ra12_2 by Jordbruksverket

Marknadsöversikt – får- och lammkött

• Produktionen av får- och lammkött ökar i Sverige, men inte i samma takt som efterfrågan ökar. • Produktionen i EU, Australien och Nya Zeeland minskar medan produktionen i Kina ökar. • Nya Zeeland och Australien dominerar världsexporten, men torka och stark valutakurs ledde till att Nya Zeelands export minskade 2010.

Rapport 2012:2

Marknadsöversikt – får- och lammkött

Enheten för handel och marknad Författare: Jonathan Lukkarinen Eva Jirskog Foto: Urban Wigert

Market overview â&#x20AC;&#x201C; sheep meat and lamb This report describes the production, consumption and trade with sheep meat and lamb in 2010 and compares it to previous years. The focus is on Sweden, the EU, the EU candidates and the world. The production and consumption of sheep meat and lamb has been increasing in Sweden for a long time. The production does not keep up with the rising consumption and an increasing part of the meat is imported from New Zealand.

Division for trade and markets Authors: Jonathan Lukkarinen Eva Jirskog Photo: Urban Wigert

Sammanfattning Denna marknadsöversikt bygger på tillgänglig officiell statistik från flera olika källor. Översikten fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och marknadssituationen för fårkött, lammkött och produkter därav. Ingen prognostisering görs, dock förekommer enkla analyser av framtiden på kort sikt. Av de fyra stora köttslagen är får- och lammkött det som svenskar äter minst av. Antalet får och lamm i Sverige och produktionen av får- och lammkött har däremot ökat under många år. Den svenska produktionen täcker dock inte efterfrågan och en stor del måste därför importeras från Nya Zeeland och övriga EUländer. Trots detta är lönsamheten dålig och många företagare är ovilliga att satsa på får- och lammproduktion. Att Sverige inte har någon större tradition av får- och lammproduktion samt att besättningarna är små är troliga orsaker. I övrigt lämpar sig landet mycket bra för denna typ av produktion. EU är världens största importör av får- och lammkött och en stor del kommer från Nya Zeeland. På grund av svår torka i Nya Zeeland och en ofördelaktig valutakurs minskade exporten till EU kraftigt 2010. EU:s egna produktion fortsatte att minska 2010, vilket den har gjort i många år. Ungefär hälften av alla får i EU finns i Förenade Kungariket och i Spanien. EU är den näst största producenten och konsumenten av får- och lammkött i världen efter Kina. Konsumtionen per capita är dock överlägset störst i Nya Zeeland och i Australien. Den globala produktionen, konsumtionen och handeln med får- och lammkött 2010 var i princip oförändrad jämfört med föregående år. Världsexporten av fåroch lammkött var värd 41 miljarder kronor 2010 vilket utgjorde 2 % av den totala exporten av animalieprodukter.

Innehåll 1 Inledning............................................................................................................................................................ 1 1.1 Syfte................................................................................................................................................................. 1 1.2 Metod............................................................................................................................................................. 1 1.3 Avgränsningar.......................................................................................................................................... 1

2 Får- och lammkött................................................................................................................................. 2 2.1 Får- och lammköttssektorn i Sverige........................................................................................ 2 2.1.1 Djurantal och strukturuppgifter........................................................................................ 2 2.1.2 Produktion och konsumtion................................................................................................ 4 2.1.3 Utrikeshandel.................................................................................................................................. 7 2.1.4 Prisutveckling............................................................................................................................... 12 2.2 Får- och lammköttssektorn i EU................................................................................................ 13 2.2.1 Marknadsregleringen............................................................................................................. 13 2.2.2 Djurantal och strukturuppgifter..................................................................................... 16 2.2.3 Produktion och konsumtion inom EU........................................................................ 20 2.2.4 Handel............................................................................................................................................... 21 2.2.5 Prisutveckling............................................................................................................................... 26 2.3 Får- och lammköttssektorn i kandidatländerna............................................................ 29 2.3.1 Kroatien............................................................................................................................................ 29 2.3.2 Turkiet................................................................................................................................................ 30 2.3.3 Island.................................................................................................................................................. 31 2.3.4 Makedonien.................................................................................................................................. 32 2.3.5 Montenegro.................................................................................................................................. 33 2.4 Världsmarknaden för får- och lammkött............................................................................ 34 2.4.1 Produktion...................................................................................................................................... 34 2.4.2 Konsumtion................................................................................................................................... 36 2.4.3 Handel............................................................................................................................................... 38

3 Avslutande kommentar.............................................................................................................. 40 3.1 Brister i statistiken.............................................................................................................................. 40

1 Inledning 1.1 Syfte Jordbruksverket har under många år gett ut marknadsöversikter för olika jordbruksprodukter. Av praktiska skäl har marknadsöversikten för animalier delats upp i mindre delar varav detta är marknadsöversikten för får- och lammkött. Översikten fokuserar på att visualisera, beskriva och kort analysera priser, marknader, handel, viktiga händelser och tullar för får- och lammkött i Sverige, i EU och i världen.

1.2 Metod Marknadsöversikten har tagits fram med hjälp av en studie av befintlig officiell statistik både på internet och i tryckt form. Valet av data begränsas av att materialet i marknadsöversikten ska vara jämförbart bakåt i tiden.

1.3 Avgränsningar Marknadsöversikten syftar inte till att ge prognoser för framtiden. Historisk utveckling behöver inte ha någon inverkan på framtiden men kan ge indikationer för trender.

22 FårFår-och ochlammkött lammkött 2.1 Får- och lammköttssektorn i Sverige

2.1 Får- och lammköttssektorn i Sverige

Den svenska produktionen av får och lamm är liten. Antalet djur utgör mindre än 1 % Den får och lamm liten. Antalet djur utgör mindre än 1 % avsvenska det totalaproduktionen antalet får ochavlamm inom EU. är Med en självförsörjningsgrad kring 40 % av finns det totala antalet får och lamm inom EU. Med en självförsörjningsgrad kring dock utrymme för att producera större volymer på den svenska marknaden. 40 % finns dock utrymme för att producera större volymer på den svenska marknaden. Sverige har ett starkt djur- och smittskydd. Det finns till exempel krav på att får Sverige har ett djur-innan och smittskydd. Detskillnad finns till exempel kravländer. på att Svefår och och lamm skastarkt bedövas kastrering, till från flera andra lamm kastrering, till skillnad från flera andra länder. Sverige rigeska har bedövas också eninnan mer restriktiv användning av antibiotika för djur än flera andrahar också en mer användning av antibiotika för är djur än flera länder. Trotsrestriktiv att svenska konsumenter för det mesta positiva tillandra höga länder. krav på Trots att svenska detdemesta ärpriset positiva krav på svensk djurhållning svenskkonsumenter djurhållning för styrs ofta av vidtill valhöga av produkt. styrs de ofta av priset vid val av produkt. 2.1.1 Djurantal och strukturuppgifter

2.1.1 Djurantal och strukturuppgifter Antalet får och lamm I Sverige har följt en uppgående trend de senaste tio åren

Antalet får 2.1). och lamm Sverige har en får uppgående senaste åren (se figur (se figur UnderI perioden har följt antalet ökat medtrend 31 %deoch antalettiolamm 2.1). Under har antalet får ökat med 31 ochi Sverige antalet lamm med 20 pro%. med 20 %.perioden Efterfrågan på får- och lammkött är % stark och den egna Efterfrågan får-till och lammkött stark andra i Sverige och den egnaminskar. produktionen ökar till duktionenpå ökar skillnad från är många köttslag där den Sektorns skillnad andra köttslag därlönsamhet den minskar. Sektorns har dock hindrats tillväxtfrån harmånga dock hindrats av osäker och av att får- tillväxt och lammuppfödning av traditionellt osäker lönsamhet och avsmåskaligt att får- ochi Sverige. lammuppfödning traditionellt har bedrivits har bedrivits småskaligt i Sverige. %##! "+#! "*#! ")#! !"#$%&'()*+&,&---.#$%&

"(#! "'#! "&#! "%#! ""#! "$#! "##! $+#!

"##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#!

,-..-/!012!3-140/! "#*! $+*! "$#! ""#! """! "&&! "&"! "'$! "'&! ")%! 5-66!

"&&! ""+! "%*! "&(! "&+! "("! "()! ")%! "*)! "+"!

Figur fåroch och lamm i Sverige 2001-2010, 1 000-tal Figur2.1 2.1Antal Antal får lamm i Sverige 2001–2010, 1 000-tal Number sheepand andlambs lambsin in Sweden Sweden 2001–2010, heads Number of of sheep 2001-2010,1 000 1 000 heads För 2001-2002, åren 2001–2002, 2004–2006 och 2008–2009 baseras ett urval av företag. Not:Not: För åren 2004-2006 och 2008-2009 baseras statistiken frånstatistiken ett urval avfrån företag. Källa: Jordbruksverket Källa: Jordbruksverket

FårFår klarar avav attatt livnära sigsigpåpåmånga klarar livnära mångaolika olikatyper typeravavväxter. växter.Sly, Sly, skott skott och och de de flesta flesta typer av typer gräs går bra vilket att fårlammuppfödning lämparlämpar sig i större av gräs går bragör vilket gör och att fåroch lammuppfödning sig i delen större av landet, särskilt på marginalområden som är mindre lämpade för annan produktion. delen av landet, särskilt på marginalområden som är mindre lämpade för annan Djuren är ävenDjuren mycketärbra påmycket att hållabra marker De svenska är koncentrerade produktion. även på att öppna. hålla marker öppna.fåren De svenska fåren är koncentrerade i och kring Götalands skogsbygder där den större delen av 2 Sveriges jordbruk finns (se figur 2.2). Uppfödning av får sker dock i hela landet. 2

Figur 2.2 Procentuell andel får och lamm i landets produktionsområden 2010 Figur 2.2 Procentuell andel får och lamm i landets produktionsområden 2010 Percentage share of sheep and lambs in Swedish production areas 2010 Percentage share of sheep and lambs in Swedish production areas 2010 Källa: Jordbruksverket

Källa: Jordbruksverket

2.1.2 Produktion och konsumtion

2.1.2 Produktion ochinriktad konsumtion Fåruppfödning kan vara mot produktion av kött, mjölk, ull eller kombinationer av dessa. Den största delen den svenska inriktad mot Fåruppfödning kan vara inriktad motavproduktion av uppfödningen kött, mjölk, ullär eller kombinationer av dessa. Den största delen den svenska uppfödningen är inriktad kött- är för köttproduktion. Ullen somavköttraserna producerar kasseras oftast. mot Fibrerna produktion. Ullen som köttraserna producerar Fibrerna är för grova för grova för att användas till textil och det finnskasseras få andraoftast. användningsområden för ull att användas till textil och det finns få andra användningsområden för ull i Sverige. i Sverige. Uppfödning av flera fårraser sker även i bevarandesyfte trots att de är Uppfödning av flera än fårraser även i bevarandesyfte trots att de är mindre mindre produktiva andrasker raser. produktiva än andra raser. I Sverige finns 64 slakterier som är godkända för slakt av får och lamm. Under de I senaste Sverigetio finns 64har slakterier är godkända för slakt får och lamm. Under(sedefigur åren antalet som slaktade får och lamm ökatavmed 29 % i Sverige senaste tio åren har antalet delvis slaktade lammjordbruksreformen ökat med 29 % i Sverige (se figur 2.3). Ökningen förklaras av får denoch senaste som i hög grad 2.3). Ökningen förklaras delvis av den senaste jordbruksreformen som i hög grad avvecklade produktionskopplade stöd och ersatte dessa med det frikopplade gårdsavvecklade produktionskopplade stöd och ersatte dessa med det frikopplade gårdsstödet. Lönsamheten och därmed intresset för får- och lammproduktion relativt stödet. Lönsamheten och därmed intresset för får- och lammproduktion relativt andra andra produktionsgrenar ökade därmed något, delvis på grund av att får är effekproduktionsgrenar ökade därmed något, delvis på grund av att får är effektiva tiva landsskapsvårdare och därmed kan användas att uppfylla tvärvillkoren. landsskapsvårdare och därmed kan användas för att för uppfylla tvärvillkoren. ""'! "##!

!"#$%&'()*+&,&---.#$%&

$)'! $'#! $"'! $##! )'! '#! "'! #! "##$!

"##"!

"##%!

"##&!

"##'!

5-66!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

7-140/!012!8-..-/!

Figur 2.3 2.3 Antal får får ochoch lamm i Sverige 2001–2010, 1 000-tal Figur Antalslaktade slaktade lamm i Sverige 2001-2010, 1 000-tal Number of slaughtered sheep and lambs in Sweden 2001–2010, Number of slaughtered sheep and lambs in Sweden 2001-2010,1 000 1 000heads heads Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån

Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån

Förr i Sverige, men lammköttet dominerar numera vilket Förrvar vardet detvanligast vanligastattattätaätafårkött fårkött i Sverige, men lammköttet dominerar numera syns påsyns slaktsiffrorna. De senaste har åren allt fler börjat ätabörjat lammkött vilket på slaktsiffrorna. De åren senaste harsvenskar allt fler svenskar äta vid påsk vilket vid har påverkat totalkonsumtionen positivt. Även om efterfrågan lammkött lammkött påsk vilket har påverkat totalkonsumtionen positivt. Ävenpåom efterökar så ökar produktionen inte lika snabbt vilket beror på att den utländska frågan på lammkött ökar så ökar produktionen inte lika snabbt vilket beror på att konkurrensen nere prisnivåerna. Svenska bönder lockas därför intelockas till att föda den utländskahåller konkurrensen håller nere prisnivåerna. Svenska bönder upp lamm i större skala. därför inte till att föda upp lamm i större skala.

Produktionen av får- och lammkött i Sverige är småskalig och fungerar ofta som Produktionen av får-jordbruksproduktion och lammkött i Sverige är småskalig och fungerar ofta som bisyssla till annan eller annat arbete utanför jordbruket. bisyssla till annan jordbruksproduktion eller annat arbete utanför jordbruket. Antalet Antalet företag med får har dock ökat något i Sverige de senaste tio åren (se figur företag med får har dock ökat något i Sverige de senaste tio åren (se figur 2.4). Företag 2.4). Företag med 50 eller fler får har ökat mest (+40 %) medan företag med med 50 eller fler får har ökat mest (+40 %) medan företag med mellan 10 och 24 får har mellan 10 och 24 får har minskat med 9 %. De övriga två storleksgrupperna har i minskat med 9 %. De övriga två storleksgrupperna har i stort sett varit oförändrade stort sett varit oförändrade under perioden. under perioden. +! *!

/0*1#$2+&,&---.#$%&

)! (! '! &! %! "! $! #! "##$!

"##%! $9+!:;/!

"##'! $#9"&!:;/!

"##)!

"'9&+!:;/!

"#$#!

<&+!:;/!

Figur 2.4 2.4 Antal medmed tackor och baggar i Sverigei2001–2010, efter besättnings Figur Antalföretag företag tackor och baggar Sverige 2001-2010, efter storlek, 1 000-tal besättningsstorlek, 1 000-tal Numberofofholdings holdings with with ewes ewes and 2001–2010, by size herd, 1 000s1 000s Number andrams ramsininSweden Sweden 2001-2010, by of size of herd, Källa: Jordbruksverket

Källa: Jordbruksverket

Ettgenomsnittligt genomsnittligtfårföretag fårföretagiiSverige Sverige 2010 2010 hade hade 33 33 får får vilket Ett vilket är är en en ökning ökningmed med 27 % 27 % jämfört med 2001. Sammantaget tyder detta på att fårproduktionen går mot jämfört med 2001. Sammantaget tyder detta på att fårproduktionen går mot att bli mer att bli mer kommersiellt inriktad även om den fortfarande är mycket småskalig. kommersiellt inriktad även om den fortfarande är mycket småskalig.

Tabell Genomsnittligt antal tackor och baggar svenska2001–2010 fårföretag 2001-2010 Tabell 2.1 2.1 Genomsnittligt antal tackor och baggar i svenskaifårföretag Average ewesand andrams ramsininSwedish Swedish holdings 2001-2010 Averagenumber number of of ewes holdings 2001–2010 År 2001 2003 2005 2007 2010 År 2001 2003 2005 2007 2010 Genomsnittligt antal får 25,8 27,7 29,2 30,3 32,8 Genomsnittligt antal får

25,8

27,7

29,2

30,3

32,8

Not: Enligt den äldre definitionen av lantbruksföretag för att siffran ska kunna jämföras bakåt i tiden. Enligt ny definition, då fler Not: Enligt den äldrevar definitionen lantbruksföretag för att siffran ska kunna jämföras bakåt i tiden. små lantbrukare tas med, genomsnittetav31,7 får 2010. Källa: Jordbruksverket Enligt ny definition,och dåStatistiska fler små centralbyrån lantbrukare tas med, var genomsnittet 31,7 får 2010.

Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån

Under Sveriges första år som EU-medlem sjönk produktionen av får- och lammkött men har därefter stigit för att 2005 ligga på ungefär samma nivå som före anslutningen till EU. Därefter ökade produktionen varje år för att 2010 minska något. Mellan 2005 och 2009 ökade konsumtionen av får- och lammkött snabbare än produktionen. Det växande underskottet har till största del täckts av import från Nya Zeeland via förmånsavtal men även av införsel från andra EU-länder, som Irland och Tyskland. Importen av får- och lammkött minskade kraftigt 2010 vilket även ledde till att konsumtionen minskade under året. Minskningen berodde delvis på att Nya Zeeland exporterade mindre än normalt till följd av torka och stark valutakurs. Tabell 2.2 Balansläget i Sverige för får- och lammkött 2001–2010, ton (vara med ben) Balance situation for sheep meat and lamb in Sweden 2001–2010, metric tons (carcass weight) År

Produktion

Konsumtion1)

Underskott

Självförsörjningsgrad, %

2001

3 843

8 723

-4 880

44,1

2002

3 856

8 374

-4 518

46,0

2003

3 749

9 240

-5 491

40,6

2004

3 802

8 441

-4 639

45,0

2005

4 067

10 151

-6 084

40,1

2006

4 205

11 498

-7 293

36,6

2007

4 603

11 584

-6 981

39,7

2008

4 630

12 716

-8 086

36,4

2009

5 063

14 494

-9 431

34,9

2010

4 990

12 917

-7 927

38,6

-1 %

-11 %

-16 %

+3,7 %

Förändring 2009–2010

1) Konsumtionen är framräknad genom produktion + import - export. Källa: Jordbruksverket och Statistiska centralbyrån

Den direkta konsumtionen av får- och lammkött i Sverige 2010 låg på 1,4 kg per person, jämfört med knappt 1 kg 2001. Denna siffra visar den schablonmässiga konsumtionen, vilket innebär inhemsk konsumtion delat med antalet invånare. En del av denna konsumtion går dock in i förädlingsindustrin för att sedan konsumeras eller exporteras i form av andra produkter.

2.1.3 Utrikeshandel Sveriges handel delas sedan EU-inträdet upp i export/import till tredje länder (alla länder utanför EU) och utförsel/införsel till EU-länder. Statistikuppgifterna för handel med tredje länder samlas in genom tulldokument och handel inom EU genom urvalsundersökning. I statistiken för handeln inom EU finns ett visst bortfall vilket innebär att statistiken för handeln inom EU inte är lika tillförlitlig som statistiken för handeln med tredje länder. Trots minskningen 2010 har importen och införseln av får- och lammkött ökat med 61 % de senaste tio åren (se figur 2.5). Under 2010 utgjorde införsel 54 % och import 46 % av den totala kvantitet får- och lammkött som togs in till Sverige. Exporten och utförseln har ökat med 32 % mellan 2001 och 2010, men volymerna är mycket små. Under 2010 utgjorde utförseln 83 % medan exporten utgjorde 17 %. Tidigare år under perioden har dock exporten endast utgjort några få procent (utförsel och export är därför inte skilda åt i figur 2.5). $#!###! +!###! *!###! )!###!

34"&

(!###! '!###! &!###! %!###! "!###! $!###! #!

"##$! "##"! "##%! "##&! "##'! "##(! "##)! "##*! "##+! "#$#!

=6>0/3!?!@A:B/CDE! '!$&(! &!*$'! '!*%$! &!+'&! (!'++! )!(&*! )!)#%! *!')&! +!*$$! *!"))! =A:B/CDE!

"!#')! $!+*+! "!*##! "!)#"! %!%%*! %!+'+! &!#$)! &!*"(! '!'(#! &!&+(!

FG>0/3!?!HIB/CDE! "((!

"+)!

%&$!

%$'!

'$(!

%''!

)""!

&**!

%*#!

%'#!

Figur 2.52.5 Sveriges ochlammkött lammkött 2001-2010, (vara Figur Sverigeshandel handelmed med fårfår- och 2001–2010, tonton (vara medmed ben) ben) Swedish trade with sheep meat and lamb 2001-2010, metric tons (carcass weight) Swedish trade with sheep meat and lamb 2001–2010, metric tons (carcass weight) Källa: Jordbruksverket

Källa: Jordbruksverket

Räknat i produktvikt var 75 % av det får- och lammkött som togs in till Sverige 2010 fryst kött (se tabell 2.3). Detta förklaras av att en stor andel av köttet importeras från Nya Zeeland och därför lättast transporteras fryst. Resterande 25 % utgjordes av färskt och kylt kött varav det mesta var hela eller halva slaktkroppar av lamm. Import och införsel av fryst får- och lammkött har ökat med 34 % de senaste tio åren medan det färska och kylda köttet har ökat med 165 %. Beredda fårköttsprodukter och levande får importeras i mycket liten utsträckning till Sverige.

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

0204 10 Färska/kylda lammkroppar, hela/ halva

122

294

376

499

461

578

673

879

1 131

1 129

0204 21 Färska/kylda fårkroppar, hela/halva

419

307

372

270

267

264

199

177

134

0204 22 Färskt/kylt fårkött, med ben

116

127

224

311

207

120

402

0204 23 Färskt/kylt benfritt fårkött

101

326

462

690

457

990

161

0204 30 Frysta lammkroppar, hela/halva

874

813

621

569

679

667

436

339

424

275

0204 42 Frysta styckningsdelar av får, med ben

2 272

2 184

2 938

2 108

2 644

3 002

2 667

3 383

3 600

3 224

0204 43 Fryst fårkött, benfritt

755

659

767

751

1 019

1 199

1 356

1 713

1 610

1 630

1602 90 72 Bearbetat fårkött/slaktbi produkter

1602 90 76 Bearbetat fårkött, värme behandlat

0104 10 Levande får

0204 41 Frysta fårkroppar, hela/halva

Källa: Statistiska centralbyrån

Eftersom den svenska produktionen inte täcker den inhemska efterfrågan på fåroch lammkött är exporten liten (se tabell 2.4). Den export som finns består främst av fryst fårkött. Levande får och lamm har inte exporterats från Sverige sedan 2001. Tabell 2.4 Sveriges export och utförsel av får- och lammkött 2001–2010, ton produktvikt Swedish sheep meat and lamb exports 2001–2010, metric tons (product weight) Tullkodnr, vara

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

0104 10 Levande får

0204 10 Färska/kylda lammkroppar, hela/ halva

0204 21 Färska/kylda fårkroppar, hela/halva

0204 22 Färskt/kylt fårkött, med ben

0204 23 Färskt/kylt benfritt fårkött

0204 41 Frysta fårkroppar, hela/halva

0204 42 Frysta styckningsdelar av får, med ben

102

101

0204 43 Fryst fårkött, benfritt

110

1602 90 72 Bearbetat fårkött/slaktbi produkter

1602 90 76 Bearbetat fårkött, värme behandlat

125

218

0204 30 Frysta lammkroppar, hela/halva

Källa: Statistiska centralbyrån

2.1.3.1 Import och införsel specificerad per destination

Nya Zeeland haroch deninförsel överlägset största av EU:s 2.1.3.1 Import specificerad per förmånskvoter destination för import av får-

och lammkött vilket medför att landet står för en stor del (36 % under 2010) av Nya Zeeland harimporten den överlägset största EU:s förmånskvoter för import avoch får-lammoch den svenska (se figur 2.6).av Nya Zeeland har en storskalig fårlammkött vilketmed medför landet står för2010 en stor del (36 % undersvår 2010) av vilket den svenska uppfödning lågaatt kostnader, men upplevde landet torka importen figur 2.6). Nya Zeeland har en en storskalig fåroch lammuppfödning med sänkte (se produktionen. Tillsammans med stark nya zeeländsk dollar orsakade låga kostnader, men 2010 upplevde landet svår torka vilket sänkte produktionen. detta att landet hade den lägsta exportvolymen av får- och lammkött på 50 år. Tillsammans med en stark nyaZeeland zeeländsk att landet hade den lägsta Många producenter i Nya hardollar ocksåorsakade på senaredetta år ställt om till mjölkoch exportvolymen av får- och lammkött på 50 år. Många producenter i Nya Zeeland har spannmålsproduktion. Andra länder som Sverige importerar får- och lammkött också på senare år ställt om till mjölk- och spannmålsproduktion. Andra länder som från ärimporterar Chile (6 %) Sverige får-och ochArgentina lammkött (3 %). från är Chile (6 %) och Argentina (3 %). Sveriges införsel av får- och lammkött från andra EU-länder kommer främst från Sveriges införsel av får- och lammkött från andra EU-länder kommer främst från Irland Irland (21 % av total får- och lammköttsimport) och Tyskland (13 %). Lite mindre (21 % av total får- och lammköttsimport) och Tyskland (13 %). Lite mindre än hälften hälftenfrån av införseln från av Irland utgörs av färska och kyldaavslaktkroppar avän införseln Irland utgörs färska och kylda slaktkroppar lamm, restenav är rygg lamm, resten är rygg av får samt benfritt kött av lamm och kött. Tyskland av får samt benfritt kött av lamm och kött. Från Tyskland kommer enFrån hel del frysta kommer en helAndra del frysta styckningsdelar. Andra betydande(7avsändarländer styckningsdelar. betydande avsändarländer är Danmark %), Belgien (5 är %) och Danmark (7 %), Belgien (5 %) och Nederländerna (5 %). Nederländerna (5 %). *###! )###! (###!

34"&

'###! &###! %###! "###! $###! #!

"##*!

"##+!

"#$#!

JK/@.-!ELAMD/!

$*$+!

"#*(!

"#+#!

7NC4E-AM!

$&%+!

$&#+!

+"&!

=/E-AM!

$$%#!

$&*$!

$&()!

ON-!PDDE-AM!

"(*#!

%#&(!

"'$)!

Figur ochinförsel införsel färskt, kyltfryst ochfårfryst och lammkött Figur2.6 2.6Sveriges Sveriges import import och av av färskt, kylt och ochfårlammkött fördelat på fördelat på avsändarland 2008-2010, ton avsändarland 2008–2010, ton Swedish imports of of fresh, chilled Swedish imports fresh, chilledand andfrozen frozenlamb lamband andsheep sheepmeat meatper perdispatching dispatchingcountry country20082010, metric tons 2008–2010, metric tons Källa: Statistiska centralbyrån

Källa: Statistiska centralbyrån

Den enda svenska exporten av får- och lammkött till tredje land 2010 var en mindre kvantitet frysta styckningsdelar till Norge (se figur 2.7). Hälften av exporten 2010 var utförsel till Finland som främst utgjordes av frysta styckningsdelar får. Tyskland var den näst(28 största exportdestinationen 2010 och den nästav största exportdestinationen %) 2010 och det var enbart(28 %) fryst fårkött meddet varsom enbart ben gickfryst dit. fårkött med ben som gick dit. 2.1.3.2 Export utförsel specificerad per destination 2.1.3.2 Exportoch och utförsel specificerad per destination $(#! $&#! $"#! 34"&

$##! *#! (#! &#! "#! #!

"##*!

"##+!

"#$#!

JK/@.-!ELAMD/!

")!

%%!

O0/.D!

$'!

"*!

7NC4E-AM!

&'!

$"&!

*(!

*$!

Q@AE-AM!

Figur exportoch ochutförsel utförsel färskt, kyltfryst ochfårfryst och lammkött Figur2.7 2.7Sveriges Sveriges export av av färskt, kylt och ochfårlammkött fördelat på fördelat på avsändarland 2008-2010, ton avsändarland 2008–2010, ton Swedish exports ofoffresh, Swedish exports fresh,chilled chilledand andfrozen frozenlamb lamband andsheep sheepmeat meatper per dispatching dispatchingcountry country20082010, metric tons 2008–2010, metric tons Källa: Statistiska centralbyrån

Källa: Statistiska centralbyrån

2.1.4

Prisutveckling

Avräkningspriserna på får- och lamm har varit mycket stabila de senaste fem åren (se figur 2.8). Priset är starkt säsongsberoende. På hösten, när stora kvantiteter lamm och får slaktas sjunker priserna för att stiga igen till våren då brist istället råder. Lammkött är mest efterfrågat och lammpriset brukar därför ligga kring tre gånger priset på får.

2.1.4 Prisutveckling Avräkningspriserna på får- och lamm har varit mycket stabila de senaste fem åren (se figur 2.8). Priset är starkt säsongsberoende. På hösten, när stora kvantiteter lamm och får slaktas sjunker priserna för att stiga igen till våren då brist istället råder. Lammkött är mest efterfrågat och lammpriset brukar därför ligga kring tre gånger priset på får. &'! &#! %'!

5*672&

%#! "'! "#! $'! $#! '! #!

Q;/4BR!

5-664BR!

Figur 2.8 avräkningspris för får-för och lamm kr/kg Figur 2.8 Månadsvis Månadsvis avräkningspris fårochi Sverige lamm 2006–2010, i Sverige 2006-2010, kr/kg Monthly producer price for sheep and lamb in Sweden 2006–2010, SEK/kilo Monthly producer price for sheep and lamb in Sweden 2006-2010, SEK/kilo Not: Priset får avser ochklass baggar klass Renligt EUROP-skalan 26 kg. Priset Not: Priset för för får avser tackortackor och baggar Renligt EUROP-skalan med vikt 26 kg.med Prisetvikt för lamm avser klassför O+lamm med vikt 19 avser klasslammtillägg. O+ med vikt 19 kg inklusive lammtillägg. EUROP-skalan anger andelen kg inklusive EUROP-skalan anger andelen kött i slaktkroppen med bokstäverna E, U, R, kött O ochi Pslaktkroppen kompletterat med med U,högsta R, O kötthalten och P kompletterat plus och minus. E+ har den högsta kötthalten medan plus ochbokstäverna minus. E+ harE,den medan P- harmed den lägsta. Källa: P- harJordbruksverket den lägsta. Källa: Jordbruksverket

För att kunna följa prisutvecklingen på jordbruksprodukter över tiden tar Jordbruksverket fram index i olika led. För får- och lammkött tas dock endast avräkningsprisindex (A-index) fram. A-index beskriver utvecklingen av försäljningspriset i producentled fritt slakteri, exklusive varuskatter. I indexet ingår inte bidrag. Däremot ska alla prispåverkande tillägg och avdrag ingå. A-index för den senaste tioårsperioden visar att priset gjorde stora rörelser mellan 2001 och 2002 samt mellan 2007 och 2008 (se figur 2.9). Under dessa korta perioder steg priserna snabbt. De övriga åren skedde endast små rörelser uppåt och nedåt. Procentuellt sett är alla prisrörelser dock små för en så lång period jämfört med de andra köttslagen. Utvecklingen av konsumentpriset mäts genom konsumentprisindex (KPI). För får- och lammkött finns ingen separat indexserie publicerad utan dessa köttslag ingår i gruppen övrigt kött. Därför finns ingen möjlighet att redovisa konsumentprisutvecklingen för får- och lammkött.

För att kunna följa prisutvecklingen på jordbruksprodukter över tiden tar Jordbruksverket fram index i olika led. För får- och lammkött tas dock endast avräkningsprisindex (A-index) fram. A-index beskriver utvecklingen av försäljningspriset i producentled fritt slakteri, exklusive varuskatter. I indexet ingår inte bidrag. Däremot ska alla prispåverkande tillägg och avdrag ingå. A-index för den senaste tioårsperioden visar att priset gjorde stora rörelser mellan 2001 och 2002 samt mellan 2007 och 2008 (se figur 2.9). Under dessa korta perioder steg priserna snabbt. De övriga åren skedde endast små rörelser uppåt och nedåt. Procentuellt sett är alla prisrörelser dock små för en så lång period jämfört med de andra köttslagen. Utvecklingen av konsumentpriset mäts genom konsumentprisindex (KPI). För fåroch lammkött finns ingen separat indexserie publicerad utan dessa köttslag ingår i gruppen övrigt kött. Därför finns ingen möjlighet att redovisa konsumentprisutvecklingen för får- och lammkött. $#+! $#)!

8"'19+&:--;<,--&

$#'! $#%! $#$! ++! +)! +'! +%! +$! *+! *)! "##$!

"##"!

"##%!

"##&!

"##'!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

Figur 2.9 Avräkningsprisindex för får- och getkött 2001–2010, 2005=100

Figur Avräkningsprisindex för fåroch2001–2010, getkött 2001-2010, Output2.9 price index for sheep meat and goat meat 2005=100 2005=100 Output price index for sheep meat and goat meat 2001-2010, 2005=100 Källa: Jordbruksverkets prisindex Källa: Jordbruksverkets prisindex

2.2 EU 2.2 FårFår-och ochlammköttssektorn lammköttssektorn iiEU 2.2.1 Marknadsregleringen 2.2.1 Marknadsregleringen Romfördragetsom somträdde träddei kraft i kraft1958 1958lade ladegrunden grunden den gemensamma jordRomfördraget tilltill den gemensamma jordbruksbrukspolitik förDär idag. Där angavs den gemensamma jordbruks politik som EUsom för EU idag. angavs mål förmål den för gemensamma jordbrukspolitiken 1 1 politiken (GJP ) och krav på hänsynstagande som återfinns än idag i fördraget (GJP ) och krav på hänsynstagande som återfinns än idag i fördraget om EU:s om EU:s funktionssätt, som togs2009 i bruki och 2009med i och med Lissabonfördraget. Målen är funktionssätt, som togs i bruk Lissabonfördraget. Målen är att höja att höja produktiviteten inom jordbruket, säkra levnadsstandard en skälig levnadsstandard för jordproduktiviteten inom jordbruket, säkra en skälig för jordbrukarna, brukarna,marknader stabilisera och marknader ochtrygga priserlivsmedelsförsörjningen. och trygga livsmedelsförsörjningen. stabilisera priser och Hänsyn ska tas till Hänsyn skasociala tas tillstruktur, jordbrukets socialaolikheter, struktur,att regionala olikheter, att genomföra jordbrukets regionala genomföra ändringar gradvis samt attändringar jordbruket är viktigt ekonomi. I EU:sför marknadsreglering får-markoch gradvis samtför attEU:s jordbruket är viktigt EU:s ekonomi. Iför EU:s lammkött ingår för även getkött. nadsreglering fåroch lammkött ingår även getkött. 1 Från engelskans CAP, common agricultuiral policy. 2.2.1.1 Gränsskydd

EU:s gränsskydd bygger sedan 1995 på ett system med fasta värdetullar och vikttullar 13 som fastställdes i WTO-avtalet under Uruguayrundan. Enligt den så kallade skyddsklausulen har EU även rätt att ta ut en tilläggstull om importen överstiger vissa

2.2.1.1. Gränsskydd

EU:s gränsskydd bygger sedan 1995 på ett system med fasta värdetullar och vikttullar som fastställdes i WTO-avtalet under Uruguayrundan. Enligt den så kallade skyddsklausulen har EU även rätt att ta ut en tilläggstull om importen överstiger vissa bestämda nivåer och importpriset understiger en på förhand fastställd nivå. Hittills har denna möjlighet inte utnyttjats inom får- och lammköttsektorn. WTO-avtalet från Uruguayrundan innebar bland annat en successiv reduktion av tullarna. Efter den sista tullsänkningen 2000/2001 förblir tullnivåerna oförändrade tills en ny WTO-runda beslutar om ytterligare sänkningar av gränsskyddet. Förhandlingarna har periodvis varit intensiva men de har ännu inte utmynnat i något nytt avtal. I tabell 2.5 visas några exempel på nuvarande värde- och vikttullar för får- och lammköttsprodukter. Tabell 2.5 Tullar för levande, färskt och fryst får och lamm Customs duties for living, fresh and frozen sheep and lamb Produkt

Värdetull, %

Vikttull euro/100 kg

Renrasiga avelsdjur av får

Övriga levande får

80,5

Färska/kylda hel- och halvfall av får, lamm eller get

12,8

171,3

Färska/kylda korta framdelar

12,8

119,9

Färska/kylda sadlar samt andra delar av rygg

12,8

188,5

Färska/kylda övriga delar med ben

12,8

222,7

Färskt/kylt benfritt kött av får, lamm eller get

12,8

311,8

Fryst hel- och halvfall av får, lamm eller get

12,8

128,8

Frysta korta framdelar

12,8

90,2

Fryst sadel samt andra delar av rygg

12,8

141,7

Frysta övriga delar med ben

12,8

167,5

Fryst benfritt kött av får, lamm eller get

12,8

234,5

Källa: EU:s tulltaxa

Vid import till full tull från tredje land av levande får och getter liksom får- och getkött krävs importlicens. Importlicens söks i Sverige hos Jordbruksverket och i samband med ansökan ställs en säkerhet. I praktiken sker ingen import från tredje land till full tull. För att öka marknads tillträdet beviljar EU tullförmåner. I tabell 2.6 listas de tullkvoter som beslutats 2010 och som gällde för 2011. Inom ramen för dessa kvoter är såväl vikt- som värdetullar satta till noll med undantag för de särskilda fall som anges i fotnot. Från och med 2004 förvaltas tullkvoterna enligt först till kvarn-principen. Det innebär att tullkvoten öppnas upp en viss dag och därefter sker tilldelningen varefter anmälningar om import kommer in till tullen. Det krävs inte längre någon importlicens vid import inom kvot. Tabell 2.6 EU:s importkvoter för får- och lammkött 2011 EU import quotas for sheep meat and lamb in 2011 Land

Produkt

Kött (ton slaktvikt)

Argentina

Kött av får eller get

23 000

Australien

Kött av får eller get

18 786

Chile

Kött av får eller get

6 600

Färöarna

Kött av får eller get

Grönland

Kött av får eller get

100

Island

Kött av får eller get

1 850

Norge

Kött av får eller get

300

Nya Zeeland

Kött av får eller get

227 854

Turkiet

Kött av får eller get

200

Uruguay

Kött av får eller get

5 800

Kött av får eller get

200

Levande får och getter

Icke landspecifik1) Icke landspecifik

1) Exklusive övriga ovan nämnda länder. 2) Värdetull på 10 %. Källa: Kommissionens förordning 1245/2010

Utöver importkvoterna har EU handelsavtal med ett antal länder och grupper av länder. Från följande länder/grupper av länder är importen av får- och lammkött till EU tullfri: • de minst utvecklande u-länderna (MUL). • vissa före detta kolonier i Afrika, Karibien och Stilla havet (AVS-länderna). • Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien, Kosovo och Moldavien. • Libanon och Egypten. • Sydafrika och Mexiko.

2.2.1.2 Exportbidrag

Exportbidrag tillämpas inte inom får- och lammköttssektorn. Det krävs ingen licens vid export. 2.2.1.3 Stöd till privat lagring

Stöd till privat lagring av får- och getkött har funnits i EU sedan 1990 och fungerar som säkerhetsnät om marknadspriserna kraftigt försämras. Privat lagring kan öppnas på begäran av ett enskilt medlemsland och om EU-kommissionen anser att stödet är befogat med tanke på marknadsläget i landet. Systemet omfattar slaktkroppar av lamm som är yngre än 12 månader och styckningsdetaljer av dessa. Kommissionen kan besluta att bevilja stöd för privat lagring antingen med i förväg fastställda standardbelopp eller genom anbudsförfarande. I båda fallen ska kontrakt skrivas mellan medlemsländernas interventionsorgan och den sökande och medlemsländernas interventionsorgan denlagring sökandeavoch en säkerhet ställas. en säkerhet ska ställas. Inget stöd tilloch privat lamm har dockska beviljats Inget stöd till privat lagring av lamm har dock beviljats sedan år 2001. sedan år 2001.

2.2.2 Djurantal och strukturuppgifter 2.2.2 Djurantal och strukturuppgifter

!"#$%&'()*+&=>%(4"#$%&

EUfanns fannsknappt knappt 100 miljoner lamm 2010 figur 2.10). Detta I IEU 100 miljoner fårfår ochoch lamm 2010 (se (se figur 2.10). Detta var var en en minskningmed mednästan nästan miljoner djur jämfört 2009. Spaniens minskning tretre miljoner djur (-3(-3 %) %) jämfört medmed 2009. Spaniens och och FörenadeKungarikets Kungarikets besättningar utgjorde största delen av minskningen Förenade besättningar utgjorde denden största delen av minskningen med runt enmed miljon djur var. Förenade Kungariket och Spanien hade tillsammans nästan hälften runt en miljon djur var. Förenade Kungariket och Spanien hade tillsammans avnästan EU:s hälften totala bestånd 2010. av EU:s totala bestånd 2010. %"! %#! "*! "(! "&! ""! "#! $*! $(! $&! $"! $#! *! (! &! "! #!

Figur 2.10 Antal får och lamm i EU 2010 fördelat på de femton största besättningarna, miljoner djur Figur 2.10 Antal får och lamm i EU 2010 fördelat på de femton största Number of sheep and lambs in the EU 2010 grouped on the fifteen largest herds, million heads besättningarna, miljoner djur

Källa: FAOSTAT Number of sheep and lambs in the EU 2010 grouped on the fifteen largest herds, million heads Källa: FAOSTAT

Det totala antalet får inom EU har minskat under en lång tid (se figur 2.11). I början av 2000-talet härjade mul- och klövsjuka i Förenade Kungariket vilket medförde att stora delar av beståndet slaktades ut. Detta hade stark negativ inverkan på EU:s totala bestånd, men trenden har gått nedåt även bland flera mindre aktörer inom EU. Mellan 16 2007 och 2010 minskade det totala antalet får och lamm i EU med över åtta miljoner (8 %). Under tiden har produktionen istället flyttat till länder med lägre löner, till

Det totala antalet får inom EU har minskat under en lång tid (se figur 2.11). I början av 2000-talet härjade mul- och klövsjuka i Förenade Kungariket vilket medförde att stora delar av beståndet slaktades ut. Detta hade stark negativ inverkan på EU:s totala bestånd, men trenden har gått nedåt även bland flera mindre aktörer inom EU. Mellan 2007 och 2010 minskade det totala antalet får och lamm i EU med över åtta miljoner (-8 %). Under tiden har produktionen istället flyttat till länder med lägre löner, till exempel Kina. $'#! $%'! $"#!

!"#$%&'()*+&=>%(4"#$%&

$#'! +#! )'! (#! &'! %#! $'! #!

QB/S!THA.-/@4D3!

U>-A@DA!

VH6LA@DA!

W/D4E-AM!

=3-E@DA!

Q/-A4/@4D!

JK/@.-!ELAMD/!

Figur Antalfårfår och lamm EU 1990-2010 fördelat påstörsta de sexbesättningarna, största Figur 2.11 2.11 Antal och lamm i EU i1990–2010 fördelat på de sex besättningarna, miljoner djur miljoner djur Number in the the EU EU1990–2010 1990-2010grouped groupedononthe thesixsix largest herds, million heads Numberofofsheep sheep and and lambs lambs in largest herds, million heads Not: Uppgifter saknas för Estland, Lettland, Litauen och Slovenien för åren 1990-1991. Not: FAOSTAT Uppgifter Källa: ! saknas för Estland, Lettland, Litauen och Slovenien för åren

Källa: FAOSTAT

1990–1991.

Liksom i övriga jordbrukssektorn finns stora skillnader strukturellt mellan EU:s medlemsstater. De senaste siffrorna för strukturen på EU:s fårföretag är från 2007, men dessa bör ge en någorlunda rättvisande bild även idag. Under 2007 fanns strax under två miljoner gårdar med får i EU (se figur 2.12). Flest fårföretag hade Rumänien med över 390 000. Av dessa var 91 % dock små gårdar med mellan 1 och 49 får, vilket gör att landet bara låg på fjärde plats över totalt antal får och lamm. Näst flest fårföretag hade Grekland med över 132 000. Grekland hade 61 % små fårföretag och 38 % mellanstora fårföretag med mellan 50 och 499 får, vilket gjorde att landet placerade sig före Rumänien i totalt antal får och lamm. Förenade Kungariket, som hade flest antal får, hade förhållandevis få fårföretag, 82 000. Landet hade dock nästan 20 000 stora företag med över 500 får. Andelen stora företag var 24 %, vilket var störst andel av alla EUländer. Spanien med näst flest får hade strax under 80 000 fårföretag. Landet hade dock en lägre andel stora företag, 16 %, och medelstora företag, 35 %, än Förenade Kungariket.

Liksom i övriga jordbrukssektorn finns stora skillnader strukturellt mellan EU:s medlemsstater. De senaste siffrorna för strukturen på EU:s fårföretag är från 2007, men dessa bör ge en någorlunda rättvisande bild även idag. Under 2007 fanns strax under två miljoner gårdar med får i EU (se figur 2.12). Flest fårföretag hade Rumänien med över 390 000. Av dessa var 91 % dock små gårdar med mellan 1 och 49 får, vilket gör att landet bara låg på fjärde plats över totalt antal får och lamm. Näst flest fårföretag hade Grekland med över 132 000. Grekland hade 61 % små fårföretag och 38 % mellanstora fårföretag med mellan 50 och 499 får, vilket gjorde att landet placerade sig före Rumänien i totalt antal får och lamm. Förenade Kungariket, som hade flest antal får, hade förhållandevis få fårföretag, 82 000. Landet hade dock nästan 20 000 stora företag med över 500 får. Andelen stora företag var 24 %, vilket var störst andel av alla EU-länder. Spanien med näst flest får hade strax under 80 000 fårföretag. Landet hade dock en lägre andel stora företag, 16 %, och medelstora företag, 35 %, än Förenade Kungariket. +#! *#! )#!

,&---.#$%&?0*1#$2&

(#! '#! &#! %#! "#! $#! #!

$9&+!:;/!

'#9&++!:;/!

<&++!:;/!

Figur företagi 12 i 12 EU-länder antal och1 000-tal lamm, 1 000-tal Figur2.12 2.12Antal Antal företag EU-länder 20072007 efter efter antal får ochfår lamm, Number farms EUcountries countries2007 2007 by by number of sheep sheep and Number of of farms inin1212EU andlambs, lambs,1 000 1 000heads heads Not: Länderna med flest och minst företag harföretag utelämnats att göra grafen läslig.grafen Not: Länderna med flest och minst harför utelämnats förmer att göra Källa: FAOSTAT

mer läslig.

Källa: FAOSTAT

I de flesta EU-länder dominerar småskaliga fårföretag, inklusive Sverige där två tredjedelar företagen hade dominerar mellan 1 och 49 får ochfårföretag, lamm. Flera länder hade överdär 90 två % I deav flesta EU-länder småskaliga inklusive Sverige småskaliga fårföretag; Bulgarien, Lettland, Litauen, Malta, Österrike, Polen, Rumänien tredjedelar av företagen hade mellan 1 och 49 får och lamm. Flera länder hade och Slovenien. över 90 % småskaliga fårföretag; Bulgarien, Lettland, Litauen, Malta, Österrike, Polen, Rumänien och Slovenien. Förenade Kungarikets storskaliga får- och lammuppfödning förklaras såväl av landets lämplighet med stora, öppna gräsmarker och av en lång tradition av uppfödning och avel. Fåren har haft stor historisk betydelse för Förenade Kungariket, vilket bland annat märks genom att det finns flera mycket speciella inhemska raser. Till exempel lever fåren på den skotska ön North Ronaldsay nästan uteslutande på sjögräs. De primitiva Soayfåren som lever på ögruppen S:t Kilda tros ha varit isolerade i cirka 4 000 år. I Förenade Kungariket föds får och lamm vanligen upp genom ett trestegssystem. De 18 första djuren i kedjan kallas bergsfår och föds upp till största delen i Norra England, Skottland och Wales. Dessa bergsfår är framavlade för att kunna ta till vara sin lokala

Förenade Kungarikets storskaliga får- och lammuppfödning förklaras såväl av landets lämplighet med stora, öppna gräsmarker och av en lång tradition av uppfödning och avel. Fåren har haft stor historisk betydelse för Förenade Kungariket, vilket bland annat märks genom att det finns flera mycket speciella inhemska raser. Till exempel lever fåren på den skotska ön North Ronaldsay nästan uteslutande på sjögräs. De primitiva Soayfåren som lever på ögruppen S:t Kilda tros ha varit isolerade i cirka 4 000 år. I Förenade Kungariket föds får och lamm vanligen upp genom ett trestegssystem. De första djuren i kedjan kallas bergsfår och föds upp till största delen i Norra England, Skottland och Wales. Dessa bergsfår är framavlade för att kunna ta till vara sin lokala föda och är anpassade till den lokala miljön. Bergsfåren korsas sedan med en annan ras för att få så kallade mulor. Mulorna är huvudproducenterna i systemet och är framavlade för att bli större, ge mer ull, mjölka bra och för att redan under första året kunna ge avkomma. Lammen är mycket snabbväxande och föds upp på både gräs och dimjölk, ibland kompletterat med foder. Storbritannien producerar och säljer till största del tunga lamm, definierat som lamm med en slaktvikt över 13 kg. Sydeuropeiska länder som Spanien producerar istället mest lätta lamm som i huvudsak föds upp på dimjölk kompletterat med foder. I Sydeuropa är fårföretagen i större utsträckning inriktade mot mjölkproduktion, främst för tillverkning av fårostar.

Sydeuropeiska länder som Spanien producerar istället mest lätta lamm som i huvudsak föds upp på dimjölk kompletterat med foder. I Sydeuropa är fårföretagen i större utsträckning inriktade mot mjölkproduktion, främst för tillverkning av fårostar.

2.2.3 Produktion Produktion och EUEU 2.2.3 ochkonsumtion konsumtioninom inom Under 2010 producerades nästan 865 000 ton fårkött inom EU (se figur 2.13). Under 2010 producerades nästan 865 000 ton fårkött inom EU (se figur 2.13). Produktionen minskat under en lång tid, mellan och 2010 med Produktionen harhar minskat under en lång tid, mellan 20052005 och 2010 med 18 %.18 %. Den Den enskilda största enskilda producenten var Förenade Kungariket med en produkstörsta producenten 2010 var2010 Förenade Kungariket med en produktion på över över tonproduktion). (34 % av total De fyra största producenterna 297tion 000påton (34297 000 % av total De produktion). fyra största producenterna Förenade Förenade Spanien, Kungariket, Spanien, stårförtillsammans för över Kungariket, Frankrike ochFrankrike Grekland och står Grekland tillsammans över 69 % av 69 % av produktionen. Alla fyra harproduktion minskat sinunder produktion under produktionen. Alla fyra länderna harländerna minskat sin de senaste femdeåren. senaste fem åren. $!###! +##! *##! )##! ,&---&#4"&

(##! '##! &##! %##! "##! $##! #!

"##*!

"##+!

"#$#!

UH66-!FX!

+&+Y&!

*+$Y+!

*(&Y(!

JK/@.-!FX9ELAMD/!

"*%Y)!

")'Y(!

"(%Y+!

W/D4E-AM!

)"Y)!

)%Y(!

)%Y'!

Q/-A4/@4D!

$$#Y'!

$#$Y$!

U>-A@DA!

$')Y#!

$%&Y'!

$"+Y$!

QB/S!THA.-/@4D3!

%"'Y(!

%#)Y#!

"+)Y$!

Figur 2.13 avfårfåroch lammkött EU 2008-2010, 1 000 ton Figur 2.13Produktion Produktion av och lammkött i EU i2008–2010, 1 000 ton Production of sheep meat and lamb in the EU 2008-2010, 1 000 metric tons Production of sheep meat and lamb in the EU 2008–2010, 1 000 metric tons Not:Not: Innehåller estimatestimat för den produktion som inte rapporterats in från vissa medlemsstater. Bulgarien och RumänienBulgarien rapporterar Innehåller för den produktion som inte rapporterats in från vissa medlemsstater. till exempel en mycket liten del av sin totala produktion. och Rumänien rapporterar till exempel en mycket liten del av sin totala produktion. Källa: Europeiska kommissionen

Källa: Europeiska kommissionen

Konsumtionen av får- och lammkött i EU 2010 låg på 2,14 miljoner ton. Detta var en minskning med 8 % föregående och låg en minskning med 14ton. % sedan Konsumtionen avjämfört får- ochmed lammkött i EUår2010 på 2,14 miljoner Detta var 2 2005. Konsumtionen per capita i EU har minskat i samma takt, från 2,88 kg per person en minskning med 8 % jämfört med föregående år och en minskning med 14 % 2005 till 2,27 kg per person 2010. Sverige hade en jämförelsevis låg konsumtion på 1,4 2 sedan 2005. Konsumtionen per capita i EU har minskat i samma takt, från 2,88 kg per person 2005 till 2,27 kg per person 2010. Sverige hade en jämförelsevis låg konsumtion på 1,4 kg. De länder som producerar mest får- och lammkött är också 2 de som har en högre konsumtion än genomsnittet i EU. Schablonmässig konsumtion, vilket innebär total konsumtion delat på antalet invånare. OECD och FAO uppskattar konsumtionen till strax under 2 kg per person.

Självförsörjningsgraden av får- och lammkött i EU 2010 låg på 81 %. Detta var en liten ökning jämfört med strax under 79 % året innan. Den ökade självförsörjningen beror på att konsumtionen har minskat snabbare än vad produktionen har 19 minskat vilket har gett ett minskat importbehov.

2 Schablonmässig konsumtion, vilket innebär total konsumtion delat på antalet invånare. OECD och FAO uppskattar konsumtionen till strax under 2 kg per person.

2.2.4 Handel Handelssiffrorna bör betraktas med försiktighet eftersom införseln och utförseln skiljer sig åt. Om statistiken hade varit helt korrekt skulle införselsiffran ha varit densamma som utförselsiffran. Tillförlitligheten är begränsad eftersom handels flödena mellan medlemsländerna inte kontrolleras vid gränserna. Man måste därför förlita sig på de uppgifter företagen lämnat till de statistikinsamlande myndigheterna i EU och där kan skillnader uppstå om det ena företaget i en handels transaktion inte rapporterar in eller rapporterar fel. Statistiken kompliceras av att länderna har olika trösklar för mängden varor för vilka handelsflödet ska rapporteras. En del länder rapporterar inte heller importerade varor som de avser att exportera vidare direkt och en del handel är konfidentiell. EU är nettoimportör av får- och lammkött. Värdet av importen 2010 var 996 miljoner euro, en ökning med 2 miljoner euro jämfört med året före. Värdet av exporten var 83 miljoner euro, en ökning med 128 % jämfört med 2009. EU:s importvolym 2010 var nästan sex gånger så stor som exportvolymen, medan värdet av importen var mer än tolv gånger så stor som exportvärdet. Detta förklaras av att EU exporterar en stor andel levande får och hela slaktkroppar medan importen till stor del består av färdigstyckade detaljer som är dyrare.

2.2.4.1 EU:s internhandel

Internhandeln av får- och lammkött inom EU uppgick till 307 0003 ton 2010 (se figur 2.14). Detta var en ökning med 5 % jämfört med året före. Införseln har varierat mellan åren men detta kan delvis bero på problem med rapporteringen som nämnts tidigare. Internhandeln utgjordes till 31 % av levande får, 52 % färskt och kylt kött, 16 % fryst kött och 1 % beredda produkter. %"#! "*#! "&#!

,&---.#$%&#4"&

"##! $(#! $"#! *#! &#! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

703-E3!FX!

%#$Y*!

")#Y)!

"**Y(!

"+"Y&!

%#)Y&!

Q/NC3!4BR!

'#Y#!

&(Y)!

'&Y$!

&(Y&!

&*Y+!

QL/C43Z4NE3!4BR!

$*"Y'!

$')Y*!

$($Y"!

$(%Y#!

$'*Y*!

5DK-AMD!:;/!012!>/0MS!

(+Y%!

((Y"!

)%Y&!

*%Y#!

++Y*!

Figur 2.14 internhandel med lammkött 2006-2010 på olika Figur 2.14EU:s EU:s internhandel med får-fåroch och lammkött 2006–2010 fördelatfördelat på olika produkter, produkter, 1 000-tal ton 1 000-tal ton EUEU internal trade of of sheep 000 metric internal trade sheepmeat meatand andlamb lamb2006-2010 2006–2010bybyproduct, product,11 000 metrictons tons Not: baserat på utförsel. Not: baserat på utförsel. Källa: Eurostat

Källa: Eurostat

Under 2010 hade Förenade Kungariket den största införseln av får- och lammkött från andra EU-länder, 29 % av den totala införseln (se figur 2.15). Över tre fjärdedelar av Förenade Kungarikets införsel utgjordes av färska och kylda slaktkroppar av lamm. Näst störst införsel hade Irland (12 %) och tredje störst Rumänien (10 %). Irlands införsel bestod till hälften av slaktkroppar av lamm och resten av blandat kött. Rumäniens införsel utgjordes nästan helt av levande får. Andra betydande aktörer var Belgien (7 %), Nederländerna (7 %) och Ungern (6 %). Medan Belgien och Nederländerna hade en blandad införsel förde Ungern nästan enbart in levande får.

3 Siffran avser utförsel. Officiellt rapporterad införsel samma år var 274 000 ton.

,&---.#$%&#4"&

"##! $'#! $##! '#! #!

"##(!

"##)!

JK/@.-!FX9ELAMD/!

++Y(!

+#Y(!

VH6LA@DA!

%%Y'!

"%Y$!

=/E-AM!

&)Y'!

&'Y#!

QB/S!THA.-/@4D3!

)*Y+!

(%Y(!

"##*!

"##+!

"#$#!

+#Y)!

)*Y&!

$%%Y*!

"$Y*!

"*Y"!

%*Y*!

%+Y%!

%%Y'!

*#Y$!

*(Y(!

)*Y&!

Figur införselavav lammkött 2006-2010 fördelat på avsändare, Figur2.15 2.15EU:s EU:s införsel får-fårochoch lammkött 2006–2010 fördelat på avsändare, 1 000-tal ton 1 000-tal ton EU intra-community imports of lamb and sheep meat 2006–2010 by dispatching country, EU1 000 intra-community metric tons imports of lamb and sheep meat 2006-2010 by dispatching country, 1 000 metric tons Källa: Eurostat Källa: Eurostat

Den största utförseln av får och lamm 2010 hade Frankrike som stod för 37 % av total utförsel (se figur 2.16). Mer än hälften av Frankrikes utförsel var färska och kylda slaktkroppar av lamm. Näst störst utförsel hade Italien (19 %) som till stor del sålde levande får. Därefter kom Belgien (7 %), Förenade Kungariket (6 %), Grekland (6 %) och Tyskland (5 %).

"##! $'#! $##! '#! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

JK/@.-!FX9ELAMD/!

$#%Y"!

++Y&!

$#*Y$!

$#$Y)!

$$&Y(!

,DE.@DA!

$(Y+!

$&Y)!

$+Y'!

"#Y#!

=3-E@DA!

'"Y#!

&'Y*!

&*Y#!

&+Y"!

'+Y%!

Q/-A4/@4D!

$"+Y)!

$$#Y*!

$$)Y*!

$"$Y+!

$$%Y(!

Figur utförsel lammkött 2006-2010, på avsändare, Figur2.16 2.16EU:s EU:s utförsel avav får-fåroch och lammkött 2006–2010, fördelatfördelat på avsändare, 1 000-tal ton EU intra-community exports of sheep meat and lamb 2006–2010, by dispatching country, 1 000-tal ton metric tons exports of sheep meat and lamb 2006-2010, by dispatching country, 1 000 EU1 000 intra-community Källa: Eurostat metric tons Källa: Eurostat

2.2.4.2 EU:s externhandel EU:s export av får- och lammkött samt levande får är inte särskilt stor, 34 000 ton 2010 (se figur 2.17). Detta var dock en ökning med 141 % jämfört med 2009. Exporten bestod till två tredjedelar av levande får. Den största exportören i EU var Rumänien med en andel på 36 %. Rumänien exporterade främst levande får men även en del slaktkroppar av lamm. Näst störst var Bulgarien (26 %) som också till största del exporterade levande får och en del slaktade lamm. Tredje störst var Förenade Kungariket (12 %) som främst exporterade frysta styckningsdelar med ben av får. Frankrike var fjärde störst (11 %) med en export som främst bestod av levande får. Turkiet var den största enskilda exportdestinationen (25 %) och nästan hela EU:s export till landet utgjordes av levande får. Näst störst var Jordanien (22 %) som också främst köpte levande får men även en del kylda lammslaktkroppar. Libanon var den tredje största mottagaren (15 %) och hela exporten utgjordes av levande får. Andra betydande exportdestinationer var Kroatien (8 %) och Libyen (4 %). Av det kött som exporterades var 48 % får- och lammkött med ben, 15 % benfritt kött, 31 % slaktkroppar av lamm och 6 % slaktkroppar av får.

2.2.4.2 EU:s externhandel

EU:s export av får- och lammkött samt levande får är inte särskilt stor, 34 000 ton 2010 (se figur 2.17). Detta var dock en ökning med 141 % jämfört med 2009. Exporten bestod till två tredjedelar av levande får. Den största exportören i EU var Rumänien med en andel på 36 %. Rumänien exporterade främst levande får men även en del slaktkroppar av lamm. Näst störst var Bulgarien (26 %) som också till största del exporterade levande får och en del slaktade lamm. Tredje störst var Förenade Kungariket (12 %) som främst exporterade frysta styckningsdelar med ben av får. Frankrike var fjärde störst (11 %) med en export som främst bestod av levande får. Turkiet var den största enskilda exportdestinationen (25 %) och nästan hela EU:s export till landet utgjordes av levande får. Näst störst var Jordanien (22 %) som också främst köpte levande får men även en del kylda lammslaktkroppar. Libanon var den tredje största mottagaren (15 %) och hela exporten utgjordes av levande får. Andra betydande exportdestinationer var Kroatien (8 %) och Libyen (4 %). Av det kött som exporterades var 48 % får- och lammkött med ben, 15 % benfritt kött, 31 % slaktkroppar av lamm och 6 % slaktkroppar av får. %'! %#!

,&---.#$%&#4"&

"'! "#! $'! $#! '! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

5DK-AMD!:;/!012!>/0MS!

$#Y(!

+Y&!

(Y'!

*Y#!

"%Y"!

QL/C43Z4NE3!4BR!

"Y+!

"Y#!

"Y&!

"Y(!

&Y"!

Q/NC3!4BR!

$Y%!

$Y(!

"Y$!

%Y(!

(Y*!

Figur 2.17 exportavav fårlammkött 2006-2010, 1 000 ton Figur 2.17EU:s EU:s export fårochoch lammkött 2006–2010, 1 000 ton EUEU exports of sheep meat and lamb 2006-2010, 1 000 metric tons exports of sheep meat and lamb 2006–2010, 1 000 metric tons Källa: Eurostat

Källa: Eurostat

De typer av kött som importerades var 66 % får- och lammkött med ben, 29 % benfritt kött och 5 % slaktkroppar av lamm. Importen av slaktkroppar av får är mycket liten.

EU importerade nästan 196 000 ton får- och lammkött samt levande får 2010 (se figur 2.18). Detta var en minskning med 12 % jämfört med föregående år och en fortsättning på den trend som pågått under en lång tid. Minskningen var dock särskilt kraftig 2010 på grund av torka i Nya Zeeland och Australien samt starka valutakurser. Två tredjedelar av EU:s import 2010 utgjordes av fryst kött och en tredjedel av färskt eller kylt kött. Importen av beredda får- och lammköttsprodukter var knappt 600 ton medan importen av levande får var mycket liten. 84 % av det importerade köttet kom från Nya Zeeland, 7 % från Australien och 3 % från Chile. Räknat i volym minskade importen från Nya Zeeland med 12 % jämfört med 2009. De typer av kött som importerades var 66 % får- och lammkött med ben, 29 % benfritt kött och 5 % slaktkroppar av lamm. Importen av slaktkroppar av får är mycket liten. Den största importören var Förenade Kungariket, som stod för 46 % av EU:s import 2010. Näst största importör var Tyskland (12 %) och tredje störst Belgien (11 %). Alla tre länderna importerade främst kylt och fryst fårkött. "'#!

"##!

,&---.#$%&#4"&

$'#!

$##!

'#!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

5DK-AMD!:;/!012!>/0MS!

$Y%!

$Y+!

$Y(!

$Y$!

#Y(!

QL/C43Z4NE3!4BR!

''Y(!

'+Y%!

'*Y+!

("Y)!

('Y(!

Q/NC3!4BR!

$)#Y+!

$(&Y'!

$("Y+!

$'*Y"!

$"+Y&!

Figur 2.18 EU:simport import av ochoch lammkött 2006–2010, 1 000 ton Figur 2.18 EU:s avfårfårlammkött 2006-2010, 1 000 ton EU imports of sheep meat and lamb 2006–2010,1 1 000 metrictons tons EU imports of sheep meat and lamb 2006-2010, 000 metric Eurostat Källa:Källa: Eurostat

2.2.5 Prisutveckling 2.2.5 Prisutveckling

För För att kunna bevaka prisutvecklingen inom EU EU samlar Europeiska kommissionen varje att kunna bevaka prisutvecklingen inom samlar Europeiska kommissionen vecka in marknadspriser på lammkött från medlemsländerna. Medlemsländerna är varje vecka in marknadspriser på lammkött från medlemsländerna. Medlemslänskyldiga att rapportera marknadspriser på färska eller kylda slaktkroppar av tackor och derna är skyldiga att rapportera marknadspriser på färska eller kylda slaktkroppar lamm. Marknadspriset beräknas som ett medelvärde av priser från en representativ av tackor och lamm. Marknadspriset beräknas som ett medelvärde av priser från andel av slakterier. Alla slakterier med en får- och lammköttsproduktion över 200 ton representativ av slakterier. Alla slakterier medkategorier en får- ochavlammkötts per en år ska rapporteraandel sina priser. Priserna noteras för olika slaktkroppar i produktion över 200 ton per år ska rapportera sina priser. Priserna för EU:s gemensamma klassificeringsskala EUROP. För att ta hänsyn till noteras den relativa olika kategorier av slaktkroppar i EU:s gemensamma klassificeringsskala EUROP. betydelsen av varje kategori/marknad viktas ett genomsnittligt pris för landet ifråga. Marknadspriset baseras i Sverige på de avräkningspriser som leverantörerna får för sina lamm fritt slakteri exklusive moms. Tillägg eller avdrag utöver grundnoteringen ska också rapporteras. Sverige använder sig av EUROP vid prissättning på slakterierna. 26 Andra länder som tillämpar EUROP-skalan helt eller delvis är Danmark, Frankrike, Irland, Finland och Förenade kungariket. Vissa medlemsländer använder inte

För att ta hänsyn till den relativa betydelsen av varje kategori/marknad viktas ett genomsnittligt pris för landet ifråga. Marknadspriset baseras i Sverige på de avräkningspriser som leverantörerna får för sina lamm fritt slakteri exklusive moms. Tillägg eller avdrag utöver grundnoteringen ska också rapporteras. Sverige använder sig av EUROP vid prissättning på slakterierna. Andra länder som tillämpar EUROP-skalan helt eller delvis är Danmark, Frankrike, Irland, Finland och Förenade kungariket. Vissa medlemsländer använder inte klassificeringsskalan bland annat på grund av att deras handel till huvuddel utgörs av levande djur. Småskalig produktion och små slakterier är ytterligare en bidragande orsak till att systemet inte tillämpas. I de medlemsländer där priserna noteras för levande djur räknas priset om till ett slaktviktspris med en koefficient. Från och med 2004 har kommissionen delat upp prisrapporteringen i två kategorier, lätta och tunga lamm. Lätta lamm har en slaktvikt under 13 kg och tunga lamm har en slaktvikt däröver. Syftet med förändringen var att priserna bättre skulle spegla de skilda produktionscykler och marknadskrav som gäller för tunga respektive lätta lamm. En del länder rapporterar priser för både lätta och tunga rapporterar in priser för tunga lamm och priserna är generellt lägre än genomsnittet för lamm, däribland Spanien. Sverige rapporterar in priser för tunga lamm och priEU (se figur 2.19). serna är generellt lägre än genomsnittet för EU (se figur 2.19). )!

@)*4672&

FX9CA@R!

[B.C3->/@C!FX!

5L.C3->/@C!FX!

UKD/@.D!

Figur i Sverige i EU förlamm tunga lamm 2006-2010, Figur2.19 2.19 Producentpriser Producentpriser i Sverige och i och EU för tunga 2006–2010, euro/kg euro/kg Swedish and EU output prices for heavy lambs 2006–2010, EUR/kilo Swedish and EU output prices for heavy lambs 2006-2010, EUR/kilo Källa: Eurostat Källa: Eurostat

Orsakerna till prisskillnaden mellan Sverige och övriga EU är bland annat att: •

Konsumentpreferenser varierar kraftigt mellan Sverige och övriga EU.

•

Många länder i EU har betydligt jämnare och högre slaktkvalitet än Sverige vilket ger ett högre utbetalat medelpris. I till exempel Irland och Förenade kungariket klassas huvuddelen av lammen i U- och R-klasser. Inom Sverige 27 klassades tidigare huvuddelen av lammen under O-klassen till ett lägre värde. Under senare år har dock en förskjutning från O-klassen till R-klassen skett i

Orsakerna till prisskillnaden mellan Sverige och övriga EU är bland annat att: • Konsumentpreferenser varierar kraftigt mellan Sverige och övriga EU. • Många länder i EU har betydligt jämnare och högre slaktkvalitet än Sverige vilket ger ett högre utbetalat medelpris. I till exempel Irland och Förenade kungariket klassas huvuddelen av lammen i U- och R-klasser. Inom Sverige klassades tidigare huvuddelen av lammen under O-klassen till ett lägre värde. Under senare år har dock en förskjutning från O-klassen till R-klassen skett i Sverige. • Den svenska kronans värde uttryckt i euro varierar vilket försvårar jämförelsen. • Sverige har en hög slaktkostnad framför allt beroende på små slaktvolymer per slakteri. Irland har till exempel mycket stora slakterier i jämförelse. De svenska priserna faller dessutom kraftigt i samband med höstslakten, samtidigt som EU:s priser stiger. Skillnad i prisnivåerna är därför störst mellan Sverige och övriga EU under slutet av året, vilket delvis kan förklaras av att flera EU-länder har stor efterfrågan på lammkött till jul. De högsta priserna på tunga lamm de senaste fem åren har uppmätts i Frankrike och Spanien. Lägst priser på tunga lamm har Rumänien haft sedan början av 2008 dåhögsta landetpriserna började på rapportera sinade priser (Rumänien EU-medlem 2007). De De tunga lamm senaste fem årenblev har uppmätts i Frankrike och två årenLägst innanpriser hade på Polen oftast lägst men även Sverige. Spanien. tunga lamm harpris Rumänien haftbitvis sedanItalien börjanoch av 2008 då landet började rapportera sina priser (Rumänien blev EU-medlem 2007). De två åren innan I medelhavsländerna föredras de lätta lammen hade Polen oftast lägst pris men även bitvis Italienoch ochefterfrågan Sverige. på lammkött där är som störst vid jul (se figur 2.20). Högst priser på lätta lamm har Spanien, Italien och Cypern haft de föredras senaste åren. Delammen lägsta priserna har Slovakien, Slovenien I medelhavsländerna de lätta och efterfrågan på lammkött där äroch som störst vid jul (se figur 2.20). Högst priser på lätta lamm har Spanien, Italien och Cypern Portugal redovisat. haft de senaste åren. De lägsta priserna har Slovakien, Slovenien och Portugal redovisat. $#! +! *!

@)*4672&

)! (! '! &! %! "!

FX9CA@R!

[B.C3->/@C!FX!

5L.C3->/@C!FX!

Figur 2.20 Producentpriser i EU för lätta lamm 2006-2010, euro/kg Figur 2.20 Producentpriser i EU för lätta lamm 2006–2010, euro/kg EU output prices for light lambs 2006-2010, EUR/kilo EU output prices for light lambs 2006–2010, EUR/kilo Källa: Eurostat

Källa: Eurostat

2.3 Får- och lammköttssektorn i kandidatländerna Den senaste EU-utvidgningen var 2007 då Bulgarien och Rumänien blev medlemmar, 28 men redan innan dess hade anslutningsförhandlingar påbörjats med ytterligare två kandidatländer – Turkiet och Kroatien. Anslutningsförhandlingar har efter det även

2.3 Får- och lammköttssektorn i kandidatländerna Den senaste EU-utvidgningen var 2007 då Bulgarien och Rumänien blev medlemmar, men redan innan dess hade anslutningsförhandlingar påbörjats med ytterligare två kandidatländer – Turkiet och Kroatien. Anslutningsförhandlingar har efter det även inletts med Island. Även Makedonien och Montenegro har ansökt om medlemskap, men inget datum är fastställt för att påbörja förhandlingarna med dessa länder. EU överväger även utvidgning med länderna på västra Balkan. Serbien har rekommenderats att få kandidatstatus av Europeiska kommissionen, men måste först lösa sina frågor med Kosovo. Albanien uppskattas inte kunna tilldelas kandidatstatus under den närmaste tiden.

2.3.1 Kroatien Förhandlingarna 2.3.1 Kroatien med Kroatien inleddes i oktober 2005 och den sista fasen har nu

slutförts. Kommissionen har satt som mål att Kroatien ska bli medlemsstat den Förhandlingarna med Kroatien inleddes i oktober 2005 och den sista fasen har nu första juli 2013. I slutändan kvarstår dock några hinder, exempelvis krävs en folkslutförts. Kommissionen har satt som mål att Kroatien ska bli medlemsstat den första omröstning i landet och EU:s nuvarande medlemmar kan ha invändningar, även juli 2013. I slutändan kvarstår dock några hinder, exempelvis krävs en folkomröstning i om detta inte väntas varamedlemmar fallet. landet och EU:s nuvarande kan ha invändningar, även om detta inte väntas vara fallet. Kroatiens största jordbruksprodukter 2009 mätt i produktvikt var majs, sockerbetor och vete4jordbruksprodukter . Mätt i värde var mjölk, griskött och vindruvor de största produkKroatiens största 2009 mätt i produktvikt var majs, sockerbetor och 4 terna. Fåroch lammkött var i sammanhanget en mycket liten produkt. Landet vete . Mätt i värde var mjölk, griskött och vindruvor de största produkterna. Får- och importerar än den egnaen produktionen, om Landet importen de senaste har lammkött var mer i sammanhanget mycket liten även produkt. importerar meråren än den minskat något (se figur 2.21). egna produktionen, även om importen de senaste åren har minskat något (se figur 2.21). &Y'! &Y#! %Y'!

,&---.#$%&#4"&

%Y#! "Y'! "Y#! $Y'! $Y#! #Y'! #Y#!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

"Y'!

"Y&!

"Y%!

"Y"!

FG>0/3!

=6>0/3!

%Y*!

&Y&!

&Y$!

%Y)!

"Y+!

\/0MH4]0A!

Figur handeloch ochproduktion produktion av och får-lammkött och lammkött 2006-2010, Figur2.21 2.21Kroatiens Kroatiens handel av får2006–2010, 1 000-tal ton 1 000-tal ton Croatia’s trade and production of lamb and sheep meat 2006–2010, 1 000 metric tons Croatia’s trade and production of lamb and sheep meat 2006-2010, 1 000 metric tons Källa: UN Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion) Källa: U! Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion)

4 Källa: FAO

2.3.2 Turkiet

2.3.2 Turkiet med Turkiet inleddes i oktober 2005, men i jämförelse med KroaFörhandlingar

Förhandlingar Turkiet inleddes i oktober men i jämförelse medatt Kroatien tien bedömermed Europeiska kommissionen att2005, förhandlingarna kommer ta betydbedömer Europeiska kommissionen att förhandlingarna kommer att ta betydligt ligt längre tid. Frågor som kräver fortsatt arbete är mänskliga rättigheter ochlängre tid.gränsen Frågor mot som Cypern. kräver fortsatt arbete är mänskliga rättigheter och gränsen mot Cypern. DeDe största turkiska produkterna inom jordbruk mättmätt i vikti vikt var 2009 vete,vete, sockerbetor största turkiska produkterna inom jordbruk var 2009 sockeroch mjölk. var mjölk, vete de produkterna. Turkiet är betor ochVärdemässigt mjölk. Värdemässigt vartomater mjölk,och tomater ochstörsta vete de största produkterna. enTurkiet stor producent av producent får- och lammkött, men värdemässigt fårköttetligger bara på är en stor av får- och lammkött, men ligger värdemässigt fårfjortonde plats (se figur 2.22). köttet bara på fjortonde plats (se figur 2.22). Om Turkiet blev EU-medlem skulle landet stå stå för för överöver 23 % av EU:s får- fåroch och Om Turkiet blev EU-medlem skulle landet 23 % av EU:s lammköttsproduktion. Turkiet bedriver en del handel med fåroch lammkött menmen lammköttsproduktion. Turkiet bedriver en del handel med får- och lammkött nästan hela produktionen går till inhemsk konsumtion. En viss osäkerhet finns i Turkiets nästan hela produktionen går till inhemsk konsumtion. En viss osäkerhet finns i handelsuppgifter eftersom de siffror som landet rapporterat uppvisar stora skillnader Turkiets handelsuppgifter eftersom de siffror som landet rapporterat uppvisar stora mot andra länders rapporterade handel med Turkiet. skillnader mot andra länders rapporterade handel med Turkiet. %##!

"'#!

,&---&.#$%&#4"&

"##!

$'#!

$##!

'#!

#! \/0MH4]0A!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

"**Y"!

"*#Y#!

")*Y#!

"("Y#!

"('Y#!

FG>0/3!

$Y(!

#Y"!

$Y*!

&Y&!

=6>0/3!

#Y"!

#Y$!

#Y&!

#Y(!

$#Y#!

Figur handel och produktion avoch får-lammkött och lammkött 2006-2010, 1 000Figur2.22 2.22Turkiets Turkiets handel och produktion av får2006–2010, 1 000-tal ton talTurkey´s ton trade and production of lamb and sheep meat 2006–2010, 1 000 metric tons Turkey´s trade and production of lamb and sheep meat 2006-2010, 1 000 metric tons Not: Turkiet har inte uppgett handelsdata för samtliga år. Siffrorna för dessa år baseras istället på andra

Not: Turkiet har inte uppgett handelsdata för samtliga år. Siffrorna för dessa år baseras istället på andra länders rapporterade handel länders rapporterade handel med Turkiet. med Turkiet. Källa: U! Comtrade (handel)(handel) och FAOSTAT (produktion)(produktion) Källa: UN Comtrade och FAOSTAT

2.3.3 Island Förhandlingarna med Island inleddes i juli 2010. Europeiska kommissionen menar att Island är väl förberett på de skyldigheter som ett medlemskap innebär, speciellt inom områden som omfattas av EES-avtalet5. EES-avtalet innebär att Island redan tillämpar EU-regler på flera områden. Island har börjat återhämta sig sedan den ekonomiska kollapsen 2008. De största utmaningarna för Island ligger idag i att anpassa sina höga tullar och jordbrukssubventioner till EU:s nivåer samt att lösa en del frågor där oenighet råder med andra medlemsländer. Den överlägset största jordbruksprodukten på Island 2009 både vikt- och värdemässigt var mjölk, men det handlar om mycket små kvantiteter i EU-sammanhang. Potatis och fårkött var näst respektive tredje störst viktmässigt. I produktvärde är fårkött den näst största jordbruksprodukten. Över en tredjedel av den totala köttproduktionen utgörs av får- och lammkött. Fåruppfödning har haft stor betydelse historiskt på Island. Fåren fördes förmodligen till ön från Norge under vikingatiden och tros inte ha påverkats utifrån sedan dess. Island är självförsörjande på får- och lammkött (se figur 2.23). Produktionsöverskottet går på export, mer än hälften skickas till EU. Över en fjärdedel exporteras till Förenade Kungariket. $#! +! *! )! ,&---.#$%&#4"&

(! '! &! %! "! $! #!

"##(!

"##)!

"##*!

\/0MH4]0A!

"##+!

"#$#!

*Y(!

*Y+!

*Y*!

+Y"!

FG>0/3!

$Y$!

$Y*!

"Y'!

%Y&!

=6>0/3!

Figur 2.23 ochproduktion produktion av fåroch lammkött 2006-2010, 000Figur 2.23Islands Islands handel handel och av fåroch lammkött 2006–2010, 1 000-tal1ton talIceland’s ton trade and production of sheep meat and lamb 2006–2010, 1 000 metric tons Iceland’s trade and production of sheep meat and lamb 2006-2010, 1 000 metric tons Källa: UN Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion) Källa: U! Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion)

2.3.4 Makedonien EU gav Makedonien kandidatstatus redan 2005. Något datum för när förhandlingarna kan5 påbörjas är utvidgar dock inte eftersom landet bland annatoch måste utockså det inneEES-avtalet denfastställt, inre marknaden (med undantag för jordbruk fiske)reda till att fatta Island, Norge och Liechtenstein. problem som Grekland har med användandet av namnet Makedonien. Den största Makedonska jordbruksprodukten 2009 mätt i vikt var mjölk. Därefter kom vete och på tredje plats vindruvor. Sett i värde var de största produkterna vindruvor, 31 mjölk och chilifrukter/paprikor. Produktionen av får- och lammkött ligger på tolfte plats värdemässigt.

2.3.4 Makedonien EU gav Makedonien kandidatstatus redan 2005. Något datum för när förhandlingarna kan påbörjas är dock inte fastställt, eftersom landet bland annat måste reda ut det problem som Grekland har med användandet av namnet Makedonien. Den största Makedonska jordbruksprodukten 2009 mätt i vikt var mjölk. Därefter kom vete och på tredje plats vindruvor. Sett i värde var de största produkterna vindruvor, mjölk och chilifrukter/paprikor. Produktionen av får- och lammkött ligger på tolfte plats värdemässigt. Makedonien exporterar ungefär hälften av det får- och lammkött som produceras (se figur 2.24). Produktionen har dock minskat de senaste åren. *! )! (!

,&---.#$%&#4"&

'! &! %! "! $! #!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

\/0MH4]0A!

)Y"!

(Y'!

'Y"!

'Y#!

FG>0/3!

"Y+!

"Y*!

"Y)!

"Y+!

"Y'!

=6>0/3!

#Y$!

#Y%!

Figur handeloch ochproduktion produktion av och får-lammkött och lammkött 2006-2010, Figur2.24 2.24Makedoniens Makedoniens handel av får2006–2010, 1 000-tal ton 1 000-tal ton TheThe former Yugoslav former YugoslavRepublic RepublicofofMacedonia´s Macedonia´strade tradeand andproduction productionofofsheep sheepmeat meatand andlamb lamb 2006–2010, 1 000 metric tons 2006-2010, 1 000 metric tons Not:Not: Makedonien har intehar uppgett för samtliga år. för år. dessa år baserasför istället på år andra ländersistället rapporterade Makedonien intehandelsdata uppgett handelsdata förSiffrorna samtliga Siffrorna dessa baseras på handel med Makedonien. andra länders rapporterade handel med Makedonien. Källa: U! Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion)

Källa: UN Comtrade (handel) och FAOSTAT (produktion)

2.3.5 Montenegro

2.3.5

Montenegro

Montenegro fick status som kandidatland 2010 och är således EU:s nyaste kandidatland. Landet arbetar tillfället på 2010 att nåoch vissa krav påEU:s lagarnyaste och administraMontenegro fick status somför kandidatland är således kandidatland. tion innan förhandlingarna kannåpåbörjas. Förändringsarbetet ska följasinnan upp under Landet arbetar för tillfället på att vissa krav på lagar och administration 2011. förhandlingarna kan påbörjas. Förändringsarbetet ska följas upp under 2011. Mätt i vikt största jordbruksprodukterna potatis, mjölk ochVärdekål. Mätt i vikt varvar de de största jordbruksprodukterna 20092009 potatis, mjölk och kål. Värdeär mässigt är ordningen mjölk, potatis och vindruvor. Fårköttet ligger på mässigt ordningen mjölk, potatis och vindruvor. Fårköttet ligger på artonde plats värdemässigt. artonde plats värdemässigt. Montenegro minsta produktion av fårlammkött kandidat (se Montenegro harhar denden minsta produktion av fåroch och lammkött blandbland kandidatländerna länderna figur 2.25). Importen är som nästan stor som den egna produktionen, figur 2.25). (se Importen är nästan lika stor denlika egna produktionen, men volymerna är små i sammanhanget. men volymerna är små i sammanhanget. *##! )##! (##!

34"&

'##! &##! %##! "##! $##! #! \/0MH4]0A!

"##(!

"##)!

"##*!

"##+!

"#$#!

()#!

()&!

''#!

(##!

('#!

FG>0/3!

#Y$!

'Y)!

=6>0/3!

$)Y$!

+$Y*!

'%)Y)!

&"$Y+!

&(+Y(!

Figur handeloch ochproduktion produktion av och får-lammkött och lammkött 2006-2010, Figur2.25 2.25Montenegros Montenegros handel av får2006–2010, ton ton Montenegro’s trade and production of sheep meat and lamb, 2006–2010, metric tons Montenegro’s trade and production of sheep meat and lamb, 2006-2010, metric tons Not: Produktionsdata för 2010 innehåller estimat.

Not: Produktionsdata för 2010 innehåller estimat. Källa: UN Comtrade och FAOSTAT Källa: U! Comtrade (handel)(handel) och FAOSTAT (produktion)(produktion)

2.4 Världsmarknaden för får- och lammkött 2.4.1 Produktion Världsproduktionen av får- och lammkött 2010 uppgick till 12,8 miljoner ton (se tabell 2.7). Produktionen var i princip oförändrad jämfört med året före och har varierat väldigt lite de senaste fem åren. Av allt får- och lammkött som producerades i världen kom 55 % från Asien. Kina var den största enskilda producenten och stod för över 30 % av den totala produktionen. Tabell 2.7 Världsproduktionen av får- och lammkött 2006–2010, 1 000-tal ton (vara med ben) World production of sheep meat and lamb 2006–2010, 1 000 metric tons (carcass weight) 2006

2007

2008

2009

2010

Kina

3639

3827

3804

3865

3901

1128

1097

948

878

854

Indien

715

717

721

722

Australien

754

760

708

648

649

Iran

517

502

525

506

515

Nya Zeeland

543

579

597

511

474

Pakistan

399

407

415

425

400

Turkiet

316

323

320

300

Bangladesh

159

170

214

220

225

Algeriet

199

201

Ryssland

156

168

174

183

190

Sydafrika

142

122

119

120

119

3 955

4 046

4 042

4 145

4 187

12 712

13 026

12 869

12 807

12 818

USA Övriga länder Världen

Källa: OECD-FAO Agricultural Outlook

Under många år har en förskjutning i världsproduktionen skett mot Asien, främst Kina (se figur 2.26). Sedan början av 1990-talet har den totala produktionen av får- och lammkött ökat med 19 %, medan Kinas produktion har ökat med 265 %. Den starka ekonomiska utvecklingen i Kina har lett till att produktionen och konsumtionen av kött har ökat kraftigt. Det vanligaste köttet i Kina är griskött och i stora delar av landet finns ingen tradition av att äta annat kött än gris och fågel. Fårkött har ätits främst av muslimska folkslag i väst och mongolska folkslag i norr, men sprider sig långsamt till övriga delar av landet. $%'##! $"###! $#'##!

,&---.#$%&#4"&

+###! )'##! (###! &'##! %###! $'##! #!

T@A-!

=/-A!

=AM@DA!

^HC3/-E@DA!

FX!

JK/@.-!ELAMD/!

Figur2.26 2.26Världsproduktion Världsproduktion av får1990–2010, de störstade producenterna, Figur av och får-lammkött och lammkött 1990-2010, största 1 000-tal ton (vara med ben) producenterna, 1 000-tal ton (vara med ben) World production of sheep meat and lamb 1990–2010 by largest producers, 1 000 metric tons World production of sheep meat and lamb 1990-2010 by largest producers, 1 000 metric tons (carcass weight) (carcass weight) Not: EU bildades 1993. Före detta är EU-länderna inkluderade i övriga länder.

Not: EU bildades 1993. Före detta är EU-länderna inkluderade i övriga länder. Not: för1993-1995 EU 1993–1995 är ett genomsnitt Not: DataData för EU är ett genomsnitt för dessa treför år. dessa tre år. Not: Data för världsproduktionen 1990-1993 är estimat baserade på extrapolering. Not: Data för världsproduktionen 1990–1993 är estimat baserade på extrapolering. Källa: OECD-FAO Agricultural Outlook

Källa: OECD-FAO Agricultural Outlook

2.4.2

Konsumtion

Liksom produktionen så är Kina den största konsumenten av får- och lammkött (se tabell 2.8). Kina stod för 31 % av den totala konsumtionen 2010. EU kom på andra plats med knappt 9 % av den globala konsumtionen.

2.4.2 Konsumtion Liksom produktionen så är Kina den största konsumenten av får- och lammkött (se tabell 2.8). Kina stod för 31 % av den totala konsumtionen 2010. EU kom på andra plats med knappt 9 % av den globala konsumtionen. Tabell 2.8 Världskonsumtionen av får- och lammkött 2006–2010, 1 000-tal ton (vara med ben) World consumption of sheep meat and lamb 2006–2010, 1 000 metric tons (carcass weight) 2006

2007

2008

2009

2010

Kina

3 651

3 850

3 844

3 921

3 965

1 393

1 359

1 210

1 137

1 100

Indien

706

707

696

699

Iran

495

497

498

500

Pakistan

393

401

408

418

392

Turkiet

315

323

320

300

301

Australien

290

297

246

251

236

Bangladesh

188

199

214

220

225

Algeriet

207

209

206

Ryssland

169

179

176

178

185

Saudiarabien

139

158

162

164

170

USA

159

172

153

151

143

Sydafrika

186

163

156

143

140

Brasilien

Nya Zeeland

4 141

4 314

4 348

4 413

4 477

12 608

12 915

12 722

12 773

12 802

Övriga länder Världen

Källa: OECD-FAO Agricultural Outlook

Konsumtion per capita ger en något annorlunda bild (se tabell 2.9). Där ligger Nya Zeeland och Australien i en klass för sig. Flera länder som Kina har en stor total konsumtion av får- och lammkött främst på grund av sitt höga invånarantal, medan per capitakonsumtionen är låg. USA har en låg total konsumtion på grund av att huvuddelen av befolkningen aldrig äter lamm. I exempelvis Australien äter däremot över hälften av befolkningen regelbundet får- och lammkött. På Nya Zeeland äts lammkött såväl till frukost som till lunch och middag. Tabell 2.9 Världskonsumtionen av får- och lammkött per capita 2006–2010, kg (vara med ben) World consumption of sheep meat and lamb per capita 2006–2010, kilos (carcass weight) 2006

2007

2008

2009

2010

Nya Zeeland

19,53

18,73

17,9

15,26

12,88

Australien

12,38

12,53

10,29

10,36

9,67

Iran

6,08

6,01

5,96

5,9

5,86

Saudiarabien

5,08

5,65

5,67

5,61

5,7

Algeriet

5,46

5,44

5,28

5,19

5,12

Turkiet

3,85

3,89

3,81

3,52

3,5

Kina

2,43

2,55

2,53

2,56

2,58

Sydafrika

3,37

2,91

2,76

2,51

2,45

2,49

2,42

2,15

2,01

1,94

Pakistan

2,04

2,03

1,87

Bangladesh

1,06

1,11

1,17

1,19

1,2

Argentina

1,21

1,24

1,22

1,19

Ryssland

1,04

1,11

1,09

1,11

1,16

Uruguay

3,59

2,9

2,68

1,05

USA

0,46

0,49

0,43

0,42

0,4

Världen

1,68

1,70

1,66

1,64

1,63

Källa: OECD-FAO Agricultural Outlook

2.4.3 Handel Handeln som bedrivs med får- och lammkött är inte särskilt stor jämfört med andra köttslag. Den totala handelsvolymen varierar från år till år. EU som är den största importören har minskat sin importvolym de senaste åren vilket följer trenden med minskad konsumtion (se tabell 2.10). Tabell 2.10 Världsimporten av får- och lammkött 2006–2010, 1 000-tal ton (vara med ben) World import of sheep meat and lamb 2006–2010, 1 000 metric tons (carcass weight) 2006

2007

2008

2009

2010

274

272

271

264

Saudiarabien

118

126

111

102

107

USA

Kina

Mexiko

Japan

Kanada

Sydafrika

Malaysia

Ryssland

383

395

399

391

402

1 097

1 105

1 090

1 050

1 068

Övriga länder Världen

Källa: OECD-FAO Agricultural Outlook

Den globala exporten av får- och lammkött var värd 41 miljarder6 kronor 2010. Detta utgjorde 2 % av det samlade exportvärdet för alla animalieprodukter.

6 Källa: International Trade Centre och Eurostat. Siffran inkluderar inte beredda produkter som handlas utanför EU, men denna handel är extremt liten i sammanhanget.

De överlägset största exportörerna av får- och lammkött är Nya Zeeland och Australien (se tabell 2.11). År 2010 stod de för 77 % av världsexporten. Nya Zeeland är specialiserat på produktion av lammkött medan Australien tidigare varit specialiserat på ull. Detta medförde att Australien både exporterade får- och lammkött, men produktionen har på senare år gått mot att bli mer inriktad mot lamm även i Australien på grund av bättre lönsamhet. Den minskade ullproduktionen tillsammans med en ökad efterfrågan har emellertid drivit upp priserna vilket kan göra att produktionen kommer att skifta igen. Tabell 2.11 Världsexporten av får- och lammkött 2006–2010, 1 000-tal ton (vara med ben) World export of sheep meat and lamb 2006–2010, 1 000 metric tons (carcass weight) 2006

2007

2008

2009

2010

Nya Zeeland

456

497

518

495

465

Australien

463

461

397

413

Iran

USA

Kina

163

171

129

133

137

1 198

1 217

1 232

1 137

1 134

Indien Uruguay

Ryssland

Övriga länder Världen

Källa: OECD-FAO Agricultural Outlook

Förr bestod exporten till stor del av frysta slaktkroppar av lamm. Färskt och kylt kött betingar dock ett högre pris och därför har utvecklingen gått mot att kunna bevara köttet utan att frysa det. Vakuumförpackning, paketering i kontrollerad atmosfär och förbättrade kylkedjor har medfört att en allt större del kött exporteras färskt eller kylt. Huvuddelen av köttet idag är också förädlat, styckat på olika sätt med eller utan ben beroende på efterfrågan på olika marknader. Nya Zeeland och Australien exporterar endast en liten del frysta slaktkroppar av lamm idag.

3 Avslutande kommentar I Sverige har köttindustrin under 2011 nått en frivillig överenskommelse om ursprungsmärkning av helt kött och charkprodukter – Svenskt Kött. För att få använda denna märkning ska köttet komma från djur som fötts upp, slaktats, styckats och paketerats i Sverige. Åtgärderna syftar till att lyfta fram kött med svenskt ursprung. Den årliga lammriksdagen hölls 2011 i Skara. Där diskuterades bland annat lönsamheten i fåruppfödningen. Slutsatsen var att produktiviteten i den svenska uppfödningen är mycket god men att lönsamheten dras ner av dyra nybyggnationer och att besättningarna oftast är för små. För att få tillräcklig lönsamhet bör besättningen vara i storleksordningen 500–600 tackor, annars kan verksamheten på sin höjd bedrivas som bisyssla. I Sverige finns dock goda förutsättningar för en utökad får- och lammproduktion, eftersom det finns mycket outnyttjad mark som kan användas för bete och som dessutom möjliggör miljöersättning. Importen till EU har minskat med 10 % de första nio månaderna 2011 till följd av fortsatt minskad produktion på Nya Zeeland. Torkan har också drabbat Sydamerika vilket har minskat importen från Chile, Argentina och Uruguay. Importen från Australien har ökat men den har inte klarat av att kompensera för bortfallet från övriga ursprungsländer. EU:s förmånskvoter utgjorde ett hinder för att Australien skulle kunna ta fler marknadsandelar. Detta har i sin tur drivit upp priserna på fåroch lammkött i EU. Informationsspridning är en viktig källa till att öka lönsamheten i och produktionen av får- och lammkött. Fåravelsförbundet har 2011 jobbat med att sprida kunskap om bland annat avel och utfordring. Sveriges Lantbruksuniversitet har 2010 och 2011 genomfört flera projekt om bland annat foder till får och lamm och byggnader för lammproduktion.

3.1 Brister i statistiken Felaktiga uppgifter i marknadsöversikten kan bero på skillnader i källornas metoder för datainsamling, bristande kvalitetskontroll på data och att källorna helt enkelt inte mäter samma saker. Olika källor kan uppvisa stora avvikelser i sin data trots att de ska mäta samma sak. Det är också stor brist på aktuella data och i vissa fall utgörs uppgifterna av teoretiska beräkningar. Något annat som bör noteras är att uppdelningen av tullkodnummer används inkonsekvent. Detta beror på att olika källor delger uppgifter på olika nummernivå och ibland grupperar flera siffror.

Publikationer inom samma område 1. Djurskyddsbestämmelser får och get – Jordbruksinformation 9 – 2011 http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo11_9.pdf 2. Import/införsel av får och getter – Information till djurägare http://www.jordbruksverket.se/download/18.5075e861320679518380001201/ Information+utf%C3%B6rsel+f%C3%A5r+och+get+juni+2011%5B1%5D.pdf 3. Information om utförsel av får och getter http://www.jordbruksverket.se/download/18.5075e861320679518380001201/ Information+utf%C3%B6rsel+f%C3%A5r+och+get+juni+2011%5B1%5D.pdf 4. Jordbruksprodukters kvalitet och dess effekter på konkurrenskraften – RA11:28 http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ ra11_28.pdf

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-12/2-SE • RA12:2