Biologisk mångfald i anlagda våtmarker Resultat och metod
• Inventerade anlagda våtmarker har dålig, otillfredsställande eller måttlig biologisk mångfald. Ingen når upp till god biologisk mångfald • Fler inventeringstillfällen ger säkrare resultat för den enskilda våtmarken • Metodiken för inventering av biologisk mångfald i anlagda våtmarker har modifierats och presenteras i rapporten
Rapport 2011:7
Biologisk mångfald i anlagda våtmarker Resultat och metod
Rapporten innehåller resultat från del 2 i ett projekt som Länsstyrelsen i Jönköpings län har gjort på uppdrag av Jordbruksverket. Inom projektet har Länsstyrelsen tagit fram en metod för att inventera biologisk mångfald i anlagda våtmarker. Metoden kan användas för en enskild våtmark eller för utvärdering av en grupp våtmarker. I rapporten presenteras även resultat från den inventering som gjordes 2010 där förslaget till metod testades i fält. Efter fältarbetet har metoden ändrats något och den reviderade metoden återfinns i denna rapport. Länsstyrelsen i Jönköpings län ansvarar för rapportens innehåll.
Författare Linda Hassel Länsstyrelsen i Jönköping Omslagsfoto Peter Nolbrant
Förord Inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att söka pengar för att anlägga och restaurera våtmarker. Syftet med att anlägga våtmarker är i många fall att hindra växtnäring från att läcka ut i vattendrag, sjöar och hav. I andra fall anläggs eller restaureras en våtmark för att bevara och förstärka ett områdes biologiska mångfald eller kulturmiljö, ibland för att skapa rekreationsvärden. För att kunna följa upp om syftet biologisk mångfald nås behövs en standardiserad inventeringsmetod. Länsstyrelsen i Jönköping har på uppdrag av Jordbruksverket tagit fram en sådan metod. Förstudien presenterades i Jordbruksverkets rapport 2010:3. Under 2010 har metoden testats i fält vilket dels genererat resultat, dels inneburit att metodiken har modifierats något. Såväl resultat som ändrad inventeringsmetodik presenteras i denna rapport. Utifrån de inventeringar som gjordes under 2010 kan vi konstatera att anlagda våtmarker i odlingslandskapet inte har den biologiska mångfald som eftersträvas. Istället visar resultaten från inventeringar i 36 anlagda våtmarker att våtmarkerna överlag har otillfredsställande eller måttlig biologisk mångfald. Dock bör man ha i åtanke att syftet vid anläggningen av dessa våtmarker inte enbart var att gynna biologisk mångfald, för några var syftet att minska växtnäringsläckaget. Möjligen kan det faktum att ingen av våtmarkerna ens nådde ”god biologisk mångfald” förklaras med att kraven för att nå de högre klasserna är för högt satta eller att inventeringarna har gjorts för snart efter anläggandet. Jordbruksverket ser gärna att metodiken för inventering av biologisk mångfald används flitigt framöver, dels för att få fler resultat om värdet av anlagda våtmarker, dels för att utifrån en större datamängd eventuellt kunna justera viktning av ingående faktorer och värdering av biologisk mångfald i anlagda våtmarker. Förhoppningen är också att vi utifrån resultat kan dra slutsatser om hur våtmarker bör anläggas för att gynna biologisk mångfald i större utsträckning än de gör i dag. Lisa Karlsson Analysenheten, Jordbruksverket
Sammanfattning Länsstyrelsen i Jönköpings län har på uppdrag av Jordbruksverket tagit fram en metodik för inventering av biologisk mångfald i anlagda våtmarker i odlingslandskapet. Förstudien rapporterades under 2009 (Jordbruksverket, 2010). Innehållet i denna rapport består av resultat från inventeringar genomförda med metodiken i förstudien samt av utvärdering och modifiering av metodiken. Anläggning och restaurering av våtmarker finansieras ofta med statliga pengar. Flera av dem anläggs för att gynna och stärka biologisk mångfald. Det är därför relevant att följa upp de investeringar som görs. Det har saknats ett system för uppföljning av biologisk mångfald i våtmarker. Metodiken bygger på inventeringar av de fysiska förutsättningarna som våtmarken ger för biologiska värden samt inventeringar av biologiska parametrar inom organismgrupperna fågel, vegetation, bottenfauna, grod- och kräldjur samt fisk och kräftor. Resultatet redovisas i ett spindelnätsdiagram där det tydligt framgår vilka organismgrupper och strukturer som har höga respektive låga värden. Viktningssystemet är konstruerat på ett sätt som möjliggör att värderingen av olika strukturer och arter går att justera allteftersom ny kunskap tillkommer. Det gäller även för våtmarker som har inventerats tidigare. Under 2010 har metodiken testats i fält. Sammantaget har fälttest, remiss och expertkontakter resulterat i en revidering av den ursprungliga versionen av inventeringsmetoden. Ändringarna gäller framför allt bottenfauna och fisk. Det innebär att metodikens användningsområde har breddats, blivit mer enhetligt och representativt. Resultaten från 2010 års inventeringar visar att våtmarkerna som inventerades har medelgoda fysiska förutsättningar. Ingen våtmark underkändes, men ingen återfanns heller i den högsta kategorin. För de biologiska delmomenten ligger de sammanvägda betygen lägre, ingen våtmark når upp till god biologisk mångfald. Den modifierade manualen finns i kapitel 7, inventeringsprotokoll i avsnitt 7.10 och det reviderade viktningssystemet i bilagan.
Innehåll 1
Inledning .................................................................................................................. 1
2
Inventering 2010 ..................................................................................................... 3
3
2.1
Urval av våtmarker ........................................................................................... 3
2.2
Utförande .......................................................................................................... 3
Resultat .................................................................................................................... 5 3.1
4
5
Jämförelse av resultat ..................................................................................... 14
Utvärdering och ändring av metodiken ............................................................. 16 4.1
Våtmarkens storlek ......................................................................................... 16
4.2
Våtmarkens djup ............................................................................................. 19
4.3
Inventering med hjälp av håv ......................................................................... 20
4.4
Evertebrater .................................................................................................... 21
4.5
Fisk ................................................................................................................. 22
4.6
Antal inventeringar per våtmark ..................................................................... 22
4.7
Sammanställning av ändringar jämfört med förstudien ................................. 23
Synpunkter på metoden ....................................................................................... 25 5.1
Metodens svagheter ........................................................................................ 25
5.2
Antal inventeringstillfällen per våtmark ......................................................... 26
5.3
Användningsområden för metod .................................................................... 27
5.4
Utvecklingsmöjligheter .................................................................................. 28
6
Referenser.............................................................................................................. 30
7
Inventeringsmanual .............................................................................................. 31 7.1
Syfte och mål .................................................................................................. 31
7.2
Definitioner..................................................................................................... 31
7.3
Protokollstruktur ............................................................................................. 31
7.4
Utförande ........................................................................................................ 32
7.5
Objektinformation .......................................................................................... 37
7.6
Fysiska delmoment ......................................................................................... 40
7.7
Biologiska delmoment .................................................................................... 47
7.8
Ă–vriga uppgifter ............................................................................................. 52
7.9
Vattenvegetation ............................................................................................. 53
7.10
Inventeringsprotokoll ..................................................................................... 54
Bilaga. Viktningssystem ............................................................................................... 60
1
Inledning
Länsstyrelsen i Jönköpings län har på uppdrag av Jordbruksverket tagit fram ett förslag på en metodik för inventering av biologisk mångfald i anlagda våtmarker. 2009 gjordes en förstudie som beskrivs i rapporten Mångfald i våtmark – metodik för inventering av biologisk mångfald i våtmarker (Jordbruksverket, 2010). Under 2010 har Länsstyrelsen i Jönköping vidareutvecklat metodiken. Mål Projektets mål har varit att presentera en enkel och kostnadseffektiv inventeringsmetodik för att inventera biologisk mångfald i anlagda våtmarker i odlingslandskapet. Avgränsning Metodiken är framtagen för inventering av anlagda våtmarker i odlingslandskapet. I första hand ska metodiken kunna användas för våtmarker som anlagts med pengar från landsbygdsprogrammet. Som metodiken är utformad idag kan den inte användas för att följa upp andra typer av våtmarker. Biologisk mångfald är ett stort och vitt begrepp och att ge sig i kast med att inventera, följa upp och utvärdera biologisk mångfald kan tyckas vara att ta sig vatten över huvudet. Många våtmarker anläggs med statlig finansiering för att gynna biologisk mångfald och det är därför relevant att på något sätt försöka följa upp de investeringar som görs. Idag finns inget sådant system och metodiken kan på så vis bli ett sätt att lyfta upp frågan om biologisk mångfald och ett försök att belysa dess värde. För att totalt sett uppnå en hög biologisk mångfald i landskapet krävs en mångfald av våtmarker. Risken med ett poängsystem, som föreslås i denna metodik, är alltid att framtida våtmarker riskerar att utformas på ett likriktat sätt, vilket på sikt minskar förutsättningarna för den biologiska mångfalden knuten till våtmarker. Siffror får lätt ett eget liv, särskilt om de tolkas av dem som inte kan den bakomliggande ekologin. Siffror tar heller inte hänsyn till våtmarkers syften det vill säga utformning och närvaro av organismer kan bero på en önskad funktion hos densamma. I metodiken redovisas därför resultatet i spindelnätsdiagram, där det tydligt framgår vilka artgrupper och strukturer som har höga respektive låga värden. Viktningssystemet är konstruerat på ett flexibelt sätt, så att poängsättningen går att justera när ny kunskap tillkommer, även för de våtmarker som inventerats vid tidigare tillfällen. Eftersom poängsättningen är oberoende av datainsamlingen går det således enkelt att omvärdera vid behov.
1 1
Figur 1. Det finns många värden i att anlägga en våtmark. De fungerar för näringsrening, gynnar den biologiska mångfalden och bidrar till höga rekreationsvärden. Foto Peter Nolbrant.
2 2
2 Inventering 2010 2.1
Urval av våtmarker
Varje våtmark som har anlagts med pengar från landsbygdsprogrammet ligger på jordbruksmark. Denna yta har i vissa fall ritats in som ett block i Jordbruksverkets blockdatabas. Alla jordbruksblock har ett unikt id-nummer. Via block-id har man kunnat identifiera våtmarkens areal. Våtmarkerna har därefter kategoriserats i tre grupper; små våtmarker (< 1 hektar), mellanstora våtmarker (1-5 hektar) och stora våtmarker (>5 hektar). Alla typer av våtmarker är med i underlaget oavsett vilket syfte som skulle nås med anläggningen.
2.2
Utförande
Länsstyrelsen upphandlade fälttestet av metodiken. Resultatet av denna upphandling blev ett delat uppdrag mellan två konsultfirmor, Ekoll AB och BioDivers. Uppdraget till dessa konsulter var att testa metoden i 18 våtmarker vardera (sex stycken från respektive storlekskategori). Nio av dessa, tre från vardera storleksklassen, skulle sedan besökas ytterligare en gång. Då inventeringen främst var avsedd för att få ett så stort underlag som möjligt för att kunna utvärdera metoden, gjordes inget slumpmässigt urval av våtmarker. Konsulterna fick istället välja våtmarker i närområdet för att minksa kostnaderna för restid. Totalt sett har det under 2010 gjorts 54 besök i 36 olika våtmarker. Inventeringarna genomfördes under juni/juli (besök 1) till augusti (besök 2) 2010. I Figur 2 finns en karta där våtmarkernas placering framgår. Hur storleken fördelat sig för de inventerade våtmarkerna redovisas i Figur 3.
Figur 2. Karta över våtmarkernas placering, inventering 2010.
3 3
Storleksfördelning, våtmarker inventerade 2010 12 10
Areal (ha)
8 6 4 2 0 0
5
10
15
20
25
30
35
40
Inventerade våtmarker
Figur 3. Storleksfördelning över inventerade våtmarker 2010. De minsta är på drygt 0,1 hektar, den största på drygt 11 hektar. Varje prick representerar en våtmark. Det är således inte 36 stycken som har en areal på 11 hektar, utan en.
4 4
3 Resultat Resultatet av inventeringarna kan presenteras som en sammanlagd summa för respektive våtmark (som i Figur 4 och Figur 5), uppdelat per delmoment (som i Figur 6) eller som spindelnätsdiagram där varje våtmarks poäng för respektive delmoment tydligt framgår (som i exemplen i Figur 7, Figur 9 och Figur 11). I Figur 4 och Figur 5 har totalsumman för de fysiska respektive biologiska spindelnätspoängen jämförts med de gränsnivåer för biologisk mångfald som har bestämts på förhand. Figur 6 visar den procentuella fördelningen för respektive mångfaldskategori. Sammantaget visar Figur 4 till Figur 6 en relativt jämn fördelning mellan mittenkategorierna framför allt för delmomenten som rör fysiska förutsättningar. Ingen våtmark blev underkänd, inte heller återfanns någon i den högsta kategorin. För de biologiska delmomenten ligger de sammanvägda betygen lägre och ingen våtmark når upp till god biologisk mångfald. Detta kan bero på flera olika orsaker, till exempel: Gränserna för spindelnätspoängen är högt satta, särskilt för den högsta nivån. Det är svårt att nå upp till maximala 25 poäng för alla organismgrupper samtidigt eftersom olika grupper har olika förutsättningar för att nå sitt optimala stadium. Även tidpunkt för inventeringen spelar roll. Olika grupper kan dessutom påverka varandra negativt. Våtmarkerna inventerades eventuellt inte efter optimal tid sedan anläggandet (tröghet i ekosystemet). De inventerade våtmarkerna är relativt dåliga ur mångfaldssynpunkt. Projektledningen är av den åsikten att gränserna för spindelnätspoäng, som baseras på ekologisk kunskap, bör finnas kvar. 2010 års inventeringar är utförda i enbart 36 våtmarker, vilket ger ett för litet underlag för att ändra gränserna för spindelnätspoängen. När det finns ett större underlag skulle det gå att dela in alla våtmarker i sex lika stora grupper (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig och ingen biologisk mångfald) och därefter dra jämna gränser. För att göra det krävs ett stort dataunderlag och en fördjupad analys och forskning. Föreliggande metod kan generera en sådan datamängd om den används i tillräcklig omfattning.
5 5
Totalsumma, fysiska delmoment
Total spindelnätspoäng Hög biologisk mångfald God biologisk mångfald
25
20
15
10
Otillfredsställande biologisk mångfald Dålig biologisk mångfald Helt underkänd
5
0 44 45 25 54 24 57 17 42 47 50 14 23 51 52 15 28 49 55 56 13 41 46 12 16 22 48 19 26 27 40 53 43 20 18 21 29
Måttlig biologisk mångfald
Våtmarks-ID Figur 4. Totalsumman spindelnätspoäng för de fysiska delmomenten.
Totalsumma, biologiska delmoment
Total spindelnätspoäng Hög biologisk mångfald God biologisk mångfald Måttlig biologisk mångfald Otillfredsställande biologisk mångfald
25
20
15
10
5 Dålig biologisk mångfald
0 47 52 14 50 51 13 24 41 17 20 21 28 16 25 43 12 15 19 22 26 27 40 44 48 55 42 53 18 23 29 46 54 56 57 45 49
Helt underkänd
Våtmarks-ID Figur 5. Totalsumman spindelnätspoäng för de biologiska delmomenten. Till vänster i figuren framgår gränserna för den uppmätta biologiska mångfalden.
6 6
Fysiska spindelnätspoäng
God 14%
Måttlig 39%
Hög 0%
Biologiska spindelnätspoäng
Helt underkänd 0% Dålig 6%
God 0%
Hög 0%
Helt underkänd 0%
Måttlig 26%
Dålig 11%
Otillfredsställande 43% Otillfredsställande 43%
Figur 6. Spindelnätspoängens procentuella fördelning per mångfaldsklass beräknat på totalsumman för samtliga inventerade våtmarker (36 stycken).
För att förtydliga och ge exempel på hur spindelnätsdiagrammen utformas används våtmarkerna med ID 14, 46 och 18 som exempel (Figur 7 - Figur 11). Våtmark 14 har otillfredsställande förutsättningar för biologisk mångfald bland de fysiska delmomenten och otillfredsställande biologisk mångfald. Våtmark 46 har måttliga förutsättningar och måttlig biologisk mångfald. Våtmark 18 är en av de våtmarker som når totalt högst betyg där de det uppmätts goda förutsättningar och måttlig biologisk mångfald. Sammantaget når ingen våtmark högre än måttlig biologisk mångfald för de biologiska parametrarna med nuvarande viktningssystem och gränser för spindelnätspoängen. Genom att presentera resultaten delmoment för delmoment får man fram en bild av våtmarkernas nuvarande värden. Här fyller det potentiella värdet en funktion genom att det åskådliggörs inom vilka områden som förbättringar skulle kunna vara möjliga. Det potentiella värdet är dock inte färdigutvecklat ännu och redovisas därför inte i denna resultatsammanställning. Läs mer om det potentiella värdet i förstudien (Jordbruksverket, 2010).
7 7
8
8
Figur 7. Våtmark ID 14.
Landskapsplacering
Skötsel
Omgivande mark
Morfometri
Grod och kräldjur
Fisk
Vegetation
Evertebrater
Fågel 5 4 3 2 1 0
Storlek
5 4 3 2 1 0
Biologiska delmoment
Fysiska delmoment
Våtmarken har otillfredsställande förutsättningar för biologisk mångfald genom att de fysiska delmomenten totalt hamnar på 9 spindelnätspoäng av 25 möjliga (36 procent). Uppmätt mångfald bedöms som dålig då poängen för de biologiska delmomenten är 5 av 25 möjliga. Våtmarkens potential finns i den omgivande marken med frisk, gräsbevuxen mark som slås. För att förbättra förutsättningarna för mångfalden finns mycket att göra i förbättrad skötsel. De låga värdena bland de biologiska delmomenten beror framför allt på avsaknad av fåglar. Syftet med anläggningen var biologisk mångfald och näringsretention. Våtmarken slutbesiktades under 2006.
Våtmark ID 14
9
Figur 8. Exempel på våtmark med otillfredsställande förutsättningar för och dåliga uppmätta värden på biologisk mångfald. Våtmark ID 14. Foto Peter Nolbrant.
9
10
10
Figur 9. Våtmark ID 46.
Landskapsplacering
Skötsel
Omgivande mark
Morfometri
Grod och kräldjur
Fisk
0
1
2
3
4
Vegetation
Evertebrater
Fågel 5
Storlek
5 4 3 2 1 0
Biologiska delmoment
Fysiska delmoment
Våtmarken har måttliga förutsättningar för biologisk mångfald då spindelnätspoängen totalt är 11 av 25. De uppmätta biologiska värdena är även de måttliga (totalt 48 procent). Våtmarkens potential finns i den omgivande marken med äldre lövskog och att våtmarken är placerad relativt strategiskt i landskapet. Det bedrivs också skötsel runt våtmarken genom bete av nötkreatur, vilket är positivt för många arter. För de biologiska delmomenten finns styrkorna framför allt i en mångformig vegetation där många funktionella grupper är representerade. I våtmarken förekommer lövgroda, långbensgroda och större vattensalamander. Syftet med anläggningen var biologisk mångfald. Våtmarken slutbesiktades under 2006.
Våtmark ID 46
11
Figur 10. Exempel på våtmark med måttlig förutsättningar för och måttliga uppmätta värden på biologsik mångfald. Våtmark ID 46. Foto över våtmark ID 46. Foto Ekoll AB.
11
12
12
Figur 11. Våtmark ID 18.
Landskapsplacering
Skötsel
Omgivande mark
Morfometri
Grod och kräldjur
Fisk
0
1
2
3
4
Vegetation
Evertebrater
Fågel 5
Storlek
5 4 3 2 1 0
Biologiska delmoment
Fysiska delmoment
Våtmarken gränsar mellan goda förutsättningar för biologisk mångfald och måttlig biologisk mångfald. Poängen för de fysiska delmomenten är relativt hög på de flesta, framför allt är det morfometrin med öar och en lång blå bård samt skötsel i form av bete och slåtter som bidrar till höga poäng. De biologiska delmomentens styrkor finns i en divers vegetation, riklig förekomst av evertebrater och bland grod- och kräldjur bland annat fynd av större vattensalamander. Syftet med anläggningen var biologisk mångfald. Våtmarken slutbesiktades under 2001.
Våtmark ID 18
13
Figur 12. Foto รถver vรฅtmark ID 18. Foto Peter Nolbrant.
13
3.1
Jämförelse av resultat
I tabell 1 finns en sammanställning över hur många våtmarker som hamnar i respektive spindelnätskategori, dels antal, dels procentuell fördelning. I tabellen beskrivs fysiska respektive biologiska värden för våtmarker som inventerades 2010. ”Alla” avser samtliga våtmarker oavsett syfte, 36 stycken. Syfte BM innebär enbart de våtmarker med enbart biologisk mångfald som syfte, 18 stycken. Syfte BM och BM+N avser de våtmarker som har biologisk mångfald med i syftet, antingen som enda syfte eller tillsammans med något annat syfte. I samtliga förekommande fall har detta syfte varit näringsretention, 28 stycken. Tabell 1. Fysiska respektive biologiska värden för våtmarker som inventerades 2010. Fysiska
Antal
Alla
Syfte BM
Syfte BM och BM+N
%
Antal
%
Antal
%
Helt underkänd
0
0
0
0
0
0
Dålig
2
5
1
5
1
3
Otillfredsställande
15
42
4
22
10
36
Måttlig
14
39
10
56
12
43
God
5
14
3
17
5
18
Hög
0
0
0
0
0
0
Biologiska Helt underkänd
0
0
0
0
0
0
Dålig
5
14
1
6
3
11
Otillfredsställande
22
61
11
61
18
64
Måttlig
9
25
6
33
7
25
God
0
0
0
0
0
0
Hög
0
0
0
0
0
0
Bland de fysiska förutsättningarna för biologisk mångfald finns samtliga inventerade våtmarker som når nivån ”God” bland de våtmarker som har anlagts med syfte biologisk mångfald. För de biologiska delmomenten finns en relativt hög andel som når nivån måttlig bland de våtmarker som anlagts med syftet biologisk mångfald. Jämförs mångfaldsvärdena med våtmarkens ålder framgår att de biologiska delmomenten är högre bland de äldre våtmarkerna jämfört med nyanlagda. Det finns tendenser till att det omvända förhållandet råder för de fysiska förutsättningarna. Det skulle innebära att våtmarker som har anlagts relativt nyligen har bättre fysiska förutsättningar, vilket tyder på att anläggningssättet har förbättrats. Dessa trender är inte statistiskt testade.
14 14
Figur 13. Våtmarker sorterade efter ålder visar att de biologiska värdena tenderar att öka ju äldre våtmarkerna är medan de fysiska förutsättningarna är bättre ju nyare våtmarken är.
15 15
4 Utvärdering och ändring av metodiken Efter inventeringarna 2010 sammanställdes utförarnas synpunkter och förbättringsförslag för metodiken. I dialog med de konsulter som utförde inventeringarna har metodiken ändrats på ett antal punkter. Efter denna revidering skickades metodiken ut på remiss till våtmarkshandläggare på länsstyrelserna. Även andra myndigheter, konsultfirmor och lärosäten har lämnat synpunkter. Nedan beskrivs vilka större justeringar som har gjorts sedan förstudien. En översikt över samtliga ändringar finns i tabell 3, där även ändringar i viktningssystemet framgår. Viktningssystemet finns i bilagan.
4.1 Våtmarkens storlek 4.1.1
Justering av delpoäng
Poängsättning för våtmarkens storlek utgick ursprungligen från en godtycklig expertbedömning. I Figur 14 visas storleksfördelningen för de våtmarker som man har ansökt om pengar från landsbygdsprogrammet för att anlägga eller restaurera. Här framgår det att majoriteten av de planerade våtmarkerna är relativt små, medan några enstaka är över 15 hektar. Storleksfördelning, våtmarksansökningar inom landsbygdsprogrammet 2007-2010
Storlek (ha)
160 140 120 100 80 60 40 20 0 1
26 51 76 101 126 151 176 201 226 251 276 301 326 351 376 401 426 451
Våtmarker Figur 14. Storleksfördelningen av våtmarksansökningar, landsbygdsprogrammet 2007-2010.
Utifrån den totala fördelningen av våtmarker som anlagts med pengar från landsbygdsprogrammet (451 stycken) genomfördes en storleksanalys (Figur 15). Våtmarkerna poängsattes först efter systemet från förstudien, vilket gav en något skev kurva och många våtmarker med delpoäng 2. Detta underströk behovet av att se över poängfördelningen.
16 16
Översynen gjordes genom att beräkna nya gränser för varje delpoäng genom att dels fördela alla våtmarker enligt en normalfördelningskurva, dels i jämna storleksklasser. Genom att ha någorlunda jämna storleksklasser får man i förlängningen även en jämnare spridning i spindelnätsdiagrammen. Stora våtmarker premieras extra genom att våtmarker mellan 2,1 och 4 hektar får 4 poäng medan marker över 4 hektar får 6 poäng. Riktigt stora våtmarker, över 15 hektar, får 10 poäng. Jämförelse, poängfördelning 180 160
Antal våtmarker
140 120 Tidigare
100
Nytt - normalfördelat
80
percentil
60 40 20 0 0
1
2
4
5
6
10
Delpoäng
Figur 15. Jämförelse mellan storleksfördelningen, med systemet från förstudien, ett normalfördelat system samt ett system uppbyggt på jämna fördelningar (här kallat percentil).
4.1.2
Artantal kopplad till areal
Inventeringarna 2010 visade att storleken på våtmarken förefaller ha betydelse för fågellivet upp till 4 hektar. Över 4 hektar förefaller inte antalet fågelarter öka nämnvärt med ökad areal, se Figur 16. Notera att detta inte är statistiskt belagt utan baseras på tendenser i diagrammet.
17 17
Fågel 10 9 8 Fågelarter
7
Fågelarter
6 5 4
Fisk
3
Fiskfritt
2 1 0 0
2
4
6
8
10
12
Areal (ha) Figur 16. Samband mellan antalet arter av våtmarksfåglar och storlek i våtmarker med närvaro samt frånvaro av fisk (Ekoll AB, beräknat på 18 våtmarker).
Figur 17. Fågelobservationer. Foto Ekoll AB.
Även för insekter tycks storleksgränsen 4 hektar vara någon form av tröskelvärde, datamaterialet visar inte på någon ökning i diversitet med ökad areal över 4 hektar. Generellt har fiskfria våtmarker fler insektsarter än våtmarker med fisk, i samma storleksintervall, se Figur 18. Detta är inte statistiskt belagt.
18 18
Bottenfauna
Fisk
50
Fiskfritt
Bottenfaunaarter
Bottenfaunaarter
40 30 20 10 0 0
2
4
6
8
10
12
Areal (ha)
Figur 18. Samband mellan antalet arter av småkryp och storlek på våtmark (Ekoll AB, beräknat på 18 våtmarker).
4.2 Våtmarkens djup Fåglar tycks gynnas av stora, grunda våtmarker där en stor del av arealen inte är djupare än en halv meter under förutsättning att där inte finns någon fisk (Figur 19). Med djuppoäng avses den viktningspoäng som motsvarande djup fått i viktningen. Notera att detta inte är statistiskt belagt. Fågel 10 9 8
Fågelarter Fågelarter
7 6 5 4
Fisk
3
Fiskfritt
2 1 0 0
2
4
6
8
10
"Djuppoäng"
Figur19. Samband mellan grunda våtmarker (viktade djuppoäng) och antalet arter av våtmarksfåglar (Ekoll AB, beräknat på 18 våtmarker)
Grunda våtmarker verkade inte ha någon större effekt på evertebrater, som inte visade något tydligt mönster (Figur 20). Detta är inte statistiskt belagt. 19 19
Bottenfauna
Fisk
50
Fiskfritt
Bottenfaunaarter
Bottenfaunaarter
40 30 20 10
0 0
2
4 "Djuppoäng"
6
8
10
Figur20. Samband mellan grunda våtmarker (viktade djuppoäng) och antalet arter av småkryp (Ekoll AB, beräknat på 18 våtmarker).
4.3
Inventering med hjälp av håv
Antal nya arter
Antal nya arter
Inom fältarbetet gjordes försök med hur många håvningar som krävs för att få ett tillräckligt underlag när det gäller antal arter evertebrater och groddjur (larver av vattensalamandrar). Först håvades 10 håvtag. Om inga nya arter tillkom vid det sista håvtaget avslutades håvningarna. Om nya arter tillkom även vid det tionde håvtaget håvades ytterligare 5 tag och så vidare. I de flesta våtmarker räckte det med 10 håvtag (Figur 21). 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
Håvning Figur21. Antal nya arter av småkryp mot antal håvtag. Felstaplarna visar på ± 1 SE. (Ekoll AB, beräknat på 25 besök)
20 20
# arter Figur 22. Håvning efter bottenfauna. Foto Ekoll AB.
4.4
Evertebrater
Delmomentet evertebrater har fått ett nytt system som baseras på taxa istället för funktionella grupper. Vissa nya indikatorarter har valts ut baserat på dess ekologiska preferenser, till exempel försurningskänsliga arter.
Figur 23. Identifiering av bottenfauna. Foto Ekoll AB
21 21
4.5
Fisk
Delmomentet fisk har fått ett nytt system som bland annat värderar så kallade ”tidiga kolonisatörer” genom att sådana visar på sammanhängande ekosystem (fri rörlighet i vattenfasen). I förstudiemetodiken bedömdes fisk som negativ för mångfalden då fisk ofta påverkar såväl växt- som djurorganismer genom betning och predation. Detta eftersom den ursprungliga metodiken var avsedd för våtmarker med syfte näringsfastläggning där betande fiskarter (till exempel braxen, sutare och karp) inte är önskvärda. Kritik mot detta synsätt har framförts under de remissrundor som genomförts och metodiken har ändrats i enlighet med synpunkterna. Nu lyfts fiskarter som är tidiga kolonisatörer (till exempel mört) fram som extra viktiga indikatorer då de visar på kontinuitet och fria vandringsvägar. Anledningen till att fokus ligger på tidiga kolonisatörer är att metoden är anpassad för en inventering som genomförs 3 till 5 år efter anläggandet. Denna förbättring gör att metodens användningsområde blir enhetligt, representativt och bredare än tidigare. Flera remissinstanser har poängterat att vissa våtmarker anläggs just med fiskreproduktion som huvudsyfte.
4.6
Antal inventeringar per våtmark
Antal besök som krävs i respektive våtmark är avhängigt det syfte som inventeringen har. Vill man ha underlag för nationella utvärderingar och inventerar ett stort antal våtmarker är ett besök per våtmark tillräckligt. Vill man däremot utvärdera varje enskild våtmarks biologiska mångfald behövs tre till fyra besök. Tabell 2 visar hur stor andel av våtmarkerna som fick högre spindelnätspoäng när inventeringarna från besök ett och två lades samman, jämfört med spindelnätspoängen från enbart besök ett. Det framgår att det är delmomenten vegetation samt grod- och kräldjur som påverkas positivt av återkommande inventeringar. Att poängen för grodoch kräldjur ökar vid fler besök är väntat. Det är däremot förvånande att poängen för vegetation ökar eftersom vegetationen är stationär. Resultatet kan förklaras av att första inventeringstillfället skedde i juli, det andra i augusti då vegetationen hunnit växa. Delmomentet Fågel – som rent teoretiskt verkligen borde gynnas av flera besök – har möjligen andra tidpunkter för teoretiska toppnoteringar. Tabell 2. Antal procent av våtmarkerna som ökar spindelnätspoängen efter besök 2, jämfört med att bara besöka våtmarken en gång. Ökning av spindelnätspoäng, antal steg Delmoment, procent våtmarker som ökade poängen
0
1
2
3
Vegetation
44
44
6
6
Fågel
73
27
0
0
Grod- och kräldjur
64
21
0
14
Evertebrater
61
22
0
0
Fisk
100
0
0
0
22 22
4.7
Sammanställning av ändringar jämfört med förstudien
I tabell 3 visas en sammanställning över de uppgifter som ändrats jämfört med förstudien (Jordbruksverket 2010:3). Tabell 3. Ändringar jämfört med förstudien (Jordbruksverket 2010:3) Delmoment
Uppgift
Ändringar Protokoll
Objektsinformation Län
Storlek
Nytt
Tidigare markanvändning
Flyttad hit
Skiss
Flyttad till slutet av protokollet
Storlek
Gränser justerade
Översvämningsyta
Delpoäng ändrad
Yta grundare än 0,5 meter
Gränser justerade, delpoäng ändrad
Maxdjup
Gränser justerade, delpoäng ändrad
Antal uddar
Nytt
Blå bård
Flyttad hit
Nu uppdelat i markslag respektive brukningsmetod Torr respektive fuktig mark
Nya parametrar Delpoäng ändrad
Delflöde
Borttaget
Annat
Nytt
Dikets/bäckens bredd
Ska anges i ruta
pH
Gränser justerade, delpoäng ändrad
Tidpunkt för pH-mätning
Fågel
Delpoäng ändrad Delpoäng ändrad
Landskapsplacering
Skötsel
Viktning
Nytt
Respektive skötsel anges som procent av total strandlängd
Nya delpoäng, nya nivåer för totalpoäng
Slåtter
Skilj enstaka från regelbunden
Vegetationszoner
Borttaget
Bete av hjort
Nytt
Bevattningssystem
Nytt
För varje art ska även fyndsätt anges, observation, häckning eller muntlig uppgift
23 23
Rörhöna
Ny art
Skedand
Ny art
Häckande skrattmåskoloni
Ny art
Vegetation
Antal arter
Ska även räknas i grundnivån
Evertebrater
Antal håvningar begränsas till 10 om alla substrat täckts in Nytt protokoll
Nya delpoäng, nya nivåer för totalpoäng
Fördjupningsnivån är borttagen Grod- och kräldjur
För varje art ska fyndsätt anges, observation, läte, yngel, ägg eller extern källa
Delvis nya delpoäng
Fisk och kräftor
Nytt protokoll
Nytt viktningssytem
För varje art ska fyndsätt anges, observation, redskap, extern källa Hotade arter
Inte längre uppdelat per hotkategori
Mervärdesuppgifter Uppdelat i negativt, positivt samt om våtmarken är tillrättalagd för besök
24 24
5
Synpunkter på metoden
5.1
Metodens svagheter
5.1.1
Inga däggdjursinventeringar
I metodiken har de ingående parametrarna begränsats till vegetation, fågel, grod- och kräldjur, evertebrater och fisk. En stor och betydande artgrupp som överhuvudtaget inte ryms i metodiken är däggdjur. Anledningen till detta är att det är en svår grupp att täcka in under ett så kort besök. Ett stort antal våtmarker anläggs till exempel för klövdjur (viltvatten) och vill man beskriva det syftet bör nivån infogas i systemet.
5.1.2
Ögonblicksbild av våtmarken
En svårighet med metodiken, om den begränsas till ett besök, är att få en rättvisande bild av alla ingående delmoment. Flera av delmomenten har egentligen optimala inventeringstidpunkter som skiljer sig från varandra, vilket gör att tidpunkten – och även väderförhållandena vid aktuell tidpunkt – blir avgörande för resultatet. Det kan möjligen justeras om data fortlöpande kan införas i systemet (till exempel fågelobservationer).
5.1.3
Morfometri
Flikighetstalet som används slår inte igenom som det var tänkt. I grundteorin bedömdes att en våtmark med hög flikighet gynnar den biologiska mångfalden genom flera strukturer (strandzon med mera). Metoden bör utvecklas vid kommande revideringar. Bedömningen är dock att flikighet inte är kritisk i totalbedömningen.
5.1.4
Landskapsplacering
Nivåerna för lägsta respektive högsta spindelnätspoäng kan behöva justeras.
5.1.5
Fågel
Inventering av fågel är svårt att täcka in med bara en inventering. Information kan behöva hämtas från andra källor, till exempel markägare eller rapporteringssystemet ”Svalan”. Tidpunkten för inventeringen är avgörande för resultatet.
5.1.6
Grod- och kräldjur
Delmomentet är svårt att inventera samtidigt som övriga moment, då optimal tidpunkt inte överensstämmer med övriga delmoment.
5.1.7
Fisk
Delmomentet är svårinventerat och det återstår att se hur mycket uppgifter som kommer att vara realistiska att lyckas inventera ihop med övriga delmoment. Om elfiske ska 25 25
användas krävs av säkerhetsskäl att två personer deltar. För att få utföra elfiske krävs tillstånd från Länsstyrelsen.
5.1.8
Val av uppgifter
Urvalet av uppgifter är framtagna för södra Sverige. Vissa uppgifter kan behöva bytas ut för att anpassa metodiken till norra Sverige.
5.2
Antal inventeringstillfällen per våtmark
I projektet ingick även att utreda olika ambitionsnivåer. De ambitionsnivåer som föreslås är: 1. Varje våtmark inventeras vid ett tillfälle. Grunduppgifter fylls i (vita och grå fält i protokollet). Om syftet är att följa upp våtmarker på ett nationellt plan räcker det med ett besök om många våtmarker inventeras. Inventeringen bör genomföras i början av sommaren. Flera organismgrupper är väderberoende och inventeringsresultatet kommer att se olika ut beroende på om inventeringarna görs en solig eller en regnig dag. 2. För att på bästa sätt kunna uppskatta den biologiska mångfalden i varje enskild våtmark, bör tre besök göras i våtmarken. Vid varje tillfälle studeras olika organismgrupper. Groddjur och vuxna salamandrar inventeras bäst nattetid i april, fåglar bör observeras i maj-juni tidigt på morgonen, vegetation, bottenfauna, fisk och förekomst av salamanderlarver inventeras i juli-augusti. Uppdelningen av inventeringarna på organismnivå görs för att undvika att slumpeffekterna blir för stora, vilket är risken då endast ett besök per våtmark görs. Tanken är att flera närliggande våtmarker inventeras samtidigt då en organismgrupp studeras. Totalt blir det ungefär lika mycket inventeringstid per våtmark, men tiden det tar att köra till våtmarken blir längre då fler besök görs. Om inventeringen utförs av en organismgruppsexpert kan även fördjupningsuppgifter fyllas i (prickade fält i protokollet). Den fysiska miljöbeskrivningen ska fyllas i för varje våtmark. Dessa förutsättningar ändras troligen inte mellan inventeringstillfällena och behöver bara fyllas i en gång. 3. Utförs som ambitionsnivå 2 men kompletteras med fördjupningsuppgifter (vita, grå och prickade fält i protokollet). Varje våtmark besöks vid fem tillfällen. Utöver de inventeringar som beskrivs i ambitionsnivå 2 görs även en fiskinventering med hjälp av redskap och ett höstbesök för att observera flyttfåglar. Den fördjupande varianten resulterar nödvändigtvis inte i fler mångfaldspoäng i spindelnätsdiagrammen, däremot ger den en ökad kunskap om den biologiska mångfalden.
5.2.1
Kostnad för de olika ambitionsnivåerna
En schablonmässig beräkning av tidsåtgång och kostnader för de olika ambitionsnivåerna har gjorts i Tabell 4. Beräkningarna har gjorts på att varje våtmark i 26 26
snitt ligger 7 mil från utgångspunkten för inventeraren. Restiden beräknas till 1 timme dit och 1 timme hem och i kalkylen nedan är milersättningen beräknad till 30 kronor. Tiden i fält innefattar även artbestämning när så är nödvändigt. Tiden på kontoret är avsedd både för att fylla i kontorsuppgifter samt att föra över uppgifter från fältprotokollet. Om en handdator används kan denna tid kortas en timme. Beräkningarna bygger på den tidsåtgång som respektive delmoment i protokollet tog att fylla i under de fälttest som gjordes i framtagandet av projektmetodik 2009. Kostnader för inventerare har beräknats utifrån det timarvode som har betalats till experter respektive allmänbiologer under projektet. Lönekostnaderna är således beräknade utifrån 2010 år nivå och behöver justeras med tiden. En allmänbiolog beräknas kosta 400 kronor i timmen inklusive OH-kostnader och en expert beräknas kosta 700 kronor i timmen. Tabell 4. Kostnad för de olika ambitionsnivåerna. Ambitionsnivå
Resekostnad
Tidsåtgång
Kostnad per våtmark
(milers. + restid)
I fält
På kontor
1
14*30+2*400=1220
3*400=1200
2*400=800
3220
2 (3 besök)
3*14*30+3*2*700=5460 3*1,5*700=3150
3*1*700=2100
10710
3 (5 besök)
5*14*30+5*2*700=9100 5*2*700=7000
5*1*700=3500
19600
Tabell 5. Sammanfattning av de olika ambitionsnivåerna. Grundläggande uppgifter Ett besök per våtmark
Fördjupningsnivå
Allt täcks in vid ett tillfälle Svårt att få bra inventering av samtliga organismgrupper 3220 kronor per våtmark
Ett besök per delmoment, 3- 5 besök per våtmark
5.3
Varje organsimgrupp inventeras för sig och mångfalden täcks in bra
Varje organismgrupp blir inventerad med fördjupning
Mer restid
Mer restid
10710 kronor per våtmark
19600 kronor per våtmark
Användningsområden för metod
Inventeringsmetodiken är flexibel och kan tillämpas på flera användningsområden: Inventering av biologisk mångfald i anlagda våtmarker i odlingslandskapet i södra Sverige. Inventeringen bör ske 3 till 5 år efter själva anläggandet så att arter har hunnit etablera sig i våtmarken (antal år efter anläggandet kan dock variera beroende på syftet med inventeringen).
27 27
”Före-efter-studie”, där ett område inventeras innan en anläggning eller restaurering och sedan efter för att se på skillnader. I uppföljningssammanhang för att se hur den biologiska mångfalden utvecklas och förändras över tiden. Utvärdering av enskilda våtmarker, våtmarker inom en viss region, våtmarker inom en viss landskapstyp eller våtmarker på nationell nivå. Ge underlag till hur en våtmark bör anläggas (fysiska delmoment) för att anpassas till ett visst syfte bland de biologiska delmomenten. Ge underlag till forskning genom den databas med insamlade uppgifter som byggs upp genom de inventeringar som görs. Del i uppföljning av miljökvalitetsmål, miljöövervakning och åtgärdsprogram för hotade arter.
5.4
Utvecklingsmöjligheter
5.4.1
Potentiellt värde
I metodiken finns möjlighet att jämföra det uppmätta värdet på biologisk mångfald med ett potentiellt värde. Det potentiella värdet är det mångfaldsvärde som våtmarken skulle kunna uppnå om vissa faktorer förändras, exempelvis skötseln. Potentialen för en våtmark är en intressant del som kan bidra till att våtmarker nyttjas och värderas på ett bättre sätt. Hur den ska mätas och värderas är inte klarlagt. Det behöver tas fram en guide för hur en expert ska basera sin bedömning av potential av till exempel rätt art på rätt plats, arters naturliga utbredningsområde, avstånd till närmaste liknande utbredning med mera. Möjligheten till detta ”referensvärde” för våtmarken bör belysas vidare. Potentialen för våtmarken blir viktig för att utvärdera effekten av mångfald på ett mer ”rättvist” sätt både inom ett objekt men framför allt mellan objekt.
5.4.2
Statistisk behandling och underlag
Flera parametrar inte bygger på ett statistiskt säkerställt underlag. Metodikens datainsamlande anses dock på sikt bidra till ett statistiskt underlag genom en systematisk inventering av våtmarker.
5.4.3
Databas
När metodiken börjar användas i högre omfattning behöver en databas konstrueras som utifrån inmatade protokollvärden automatiskt genererar spindelnätspoäng. Våtmarker som har inventerats tidigare och där inventeringsdata finns sparad kan läggas in i databasen.
28 28
5.4.4
Utbildning
Innan metodiken börjar användas i stor skala behöver inventerare utbildas i metoden.
5.4.5
Metodiken för alla våtmarkstyper
Den metodik som har tagits fram fungerar för anlagda våtmarker i odlingslandskapet. Uppdraget var att ta fram en metodik för att inventera biologisk mångfald i våtmarker som anlagts inom landsbygdsprogrammet. Många av dessa våtmarker har anlagts i syfte att begränsa näringsläckage från intilliggande åkermark. I den reviderade versionen täcks även andra syften in på ett bättre sätt än tidigare genom det utförda fälttestet, revidering av fiskmomentet samt andra justeringar. Grundsystemet går att anpassa till andra våtmarker, exempelvis i skogslandskapet, men kan kräva vissa justeringar. Flera remissinstanser har poängterat önskemål om att fortsätta utveckling av metoden för just dessa syften och den potentialen finns i grundsystemet. En sådan anpassning behöver utvärderas i separat projekt.
5.4.6
Revidering av metodiken
Revidering av metodiken och framför allt viktningssystemet bör ske i samband med varje utvärdering.
29 29
6
Referenser
Artdatabanken, Bjelke, U. 2010. Analys av rödlistade sötvattensarter. ArtDatabanken Rapporterar 6. Jordbruksverket, 2010. Mångfald i våtmark. Rapport 2010:3 Jordbruksverket, 2004. Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet. Rapport 2004:2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2002. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande 2002:55 Naturvårdsverket, 2009. Rätt våtmark på rätt plats. Rapport 5926 Naturvårdsverket, 2005. Undersökningstyp våtmark. Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus) Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag. Rapport 4913
30 30
7
Inventeringsmanual
Version 1, 2010-12-10
7.1
Syfte och mål
Ambitionen med denna metodik är att ge svar på hur den biologiska mångfalden ser ut i en enskild våtmark och vilka förutsättningar som finns för att förbättra mångfalden. Inventeringsprotokollet är avsett för våtmarker som anläggs och restaureras i odlingslandskapet inom landsbygdsprogrammet. Resultaten kan användas vid uppföljning av miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.
7.2
Definitioner
7.2.1
Definition av våtmark
Definitionen för våtmark följer VMI:s, vilket innebär att Våtmarker är sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. Minst 50 procent av vegetationen bör vara hydrofil, det vill säga fuktighetsälskande, för att man ska kunna kalla ett område för våtmark. Ett undantag är tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag, de räknas som våtmarker trots att de saknar vegetation. Metodiken fokuserar på inventering av anlagda våtmarker i odlingslandskapet, vilket innebär att begreppet våtmark i detta avseende blir något snävare. I denna inventeringsmetod avses den egentliga våtmarksytan med öppen vattenspegel och omgivande strandkant som helt eller delvis täcks av vatten någon del av året (högvattennivån). Som hydrofil vegetation räknas arter som trivs i fuktiga eller blöta miljöer, som växer i vattnet eller i strandkanten (se kapitel 7.9, Vattenvegetation).
7.2.2
Definition av biologisk mångfald
Naturvårdsverkets definition av biologisk mångfald innebär att variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer (inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem) samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Det innebär alltså att såväl arter som den miljö de lever i är viktiga för att beskriva biologisk mångfald.
7.3
Protokollstruktur
Protokollet är i grunden uppdelat i tre delar; objektsinformation, fysiska delmoment och biologiska delmoment (Figur 24).
31 31
Inhämtning av grunddata
Fältinventering
Databasinmatning av inventeringsresultat
Resultatanalys protokoll i databas
3 delar
Objekt
Fysiska delmoment
Biologiska delmoment
Figur 24. Flödesschema över ifyllandet av protokollet.
Objektsinformationen består av uppgifter kring själva objektet. De fysiska förutsättningarna beskriver utformningen av våtmarken och omgivningarna. De biologiska förutsättningarna behandlar olika organismgrupper, vegetation, fåglar, groddjur, evertebrater och fisk. Det finns även möjlighet att fylla i uppgifter som rör friluftsliv och kulturlämningar. En översikt återfinns nedan. Uppgifterna som ska antecknas i inventeringsprotokollet är markerade med olika färg beroende på var informationen lättast hämtas. Vita fält är obligatoriska uppgifter som under fältinventeringen. Grå fält är obligatoriska uppgifter som med fördel fylls i på kontoret. Vissa av dessa går att få direkt från Jordbruksverkets databas över anlagda våtmarker (DAWA). Dessutom finns en fördjupningsnivå där utförligare uppgifter för respektive ruta samlas in. I uppräkningen nedan av samtliga uppgifter som ska samlas in anges fördjupningsuppgifterna med ett + där det inte på annat sätt tydligt framkommer att det är fördjupningsuppgifter. I protokollet är dessa uppgifters fält prickade.
7.4
Utförande
Inventeringsprotokollet finns i kapitel 7.10. Undersökningarna ska kunna utföras av en biolog med god kunskap om våtmarksekologi och om arter som lever i och vid våtmarker. I genomsnitt bör det ta cirka en halv till en dag att inventera och fylla i protokollet. Alla som ska inventera utifrån metodiken ska ha gått en utbildning för att minska risken för olika bedömningar för samma sak. 32 32
Metodiken möjliggör olika typer av genomförande, exempelvis ett eller flera besök per våtmark, att alla uppgifter inventeras vid samma tillfälle eller att ett delmoment inventeras i taget. Syftet och strategin med inventeringen bör definieras innan varje typ av utvärdering. Detta innefattar såväl antal besök per våtmark som tidpunkt för besöken samt antal år efter anläggandet eller restaurerandet. Metodiken har testats i södra Sverige och kan behöva justeras för att passa övriga delar av landet.
7.4.1
Kontorsuppgifter, grå fält
Uppgifter som är gråmarkerade i protokollet fylls med fördel i på kontoret. Uppgifterna finns bland annat i: Jordbruksverkets DAWA: län, kommun, block-id, kostnader, anlagd eller restaurerad, slutbesiktningsår, areal som berättigar till ersättning, anlagd med miljöinvestering, skötselersättning, syfte, tidigare markanvändning och tillrinningsområdets storlek. För vissa våtmarker kan det vara så att vissa av dessa uppgifter inte finns angivna. De får då hämtas från ArcGIS. ArcGIS: Lantmäteriets rasterkartor: Fastighetsbeteckning Fastighetskartans vektorskikt/VISS: Vattenförekomst-ID, avstånd till närmsta våtmark, avstånd till närmsta vattenförekomst Huvudavrinningsområde (SMHI): Huvudavrinningsområde Skyddsformer (länsstyrelsespecifikt alternativt genom VIC Natur): Eventuell skyddsform Andra skikt som kan användas är hotade arter, länsgräns, kommungräns, fastighetsskikt Artportalen: Hotade arter Markägaruppgift: Maxdjup, tid sedan tömning, år sedan senaste skötselåtgärd etc. Markägaren kan vanligen bidra med betydligt fler uppgifter, exempelvis artförekomster.
33 33
34
Block-id
34
översvämningsyta )
Fotografier
Anlagd med miljöinvestering
redovisningssystemet
Kursiverad text ingår inte i
Skiss över våtmarken
Vatten från våtmarken
Eventuell skyddsform
Uppströms större sjö
Delavrinningsområde
Avrinningsområde
Syfte
Kostnader
Slutbesiktningsår
Betesersättning
Stödberättigad areal Figur 3. Över Skötselersättning
Slåtter Bete/betesdjur
Avstånd till närmsta vattenförekomst
Tillrinningsområdets storlek
Vattenkvalité (siktdjup, grumlighet, färg, pH, strömmande vatten upp/nedströms, omsättningstid)
Vatten till våtmarken
Kvot tillrinningsområde/våtmarksyta
Hävdintervall
Avstånd till närmsta våtmark
Skötsel
Tidigare markanvändning, , blå bård
gård, utkiksplats för fågel, ekologisk produktion
Stenmur, odlingsrösen, bebyggelse, väg, öppet dike,
barrskog, äldre löv
Bete, träda, vall, odling, lövskog, blandskog,
Landskapsplacering
Mosaik
Öar
Flikighet
Morfometri
Djup (andel yta under 0,5 m djup, maxdjup, uttorkingsrisk,
Omgivande mark
Flytblad
Strandlutning
Fastighetsbeteckning
Koordinater
Över vatten
Våtmarksareal
Fiskodling, utsättningstillstånd, utfodring
Utvlada indikatorarter
Fiskförekomst och vandringshinder
Fisk
Hänsynskrävande arter
Utvalda indikatorarter
Grod- och kräldjur
Fynd av taxa
Evertebrater
Mossor i vattenmiljön
Trådformiga alger
Kransalger
Under vatten, kortskott
Vattenpest/smal vattenpest
Under vatten, långskott
Vegetation
Omkrets
Övriga arter
Utvalda indikatorarter
Fågel
Inventerat av
Storlek
Fysiska delmoment
Uppgift/fält
Delmoment
Biologiska delmoment
Datum
Kommun
Namn
Objektinformation
Del
Friluftsliv
Övrigt
Kulturvärden
Extra uppgifter som kan höja våtmarkens värde
Beräkningar efter fältinventering: Vissa uppgifter kan beräknas först efter att GPSpunkter från fältinventeringen digitaliserats. Detta gäller: Våtmarksareal. GPS:punkter digitaliseras utifrån vilka beräkningar av areal kan göras i ArcGIS. Översvämningsyta mäts in i fält, men beräknas på kontoret. GPS:punkter digitaliseras utifrån vilka beräkningar av areal kan göras i ArcGIS. Omkrets i förhållande till yta. Mäts som strandlinjens längd/omkrets på våtmarken, exklusive öar, i förhållande till ytan. Detta räknas ut som ett mått på hur en våtmarks form skiljer sig från en cirkel. För den uppmätta arean beräknas vilken omkrets våtmarken hade haft om formen varit cirkelrund. Den uppmätta omkretsen delas därefter med det uträknade värdet och ett mått på flikighet fås. Inmätningen av omkrets i fält används. Kvot tillrinningsområde/våtmarksyta. Omsättningstiden. Beräknas som tillförd vattenvolym i hela tillrinningsområdet i förhållande till våtmarkens volym. Friluftsliv och kulturspår kan bland annat hämtas från GIS-skikten ”riksintresse för friluftsliv” och ”fornlämningsegistret” (Riksantikvarieämbetet). Historiska kartor finns på lantmäteriets webbplats, www.lantmateriet.se.
7.4.2
Fältuppgifter, vita och rastrerade fält
Vita fält i protokollet är grunduppgifter. Samtliga av dessa ska fyllas i vid en fältinventering. Rastrerade uppgifter är fördjupningsuppgifter som kan fyllas i för att ge extra noggrannhet åt inventeringen.
7.4.3 Nödvändig fältutrustning GPS att mäta in omkrets, utlopp med mera. Kompass Kamera att fotodokumentera besöket. Stövlar för att kunna gå ut en bit i vattnet. Vadarstövlar kan eventuellt behövas. Tumstock eller liknande för att mäta vattendjup. Siktdjupsskiva, pH-mätare, turbiditetsmätare och Helligekomparator för att underlätta tester av vattenkvaliteten (fördjupningsnivå). Kikare för fågelobservationer. Polariserande solglasögon för att lättare kunna upptäcka förekomster under vatten.
35 35
Kratta för att samla upp undervattensvegetation. Lutherräfsa för att samla in undervattensvegetation en bit ut i våtmarken (fördjupningsnivå). Handlupp för artbestämning. Håv för att håva efter bottenfauna och frisimmande organismer. Elfiskeutrustning och mjärdar för att säkra fiskförekomst och vilka arter (fördjupningsnivå). Plastpåse och burk för att samla in material som inte kan artbestämmas i fält. Bestämningslitteratur och övrigt material för artbestämning.
7.4.4
Uppgifternas tillförlitlighet
För varje delmoment ska uppgifternas säkerhet anges (tabell 6). Detta görs genom att sätta siffra i protokollrutan ”säkerhet”. I protokollet är det säkerheten för hela delmomentet som avses, vilket innebär att en avvägning eller medelvärde får göras mellan de enskilda uppgifternas säkerhet. Tabell 6. Klassning av uppgifternas tillförlitlighet. Protokoll
Access
Innebörd
0
Uppgift saknas
Uppgift saknas eller har inte ingått i inventeringen
1
Dålig
Dålig säkerhet, skattade värden eller muntliga uppgifter
2
Måttlig
Måttlig säkerhet, indikativa underlag, data från externa källor eller databaser som inte har kvalitetssäkrats
3
Bra
Uppgiften är kvalitetssäkrad och baserad på standardmetodik
7.4.5
Protokollförtydligande
Nedanstående förklaringar följer ordningen i inventeringsprotokollet och består således av både kontorsuppgifter och fältuppgifter. + innebär att det är en fördjupningsuppgift. Med ”databasen” avses DAWA. I de fall då våtmarken är uppdelad i flera små våtmarker, räknas samtliga våtmarker med samma block-id i Jordbruksverkets databas som ett objekt.
7.4.6
Anmärkning och potentiellt värde
Generellt gäller att samtliga uppgifter ska fyllas i. Om det finns övriga kommentarer kan de skrivas på raden benämnd anmärkning. Det finns en rad för anmärkningar för 36
36
varje delmoment. Under varje delmoment finns även en rad som heter potentiellt värde. Här är det tänkt att inventeraren ska skriva ner förbättringsmöjligheter för våtmarken i fråga som kan ligga till underlag för det potentiella värdet (Jordbruksverket, 2010). Bedömningen här tillsammans med vissa parametrar som genereras automatiskt från det ifyllda protokollet ger underlag till det potentiella värdet som sedan redovisas i spindelnätsdiagrammen.
7.4.7
Uppskattning av täckningsgrad
För uppskattning av täckningsgrad används en fyrgradig skala där den uppskattade täckningsgraden eller förekomsten av en viss uppgift i procent omvandlas till en siffra, enligt tabell 7 (Länsstyrelsen, 2002). Det är siffran och inte procentsatsen som ska anges i protokollet. Tabell 7. Täckningsgradens motsvarighet i poängsättning Täckningsgrad i procent
Poäng
0
0
<5
1
5-50
2
> 50
3
7.5
Objektinformation
Namn: Namn på objektet. Tas i förekommande fall från databas eller projektansökan. Om inget namn finns angivet ska fastighetsnamnet anges även här. Objektnamnet måste vara unikt. Datum: Datum då våtmarken besöktes i fält. Län: Län som våtmarken ligger inom. Inventerat av: Namn på fältinventeraren. Kommun: Kommun som våtmarken ligger i. Vattenförekomst-ID: Namn på den vattenförekomst i vars tillrinningsområde våtmarken ligger inom. Uppgiften fås från beredningssekretariat för vattenförvaltning. Uppgiften hämtas på kontoret. Fastighetsbeteckning: Fastighetsbeteckning för den eller de fastigheter som våtmarken ligger inom. Nedströms sjö: Namn på den sjö som ligger nedströms våtmarken. Huvudavrinningsområde: Namn på avrinningsområdet som våtmarken ligger inom. Kan fås från databas om koppling av DAWA görs till databasen för avrinningsområden. 37 37
Eventuell skyddsform: Om objektet ligger inom riksintresse av något slag, biotopskyddsområde, Natura 2000, naturreservat, nationalpark eller annan form av skydd ska det anges här. Block-id: För våtmarker med flera block-ID anges samtliga block-ID. Hämtas från databasen. Anlagd: Ange om våtmarken är anlagd, det vill säga våtmark skapad på till exempel åker, betesmark eller skogsmark. Restaurerad: Ange om våtmarken är restaurerad, det vill säga förbättring av en befintlig våtmark. Slutbesiktning: År för slutbesiktning. För våtmarker som endast får skötselersättning anges startår för åtagandet. Hämtas från databas. Kostnader: De totala kostnaderna för anläggning eller restaurering av våtmarken, inklusive sökandens egna kostnader för anläggning/restaurering. Miljöinvestering: Protokollet gäller främst de våtmarker som anlagts inom landsbygdsprogrammet. Om våtmarken är anlagd med miljöinvestering anges det med ja eller nej. Skötselersättning: Skötselersättning är ofta en del i att våtmarken faktiskt sköts. Databasuppgift. Anges med ja eller nej. Betesmarksersättning: Markägaren kan få miljöersättning för att låta beta intilliggande mark (och mark som ingått i den ersättningsberättigande våtmarksarealen). Ytan närmast våtmarken ingår oftast i skötselersättningen. Anges med ja eller nej. Stödberättigad areal: Den yta som är berättigad till ersättning är ofta större än den egentliga våtmarksytan och kallas ”stödberättigad areal”. Ytan anges i hektar. Uppgiften fås från databasen.
Figur 25. Skiss över en våtmark. Stödberättigad yta innefattar yta där rening sker (som är den egentliga våtmarksytan) och yta tagen ur produktion som fungerar som skyddszon.
Tidigare markanvändning: Det markslag som fanns innan våtmarken anlades, vanligen åkermark eller betesmark. Hämtas från databasen DAWA. 38
38
Fotografier: En översiktsbild av våtmarken. Namnge bilden enligt ”Objektsnamn, foto 1”. Om fler bilder tas, ska även de namnges men då med ”foto 2” och så vidare. Fotografier ska även tas på inlopp respektive utlopp och namnges då följaktligen ”Objektsnamn, inlopp” respektive ”Objektsnamn, utlopp”. Dessa noteras under inlopp respektive utlopp längre ner i protokollet. Syfte: Det finns olika syften för att anlägga en våtmark. I ansökan om miljöinvestering anges syfte näringsretention, kulturmiljö, rekreation eller biologisk mångfald. För en och samma våtmark kan flera syften ha angivits. Andra syften kan vara våtmark för att tillåta översvämningar, våtmark med särskilt syfte för fågellivet, våtmark med särskilt syfte för fisk eller våtmark med särskilt syfte för groddjur. Ibland kan även syfte bevattningsdamm, dämpning av höga flöden eller fisk/kräftdamm förekomma, det ska i så fall anges under kommentarer. Uppgiften hämtas från DAWA alternativt markägaren. Typ av inlopp: Anges genom att kryssa i någon av rutorna naturligt, artificiellt fall (om denna ruta kryssas i ska även total fallhöjd anges i meter), munk/pump samt fiskgaller/ålkista. Läckage i inlopp: Tyder på problem av något slag som behöver åtgärdas för att inte våtmarken ska kollapsa. Anges med ja eller nej. Ett fotografi av inloppet ska tas och namnges ”Objektsnamn, inlopp”. Typ av utlopp: Anges genom att kryssa i någon av rutorna naturligt, artificiellt fall (om denna ruta kryssas i ska även total fallhöjd anges i meter), munk/pump samt fiskgaller/ålkista. Ett fotografi av utloppet ska tas och namnges ”Objektsnamn, utlopp”. Läckage i utlopp: Tyder på problem av något slag som behöver åtgärdas för att inte våtmarken ska kollapsa Anges med ja eller nej. Igenväxt utlopp: Anges med ja eller nej. Vid tecken på igenväxning ska kontakt tas med markägaren. Dämd: Om våtmarken är dämd (oavsett typ av dämme) anges det här. Körbar zon runt dammen: Med körbar avses här möjligheten att köra med traktor. Anges med ja eller nej. Körbar dammvall: Med körbar avses här möjligheten att köra med traktor. Anges med ja eller nej. Skiss finns: En enkel skiss över våtmarken ska göras i protokollet. När den är gjord, fylls rutan i med ja. Koordinater för utlopp: Koordinater ska tas vid utloppet. Ange även vilket koordinatsystem, exempelvis SWEREF, som använts.
39 39
7.6
Fysiska delmoment
Består av delmomenten storlek, morfometri, omgivande mark, landskapsplacering och skötsel.
7.6.1
Storlek
Omkrets: Mäts in i fält genom ett antal GPS:punkter som tas runt våtmarken. En ny punkt bör tas var tionde meter för att få ett fullgott mått på omkretsen. Mäts utifrån högsta vattennivån. Beräknas sedan inne på kontoret i ett GIS-program. Anges i meter. Våtmarksareal: Beräknas efter fältbesök med hjälp av omkretspunkterna tagna med GPS. Anges i hektar. Waypointnummer: Numret på de waypoints alternativt koordinater för respektive punkt. Anges för att kunna beräkna arean inomhus senare. Vid direkt överföring från GPS behöver inte koordinaterna anges här.
7.6.1.1 Stränder
Figur 26. Skiss över släntlutning. En lutning på 1:6 innebär att för varje meter i höjdled går det 6 meter i längd. På motsvarande sätt innebär en släntlutning på 1:2 att det för varje meter i höjdled går 2 meter i längd.
Flacka (1:6 <): Den del av strandlinjen som har en lutning på över 1:6 anges som en procent-sats av den totala strandlängden. Den uppskattade procent-satsen omvandlas till en siffra där 0 procent = 0, < 5 procent = 1, 5-50 procent = 2 och > 50 procent = 3. Det är denna siffra som ska anges i protokollet. Som strandlängd avses här stranden runt själva våtmarken och inte den i anslutning till öar. Översvämningsyta: Den del av omgivningen som regelbundet översvämmas. Mäts in med GPS i fält och beräknas sedan på kontoret. Kan även ses på flygfoto. Yttersta gräns för översvämningsytan är där fuktig mark övergår i torr eller där driftmaterial hittas längst bort från vattenkanten. Anges i hektar.
7.6.1.2 Djup Utgångspunkten är högsta vattenlinjen. Areal yta grundare än 0,5 m: Uppskattas i fält. Lättast görs detta med hjälp av båt. Då det i de flesta våtmarker inte finns möjlighet att använda båt får en uppskattning göras. Hur stor del av ytan som är täckt av vattenvegetation kan vara ett sätt då vattenvegetation sällan förekommer på djupare vatten. En uppskattning kan också göras via den planerade utformningen som angavs i ansökan och därifrån även få fram ett mått 40 40
på djupet. Den uppskattade procent-satsen omvandlas till en siffra där 0 procent = 0, < 5 procent = 1, 5-50 procent =2 och > 50 procent = 3. Det är denna siffra som ska anges i protokollet. Maxdjup: Anges i meter. Blir indirekt ett mått på djupfördelningen. Markägaruppgift Efemär (Våtmark som torkar ut under del av året): Anges med ja eller nej. Uttorkning: Finns chans eller risk för uttorkning anges det här med en procentsats av hur stor andel av våtmarken som kan tänkas riskera att torka ut. Den uppskattade procent-satsen omvandlas till en siffra där 0 procent = 0, < 5 procent = 1, 5-50 procent = 2 och > 50 procent = 3. Det är denna siffra som ska anges i protokollet. Tömningsbar: Anges med ja eller nej. Ibland kan det vara svårt att se om våtmarken är tömningsbar i fält. Uppgiften går då att hämta från projektansökan eller genom att prata med markägaren. Tid sedan senaste tömning: Markägaruppgift. Anges i antal år. Vattenreglering möjlig: Anges med ja eller nej. Ibland kan det vara svårt att se om det går att reglera våtmarken i fält. Uppgiften går då att hämta från projektansökan eller genom att prata med markägare. Vattenreglering sker: Om möjligheten att reglera vattennivån utnyttjas ska det anges med ja, annars nej.
7.6.2
Morfometri
Flikighet: Flikigheten mäts som strandlinjens längd/omkrets på våtmarken, exklusive öar, i förhållande till ytan. Detta räknas ut som ett mått på hur en våtmarks form skiljer sig från en cirkel. För den uppmätta arean beräknas vilken omkrets våtmarken hade haft om formen varit cirkelrund. Den uppmätta omkretsen delas därefter med det uträknade värdet vilket ger ett mått på flikighet. Inmätningen i fält av omkretsen används. Måttet beräknas på kontoret. Antal uddar: Antalet uddar ut i den öppna vattenspegeln anges.
7.6.2.1 Öar Antal: Antal öar i våtmarken. +Storlek: Ungefärlig storleksuppskattning, anges som längd (meter) och bredd (meter). +Fast: Om ön är fast anges med ja, flytande anges med nej. +Avstånd från land över 25 meter: Anges med ja eller nej. +Flacka stränder: Anges med ja om lutningen på öns stränder är över 1:6 (det vill säga flacka). Annars anges nej. +Höjd: Rutan kryssas i om höjden över vattennivån är lägre än 2 dm. 41 41
+Fullt bevuxen av vedartad vegetation: Kryssas i om ön är så pass övervuxen av vegetation (typ träd och buskar) att den omöjliggör markhäckning för fåglar. Kan innebära potentiell utkikspost för rovfågel.
7.6.2.2 Mosaikartat utseende, vegetation I protokollet finns sex typskisser. Den skiss som bäst överensstämmer med våtmarken kryssas för. Blått betyder öppen vattenspegel och grönt vegetation. Med vegetation avses strandvegetation och flytbladsvegetation, inte vegetation som finns på öar.
Våtmarken består av en helt öppen vattenspegel.
Våtmarkens vegetation är koncentrerad till vissa delar av våtmarken.
Våtmarkens vegetation finns i kanterna av våtmarken. Öppet vatten endast i mitten.
Våtmarkens vegetation finns utspridd över hela våtmarken. Däremellan finns öppet vatten. Observera att de gröna punkterna symboliserar vattenvegetation, INTE öar.
Våtmarken har kanaliserats, vattnet rinner enbart i en fåra i mitten.
Våtmarken är helt igenvuxen.
42
42
7.6.2.3 Blå bård Ange förekomst av blå bård med ja. Blå bård är öppet vatten mellan strand och vegetation. I förekommande fall anges även längden av bården, det vill säga hur lång del av stranden (meter) där en blå bård förekommer.
7.6.3
Omgivande mark
Uppgifterna fylls lämpligast i under en promenad runt våtmarken. Marktypen i omgivningen anges i två olika zoner; 0 - 20 meter och 20 – 100 meter från vattenkanten. Med omgivningen avses således en större yta än den yta som är berättigad till ersättning. Respektive markslag i varje zon anges som en procent - sats av det totala i olika klasser. En förekomst av 0 procent anges med 0, under 5 procent = 1, 5-50 procent = 2 och över 50 procent = 3. Ett fiktivt exempel finns i figur 26.
Figur 27. Fiktivt exempel över omgivande mark. 25 procent betas vilket ger protokollpoäng 2 i båda zonerna. För närmiljön (0-20 m) slås resterande mark, 75 procent, vilket ger protokollpoäng 3. För omgivande mark 20 – 100 m gödslas 30 procent vilket ger 2 protokollpoäng. 45 procent består av blandskog, vilket ger en 2:a i protokollet även det.
7.6.3.1 Markslag Ange aktuell procentsats för respektive markslag inom de olika avståndszonerna: Torr mark, ej skogsbevuxen (det går att gå på marken utan att skorna blir blöta), fuktig mark, ej skogsbevuxen (för att inte bli blöt krävs stövlar), Sumpskog, Yngre lövskog (yngre än 50 år), Äldre löv (över 50 år), Blandskog och Produktionsbarrskog. Övrigt: Inget av ovanstående uppgifter, vilken typ av övrig förekomst anges under kommentarer.
7.6.3.2 Brukningsmetod Ange aktuell procentsats för respektive brukningsmetod inom de olika avståndszonerna: Betesmark, Slåtter med skörd (vallodling som slås eller skördas där materialet forslas bort från området), Åker med ettårig gröda (åkermark med någon form av odling där marken även plöjs årligen) och Gödsling. 43 43
Övrigt: Inget av ovanstående uppgifter, vilken typ av övrig förekomst anges under kommentarer.
7.6.3.3 Förekomst av punktobjekt eller linjära element Ange det avståndsintervall från våtmarken där nedanstående uppgifter förekommer genom att skriva ja i respektive ruta. Enbart objekt i marknivå ska noteras (exempelvis ska väg eller järnväg endast tas med om den går i markplan och kan fungera som spridningsbarriär, inte om den går på en bro): Stenmur, Odlingsrösen (kan även vara nykonstruerade), Öppet dike, Asfalterad, trafikerad väg, Bebyggelse, Gård med djurhållning/lada, Utkiksplatser för rovfåglar/kråkfåglar, Ekologisk produktion Annan form av påverkan: Tecken på annan form av påverkan ska anges. Vilken form noteras under kommentarer.
7.6.4
Landskapsplacering i tillrinningsområdet
7.6.4.1 Konnektivitet Våtmark placerad i läge för tidigare naturlig våtmark: Grundförutsättning vid våtmarksanläggande bör vara att nyttja platser med tidigare naturliga våtmarker, som dränerats, för anläggande. Lägen för tidigare våtmarker kan vara svåra att se, men information kan exempelvis hämtas från historiska kartor, lantmäteriets webbplats. Om så är fallet för aktuell våtmark ska rutan kryssas i. Observera att det räcker med att våtmarken är placerad på samma plats, den behöver inte ha samma utformning eller funktion som tidigare. Avstånd till närmsta våtmark: Med våtmark avses här både anlagda och naturliga med liknande artstock som de anlagda. Uppgiften hämtas på kontoret. Anges i meter. Avstånd till närmsta vattenförekomst: Med vattenförekomst avses någon form av vatten, vattendrag eller sjö, som är tillräckligt stor för att klassas som vattenförekomst. För sjöar är det större än 1 km2 och för vattendrag gäller ett tillrinningsområde större än 10 km2. Vissa län har även pekat ut särskilt värdefulla vattendrag eller sjöar som kan vara mindre än ovan nämnda gränser men ändå räknas som vattenförekomster. Uppgiften fås från beredningssekretariat för vattenförvaltning. Uppgiften hämtas på kontoret. Anges i meter. Tillrinningsområdets storlek: Tillrinningsområdet till den aktuella våtmarken. Uppgift kan i vissa fall hämtas från databasen DAWA. Anges i hektar. Kvot tillrinningsområde/våtmarksyta: Uppgiften beräknas genom att dividera ”tillrinningsområde” med ”våtmarksareal”.
7.6.4.2 Vatten till våtmarken Ange vattenförsörjning till våtmarken genom att sätta ja i rutan för något av nedanstående alternativ. Ange även bredden på det tillrinnande vattnet genom att ange
44 44
en uppgift om bredd i meter i rutan. En våtmark kan få sitt tillflöde från flertalet olika källor. Om så är fallet ska samtliga fyllas i. Källpåverkad, Ytligt markvatten (stillastående vatten), Naturligt vattendrag (fritt flytande vatten med luftkontakt, om ett naturligt vattendrag leds in i våtmarken via ett kortare rörsystem (mindre än 10 meter) utan pumpanordning med fri rörlighet = inget vandringshinder, räknas det fortfarande som naturligt), Översilning (vattenflöde som rinner över våtmarken), Dagvatten, Åkerdränering (täckdiken), Öppet dike eller Annat
7.6.4.3 Vatten från våtmarken Ange var utloppet från våtmarken mynnar genom att kryssa i respektive öppet dike, naturligt vattendrag, sjö eller annat.
7.6.4.4 Vattenkvalitet Anges endast för våtmarker med ett maxdjup som är över 1 meter. Siktdjup: Mäts med en siktskiva vilken sänks ned i vattnet tills den inte syns. Siktdjupet kan mätas om det finns möjlighet att ta sig ut i våtmarken med båt eller brygga. Då det inte är möjligt att göra en korrekt mätning ska siktdjupet skattas. Värdet anges genom att ”ja” kryssas i rätt ruta. Om siktdjupet inte har mätts: Ej bedömd Tabell 8. Gränser för siktdjup. (Skala modifierad från bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets rapport nr 4913). Siktdjup Stort
> 2 meter
Medel
0,5-2 meter
Litet
< 0,5 meter
pH: Då dygnsvariationen är stor i grunda vatten bör provet tas på förmiddagen. Provet tas en bit ut i våtmarken där vattendjupet är 30 centimeter. Mäts med digital pH-meter, alternativt pH-indikatorpapper. Då pH-värdet kan variera, anges även klockslag för mätningen. Om pH inte har mätts: Ej bedömd
7.6.4.5 Fördjupningsuppgifter Grumlighet mäts med en turbiditetsmätare. Om utrustning saknas kan en skattning göras, se tabell 8. Värdet anges genom att ”ja” kryssas i rätt ruta. Om grumligheten inte bedömts: Ej bedömd
45 45
Tabell 9. Gränser för grumlighet (skalan är modifierad från bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets rapport 4913, FNU = Formazine Nephleometric Units, enhet för grumling i vatten ). Grumlighet FNU
Skattning
Klart
<1
Botten ska kunna ses på en meters djup
Grumligt
1-2,5
Vattnet innehåller partiklar som gör att sikten inte är helt klar. Botten syns på 0,5 meters djup
Mycket grumligt
> 2,5
Det går inte att se botten
Vattenfärg mäts med en Hellige komparator. Om utrustning inte finns kan en skattning göras, se tabell 8. Värdet anges genom att ”ja” kryssas i rätt ruta. Om färgen inte har bedömts: Ej bedömd Tabell 10. Gränser för vattenfärg (skalan är modifierad från bedömningsgrunder i Naturvårdsverkets rapport 4913). Vattenfärg Mg Pt/liter
Skattning
Svagt färgat
< 20
Det går att se botten på 1 meters djup
Färgat
20-200
Färgen påminner om svagt te eller whisky. Botten syns på 0,5 meter
Starkt färgat
> 200
Vattenfärgen påminner om kaffe. Botten går inte att se på 0,5 meters djup
Omsättningstid: Beräknas som tillförd vattenvolym i hela tillrinningsområdet i förhållande till våtmarkens volym. Nederbördsvolymen multipliceras med arean för tillrinningsområdet vilket ger tillförd vattenvolym. Vattenvolymen divideras med våtmarkens maxvolym vilket ger omsättningstiden. Uppgifterna hämtas från ansökan eller skattas. Vattenhastighet: Om vattendraget uppströms respektive nedströms är snabbt rinnande, såsom strykande, stråkande, strömmande eller forsande anges det med ja. Ett nej innebär således att vattendraget är flyter lugnt. Uppgiften är endast aktuell då våtmarken får sitt vatten från naturliga vattendrag. Uppströms: Anges med ja eller nej. Nedströms: Anges med ja eller nej.
7.6.5
Skötsel
Skötsel förekommer: Kryssa i om någon form av skötsel sker som exempelvis tömning, slåtter eller bete. Uppgiften anges med ja eller nej. År sedan senaste hävdinsats: Antal år mellan hävd. Markägaruppgift. 46
46
Ingen skötsel: Finns det över huvud taget inga tecken på skötsel markeras det med ja i rutan. Respektive skötselform anges som en procentsats av den totala strandlängden som skötselformen berör. En förekomst av 0 procent anges med 0, under 5 procent = 1, 550 procent = 2 och över 50 procent = 3. Slåtter: Ange enstaka om slåtter har skett någon gång, ange regelbundet om slåtter förekommer med jämna mellanrum. Ange även om materialet tas bort och om slåtter görs i vattnet. Om det inte går att avgöra i fält bör kontakt tas med markägare för att få korrekta uppgifter. Bete: För att bete ska bli en effektiv skötselmetod måste djuren kunna ha tillgång till våtmarken. Ange förekomst samt om bete sker ner i vattnet. Ange även vilken typ av betesdjur; nöt, häst, får/getter eller hjort. Används som bevattningsuttag: Ange om dammens huvudsakliga syfte är bevattningsuttag.
7.7 Biologiska delmoment Generellt gäller för samtliga delmoment att urvalet av arter kan varieras för att bättre passa regionala förhållanden. Förekomster av samtliga organismgrupper bör kontrolleras på Artportalen, hotartsregister eller liknande. Arter som förekommer i våtmarken eller är beroende av den för att överleva ska tas med i protokollet. Arter som bara använder våtmarken tillfälligt, som exempelvis rastlokal eller vandringsväg, ska också tas med.
7.7.1
Fågel
7.7.1.1 Grundnivå Om man bara ska göra ett besök i våtmarken ska man först inventera fågel för att inte skrämma bort dem. Naturligtvis ska alla observerade arter under besöket registreras, således även fåglar som visar sig senare under inventeringen. Det är endast arter som finns i eller som födosöker i våtmarken som ska anges. Även häckningskriterier som mat i näbben, bobygge, påträffat bo, nyligen kläckta ungar och liknande ska anges. Detta kan göras genom att skriva ”H” i respektive ruta alternativt efter artnamnet. Indikatorarter är arter som har lite mer specifika krav på sin omgivning. En förekomst av dessa arter inom sitt naturliga utbredningsområde blir på så vis bra indikator på biologisk mångfald. Ange förekomst, häckning eller om uppgiften är från en extern källa (markägare, fågelklubb, databasen Svalan eller liknande) genom att kryssa i respektive ruta. Doppingar (inte skäggdopping), rörhöna, skedand, årta, skogssnäppa, häckande skrattmåskoloni, enkelbeckasin, rödbena, storspov, gulärla och dvärgmås. Övriga arter: Namn på övriga observerade arter. Totalt antal funna arter: Det totala antalet arter som observerats i våtmarken anges. 47 47
Totalt antal häckande arter: Ange antal. Antal rödlistade eller N2000-arter: Ange antal. Sker utfodring: Om det sker någon form av utfodring av fågel i våtmarken ska det kryssas i.
7.7.1.2 Fördjupning I fördjupningsnivån anges även antal individer av respektive art.
7.7.2
Vegetation
Vegetationen ska observeras från land alternativt krattas in. I fördjupningsnivån ska man använda sig av Lutherräfsan som kastas ut till större djup och avstånd från stranden för att få med arter som växer längre ut. Om det finns tillgång till båt kan naturligtvis kratta eller Lutherräfsa användas från båten. I protokollet är vegetationen uppdelad på flera funktionella grupper. Ett exempel på arter som kan hittas i respektive grupp finns i kapitel 7:9, Vattenvegetation. För varje funktionell grupp ska täckningsgraden uppskattas och sedan omvandlas till en siffra enligt tabell 7. Dominerande art/arter samt även fynd av övriga arter ska också antecknas. Total vegetation i våtmarken: Uppgiften avser den totala andelen av våtmarken som täcks av vegetation. Vegetation saknas helt: Om det råder total avsaknad av vattenvegetation i våtmarken ska det anges här. Övervattensvegetation: Som övervattensväxter räknas arter som finns inom högsta vattenlinjen. Förekomst av starr: Ja eller nej Flytbladsvegetation: Ja eller nej Undervattensvegetation, långskott: Ange arter Vattenpest/smal vattenpest: Främmande arter som kan konkurrera ut all annan växtlighet. Den ska därför anges separat. Förekomst av andra invasiva främmande arter kan även anges här. Arten namnges under kommentarer. Undervattensvegetation, kortskott: Kallas även rosettväxter, ange arter. Kransalger: Växer på botten. Trådformiga alger: Ange arter Mossor i vattenmiljön: Ange arter Totalt antal arter: Det totala antalet vattenvegetationsarter. 48
48
Varav rödlistade eller N2000-arter: Ange det totala antalet rödlistade eller N2000arter.
7.7.3
Evertebrater
Håvning efter evertebrater sker enligt den standardmetodik som finns beskriven i Inventering och övervakning av större vattensalamander (ingår i miljöövervakningen, undersökningstyp våtmark, Naturvårdsverket). Metoden är inte utvecklad för evertebrater, men för att samordna insatsen med inventeringen av vattensalamanderlarver görs endast en form av håvning. Dock ska håvningar kompletteras med att även utföras i sand och grus (i kombination med sparkning), öppet vatten eller andra former av substrat som förekommer i våtmarken men som inte täcks av vegetation. Först görs 10 håvningar. Om inga nya taxa fångas under de två sista håvningarna avbryts håvningen. Annars görs ytterligare 5 håvningar åt gången. Maximalt görs 30 håvningar per våtmark, under förutsättning att alla förekommande substrat har täckts in. Indikatorarter och hotade arter Blodigel: Tidigare rödlistad, dåligt känd utbredning, Art- och Habitatdirektivet. Stora dykare och trollsländor: Riklig förekomst indikerar fiskfria våtmarker. Planktonmygglarv: Riklig förekomst indikerar fiskfria våtmarker. Sötvattensmärla: Indikerar högt pH samt ej förorenat/försurat vatten. Musslor och snäckor: Indikerar högt pH och ej försurat vatten. För själva ”artidentifieringen” anges fynd av olika taxa enligt: Virvelmask, Fåborstmask, Broskigel, Övriga iglar, Sötvattensgråsugga, Spindel, Sötvattenskvalster, Sävslända, Fjärilslarv, Frilevande nattslända, Husbyggande nattslända, Jungfrusländor/Flicksländor, Dagsländor, Bäcksländor, Vattenbi, Ryggsimmare, Buksimmare, Klodyvel, Stavliknande vattenskorpion, Skräddare, Fjädermygglarv, Svidknott, Knott, Harkrank/fluglarv, Små dykarbaggar (< 1 cm), Övrig vattenskalbagge. Uppdelningen är framtagen så att det ska vara relativt enkelt att identifiera olika taxa i fält samtidigt som mångfalden kan bedömas. Poäng ges för varje enskilt taxa men även vid förekomst av vissa indikatorarter eller hotade arter enligt rödlistan eller Natura 2000 (Artdatabanken, 2010). Utöver de taxa som finns i listan och indikatorarterna ska även antal rödlistade och/eller Natura 2000-arter anges. Många av dessa evertebrater är svårbestämda i fält, inte minst de akvatiska stadierna, och därför är det rimligt att bestämning bara görs av fullt utvecklade trollsländor och större skalbaggar (inklusive deras larver). Om listade trollsländearter observeras flygande vid våtmarken ska de därför även tas med som förekomst.
49 49
7.7.4
Grod- och kräldjur
7.7.4.1 Grundnivå Inventering i grundnivån görs genom visuella iakttagelser eller genom att arter identifieras genom lätet samt genom håvning för att hitta larver av större vattensalamander. Metodik för detta finns beskriven i Undersökningstyp våtmark ”Inventering och övervakning av större vattensalamander, metodval Håvning med Zsvep” (Naturvårdsverket, 2005). På fältblanketten anges hur observationerna har gjorts; obs (visuell observation), läte (identifiering genom läte), yngel (förekomst av yngel), ägg (förekomst av ägg/romsamling) eller extern källa (muntlig uppgift från exempelvis markägare eller andra observatörer). Då de flesta groddjur lättast observeras nattetid under våren ska det i fördjupningsnivån ske ett separat grodbesök nattetid under april till maj. Metodiken för ”Inventering och övervakning av större vattensalamander”, metodval ”Visuell observation med lampa” ska användas. Även i fördjupningsnivån ska arter som identifierats genom kväkande registreras. I grundnivån anges förekomst av respektive kategori för nedanstående arter/livsformer: Större vattensalamander, Larv av större vattensalamander, Mindre vattensalamander, Larv av Mindre vattensalamander, Åkergroda, Vanlig groda, Ätlig groda och Vanlig padda. Om arten är svår att identifiera kan uppgifter fyllas i under Groda sp. respektive Padda sp. Snok. Övriga grodarter (Rödlistade eller N2000-arter): Vid fynd av övriga arter som är rödlistade eller N2000-arter noteras antalet arter och vilka arter som påträffats.
7.7.4.2 Fördjupning I fördjupningsnivån anges antal av respektive kategori för ovanstående arter/livsformer.
7.7.5 Fisk och kräftor Fisk och kräftor är organismgrupper som har stor påverkan på sin omgivning. I våtmarker med naturlig fiskförekomst bidrar ett rikt fisk- och kräftliv till att höja värdet på den biologiska mångfalden och även en naturlig invandring i en annars fisktom våtmark är positivt ur mångfaldssynpunkt. För våtmarker som anlagts för att reducera kväve eller för att gynna groddjur innebär fisk något negativt. Fisk och kräftor kan vara svåra att observera i fält. Det går dock att i vissa lägen se individer genom att titta ner i vattnet genom polariserade solglasögon. Det går även att fånga dem genom håvning alternativt genom att se att det spritter i vattenytan. För att vara säker på fiskförekomst och vilka arter som förekommer bör dock en noggrannare undersökning genom elfiske eller med hjälp av mjärdar göras. Detta är dock inget som ingår i grundnivån. Då någon form av indikation på fiskförekomst finns, ska rutan Fisk finns kryssas i. Om det går att säkerställa att fisk inte finns, kryssas rutan Fisk saknas i. Om det inte går att säkerställa vare sig det ena eller det andra alternativet ska rutan Fiskförekomst osäker kryssas i. 50
50
För att våtmarken ska bidra till ett rikt fisk- och kräftliv krävs att våtmarken inte innebär något vandringshinder för fisk. Om våtmarken inte innebär några vandringshinder vid utloppet, kryssas rutan Inget vandringshinder nedströms i och motsvarande för inloppet, Inget vandringshinder uppströms. Vissa fiskarter gynnas specifikt av vissa typer av våtmarker och det anläggs även sådana våtmarker inom olika åtgärdsprogram. Exempel på sådana arter/våtmarker kan vara utdikade våtmarker som tidigare fungerat som föryngringsbiotoper för många kustlevande fiskar. Förekomst av vissa tidiga kolonisatörer visar på en fungerande konnektivitet, dessa arter är elritsa, groplöja, gädda, färna, mört, småspigg, storspigg och öring. Dessa arter markeras specifikt genom att kryssa i hur observationen gjordes. Obs: Individer är observerade i fält. Fångst: Inventering har gjorts med någon specifik metod, exempelvis elfiske, mjärdar, ryssjor eller något annat. Vilken fångstmetod som använts, anges på raden. Extern källa: Markägaren (eller annan observatör) har bekräftat eller dementerat förekomsten. Uppgifter kan även hämtas från Fiskeriverkets databaser SERS och NORS. Reproduktionsområde: Om våtmarken används som reproduktionsområde för respektive fiskart ska det anges genom att kryssa i rutan. Det finns andra arter som inte är positiva ur ett mångfaldssammanhang, till exempel om inplanterade arter som signalkräfta, regnbåge eller annan inplanterad fisk. Vissa arter är negativa ur näringsretentionssynpunkt då de bökar på botten och äter av vegetationen, som ruda, karp, braxen och sutare. Förekomst av dessa arter fylls i genom att kryssa för hur observationen gjordes. Utöver dessa indikatorarter ska även Övriga arter noteras och det Totala antalet arter, liksom Antalet rödlistade arter (exempel ål och mal) räknas. Förekomst av fiskodling: Anges med ja eller nej. Finns utsättningstillstånd: Avser kräftor och fisk. Anges med ja eller nej. Markägaruppgift. Sker utfodring: Anges med ja eller nej. Markägaruppgift.
7.7.6 Hotade arter, fördjupning Med hotade arter avses rödlistade arter, Natura 2000-arter eller andra arter som är regionalt sällsynta. Uppgifter hämtas från tidigare kända förekomster såsom hotartsregister eller via Artportalen. Sökningen begränsas till våtmarksarter och avståndet till våtmarken ska inte överstiga 100 meter. Endast de arter som det finns fynd på 10 år bakåt i tiden registreras. Art, hotkategori, år för senaste observation samt referens (exempelvis hotartsregister, artportalen, känd förekomst och liknande). Uppgiften fylls i på kontoret. Om arten sedan observeras i fält ska den även fyllas i på respektive delmoment i protokollet. 51 51
7.8
Övriga uppgifter
7.8.1
Anmärkningar
Här finns möjlighet att fylla i saker som kan höja eller sänka våtmarkens värde men som inte täckts upp tidigare i protokollet. Våtmark tillrättalagd för besök: Finns det någon form av friluftslivsinrättning (se exempel under fördjupningsnivån) ska det kryssas i här. Positiva värden kan vara unika kvaliteter för regionen eller nationellt, till exempel en naturligt sur våtmark i ett basiskt område eller tvärt om eller förekomst av regionalt sällsynta habitat eller arter. Negativa värden kan vara förekomst av arter som inte är inhemska (som inte finns registrerat tidigare i protokollet).
7.8.2 Friluftsliv (fördjupning) Förekomst av friluftslivsinrättningar ska kryssas i; bilparkering, infotavla, tillgänglighet ned till vattnet, utsiktsplats, vandringsled/spång, fågeltorn, avskärmningsskydd, gömsle, grillplats, handikappanpassat, används i undervisnings/forskningssyfte, avstånd till väg, avstånd till samhälle, avstånd till skola.
7.8.3 Kulturspår (Fördjupning) Likhet med historisk markanvändning Med tidigare markanvändning avses historisk tid, gärna för 1850 om det är möjligt att få fram uppgifter så långt tillbaka i tiden. Uppgiften är en kontorsuppgift. Stor: Våtmarken stämmer till 70 procent eller mer med den markanvändning som tidigare har funnits. Viss: 20 – 70 procent av våtmarken stämmer med tidigare markanvändning. Mindre: Mindre än 20 procent har någon likhet med tidigare markanvändning. Kulturspår som finns inom 20 meter från våtmarken ska noteras. Uppgifterna fylls i ute i fält, alternativt söks ur fornlämningsregistret. Sökningen avgränsas till våtmarksrelaterade fornlämningar som diken, dämmen, hägnader, byggnader, stenmur, hässjor, åkerholme, odlingsröse, bro, dammvall, fångstanläggning övrig/fast, kvarn, varav kvarnhjul, varav skvaltkvarn, hyttlämning, småindustriområde, träindustri, varav såg, kraftindustri, hammare/smedja, hammarområde, industri övrig/vattenanknuten. Observera att vissa av uppgifterna redan noterats tidigare i protokollet, exempelvis under ”Omgivande mark”. De finns med även här för att få en helhetsbild över kulturlämningar.
52
52
7.9
Vattenvegetation
Exempel på arter inom de olika funktionella grupperna. Över vatten Ag Besksöta Bladvass Blomvass Blåsäv Bäckbärke Förgätmigejarter Gul svärdslilja Jättegröe Kabbeleka Kalmus Kaveldun Knappsäv Kärrsilja Missne Pilblad Rörflen Sjöfräken Sjöranunkel Sprängört Starrarter Svalting Säv Topplösa Vattenfräne Vattenklöver Vattenmynta Vattenmärke Vattenskräppa Vattenveronika Videört Under vatten, långskott Lånkearter Gräsnate, grovnate, ålnate med fler
Trubbpilblad Vattenaloe Särvarter Vattenpest Hästsvans Vattenblink Löktåg Slingor Vattenstäkra Hårnate, spetsnate, styvnate, trådnate med flera Möjor Bläddror
Chara sp. Trådformiga alger Cladophora sp. Vaucheria sp. Lemanea fluvitans Mossor Fontinalis sp. Scorpidium sp. Drepanocladus sp. Med fler liknande arter Vattenmossor som ej är Fontinalisliknande
Under vatten, kortskott (rosettväxter) Braxengräs Notblomster Nålsäv Strandpryl Strandranunkel Sylört Ävjebrodd Flytblad Andmat Bäcknate Dyblad Gäddnate Igelknoppsarter Mannagräs Näckrosarter Vattenpilört Kransalger Nitella sp. 53 53
7.10 Inventeringsprotokoll Inventeringsprotokoll för biologisk mångfald i våtmarker Kontor
Obligatorisk
Fördjupning
Objektsinformation
Namn
Datum
Län
Inventerat av
Kommun
Vattenförekomst-ID
Fastighetsbeteckning
Nedströms sjö
Huvudavrinningsområde Block-id Miljöinvestering Syfte
Eventuell skyddsform
Anlagd
Restaurerad
Biologisk mångfald
Kulturmiljö Fågelvåtmark
Tidigare markanvändning
Stödberättigad areal
Rekreation
Översvämningsområde
Fiskvåtmark
Grodvåtmark Skiss finns
Fotografier, översiktsbild
Naturligt
Artificiellt fall inkl.höjd
Läckage i inlopp
Foto inlopp
Typ av utlopp:
Kostnader
Betesersättning
Skötselersättning
Näringsretention
Typ av inlopp:
Slutbesiktningsår
Munk/pump
Fiskgaller/ålkista
Naturligt
Artificiellt fall inkl.höjd
Munk/pump
Fiskgaller/ålkista
Läckage i utlopp
Igenväxt utlopp
Dämd
Foto utlopp
Körbar zon runt dammen
Körbar dammvall
Koordinater för utlopp
Anmärkning
Fysiska delmoment Storlek
Säkerhet
Storlek (sifferuppgifter alt. Ja eller nej) Omkrets (m)
Våtmarksareal (ha)
Waypointnummer
Stränder (% av strandlinjen; 0 = 0, 1 = < 5%, 2 = 5-50%, 3 = >50% alternativ antal hektar) Flacka (lutning över 1:6)
Översvämningsyta (antal ha)
Djup (% av arean; 0 = 0, 1 = < 5%, 2 = 5-50%, 3 = >50%, meteruppgift eller ja/nej) Yta grundare än 0,5 m
Maxdjup (m)
Efemär
Tömningsbar
Tid sedan tömn.
Vattenregl. möjlig
Uttorkning Vattenregl. sker
Anmärkning Potentiellt värde
Morfometri
Säkerhet
Flikighet Omkrets i förhållande till yta
Antal uddar
Öar (sifferuppgift alt. ja eller nej) Antal Öar, fördjupning Storlek (längd x bredd)
Fast
Avstånd från land över 25m
Flacka stränder (1:6<)
Höjd <2dm
Otillgänglig pga vegetation
Mosaikartat utseende, vegetation (kryssa för den typfigur som stämmer bäst med verkligheten) 1.
54
2.
3.
4.
54
5.
6.
Blå bård Förekomst
Längd
Anmärkning Potentiellt värde
Omgivande mark
Säkerhet
% av strandlinjen; 0 = 0, 1 = <5%, 2 = 5-50%, 3 = >50% 0-20 m
Förekomst av (ja där det förekommer)
20-100 m
0-20 m
Markslag
20-100 m
Stenmur
Torr mark, ej skogsbevuxen
Odlingsrösen
Fuktig mark, ej skogsbevuxen
Öppet dike
Sumpskog
Asfalterad, trafikerad väg
Yngre lövskog
Bebyggelse
Äldre löv (över 50 år)
Gård med djurhållning/lada
Blandskog
Utkiksplatser för rovfåglar/kråkor
Produktionsbarrskog
Ekologisk produktion
Övrigt
Annan form av påverkan
Brukningsmetod Betesmark Slåtter med borttag av material Åker med ettårig gröda Gödsling Övrigt Anmärkning Potentiellt värde
Landskapsplacering i tillrinningsområdet
Säkerhet
Våtmark placerad i läge för tidigare naturlig våtmark Avstånd till närmsta våtmark (m)
Avstånd till närmsta vattenförekomst (m) Kvot tillrinningsområde/våtmarksyta
Tillrinningsområdets storlek
Vatten till våtmarken (kryss i lämplig ruta, ange även bredd på diket resp. bäcken i rutan) Källpåverkad
Ytligt markvatten
Naturligt vattendrag
Översilning
Dagvatten
Åkerdränering
Öppet dike
Annat
Vatten från våtmarken (ange vad våtmarken mynnar i genom att kryssa i lämplig ruta) Öppet dike
Naturligt vattendrag
Sjö
Annat
Vattenkvalitet (ja i lämplig ruta) Siktdjup
Stort
Medel
pH
Litet
Ej bedömd
Klockslag för mätning
Ej bedömd
Fördjupningsuppgifter Grumlighet
Klart
Grumligt
Mycket grumligt
Ej bedömd
Vattenfärg
Klart
Färgat
Starkt färgat
Ej bedömd
Omsättningstid
Strömmande uppströms
Anmärkning Potentiellt värde
55
Strömmande nedströms
Skötsel (% av strandlinjen; 0 = 0, 1 = < 5%, 2 = 5-50%, 3 = >50% Skötsel förekommer Slåtter
Enstaka
Bete
Förekomst
Betas av:
Säkerhet
År sedan senaste hävdinsats
Ingen skötsel
Tas materialet bort
Slåtter ner i vattnet
Regelbunden
Bete ner i vattnet
Nöt
Häst
Får/Getter
Hjort
Används som bevattningsuttag Anmärkning Potentiellt värde
Biologiska delmoment Fågel
Indikatorarter
Fördjupn. även antal ind.
Obs
Häckning
Extern källa
Obs
Doppingar ej sk äggdopping
Enkelbeckasin
Rörhöna
Rödbena
Skedand
Storspov
Årta
Gulärla
Skogssnäppa
Dvärgmås
Säkerhet
Häckning
Extern källa
Häckande skrattmåskoloni Övriga arter Totalt antal funna arter
Totalt antal häckande arter
Antal rödlistade eller N2000-arter
Sker utfodring Anmärkning Potentiellt värde
Vegetation (0 = vegetation/växtformen saknas, 1 = <5%, 2 = 5 - 50%, 3 => 50%) Total vegetation i våtmarken
Säkerhet Vegetation saknas helt
Dominerande art
Övriga arter
Över vatten Förekomst av starr Flytblad Under vatten, långskott Vattenpest/smal vattenpest Under vatten, kortskott Kransalger Trådformiga alger Mossor i vattenmiljön Totalt antal arter (vattenvegetation) (st)
varav rödlistade el. N2000-arter (st)
Anmärkning Potentiellt värde
56
56
Evertebrater Bottenfauna, ockulär besiktning + håvning
Säkerhet
Fynd av taxa (förekomst noteras med "ja"), indikatorarter markerade med fet stil. Virvelmask
Blodigel
Fåborstmask Musslor
Övriga iglar
Lungsnäckor (utan lock, skivsnäckor)
Framgälade snäckor (med lock)
Sötvattensmärla
Sötvattensgråsugga Sävslända
Fjärilslarv
Eg. trollsländor
Jungfru-/flicksländor
Vattenbi
Spindel
Sötvattenskvalster
Frilev. nattslända
Husbygg. nattslända
Dagsländor
Ryggsimmare
Stavlik.vattenskorpion
Broskigel
Lungsnäckor (utan lock, ej platta arter)
Bäcksländor
Buksimmare
Klodyvel
Skräddare
Planktonmyggl.
Fjädermygglarv
Knott
Harkrank/fluglarv
Svidknott
St.dykarbaggar,≥1cm
Små dykarbaggar (< 1 cm)
Övrig vattenskalbagge
Antal rödlistade el. N2000-arter Anmärkning Potentiellt värde
Grod- och kräldjur Ja = förekomst i respektive kategori Obs
Läte
Yngel/Larv
Fördjupn. även antal ind. Ägg
Säkerhet
Extern källa
Större vattensalamander
Övriga arter (N2000 eller rödlistade):
Mindre vattensalamander Åkergroda
Antal
Vanlig groda
Arter:
Ätlig groda Vanlig padda Groda sp. Padda sp. Snok Anmärkning Potentiellt värde
Fisk och kräftor (ja eller nej)
Säkerhet
Fisk finns
Fisk saknas
Inget vandringshinder nedströms
Fiskförekomst osäker
Inget vandringshinder uppströms Obs
Fångst
Elritsa Groplöja Gädda Färna Mört Småspigg Storspigg Öring Signalkräfta Regnbåge Annan inplanterad fisk Ruda, karp, sutare och braxen
57
Extern källa
Reproduktionsområde
Övriga arter Totalt antal arter
Antal rödlistade arter
Förekomst av fiskodling
Finns utsättningstillstånd?
Sker utfodring?
Anmärkning Potentiellt värde Fördjupningsuppgift. Hotade arter som tidigare registrerats i området (antal våtmarksrelaterade arter, ange art, hotkatergori, år för senaste obs och referens)
Anmärkning
Mervärdesuppgifter Övrigt Positivt Negativt Våtmark tillrättalagd för besök Övrigt:
Fördjupning, Friluftsliv (kryssa för förekomst alternativt meteruppgift) Bilparkering
Tillgänglighet ned till vattnet
Vandringsled/spång
Avskärmningsskydd
Grillplats Avstånd till väg
Infotavla Fågeltorn
Utsiktsplats Gömsle
Handikappanpassad
Undervisning/forskningssyfte
Avstånd till samhälle
Avstånd till skola
Anmärkning
Fördjupning, Kulturspår, inom 100 meter från våtmarken (kryssa för förekomst) Likhet med historisk markanvändning Stor (70%<)
Viss 20-70%
Mindre <20%
Förekomst av Diken Hässjor Kvarn
Dämmen
Hägnader
Byggnader
Åkerholme
Översilningsanläggning
Odlingsröse
Varav hjulkvarn
Fångstanläggning övrig/fast Kraftindustri
Varav skvaltkvarn Småindustriområde Hammare/Smedja
Anmärkning
58
58
Stenmur Bro
Dammvall
Hyttlämning
Träindustri
Varav såg
Industri övrig/vattenanknuten
Skiss över våtmarken, ange även norrpil
59
Bilaga. Viktningssystem Viktning och delpoäng, version 2010-10-25
Delmoment Uppgift
Mått
Storlek
15 < 4,1 - 15 2,1 - 4,0 1,21 - 2,0 0,71 - 1,20 0,16 - 0,70 <0,15 Protokollpoäng Sträcklängd 0 0 - 250 0 251 - 500 0 501 - 750 0 751 - 1000 0 1001 < 1 0 - 250 1 251 - 500 1 501 - 750 1 751 - 1000 1 1001 < 2 0 - 250 2 251 - 500 2 501 - 750 2 751 - 1000 2 1001 < 3 0 - 250 3 251 - 500 3 501 - 750 3 751 - 1000 3 1001 < 0 < 0,5 0,6 - 1 1< Yta under 0,5 m djup Area på (klass) våtmarken (ha)
Storlek (hektar)
Strandlutning
Översvämningsyta
Areal yta grundare än 0,5 meter
Maxdjup (meter)
60
0 0 0 1 1 1 2 2 2 3 3 3 < 0,5 0,5 - 1,5 1,5 <
<1 1-4 4< <1 1-4 4< <1 1-4 4< <1 1-4 4<
60
Delpoäng Totalpoäng Spindelnätspoäng 10 25 < 5 6 21 - 25 4 4 16 - 20 3 3 11 - 15 2 2 1 - 10 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 3 4 5 2 4 6 8 10 3 6 9 12 15 0 1 2 3
0 0 0 1 2 3 2 4 6 3 6 9 3 1 0
Morfometri
Efemär Tömningsbar Vattenreglering Vattenreglering Potentiellt värde Flikighet
Antal uddar
Öar
Mosaik
Omgivande mark
Blå bård Potentiellt värde Sträcka 0 - 20 Markslag
möjlig aktiv
2 2 4
1 2-5
0 1
6< 4-5
5 4
5< 1 2 3< 1 2 3< 1 2 3 4 5 6
4 1 2 4 1 2 4 0 1 2 2 1 0 3
3 2 1 0
3 2 1 0
150<
5
Protokollpoäng Torr mark
0
0
101 - 150
4
Fuktig mark
1 2 3 0 1 2 3
16 32 48 0 16 32 48
76 - 100 51 - 75 26 - 50 0 - 25
3 2 1 0
Både torr och fuktig Sumpskog
Yngre lövskog
Äldre löv (över 50 år)
Blandskog
Produktionsbarrskog
61
10 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3
0 12 24 36 0 4 8 12 0 8 16 24 0 2 4 6 0 -5 -10 -15
Linjära element
Brukningsmetod
Stenmur Odlingsrösen Öppet dike Bebyggelse Asfalterad, trafikerad Gård med Utkiksplats för fågel Ekologisk produktion Betesmark
Borttag av material
Plöjd åkermark
Gödsling
Sträcka 21 - 100 Markslag
Torr mark
Fuktig mark
Sumpskog
Yngre lövskog
Äldre löv (över 50 år)
Blandskog
Barrskog
Linjära element
62
Stenmur Odlingsrösen Öppet dike Bebyggelse
62
0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3
50 50 50 -5 -10 10 -5 50 0 20 40 60 0 16 32 48 0 -2 -4 -6 0 -5 -10 -15 0 8 16 24 0 8 16 24 0 6 12 18 0 4 8 16 0 10 20 30 0 2 4 6 0 1 2 3 20 20 20 -5
Brukningsmetod
Asfalterad, trafikerad Gård med Utkiksplats för fågel Ekologisk produktion Betesmark
Borttag av material
Plöjning
Gödsling
Landskapsplacering
Potentiellt värde Konnektivitet
0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3
-5 5 -5 20 0 10 20 30 0 8 16 32 0 -1 -2 -3 0 -2 -4 -6 25 <
5
10
21 - 25
4
<50
6
16 - 20
3
51 - 300 301 - 500 501 - 1000 1000 <
4 2 1 0
11 - 15 5 - 10 <5
2 1 0
Avstånd till närmsta vattenförekomst
<50
6
51 - 300 301 - 500 501 - 1000 1000 <
5 4 2 1
Tillrinningsområdets
<50 51-100 100 <
1 3 6
Tillrinningsområde/ våtmarksyta
< 10
6
11 - 50 51 - 100 100 <
3 1 0
Vatten till våtmarken
Källpåverkad Ytligt markvatten Naturligt vattendrag Översilning Dagvatten Åkerdränering Öppet dike Delflöde
3 2 3 3 2 1 2 2
På plats för tidigare naturlig våtmark Avstånd till närmsta våtmark (meter)
63
Skötsel
Siktdjup
Stort Medel Litet
6 4 2
pH
< 5,5 5,5 - 6 6-7 7 - 10 10 <
0 1 3 1 0
Grumlighet
Klart Grumligt Mycket grumligt
3 2 1
Vattenfärg
Klart Färgat Starkt färgat
3 2 1
Strömmande vatten uppströms Strömmande vatten nedströms Potentiellt värde Slåtter
3 1
Enstaka förekomst
Regelbundet
Bete
Ned i vattnet
Av nöt
Av häst
Av får/getter
Av hjort
Fågel
Potentiellt värde Årta Skedand Doppingar (ej skäggdopping) Storspov Gulärla Enkelbeckasin Rödbena Rörhöna Dvärgmås Skogssnäppa Häckande
64 64
0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3 0 1 2 3
0 3 6 9 0 6 12 18 0 10 20 30 0 6 12 18 0 3 6 9 0 1 2 3 0 3 6 9
51 < 41 - 50 31 - 40 16 - 30 1 - 15 0
5 4 3 2 1 0
3 3 3 3 3 1 1 1 1 1 1
21 < 16 - 20 11 - 15 5 - 10 1-5 0
5 4 3 2 1 0
Vegetation
Antalet arter (inklusive indikatorarter och rödlistade arter) Antal rödlistade, ÅGP eller N2000 Potentiellt värde Över vatten
Förekomst av starr Flytblad
1 * antal
3 * antal
0 1 2 3
0 1 2 3 Under vatten, långskott 0 1 2 3 Vattenpest/ smal 0 1 2 3 Enbart vattenpest, inget annat ger 1 Under vatten, kortskott 0 1 2 3 Kransalger 0 1 2 3 Trådformiga alger 3 Mossor 0 1 2 3
Evertebrater
Antalet arter
1 * antal
Rödlistade arter Potentiellt värde
3 * antal
Taxa Virvelmask Fåborstmask Blodigel Broskigel Övriga iglar Musslor* Lungsnäckor (utan lock, ej platta arter)* Lungsnäckor (utan lock, skivsnäckor)* Framgälade snäckor (med lock)*
0 2 4 6 4 2 4 6 0 2 4 6 0 0 0 -1 1
5 4 3 2 1 0
29 < 24-29 16-23 11-15 6-10 ≤5
5 4 3 2 1 0
0 4 8 12 0 4 8 12 -1 0 2 4 6
Poäng 1 1 2 1 1 1 1 1 1
65
31< 26-30 21-25 16-20 11-15 <10
Sötvattensgråsugga Sötvattensmärla* Spindel Sötvattenskvalster Sävslända Fjärilslarv Frilevande nattslända Husbyggande Egentliga trollsländor Jungfrusländor/Flicksländor Dagsländor Bäcksländor Vattenbi Ryggsimmare Buksimmare Klodyvel Stavliknande Skräddare Planktonmygglarv Fjädermygglarv Svidknott Knott Harkrank/fluglarv Stora dykarbaggar Små dykarbaggar Övrig vattenskalbagge
1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 1 1
Rödlistad art eller N2000 * anger försurningskänsligt taxa, förekomst av något av dessa ger ytterligare poäng
Grod- och kräldjur
Fisk
66
4
4
Summa poäng taxa Med surhetsbonus Natura 2000/rödlistad Totalsumma Potentiellt värde Större vattensalamander Larv av Större vattensalamander Mindre Larv av Mindre vattensalamander Yngel av brungroda Yngel av padda Åkergroda Vanlig groda Ätlig groda Vanlig padda Rödlistad eller N2000 3 * antal (varje art ger poäng) Potentiellt värde Fiskförekomst Våtmarken är INTE ett vandringshinder Våtmarken är INTE ett vandringshinder
66
3
8<
5
4
6-7
4
1 1
3-5 2
3 2
1 1 1 1 1 1
1 <1
1 0
5 5
25 < 21 - 25
5 4
5
16 - 20
3
Elritsa Groplöja Gädda Färna Mört Småspigg Storspigg Öring Signalkräfta Regnbåge Annan inplanterad fisk Ruda, karp, braxen eller sutare Reproduktionsområde
Totalantalet arter Rödlistade arter Fiskodling Utsättningstillstånd Utfodring Potentiellt värde
1 1 1 1 1 1 1 1 -1 -1 -1 0 1 poäng extra för respektive art
1 poäng per art 3 poäng per art
-1 0 -1
67
11 - 15 4 - 10 <4
2 1 0
Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-11/7-SE. RA11:7