En livskraftig landsbygd – Jordbruksverkets strategi för landsbygdsprogrammets nationella projektstöd
Rapport 2008:34 Foto: Mats Pettersson
Foto: Bild 1 – Urban Wigert Bild 2 – Mats Pettersson Bild 3 – Ulf Nylén Bild 4 – Urban Wigert Bild 5 – Mats Petterssson
En livskraftig landsbygd – Jordbruksverkets strategi för landsbygdsprogrammets nationella projektstöd
Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten 2008-12-09 Referens Hans Karlsson
Förord Det övergripande målet för landsbygdsprogrammet är en ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling av landsbygden. Landsbygdsprogrammet löper över sju år, 2007-2013 och har en budget på ungefär 35 miljarder kronor eller ca 5 miljarder kronor per år. Programmet finansieras till ungefär hälften med svenska statliga medel och hälften av EU:s budget. Ett medel för att uppfylla målen i landsbygdsprogrammet är nationella projektstöd. Denna strategi är ett redskap för att prioritera mellan olika projekt så att målen i landsbygdsprogrammet kan uppfyllas.
1
Innehåll 1
Inledning ......................................................................................................................... 5 1.1
2
3
Disposition ............................................................................................................... 6
Övergripande strategi .................................................................................................... 7 2.1
Jord- och skogsbrukets konkurrenskraft .................................................................. 8
2.2
Miljön och landskapet .............................................................................................. 9
2.3
Diversifiering och livskvalitet på landsbygden...................................................... 10
Prioriteringar och fokusområden............................................................................... 11 3.1
Generella kriterier .................................................................................................. 11
3.2
Åtgärdsspecifika kriterier....................................................................................... 12
3.2.1
Projektstöd till kompetensutveckling axel 1 .................................................. 12
3.2.2
Projektstöd till kompetensutveckling axel 3 .................................................. 18
3.2.3
Stöd till samarbete och innovationer.............................................................. 18
3.2.4
Infrastruktur som har betydelse för jord- och skogsbruket ............................ 19
3.2.5
Projektstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruk .................. 20
3.2.6
Projektstöd till affärsutveckling i mikroföretag ............................................. 20
3.2.7
Projektstöd för främjande av turistnäringen................................................... 21
3.2.8
Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden..... 22
3.2.9
Förnyelse och utveckling i byarna ................................................................. 23
3.2.10
Bevarande och uppgradering av natur och kulturarvet på landsbygden ........ 23
4
Budget............................................................................................................................ 27
5
Livet på landet, en nulägesbeskrivning...................................................................... 29
6
5.1
Den mångfacetterade landsbygden......................................................................... 30
5.2
De areella näringarna ............................................................................................. 31
5.3
Landskapets mångfald............................................................................................ 33
5.4
SWOT..................................................................................................................... 33
5.4.1
Styrkor och möjligheter.................................................................................. 33
5.4.2
Svagheter och hot ........................................................................................... 34
5.4.3
Behov och utmaningar ................................................................................... 34
Samverkan med andra program................................................................................. 35 6.1
EU:s strukturfondsprogram (regionala och sociala fonden) .................................. 35
6.2
EU:s fiskerifond ..................................................................................................... 36
7
Uppföljning och utvärdering....................................................................................... 37
8
Organisation ................................................................................................................. 39 3
1 Inledning Sommaren 2007 godkändes Sveriges nya landsbygdsprogram av kommissionen. Något efter det ursprungliga tidsschemat, men ändå först ut i Europa. Det beslutade programmet har höga ambitioner och för att kunna uppnå dessa föreskriver programmet att de beslutande myndigheterna ska upprätta s.k. genomförandestrategier. De ska vara ett komplement till och en specificering av landsbygdsprogrammet på regional nivå. De ska användas som underlag för planering, prioritering och beslut av de prioriteringsbaserade åtgärderna. Detta kan bidra till •
en större insyn,
•
ett större engagemang,
•
ett effektivare genomförande och
•
en högre måluppfyllelse.
Detta dokument ska beskriva de strategier som ska gälla för prioritering och hantering av Jordbruksverkets nationella projektmedel. De nationella projektstöden utgörs i första hand av förutsättningsskapande projekt som har betydelse för hela landet. De kan också förstärka insatser som görs på lokal och regional nivå men som är av rikstäckande intresse. Det är således naturligt att nulägesanalysen i denna strategi utgår från den analys som redan har tagits fram i landsbygdsprogrammet. Kapitel fem är en sammanfattning av landsbygdsprogrammets kapitel tre. Även den övergripande strategin i kapitel 2 avspeglar landsbygdsprogrammets skrivningar. Strategin har arbetats fram efter samråd med den gröna näringen och aktörer för företagandet på landsbygden. Jordbruksverket har genomfört möten med 5 st samverkansgrupper med följande inriktningar: •
Företags- och landsbygdsutveckling
•
Ekologisk produktion
•
Ett rikt odlingslandskap
•
Giftfri miljö och Ingen övergödning
•
Djurens välfärd
5
Aktörer som har varit inbjudna till samverkansgrupperna Coompanion Ekologiska Lantbrukarna Företagarna Hela Sverige ska leva Hushållningssällskapens förbund Internationella handelshögskolan i Jönköping Länsstyrelsen Lantbrukarnas riksförbund Lanthandelns främjande Naturbruksskolornas förening Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket NUTEK Riksantikvarieämbetet Sparbankernas riksförbund Svenska djurhälsovården Svenska fåravelsförbundet Svenska Pig Svenska Ägg Svensk Fågel Svensk Mjölk Sveriges biodlares riksförbund Sveriges grisproducenter Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges nötköttsproducenter Sveriges kommuner och landsting Vattenmyndigheterna
1.1 Disposition Jordbruksverket har valt att lyfta fram det som utgör kärnan i detta dokument, dvs. den övergripande strategin, prioriteringarna och budgeten. Dessa delar finns i kapitel 2, 3 och 4. Jordbruksverkets ställningstaganden grundar sig på den nulägesanalys och SWOT som följer i kapitel 5. I kapitel 6-8 redogörs för samverkan med andra program, utvärdering och uppföljning, samt organisation.
6
2 Övergripande strategi Sveriges övergripande mål för landsbygdsprogrammet och landsbygdspolitiken är en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Denna övergripande målsättning fanns redan i förra programperioden, men programmets innehåll och inriktning behöver breddas och utvecklas för att målen ska kunna uppnås. Den övergripande strategiska inriktningen för de nationella projektstöden är som följer: -
Ett tydligare fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden.
-
Ett tydligare fokus på åtgärder som stärker lantbruks- och landsbygdsföretagens konkurrensförmåga, ekonomiska bärkraft och bidrag till omställningen till ett hållbart samhälle och naturresursutnyttjande.
-
En fortsatt hög miljöambition med fokus på effektiva insatser i syfte att bidra till en effektiv, högkvalitativ och konkurrenskraftig produktion där naturresurserna nyttjas långsiktigt hållbart och miljömålen uppfylls.
-
Ett helhetsperspektiv på landsbygdens natur- och kulturmiljövärden som bas för utveckling och hållbar tillväxt på landsbygden.
-
En god utveckling av landsbygden som helhet. Detta förutsätter ett diversifierat näringsliv som kan bidra till: en inkomstbringande sysselsättning, ett hållbart nyttjande av landsbygdens naturresurser, ett ökat fokus på landsbygdens resurser i form av attraktiva natur- och landskapsmiljöer för boende och för rekreation, ett ökat fokus på lokal service och infrastruktur.
-
Ett lokalt engagemang ska stödjas och deltagande från fler målgrupper ska eftersträvas.
-
Planering och genomförande ska präglas av en helhetssyn på landsbygden. Samordningen mellan olika insatser och politikområden ska stärkas och ett ökat regionalt och lokalt inflytande över åtgärdernas tillämpning och genomförande ska eftersträvas.
Jordbruksverket avser också att i större utsträckning agera proaktivt, dvs, aktivt verka för att få in ansökningar inom områden där det finns ett specifikt behov.
7
2.1 Jord- och skogsbrukets konkurrenskraft
Åtgärderna inom detta insatsområde ska stimulera till en förbättrad konkurrenskraft hos företag inom jord- och skogsbruket, rennäringen, samt inom livsmedelsproduktion och förädling. Detta ska ske på grundval av ett hållbart naturresursutnyttjande. Åtgärderna ska tillämpas med utgångspunkt i företagarens behov och efterfrågan samt uttalade samhällsmål. -
Omstrukturering och modernisering: Den ökade internationella konkurrensen kräver effektiva produktionsenheter som samtidigt tillgodoser samhällets krav på hög kvalitet, god arbetsmiljö, hållbart naturresursutnyttjande, minskad negativ miljö- och klimatpåverkan (bl.a i form av produktion av biobränsle), etik och djurvälfärd. Det är också viktigt att företagen kan öka förädlingsgraden i sin produktion. Sammantaget ska detta verka för konkurrenskraftiga företag och bidra till landsbygdens livskraft.
-
Kompetensoch kunskapsutveckling: En av de viktigaste konkurrensfaktorerna för Sverige är kunskapsnivån. Åtgärderna ska därför stärka entreprenörerna i deras roll som företagare, men också förena en ekonomiskt konkurrenskraftig produktion med en modern, ekologiskt hållbar och etisk produktion. Vidare behövs insatser för att öka kunskapsöverföringen från forskning och utveckling.
Insatsområdet kommer härefter att refereras till som ”axel 1”.
8
2.2 Miljön och landskapet
Åtgärderna ska bidra till att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd. De ska stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion med minskad negativ miljöpåverkan. Att skapa en helhetssyn på landskapet är viktigt för landsbygdens attraktionskraft, inte minst för boende och företagande. -
Mindre gynnade områden: Bibehålla ett öppet och aktivt odlingslandskap och motverka en nedläggning av jordbruk i mindre gynnade områden.
-
Landskapets natur- och kulturvärden: Lantbrukarna måste stödjas i sin roll som natur- och kulturmiljövårdare och producenter av kollektiva nyttigheter för att Sverige ska kunna bevara och utveckla det öppna och varierade landskapet med dess mångfald av biologiska och kulturhistoriska värden. Landskapet är också viktigt för utvecklingen av företag (ex. turism).
-
Miljövänligt jordbruk: Minska jordbrukets negativa miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten.
-
Ekologisk produktion: Har positiva effekter för den biologiska mångfalden och bidrar till en hållbar och resurseffektiv produktion.
-
Kompetensutveckling och rådgivning är viktigt för att stödja miljöarbetet.
Insatsområdet kommer härefter att refereras till som ”axel 2”.
9
2.3 Diversifiering och livskvalitet på landsbygden
Åtgärderna ska bidra till ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv i syfte att främja sysselsättning, en högre livskvalitet samt ett hållbart nyttjande av landsbygdens samlade resurser. Åtgärderna bör tillämpas utifrån en helhetssyn på landsbygdens utveckling där de tre hållbarhetsdimensionerna ska vara vägledande (ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling). -
Attraktiva miljöer i landskapet: Utgör en viktig resurs för företagsutvecklingen inom ex. turism, friskvård, men även för boende.
-
Mångsidig kompetens och sociala nätverk.
-
Minskad arbetslöshet.
-
Fysiska markresurser som kan utnyttjas för annat än traditionell jord- och skogsbruksproduktion.
-
Byggnader med utvecklingspotential.
Insatsområdet kommer härefter att refereras till som ”axel 3”.
10
3 Prioriteringar och fokusområden Den övervakningskommitté som har utsetts för landsbygdsprogrammet har ett ansvar för att programmet genomförs på ett effektivt sätt. En av kommitténs arbetsuppgifter består i att vara delaktig i att utforma urvalskriterier som ska tillämpas vid myndigheternas beslut om stöd. De urvalskriterier som övervakningskommittén har varit delaktig i att arbeta fram och som bör tillämpas är: •
Berättigandekriterier
•
Generella kriterier
•
Åtgärdsspecifika kriterier
•
Övriga kriterier
3.1 Berättigandebedömning En berättigandebedömning görs för samtliga insatser för att säkerställa att insatsens verksamhet och upplägg är stödberättigande med beaktande av • fastställda krav och villkor i landsbygdsprogrammet • förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder • EU-lagstiftning och övrig tillämplig lagstiftning (svensk eller EU)
3.2 Generella kriterier I landsbygdsprogrammet finns ett antal generella kriterier som är styrande då myndigheterna beviljar stöd. De generella kriterierna kan tillämpas horisontellt, oavsett åtgärd. Ju fler kriterier som är uppfyllda desto högre prioritet bör ett projekt få. I enlighet med övervakningskommitténs utlåtande ska prioritering göras utifrån följande generella kriterier: •
Spridning av insatsens resultat och erfarenheter, inkl. grad av samverkan
•
Långsiktighet, där målet är att insatsen eller resultatet av insatsen kan fortleva med egna resurser
•
Innovation, inklusive projekt av pilotkaraktär
•
Genomförandekapacitet hos sökanden
•
Kostnadseffektivitet, dvs. bästa möjliga resultat till lägsta möjliga kostnad
•
Komplementaritet, synergieffekter och samstämmighet med andra åtgärder och program samt åtgärder på regional och lokal nivå
•
Jämställdhet, samt icke-diskriminering med avseende på kön, ras, etniskt ursprung, religion, övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning.
Utöver dessa har Jordbruksverket arbetat fram ytterligare några generella kriterier som ska vara styrande vid bedömningen av inkomna ansökningar om nationellt projektstöd: •
Måluppfyllelse för aktuell åtgärd och axel
•
Nationellt intresse och sannolikhet för regionalt genomförande
•
Identifierade behov utifrån hinder för utveckling och nya möjligheter 11
•
Projektkluster, dvs. möjligheten till högre utväxling genom att olika projekt förstärker varandra
•
Helhetssyn på landsbygdens utveckling (företag, boende, miljö, etc.) – motverka ”stuprörstänk”
•
Mobilisering, som kan leda till att arbetet med sakfrågorna inom landsbygdsprogrammet kan leva vidare även utan stöd, ex. arbetet kring jämställdhet, entreprenörskap på landsbygden, öppna landskap, etc.
Det är viktigt att poängtera att alla generella kriterier inte är tillämpliga i alla fall. För samverkansåtgärden är det exempelvis inte aktuellt att sprida resultatet av projektet eftersom detta kan vara grunden för en patentansökan eller liknande.
3.3 Åtgärdsspecifika kriterier Åtgärdsspecifika kriterier kan vara i form av programspecifika kriterier eller övriga kriterier. De övriga kriterierna är sådana som har tagits fram i samband med utarbetandet av detta strategidokument.
3.3.1 Projektstöd till kompetensutveckling axel 1, Jord- och skogsbrukets konkurrenskraft Den utveckling och omvandling som pågår inom de areella näringarna och livsmedelssektorn innebär nya och ökade krav på företagen. Det betyder att företagen måste vara anpassningsbara och flexibla. De måste också ha ett strategiskt förhållande till konkurrens, innovationer och nya sätt att arbeta och då inte minst med avseende på miljön och klimatförändringar. För att uppnå detta krävs framåtsyftande satsningar på kompetensutveckling, där överföringen av kunskap från forskning och utveckling är en viktig pusselbit. Mål och syfte Stöd lämnas för att anordna kompetensutvecklingsåtgärder som syftar till: •
att stärka företagsutvecklingen,
•
att förbättra miljön och landskapet,
•
att minska klimatpåverkan
•
att främja kunskapsöverföring från, och information om, forsknings- och utvecklingsarbete.
Målet är ökade kunskaper och kompetens hos företag inom områden som rör ex. produktionskvalitet, tillämpning av ny kunskap om teknik, energieffektivisering, hållbart resursutnyttjande och utveckling av lönsamt företagande. Tillämpningen ska vara kundorienterad, efterfrågestyrd och målstyrd.
12
Målgrupp Aktörer som är verksamma inom jordbruk, rennäring, skogsbruk eller förädling kan söka nationellt projektstöd. För insatser inom områdena miljön och landskapet samt djurens välfärd är målgruppen för projektverksamheterna i första hand: •
Rådgivare som är verksamma landsbygdsprogrammet.
•
Tjänstemän och informatörer med verksamhet som vänder sig till den yrkesmässiga jordbruks- och trädgårdsodlingen.
•
Lantbrukare, både som direktkontakt när det gäller informationsmaterial, hemsida och vissa odlaraktiviteter, men framförallt indirekt genom att vi når dem via information till rådgivare och andra tjänstemän.
•
Andra personer som i sin verksamhet har möjlighet att påverka samhällsmålens uppfyllelse.
inom
de
områden
som
omfattas
av
Målområden All kompetensutveckling kallas med ett gemensamt namn för "Landet lär" där alla projekt delas in i olika målområden. Flera av målområdena har en tydlig koppling till miljökvalitetsmålen, medan andra har en koppling till andra mål som regeringen har ställt upp, som till exempel för ekologisk produktion och för regional utveckling. Följande målområden är aktuella för de nationella kompetensutvecklingsprojekten. •
Företagsutveckling (landsbygdsutveckling finns enbart i axel 3)
•
Begränsad klimatpåverkan
•
Giftfri miljö
•
Ett rikt odlingslandskap
•
Ingen övergödning
•
Ekologisk produktion
•
Ökad välfärd för djuren
•
Tvärvillkor / jordbruksrådgivning
Det finns även ett målområde för Storslagen fjällmiljö, men detta hanteras huvudsakligen av Sametinget. Kriterier för företagsutveckling Särskild fokus ska ges åt insatser som: •
kompletterar andra åtgärder i programmets axel 1 och 2
•
svarar upp mot de prioriteringar som finns inom övriga åtgärder i axel 1 och 2
•
verkar attitydsförändrande till bl.a. företagande, export, innovationer, jämställdhet och integration avser nya verksamheter som svarar upp mot nya marknadstrender
•
13
• • •
främjar erfarenhetsutbyte och överföring av kunskap från forskning och utveckling har en bred samhällsnytta utvecklar nya koncept, metoder och verktyg
Kriterier för förbättring av miljön, landskapet och djurens välfärd För att kompetensutvecklingsinsatserna ska nå önskad effekt på utvecklingen på landsbygden måste ny och befintlig kunskap sammanställas och utformas på ett sätt som gör den möjlig att tillgodogöra sig och tillämpa i praktiken. Det finns alltså flera steg som måste fungera innan själva slutprodukten i form av exempelvis en kurs eller broschyr kan genomföras eller presenteras (se bilden nedan). En kompetensutvecklingsinsats av hög kvalitet och med god genomslagskraft kräver ett noggrant genomtänkt förarbete. Steg 1 Framtagning ny kunskap Forskning Försök Utvecklingsprojekt
Steg 2 Syntes av ny och befintlig kunskap Syntes Forma och anpassa råd till den praktiska produktionen
Steg 3 Verktyg för kompetensutveckling Framtagning av utbildning och informationsmaterial Fortbildning rådgivare m.fl.
Steg 4 Kompetensutveckling för företagen Kurser Rådgivning Webbplatser Informationsmaterial Nätverk Etc
De nationella projekten ska i först hand koncentrera sig på att jobba med steg 2 och 3 i denna kedja, men även insatser inom steg 4 kan förekomma. De nationella projekt som beviljas medel ska vara ett komplement till övrig nationell eller regional verksamhet inom området och ligga inom de prioriteringar som beskrivs i punkterna ovan. De nationella projekten ska inte konkurrera med annan rådgivning utan de ska vara inriktade på åtgärder som ligger utanför den ordinarie rådgivningens intresseområde och intäktsmöjligheter. Särskild fokus ska ges åt insatser som: •
kompletterar andra åtgärder i programmets axel 1 och 2
•
understödjer måluppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen och andra samhällsmål som berör de aktuella målområdena som är: o Giftfri miljö o Ett rikt odlingslandskap o Ingen övergödning o Begränsad klimatpåverkan o Ekologisk produktion o Djurens välfärd
14
•
stärker förutsättningarna för företagsutveckling, sysselsättning, service och lokal utveckling på landsbygden
•
syftar till att ta fram och sammanställa information av nationell betydelse och förmedla den i tryckt form eller anpassat för webbplatser (t.ex. www.sjv.se, www.greppa.nu)
•
erbjuder fortbildning för rådgivare och informatörer (inkl. fortbildning i rådgivningsmetodik och introduktionsutbildning för nya rådgivare) som verkar inom landsbygdsprogrammet
•
stödjer rådgivningen genom att inhämta och sprida aktuell information om samhällsmålen t.ex. på miljö- och klimatområdet, åtgärder för att nå målen, hur långt man kommit i strävan att nå målen, utvecklingsprojekt på området m.m.
•
bidrar till att upprätthålla nätverk mellan inblandade aktörer
•
syftar till att förmedla resultat från forskning och försök till målgruppen
•
syftar till att samverka med försöksverksamheten genom att förmedla erfarenheter och kunskapsbehov från målgruppen och den egna verksamheten till forskningen
•
utvecklar och sätter igång ny verksamhet samt stödjer, utvecklar och förbättrar pågående verksamhet inom målområdena
•
syftar till att följa upp och utvärdera verksamheten inom målområdena samt förmedla resultatet till de verksamma aktörerna
Giftfri miljö Arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetet med att genomföra det nationella handlingsprogrammet för att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel utgör de yttre ramarna för den verksamhet som prioriteras inom målområdet. I handlingsprogrammet som beskrivs i Jordbruksverkets rapport 2002:7 utgör utbildning, information och rådgivning viktiga åtgärder för att nå målen. I huvudsak prioriteras verksamhet som syftar till att: •
den kemiska bekämpningen mot ogräs och skadegörare behovsanpassas
•
den kemiska bekämpningen utförs på ett sådant sätt att hälso- och miljörisker undviks
•
biologiska bekämpningsmetoder provas ut och används där så är möjligt
•
sådana odlingssystem eller sådan odlingsteknik används som integrerar samtliga produktionsfaktorer optimalt under beaktande av miljöhänsyn
•
förhindra att växtskadegörare sprids och förökas upp.
•
en mer allsidig flora och fauna erhålls
Jordbruksverket avser att prioritera verksamhet på dessa områden bl.a. genom verksamhet vid växtskyddscentralerna och övergripande verksamhet av samordnande och sammanhållande karaktär samt andra nationella projekt.
15
Begränsad klimatpåverkan Arbetet med att begränsa klimatpåverkan måste ske inom alla verksamheter och på alla nivåer, från den internationella till den lokala. För att uppnå största möjliga klimateffektivitet i en verksamhet krävs att verksamhetsutövaren har tillräcklig kunskap och rätt verktyg. Jordbruksverket prioriterar verksamhet som syftar till att: •
bidra till goda kunskaper om hur klimatpåverkan kan minskas
•
stimulera användandet av klimat- och energieffektiva tekniker och metoder
•
öka produktionen av förnybar energi
Ett rikt odlingslandskap Arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är det som utgör den vida prioriteringsramen för detta målområde. Hållbart resursutnyttjande utgör summan av miljökvalitetsmålen. Expertfunktionen inom biologisk mångfald och kulturmiljö ska bidra till att nå hållbart resursutnyttjande och öka kompetensen hos berörda målgrupper. Jordbruksverkets prioriterar verksamhet som syftar till att: •
bidra till goda kunskaper hos målgrupperna om de nationella miljökvalitetsmål som berör målområdet
•
bidra till kännedom hos målgrupperna om aktuell status för biologisk mångfald och kulturmiljö i odlingslandskapet
•
bidra till goda kunskaper hos målgrupperna om hur biologisk mångfald och kulturmiljö i odlingslandskapet bäst främjas
•
bidra till goda kunskaper hos målgruppen hur de husdjursgenetiska resurserna bevaras och förvaltas på ett hållbart sätt
Ingen övergödning Arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och det nationella åtgärdsprogrammet utgör grunden för de prioriteringar som görs inom målområdet. Utbildning, information och rådgivning är viktiga åtgärder som syftar till att förse lantbrukarna med kunskap och verktyg så att kväve- och fosforförlusterna minskar på ett kostnadseffektivt sätt i linje med samhällets mål. Jordbruksverket prioriterar verksamhet som syftar till att: • •
användningen av växtnäring behovsanpassas både vad gäller växtodling och utfodring spridningen av mineral- och stallgödsel sker vid lämpliga tidpunkter och på sådant sätt att växtnäringen utnyttjas optimalt samtidigt som negativa effekter på miljön undviks • odlingssystem och odlingsteknik som kombinerar ekonomisk lönsamhet med minimal inverkan på miljön stimuleras • ammoniakförlusterna från jordbruket minimeras Jordbruksverket avser att prioritera verksamhet under målområdet Ingen övergödning bl.a. genom att i nära samverkan med länsstyrelserna och LRF ansvara för ledningen av projektet Greppa näringen både innehållsmässigt och administrativt. Till övervägande del görs detta av personer anställda vid Jordbruksverkets regionala kontor. Även nationella länsövergripande projekt inom målområdet kan stödjas.
16
Ekologisk produktion Ekologisk produktion ses som ett medel att nå flera av de nationella miljökvalitetsmålen, i första hand målen Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Grundvatten av god kvalitet. Enligt riksdagens beslut är målet för ekologisk produktion att andelen certifierad ekologisk jordbruksmark ska vara 20 % år 2010. Verksamheten inom målområdet ska syfta till att främja och utveckla den ekologiska produktionen. I Aktionsplanen för ekologisk produktion och konsumtion finns åtgärden ”Starta eko-kampanjer riktade mot utvalda delar av primärproduktionen med fokus på omställning och nya producenter”. Som utförare anges bl.a. Jordbruksverket och länsstyrelserna med en finansiering inom ramarna för Landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket kommer att prioritera verksamhet som syftar till att: • underlätta omläggningen till och utvecklingen av ekologisk produktion - med miljönyttan och djurvälfärden i fokus • utveckla produktionsmetoder och bemästra produktionstekniska hinder för att kunna få en konkurrenskraftig produktion med ökade avkastningsnivåer och minskade arbetskostnader • genom informationsinsatser underlätta för lantbrukarna att genomföra de åtgärder som behövs med anledning av utveckling och förändringar av reglerna för ekologisk produktion. • öka den certifierade produktion för att möta den stora efterfrågan på ekologiska varor som finns från konsumenterna Djurens välfärd Verksamheten syftar till att öka välfärden för lantbrukets djur. Det ska ske genom att djurhållare och djurskötare blir medvetna om djurens olika behov och får kunskap om hur dessa behov kan tillgodoses. Djurens basala behov regleras i djurskyddslagstiftningen. Den nivån på djurvälfärden är varje lantbrukare skyldig att hålla. Syftet med kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet är att öka djurvälfärden ytterligare utöver denna nivå. Samverkansgruppen för målområdet spelar en viktig roll för utformningen av innehållet i kompetensutvecklingen. Målsättningen för gruppens arbete är att utifrån branschernas egna prioriteringar och verksamhetsplaner skapa en gemensam strategi för kompetensutveckling inom området företagsutveckling och djurens välfärd. Detta arbete sker genom regelbundna möten (cirka 2 per år), seminarier och utvecklingsarbete. Jordbruksverket har för närvarande ett nationellt ansvar för stödet till den samlade kompetensutvecklingen inom fjäderfänäringen. En diskussion om grisnäringen, som också är en näring med allt färre producenter, ska hanteras på samma sätt pågår. Motivet för en central hantering är bl.a. att det blir enklare och effektivare för aktörerna i näringen att samarbeta med en myndighet i stället för många. Det övergripande målet är att organisera kompetensutvecklingen på ett rationell och effektivt sätt. Högprioriterat i alla branscher är att skapa och underhålla ett väl fungerande system för kompetensförsörjning för djurhållarna. Rådgivare, som verkar i näringen, har ett minst lika stort behov av detta för att upprätthålla kunnande och konkurrenskraft. Speciellt kan fokus behöva riktas på behoven hos nya rådgivare. Prioriterade områden som är viktiga att belysa inom rådgivning, kursverksamhet och informationsmaterial är bl.a. 17
-
förebyggande smittskyddsarbete för alla djurslag smittskydd och miljöfrågor vid byggnadsplanering drift och skötsel av stora företag (många djur) uppföljning och styrning av produktionen
Rådgivning om tvärvillkor och arbetarskydd Mål och syfte Stöd ges till rådgivningsaktörer för subventionerad rådgivning till jordbruksföretag. Syftet är att ge råd om hur man kan uppfylla tvärvillkoren som gäller för företaget. I rådgivningen ska också ingå arbetarskydd som är relevant för företaget. Målgrupp Aktörer med rådgivare godkända av Jordbruksverket för att utföra rådgivning om tvärvillkor och arbetarskydd. Kriterier Rådgivningen lämnas endast till jordbruksföretag med stöd som är kopplade till tvärvillkor. Projekt beviljas på ett sådant sätt att jordbrukare i hela landet ska ha möjlighet att erhålla tvärvillkorsrådgivning.
3.3.1.1 Rådgivning för att minska antalet olycksfall i jordbruket. Mål och syfte Jord- och skogsbrukssektorn är svårt drabbad av olycksfall. Därför har arbetsmiljön getts hög priotitet i landsbygdsprogrammet. För att minska antalet olycksfall i jordbruket har medel inom åtgärden kompetensutveckling avsatts för rådgivning på gårdsnivå. Genom en särskild satsning under 2008 och 2009 har SLU och JTI tillförts medel för att utveckla denna rådgivning och utbilda rådgivare. Målgrupp Stöd ges till rådgivningsaktörer som har kunskap om hur olyckorna kan undvikas och den rådgivningsmetodik som kan användas för att föra ut budskapet. Rådgivarna bör ha genomgått den utbildning som SLU utvecklat och erbjuder. Kriterier Rådgivningen vänder sig till alla jordbrukare, deras familjer och anställda eller andra personer som verkar på företaget. Projekt beviljas på sådant sätt att jordbrukare i hela landet ska ha möjlighet att erhålla olycksfallsrådgivning.
3.3.2 Stöd till samarbete och innovationer Många av företagen på landsbygden är mikroföretag. Detta kan innebära vissa svårigheter, exempelvis med att utveckla nya produkter, processer, etc. Som enskilt företag har man helt enkelt inte tillräckligt med kapacitet. I dessa fall kan samverkan vara ett sätt att växa sig 18
starkare; att öka sin förädlingsgrad och förbättra sin konkurrenskraft. Detta kan leda till att innovation och entreprenörskap kring produktutveckling kan öka inom den areella sektorn, livsmedelssektorn och energisektorn. Mål och syfte Grundidén är att åtgärden ska skapa affärsnytta - stöd lämnas för att företag i samverkan ska kunna utveckla nya produkter, processer eller ny teknik. Stöd ges för att företagen ska kunna köpa in hjälp utifrån, ex. i form av konsulttjänster, utbildningsinsatser, projektanställningar, patentansökningar och utvecklingskostnader. Projekten ska bidra till en ökad konkurrenskraft och utveckling inom jordbruks-, rennärings-, livsmedels- , energi- eller skogsbrukssektorn. Målgrupp Det kan vara en rad olika aktörer som samarbetar. Stödet faller under benämningen ”projektstöd”, men riktar sig alltså mot enskilda företag. Kriterier Särskild fokus ska ges åt insatser som: • främjar samarbete med nya aktörer/intressenter • har en tydlig innovativ inriktning gällande utveckling av produkter, tekniker och processer • bedöms leda till en förbättrad tillgång till distribution och detaljhandel för småskaliga producenter
3.3.3 Infrastruktur som har betydelse för jord- och skogsbruket För att kunna bedriva ett konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk är en väl fungerande infrastruktur en grundförutsättning. Det möjliggör även brukning och hävd av avsides belägna marker med höga biologiska och kulturella bevarandevärden. Infrastruktur kan ex. handla om vägar, energiförsörjning, vattenförvaltning och telekommunikationer. En god infrastruktur är också till nytta för andra grupper i samhället, som boende, företag och turistbesökare. Då bristande infrastruktur i många fall handlar om bristande samverkan, finns det anledning att stimulera insatser på området.
Mål och syfte Stöd ges till samverkansprojekt som avser planering och projektering av småskalig lokal infrastruktur. Målet är en väl fungerande lokal infrastruktur som stärker jord- och skogsbrukets och landsbygdens konkurrenskraft. Målgrupp Åtgärden kan stödja samverkan mellan exempelvis markägare, boende på landsbygden, etc.
19
Kriterier Särskild fokus ska ges åt: •
insatser där det saknas förutsättningar för en utveckling genom renodlade kommersiella initiativ eller genom åtaganden från samhällets sida (ett krav)
•
insatser som avser information och kompetensutveckling i samband med projektering och planering av lokal infrastruktur
3.3.4 Projektstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruk Reformer av EU:s jordbrukspolitik har lett till en marknadsanpassning inom jordbrukssektorn. Det förändrar de ekonomiska förutsättningarna för jordbruksföretagen eftersom man nu är mer utsatt för marknadens krav och villkor. Omstruktureringen, med ett minskat antal jordbruksföretag som följd, förutspås således fortsätta. Det påverkar naturligtvis förutsättningarna för utvecklingen på landsbygden. Parallellt med en ökad stordrift och specialisering kan primärproduktionen inom jordbruket och rennäringen kompletteras med andra verksamheter. Det kan vara ett sätt att öka lönsamheten inom företaget samtidigt som det kan ge ett större utbud av tjänster och produkter som är viktiga för landsbygdens attraktionskraft. Mål och syfte Åtgärden ska förbättra förutsättningarna för jordbruks- och renskötselföretag att utveckla och genomföra affärs- och verksamhetsidéer. Målet är att öka antalet jordbruksföretag och rennäringsföretag som utvecklar, producerar och kommersialiserar produkter eller tjänster inom andra områden är traditionell jordbruks- och rennäringsproduktion. Omsättningen i diversifierade jordbruks- och rennäringsföretag ska öka. Målgrupp Organisationer, företag, myndigheter, etc. Kriterier Särskild fokus ska ges åt insatser som främjar: •
spridning av resultatet till flera olika aktörer (ett krav).
•
helhetslösningar utifrån ett konsumentperspektiv
•
företagande och förbättrad lönsamhet
•
samverkanslösningar och nätverk
•
samverkan med branschföreträdare för de ”nya” verksamheterna
3.3.5 Projektstöd till affärsutveckling i mikroföretag I takt med att jordbruket har omstrukturerats har andra näringar ökat i betydelse för sysselsättningen och ekonomin på landsbygden. Idag dominerar dessa för landsbygdsbefolkningens försörjning. Nya företag och fortsatt utveckling av befintliga är nödvändigt för att upprätthålla ett livskraftigt näringsliv. Nya affärsområden och produkter behöver utvecklas, i synnerhet sådana med ett högt kunskapsinnehåll. I detta sammanhang är 20
viljan till entreprenörskap och företagande bland landsbygdens invånare mycket betydelsefull. I områden utan starka företagartraditioner och väl etablerade nätverk finns det behov av lokala utvecklingsmiljöer och klusterbildningar. Innovationer är nödvändiga och sk. nyckelföretag kan spela en avgörande roll i en bygds utveckling. Mål och syfte Åtgärden ska leda till förbättrade förutsättningar för mikroföretag att utveckla och genomföra affärs- och verksamhetsidéer. Antalet mikroföretag som utvecklar, producerar och kommersialiserar produkter och tjänster på landsbygden ska öka, liksom omsättningen i företagen. Målgrupp Organisationer, företag, myndigheter, etc. Kriterier Särskild fokus ska ges åt insatser som: •
sprider resultatet till flera olika aktörer (ett krav).
•
fokuserar på lokomotivföretags / nyckelföretags betydelse för den lokala utvecklingen
•
stödjer bildandet / utvecklandet av kunskapsintensiva, men också innovativa miljöer
•
främjar samverkanslösningar och nätverk
3.3.6 Projektstöd för främjande av turistnäringen Turistnäringen har en stor utvecklingspotential, i synnerhet på landsbygden. Ett bevis för detta är att besöken vid naturattraktioner, hantverk, tillverkning och evenemang har utvecklats bättre än genomsnittet för turismen i landet. Uppskattningsvis finns det knappt 10 000 turistföretag i Sverige där de flesta är små företag. Det kan vara svårt för mindre företag att på egen hand genomföra större satsningar, som produktutveckling, marknadsföring och logistiklösningar. En ökad samverkan är därför ofta en förutsättning för att hela utvecklingspotentialen ska kunna tas till vara. En ökad samverkan kan också vara ett sätt att tillmötesgå kundernas allt större efterfrågan på paketlösningar. Professionalism och kompetens och också viktiga faktorer för att nå framgång i sitt företagande. Mål och syfte Åtgärden ska leda till förbättrade förutsättningar för turistföretag att utveckla och genomföra affärs- och verksamhetsidéer. Antalet företag som erbjuder tjänster eller produkter som vänder sig till turister och andra besökare på landsbygden ska öka, liksom omsättningen i företagen. Målgrupp Organisationer, företag, myndigheter, etc.
21
Kriterier Särskild fokus ska ges åt insatser som: •
sprider resultatet till flera olika aktörer (ett krav)
•
främjar utvecklingen av nya turistaktiviteter som svarar upp mot marknadstrender
•
främjar varumärkesuppbyggnad och marknadsföring av platser, inte minst ur ett internationellt perspektiv
•
stärker kvalitetssäkring inom branschen
•
främjar samverkanslösningar och nätverk, inte minst mellan stad och land
•
främjar helhetslösningar utifrån ett konsumentperspektiv
3.3.7 Grundläggande landsbygden
tjänster
för
ekonomin
och
befolkningen
på
En god servicenivå är avgörande för en gynnsam utveckling på landsbygden. Samtidigt är tillgången till service ofta hotad. Tillgången till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer har stadigt minskat och förändringar i bl.a. Postens servicenät har inneburit försämrad service för många i glesbygder. Läggs en butik ned kan effekten för en liten ort eller en bygd bli stora, eftersom butiken ofta fungerar som ombud för andra servicefunktioner. Det finns ett behov av att utveckla flexibla servicelösningar på lokal nivå. Här kan insatser inom landsbygdsprogrammet vara ett komplement till de grundläggande samhällsfunktionerna. Även tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter är viktig för landsbygdens attraktivitet, inte minst med tanke på att många ungdomar flyttar därifrån. Även inom detta område behövs flexibla lösningar på lokal nivå. Mål och syfte Åtgärden ska förbättra förutsättningarna för en god grundläggande (kommersiell och offentlig) service samt fritids- och kulturaktiviteter på lokal nivå. Målet är att få en landsbygdsstruktur som bidrar till en hållbar samhällsutveckling, ex. genom en förbättrad tillgång till service för konsumenter och företagare. Målgrupp Organisationer, företag, myndigheter, etc. Kriterier Särskild fokus ska ges åt insatser som:
22
•
sprider resultatet till flera olika aktörer (ett krav).
•
främjar samverkanslösningar mellan olika former av service
•
främjar utvecklingen av service som svarar upp mot nya marknadsförutsättningar
•
förbättrar förutsättningarna för grundläggande service för närboende
•
förbättrar förutsättningarna för serviceföretag att profilera och diversifiera sin verksamhet, vilket kan bidra till att bibehålla servicen i områden med bristande serviceunderlag
3.3.8 Förnyelse och utveckling i byarna I flera delar av landet finns det områden som kan sägas ha fastnat i negativa utvecklingsspiraler. Bygden avfolkas, butiken stänger, skolan läggs ned och människor kan passiviseras. För att kunna vända en sådan negativ utveckling behövs insatser som startar en ny hållbar utvecklingsprocess. Förutsättningar och möjligheter för detta varierar mellan olika byar och olika delar av landet. Vad som är gemensamt är att det behövs ett intresse och engagemang hos lokalbefolkningen för att ta tillvara och utveckla de lokala förutsättningarna. Förändring måste drivas inifrån, inte utifrån. I denna process kan landsbygdsprogrammet fungera som smörjmedel och katalysator. Mål och syfte Åtgärden ska förbättra förutsättningarna för företagande och boende i byar på landsbygden och ett hållbart nyttjande av bygdens resurser. Åtgärden ska också verka för att stärka byarnas attraktionskraft. Målet är att skapa en landsbygdsstruktur som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Målgrupp Organisationer, företag, myndigheter, etc. Kriterier Särskild fokus ska ges åt insatser som: •
sprider resultatet till flera olika aktörer (ett krav).
•
främjar skapandet av attraktiva bygder för både företag och boende där alla tillgångar beaktas och tas tillvara
•
insatser som bygger på ett lokalt engagemang, som har ett brett underifrånperspektiv
•
främjar samverkan med den kommunala planeringen
•
främjar metodutveckling och metodöverföring
3.3.9 Bevarande och uppgradering av natur och kulturarvet på landsbygden I begreppet ”landsbygdens attraktivitet” ingår natur- och kulturlandskapets värden som en självklar del. Det kan bli en del av den lokala identiteten och vara en konkurrensfaktor för både boende, företagande och turism. Lokala natur- och kulturvårdsprojekt bidrar också ofta till ett socialt engagemang, genom deras ofta tydliga lokala utvecklingsperspektiv. Detta kan stimulera till hållbara utvecklingsprocesser. Mål och syfte Stöd lämnas för att förbättra förutsättningarna för ett bevarande av natur- och kulturarvet på landsbygden och för att öka dess attraktionskraft. Målet är att restaurera, underhålla och uppgradera det lokala natur- och kulturlandskapet.
23
Målgrupp Organisationer, företag, myndigheter, etc. Kriterier Särskild fokus ska ges åt insatser som: •
sprider resultatet till flera olika aktörer (ett krav).
•
bidrar till att uppfylla regionala och lokala mål för natur- och kulturvård.
•
förbättrar förutsättningarna för att utnyttja landsbygdens natur- och kulturmiljöer på nya sätt
•
främjar hållbar utveckling som sker i samarbete mellan bevarande och kommersiella intressen
•
främjar lokal förvaltning
3.3.10 Projektstöd till kompetensutveckling axel 3, diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden Att kunna påverka människors förmåga och attityder är en nyckelfaktor för att åstadkomma förändringar och därmed en social och ekonomisk utveckling på landsbygden. En sådan påverkan kan ex. ske genom information, erfarenhetsutbyte och utbildning, där överföring av kunskap från forskning och utveckling är viktigt. Men investeringar i kunskap är även betydelsefullt ur andra perspektiv. På landsbygden finns det lägre andel verksamheter med högt kunskapsinnehåll i varor och tjänster. Dessutom utvecklas tjänstesektorn långsammare på landsbygden än i landet som helhet. För att skapa tillväxt och konkurrenskraftigt företagande måste kunskapsinnehållet i varu- och tjänsteproduktionen därför öka. Mål och syfte Stöd lämnas för insatser som syftar till att: •
öka kunskapsinnehåll, företagarförmåga och innovationsförmåga i landsbygdens näringsliv, eller
•
förbättra förutsättningarna för diversifiering och livskvalitet på landsbygden.
Målgrupp Aktörer som är verksamma inom axel 3. Kriterier Särskild fokus ska ges åt insatser som:
24
•
kompletterar andra åtgärder i programmets axel 3
•
svarar upp mot de prioriteringar som finns inom övriga åtgärder i axel 3
•
verkar attitydsförändrande till bl.a. företagande, export, innovationer, jämställdhet och integration.
• • •
avser nya verksamheter som svarar upp mot nya marknadstrender främjar erfarenhetsutbyte och överföring av kunskap från forskning och utveckling har en bred samhällsnytta
25
4 Budget Budget för nationella projektstöd. I budgeten för axel 3 ingår 20 procent övrig offentlig medfinansiering. I projekt där Jordbruksverket är projektägare ingår medel för att köpa in tjänster , ex via upphandlingsförfarande.
Åtgärd (111) Kompetensutveckling axel 1. (124) Samarbete om utveckling av nya produkter, nya processer och ny teknik inom jordbruks- och livsmedelssektorn. (125) Förbättring och utveckling av infrastruktur som är av betydelse för jordoch skogsbruket. Summa axel 1 (311) Diversifiering av annan verksamhet än jordbruk. (312) Stöd för etablering och utveckling av mikroföretag. (313) Främjande av turismverksamhet. (321) Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden. ( 322) Förnyelse och utveckling av byarna. (323) Bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet på landsbygden. (331) Kompetensutveckling. Summa axel 3 Totalt
2009-2013 tkr
Per år 2009-2011 tkr JordbruksTotalt För verkets per år utlysning projekt
Per år 20122013
374 480
81 240
33 000
48 240
65 380
13 350
2 670
2 670
0
2 670
34 410
6 882
6 882
0
6 882
453 960
90 792
42 552
48 240
74 932
12 000
2 400
2 400
0
2 400
38 000
7 600
7 600
0
7 600
38 000
7 600
7 600
0
7 600
10 000
2 000
2 000
0
2 000
10 000
2 000
2 000
0
2 000
6 150
1 230
1 230
0
1 230
33 000 147 150 601 110
6 600 29 430 120 222
3 100 25 930 68 482
3 500 3 500 51 740
6 600 29 430 104 362
27
Budgeten för nationella projekt fördelad efter avdelning, åtgärder och målområden
Avdelning (111) Företagsutveckling och begränsad klimatpåverkan (111) Småskalig livsmedelsförädling (124) Samarbetsåtgärd
2009-2013 tkr
Per år 2009-2011 tkr Jordbruks- Per år Totalt För 2012verkets per år utlysning 2013 tkr projekt
31 500
7 000
2 500
4 500
5 250
30 000
6 000
6 000
0
6 000
13 350
2 670
2 670
0
2 670
34 410
6 882
6 882
0
6 882
147 150
29 430
25 930
3 500
29 430
256 410
51 982
43 982
8 000
50 232
18 500
3 700
2 100
1 600
3 700
5 000
1 000
1 000
0
1 000
Summa Djuravdelning
23 500
4 700
3 100
1 600
4 700
(111) Ett rikt odlingslandskap
13 394
2 798
500
2 298
2 500
53 138
11 426
900
10 526
9 430
107 000
23 000
1 000
22 000
19 000
38 661
8 887
2 000
6 887
6 000
(111) Tvärvillkor
17 287
5 429
5 000
429
500
(111) Olycksfall (arbetarskydd)
60 000
12 000
12 000
0
12 000
289 480
63 540
21 400
42 140
49 430
374 480
81 240
33 000
48 240
65 380
601 110
120 222
68 482
51 740
104 362
(125) Infrastrukturåtgärd Åtgärder inom Axel 3 Summa Landsbygdsavdelning (111) Djurens välfärd (111) Ett rikt odlingslandskap
(111) Ingen övergödning (111) Giftfri miljö (111) Ekologisk produktion
Summa Växtavdelningen Summa (111) Kompetensutveckling axel 1 Totalt
28
5 Livet på landet, en nulägesbeskrivning Vi är idag ca 9 miljoner människor i Sverige - ett land med en stor geografisk yta. Detta gör oss, tillsammans med Finland, till det mest glesbefolkade landet i EU, med endast 22 personer per kvadratkilometer. Men betyder glesbefolkat landsbygdsbefolkat? Det beror på hur man definierar ”landsbygd”. Enligt Glesbygdsverkets definition1 och Jordbruksverkets definition2 bor ca 25 procent av oss svenskar på landsbygden, där de allra flesta bor i tätortsnära landsbygd3. Men enligt SCB:s landsbygdsdefinition4 bor bara 16 procent av befolkningen på landsbygden. Skulle vi använda oss av OECD:s definition5 bor däremot hela 70 procent av befolkningen på landsbygden.
1
Landsbygd avser boende utanför tätort med mer än 3 000 invånare.
2 Indelning har gjorts på kommunnivå. För det första finns det som kallas Storstadsområden som inbegriper de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Till storstadsområdena räknas också kranskommuner som domineras av kärnkommunerna i dessa områden. För det andra finns de områden som kallats Stadsområden, hit räknas de kommuner som har en tätortsbefolkning som överstiger 30 000 personer och även kommuner som har starka pendlingsströmmar till dessa kommuner. Resten av Sveriges kommuner delas in i två grupper baserade på befolkningstätheten. De kommuner som har mer än 5 invånare per kvadratkilometer hör till gruppen som kallas Landsbygd. De kommuner som har mindre än 5 invånare per kvadratkilometer hör tills gruppen Gles Landsbygd. 3
45 minuters (eller mindre) bilresa till en större tätort med mer än 3 000 invånare.
4
Boende utanför tätort med mer än 200 invånare.
5
Med landsbygdsboende avses den del av befolkningen som bor i kommuner med en befolkningstäthet mindre än 150 invånare/km2.
29
5.1 Den mångfacetterade landsbygden Befolkningsutvecklingen mellan olika landsbygdsområden har sett och ser mycket olika ut. Den mera tätortsnära landsbygden, enligt Glesbygdsverkets definition, har haft en viss befolkningsökning. Glesbygderna har däremot haft en motsatt utveckling där avfolkning av en bygd kan vara förenat med stora problem. Avfolkning kan medföra svårigheter med exempelvis kompetensförsörjning, underlag för service och skola. Om man däremot studerar befolkningsutvecklingen utifrån SCB:s definition ser utvecklingen något annorlunda ut; fördelningen mellan tätort och landsbygd har varit mer eller mindre oförändrad sedan 1970. Den ökade befolkningen i den ”tätortsnära landsbygden” indikerar att landsbygdens värde som attraktiv miljö för boende har ökat och att bostadsval kan grunda sig på andra värden än närheten till arbetsplatsen. Det blir också mer vanligt att stadsbefolkningen flyttar ut på landet under vissa delar av året. Ökad närvaro på landsbygden i form av deltidsboende, turism, etc., tillsammans med en befolkningsökning, kan öka användningen av landsbygdens möjligheter och väga upp den gängse bilden av landsbygdens (negativa) befolkningsutveckling. Framtidens utveckling av drivmedelspriserna kommer med all säkerhet att påverka närvaron på landsbygden. Exakt hur är däremot osäkert. Generellt sett kan man konstatera att medelåldern är högre och könsfördelningen något mer ojämn6 för landsbygdsbefolkningen än för stadsbefolkningen. Även den formella utbildningsnivån är lägre. Detta kan påverka regionens företagsutveckling negativt i och med att en lägre utbildning begränsar det s.k. humankapitalet, som avgör förmågan att tillgodogöra sig och använda ny kunskap och förmågan att generera ny kunskap. En lägre utbildningsnivå kan alltså försämra företagens produktivitet och konkurrenskraft. Det finns dock exempel på områden där man har utvecklat ett konkurrenskraftigt företagande trots att den teoretiska utbildningsnivån är låg. Det har visat sig att alternativa utbildningsformer kan vara värdefulla alternativ för boende på landsbygden. Trots en god ekonomisk tillväxt de senaste åren har sysselsättningen i Sverige inte ökat i motsvarande takt. Landets högsta förvärvsfrekvens kan man hitta framförallt i och omkring storstadsregionerna och i delar av den tätortsnära landsbygden i Götaland. På landsbygden har jordbruket, i takt med strukturomvandlingen, minskat i betydelse för sysselsättningen medan andra näringar har ökat i betydelse. En allt större andel sysselsätts inom tjänstesektorn och en allt mindre andel inom tillverkningsindustrin. Många orter har påverkats av exempelvis industrinedläggningar. Näringslivet på landsbygden karaktäriseras av en stor andel små företag - hela 80 procent av företagen saknar anställda. Den småskaliga landsbygdsföretagaren delar många av sina problem och möjligheter med den småskaliga stadsföretagaren. Men flera av utmaningarna är också mer eller mindre unika för företagets lokalisering. För många små företag på landsbygden är exempelvis kapitalförsörjningen ett problem. Många av företagen kopplas samman med en hög riskfaktor, som i sin tur kan härledas till geografisk lokalisering och branschtillhörighet. Problemet förvärras av att deras tillgångar av olika slag ofta bedöms ha ett relativt lågt alternativvärde. En annan avgörande faktor för landsbygdsföretagaren är tillgången till en god service och fungerande infrastruktur i form av vägar, elnät, telekommunikationer, bredband, etc. Förbättrad infrastruktur i form av ex. kommunikationer kan också innebära att arbetsmarknaden mellan stad och land kan integreras.
6
Dvs. andelen män är högre på landsbygden.
30
De areella näringarna är en självklar bas för tillväxt och utveckling på landsbygden och för samhället som helhet. Andra typer av näringar med framtiden för sig kan exempelvis vara produktion av förnybar energi inkl vindkraft, turism, häst, mat, design, trädgård, grön rehabilitering, etc. Flera av dessa har en stark koppling till landsbygdens resurser. En annan av landsbygdens stora tillgångar är den starka sociala gemenskapen. Ett starkt socialt kapital är många gånger nyckeln bakom ett framgångsrikt entreprenörskap. Byarörelsen är väl förankrad i Sverige. Den har sin bakgrund i den rörelse som tog fart i slutet av 70-talet som en reaktion på indragen service, nedläggning av skolor, exploatering av naturvärden, osv. Lokala utvecklingsgrupper startades för att själva kunna påverka. Man påtalade betydelsen av att anta en helhetssyn på landsbygdens utveckling där alla aspekter av landsbygdens situation måste vägas in, som ex. boende, service, kultur, infrastruktur, mm. På senare tid har den ökade graden av diversifiering inom jordbruket lett till att traditionella branschorgan som LRF och HS har blivit viktiga aktörer för att förbättra utnyttjandet av landsbygdens resurser. Tillkomsten av Kooperativa Utvecklingscentrum har inneburit nygamla inslag i utvecklingsarbetet. Även miljöfrågorna har fått ökad betydelse i landsbygdsarbetet där kopplingen mellan kultur, natur och turism har fått stor uppmärksamhet. Genomförandet av och engagemanget inom Leader har också bidragit till en ökad lokal mobilisering.
5.2 De areella näringarna Sveriges yta är till stor del präglat av de areella näringarna, där en mycket stor andel utgörs av skog, berg, fjäll och gräsmarker, dvs. arealer som till stor del förknippas med en mycket gles permanent befolkning. På en tredjedel av landets yta bedrivs också renskötsel. En tiondel av ytan består av vatten, närmare bestämt av ca 100 000 sjöar. Till skillnad från många andra av EU:s medlemsländer består ytan endast av en mindre del jordbruksmark, knappt 10 procent. Jordbruksmarken är koncentrerad till de södra delarna av landet. Sveriges jordbruk bedöms ha ett svårt konkurrensläge, där en betydande konkurrensnackdel jämfört med jordbruket i andra mer sydliga EU-länder utgörs av de betydligt sämre klimatoch naturgivna förutsättningarna. Runt hälften av all jordbruksmark klassificeras som mindre gynnade områden (s.k. LFA). Andelen huvudsakligen sysselsatta inom jordbruket minskar sedan länge i Sverige och uppgår nu till ca 1 procent av alla förvärvsarbetande personer. Antalet jordbruk har också stadigt minskat, samtidigt som företagens genomsnittliga storlek och arbetsproduktivitet har ökat. Medelåldern inom kåren är hög och andelen utrikesfödda är mycket liten. Det svenska jordbruket är generellt sett väl anpassat till samhällets och konsumenternas krav på säkra och djuretiskt godtagbara livsmedel, vilket i och för sig kan ge högre produktionskostnader, men som det finns möjligheter att ta betalt för på den svenska marknaden7 (s.k. mervärden). Arbetet med en miljöanpassning av jordbruket har varit tämligen framgångsrikt. EU:s nya jordbruksreform har skapat nya förutsättningar för jordbruket, där influenserna från marknadskrafterna nu är betydligt starkare. Jordbrukets anpassning till dessa nya förutsättningar kan komma att se ut på lite olika sätt, genom ökad effektivisering och modernisering, ökad differentiering eller ökad förädling. Men oavsett produktionsinriktning kommer kompetens, tillgång till ny kunskap och teknik, samt ett professionellt och marknadsinriktat företagande att vara avgörande för företagens möjligheter att lyckas. 7
Studier har visat att det går att ta ut ett högre pris för svenskt kött på den svenska marknaden. I dagsläget är det dock inte jordbrukarna som får ta del av denna mervärdesbetalning.
31
Det finns en växande grupp jordbrukare som har utvecklat annan inkomstbringande verksamhet vid sidan om traditionell lantbruksverksamhet, genom sk. diversifiering. Nya verksamheter som har ökat i betydelse är ex. entreprenad, häst, turism, förädling, bioenergi. Det är något vanligare med kompletterande verksamhet i de större företagen. En ökad diversifiering har möjlighet att öka lönsamheten i företaget men också öka landsbygdens samlade attraktionskraft genom ett större utbud av tjänster och produkter. Hur den nya livsmedelssituationen med höga priser och en ökad lönsamhet för vissa produktionsgrenar kommer att påverka den framtida diversifieringen återstår däremot att se. Det är inte bara jordbruket som har betydelse för landsbygdens ekonomi. Skog och skogsbruk påverkar också ekonomin på landsbygden och höjer dess attraktionskraft genom möjligheterna till jakt, fiske och naturturism. En kombination mellan jord- och skogsbruksverksamhet är mycket vanlig. Mycket av skogsbruket är en kapitalintensiv och högteknologisk verksamhet. Skogs- och träindustrin är konkurrenskraftiga industrier, även på den internationella arenan. Miljömedvetenheten är hög och Sverige har en internationellt sett hög andel miljöcertifierad skog. Trä- och möbelindustrin är däremot en mogen industri bestående av små och medelstora företag. Merparten är belägna på landsbygden eller i mindre tätorter. Lönsamheten är relativt dålig, så för att bevara och öka sysselsättningen och lönsamheten krävs en omfattande förnyelse. Till de areella näringarna hör inte bara jord- och skogsbruket, utan även fiskenäringen. I Sverige finns det drygt 3 miljoner fritidsfiskare och det finns även en stor potentiell marknad inom EU. Man beräknar att det finns ca 25 miljoner fritidsfiskare i medlemsländerna totalt sett. Det är ofta jordbrukare som är fiskvattenägare, där många har fiske- och jaktbaserad verksamhet som en del av jordbruksföretaget. Fiske kan således både utgöra en inkomstkälla för fiskvattenägare och en rekreationskälla för allmänheten. Rennäringen spelar en central roll i det samiska samhället och samerna bedriver renskötsel på en tredjedel av landets yta. Utvecklingen inom rennäringen skiljer sig en del åt från utvecklingen inom jordbruket, bl.a. på så sätt att antalet renskötselföretag, mellan 1994 och 2001, har ökat samtidigt som antalet renar har minskat. Renskötseln i Norrbottens län domineras i högre grad av små företag än för 20 år sedan. På vissa håll går dock utvecklingen i motsatt riktning. Lönsamheten inom näringen är relativt låg och bedrivs enligt tradition ofta i kombination med annan näringsverksamhet. Det finns en potential i att ytterligare utveckla och förnya den kompletterande verksamheten, ex. genom livsmedelsförädling, slöjd, turism och naturupplevelser. Trädgårdsnäringen är belägen främst i sydligaste Sverige. I resten av landet är den belägen främst i närheten av tätorter. Arealen för odling av trädgårdsväxter har varit relativt oförändrad de senaste 20 åren medan antalet företag kontinuerligt har minskat. Även om livsmedelsförädling inte är en av de areella näringarna så är den nära sammanlänkad med produktionen av jordbruks- och fiskeprodukter. Utan en inhemsk förädlingsindustri riskerar efterfrågan på svenska råvaror att minska avsevärt. Det kan därför vara värdefullt att även nämna något kort om livsmedelssektorn. Man kan konstatera att Sveriges export av livsmedelsindustriprodukter går bra och att livsmedelsindustrin visar tecken på god konkurrenskraft. Den allt hårdare internationella konkurrensen har tvingat fram strukturomvandlingar och effektiviseringar, men också lett till att antalet sysselsatta har minskat. Antalet småskaliga företag har emellertid ökat. Småskalig/lokal livsmedelsförädling bedöms ha en stor potential, även om många av företagen i dagsläget brottas med en del problem. Som exempel kan nämnas brist på kunskap om produktutveckling och marknadsföring och problem med att nå ut med sina produkter i dagligvaruhandeln.
32
5.3 Landskapets mångfald Landskapets innehåll har stor betydelse för hur vi upplever det. Fjäll eller böljande vetefält över stora områden kan verka lugnande. Omväxling verkar stimulerande andra dagar. Skogens slutenhet behövs ibland. Kulturmiljöer och kulturspår väcker vår fantasi över tidigare vandrare. Landskapets framkomlighet har stor betydelse för friluftsliv och turism. Många odlingslandskap innehåller stora biologiska och kulturella värden. I dessa landskap kan vi fortfarande se sammanhanget mellan konsumtion och produktion. Det är områden med variation i grödor, färger och former, markanvändning och skogspartier, där årstidens växlingar är tydliga. En stor del av odlingslandskapets mångfald finns i ängs- och betesmarkerna som är bland de mest artrika miljöerna i landet. Upphört bete och igenväxning hotar den biologiska mångfalden i skogs- och mellanbygder, medan storskaligheten i slättbygden har gjort att nästan all tillgänglig mark där är uppodlad. Intensifieringen i själva odlingen ger inte längre mycket utrymme för vilda växter och djur. Nektar- och pollenätande insekter hittar få blommor och slättlandets insektsätande fåglar får svårt att hitta mat och boplatser. Nedläggningen av mindre jordbruksföretag kan innebära att det blir svårt att hitta tillräckligt med betesdjur för hävden i jordbrukslandskapet. Förlusten av lantbruksföretag kan också ha negativa effekter på andra företagare, service och bosättning på landsbygden. Landsbygdens bebyggelse och infrastruktur behövs för ny och alternativ användning i landsbygdsprogrammets projektstöd och framöver. Den agrara bebyggelsen är därför en tillgång för utveckling av butiker, restauranger, informationscentrum för friluftsliv och turism, etc. I det senare fallet utgör den biologiska mångfalden av vilt och tamt en förutsättning för att locka människor till landsbygden. Övergödning av sötvatten och kustnära havsvatten är ett problem som är kopplat till starkt uppodlade slättbygder i södra Sverige, men också till hyggesbruk i skogen. Läckaget av kväve och fosfor till vatten orsakar utarmning av den biologiska mångfalden, igenväxning, algblomning, bottendöd och hotade fiskbestånd. Förhoppningsvis kommer åtgärder genom jordbruksreformer att minska växtnäringsförlusterna.
5.4 SWOT Avsnitten nedan är som tidigare nämnts en sammanfattning av den SWOT som arbetats fram inom ramen för Sveriges nationella strategi och landsbygdsprogrammet. Det finns emellertid vissa aspekter som inte är omnämnda i den analysen som trots allt kan ha en stor betydelse för utvecklingen på landsbygden. Bland dessa kan nämnas de pågående klimatförändringarna och den nya livsmedelssituationen med högre världsmarknadspriser. Dessa faktorer kan skapa både nya hot, möjligheter, utmaningar och behov.
5.4.1 Styrkor och möjligheter -
Modern och effektiv produktion i jord- och skogsbruk och livsmedelsindustri som med högkvalitativa produktionsmetoder, både vad gäller miljö, klimat och djuretiska hänsyn, producerar det som samhälle och konsumenter vill ha,
-
jord- och skogsbruk har en nyckelroll i omställningen till en hållbar 33
samhällsutveckling, -
höga natur- och kulturvärden i landskapet, en ren miljö inkl. vatten,
-
landsbygden har stora resurser i natur och landskap och socialt kapital som kan utvecklas som grund för företagande och ökad livskvalitet.
5.4.2 Svagheter och hot -
Entreprenörskap och företagande är svagare utvecklat i landsbygdsområden än i tätorter och städer; ökar sårbarheten i globalisering,
-
värdefulla landskap och biologisk mångfald hotas av förändringar i produktionsmetoder, markanvändning och samhällsutveckling,
-
glesa strukturer, stora avstånd och förändringar i service och infrastruktur innebär sämre utvecklingsförutsättningar för invånare och företag i landsbygdsområden, gäller bl.a. jordbruk i mindre gynnade områden.
5.4.3 Behov och utmaningar
34
-
Stärka företagande och entreprenörskap i jordbruk och andra näringar på landsbygden,
-
bevara och utveckla natur- och kulturvärdena i landskapet och fortsatt stödja de areella näringarnas roll som kultur- och naturvårdsentreprenörer och som producenter av kollektiva nyttigheter samt minska jordbrukets negativa externa miljöeffekter,
-
stärka landsbygdens utvecklingsförutsättningar i bred mening.
6 Samverkan med andra program Alla är tämligen överens om att statliga insatser av olika slag får bäst verkan om de samverkar. Trots konsensus i frågan är det i praktiken inte lika enkelt att uppnå detta, bl.a. på grund av att det är olika myndigheter som hanterar de många stödprogrammen. I den nya programperioden finns det på regional nivå goda förutsättningar för en ökad samverkan mellan landsbygdsprogrammet och andra program i och med de genomförandestrategier som har upprättats. Strategierna kräver en samsyn mellan olika typer av aktörer i det regionala partnerskapet, där flera av dem också är engagerade i andra programs partnerskap. Även på nationell nivå måste en förbättrad samverkan med andra program vara en tydlig ambition. Det gäller inte bara samverkan med EU:s strukturfonder och EU:s fiskerifond utan även med insatser som görs inom LB-programmet på regional och lokal nivå, samt med insatser som görs inom ramen för EU:s jordbrukspolitik (gårdsstödet, marknadsordningarna, etc.). Jordbruksverket kommer att göra återkommande översyner för att säkerställa att de nationella projektstöden inte strider mot EU:s jordbrukspolitik.
6.1 EU:s strukturfondsprogram (regionala och sociala fonden) Liksom för landsbygdsfonden har man för EU:s strukturfonder upprättat en nationell strategi för Sverige. En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning, som ska ligga till grund för tillämpningen och vara vägledande för de regionala tillväxtprogrammen. Som komplement till strategin upprättas också regionala strukturfondsprogram, vilka utarbetas i regionala partnerskap. Strukturfondsprogrammen ska bidra till att skapa hållbar utveckling och konkurrenskraftiga regioner och individer i Sverige. De övergripande prioriteringar som ska genomsyra tillämpningen är innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet, samt strategiskt gränsöverskridande arbete. De övergripande målsättningarna för strukturfonderna och landsbygdsfonden är likartade och därför finns förutsättningar för en fruktbar samverkan. Särskilt i frågor som rör företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden. De regionala tillväxtprogrammen ska vara ett instrument för processorienterad tillväxt på länsnivå, medan landsbygdsprogrammet i första hand kommer att utgå från landsbygdens resurser. Men även strukturfondsprogrammen kan agera på landsbygden, i huvudsak då det inte handlar om de areella näringarna. Det är därför viktigt att förtydliga att landsbygdsprogrammet främst agerar på den lokala nivån på landsbygden. Exempelvis så bör lokala insatser för skärgårdar och öar, samer, rennäring och övrigt samiskt näringsliv, samt service i första hand genomföras inom landsbygdsprogrammet. Satsningarna inom strukturfondsprogrammen har en mer övergripande inriktning. Jordbruksverket deltar i en fondsamverkansgrupp tillsammans med Nutek, rådet för sociala fonden samt Fiskeriverket. Denna grupp avser Jordbruksverket att använda för att stämma av hanteringen och prioriteringen av de nationella projektstöden.
35
6.2 EU:s fiskerifond Även för fiskerifonden har man upprättat en nationell strategi och ett programdokument. Programmet kommer i huvudsak att stödja en omstrukturering av fiskenäringen, där de olika åtgärderna syftar till att stödja en hållbar utveckling av fiskesektorn genom insatser som främjar entreprenörskap, sysselsättning och innovation. De övergripande målsättningarna är likartade de som finns inom landsbygdsprogrammet, men programmens målgrupper är tämligen olika. Vissa överlappningar finns emellertid, i synnerhet för fisketurism. Generellt gäller att turism och rekreationsaktiviteter huvudsakligen stöds genom landsbygdsprogrammet. Fiskefonden kommer också att kunna stödja liknande satsningar, men då främst inom de utvalda fiskeområdena. Jordbruksverket avser att använda fondsamverkansgruppen för att stämma av hanteringen och prioriteringen av de nationella projektstöden (se avsnitt 6.1).
36
7 Uppföljning och utvärdering I linje med landsbygdsprogrammets intentioner ska arbetet med uppföljning och utvärdering fördjupas. Med utvärdering följer lärdomar som måste kunna återanvändas för att förbättra genomförandet. Det är därför viktigt att det sker en kontinuerlig uppföljning och inte bara en utvärdering efter 2013. De nationella projektstöden ingår i de på förhand fastlagda utvärderingarna av hela landsbygdsprogrammet, exempelvis årsrapporten, halvtidsutvärderingen och slututvärderingen. Men utöver detta måste strategier och prioriteringar löpande uppdateras för att garantera stödens effektivitet och måluppfyllelse. Jordbruksverkets kanske viktigaste verktyg i detta sammanhang är samverkansgrupperna (men naturligtvis har också övervakningskommittéen och landsbygdsnärverket viktiga roller att spela). Dessa ska vara behjälpliga med omvärldsspaning och med att ta fram övergripande strategier för de nationella projektstöden. För att grupperna ska kunna bidra på ett förtjänstfullt sätt är det avgörande att Jordbruksverket levererar information om de resultat som har uppnåtts. Jordbruksverkets arbete med uppföljning ska kännetecknas av flexibilitet, dvs. förmågan att använda olika källor och olika metoder för att utvärdera vilken effekt åtgärderna har haft. Projektens resultat kan exempelvis utvärderas med hjälp av projektrapporter, intervjuer, programmets indikatorer, särskilda utredningar, etc.
37
8 Organisation För de nationella projektstöden är Jordbruksverket både beslutande och utbetalande myndighet. Inom Jordbruksverket är det flera enheter och avdelningar som är involverade i stödhanteringen. Organisationsschemat nedan visar hur administrationen är fördelad mellan olika enheter. När det gäller Jordbruksverkets egna projekt är generaldirektören beslutande.
Ansökan om nationellt projektstöd Kompetensutveckling axel 1 Miljön och landskapet inkl rådgivning till jordbruksftg
Växtavdelningen Miljöenheten Växtodlingsenheten
Övriga åtgärder Djurens välfärd
Djuravdelningen Enheten för idisslare och gris
Beslut om stöd Förvaltningsmyndighet
Växtnäringsenheten
Landsbygdsavdelningen Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Bioenergienheten
Växtskyddsenheten Bioenergienheten Ansökan om utbetalning
Stödavdelningen Utbetalningsenheten Utbetalningsmyndighet
Beslut om utbetalning Utbetalningsunderlag
Kundavdelningen Ekonomienheten
Utbetalning
39
Jordbruksverkets rapporter 2008 1.
Terminshadel med jordbruksprodukter – översikt
2.
Förädlade livsmedel på den internationella arenan – studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995–2005
3.
Växtskyddsmedel och miljöeffekter – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter
4.
Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2007
5.
Mervärden för svenskt kött – studie 2007
6.
Jordbruksverkets foderkontroll 2007 – Feed Control by the Swedish Board of Agriculture 2007
7.
Kartläggning av mark som tagits ur produktion
8.
Utformning av stöd till biogas inom landsbygdsprogrammet
9.
Kartering av jordbruksmark med höga naturvärden (HNV) i Sverige
10.
Prisutveckling och lönsamhet inom ekologisk produktion
11.
Minska jordbrukets miljöpåverkan!
12.
Jordbruket om tio år – Hur påverkar omvärlden?
13.
Miljöeffekter av slopad uttagsplikt – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter
14.
Hållbar användning av växtskyddsmedel – förslag till handlingsprogram
15.
Samordning av informationskrav
16.
Begreppet kvalitet inom livsmedelssektorn
17.
Livsmedelsföretagen och exportmarknaden – Vilka faktorer stimulerar företagensexportdeltagande?
18.
Kunskap om mångfald – Verksamhetsberättelse för POM 2007
19.
Konsekvens av angrepp av tallvedsnematod i svensk skog
20.
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005–2007
21.
Marknadsöversikt – vegetabilier
22.
Analys av hur förslaget till ändringar i EU:s regelverk för växtskyddsmedel påverkar svensk odling
23.
Kompetensutvecklingsinsatser inom miljö- och landsbygdsprogrammet 2000–2006 – en metautvärdering
24.
Ett djurskydd i förändring – genom tillämpning av djuromsorgsprogram, likvärdiga och riskbaserade kontroller samt en utvecklad förprövning
25.
Beslut från kunskaps- och rådgivningsprojektet Greppa Näringen – Åren 2000–2006
26.
Värdering av betesmarker
27.
Motåtgärder i växtodlingen efter ett nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider
28.
Indikatorer för biotoper i odlingslandskapet – en förstudie med hjälp av den svenska rödlistan
29.
Global livsmedelstrygghet
30.
Ängs- och betesmarker – en genomgång av tillgänglig statistik
31.
64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
32.
Programmet för odlad mångfald 2010–2015
33.
Sveriges omställning till alternativa inhysningssystem för värphöns – en tillbakablick
Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se
ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-08/34-SE SJV offset, Jönköping, 2008 RA08:34