Miljรถ som konkurrensfรถrdel
www.jordbruksverket.se
För att lyckas måste man våga Vad har porslinsmuggar, tysta områden och pollen gemensamt? Det blir allt vanligare att företagare och entreprenörer satsar på miljö som en del av sin affärsidé. Det kan till exempel vara att allt som används i verksamheten ska vara miljö anpassat, som att engångsmuggar ersätts av riktigt porslin och att kemikalier och rå varor är miljömärkta. Men det kan också vara miljömedvetenhet som bygger på tjänster som skapar mervärden hos andra och som samtidigt gynnar den egna verksamheten. mjölkproducenter som står bakom varumärket Sju Gårdar. I Östergötland finns företaget Urnatur där Ulrika och Håkan bjuder på tystnad och mörker men också formgivning med naturen som bas.
I den här broschyren möter du olika landsbygdsföretag, där miljö spelar roll. Du får bland annat träffa Lennart som hyr ut bin för att pollinera fält med till exempel rybs. En bra pollinering ger högre skördar för frukt-, bär- och fröodlaren, medan biodlaren förutom honung också kan få betalt för pollineringstjänsten.
I Hedenäset har lokala företagare startat ett närvärmeverk och Lars och Johan Åslund på Högebo gård har satsat på produktion av biogas.
På Forshems Gästgiveri serverar Stefan och Miriam mat efter säsong. Du får också träffa Henrik, en av sju ekologiska
Det finns hjälp Har du en idé om att utveckla ditt företag på landsbygden? Då kan du få hjälp av landsbygdsprogrammets företagsstöd. Du kan söka stöd för kompetensutveckling, för köp av tjänster och för investeringar. Här finns bland annat investeringsstöd för förnybar energi.
Kontakta länsstyrelsen för mer information. Du kan också gå in på Jordbruksverkets webbplats. www.jordbruksverket.se/landsbygden www.jordbruksverket.se/miljoersattningar www.jordbruksverket.se/utvaldmiljo www.jordbruksverket.se/fornybarenergi
Är du yngre än 40 år och tänker etablera dig som företagare inom jordbruk, trädgård eller renskötsel, kan du söka startstöd.
* Överloppsbyggnad – en ekonomibyggnad som inte längre behövs för gårdens drift.
Du kan också söka miljöersättningar för till exempel ekologisk produktion, anlägga och restaurera våtmarker eller renovera så kallade överloppsbyggnader*.
3
Biodling – mer än honung Rybsfältet lyser gult och det är full aktivitet bland blommorna. Honungsbiet Apies mellifiera arbetar med att samla nektar och pollen. De gör en viktig miljötjänst som ger växtodlaren högre skördar, biodlaren honung och landskapet större artrikedom. Lennart Fröjd från Alstermo har sett möjligheten och jobbar heltid med att hyra ut bin. I huvudsak är det frukt- och fröodlare som hyr bin. Lennart startade med bin för 15 år sedan. Men efter ett tag behövde han komplettera arbetet på gården och utökade biodlingen. I dag har han cirka 200 samhällen men målet är att komma upp till 800 samhällen.
i en stor bigård, där han också går igenom samhällena på våren innan han kör ut dem i fält. När draget är över hämtar han hem bin och kupor, skattar och går igenom samhällena och kör sedan ut dem till nästa uppdrag.
– Som regel ställer vi ut två samhällen per hektar, men för att få bästa effekt för pollinering ute i fält krävs i vissa fall fem samhällen, men då minskar också honungsskörden per samhälle, berättar Lennart.
– Vi är tre personer som arbetar heltid. Sen har jag också säsongsanställda. Jag har ett arbetslag i bigården, ett i slungrummet och själv sköter jag transporterna. Den honung som blir säljer jag grovsilad i tank.
I dag samarbetar Lennart med två andra biodlare som också erbjuder pollineringstjänster.
Lennart har aldrig ångrat sin satsning på biodling även om han har ändrat inriktning och gått från produktion av honung till pollinering av lantbrukets växter.
– Vi har ett bolag Agreb där vi samarbetar. Vi marknadsför oss gemensamt och vi kan täcka upp för varandra om det behövs.
Ekosystemtjänster – får vi gratis av naturen Många naturliga processer i jord- och skogsbruket kan kallas för ekosystemtjänster. Det är tjänster som människor och andra levande varelser i den biologiska mångfalden har nytta av och är beroende av. Det kan till exempel vara att producera rent vatten, syre och ved, att se till att kretsloppet av näring fungerar och att det finns mikroorganismer i våra jordar. Det kan också vara pollinering av växter, naturlig skadedjursbekämpning och rekreation och friluftsliv. Ekosystemtjänster har ofta ett ekonomiskt värde som kan vara svårt att värdera.
Att arbeta med pollineringstjänster handlar mycket om planering och om att arbeta rationellt. Lennart klarar av att ta 200 samhällen på lastbilen och han kör från Alstermo till Skåne i söder och Sala i norr. Lennart övervintrar alla bin
Mer för biodlaren Du kan förädla honung till sorthonung, som klöver-, hallon-, ängs- och ekologisk honung. Du kan också producera andra produkter som drottninggelé, pollen och propolis.
5
6
Certifierade för klimat Henrik Johansson på Östanå gård utanför Uppsala är en av sju ekologiska mjölk bönder som har valt att samarbeta inom konceptet Sju Gårdar för att kunna leverera egna mejeriprodukter till konsumenter i Uppland. Henrik berättar att det fanns en växande efterfrågan på ekologiskt men också på närproducerat vilket gjorde att de vågade satsa. – Nu har vi dessutom klimatcertifierat vår mjölk, säger Henrik Johansson. som tidigare på dagen hade ett studiebesök av vanliga kunder som ville se var mjölken produceras.
Sju Gårdar har klimatcertifierats enligt de regler som tagits fram i ett samarbete mellan bland andra KRAV och Svenskt Sigill. Reglerna är helt nya och Sju Gårdar var först i Sverige med klimatcertifierad mjölk.
Henrik konstaterar att det är roligt att arbeta för bättre miljö och att få vara med i hela kedjan. Inte bara att producera råvara utan också vara ute och marknadsföra sina produkter.
– För oss handlar det bland annat om att ha en hög andel egenproducerat foder och att det foder vi köper ska vara klimatberäknat. Ett exempel är att vi använder ekologisk soja från Italien. Vi ska också effektivisera vår elförbrukning, köpa miljömärkt el och köra klimatsmart, så kallad Eco Driving.
– Man blir både glad och stolt när man ser paketen i affären, avslutar Henrik.
– För att minska utsläppen av växthusgaser handlar det även om att ändra växtföljden, som att vallarna på våra mulljordar ska ligga längre än vanligt, förklarar Henrik.
Sju Gårdar Sju Gårdar ekonomisk förening består av sju uppländska gårdar. Det är Almunge prästgård, Bärby gård, Gränome gård, Kvarngården, Rotebergs gård, Stabby gård samt Östanå gård. Gårdarna är ekologiska och produktionen är certifierad både av KRAV och Svenskt Sigill. De säljer sina produkter under varumärket Sju Gårdar.
Genom ett samarbete med Gefleortens mejeri i Gävle och Milko kunde de sju lantbrukarna under våren 2009 leverera den första mjölken till butik. Sedan har det rullat på och i dag finns det ett brett sortiment med fil, yoghurt, gräddfil och crème fraiche. – Med varumärket Sju Gårdar fick vi en tydlig avsändare på produkterna. Det skapar en trovärdighet, berättar Henrik
7
8
En röd tråd genom naturen Den röda tråden i företaget Urnatur som ligger sju kilometer öster om Ödeshög är natur. Ulrika Krynitz och Håkan Strotz som driver Urnatur tänker helhet. Här finns Skogseremitaget, en ort i skogen för vila och eftertanke, men också formgivning med naturen som utgångspunkt. Urnatur är ett företag där allt hänger ihop. Företaget ingår i Naturens bästa som är ett kvalitetsmärke för ekoturism. 2002 började de bygga skogseremitaget. I dag finns det totalt 17 bäddar i sju olika stugor. Här finns bland annat vargkåtan och kolarkojan, mosstemplet och hattstugan. Det senaste bygget är luftslottet som blev klart 2010, ett trädhus med plats för två personer. Det som är gemensamt är att husen inte har el. Besökarna får elda för att hålla värmen och bära med sig fotogenlampor för att få ljus. Ulrika berättar att det finns solceller för att värma vatten och för att köket ska fungera. Men i övrigt är det både mörkt och tyst. – Mörkret och tystnaden är en bonus. Inredningen är enkel men väl genomtänkt. Här finns mattor och tyger som är designade av Ulrika, som också arbetar som formgivare med naturen som utgångspunkt. Form givning ingår i Urnaturs koncept. Maten som de bjuder på är ekologisk och ingår i helhetstänket. De serverar lamm från den egna gården, abborre från sjön och är det höst blir det kräftor. Ulrika plockar örter, vilda bär och svamp. De som besöker Urnatur är som regel grupper. Det kan vara konferenser, släktkalas och så vidare. Men Ulrika och Håkan anordnar också eremithelger för privatpersoner, då med olika teman som vilda vårprimörer, kräftfiske på hösten och oktoberfest á la Urnatur. – Vi har ett genomgående helhetstänk. De som kommer hit blir fokuserade. Det är inte som ett hotell utan mer en upplevelse. 9
10
Ta tillvara det som finns ... Det finns n채rmare 채n du tror!
11
12
Ny anläggning på Högebo Att producera biogas hemma på sin egen gård är vanligt i Tyskland. Nu börjar det även dyka upp anläggningar här i Sverige. På Kinnekulle utanför Götene ligger Högebo gård. Här har Johan och Lars Åslund 270 suggor. De föder upp och säljer cirka 1 500 dräktiga suggor per år och brukar cirka 200 hektar mark. Johan Åslund kom i kontakt med biogasanläggningar genom samarbetet med Bo Johansson som också var gris producent. Bo hade byggt en pilotanläggning på sin gård. Sedan startade han Götene Gårdsgas och arbetar nu med att sälja och bygga anläggningar.
hovet. Till anläggningen har de både en brännare och ett värmekraftverk som är på 40 kW, där motorn har en verkningsgrad på cirka 30–35 procent. – Enkelt räknat så producerar vi en miljon kilowattimmar fördelat på en tredjedel ström, en tredjedel värme och en tredjedel energi för att driva anläggningen.
Eftersom Johan och Lars producerar biogas av svingödsel fick de hämta 60 kubikmeter rötrester för att processen skulle komma igång.
Biogasen på Högebo gård värmer i första hand svinstall, maskinhall och rötkammare. På sikt kommer även bostadshusen och gårdens pool att få värme via biogasanläggningen. Johan är nöjd med satsningen och ser framtiden an.
– Hade jag haft kor hade processen startat av sig själv, konstaterar Johan och berättar att de också använder havre socker som är bra för processen i rötkammaren. Havre sockret är en restprodukt som de får från ett företag i närheten.
– I framtiden ser jag att vi förutom värme och el också kan producera fordonsgas. Än så länge är det en för dyr investering, men möjligheten finns.
Gårdens elförbrukning ligger på cirka 300 000 kWh per år och Johan räknar med att kunna producera hela årsbe-
Många fördelar med biogas Det finns fördelar med att producera energi av den egna gårdens gödsel. • sårbarheten minskar när energipriserna stiger • utsläppen av metan minskar • kvävet blir mer lättillgängligt i den gödsel som rötats • doften av gödsel minskar • anläggningarna är enkla att sköta
13
14
Gammal kunskap gav företagsidé – Det hjälper inte bara att prata om hur det ska vara, vi måste också se till att människor får rätt verktyg, konstaterar Kjell Gustafsson från Växjö när han berättar om upprinnelsen till sitt företag Ängagärdets Natur och Kultur. Kjell som ordnar kurser såg att det fanns ett behov av att få lära sig mer om bland annat lieslåtter, gärdsgårdar och stenmurar. Det handlar både om att föra kunskap vidare och om att lära av varandra. Kjell arbetar också med byggnadsvård och till hösten ut ökar han med kurser om jordkällare. Det händer också att han bygger gärdsgårdar. Ofta är det länsstyrelserna som lejer in honom som kursledare, men det kan också vara olika föreningar.
Förutom att se på de verktyg som finns och lära ut teknik, berättar han också om kulturhistoria och kulturarv. Ett exempel är den gärdsgårdsmodell som han lär ut på sina kurser. Kjell berättar att det är en grundmodell som härstammar från 1772 års landskapsbeskrivning. Sedan får de som går kursen anpassa sina gärdsgårdar till sina lokala modeller.
Han reser runt hela landet, säsongen startar i början av april och håller på till slutet av oktober. Kjell arbetar deltid med sitt eget företag och 75 procent som specialpedagog. Två arbeten som går bra att kombinera.
– Under stenmurskursen lägger vi inte några murar för det tar lång tid, utan vi går runt för att se på olika tekniker. Om en del av en stenmur har rasat måste vi ta ner hela muren för att få den stabil. Många blir avskräckta, medan andra väljer att göra jobbet, avslutar Kjell.
– De som kommer till kurserna kommer av egen kraft, berättar Kjell och konstaterar att han aldrig vet vilka han möter. Det kan vara hög- och lågutbildade, kvinnor och män, unga och gamla, privatpersoner och företagare. – Det måste finnas en marknad för farmartjänster, som vill ta på sig exempelvis lieslåtter, konstaterar Kjell och fortsätter:
Miljöersättningar och miljöinvesteringar Du kan få pengar när du väljer att satsa mer på miljö eller på värdefull natur och kultur. Det kan till exempel vara att sköta slåtterängar, gamla vägar, dikesrenar och stenmurar. Men det finns också miljö ersättningar som är till för att minska näringsläckage och för att ställa om till ekologisk odling.
– Eller för skogsägare som ser en möjlighet att hugga gärdsgårdsvirke för att sälja vidare, eller som vill bygga färdiga gärdsgårdar.
Ta kontakt med länsstyrelsen så får du veta mer.
15
16
20 år med lokala råvaror Forshems Gästivaregård ligger vid foten av Kinnekulle nära Vänern. Här bjuder Stefan och Miriam Johansson på mat baserade på lokala råvaror. Här kan du bland annat äta ramslöksoppa, trötafärsbiffar* och kalvdans. De har öppet från slutet av april men stänger under vintermånaderna, vilket passar bra in i konceptet med årstidsbundna råvaror. När Stefan tog över gästgiveriet 1991 bestämde han sig för att satsa på lokala råvaror. En anledning var att gästgiveriet låg i ett område där det fanns gott om bär, vilt och svamp. De hade också nära till Vänern vilket innebar att de kunde få tag på fisk. Visserligen tog det några år innan de hade arbetat sig in på marknaden. Men Stefan konstaterar att nu har tiden kommit i kapp.
välbevarad. Vi återkommer till det lokala och Stefan betonar att det är viktigt och att det inte bara gäller mat och råvaror. Även de som arbetar hos Stefan och Miriam kommer från orten.
– I dag är både ekologiskt och närproducerat inne. För vår del hade vi dessutom inte så mycket att välja på eftersom grossister och leverantörer inte ens ville åka hit.
I dag snart 20 år senare har de inte ångrat sig.
– Jag tror att alla hushåll i Forshem har varit delaktiga i Gästgiveriet, avslutar Stefan.
* Trötafärsbiffar – biffar gjorda på kött och korn enligt gammalt recept.
– I dag har vi 150 lokala leverantörer. Jag har också varit med och startat ett bryggeri, så vi kan servera våra gäster lokalproducerad öl.
Sverige – det nya matlandet en vision där Sverige ska bli ett nytt matland i Europa
Det kött de bjuder på är till största delen vilt.
Du är en del av det svenska matlandet där miljö är en viktig ingrediens. Det kan vara hur du producerar råvaran. Hur du väljer att förädla den. Hur du tillagar och hur du serverar den färdiga maten. Det kan också vara hur du tar tillvara det unika landskapet, som varierar från söder till norr. Med salta stränder och steniga klippor. Betesmarker med slåttergubbar och kattfötter. Slätter, skogar och klara älvar. Annorlunda alvar och fjällvidder. Stora städer och mindre byar. Renar och vilt. Smaker, dofter och ljud. Fågel och myrar. Vidder, tystnad och vinter. Våra olikheter som ger fantastiska valmöjligheter i matlandet Sverige.
– Under jaktsäsong lägger vi i ladorna. Det är hjort, rådjur och också mycket fågel, berättar Stefan. För några år sedan fick Forshems Gästegiveri en utmärkelse inom Slow Food, något som Stefan kom i kontakt med när han gästspelade som kock i Italien. – Slow Food är motsatsen till Fast Food. Vi är en av två restauranger i Sverige som har fått den här utmärkelsen. Forshems Gästgiveri har också sin historia. Här har varit gästgiveri sedan 1564. Fastigheten är renoverad men också
17
18
Miljö gav mer jobb i Hedenäset Nu kommer det inte längre lika många lastbilar med olja till den norrbottniska byn Hedenäset. 2008 började närvärmeverket leverera värme till stora delar av Hedenäset. Värme som i huvudsak är producerad av flis från skogar i närheten. Närvärmeverket har varit igång sedan 2008 och Ulf konstaterar att de har producerat och levererat mer energi än vad de hade kalkylerat med.
Det var Lennart Mansikka, som själv är verksam skogsägare, som började fundera över det spill som lämnades kvar i skogen efter avverkning. Här låg massor av energi, som ingen tog tillvara. Och idén om ett närvärmeverk tog fart.
– Vi har inte behövt köra igång våra reservpannor som går på olja och pellets. Fastän det har varit en kall vinter med 20 graders kyla under två och en halv månad.
Investeringen har kostat knappt sju miljoner kronor och har finansierats av delägarna med drygt fem miljoner kronor vilket bland annat är lånade pengar. De har också fått stöd på 1,8 miljoner kronor. Ulf Zakariasson, en av de nio delägarna, berättar att stödet ökade lönsamheten för projektet, som i dag är helt självgående.
– Vi ser också att pannan klarar av ännu mer. Vi har levererat cirka 5 500 MWh per år och vi har kapacitet för att leverera cirka 2 000 MWh till. Allt har fungerat bra. Projektet har inneburit miljönytta, med lokalproducerad energi och minskad användning av olja och el.
– Vår strävan är inte att få en stor vinst, utan att kunna amortera bort skulderna. Men vi som är delägare i Hedenäset närvärme AB kan utöka vår egen verksamhet i våra befintliga företag genom att arbeta med närvärmen, förklarar Ulf.
Ersätt din olja Så här mycket råvara behöver du för att ersätta olja: 1 ton olja (≈1,2 m3) = 5,4 ton salixflis = 3,1 ton brännved = 3,0 ton rörflen = 2,5 ton träpellets Det krävs olika mycket av olika biobränslen för att ersätta 1 ton olja. Det beror till största delen på olika fukthalt, vilket påverkar det effektiva värmevärdet per ton råvara. Källa: www.bioenergiportalen.se
19
Text: Agneta Gustavsson Foto: Linus Höök (omslag, s. 6), Patrik Svedberg (s. 2), Viola Fröjd (s. 4), Ulrika Krynitz (s. 8–9), Urban Wigert (s. 10), Agneta Börjesson (s. 11), Uffe Andersson (s. 11), Johan Ascard (s. 11), Bo Johansson, Götene Gårdsgas (s. 12), Cecilia Norén (s. 14), Stefan Jarl (s. 16), Lennart Mansikka (s. 18)
Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se 2010 OVR 209