ra11_38b by Jordbruksverket

Bilagor

Omslagsbild: Rapsbagge (Meligethes aeneus) i blomma p책 raps. Foto: Louis Vimarlund.

Innehåll 6

Bilagor......................................................................................................... 54

6.1

Läsanvisning för bilagorna. .................................................................... 54 Bilaga 1 Mall för tester av strategin................................................................................ 55 Bilaga 2a Test av strategin för oljeväxter – insekter..................................................... 62 Bilaga 2b Test av strategin för oljeväxter – svampsjukdomar.................................... 70 Bilaga 2c Test av strategin för oljeväxter – ogräs......................................................... 75 Bilaga 2d Exempel: kalkyl för bekämpning av jordloppor i vårraps......................... 85 Bilaga 2e Exempel: kalkyl för bekämpning av rapsbaggar i vårraps......................... 86 Bilaga 2f Exempel: kalkyl för ogräsbekämpning i höstraps, radhack Cameleon..... 87 Bilaga 3a Test av strategin för lök – skadedjur............................................................. 88 Bilaga 3b Test av strategin för lök – svampsjukdomar ............................................... 94 Bilaga 3c Test av strategin för lök – ogräs...................................................................100 Bilaga 3d Exempel: Kalkyl för ogräsbekämpning i lök, med Robocrop.................110 Bilaga 4a Test av strategin för äpple – skadedjur.......................................................111 Bilaga 4b Test av strategin för äpple – svampsjukdomar .........................................120 Bilaga 4c Test av strategin för äpple – ogräs...............................................................128

Bilagor

6.1 Läsanvisning för bilagorna Utredningen föreslår en arbetsmetod för en strategi för växtskyddsmedel. Vi har utvecklat förslaget genom tester av tre modellgrödor: oljeväxter, kepalök och äpple. För att dokumentera testerna har en mall utvecklats för risk- och konsekvensanalysen. I mallen finns: 1. En disposition med rubriker och tabeller. 2. Kontrollfrågor för urval av växtskyddsproblem 3. Typen av källor för informationen om växtskyddsmedel I testerna finns situationen beskriven för den enskilda grödan. Testerna har delats upp i olika dokument för ogräs, skadedjur och svampsjukdomar. Utredningen har arbetat parallellt med testerna och utvecklingen av risk- och konsekvensanalysen och därför har mallen ändrats efter hand. Det är en av orsakerna till att testerna för de olika grödorna inte ser likadan ut. Förutsättningarna för de olika grödorna skiljer sig åt. De odlas på helt olika sätt och de angrips i olika hög grad av olika skadegörare. De är också olika känsliga för konkurrens från ogräs. För vissa skadegörare och grödor finns mycket resultat från forskning och försök, för andra betydligt mindre eller nästan ingenting. Det är ytterligare en anledning till att testerna innehåller olika mycket information. Samtidigt speglar det verkligheten och är något som strategin måste kunna hantera. Situationen på marknaden för växtskyddsmedel ändras ständigt. Testerna avslutades den 19 oktober 2011 och beskriver därmed situationen som den såg ut då.

Bilaga 1 Mall för tester av strategin. I Skadegörare och ogräs som inte är knutna till särskild gröda

1. Översikt Riskanalys av enskilda arter eller grupper av arter som inte är direkt knutna till en gröda, till exempel kvickrot och åkerfräken. En flerårig bekämpningsstrategi mot kvickrot innehåller bland annat behandling efter skörd, det vill säga ett användningsområde som inte är direkt knutet till en gröda.

II Analys av Gröda X

A. Riskanalys 1. Översikt En översikt över växtskyddsproblemen i en gröda, se tabell 1. Översikten delas upp i olika dokument för 1. ogräs 2. skadedjur (eventuellt nematoder) 3. svampar (eventuellt bakterier) 4. tillväxtreglering. Bakterier, virus och nematoder tas med när det är relevant. Virus listas i förekommande fall med den vektor som står för deras spridning. Tabellen 1, se nedan, är ett urval av de vanligast förekommande växtskyddsproblemen, även sådana som inte kan bekämpas med växtskyddsmedel. Den ger en bild över växtskyddsproblemen i grödan och information till den fortsatta riskanalysen. Kontrollfrågor för urval till översikt av växtskyddsproblem: För lantbruksgrödor 1. Finns arten med i officiella rådgivningsunderlag som ”Kemisk ogräsbekämpning” och ”Bekämpningsrekommendationer” från Jordbruksverket? 2. Finns annan indikation på att arten har ekonomisk betydelse eller bekämpas kemiskt? Det kan vara egna erfarenheter, kontakter med rådgivare och odlare. För trädgårdsodling: 1. Växtskyddsproblemet är identifierat i rapporten Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden.23 2. Finns annan indikation på att arten har ekonomisk betydelse eller bekämpas kemiskt? Det kan vara egna erfarenheter, kontakter med rådgivare och odlare. Om möjligt komplettera översikten med arter som idag har liten ekonomisk betydelse men där situationen har förändrats de senaste fem åren och en fortsatt ökad betydelse är väntad. Kontrollfrågor för urval: 1. Har utbredningsområdet ökat nämnvärt för en ny eller tidigare känd art? 2. Förekommer arten mer regelbundet eller med kortare intervall än tidigare? 3. Har skadorna ökat nämnvärt i andra grödor med släktskap eller liknande odlingssätt, till exempel ogräs (odlingssätt) och rapsfluga i salladskål? Översikten uppdateras kontinuerligt, av den grupp som ansvarar för strategin. Analysen görs vartannat år och kan inledas med en workshop där översikten och kontrollfrågorna diskuteras. 23

Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden, Rapport 2001:7A från Jordbruksverket.

För ogräs ger inte urvalsfrågorna samma möjlighet att begränsa analysen som de gör för skadegörare. Det är bara delvis möjligt att identifiera problem med enskilda arter innan tillgången på växtskyddsmedel är analyserad. Den ettåriga effekten av en bekämpning är inte huvudsaken, utan effekten kommer av en flerårig strategi av åtgärder i hela växtföljden. En ogräsart förekommer sällan ensam och därför är det sällan relevant att fokusera på den enskilda artens ekonomiska betydelse. Av samma anledning används kolumnerna ”Förebyggande åtgärder” och ”Alternativa metoder och medel” i tabell 1 för ogräs endast när det är artspecifikt. Även ogräs som inte är direkt knutna till en gröda måste fångas upp av metoden, se I ovan. Tabell 1. Översikt över ogräs/skadedjur/svampar i gröda x. Art

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning

Namn Vetenskapligt namn

hela odlingsområdet/ landsdelar/län. Kommentera lokala angrepp

Liten/måttlig/ stor/mycket stor eller som intervall t.ex. litenmåttlig

varje år/x år av y

Sprutning/betning /jordinblandning

Förebyggande åtgärder

Alternativa metoder och medel

2. Beskrivning av de viktigaste arterna i gröda x Från översikten (punkt 1) görs ett urval. För ogräs görs urval enklast genom att punkt 4 (bedömningen av vilka växtskyddsmedel som riskerar försvinna) görs innan punkt två. Under punkt 2 delas ogräs upp under rubrikerna örtogräs, gräsogräs, totalbekämpning före grödan uppkomst respektive grödans nedvissning. Detta i syfte att få med alla användningsområden. Kontrollfrågor för urval: 1. Är arten möjlig att bekämpa med kemiska växtskyddsmedel? Ta även med arter som det inte finns godkända kemiska växtskyddsmedel för i Sverige. 2. Har arten förekommit varje år eller flera år inom föregående femårsperiod? 3. Förekommer arten/grupp av ogräs i hela eller större delen av odlingsområdet? 4. Är skadorna stora till mycket stora i hela eller delar av odlingsområdet? 5. Är skadorna små till måttliga men en förändring i frekvens, utbredningsområde, skadegörarens biologi eller annat har skett de senaste fem åren? 6. Är skadorna små till måttliga men de får trots det ett stort ekonomiskt värde? Skadorna kan till exempel leda till omfattande sorteringsarbete eller nedklassning av hela partier. 7. Är skadorna små–måttliga men arten kan uppförökas i fleråriga eller efterföljande grödor? Kontrollfrågorna är en hjälp för bedömningen, alla frågor behöver inte besvaras med ja. Andra överväganden kan också vara aktuella. Bedömningen görs av en person eller grupp med kompetens inom växtskyddsområdet. Fråga 1 ovan ska dock besvaras med ja för att arten ska tas med i den fortsatta beskrivningen. Det görs ingen fördjupad analys av de växtskyddsproblem som överhuvudtaget inte kan bekämpas med kemiska medel.

2.1 Arten X

Här följer en kort beskrivning av arten. Beskrivningen av arten bör innehålla information som är kopplad till den kemiska bekämpningen eller andra bekämpningsåtgärder om hur den förekommer om skadorna (kvantitet eller kvalitet) viktiga förändringar, om sådana finns (utbredning, angreppsgrad, resistens). Om det helt saknas godkända kemiska växtskyddsmedel i Sverige, kommentera om det finns växtskyddsmedel i andra europeiska länder. Detaljerade resonemang kring växtskyddsmedlen kommer på punkt 3. 2.2 Arten y 2.x Övriga arter

Informationen kan sammanfattas för flera arter. Kan vara arter som förekommer sällan eller som gör stor skada i ett litet geografiskt område. Kan också vara arter som ökar kraftigt i ett utomlands och som kan förväntas bli ett problem i Sverige. Denna punkt kan likna punkt 8, men observera att tidsperspektivet i punkt 8 är på lång sikt, 10–20 år. Här är det kort sikt, 1–5 år. 3. Befintliga kemiska växtskyddsmedel De preparat som är godkända innevarande år listas i tabell 2. Tabell 2. Växtskyddsmedel som är registrerade i grödan eller för ett vidare användningsområde**). Aktiv substans Preparatgrupp (HRAC/FRAC / IRAC-kod)

Preparat grupp

Preparat

Registrerat t.o.m.

KemI:s tolkning av rådets förslag 2008

Information om rörlighet enligt CKB* m=modersubstans n=nedbrytningsprodukt

EU:s pesticiddatabas

*KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet. **Exempel på ett preparat som har ett vidare användningsområde är glyfosat. Växtskyddsmedel inkluderar även biologiska och fysikaliskt verkande växtskyddsmedel. Efter tabellen följer kommentarer och en sammanfattning: 1. 2. 3. 4. 5.

Hur används preparaten i praktiken? Förväntade effekter på växtskyddsproblemet? Risk för eller redan konstaterad resistens? Andra kommentarer kring situationen idag. Kommentera om det helt saknas medel.

4. Herbicider/Insekticider/Fungicider på väg ut från marknaden En bedömnings görs med hjälp av tabellen ovan: 1. Kemikalieinspektionens tolkning av rådets förslag 2008 2. Information om rörlighet enligt CKB 3. EU:s pesticiddatabas

4. Om sista datum för godkännande, se nedan. Dessutom används nedanstående källor: 1. Kemikalieinspektionens rapporter från möte med Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (sektion pesticides – legislation). 2. Uppgifter från växtskyddsföretagen. Uppgiften om tidpunkten för omregistrering kan användas för att placera preparaten i olika kategorier. Preparat 1. där det inte finns några alternativ till kemisk bekämpning i. och som ska omprövas inom tre år. ii. och som blivit godkända, eller fått förnyat villkor, innevarande eller föregående år. 2. där det finns alternativ. Preparat i kategori 1 behöver strategin analysera vidare. Det krävs minst två odlingssäsonger, oftast mer, för att bedriva utvecklingsarbete i syfte att utveckla alternativ till kemisk bekämpning. Av det följer att kategori 1 även måste innefatta preparat med relativ lång tid till omprövning. På trädgårdssidan är antalet preparat redan så få att nästan alla preparat kan hamna i kategori 1. Riskanalysen blir omfattande och det medför problem när utvecklingsinsatserna ska prioriteras. Därför är det angeläget att vi får fram ytterligare indikationer på vilka preparat som riskerar att försvinna så att strategin kan föreslå åtgärder där det är mest prioriterat. 5. Herbicider/Insekticider/Fungicider på väg in på marknaden Sammanfattning av 1. uppgifter från växtskyddsföretagen 2. information från zonprövning 3. preparat aktuella för utvidgat produktgodkännande 4. information från andra länder om lösningar som är möjliga att tillämpa i Sverige 5. genomgång av aktuella försöksplaner som innehåller icke registrerade preparat. 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel Ett mer allmänt avsnitt om förebyggande åtgärder och alternativa metoder behandlas separat i rapporten. 6.1 Förebyggande åtgärder mot ogräs/skadedjur/svampar

En beskrivning av förebyggande åtgärder som är specifika för just denna gröda och de arter som valts ut i punkt 2. Beskrivningen bygger på åtgärder som är kända och användbara idag. 6.2 Alternativa metoder och medel ogräs/skadedjur/svampar

En beskrivning av alternativa medel och metoder som är specifika för just denna gröda och de arter som valts ut i punkt 2. Beskrivningen bygger på medel och metoder som är kända och användbara idag. 1

7. Sammanfattning Tillgången på kemiska växtskyddsmedel och andra växtskyddsmetoder i gröda x.

Sammanfattning av tillgången på kemiska växtskyddsmedel samt en beskrivning av situationen utifrån analysen punkt 1–6 ovan. Innehåller omfattning och frekvens av skadorna och möjligheter att förhindra eller minska dem med kemiska växtskyddsmedel, förebyggande åtgärder samt alternativa metoder och medel. Tidsperspektivet är 1–5 år framåt. Beskriv riskerna: 1. för förluster i mängd och kvalitet 2. för uppförökning och spridning av skadegörare 3. för resistens 4. högre kostnader för åtgärder som ersätter kemisk bekämpning 5. med arter som överhuvudtaget inte kan bekämpas Observera att konsekvenser i form av högre kostnader, försämrad lönsamhet, att odlingen upphör och så vidare, beskrivs under punkt 9. Till exempel så kommer resistens att vara både en risk och en konsekvens. Högre kostnader, till exempel för radhackning eller manuellt arbete är också både risk och konsekvens. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt, 10–20 år En beskrivning av arter som kan få större betydelse på lång sikt. Urvalet blir betydligt mer osäkert än under punkt 1 respektive 2 ovan eftersom underlaget är mer osäkert. Informationen bör hämtas in genom regelbundna eller särskilda kontakter med rådgivare och myndigheter i andra länder i Europa. Kontrollfrågor för urval: 1. Finns redan etablerade arter som kan antas få ökad betydelse eller utbredning av olika skäl, till exempel på grund av en förändrad tillgång på växtskyddsmedel (3–6 ovan). 2. Finns det arter som kan vara nya för Sverige om 10–20 år? Någon indikation bör finnas på att de är på väg. De arter som identifieras av kontrollfrågorna under punkt 7 tas med i listan under punkt 2. Riskanalysen (punkt 2-7) genomförs för den identifierade arten. 9. Konsekvenser Konsekvensanalysen genomförs på ett urval av de beskrivna växtskyddsproblemen under punkt 2 ovan. Kontrollfråga för urval: 1. Är det sannolikt att arten inom fem år inte kan bekämpas med de medel och metoder som idag är tillgängliga eftersom dessa kommer att försvinna/begränsas? Lista över de arter som går vidare till konsekvensanalys.

9.1 Biologiska konsekvenser

Biologiska konsekvenser beskrivs. Exempel på sådana konsekvenser är: resistens mot kemiska växtskyddsmedel ökat utbredningsområde för skadegörare/ogräs ökad frekvens hos skadegörare/ogräs nya skadegörare/ogräs livsmedelsäkerhet, toxiner effekt på biologisk mångfald och ekosystemtjänster (till exempel selektiv bladlusbekämpning) ökad risk för växtnäringsläckage på grund av ökad jordbearbetning. Ett exempel på konsekvenser för ekosystemtjänster kan vara att möjligheten till selektiv bekämpning av bladlus försvinner. Det förväntas påverka nyttodjur i och kring odlingen. 9.2 Ekonomiska konsekvenser

Olika typer av ekonomiska konsekvenser beskrivs i ord och siffror. Modeller som kan användas generellt måste utvecklas. 1. Vad är kostnaden för olika sätt att hantera ett växtskyddsproblem? Kemisk ogräsbekämpning jämförs med mekanisk bekämpning. Detta är möjligt att göra för både lantbruks- och trädgårdsgrödor. 2. Vad är värdet av en helt utslagen odling? Skördebortfall kvantifieras och värdet beräknas för lantbruksgrödor. Minst två olika scenarier med två olika förutsättningar bör ingå. På gårds- och områdesnivå. För trädgårdsgrödor finns inte underlag att göra dessa beräkningar. Där får de ekonomiska konsekvenserna beskrivas huvudsakligen med ord. 3. Vad är värdet att preparat för kemisk ogräsbekämpning fasas ut? För ogräs bör beräkningen göras på fleråriga effekter i ett växtföljdsomlopp (lantbruk). Inte heller här finns underlag för att göra beräkningar för en växtföljd med trädgårdsgrödor. 9. Utvecklingsbehov 9.1 Ogräs/insekter/svampar

Sammanfattning av utvecklingsbehov i form av forskning, teknikutveckling och underlag för rådgivning. Beskriv även annat behov av utveckling som identifierats i risk- och konsekvensanalys. Det kan vara hur strategin kan få mer tillförlitlig och mer förutseende information, till exempel behovet av grunddata för ekonomiska analyser. Det kan också handla om referensgrupper, sammanställningar av kunskap osv.

10. Slutsats Risk- och konsekvensanalysen bör avslutas med en syntes av vad som framkommit och en vägning av problemen för hela grödan. Det blir ett underlag för den fortsatta prioriteringen av vilka växtskyddsproblem som är viktigast att börja arbeta med. Denna syntes och den efterföljande prioriteringen har utredningen inte gjort.

Bilaga 2a Test av strategin för oljeväxter – insekter

2011-10-19

1. Översikt Oljeväxter kan angripas av många olika skadeinsekter varav rapsbagge är den allra viktigaste. Angreppen som kan bli mycket omfattande förekommer mer eller mindre varje år. Andra vanliga skadedjur är jordloppor och sniglar vilka åstadkommer stora skador relativt ofta. Kålbladlus och kålmal är exempel på skadeinsekter som är relativt sällsynta men som kan ställa till stor skada när de väl förekommer.

Risk- och konsekvensanalysen bör avslutas med en syntes av vad som framkommit och en vägning av problemen för hela grödan. Det blir ett underlag för den fortsatta prioriteringen av vilka växtskyddsproblem som är viktigast att börja arbeta med. Denna syntes och den efterföljande prioriteringen har utredningen inte gjort.

Bilaga 2a Test av strategin för oljeväxter – insekter

2011-10-19

Art

Tabell 1. Översikt av de vanligaste skadedjuren i oljeväxter med ekonomisk betydelse Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Blygrå rapsvivel Ceutorrhynchus assimilis

hela odlingsområdet

liten–måttlig, främst < 1 år av 10 indirekt genom att gynna skidgallmyggan

sprutning möjlig men förekommer sällan

Blåvingad rapsvivel Ceutorrhynchus sulcicollis

främst norra Götaland

liten–måttlig (främst höstoljeväxter)

1 år av 3

sprutning möjlig men förekommer sällan

Fyrtandad rapsvivel Ceutorrhynchus pallidactylus

hela odlingsområdet

liten–måttlig (främst våroljeväxter)

1år av 3

(sprutning) indirekt effekt av rapsbaggebekämpning

Jordloppor Phyllotreta spp

främst östra Mellansverige

stor–mycket stor, (främst våroljeväxter)

vartannat år

Utsädesbetning sprutning

sträva efter snabb uppkomst

Kålbladlus Brevicoryne brassicae

hela odlingsområdet

mycket stor (främst vårraps)

< 1 år av 10

sprutning

skilj på höst- och vårformer

Kålbladstekel Athalia rosae

hela odlingsområdet

mycket stor (främst höstoljeväxter)

1 av 5 år lokala angrepp

sprutning

Kålmal Plutella xylostella

hela odlingsområdet

stor–mycket stor

< 1 år av 10

sprutning

Ludet ängstinkfly Lygus rugulipennis

Mellansverige, främst skogsoch mellanbygd

liten–måttlig (främst våroljeväxter). Även kvalitetsskador

1 år av 5

sprutning

Rapsbagge Meligethes aeneus

hela odlingsområdet

mycket stor (främst våroljeväxter)

varje år

sprutning

Rapsjordloppa Psylliodes chrysocephala

främst Sydsverige

mycket stor (höstoljeväxter)

3 av 4 år i s:a Skåne. 1 av 4 år i övriga Sydsverige

Utsädesbetning sprutning

Skidgallmygga Dasyneura brassicae

hela odlingsområdet

stor

< 1 år av 10

sprutning möjlig men förekommer sällan

växtföljd, skilj på höst- och vårformer

Åkersnigel Deroceras spp

hela odlingsområdet

mycket stor (höstoljeväxter)

vartannat år lokala angrepp

granulatspridning

jordbearbetning

Kemisk bekämpning

Före-byggande åtgärder

skilj på höst- och vårformer

2. De viktigaste skadedjuren i oljeväxter som är möjliga att bekämpa kemiskt

Alternativa medel och metoder

Dasyneura brassicae

odlingsområdet

Åkersnigel Deroceras spp

hela odlingsområdet

mycket stor (höstoljeväxter)

vartannat år lokala angrepp

men förekommer sällan

på höst- och vårformer

granulatspridning

jordbearbetning

2. De viktigaste skadedjuren i oljeväxter som är möjliga att bekämpa kemiskt 2.1. Rapsbagge utvecklat resistens mot pyretroider (Gustafsson, G. & Djurberg, A., 2000), vilka är en grupp av insektsmedel helt dominerat rapsbaggebekämpning lång tid G., 2010). Rapsbagge är som den generellt sett viktigaste skadeinsekten under i oljeväxter och(Gustafsson, angrepp förekommer mer eller mindre varje år. Särskilt i våroljeväxter kan skadorna bli mycket stora och i värsta fall 2.2. leda Jordloppor till totalskador om bekämpning inte görs. Höstoljeväxternas tidigare utveckling på våren innebär i allmänhet mindre problem med rapsbaggar. År 2000 konstaterades att rapsbaggarna Angrepp av jordloppor i våroljeväxter har under senare år resulterat i stora skador i samband utvecklat resistens mot pyretroider (Gustafsson, G. & Djurberg, A., 2000), vilka är en grupp av med oljeväxternas uppkomst på våren. I de värst drabbade fälten har det rört sig om insektsmedel som helt dominerat rapsbaggebekämpning under lång tid (Gustafsson, G., 2010). totalskador. Främst är det de östra delarna av Svealand som drabbats men problemen tycks sprida sig även till andra områden (Gunnarsson, A., pers medd). Viktiga orsaker till angreppen 2.2. Jordloppor är torrt och varmt väder under vår och försommar 1 i kombination med brist på tillräckligt effektiva betningsmedel. För att minskahar skadorna har odlarna i framför allt skador Mälardalen ofta Angrepp av jordloppor i våroljeväxter under senare år resulterat i stora i samband tvingats till flera sprutningar med pyretroider vilket är negativt ur flera aspekter. Dels är med oljeväxternas uppkomst på våren. I de värst drabbade fälten har det rört sig om pyretroiderna bredverkande skada och dels risken för totalskador. Främst är det devilket östra kan delarna av nyttoinsekter Svealand somi fält drabbats menökar problemen tycks ytterligare resistens mot pyretroider. För att hantera problemet med jordloppor numera sprida sig även till andra områden (Gunnarsson, A., pers medd). Viktiga orsakerbetas till angreppen den allraoch största avunder våroljeväxtutsädet utomlands med Elado, Modesto Cruiser, tre är torrt varmtdelen väder vår och försommar i kombination med brist påeller tillräckligt preparat som inte är godkända för betning i Sverige. effektiva betningsmedel. För att minska skadorna har odlarna i framför allt Mälardalen ofta tvingats till flera sprutningar med pyretroider vilket är negativt ur flera aspekter. Dels är 2.3. Övriga skadedjur pyretroiderna bredverkande vilket kan skada nyttoinsekter i fält och dels ökar risken för ytterligare resistens mot pyretroider. För att hantera problemet med jordloppor betas numera Det finns ytterligare många skadedjur som kan angripa och skada oljeväxterna. Även om den allra största delen av våroljeväxtutsädet utomlands med Elado, Modesto eller Cruiser, tre angreppen är mer oregelbundet förekommande kan skadorna bli mycket omfattande då de väl preparat som inte är godkända för betning i Sverige. förekommer. Exempel på sådana skadedjur är kålbladlus, kålbladstekel, kålmal, rapsjordloppa, skidgallmygga och åkersnigel. 2.3. Övriga skadedjur 3. insekticider oljeväxter DetBefintliga finns ytterligare mångaför skadedjur som kan angripa och skada oljeväxterna. Även om angreppen är mer oregelbundet förekommande kan skadorna bli mycket omfattande då de väl I dagsläget finns 12 olika insekticider tillgängliga för besprutning i oljeväxter. Åtta av dessa är förekommer. Exempel på sådana skadedjur är kålbladlus, kålbladstekel, kålmal, rapsjordloppa, pyretroider/pyretriner (MoA 3A)*, två är neonikotinoider (MoA 4A), en karbamat (MoA 1A) skidgallmygga och åkersnigel. samt ett preparat innehållande indoxakarb (MoA 22A). Till dessa kommer två olika preparat mot insekter avsedda för utsädesbetning. Ett är baserat på en pyretroid och ett på en pyretroid 3. Befintliga insekticider för oljeväxter och en neonikotinoid. I dagsläget finns 12 olika insekticider tillgängliga för besprutning i oljeväxter. Åtta av dessa är pyretroider/pyretriner (MoA 3A)*, två är neonikotinoider (MoA 4A), en karbamat (MoA 1A) samt ett preparat innehållande indoxakarb (MoA 22A). Till dessa kommer två olika preparat mot insekter avsedda för utsädesbetning. Ett är baserat på en pyretroid och ett på en pyretroid och en neonikotinoid.

*) MoA= Mode of Action-grupp enligt IRAC (Insecticide Resistance Action Committee, www.irac-online.org) 63

Aktiv substans

Tabell 2. Godkända insekticider för oljeväxter Kemisk grupp Preparat IRAC-kod

Registrerat t.o.m.

KemI:s tolkning av rådets förslag

acetamiprid

Neonikotinoid Mospilan SG (4A)

2014-12-31

Utan Nej (m och n) anmärkning

Arbetarskydd, skydd av vattenlevande organismer

alfacypermetrin

Pyretroid Fastac 50 /Pyretrin (3A)

2015-02-28

Utan Nej (m och n) anmärkning

Arbetarskydd, skydd av vattenlevande organismer, bin och leddjur

beta-cyflutrin Pyretroid/Pyre- Beta-Baythroid 2013-12-31 SC 025 trin (3A)

Utan Nej (m och n) anmärkning

Skydd av leddjur

beta-cyflutrin Pyretroid/Pyre- Chinook FS 2014-01-31 + trin (3A) + 200 (för utimidakloprid Neo-nikotinoid sädesbetning) (4A)

Utan Nej (m och n) anmärkning Nej (m och n)

esfenvalerat

Pyretroid/Pyre- Sumi-alpha 5 trin (3A) FW

2015-12-31

Utan Nej (m och n) anmärkning

Skydd av vattenlevande organismer och leddjur

indoxacarb

Indoxacarb (22A)

2014-12-31

Utan Uppgift saknas anmärkning

Skydd av vattenlevande organismer

lambdacyhalotrin

Pyretroid/Pyre- Karate 2,5 WG 2011-12-31 trin (3A)

Utan Nej (m och n) anmärkning

Arbetarskydd, skydd av vattenlevande organismer och leddjur, särskild hänsyn till restsubstanser i livsmedel

pirimicarb

Karbamat (1A)

pyretrin

Pyretroid/Pyre- Pyretrum NA 2015-08-31 trin (3A) Emulsion

Inte bedömd Nej (m och n)

pyretrin

Pyretroid/Pyre- Raptol trin (3A)

2015-08-31

Inte bedömd Nej (m och n)

pyretrin

Pyretroid/Pyre- Raptol Insekt trin (3A) Effekt koncentrat

2015-08-31

Inte bedömd Nej (m och n)

tau-fluvalinat

Pyretroid/Pyre- Mavrik 2F trin (3A)

2011-12-31

Inte bedömd Nej (m och n)

teflutrin

Pyretroid/Pyre- Force 20 CS trin (3A) (för utsädesbetning)

2011-12-31

Inte bedömd Nej (m och n)

tiakloprid

Neonikotinoid Biscaya OD (4A) 240

2014-12-31

Stupstock

Steward 30 WG

Pirimor

Information om EU:s pesticid-databas rörlighet enligt CKB. M=modersubstans N=nedbrytningsprodukt

2011-02-01 Utan Nej (m och n) (får anv t.o.m. anmärkning 2013-01-31)

Ja (m), nej (n)

Arbetarskydd, skydd av vattenlevande organismer, buffertzoner, ytterligare undersökningar riskbedömning för fåglar och kontaminering av grundvatten

Skydd av vattenlevande organismer och leddjur, hänsyn till testmaterial för toxicitetsdokumentation om bioackumulering, risk för leddjur

Skydd av leddjur, skydd av vattenlevande organismer, skydd av grundvatten

För bekämpning av rapsbagge som är den viktigaste skadeinsekten i oljeväxter finns tre olika preparatgrupper att tillgå, nämligen pyretroider/pyretriner, neonikotinoider och indoxakarb. Eftersom resistens mot pyretroider numera är utbredd i stora delar av odlingsområdet är effekten av dessa preparat ytterst osäker. I användningsvillkoren för indoxakarb sägs att bikuporna ska flyttas eller täckas över vid behandlingen och under tre dagar efter behandlingen. Eftersom dessa villkor är omöjliga att tillämpa i praktiken är det inte aktuellt att använda preparatet Steward i oljeväxter. Konsekvensen av detta blir att neonikotinoiderna är de enda möjliga preparaten mot rapsbaggar i områden med pyretroidresistens. Pyretrinerna används inte i det konventionella jordbruket eftersom de ofta har en kortare verkningstid och därför kräver fler behandlingstillfällen än pyretroiderna. Dessutom krävs i allmänhet en större vattenmängd vilket är en klar nackdel. De bidrar inte heller till någon lösning på resistensproblemet med pyretroiderna eftersom de ingår i samma kemiska grupp och följaktligen uppvisar korsresistens med pyretroiderna. Pyretrinerna är tillåtna för användning i ekologiskt jordbruk. Jordloppor i våroljeväxter är ett annat problemområde. Otillförlitliga effekter av de i Sverige godkända betningsmedlen Chinook och Force har lett till att våroljeväxtutsädet numera betas utomlands med Elado, Modesto eller Cruiser, tre preparat som inte är godkända för användning i Sverige. De aktiva substanserna i Elado och Modesto är clothianidin och beta-cyflutrin som tillhör gruppen neonikotinoider resp. pyretroider. I Cruiser är den aktiva substansen mot insekter thiametoxam vilken också är en neonikotinoid. Dessutom ingår två fungicider, fludioxonil och metalaxyl-M, i preparatet (Jeppsson, M., pers medd.). När betningen fortfarande gjordes med Chinook tvingades odlarna i Mälardalen till flera sprutningar med pyretroider vilket är negativt ur flera aspekter. Dels är pyretroiderna bredverkande vilket kan skada nyttoinsekter i fält och dels ökar risken för ytterligare resistens mot pyretroider. Undersökningar vid SLU har visat att olika populationer av jordloppor infångade under maj– juni uppvisade varierande grad av känslighet för pyretroiden lambda-cyhalotrin. Orsaken till variationen är inte klarlagd. Jordloppor som fångades under augusti månad uppvisade däremot en hög mortalitet. (Ekbom, B. & Müller, A., 2011). När det gäller neonikotinoider så finns inga kända fall av resistens konstaterade hos jordloppor eller rapsbaggar, vare sig från Sverige eller från något annat håll (Juhl, O., pers medd). Vissa forskare menar att de svaga effekterna av Chinook i Sverige möjligen kan vara ett första tecken på begynnande resistens mot neonikotinoider (Ekbom, B. & Müller, A., 2011). Pirimor som tillhör gruppen karbamater är avregistrerat men får användas t.o.m. 2013-01-31 (KemI 2011). I och med att preparatet försvinner så försvinner även möjligheterna till en riktad bladlusbekämpning. 4. Insekticider på väg ut från marknaden Pirimor (karbamat) är avregistrerat och får endast användas t.o.m. 2013-01-31. Biscaya (neonikotinoid) har av Kemikalieinspektionen tidigare bedömts falla för stupstockskriterierna p.g.a. av misstänkta endokrina effekter. Registreringsinnehavaren Bayer CropSciences gör dock inte samma bedömning (Juhl, O., pers medd.). Flera oberoende expertgrupper arbetar f.n. (nov. 2011) med att definiera de endokrina effekterna. Senast under 2014 ska de endokrina effekterna definieras vilket sedan kommer att beaktas i godkännandeprocessen. 5. Insekticider på väg in på marknaden, inkl. off-label I de senaste årens försöksserie (L13-8015) med bekämpning av rapsbagge har två preparat testats som ännu inte är godkända för användning i oljeväxter. Dels är det Avaunt med den aktiva substansen indoxakarb (MoA 22A) och dels Plenum med den aktiva substansen 1

pymetrozin (MoA 9B). Den aktiva substansen i Avaunt är densamma som i preparatet Steward. Enligt tillverkaren DuPont är ansökan om godkännande inlämnad under 2010 (Wänblad, K., pers medd.). Plenum är sedan tidigare godkänd för användning i växthus. Preparatet är intressant för rapsbaggebekämpning då den aktiva substansen tillhör en ny kemisk grupp vad avser rapsbaggebekämpning. Enligt företaget Syngenta är preparatet inlämnat till Kemikalieinspektionen för registrering och man hoppas kunna marknadsföra Plenum inför säsongen 2012 (Jeppsson, M., pers medd.). Bayer CropScience avser att lämna in en registreringsansökan för en ny formulering av betningsmedlet Modesto vars aktiva substans är clothianidin, alltså samma som i betningsmedlet Elado. Rekommenderad dosering innebär emellertid halv mängd aktiv substans per hektar jämfört med Elado (Andersson, M., pers medd.). 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel 6.1. Förebyggande åtgärder mot skadedjur i oljeväxter En övergång från vår- till höstoljeväxter bidrar till att minska problemen med rapsbaggar. Detta har redan skett i stora delar av odlingsområdet där det är möjligt ur klimatisk synpunkt. En annan åtgärd som bidrar till mindre problem med t.ex. rapsbaggar och jordloppor är att sträva efter att få en så jämn gröda som möjligt. Därvid kan jordbearbetning och såteknik ha en avgörande betydelse. Sådd av kantzoner med tidigt blommande korsblommiga växter, eller inblandning i utsädet, kan minska mängden rapsbaggar i grödan. Till förebyggande åtgärder hör även att gynna skadedjurens naturliga fiender vilket kan ha stor betydelse för populationsregleringen. Lämplig jordbearbetning, anläggning av buffertzoner, val av lämplig bekämpningstidpunkt m.m. är exempel på åtgärder som kan gynna nyttodjuren (Nilsson, C., 1994). 6.2. Alternativa medel och metoder mot skadedjur i oljeväxter Under 2011 testades Raptol i fältförsök mot rapsbaggar. Preparatet, vars aktiva substans är en pyretrin, är sedan tidigare registrerat för användning i trädgårds- och lantbruksgrödor. Hittills har preparatet inte används i konventionell odling. Orsaken är att preparatet ska användas med hög vattenmängd och att det i allmänhet krävs flera behandlingar. Då preparatet innehåller en pyretrin föreligger korsresistens med pyretroider. 7. Sammanfattning Tillgången på insekticider och andra växtskyddsmetoder i oljeväxter Om inga nya insekticider från andra kemiska grupper blir tillgängliga och användningsvillkoren för indoxakarb inte förändras blir konsekvensen en ensidig användning av neonikotinoider mot rapsbagge i områden med pyretroidresistens. Detta är allvarligt eftersom det då finns risk för att rapsbaggarna utvecklar resistens även mot dessa preparat. Skulle däremot Avaunt och Plenum godkännas för användning i oljeväxter blir situationen betydligt ljusare eftersom det då skulle finnas preparat med tre olika verkningssätt mot pyretroidresistenta rapsbaggar. I Sverige saknas f.n. effektiva betningsmedel mot jordloppor i våroljeväxter. Därför betas den allra största delen av våroljeväxtutsädet utomlands med Elado, Modesto eller Cruiser vilket

radikalt har minskat problemen. Skulle denna möjlighet försvinna och endast betning med Chinook vara möjlig står vi sannolikt inför stora problem med våroljeväxterna. Det bladlusselektiva medlet Pirimor avregistrerades under 2011 vilket kan innebära en ytterligare ökad användning av pyretroider med bl.a. förhöjd risk för resistens hos olika insekter. Mot övriga skadedjur i oljeväxter är bedömningen att det f.n. finns effektiva medel. Några alternativa preparat som lösning på ovanstående problem finns inte. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (5–20 år) Flera arter kan komma att gynnas av ett varmare framtida klimat. Hur detta kommer att visa sig inom de närmaste 20 åren är omöjligt att förutspå. Dels kan redan befintliga arter förväntas nå en större utbredning inom landet och dels kan nya arter förväntas etablera sig. Exempel på en insekt i oljeväxter som kan förväntas sprida sig norrut om vintrarna blir mildare är rapsjordloppan. Den stora stamviveln (Ceutorhynchus napi) som förekommer allmänt på kontinenten är exempel på en insekt som kan förväntas etablera sig i Sverige vid ett varmare klimat (Berg 2009). I Danmark förekommer viveln sporadiskt men förväntas inte bli ett betydande problem de närmaste 5–10 åren (Cordsen Nielsen, G., 2011). Bladlöss är en grupp av insekter som också gynnas av högre temperaturer. Eftersom lössen sprider olika virussjukdomar kan skadorna förväntas öka markant. Beet Western Yellow Virus (BWYV) är ett virus som kan förväntas få ökad betydelse i höstraps av denna anledning (SOU 2007:60). 9. Konsekvenser för odlingen 9.1. Biologiska konsekvenser Rapsbagge är den i särklass viktigaste skadeinsekten i oljeväxter och pyretroider har varit dominerande i bekämpningen av rapsbagge sedan lång tid tillbaka (Gustafsson & Djurberg 2007). År 2000 konstaterades emellertid de första fallen av resistens mot pyretroider i Sverige. En viktig orsak till resistensbildningen var den ensidiga användningen av pyretroider på grund av att andra effektiva preparat till stor del saknades. Resistensutvecklingen har fortsatt och är nu utbredd i stora delar av odlingsområdet vilket innebär att pyretroiderna är mer eller mindre verkningslösa i dessa områden. Numera finns ytterligare två preparatgrupper tillgängliga för rapsbaggebekämpning, nämligen indoxakarb och neonikotinoider. Eftersom användningsvillkoren för indoxakarb (preparatet Steward) är omöjliga att tillämpa i praktiken finns det endast en preparatgrupp (neonikotinoider) som kan användas mot rapsbagge i stora delar av landet. EPPO (European and Mediterranean Plant Protection Organization) rekommenderar minst tre olika preparatgrupper för bekämpning av rapsbagge för att undvika resistens (Anon., 2007). Om EPPOs rekommendation ska kunna följas behövs preparat från ytterligare två olika preparatgrupper, alternativt ytterligare en ny preparatgrupp om användningsvillkoren för indoxacarb förändras. Skulle preparaten Avaunt och Plenum godkännas finns tre preparatgrupper tillgängliga för bekämpning av pyretroidresistenta rapsbaggar vilket tills vidare bedöms vara tillräckligt. Om vi däremot endast har tillgång till neonikotinoider mot pyretroidresistenta rapsbaggar kan konsekvenserna bli mycket stora eftersom det finns risk för resistens även mot dessa preparat. I ett sådant läge skulle odlingen av våroljeväxter sannolikt mer eller mindre försvinna, men även i höstoljeväxter skulle skadorna bli mycket stora vissa år. 1

Detta är allvarligt eftersom oljeväxterna är en värdefull omväxlingsgröda i spannmålsdominerade växtföljder. Det bör nämnas att pyretriner inte är till någon hjälp mot pyretroidresistensen. Jordloppor i våroljeväxter är ett annat problemområde. Svaga effekter av de i Sverige godkända betningsmedlen har lett till att våroljeväxtutsädet numera betas utomlands med Elado, ett preparat som inte är godkänt för användning i Sverige. Så länge denna möjlighet kvarstår kan problemet med jordloppor hanteras. Om däremot möjligheten skulle försvinna att beta mot jordlopporna blir det stora konsekvenser för den mellansvenska våroljeväxtodlingen. 9.2. Ekonomiska konsekvenser Landets genomsnittliga våroljeväxtareal under perioden 2006–2010 är 34 700 ha. Mer eller mindre stora problem med jordloppor förekommer på drygt 60 procent av arealen eller ca 22 000 ha. Med beaktande av årsmånsvariationerna uppskattas den genomsnittliga årliga arealen med problem till drygt 10 000 ha eller ca 30 procent. Värst drabbade är länen runt Mälardalen. Den genomsnittliga årliga merintäkten för betning med Elado jämfört med Chinook beräknas till ca 14,8 milj. Om betning med effektiva betningsmedel inte längre skull vara möjlig och skador av jordloppor skulle bli så stora att odlingen upphör på den areal som är värst drabbad, beräknas det årliga intäktsbortfallet uppgå till ca 58 milj. kronor. I detta beaktas även våroljeväxternas goda förfruktsvärde. De största problemen med rapsbaggar förekommer i Halland, Västra Götaland och i Östergötland men även i övriga områden kan problemen vara stora. Den genomsnittliga skadan av rapsbaggar i svenska våroljeväxter bedöms till värde på ca 45 milj. kronor. Om vi skulle stå utan möjlighet till rapsbaggebekämpning i de tre mest utsatta länen och odlingen av våroljeväxter skulle upphöra, beräknas kostnaden uppgå till ca 160 milj. enbart för dessa län. I detta inkluderas även att oljeväxternas goda förfruktseffekt inte längre kan utnyttjas. Det är osannolikt att odlingen skulle upphöra i hela landet, liksom i höstrapsen, men den totala skadan skulle ändå bli betydligt större. 10. Utvecklingsbehov 10.1. Insekter Insekticider tillhörande minst tre olika insekticidgrupper behövs för bekämpning av rapsbagge. På så sätt ges möjlighet att växla mellan preparat med olika verkningssätt och därmed motverkas uppkomsten av ytterligare resistens. Det behövs mer grundläggande kunskap om insekticidresistens. Likaså är en fortlöpande uppföljning av resistenssituationen för olika insekter nödvändig för att snabbt upptäcka förändringar i insektspopulationers känslighet för olika insekticider. Ett aktuellt exempel på detta är att ta reda på om jordlopporna börjat utveckla resistens mot pyretroider och neonikotinoider. Utveckling av nya bekämpningströsklar samt vidareutveckling av befintliga trösklar ökar förutsättningarna för behovsanpassad bekämpning, vilket också bör minska risken för resistensbildning. Naturliga fiender har en viktig populationsreglerande roll. Långsiktigt är det av stor vikt att gynna nyttoinsekterna. För att lyckas med detta krävs mera forskning på området. Forskning om fånggrödor är ett annat område som skulle kunna utvecklas. Kunskap inom dessa områden skulle kunna bli ett viktigt instrument i utvecklingen av integrerad odling. För att känd kunskap ska kunna tillämpas i praktiken krävs rådgivning av hög kvalitet. En effektivisering av rådgivningen så att fler odlare tar del av den är angeläget.

11. Slutsats När det gäller kemisk insektsbekämpning i oljeväxter så är det i nuläget (2011) framför allt problem med bekämpning av rapsbagge och jordloppa. Om resistenssituationen försämras ytterligare, samtidigt som nya preparat med annat verkningssätt inte kommer odlarna till del kan situationen bli mycket allvarlig. För att motverka detta är det på några års sikt mest angeläget att preparat med nya verkningssätt kommer de svenska odlarna till del. Likaså är en kontinuerlig uppföljning av resistenssituationen angelägen, liksom forskning rörande förebyggande åtgärder. Referenser Anon., 2007. Conclusions and Recommendations. EPPO Workshop on insecticide resistance of Meligethes spp (pollen beetle) on oilseed rape. Berlin 2007-09-03/05. Berg, G. 2009. Klimatförändringens inverkan på olika skadegörare. Ultuna – växtskyddsdag 30 mars 2009. http://www.ffe.slu.se/pv/svensk/present/BergG.pdf Cordsen Nielsen, G., 2011. Mark, Mark Special 1, 26–37. Ekbom, B. & Müller, A. 2011. Flea beetle (Phyllotreta undulata Kutchera) sensitivity to insecticides used in seed dressings and foliar sprays. Crop Protection 30 (2011) 1376–1379. Gustafsson, G., 2010. Pyrethroid Resistance Pollen Beetles in Sweden. NORBARAG meeting, Ski, 2010. http://www.mtt.fi/norbarag Gustafsson, G., Djurberg, A. 2000. Resistens hos rapsbaggar. Meddelande från södra jordbruksförsöksdistriktet, Nr 51, 10:1–10:8. Gustafsson, G. Djurberg, A. 2007. EPPO Workshop on insecticide resistance of Meligethes spp (pollen beetle) on oilseed rape. Berlin 2007-09-03/05. KemI, 2011. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; senast uppdaterad med KIFS 2011:4. Nilsson, C., 1994. Pollen beetles (Meligethes spp.) in oil seed rape crops (Brassica napus). Institutionen för växtskyddsvetenskap. Avhandlingar 1, 1994, 302–308. SOU 2007:60. Miljödepartementet. Klimat- och sårbarhetsutredningen. Sverige inför klimatförändringen – hot och möjligheter, 2007. Bilaga B24, 146–185. Personliga meddelanden Andersson, M., 2011. Bayer CropScience, Staffanstorp. Jeppsson, M., 2011. Syngenta, Köpenhamn, Danmark. Juhl, O., 2011. Bayer CropScience, Lyngby, Danmark. Wänblad, K., 2011. DuPont, Arlandastad.

Bilaga 2b Test av strategin för oljeväxter – svampsjukdomar 2011-10-19 1. Översikt De viktigaste svampsjukdomarna i oljeväxter är bomullsmögel, kransmögel och svartfläcksjuka. Framför allt i södra Sverige kan torröta vissa år ställa till problem. Angrepp av klumprotsjuka är ofta mycket lokala men kan ställa till stor skada under lång tid i smittade fält. Angreppen som kan bli mycket omfattande förekommer mer eller mindre varje år. Tabell 1. Översikt av de vanligaste svampsjukdomarna i oljeväxter med ekonomisk betydelse Art

Utbredning

Bomullsmögel Sclerotinia sclerotiorum

hela stor till odlingsområdet mycket stor

1 år av 4

Klumprotsjuka Plasmodiophora brassicae

hela stor till odlingsområdet mycket stor

varje år på nej fält med förekomst av marksmitta

växtföljd, dränering kalkning, (sortval)

Kransmögel Verticillium dahlie

främst Götaland

varje år på nej fält med förekomst av marksmitta

växtföljd, ogräsbekämpning, rent utsäde

Kålbladmögel Peronospora brassicae

hela liten till odlingsområdet måttlig

1 år av 3

nej

skilj på vår- och höstformer

1 år av 10

nej

sortval, växtföljd, jordbearbetning

Ljus främst södra bladfläcksjuka Götaland Cylindrosporium concentricum

Betydelse då Angrepps angrepp frekvens förekommer

stor–mycket stor

måttlig till stor

Kemisk Förebyggande bekämpning åtgärder

Alternativa medel och metoder

sprutning

Contans

växtföljd, rent utsäde, anpassad N-giva och utsädesmängd

Svartfläcksjuka Alternaria brassicae Alternaria brassicola

hela stor till odlingsområdet mycket stor

1 år av 7

sprutning

växtföljd, jordbearbetning, friskt utsäde, avstånd mellan höst- och vårformer

Torröta Phoma lingam

Götaland

1 år av 10

sprutning

växtföljd, sortval, jordbearbetning, friskt utsäde, ogräsbekämpning

måttlig till mycket stor (främst södra Götaland)

2. De viktigaste svampsjukdomarna i oljeväxter som är möjliga att bekämpa kemiskt 2.1. Bomullsmögel

Flera olika svampsjukdomar kan angripa oljeväxterna men bomullsmögel får anses vara den viktigaste. Sammanställning av försöksresultat i höstraps visar att cirka 30 procent av försöken i Sydsverige varit lönsamma att bekämpa med Amistar i dosen 0,5–1,0 l/ha vid ett rapspris på 3 kr/kg och i cirka 20 procent av fallen om rapspriset varit 2 kr/kg. Motsvarande siffror för Mellansverige är ca 15 procent vid båda prisnivåerna. I våroljeväxter har 25 procent av de mellansvenska försöken varit lönsamma att behandla vid ett rapspris på 3 kr/kg och 15 procent om rapspriset varit 2 kr/kg. Under den senaste 20 åren har det förekommit starka angrepp fyra år i den skånska höstrapsodlingen. Motsvarande siffra för våroljeväxterna i Mellansverige är ca 5 år (Andersson, G. et.al. 2011). 2.2. Övriga svampsjukdomar

Andra betydelsefulla sjukdomar i oljeväxter som är möjliga att bekämpa kemiskt är svartfläcksjuka och torröta. Sjukdomarna förekommer inte lika frekvent som bomullsmögel men skadorna kan bli mycket stora vid starka angrepp. I flera länder utomlands kan ljus bladfläcksjuka och kålbladmögel bekämpas. Ljus bladfläcksjuka bekämpas med bl.a. Folicur med den aktiva substansen tebukonazol och kålbladmögel genom utsädesbetning (Heltbech, K., pers. medd.). 3. Befintliga fungicider i oljeväxter För närvarande finns fyra preparat som är möjliga att använda mot bomullsmögel men i praktiken är det tre preparat som används, nämligen Amistar, Cantus och Sportak. Därtill kommer det biologiska preparatet Contans. Preparatet används dock inte inom jordbruket, bland annat beroende på den höga kostnaden. Preparatet är godkänt för användning i ekologisk odling (Fahlgren, T., pers. medd.). Mot svartfläcksjuka används samma preparat som mot bomullsmögel. Riktad bekämpning mot svartfläcksjuka förekommer sällan. Däremot har bekämpning av bomullsmögel en viss effekt även mot svartfläcksjuka, särskilt om bekämpningen görs något senare. Registreringsmässigt är det då Amistar som i första hand är aktuellt. Torröta bekämpas med Cantus. Effekterna är emellertid mycket varierande. En orsak är sannolikt svårigheten att bedöma tidpunkten för sporulering och därmed behandlingstidpunkten. Risk för fungicidresistens hos svampsjukdomarna i oljeväxter bedöms i dagsläget som liten.

Tabell 2. Godkända fungicider för oljeväxter Aktiv substans

Kemisk grupp FRAC-kod

Preparat

Registrerat t.o.m.

KemI:s tolkning av rådets förslag

Information om rörlighet enligt CKB M=modersubstans N=nedbrytningsprodukt

EU:s pesticiddatabas

azoxystrobin

Qolfungicid (11) (strobilurin)

Amistar

2011-12-31

Utan anmärkning

Nej (m), Ja (n)

Skydd av vattenlevande organismer

boscalid

SDHIfungicid (7)

Cantus

2018-07-31

Utan anmärkning

Nej (m och n)

Arbetarskydd, beakta långsiktiga risker för fåglar och marklevande organismer och risken för ackumulering i mark

Coniothyrium minitans

Inte klassifierad (NC)

Contans WG

2013-11-04

Utan anmärkning

Inte bedömd

Arbetarskydd

prokloraz

DMIfungicid (3)

Sportak EW

2011-12-31

Inte bedömd

Nej (m och n)

Beslut 2008 att prokloraz inte ska införas I bilaga 1, men EUgodkännande hösten 2011.

protiokonazol

DMIfungicid (3)

Proline EC 250

2018-07-31

Utan anmärkning

Nej (m och n)

Arbetarskydd, skydd för vattenlevande organismer, fåglar och små däggdjur

4. Fungicider på väg ut från marknaden Beslut 2008 att Sportak (DMI-fungicid) inte ska införas i bilaga 1. Den aktiva substansen prokloraz har fått ett EU-godkännande under hösten 2011 men i dagsläget går det inte att bedöma preparatets framtid i Sverige. 5. Fungicider på väg in på marknaden, inkl. off-label Företaget DuPont har sökt godkännande för utvidgad användning i oljeväxter för preparatet Acanto. Den aktiva substansen är pikoxystrobin och tillhör den kemiska gruppen strobiluriner där även azoxystrobin ingår (Wänblad, K., pers. medd.).

6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel 6.1. Förebyggande åtgärder mot svampsjukdomar i oljeväxter

Angreppen av svampsjukdomar kan mer eller mindre motverkas genom olika förebyggande åtgärder som växtföljd, sortval (Jonsson, B., pers.medd.), rent utsäde, ogräsbekämpning, lämplig jordbearbetning, etc (se tabell 1). Vid högt infektionstryck och för svamparna gynnsamma förhållanden krävs emellertid kompletterande kemisk behandling. 6.2. Alternativa medel och metoder mot svampsjukdomar i oljeväxter

I nuläget (2011) finns inga kända alternativa medel än det registrerade preparatet Contans. Preparatets höga kostnad innebär dock att det inte är aktuellt för användning i oljeväxter. Den enda användningen i dagsläget är i vissa trädgårdskulturer men dock i mycket liten skala (Fahlgren, T., pers.medd.). 7. Sammanfattning Tillgången på fungicider och andra växtskyddsmetoder i oljeväxter

I dagsläget (2011) finns preparat mot bomullsmögel, svartfläcksjuka och torröta. Mot kålbladmögel och ljus bladfläcksjuka saknas däremot effektiva medel. Utomlands finns däremot denna möjlighet i flera länder (Heltbech, K., pers.medd.). 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (5–20 år) Någon större förändring i växtskyddssituationen kan inte förutses. En förändring i det framtida klimatet kan givetvis innebära en förändrad växtskyddssituation. På ca 20 års sikt visar de olika klimatmodellerna att nederbörden minskar i vissa områden medan den ökar i andra. I områden med minskad nederbörd under sommaren kan svampsjukdomar som bomullsmögel och svartfläcksjuka förväntas minska. 9. Konsekvenser för odlingen 9.1. Biologiska konsekvenser

De svampsjukdomar som kan bekämpas kemiskt under 2011, bedöms även fortsättningsvis kunna bekämpas under den närmaste femårsperioden. 9.2. Ekonomiska konsekvenser

Någon ekonomisk bedömning görs inte. 10. Utvecklingsbehov 10.1. Svampsjukdomar

Växtförädling som syftar till att utveckla sorter med resistens eller tolerans mot olika svampsjukdomar bedöms angelägen. Detsamma gäller utveckling av olika förebyggande odlingsåtgärder.

11. Slutsats Kemisk svampbekämpning av bomullsmögel, svartfläcksjuka och torröta bedöms under den kommande femårsperioden kunna ske på ett tillfredsställande sätt. Däremot saknas möjligheter att kemiskt bekämpa ljus bladfläcksjuka och kålbladmögel.

Referenser Andersson, G., et.al. 2011. Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter 2011. Jordbruksverket. Personliga meddelanden Heltbech, K., 2011. Bayer CropScience, Lyngby, Danmark. Fahlgren, T., 2011. Nordisk Alkali, Vikbolandet. Jonsson, B., 2011. SW Seed, Svalöv Wänblad, K., 2011. DuPont, Arlandastad.

Bilaga 2c Test av strategin för oljeväxter – ogräs

2011-10-19

1. Ogräs i oljeväxter De ogräs som det kan finnas behov av att bekämpa i oljeväxter listas i tabellen nedan. Utöver dessa kan naturligtvis andra, mer udda ogräsproblem förekomma, t ex hästhov och maskros. Genom sitt förråd av frö i marken är ogräs stationära. Förekomsten det enskilda året beror bland annat på gröda, jordbearbetningsmetod och årsmån. En kemisk ogräsbekämpning i höstoljeväxter görs före eller efter uppkomst höst och/eller vår. Ogräs i våroljeväxter bekämpas före uppkomst eller efter uppkomst. I tabellen nedan har nivån 70 procent valts utifrån att, uppnås minst den effekten så förändras inte förrådet av ogräsfrö, det vill säga det sker ingen uppförökning av ogräset. I fetstil markeras de ogräsarter som bedöms vara de viktigaste i oljeväxter och behandlas vidare under punkt 2. Tabell 1. Översikt av de vanligaste ogräsen i oljeväxter I tabellen anges ett H respektive ett V om det finns ett preparat (oktober 2011) som kan ge en ogräseffekt på över 70 procent. Ett frågetecken betyder att uppgift saknas och ett streck att kemisk bekämpning inte är möjlig eller att det inte ger en effekt över 70 procent. Art

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning

Namn Vetenskapligt namn

hela odlingsområdet landsdelar/län. Kommentera lokala angrepp

Liten/måttlig/ stor/mycket stor eller som intervall t.ex. litenmåttlig

varje år/x år av y

Behandling kan ge >70% effekt i Höstoljeväxter Våroljeväxter

Baldersbrå

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Blåklint

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Dån

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Förgätmigej

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Gråbo

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

? ?

ÖRTOGRÄS

Förebyggande åtgärder

Alternativa metoder och medel

Art

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning

Lomme

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Målla

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

? V

Näva

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Penningört

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H -

Pilört

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

? V

Plister

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Skräppa

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

? ?

Snärjmåra

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Trampört

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

V ?

Vallmo

Södra Sverige

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H ?

Veronika

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Viol

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Våtarv

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Åkerfräken

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

? ?

Förebyggande åtgärder

Alternativa metoder och medel

Art

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning

Åkerbinda

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

H V

Åkersenap

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Åkerspergel

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

? V

Åkertistel

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Engelskt rajgräs

Södra– Mellansverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Flyghavre

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Foderlosta

Södra–mellan Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Hundäxing

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Hönshirs

Södra Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Italienskt rajgräs

Södra Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Kvickrot

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Kärrgröe

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Kärrkavle

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Luddlosta

Södra–mellan Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

GRÄSOGRÄS

Förebyggande åtgärder

Alternativa metoder och medel

Art

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning

Renkavle

Skåne, Gotland

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Råglosta

Södra–mellan Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Rödsvingel

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Rörflen

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

? ?

Sandlosta

Södra–mellan Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Spillsäd höstsäd

Södra–mellan Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Spillsäd vårsäd

Södra–mellan Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Timotej

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Vitgröe

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Åkerven

Södra–mellan Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Ängsgröe

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Ängskavle

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Ängssvingel

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

H V

Förebyggande åtgärder

Alternativa metoder och medel

2. De viktigaste ogräsen i oljeväxter 2.1 ÖRTOGRÄS Skördenedsättning på grund av örtogräs varierar kraftigt. I höstoljeväxter är skördeökningar efter bekämpning av örtogräs mellan 5 och 25 procent inte ovanliga, med en variation mellan 0 och 50 procent. I våroljeväxter är skördeökningarna något lägre, mellan 5 och 15 procent, med en variation mellan 0 och 50 procent. Baldersbrå Förekommer i hela landet och kan vara ett problem främst i höstsådda grödor och i första årets vall. Det är viktigt att bekämpa höstgrodd baldersbrå redan på hösten. Rotsystemet utgörs av en starkt grenig pålrot, vilket gör att den inte är helt enkel att bekämpa mekaniskt. Blåklint Främst ett problem i höstsådda grödor. Det är viktigt att bekämpa blåklint redan på hösten. Dån Vanligast i vårsådda grödor och kan vara ett stort problem i våroljeväxter. Målla Svinmålla är en ettårig ört som i gynnsamma lägen kan bli upp till en meter hög. Vanligast i vårsådda grödor och kan vara ett stort problem i våroljeväxter. Vallmo Förekommer främst i södra Götaland, på Öland och Gotland. Förekommer främst i höstsådda grödor. Kan vara ett mycket stort problem i höstoljeväxter och bör bekämpas redan på hösten. Åkersenap Förekommer främst i vårsådda grödor och kan vara ett stort problem i våroljeväxter. Åkertistel Förekommer i hela landet och i alla grödor. Flerårig med ett djupt och starkt grenigt rotsystem. Sprids och uppförökas med rotutlöpare, men även med frö. Arten går in i höstvila tidigt varför stubbearbetning på hösten inte påverkar arten nämnvärt. 2.2 GRÄSOGRÄS Skördenedsättning på grund av gräsogräs varierar kraftigt på samma sätt som för örtogräs. I höst- och våroljeväxter är skördeökningar efter bekämpning av gräsogräs mellan 10 och 30 procent inte ovanliga, med en variation mellan 0 och 100 procent. Flyghavre Vanligast i vårsådda grödor och kan vara ett stort problem i våroljeväxter. Kvickrot Förekommer i hela landet på alla slag av jordar och i alla slag av grödor. Kvickrot har ett grunt utlöparsystem, vilket gör att kvickrot påverkas starkt av jordbearbetning. Den är skuggtålig, vilket gör den konkurrenskraftig även i relativt täta grödor. Renkavle Förekommer främst i Skåne och på Gotland. Har även börjat uppträda i Västergötland och i Östergötland. Förekommer främst i höstsådda grödor och kan vara ett mycket stort problem i höstoljeväxter. Extra problematiskt har situationen blivit då renkavle har utvecklat resistens mot flera olika växtskyddsmedel. Vitgröe Förekommer i hela landet och i alla slag av grödor. Kan vara ett mycket stort problem både i höst- och i våroljeväxter. Åkerven Förekommer främst i Götaland och Svealand. Förekommer främst i höstsådda grödor kan vara ett mycket stort problem i höstoljeväxter.

2.3 NEDVISSNING Ofta görs en avdödning av grödan före skörd, vilket även har en god effekt på de flesta ogräs som fortfarande är i tillväxt. 3. Befintliga herbicider i oljeväxter Kemisk ogräsbekämpning sker på 88 procent (80 procent, 2007) av höstoljeväxtarealen och på 59 procent (40 procent, 2007) av våroljeväxtarealen (SCB 2011). Idag finns åtta herbicider registrerade för användning i oljeväxter mot ört- och/eller gräsogräs. Tre stycken preparat, Fox, Galera och Matrigon, har effekt enbart på örtogräs, två preparat, Focus Ultra och Select, har effekt enbart på gräsogräs och tre preparat, Butisan Top, Kerb och Nimbus, har effekt både på ört- och gräsogräs. Dessutom är glyfosat, som ingår i en rad olika preparat, registrerat för nedvissning av gröna växtdelar i odlingar av oljeväxter. Risk för herbicidresistens hos ogräs mot preparat använda i oljeväxter bedöms i dagsläget som liten.

Tabell 2. Kemiska växtskyddsmedel som är registrerade i grödan eller för ett vidare användningsområde (oktober 2011). Herbicider - oljeväxter Aktiv substans Preparat Användning Preparatgrupp (MoA) *) Bifenox ( E)

Fox

örtogräs

KemI:s Utlåtande rörlighet enl Kommissionens direktiv (EUs tolkning av CKB **) pesticide database) rådets förslag m=modersubstans n=nedbrytningsprodukt 2008/66/EG info om resthalter av 2012-12-13 utan anm nej (m och n)

Clethodim (A)

Select

gräsogräs

2011-12-31 ej bedömd

nej (m och n)

örtogräs

2014-01-31 utan anm

nej (m och n)

2017-04-30 utan anm 2011-06-30 2011-12-31 ej bedömd

ja (m) nej (n)

Clomazone (F3) Nimbus Clopyralid (O)

Galera örtogräs Matrigon Cycloxydim (A) Focus ultra gräsogräs Glyfosat (G)

Roundup m.fl

Registrerat tom

ört-o gräsogräs, 2012-06-30 ellerutan anm nedvissning 2015-12-31

nej (m och n)

2011/4/EU i beslut 2008/934/EG fastställs att cykloxydim inte ska införas i bilaga I

nej (m och n)

2001/99 EG skydd av grundvatten 2008/116/EG får godkännas högst 1,0 kg/ha o endast vart tredje år, skydd av vattenlevande organismer, skydd av grundvatten 2010/39/EU skydd av grundvatten, uppg om analysmetod, fotolysstudie på jord 2003/39/EG ingen anm 2004/129/EG ingen anm

Metazachlor (K3)Butisan Topört- o gräsogräs Nimbus örtogräs

2011-12-31 utan anm 2014-01-31

ja (m och n)

Picloram (O)

2017-04-30 utan anm

ej bedömd

2014-03-31 utan anm 2011-12-13 ej bedömd

nej (m och n) ja (m och n)

Galera

örtogräs

Propyzamid (K1) Kerb Flo ört- o gräsogräs Quinmerac (O) Butisan Topört- o gräsogräs

bifenox och en metabolit i livsmedel av animaliskt ursprung 2011/21/EU (godk t.o.m. 2021-05-31), får endast godkännas för användning i sockerbetor 2007/76/EG skydd för icke-målväxter, t ex buffertzon 2006/64/EG ingen anm om våranvändning

*) MoA= Mode of Action-grupp enligt HRAC (Herbicide Resistance Action Committee). **) nej=modersubstans/nedbrytningsprodukt bedöms inte vara rörlig, ja= modersubstans/nedbrytningsprodukt bedöms vara rörlig.

4. Herbicider på väg ut från marknaden 4.1 Focus Ultra försvinner Om Focus Ultra avregistreras kvarstår Butisan Top, Select och Kerb att bekämpa gräsogräs med. Konsekvenser för oljeväxter blir inte speciellt stora, förutom marknadsmässiga. Idag konkurrerar främst Focus Ultra och Select på marknaden. Däremot blir konsekvenserna stora för odlingar av lusern, rödsvingel (mot ex kvickrot) och åkerböna (mot ex flyghavre) eftersom endast Focus Ultra är registrerat i dessa grödor. Butisan Top, Select eller Kerb är inte registrerade för användning i lusern, rödsvingel eller åkerböna. 4.2 Focus Ultra och Select försvinner Om Focus Ultra och Select avregistreras kvarstår Butisan Top och Kerb att bekämpa gräsogräs med. Konsekvenserna för oljeväxter och för hela växtodlingen blir mycket stora. De mycket selektiva preparaten Focus Ultra och Select ger en unik möjlighet att bekämpa gräsogräs i oljeväxter i en vanligtvis spannmålsdominerad växtföljd. I stråsäd är selektiviteten och effekten av herbicider mot gräsogräs inte på en lika hög nivå som i oljeväxter. 4.3 Butisan Top och Nimbus försvinner Om Butisan Top och Nimbus avregistreras kvarstår Fox, Galera, Matrigon och Kerb att bekämpa örtogräs med. Konsekvenserna blir stora, speciellt för höstoljeväxter och möjligheten att bekämpa örtogräs på hösten. Butisan Top och Nimbus har den bredaste verkan på örtogräs. Konsekvenserna finns även beskrivna i Jordbruksverkets Rapport 2008:22 sid 39-40. Vid den tidpunkten var Matrigon fortfarande godkänt att använda på hösten, vilket inte längre är tillåtet. 1

4.4 Matrigon får ändrat användningsområde Det var tidigare tillåtet att använda clopyralid på hösten, nu är endast vårbehandling tillåten. Även om ett preparat är kvar på marknaden men får ett ändrat användningsområde kan detta få konsekvenser för odlingen. 5. Herbicider på väg in på marknaden I de officiella ogräsförsöken 2011, försöksserie OS-8010 och OS-8020, ligger inga nya preparat med. Nya substanser och blandningar testas i beställningsförsöken 2011, vilka inte är officiella. Information från dessa måste komma från beställaren, i de flesta fall växtskyddsföretagen. I Danmark är ren clomazone registrerad i oljeväxter. I Sverige enbart i ärter, potatis och morötter. Det är möjligt att bekämpa åkersenap i oljeväxter med Fox. Behandlingsfönstret är dock snävt och Fox kan vara aggressiv på grödan. Preparatet Salsa är en sulfonylurea och är betydligt mer skonsamt än vad Fox är. Salsa har god effekt mot bland annat dån och åkersenap, och kan bli ett välbehövligt tillskott på marknaden, dock tidigast 2013. 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel 6.1 Förebyggande åtgärder mot ogräs i oljeväxter Odling av oljeväxter utan tillgång på kemiska växtskyddsmedel innebär en stor utmaning, främst beroende på behovet av att kunna bekämpa jordloppor och rapsbaggar kemiskt. Vad gäller ogräsbekämpning är tillämpning av de förebyggande åtgärderna, vilka tas upp på annan plats i rapporten, avgörande för att lyckas med odlingen. 6.2 Alternativ till kemiska växtskyddsmedel mot ogräs i oljeväxter En direkt åtgärd i oljeväxter sådda med ett stort radavstånd, 24 eller 48 cm, är radhackning. Vissa år kan detta vara svårt att hinna med i höstoljeväxter. Andra år kan till och med en ogräsharvning vara möjlig på hösten i höstoljeväxter. Före uppkomst av våroljeväxter kan örtogräs bekämpas genom blindharvning. Mot åkersenap i våroljeväxter bör blindharvning ske tidigt efter sådd, om möjligt två gånger före uppkomst av grödan. Även ogräshackning kan göras i våroljeväxter sådda med ett stort radavstånd. En försöksserie genomfördes 2004–2007 där radhackning jämfördes med kemisk bekämpning. Ogräseffekten var jämförbar men kemisk bekämpning gav ett bättre ekonomiskt resultat genom högre skörd och oljehalt. (Nilsson, 2007). I dagsläget (oktober 2011) finns inga kända alternativa medel för ogräsbekämpning i oljeväxter. 7. Sammanfattning – tillgång på herbicider och andra växtskyddsmetoder i oljeväxter Skördenedsättning på grund av ört- och gräsogräs varierar kraftigt. I höst- och våroljeväxter är skördeökningar efter bekämpning av ört- och gräsogräs mellan 5 och 30 procent inte ovanliga, med en variation mellan 0 och 100 procent. Möjligheten till en ogräsbekämpning är av stort ekonomiskt värde för odlingen och kan vara en förutsättning för att oljeväxter ska kunna odlas. Idag sker en kemisk ogräsbekämpning på 88 procent av höstoljeväxtarealen och på 59 procent av våroljeväxtarealen (SCB 2011). 1

Tillgången på herbicider ger en möjlighet att lösa de flesta ogräsproblem, men det är en skör tillvaro. Exempelvis finns bara en aktiv substans med en bred örtogräseffekt. Preparaten i oljeväxter är dyra, mindre selektiva och har en sämre ogräseffekt jämfört med preparat i stråsäd. Odling av oljeväxter utan tillgång på kemiska växtskyddsmedel innebär en stor utmaning, främst beroende på behovet av att kunna bekämpa jordloppor och rapsbaggar kemiskt. Vad gäller ogräsbekämpning är tillämpning av de förebyggande åtgärderna avgörande för att lyckas med odlingen. Direkta åtgärder kan användas framgångsrikt om förutsättningarna är de rätta. Till exempel bör inte ogräsförekomsten vara för hög och fältets jordart samt väderlek möjliggöra ogräsharvning och radhackning. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (10–20 år) Vi kommer troligtvis att se en förändring av ogräsfloran i framtiden. Dels kan idag frekventa arter komma att minska i förekomst och andra att öka, dels så kommer helt nya arter kunna etablera sig. Detta som en direkt följd av klimatförändringen men även indirekt genom att nya grödor kommer att odlas och fördelningen av idag befintliga grödor kommer att ändras. Till exempel så kommer den höstsådda arealen fortsätta att öka, vilket innebär att problem med gräsogräs ökar än mer. I områden där majs har etablerat sig kan vi redan idag se att problem med hönshirs har ökat. Vi kan också konstatera att förekomsten av renkavle har spritt sig norrut från Skåne. 9. Konsekvenser för odlingen 9.1 Biologiska konsekvenser Avregistreras metazachlor blir konsekvenserna stora eftersom det är det enda ämnet med bred verkan på örtogräs. Bedömningen är att det inte finns motsvarande alternativ till metazachlor i dagsläget. Alternativa lösningar är inte lika flexibla att använda och vissa ogräs kommer sannolikt att öka i omfattning, till exempel baldersbrå och vallmo. Clomazone måste användas senast tre dagar efter sådd av oljeväxter och är beroende av god markfukt för att ge en tillfredsställande ogräseffekt. Vid en senare behandling är risken stor för skador på grödan, vilket dessutom inte är tillåtet. På mullrika jordar är ogräsverkan dålig. Ogräseffekten är svag mot baldersbrå och måttlig mot vallmo. Det var tidigare tillåtet att använda clopyralid på hösten, nu är endast vårbehandling tillåten. Om förekomsten av höstgrodda ogräs, till exempel baldersbrå och blåklint, är hög i höstoljeväxter är det viktigt att bekämpning utförs redan på hösten. Ogräsen är mindre och därigenom mer lättbekämpade samt att övervintringen inte försämras genom att höstrapsen drivs upp på höjden. Avregistreras cycloxydim och clethodim blir konsekvenserna stora eftersom möjligheten att bekämpa gräsogräs i oljeväxter försämras kraftigt. Till exempel kan förekomsten av spillsäd försvåra eller till och med omöjliggöra etableringen av oljeväxter. 9.2 Ekonomiska konsekvenser Någon beräkning av de ekonomiska konsekvenserna är inte gjord.

10. Utvecklingsbehov Det behövs fler bredverkande och selektiva preparat. Mekanisk bekämpning i kombination med kemisk bekämpning behöver utvecklas. Radhackning är ett alternativ till kemisk bekämpning, men metoden behöver utvecklas för att få en mer utbredd användning. Fler icke-kemiska bekämpningsmetoder behöver utvecklas. 11. Slutsats Kemisk bekämpning i oljeväxter kan idag göras mot de flesta ogräsarter med en godtagbar effekt, men fler, mer effektiva och selektiva preparat behövs på marknaden. Risk för herbicidresistens hos ogräs mot preparat använda i oljeväxter bedöms i dagsläget som liten. Utveckling av icke-kemiska metoder behöver utvecklas för att de ska få en mer utbredd användning.

Bilaga 2d Exempel: kalkyl för bekämpning av jordloppor i vårraps Siffrorna i kalkylen är beräkningsexempel Våroljeväxt

År:

2011

Område:

D, E och T

Areal

hektar

34 782

Normskörd

kg/ha

1 610

Total mängd, kg

55 999 020

pris/kg

3,24

Total intäkt, kr

181 436 825

Täckningsbidrag TB 2, kr/ha

2 687

Agriwise GNS, SS Total TB 2, kr skördenivå 2150 kg/ha

93 459 234

Insekter skadegörare:

Jordloppor

behandlad areal

10 595

angripen areal

20%

andel angripen areal

2 119

hektar

(inlagda antaganden)

antal behandlingar

kr/ha kostnad 150

Alternativ med behandling med pyretroider antal behandlingar

kostnad

Elado

200

Skillnad mellan behandlingarna

Skördeökning gentemot alternativ

483

Andel skördeökning (enligt försök)

30%

Intäktvinst med behandling

2 998 215 kr

Elado

Total kostnad för alternativbehandling Kostnad vid total utslagning

kg/ha Intäktvinst kontra alternativ

kr/ha 1565

Intäkt genom förfrukteffekt (1000 kg/ha högre höstveteskörd)

1800

953 550 kr 14 867 752 kr

Total minskad mängd, kg

3 411 590

Bilaga 2e Exempel: kalkyl för bekämpning av rapsbaggar i vårraps Siffrorna i kalkylen är beräkningsexempel Vårraps

År:

2011

Område:

F, G, S, T, U, W och X

Areal

hektar

34 780

Normskörd

kg/ha

2 150

Total mängd 74 777 000

pris/kg

3,24

Total intäkt

242 277 480 kr

Täckn.bidrag TB2

kr/ha

2 687

Total TB 2

93 453 860

Agriwise GNS, SS

(vid skördenivå 2150 kg/ha)

16 450

hektar

Insekter skadegörare

Rapsbagge

odlad areal

16 450

angripen areal

andel angripen areal

100 %

(inlagda antaganden)

Pyretroid Alternativ med pyretroider

antal behandlingar

kostnad/ha

100

kr/ha

antal behandlingar

kostnad/ha

kr/ha

kg/ha Intäktvinst kontra alternativ

697

kr/ha

Intäkt genom förfruktseffekt

1800

kr/ha

Skördeökning gentemot alternativ

215

Andel skördeökning

10 %

(inlagda antaganden) Intäkt med behandling

8 169 070

Kostnad alternativbehandling

-3 290 000

Total kostnad vid utslagning

144 200 700

Total minskad mängd

35 367 500

Bilaga 2f Exempel: kalkyl för ogräsbekämpning i höstraps, radhack Cameleon

40 hektar odling Höstraps, radsådd 24 cm, normal utsädesmängd Kapacitet: körhastighet 6 km/tim, arbetsbredd 8 m ger 3,0 ha/per timme. Norm 0,3 tim per hektar villkor

antal

Maskin investering Maskin fasta kostnader Maskin underhållskostnader

1 1 0,064

111 750 kr 4 700 kr 750 000 kr

140 6 48 194

kr kr kr kr

1 1 0,3

141 kr 26 kr 474 kr

141 26 142 309

kr kr kr kr

Radhack avskr o ränta Radhack underhåll Traktor m. förare o bränsle

kostnad

kapacitet 800 ha

503 kr

Totalt per hektar Beräknad skördeminskning per hektar 2 körningar 2,5 körningar 3 körningar per hektar 1 ggr kemisk bekämpning1 2,5 ggr radhack Cameleon

skörd pris inkl tork o transport 80 kg 3,20 kr

1 006 kr

1 257 kr

inkl skördeminskning 1 332 kr 1 257 kr

1 513 kr

1 Kostnaden

256 kr

1 508 kr skillnad kemisk bekämpning – Cameleon 181 kr

är tagen från Agriwise, bidragskalkyler. Bekämpningskostnader vid normal höstrapsodling, Götalands norra slättbygder, preparat-, arbets- och maskinkostnader.

Bilaga 3a Test av strategin för lök – skadedjur

2011-10-19

A. Riskanalys 1. Översikt Lök kan angripas av många olika skadedjur varav de flesta inte ställer till några större bekymmer. Olika nematoder är de största problemen i lökodlingen. Andra vanliga skadedjur är trips och lökfluga (även bönstjälkfluga och borststjälkfluga) vilka åstadkommer måttliga till stora skador i vissa områden under vissa år, men som kan drabba den enskilda odlaren väldigt hårt. Bladlöss, knäpparlarver, jordflyn och fjärilslarver är andra arter som kan orsaka problem vissa år eller i vissa odlingsområden. En översikt över skadedjursproblemen i lök finns i tabell 1. Tabell 1. Översikt över skadedjur i lök. Art

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Stjälknematod Ditylenchus dipsaci

Vanlig i vissa odlingsområden, sporadisk i vissa odlingsområden

Rotnematoder Trichodorus spp., Paratrichodorus spp. och Longidorus spp.

Kemisk bekämpning

Förebyggande åtgärder24

Stor

Nej

Växtföljd, ogräsbekämpning, undvika smittspridning. Sparris har hämmande effekt

Vanlig i vissa odlingsområden, sporadisk i vissa odlingsområden

Stor

Nej

Växtföljd, ogräsbekämpning, förkultiverad lök? Sparris har hämmande effekt

Bladlöss Myzus persicae, Myzus ascalonius

Ovanlig

Liten

Sprutning

Täckning med fiberduk

Nejliktrips Thrips tabaci

Allmänt förekommande

Liten–måttlig

Sprutning

Jordbearbetning, ogräsbekämpning, bevattning

Knäppare Agriotes spp.

Ovanlig

Ingen–liten, eller stor

Nej

Växtföljd, jordbearbetning

Sädesbroddfly, jordfly Agrotis segetum

Förekommer i de Liten stora odlingsområdena

Sprutning

Växtföljd

Fjärilslarver Plutella xylostella, Mamestra brassicae

Ovanligt, endast problem enstaka år

Liten

Sprutning

Lökfluga Delia antiqua

Sporadisk

Måttlig

Betning av Inga överliggare, utsäde ogräsbekämpning, (importerat) växtföljd

Liten

Betning av Inga överliggare, utsäde ogräsbekämpning, (importerat) växtföljd

Bönstjälkfluga, Sporadisk borststjälkfluga Delia florilega, D. platura

Angreppsfrekvens

Alternativa metoder och medel

Bevattning då larverna är små

2. Beskrivning av de viktigaste skadedjuren i lök som går att bekämpa kemiskt 2.1 Nejliktrips (Thrips tabaci) Nejliktrips kallas i flera länder för löktrips då den gör stor skada i lökodlingar i bland annat Tyskland och Holland. Nejliktripset är en av de vanligaste tripsarterna i Sverige och den förekommer både på friland och i växthus. I Sverige hinner nejliktripset med 2–4 generationer på en säsong. Tidiga angrepp ger bladen ett krokigt, skruvat utseende, och silvriga fläckar eller strimmor bildas på blad och stjälkar. Vid starka angrepp kan bladen gulna och dö. Under torra och varma somrar kan angreppen bli omfattande. På knipplök, som säljs med bladen på, är även små angrepp kvalitetssänkande, medan problemen på övrig lök främst handlar om skördesänkning och att skadorna blir en inkörsport för svampangrepp. Förutom de direkta skadorna på löken har det även konstaterats att nejliktripset överför ett virus (Iris Yellow Spot Virus) till löken (Hoedjes, 2011). Idag bekämpas tripsen med en pyretroid. Bland annat Tyskland har ökande problem med trips i lökodlingen och där har man sett resistens mot pyretroider bland tripsen (Richter, 2011). Det är troligt att vi i Sverige kommer att se en ökning av tripsproblematiken i takt med att vi får ett varmare klimat och det är då även troligt att vi kommer att se samma problem med resistens mot pyretroiderna. 2.2 Lökfluga (Delia antiqua), bönstjälkfluga (D. florilega) och borststjälkfluga (D. platura) Lökflugan förekommer i hela odlingsområdet och kan lokalt vara en svår skadegörare. Det första tecknet på angrepp är gula slappa blad och vissnande, döende plantor. Angrepp av bönstjälkflugan och borststjälkflugan ger liknande symptom. Lökflugan kläcks senare än bönstjälkflugan och startar sin äggläggning först då löken nått längre i sin utveckling. Detta betyder att tidpunkten för skadan avgör vilken fluga som varit framme. Lökplantorna skadas när larverna borrar sig in i löken strax efter det att löken börjat svälla. De hål som då uppstår blir inkörsport för andra parasiter, som svampar och bakterier. Den skadade löken utsöndrar också mer av de svavelhaltiga ämnen som stimulerar vitmögelsvampen till att gro. Betning av fröet är den mest effektiva bekämpningen mot dessa flugor. 2.3 Övriga skadedjur Bladlöss, jordflylarver och fjärilslarver förekommer inte regelbundet, men kan orsaka problem i lökodlingen vissa år. Bladlössen bekämpas idag med pirimicarb, jordflylarverna med en pyretroid och fjärilslarverna med en pyretroid eller med Bacillus thuringiensis. 3. Befintliga insekticider De preparat som är godkända 2011 listas i tabell 2.

Tabell 2. Godkända insekticider i lök 2011. Aktiv substans

Kemisk grupp Preparat

Registrerat t.o.m.

KemI:s tolkning Information om Kommissionens direktiv av rådets förslag rörlighet enl CKB (EU:s pesticiddatabas) m=modersubstans n=nedbrytningsprodukt

IRAC-kod lambdacyhalotrin

pyretroid (3A)

Karate 2,5 2011-12-31 Ingen WG anmärkning

nej (m och n)

alfa-cypermetrin

pyretroid (3A)

Fastac 50 2015-02-28 Ingen anmärkning

nej (m och n)

pirimicarb

karbamat (1A)

Pirimor

2011-02-01 Ingen anmärkning

nej (m och n)

pyretriner

pyretroid/pyr Pyretrum 2015-08-31 Inte bedömd etriner (3A) NA Emulsion

nej (m och n)

såpa (kaliumsalt av fettsyror) rapsolja + pyretriner

diverse pyretroid/pyr Raptol etriner (3A)

måste registreras?

Inte bedömd

2015-08-31 Inte bedömd

Inte bedömd + nej (m och n)

2013-12-31 Ingen anmärkning

Inte bedömd

Bacillus thuringiensis

Turex 50 WP

veg.olja + stärkelse

Eradicoat måste registreras? T

Inte bedömd

*KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet.

00/80/EC (godk. t.o.m. 2015-12-31), skydd av vattenlevande organismer, bin och leddjur. Riskreducerande åtgärder. Uppmärksamma på restsubstanser i livsmedel och akuta effekter av det. 04/58/EC (godk t.o.m. 2015-02-28), skydd av vattenlevande organismer, bin och leddjur. Riskreducerande åtgärder. 06/39/EC (godk t.o.m. 2017-01-31), skydd för vattenlevande organismer, riskreducerande åtgärder vid behov, t.ex. buffertzoner. P: 2008/127 (godk t.o.m. 2019-08-31), riskreducerande åtgärder vid behov. P: 2008/127 (godk t.o.m. 2019-08-31), riskreducerande åtgärder vid behov. 2008/113 (godk t.o.m. 2018-12-31), riskreducerande åtgärder vid behov. -

För bekämpning av nejliktrips används idag pyretroider. Effekten är godtagbar i dagsläget men det finns risk för resistensbildning då det bara finns pyretroider/pyretriner att tillgå för tripsbekämpningen. Vid ökande problem med trips eller vid uppkommen resistens finns inget alternativ att tillgå. Pyretriner används i mycket liten omfattning eftersom de kräver betydligt fler behandlingstillfällen än pyretroiderna. De bidrar inte heller till någon lösning på resistensproblemet med pyretroiderna eftersom de ingår i samma kemiska grupp och följaktligen uppvisar korsresistens med pyretroiderna. Pyretrinerna är tillåtna för användning i ekologiskt odling. Lökfluga, bönstjälkfluga och borststjälkfluga bekämpas bäst genom betning av utsädet. Det finns för tillfället ingen insekticid godkänd för betning mot dessa flugor i Sverige, men det är tillåtet att importera betat lökfrö. Registreringen för Pirimor (pirimicarb) har upphört men produkten får användas till och med 2013-02-01. När Pirimor inte längre får användas försvinner möjligheten till riktade bekämpningar av bladlöss och kvar finns pyretroider/pyretriner. För Karate 2,5 WG ingår inte bladlöss i registreringen för lök och Fastac 50 får inte användas för enbart bekämpning av bladlöss. Vid användning av pyretriner ökar antalet bekämpningstillfällen och därmed även risken för resistensbildning. Jordflylarver bekämpas vid behov med pyretroid och fjärilslarver bekämpas med pyretroid/pyretriner eller Bacillus thuringiensis, beroende på vilken fjärilsart det är. 4. Insekticider på väg ut från marknaden Registreringen för Pirimor har upphört men produkten får användas till och med 2013-02-01. Karate är godkänt till och med 2011-12-31, men är inlämnad för omregistrering (Jeppsson, 2011). 5. Insekticider på väg in på marknaden Teppeki (flonicamid), ett bladlusmedel godkänt för användning i höstvete, potatis, äpple och päron, har enligt Nordisk Alkali effekt på Myzus persicae men inga uppgifter finns om den även kan ha effekt på M. ascalonius. Det finns i dagsläget inga resthaltsstudier utförda i lök och möjligheten för att utöka användningsområdet till att även omfatta lök får därför ses i ett längre perspektiv. Försök behöver även utföras för att titta på effekten på M. ascalonius. 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel Observera! Ett mer allmänt avsnitt om förebyggande åtgärder och alternativa metoder behandlas separat i utredning och rapport. 6.1 Förebyggande åtgärder mot skadedjur För att undvika problem med flugor som angriper löken är det viktigt att ta bort all lök från fälten i samband med skörd och att aldrig odla lök efter lök. Genom att hålla ogräsfritt i och kring fälten missgynnas både flugorna och nejliktripsen som då inte har någonstans att söka föda eller övervintra. Jordbearbetning minskar mängden övervintrande trips. Lökplantor som hålls saftspända, till exempel med bevattning angrips mer sällan än plantor som är försvagade. 6.2 Alternativa metoder och medel mot skadedjur Jordflylarver kan bekämpas med hjälp av bevattning då larverna är riktigt små. Detta förutsätter att en prognosmodell används för att kunna veta när exakt bevattningen ska utföras. Det finns en kommersiell prognosmodell som säljs av Dansk Landbrugsrådgivning.

7. Sammanfattning Tillgången på kemiska växtskyddsmedel och andra växtskyddsmetoder i lök. Om inga nya insekticider från andra kemiska grupper blir tillgängliga kommer insekticidanvändningen i lök att domineras av pyretroider. När Pirimor (pirimicarb) inte längre får användas finns det inte längre någon möjlighet att göra selektiva bladlusbekämpningar. Bacillus thuringiensis finns tillgängligt för bekämpning av fjärilslarver, men alla andra skadegörare måste bekämpas med pyretroider. Denna ensidiga användning av pyretroider är allvarlig då det finns stor risk för resistensbildning bland annat för tripsen. De alternativa metoder och medel som finns tillgängliga används redan idag av odlarna och kemisk insekticidbehandling utförs bara när det är absolut nödvändigt. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (10–20 år) Det varmare klimat som förväntas under kommande år kommer troligtvis att leda till en större utbredning av redan förekommande skadedjur. Samtidigt finns det en risk att nya arter kan komma att etablera sig i Sverige. Trips är ett stort problem i lökodlingen på kontinenten och kommer troligtvis att utgöra allt större problem även i den svenska lökodlingen. Även förekomsten av de flugor som angriper lök och bladlöss kan förvänta öka med ett mer gynnsamt klimat. Minerarflugor, som redan börjar bli ett problem på kontinenten, kan också komma att bli ett problem i lökodlingen vid ett varmare klimat (Eder, 2003). 9. Konsekvenser 9.1 Biologiska konsekvenser Nejliktrips är ett ökande problem i lökodlingen. Tripsen förekommer i hela odlingsområdet och ett varmare klimat medför att förekomsten och problemen ökar. Då det endast finns pyretroider för bekämpning av trips finns en stor risk att resistens utvecklas. Lökfluga, bönstjälkfluga och borststjälkfluga kan ödelägga hela odlingar i drabbade områden. Det finns inget i Sverige godkänt betningsmedel utan lökfrön betas utomlands. Så länge denna möjlighet finns kvar kan problemet med flugor hanteras. Om denna möjlighet försvinner får det stora konsekvenser för lökodlingen i vissa odlingsområden. Bladlöss kan efter att Pirimor (pirimicarb) försvinner inte bekämpas selektivt längre utan måste bekämpas med en pyretroid. Detta påverkar de icke-målorganismer som finns i fältet vid bekämpningstillfället och ökar även risken för resistensbildning. 9.2 Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna för lökodlingen är svåra att kvantifiera då det inte finns officiella försök gjorda och det därför inte finns tillräckligt underlag för att göra denna typ av ekonomiska beräkningar. Ökad förekomst av vissa skadegörare leder till ökad bekämpning. Om resistens har uppstått på grund av ensidig användning av växtskyddsmedel påverkas grödan både kvalitativt och kvantitativt. Oavsett om problemet är ökat antal bekämpningar, kvalitetsskador på löken eller skördeminskning så blir de ekonomiska konsekvenserna mycket kännbara för den hårt pressade lökodlingen. 10. Utvecklingsbehov 10.1 Insekter Lökodlingen är i behov av insekticider med annan verkningsmekanism än pyretroiderna för att kunna bibehålla effektiviteten i bekämpningarna och inte riskera resistensbildning. Detta gäller

framförallt för bekämpning av trips. Erfarenheter från övriga Europa bör kunna initiera registrering av nya kemiska eller biologiska produkter. Utveckling av bekämpningströsklar ger möjlighet till behovsanpassad bekämpning, vilket också bör minska risken för resistensbildning. I detta sammanhang är det viktigt med försök som även visar på den ekonomiska påverkan de olika skadegörarna har. Forskning pågår för att undersöka de naturliga fiendernas påverkan på skadegörarna och hur de naturliga fienderna ska kunna gynnas. Detta behöver dock undersökas vidare för att bli användbart i praktiken. Odlingen är i behov av ett selektivt bladlusmedel för att inte slå ut populationerna av naturliga fiender i onödan. Teppeki (flonicamid) skulle kunna vara ett alternativ om den har effekt mot Myzus ascalonius. Effektivitetsförsök och resthaltsstudier för denna produkt behöver tas fram. 11. Slutsats För närvarande fungerar skadedjursbekämpningen i lök någorlunda väl. Så länge möjligheten finns att importera betat frö bör inte flugorna vålla några större bekymmer. Bekämpningen av trips och bladlöss bör ses över och utvecklas för att undvika resistensbildning och onödig utslagning av populationerna med naturliga fiender. Tillgång till preparat med nya verkningssätt och utveckling av bekämpningströsklar är därför av största vikt. Referenser Eder, R., Baur, R. och Schmid, A., 2003. Lauchminierfliegen auch in der Schweiz. Der Gemüsebau/Le Maraîcher 7/2003. Hoedjes, K., Verhoeven, J.T.J., Goldbach, R. och Peters, D. 2011. Iris Yellow Spot Virus in the Netherlands: Occurrence in onion and confirmation of transmission by Thrips tabaci. Acta Hort. (ISHS) 901:199–206 Jung, K., 2008. Biological control of Thrips tabaci in the field – possibilities and practical limits. Working Group “Insect Pathogens and Insect Parasitic Nematodes”, Proceedings of the Meeting at Alés (France), IOBC/WPRS, Vol. 31, IOBC/wprs Bulletin, pp. 344–348. Personliga meddelanden Jeppsson, M., 2011, Syngenta Richter, E., 2011, Julius Kuehn-Institute, Institute for Plant Protection in Horticulture and Forests

Bilaga 3b Test av strategin för lök – svampsjukdomar

2011-10-19

A. Riskanalys 1. Översikt Lök kan angripas av ett flertal olika svampsjukdomar och bakterier. Flera av dessa har stor ekonomisk betydelse. Det allvarligaste problemet är lökbladmögel som, om det inte bekämpas, kan ödelägga hela fält. Även vitmögel orsakar stora skador i lökodlingen, och i vissa odlingsområden har man problem med gråmögelbladfläcksjuka. Groddbrand orsakad av Fusarium kan slå ut stora delar av ett fält om rätt förutsättningar finns. En översikt över sjukdomar i lök finns i tabell 1. Tabell 1. Översikt över sjukdomar i lök. Art

Utbredning

Betydelse Angrepps Kemisk då -frekvens bekämpning angrepp förekom mer

Förebyggande åtgärder

Groddbrand Fusarium spp,

Ovanlig

Liten– måttlig

Betning

Friskt utsäde

Lökbladmögel Peronospora destructor

Allmänt förekommande

Stor

Sprutning

Växtföljd, inga överliggare, inga Bevattning ”skräphögar”, vindexponerade fält, luftiga bestånd, ogräsfritt, måttliga N-givor.

Gråmögelbladfläcksjuka Botrytis squamosa

Allmänt förekommande

Måttlig

Sprutning

Växtföljd

Stemphylium

Enstaka år alt. Enstaka odlare

Liten– måttlig

Sprutning

Löksot Urocystis cepulae

Ovanlig

Ingen– liten

Nej

Vitmögel Sclerotium cepivorum

Vanlig i vissa Stor odlingsområden

Sprutning (inga preparat godkända i Sverige)

Lökgråmögel Botrytis allii

Enstaka år alt. Enstaka odlare

Måttlig

Betning eller sprutning

Friskt utsäde, täck skräphögar, undvik sen bevattning, bra avmognad, torkning och lagring.

Gråmögel Botrytis cinerea

Enstaka år alt. Enstaka odlare

Måttlig

Sprutning

Friskt utsäde, täck skräphögar, undvik sen bevattning, bra avmognad, torkning och lagring.

Grönmögel Penicillium spp.

Vanlig i vissa Liten–stor odlingsområden

Sprutning

Friskt utsäde, täck skräphögar, undvik sen bevattning, bra avmognad, torkning och lagring. Undvik skador på löken.

Alternativa metoder och medel

Art

Utbredning

Betydelse Angrepps Kemisk då -frekvens bekämpning angrepp förekom mer

Alternaria spp.

Vanlig i vissa Liten–stor odlingsområden

Sprutning

Svartmögel Aspergillus

Ovanlig

Ingen– liten

Nej

Fusarios Fusarium

Ovanlig

Liten

Nej

Bakterioser Pseudomonas m.fl.

Ovanlig

Liten

Nej

Vitbakterios Ovanlig Erwinia carotovora ssp.

Liten

Nej

Förebyggande åtgärder

Växtföljd, friskt utsäde.

2. Beskrivning av de viktigaste sjukdomarna i lök som går att bekämpa kemiskt 2.1 Lökbladmögel (Peronospora destructor) Lökbladmögel är den allvarligaste sjukdomen på lök och förekommer i alla odlingsområden. Infektionen startar i bladen som först blir svagt gulfärgade och sedan täcks av avlånga bleka fläckar. Dessa fläckar blir ofta inkörsport för sekundära svampar såsom Stemphylium och Alternaria. Angripna blad vissnar och dör och löken, som inte uppnår full storlek blir ofta mjuk och dåligt mogen. Svampen kan också växa ned i löken från infekterade blad och där hålla sig vid liv över vintern, så kallad systemisk infektion. Sådana infekterade lökar kan urskiljas efter en tids lagring genom sitt mjuka och skrynkliga utseende. Vid bekämpning används en lökbladmögelprognos baserad på svampens biologi och fältets mikroklimat för att bekämpningarna ska göras på exakt rätt tidpunkt. 2.2 Gråmögelbladfläcksjuka (Botrytis squamosa) Gråmögelbladfläcksjuka har ökat i betydelse under senare år, dels i våra grannländer och dels i vissa odlingsområden i Sverige. Angreppen startar med små gulvita bladfläckar som sedan breder ut sig så att bladvävnaden kollapsar och bladen gulnar och dör. Störst skada i form av skördeförluster ger sjukdomen när den angriper samtidigt som löken sväller som mest. Gråmögelbladfläcksjuka bekämpas ofta i samband med lökbladmögelbekämpning men det är svårt att hamna rätt i bekämpningstidpunkt. Det finns en holländsk prognosmodell som håller på att testas under svenska förhållanden. 2.3 Vitmögel (Sclerotium cepivorum) Alla utvecklingsstadier av löken kan infekteras av vitmögel och dö i förtid. Svampen sprider sig sedan till intilliggande plantor och fläckar av angripna och döende plantor uppstår i fälten. Vid angrepp ruttnar rötterna och bladen blir slappa, vissnar och dör. I Sverige har vi i dagsläget inget växtskyddsmedel godkänt för användning mot vitmögel i lökodlingen och åtgärderna handlar därför om att minska smittotrycket och begränsa svampens spridning och utbredning. Contans WG kan användas förebyggande vid misstanke om att smitta kan finnas i jorden. 2.3 Övriga sjukdomar Stemphyllium, Alternaria, lökgråmögel, gråmögel och grönmögel orsakar problem i lökodlingen under vissa förhållanden. Dessa sjukdomar kan oftast hållas på små skadenivåer genom att friskt utsäde används (i vissa fall kan betning av fröet vara ett alternativ), löken hålls 1

Alternativa metoder och medel

frisk och fri från skador som kan bli inkörsport för dessa sjukdomar. Även att undvika sena bevattningar, låta löken få bra avmognad och skörd vid rätt tid kan minska angreppen. 3. Befintliga Herbicider/Insekticider/Fungicider De preparat som är godkända 2011 listas i tabell 2. Tabell 2. Godkända fungicider i lök 2011. Aktiv substans

Preparat

Registrerat t.o.m.

KemI:s tolkning av rådets förslag

Information om rörlighet enl CKB m=modersubstans n=nedbrytningsprodukt

Kommissionens direktiv (EU:s pesticiddatabas)

Coniothyrium minitans

Contans WG

2013-11-04

Ingen anmärkning

Inte bedömd

03/79/EC (godk t.o.m. 2013-1231)

azoxystrobin

Amistar

2011-12-31

Ingen anmärkning

nej (m) ja (n)

Reg (EU) 540/2011 (godk t.o.m. 2011-12-31), särskild hänsyn till inverkan på vattenlevande organismer. Riskreducerande åtgärder.

dimetomorf + mankozeb

Acrobat WG

2016-06-30

D:? M: Stupstock

D: nej (m och n) M: ja (m) nej (n)

D: 07/25/EC (godk t.o.m. 2017-0930), skydd av fåglar, däggdjur och vattenlevande organismer. Riskreducerande åtgärder. M: 05/72/EC (godk t.o.m. 201606-30), skydd av fåglar, däggdjur, vattenlevande organismer och leddjur. Riskreducerande åtgärder. Uppmärksamma risk för förorening av grundvatten, risken för resthalter i livsmedel och konsumenternas exponering via kosten.

metalaxyl-M

Apron XL

2012-09-30

Ingen anmärkning

ja (m och n)

02/64/EC (godk t.o.m. 2015-1231), risk för förorening av grundvattnet. Riskreducerande åtgärder vid behov.

fluazinam

Shirlan

2013-02-28

Ingen anmärkning

nej (m och n)

2008/108 (godk t.o.m. 2019-0228), skydd för vattenlevande organismer, t.ex. buffertzoner. Uppmärksamma risk för resthalter i livsmedel och konsumenternas exponering via kosten.

*KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Idag används Shirlan, Amistar och Acrobat WG i en strategi tillsammans mot lökbladmögel. För närvarande är Acrobat WG det enda godkända medel som både verkar förebyggande och som har kurativ effekt. För att kunna bekämpa lökbladmögel efter prognos krävs att odlarna har tillgång till minst ett kurativt preparat att använda då prognosen indikerar att en riskperiod inträffat. Finns det inget preparat med kurativ effekt att tillgå går det inte längre att bekämpa lökbladmögel enligt prognos utan all bekämpning måste göras förebyggande. Det är också viktigt att det finns medel med olika verkningsmekanismer att tillgå för att minska risken för resistensbildning och på grund 1

av detta skulle det vara önskvärt med fler medel att kunna använda i strategin. Skulle något av de idag tillgänglig preparaten försvinna utan att ett nytt preparat kommer in har vi inte längre någon möjlighet att på ett hållbart sätt bekämpa lökbladmögel. Mot gråmögelbladfläcksjuka kan idag Amistar användas. Effekten är godtagbar men kräver att bekämpningen hamnar exakt rätt i tiden. Det finns ingen möjlighet att växla preparat eller använda annan strategi för att minska risken för resistensbildning. Skulle Amistar inte registreras om eller om resistens skulle uppstå har vi inte någon möjlighet att bekämpa gråmögelbladfläcksjuka. Situationen i våra grannländer, där problemen ökat de senaste åren, ökar risken för att vi kommer att få mer och mer problem med denna sjukdom. Vitmögel kan idag inte bekämpas kemiskt i Sverige då vi saknar effektiva preparat. Vid misstanke om att smitta kan finnas i fältet kan Contans WG användas förebyggande och för att hålla nere smittotrycket. Contans WG har framförallt effekt på sklerotierna (vilsporerna) och ska brukas ner i jorden minst tre månader innan förväntat angrepp av vitmögel. Behandlingen behöver upprepas under flera säsonger för att få ner smittotrycket. 4. Fungicider på väg ut från marknaden Acrobat WG, som på förhand såg problematisk ut har omregistrerats och är nu godkänt till och med 2016-06-30. Amistar är godkänt till och med 2011-12-31 och är enligt Syngenta inne för omregistrering (Jeppsson, 2011). Skulle Amistar inte omregistreras för användning i lök har vi en mycket problematisk situation då vi förlorar en av tre produkter till det bekämpningsintensiva lökbladmöglet och dessutom förlorar möjligheten att bekämpa gråmögelbladfläcksjuka. Shirlan, som är grundstommen i bladmögelbekämpningen, är godkänt till och med 2013-02-28 och ska enligt Syngenta skickas in för omregistrering (Jeppsson, 2011). Skulle inte Shirlan omregistreras för användning i lök, och om det inte kommer in en ersättare, finns ingen möjlighet att bekämpa lökbladmögel under en hel säsong. 5. Fungicider på väg in på marknaden Flera nya fungicider för lök är inlämnade för registrering i Sverige eller i Norra Zonen. Signum (pyraklostrobin + boskalid), Rovral Aqua Flo (iprodion) och Ortiva Top (asoxystrobin + difenokonazol) är inlämnade för godkännande i Sverige och Scala (pyrimetanil) är inlämnat för zongodkännande i Norra zonen (Klintborg, 2011) 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel Observera! Ett mer allmänt avsnitt om förebyggande åtgärder och alternativa metoder behandlas separat i utredning och rapport. 6.1 Förebyggande åtgärder mot svampar friskt utsäde används växtföljd – inte lök efter lök ta bort all lök från fältet, inte låta någon lök vara kvar över vintern eller inför nästa odlingsår inte ha skräphögar med lökavfall i närheten av lökodling inte odla sättlök intill frölök vindexponerade fält och luftiga bestånd ogräsfritt i och kring fältet måttliga N-givor löken hålls frisk och fri från skador som kan bli inkörsport för sjukdomar

jämn tillgång till vatten och undvika sena bevattningar låta löken få bra avmognad och skörda vid rätt tid 6.2 Alternativa metoder och medel mot svampar bevattning vid sporulering (lökbladmögel) Zence är testat mot lökbladmögel men har svag effekt (Jönsson, 2001). Trichoderma, och till viss del vitlöksolja, är testat i många försök mot vitmögel och kan eventuellt ha effekt (Clarkson, 2002, Jönsson, 2001). 7. Sammanfattning Tillgången på kemiska växtskyddsmedel och andra växtskyddsmetoder i lök. För bekämpning av lökbladmögel finns idag Acrobat WG, Amistar och Shirlan. Acrobat WG som på förhand såg problematisk ut har omregistrerats och är nu godkänt till och med 2016-0630. Amistar är godkänt till och med 2011-12-31 och är inne för omregistrering. Skulle Amistar inte omregistreras för användning i lök har vi en problematisk situation då vi förlorar en av tre produkter till det bekämpningsintensiva lökbladmöglet. Shirlan, som är grundstommen i bladmögelbekämpningen, är godkänt till och med 2013-02-28. Skulle inte Shirlan omregistreras för användning i lök, och om det inte kommer in en ersättare, finns ingen möjlighet att bekämpa lökbladmögel under en hel säsong. Finns det inte möjlighet till en hållbar bekämpningsstrategi mot lökbladmögel kommer större delen av den konventionella lökodlingen att drabbas mycket hårt och omfattningen på odlingen kommer att minska drastiskt. Mot gråmögelbladfläcksjuka används idag Amistar. Skulle Amistar inte omregistreras för användning i lök har vi en mycket problematisk situation då vi förlorar möjligheten att bekämpa gråmögelbladfläcksjuka. Det finns i dagsläget ingen möjlighet att bekämpa vitmögel med de kemiska produkter som finns tillgängliga. De förebyggande åtgärder som finns mot angrepp av dessa sjukdomar används av odlarna redan idag. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (10–20 år) Lökbladmögel kommer att vara det största problemet på sjukdomssidan även på längre sikt. Acrobat WG är godkänt till och med 2016-06-30. För närvarande är Acrobat WG det enda godkända medel som både verkar förebyggande och som har kurativ effekt. För att kunna bekämpa lökbladmögel efter prognos krävs att odlarna har tillgång till minst ett kurativt preparat att använda då prognosen indikerar att en riskperiod inträffat. Finns det inget preparat med kurativ effekt att tillgå går det inte längre att bekämpa lökbladmögel enligt prognos utan all bekämpning måste göras förebyggande. Det är också viktigt att det finns medel med olika verkningsmekanismer att tillgå för att minska risken för resistensbildning och på grund av detta skulle det vara önskvärt med fler medel att kunna använda i strategin. Skulle något av de idag tillgängliga preparaten försvinna utan att ett nytt preparat kommer in har vi inte längre någon möjlighet att på ett hållbart sätt bekämpa lökbladmögel. Gråmögelbladfläcksjuka kommer troligtvis att fortsätta öka i omfattning och det är därför viktigt att ha tillgång till effektiva medel mot denna sjukdom. Vitmögelsklerotier kan överleva i jorden i 15–20 år och kan därför komma att bli ett större problem i odlingen än vad det är idag. Det är därför viktigt att förhindra utbredning av svampen och smittspridning genom förebyggande åtgärder.

9. Konsekvenser 9.1 Biologiska konsekvenser Både utbredningen och frekvensen av lökbladmögel och gråmögelbladfläcksjuka kan komma att öka om det inte finns bra möjligheter att hantera dessa sjukdomar. Det finns även risk för resistensbildning, framförallt vad gäller det bekämpningsintensiva lökbladmöglet, om det inte finns tillräckligt många produkter att välja mellan. 9.2 Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna för lökodlingen är svåra att kvantifiera då det inte finns officiella försök gjorda och det därför inte finns tillräckligt underlag för att göra denna typ av ekonomiska beräkningar. Finns det inte effektiva medel och strategier att tillgå för svampbekämpning kommer detta att slå mycket hårt mot odlingen. Oavsett om problemet är ökat antal bekämpningar, kvalitetsskador på löken eller skördeminskning så blir de ekonomiska konsekvenserna mycket kännbara för den hårt pressade lökodlingen. Vissa år kan utebliven svampbekämpning slå ut hela odlingar. 10. Utvecklingsbehov 10.1 Svampar Lökodlingen är i behov av fungicider med kurativ och systemisk verkan för att kunna bekämpa bladmögel och gråmögelbladfläcksjuka enligt prognos. De prognosmodeller som finns tillgängliga bör testas vidare och anpassas efter svenska förhållanden. För det bekämpningsintensiva lökbladmöglet är det viktigt med behovsanpassad bekämpning för att minska risken för resistensbildning och för att minska odlingens kostnader och miljöpåverkan. Det är också viktigt med försök som även visar på den ekonomiska påverkan de olika sjukdomarna har. Fortsatt utvecklingsarbete för att få fram odlingsvärda lökbladmögelresistenta löksorter bör också prioriteras. Med säker tillgång på frö och fler resistenta eller toleranta sorter att välja mellan kommer behovet av lökbladmögelbekämpningar att minska drastiskt. 11. Slutsats Svampbekämpning i lök kan inom den närmsta femårsperioden komma att bli mycket problematisk om Amistar eller Shirlan inte skulle omregistreras eller om användningsområdet förändras vid omregistrering. Fler fungicider och gärna fungicider som har effekt även på bland annat vitmögel skulle vara önskvärt. Referenser Clarkson, J. P., Payne, T., Mead, A. and Whipps, J. M., 2002. Selection of fungal biological control agents of Sclerotium cepivorum for control of white rot by sclerotial degradation in a UK soil. Plant Pathology, 51: 735–745. doi: 10.1046/j.1365–3059.2002.00787.x Jönsson, B. (red), 2001. Trädgårdsnäringens växtskyddsförhållanden. Jordbruksverkets rapport 2001:7A–B Personliga meddelanden Jeppsson, M., 2011, Syngenta Klintborg, A., 2011, Jordbruksverket Pagh, S., 2010, BASF Persson, G., 2011, Nordisk Alkali Svensson, J-Å., 2011, Du Pont

Bilaga 3c Test av strategin för lök – ogräs

2011-10-19

A. Riskanalys 1. Översikt Löken utvecklas långsamt och utsätts tidigt för konkurrens från ogräs. Om ingen ogräsbekämpning görs, eller om bekämpningen misslyckas kan ogräsen helt konkurrera ut grödan och skördeförlusten kan bli 100 procent. Det är viktigast att hålla ogräsfritt de första 10–12 veckorna efter sådd för att inte få skador på löken. Även när det inte är så stor risk för skador på grödan så är det viktigt att hålla rent för att ogräsen inte ska hinna producera frön. Företag som odlar lök är ofta inriktade på specialgrödor och det finns därför inga större möjligheter att minska fröförrådet i marken på samma sätt som i en spannmålsdominerad växtföljd. Ytterligare anledning till att hålla ogräsfritt under hela odlingssäsongen är för att skörden ska fungera på ett bra sätt. Företag som odlar lök är ofta specialiserade på lök och har stora arealer. För att löken ska kunna skördas i rätt tid och utan alltför stora kostnader är det viktigt att skörden inte försvåras av att det är ogräs i fältet som stoppar i maskinerna och som gör att löken torkar sämre i fält. Den försämrade torkningen i fält leder till ökade kostnader för torkning då öken tas in i lager. En mängd olika ogräs kan vara aktuella att bekämpa i lökodling. I tabell 1 listas de ogräs som varit aktuella i de svenska strategiförsök som utförts 2009 och 2010 i samarbete mellan LRF-GRO och Det Jordbrugsvidenskabelige Fakultet vid Aarhus Universitet (Hartvig, 2009 & 2010). Sammanlagt har åtta försök genomförts under två år, fyra i Skåne och fyra på Öland. Andra ogräs kan givetvis förekomma. Vilka ogräs som förekommer i ett fält styrs av jordmån, växtföljd, föregående gröda, jordbearbetningsmetod, årsmån, hur ogräsbekämpningen fungerat i åren innan det odlas lök och så vidare. Tabell 1. Översikt över ogräs i lök. Art

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning

Förebyggande åtgärder

Namn Vetenskapligt namn

hela odlingsområdet landsdelar/län. Kommentera lokala angrepp

Liten/måttlig/ stor/mycket stor eller som intervall t.ex. liten–måttlig

varje år/x år av y

X = har effekt om rätt använd i en strategi

X = tillämpas

Baldersbrå

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Etternässla

Södra Sverige

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Jordrök

Södra Sverige

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Korsört

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

ÖRTOGRÄS

100

Alternativa metoder och medel

Art

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning

Förebyggande åtgärder

Lomme

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Målla

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Nattskatta – olika arter

Södra Sverige

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Penningört

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Pilört

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Plister

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Skatnäva

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Snärjmåra

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Spillpotatis

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Spillraps

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Stillfrö

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Trampört

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Vallmo

Södra Sverige

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Veronika

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

101

Alternativa metoder och medel

Art

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning

Förebyggande åtgärder

Viol

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Våtarv

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Åkerfräken

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Åkerbinda

Hela landet

Förekommer sällan som ensam art

Varje år

Hirs – olika arter

Södra Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

Kvickrot

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

Vitgröe

Hela landet

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

Åkerven

Södra–mellan Sverige

Förekommer ibland som målogräs

Varje år

Alternativa metoder och medel

GRÄSOGRÄS

jordbearbetning

2. Beskrivning av de viktigaste ogräsen i lök Skördeförlusterna på grund av ogräs varierar men kan snabbt komma upp i 50 procent. Misslyckas bekämpningen av ogräs helt kan skördeförlusterna uppgå till så mycket som 100 procent. 2.1 Örtogräs

Örtogräs är det stora problemet i lök. Många av örtogräsen gror under en lång period och för att få en effektiv ogräsreglering behöver dessa bekämpas när de är små.

Baldersbrå är vanligt förekommande på odlad mark i hela landet. Det är en ettårig ört som sprids och förökas med frö och som har stor fröproduktion. Fröet är beroende av ljus för att gro och baldersbrån är därför mycket vanligt förekommande i radodlade grödor. På grund av den starkt greniga pålroten kan den vara svår att bekämpa mekaniskt. Korsört är vanligt förekommande i grönsaksodlingar i hela landet. Det är en ettårig ört som sprids och förökas med frö. Fröna mognar snabbt och kan gro vid alla årstider och den hinner därför med flera generationer under en odlingssäsong.

102

Nattskatta förekommer främst i södra Sverige och är vanlig i grönsaksodlingar och potatis. Nattskattan sprids och förökas med frö. Nattskattan är ljusgroende och är därför speciellt förekommande i radodlade grödor där dess egenskap att gro under en lång period gynnas. I en växtföljd med en stor andel av radodlade grödor kan nattskatta uppförökas snabbt, vilket innebär stora problem i den aktuella odlingen. Bägarnattskattan, som ökar i förekomst, angrips av, och bidrar till spridningen av potatisbladmögel. Nya studier från SLU visar att potatisbladmögel på nattskatta är mer aggressiv och i större omfattning bildar zoosporer än potatisbladmögel på potatis. Obekämpad bägarnattskatta i lök kan på detta vis orsaka marksmitta av potatisbladmögel (Grönberg m.fl., 2011). Viol, som förekommer i alla grödor, sprids och förökas med frö. Fröna har en mycket lång livslängd i jorden och gror dessutom under hela vegetationsperioden. Åkerbinda sprids och förökas med frö. Plantan har en djup och grening pålrot. 2.2 Gräsogräs

Vitgröe sprids och förökas med frö. Fröna gror under hela vegetationsperioden, även vid låga temperaturer och övervintring kan ske i alla utvecklingsstadier. 2.3 Totalbekämpning före uppkomst

För att hantera de ogräs som gror innan grödan kommit upp kan en totalbekämpning med glyfosat, glufosinatammonium eller dikvat utföras. 3. Befintliga Herbicider Idag finns tre produkter för bekämpning av enbart gräsogräs, fem produkter för bekämpning av örtogräs och tre produkter som har effekt på både gräs- och örtogräs. De preparat som är godkända för användning i lök 2011 listas i tabell 2. Tabell 2. Godkända herbicider i lök 2011. Aktiv substans

Preparat Användn. Registrerat t.o.m.

glufosinatammonium

Basta

gräs- och örtogräs

2010-12-31, Stupstock ja (m) nej (n) får användas t.o.m. 201212-31

07/25/EC (godk t.o.m. 2017-09-30), säkerhet för användaren, risk för grundvatten, skydd av däggdjur, leddjur och icke-målorganismer

glyfosat

flera preparat

gräs- och örtogräs

2012-06-01

Inte bedömd

nej (m och n)

2001/99/EG, skydd av grundvatten i känsliga områden

gräs- och örtogräs

2012-10-31

Inte bedömd

nej (m och n)

2007/76/EC (godk t.o.m. 2018-10-31), skydd för vattenlevande organismer, skydd för icke-målorganismer, t.ex. buffertzoner

prosulfokarb Boxer

KemI:s tolkning av rådets förslag

103

Information om rörlighet enl CKB m=modersubstans n=nedbrytningsprodukt

Kommissionens direktiv (EU:s pesticiddatabas)

Aktiv substans

Preparat Användn. Registrerat t.o.m.

KemI:s tolkning av rådets förslag

Information om rörlighet enl CKB m=modersubstans n=nedbrytningsprodukt

Kommissionens direktiv (EU:s pesticiddatabas)

cykloxidim

Focus Ultra

gräsogräs

2011-12-31

Inte bedömd

nej (m och n)

2011/4/EU (godk t.o.m. 2021-05-31), risk för icke-målorganismer

dikvatdibromid

Reglone

örtogräs

2011-12-31

Inte bedömd

nej (m och n)

01/21/EC (godk t.o.m. 2015-12-31), möjlig inverkan på vattenlevande organismer

Diqua

2015-12-31

pendimetalin Stomp

örtogräs

Dispens t.o.m. 201107-15

Stupstock Inte bedömd

03/31/EC (godk t.o.m. 2013-12-31), skydd för vattenlevande organismer och ickemålorganismer, riskreducerande åtgärder

aklonifen

Fenix

örtogräs

2014-01-31

Inte bedömd

nej (m och n)

2008/116 (godk t.o.m. 2019-07-31), skydd för vattenlevande organismer, skydd för icke-målorganismer, t.ex. buffertzoner

kloridazon

Pyramin DF

örtogräs

2012-12-31, ska enligt firman inte omregistreras.

Inte bedömd

nej (m) ja (n)

2008/41 (godk t.o.m. 2018-12-31), får godkännas högst 2,6 kg/ha och endast vart tredje år på samma fält, skydd för vattenlevande organismer och grundvatten, riskreducerande åtgärder och kontroll

kletodim

Select

gräsogräs

2011-12-31

Inte bedömd

nej (m och n)

2011/21/EU (godk t.o.m. 2021-05-31), får endast godkännas för användning i sockerbetor

ioxinil

Totril

örtogräs

Dispens t.o.m. 201107-15

Stupstock Inte bedömd

04/58/EC (godk t.o.m. 2015-02-28), skydd för vattenlevande organismer, riskredu-cerande åtgärder

gräsogräs

2015-05-31

Stupstock nej (m och n)

05/34/EC (godk t.o.m. 2015-05-31)

tepraloxidim Astrum

*KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet.

104

4. Herbicider på väg ut från marknaden Registreringen för Basta upphörde 2010-12-31 och produkten får användas till och med 2012-1231. Boxer är registrerat till och med 2012-10-31. För Boxer finns ett off label-godkännande för användning i lök. Syngenta har för avsikt att omregistrera Boxer (Jeppsson, 2011). Focus Ultra och Reglone är registrerade till och med 2011-12-31. Stomp och Totril är godkända på dispens till och med 2011-07-15 och försvinner därefter. Pyramin DF är godkänt till och med 2012-12-31 och ska enligt firman inte lämnas in för omregistrering (Pagh, 2010). Godkännandet för Select upphör 2011-12-31 och enligt Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 får kletodim endast godkännas för användning i sockerbetor. För bekämpning av de besvärliga örtogräsen 2012 finns Reglone/Diqua och glyfosat som en totalbekämpning före grödans uppkomst, samt Pyramin, Fenix och Boxer. En ogräsbekämpningsstrategi med dessa produkter är förhållandevis skonsam mot grödan i förhållande till andra testade strategier, men har alldeles för dålig effekt på ogräsen. Viol, baldersbrå, åkerbinda, bägarnattskatta och korsört kan inte hanteras med denna strategi. Skulle inte Boxer få en omregistrering 2012 faller dessutom den strategin eftersom Boxer är grundpelaren för denna strategi. Om Pyramin DF får en normal utfasningsperiod betyder det att produkten kan användas till och med 2014. Därefter faller hela strategin. 5. Herbicider på väg in på marknaden Bayer Crop Science har lämnat in ansökan till Kemikalieinspektionen om ömsesidigt godkännande för Totril (Friis, 2011). Beslut har ännu inte fattats. Nordisk Alkali har ansökt om ömsesidigt godkännande för Lentagran. Ansökan avslogs av Kemikalieinspektionen och ligger nu för behandling i Miljööverdomstolen (Persson, 2011). Lök är en mycket känslig gröda och det är svårt att hitta nya kemiska växtskyddsmedel som är selektiva och inte skadar löken, framförallt när löken är liten, och det är därför svårt att hitta nya medel som kan användas i lökodlingen. 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel Observera! Ett mer allmänt avsnitt om förebyggande åtgärder och alternativa metoder behandlas separat i utredning och rapport. 6.1 Förebyggande åtgärder mot ogräs

Noggranna val av fält. Undvik att odla lök på fält med känd hög förekomst av ogräs. Välj fält som är fria från rotogräs då dessa är svåra att bekämpa i löken. Alternativet är att bekämpa rotogräsen tidigare i växtföljden. En väl planerad växtföljd kan minska problemen med ogräs i lökodlingen. Falsk såbädd och fördröjd sådd kan minska ogräsförekomsten framför allt i sent etablerad lök. Direktsådd lök är dock beroende av tidig sådd för att utvecklas bra och därför har fördröjd sådd relativt begränsad användning i sådd lök. Jämn och säker uppkomst är en viktig förutsättning för en lyckad ogräsbekämpning. Plantera lök istället för att så. Sådd lök har sämst konkurrensförmåga och genom att plantera istället får löken ett försprång gentemot ogräsen. Dessutom undviks den kritiska

105

perioden då löken är som mest känslig för yttre påverkan och man kan även ersätta de första ogräsbekämpningarna med upprepade ogräsharvningar före plantering. Plantering av lök medför extra kostnader, både för plantuppdragning och för plantering. Plantering kräver specialmaskiner, fler personer och är resurskrävande tidsmässigt. 6.2 Alternativa metoder och medel mot ogräs

Flamning före grödans uppkomst har ungefär samma effekt som en totalbekämpning före uppkomst. Kostnaderna för flamning är dock betydligt högre, både vad gäller utrustning, tid och gasol. Flamning kan även utföras strax efter lökens uppkomst. Flamning tillämpas av vissa ekologiska odlare och kan i konventionell odling ersätta en eller flera kemiska bekämpningar. Det kräver tillgång till maskinell utrustning och flamningen ska ske inom ett snävt tidsintervall, vilket gör att det rent praktiskt kan vara svårt att tillämpa i en stor odling. Ångning av smala band före sådd kan minska mängden ogräs i lökraden med upp till 75 procent men är mycket resurskrävande då maskinen som ska hetta upp jorden till 92 ˚C drivs med diesel. Ogräsrensning mellan raderna med radhacka har godtagbar effekt på ogräsen mellan raderna och används idag som ett komplement till den kemiska bekämpningen i den konventionella odlingen. Ogräsrensning i raderna kan göras med olika typer av maskiner eller redskap, men förutsätter att löken är planterad. Den vanligaste tekniken är fingerhjul och skrappinnar, som monteras på en vanlig radrensare. Det börjar även komma avancerade maskiner för mekanisk ogräsbekämpning i raderna med optisk styrning, till exempel Robocrop och Robovator. Maskinerna är dyra i inköp och i drift och tekniken är i dagsläget inte så utvecklad att det är en hållbar lösning i lökodling, vaken ekonomiskt eller tidsmässigt. Handrensning är ett tidskrävande och mycket dyrt alternativ och kan därför inta anses praktiskt möjligt i konventionell lökodling mer än i begränsad omfattning. Ogräsättika har godtagbar effekt på små ogräs före grödans uppkomst. Ättikan har praktiska problem som till exempel arbetsmiljö för användaren och att stora vätskemängder måste användas. I försök har 1500 l/ha 12 procent ättiksyra visat sig ha godtagbar effekt (Hanson & Hansson, 2010). Kostanden för detta är 5 kr/liter (Hansson & Svensson, 2010). Pelargonsyra har godtagbar effekt på små ogräs före grödans uppkomst, men har i försök visat sig vara något sämre än ättiksyra. Även pelargonsyran har praktiska problem vad gäller vätskemängd, men det stora problemet är framförallt kostnaden. I försök gjorda i fruktodling användes 1200 l/ha 7 procent pelargonsyra till en kostnad av 48,7 kr/liter (Hansson & Svensson, 2010). När mekanisk ogräsbekämpning inte är tillräckligt effektiv är handrensning enda möjliga metoden. I vissa fall blir detta den största kostnaden. Det finns en stark koppling mellan mängden ogräs i raderna och det antal timmar handrensning som krävs för bekämpning. Låter man ogräsen sätta frön kommer det att resultera i högre kostnader för ogräsbekämpning i framtiden.

106

7. Sammanfattning Tillgången på kemiska växtskyddsmedel och andra växtskyddsmetoder i lök.

Odlingen kan inte helt ersättas av ekologisk odling, även om det kan komma att bli ett alternativ för vissa odlare, eftersom detta är ett dyrare sätt att odla lök och kräver stor manuell insats. Lök är en internationell handelsvara och är utsatt för stor konkurrens, samtidigt som det är en produkt där det är svårt att ta ut ett högre pris för inhemsk produktion. När odlarna inte längre har möjlighet att använda Stomp och Totril finns inget bra sätt att bekämpa örtogräsen. En ogräsbekämpningsstrategi med kvarvarande Pyramin, Boxer och Fenix har alldeles för dålig effekt på ogräsen och framförallt viol, åkerbinda, nattskatta och korsört kan inte hanteras med denna strategi. Skulle inte Boxer omregistreras 2012 faller dessutom den strategin eftersom Boxer är grundpelaren i strategin. Om Pyramin DF får en normal utfasningsperiod betyder det att produkten kan användas till och med 2014. Därefter faller hela strategin. Odlarna utnyttjar redan idag flera av de förebyggande åtgärderna och kör med mekanisk bearbetning i viss utsträckning. För att hålla rent från ogräs ända fram till skörd lägger många odlare redan en del tid på handrensning. Vid en bristande ogrässtrategi kommer kostnaderna för lökodlingen i form av fler mekaniska rensningar och handrensning att öka drastiskt. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (10–20 år) Nya strategier för bekämpning av ogräs i lök och i andra grödor i växtföljden gör att vi troligtvis kommer att se en förändring i ogräsförekomsten på längre sikt. Ogräs som tidigare inte ansetts vara något problem kan komma att öka i förekomst medan andra, idag mer problematiska ogräs, kan komma att minska i förekomst. Detta samtidigt som nya arter också kan komma att etablera sig som följd av den klimatförändring som väntas. Förändringar i klimatet liksom förändringar i vilka grödor som kommer att odlas och hur fördelningen ser ut mellan grödorna kommer, tillsammans med vilka herbicider som kommer att få användas framöver, att påverka hur ogrässituationen utvecklas. 9. Konsekvenser 9.1 Biologiska konsekvenser

Med de ogräspreparat som finns att tillgå 2012 kommer ett flertal ogräs, bland annat viol, korsört, åkerbinda och nattskatta-arter inte att kunna bekämpas tillfredsställande i lökodingen. Alla dessa fyra arter sprids och förökas med frö och en bristande bekämpning kommer att leda till att dessa arter blommar, sätter frö och sprider sina frön i lökfältet. Detta bidrar till uppförökning av det befintliga fröförrådet i marken och kommer att innebära problem under flera år framåt. Nattskatta och bägarnattskatta som inte bekämpas växer sig stora och konkurrerar kraftigt med grödan, samtidigt som de försvårar skörden. Bägarnattskattan angrips dessutom av potatisbladmögel och bidrar till den direkta spridningen av potatisbladmögel den säsongen, samtidigt som potatisbladmögel på nattskatta är mer aggressiv och i större omfattning bildar zoosporer än potatisbladmögel på potatis. Obekämpad bägarnattskatta i lök kan på detta vis orsaka marksmitta av potatisbladmögel. Detta innebär särskilt stora problem då potatis och lök ofta odlas i samma områden och ibland även i samma fält. En av de viktiga förebyggande åtgärderna för att hålla sjukdomstrycket i lökodlingen nere är att ha luftiga lökbestånd som torkar upp snabbt. Förekomst av ogräs i fältet ger ett högre sjukdomstryck

107

på grund av det fuktiga mikroklimatet som blir i fältet då ogräsförekomsten bidrar till att beståndet inte torkar upp lika snabbt. 9.2 Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna för lökodlingen är svåra att kvantifiera då det inte finns tillräckligt underlag för att göra denna typ av ekonomiska beräkningar. Att helt gå över på mekanisk ogräsbekämpning kräver i dagsläget att löken planteras istället för att sås, vilket inte bara medför stora extra kostnader, utan även gör att det är svårt att göra en ekonomisk beräkning på skillnaderna mellan mekanisk och kemiska ogräsbekämpning. Finns det inte effektiva medel och strategier att tillgå för ogräsbekämpning kommer detta att slå mycket hårt mot odlingen. Oavsett om problemet är ökat antal bekämpningar, fler arbetstimmar på grund av mer manuellt arbete, skördeminskning, försvårad skörd eller ökade kostnader för torkning så blir de ekonomiska konsekvenserna mycket kännbara för den hårt pressade lökodlingen. Misslyckad ogräsbekämpning ger snabbt stora skördeförluster och kan i värsta fall ödelägga en hel odling. 10. Utvecklingsbehov 10.1 Ogräs

Lökodlingen är i behov av nya herbicider för att kunna hantera problemen med örtogräs. På kort sikt behövs dispens eller godkännande för Stomp och Totril för att kunna konkurrera med övriga Europa som fortfarande har tillgång till dessa preparat. Ganska snart måste nya herbicider in för godkännande så att mer långsiktiga strategier kan utvecklas. När det gäller mekanisk ogräsrensning så finns det teknik för mekanisk ogräsbekämpning i raderna, t.ex. fingerhjul och kamerasyrda redskap, som dock behöver utvecklas för att bli mer selektiva och praktiskt användbara. Kombinerade mekaniska och kemiska strategier för ogräsbekämpning behöver utvärderas, både vad gäller effekter och kostnader. 11. Slutsats Lök är en internationell handelsvara som är utsatt för stor konkurrens, samtidigt som det är en produkt där det är svårt att ta ut ett högre pris för inhemsk produktion. Ogräsbekämpningen är en essentiell del i lökodlingen och läget ser för närvarande mycket svårt ut. Det finns i dagsläget små möjligheter att klara av ogräsbekämpningen på ett tillfredsställande sätt redan under 2012. Nya herbicider och nya strategier behöver tas fram om lökodlingen i Sverige ska kunna fortsätta. Referenser Grönberg, L., m.fl., 2011, Muntligt föredrag vid FK-dagen 2011-08-25 Hanson, M. & Hansson, D., 2010, Effektiv ogräsbekämpning i ekologisk morot. LTJ-fakultetens faktablad 2010:34 Hansson, D., & Svensson, S-E., 2010, Ogräsbekämpning i fruktodling med naturligt förekommande herbicider. SLU Rapportserie 2010:29

108

Hartvig, P., 2009, Ukrudtsbekaempelse i log og porrer – herbicidscreening og strategiafprovning uden Stomp og Totril. Rapport til GRO, Sektion frilandsgrönsaker, Sverige og Brancheudvalget for Frugt og Gront, Danmark Hartvig, P., 2010, Ukrudtsbekaempelse i log og porrer – screening og strategiafprovning uden Stomp og Totril 2010. Rapport til LRF, Sverige og Gartnerirådgivningen, Danmark

Personliga meddelanden Friis, K., 2011, Bayer Crop Science, Köpenhamn, Danmark Jeppsson, M., 2011, Syngenta, Köpenhamn, Danmark Pagh, S., 2010, BASF Persson, G., 2011, Nordisk Alkali, Malmö

109

Bilaga 3d Exempel: Kalkyl för ogräsbekämpning i lök, med Robocrop 40 hektar odling Kapacitet: körhastighet 2 km/tim, arbetsbredd 2,8 m ger 0,5 ha /per timme. Norm 2,0 tim per hektar villkor Maskin investering

antal

kostnad

kapacitet 240 ha

125 200

522

3 850

Maskin underhållskostnader

0,064

1 050 000

168

T raktor m. förare o bränsle

474

Maskin fasta kostnader

948 1 654

Radrens avskr o ränta

141

282

Radrens underhåll

T raktor m. förare o bränsle

474

948 1 282 7 897

Totalt per hektar 80 hektar 1 körning /fram och tillbaka

160 hektar

4 589 7 897

2 körningar /fram och tillbaka

11 204

3 körningar /fram och tillbaka Kostnad för ogräsrensning

240 hektar

Lön enligt SLA 190 kr/tim 2011 tim/ha

arbetskostnad 10

1 900

3 800

5 700

7 600

9 500

11 400

13 300

15 200

tidsåtgång

kostnad

3,5 tim

5 312

Total rensningskostnad kr/ha

5 ggr kemisk bekämpning + 2 ggr radrens

skillnad

2 ggr radrens + 4 ggr Fingerhjul inkl handrens 70 tim

76 tim

17 512

12 201

2 ggr radrens + 3 ggr Robocrop inkl handrens 50 tim

64 tim

20 704

15 393

110

kr/ha

Bilaga 4a Test av strategin för äpple – skadedjur

2011-10-19

1. Översikt Skadedjursangrepp är ett stort problem i fruktodling, dels på grund av en stor diversitet av olika skadegörare som uppträder under olika delar av säsongen och även för att ytliga, tillsynes små skador ofta leder till olika typer av rötor. En del skadedjur har också en förmåga att föröka upp sig till mycket stora populationer, varierande från år till år. Tabell 1. Översikt av de vanligaste skadedjuren i äpple

Skadegörare

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk Bekämpning

Äpplevecklare Cydia pomonella

hela odlingsområdet

mycket stor

varje år

sprutning

Bladvecklare och skalvecklare Archips rosana A. podana Pandemis heparana Adoxophies orana

hela odlingsområdet

måttlig

varje år

sprutning

Knoppvecklare Hedia nubiferana Spilonota ocellana

hela odlingsområdet

måttlig–stor

varje år

sprutning

Rönnbärsmal Argyresthia conjugella

hela odlingsområdet

mycket stor

var 3–4 år

sprutning

Frostfjäril Operophtera brumata

hela odlingsområdet

liten–måttlig

varje år

sprutning

Sälgfly Orthosia gothica Orthosia incerta

skogsområden

liten–måttlig

sporadiskt

Spinnmal Yponomeuta malinellus

hela odlingsområdet

liten–måttlig

sporadiskt

Minerarmalar Lyonetia clerkella. Phyllonorycter blancardella

hela odlingsområdet

liten–måttlig

sporadiskt

Träfjärilar Cossus cossus Zeuzera pyrina

skogsområden

måttlig–stor

Förebyggande åtgärder

Alternativa metoder och medel

Fjärilar

Raptol sprutning

saknas

Löss

111

Feromonförvirring

Skadegörare

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk Bekämpning

Förebyggande åtgärder

Blodlus Eriosoma lanigerum

hela odlingsområdet

mycket stor

varje år

sprutning

balanserad gödsling och beskärning

Ullus Phenacoccus aceris

hela odlingsområdet men varierar i angreppsgrad

stor–mycket stor

varje år

sprutning

balanserad gödsling och beskärning

Kommasköldlus Lepidosaphis ulmi

hela odlingsområdet men varierar i angreppsgrad

stor–mycket stor

varje år

sprutning

balanserad gödsling och beskärning

Bladlöss Aphis pomi Dysaphis plantaginea Dysaphis anthrisci Rapalosiphum insertum

hela odlingsområdet

varje år

sprutning

balanserad gödsling och beskärning

varje år

sprutning

sortval, angriper tidiga sorter

måttlig måttlig – stor liten liten

Alternativa metoder och medel

såpa

Övriga insekter Äpplestekel Hoplocampa testudinea Ametastegia glabrata

hela odlingsområdet

Äpplebladloppa Psylla mali

hela odlingsområdet

liten

varje år

sprutning

Äpplebladgallmygga Dasineura mali

hela odlingsområdet

måttlig

varje år

sprutning

Skalbaggar Anthonomus pomorum Xyleborus dispar Phyllobius spp.

hela odlingsområdet

varje år

sprutning

måttlig – stor liten

såpa

liten–stor klisterfällor

Kvalster Fruktträdsspinnkvalster Panonychus ulmi

hela odlingsområdet

stor

varje år

sprutning

Äpplebladgallkvalster Aculus schlechtendali

vissa odlingar

måttlig

varje år

Äpplegallkvalster Eriophyes mali

ökar

liten

varje år

sprutning

hela odlingsområdet

Måttlig i nya planteringar

varje år

saknas

skydd av naturliga fiender

olja

Nematoder Rotsårnematod Pratylenchus penetrans

112

olja

växtföljd, odling av tagetes innan plantering

2. Beskrivning av de viktigaste skadedjur i äpple 2.1. Äpplevecklare Cydia pomonella Äggläggning och kläckning av äpplevecklaren är mycket utdragna och sker mellan slutet av juni och början av augusti. Det finns indikationer på att en andra generation kan utvecklas. Angripna äpplen får grova gångar i fruktköttet, brådmognar och faller ofta ner innan skörd. Relativt små populationer kan orsaka ekonomiskt oacceptabla konsekvenser i en IP-odling. Ett okontrollerat angrepp kan resultera i 50–90 procent procent skördebortfall. 2.2. Rönnbärsmal Argyresthia conjugella Larver av rönnbärsmalen ger en kraftig minering av fruktköttet med ganska tunna ljusbruna gångar. De år då rönnen har en dålig blomning, och populationen av rönnbärsmal är stor, angriper de istället äpple, särskilt i områden med skog. Ett sådant år kan 100 procent av frukterna angripas och förstöras. 2.3. Blad-, skal- och knoppvecklare Det finns flera vecklararter som angriper äpple. Knoppvecklarna angriper tidigt och kan påverka skörden påtagligt genom att gnaga på blad- och blomknoppar samt kart. Blad- och skalvecklare angriper senare under säsongen (från mitt i sommaren fram till skörd) och gör ytliga gnagskador på frukten, som i sig ger upphov till allvarliga kvalitetsfel och dessutom bäddar för angrep av fruktmögel och svampar som ger symptom under lagring. 2.4. Löss Blodlus Blodlusangrepp resulterar i galler på kvistar eller rötter. Områden som skadats av dessa löss är mer känsliga för frost och vinterskador. Dessutom utsöndrar de mycket klibbig honungsdagg som droppar på frukt och blad. Sotsvamp som i sin tur lever på honungsdaggen orsakar nedgradering av fruktkvalitet. Blodlus föredrar vävnader som bildas efter beskärning och skador. Fruktträdskräfta har samma preferenser och blodlus tjänar som vektor i svampridningen. Ullus Ullus försvagar träden genom att suga på barken och bladen. Vuxna individer syns som små vita pudriga fläckar i barksprickor, ärr efter beskärning, och i förgreningar. Liksom de flesta löss, producerar även ullusen honungsdagg som är substrat för sotsvampar och på så sätt uppstår en direkt påverkan på skörden. Bladlöss De bladlusarter som angriper fruktträd värdväxlar med andra växter under sommaren. Det finns ett undantag, den gröna äpplebladlusen. Röd äpplebladlus är den allvarligaste skadegöraren. Det räcker med ett fåtal röda äpplebladlöss per 100 blomknoppar på våren för att de ska hinna göra stor skada. Det är den enda av lössen som söker sig till karten och genom sina stick deformerar frukterna som därefter inte växer ut till full storlek. Karten har dock en benägenhet att inte falla av vid kartfall, utan de sitter kvar som druvklasar på träden.

113

2.5. Äpplestekel Hoplocampa testudinea Äpplestekeln angriper främst tidiga sorter. När larven kläckts gör den en slingrande gångmina precis under skalet, som syns mycket tydligt som en lång slinga med korkrost på frukten senare under säsongen. Flera frukter kan angripas av samma larv. En angripen frukt kan igenkännas genom att det runt ingångshålet pressas ut bruna, fuktiga och kletiga exkrementer. Under år med riklig blomning är måttliga angrepp av mindre betydelse och kan ses som en gallring men under år med kylig säsongstart och dålig blomning, orsakar stekeln omfattande skördeförluster. 3. Befintliga insekticider Tabell 2. Godkända insekticider i äpple 2011 Aktiv substans

Preparat Resistens- Användning grupp

Registrerat KemI:s CKB:s* Särskilda villkor enl. t.o.m. tolkning av information om EU:s pesticiddatabas rådets om rörlighet förslag Moder. Nedbr.

abamectin

Vertimec 6

minerarmal spinnkvalster

2013-04-30 ingen nej anmärkning

nej

2008/107/EG Y Ytterligare studier/uppgifter för riskutvärdering beträffande fåglar, däggdjur, vattenlevande organismer och grundvattnet när det gäller metaboliten U8 krävs.

acetamiprid

Mospilan 4A SG

bladlöss, ullus, minerarmal

2014-12-31 ingen nej anmärkning

nej

2004/99/EG Inga anm.

Bacillus thuringiensis kurstaki/ B. aizawai

Turex 50 WP

aktiva, unga fjärilslarver

Inte bedömd. 2013-12-31 ingen anmärkning (inte relevant)

betacyflutrin

BetaBaytroid SC

Cydia pomonella granulovirus (CPGV)

Madex

diflubensuron Du-Dim 48 SC

8,10Isomate Dodecadien1- C Plus ol

nej bredverkande 2013-12-31 ingen anmärkning

nej

2008/113/EG Inga anm.

2003/31/EG Särskild hänsyn till skyddet av leddjur som inte är målarter.

Inte bedömd. äpplevecklare 2019-04-30 ingen anmärkning (inte relevant)

2008/113/EG Inga anm.

vecklare rönnbärsmal frostfjäril minerarmal

2010/39/EG Textmaterial som används i toxicitetsdokumentationen ska jämföras med och kontrolleras mot specifikationen av det tekniska materialet. Senast den 30 juni 2011 ytterligare studier om metaboliten 4-kloroanilin.

nej 2013-12-31 ingen anmärkning

nej

äpplevecklare 2015-08-31 ingen Inte bedömd anmärkning (inte relevant)

114

2008/12/EG Inga anm.

Aktiv substans

Preparat Resistens- Användning grupp

Registrerat KemI:s CKB:s* Särskilda villkor enl. t.o.m. tolkning av information om EU:s pesticiddatabas rådets om rörlighet förslag Moder. Nedbr.

flonicamid

Teppeki

bladlöss

2020-08-31 inte bedömd

indoxakarb

Steward 30 WG

22A

vecklare

2014-12-31 ingen Inte bedömd 2006/10/EG anmärkning (finns inte med på Vattenlevande organismer. listan)

pirimikarb

Pirimor

bladlöss

2011-02-01 ingen nej anmärkning Anv. tom 2013-02-01

nej

2006/39/EG Användarskydd (föreskrifter om tillräcklig personlig skyddsutrustning), vattenlevande organismer (vid behov riskreducerande åtgärder). Ytterligare undersökningar för att bekräfta den långsiktiga bedömningen av risken för fåglar och för att grundvattnet kontamineras, särskilt med avseende på metabolit R35140.

tiakloprid

Calypso 480 SC

bladlöss äppelstekel vecklare

2014-12-31 Stupstock

nej

2004/99/EG Leddjur som inte är målarter, vattenlevande organismer och att grundvattnet kan förorenas när det verksamma ämnet används i områden med känsliga klimatoch/eller markförhållanden.

nej

2010/29/EG Skydd av arbetstagare som måste återvända till det behandlade området och risken för bin.

*KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Växtskyddsmedelsportföljen består av preparat från sex olika preparatgrupper varav: en pyretroid (registrerad för användning i frukt men på grund av sin breda verkan och negativa effekter på nyttodjur, är den inte tillåten i integrerad produktion), två neonikotinoider, en avermectin, en benzoyl urea, en oxadiazin och en pyridinekarboxamide. Parallellt finns också B. thuringiensis för bekämpning av fjärilslarver och specifika produkter mot äpplevecklare som CPGV (flera resistensrapporter från Tyskland och Frankrike), feromonförvirring samt insektsparasitära nematoder (svag effekt) att tillgå. Pirimor och Teppeki är aphicider (luspreparat), Vertimec används i liten omfattning mot insekter (minerarmalar och eventuellt äpplebladloppa) i äppleodling. Resterande preparat används huvudsakligen mot fjärilslarver. 4. Insekticider på väg ut från marknaden Pirimor är under utfasning och 2012 är det sista användningsåret. Calypso 480 SC faller för stupstockkriterier enligt Kemikalieinspektionens tolkning och indoxakarb som är aktivsubstans

115

i Steward 30 WG genomgår nya utvärderingar av EFSA (Anon., 2011) och ECHA (Anon., 2011) och klassificering av detta ämne är för närvarande inte harmoniserad på EU-nivå. 5. Insekticider på väg in på marknaden Registreringsansökningar för Movento (spirotetramat) mot sugande insekter och Envidor (spirodiclofen) mot spinn- och gallkvalster är inlämnade och registrerade hos Kemikalieinspektionen. 6. Förebyggande åtgärder och alternativ till kemiska växtskyddsmedel 6.1. Förebyggande åtgärder som används mest och bidrar till en effektiv insektsbekämpning. De omfattar: balanserad beskärning, balanserad gödsling, ogräsfria remsor i trädraderna, plantering av häckar som hyser nyttodjur, rätt doserad bevattning och varsam mekanisk bearbetning som inte orsakar trädskador. 6.2. Mer specifika beskrivningar av några förebyggande och alternativa metoder och deras verkan på mest problematiska skadedjur följer nedan. 6.2.1. Fjärilar (vecklare och rönnbärsmal) Forskningen visar att feromonförvirring kan ge adekvat kontroll av låga populationer, men effekten är begränsad vid större angrepp. Dessutom har odlingarnas kanter genomgående högre skadenivåer på grund av inflygningar av parade honor från omgivningen. För rönnbärsmalen har fler doftpreparat testats och ingen har visat tillfredställande resultat. Bakterie- och viruspreparat (virus endast mot äpplevecklare) används idag i viss mån. Målet för bekämpningar är den unga larven som kläcks ur ägget och innan den går in i frukten. Preparat måste intas och medan vissa larver dör snabbt, hinner andra orsaka fruktskador innan de dör. Det som också hämmar större användning är känslighet hos dessa preparat för UV-ljus och därmed finns behov för upprepade, täta behandlingar. Beräkningar från Nya Zealand visar på en kostnad motsvarande 4300 sek/ha. 6.2.2. Löss Behandlingar med såpa/olja används i ekologisk odling och behöver testas i IP-odling. Det går inte att bara överföra resultat på grund av mycket olika biologiska (starkare tillväxt, känsligare sorter i IP-odling) och ekologiska förutsättningar (skillnader i odlingssystem och populationer av naturliga fiender). Viktigt att tänka på är att såpa, vegetabilisk olja och andra fysikaliskt verkande medel är bredverkande och kan slå hårt även mot nyttoinsekter. 6.2.3.Ullus Inga alternativa metoder. 6.2.4. Blodlus Resistenta grundstammar.

116

6.2.5. Äppelstekel Bekämpning kan göras med en egen beredning av kvassia. I Sverige finns inga registrerade växtskyddspreparat med kvassia, men odlarna kan få bereda och använda extrakt av kvassia för eget bruk. Bekämpningseffekt kan variera betydligt eftersom varken råvaran eller den färdiga produkten är standardiserade. 7. Sammanfattning Ett stort antal insektsarter är skadliga i äpple. Bland de som frekvent bekämpas finns följande: äpplevecklare, bladvecklare sex arter, fruktskalvecklare fem arter, rönnbärsmal, frostfjärilar fem arter, bladlöss tre arter, blodlus, ullus, äpplestekel och nattflyn fyra arter. Det röda fruktträdsspinnkvalstret kan också vara svårbemästrat. Tillgången på insekticider och andra växtskyddsmetoder i äpple Med preparat från sex olika resistensgrupper är listan med insekticider tillsynes omfattande och vältäckande men en närmare analys visar följande: De flesta medel används mot fjärilslarver. Steward har en bra effekt mot frostfjäril, blad- och skalvecklare men något sämre mot äpplevecklare. Det kan bero på att om Steward används mot de olika arterna, måste två behandlingar utföras vilket innebär behandlingar med lägre dos eller också att en lång äggläggning och överlappning av olika stadier försvårar rätt timing av sprutningen. Prognos och varning ger en möjlighet att kombinera olika preparat. Feromonförvirring används framförallt i ekologisk odling men ett flertal IP odlare har börjat testa att använda förvirring med ett lågt tillägg av kemiska medel. Ett svårt problem är brist på preparat för bekämpning av rönnbärsmal. Steward har en viss sidoeffekt när den används för bekämpning av äpplevecklare men mer specifika preparat som möjliggör en riktad, anpassad bekämpning behövs. För bekämpning av bladlöss har Teppeki godkänts efter att registreringen av Pirimor har upphört. Första resultat visar att en god effekt mot de olika bladlusarterna kan uppnås men blodlus och ullus kan inte kontrolleras. Under 2011 har Movento (spirotetramat) beviljats en 120-dagars dispens och testats med goda resultat men spirotetramat är inte färdigutrett på EU-nivå och användningsmöjligheter framöver är osäkra. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (10–20 år) Klimatändringar med högre antal ackumulerade daggrader och tidigare säsongstart kommer att kunna ge upphov till fler generationer av vissa skadegörare. Vi har redan märkt tecken på förekomst av en andra generation av äpplevecklare. Utveckling av nya doftämnen för förvirring av blad- och skalvecklare är på frammarsch utomlands. Det råder stora förväntningar på effektiva medel med verkan på flera olika arter. Inga sådana preparat mot rönnbärsmal finns dock inom synhåll. Rönnbärsmalens begränsade spridning som omfattar framförallt den norra zonen gör att forskningsinsatser också är mycket begränsade, även om det är en mycket allvarlig skadegörare. Coragen 20 SC med det aktiva ämnet

117

klorantraniliprole har varit godkänt i Norge i två år och har visat bättre effekt än några andra registrerade produkter (Anon, 2010). Norska erfarenheter öppnar för en möjlig registrering i Sverige. Calypso kommer med stor sannolikhet att försvinna från marknaden och ett behov för ett eller flera mer specifika preparat kommer att uppstå. 9. Konsekvenser för odlingen 9.1. Biologiska konsekvenser Bättre selektivitet hos växtskyddspreparat har otvivelaktigt bidragit mycket positivt till miljöskydd och möjligheter att minimera oönskade effekter genom behovsanpassning. Det har dock medfört risker för utbrott av skadedjur som tidigare har betraktats som mindre farliga. Vi har noterat ökade angrepp av kommasköldlus, äpplebladgallmygga, knopp- och bladvecklare. Från Norge kommer liknande rapporter om ”nya” skadegörare som blir mer och mer problematiska allt eftersom preparat med lägre selektivitet elimineras. Att skapa en bra strategi för bekämpning av fjärilslarver är redan mycket svårt med nu gällande utbud av preparat på grund av olika perioder då de olika arterna uppträder i odlingar och begränsningar i antal tillåtna bekämpningar. Det bör tilläggas att mycket stränga marknadsstandarder gäller för äpplevecklarskador. Odlingar som har haft skador större än 2 procent föregående år tillhör en högriskkategori. Generellt kan fruktskador från vecklare vara väldigt höga även vid mycket låga utgångspopulationer och under 2008 resulterade i genomsnitt 5 procent, men varierade mellan 1,6 och 21 procent skadade äpple (Sjöberg, 2009). Problem med ullusen har eskalerat under de två senare åren och genererat stor skada. Några odlingar måste röjas för att problemet är för stort (Stridh, pers. kommunikation). Mospilan SG som har fungerat väl tidigare, börjar visa sämre prestanda. Det är inte utrett om det är ett tecken på resistens men det är tydligt att det behövs andra och bättre preparat. Blodlus har också ökat betydligt och det saknas effektiva preparat. Mot bladlöss fungerar Teppeki bra men det alltid medför risker för resistens om all bekämpning grundas på endast ett preparat, även om det tillhör en låg riskkategori. 9.2. Ekonomiska konsekvenser Effektiv insektsbekämpning är redan svår att klara av med ett mycket begränsat preparatutbud. Varje bortfall i utbudet skulle innebära att åtminstone en art inte kan kontrolleras med tillfredsställande resultat. 10. Utvecklingsbehov 10.1. Kortsiktiga lösningar Uppföljning av skadegörarsituationen och snabba insatser i ett samarbete med LRF GRO när det gäller ansökningar för utökat användnings område av lämpliga preparat. 10.2. Långsiktiga mål Nya problem kommer att kräva nya strategiska lösningar med mer djupgående och bredare grepp. Skadetrösklar, prognos- och varningsmodeller, utvärderingar av fysikaliska medel är 1

118

exempel där det idag saknas resurser och kunskap. Ersättning av preparat med bred verkan (pyretroider) med nya, mer specifika och miljövänliga medel behövs. Kontroll och uppföljning av resistens mot insekticider är ett mycket angeläget område som i dagsläge totalt saknas insatser. I en genomsnittlig äppelodling är cirka 25 procent insekter skadedjur, 25 procent är naturliga fiender till skadegörare och resterande 50 procent anses vara neutrala djur även om de är viktiga eftersom de fungerar som buffertar (Cross, 2010). Forskning som undersöker hur de naturliga fienderna ska kunna gynnas och deras påverkan på skadegörarna har i flera EU länder pågått under flera år och sedan 2010 finns också ett pågående svenskt projekt där man tittar på effekt av nyttosvampar på äpplestekel. Forskningsresultat kan dock vara svåra att omvandla till praktiska lösningar och det krävs mer fokus på tillämpningar. 11. Slutsats Rönnbärsmalsbekämpning där det helt saknas effektiva preparat är det största problem när det gäller kemisk insektsbekämpning i äpple. För bekämpning av blodlus, ullus och kommasköldlus saknas också effektiva preparat. En bekämpning som inte är optimal kräver ofta högre doser och leder till misshushållning med kemikalier. Nya preparat med lägre risk för miljöpåverkan, hög effektivitet och växlande verkningssätt behövs, innan situationen som i dagsläget är allvarlig ytterligare förvärras, så att den riskerar att stoppa nya satsningar. Referenser Anon. 2011. News alert. ECHA/NA/11/27 Anon. 2011. Review of the existing maximum residue levels (MRLs) for indoxacarb according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/20051. EFSA Journal 9 (8) : 2343. Anon. 2010. Evaluation of the plant protection product Coragen 20 SC – chlorantraniliprole Regarding application for authorization. The Norwegian Food Safety Authority, National Registration Section. 69 sid. Cross, J. (2010). To Spray, or not to Spray: That is the Question. Horticultural Entomology in the 21st Century. Inaugural professor lecture. 103 sid. Sjöberg, P., 2009. Inventering av vecklare i svenska äppelodlingar. Växteko, 24 sid.

119

Bilaga 4b Test av strategin för äpple – svampsjukdomar

2011-10-19

1. Översikt Äppelhandeln nöjer sig endast med frukt av högsta kvalitet till konkurrenskraftiga priser. Det kräver ett odlingssystem med hög produktivitet, enhetlighet och frihet från skadegörare. Äppleträd är emellertid mottagliga för flera svampsjukdomar varav vissa, om de inte kontrolleras, kan vara helt förödande. Svalt och nederbördsrikt svenskt klimat gynnar svamparnas utveckling. Behov av kontroll av tio eller fler sjukdomar, varierande sjukdomstryck från år till år och indikationer om resistens mot vissa preparat understryker nödvändighet av ständig bevakning av medel och strategier, speciellt med tanke på odlingssystemets känslighet både miljömässigt och ekonomiskt. Tabell 1. Översikt av de vanligaste svampsjukdomarna i äpple Skadegörare

Utbredning

Betydelse då angrepp förekommer Fruktträdskräfta hela stor–mycket Neonectria odlingsområdet stor galligena Äppleskorv hela stor–mycket Venturia odlingsområdet stor inequalis Äpplemjöldagg hela måttlig–stor Podosphaera odlingsområdet leucotricha Neofabrea hela mycket stor perennans, odlingsområdet N. malicorticis och N. alba Fruktmögel hela måttlig Monilia odlingsområdet fructigena

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning

Förebyggande åtgärder

varje år

preparat saknas

friskt planteringsmaterial, sortval, dränering

varje år

sprutning

varje år

sprutning

sortval, sanering av övervintrande smitta, balanserad beskärning beskärning, sortval

varje år

sprutning

Optimala lagringsförhållanden, sanering av trädrötor och fruktmumier

varje år

sprutning

sanering av nedfallen, smittad frukt och fruktmumier och noggrann gallring så att frukterna sitter en och en

Blom- och grentorka Monilia laxa Sotfläckighet Gloeodes pomigena Bitterröta Glomerella cingulata Bägarröta Botrytis cinerea

hela litet odlingsområdet

varje år

preparat saknas

Grönmögel Penicillium expansum

hela måttlig odlingsområdet

vissa odlingar

litet måttlig

hela stor odlingsområdet

preparat saknas

balanserad beskärning

varje år

sprutning

optimala lagringsförhållanden

år med mycket regn under blomning varje år

sprutning

preparat saknas

120

skonsam behandling av frukt vid plockning och sortering, optimala lagringsförhållanden

Alternativa metoder och medel

sprutning med kaliumbikarbonat sprutning med kaliumbikarbonat

2. Beskrivning av de viktigaste svampsjukdomarna i äpple 2.1. Fruktträdskräfta, Neonectria galligena Fruktträdskräfta är en av de mest destruktiva sjukdomar på äpple i Europa. Tusentals träd dödas i sina bästa år. Utöver äpple är päron, kvitten, körsbär, krusbär, bok, lönn, ask, al, hassel, lind, ek och avenbok goda värdväxter. En infektion börjar som ett skrovligt, insjunket, elliptiskt område oftast centrerat kring bladärr, olika typer av sår och tappar. Vid svåra angrepp omsluts kvistar och grenar och dör. Hos unga träd kan även hela stammen gördlas. Frukt kan också smittas och utveckla cirkulära, insjunkna, bruna rötor. Rådande bekämpningspraxis är renskärning av sår under torra sensommarperioder och byte av för svaga träd vilket medför mycket stora kostnader. Inga växtskyddsmedel med effekt mot fruktträdskräfta finns godkända i Sverige. 2.2. Skorv, Venturia inaequalis Skorv övervintrar i nedfallna blad. Mogna askosporer slungas ut och börjar orsaka infektioner (primärinfektioner) vid fenologiskt stadium grön spets eller snart därefter. Utslungningen av sporer fortsätter vid lämpliga väderförhållanden under en period på fem till nio veckor, och når ett maximum mellan rosa ballong och blombladfall. På infekterade vävnader produceras nya sporer (konidier) och smittan fortsätter att spridas under hela säsongen. Under fuktiga säsonger kan angreppen vara stora och om sjukdomen inte kontrolleras, orsaka omfattande förluster (70 procent eller högre). Skador manifesteras i minskad avkastning, dålig frukt kvalitet och tillväxthämning (McHardy, 1996). Bekämpningsstrategin baseras på odling av resistenta sorter, sanering av övervintrande smitta och användning av fungicider. Resistensen har dock i flera fall brutits eftersom V. inequalis förekommer i flera olika raser som dessutom är mycket anpassningsbara. För att förhindra eller åtminstone fördröja den processen, behandlas även resistenta sorter med preventiva fungicider. Sanerande åtgärder (höst/vår ureabehandling) tillämpas av 80 procent av odlarna och de har gjort så i mer än 5 år (Jonsson och Manduric, 2010). Behov av kemisk bekämpning bestäms med hjälp av prognos- och varningssystem som Jordbruksverket tillhandahåller och som är en avgiftsfri tjänst tillgänglig via Jordbruksverkets hemsida. Under ett genomsnittligt år behandlas äpplen 10–15 gånger med en kombination av preventiva preparat och preparat med olika grader av kurativ verkan. 2.3. Äpplemjöldagg, Podosphaera leucotricha Svampen övervintrar som mycel i knoppar på infekterade skott. Konidier som bildas på våren, infekterar unga blad och flera cykler av infektion sker på nybildade bladverk hela sommaren. Skador resulterar huvudsakligen i nedsatt tillväxt, för tidigt bladfall och försämrad blomning följande år, men det finns en sekundär effekt även på frukt storlek och kvalitet (korkrostskador). Utvecklingscykeln av mjöldagg under växtsäsongen är inte beroende av nederbörd. Soliga dagar och kalla nätter stimulerar sporbildningen. Några prognosmodeller finns att tillgå men de är av begränsad praktisk användbarhet på grund av att återsmitta sker kontinuerligt. Angripna skott klipps bort. Kemisk bekämpning synkroniseras ofta med bekämpningen mot skorv eftersom en del preparat har effekt mot båda sjukdomar. Bekämpningen fortsätter så länge skottens tillväxt inte är avslutad och bladen är mottagliga.

121

2.4.Gleosporium (pezicula) rötor, Neofabrea perennans, N. malicorticis och N. alba Även om Gleosporium rötor är globalt bland de absolut viktigaste lagringssjukdomar, är mycket lite känt om de orsakande organismerna, deras biologi och utbredning. Alla arter kan smitta frukt och producera en röta som kännetecknas av koncentriska ringar och skapar ett ögonliknande utseende (Bull’s eye rot). Äpplen smittas under växtsäsongen men begynnande infektioner är latenta. Rötan visas oftast efter några månaders lagring men under vissa år, uppträder små runda fläckar redan kring skördetid. Symtom är allvarligare under år med mycket regn strax före eller vid skörd eftersom svampsporer är regnspridda. Äpplen som blir kvarliggande efter skörd bidrar till en ökning av inokulum i odlingen. I övriga äppleproducerande länder bekämpas rötorna med kaptan, tiofanatmetyl och koppar. Inget preparat med de verksamma ämnena är tillåtna i svensk äppleodling. Signum, som är det enda tillåtna preparat för bekämpning av lagringssjukdomar i äpple (utökat användningsområde fram till årsskiftet 2011) har inte likvärdig effekt jämfört med de ovan nämnda substanserna. 3. Befintliga fungicider Tabell 2. Godkända fungicider i äpple 2011 Aktiv substans Preparat

boskalid + pyraklostrobin

ditianon

Signum

Delan

Resist. Användning grupp

F7 + F 11

Registrerat KemI:s t.o.m. tolkning av rådets förslag

CKB:s* information om om rörlighet Moder.

Nedbr.

lagringssjukd. 2011-12-31 ingen fruktmögel, Utökad anv. anmärkning gråmögel

nej

efter blom

ingen anmärkning

nej

2011-12-31 inte bedömd

nej

skorv fram till 21 dagar innan skörd

122

Särskilda villkor enl. EU:s pesticiddatabas

· boscalid - 2008/44/EG Risk för ackumulering i marken om ämnet används på fleråriga grödor, de långsiktiga riskerna för fåglar och marklevande organismer och användarnas säkerhet. · pyraklostrobin 2009/25/EG Vattenlevande organismer, särskilt fisk, leddjur och daggmaskar. 2011/41/EG Skydd av vattenlevande organismer, användarsäk. och den långsiktiga risken för fåglar. Lagringsstabiliteten för och typen av resthalter i bearbetade produkter, akvatisk exponering och grundvattenexponering för ftalsyra och bedömningen av om ftalsyra, ftalaldehyd och 1,2-bensendimetanol.

Aktiv substans Preparat

Resist. Användning grupp

Registrerat KemI:s t.o.m. tolkning av rådets förslag

CKB:s* information om om rörlighet Moder.

Nedbr.

2011-12-31 inte bedömd

nej

2011/43/EG Vattenlevande organismer, leddjur och användarsäkerhet.

mjöldagg, 2011-12-31 ingen anmärkning skorv från ballongstadiet

nej

2099/01/EG Skydd av grundvattnet i känsliga områden

mjöldagg, skorv före blom

Särskilda villkor enl. EU:s pesticiddatabas

kalciumpolysulfid

Svavelkal kvätska

kresoximmetyl

Candit

penkonazol

Topas 100 F 3 EC

mjöldagg, 2014-06-30 ingen anmärkning skorv efter blom till avslutad skottillväxt

nej

2010734/EG Omvandling, spridning och fördelning av markmetaboliten CGA179944 i sur jord krävs.

pyrimetanil

Scala

skorv 2014-12-31 ingen anmärkning fram till 70 % av max. fruktstorlek

nej

2006/74/EG Skydd av vattenlevande organismer och användarsäkerheten. Riskbedömningen för fisk.

svavel

Kumulus

Mjöldagg, fruktmögel, skorv under säsongen

2014-06-30 inte bedömd

nej

2009/70/EG Skydd av fåglar, däggdjur, vattenlevande organismer och leddjur.

Trichoderma atroviride/ T. polysporum

Binab Frukt/

gråmögel blomning

2013-12-31 ingen anmärkning

Inte bedömd (inte relevant)

F 11

2008/565/EG Inga anm.

Binab Vector

*KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Signum har utvidgat användningsområde (off label) som omfattar bekämpning av svampsjukdomar i äpple. Det används i första hand mot lagringssjukdomar men har även effekt mot skorv. En del preparat (svavel, Candit och Topas) med mycket god effekt mot mjöldagg, har även effekt på skorv och en del sprutningar kan koordineras. Specifika ”skorvprodukter” är Delan som används preventivt och Scala som även har en kurativ verkan. Kumulus (svavel) används mot mjöldagg och som ”stopp-sprutning” (behandling som hindrar sporulering) mot skorv. Svavelkalkvätska har samma användningsområde, fast användningen är begränsad till en kortare period (grön spets – före blomning). Binab produkter används ytterst lite i IP- odlingar. 4. Fungicider på väg ut från marknaden Kresoximmetyl (Candit) och penkonazol (Topas 100 EC) har av CKB bedömts som substanser rörliga i marken med potential för läckage till grundvatten i områden med känsliga jordar och klimat. Registreringar för Candit, Delan och svavelkalkvätska löper ut vid årsskiftet och ansökningar om fortsatt godkännande är inlämnade. När det gäller ditianon som är det aktiva ämnet i Delan, är harmoniseringsprocessen på EU- nivå inte avslutad än. Medlemsstaterna ska

123

senast den 30 november 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet 2011/41/EU om att införa ditianon som verksamt ämne. För svavelkalkvätskan är ingen ny ansökan inlämnad vilket betyder att godkännandet upphör vid årsskiftet och det blir inte möjligt att ansöka om utvidgat användningsområde för den gällande registreringen. 5. Fungicider på väg in på marknaden Registreringsansökan inlämnad för Luna Privilege (fluopyram) mot mjöldagg. 6. Alternativa metoder/preparat 6.1. Förebyggande metoder som brukas metodisk i merparten av odlingar är -

friskt planteringsmaterial av god kvalitet resistenta sorter funktionell beskärning (av både rot och krona) som skapar förutsättningar för god luftcirkulation och kontrollerad tillväxt användning av sårsalvor på större ärr balanserad gödsling sanering av övervintrande smittokällor (nedfallna blad, fruktmumier) adekvat lagring.

6.2. Mer specifik beskrivning av några förebyggande och alternativa metoder och deras verkan på mest problematiska sjukdomar följer nedan. 6.2.1. Skorv Resistenta sorter anses vara en av grundpelarna i integrerad produktion. Val av sort är särskilt viktig i mångåriga odlingar. Det finns dock än så länge ett mycket begränsad antal äpplesorter som förenar god motståndskraft och andra egenskaper som konsumenter prefererar. Dessutom är skorv en svamp med hög genetisk variabilitet vilket gör resistens, speciellt den monogena, ineffektiv på sikt. Svavel används oftast enbart för ”stopp-sprutning” som hindrar svampsporer att fastna under regnperioder. Vissa äppelsorter t.ex. Ingrid Marie och Cox Orange är känsliga för svavelbehandlingar. Sanering av övervintrande smitta tillämpas enligt en undersökning som Jordbruksverket gjorde under 2010, redan i de flesta odlingar. Det bidrar till något minskat bekämpningsbehov men kan inte ersätta kemisk bekämpning. 6.2.2. Mjöldagg Beskärning av angripna skott vid lättare angrep. En ganska kostsam metod med bra effekt vid låga men begränsad effekt vid starka angrepp. 6.2.3. Fruktträdskräfta Rådande praxis är beskärning av sår och byte av för svaga träd. Olika typer av skyddande sårsalvor ifrågasätts mer och mer eftersom det har påvisats att sjukdomen kan uppträda 1

124

systemiskt. Dessutom kan även små sår som ärr efter bladfall tjäna som infektionsvägar vilket gör metoden kostsam. 6.2.4. Lagringssjukdomar Mellan 25 och 30 procent av den svenska frukten lagras i ULO lager. Efterskördbehandling med biologiska preparat har enligt utländska studier mycket liten effekt. ”Smart Fresh” behandling har i april 2006 blivit bedömd av EU som en säker metod för användning i mognadsreglerande syfte. Behandlingen saktar ner mognadsprocesser och säkrar fasthet men frukten ändrar sina sensoriska egenskaper och näringsegenskaper. Svenska odlare lägger stort värde i att svensk frukt inte behandlas efter skörd och har tagit ett principbeslut om att inte använda metoden. 7. Sammanfattning Tillgången på fungicider och andra växtskyddsmetoder i äpple Svensk fruktodling har moderniserats under de två senaste decennierna och håller idag odlingsmässigt världsklass. Förebyggande metoder som plantering av friska träd av god kvalitet, balanserad beskärning och gödsling och sanering av smittokällor tillämpas i så gott som alla odlingar. Resistenta sorter planteras i en viss omfattning (se 6.1.). Trots en hög ambition att hålla bekämpningsbehovet på en miniminivå, behandlas äpplen under ett genomsnittligt år omkring 10 gånger mot svampsjukdomar. Två preparat, Candit och Scala, har visat tecken på minskad effekt (misstänkt resistensutveckling) och många odlare förlitar sig när det gäller skorvbekämpning, endast på preventiva behandlingar med Delan eventuellt i kombination med ”stopp-behandlingar” med svavel. Svavel kan också vid varmt väder (över 17ºC) användas förebyggande mot mjöldagg. Topas 100 EC ger ett mycket bra skydd men preparatets framtid är osäker. Mot fruktträdskräfta som är en av de mest allvarliga sjukdomarna i äpple, finns inga kemiska preparat godkända. I andra EU länder (inklusive länder från zon 3; t.ex. Danmark) används fungiciden kaptan med behandlingar både före och efter bladfall. Endast Signum är godkänd (utökat användningsområde) mot lagringssjukdomar fram till sista december 2011. I en ny ansökan för fortsatt registrering av Signum, finns lagringssjukdomar i äpple inte med. I många länder används kopparpreparat (även i ekologiska odlingar) före och under säsongen och tiofanatmetyl under säsong och som behandling innan lagring. I Sverige är dessa preparat förbjudna. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (10–20 år) Candit och Topas 100 EC innehåller substanser som är rörliga i marken med potential för läckage till grundvatten vilket kan leda till villkorsändringar eller indragning av registreringar. För bekämpning av skorv innebär det att endast ett preparat med kurativ verkan, Scala, kommer att bli kvar. Med tanke på resistensrisken rekommenderas användning av Scala endast i en strategi med preparat tillhörande andra resistensgrupper. Brist på sådana preparat sätter behovsanpassade insatser på spel.

125

Bekämpning av mjöldagg är också avhängig av fortsatt användning av Candit och Topas. Utöver dessa preparat kan endast svavel användas. Svavel är effektivt endast om bekämpningen sker innan sjukdomssymtom uppträder. Klimatförändringar kan ha en betydande inverkan på fruktodlingen eftersom anpassningsstrategier tar tid att utarbeta och kräver långsiktiga investeringar. Förändringar i fenologi som till exempel tidigare blomning i kombination med hagel- och frostrisk och förekomst av extrema väderförhållanden kommer att medföra större utsatthet för skador vilket leder till högre mottaglighet för svampsjukdomar som ytterligare följd. 9. Konsekvenser för odlingen 9.1. Biologiska konsekvenser Äppleodlingar har en ekonomisk livslängd på 12 till 15 år. Under den tiden byggs skadegörarpopulationer upp och kan vara mycket svåra att kontrollera trots olika hygienåtgärder. Det svenska klimatet är mycket gynnsamt för svampsjukdomar. Skorv är en sjukdom som uppträder i odlingar varje år och måste bekämpas kemiskt (även resistenta sorter i viss mån, se 2.2.). En livscykelanalys av äpplen från Sverige, Frankrike och Nya Zeeland som gjordes 1997 visade att såväl med avseende på energianvändning som på pesticidanvändning var de svenska äpplena de minst miljöbelastande. För att kunna fortsätta i samma riktning, bör det också kontinuerligt pågå ett arbete i riktning mot ökad tillämpning av behovsanpassade insatser (Anon. 2010). Utan effektiva preparat är en sådan utveckling omöjlig och satsningar på nya bevaknings- och prognosmetoder tämligen fruktlös. Ingenting tyder på nyheter när det gäller bekämpning av fruktträdskräfta och lagringssjukdomar vilket betyder att det blir oerhört svårt att hitta lösningar på dessa problem även framöver. 9.2. Ekonomiska konsekvenser Äpple är den viktigaste kommersiellt odlad fruktgrödan i Sverige beträffande odlingsareal, produktionsvolym och värde. Som ett flerårigt odlingssystem är äppleproduktion särskild känslig för oförutsedda rubbningar och en ödesdiger dominoeffekt kan bli följden. Det gör analyser av ekonomiska konsekvenser särskilt svåra och det finns inga svenska försök som utvärderar effekter av till exempel indragna bekämpningar. En studie från Vermonts universitet visar att varje dollar som läggs på svampbekämpning, ger tillbaka 17,50 dollar i ökade skördevärde (Berkett et al., 1995). Det läggs allt större tillit på nya alternativa preparat men deras kommersialisering är svår på grund av registreringskostnader som är relativt höga jämfört med den potentiella kommersiella avkastningen för användning i "mindre" grödor. En annan viktig aspekt, som ofta glöms bort i ekonomiska beräkningar är fruktodlingarnas värde när det gäller biodiversitet och ekosystemtjänster samt värde i form av landskaps- och kulturmiljöer med Österlen som ett exempel. 10. Utvecklingsbehov 10.1. Kortsiktiga lösningar Redan inför nästa säsong behövs screening av preparat registrerade i andra grödor (kandidater för ansökningar om utökad användning för mindre grödor), fälttester av deras prestanda i äpple

126

och ansökningar om dispens hos Kemikalieinspektionen. Arbetet kan utföras i samarbete med Äppleriket och som en del i LRF GRO:s Minor use-projekt. 10.2. Långsiktiga mål Mer tillämpad forskning är essentiell och akut för att utvärdera rutiner, titta på strategiska frågor, hitta nya verktyg och testa hur man bäst använder dem i praktiken. Litteraturstudier av tillgängliga metoder krävs som ett underlag för vidareutveckling. Om, när och med vilken dos ska en bekämpning utföras är ett område som behöver fyllas på med observationer från försök och praktisk odling. Det finns också betydande utrymme för förbättringar av spridningstekniken som skulle syfta till att mer effektivt nå målorganismerna och att minska avdriften. Förädling av attraktiva sorter som kombinerar monogen och polygen resistens är också en viktig komponent i utvecklingsarbetet. Givetvis behövs också mer omvärldsspaning och försök angående bättre tillgång till effektiva växtskyddsmedel och en kontinuerlig övervakning av eventuell resistens, speciellt när det gäller skorvbekämpning med strobiluriner och mjöldaggsbekämpning med DMI-fungicider. 11. Slutsats Odlarkåren har implementerat förebyggande metoder i odlingsstrategin. Ett stort intresse finns även för prognosmodeller och metoder som leder till ett behovsanpassat växtskydd. Anpassad bekämpning enligt prognos och varning baseras på användning av både preventiva och kurativa preparat och i takt med deras försvinnande, finns det en risk att odlarna återgår till planbesprutning vilket leder till en ineffektiv och missriktad bekämpning. Program för behandling med svampmedel måste utvecklas för att minimera risk för skördeförluster och resistensutveckling. 12. Referenser Anonymous (2010). Nationell strategi för hållbara verksamhetsprogram inom sektorn för frukt och grönsaker i Sverige 2009–2013. Jordbruksverkets rapport 2009:5 (reviderad i april 2010). Berkett et. al. (1997). Development of a Sustainable Apple Production System for the Northeast. Sustainable agriculture research and education (SARE) program and agriculture in concert with the environment (ACE) Final report, section II. Jonsson J. och Manduric S. (2010). Fungerar ureaspridning som förebyggande metod mot skorv? Opublicerad. McHardy W. E. (1996). Apple Scab: Biology, Epidemiology and Management. The American Phytopathological Society, 545 pp.

127

Bilaga 4c Test av strategin för äpple – ogräs

2011-10-19

1. Översikt Det mest förekommande system för ogräsbekämpning i äppelodlingar är en kombination av remsor med klippt gräs mellan raderna (körbana) och herbicidbehandlade remsor under träden. Vegetationsfria band sätter konkurrensen ur spel för vatten- och näringsämnen, minimerar sorkskador under viloperioden och bidrar med strålningsvärme från markytan. Känslighet för konkurrens varierar något under odlingssäsongen och för äpplen finns det fem kritiska perioder: blomning, fruktsättning, fruktutveckling, blomknopparnas initiering och mognad. Förhållanden under blomningen, fruktsättningen och fruktutvecklingen påverkar årets skörd, medan förhållanden under bildandet av blomknoppar påverkar nästa års skörd. Praktiskt betyder det att den viktigaste perioden för ogräsbekämpning är från knoppsprickning i april till juli. Under mognadsperioden, är en del svag ogrästillväxt under träden acceptabel men det är viktigt att kunna kontrollera ogrästillväxten för att förhindra en stor fröproduktion och för att kunna bereda trädtillgänglighet för plockning. En misslyckad ogräskontroll under det första året kan leda till reducering av tillväxten med 60 procent (Hance & Holly, 1990).

128

Tabell 1. Översikt av de vanligaste ogräsarterna i äppleodling Skadegörare

Utbredning

Betydelse då angrep förekommer

Angreppsfrekvens

Kemisk bekämpning 2011

Förebyggande Alternativa åtgärder metoder och medel

Örtogräs Dunört Epilobium spp.

Hela Förekommer aldrig odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Gatkamomill Matricaria matricarioides

Hela Förekommer aldrig odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Korsört Senecio vulgare

Hela Förekommer aldrig odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Maskrosor Taraxacum spp.

Hela Förekommer ibland odlingsområdet som målart

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Molkar Sonchus spp.

Hela Förekommer aldrig odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Mållor Chenopodium spp.

Hela Förekommer aldrig odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Pilört Persicaria lapathifolia

Förekommer aldrig Hela odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Snärjmåra Galium aparine

Hela Förekommer aldrig odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Trampört Polygonum aviculare

Hela Förekommer aldrig odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Åkerfräken Hela Förekommer ibland odlingsområdet som målart Equisetum arvense

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Åkertistel Cirsium arvense

Hela Förekommer aldrig odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Kvickrot Elytrigia repens

Hela Förekommer ibland odlingsområdet som målart

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Vitgröe Poa annua

Hela Förekommer aldrig odlingsområdet som ensam art

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Gräs som sprids in Hela Förekommer alltid i i rader från anlagda odlingsområdet blandning med gräsbanor mellan befintlig ogräsflora trädrader

Varje år

Möjlig

mekanisk bekämpning

Gräsogräs

129

2. Beskrivning av de viktigaste ogräsarterna Ett litet antal registrerade produkter för ogräsbekämpning har resulterat i ett selektionstryck vilket har lett till att svårbekämpade ogräsarter har gynnats. 2.1. Örtogräs Snärjmåra är en vinterannuell med sträva krokborstförsedda stjälkar och blad som hänger sig fast på andra växter. Pilört är en sommarannuell som tillsammans med syra (Rumex sp.) tjänar som värdväxt för syrastekel som kan orsaka betydande skador i äpple. Dunört är ett kraftigväxande, svårbekämpad art med frö som sprids med vind, gror snabbt, och få herbicider ger effektiv kontroll. Maskros är en platsbunden perenn med en stark pålrot som kan tränga igenom marken väldigt djupt. Från översta delen av roten, växer knoppar som producerar en krona som kan regenerera "nya" plantor även när moderplantan skärs av vid eller under markytan. Ett par centimeter långa rotbitar är också kapabla att producera nya plantor. Det finns inga sanna stjälkar, utan bladen är grupperade i en rosett vid basen. Åkerfräken är en vandrande perenn som tillhör sporväxterna och har ett växtsätt vilket på flera punkter skiljer sig från de övriga ogräsarternas. En etablerad planta bildar snabbt ett flerskiktigt, ständigt expanderande rutnät som är svåråtkomlig på både kemisk och mekanisk väg. 2.2. Gräsogräs Vitgröe är en ettårig art som är speciellt konkurrenskraftig i en ekologisk regim typisk för fruktodling med en måttfull men frekvent bevattning och jord med hög fertilitet. Kvickrot har ett grunt utlöparsystem och i andra grödor bekämpas mest framgångsrikt genom upprepad jordbearbetning. Det är en metod som inte passar i fruktodlingen eftersom ytliga trädrötter kan skadas vilket leder till sämre vatten- och näringsupptag.

130

3. Befintliga herbicider Tabell 2. Godkända herbicider i äpple 2011 Aktiv substans

dikvat

Preparat Resist.- Användning Registrerat KemI:s grupp t.o.m. tolkning av rådets förslag

CKB´s* Särskilda villkor enl. EU:s information pesticiddatabas om om rörlighet Moder. Nedb.

Reglone

bladherbicid örtogräs

2011-12-31 inga nej anmärkningar

Diqua

bladherbicid örtogräs

2015-12-31

glufosinatammonium

Basta

bladherbicid örtogräs och gräsogräs

2010-12-31 stupstock anv. tom 2012-12-31

glyfosat

flertal prep.

bladherbicid örtogräs och gräsogräs

isoxaben

Gallery reg. 3886

jordherbicid örtogräs

Gallery reg. 4978

nej

2001/21/EG Särskild hänsyn till eventuell inverkan på vattenlevande organismer.

nej

2007/25/EG Ytterligare undersökningar som bekräftar riskbedömningen för däggdjur och leddjur som inte är målarter i äppelodlingar.

nej 2012-06-01 inga anmärkningar

nej

2001/99/EG Skyddet av grundvattnet i känsliga områden.

2010-12-31 Inte bedömd anv. tom 2012-1231

nej

2011/32/EG Särskild hänsyn till risken för vattenlevande organismer, risken för landväxter som inte är målarter och eventuellt läckage till grundvattnet av metaboliter. Bekräftande uppgifter om specifikationen av det tekniska material som framställts handelsmässigt, föroreningarnas betydelse, resthalten i grödor vid växelbruk och den potentiella risken för vattenlevande organismer.

2015-05-31

131

nej

Aktiv substans

Preparat Resist.- Användning Registrerat KemI:s grupp t.o.m. tolkning av rådets förslag

MCPA + diklorprop-P + mekoprop-P

Duplosan O Super

propyzamid

Kerb Flo K 400

bladherbicid örtogräs

jordherbicid gräsogräs

CKB´s* Särskilda villkor enl. EU:s information pesticiddatabas om om rörlighet

ja 2011-05-31 inga anmärkningar anv. tom 2013-05-31

nej

inga nej anmärkningar

nej

inga ja anmärkningar

nej

2014-03-31 inga nej anmärkningar

nej

MCPA 2005/57/EG Särskild hänsyn till risken för förorening av grundvattnet i områden med känsliga klimatoch/eller markför-hållanden och till skydd av vatten-levande organismer. dikloprop-P 2006/74/EG Särskilt beakta skyddet för fåglar, däggdjur, vattenlevande organismer och växter som inte är målarter. Ytterligare undersökningar för att bekräfta resultaten avseende djurs ämnesomsättning och riskbedömningen avseende akut exponering under kort tid för fåglar och akut exponering för gräsätande däggdjur. mekoprop-P 2003/70EG Särskild hänsyn till risken för förorening av grundvattnet i områden med känsliga jordmåns- eller klimatförhållanden.

2003/39/EG Särskild hänsyn till skydd av användare, skydd av fåglar och vilda däggdjur, i synnerhet om ämnet används under häckningssäsong.

*KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Fyra bladherbicider + glyfosatgruppen (icke specifikt registrerat i äpple, utan har ett mycket brett användningsområde) och två jordherbicider. Hälften av preparaten är under utfasning. De tre aktiva substanserna med en valid registrering är:

132

Dikvat (Reglone och Diqua) påverkar och styr fotosyntesprocessen så att det bildas växttoxiska ämnen som förstör växtens vävnader och leder till celldöd. Alla gröna delar som kommer i kontakt med preparatet dödas. Det har ingen kvarvarande verkan. God effekt på unga plantor av de flesta örtogräs, men svag effekt på gräsogräs. Behandling får utföras endast med avskärmad utrustning. Bör inte användas i odlingar som är yngre än två år. Glyfosat (flertal preparat) är kontaktverkande och systemiskt. Det absorberas huvudsakligen genom bladverket och sprids därefter snabbt i växten som dödas genom preparatets hämmande effekt på bildning av vissa aminosyror i växtens enzymsystem. Besprutning görs på sommaren före fruktsättningen eller på hösten efter fruktplockningen. God effekt vid bekämpning av ogräs i bra tillväxt. Medelgod effekt på korsört. Propyzamid (Kerb Flo) är en systemisk jordherbicid, som tas upp av växternas rötter, transporteras snabbt runt och påverkar fotosyntesen. Persistensen är beroende på marktemperaturen och anses i allmänhet vara 6-7 månader. Svag effekt på korgblomstriga och flockblomstriga ogräs. Substanser/preparat vars registrering har upphört men med tillåten tidsbegränsad användning: Glufosinatammonium (Basta) har kontakt- och delvis systemisk verkan och är effektiv mot både ettåriga och fleråriga örtogräs och gräsogräs. Den blockerar glutaminsyntetas, ett enzym inblandad i omvandling av glutamat och ammoniak till glutamin. Ackumulerad ammoniak är mycket giftigt för ogräs som efter behandlingen vissnar och dör. Isoxaben (Gallery) har en selektiv verkan med en lång verkningseffekt och används mot örtogräs innan uppkomst. MCPA + diklorprop-P + mekoprop-P (Duplosan Super) är systemiskt verkande substanser som användas på uppkomna örtogräs och har mycket god effekt mot flera viktiga ogräsarter (maskros, snärjmåra, pilört, med flera). 4. Herbicider på väg ut från marknaden Basta och Duplosan Super är under utfasning. 5. Herbicider på väg in på marknaden För närvarande inga uppgifter. 6. Alternativa metoder/preparat Ogräsbekämpning är ett område som saknar en kostnadseffektiv och tillfredsställande alternativ ersättningsmetod. Marktäckning har testats tidigare, men används inte i praktiken på grund av negativa effekter som sorkskador, ökade problem med svampsjukdomar som fruktträdskräfta och Phytophtora på grund av fuktigare klimat runt stammen och svårigheter med bortskaffande. När det gäller mekanisk bearbetning, är det relativt snabbt och lätt att bearbeta ogräsen bredvid raderna, men för att komma åt ogräsen i trädraderna krävs dyrare och långsammare specialmaskiner med sensorer som går in och ut mellan träden. Även med dessa specialmaskiner återstår en del ogräs runt trädstammarna som behöver hackas bort för hand, cirka 50 tim/ha. I steniga jordar som merparten av svenska fruktodlingar är uppbyggda

133

på är dock mekanisk bekämpning svår att tillämpa. En del fält kan förberedas med en maskinell stensamling före nyplantering. En kombination av olika metoder är dock ett mycket viktigt och nödvändigt komplement till kemisk behandling. En kombination av olika metoder är emellertid ett mycket viktigt och nödvändigt komplement till kemisk behandling. 6.1. Mekanisk bekämpning med rotorfräs eller radhacka bredvid raden kombinerad med handhackning i raden 6.2. Mekanisk bekämpning med rotorfräs/radhacka bredvid raden kombinerad med rotorfräs och handhackning i raden 6.3. Flamning, främst i raderna eller punktbehandling runt trädstammarna, kombinerad med mekanisk bekämpning mellan raderna (risk för brännskador speciellt på yngre stammar, kortvarig effekt) 6.4. Naturligt förekommande herbicider (ättiksyra och pelargonsyra) i raderna eller punktbehandling runt trädstammarna, kombinerat med mekaniska metoder bredvid raden (kräver utveckling, dyra preparat) 6.5 Sandwichmetoden med mekanisk bearbetning bredvid raden och en gräsremsa som klipps regelbundet i raderna (viktigt att hitta en bra gräsblandning eftersom ju bättre en täckgröda undertrycker ogräs, desto mer konkurrerar den med fruktträd för näringsämnen och vatten) 6.6 Integrerad ogräsbekämpning med mekanisk bekämpning bredvid raderna och kemisk bekämpning i raderna. 7. Sammanfattning Tillgången på herbicider och andra växtskyddsmetoder i äpple Efter att registreringar för Basta och Duplosan Super har upphört, återstår två jordherbicider och tre bladherbicider varav två har samma aktiva ämne. Jordherbicider har tidigare varit förbjudna i IP-odlingar och används i liten utsträckning. Av bladherbicider är Reglone och Diqua (dikvat) tillåtna för användning innan blomning. När det gäller alternativa metoder, finns det inga kostnadseffektiva och ekologiskt hållbara metoder som helt skulle kunna utesluta kemisk bekämpning i integrerad fruktodling. För att reducera den behandlade ytan i större eller mindre utsträckning beroende på ogräsförekomsten tillämpas sprutning med ett frontmonterat specialaggregat som möjliggör punktbekämpning. 8. Växtskyddssituationen på lång sikt (10–20 år) Det finns flertal ogräsarter som är problematiska idag (se 2.1. och 2.2.) och är svåra att bekämpa med det preparatutbudet som finns på marknaden idag och ingenting talar för en snar tillökning. Dessutom är en framtida förändring i ogräsfloran, i samband med klimatförändringar, ett mycket troligt scenario. Det är svårt att spekulera i vilket bekämpningssystem som kommer att fungera bäst på lång sikt, eftersom utvärderingen innebär och är beroende av många komplexa faktorer –

134

tillgängliga preparat och förutsättningar för den enskilda odlaren, platsen, jorden och odlingssystemet. 9. Konsekvenser för odlingen 9.1. Biologiska Endast ett aktivt ämne, propyzamid kan användas innan ogräsets uppkomst och behandlingen sker efter skörd. Kvickrot och de flesta örtogräsarterna är inte känsliga för propyzamid och måste behandlas efter uppkomst. Dikvat kan användas endast för en tidig behandling innan blom och har bäst men mycket kortvarig effekt på nyuppkomna plantor. Det innebär att bekämpningen kommer huvudsakligen att bli baserat på upprepade glyfosatbehandlingar. En analys av tabell 3 visar att snärjmåra, åkerfräken, tistel och kvickrot blir mycket svåra att bekämpa. En viktig aspekt är också att en sådan glyfosatanvändning, leder till en risk för resistensutveckling. En annan nackdel är att en mycket dålig eller ingen effekt erhålls om ogräsvegetationen är inte tillräckligt kraftigt utvecklad vilket innebär en periodvis ogräskonkurrens. Användning av glyfosat under andra halvan av säsongen medför stor risk för trädskador och det betyder att efter fruktsättningen finns inga preparat att tillgå. Ett stort problem är brist på preparat för nyplanteringar. Extrem försiktighet måste tillämpas vid användning av något preparat med brett verkansspektrum runt unga träd eftersom preparatupptag via ung, omogen bark möjligen kan resultera i träddöd. Olika sorters stamskydd kan eliminera detta problem men de bildar däremot en idealisk miljö för skadedjur och ogräs. Fuktiga förhållanden som skapas runt basen av unga träd uppmuntrar utvecklingen av vilande knoppar på grundstammen och kan resultera i ökad förekomst av skador ursakade av blodlus och glasvinge och jordburna svampar som till exempel Phytophtora. 9.2. Ekonomiska konsekvenser Mekanisk bearbetning (punkter 6.1–6.3) tar en avgörande längre tid och följaktligen kostar den betydligt mer än kemisk bekämpning. Handrensningen är en betydande del av arbetstiden och begränsar kapaciteten. I odlingar med mycket sten, måste fräsarna köras mycket långsamt, vilket resulterar i dålig ogräseffekt och låg arbetskapacitet. Arbetsbehov för ogräsbekämpning i en IP odling (sprutning) beräknas idag till tre timmar/ha och i en ekologisk odling (mekanisk bekämpning) till 15 timmar/ha maskinell bearbetning + handhackning 45 timmar/ha (Ascard et al., 2010) Flamning (punkt 6.4) orsakar nedvissning av ovanjordiska delar men behandlingen behöver upprepas eftersom tillväxtpunkterna överlever på många plantor. Ett problem med ättiksyra (punkt 6.5) är att det krävs större vattenmängder än med vanliga herbicider för att få ut rätt dos. Det kan åtgärdas genom att behandla endast en 40 cm smal remsa inne under själva trädraden men ogräsbekämpningen utanför träden mot gräskanten måste i så fall skötas mekaniskt (Hansson och Svensson, 2010).

135

10. Utvecklingsbehov 10.1. Kortsiktiga lösningar Redan inför nästa säsong behövs screening av preparat registrerade i andra grödor (”off-label” kandidater), fälttester av deras prestanda i äpple och ansökningar om dispens hos Kemikalieinspektionen. Arbetet kan utföras i samarbete med Äppleriket och som en del i LRF GRO:s Minor use-projektet. 10.2. Långsiktiga mål Utveckling av tekniska lösningar för mekanisk bekämpning. Förbättring av sensorteknik som säkrar att trädstammar inte skadas vid bearbetning i rader. Utveckling av punktbehandlingsmetoder. 11. Slutsats Framgångsrik ogräsbekämpning i äppleodlingar kräver ett genomgripande tillvägagångssätt som kombinerar olika medel och metoder och alternerar dem under odlingens livslängd. Brist på preparat för nyplanterade odlingar leder till försämrade förutsättningar i en mycket känslig fas i trädens utveckling. Även i etablerade odlingar är en del arter svårbekämpade idag. Mekanisk bekämpning medför ökade kostnader och även en del odlingsmässiga problem men frambringar likväl nya möjligheter för kombinerade åtgärder. Litteratur Ascard J., Hansson A., Håkansson B., Stridh H., Söderlind M. (2010) Ekonomi i fruktodling. Kalkyler för äpple. JO10:5. Hance, R. J. & Holly, K. 1990. Weed Control Handbook: Principles. 8th edition. Blackwell Scientific Publications. s. 582. Hansson, D. och Svensson, S. E. (2010) Ogräsbekämpning i fruktodlingen med naturligt förekommande herbicider. SLUs Rapportserie 2010:29. 23 sid.

136

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN137 SJV-R-11/38-SE • RA11:38