Farliga växtskadegörare
Potato spindle tuber viroid skadar potatis, tomat och prydnadsväxter Potato spindle tuber viroid (PSTVd) är en viroid som framför allt angriper potatisväxter (Solanaceae). En viroid är ett smittämne, som är mindre i storlek än ett virus. Störst ekonomisk skada gör PSTVd i potatisodlingar, men även tomatodlingar kan drabbas svårt. Skörden kan reduceras med mer än 50 procent i både potatis- och tomatodlingar och resten kan bli av dålig kvalitet. Prydnadsväxter såsom änglatrumpet (Brugmansia spp.) och stjärnsöta (Solanum jasminoides) angrips också, dock utan att uppvisa symtom. De kan dock föra smittan vidare till t.ex. tomat. PSTVd har varit känd sedan 1920-talet och är nu spridd i stora delar av världen. Den finns också i en del europeiska länder. Sverige är nu fritt från PSTVd.
Symtom och värdväxter
Potatis
Symtomen varierar med värdväxt och beroende på hur stressad växten är av viruset och av växtbetingelser i övrigt, t.ex. torka. Vissa värdväxter uppvisar inga symtom när de infekte rats men de kan föra smittan vidare till andra växter och smitta t.ex. potatis och tomat. Exempel på växter som kan smittas utan att uppvisa symtom: – Änglatrumpet (Brugmansia spp.) – Spikklubba (Datura stramonium) – Avokado (Persea americana) – Physalis (Physalis peruviana) – Pepino (Solanum muricatum) – Himmelsöga (Solanum rantonnetii) – Gulltratt (Streptosolen jamesonii)
Plantan kan påverkas kraftigt och till och med helt av stanna i växten. Men symtomen kan också vara knappt synbara. Blasten på infekterade plantor kan vara klenare, mer upprätt och ha mindre blad än en frisk planta. Knölarna kan vara mindre och mer avlånga än friska knölar. Ögo nen är ofta mer markerade än normalt och ger upphov till små extraknölar på potatisen.
Av kulturväxter där PSTVd kan orsaka skörde minskningar är potatis (Solanum tuberosum) och tomat (S. lycopersicum) de med det största ekonomiska värdena. Även i paprika (Capsicum annuum) och aubergine (S. melongena) kan PSTVd göra skada. Här beskrivs symtom som kan uppkomma i potatis och tomat.
Tomat Det första symtomet är att bladen gulnar i toppen på plantan. Detta symtom kan vara svårt att skilja från andra symtom orsakade av t.ex. näringsbrist. Ju längre tiden går, ju fler blad gulnar och bladen kan även anta en lila färgnyans. Plantan blir förkrympt och frukterna blir små och oregelbundet formade. Inga sorter har hittills visat sig ha resistens mot PSTVd men toleransen varierar mellan sorter.
Biologi
Geografisk utbredning
PSTVd antogs tidigare vara ett virus. Först 1971 upptäck tes att det var mycket mindre än ett virus, även om det hade vissa egenskaper gemensamt. Man gav det namnet viroid. Senare har flera andra viroider upptäckts.
PSTVd dyker upp då och då i många länder i världen, men PSTVd är förhållandevis lätt att utrota, så en hel del länder har förklarats smittfria. I Europa är PSTVd etablerad i Polen, Ryssland, Turkiet och Ukraina. I Afrika finns PSTVd i Egypten, Sydafrika och Nigeria. I Nordamerika finns den i vissa delstater i Canada och USA. I Sydamerika är PSTVd vitt spridd. Det är bara Uruguay som har förklarats fritt från PSTVd. I Oceanien finns smittan i vissa delar av Australien. Vid inventeringar i Sverige 2007 och 2008 konstaterades PSTVd på stjärnsöta (Solanum jasminoides) och i ett fall var det smittat frö av Physalis (Physalis peruviana). Vid inventeringarna 2009 och 2010 hittades ingen smitta.
PSTVd kan spridas på fyra olika sätt: 1. Vegetativ förökning med knölar, sticklingar eller mikro-plantor är ett effektivt sätt för PSTVd att föras vidare. Vegetativ förökning har varit den domine rande smittvägen för potatis och prydnadsväxter. Prydnadsväxter saknar oftast symtom, vilket ökar risken för att infekterade plantor används för förökning. 2. Mekanisk överföring kan ske vid skötsel av odling. I tomat har bladhåren en mycket hög koncentration av PSTVd, varför smittan lätt kan spridas med kläder, knivar eller andra redskap. I tomater och potatis ser man ofta hur smittan spridits utefter raden. 3. Infekterade frön eller pollen kan spridas via gen banker när potatisplantor från infekterat utsäde blommar och sedan sprider frön. Då kan smitt spridning ske antingen mekaniskt eller genom pollenöverföring till andra plantor. För växter som fröförökas, t.ex. tomat, är också infekterade frön en smittkälla. 4. Bladlöss kan också sprida PSTVd men risken är ganska liten eftersom plantan också måste vara smittad med bladrullvirus (PLFV) för att bladlössen ska kunna sprida smittan.
Bekämpning Förbyggande åtgärder är den bästa bekämpningsmetoden och skulle smittan likväl komma in i odlingen gäller det att få bort smittan. Förebyggande åtgärder är framför allt att ha friskt utsäde eller friska småplantor när en ny kulturomgång startas. Vid skötsel av odlingar är det viktigt att tänka på att smitta kan spridas genom verktyg, personalens och besökares kläder. Det är även en fördel om antalet kulturer i ett växthus kan begränsas. I potatis bör bladluspopulationen hållas på en låg nivå då bladlöss kan sprida smittan. Om smittan kommer in i odlingen måste omfattande och noggranna destruktionsåtgärder och desinficering av utrustning och maskiner ske. Växthus måste rengöras och odlingssubstrat destrueras. Infekterat växtmaterial måste destrueras.
Upptäcks ett misstänkt angrepp ska det anmälas till Jordbruksverket. Därefter beslutar Jordbruksverket om vilka åtgärder som ska vidtas i varje enskilt fall.
Potatisknรถlar angripna av Potato spindle tuber viroid (t.v. knรถl utan angrepp). Foto: Plant Protection Service Archive, Plant Protection Service, Bugwood.org
Gula blad pรฅ tomatplanta angripen av Potato spindle tuber viroid. Foto: Central Science Laboratory, Harpenden Archive, British Crown, Bugwood.org
Referenser
DEFRA (2003) Potato spindle tuber viroid EC listed disease. http://www.fera.defra.gov.uk/plants/publications/documents/QIC68.pdf (2011-10-03) Mackie, A, Jones,R., Kumar, S. (2006) Fact Sheet Potato Spindle Tuber Viroid, Department of Agriculture and Food, Government of Western Australia. http://www.agric.wa.gov.au/objtwr/imported_assets/content/pw/ph/dis/veg/fs2006_potatospindle_amackie.pdf (2011-10-03) O’Neill, T. & Mumford, R. (2006) Potato spindle tuber viroid in tomato and new viroid reports, Horticultural Development Council. http://www.hdc.org.uk/PDFs/reports/5232.pdf (2011-10-03) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. http://www.jordbruksverket.se/download/18.7caa00cc126738ac4e880002721/2010-003.pdf (2011-10-03) Växtskyddslagen (1972:318). http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20060808.pdf (2011-10-03)
Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se Oktober 2011 OVR 244