Möjligheter
på landsbygden
Vi stärker den gröna sektorn
Landsbygdsutveckling – goda exempel sid.
8 sid.
10
Bygden och klimatet vinner på förnybar energi
Servicedesign ger lokal utveckling och förebilder
sid.
13 sid.
15
Gården som blivit ett eget varumärke
Kultur skapar utveckling i Lerbäck
sid.
6 Svartådalen Bygdens starka vilja ger lokal tillväxt
sid.
18 Koll på näringen ger rikare skörd och förbättrad miljö
2
Se betydelsen av svensk landsbygdsutveckling! Jag är stolt över att kunna berätta att lokalt utvecklingsarbete på landsbygden har en mycket lång tradition i i vårt land. Att människor går samman på lokal nivå och organiserar sig, enas om målsättningar och sedan i ett metodiskt arbete förverkligar idéer och visioner har blivit en etablerad utvecklingsmodell. Alla erfarenheter visar att detta gräsrotsperspektiv är produktivt, skapar delaktighet och innebär ett demokratiskt föredöme. Centralt i vårt arbete med att stödja utvecklingsprocesserna är att se och stimulera alla de innovativa individer och grupper som utgör fundamentet för den lokala utvecklingen. Deras kreativitet måste uppmuntras och sett i ett helhetsperspektiv är sådant stöd en resurs även för utveckling på nationell nivå. Den nationella tillväxten påverkas positivt av det som sker lokalt, eftersom det småskaliga ger viktiga avtryck i det storskaliga. Jag vill understryka att landsbygdsutveckling är ett tillväxtverktyg – en kraftkälla som har brett perspektiv och ska betraktas med rätt värde. Särskilt i vår samtid när klimatproblematiken, miljöfrågorna och hållbarhetsperspektiven ställer behovet av nydanande, kreativa och entreprenöriella framtidslösningar på sin spets. Den här skriften ger sex exempel på svensk landsbygdsutveckling av idag. Alla exemplen har i någon form fått stöd från landsbygdsprogrammet. De åskådliggör därmed hur goda idéer i kombination med stimulans från landsbygdsprogrammet skapar innovativa framtidslösningar som gynnar den svenska helheten.
Mats Persson Generaldirektör
3
Landsbygden – något att räkna med Den svenska landsbygden utvecklas med hjälp av människors kreativitet, entreprenörskap, vilja att förändra och förnya. Metodutveckling, nätverksstöd och ekonomisk stimulans från landsbygdsprogrammet stärker möjligheterna att lyckas med detta utvecklingsarbete. • Ungefär 35 procent av Sveriges befolkning bor på landsbygden. • Av landets alla små företag med 0–9 anställda så svarar landsbygdens företag för cirka 30 procent av den totala omsättningen. Dessa företag omsatte år 2007 ca 550 miljarder kronor. • Landsbygdens företag ökade i antal under perioden 1993–2004. • I förhållande till stadsområden driver en större andel av landsbygdens befolkning egna företag. Småföretagandet präglar alltså den svenska landsbygden och Lars Pettersson, nationalekonom vid Jordbruksverkets landsbygdsavdelning pekar på fenomenet att småföretagande genererar ytterligare nyföretagande. – Både svensk och internationell forskning om entreprenörskap visar att småföretagande samvarierar positivt med benägenheten att starta nya företag. Denna dynamik innebär att etablerade ekonomiska strukturer hela tiden utmanas av nya företag, vilket tillför kreativitet till samhällsekonomin.
– Landsbygdens ekonomi är alltså mycket intressant och kan bidra till ekonomins positiva utveckling totalt sett, säger Lars Pettersson.
Budget Det svenska landsbygdsprogrammet har en budget på drygt 35 miljarder kronor totalt för programperioden, varav EU finansierar ungefär hälften. Företagande och miljö är prioriterat I landsbygdsprogrammet prioriteras följande områden: • Miljö, klimat och hållbar utveckling • Mervärden som lokal och ekologisk mat • Nya varor och tjänster inklusive innovationer • Utbildning • Mångfald Landsbygdsprogrammet ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås. Satsningar på mervärden som lokal och ekologisk mat stimulerar start av nya företag och kan hjälpa till att stärka de företag som redan finns. Nya varor och
FAKTA: Sifferuppgifterna i artikeln utgår från en definition av begreppen ”landsbygd”, respektive ”städer” som används i Jordbruksverkets databas Regional Balans. Källor: Jordbruksverkets rapport 2009:02 Nationalekonom Lars Pettersson, Jordbruksverkets Landsbygdsavdelning FAKTA Sveriges landsbygdsprogram 2007-2013: Det svenska landsbygdsprogrammet 2007-2013 ska främja tillväxt, konkurrenskraft, företagande och sysselsättning, miljöarbete, samt lokalt engagemang för landsbygdens utveckling. Programmet syftar till att landsbygden ska utvecklas på ett hållbart sätt – ekonomiskt, ekologiskt och socialt.
4
tjänster, till exempel turism och förnybar energi, ger också fler nya företag. Genom utbildning ska resultat från forskning och utveckling nå ut till landsbygdens företagare. Genomförandet av programmet sker utifrån lokalt-, regionalt- och nationellt framtagna strategier. De arbetas fram brett i ett partnerskap i syfte att bland annat identifiera områden med stark utvecklings- och tillväxtpotential.
Landsbygdsnätverket Det svenska landsbygdsnätverket omfattar ett 100-tal aktörer plus alla lokala aktionsgrupper för Leader. Nätverkets syfte är att främja samverkan och lärande mellan landsbygdens aktörer.
Leader Leader är en del av landsbygdsprogrammet och en arbetsmetod för att på lokal nivå uppnå landsbygdsprogrammets mål. I Leader samarbetar offentlig, privat och ideell sektor och finansierar gemensamt utvecklingsprojekt. Leader omfattar totalt 3,2 miljarder kronor.
Foto: Patrik Svedberg
5
www.svartadalen.nu
Kanotsafari (Foto: Daniel Green)
Svartådalen Bygdens starka vilja ger lokal tillväxt Decennier av ideellt arbete och starkt entreprenörskap kännetecknar det lokala utvecklingsarbetet i Svartådalen i Västmanland. Resultatet är en klusterlik avknoppning av företagsamhet inom turism och småskalig livsmedelsproduktion i en bygd som vibrerar av utvecklingsvilja och glädje! Arbetssättet i Svartådalen representerar ett klassiskt lokalt utvecklingsarbete som får sin kraft från gräsrotsnivå. Lokalbefolkningen styr arbetet och har metodiskt lyckats vända en hotande negativ trend till en utvecklingsinriktad tillväxt. – Arbetet tog ordentlig fart under 90-talet då flera lokala byalag återuppstod, berättar Anitha Barrsäter, Lisa Hallin och Camilla Örnberg, tre av Svartådalens eldsjälar. Motivationen för det ideella arbetet kom när skolorna hotades av nedläggning, många flyttade från bygden och framtiden såg mörk ut. Idag, mer än tio år senare, har utvecklingen vänt. Svartådalen har en klusterliknande utvecklingsorganisation som kontinuerligt arbetar med mängder av olika utvecklingsinsatser. I centrum står en ekonomisk förening för lokal utveckling. Medlemmarna är drygt 30 lokala företag och föreningar vars gemensamma intresse av en levande bygd genererar en strid ström av utvecklingsidéer. 6
De bästa idéerna drivs inledningsvis som projekt, som finansieras enligt leadermodell med insatser från lokal nivå, från näringslivet och med offentliga resurser. Projekten ger resultat i form av självständiga företag och verksamheter, samt förbättrade förutsättningar för företagsamhet och en positiv befolkningsutveckling. De som förverkligar idéerna kan söka stöd från landsbygdsprogrammet. Hittills kan 20 nystartade företag och ett 40-tal arbetstillfällen kopplas direkt till projekt som genomförts. Men de dynamiska och indirekta effekterna är ännu större – den positiva utvecklingen genomsyrar det mesta som sker i bygden. Befolkningsutvecklingen är en av de saker som tyder på detta, den är nu stabil med inflyttning av barnfamiljer. I utvecklingsarbetet har bygdens naturliga förutsättningar för turism och småskalig livsmedelsproduktion tagits tillvara. Svartådalen är känt för sitt rika fågelliv som tillsammans med kultur- och jordbrukstraditionerna har lagt grunden till en omfattande kultur- och ekoturism som för
Lokalproducerad mat får företagsamheten att växa i Svartådalen, samtidigt som produkterna lockar kunder till handelsboden.
närvarande lockar nära 25 000 turister varje år. Turisterna sysselsätter ägare och personal inom ett 20-tal företag och bara mellan 2007 och 2008 ökade antalet övernattningar med 30 procent till över 4 600 och expansionen ser ut att kunna fortsätta.
lokal energi, transporter och lokal omställning till ökat hållbarhetstänkande. Och med omaskerad glädje konstaterar de aktiva i Svartådalen att utvecklingsarbetet har lett fram till en positiv utveckling med inflyttning, nyföretagande och ökad turism.
Ännu en utvecklingsresurs är jordbruket, som tack vare utvecklingsprojekten gått i riktning mot lokal livsmedelsproduktion med hög förädlingsgrad. Försäljningen riktas direkt mot konsument, mot restauranger, både lokalt och nationellt, samt mot offentlig upphandling. Två nyutvecklade varumärken för lokal, respektive ekologisk köttproduktion och -försäljning finns i Svartådalen och är samtidigt en del av den naturvård som håller det vackra landskapet öppet.
Johan och Wilma Akkerman driver Salbohedgårdens Bed & Breakfast.
Den lokala livsmedelsproduktionen har även förstärkt bygdens förutsättningar för lokal service. Ett exempel är livsmedelsbutiken i Västerfärnebo. Den ägs av lokalbefolkningen och har tagit fasta på vad som efterfrågas mest, nämligen lokalt och ekologiskt producerad mat. Den lokala profileringen gör nu att kunder kommer för att handla även från andra orter och städer som Sala och Västerås. Fram till 2011 pågår nu ytterligare projekt som ska bygga vidare på framgångarna. Ett handlar om att utveckla turismen och det lokala turistföretagandet ännu mer. Ett annat om att fortsätta utvecklingsarbetet med den lokala livsmedelsproduktionen och även koppla in en skola för kompetensutveckling inom detta område. Ett tredje rör
Edensgården Bed & Breakfast har satsat på familjärt boende och unika naturupplevelser.
7
Bygden och klimatet vinner på förnybar energi Vattenkraft, fjärrvärme med biobränsle och vindkraft är etablerade, förnybara energislag i Sverige. Men det finns fler exempel på hur lokal energiproduktion kan stärka livskraften på landsbygden, samtidigt som nettotillskottet av växthusgaser till atmosfären minskas. Förnybar energi gör både klimatet och den lokala utvecklingen till vinnare! www.hedenaset.nu Ulf Zakariasson och Lennart Mansikka har sett hur deras idé om närvärme kunnat förverkligas på bara två år. Nu förses stora delar av Hedenäset med förnybar och lokalt producerad värmeenergi.
Just nu är biogas ett av de mest aktuella energislagen. Här är några färska fakta: • Den totala biogaspotentialen för landet bedöms som stor. En statlig utredning* visar att det svenska jordbruket skulle kunna producera biogas från gödselråvara motsvarande ungefär en kärnkraftsreaktor. Med ytterligare odling skulle denna siffra kunna fördubblas. Biogasbranschen** själv pekar även på att skogsbruket skulle kunna bidra med ännu mera biogasråvara, om teknik utvecklas för detta. • I juli 2009 gav regeringen i uppdrag till Energimyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket att ta fram en nationell strategi som underlättar produktion, distribution och användande av biogas. Strategin ska också undanröja lagliga och andra hinder för användning av biogas för fordonsdrift. I maj 2010 ska strategin vara klar. • Stödformerna för att bygga biogasanläggningar har förnyats och innebär att lantbrukare och andra landsbygdsföretagare kan få 30–50 procent i investeringsstöd från landsbygdsprogrammet för biogasinvesteringar.
talt finns drygt 200 anläggningar. De flesta bygger på biogasproduktion från avloppsslam och deponier. När det gäller jordbruket så finns hittills ett tiotal anläggningar i drift, men långt fler planeras för att enskilda jordbrukare ska kunna ta vara på energiresurserna från gödsel, restprodukter och grödor.
Redan idag är biogasproduktionen igång runt landet, to-
Men Biogas Brålanda är alltså fortfarande bara på plane-
Ett mer omfattande exempel, som får stöd bland annat från landsbygdsprogrammet är ”Biogas Brålanda”. Detta projekt är dock ännu bara på planeringsstadiet, men tanken är att knyta samman småskalig biogasproduktion på landsbygden i Dalsland med storskalig användning i orter som Vänersborg. Detta utan att man blandar in fossilbaserad naturgas. Gårdsbaserade biogasanläggningar ska anslutas till en fem mil lång pipeline och kunna ge en totalt producerad biogasvolym som motsvarar den årliga bränsleförbrukningen för 250 personbilar och 60 lastbilar och bussar. Biogasen blir framför allt gödselbaserad och kan sedan tankas vid tankställen i städerna där fordonens energiförbrukning därmed blir en del av det naturliga kretsloppet.
*SOU 2007:36, ”Bioenergi från jordbruket – en växande resurs”.
8
**www.gasforeningen.se, rapporten ”Den svenska biogaspotentialen från inhemska restprodukter.”
Den fliseldade pannan lever upp till förhandskalkylerna och innebär vinster för miljön och för den lokala ekonomin.
ringsstadiet, medan ”närvärme” är ytterligare en möjlighet till förnybar energi som redan förverkligats på flera håll. Ett föredöme finns i Hedenäset, som ligger i Övertorneå kommun i Norrbotten där lokala företagare och skogsägare gått samman och satsat på en anläggning som eldas med träflis och ger lokalt producerad värme. Råvaran kommer från det lokala skogsbruket. – Vi är nio företagare och skogsägare i Hedenäset som tillsammans står bakom satsningen. Allting har gått jättefort och förvånansvärt smidigt, berättar Ulf Zakariasson. Bolaget Hedenäset Närvärme AB bildades 2007 och sedan gjordes investeringarna och installationerna omgående. Pannan kom på plats och kulvertar med rör anlades till de fastigheter som skulle anslutas. Alla kommunägda fastigheter och bostäder anslöts från början och även intresset från ortens enskilda villaägare ökade när kommunen var positiv. Nu är 40 villor anslutna
och ytterligare 16 villaägare står i kö. 2008 var första hela driftåret för anläggningen och det visar sig att kalkylerna håller. Bolaget har också blivit mer oberoende av andra skogsägares leveranser, sedan en av delägarna investerat i en flisanläggning som förser pannan med det mesta av råvaran. – Några delägare har dessutom sått rörflen. När den är skördemogen om några år kan vi blanda in 30-35 procent i bränslet, berättar Ulf Zakariasson. Totalt har 6,5 miljoner kronor investerats i anläggningen. Stödet från landsbygdsprogrammet uppgår till 1,8 miljoner kronor. Hedenäset är nu en förebild för hela Sverige. Ett exempel som visar hur man på ett ekonomiskt och miljömässigt bra sätt kan ersätta el och fossila bränslen för uppvärmning, samtidigt som energiproduktionen flyttas hem till lokal nivå.
Hyreshus, kommunala fastigheter och villor i Hedenäset har nu lokal försörjning av energi för uppvärmning.
9
www.gagnef.se (se, centrum för goda råd)
Maria Cervin, till höger, kan få service, råd och hjälp av Veronica Lindberg som arbetar på turistbyrån, och samtidigt ger service för flera statliga myndigheter.
Servicedesign ger lokal utveckling och förebilder Samordning är lösningen för servicen i Gagnefs kommun. Statlig, kommunal och kommersiell service samsas under samma tak i en unik lösning som blev så bra att kommunen nu organiserar sin egen administrativa service efter samma modell. ”Servicedesign” är bästa sättet att beskriva principen för utvecklingsarbetet i Gagnef. – Service är en av de mest grundläggande förutsättningarna för utvecklingen i en bygd! När servicen står stark och fungerar långsiktigt finns också förutsättningar för en positiv, lokal utveckling. Därför bör servicefrågorna ha en central roll i allt lokalt utvecklingsarbete! Det säger utvecklingschef John Quick och servicechef Tomas Hellquist. De kan avläsa effekterna av den servicesatsning som förverkligades i Gagnefs kommun 2007. Resultaten är så goda att de myntat begreppet ”servicedesign” som ett verktyg för både lokal utveckling 10
och för hur man på ett bra sätt organiserar administrativ service för en kommunal förvaltning. Gagnefs kommun ligger i södra Dalarna och har 10 000 invånare. I kommunens sydöstra hörn ligger centralorten Djurås där två riksvägar möts. Tillsammans med järnvägen, busskommunikationerna och kommunförvaltningen finns de naturliga knutpunkter som skapar underlag för service. Men underlaget för den offentliga servicen i Djurås vack-
lade ändå och ifrågasattes under flera års tid. Den lokala polisstationen och de lokala servicekontoren för arbetsförmedlingen och försäkringskassan stod inför nedläggning och kommunen kallade till krismöte. Mötet ledde till att det växte fram en vision om att med hjälp av samordning stärka underlaget för servicen. – Tanken var att om statlig, kommunal och kommersiell service kan samsas om både lokaler och personal, så skulle servicen kunna leva vidare, berättar John Quick. Så fick det bli! Våren 2007 invigdes ”Centrum För Goda Råd” som är den fysiska lösningen för samverkande service som innebär minskade kostnader. Praktiskt sker samordningen med hjälp av turistbyråns personal som fått rollen som generellt fungerande ”samhällsinformatörer”. – Vi gör allt från att lotsa turister till sevärdheter, till att ta emot polisanmälningar och boka tid för besök hos arbetsförmedlingen eller försäkringskassan, berättar Veronica Lindberg. Men att utforma en tjänstemannaroll som kan leva upp till alla de kompetenskrav som ett serviceutbud med denna bredd kräver, är man inte riktigt färdiga med i Gagnef. – Kompetensen hos ”samhällsinformatören” som ska leva upp till flera olika aktörers krav har varit det svåraste med vår lösning, berättar John Quick. Även de respektive parternas olika regelverk och tekniska plattformar har inneburit utmaningar att övervinna.
FAKTA: Här är servicen som ryms under samma tak hos Centrum För Goda Råd: Statlig service: Polis. Försäkringskassa. Arbetsförmedling. Systembolaget. Kommunal service: Turistbyrå. Konsumentrådgivning. Studie- och yrkesvägledning. Vikariecentrum. Energirådgivning. Bibliotek. Lokal för bio, teater och konferens. Företagslots och landsbygdsrådgivning.
Däremot har samordningsmodellen blivit en förebild för hur Gagnef ska omorganisera den administrativa servicen hos kommunens egen förvaltning. En ny sektion har bildats som ska hantera både den service som kommunen ger externt till kommunmedborgarna och internt inom kommunen. – Alla våra 40 kommunala tjänstemän som på något sätt arbetar med serviceuppgifter lyder under den nya sektionen, berättar Tomas Hellquist. Målet är att alla ska ha samma kompetens, att rutinerna ska vara likartad och att service av alla slag ska finnas tillgänglig oavsett vilken tjänsteman man pratar med. – Vinsten är bättre service, effektivare administration och ett förbättrat kommunalt värdskap, säger han. Tomas Hellquists utmaning är att organisera en bra ”servicedesign för det kommunala värdskapet”, som han uttrycker det.
Lindberghallen i Djurås har samlat statlig, kommunal och kommersiell service under samma tak. Det ger lägre kostnader och bättre service för medborgare och konsumenter.
Gagnefs projekt för landsbygdsutveckling har därmed blivit en spjutspetsmodell för god samhällsservice i betydligt vidare perspektiv än bara lokal service i traditionell mening.
Kommersiell service: Dagligvarubutiker. Matservering. Drivmedelsförsäljning. I anslutning till Centrum För Goda Råd finns också; Apotek. Post. Resecentrum för kollektivtrafik. Gagnefs kommun har satsat 681 000 kr, samt fått 430 000 kr i bidrag från landsbygdsprogrammet för om- och tillbyggnaden av fastigheten där den samordnade servicen är inrymd.
11
Gården som blivit ett eget varumärke Det finns ingen annan gård, som är som Hälje Gård utanför Umeå i norra Sverige. Och det är precis detta som är affärsidén med Erik och Kristina Johanssons landsbygdsföretagande. Det unika är resursen för en diversifierad verksamhet som utvecklats till ett livskraftigt företag.
Idag säljer Hälje Gård minst 15 olika produkter och aktiviteter i en mångsidig verksamhet som vid en första anblick nästan är svår att få grepp om. Men allt är genomtänkt och i centrum står gårdens betande nötkreatur och får. Det är runt dem som det mesta kretsar – på ett eller annat sätt. Tillsammans med de personliga egenskaperna och kompetenserna hos gårdens ägare skapas den unika helhet som gjort gården till ett varumärke. – Vår idé är att erbjuda unika upplevelser och god mat i en vacker miljö, sammanfattar Erik Johansson. Ursprungligen var Hälje Gård en mindre mjölkgård i traditionell drift. Men när Erik och Kristina köpte gården för drygt tio år sedan inleddes en successiv omdaning med tre fokus: • Småskalig livsmedelsproduktion- och försäljning. • Upplevelseturism samt fest- och konferensarrangemang. • Biologisk mångfald.
De egna djuren är en förutsättning för den småskaliga livsmedelsproduktionen och försäljningen, samt för att hålla markerna öppna och bevara den vackra miljön. Men Hälje Gård samarbetar också med ett antal ytterligare gårdar i närheten för att få tillräckligt med råvara. I gårdsbutiken säljer Erik och Kristina Johansson kött från nöt och får, men även lokalt producerad korv, fisk, traditionellt bakat tunnbröd, fårskinnsfällar, mejeriprodukter, egenkomponerad grillkrydda och potatis. Upplevelseturismen med aktiviteter är en annan verksamhetsgren som visat sig lönsam. På Hälje Gård arrangeras konferenser och fester på beställning, kombinerat med ett unikt utbud av aktiviteter. Allting är kryddat med humor och känsla för vad som är gångbart hos barnfamiljer, allmänhet och företag i bygderna runt gården. Ett exempel är den nybyggda restaurangen med möjlighet att anordna konferenser med matservering enligt Hälje Gårds egen meny och med eget kött.
www.haljegard.nu
I gårdsbutiken säljs livsmedel och andra produkter som kommer från Hälje Gård eller från andra gårdar eller företag i närheten. (Foto: Calle Bredberg)
13
Erik och Kristina Johansson har diversifierat verksamheten så framgångsrikt att gårdsnamnet nu fungerar som ett eget varumärke. Det unika med gården är det som är styrkan för verksamheten. (Foto: Calle Bredberg)
Att gå en boxningsmatch mot förre SM-mästaren Erik Johansson är ett av de erbjudanden som besökarna kan prova på… (Foto: Calle Bredberg)
Ett annat exempel är privata fester som får en helt unik prägel. För barnfamiljer anordnas lekar och kontakt med djuren. För vuxnas födelsedagsfester kan den förre mästerboxaren Erik Johansson (som har två SM-titlar bakom sig) erbjuda jubilaren att gå en boxningsmatch mot honom själv. Det är ett populärt erbjudande som innebär att denne får vad ”han förtjänar”. Allt naturligtvis finkänsligt anpassat efter vad vederbörande kan och tål …
resurs som bidrar till den biologiska mångfalden. De betande fåren inne i Umeå blir samtidigt en turistattraktion, inte minst när djuren släpps ut på det första betet på våren. Erik och Kristina Johanssons nytänkande har bidragit till att göra Hälje Gård känd. De har flera gånger prisbelönats för sitt landsbygdsföretagande och gårdsnamnet har blivit ett begrepp, ett eget varumärke.
När det gäller biologisk mångfald, så är det återigen djuren som gör jobbet. Hälje Gård har fler djur än de egna betesmarkerna räcker till för. Det gör att man hyr ut betande djur till andra markägare eller till Umeå kommun, som en FAKTA: Hälje Gård omfattar 150 hektar åker, betesmark och skog. Djurbesättningen består av 120 tackor och ett 80-tal nötkreatur. Verksamheten omsätter 2,7 miljoner kronor per år och sysselsätter de två ägarna, två årsanställda och tre säsongsanställda under sommarmånaderna. Hälje Gård har fått investeringsstöd från landsbygdsprogrammet för byggnationen av gårdens restaurang och konferensbyggnad. Här är alla de verksamheter som bedrivs: • Jordbruk med växtodling • Uppfödning och försäljning av nötkött • Uppfödning och försäljning av fårkött • Uthyrning av betande får
14
• Gårdsbutik med försäljning av egna och andras lokala företagsprodukter • Aktiviteter/upplevelseturism • Restaurang • Konferensverksamhet • Projektledarskap • Försäkringsombud • Fårklippning (4 000 får/år) • Entreprenadverksamhet • Skogsbruk, vedförsäljning • Uthyrning av maskiner • Sprängning
Jenny och Johan Gille provade att arrangera sommarteater. Det blev succé, verksamheten byggdes ut och har blivit ett livskraftigt företag som lockar 20 000 besökare varje år.
Kultur skapar utveckling i Lerbäck Lerbäcks Teater AB i Närke går på tvärs mot det konventionella. Genom att erbjuda kultur i landsbygdsmiljö året runt, har teatern skapat ett attraktivt mål som lockar 20 000 besökare varje år.
I stan hade det inte varit möjligt, säger teaterns ägare. Men i Lerbäck var det möjligt att starta och driva en helt ny teater i privat regi! Lerbäck ligger ett par mil norr om Askersund och det som behövdes var två entreprenörer och kulturarbetare som såg möjligheten och förverkligade sina drömmar om en alldeles egen teater. De två är makarna Johan och Jenny Gille som båda har ett förflutet inom teatern, med barnteater som specialitet. När de 2002 köpte sitt drömställe på landsbygden, en gammal gästgivaregård i den lilla orten Lerbäck med bara drygt 100 invånare, började de fundera över möjligheterna att starta en sommarteater på gårdsplanen. Planerna tog form och två år senare förvandlades gräsmattan framför
gårdens huvudbyggnad till en friluftsteater. Det kom 5 000 teaterbesökare, en riktig succé för ett projekt som egentligen bara var ett trevande försök. Året efter byggdes en riktig friluftsscen och därefter har verksamheten fortsatt att expandera till dagens omfattande teaterverksamhet som omsätter 9 miljoner kronor, har 10 årsanställda och lockar 20 000 besökare. – 2008 byggde vi om ett gammalt sädesmagasin till teaterlokal och restaurang. Det gör att vi kan spela teater hela året. Utomhus under sommaren och inomhus under vinterhalvåret, berättar Johan och Jenny. – Att göra affär av kultur, det är nog en dåligt utnyttjad möjlighet för att skapa en positiv utveckling på landsbyg15
den. Här fungerar det därför att verksamheten bedrivs på landsbygden. Det är miljön som är en av de största resurserna, säger de. Nu arrangeras teater på utomhusscenen hela sommaren. Då är det familjeföreställningar som är inriktningen med målet att både barn och vuxna ska kunna njuta av föreställningarna. På vintern kombineras teater- och restaurangverksamhet. Lerbäcks Teater har utvecklat ett eget koncept som man kallar för ”Middagsdeckare”. Det innebär att man spelar en teaterföreställning – en deckare – mitt bland middagsgästerna, samt att gästerna är med och får gissa vem som är den skyldige till det brott som sker. Maten på menyn kommer oftast från lokala leverantörer och hela arrangemanget med teater och mat vävs samman och blir mycket familjärt. Lerbäcks Teater säljer alltså både kultur och mat under vinterkvällarna. Dessutom kan ett närbeläget hotell erbjuda övernattning och som om inte det vore nog – så kan Lerbäcks teater till och med sälja sina manus till andra teatrar som använder Lerbäck som förebild.
Skådespelarna deltar även i försäljning och service till besökarna. Allt med syftet att skapa en familjär och positiv stämning som bidrar till Lerbäcks särprägel och kvalitet.
16
Makarna Gille anser att kulturarbetare ibland har svårt att se sig själva som företagare. – Men vi är företagare och det är inget fel i det. Vi har sett oss själva växa in i företagarrollen och det finns ingen konflikt mellan det kulturella och det affärsmässiga. Snarare är det bra att tänka affärsmässigt för att kunna utvärdera och lära av vad vi håller på med, menar de. Samtidigt betonar de att de aldrig hade klarat sin snabba expansion i Lerbäck utan stödet från landsbygdsprogrammet. Ombyggnaden av det gamla sädesmagasinet innebar en investering på 3,5 miljoner kr. – Investeringsstödet på 800 000 kr var avgörande. Tack vare bidraget och investeringen kunde vi öka omsättningen med 150 procent. Dessutom har Lerbäcks Teater kunnat inleda samarbete med företag i närområdet som hotell, cateringföretag och småskaliga livsmedelsproducenter.
Inhyrda djur gör att barnen får en upplevelse vid sidan av teatern.
www.lerbacksteater.se
Lerbäcks Teater satsar under sommaren på familjeföreställningar som tilltalar både gamla och unga. Under vintern bjuds på kombinerad restaurang- och teaterverksamhet.
17
Koll på näringen ger rikare skörd och förbättrad miljö Rikare skördar av högre kvalitet, samt förbättrad ekonomi har blivit resultatet för jordbrukarbröderna Johan och Anders Heurén. De har skaffat kontroll över näringsbalansen för sitt jordbruk tack vare ett projekt som kombinerar landsbygdsutveckling med miljöarbete och ger både ekonomiska och miljömässiga vinster.
Greppa Näringen är ett rådgivningsprojekt som startade 2001. Målet är att minska jordbrukets del av läckagen av kväve och växtskyddsmedel till vattendrag, till havet och till vattentäkter. Resultaten hittills visar att alla typer av jordbruk som projektet arbetat med har minskat sina utsläpp till omgivningen, samtidigt som det gynnar jordbruksföretagens lönsamhet. Bröderna Heurén är ett exempel: – Vi har fått minst 5–7 procent rikare skördar tack vare bättre fördelning och balans på den växtnäring vi tillför våra åkrar, berättar Johan Heurén. Bröderna bedriver jordbruk på ungefär 400 hektar åkermark utanför Harplinge i södra Halland. Gårdens marker ligger nära havet och de odlar bland annat spannmål, oljeväxter, potatis och sockerbetor och har smågrisuppfödning (3 000 per år) samt ett 60-tal mjölkkor. 1 000 av 18
små-grisarna föds upp ända till slakt, liksom ett 30-tal tjurar. Den egna stallgödseln gör gården självförsörjande när det gäller åkermarkens behov av fosfor och kalium, men gödselgivorna behöver kompletteras med kväve. – Vi gick med i projektet från starten. Men redan innan dess hade vi skaffat skördemätare till vår tröska och en kvävesensor som vi börjat använda vid kvävegödsling, berättar han. – Vi kunde se att skördeutfallet varierade stort över markerna, trots att det såg bra ut för ögat. Först trodde de att utrustningen visade fel. Men det ojämna utfallet var ett faktum och berodde på att fördelningen av gödselgivorna var felaktig i förhållande till jordens egenskaper.
Grundorsaken är att markernas kvalitet varierar stort över små avstånd. I bröderna Heuréns fall består åkrarna av allt från tunga lerjordar till lätta sandjordar. En variation som är vanlig i svenska jordbruksbygder och som kan gå från den ena ytterligheten till den andra på samma åker. Detta ställer stora krav på hur gödseln sprids.
– Dessutom har vi börjat använda samma tänkande också när vi sprider växtskyddsmedel. Även i det sammanhanget vinner både miljö och ekonomi, säger Johan Heurén. Han betecknar ”Greppa Näringen” som ett projekt som både gett miljömässiga och ekonomiska vinster tack vare en enda åtgärd.
– Projektet har gett oss ökade kunskaper och bra hjälp att göra en växtnäringsplan, vilket gör att vi nu arbetar annorlunda. Gödselstrategin är mer nyanserad och grundas på markernas egenskaper och grödans faktiska behov. Spridningen av kväve är nu kopplad till kvävesensorn. Resultatet är mindre liggsäd och en jämnare och rikare skörd som håller högre kvalitet jämfört med tidigare. Det gör att bröderna Heuréns intäkter ökat och att deras användning av handelsgödsel inte är högre än nödvändigt.
Kvävesensorn var en kostsam investering, men som betalt sig flera gånger om, säger Anders Heurén.
www.greppa.nu
FAKTA: ”Greppa Näringen” inleddes 2001 och stöds av landsbygdsprogrammet. Tack vare projektet beräknas det årliga läckaget av kväve ha minskat med nära två kg per hektar på de gårdar som fått upprepad rådgivning (fram till 2006). Det motsvarar en femtedel av den totala målsättningen för jordbruket till 2010, enligt miljömålen. Bättre lagring och spridning av stallgödsel har också minskat förlusterna av fosfor till vattendragen och av ammoniak till luften. Projektet ger även kunskapsåterföring tillbaka till projektledande Jordbruksverket, eftersom det inneburit att man skapat system för beräkningar och uppföljning av hur olika åtgärder påverkar lantbrukets utsläpp. Även växtskyddshantering har blivit en del av projektet.
I samband med sådden ges första kvävegivan, som anpassas efter markens förutsättningar. (Foto: Henrik Andersson)
19
Text: Mats Thorner Foto: John Thorner d채r inget annat anges
Tfn: +46 36 15 50 00 E-mail: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: www.jordbruksverket.se OVR148 2009
20