dvs. samspelet mellan åtgärder inom landsbygdsprogrammet och andra EU-program. Det kan t.ex. vara en insats som senare ska följas upp med andra insatser inom ett strukturfondsprogram, som tillsammans ger stora synergieffekter och god måluppfyllelse för flera program. Vid bedömning av insatser bör därför alltid samstämmigheten med andra program uppmärksammas.
Överensstämmelse med den gemensamma jordbrukspolitiken Åtgärderna för landsbygdsutveckling ska stödja och komplettera den gemen samma jordbrukspolitiken. Vissa områden inom jordbrukspolitikens pelare I och II är gemensamma, eller ömsesidigt beroende av varandra. Regler för tvärvillkor gäller för både pelare I och II. De närmare föreskrifter som tagits fram på detta område är gemensamma. Utarbetandet av omstruktureringsprogrammet för sockersektorn har skett i nära samarbete med utarbetandet av föreskrifter och rutiner för landsbygdsprogrammet. Överensstämmelsen mellan dessa områden har därmed säkerställts. I de framtagna rutinerna för landsbygdsprogrammet har även överlappningsrisker med stöd för ytterligare betalning inom det nationella kuvertet identifierats och metoder för hur riskerna elimineras har tagits fram. När det gäller stöd till sektorerna för frukt och grönt och biodling finns över lappningsrisker identifierade och rutiner har införts för att eliminera dessa risker.
Avgränsning i förhållande till ERUF, ESF och EFF I de olika programmen kopplade till regionalfonden (ERUF), Socialfonden (ESF) och fiskerifonden (EFF) finns förhållandevis detaljerade beskrivningar av avgränsningarna mellan de olika fonderna och landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU). I programmen anges dock att det är de nationella, regionala och lokala myndigheternas ansvar att ytterligare utveckla specifika detaljerade rutiner för att upmuntra synergier och förhindra överlappningar av insatser mellan fonderna. Eftersom landsbygdsprogrammet som ovan nämnts förutsätter en samordning mellan de olika programmen och myndigheterna, har en arbetsgrupp, kallad fondsamordningsgruppen, med deltagare från alla fyra programfonder bildats på Jordbruksverkets initiativ. Samtliga myndigheters bedömning är att detta dessutom effektiviserar förvaltningen av programmen. Det första mötet hölls i Jordbruks verkets regi den 13 september 2007. 145
Under år 2011 har det varit ett möte. På dagordningen var bl.a. lägesrapportering från myndigheterna, erfarenheter av tillämpningen av klumpsummor och standard kostnader i strukturfonderna, frågor om nästa programperiod. Fondsamordningsgruppen ska ta sig an gemensamma frågor enligt program skrivningarna för de olika fonderna. Arbetsuppgifterna berör såväl administrativ hantering som regelverk. Gruppen ska behandla övergripande strategiska frågor när det gäller synergier och överlappningar mellan finansiella instrument och även utarbeta samordnade konkreta rutiner för stödhanteringen. En broschyr om synergier och avgränsningar mellan fonderna under perioden 2007-2013 har tagits fram av gruppen. Andra områden där fondsamordningsgruppen har ett visst samarbete är bedömning av offentliga finansiärer samt tolkning och tillämpning av statsstödsreglerna. Ett fondövergripande samarbete bedrivs även på regional nivå. Nedan redovisas stödmyndigheternas kommentarer om samverkan mellan program. Många länsstyrelser har ett samarbete med regionförbundet i länet. Härigenom får länsstyrelserna en bild av strukturfondernas verksamhet och kan tillsammans med sin motpart identifiera och göra gränsdragningar mellan program. Berörings punkterna mellan regional tillväxtpolitik och landsbygdsprogrammets mål är många, vilket gör att många länsstyrelser försöker hitta ett samspel mellan olika sektorer, intressen och aktörer. Samverkan sker också genom att partnerskapen i många län är det samma för landsbygdsprogrammet, regionala utvecklingsprogram (RUP) och regionala tillväxtprogram (RTP). Ansökningar inom strukturfondsprogrammen remissbehandlas för vissa län av länsstyrelsen. Några länsstyrelser redovisar att samtliga ansökningar från landsbygdsprogrammet går på remiss till regionförbundet. Projekt kan starta i landsbygdsprogrammet och när detta avslutats övergå till projekt inom ett strukturfondsprogram. Härigenom erhålls goda synergieffekter. Formaliserade samarbeten mellan region och länsstyrelse redovisas hos några länsstyrelser för besöksnäringen, bredbandsutbyggnad, biogas och kommersiell service. Strukturfondernas handläggare har i flera län kontinuerliga kontakter med handläggarna inom landsbygdsprogrammet. Under 2011 har Skogsstyrelsen avslutat en arbetsgrupp för att se över strategin och arbetsmetoderna för regional utveckling och resultatet kommer att införas under 2012. Sametinget har, förutom landsbygdsprogrammet, endast ansvar för genomförandet av delprogrammet Interreg Sápmi. De ansökningar som kommer till Sametinget inom respektive program bedöms som enkla att kontrollera. De ansökningar inom Mål 2-programmen som kommer in till Tillväxtverket och ESF-rådet har Sametinget ingen kännedom om, men förutsätter att respektive myndighet tar kontakt för att utreda eventuella avgränsningar. Det är få samiska projekt som sökt och erhållit projektstöd i övriga Mål 2-program. Sametinget anser det viktigt med samarbete mellan olika program då det skapar synergieffekter och större mervärde för projekt.
146
7. Användningen av återkrävda belopp Beloppen som återkrävs används på nytt för beslut och utbetalningar i programmet enligt vad som sägs i artikel 33 i förordningen (EG) nr 1290/2005. För åtgärderna i axel 1, 3 och 4 återgår beloppen till den behöriga myndigheten där återkravet har inträffat, (länsstyrelse, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket eller Sametinget). Samma sak gäller för de delar av åtgärder inom axel 2, där beslutsramar har för delats ut på behöriga myndigheter. För övriga åtgärder inom axel 2 återgår beloppen till Jordbruksverket för att kunna användas ett kommande år för att finansiera stödutbetalningarna. Under perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2011 har följande återkrav (inbetalningar) verkställts per axel. Tabell 77, inbetalda återkrav, belopp i euro Axel
2011
Ackumulerat 2007-2011
Axel 1
655 160
1 641 650
Axel 2
2 618 500
10 177 053
Axel 3
266 302
920 231
Axel 4
175 124
245 040
3 715 086
12 983 974
Summa
147
8. Bilagor Bilaga 1 Utfall för omfattnings- och resultatindikatorer år 2011 Bilaga 2 Redovisningar av beslut 2007-2011 per åtgärd Bilaga 3 Redovisningar av utbetalningar 2007-2011 per åtgärd Bilaga 4 Länsstyrelsernas, Sametingets och Skogsstyrelsens rapportering för 2011 Bilaga 5 Redovisning av Landsbygdsnätverkets insatser år 2011
148
Foto framsida: Agneta Gustavsson, Janne Linder och Smålandsbilder
Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-12/23-SE • RA12:23