ra12_9

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2011

• Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under år 2011 till 789 mnkr att jämföra med 767 mnkr år 2010. I rapporteringen för 2011 har det tagits upp kostnader på 31 mnkr för hantering av stöd finansierade av fiskerifonden samt Ekonomistyrningsverkets hanteringskostnader som attesterande myndighet för Jordbruksfonden och som revisionsmyndighet för Fiskerifonden. Dessa kostnader har inte tagits upp i tidigare års rapportering.

• Kännetecknande för 2011 är det omfattande arbete som lagts ner för att hantera återkrav av gårdsstöd som utbetalats för stödåren 2005-2007.

• Under året har stort fokus varit på att ta fram ett tekniskt underlag till ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020.

Rapport 2012:9

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2011 Denna rapport är en redovisning av uppdrag ”Kostnader för EU-stöd” som återfinns i Jordbruksverkets regleringsbrev. Jordbruksverket ska till Regeringskansliet redovisa myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöd.

Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Vilka kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året ska också redovisas.

Författare Ann Milton Eila Mårtensson

Sammanfattning Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna under en följd av år bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av EU-stöden.

Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inneburit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen.

Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden uppgår för 2011 till 789 mnkr. Hur kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter framgår av nedanstående tabell. I jämförelse med 2010 är det en ökning med ca 22 mnkr. Ökningen beror på att kostnader för hantering av stöd finansierade ur fiskerifonden om ca 18 mnkr är medtagna från 2011. Vidare har kostnader vid Ekonomistyrningsverket som attesterande myndighet för Jordbruksfonden tagits med 2011 om 9 mnkr samt som revisionsmyndighet för Fiskerifonden om 4 mnkr.

(mnkr)

2010

2011

Jordbruksverket, marknadsstöd

16

14

Jordbruksverket, övriga EU-stöd

282

281

Länsstyrelserna, jordbrukarstöd

343

323

Länsstyrelserna, landsbygdsstöd

103

130

23

41

767

7891)

Övriga myndigheter

I hanteringskostnaden ingår hantering av stöd finansierade ur fiskerifonden om ca 22 mnkr samt kostnader vid Ekonomistyrningsverket som attesterande myndighet för Jordbruksfonen om 13 mnkr, dessa kostnader har inte redovisats för tidigare år.

1)

Kännetecknande för 2011 är det omfattande arbete som lagts ner för att hantera återkrav av gårdsstöd som utbetalats för stödåren 2005-2007. Trots detta arbete har Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma målsättning att betala ut gårdsstöden per den 1 december och miljöersättningarna per den 28 december lyckats.

Ett systematiskt arbete med ajourhållningen av blockdatabasen har kommit igång och en förvaltningsorganisation finns nu på plats. Jordbruksverket har fortsatt att teckna avtal kring en del av arbetet med ajourhållningen av blockdatabasen med länsstyrelserna.

Landsbygdsprogrammet har genomfört en programändring under hösten 2011.

Vidare har Jordbruksverket övertagit delar av fiskeripolitiken. Under året som gått har fokus annars legat på att ta fram ett tekniskt underlag till ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020. Uppdraget bedrivs tillsammans med Skogsstyrelsen och beräknas vara klart i maj 2012.

Innehåll 1 Inledning.................................................................................................. 1 2 Samråd...................................................................................................... 1 3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2011.......................... 2 3.1 Omfattning........................................................................................................................ 2 3.2 Avgränsning...................................................................................................................... 4 3.3 Tillvägagångssätt............................................................................................................. 4 3.4 Redovisningsmodell....................................................................................................... 6 3.5 Tillförlitlighet..................................................................................................................... 6 3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd.......................................... 7 3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2011.................... 7 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering...........................10 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2011......................................12

4 Redovisning av genomförda åtgärder........................................14 4.1 Övergripande insatser.................................................................................................14 4.1.1 Förändringar av landsbygdsprogrammet...............................................14 4.1.2 Ajourhållning av blockdatabasen..............................................................14 4.1.3 Fiskefrågor..........................................................................................................15 4.2 Åtgärder för att minska administrationen............................................................15 4.2.1 IT-handläggningssystemen..........................................................................15 4.2.2 Registrering av uppgifter i ansökningar..................................................16 4.2.3 Styr- och UppföljningsSystem i Samverkan -SUSS JBR......................17 4.2.4 Styr- och UppföljningsSystem i Samverkan – SUSS LB......................17 4.2.5 Förenklingsprojekt..........................................................................................17 4.2.6 Kontrollverksamheten...................................................................................18 4.3 Övriga insatser under 2011........................................................................................19 4.3.1 Hanteringen av återkrav 2005-2007 - GÅS.............................................19 4.4 Åtgärder för att öka likabehandlingen..................................................................20 4.4.1 Styrmedel...........................................................................................................20 4.4.2 Informations- och utbildningsinsatser.....................................................21

5 Samverkansformer.............................................................................23 5.1 Samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna...........23 5.2 Samverkan mellan länsstyrelserna..........................................................................23 5.2.1 Samverkansformer..........................................................................................25 5.2.2 Effektivisering av administrationen..........................................................25

5.2.3 Likabehandling och service.........................................................................25 5.2.4 Effektivitet och kvalitet i verksamheten..................................................25 5.2.5 Ekonomiska samordningsvinster...............................................................26 5.2.6 Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster..........26

6 Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden.............27 6.1 Jordbrukarstöden..........................................................................................................27 6.1.1 Volymer för jordbrukarstöden....................................................................27 6.1.2 Kostnader för jordbrukarstöden.................................................................31 6.1.3 Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden................................................35 6.2 Landsbygdsstöden........................................................................................................37 6.2.1 Volymer för landsbygdsstöden...................................................................37 6.2.2 Kostnader för landsbygdsstöden...............................................................38 6.2.3 Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden..............................................41 6.3 Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden....44

Bilagor 1.1 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) och fiskerifonden per årsperson och per timma år 2011

1.2 Länsstyrelsen direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfonden (inkl. landsbygdsfonden) per utbetalningsärende, SAM-ansökan och län.

1.3 Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2010-2011 1.4 Länsstyrelsernas kontrollfrekvenser 2009-2011 1.5 Åtagandeplaner Rapporter från samordningsansvariga i respektive samordningsregion avseende jordbruksadministrationen 2.1 Länsstyrelsen i Jönköping 2.2 Länsstyrelsen i Skåne 2.3 Länsstyrelsen i Västra Götaland 2.4 Länsstyrelsen i Värmland 2.5 Länsstyrelsen i Gävleborg 2.6 Länsstyrelsen i Västernorrland 2.7 Länsstyrelsen i Västerbotten

1 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år 2011.

Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2012.

Kostnader för hantering av EU-stöden avseende år 2009–2011 vid berörda myndigheter redovisas i avsnitt 3.

I avsnitt 4 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Avsnitt 4 innehåller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen av EU-stöd samt belyser genomförda kvalitetsförbättringar och effektiviseringar.

Avsnitt 5 beskriver samverkansåtgärder, både mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna.

I avsnitt 6 redovisas Länsstyrelsernas kostnader för handläggnings och kontrollärenden m.m. vid hantering av EU-stöden.

2 Samråd Sammanställning av länsstyrelsernas kostnadsredovisningar samt övrigt sifferunderlag till rapporten har skickats ut till samtliga länsstyrelser för kvalitetsgranskning. Jordbruksverket har samrått med LD-gruppen, ett samrådsorgan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna, rörande rapporten.

1

3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2011 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EU-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EU: s jordbruksfonder. Myndigheterna är samtliga länsstyrelser, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket, Fiskeriverket och Sametinget.

Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper. Fr.o.m. år 2011 redovisas även kostnaderna för hanteringen av EUstöd ur fiskerifonden då utbetalning av dessa stöd görs av Jordbruksverket fr.o.m.

2011-07-01, hanteringskostnader för hela 2011 är dock medräknad i rapporten.

Vidare har även Ekonomistyrningsverkets kostnader för revision från 2011 tagits upp i rapporten.

3.1 Omfattning Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, marknadsbevakning, utveckling och drift av IT-system.

Jordbruksverket är Sveriges enda ackrediterade utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU: s jordbruksfonder. Från 2011-07-01 är Jordbruksverket också ackrediterad utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU:s fiskerifond. Enligt instruktionen ska Jordbruksverket bl.a. samordna länsstyrelsernas handläggning av EU-stöd till jordbruket m.m. och verka för enhetlighet och likabehandling.

Härutöver svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma IT-system som används för stödadministrationen.

Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EUstöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar.

Statens jordbruksverk (SJV) • Svarar för utbetalningarna av samtliga EU-stöd finansierade av jordbruksfonderna (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling), fiskerifonden och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter.

• Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, exportbidrag, djurbidrag, stödrätter kopplade till gårdsstödet, ersättning för utrotningshotade husdjursraser och nationella projekt inom axel 3 samt vissa nationella stöd. Inom Europeiska fiskerifonden är Jordbruksverket beslutande om stöd för åtgärderna investeringar ombord, socioekonomisk kompensation, åtgärder för folk- och djurhälsa, gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, avsättningsfrämjande, pilotprojekt och tekniskt stöd. I övriga åtgärder är det Jordbruksverket som är beslutande om finansieringen till de olika länen för enskilda projekt.

Jordbruksverket är även beslutande om offentlig medfinansiering som kommer från matlands- eller havsmiljöanslaget.

2

Länsstyrelserna (Lst) • Direktstöden gårdsstöd, potatisstärkelse, kvalitetscertifiering samt kontroll av handjursbidrag och stödrätter. Dessutom beslutas stöden inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser som handläggs inom Jordbruksverket utom vad gäller fältkontroller).

• Delar av det av EU godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, d.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker.

• Länsstyrelserna är beslutande inom Europeiska fiskerifonden för småskaligt kustfiske (ej investeringar ombord), produktiva och miljövårdande åtgärder inom vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring, fiskehamnar och landningsplatser samt projekt inom fiskeområdena.

Skogsstyrelsen (SKS) • Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 Tillväxtverket (TV) • Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 Sametinget (ST) • Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 Tullverket • Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag.

Naturvårdsverket (NV) • Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013 Fiskeriverket (FiV) • Stöd inom Europeiska Fiskerifonden 2007-2013 t.o.m. 30 juni 2011 (fr.o.m.

2011-07-01 hanteras utbetalning av stöden av Jordbruksverket).

Ekonomistyrningsverket (ESV) • Attesterande organ för Jordbruksfonden (EGFJ och EJFLU) samt revisionsmyndighet för Europeiska fiskerifonden (EFF).

Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EU samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU: s revisorer upptäckt brister i medlemsstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EU för administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för ej utnyttjade exportlicenser, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster.

3

3.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut.

Den LEADER-verksamhet som bedrivs av LAG ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som statliga myndigheter.

Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa m.fl.

Rapporten omfattar inte Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets och Sveriges geologiska undersöknings kostnader för att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor.

Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen emellertid omfattar de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Därmed definieras som EU-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonderna utan dessutom de av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 – 3) inkl. kadavertransporter.

3.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Naturvårdsverkets, Tillväxtverkets, Skogsstyrelsens och Sametingets kostnader för hantering av EU-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december 2011. I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende • antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner: antal arbetade timmar /1760 tim) • lönekostnader inklusive sociala kostnader • övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten • indirekta kostnader (overheadkostnader) Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten.

• de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 60*), • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för EU-stöd fisk (Objektkod 6220) • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och service (Objektkod 10*–11*), • de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1*–8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhets- och ärendestruktur för länsstyrelserna).

4

Följande objektkoder ingår i 2011 års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna.

Tabell 3.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder

Titel

601*

Stöd till jordbruket enl. EU-förordningar

60110

Varav SAM – Handläggning

60111

Varav SAM – Blockdatabasen

60112

Varav SAM – Fältkontroller

60120

Varav Djurbidrag – Handläggning

60121

Varav Djurbidrag – Fältkontroller

6013

Varav Utvald miljö kopplat till SAM

6020

Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl. LBU 2000–2006)

6021

Projektstöd LP 2007-2013 (inkl. LBU 2000–2006)

6022

Miljöinvesteringar LP 2007–2013

6023

LEADER LP 2007–2013

604x

Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

604y

Ängs- och betesmarksinventeringen

6220

EU-stöd fiske

Beräknad del av 600*

Allmänt och övergripande inom lantbruk

Beräknad del av 10*–11* Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service

Kod 6010 Externt arbete (arbetsgrupper) och kod 6014 Information har utgått till år 2011. Det arbete som tidigare redovisade under dessa koder har under 2011 redovisats under objektkod 60110 SAM Handläggning.

För kod 6220 är det första gången som det har begärts in uppgifter för detta område.

Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 3.1) redovisas i förekommande tabeller under radrubriken ”Övriga EU-stöd” se avsnitt 3.6.1. I bilaga 1.3 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren 2010–2011.

Jordbruksverket har kontaktat Fiskeriverkets avvecklingsmyndighet och fått in en uppskattad hanteringskostnad av EU-stöden för det första halvåret under 2011.

Kontakt har också tagits med Ekonomistyrningsverket för att få in kostnader de har haft under 2011 som attestesterande myndighet för Jordbruksfonden samt som revisionsmyndighet för Europeiska fiskerifonden.

5

3.4 Redovisningsmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EUhanteringen av stöd enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar.

3.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande anvisningar. Anvisningarna innehåller bl.a. uppgifter om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att dels beräkna årspersoner, dels fastställa de totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) och dels fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EU-stöden följer en standardiserad modell kvarstår skillnader mellan länsstyrelser beträffande bl.a.

• Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader.

• De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna för verksamheten ifråga. År 2011 varierar de mellan 41 % och 81,4 % med ett genomsnitt om 61,6 % (f.å. 62 %) för länsstyrelserna. Denna variation sammanhänger bl.a. med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna.

Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har från länsstyrelsehåll påpekats att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen, att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsövergripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Vidare har påpekats att länsstyrelserna i olika stor utsträckning strävar efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter.

För beräkningarna av Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton.

Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på användandet av fördelningsnycklar.

6

3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren 2009–2011.

3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2011 Tabell 3.2 Totala hanteringskostnader åren 2009–2011, mnkr

2009

2010

2011

mnkr

mnkr

mnkr

SJV1)

LST

FiV3)

ST

SKS

ESV

Marknadsstöd

22

16

14

14

Övriga EU-stöd

775

751

775

2812)

453

6

4

18

13

Summa

797

767

295

453

6

4

18

13

789

4)

1) Jordbruksverket beräknar totala kostnader utifrån direkta lönekostnader enligt tidredovisning jämte påslag (OH-kostnader) om 89 % (f.g. år 82 %) 2) Fiskeriverket upphörde 2011-07-01 och delar av verksamheten har inordnats i SJV 3) Fiskeriverkets avvecklingsmyndighet har lämnat ett uppskattat värde för hanteringskostnader avseende fiskerifonden första halvåret 2011.

4) I hanteringskostnaden ingår hantering av stöd finansierade ur fiskerifonden om ca 22 mnkr samt kostnader vid Ekonomistyrningsverket som attesterande myndighet för Jordbruksfonen om 13 mnkr, dessa kostnader har inte varit med i rapporten tidigare år.

Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter. Exportbidrag omfattar såväl råvaror som bearbetade produkter, EU: s sockerreglering samt omstruktureringsstöd till sockerindustrin. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll som utförts av Tullverket om knappt 2 mnkr.

Hanteringskostnaderna för marknadsstöden har i jämförelse med 2010 minskat med ca 2 mnkr. Minskningen beror främst på minskad hantering avseende exportbidrag.

Se vidare avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödhantering. Övriga EU-stöd; avser dels stöd till jordbrukare – gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, handjursbidrag, stöd till potatisstärkelse, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare – projektstöd, biodlingsstöd, stöd ur fiskerifonden m.fl.

Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår i övriga EU-stöd.

Hanteringskostnaderna för övriga EU-stöd har i jämförelse med 2010 ökat med 24 mnkr. Se vidare i avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stöds hantering och 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2011.

7

Naturvårdsverket har meddelat att de inte hanterar några stöd. I deras vägledning ingår i vissa fall uppgifter som berör användningen av EU-stöd, men det handlar om begränsade insatser som inte särredovisas separat utan ingår i den allmänna vägledningen inom naturvårdsområdet. Tillväxtverket har meddelat att de endast har arkivhantering kvar av Leader, kostnaden är försumbar och redovisas inte i rapporten.

Fiskeriverket lades ner fr.o.m. 2011-07-01 och delar av verksamheten togs över av Jordbruksverket. Tidigare år så har inte kostnader för hantering av stöd ur Europeiska fiskerifonden tagits upp i rapporten men fr.o.m. denna rapporteras dessa kostnader för hela 2011.

Jordbruksverket har varit i kontakt med ESV och fått in deras hanteringskostnader som attesterande myndighet för Jordbruksfonden samt kostnader de har som revisionsmyndighet för EFF. Dessa kostnader har inte tagits med i rapporten för tidigare år.

Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. För att jämföra med den statliga verksamheten som helhet har valts ett indexerat pris- och löneomräkningstal. Pris- och löneomräkningen (PLO) är den metod som används inom staten för att kompensera myndigheterna för högre priser och löner. I tabellen redovisas den generella PLO-faktorn såväl med som utan produktivitetsavdrag.

Tabell 3.3 Hanteringskostnaderna (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket och länsstyrelserna åren 2005-2011, Index basår=2005, nominellt. Kostnader för blockinventeringen åren 2008-2010 ingår inte.

Basår 2005

mnkr

2005 index

2006 index

2007 index

2008 index

2009 index

2010 index

2011 index

Jordbruksverket1)

222

100

85

83

82

96

119

133

Länsstyrelserna

2)

285

100

106

129

140

145

156

159

Vägt genomsnitt

507

100

97

109

114

123

140

147

PLO-index utan produktivitetsavdrag3)

100

103

107

109

111

114

119

PLO-index med produktivitetsavdrag3)

100

102

104

105

106

107

111

1) Fr.o.m. 2011-07-01 ingår hanteringskostnaden för stöden som finansieras av fiskerifonden.

2) Kostnaden för hantering av stöd ur fiskerifonden ingår fr.o.m. 2011, är inte med i tidigare års uppgifter.

3) PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 20 %. Produktivitetsavdraget ingår i komponenten löner.

8

Enligt uppgifterna i tabell 3.3 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med 12 % från år 2010 till år 2011. Ökningen beror till stor del på ökade insatser för ajourhållningen av blockdatabasen och arbeten med de fyra initiativen (e-handläggning, gemensam kundsupport m.m.) som finansieras med så kallade förenklingsmedel. Även arbetet med återkraven för stödåren 2005 och framåt har ökat i jämförelse med 2010. Kostnaderna för verket och länsstyrelserna rörande blockinventeringen under åren 2008–2010 har plockats bort i indexeringen vilket framgår beskrivet senare under detta avsnitt. Jordbruksverkets kostnader för hantering av stöd ur fiskerifonden uppgår till ca 7 mnkr vilket också förklarar en del av ökningen.

Länsstyrelsernas totala hanteringskostnad har ökat kraftigt sedan basåret 2005. Ökningen ligger på 59 %, motsvarande ca 168 mnkr, i ökad kostnad 2011.

Under våren 2008 påbörjades ett projekt med att uppdatera samt förbättra kvalitén i databasen för brukarblock. Projektet benämndes blockinventeringen. Genom uppdateringar av blocken fick brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar om stöd vilket leder till att risken för avvikelser och därmed finansiella korrigeringar minskar. Under åren 2008 till 2010 hade Jordbruksverkets kostnader för inventeringen uppgående till ca 261 mnkr. Uppdateringskostnaden för inventerade block kostnadsfördes direkt aktuellt år varför dessa kostnader inte tas med i indexeringen av hanteringskostnaderna enligt tabell 3.3.

Vid en jämförelse med den statliga verksamheten som helhet (pris- och löneomräkningstalet uttryckt som index) kan konstateras att Jordbruksverkets och länsstyrelsernas hanteringskostnader 2011 för EU-stöden var 32,4 % högre än det generella pris- och löneomräkningstalet med produktivitetsavdrag. Motsvarande värde för 2010 låg på 31 %.

9

3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering Jordbruksverkets hanteringskostnader 2011 Tabell 3.4 Jordbruksverkets hanteringskostnader åren 2009-2011, mnkr1) Hanteringskostnad

Marknadsstöd

2009

2010

2011

mnkr

mnkr

mnkr

22

16

14

Övriga EU-stöd2)

328

282

2813)

Summa

350

298

295

1) Jordbruksverket beräknar adm.pålägg utifrån lönekostnad enl. tidredovisning med ett påslag om 89 % (f.å. 82 %) 2) Av beloppet uppgår kostnader för blockinventeringen till 136,5 mnkr 2009 och 32 mnkr 2010 exkl. ersättningar till länsstyrelserna på 6,5 mnkr respektive 2 mnkr.

3) Fiskeriverket upphörde 2011-07-01 och delar av verksamheten har inordnats i SJV, hanteringskostnaden för fiskerifonden uppgår till ca 7 mnkr.

Hanteringskostnaden för marknadsstöd har i jämförelse med 2010 minskat med ca 2 mnkr vilket främst beror på minskad hantering avseende exportbidrag. Sedan 2005 har kostnaderna minskat med ca 20 mnkr.

För övriga EU-stöd har kostnaderna minskat med totalt ca 1 mnkr. Framför allt beror minskning på att blockinventeringsprojektet, som påbörjades 2008, har avslutats. Kostnaderna har däremot ökat avseende arbetet med ajourhållningen av blockdatabasen, övertagande av fiskerifrågor samt arbetet med de fyra initiativen (e-handläggning, gemensam kundsupport m.m.). Även arbetet med återkraven för stödåren 2005 och framåt har ökat i jämförelse med 2010.

I Jordbruksverkets årsredovisning 2011, tabell 44, redovisas en hanteringskostnad på 307 mnkr för EU-stöden. I denna siffra ingår inte hanteringskostnad på 7 mnkr för EU-stöd från fiskerifonden. För att kostnader i denna rapport inte ska redovisas dubbelt så har Jordbruksverket reducerat hanteringskostnaden för EU-stöd med 19 mnkr som avser konsultkostnader som är betalade till länsstyrelserna (denna kostnad ingår i Länsstyrelsernas rapportering).

10

Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2011 Tabell 3.5 Jämförelse av Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren 2009- 2011

2009

2010

2011

mnkr

mnkr

Mnkr

28

9

10

Övriga intäkter Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1) Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser

3

2

0

Svensk andel av vissa återkrävda belopp

6

4

34

Kursvinst (netto) - Jordbruksfonderna 2)

74

0

0

Summa

111

15

44

Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring

-4

-8

-7

Finansiella korrigeringar från EU

-34

-867

-68

0

-236

-985

Summa

-38

-1 111

-1 060

Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-)

73

-1 096

-1 016

Övriga kostnader 1)

Kursförlust (netto) - Jordbruksfonderna 2)

1) Periodiserade intäkter och kostnader har medtagits.

2) Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade.

Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter.

Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2010 ökat med 29 mnkr respektive minskat med 51 mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade samt orealiserade kursdifferenser, av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer varje år. Övriga poster är av mer tillfällig natur.

Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden. Under 2011 har staten haft en kursförlust (netto) om 985 mnkr att jämföra med en kursförlust om 236 mnkr föregående år. Eurokursen för bl.a. direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. För 2011 uppstod en orealiserad kursförlust i resultaträkningen i samband med bokslutet om 843 mnkr. Den faktiska kursförlusten blev 204 mnkr vid återflödet från EU i februari 2012. Resterande belopp beror på felaktigt eurobelopp vid bokföring av fordran EU per 2011-12-31. Detta påverkar 2012 så att verket i samband med backning av uppbokad periodisering får en intäkt om ca 600 mnkr som kommer att möta eventuella kursförluster/vinster vid delårsrapport och årsredovisning. Resterande belopp om 142 mnkr avser realiserade och orealiserade kursförluster (netto).

11

3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2011 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader.

Enligt länsstyrelsernas redovisning har 488 (f.å. 503) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EU-stödshanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6020*-6023*, 604y, 604x samt 6220.

Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation).

Enligt enkätsvaren för år 2011 har den direkta kostnaden för hanteringen av EU-stöd (lön inkl. sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 280 mnkr (f.å. 275 mnkr). Bland de kostnader som redovisas som ”allmänt och övergripande inom lantbruk” beräknas kostnaden till 55 mnkr (f.å. 50 mnkr).

Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OH-kostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 118 mnkr (f.å.

121 mnkr).

Tabell 3.6 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader 2009–2011 (löpande priser) Årspersoner

Total hanteringskostnad mnkr

2009

2010

2011

2009

2010

2011

Direkt hantering av EU-stöd

504

503

488

272

275

280

Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl. underkonton – varav avser EU-stöd hantering

85

84

85

47

50

55

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service – varav avser EU-stöd hantering

88

99

97

99

121

118

Totalt

677

686

670

418

446

4531)

1) I den totala hanteringkostnaden på 453 mnkr ingår hanteringskostnaden för stöd finansierade ur Fiskerifonden med 5 mnkr, denna kostnad har inte varit med i redovisningen för tidigare år.

Länsstyrelsernas totala ökning av hanteringskostnaderna är 7 mnkr av dessa består hantering av stöd ur fiskerifonden för ca 5 mnkr. Hanteringskostnaden för stöd som finansieras av fiskerifonden har inte tagits upp vid rapporteringen tidigare I bilaga 1.1 framgår länsstyrelsernas direkta antal arbetade timmar, direkta antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma åren 2010-2011 per länsstyrelse. En jämförelse görs av totala direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) år 2011 i relation till antal utbetalningsärenden och till SAM-ansökningar för respektive länsstyrelse, redovisas i bilaga 1.2. I bilaga 1.3 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod 2010-2011 totalt för länsstyrelserna. I bilaga 1.3 återfinns också en tabell där skillnaderna av länsstyrelsernas kostnader mellan 2010 och 2011 redovisas.

12

Vid jämförelser i bilagorna 1.1-1.3 mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas beträffande de totala kostnaderna då de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 41 % och 81,4 %. Denna variation hänger bl.a. samman med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna eftersom kostnaderna för administration och service i decentraliserade organisationer i större utsträckning kan tendera att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. Vidare påverkas jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag eller ej.

13

4 Redovisning av genomförda åtgärder 4.1 Övergripande insatser I det följande redovisas de åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit under 2011 för att minska kostnaderna för myndigheternas administration av EU-stöden. Även de kvalitetsförbättringar respektive effektiviseringsvinster som gjorts under året redovisas översiktligt. Dessutom redovisas de åtgärder som vidtagits för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Året har kännetecknats av arbetet med återkrav/korrigeringar av gårdsstöd som utbetalats för stödåren 2005-2007, samt av arbetet med att ta fram ett tekniskt underlag för ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020. Jordbruksverket har även påbörjat förstudierna inför den nya jordbrukspolitiken som införs 2014. I juli tog Jordbruksverket över ansvaret för vissa frågor inom fiskeområdet, vilket också har inneburit en hel del arbete.

4.1.1 Förändringar av landsbygdsprogrammet Under 2011 förbereddes och genomfördes en programförändring inom Landsbygdsprogrammet. Den innebar bland annat att ett nytt stöd till grisproducenter som infördes den 1 januari 2012. Detta stöd är dock ännu inte beslutat och godkänt av EU-kommissionen. Vidare har arbetet med att ta fram ett tekniskt underlag till det nya landsbygdsprogrammet för 2014-2020 fortsatt under 2011. Detta arbete ska redovisas i maj 2012.

Under 2011 har projektet SUSS LB (Styr- och Uppföljnings System i Samverkan för Landsbygdsprogrammet) pågått. Projektet syftar till att effektivisera hanteringen av stöden inom LB-processen, för såväl länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och LAG som för Jordbruksverket. Projektet beräknas slutföras under 2012.

4.1.2 Ajourhållning av blockdatabasen Under året har den systematiska uppdateringen av blockdatabasen fortsatt. Syftet är att förvalta och förbättra den redan höga kvaliteten som uppnåtts tack vare blockinventeringsprojektet. Förändringar i naturen som påverkar blockdatabasen fångas upp genom nya ortofoton men även genom lantbrukares påpekanden och uppdatering efter kontroll på gården.

Uppdateringsarbetet har under 2011 utförts av personal anställda på Jordbruksverket samt av personal på länsstyrelserna. Jordbruksverket och vissa länsstyrelser har ingått enskilda överenskommelser om granskning och uppdatering av blockdatabasen. Uppdatering har skett både utifrån skärmgranskning och efter besök i fält. Såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsens personal genomför fältgranskningar i de fall bedömningen inte kan göras på skärm.

Under 2011 har ca 716 000 jordbruksblock granskats, varav ca 625 000 på skärm och resterande har utförts i fält.

14

Det finns fortfarande ingen tekniskt tillräckligt bra metod för automatiska uppdateringar av blockdatabasen, vilket innebär att detta arbete även i framtiden kommer att förbruka stora personella resurser. Nytt för 2011 är dock att en förvaltningsorganisation för den löpande ajourhållningen har tillsatts.

4.1.3 Fiskefrågor Den 1 juli 2011 tog Jordbruksverket över ansvaret för vissa fiskefrågor. I och med detta har arbetet under hösten 2011 främst varit inriktat på att skapa nätverk inom den nya näringen för att skapa ett bra samarbete med berörda parter. Jordbruksverkets insatser under året vad gäller fiskefrågor hanteras under avsnitt 4.2.5 och 4.4.2.

4.2 Åtgärder för att minska administrationen Nedan redovisas ett urval av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit under 2011 i syfte att minska administrationen och därmed uppnå en effektivare hantering av EU-stöden.

4.2.1 IT-handläggningssystemen De IT-system som krävs för hanteringen av EU-stöden har i huvudsak fungerat bra under 2011. Stora resurser måste dock satsas årligen på förvaltningen då systemen är komplexa och komplexiteten ökar över tiden. Fler och fler uppgifter interagerar med varandra. Den ökade komplexiteten medför att en ny systemgeneration måste skapas för den nya gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013. Förberedelserna för de nya IT-systemen har påbörjats under 2011 och kommer att intensifieras under 2012. Under 2011 har Jordbruksverket infört ett agilt arbetssätt, främst inom förvaltningen av IT-system, för hantering av ansökningar. Fördelen med denna metod är att kvaliteten i leveranserna ökar, bland annat genom tätare avstämningar mellan beställare och IT-utvecklare samt en bättre testorganisation.

Kännetecknande för metoden är att fokus ligger i högre grad på att utveckla på ett värdedrivet sätt.

Jordbruksverket har under 2011 löpande arbetat med hantering av supportärenden på grund av brister i IT-systemen. Antalet anmälda supportärenden uppgick 2011 till 2 749 st. (jordbrukarstöd, LB-stöd och marknadsstöd) vilket är en minskning jämfört med 2010 då 3 425 ärenden anmäldes. Trots att antalet anmälningar minskar så ökar komplexiteten i de ärenden som anmäls, varför systemsupport fortsätter att kräva betydande resurser.

Under 2011 har Jordbruksverket fortsatt arbetet med att förbereda för den nya generationens stödsystem. Detta innebär att skapa en ny samarbetsplattform med MS Sharepoint som grund samt en ny utvecklingsplattform. Båda plattformarna är open source-lösningar och förväntas bidra till en billigare och effektivare förvaltning av Jordbruksverkets stödsystem.

Hantering av geografisk data i e-tjänsten SAM Internet har under 2011 förts över till den nya utvecklingsplattformen. Genom detta har SAM Internet blivit mer stabil.

15

De system som används för samverkan, såsom Handläggarstödet, har Jordbruksverket under 2011 fortsatt arbetet att övergå till den nya samarbetsplattformen.

Den nya miljön kommer att göra systemen säkrare och mer väldokumenterade.

Under 2011 genomfördes en första del av förändringen inom ramen för JOS (projektet för Jordbruksverkets nya samarbetsplattform) genom att tillsammans med projektet OSKAR1 ta fram ett handläggarstöd för djurskyddshandläggare på länsstyrelserna. Arbetet med att införa en ny samarbetsplattform fortsätter även under 2012.

Arbetet med e-handläggning har fortsatt under 2011. Under hösten har rutiner och systemstöd för e-handläggningen tagits fram som förberedelse för piloter på länsstyrelserna. Under 2012 agerar Örebro län pilot och hanterar alla SAMansökningarna med e-handläggning.

I och med att ansvaret för vissa fiskefrågor flyttades till Jordbruksverket under 2011 behövdes bland annat ett nytt IT-system för att hantera handläggningen av dessa ärenden. Jordbruksverket beslutade att hantera dessa frågor inom ramen för det befintliga IT-systemet för LB-stöden. Vissa förändringar av LB-systemet genomfördes därmed under 2011.

4.2.2 Registrering av uppgifter i ansökningar 4.2.2.1 Marknadsstöd

Licensansökningar via e-tjänst uppgick under 2011 till 80 % av det totala antalet ansökningar. För exportbidrag var motsvarande siffra 75 %. Mängden ansökningar av exportbidrag har minskat kraftigt under 2011 på grund av att EU beslutade att sänka bidragsnivåerna till noll för många varuområden. Anslutningen till e-tjänst för skolmjölksstöd har ökat till 38 %. Arbetet med att få fler att ansluta sig till e-tjänsten har pågått under hela året och fortsätter under 2012.

4.2.2.2 Jordbrukarstöd

Användningen av SAM Internet visar en fortsatt positiv utveckling under 2011 och andelen som använder tjänsten har under året ökat till 76 % jämfört med 66 % för föregående år.

Utvecklingsarbetet inför SAM 2012 har främst fokuserat på att öka användarvänligheten och e-tjänstens stabilitet. Detta är framgångsfaktorer i satsningen att uppnå 100 % anslutning till e-tjänsten.

Under 2011 deltog tre län i projektet som syftar till att uppnå 100 % användning av SAM Internet. De tre länen var Norrbotten, Kronoberg och Uppsala. Länen lyckades över förväntan, och nådde tillsammans upp till att 97 % av ansökningarna kom in via SAM Internet. Framgångsfaktorer var bland annat utökade öppettider, satsningar på personliga möten med stödmottagarna, informationsträffar på olika platser i länen samt hjälp med tillgång till datorer med internetuppkoppling för de som behövde det. För riket som helhet var andelen elektroniska ansökningar 76 %.

OSKAR är ett projekt som tar fram ett IT-system för att hantera djurskyddskontroller. I detta projekt ingår även att ta fram ett handläggarstöd för länsstyrelsernas djurskyddskontrollanter.

1

16

4.2.3 Styr- och UppföljningsSystem i Samverkan -SUSS JBR Under 2011 har SUSS JBR fortsatt som ett projekt. Antalet mätpunkter har utökats främst inom uppföljningsområdena återkrav och kontroller.

Nytt för 2011 är att de datalager mot vilka uppföljningen sker har gjorts tillgängliga för länsstyrelsen, så att de själva lättare kan följa upp hur de ligger till.

På Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma intranät Ladan har löpande publicerats information om hur respektive länsstyrelse ligger till jämfört med målen.

Det övergripande målet med projektet var för 2011 att betala ut minst 95 % av gårdsstödet per den 1 december och 90 % av miljöersättningarna före årsskiftet.

Resultatet för utbetalning av gårdsstödet per den 1 december var 93 % och för miljöersättningarna betalades 91 % ut per den 28 december.

Under 2011 tidigarelades delutbetalningarna för miljöersättningarna till den 5 oktober, jämfört med ordinarie utbetalningstidpunkten den 15 oktober. Delutbetalningen omfattade 75 % av det ansökta beloppet per brukare, vilket är den maximala procentsatsen som EU tillåter för delutbetalning.

4.2.4 Styr- och UppföljningsSystem i Samverkan – SUSS LB Under 2011 har som tidigare nämnts SUSS LB bedrivits som ett projekt. SUSS LB syftar till att effektivisera hanteringen av LB-stöden, såväl de delar av processen som hanteras av länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och LAG som de delar som hanteras av Jordbruksverket. Projektet undersöker exempelvis olika möjligheter till förenklingar av handläggningsprocessen samt utreder vilka krav som ska ställas på det underlag som begärs in från stödmottagarna i samband med ansökan om stöd liksom ansökan om utbetalning av stöd.

Under 2011 har det genomförts en del effektiviseringar i IT-systemen, vilka bland annat har lett till att felaktigheter i stödmyndigheternas utbetalningsunderlag har minskat. Rutinerna för utbetalningsgranskningen har därmed kunnat effektiviseras då vissa manuella kontroller har tagits bort.

4.2.5 4.2.5

Förenklingsprojekt

En väg in Projektet En väg in har fortsatt under 2011. Projektet syftar till att skapa en gemensam kundtjänst mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna för frågor om jordbrukarstöden. Under 2011 har de tekniska förutsättningarna utretts. Inför SAM-ansökan 2011 utarbetades en gemensam policy för länsstyrelserna och Jordbruksverket gällande kundservice.

E-handläggning Projektet e-handläggning har fortsatt under 2011. Projektet syftar till att skapa digitaliserade akter för lantbrukarnas ansökningshandlingar. Med hjälp av två andra förenklingsprojekt Mina sidor för handläggare och Mina sidor för lantbrukare är tanken att den digitala akten (med innehåll från både Jordbruksverket och länsstyrelserna) ska kunna visas både för olika handläggare och för den berörda lantbrukaren. E-handläggning tillämpas fr.o.m. 2012 i Örebro län.

17

Satsningen ”100 % SAM Internet” Efter att tre län under 2011 har arbetat med att nå 100 procentig användning av SAM Internet har nu satsningen att införa detsamma i hela landet inför 2012 inletts. Från och med SAM-ansökan 2012 skickas inga pappersblanketter ut till stödmottagarna. Den lantbrukare som ändå vill ha en blankett uppmanas att höra av sig till sin länsstyrelse. Länsstyrelsen har då möjligheter att skicka ut (ej förtryckta) blanketter, men ska i första hand erbjuda lantbrukaren hjälp med att använda SAM Internet i stället. Överföring av stödrätter Under 2011 öppnades e-tjänsten för överföringar av stödrätter. Tjänsten fungerar genom att överföringen verifieras med hjälp av e-legitimation och stödrätterna överförs direkt, utan någon handläggning hos Jordbruksverket. Tjänsten blev tillgänglig den 1 maj 2011. Totalt genomfördes 1 000 st. överföringar (8,2 %) elektroniskt av de totalt 12 200 överföringar som gjordes under 2011.

Gemensam myndighetsingång för svenska vattenbruksföretag Jordbruksverket har under 2011 arbetat med att skapa en gemensam myndighetsingång för svenska vattenbruksföretag. Detta ska ske genom en webbplats som innehåller all den information som en vattenbrukare behöver. Webbplatsen lanserades i januari 2012.

Regeringsuppdrag vattenbruk Jordbruksverket har under 2011 svarat på ett regeringsuppdrag kring förenklingsoch förbättringsförslag vad gäller lagstiftning. Inom ramen för uppdraget har bland annat en hearing med deltagare från näringen, myndigheter och universiteten genomförts.

4.2.6 Kontrollverksamheten Under 2011 har arbetet med att minska kostnaderna genom bättre planering, samordning och effektivisering av kontrollerna fortsatt. Under 2011 var det 9 länsstyrelser som använde sig av fjärranalys. Vilka län som använder fjärranalys 2011 framgår av diagram 6.7 Under 2011 genomfördes 1 748 kontroller med fjärranalys. Merparten av kontrollerna kompletterades även med fältbesök2, antingen för att kontrollera skötselvillkor (vilket inte görs med fjärranalys) eller för att kontrollera gränser som bedömts som osäkra. Större avvikelser enligt fjärranalysen har följts upp med fältkontroller. Under 2011 har tekniken med fjärranalyser fungerat bra.

Jordbruksverket har under 2011 genomfört ett projekt som heter Q3 – riktlinjer för operativa kontroller. Projektet har resulterat i att Jordbruksverket kunnat fastställa kontrollprocessen och ett antal riktlinjer. Projektet fortsätter även under 2012.

Samtliga länsstyrelser har under 2011 använt sig av mobil kontroll (handdator) vid fältkontroller. Applikationen för mobil kontroll för areal och kulturmiljöstöd har 2) Av dessa 1 748 genomfördes 1 613 med en kombination av fjärr- och fältkontroll, och 135 kontroller genomfördes som enbart fjärranalys.

18

fortsatt att fungera väl. Under 2011 har även kontroll av tackor och getter m.fl. lagts in i mobil kontroll.

Under 2011 har förbättringarna i blockdatabasen fortsatt, vilket har resulterat i färre och mindre arealfel. Detta innebär troligen lägre kontrollfrekvenser framöver, vilket i sin tur kan komma att innebära lägre kostnader för administrationen.

Hittills har Jordbruksverket sett att kontrollfrekvensen för Sverige som helhet har sjunkit. Samtidigt har dock skillnaderna i kontrollfrekvens mellan länen fortsatt att öka. Analysen av orsaker till de höga felfrekvenserna (som i sin tur orsakar höga kontrollfrekvenser) inom vissa miljöersättningar slutfördes i december 2011, dock utan att några tydliga orsakssamband kunnat identifieras. För gårdsstödet visade analysen på ett samband mellan andelen betesmarker i ett län och kontrollfrekvensen. Under 2012 görs analysen om med delvis andra hypoteser och med ett annat arbetssätt.

4.3 Övriga insatser under 2011 4.3.1 Hanteringen av återkrav 2005-2007 - GÅS Efter kritik från Kommissionen, avseende bland annat identifierade brister i blockdatabasen, genomförde Jordbruksverket under perioden 2008-2010 en total blockinventering. Det är utifrån resultatet av blockinventeringen som återkrav nu hanteras. Under 2011 har ett omfattande arbete med att hantera återkraven pågått.

Både Jordbruksverket och länsstyrelserna har arbetat intensivt för att hinna hantera merparten av återkraven för stödåren 2005-2007 inför årsskiftet 2011/2012.

Orsaken till tidspressen var möjligheten att kunna kräva tillbaka även sanktionsbeloppen för stödåret 2007 vid återkrav före årsskiftet. Det finns en regel som innebär att fyra år efter utbetalningen, d v s efter den 27 december 2011, kan endast det felaktigt utbetalda beloppet krävas tillbaka. Vid återkrav före den 27 december kunde även sanktionsbeloppen för stödåret 2007 krävas tillbaka. Det intensiva arbetet under 2011 har resulterat i beslutade återkravsbelopp för stödåren 2005-2007, inklusive sanktionsbeloppen för 2007, motsvarande drygt 66 miljoner SEK. Jordbruksverket har bedömt att drygt 156 miljoner SEK (gårdsstöd och EU-del för betesmarksersättningar) totalt kan krävas tillbaka från stödmottagarna för stödåren 2005-2008. Beloppet tillfaller svenska staten eftersom Sverige har drabbats av finansiella korrigeringar för de aktuella åren. Jordbruksverket har valt att hantera arbetet med återkraven i projektform (projekt GÅS-Gårdsstöd, Återkrav och Stödrätter) uppdelat på olika år. Under 2011 har arbetet inriktats på att utveckla ett ITstöd och rutiner för att hantera återkraven för stödåren 2005-2007. Återkraven för stödåren 2009 och 2010 tillfaller delvis EU enligt 20/80-regeln, som innebär att Sverige behåller 20 % av återkrävt belopp, och att eventuella finansiella korrigeringar räknas av innan fördelningen sker.

19

4.4 Åtgärder för att öka likabehandlingen 4.4.1 Styrmedel Jordbruksverket styr stödmyndigheternas hantering av EU-stöden genom att en stor del av handläggningen sker i de av Jordbruksverket tillhandahållna IT-systemen. För den hantering som inte regleras av IT-systemen har Jordbruksverket andra styrmedel, såsom föreskrifter, instruktioner och ett handläggarstöd.

GAR3-föreskrifterna och Handläggarstödet Under 2011 har GAR-föreskrifterna som innehåller gemensamma rutiner för handläggning av EU-stöden uppdaterats. I arbetet med uppdateringarna har fokus legat på att få till en smidig och väl fungerande hantering av handläggningen samtidigt som hanteringen ska uppfylla alla krav som ställs utifrån Sveriges och EU: s regelverk.

GAR-föreskrifterna för Jordbrukarstöden beslutades under våren 2011, inför SAM-ansökningarna. Parallellt uppdaterades rutinerna i Handläggarstödet, enligt en numera etablerad princip med fastställda delar av rutinerna som är obligatoriska att följa samt icke-fastställda delar som mer är att betrakta som rekommendationer.

I slutet av 2011 beslutades om GAR-föreskrifterna för landsbygdsprogrammets stödformer, enligt samma princip som för jordbrukarstöden. Det vill säga att GAR-föreskrifterna beskriver den övergripande hanteringen och detaljerna hanteras i fastställda och icke-fastställda rutiner i Handläggarstödet. Fastställandet av rutinerna för landsbygdsprogrammets stödformer är planerat till våren 2012. Övriga föreskrifter Även de föreskrifter som reglerar de enskilda stödformerna och den gemensamma ansökansföreskriften för jordbrukarstöden uppdateras och anpassas årligen till de förändringar som sker.

Fysiska kontroller Teknisk tolerans: 2011 förändrades hanteringen av den tekniska toleransen i samband med arealmätningar. Den tekniska toleransen har använts för att korrigera för en viss mätosäkerhet. I de fall den uppmätta arealen har skiljt sig lite från den ansökta arealen har det i vissa fall resulterat i att summan av de enskilda skiftenas areal blivit en annan areal än den fastställda blockarealen. Detta har sin tur genererat problem i den senare handläggningen.

Behovet av en teknisk tolerans har minskat under årens lopp, bl.a. efter uppdateringen av blockdatabasen. Jordbruksverket beslutade inför 2011 att utnyttja EUregelverkets möjlighet att minska den tekniska toleransen till 0. Effekten av detta beslut är varje skifte fasställts till den uppmätta arealen vilket bör ha minskat den administrativa kostnaden för länsstyrelserna. Någon exakt beräkning finns dock inte.

3) GAR – Gemensamma Administrativa Rutiner för länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Sametinget och LAG.

20

Efterkontroll: I de fall som kontrollanten konstaterar att det finns skiften som behöver besökas på nytt för att fastställa om villkoren är uppfyllda ökar kraven på vilka skiften som ska efterkontrolleras. Under 2011 var kravet att samtliga skiften på företaget som omfattades av ett villkor som kan efterkontrolleras skulle besökas om det fanns minst ett skifte där kontrollanten bedömde att en efterkontroll var nödvändig. Vissa länsstyrelser upplevde att kravet ökade kontrollkostnaderna jämfört med tidigare år.

Uppföljande verksamhet Stödmyndigheternas tillämpning av GAR-föreskriften och av de fastställda delarna av Handläggarstödet följs upp bland annat genom att Jordbruksverket i egenskap av utbetalningsställe gör besök hos myndigheterna.

För stödåret 2011 har nio sådana besök genomförts på sju länsstyrelser, Skogsstyrelsen och Sametinget. Som ett led i Jordbruksverkets interna kontroll och styrning av myndigheterna som utför delegerade arbetsuppgifter har besöken även under 2011 haft fokus på att följa upp att ackrediteringsreglerna uppfylls. De frågor som diskuterats vid besöken har rört bl.a. administrativa kontroller samt handläggnings- och kvalitetskontroller för jordbrukarstöden och landsbygdsstöden.

Utöver besöken sker uppföljning av länsstyrelsernas, Sametingets, Skogsstyrelsens och LAG:s handläggning av stödansökningar genom årliga rapporter som stödmyndigheterna skickar in till Jordbruksverket. I dessa rapporter redogör myndigheterna bland annat för hur de uppfyller kraven på intern styrning och kontroll som föreskrifterna ställer.

Ett tredje sätt för Jordbruksverket att följa upp handläggningen är via så kallade stickprovskontroller. För landsbygdsstöden skickar handläggande myndigheter in akter till Jordbruksverket och för jordbrukarstöden gör Jordbruksverket kontroller mot IT-systemen. De brister som har noterats under 2011 har främst gällt bedömningar av kostnaders rimlighet och brister i dokumentationen kopplad till bedömningarna.

I rollen som förvaltningsmyndighet har Jordbruksverket under 2011 besökt fem länsstyrelser.

Inom kontrollverksamheten har Jordbruksverket genomfört 22 revisioner av länsstyrelsernas arbete, utifrån olika kontrollområden. Nytt för 2011 är att Jordbruksverket även har genomfört revisioner av länsstyrelsernas hantering av tvärvillkoren. Arealrevisionerna har precis som tidigare år genomförts i fält genom kontroller av kontrollantens bedömningar. Djur- och tvärvillkorsrevisionerna har genomförts som parallellkontroller.

4.4.2 Informations- och utbildningsinsatser Utbildning av personal inom jordbrukarstöden, landsbygdsstöden och fiskeriprogrammet I början av 2011 genomförde Jordbruksverket en länsstyrelseutbildning och en stödsamordnarkonferens, vilka samtliga avsåg jordbrukarstöden.

21

Jordbruksverket har vidare genomfört en mängd olika utbildningar som regelverks-utbildningar, IT-utbildningar, informationsträffar m.m. för personalen vid länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Utbildningarna har varit från grundläggande till ”specialutbildningar” för specifika områden.

Ambitionen är att det ska ordnas utbildningar efter behov och önskemål för alla.

I samband med att förändringar i stödsystemen tas i bruk genomförs utbildningstillfällen både inom verksamhetsområdet och kopplat till den IT-mässiga tillämpningen. Dessa utbildningar genomförs ofta genom kombinerade telefon- och webb-möten, där deltagarna på sina egna dataskärmar kan följa presentationen på handledarens dator.

Inom Leader har Jordbruksverket under 2011 fortsatt satsa på utbildning. Alla nyanställda vid Leader-kontoren har genomgått en utbildning i tre steg. Utbildningsinsatserna har omfattat totalt 76 deltagare. Dessutom har en kvalitetshöjande LAG-utbildning genomförts, med totalt 152 deltagare (verksamhetsledare, ordförande och ibland ytterligare LAG-medlemmar). Fokus på denna utbildning har varit att visa på Leader-metodens framgångsfaktorer och hur LAG kan utnyttja dessa för ett effektivt och kvalitativt genomförande med god måluppfyllelse.

Fokus vad gäller fiskerifrågorna har under 2011 legat på att skapa ett bra nätverk med berörda parter. Till exempel hölls en länsstyrelsekonferens i november 2011 i syfte att skapa kontakter, utbyta erfarenheter och förankra Jordbruksverkets arbete med fiskerifonden. Inom fiskeriprogrammet finns det så kallade FOG-grupper (fiskeprogrammets motsvarighet till LAG-grupper). Under 2011 har Jordbruksverket fokuserat på att samla in förbättringsförslag för att hjälpa områdena framåt.

Kontrollutbildningar En viktig del för att säkerställa en effektiv kontrollverksamhet är de konferenser och utbildningar som Jordbruksverket håller för personal på länsstyrelserna, dels för kontrollansvariga och dels för fältkontrollanter.

Under 2011 genomfördes dessa utbildningar bl.a. genom sex fältkurser som riktade sig till länens kontrollanter för de arealbaserade stöden och en konferens som genomfördes vid två tillfällen (vår och höst) för länens kontrollansvariga.

22

5 Samverkansformer I detta avsnitt presenteras de samverkansområden och samverkansformer som har varit på plats under 2011. Samverkansrådets verksamhet redovisas i separat rapport.

5.1 Samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Utöver det formaliserade samarbetet inom samordningsregionerna samt samverkansrådets verksamhet, finns arbets- och referensgrupper med representation från länsstyrelserna samt andra myndigheter och organisationer där effektiviseringar och förbättringar diskuteras.

En övergripande samrådsgrupp utgörs av LD-gruppen med representanter från länsstyrelsernas lantbruksdirektörer och länsledningar samt chefer vid Jordbruksverket.

I såväl styrgrupper som projektgrupper för olika utvecklingsprojekt för EU-stödhanteringen ingår representanter från länsstyrelserna.

I det dagliga arbetet samlas länsstyrelsernas synpunkter in genom remisser, samråd, enkäter och personliga direktkontakter för utformning av föreskrifter, informationsmaterial, blanketter m.m. För IT-systemen samlas många förbättringsförslag in genom initiativen SUSS-JBR och SUSS-LB.

5.2 Samverkan mellan länsstyrelserna Samverkan mellan länsstyrelserna bedrivs främst inom sju samordningsregioner.

De sju samordningsansvariga länsstyrelserna har i rapporter till Jordbruksverket redovisat de åtgärder som vidtagits inom regionerna när det gäller: • Effektivisering av administrationen • Likabehandling och service • Effektivitet och kvalitet i verksamheten • Ekonomiska samordningsvinster under 2011 • Erfarenheter av samordnings- och utvecklingsarbetet inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster.

Samordningslänens rapporter bifogas. I det följande görs därför endast en översiktlig sammanfattning av länsstyrelsernas rapporter med inriktning på de effektiviseringsåtgärder som vidtagits inom de olika samordningsregionerna.

Samordningsregionerna lyfter i sina rapporter för 2011 fortsatt fram betydelsen av SUSS-arbetet för att öka effektiviteten och nå målet att betala ut så mycket jordbrukarstöd som möjligt så tidigt som möjligt. Effektiviseringsvinster äts ofta upp av ökade krav på kontrollverksamheten. Landsbygdsprogrammet är i full gång vilket märks på vilka frågor som lyfts fram som samverkansområden av de olika regionerna. Insatser för att öka likabehandlingen i handläggningen har genomförts i alla regioner.

23

Nedan följer en kort sammanfattning av respektive rapport.

Samordningslän Jönköping: Samordning av verksamheten är en naturlig del av det dagliga arbetet med etablerade kontaktvägar och forum för kontinuerligt erfarenhetsutbyte mellan handläggare. Stora vinster kan ses inom området kompetens som ett resultat av gemensam problemlösning och förbättringsarbete. De tydligaste effekterna av samverkan ligger inom områdena kvalitet och likabehandling.

Samordningslän Västerbotten: Utbredd samverkan inom områdena jordbrukarstöd, fältkontroller och landsbygdsprogrammet genom bland annat erfarenhetsutbyte, gemensam planering, informationsspridning och utbildningar. Viss samverkan kring bland annat utbildningar har utvecklats till att omfatta även region Västernorrland. Störst vinster av samverkan ligger i effektivitetsförbättringar genom problemlösning i samvekan och gemensam processutveckling. Även samordning av arbetsuppgifter och minskad sårbarhet är en vinst av samordningen.

Samordningslän Västernorrland: Nära samarbete i frågor som rör landsbygdsprogrammet, särskilt inom Leader. Samordningen har i vissa frågor även utvecklats till att omfatta Västerbotten och Norrbotten. Stort värde i SUSS-arbetet som också lyfts fram som en orsak till ökad likriktning i hantering av jordbrukarstöden. Även remisshanteringen sker gemensamt och har lett till högre kvalitet och mer allsidig belysning. Handläggare i de olika länen som har specialiserat sig kan därefter serva båda länen i vissa frågor.

Samordningslän Gävleborg: Väl etablerad samverkan med bland annat gemensamma informationsinsatser och planering av delar av verksamheten, både inom landsbygdsprogrammet och inom hantering av jordbrukarstöden. Likformig prioritering inom företagsstöd. Även gemensamma insatser för kompetensutveckling.

De effekter av samarbetet som är tydligast ligger inom områdena kvalitet och likabehandling.

Samordningslän Västmanland: Fokus under 2011 har för regionen bland annat legat på utveckling av arbetet med fältkontroller och kompetensutveckling. Regionen har även en hög grad av samordning av behörighetsutbildningar. Gemensam metodutveckling och utbildning har bidragit till effektivare hantering och kortare handläggningstider. Dock har tidsåtgången för hantering av strukturstöden inom Landsbygdsprogrammet ökat väsentligt under 2011. Förutom en stor ärendeinströmning anses krångligt ansökningsförfarande i kombination med svårbegriplig ansökningsblankett vara främsta orsaken. Generellt upplevs att effektiviseringsvinster ätits upp av bland annat ökade/mer omfattande kontroller. Även 2011 är ett år som har präglats av omfattande blockredigeringsarbete och allt extra arbete som det medfört i handläggningen av SAM-ansökningarna.

Samordningslän Västra Götaland: Regionen har under året samordnat flertalet remissvar och har likriktat sättet att arbeta inom ramen för SUSS. Den gemensamma tidplanen har lett till ökad likabehandling liksom bättre brukarservice.

Inför SAM-ansökan 2011 genomfördes en omfattande kampanj inom regionen för att öka andelen elektroniska ansökningar.

Samordningslän Skåne: Länen samverkar på flera områden såsom kontroll och handläggning av jordbrukarstöden. Såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga vinster har på så vis kunnat uppnås. Som ett resultat av sammanslagningen 2010

24

mellan verksamheten i Skåne och Blekinge län har en större del av jordbrukarstöden kunnat betalas ut i ett tidigare skede och till en lägre kostnad, än vad som varit möjligt innan verksamhetsövergången. Regionen har även samordnat ett antal remissvar och informationsinsatser under året. Landsbygdsprogrammet har legat i fokus även 2011.

5.2.1 Samverkansformer Ansvaret för det övergripande samordningsarbetet inom regionerna ligger inom regionerna hos en ledningsgrupp, bestående av länsöverdirektör/länsråd och lantbruksdirektörerna eller enbart av lantbruksdirektörerna. Några av regionerna har dessutom utarbetat en formell överenskommelse för samverkan.

De sakområden som länens samverkan omfattar är handläggning av SAM-ansökningar, företags- och projektstöd, kontrollverksamhet samt kompetensutveckling.

Några regioner lyfter därutöver fram informationsfrågor, behörighetsutbildningar och viss övrig verksamhet inom trädgårdsrådgivning, miljö- och växtskyddsområdet.

I rapporterna framgår även exempel på konkreta samarbetsområden mellan vissa län.

5.2.2 Effektivisering av administrationen Ett brett samverkansområde inom flertalet regioner gäller effektivisering och kvalitetssäkring av handläggningsrutinerna i form av gemensamma rutiner och regeltolkningar. Inom flertalet regioner har gemensamma sanktionsskalor utarbetats för påföljden efter fel vid kontroll av villkor för miljöersättningar.

Det gemensamma erfarenhetsutbytet lyfts fram inom samtliga regioner som en väsentlig förutsättning för effektivisering av administrationen. Detta sker huvudsakligen genom regelbundna telefonmöten för erfarenhetsutbyte.

Hanteringen av remisser samordnas i flertalet fall inom regionerna så att ett gemensamt svar lämnas.

Inom landsbygdsprogrammet förekommer flera ansökningar bl.a. inom Leader som berör flera områden, där handläggningen sker vid något av länen.

Inom vissa regioner följs verksamheten upp genom att jämföra nyckeltal för att kunna följa utvecklingen och vid behov göra omprioriteringar.

5.2.3 Likabehandling och service Åtgärder för att öka likabehandlingen inom regionerna har genomförts genom gemensam planering av verksamheten med utveckling av rutiner, bedömningar, prioriteringar, kontrollverksamhet, systemkontroller, gemensamma sanktionsskalor m.m. Även regelbundet erfarenhetsutbyte rörande policyfrågor och regeltolkningar ökar likabehandlingen.

5.2.4 Effektivitet och kvalitet i verksamheten Effektiviseringen av verksamheten utgör resultat av flera samverkande åtgärder.

Hit hör de aktiviteter som vidtas för att öka Jordbruksverkets styrning och uppföljning av hanteringen av både jordbrukarstöden och landsbygdsstöden. Hit hör

25

också de succesiva förbättringarna av IT-systemen och en ökande andel elektroniskt inlämnade ansökningar. Utvecklingsarbete inom länen och regionerna med ökade kontakter mellan handläggare leder likaså till förbättrad effektivitet och ökad kvalitet.

5.2.5 Ekonomiska samordningsvinster Länsstyrelserna framhåller även 2011 svårigheterna att kvantifiera de ekonomiska vinsterna som görs genom samordningen. Vinsterna har uppstått genom ökad kompetens bland medarbetarna och en ökad delaktighet i förändringar och effektiviseringar. Samtidigt som ett ständigt arbete pågår för att utveckla och effektivisera verksamheten lyfter länsstyrelserna fram ökade krav på t.ex. kontrollverksamhet som skapar merarbete i handläggning och kontroll.

5.2.6 Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster Länen bedömer erfarenheterna av samordningsarbetet som positiva och stimulerande. De effekter av samarbetet som är tydligast bedöms ligga inom områdena kvalitet och likabehandling, vilket är positivt även från kundperspektiv. Den miljö som möjliggörs genom samordning och samarbetet skapar förutsättningar för utveckling av effektivitet, kvalitet och kompetens.

26

6 Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden I det följande redovisas de beräknade kostnaderna för administrationen av EU-stöden på länsstyrelserna. Även omfattningen av antalet ansökningar och utbetalningar samt fördelningen på de olika indatakanalerna för jordbrukarstöden redovisas. För landsbygdsstöden redovisas antalet beviljade stödansökningar (ansökningar om stöd och ansökningar om utbetalning av stöd redovisas samlat).

Under 2011 har totalt 488 årspersoner arbetat med hantering av EU-stöden på länsstyrelserna. Dessa personer fördelas med 358 årspersoner inom jordbrukarstöden, 113 årspersoner inom landsbygdsstöden och 10,4 årspersoner inom objektkoder 604x och 604y. Där tillkommer 6,8 årspersoner som har arbetat med EU-stöd fiske samt de konsulter som har anlitats under året motsvarande 5,4 årspersoner för jordbrukarstöden och 2,4 årspersoner för landsbygdsstöden.

I de följande diagrammen redovisas länen med bokstavsbeteckningar som framgår nedan.

Länsbokstav AB C D E F G H I K M N

Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län

Länsbokstav O S T U W X Y Z AC BD

Län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

6.1 Jordbrukarstöden Med jordbrukarstöd avses här de stödformer som lantbrukaren ansöker om i samband med SAM-ansökan och som administreras samlat som jordbrukarstöd. Därigenom ingår även miljöersättningar och kompensationsbidrag, som annars ingår i landsbygdsprogrammet.

6.1.1 Volymer för jordbrukarstöden SAM-ansökningar4 Antalet SAM-ansökningar har minskat med ett par procent årligen sedan 2005.

Mellan 2010 och 2011 har ansökningarna minskat med 1 950 st, d.v.s. med ungefär 2,5 %. Däremot har de elektroniska ansökningarna via SAM Internet och EDI fortsatt att öka och uppgick under 2011 till 76 % av det totala antalet SAM-ansökningar. Även antalet utbetalningar har minskat med ett par procent årligen. Mellan 2010 och 2011 är minskningen knappt 2 300 utbetalningar, motsvarande ca 1 %. Minsk4

Antalet SAM-ansökningar oberoende av normalstatus, dvs inklusive annullerade, avslagna etc.

27

ningen har därmed gått tillbaka till en lägre nivå per år jämfört med 2009 - 2010 då minskningen var på drygt 20 000 utbetalningar (9 %). Detta kan förklaras med att 4 ha-regeln nu har slagit igenom och att förändringarna därför har återgått till de normala variationerna. Ärende SAM-ansökningar, antal

2005 84 500

2006 82 500

2007 82 050

2008 81 050

2009 80 870

2010 73 074

2011 71 124

Index Elektroniska ansökningar, antal

100 39 300

98 40 700

97 44 600

96 46 250

95 49 306

86 47 538

84 54 301

47 %

49 %

54 %

57 %

61 %

65 %

76 %

261 815

251 963

243 680

235 772

230 976

210 280

207 986

Andel av antal SAM-ansökningar Utbetalningar 5, antal

100 96 93 90 88 80 Index 79

Tabell 6.1. Ärendevolymer för hanteringen av jordbrukarstöden vid länsstyrelserna för åren 2005 – 2011. Från 2009 redovisas antalet SAM-ansökningar oavsett status, d.v.s. även inklusive avslagna, annullerade m.fl. Åren 2005-2008 redovisas endast SAM-ansökningar i normalstatus.

Antal utbetalningsärenden per SAM-ansökan (medelvärde) har legat stabilt mellan 2,7 och 2,8 utbetalningar per SAM-ansökan under åren 2009-2011. Det totala antalet ansökningar har fortsatt minska men minskningstakten har stabiliserats och följer den minskningstakt som Jordbruksverket sedan tidigare har konstaterat för utbetalningarna.

Elektroniska ansökningar De elektroniska ansökningarna har fortsatt att öka även under 2011, och uppgick till 76 % av det totala antalet SAM-ansökningarna.

80% 70% 60% 50% 40% 30% 20%

2009

10%

2010 2011

0%

SCAN + MAN

FIL

SAMI

S:a elektr.

Diagram 6.1 Fördelning av inkomna ansökningar per indatakanal 2009-2011.

Fr.o.m 2005 hämtas antalet utbetalningsärenden från stödsystemen, där varje stödform per brukare utgör ett utbetalningsärende.

5)

28

Diagram 6.1 visar fördelningen i procent av det totala antalet ansökningar utifrån indatakanal. Här framgår att ansökningar som kommit in via filöverföring har minskat 2011 jämfört med 2010. Inför 2012 har möjligheten att rapportera in sin ansökan via fil tagits bort. Ansökningar via SAM Internet har ökat procentuellt men minskat något i reella tal, vilket kan förklaras med en generell minskning av antalet ansökningar, oavsett indatakanal.

Antalet ansökningar via blankett fortsätter att minska, som ett resultat av medvetna satsningar både från Jordbruksverket och från länsstyrelserna som istället styr mot SAM Internet.

Till SAM-ansökan 2011 genomfördes en pilot bestående av tre länsstyrelser.

Piloten innebar att ingen SAM-blankett skickades ut i dessa tre län utan lantbrukarna upp-manades i stället att skicka in sin ansökan via SAM Internet. Se mer 100% information under avsnitten 4.2.2 och 4.2.5.

80% 60% 40%

2009

20%

2010 2011

0% AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.2 Andelen elektroniska ansökningar fördelat per län och år för 2009 – 2011 (Från 2010 hanterar M-län både M- och K-läns ansökningar)

Åtagandeplaner Miljöersättningar är mer kostnadskrävande per ansökan än gårdsstödet. Av den anledningen visas i de följande diagrammen omfattningen rörande åtagandeplaner, som är en betydande del av arbetet med miljöersättningar. Omfattningen av åtagandeplaner skiljer sig mycket mellan länen och har därför inverkan på respektive läns totalkostnad för hanteringen av jordbrukarstöden.

Antalet åtagandeplaner inom miljöersättningarna har på totalnivå minskat från ca 16 300 för 2010 till drygt 13 400 för 2011. Av dessa utgörs 877 av nya åtagandeplaner. Utöver nya åtagandeplaner hanterar länsstyrelserna även utökningar av de redan befintliga. Från 2010 har Blekinge län utfört arbetet med åtagandeplanerna men antalet redovisas på Skåne län.

2011 har en mobil applikation för åtagandeplaner införts, vilket innebär en möjlighet för länsstyrelserna att göra sina åtagandeplaner direkt i en handdator.

29

Diagram 6.3.1 visar antalet nya åtagandeplaner per länsstyrelse.

Antal åtagandeplaner 300 250 200 150 100

2009

50

2010

0

2011 AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.3.1 Antal nya åtagandeplaner per länsstyrelse och år 2009-2011

Som framgår av diagram 6.3.2 nedan är den totala omfattningen av åtagandeplaner inte jämnt fördelad mellan länen. För länen i sydöstra delen av landet är omfattningen av resurskrävande betesmarksåtaganden betydande, vilket innebär fler åtagandeplaner. Samtliga länsstyrelser uppvisar en ganska kraftig minskning i nya åtagandeplaner för 2011, vilket kan förklaras med att det är färre lantbrukare som går in i nya åtaganden när vi nu närmar oss slutet av nuvarande programperiod.

Antal åtagandeplaner 2 500 2 000 1 500 1 000

2009

500

2010

0

2011 AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S SAT U

W

X

Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.3.2 Totalt antal åtagandeplaner per år och länsstyrelse 2009-2011

För mer information kring åtagandeplaner per länsstyrelse och år hänvisas till bilaga 1:5.

30

6.1.2 Kostnader för jordbrukarstöden För att skapa en bättre jämförbarhet mellan länen och undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, avser jämförelserna i detta avsnitt enbart de kostnader (ca 200 mnkr) som är direkt hänförliga till hanteringen av jordbrukarstöden. De indirekta kostnaderna (ca 124 mnkr) som framgår av bilaga 1:3 ingår därför inte. De direkta kostnaderna har fördelats på antalet utbetalningsärenden samt på ansökta volymer enligt uppgifter i stödsystemen.

En faktor som kan påverka kostnaderna ett enskilt år är hur mycket en länsstyrelse arbetar med att hantera gamla återkrav. Hanteringen av återkrav ingår under objektkod 60110 (SAM-handläggning).

Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter Av det underlag som länsstyrelserna redovisar (se bilaga 1:3) framgår kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Analysen utgår från de kostnadsposter som är hänförliga till jordbrukarstöden enligt objektkod 601* med tillhörande underkonton.

Här kan lyftas fram att även under 2011 har en stor del av resurserna lagts på handläggning av SAM-ansökan (nästan 55 % av totala direkta kostnaderna) och fältkontroller (33 % av totala direkta kostnaderna).

120 000

Tkr

100 000 80 000 60 000 40 000

2009

20 000

2010

0

2011 Externa SAM-handarbetsgrupper läggning

SAM-blockdatabsen

SAM-fältDjurbidrag Djurbidrag kontroller handläggning fältkontroller

Utvald miljö

Information

Diagram 6.4 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) uppdelat på de större kostnadsposterna för 2009-2011 (belopp i tkr)

Direkta kostnader6 per SAM-ansökan Diagram 6.5 visar direkta kostnaderna per SAM-ansökan och per länsstyrelse.

Medelkostnaden har minskat med 1,62 % jämfört med 2010 och uppgår 2011 till 2 990 kr. Många länsstyrelser har även under 2011 lagt ner mycket resurser på att öka antalet SAM Internet användare.

För 2010 och 2011 redovisas K-läns hanteringskostnader under M-läns kostnader, eftersom M-län tar emot samtliga SAM-ansökningar för de två länen och även hanterar samtliga kontroller för de två länen.

Antalet SAM-ansökningar avser ansökningar oavsett status.

6)

31

kr 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 2009

1 000 0

2010 2011 AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.5 Direkta kostnader (objektkod 601*) per SAM-ansökan 2009-2011 (belopp i kr)

Två länsstyrelser har ökat sina kostnader mer än marginellt: Kalmar och Norrbotten.

Den främsta orsaken till Norrbottens ökade kostnader per SAM-ansökan var handläggningen av återkrav för vilka två extra personer har anställts under oktoberdecember. En annan bidragande orsak kan vara den förändrade ajourhållningen av blockdatabasen som krävt fler resurser än tidigare med fler fältbesök. Insatserna för att uppnå 100 procent SAM Internet under 2011, där Norrbotten var ett av tre pilotlän, bidrog också till ökade kostnader för lokalhyror, bilhyror, drivmedel m.m. Även kontrollerna har blivit dyrare, delvis beroende på förhöjda kontrollfrekvenser som krävt nyanställningar och omfattande utbildnings och handledningsinsatser. Återkravshantering, ajourhållning och ökad komplexitet i kontrollerna är saker som har tagit mer och mer tid i anspråk. Det har lett till att fler saker fått prioriteras ned eller skjutas på till kommande år. Med anledning av detta bedömer länet att kostnaderna på sikt även fortsätta att öka om uppsatta mål kring utbetalningar ska uppnås.

Direkta kostnader per utbetalningsärende Av diagram 6.6 framgår att medelkostnaden per utbetalningsärende uppgår till 1 046 kr för 2011. Jämfört med 2010 motsvarar det en kostnadsökning med 4 %.

Fördelningen mellan hur stor del av den totala kostnaden som läggs på övrigt, kontroll respektive handläggning ser i stor likartad ut mellan länsstyrelserna.

32

kr 1 600 1 400 1 200 1 00 800 600 400

Övrigt

200

Kontroll

0

Handläggning AB C

D

E

F

G

H

I

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.6 Direkta kostnaderna (objektkod 601*) per utbetalningsärende för år 2011 fördelade på handläggning inkl. åtagandeplaner, kontroll och övrigt. (belopp i kr)

Kontrollkostnader I diagram 6.7 redovisas kostnaderna för SAM-kontrollerna (objektkod 60112) d.v.s. kontrollerna av gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag fördelat på antalet genomförda kontroller. De län som tillämpat fjärranalys under 2011 är markerade med (*).

Kostnaderna varierar mellan 9 094 kr och 22 815 kr per genomförd SAM-kontroll.

Medelkostnaden per utförd SAM-kontroll har ökat med 11 % jämfört med 2010, till 14 651 kr för år 2011. De län som använder sig av fjärranalyser har sammantaget en lägre medelkostnad per kontroll (13 908 kr) jämfört med de län som inte använder sig av fjärranalys (15 259 kr i medelkostnad per SAM-kontroll)

25 000

kr

20 000 15 000 10 000 2009 5 000 0

2010 2011 AB C* D E*

F

G H*

I

K M* N* O* S

T* U W* X* Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.7 Direkta kostnader (objektkod 60112) per genomförd SAM-kontroll 2009-2011. Län markerade med (*) har tillämpat fjärranalys under 2011, vissa län även tidigare år. (belopp i kr)

Störst procentuell ökning av kostnaderna per SAM-kontroll uppvisar Stockholms, Uppsala, Kronobergs och Jämtlands län.

33

Stockholms ökade kostnader per SAM-kontroll kan delvis förklaras av den strategi som länet tillämpat under några år för att behålla kontrollpersonal för andra arbetsuppgifter under vintern och därmed kunnat behålla kompetent kontrollpersonal. En annan förklaring kan vara att under 2011 gjordes inga kontroller via fjärranalys, jämfört med föregående år, samtidigt som flera större gårdar togs ut för kontroll vilket har resulterat i att kostnaderna per kontroll har ökat.

Uppsalas ökade kostnader kan delvis förklaras av en lägre andel kontroller som kunnat utföras via fjärranalyser jämfört med föregående år.

Kronobergs ökade kostnader per utförd SAM-kontroll kan förklaras med en lägre kontrollfrekvens än föregående år. Resultatet blir då att de fasta kontrollkostnaderna slagits ut på färre antal kontroller. De ökade kostnader per SAM-kontroll i Jämtland kan förklaras av att flera större gårdar tagits ut för kontroll än tidigare år.

Större arealer och ett ökat antal skiften har resulterat i högre kostnader per genomförd kontroll, även om antalet kontroller varit i stort sett samma. Ett ökat fokus på för- och efterarbete av fältkontrollerna i syfte att säkra kontrollernas kvalité har också bidragit till de ökade kostnaderna per kontroll. Störst procentuell minskning av kostnaderna per SAM-kontroll uppvisar Södermanlands och Gävleborgs län.

Totala kostnader7 per stödsökande företag

Diagram 6.8 visar den totala kostnaden (inklusive gemensamma kostnader) för hanteringen av jordbrukarstöden per stödsökande företag. Medelkostnaden uppgår till 4 817 kr. Det är en minskning med knappt 2 % jämfört med 2010. kr 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000

2009

2 000

2010

1 000 0

2011 AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD

MEDEL

Diagram 6.8 Den totala kostnaden för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per stödsökande företag för åren 2009-2011 (belopp i kr)

7)

K-läns kostnader redovisas från 2010 under M-län.

34

6.1.3 Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden Antalet genomförda kontroller av stöden i SAM-ansökan 2011 uppgick till 4 881 arealstödskontroller, varav merparten (93 %) utgörs av kontroller av lantbrukare som söker både gårdsstöd, miljöersättningar och/eller kompensationsbidrag.

Kontrollerna av miljöersättningar och kompensationsbidrag görs ofta samtidigt med gårdsstödet vilket gör det svårt att exakt beräkna totalt antal utförda kontroller av enbart gårdsstödet.

Orsakerna till de generellt sett höga felfrekvenserna inom vissa miljöersättningar, som resulterar i höga kontrollfrekvenser, analyseras för närvarande av Jordbruksverket, se mer information under avsnitt 4.2.6.

En redovisning över kontrollfrekvenserna per länsstyrelse och stödform redovisas i bilaga 1:4.

Kontrollfrekvenser för gårdsstödet 10% 8% 6% 4%

2009

2% 0%

2010 2011 AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.9.1 Kontrollfrekvenser för gårdsstödet, 2009-2011.

Kontrollfrekvenserna för gårdsstöd har generellt sett sjunkit mellan 2010 och 2011. En förklaring kan vara att blockinventeringen som gjordes 2008-2010 nu slår igenom i färre fel vid arealkontrollerna, vilket i sin tur innebär möjligheter att sänka kontrollfrekvenserna. Tre länsstyrelser uppvisar högre kontrollfrekvens 2011 jämfört med 2010: Västra Götaland, Västmanland samt Norrbotten.

35

Kontrollfrekvenser för miljöersättningar och kompensationsbidrag 15 % 10% 2009

5%

2010 0%

2011 AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD MEDEL

Diagram 6.9.2 Kontrollfrekvenser miljöersättningar och kompensationsbidrag 2009-2011 (2010 och 2011 endast miljöersättningar)

Kontrollfrekvenserna för miljöersättningarna har också sjunkit mellan 2010 och 2011. Blockinventeringen har medfört en minskning av arealfelen, däremot minskar inte villkorsfelen (skötselfelen) i samma utsträckning. Kontrollfrekvenserna beslutas dock samlat för miljöersättningarna, varför en ökning av skötselfel vad gäller kontrollfrekvensen kan kompenseras av en minskning av arealfelen.

Trots att den generella trenden visar på minskade kontrollfrekvenser är det vissa länsstyrelser som har fått ökad kontrollnivå 2011 jämfört med 2010. Dessa är Södermanland, Halland, Dalarna, Västerbotten och Norrbotten.

Kontrollfrekvenser för kompensationsbidrag 2010-2011 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2010

2% 0%

2011 AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD MEDEL

Diagram 6.9.3 Kontrollfrekvenser kompensationsbidrag 2010-2011

Kontrollfrekvenserna för kompensationsbidrag har minskat precis som för gårdsstödet och för miljöersättningarna 2011 jämfört med 2010. Vissa länsstyrelser uppvisar dock i stället en ökning (Värmland, Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten).

36

6.2 Landsbygdsstöden I landsbygdsprogrammet ingår såväl de olika stödformerna för miljöersättningar och kompensationsbidrag som företagsstöd, projektstöd och stöd för miljöinvesteringar. Miljöersättningar och kompensationsbidrag administreras dock tillsammans med jordbrukarstöden, och redovisas under avsnitt 6.1.

Begrepp: I detta avsnitt används en del förkortningar. Nedan följer en lista över förkortningar som används samt vilken stödform som avses.

EGENKUL = Kompetensutveckling i egen regi Företag = Företagsstöd LAG = Lokala Aktions Grupper Minvest = Miljöinvesteringar PRO = Projektstöd Projekt = Projektstöd PROKUL = Projektstöd kompetensutveckling PROLAG = Projektstöd Leader SAT = Sametinget SKS = Skogsstyrelsen TA = Tekniskt stöd

6.2.1 Volymer för landsbygdsstöden Omfattningen av stödverksamheten har även under 2011 ökat. Under 2011 har landsbygdsutvecklingsåtgärder sammanlagt beviljats för 7 815 ansökningar8 till ett sammanlagt belopp om 1 467 mnkr. Länsstyrelserna står för handläggningen av större delen av dessa ansökningar (86,2 %).

Stödform

Antal handlagda stöd

Utbetalt stödbelopp Kostnad per handlagt Per ansökan om utbetal- stöd (genomsnitt), tkr ning (genomsnitt), tkr

2009

2010

2011

2009

2010

2011

2009

2010

2011

Företagsstöd

5 635

5 448

6 431

301

342

219,8

5,0

4,6

4,2

Projektstöd (inkl PROKUL och EGENKUL)

1 789

2 016

2 328

254,3

162,4

192,3

7,9

7,8

6,7

2 320

80

90,8

62,6

Miljöinvesteringar

2 085

1 943

Totalt

9 509

9 407 11 079

3,1

3,6

3,5

16,1

16,1

14,4

Tabell 6.2 Sammanställning av länsstyrelserna beviljade stöd samt de direkta kostnaderna per utbetalt företags-, projekt resp. miljöinvesteringsstöd, 2009-2011

8)

Ansökningar om utbetalning av stöd.

37

Tabell 6.2 redogör bland annat för antal handlagda stöd. Anledningen till att inte endast antal utbetalda stödansökningar anges är att företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar hanteras i två steg, dels inkommer en ansökan om stöd, sedan inkommer en ansökan om utbetalning av stöd. Därför redovisas också kostnaden per handlagt stöd, då länsstyrelsernas kostnader inte är begränsade endast till handläggningen av ansökan om utbetalning av stöd. Utbetalt belopp redovisas dock per ansökan om utbetalning, eftersom det är direkt kopplat till just en ansökan om utbetalning.

Utöver de i tabell 6.2 redovisade stöden har övriga stödmyndigheter som Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget beviljat sammanlagt 1 252 stödansökningar9 till ett värde av 196,2 mnkr, huvudsakligen omfattande kompetensutvecklingsåtgärder inom projektstöden, nationella projekten och skogliga åtgärder. Antal beslutade LAG-ärenden 10 uppgår till 2 087, med ett utbetalt belopp om 242,2 mnkr.

Företagsstöd

Antal

Jordbruksverket Skogsstyrelsen Sametinget LAG Totalt

128 83 211

Projektstöd (inkl Miljö- Skogsåtgärder PROKUL och investeringar EGENKUL) och PROLAG Utbetalt Antal Utbetalt Antal Utbetalt Antal Utbetalt belopp belopp belopp belopp totalt totalt totalt totalt 257 72,0 1,6 53 15,7 783 19,6 7,3 21 5,0 2 28,6 2 087 242,2 8,9 2 418 334,9 2 28,6 783 19,6

Tabell 6.3 Sammanställning av övriga myndigheters hantering av stöd inom landsbygdsprogrammet under 2011.

Utbetalt stödbelopp redovisas i tkr.

6.2.2 Kostnader för landsbygdsstöden För att skapa en bättre jämförbarhet mellan länen samt undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, sker jämförelserna i detta avsnitt enbart av de direkta kostnaderna som är direkt hänförliga till hanteringen av landsbygdsstöden. De direkta kostnaderna har fördelats på antalet utbetalningsärenden i stödsystemen11.

Ansökningar om utbetalning av stöd PROLAG där länsstyrelserna står som beslutsfattare men ärendena handläggs delvis av LAG 11) Uppgifterna om antal ärenden är hämtade från Jordbruksverkets DAWA- och BETAL-system.

9)

10)

38

Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter Av det underlag som länsstyrelserna redovisar (se bilaga 1:3) framgår kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Analysen utgår från de kostnadsposter som är hänförliga till landsbygdsstöden enligt objektkod 602* med tillhörande underkonton.

Här kan lyftas fram att under 2011 har ca 43 % av resurserna (totala direkta kostnader) lagts på företagsstöd och ca 25 % på projektstöd.

30 000

tkr

25 000 20 000 15 000 Företagsstöd

10 000

Projektstöd

5 000

Minvest

0

2009

2010

2011

Diagram 6.10 Direkta kostnader för hantering (objektkod 602*) av företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar fördelat per stödform för 2009-2011. (belopp i tkr)

Fördelningen av kostnaderna är stabil mellan åren, länsstyrelserna lägger totalt sett ungefär lika mycket per stödform per år för företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar.

Direkta kostnader per ansökan12 kr 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 4 000

Företag

2 000

Projekt

0

Minvest AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD

MEDEL

Diagram 6.11 Direkta kostnader (objektkod 6020, 6021 och 6022) per ansökan (ansökan om stöd och ansökan om utbetalning), belopp i kr, år 2011. I projektstöden redovisas även kostnader och antal för PROKUL och EGENKUL Då det är LAG som står som beslutsmyndighet för PROLAG-ärenden (trots att länsstyrelserna har kostnader för sin del av Leaderhanteringen) ingår inte länsstyrelsernas kostnader för hanteringen av Leaderärenden, utan endast länsstyrelsernas kostnader för hanteringen av projektstöd (PRO och PROKUL) samt EGENKUL. Uppgifter om antal ansökningar (om stöd och om utbetalning) är hämtade från Jordbruksverkets DAWA- och BETAL-system över antal utbetalda ärenden av företagsstöd, projektstöd (inklusive PROKUL och EGENKUL) respektive miljöinvesteringar.

12)

39

Diagram 6.11 visar hanteringskostnaden per ansökan i respektive län under 2011.

Medelkostnaden (direkt kostnad) per utbetald ansökan var 2011 för företagsstöd knappt 4 600 kr, för projektstöd drygt 7 300 kr samt för miljöinvesteringar knappt 4 300 kr.

I diagram 6.12.1-6.12.3 visas hanteringskostnaderna per handlagd ansökan, mellan 2010 och 2011, för respektive länsstyrelse och stödform.

9 000

kr

8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000

2010 Företagsstöd

0

2011 Företagsstöd AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

MEDEL

Diagram 6.12.1 Direkta kostnader per handlagd ansökan företagsstöd 2010-2011 per länsstyrelse. (belopp i kr)

Diagram 6.12.1 visar hanteringskostnaderna per handlagd ansökan företagsstöd, fördelat per länsstyrelse. Medelkostnaden minskar något mellan åren, men situationen ser väldigt olika ut för olika länsstyrelser. 7 länsstyrelser minskar sina kostnader per handlagd ansökan ganska kraftigt. Några länsstyrelser ökar sina kostnader, främst Uppsala, Västmanland och Dalarna.

En förklaring till de minskade hanteringskostnaderna per utbetald ansökan i Stockholm kan vara att länet under 2011 har arbetat med ett eget uppföljningsverktyg, där ansökan kunnat följas hos varje handläggare och där även förväntad kompletteringstid markerats. Kontinuerlig uppföljning av handläggningsläget med hjälp av verktyget har resulterat i att fler ansökningar om företagsstöd beslutats.

30 000

kr

25 000 20 000 15 00 10 000 5 000 0

2010 Projektstöd 2011 Projektstöd AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

MEDEL

Diagram 6.12.2 Direkta kostnader per handlagd ansökan projektstöd (inkl. PROKUL och EGENKUL) per länsstyrelse. (belopp i kr)

40

Diagram 6.12.2 visar hanteringskostnaderna per handlagd ansökan projektstöd, fördelat per länsstyrelse. Även för projektstöden minskar medelkostnaden per handlagd ansökan för 2011 jämfört med 2010. Precis som för företagsstöden ser det olika ut för de olika länsstyrelserna. De länsstyrelser som minskar sina kostnader per handlagd ansökan mest är Uppsala, Jönköping och Gotland. Två länsstyrelser (Kalmar och Västernorrland) ökar hanteringskostnaderna mest.

Diagram 6.12.3 visar hanteringskostnaden per utbetald ansökan om miljöinvesteringar.

18 000

kr

16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2010 Minvest

2 000 0

2011 Minvest AB

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC BD

MEDEL

Diagram 6.12.3 Direkta kostnader per handlagd ansökan miljöinvesteringar per länsstyrelse (belopp i kr)

Precis som företagsstöden och projektstöden uppvisar miljöinvesteringarna en minskning av medelhanteringskostnaden mellan år 2010 och 2011. Ett par länsstyrelser förstärker trenden med minskade kostnader (Stockholm, Kronoberg och Gotland är de länsstyrelser som minskar mest). Ett par länsstyrelser uppvisar dock kraftiga ökningar av kostnaderna mellan åren (Södermanland, Blekinge och Norrbotten).

De minskade styckkostnaderna i Stockholm avseende hanteringen av miljöinvesteringar kan härledas till uppföljningsverktyget beskrivet tidigare samt att länet skapat en mindre arbetsgrupp med tydlig ansvarsfördelning för utvald miljö. En bättre tidsplanering har lett till att ärendebalanserna kunnat betas av.

När det gäller Norrbottens läns ökade kostnader avseende miljöinvesteringar kan den högre kostnaden per ärende för detta stöd bero på att hanteringen skiljer sig mycket från ”vanliga” företagsstöd och projektstöd. Miljöinvesteringarna kräver ofta fältbesök både före och efter investeringen, Länsstyrelsen ska upprätta en projektplan och datasystemet ställer krav på nära samordning med jordbrukarstöden.

Ny handläggare under 2011 kan också ha bidragit till en kostnadsökning under 2011.

6.3.3 Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden Kontrollerna inom landsbygdsprogrammet har under 2009-2011 legat på cirka 6,3 % av utbetalade belopp. Antalet revisioner inom landsbygdsprogrammet (stödåtgärder inom axlarna 1, 3 och 4) har ökat markant. Under 2011 genomförde Jordbruksverkets granskningsenhet 226 kontroller av landsbygdsstöden. Samtliga

41

kontroller av stödmottagare hanterade av länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Sametinget och Jordbruksverket genomfördes enligt artikel 25 i (EG) nr 65/2011.

Antal kontroller 30 25 20 15 10

2009

5 0

2010 2011 AB C

D

E

F

G

H

I SJV K

M

N

O

S SAT SKS T

U

W

X

Y

Z AC BD

Diagram 6.13 Antal kontroller av landsbygdsstöd enligt art. 27 i (EG) nr 1975/2006 och art. 25 i (EG) nr 65/2011, per myndighet 2009-2011

Diagram 6.13 visar antalet kontroller av länsstyrelsernas handläggning som genomförts av Jordbruksverkets granskningsenhet under 2011.

Samtliga stödbeslutande myndigheter kontrollerades under 2011.

16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0%

AB C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z AC BD JV SAT SKS MEDEL

Diagram 6.14 Andel av totala utbetalningar för företagsstöd, projektstöd (inkl PROKUL och EGENKUL), skogliga åtgärder och miljöinvesteringar per myndighet 2011.

Diagram 6.14 visar den procentuella andelen för respektive myndighet av totalt utbetalt belopp under 201113.

13)

I totalbeloppet ingår inte utbetalade belopp för TA samt LAG

42

Antal kontroller av landsbygdsstöden har under åren 2009 till 2011 ökat årligen, vilket framgår av diagram 6.15.

Antal kontroller

250 200 150 100 50 0

2006

2010

2011

Diagram 6.15 Totalt antal kontroller enligt art. 27 i (EG) nr 1975/2006 och art. 25 i (EG) nr 65/2011 åren 2009-2011

Utöver mängden utbetalningar (vilket märks t ex i antalet kontroller för de större länsstyrelserna – diagram 6.13, och som också syns i hur stor del av de totala utbetalningarna som dessa länsstyrelser står för - diagram 6.14) baseras Jordbruksverkets beslut om kontrollfrekvens även på statistik från tidigare kontroller, t.ex. antal kontroller som gjorts, antal rena och orena kontroller, finansiella fel, antal feltyper som uppmärksammats, systematiska fel etc.

43

6.3 Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden Den totala kostnaden för länsstyrelsernas EU-stödhantering inklusive indirekta kostnader uppgick 2011 till 448 015 tkr (exkl. hantering av EU-stöd till fiskeriprogrammet). Av dessa kostnader utgör jordbrukarstöden 72 % och landsbygdsstöden 28 %. Länsstyrelsernas kostnader för blockinventering år 2008–2010 ingår i kostnaderna.

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

284 600

302 600

368 200

408 000

418 700

446 100

448 015

100

106

129

143

147

157

157

Totala kostnaden, jordbrukarstöden, tkr

246 800

258 600

298 200

322 100

320 400

342 700

323 177

Index Totala kostnaden, landsbygdsstöden, tkr

Index

100 37 800

105 44 000

121 70 100

131 85 900

130 98 300

139 103 400

131 124 838

Totala kostnaden, tkr Index

100 116 185 227 260 274 330

Tabell 6.4 Total kostnad vid länsstyrelserna för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden för åren 2005 – 2011. Index basår 2005. Kostnader för hantering av EU-stöd till fiskeriprogrammet under 2011 är ej inräknad. (belopp i tkr)

tkr 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000

Jordbrukarstöd

100 000

Landsbygdsstöd

50 000

Totalt

0

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Diagram 6.15 Länsstyrelsernas totala kostnader för EU-stödhanteringen 2006-2011 (belopp i tkr)

Diagram 6.15 åskådliggör kostnadsutvecklingen för länsstyrelsernas EU-stödhantering perioden 2006-2011. Ökningstakten för de totala kostnaderna steg rejält mellan åren 2006 och 2008, uppvisade en mindre ökning mellan 2008 och 2009 för att återigen öka något mellan 2009 och 2010. Mellan 2010 och 2011 har ökningstakten avtagit något, och kostnaderna för jordbrukarstöden minskar till och med något. Att kostnaderna för landsbygdsprogrammet ökar är inget konstigt, eftersom vi kommer längre och längre in i denna programperiod, dvs. det blir mer hantering av och kring ärenden. Denna trend syns t ex i antalet kontroller av landsbygdsprogrammets stödformer, som ökar årligen.

44

2011 har länsstyrelserna förutom löpande ajourhållning av blockdatabasen och fortsatt arbete inom SUSS för att nå målen för utbetalningarna av gårdsstöd och miljöersättningar också kraftsamlat för hanteringen av återkraven för åren 20052007.

Sista ansökansdag 2011 låg också senare än tidigare år, vilket i kombination med tidigare utbetalningar medförde behov av extra resurser. Till detta har också kommit behov av att arbeta ikapp upparbetade balanser från 2009.

45

Bilaga 1.1 1.1 Bilaga

Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder (inklusive landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år 2011.

Län AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Kopparberg Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Direkt antal arbetade timmar 2011 27 732 39 184 31 330 51 343 50 896 34 442 69 165 30 626 6 876 104 734 43 415 125 704 36 023 28 506 21 538 28 361 29 746 27 190 24 794 23 941 22 680

Direkta årspersoner 2011 15,8 22,3 17,8 29,2 28,9 19,6 39,3 17,4 3,9 59,5 24,7 71,4 20,5 16,2 12,2 16,1 16,9 15,4 14,1 13,6 12,9

Totala kostnader Totala kostnader Totala kostnader per årsperson 2011, tkr per timma 2011, 2011, tkr kr 16 996 613 1079 25 137 642 1129 18 449 589 1036 27 505 536 943 28 476 559 985 17 437 506 891 36 856 533 938 16 140 527 928 3 507 510 898 49 828 476 837 18 955 437 768 74 296 591 1040 18 121 503 885 13 527 475 835 10 514 488 859 13 694 483 850 16 166 543 957 12 501 460 809 11 366 458 807 11 116 464 817 12 218 539 948

Totalt hela riket Genomsnitt per län

858 226 40 868

487,6 23,2

452 805 21 562

521

916

År 2010 Totalt hela riket Genomsnitt per län

886 185 42 199

503,5 24,0

446 130 21 244

510

898

År 2009 Totalt hela riket Genomsnitt per län

887 618 42 268

504,3 24,0

418 689 19 938

474

835

År 2008 Totalt hela riket Genomsnitt per län

878 142 41 816

498,6 23,7

407 950 19 426

465

818

År 2007 Totalt hela riket Genomsnitt per län

833 339 39 683

473,5 22,5

368 214 17 534

442

778

Bilaga 1.2

Bilaga 1.2 Länsstyrelsens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl landsbygdsfonden) per utbetalning, SAM-ansökan och län.

Lönekostnader inkl Årspersoner sociala kostnader 2011, tkr 2011

Län

Länsstyrelser med över 10 000 utbetalningsärenden E Östergötland 23,1 F Jönköping 19,8 H Kalmar 30,0 M Skåne 44,2 N Halland 20,6 O Västra Götaland 55,3 Summa/genomsnitt 2011 193,0 2010 2009 2008

211,2 216,7 221,7

Länsstyrelser med mindre än 10 000 utbetalningsärenden AB Stockholm 10,7 C Uppsala 17,1 D Södermanland 12,8 G Kronoberg 15,7 I Gotland 14,3 0,9 K Blekinge 2) S Värmland 14,7 T Örebro 10,8 U Västmanland 8,0 W Kopparberg 10,0 X Gävleborg 12,8 Y Västernorrland 10,2 Z Jämtland 10,1 AC Västerbotten 8,7 BD Norrbotten 8,3 Summa/genomsnitt 2011 165,1

Totalt

Övriga direkta Antal utbetalnings ärenden 2011 1) kostnader

Antal ansökningar (SAM-blanketter)

Direkta kostnader per Direkta kostnader per utbetalningsärende, ansökan (SAM blankett) som kr erhållit stöd, kr

10 912 9 824 13 388 21 106 10 062 28 356 93 648

3 115 1 846 4 534 2 197 905 3 433 16 030

11 922 13 977 12 570 31 689 10 846 41 239 122 243

3 726 3 788 3 476 10 711 3 480 13 683 38 864

1 177 835 1 426 735 1 011 771 897

3 765 3 081 5 156 2 176 3 151 2 323 2 822

99 946 101 164 100 001

16 132 15 759 15 387

123 420 139 067 141 485

40 063 46 407 47 025

941 841 816

2 897 2 520 2 454

6 075 8 655 5 953 7 645 6 816 477 7 245 5 273 4 109 4 956 6 429 5 033 4 812 4 610 4 104 82 192

234 651 238 705 406 129 734 481 249 907 774 723 470 502 564 7 767

5 086 8 055 5 939 8 710 5 285 0 9 253 6 325 4 337 6 434 7 097 5 216 4 797 5 860 3 349 85 743

2 021 2 996 2 211 2 575 1 637 0 3 355 2 457 1 732 2 137 2 369 2 002 1 598 2 368 1 338 30 796

1 240 1 155 1 042 959 1 367

3 122 3 106 2 800 3 243 4 412

862 910 1 005 911 1 015 1 104 1 101 872 1 394 1 049

2 378 2 342 2 516 2 744 3 041 2 875 3 305 2 159 3 489 2 921

2010 2009 2008

179,5 173,1 176,3

87 353 81 242 79 533

8 307 11 045 9 322

86 860 91 909 94 287

31 925 33 543 34 041

1 101 1 004 942

2 996 2 751 2 610

2011 2010 2009 2008

358,1 390,7 389,8 398,0

175 840 187 299 182 406 179 534

23 797 24 439 26 804 24 709

207 986 210 280 230 976 235 772

69 660 71 988 79 950 81 066

960 1 007 906 866

2 866 2 941 2 617 2 519

1) Antal utbetalningsärenden är hämtade från stödsystemen där varje stödform per brukare utgör ett utbetalningsärende.

2) Fr.o.m. 1 mars, 2010 har Länsstyrelsen i Skåne tagit över hanteringen av direkt- och miljöstöden

EU-stöd fiske Totalt1)

2)

Ängs- och betesmarksinventering

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Övriga miljöstöd - ej SAM Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

504

245 736

1 407

54 054 24 123 13 903 6 922 9 106 2 976

105 48 26 14 17 5 3

tkr 187 299 107 885 9 598 58 206 122 9 312 2 176

391 223 21 124 0 19 4

DIREKTA KOSTNADER Lön inkl. Övr. sociala dir. kostn. kostn.

29 005

179

3 787 1 139 1 910 202 536 1 474

tkr 23 565 4 937 352 17 493 0 656 127

274 741

2) Hanteringskostnad för stöd ur fiskerifonden har inte tagits med i rapportering före år 2011.

1 586

57 841 25 262 15 813 7 124 9 642 4 450

tkr 210 864 112 822 9 950 75 699 122 9 968 2 303

Direkta kostnader

1) I totala kostnader ingår störande driftkostnader med 874 tkr. Definition av störande kostnad, se tabell differenser 2011 jmf med 2010.

6220

604y

601* 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 604x

Årsarbetskrafter

Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2010

49 961

290

10 374 4 620 2 705 1 241 1 808 808

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EU-stödhantering 38 489 20 919 1 857 13 516 17 1 732 448

120 555

709

25 416 11 143 6 959 3 179 4 135 1 950

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern servicevarav avser EUstödhantering 92 480 49 602 4 406 33 104 53 4 285 1 030

Gemensamma kostnader, tkr

INDIREKTA KOSTNADER Totala kostnader

446 131

2 585

93 630 41 025 25 478 11 543 15 584 7 209

tkr 342 707 183 342 16 213 123 193 193 15 985 3 781

Bilaga 1.3

Bilaga 1.3

Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

Ängs- och betesmarksinventering

6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 604x

604y 6220

2 7

112 48 28 15 21 8

358 204 20 112 0 18 4

EU-stöd fiske Totalt 488 1) Från och med år 2011 ingår rapportering för hanteringskostnad för stöd ur fiskerifonden.

1)

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Utvald miljö - kopplad till SAM

601* 60110 60111 60112 60120 60121 6013

Årsarbetskrafter

Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2011 Lön inkl. sociala kostn.

246 106

1 333 3 286

59 435 25 663 14 959 7 949 10 864 6 212

tkr 175 840 101 721 9 294 53 659 134 8 851 2 181

Övr. dir. kostn.

DIREKTA KOSTNADER

455 84 34 148

2 940 1 262 701 182 795 6 872

tkr 23 797 7 648 347 13 091 1 273 1 356 82

1 788 3 370 280 254

62 375 26 925 15 660 8 131 11 659 13 084

tkr 199 637 109 369 9 641 66 750 1 407 10 207 2 263

Direkta kostnader

54 474

325 0

12 328 5 385 3 016 1 610 2 316 2 353

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EU-stödhantering 39 468 21 925 2 151 12 889 217 1 820 467

118 076

763 1 420

26 290 11 346 6 652 3 467 4 825 5 531

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern servicevarav avser EUstödhantering 84 072 46 512 4 138 27 834 482 4 146 959

Gemensamma kostnader, tkr

INDIREKTA KOSTNADER Totala kostnader

2 876 4 790 452 805

100 993 43 656 25 328 13 209 18 800 20 969

tkr 323 177 177 806 15 930 107 473 2 106 16 172 3 689

Bilaga 1.3

Bilaga 1.3

604y 6220

Ängs- och betesmarksinventering

-847 123 -1 209 -20 259 5 398

4 534 1 663 -153 1 007 2 017 8 634

tkr -11 227 -3 453 -309 -8 949 1 285 239 -40

1 954 765 311 369 508 1 545

Totala kostnader 1)

tkr -19 530 -5 536 -283 -15 720 1 913 187 -92

291 4 790 6 674

5 381 1 540 1 056 1 027 1 758 3 236

7 0 2 1 4 3

tkr 232 2 711 -5 -4 402 1 273 700 -45

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EU-stödhantering 979 1 006 294 -627 200 88 19

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern servicevarav avser EUstödhantering -8 408 -3 090 -268 -5 270 429 -139 -71

Gemensamma kostnader, tkr

-1 -74 276 202 35 54 7 3 286 84 3 370 0 1 420 EU-stöd fiske 2) Total -16 370 5 143 5 513 4 513 -2 479 1) Övriga direkta kostnader är exkluisve "varav störande kostnader". I totala kostnader ingår de störande kostnaderna.

Med störande kostnader avses kostnader för datorer, möbler, kontorsutrustning, skanningutrustning och ”egna” lokaler som bokförts som direkt kostnad i årsredovisningen för objektkoder som rör EU-stödhantering. Särredovisning syftar till att sortera bort bokförda kostnader som skulle kunna ge en felaktig bild av en länsstyrelses direkta kostnader för EU-stödshanteringen vid jämförelse med andra länsstyrelser.

2) År 2011 är det första året som hanteringskostnaden för stöd ur fiskerifonden är med i rapporteringen.

tkr -11 459 -6 164 -304 -4 547 12 -461 5

-33 -19 -1 -12 0 -1 0

Direkta kostnader

INDIREKTA KOSTNADER

7 363 2 631 -150 1 666 3 216 13 760

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Utvald miljö - kopplad till SAM Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

DIREKTA KOSTNADER Lön inkl. Övr. sociala dir. kostn. kostn. 1)

874 203 -307 288 690 3 581

601* 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 604x

Årsarbetskrafter

Differenser 2011 i jämfört med 2010 för länsstyrelsens årspersoner och kostnader per objektkod

Bilaga 1.3

Bilaga 1.3

Bilaga 1.4

Bilaga 1:4

Kontrollfrekvenser för gårdsstöd 2009-­‐2011 Län

2009

2010

Frekv. 5% 5,5% 6,25% 6,5% 7,5% 8,5% 5% 5,5% 6,25% 7,5% 5% 5,25%

2011 5,5%

6,25% 7,5%

AB

x

x

x

C

x

x

x

D

x

x

x

E

x

x

x

F

x

x

x

G

x

x

x

H

x

x

x

I

x

x

x

K

x

M

x

x

x

N

x

x

x

O

x

x

x

S

x

x

x

T

x

x

x

U

x

x

x

W

x

x

x

X

x

x

x

Y

x

x

x

Z

x

x

x

AC

x

x

x

BD

x

x

x

S:a

4

8

4

1

2

2

2

8

5

5

8

1

4

6

1

x

1

C

D

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

Y

Z

AC

BD

S:a

AB

6%

Frekv.

Län

3

x

x

x

6,25%

10

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

7,5%

2

x

x

8,5%

2009

3

x

x

x

10%

1

x

11%

Kontrollfrekvenser för miljöersättningar 2009-­‐2011

Bilaga 1:4

1

x

15%

2

x

x

6%

3

x

x

x

6,25%

9

x

x

x

x

x

x

x

x

x

7,5%

2010

5

x

x

x

x

x

10%

1

x

15%

1

x

5,5%

2011

8

x

x

x

x

x

x

x

x

6,25%

10

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

7,5%

1

x

10,0%

Bilaga 1.4

E

F

G

H

I

K

M

N

O

S

T

U

W

X

1

AC

BD

S:a

x

D

C

Z

AB

Y

5%

Frekv.

Län

3

x

x

x

5,5%

4

x

x

x

x

6,25%

2010

5

x

x

x

x

x

7,5%

5

x

x

x

x

x

10%

Kontrollfrekvenser för kompensationsbidrag 2010-­‐2011

Bilaga 1:4

2

x

x

15%

2

x

x

5,00%

2

x

x

5,50%

2011

7

x

x

x

x

x

x

x

6,25%

1

x

6,50%

7

x

x

x

x

x

x

x

7,50%

x

10,00%

1

Bilaga 1.4

Åtagandeplaner

Bilaga 1.5

Bilaga 1_5_ Åtagandeplaner Totalt antal upprättade ÅP per år AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD

Summa

2009

2010 2011 408 404 470 722 758 778 715 784 733 1574 1446 1804 1731 1411 561 861 784 904 1797 1924 791 765 524 400 653

1812 2381 1852 766 792 840 2217 2262 2257 224 278 274 521 558 279 294 326 179 324 353 277 388 429 239 135 169 113 265 316 333 171 182 123 175 220 182

16 518 16 301 13 389

nya ÅP per år

2011

2009

2010

AB

59

59

C

84

110

D

92

99

36

E

133

135

86

F

124

85

33

G

53

56

38

H

186

189

63

I

82

40

40

32

35

K

60

0

0

M

119

200

108

N

77

71

36

O

233

267

124

S

27

49

12

T

71

56

32

U

38

40

20

W

28

35

28

X

53

63

20

Y

20

19

10

Z

37

58

30

AC

19

24

19

BD

50

43

35

1645

1698

837

Summa

Bilaga 2.1

Bilaga 2.1

Bilaga 2.1

Bilaga 2.1

Bilaga 2.2

Bilaga 2.2

Bilaga 2.2

Bilaga 2.3

Bilaga 2.3

Bilaga 2.4

Bilaga 2.4

Bilaga 2.4

Bilaga 2.4

Bilaga 2.4

Bilaga 2.4

Bilaga 2.4

Bilaga 2.4

Bilaga 2.5

Bilaga 2.5

Bilaga 2.5

Bilaga 2.5

Bilaga 2.6

Bilaga 2.6

Bilaga 2.6

Bilaga 2.7

Bilaga 2.7

Bilaga 2.7

Bilaga 2.7

Bilaga 2.7

Bilaga 2.7

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-12/9-SE • RA12:9