ovr267c by Jordbruksverket

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Kreativitet, modern teknik och livskvalitet

Välkommen till landsbygden Helt vanligt och alldeles normalt, samtidigt något helt annorlunda och unikt. Så kan livet på landet vara. Dessutom håller det på att bli hög status att bo på landet.

Foto: Linda Rydkvist, Olofströms kommun.

Jordbruksverket landsbygdssäkrar verksamheten Jordbruksverket tar nya steg för att stärka landsbygden. Från och med den första januari 2013 landsbygdssäkrar Jordbruksverket alla ärenden som beslutas av generaldirektören. Att landsbygdssäkra innebär att på ett medvetet, objektivt och systematiskt sätt ta hänsyn till landsbygdens förutsättningar i sin verksamhet. Jordbruksverkets modell för landsbygdssäkring används till exempel vid olika typer av utredningar, analyser och vid svar på remisser. – Landsbygdssäkringen är en viktig del av vår vision att stärka den gröna sektorn för ett hållbart samhälle, säger Leif Denneberg, Jordbruksverkets generaldirektör. Landsbygdssäkring är en relativt ny företeelse i Sverige, men något som blir allt vanligare på både lokal och regional nivå. Regeringen arbetar sedan två år tillbaka med landsbygdssäkring med hjälp av Flataklocksmodellen.

Länsstyrelserna – för attraktiva landsbygder

Bilden av den svällande staden och den skrumpnande landsbygden håller på att luckras upp. Det konstaterar universitetslektorn Soﬁa Ulver som forskar om konsumentkultur. Många drömmer om ett liv på landet och hon pratar till och med om en nygrön våg.

Satsningar i städer är bra för hela landet, på samma sätt som att satsningar i landsbygder är bra för hela landet. Jordbruksverket är en bland många aktörer som tillsammans jobbar för en hållbar landsbygdsutveckling. En utveckling som möjliggör livskvalitet och det goda livet. I detta ligger landsbygdens leveranser av bra mat och förnybar energi, jobb och en meningsfull sysselsättning. Vi vill i den här bilagan visa landsbygdernas kraft och potential. Trevlig läsning!

I den här bilagan vill vi med olika berättelser visa hur landsbygden ser ut idag. Här ﬁnns kreativitet, modern teknik, miljötänk och livskvalitet. Susanne Demåne har i det blekingska Edestad funnit en plats som ger henne det utrymme hon behöver för sin kreativitet och sitt konstnärskap. Barnen i Kyrkhult har med sin initiativkraft gjort byns badplats till en attraktiv mötesplats. Ellinor Eineren har blivit utsedd till framtidens innovatör genom att visa på möjligheterna med värmekamerateknik i mjölkladugården. Familjen Oredsson på Skea gård är en del av framtidens gröna företagande. De producerar ekologisk mat och biogas genom att använda naturens resurser på ett smart sätt. Gemensamt är att de alla har valt landsbygden.

Landsbygderna utgör huvuddelen av Sveriges yta. Här ﬁnns tillgångarna och här produceras en stor del av Sveriges utveckling. Länsstyrelsernas uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en god arbetsmarknad samt ett gott liv för invånarna i hela landet. Kort sagt arbetar länsstyrelserna för en hållbar utveckling - på landsbygden och i staden. Arbetet omfattar många olika områden, såsom integration, samhällsplanering, bostäder, klimat och energi, naturvård, rovdjursförvaltning, kulturmiljö, lantbruk, miljömål, djurskydd och att på olika sätt stötta företagsutveckling. Att bygga ut bredband är just nu ett av länsstyrelsernas nyckelområden, bland annat för att öka tryggheten för äldre och för att stimulera företagande på landsbygden. Verktygen för länsstyrelsernas arbete består av alltifrån att tillföra resurser för att stötta utveckling till samverkan och dialog med kommuner och andra intressenter för en hållbar samhällsplanering och för möjligheten att behålla kommersiell service. Landsbygdens attraktionskraft måste vara hög, det är en förutsättning för hela landets utveckling.

Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg, Jordbruksverket

Leif Denneberg, generaldirektör, Jordbruksverket

Vill du veta mer? Vill du läsa mer om olika möjligheter på landsbygden hittar du både kunskap och inspiration på Jordbruksverkets och Landsbygdsnätverkets webbplatser. www.jordbruksverket.se www.landsbygdsnatverket.se

Du kan också följa Jordbruksverket i sociala medier. På bloggen Se landet kan du läsa inlägg från Jordbruksverkets landsbygdsstrateg Christel Gustafsson. Vi ﬁnns även på facebook och twitter. selandet.wordpress.com www.twitter.com/alskarlandsbygd www.facebook.com/vialskarlandsbygd

Vill du ha goda matnyheter hittar du det på Matlandets webbplats, www.matlandet.se

En bilaga från Jordbruksverket

-makes you visible

vxl 018 - 490 11 00 Stålg. 20 | 754 50 Uppsala www.marknadsmedia.se

Frågor om innehållet besvaras av: Magnus Nordgren, Landsbygdsutvecklingsenheten. magnus.nordgren@jordbruksverket.se 036 15 58 67

www.jordbruksverket.se

Projektledare: Annonser:

Rickard Moritz, 073 699 11 34 rickard.moritz@marknadsmedia.se Anci Syrén, 070 929 39 72 anci.syren@marknadsmedia.se Göran Syrén, 070 929 39 70 goran.syren@marknadsmedia.se

Textansvarig: Graﬁsk form: Omslagsbild: Repro: Tryck:

Sven-E Lindberg Malin Gunnarsson Linda Rydkvist, Olofströms kommun JMS DNEX, Daily Print och MittMedia Print

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

ANNONS

Hela denna sida är en annons från Länsstyrelsen Värmland

I expressfart mot ﬁbermålet Att Telia stängde ner den fasta telefonin i Årjängs kommun blev startskottet. Nu växer ﬁberföreningarna som svampar ur jorden över hela Värmland. Kommunerna möter upp med utbyggt stamnät, länsstyrelsen informerar och fördelar bidrag, Region Värmland har nyligen beslutat anslå 50 miljoner kronor under fem år. Uppkopplingen av Värmland går som på räls. Utan kanaler i marken, inget bredband. Och utan bredband, inget liv på landsbygden. Hela Sverige ska digitaliseras och Värmland är på god väg mot det nationella målet att 90 procent av befolkningen ska vara uppkopplade år 2020. – Med den fart vi håller är chanserna mycket goda att vi är där i tid, konstaterar Åsa Melander som är ansvarig handläggare av bredbandsfrågor på Länsstyrelsen Värmland.

Hösten 2010, då EU-märkta ”återhämtningspengar” efter finanskrisen landade hos länsstyrelsen, fick hon en ny utmaning på jobbet. – Verkligen! Var börjar man? Hur ser teknik-

en ut, hur stora är behoven? Är folk beredda att engagera sig för att gräva ned rören och vilka kommersiella aktörer vill ta hand om driften? Alla och ingen, visade det sig. Värmlänningarna var beredda att greppa spaden men de kommersiella aktörerna var nödbedda: få såg någon vinst i affären. Dock fanns det viss kunskap i länet; Säffle kommun hade varit tidigt ute och kunde tjäna som exempel, det nationella ”Fiber till byn-konceptet” var också känt.

Så med trevande start rullade utvecklingen igång och går nu i expressfart. 25 fiberföreningar har fått totalt 35 miljoner

kronor, tio föreningar har ansökningar inne motsvarande 15 miljoner. Bara i Karlstad kommun är ytterligare ett 20-tal föreningar under bildande. Föreningarna kan få stöd med upp till 50 procent av kanalisationskostnaden.

– Att kanalisera sin bygd innebär ett ofantligt arbete, många privatpersoner gör hundratals arbetstimmar ideellt. Samtidigt vittnar de om att det åstadkommer en enorm sammanhållning i trakten, säger Åsa. Hon gläds åt att merparten av Värmlands 16 kommuner nu bygger ut sitt stamnät för att möta upp fiberföreningarnas nät och att ett flertal har särskilt anställda fiberlotsar.

Värmland bygger vass vandringsdestination Vandring är världens största naturbaserade friluftsaktivitet. Miljoner vandrare omsätter ofantliga pengar som skapar jobb och ger inkomster till företag och samhälle. Sverige har legat på efterkälken men nu har Värmland seglat upp som nationell förebild. Det var osäkert hur många och långa de var. Var de fanns, vem som hade ansvaret, om de var igenvuxna eller välskötta. Kort sagt, oreda rådde. Men Värmland har tagit tag i sina vandringsleder och nu pågår ett omfattande arbete med att rensa och rusta: rensa upp i den härva leder som går kors och tvärs i länet samt rusta upp och tydligt marknadsföra ett antal av dem.

– Ambitionen är att i första hand få fram ett 20-tal dagsvandringar på mellan 4 och 18 kilometer fördelade över hela länet. Kring dem skapar vi ett tydligt regelverk med juridiskt hållbara avtal gällande skötsel, sträckning och ansvar. Det förklarar Ylva Gustafsson, projektledare för ”Vandringsturism i Värmland” som Hushållningssällskapet drivit sedan 2008. Idag finns den ideella föreningen Värmlandsleder med ett 30-tal medlemmar; kommuner, turistföretag och föreningar som är ledansvariga för de naturpromenader som successivt märks ut och kvalitetssäkras.

– För dagen har vi två klara leder och ytterligare ett 10-tal är på gång, förklarar Ylva. För att bli kvalitetsmärkta måste de uppfylla föreningens kriterier och ha alla avtal på plats.

Att få till ett entydigt regelverk har varit en utmaning. – Men nu har vi ett nyttjanderättsavtal som reglerar förhållandet mellan ledansvarig och markägare, en gruppförsäkring för lederna och även avtal mellan ledansvariga och föreningen Värmlandsleder, säger Ylva.

Därigenom är Värmland först i landet med samordning och kvalitetssäkring av vandringsleder över hela länet. Kvalitetsmärkningen gagnar naturligtvis även turisterna; det blir tydlig information på flera språk med gemensamma symboler och angiven svårighetsgrad. – När vi funderar över vilka leder vi ska arbeta med så försöker vi välja sådana i vars närhet det redan finns turistföretag, restauranger, fornlämningar eller andra attraktioner. Då kan de tjäna pengar på att erbjuda service till vandrarna. I Skottland kommer till exempel 20 procent av den totala turismomsättningen från vandringsturismen. Arbetet i Värmland har blivit en nationell förebild som väcker intresse. – Jag får ofta frågor och blir inbjuden att komma och berätta vad vi gör, konstaterar Ylva. Alltfler börjar förstå vilken guldgruva vandringsturismen kan bli för hela Sverige, om vi hanterar det rätt!

– Kommunernas engagemang spelar väldigt stor roll, understryker hon.

Region Värmland gör en bredbandsstrategi och har beslutat att satsa tio miljoner kronor per år i fem år för att digitalisera hela länet. – Det ser riktigt ljust ut. Samarbetet rullar också allt bättre. Vi har en gemensam samverkansgrupp och har i princip fördelat ansvaret: regionen tar hand om kommunerna, vi fiberföreningarna. Vi håller regelbundna informationsmöten och våra tre Leaderområden är också djupt engagerade. Det är ofta där föreningsarbetet börjar.

Grön Arena står modell för Sverige Grön Arena från Värmland ska stå modell för hela landet. Att låta personer med behov av särskilt stöd tillbringa sina dagar på en lantgård med djur, har visat sig så lyckat att Jordbruksverket anslagit fyra miljoner kronor för att sprida metoden i Sverige. Resultatet blir ﬂer jobb på landsbygden och mer välmående deltagare. Åtta Hushållningssällskap ingår i projektet som löper 2013-2014 och ska inrikta sig på social omsorg, skol- och fritidsverksamhet samt arbetsträning och rehabilitering. – Vi ska utbilda bägge parter. Kommunerna i vilken nytta grön omsorg gör för individen; gårdarna i hur man förpackar, prissätter och kvalitetssäkrar sina tjänster, förklarar Tonie Estegård Svahn som utarbetat konceptet Grön Arena i Värmland. Idén hämtades 2006 från Norge där ”Inn pa tunet” sysselsätter över 900 gårdar.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Ellinor Eineren har tagit innovationskraften in i kostallet. Men hon är inte ensam. ”Det sker innovationer hela tiden inom lantbruket. Jag är bara en i mängden av kompetenta och driftiga entreprenörer som är verksamma på landsbygden”, säger Ellinor Eineren.

f Innovation och utveckling

Ellinor – en modern superinnovatör i kostallet Ellinor Eineren är entreprenören och innovatören som gick från Linköpings universitet rakt ut i kostallet – och utvecklade en teknik som kan spara miljoner åt landets mjölkproducenter. – Det är ett riktigt drömjobb att få utveckla ny teknik i en sektor som är ny och spännande för mig. TEXT: CAROLINE FISCHER | FOTO: PIA MOLIN, CORREN

Ellinor Eineren är bara 27 år men har redan gjort en hisnande resa som vd på företaget Agricam. Hon har bland annat blivit utsedd till framtidens innovatör och väckt stor uppmärksamhet för sitt arbete med att utveckla ett system som kan bidra till att på ett tidigt stadium upptäcka juverinflammation, mastit, som är ett stort problem inom

”Det är ett riktigt drömjobb” mjölkproduktionen. Att Ellinor Eineren skulle hamna i lantbruket var dock allt annat än självklart. Hon läste industriell ekonomi vid Linköpings universitet och skulle i samband med sitt examensarbete ta fram affärsplaner för två olika företag, ett som sysslade med värmekameror och ett som är verksamt i de gröna näringarna.

Teknikintensiv näring Hon slogs av hur mycket teknik som finns i dagens lantbruk –

men också av att det fortfarande finns områden med potential att utveckla ny teknik och nya affärsmöjligheter. – Det sker innovationer hela tiden inom lantbruket och på det viset är jag bara en i mängden av kompetenta och driftiga entreprenörer som är verksamma på landsbygden, säger Ellinor Eineren. Men ibland kan det också vara en fördel att kunna se på en verksamhet med nya ögon – Ellinor tog med sig erfarenheterna från värmekameraföretaget in i kostallet. Resultatet, ett system baserat på en värmekamera som kan upptäcka en temperaturhöjning i juvret hos kor, har mötts med stort intresse.

Omtanke om djuren i fokus Sedan ett halvår reser Ellinor landet runt för att presentera Agricams värmekamerasystem. – Det är en intensiv men rolig period av mitt liv och det känns bra att kunna visa upp en lösning som både ger en ekonomisk nytta för mjölkproducenterna och som kan förebygga lidande och smärta hos korna, säger Ellinor Eineren.

– Här står omtanke om djuren i centrum. Djuren mår bättre, antibiotikaanvändningen kan minskas och besparingarna för producenterna blir betydande på sikt. Här har vi på ett väldigt bra sätt visat på en möjlighet inom lantbruket och vi kan se att arbetet ger resultat. Det känns bra.

Fler användningsområden Det fina med Ellinor Einerens lösning är att den är tekniskt avancerad, men samtidigt enkel att använda. – Lantbrukaren kan själv hantera systemet och vidta de åtgärder som behövs och på så vis förhindra utbrott av mastit. Som innovatör och entreprenör ser Ellinor Eineren stora möjligheter att utveckla systemet för användning även i andra sammanhang, exempelvis för att upptäcka nerv- och muskelskador hos djur. – Det är en spännande utvecklingsmöjlighet, men just nu är fokus inriktat på att få ut den här produkten på såväl den svenska som den internationella marknaden

Från uthyrning av får till boxning och opera Häljegård var med när intresset för lokalproducerat kött satte fart. I dag är gården ett av Umeås mest kända varumärken Med ett 20-tal olika verksamheter visar de hur ett traditionellt lantbruk kan utvecklas. Bara fantasin sätter gränser i en sann entreprenörssjäl och på Häljegård, som drivs av Kristina och Erik Johansson sedan 1999, har de i dag en mängd olika produkter och aktiviteter. – En verksamhet som möts av stor uppskattning är uthyrningen av betande får till kommunen

och till privata fastighetsbolag för att hålla sly i schack, säger Erik Johansson. I dag är intresset för lokalproducerad mat stort och Häljegård är en del av den utvecklingen. Erik och Kristina säljer sitt kött till såväl konsumenter som till storkök. – Vi har tagit fram en egen lammburgare som är mycket populär och säljs bland annat till olika restauranger, säger Erik Johansson. Vi hoppas att köttproduktionen i Sverige kan öka eftersom det skulle leda till att en större andel av det kött

vi äter produceras på ett klimatsmart sätt. Det bidrar också till att vi kan behålla ett öppet och vackert landskap. Uppﬁnningsrikedomen är stor på Häljegård och inget tycks vara omöjligt för Erik och Kristina. Besökare kan exempelvis få träna boxning mot tidigare elitboxaren Erik. Och under kulturåret 2014 kommer det att arrangeras operaföreställningar på gården – i fårhuset! – Vi funderar hela tiden på hur vi kan gå vidare och utvecklas ännu mer, säger Erik Johansson.

2014 blir det opera hos Kristina och Erik Johansson på Häljegård – i fårhuset!

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

¯ Zr TV[Z]HYHY JPYRLSU odlingsbar jord Skogen rymmer massor av nya aﬀärsmöjligheter, säger Annika Collén, som bor i Umeå, men har sin skog i Vilhelmina.

Annika ser nya

möjligheter i skogen Annika Collén i Umeå är skogsägare - och en verklig mångsysslare. Som innovatör, entreprenör och träslöjdare ser hon mängder av nya möjligheter i skogen. – Jag skulle helst vilja göra allt jag kommer på själv, men jag delar gärna med mig av mina idéer. TEXT: CAROLINE FISCHER | FOTO: ANNIKA COLLÉN

För en skogsägare och ensamföretagare gäller det att alltid ligga steget före och se de möjligheter som finns att bredda och utveckla verksamheten. För Annika Colléns del råder det knappast brist på vare sig idéer eller vilja. Allra starkast klappar hennes hjärta för projekt som främjar ekologisk hållbarhet.

”Jag är optimist och ser mängder av affärsmöjligheter inom skogsbruket här i regionen” – Marken och vattnet är det som kommer att bli värdefullt i framtiden, så det gäller att ta vara på det vi har, säger hon. Känslan för skogen är djupt rotad. Redan som tioåring fick Annika Collén följa med sin pappa och hjälpa till med röjning och plantering och det var där intresset för skog och mark grundlades.

Sann entreprenör Annika Collén äger 2 000 hektar skogsmark i Vilhelmina där det växer gran, tall och björk. Som en sann entreprenör sköter hon inte bara sin skog, utan arbetar också flitigt med nätverkande, såväl lokalt och regionalt som internationellt. – Det är viktigt i allt entreprenörskap att komma in i branschen och hålla sig á jour med utvecklingen. Och att man hittar forum där man kan dela sitt intresse med andra, säger Annika Collén. – Visst är man ensam under själva arbetstillfället, men inom våra nätverk arrangerar vi kurser, utställningar och möten där vi träffas

för att dela e r f a re n h e t e r. Det betyder mycket. Konjunkturläget slår tufft även mot skogsägare, men Annika Collén ser ändå positivt på de möjligheter som finns i Annika Collén, skogsbrukare. skogsbruket. – Det gäller att vända motgångar till framgång och här är projektet Vilhelmina Model Forest (VMF) ett fantastiskt exempel på hur olika intressegrupper kan arbeta fram förslag tillsammans, där sociala, kulturella och ekonomiska behov kombineras med ekologisk hållbarhet i skogen. Inom projektet diskuterar deltagarna hur skogen kan användas som resurs för jakt, skogsbruk, turism och rekreation. – Projektet gagnar personer från orten som på det här sättet kan utveckla skogsbruket genom olika former av samverkan.

Ser nya affärsmöjligheter Sågverket i Vilhelmina ska läggas ner. Det är ett hårt slag för många, men även här ser Annika Collén möjligheter i Västerbottens rika natur. – Jag är optimist och ser mängder av affärsmöjligheter inom skogsbruket här i regionen. Vi har goda förutsättningar för bland annat textiltillverkning, tillverkning av biobränsle och grönt kol, formsprutning av trä och torkning av bär och svamp.

Visste du att ... ... det ﬁnns närmare 328 000 skogsägare i Sverige? 38 procent av dem är kvinnor.

/rSSIHY \[]LJRSPUN pY )H`LYZ Z]HY Wr framtidens utmaningar 0 rY ÄYHY Bayer 150 år!

Genom 150 år av forskning och utveckling har Bayer arbetat för en förbättrad levnadsstandard och en stabilare livsmedelsförsörjning i världen. Nya innovationer har bidragit till ekonomisk tillväxt och ett bättre välstånd. I vårt dagliga utvecklingsarbete strävar vi efter långsiktiga och hållbara lösningar för effektiv samt säker livsmedelsproduktion världen över.

Fler människor, mer mat gY RVTTLY KL[ [YVSPNLU ÄUUHZ UPV TPSQHYKLY TpUUPZRVY P ]pYSKLU som ska ha något att äta varje dag. Det innebär att världens produktion av livsmedel behöver öka med 60 % de kommande 37 åren. År MHUUZ KL[ JH OLR[HY VKSPUNZIHY QVYK [PSSNpUNSPN WLY WLYZVU gY OHKL `[HU TPUZRH[ [PSS OLR[HY VJO MYHT [PSS M Y]pU[HZ KL[ MHSSH `[[LYSPNHYL ULY [PSS OLR[HY WLY WLYZVU - Y H[[ Mr LU RUPUN H] livsmedelsproduktionen med 60 % krävs det att vi effektiviserar våra odlingsmetoder inom jordbruket.

Europa importerar livsmedel kRHK ]pSMpYK P Z[VYH KLSHY H] ]pYSKLU ZHT[ LULYNPWYVK\R[PVU Wr rRLYmark konkurrerar om den odlingsbara arealen. Utöver det påverkar RSPTH[M YpUKYPUNLU M Y\[Zp[[UPUNHYUH M Y QVYKIY\RL[ Kr IrKL [VYRH VJO mer regn än normalt försvårar för lantbrukare över hela världen. Det stigande behovet av livsmedel kan kännas avlägset för en svensk konsument. Men redan idag importeras stora mängder livsmedel till Europa. Så mycket som 35 miljoner hektar mark utanför Europa tas i anspråk bara för att upprätthålla den levnadsstandard vi har idag. Denna odlingsareal motsvarar hela Tysklands yta. Om skördarna från ,\YVWHZ rRLYTHYR KpYLTV[ R\UKL O QHZ TLK VT rYL[ TPUZRHY ]P importbehovet med 5 miljoner hektar. Med Sveriges gynnsamma förhållande för livsmedelsproduktion gäller det att vi utnyttjar potentialen av vår åkermark. Minskar vi däreTV[ LMMLR[P]P[L[LU OpY Å`[[HY ]P WYVISLTLU \[VTSHUKZ ]PSRL[ PU[L pY LU långsiktigt hållbar utveckling. Det är viktigt att vi även i framtiden har en effektiv och stabil svensk WYVK\R[PVU H] SP]ZTLKLS ZVT ZHT[PKPN[ IPKYHY [PSS LU SL]HUKL SHUKZI`NK

www.bayercropscience.se

;V[HS `[H TPSQHYKLY OLR[HY TPSQHYKLY OLR[HY e H] KLU [V[HSH `[HU

6T KL[[H pWWSL är jorden …

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

f Engagemang som utvecklar landsbygden

Grön omsorg ger dubbel nytta Grön omsorg använder de positiva effekter som djur och natur har på människor. Det handlar om en omsorgsverksamhet som ger meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med särskilda behov. TEXT: CAROLINE FISCHER | FOTO: MATS BERGENBRINK

Allt fler lantbrukare väljer att utveckla sina företag genom att erbjuda Grön omsorg och intresset är stort. Det här är en verksamhet som skapar positiv utveckling på landsbygden och som ger en nytta i alla led. Högby gård är en av drygt 100 gårdar som erbjuder Grön omsorg idag. Verksamheten har utvecklats från det traditionella jordbrukets arbetssätt och skapar meningsfull sysselsättning för människor med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar. Motala kommun hyr delar av gården, som fungerar som en entreprenad, med lantbrukaren Thomas Säfström som arbetsledare.

Bra komplement Kommunerna, som idag är den största kundgruppen, ser en fördel i att komplettera dagens omsorg med gröna alternativ. Målet med Grön omsorg, som med all daglig verksamhet, är att sysselsättning på gården ska kunna leda vidare till ett lönearbete. – Man tar till vara människors kompetens och intressen. Bara det att man får vårda i stället för att vårdas ger ökat självförtroende och en känsla av delaktighet, säger Thomas.

Bättre livskvalitet Många av deltagarna som kommer till gården har inte haft arbetsliknande sysselsättning tidigare och Thomas Säfström beskriver hur människor utvecklas och hur deras livskvalitet ökar i kontakten med djur och natur. – Allmänfysiken ökar dramatiskt på kort tid i och med att de flesta går från stillasittande passivitet till att aktivt röra sig i skog och mark.

Grön omsorg f Målgruppen för Grön omsorg är människor med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, barn och ungdomar med särskilda behov och grupper med problem relaterade till missbruk.

”Bara det att man får vårda i stället för att bli vårdad ger ökat självförtroende och en känsla av delaktighet.”

f Landets kommuner, privata vårdföretag och

Thomas berättar om en man som tidigare vid ett flertal tillfällen tagits in akut för psykoser men som mår betydligt bättre sedan han började med lättare arbetsuppgifter anpassade efter hans behov på gården. – Idag fungerar han också som handledare och är en viktig

f Det ﬁnns olika krav vad gäller tillstånd och

kriminalvården är vanligtvis köpare av Grön omsorg. Avtal med arbetsförmedlingar och Försäkringskassan för arbetslivsinriktad rehabilitering är en snabbt växande del av Grön omsorg. utbildning beroende på vilken företagsform de som driver Grön omsorg vill använda sig av.

resurs i gruppen. Det betyder mycket för honom, men det är också en vinst för samhället.

Stort engagemang Det sociala engagemanget är något som Thomas Säfström växt upp med. Det har alltid funnits plats för människor med särskilda behov i hemmet. Tanken på att utveckla daglig verksamhet föddes för tio år sedan och fem år senare nappade kommunen på idén. Genom att arbeta med Grön omsorg breddas verksamheten på gården, men Thomas menar att det krävs en ordentlig inventering av gårdens möjligheter och det egna sociala engagemanget innan man kan ge sig in i den här typen av verksamhet. – För att kunna vara en professionell aktör måste man kunna leva upp till de regler och krav som finns, exempelvis när det gäller arbetsmiljö.

Erfarenheterna skapar bättre ledarskap Att driva Grön omsorg ger nya erfarenheter och kunskaper tycker Thomas Säfström. – Genom att jag har lärt mig att inspirera andra människor och samtidigt vara lyhörd för olika behov har jag också utvecklats till en bättre arbetsledare. Grön omsorg innebär meningsfull sysselsättning i lantlig miljö för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Thomas och Birgitta Säfström hyr ut en del av Högby gård till kommunen som bedriver sin verksamhet här för vårdtagarna.

ZZZ VDYVMR VH

ANNONS

Hela denna bilaga Ă¤r en annons frĂĽn Jordbruksverket

Landsbygd pĂĽ lika villkor!

FĂśretagssamverkan kring SĂśdra Ă&#x2013;stersjĂśn Ett framgĂĽngsrikt fĂśretag Daiva SalienĂŠ, en av vĂĽra success team medlemmar frĂĽn Litauen berĂ¤ttar hur hennes resa med Going Abroad gick till.

BĂĽde kvinnor och mĂ¤n ska kunna bidra till och pĂĽverka landsbygdens utveckling. Det Ă¤r en av utgĂĽngspunkterna nĂ¤r Winnet Sverige arbetar pĂĽ nationell nivĂĽ fĂśr en jĂ¤mstĂ¤lld tillvĂ¤xt i hela landet.

PĂĽ en konferens med fokus pĂĽ landsbygdsutveckling togs fĂśljande fĂśrbĂ¤ttringsfĂśrslag fram fĂśr ett mer jĂ¤mstĂ¤llt landsbygdprogram 2014: 1. SĂ¤tt genusmĂĽl â&#x20AC;&#x201C; i program, implementering och uppfĂśljning.

Den rĂśda trĂĽden i verksamheten Ă¤r samarbete i partnerskap och nĂ¤tverk fĂśr regional utveckling, bĂĽde nationellt och internationellt. Vi synliggĂśr och Ăśkar kunskapen om vikten av kvinnors deltagande i samhĂ¤llets utveckling och ekonomiska tillvĂ¤xt.

2. Behandla, bemĂśta och besluta utifrĂĽn ett jĂ¤mstĂ¤llt tillvĂ¤xtperspektiv.

Medlemmar i Winnet Sverige Ă¤r lokala och regionala resurscentra fĂśr kvinnor.

4. SĂ¤tt krav pĂĽ kĂśns- och ĂĽldersuppdelad statistik.

En jĂ¤mn kĂśnsfĂśrdelning av makt och inďŹ&#x201A;ytande i samhĂ¤llet Ă¤r en utgĂĽngspunkt fĂśr Winnet Sveriges arbete. Det betyder ocksĂĽ lika villkor i frĂĽga om arbete, arbetsvillkor, utvecklingsmĂśjligheter och fĂśretagande fĂśr kvinnor och mĂ¤n. Konferenser dĂ¤r vi samlar lokala, regionala och nationella aktĂśrer Ă¤r en metod fĂśr att tillsammans diskutera hur en jĂ¤mstĂ¤lld utveckling kan bli verklighet.

â&#x20AC;&#x201C; FĂśrra ĂĽret var det bĂ¤sta ĂĽret fĂśr mitt fĂśretag Karolai (www.karoliai.com) Ă¤n sĂĽ lĂ¤nge. Jag ďŹ ck mĂĽnga nya idĂŠer, nya mĂśjligheter, information, hjĂ¤lp och stĂśd frĂĽn Going Abroad och mitt success team i Kretinga, Litauen. Det var ocksĂĽ mycket stimulerande fĂśr mig fĂśr att skapa nya designer fĂśr mina smycken och att prova nya tekniker och material. â&#x20AC;&#x201C; Med mina nya designer kom ocksĂĽ ďŹ&#x201A;er kunder, inte bara frĂĽn Litauen, utan frĂĽn hela vĂ¤rlden. FrĂĽn mina success team kollegor har jag dessutom fĂĽtt erbjudanden att sĂ¤lja mina smycken pĂĽ marknader och i deras butiker.

3. Skapa fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr en hĂĽllbar nationell utveckling, genom att sĂ¤rskilt stĂśdja nĂ¤rproducerade varor och tjĂ¤nster.

5 Skapa fĂśrutsĂ¤ttningar fĂśr nya affĂ¤rsomrĂĽden pĂĽ landsbygden, exempel kan vara att odla och bereda rĂĽvaror fĂśr textil produktion och att uppmĂ¤rksamma utveckling och breddning av tjĂ¤nstesektorn. 6. MobiltĂ¤ckning och bredband i hela landet. 7. Samarbete och samordning mellan TillvĂ¤xtverket och Jordbruksverket pĂĽ nationell nivĂĽ.

www.winnetsverige.se

Genom att bidra med kunskap om internationell handel och erbjuda internationella nĂ¤tverk ger projektet Going Abroad fĂśretagarkvinnor mĂśjlighet att mĂśta de utmaningar som Ă¤r fĂśrenade med att etablera sig pĂĽ nya marknader. Region SkĂĽne genom Regionalt ResursCentrum fĂśr kvinnor i SkĂĽne Ă¤ger projektet som Ă¤r ett EU-projekt inom Interreg IVA SĂśdra Ă&#x2013;stersjĂśn och drivs i samarbete med partners och associerade organisationer frĂĽn Sverige, Tyskland, Litauen och Polen.

â&#x20AC;&#x201C; Sedan jag gick med i Going Abroad har jag expanderat mitt fĂśretag och nyanstĂ¤llt personal fĂśr att kunna mĂśta den Ăśkade efterfrĂĽgan fĂśr mina produkter. Projektet Going Abroad, mitt success team och deltagarna frĂĽn andra success teams i Tyskland och Sverige har hjĂ¤lpt mig att fĂĽ den nĂśdvĂ¤ndiga inspirationen och motivationen fĂśr att mitt fĂśretag ska bli Ă¤n mer framgĂĽngsrikt. Innan jag gick med i Going Abroad hade jag aldrig kunnat tĂ¤nka mig att mĂ¤nniskor frĂĽn vitt skilda verksamheter och branscher kunde lĂ¤ra sĂĽ mycket av varandra.

Detta Ă¤r ett success team Sex till ĂĽtta fĂśretagare trĂ¤ffas regelbundet fĂśr att utveckla sina egna och varandras fĂśretag. Var och en arbetar mot sina egna mĂĽl och fĂĽr hjĂ¤lp och TUĂ&#x161;E BW EF BOESB (FOPN BUU IFMB UJEFO ge sig sjĂ¤lv hemlĂ¤xor och sĂ¤tta upp rimliga mĂĽl trĂ¤nar man sig sjĂ¤lv till att bli framgĂĽngsrik.

IdĂŠbank fĂśr lokal utveckling UndersĂśkningen som vĂ¤ckte kommunen och Ringar pĂĽ vattnet fĂĽr idĂŠer att vĂ¤xa Ă¤r exempel pĂĽ avsnitt i IdĂŠbanken med inspiration fĂśr lokal utveckling. Tio lokala resurscentra och nĂ¤tverk i SkĂĽne berĂ¤ttar om sina bĂ¤sta tips. Rapporten finns pĂĽ www.skane.se/resurscentrum och www.winnetskane.se

Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund)

Hitta oss pĂĽ t XXX HPJOHBCSPBE OV t IUUQ CMPH HPJOHBCSPBE OV t XXX GBDFCPPL DPN (PJOH"CSPBE

Daiva SalienĂŠ

Vi utvecklar idĂŠer tillsammans! Ideella fĂśreningar har genom konceptet Vi utvecklar idĂŠer tillsammans! erbjudits processledning fĂśr att utveckla sin verksamhet utifrĂĽn frĂĽgan: Vad kan vi gĂśra fĂśr att bidra till jĂ¤mstĂ¤lld samverkan och mobilisering pĂĽ landsbygden och/eller hur kan vi lyfta fram den resurs kvinnor med annan etnisk bakgrund Ă¤r fĂśr landsbygdens utveckling? â&#x20AC;&#x201C; FĂśreningarna formulerar en uppgift utifrĂĽn frĂĽgan och tar fram ett fĂśrslag till lĂśsning att genomfĂśra under 2013, berĂ¤ttar processledaren Maria Bohr Frank.

FemNet

KvinNet

Vi vill starta ett stad- och landprojekt, som syftar till att locka MalmĂśs stadsbor att besĂśka MalmĂśs landsbygd och pĂĽ sĂĽ sĂ¤tt bidra till landsbygdens utveckling och till givande upplevelser fĂśr besĂśkarna. Det kan rĂśra sig om till exempel natur, kvinnors kulturarv eller kreativa mĂśten. http://www.femnet.se/

KvinNet vill utveckla en tvĂĽvĂ¤gskommunikation mellan stad och landsbygd med betoning pĂĽ kvinnors fĂśretagande genom att skapa fysiska och virtuella skyltfĂśnster i bĂĽde stad och land. http://www.kvinnet.se/

KulturmĂśten

Vi vill utveckla mĂĽngfalden, olika ĂĽldrar och etniska grupper ska kĂ¤nna sig lika vĂ¤lkomna till Solvalla bygdegĂĽrd! Planering pĂĽgĂĽr fĂśr egna nya kulturevenemang och fĂśr att utĂśka uthyrningsverksamheten under 2013. http://www.bygdegardarna.se/solvalla/

Med vĂĽrt projekt KulturmĂśten vill vi bygga broar fĂśr att Ăśka fĂśrstĂĽelsen mellan mĂ¤nniskor och kulturer. MĂ¤nniskor frĂĽn olika kulturer mĂśts, delar erfarenheter och berĂ¤ttelser med varandra. Genom att berĂ¤tta om vĂĽr egen lokala historia, om gamla tiders invandring Ăśkar vi fĂśrstĂĽelsen fĂśr den invandring som sker i dag. KulturmĂśten vill pĂĽ sĂĽ sĂ¤tt bidra till en levande landsbygd och en bĂ¤ttre vĂ¤rld att leva i! http://www.osterlenberattar.nu/index.aspx

Solvalla bygdegĂĽrd

LĂ¤s mer om de andra fĂśreningarna som deltagit:

Kreativa KlasarĂśd http://www.facebook.com/pages/KREATIVA-KLASAR%C3%96D/150369361727974

Flyinge LUC â&#x20AC;&#x201C; Lokalt Utvecklings Center http://www.flyinge.nu/fu/ Vi utvecklar idĂŠer tillsammans! drivs av Regionalt ResursCentrum fĂśr kvinnor i SkĂĽne och Winnet SkĂĽne. Arbetet finansieras av TillvĂ¤xtverket.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

f Annelövs boställe – gynnar biologiska mångfalden

Hållbar växtkraft – med hjälp av småkrypen Med en kombination av småländsk klurighet och respekt för den skånska naturen driver Bengt Hellerström ett både hållbart och högeffektivt lantbruk. – För mig känns det naturligare att samverka med naturen än att bekämpa den och det ﬁna är att det går att nå väldigt bra resultat med enkla åtgärder. TEXT: SVEN- E LINDBERG | FOTO: GUGGE ZELANDER

Är det möjligt att driva ett hållbart lantbruk som gynnar den biologiska mångfalden och samtidigt vara lönsam och konkurrenskraftig? Bengt Hellerström, smålänningen som driver Annelövs boställe i skånska Kävlinge sedan 20 år tillbaka, hävdar bestämt att det både är möjligt och nödvändigt. På sina 155 hektar odlar han raps, sockerbetor, konservärter och spannmål med filosofin att skapa mesta möjliga växtkraft på naturlig väg genom att ta hjälp av allt från småkryp till fåglar.

Brukar jorden varsamt – Jag är absolut ingen fundamentalist när det gäller kemikalier, men ju längre jag har hållit på med att odla, desto mer övertygad har jag blivit om vikten av att skapa ett långsiktigt hållbart jordbruk som gynnar, inte utarmar, den biologiska mångfalden, säger Bengt Hellerström. – Ytterst handlar det ju om att jorden ska hålla också för kommande generationer – och då gäller det att bruka den varsamt.

Unikt projekt När Bengt Hellerström köpte Annelövs boställe 1993 odlades huvudsakligen potatis och spannmål på gården och kemikaliehanteringen var relativt omfattande. – Det var ju så det var då, men jag har aldrig känt mig bekväm med att låta kemikalierna vara lösningen på alla problem, säger Bengt Hellerström. Därför började jag tidigt fundera i andra banor. Men det har varit en lång resa där det inte alltid varit helt enkelt att hitta kunskap och inspiration. Med satsningen Mångfald på slätten, ett treårigt samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och lantbruksnäringen, föll alla bitar på plats för Bengt Hellerström. – Syftet med projektet är just att öka den biologiska mångfalden i områden med hög jordbruksproduktion – som här i Skåne. För mig har projektet inneburit att jag dels har kommit i kontakt med andra lantbrukare som är inne på samma spår, dels fått ovärderliga kunskaper och idéer från exempelvis Hushållningssällskapets experter.

Bengt Hellerström designar sina egna fågelholkar som sticker ut i färg och form – men det är storleken på hålet som avgör vilka fåglar som bosätter sig i holken.

Enkelt och effektivt med djur och natur Projektet Mångfald på slätten inleddes 2011 och Bengt Hellerström satsade på en rad åtgärder som kunde bidra till att öka den biologiska mångfalden, från plantering av olika typer av växter som drar till sig nyttiga insekter till att skapa boplatser för småkryp och fåglar. – Jag planterade bland annat lavendel och sälg i trädgården och skapade speciella biotoper vid ett av vindkraftverken på gården med halmbalar, gul sötväppling och slånbär – en kombination som attraherar både nyttoinsekter och fåglar. Dessutom anlade han upp till 250 meter långa ”skalbaggsåsar” i fälten för att skapa en naturlig hemvist för jordlöpare och spindlar – nyttiga insekter som fungerar som vaktposter och kan ingripa vid tidiga angrepp av bladlöss.

En student vid LTH i Lund designade ett vildstekelhotell som nu står på Annelövs boställe. Här kan vildsteklar, som är viktiga för pollineringen, bygga bo och lägga ägg.

Mångfald på slätten Mångfald på slätten är ett treårigt samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och lantbruksnäringen som genomförs i samverkan med Hushållningssällskapet (HIR). Syftet är att öka den biologiska mångfalden i områden med intensiv jordbruksproduktion – som Skåne. Ett specialprojekt går ut på att försöka utnyttja ytorna kring vindkraftverken, som skapar svåråtkomliga öar i odlingslandskapet.

Rikare växt- och djurliv – Det låter nästan för enkelt för att vara sant, men det gäller ju att förstå sambanden i naturen och se till att det skapas en sund balans. Ofta är det små enkla knep, som att lyfta såmaskinen ett ögonblick så att det bildas osådda lärkrutor ute på fälten – eller att sätta upp små enkla bon för vildbin och humlor i anslutning till fälten. Insektssurret och fågelsången är kvitton på att den biologiska mångfalden verkligen har stärkts och Bengt Hellerström har många idéer på hur han ska kunna få ännu bättre skördar och ett ännu rikare växt- och djurliv på gården. – Jag arbetar en hel del med att plantera in olika trädslag som också bidrar till att locka insekter och fåglar. Sälgen är extremt effektiv, men även mer exotiska inslag som ginkgo och kinesiskt näsduksträd/duvträd tycks fungera bra. Via projektet Mångfald på slätten har Bengt Hellerström kommit i kontakt med andra intresserade odlare och det pågår ett intensivt erfarenhetsutbyte. – Det fantastiska är ju att se att det faktiskt går att bedriva ett effektivt jordbruk på ett sätt som gynnar både miljön och plånboken – och som man kan stå upp för som stolt bonde, säger Bengt Hellerström.

5 knep för att öka mångfalden f

Anlägg skalbaggsåsar på lämpliga ställen i fälten. Åsarna lockar jordlöpare och spindlar som kan motverka angrepp av bladlöss.

Så in blommande remsor längs fältkanterna och på svårodlade hörn och skräpmarker kring fälten och spara blommande träd och buskar.

För in växter som lockar nyttiga insekter. Sälg, slånbär och gul sötväppling fungerar som eﬀektiva ”magneter” för pollinerare och timotej och hundäxing gillas av jordlöpare och spindlar.

Sätt upp fågelholkar av olika slag och storlek. Komplettera med knippen av bamburör i dimensioner från 3 till 13 mm där vildbin och vildsteklar kan bosätta sig – och bygg speciella humlehotell genom att placera upp- och nedvända blomkrukor i rabatterna.

Skapa små ”rutor” på fälten där sånglärkor och andra fåglar kan lätta och landa, så kalllade lärkrutor. Genom att bevara åkerholmar och stenrösen ökas också den biologiska mångfalden.

I persikoträdet har en lövsångare byggt bo och bland annat använt plastband som egentligen är till för att binda balar.

Nygrön våg mot landsbygden Soﬁa Ulver, ekonomie doktor och universitetslektor på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet, forskar om konsumentkultur. Hon konstaterar i rapporten ”Den nygröna människan” att bilden av den svällande staden och den skrumpnande landsbygden håller på att luckras upp. Helt enkelt för att det är på väg att bli hög status att bo på landet igen.

Betyder det att vi är på väg mot en nygrön våg? – Både ja och nej. Urbaniseringen är en stark, övergripande och

långsiktig trend som kommer att hålla i sig. Men tittar vi på aktuell forskning och statistik så kan vi se att det faktiskt ﬁnns ﬂera parallella trender som pekar åt andra hållet. Många i storstäderna drömmer om att bo på landet. Det har blivit status att tänka och agera grönt – det är en megatrend inom konsumentkulturen. Och hur du konsumerar och var du väljer att bosätta dig är faktorer som i hög grad avgör vilken status du har i samhället.

Foto: Apelöga

Trenden är fortfarande stark. Unga människor på landsbygden dras mot storstäderna. Men samtidigt syns ﬂera parallella mottrender: allt ﬂer storstadsbor väljer av olika skäl att blicka åt andra hållet.

Soﬁa Ulver, forskare vid Ekonomihögskolan i Lund, forskar om konsumentkultur.

Vilka är det då som vill flytta ut från storstaden? – Historiskt är det framförallt av sociala skäl vi har lämnat staden för landet, exempelvis genom att vi återvänder till vår egen eller vår partners barndomsmiljö. Och det har framförallt varit kvinnor, äldre och barnfamiljer som har valt landsbygden. Det vi nu ser är att allt ﬂer från en välutbildad, väletablerad medelklass, såväl barnfamiljer som lite äldre med utﬂugna barn, också vurmar för landsbygden. Det är en viktig grupp, eftersom det historiskt alltid har varit en liten elit med hög status som gått före när nya, större trender sätts igång. Dessutom har vi en hel generation som har vuxit upp med klimathotet och anammat en grön livsstil som lockas av att bo på landet i stället för i storstäderna.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Annie brinner för skogen och naturvård Med hjälp av pengar från Landsbygdsprogrammet ﬁck Annie Johansson, Skillingaryd, möjligheten att åka till Kanada för att ytterligare bättra på sina kunskaper om naturvårdsbränning och bränders beteende. Kunskaperna använder hon nu i det egna entreprenörsföretaget. TEXT: MARIA LARSSON | FOTO: VERONIKA LAX

Annie Johansson bor på föräldragården Kylås med man och barn. Hon har startat ett företag där hon specialiserat sig på naturvårdsbränning och brandbeteende med fokus på skogsbränder. Brandbeteende är ett spännande ämne, menar Annie, som hållit utbildningar för både räddningstjänst och skogsbolag. Men det är trots allt naturvårdsbränning som ligger henne varmast om hjärtat. I den egna skogen vid Kyllesjön har hon haft ett antal kurser i ämnet. Det finns inget som gör sådan nytta för skogen som naturvårdsbränning, både vad gäller skogens tillväxt och biologisk mångfald menar Annie. Annie Johanssons kunskap om hur bränder beter sig fick en rejäl skjuts i samband med tiden i Kanada. Annie fick genom Landsbygdsprogrammet stöd för att i två omgångar delta i kurser i New Brunswick och Alberta.

– Det gav mig enormt mycket! Kanada ligger ljusår före oss i Sverige när det gäller kunskap om brandbeteenden, säkerhet och risker. – Jag knöt dessutom viktiga kontakter med flera olika personer. Annie förbereder också naturvårdsbränning på ett område i den egna skogen. – Förutom att jag gör det för nyttan i min egen skog, så blir det ett bra ställe att visa upp i samband med utbildningarna. I Landsbygdsprogrammet finns tre stöd med särskild bäring på skog: Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk, Öka arealen ädellövskog och Bevara och utveckla skogens mångfald. Andra stöd är Väx med skogen, som vänder sig till företagare som vill skapa förutsättningar för nya jobb med anknytning till skog, och stöd för företagsutveckling i mikroföretag.

Läs mer på www.skogsstyrelsen.se/bidrag Du är alltid välkommen att ta kontakt med närmaste skogsstyrelsekontor.

Få en svensk bonde på köpet! I vår storsatsar Lantbrukarnas Riksförbund på att lyfta maten och bonden genom ”Våga fråga – få en bonde på köpet”. Att fler köper svenskt är inte bara viktigt för bönderna, utan också för djuren, miljön, hälsan och Sverige, menar LRF:s ordförande Helena Jonsson. – Det är mycket stor skillnad på hur vi behandlar djuren här jämfört med på många andra håll i världen. Vi använder exempelvis väldigt lite antibiotika, och bara för att behandla sjukdomar, aldrig i förebyggande syfte, vilket görs i många andra länder. Vi har en djurskyddslag som innebär mer utrymme för djuren och som bland annat betyder att vi inte kuperar grisarnas svansar, eftersom de inte blir så stressade att de biter varandra. Våra får och kor går på bete vilket inte heller är självklart att djuren får göra i andra länder, och vi har bra kontroller, säger hon.

Hur ska ni få fler att välja svenskt? – Det handlar om att öka kunskapen om varför svensk mat är bra. Att det faktiskt är skillnad på hur till exempel djuren fötts upp här, jämfört med i många andra länder. Vi har en unik lagstiftning på det här området och vi har bönder som verkligen värnar om djuren och inte vill göra avkall på djurskyddet. Men vi behöver bli bättre på att få folk att inse detta och därmed också förstå vad de betalar för när de köper mat från oss. Det är nog till exempel inte många som vet att kött från djur som gått på bete innehåller mer omega 3-fettsyror än billigare producerat kött. Gott samvete gör dessutom alltid att maten smakar bättre och vi hoppas att fler ska tycka att det är värt några extra kronor.

Hur viktig är den nya satsningen? – Det minsta man kan begära är att de konsumenter som vill välja svenskt ska kunna göra det. Där spelar ”Våga Fråga – få en bonde på köpet” en viktig roll. Vi har länge drivit frågan om obligatorisk ursprungsmärkning, men inte fått igenom den. Nu tar vi själva initiativet till att göra det enklare för konsumenterna

att veta varifrån maten kommer. Utgångspunkten är att om vi köper svenskt så kommer våra bönder och allt de står för att finnas kvar också i framtiden, och dessutom ge arbete åt fler.

Hur kan man veta att varan är svensk? – Vi koncentrerar oss på huvudingrediensens ursprung. I köttbullar handlar det till exempel om att köttet är svenskt, men kanske inte kryddorna. Genom att med hjälp av appen läsa av varans streckkod får kunden veta om huvudingredienserna är svenska eller inte. Vår intention är att försöka hjälpa konsumenterna i sina val och kanske kan de hjälpa oss att identifiera fler produkter än de som finns i appen i dag.

Våga fråga – få en bonde på köpet! LRF:s satsning ”Våga fråga – få en bonde på köpet” ska göra det lättare för konsumenterna att hitta svensk mat i butikerna. Satsningen, som drar igång i april, har en egen webbplats: www.bondepakopet.se med information och reportage om varför svensk mat är bra och hur man väljer rätt. LRF har också engagerat flera kändisambassadörer som kommer att hjälpa till att sprida budskapet. Dessutom lanseras en applikation för smartphone. Med hjälp av den får konsumenten svar på om varan är svensk genom att läsa av streckkoden. Appen kommer att kunna laddas ner via Appstore och Android Market och är givetvis gratis.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

– I Västerås stad lägger vi stora resurser på mat för barn och äldre. Det är viktigt att då också verkligen lägga in en kvalitetsaspekt och att efterfråga vad resultatet blir. Våra politiker betonar såväl kundnöjdhet som miljöperspektivet, samtidigt som måltiden ska vara näringsriktig. Alla delar ska vara uppfyllda samtidigt. Och det tycker vi att man lyckats med här, säger Solveig Sandberg på stadsledningskontoret i Västerås.

f 80 procent ekologisk mat – på ett år

Grönare tallrik blev ett lyft för skolan Fler elever kommer till matsalen och äter, de tar mer mat på tallriken, de lämnar mindre – och personalen i köket trivs mycket bättre. TEXT: SVEN- E LINDBERG | FOTO: PIA NORDLANDER

Satsningen på att servera mat lagad på plats från grunden har blivit en succé på Skiljeboskolan i Västerås. Hela 80 procent av råvarorna som används i köket är ekologiska och målet är att nå ännu längre med mer närproducerade råvaror. – Jag har arbetat som kock i snart 25 år och varit inom skolan i sju år. Jag trodde nog ärligt talat inte att det var möjligt att förändra så mycket på så kort tid, säger Helena Björkroth, kock på Skiljeboskolan i Västerås.

Västerås har satt som mål att minst 50 procent av den mat som lagas i offentlig verksamhet ska vara ekologisk 2015. Skiljeboskolan ingår i ett pilotprojekt, Framtidens mat i Västerås, där man utvecklar idéer och metoder för att kunna servera mer ekologiskt och närproducerat – och där all mat lagas på plats. Erfarenheterna från projektet ska sedan föras vidare till andra skolor och förskolor i Västerås.

”Det är en större omställning än man tror att arbeta på det nya sättet. Pedagoger, kökspersonal, föräldrar, barn samt tjänstemän och politiker behöver få och ta till sig samma målbild. Framförallt måste alla involverade vara med på tåget.” Bo Norrman, enhetschef, Restaurangenheten, Västerås stad.

Ny korvfavorit – efter barnens recept – Ska vi få in närproducerad mat i skolorna på allvar måste vi börja med barnen och låta dem vara med och bestämma vad som ska stå på bordet.

i Västerås, om vi ville ta fram en speciell korv för skolorna. Jag hade två motkrav, att få göra det i samverkan med Västerås stad och att barnen som ska äta korven skulle få vara med och utveckla den.

Sven-Erik Johansson på Nibble Gård utanför Västerås, är inte bara en engagerad och entusiastisk förespråkare för god djurhållning – han missionerar också för att öka barn och ungdomars kunskap om maten vi äter. Att visa på sambandet mellan jord och bord är en nyckel både till goda matvanor och en sund inställning till miljö och klimat, menar han. – Många barn som växer upp i städerna har inte en aning om hur det fungerar på en gård i dag. Men ju mer de vet, desto mer engagerade blir de i vad som faktiskt serveras på tallriken, säger Sven-Erik Johansson. Ett exempel är den korv som Nibble tagit fram tillsammans med elever i klass fem på Ekbergaskolan i Västerås. – Vi ﬁck en förfrågan från Menigo, som levererar råvaror till skolorna

Korv på schemat I skolan ﬁck eleverna lära sig mer om hur korv tillverkas, hur den kan smaksättas och hur konsistensen påverkas av olika faktorer. Eleverna ﬁck också hälsa på ute hos grisarna på Nibble gård. – De var oerhört engagerade och kom efter lite diskussion fram till att de ville ha chili, paprika och ost i korven och att smeten skulle vara lagom grov. Den nya korven presenterades under festliga former i skolmatsalen och gjorde succé direkt. Eleverna i förskolan kom till och med fram till Sven-Erik och kramade om honom och tackade för ”världens godaste korv”. – Stoltare än så blir man nog inte som grisbonde.

Avveckla eller utveckla I dag är Nibble Gårdsgris ett väletablerat varumärke som säljs i ledande butiker och saluhallar och till kända restauranger. Men vägen dit har varit lång, medger Sven-Erik Johansson. När det var dags för generationsskifte på gården för 14 år sedan stod valet mellan att avveckla eller utveckla. – Det var tuﬀa tider, precis som nu, men min son Magnus och hans hustru Lena ville satsa på att utveckla verksamheten och vi hade turen att hitta rätt samarbetspartners.

Viktigt samarbeta Sven-Erik Johansson hoppas på ett utvidgat samarbete med skolan och personalen som köper in och lagar maten i skolorna. – Vi har mycket att lära av varandra och riktigt bra blir det först när vi förstår varandras villkor och arbetar tillsammans för att servera god, näringsriktig och klimatsmart mat.

ANNONS

Skolmaten:

Visste du att…

Sverige och Finland är de enda länderna i världen som serverar kostnadsfri mat i skolorna.

f f

Varje dag serveras drygt en miljon luncher i svenska skolor.

… det pågår ett stort antal projekt runtom i landet för att kunna erbjuda eleverna bättre, grönare och mer klimatsmart mat? I projektet Skolkockar på grönbete, som stöds av Jordbruksverket, skapas möten mellan skolkockar och bönder för att öka kunskapsutbytet och minska avståndet mellan jord och bord.

Skillnaden mellan kommunerna är stor. Den kommun som satsar mest har en portionskostnad som är tre gånger högre än den kommun som satsar minst.

Den genomsnittliga matkostnaden är cirka 11 kronor per portion.

Framtidens mat Västerås stad har satt som mål att 50 procent av alla livsmedel som köps in till stadens skolkök ska vara ekologiska 2015. Under 2011 var andelen 18 procent. Framtidens mat i Västerås, där Skiljeboskolan ingår, är ett pilotprojekt för att se hur man kan öka andelen ekologisk mat och samtidigt laga all mat från grunden i restaurangerna.

Drömprojekt – Det är ju ett sådant här projekt man som kock drömmer om – att få arbeta med bästa tänkbara råvaror och att laga maten från grunden, säger Helena Björkroth. Med projektet Framtidens mat i Västerås, som drogs igång 2011, öppnades den möjligheten. – Det kändes som en hög tröskel att kliva över när vi började. Det var så mycket som var nytt. Alla helfabrikat skulle bort och vi började laga all mat på plats från grunden. Vi gick igenom alla inköp för att hitta ekologiska alternativ. Och i stället för att alltid servera samma grönsaker började vi jobba efter säsong och försökte få in så mycket ekologiskt och närodlat som möjligt. Det blev att hacka, skära och skapa nya rätter i stället för att öppna kartonger och värma hel- och halvfabrikat, säger Helena.

Gott betyg Det blev en stor omställning, såväl för personalen som för matgästerna i skolan. – En del elever saknade den typiska smaken från färdiglagat och några undrade varför det inte fanns tomater på vintern och varför vi ibland hade bytt salladen mot kål. Men det vände snabbt. I dag har vi fler som äter, de flesta tar större portioner samtidigt som svinnet har minskat. Det ser vi som ett gott betyg och ett kvitto på att vi är på rätt väg. Helena Björkroth och hennes kollegor lagar varje dag 900 måltider. – Basen är en kött- eller fiskrätt plus en vegetarisk rätt med en specialkomponerad sallad som passar till huvudrätterna. Dessutom lagar vi relativt många olika typer av specialkost. De färdigköpta köttbullarna och pannkakorna frågar ingen efter längre. Nu är det laxrätter och matiga soppor som är storfavoriter.

Vill du veta mer? Mer information om satsningar på ekologisk och klimatsmart skolmat hittar du bland annat på Jordbruksverkets hemsida under rubriken Matlandet Sverige (www.jordbruksverket.se/matlandet) samt på Skolmatens vänners hemsida www.skolmatensvanner.se. På www.matlandet.se hittar du fler artiklar om hur de offentliga måltiderna utvecklas. Livsmedelsverket skapar ett kompetenscentrum för måltider i den offentliga sektorn. Följ arbetet på www.maltidsbloggen.blogspot.se. Miljöstyrningsrådet tar fram underlag för vilka krav man kan ställa på offentliga måltider. Läs mer om deras arbete på www.msr.se/sv/Livsmedel

på information och det bildades matråd med representanter för samtliga klasser för att få en snabb återkoppling från eleverna. Personalen från skolköket var också ute på föräldramöten i alla klasser och berättade om det nya sättet att tänka och arbeta. – Dessutom har vi arbetat mycket med själva matupplevelsen. Det ska vara inbjudande och se aptitligt ut och vi försöker alltid presentera nya råvaror och rätter så att alla ska våga smaka.

Praktik i köket Hemkunskapsläraren hakade snabbt på genom att låta varje elev i sexan göra en praktikdag i skolköket. – Det har gjort att eleverna fått större förståelse för arbetet i köket och för hur maten påverkar vår miljö och vårt klimat. För de anställda i skolköket har arbetet blivit mer stimulerande. – Trivseln har ökat och det finns ett jättestort engagemang. Alla ställer upp och letar fram nya recept. Upptäckarglädjen och uppfinningsrikedom har fått blomma ut och idag är vi stolta över det vi gör tillsammans.

Mycket kvar att göra Med 80 procent ekologiskt på tallriken kan det tyckas svårt att nå längre. Men Helena Björkroth menar att det finns mycket kvar att göra. – Vi vill bli bättre på att jobba ännu mer klimatsmart och vi vill gärna få till en närmre samverkan med lokala producenter via våra upphandlade leverantörer. Jag är övertygad om att vi har mycket att lära av producenterna – och vice versa. Så även om vi har hunnit långt så känns det ändå som en resa som just har börjat.

Samma portionskostnad

Hallå där … … Rune Kalf-Hansen, kock, kokboksförfattare och välkänd ambassadör för ekologiska råvaror och matlagning som följer årets skiftningar. Hur kommer det sig att du har engagerat dig i skolmatsprojektet i Västerås? Jag blev tillfrågad – och blev jätteglad. Mina tankar och idéer om mat bygger ju på att använda så mycket ekologiska och närproducerade råvaror som möjligt och att laga god, aptitlig och näringsriktig mat på ett ekologiskt och klimatsmart sätt. Och här ska förstås skolan och oﬀentliga verksamheter gå före.

Vad är det då som du har bidragit med? Personalen har kunnat använda mig som inspirationskälla och bollplank. Som kock vet jag vilka utmaningar man ställs inför när man ska ställa om från att öppna lådor och värma mat till att laga allt själv och hitta rätt råvaror – men också vilka fantastiska möjligheter det öppnar. Inte bara för matgästerna, utan även för personalen som får ett roligare och mer stimulerande jobb.

Hur har arbetet gått så här långt? Fantastiskt bra. Västerås började med ett pilotprojekt på sex enheter och när man ser vad som hänt på exempelvis Skiljeboskolan så blir man ju bara lycklig! Här har man på bara lite drygt ett år lyckats ställa om till att laga all mat på plats, maten lagas i säsong och 80 procent av råvarorna är ekologiska. Det visar ju att det är möjligt att ställa om på kort tid – och utan att det kostar mer.

Vad är hemligheten bakom framgången? Det handlar om en kombination av att man har tagit ett helhetsgrepp från Västerås stad och att det ﬁnns en extremt engagerad personal. Det har lett till god, näringsrik och vacker mat, mindre svinn, minskad miljö- och klimatbelastning och ökad yrkesstolthet hos alla som arbetar i köken. Alla är vinnare.

Omställningen till att laga all mat på plats i skolan med ekologiska råvaror har genomförts med oförändrad portionskostnad, strax under tio kronor per portion. – Ekonomin kändes som en utmaning eftersom de ekologiska råvarorna oftast kostar betydligt mer. Men det visade sig att vi kan kompensera för den merkostnaden genom att ta vara på råvarorna bättre och minska svinnet i alla led. Hur det går på sikt är dock osäkert, eftersom vi är känsliga för prisförändringar och efterfrågan på ekologisk mat ökar snabbare än utbudet.

Kan man nå ännu längre?

Fick med sig eleverna En viktig framgångsfaktor tror Helena Björkroth är att de fick med sig eleverna redan på ett tidigt stadium. Skolan satsade mycket

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Alla sjätteklassare på Skiljeboskolan får praktisera hos Helena Björkroth i skolköket.

Absolut. Jag hoppas att det här nu ska fungera lika bra på alla Västerås skolor och att det går att få till ett ökat kunskapsutbyte mellan producenter och kockar. Det ger respekt för råvarorna och ökad förståelse för storkökens behov. Dessutom går det att involvera eleverna ännu mer, exempelvis genom att integrera maten i ﬂer skolämnen.

Goda nyheter om mat – året runt Vill du veta vad som händer i matlandet Sverige? Eller få inspiration till att tänka nytt och nyttigt i köket? Nu kan du varje dag under hela 2013 få goda nyheter direkt i din e-postbox från Sverige – det nya matlandet. Projektet drivs av Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Visit Sweden och Business Sweden och syftar till att lyfta fram allt det som är unikt med Sverige som matland: smakerna, upplevelserna, produkterna och människorna. – Vi vill sprida kunskap och inspiration, och bidra till att skapa nya kontaktytor i matbranschen, men också göra det möjligt för en matintresserad allmänhet att delta i debatten på Facebook och Twitter, säger Elisabet Bjelke, projektledare för Sverige – det nya matlandet på Jordbruksverket. Magnus och Lena Johansson på Nibble gård lät barnen komponera sin egen favoritkorv.

Har du tips på saker inom mat- och måltidsområdet som kan bli en nyhet? En ny produkt, ett nytt sätt att arbeta på, nya marknadsmöjligheter eller roliga händelser? Skicka gärna tips till oss på 365@matlandet.se Mer om projektet och om hur du hittar mer av allt det matlandet Sverige har att erbjuda ﬁnner du på www.matlandet.se

Vill du veta mer? 365@matlandet.se www.matlandet.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

– Det här är min ”lekstuga” där jag kan dra in andra människor och skapa upplevelser som kan locka folk till byn. Drömmen är att få till en verksamhet som kan fungera året om, inte bara när det är som vackrast på sommaren, säger Susanne Demåne.

Skördefesten 2009 lockade 10 000 besökare. Där bjöd Susanne Demåne bland annat på en riduppvisning i tidstypiska 1700-talskläder. Under 2013 planerar hon fyra nya riduppvisningar i Edestad.

f Kreativt entreprenörskap i Edestad

Levnadskonstnär som sätter fart och färg på byn Det gamla skolhuset i byn Edestad i Blekinge höll på att förfalla när konstnären Susanne Demåne tog över för 15 år sedan. Idag sjuder det av aktivitet i skolan – och i hela byn. TEXT: SVEN- E LINDBERG | FOTO: ZANDRA AHL OLAUSSON, SUSANNE DEMÅNE

– Jag som alltid har drömt om New York hittade min plats på jorden i Edestad – och det slår allt annat med hästlängder, säger Susanne Demåne. Susanne Demånes visitkort skulle kunna vara lika långt som ett Ullareds-kvitto. Hon är konstnär, skulptör, designer, illustratör, hästdressör, kursledare, festivalfixare, husrenoverare, gallerist, trädgårdsmästare, tvåbarnsmamma, inspiratör – ja, listan kan göras hur lång som helst. Själv nöjer Susanne sig med att kalla sig konstnär. Levnadskonstnär skulle nog en del säga. – Det jag alltid längtar allra mest efter är att måla, allt annat är komplement, förklarar Susanne Demåne. Men komplementen är också livsviktiga, de skapar ju en inramning till mitt och andras liv här i byn och gör att vi kan leva och utveckla bärkraftiga verksamheter tillsammans.

Slumpens verk Att Susanne över huvud taget hamnade i Edestad var en ren och skär slump. – Jag bodde i Ronneby efter att ha flackat

runt i Sverige och världen i många år och råkade bara höra att den gamla skolan i byn skulle säljas på exekutiv auktion. Jag slängde in ett bud utan att tänka så värst mycket på det – och fick huset. Det var 1998 och det som idag ser ut som en inspirerande landsbygdsidyll med en trädgård som är ett konstverk i sig, var då i det närmaste ett fallfärdigt hus med igenvuxen tomt. – Jag flyttade in med två barn och hade absolut ingen aning om hur jag skulle kunna ta hand om ett hus på 450 kvadratmeter som visade sig ha en värmepanna dimensionerad för en sjöbod och där i princip allt återstod att göra, berättar Susanne Demåne. – Så det första jag gjorde när vi flyttade hit var att gå en motorsågskurs – och på den vägen är det.

Blomstrande verksamhet Idag driver Susanne Demåne en blomstrande verksamhet i den gamla skolan med ateljé, galleri, manege för hästuppvisningar, kursverksamhet och mycket annat.

– När jag kom hit var det som att alla pusselbitar föll på plats för mig. Jag som alltid varit en orolig själ och gärna drömde mig bort till fjärran städer kände för första gången i mitt liv att här vill jag stanna för gott. Det har inte varit lätt, men rätt. Med stark vilja och stora visioner har den gamla skolbyggnaden från 1920-talet, vackert belägen mitt emot 1200-talskyrkan och med ett klocktorn från 1500-talet strax intill, blivit en mötesplats och kreativ mittpunkt i bygden. – Bor man på landet får man ju vara lite påhittig om man ska livnära sig, så det ena har givit det andra, förklarar Susanne Demåne. Men jag är envis och har gått min egen väg, även om människor i byn har höjt på ögonbrynen ibland. Verksamhetspaletten omfattar idag allt från försäljning av målningar och skulpturer till utbildningar och hästuppvisningar.

10 000 besökare – Jag märkte att folk som kom för att se min konst gärna tog med sig en matkorg och satte

”Kvinnan är alltid i centrum i det jag gör, en mogen, stark och rakryggad kvinna som tycker om symboler, guld, glitter och fantasi. Jag strävar alltid efter att överraska mig själv – och märker att många andra kvinnor kan hämta styrka i mina verk.” sig i trädgården. Så jag gjorde trädgården ännu finare, samtidigt som jag inledde ett samarbete med lokala producenter och grannar. När det kommer besökare kan de parkera på grannens fält, köpa mat som lagats i bygden eller handla ekologiska ägg

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

ANNONS

Bo och verka på samma ställe Möjligheterna att köpa och sälja mark som passar Dina önskemål har blivit allt större. Idag går det ofta att köpa till mindre delar av en beﬁntlig fastighet och på så sätt förverkliga sina drömmar. Du äger en Susanne Demåne har ställt ut i såväl Europa som USA. ”Men det var häftigare att locka massor av människor till Kulturcentrum i Ronneby än att ställa ut i New York.”

fastighet som passar Dina behov. Anna-Karin Lönn, som bland annat driver ridskole- och ridlägerverksamhet tillsammans med sina två systrar, är en av dem som kunnat anpassa sin gård efter behov. Genom att köpa mark och sälja delar till

och grönsaker direkt från producenten. Samarbetet med grannarna i Edestad och grannbyarna resulterade 2009 i en skördefestival som lockade 10 000 besökare. – Vi hade ingen aning om det över huvud taget fanns något intresse så vi blev helt överväldigade. Det visar ju att det finns ett starkt sug efter upplevelser också på landsbygden.

Dressyr som konst Sommaren 2012 arrangerade Susanne riduppvisningar och ridkurser som drog publik från hela södra Sverige. – Hästarna är en annan stor passion i mitt liv. Jag har alltid varit en hästtjej och när min dotter ville börja rida skaffade vi häst. Sedan blev det westernridning och idag arbetar jag med frihetsdressyr och akademisk ridkonst. Att vara med och forma samspelet med en häst är nästan lika häftigt som att måla och skulptera. Tack vare Susannes blogg och hemsida har hon idag en stor kontaktyta, såväl bland

konstintresserade som bland hästfantaster. – Jag fattade först inte hur många som faktiskt följer vad jag gör. Det var först när alla människor stod här i min trädgård som jag insåg vilken kraft det finns i att kommunicera också via nätet.

Planerar ﬂer hästfester Just nu planerar Susanne för nya hästuppvisningar under 2013. Då kommer hon också att plocka fram motorsågen igen – för att skulptera live inför publik. Dessutom har hon precis köpt församlingshemmet strax intill. – Där ska jag arrangera kreativa kurser för företag och dagkurser i måleri – och så småningom även driva ett sommarkafé. En annan dröm är att arbeta med exempelvis rehabilitering av sjukskrivna. Att få leva och arbeta nära djur och natur är lyckan i livet för mig – och den lyckan delar jag gärna med mig av.

grannen har Anna-Karin kunnat utveckla sin hästskötsel, samtidigt som grannen fått mer utrymme för sin mjölkproduktion. – Många i vår omgivning trodde inte att vi skulle lyckas, men nu är gårdarna i byn lämpade för det var och en håller på med och vi kan lättare kombinera olika typer av verksamheter och jobb. För mig innebär ett attraktivt boende närhet till verksamheten, kommunikationer och sjön – allt man behöver och mår bra av. FAKTA/Om Lantmäteriet Lantmäteriet är den statliga myndighet som kartlägger landet, sätter gränserna och säkrar ägandet av fastigheter. Genom dagens fastighetsbildning möjliggör vi tillgång till mark och trygg förvaltning genom att bilda ledningsrätt för bland annat bredbandsnät. Vill du veta mer om fastighetsbildning? Ring ditt lantmäterikontor på 0771-636363 www.lantmateriet.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

f Skea gård – ett modernt och hållbart lantbruksföretag

Tradition och nytänkande går hand i hand På Skea gård utanför Hässleholm bedriver familjen Oredsson ett modernt ekologiskt lantbruksföretag med gamla anor. – I dag räcker det inte med att vara en duktig bonde, du måste också vara en duktig företagare. Att ha ﬂera ben i vår verksamhet har vi i blodet ända sedan våra förfäder började bruka marken. Nytänkande och tradition går hand i hand, säger Glenn Oredsson som tillsammans med hustrun Charlotte driver gården.

Skea gård f

Skea gård består av 300 hektar mark. Här ﬁnns 125 hektar skog, 125 hektar åker och cirka 50 hektar betesoch tomtmark.

TEXT: SVEN- E LINDBERG | FOTO: CHRISTIAAN DIRKSEN

Skea gård, som ligger längs väg 23 nordost om Hässleholm, ligger i brytpunkten mellan det öppna landskapet och det mer kuperade terrängen i norra Skåne. Här har familjen Oredsson i mer än 300 år brukat marken med stor uthållighet och uppfinningsrikedom. – Vi har anpassat verksamheten efter tidens förutsättningar och här har funnits allt från potatisodling och brännvinstillverkning till mer traditionell odling av spannmål och skogsbruk, berättar Glenn Oredsson.

– Samtidigt gäller det hela tiden att försöka tänka nytt, det har nog alltid vara en stark drivkraft här. Vi försöker utveckla och finslipa verksamheten hela tiden. Dessutom är det viktigt att samarbeta med andra lantbruksföretag i trakten så att vi kan vara affärsmässiga. Genom att samarbeta kan man dela maskiner och kostnader, få lokal avsättning för allt från bete och spannmål till gödsel och biogas och, inte minst viktigt, lära av varandra. – Därmed ökar vi vår konkurrenskraft, säger Glenn Oredsson.

Den nybyggda biogasanläggningen kan ta emot upp till 4 000 kubikmeter gödsel per år. Biogasproduktionen motsvarar en miljon kWh. Rötresten kan användas som högvärdigt gödsel.

Äggproduktionen består av en Krav-certiﬁerad besättning på 15 000 värphöns.

På gården tillverkas också FSC-certiﬁerad träull och i gårdsbutiken säljs kläder tillverkade i ekologiska naturmaterial.

Ska hålla för ﬂer generationer

Satsar på biogas

I dag består Skea gård av 300 hektar egen odlings-, betesoch skogsmark som brukas efter ekologiska principer med, som Glenn Oredsson uttrycker det, stor respekt för naturen, historien och framtiden. – För oss har det känts viktigt att bruka jorden på ett hållbart sätt, precis som våra förfäder har gjort. Det ska finnas en intressant framtid för de som ska driva gården vidare. För att lyckas med det måste vi ha en verksamhet som är både ekonomiskt och miljömässigt hållbar och som fortsätter utvecklas i takt med tiden.

Där brännvinsdestilleriet en gång stod finns i dag en toppmodern biogasanläggning. – Det är en tung investering som bygger på samverkan och som, kan man säga, är den sista pusselbiten för att skapa ett lokalt kretslopp i närområdet. Här kan vi utvinna energi ur gödsel från närområdet. Biogasen kan användas till bland annat uppvärmning och restprodukten, en rötmassa, kan användas som högvärdigt gödsel. Än så länge levereras biogasen till Hässleholms kommun, som är en av flera samarbetspartners i biogasprojektet. Men på sikt är ambitionen att den ska uppgraderas på gården, förklarar Glenn Oredsson. – Det pågår en snabb teknikutveckling inom biogasområdet och vi diskuterar just nu med ett företag som utvecklar bränsleceller för bilar och traktorer. Principen bygger på att man utvinner vätgas ur växthusgasen metan som finns i gödsel. Det är en metod som på sikt kan bli konkurrenskraftig även i mindre skala och som samtidigt kan bidra till att minska utsläppet av metan.

Glenn Oredsson är engagerad i i LRF Skåne styrelse, LRF:s kommungrupp i Hässleholm och i styrelsen för Swedish Biogas International. Charlotte Oredsson är ordförande för Svenska Ägg, ordförande i Ekologiska Lantbrukarna i Skåne, ledamot i Stoby LRF-avdelning och samordnare av Bondens egen Marknad i Malmö.

Tradition och nytänkande Nytänkande, samverkan och många ben att stå på är viktiga framgångsfaktorer, menar Glenn Oredsson. – Konkurrensen är hård och för att lyckas gäller det att antingen bygga upp en verksamhet där man kan dra fördel av specialisering och storskalighet, eller så får man, som vi, försöka bygga upp ett företag med flera olika delar som kompletterar och stöttar varandra.

Charlotte och Glenn Oredsson på Skea gård bedriver ett mångfacetterat lantbruk med ekologisk produktion – och egen biogasanläggning.

Stark framtidstro Den ekonomiska ryggraden på gården utgörs av ekologisk äggproduktionen, odling av ekologisk raps, spannmål och vall samt skogsbruk. – Det är en tuff konkurrens inom alla områden, men vi känner ändå en stark framtidstro. Vi har många ben att stå på och känner en styrka i vår förmåga att som företagare och entreprenörer samverka för att utvecklas och skapa konkurrensfördelar, säger Glenn Oredsson. I dag räcker det inte med att vara en duktig bonde, du måste också vara en duktig företagare.

På Skea gård ﬁnns 15 000 värphöns i den ekologiska äggproduktionen.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Bredband till landsbygden i Skåne För att bevara hela Skåne med landsbygd levande, måste den digitala servicen nå ut till alla som behöver den. SkåNet AB satsar nu stort på att nå målet Bredband för alla i Skåne (BAS) som innebär att 95 procent av alla hushåll ska kunna ansluta sig till bredband med minst 100Mbit/s år 2020. 2018 och är en jättesatsning på forskningsområdet som också ökar attraktionskraften i regionen. Lars WintherHansen berättar att det kan innebära upp emot 5 000 nya tillresta forskare med familjer som behöver bostäder runt om i Skåne.

I dag har en tredjedel av 600 000 hushåll i Skåne möjlighet till bredbandsuppkoppling via fiber och nu tar SkåNet AB krafttag för att nå Region Skånes målsättning att utöka anslutningen till 95 procent till år 2020. Till sin hjälp har SkåNet anlitat bredbandscoachen Eric Åkerlund som har i uppdrag att tillsammans med byalagen i regionen diskutera vilka behov som finns, ta fram lösningar och därefter erbjuda vägledning och information om vad som krävs för att få en fiberbaserad bredbandsuppkoppling. – Det är en del förberedelser innan man kan sätta igång med att gräva ner fibrer och här Eric Åkerlund finns Eric Åkerlund behjälplig i allt från att förstå och planera projektet till att sammanställa underlag till de bidragsansökningar som finns att tillgå, säger Lars Winther-Hansen, VD för SkåNet.

Behovet växer

Behovet att kunna verka digitalt på landsbygden kommer också växa i samband med att Sveriges två största forskningsanläggningar, MAX IV-laboratoriet och European Spallation Source (ESS), tvärvetenskapligt forskningscentrum, kommer att byggas i Lund. Byggprojekten planeras stå färdiga

SkåNet ligger än så länge på målet och nu ökar man tempot som en del av kraftsamlingen Lars Winther-Hansen för att kunna maximera effekten av den stora forskningssatsningen. Bredbanscoachen är en stor tillgång i företaget och under det senaste halvåret har han systematiserat ett hundratal projekt. – Snittprojektet ligger på 2-2,5 miljoner kronor så sammanlagt rör det sig om en stor summa pengar. Nu uppmanar Lars Winther-Hansen boende på landsbygden att höra av sig till bredbandscoachen för att få hjälp med att formera ett byalag samt tips och information om hur man ska gå tillväga för att få ansluta sig till fiberinfrastrukturen. – Det är viktigt att människor som har valt att bo på landsbygden känner att de har samma förutsättningar att verka i ett modernt samhälle som de som lever i tätorten. Om den digitala servicen inte finns riskerar landsbygden att bli en väldigt isolerad plats.

Kontaktuppgifter och mer information hittar du på www.skanet.se

STOPPA SVINEN! Boskap behöver skyddas från vilda djur, inhägnade i deras respektive områden. Jordbruksmaskiner behöver också få tillgång till dessa områden. Stängselnät för boskap, viltstängsel, trästolpar och grindar är ett nödvändigt skydd för jordbrukarna och det är därför viktigt att det är av god kvalitet samt är prisvärt.

RÄDDA MILJÖN OCH DJUREN GENOM ATT STÄNGSLA DINA ÄGODELAR Vildsvin orsakar stora problem för jordbrukare, bilister och försäkringsbolag. I områden där vildsvin blivit urbaniserade, förlorar de sin rädsla för människor och kan vara aggressiva. Skador på enbart grödor uppskattas till 500 miljoner kronor per år i Europa. Allmänheten kräver åtgärder för att motverka denna invasion. Demex är ett svensktillverkande företag med ISO miljö 14001. Vårt syfte är att jobba mot jorbruksmiljön för att stärka Sverige och bygga upp en smartare landsbygd. Vi erbjuder därför ett komplett koncept med alla detaljer inom säkerheten såsom stängsel, grindar, bommar, gabioner, byggstängsel och all sorts djurstängsel. Vi täcker även säkerheten för områden som sjö och hav med att stoppa vatten m.m. Vi vill göra landsbygden säker för att skydda oss människor, d.v.s odlingen av maten likväl som kreaturen.

VILTSTÄNGSEL FÅRSTÄNGSEL BOMMAR GRINDAR MOBILT STÄNGSEL HUNDGÅRD GABIONER TRÄSTOLPAR

VILL DU VETA MER? Besök vår hemsida www.demex.se eller ring 0371 335 40

S ÄT T G R Ä N S E R

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

f Engagerade elever inspirerar vuxna

Härliga bad i Kyrkhult – tack vare barnen Barnen i Kyrkhult i Blekinge tyckte att byn behövde en bättre och roligare badplats. Därför tog de själva initiativet till att rusta upp badplatsen – och ﬁck såväl banken som kommunen med sig. TEXT: JESSICA HAGÅRD, SVEN-E LINDBERG | FOTO: LINDA RYDKVIST, OLOFSTRÖMS KOMMUN

Projektet med att rusta upp badplatsen i den lilla byn Kyrkhult är ett av flera exempel på aktiv landsbygdsutveckling i Olofströms kommun, där medborgarna själva haft möjlighet att påverka. Och barnen i Kyrkhult har varit en viktig inspirationskälla även för de vuxna. – Kyrkhultsbarnen är en av de grupper som andra nu tar efter. Kan dom så kan vi, tänker många, berättar Tommy Åhlander, kommunstrateg på Olofströms kommun. Allt började med att Olofströms kommun 2008 skulle ta fram en ny översiktsplan. Det blev tydligt att det behövdes bättre planer för utveckling av landsbygden i kommunen. Därför startades leaderprojektet ”Medvind på landsbygden”. Ett tiotal utvecklingsgrupper skrev egna planer och därefter bildades Kommunbygderådet, som tog fram ett utvecklingsprogram för landsbygden. Programmet omfattar allt från utbyggnad av bredband och etableringar av nya företag till ökad medborgardialog och satsningar på naturturism.

Eleverna gjorde hela jobbet På Kyrkhults skola, där man länge arbetat aktivt med att integrera demokrati- och påverkansfrågor i utbildningen, bestämde man sig för att använda landsbygden som lärmiljö. Och det var i det sammanhanget idén om att fräscha upp byns badplats föddes. – Nästan alla tyckte att badplatsen var tråkig och att det

saknades roliga saker som klätterställningar och en rutschbana, berättar Alva Maria Brovall i årskurs 4 på Kyrkhults skola. Eleverna fick arbeta i grupper och arbetade fram egna förslag till hur de ville ha badplatsen. Sedan fick hela skolan rösta. – Eleverna gjorde hela jobbet själva, från skisser och ritningar till konkreta förslag och ekonomiska kalkyler och de argumenterade själva för sina idéer, berättar läraren Camilla Stridh som tillsammans med kollegan Susanne Hallberg såg till att projektarbetet integrerades i de olika ämnena på schemat.

”Jag har lärt mig hur man kan få folk att lyssna när man vill göra bra saker.”

”Alla är jättestolta” – Det var fantastiskt att se all kreativitet. Eleverna upptäckte att det går att påverka om man är väl förberedd och kan argumentera bra för sina uppfattningar. Idag är vi alla jättestolta över badplatsen – och över det arbete som ledde fram till att den fick nytt liv. Alva Maria Brovall tycker att hon lärt sig mycket av arbetet med badplatsen. – Det kändes jättekul att de vuxna verkligen lyssnade på oss barn. Och badplatsen blev till och med bättre än jag tänkt mig. I somras var jag där minst en gång i veckan och då var det massor av folk. Det kändes jättebra att ha varit med och

utforma din egen hästgård vid rosenfors i olofström

Barnen i Kyrkhult skola ville göra byns badplats roligare – och lyckades själva få med sig både banken och kommunen på att rusta upp badplatsen.

gjort något som även andra får glädje av.

Stimulerar engagemang Kommunstrategen Tommy Åhlander tycker att Kyrkhultsbarnen är ett bra exempel på att mänsklig motivation är den bästa kraften för utveckling. – Vad jag förstått blev det många diskussioner. Barnen har på det här sättet fått förståelse för hur samhället fungerar och förhoppningsvis innebär det att de senare i livet vill bosätta sig här. Kanske kan det också stimulera till fortsatt samhällsengagemang, menar Tommy Åhlander.

Vill du veta mer? Idag driver barnen i Kyrkhults skola en egen hemsida, där de bland annat berättar om sina projekt. Se själv på www.kyrkhultsbarnen.se

+lU ¿QQV medvind på landsbygden med aktivt kommunbygderåd.

Nu släpper vi 6 stycken exklusiva tomter där du kan utforma din egen hästgård. Tomterna är mellan 2-3 hektar med plats för egen padock, rasthage och stall. Naturskönt läge där Holjeån slingrar sig på ena sidan och sjön Halens naturreservat breder ut sig på den andra. Välkommen att bo i kommunen där du har nära till allt.

ca 1km till a aktiv ridskola

Stort utbud av offentlig och kommersiell service på nära avstånd.

Bygd med rikt hästliv. Framgångsrik och engagerad ridklubb

2 ca 800 m gs g till Jämshögs a folkhögskola

Gemensam beteshage

exklusiva tomter där du kan skapa din nya framtid

4 5 Natursköna ridvägar ca 1 km till skola åk 1-6 samt förskola

6 Bredband

mer info på www.olofstrom.se/hastgard

tel 0454 - 93 000

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Vi får landsbygden att leva! När skolan, posten och aﬀären hotas av nedläggning kan lokala utvecklingsgrupper, ekonomiska föreningar och bygdebolag vända en negativ utveckling i bygden genom a ta saken i egna händer. Genom a starta bygdekooperativ kan olika typer av service säkerställas, bostäder ordnas och arbetstillfällen skapas. En ekonomisk förening öppnar nya möjligheter för e socialt företagande som gagnar byns gemenskap och sociala liv utan krav på ekonomisk avkastning. Två goda exempel är Kooperativa Åryd och Fjällbete i Åredalen. Kooperativa Åryd Åryd ligger i Växjö kommun. Där äger Årydsborna själva sin lanthandel genom den ekonomiska föreningen Kooperativa Åryd som bildades i april 2011. Med e bre utbud av prisvärda basvaror och service i form av ombud för apotek, post och svenska spel är aﬀären en omistlig tillgång för byn. Lanthandelns devis är ”Handla hemma komple era i stan”. Kooperativa Åryd vill erbjuda e basbehov av dagligvaror med en konkurrenskra ig prissä ning. De vill också kunna saluföra ekologiska och närproducerade produkter för a väcka e ännu större intresse för närbutiken. Fjällbete i Åredalen Fjällbete ekonomisk förening startades av bönder i Åredalen år 2002. Sy et var a knyta ihop bygdens näringsliv. De konstaterade a jordbruket går snabbt och stabilt utför, samtidigt som turismen växer. Likaså växer e erfrågan på bä re mat, och önskan om a få veta var maten kommer ifrån ökar. Idag har Fjällbete 150 delägare. Det är bönder, renskötare, restauranger, hotell, upplevelseföretag, utbildningsföretag, butiker, församlingar och vanligt folk. Det är en kooperation där produktion och konsumtion står enade i det gemensamma målet a bevara och utveckla den ällnära matproduktionen tillsammans, och med hjälp av turismen.

Goda råd kan vara gratis! Coompanion kan hjälpa till a hi a en modell som passar just er bygd. A starta och driva e kooperativ betyder a man har e företag tillsammans. Det är just tillsammans som är idén, liksom den kooperativa värdegrunden som handlar om hållbarhet, alla människors lika värde, demokrati och delaktighet. Med 25 kontor runt om i landet är Coompanion alltid inom räckhåll. Hos oss får ni såväl rådgivning som utbildning och information om hur det går till a starta företag tillsammans. Coompanion vägleder i uppstart och dri av företag som drivs som kooperativ – en företagsform som visat sig både uthålligt och framgångsrikt i längden!

www.coompanion.se

”Idéer som skapar framtidstro” Freddy Lund, framgångsrik företagare i norra Bohuslän, WRJ FKDQVHQ QlU KDQ ¿FN GHQ ± RFK NXQGH WDFN YDUH EUD XSSEDFNQLQJ IUnQ EDQNHQ I|UYHUNOLJD GU|PPHQ RP HWW NUHDWLYW FHQWUXP I|U I|UHWDJDUH L NRPPXQHQ När fotojätten ExtraFilm lade ned i Tanumshede lämnade företaget en fastighet med totalt 6 600 kvadratmeter verksamhetsyta efter sig. När Freddy Lund, företagare och entreprenör, hörde talas om att fastigheten var till salu såg han chansen att förverkliga sin idé om att skapa ett attraktivt företagscentrum på orten. – Mina egna företag behövde mer plats och samtidigt fanns det ett stort behov av en naturlig mötesplats för företag och verksamheter, säger Freddy Lund. En mötesplats där man kan träffas och utbyta tankar och erfarenheter – eller bara ha trevligt tillsammans.

Framtidstro och tillväxt Men att köpa hela fastigheten var en stor affär och en stor utmaning. – För mig kändes det som en fantastisk chans att skapa något nytt och spännande, något som kunde bidra till att stärka framtidstron och tillväxten i kommunen. Sparbanken Tanum såg Freddys styrka och drivkraft som entreprenör och såg även behovet av att skapa en attraktiv företagsmiljö för nätverkande där nya idéer och

synergier skulle kunna växa fram. – Det finns ett starkt lokalt engagemang hos medarbetarna på banken och de förstod mina tankar och såg nyttan för företagen och kommunen, förklarar Freddy Lund. Utan det stödet hade jag inte kunnat förverkliga idén och i dag är banken en viktig partner i utvecklingen av verksamheten.

Naturligt nav I dag är Tedacthuset, som företagscentret kallas, ett naturligt nav i det lokala näringslivet. Här finns kontorshotell, konferensutrymmen, lager och verksamhetslokaler samt ett toppmodernt gym. Men som sann entreprenör ser Freddy Lund stora utvecklingsmöjligheter. – Just nu planerar vi för ett café där man ska kunna samlas över en fika eller äta en god, vällagad lunch varje dag. Anna-Lena Andresen, vd på Sparbanken Tanum, tycker att Tedacthuset är ett värdefullt tillskott: – Det är en kreativ miljö som stärker sammanhållningen och ökar växtkraften hos företagen i kommunen – och är samtidigt en viktig mötesplats även för andra. Jag går själv på gymmet och det är en perfekt plats för nätverkande.

– Stödet från Sparbanken Tanum har varit ovärderligt i arbetet för att skapa ett naturligt nav för näringslivet i Tanumshede, säger Freddy Lund, vd på Tedacthuset.

Fakta om Sparbankerna Sveriges drygt 60 Sparbanker runt om i landet är annorlunda banker med en gemensam värdegrund baserad på ett lokalt samhällsengagemang. Varje Sparbank har i sin verksamhetsidé inbyggt ett hållbart sätt att bedriva bank, till exempel genom att se till att pengarna kommer till nytta för Sparbankens verksamhetsområde genom den lokala kreditgivningen. En Sparbank är en lokal bank till skillnad från andra banker vilka har lokala bankkontor. Sparbankerna har inga enskilda ägare som kan kräva vinstutdelning, utan vinsten stannar kvar i sparbanken till nytta för banken, kunderna och samhället. En Sparbank har en möjlighet att avsätta delar av vinsten till näringslivsutveckling, idrott, kultur, skola och annat som skapar livskvalitet och trivsel i bankens verksamhetsområde.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

fBodil söker sammanhang och mening

Tid att tänka, dags att njuta … Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid har fått hundratusentals människor att fundera djupare över begreppet tid – och hur vi använder oss av denna högst ändliga resurs. Själv tycker Bodil Jönsson att hon har blivit ganska bra på att leva livet på sin hemvist på den skånska landsbygden, en bit utanför Lund.

Det är ﬁnt med samvaro, närhet och social friktion, men för att lyssna inåt behöver jag också avskildheten, säger Bodil Jönsson, som har hittat det bästa i två världar i Dalby utanför Lund.

TEXT: SVEN-E LINDBERG | FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN

– Numera får jag för det mesta en bra balans i livet eftersom jag oftast har så roligt, men ibland klarar jag det inte. Då har jag mina rutiner för att ”rädda Bodil”, säger hon och tillägger: – Jag är oerhört beroende av natur och plats – i tid och rum. Tystnad. Glest mellan människor. Mycket total ensamhet – jag är nog lite semieremit innerst inne. Det är fint med samvaro, närhet och social friktion, men för att lyssna inåt behöver jag också avskildheten. Bodil Jönsson, har visserligen lämnat det akademiska livet som universitetslektor i fysik och professor i rehabiliteringsteknik vid Lunds Universitet bakom sig, men har inte några som helst planer på att sluta engagera sig i de frågor som berör henne. Och de är många.

Livskvalitet Nyligen kom Bodil Jönssons sextonde bok ut, Tid för det meningsfulla, och hon är synnerligen aktiv inte bara som författare utan även som bloggare, debattör och föreläsare runtom i landet. Själv beskriver hon det som att hon som pensionär kan hänge sig åt att ”söka efter sammanhang och därmed efter det meningsfulla”. – Livskvalitet för mig handlar om att i glädje vara upptagen av mina livsuppgifter. Det är ett citat från den tyske filosofen Hans-Georg Gadamer och var hans definition av hälsa. ”Hälsa” handlar ju definitivt inte bara om frånvaro av sjukdom utan om att må bra, ha det bra, trivas med livet, vilket gör hälsa i dess djupaste bemärkelse i det närmaste synonymt med god livskvalitet. Ja, man kan faktiskt ha en god livskvalitet/hälsa också vid svår sjukdom eller långvarig funktionsnedsättning,

vilket bekräftas i många undersökningar. Och livsuppgifter, det kan innefatta mycket. – De spänner över ett brett fält och innefattar utöver lönearbetet också ett engagemang i andra människor, natur, miljö och ting samt i det immateriella: tankar, känslor och kunskap.

Före sin tid För 15 år sedan skrev Bodil Jönsson tillsammans med Karin Örnfjäll ”Den annorlunda plånboken”. Ur det arbetet föddes idén till ”Tio tankar om tid”, succéboken som hittills har sålts i drygt 650 000 exemplar. – Det är lite speciellt att nu kunna återvända till detta och

”En liten gård – en sådan som gör att det finns massor av små problem och möjligheter som man måste hantera själv varje dag. Det skulle nog kunna passa mig.” känna att kortets budskap fortfarande håller.

Min egen brottningskamp Det var stressen i arbetslivet som ledde till boken ”Tio tankar om tid”. Och det var omställningen till ett liv som pensionär som blev utgångspunkten för de två senaste böckerna, ”När

horisonten flyttar sig” och ”Tid för det meningsfulla”. – Det som finns i mina böcker betyder också något för mig själv och min utveckling och talar även om min egen brottningskamp. Förstås. Bodil Jönsson har en lång och framgångsrik bana med sin botten i den akademiska världen bakom sig. Men hon hade mycket väl kunnat tänka sig att ha valt en annan väg. Som bonde till exempel. – Med en liten gård – en sådan som gör att det finns massor av små problem och möjligheter som man måste hantera själv varje dag. Det skulle nog kunna passa mig. Men jag kan se så många spännande alternativ. Det kunde också ha varit fint att bli katt – katter är ofta makalöst duktiga på att njuta av livet.

Bodil Jönsson Bakgrund: Född 1942 och uppvuxen på den halländska landsbygden. Bor: I Dalby en bit utanför Lund. Yrkesliv: Universitetslektor i fysik, professor i rehabiliteringsteknik, fysikexpert i TVprogrammet Fråga Lund, författare till 16 böcker, bland dem storsäljaren ”Tio tankar om tid”, föreläsare, debattör, bloggare med mera. Aktuell med: Boken ”Tid för det meningsfulla” och bloggen www.bodiljonsson.se/blog.

De punkterar myter om landsbygden Landsbygden urholkas av utflyttning till storstadsområdena. Tjejerna drar – killarna blir kvar. Den internationella migrationen till landsbygden utgörs främst av flyktingar och är ett problem. Tre sanningar om utvecklingen på den svenska landsbygden – eller bara myter? Forskarna Gunnel Forsberg, Mats Lundmark och Susanne Stenbacka har i rapporten ”Demografiska myter” (PWC 2012) studerat några av våra vanligaste föreställningar om landsbygden – och fann att de i hög grad är just myter. – Vi möts av många föreställningar och uppfattningar om utvecklingen på landsbygden och om hur land och stad förhåller sig till varandra,

men väldigt få av dessa föreställningar grundar sig på fakta, säger Mats Lundmark, professor vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap vid Örebro universitet. – Därför kändes det angeläget att försöka nyansera bilden av landsbygden och hur den utvecklas.

Åt båda hållen Resultatet blev en tvärvetenskaplig rapport där forskare från tre olika områden och tre olika universitet närmade sig några av våra vanligaste myter om landsbygden. – Det visade sig exempelvis att bilden av

”den krackelerade landsbygden”, där de yngre söker sig till storstäderna visserligen är en stark trend – men att det också ﬁnns trender som pekar åt andra hållet med en relativt hög andel landsbygdskommuner som faktiskt växer, inte krymper, säger Mats Lundmark.

Killarna tjänar mer Bilden av att de unga kvinnorna lämnar landsbygden för storstäderna i högre grad än unga män kan också ifrågasättas, menar Mats Lundmark. – Vi studerade unga mäns och kvinnors utﬂyttnings- och utbildningsbeteende i Bergslagens industriorter. Könsskillnaden i utﬂyttning visade sig vara marginell om man ser över en längre period.

Och killarna som stannade kvar tjänade i snitt mer än tjejer som ﬂyttade. Samtidigt kunde vi se att många av tjejerna valde att ﬂytta till närliggande kommuner, inte nödvändigtvis till storstäderna.

Inte bara ﬂyktingar När det gäller den internationella migrationen till landsbygden så består den av mer än nyanlända ﬂyktingar. Rapporten visar på ytterligare tre olika typer. Det är invandrare som har en partner som bor på landet, livsstilsinvandring såsom holländska småföretagare och lantbrukare samt personer med kompetens inom bristyrken som läkare, tandläkare och veterinärer.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

PREM I

Ä R ER

FRI E fredag 22 kl 9-17 lördag 23 kl 9-17

BJUD ANDE

N T RÉ

vi producerar

shower, mässor

konferenser

& foretags evenemang EVENT AB Göteborg Lidköping

Välkommen till premiären av Skaraborgs egna lantbruk, skog och entreprenadmässa!

MILJÖ

Utställande företag

Mer än 60 utställare - www.lantbruksmassan.se

Agronola AKRON- maskiner Anticimex ATV Sweden AB Axima Bala Agri Baxi Big Dutchman Blys VIP BM Agri AB Brandskyddsföreningen CBE System Cervera Dina Försäkringar Entreprenadaktuellt (XUR¿QV )RRG $JUR Testing Sweden AB Euromasters GJ Maskiner Green Tech Park Skara Gunnars Maskiner Handheld Hovby Rör Hushållningssällskapet Skaraborg Hüllert Maskin Hålltorp Säteri Maskin Härene Bil Inges Bil AB Iridion Data AB JOSAB Kan Energi Kellfri KL Maskin KRS Trading Kvänum Energi AB Lantmännen Lantbruk

Lantmännen Maskin Larv Cement AB Leksaksaffären Lidköpings Kommun Lidköpings Skogstjänst AB Lidpol LRF konsult AB /5) MLB Service Motivera Utbildning Naturbruksgymnasiet Nossebro Energi OFAB 3HGHUV VNRJ trädgård Randex Ragn-Sells Rotage Agri AB Rotpostmäklarna Rydéns SAC Sverige Scandinavian Seed SH Marin Sibro bolaget Skara Lammslakteri Skaraborgs Trädgårdsmaskin Skogma Stig Johansson Maskin AB Sparbanken Lidköping Sundins Skogsplantor Svenska Foder The Phone House Tornum Varaslättens Lagerhus Väner-tekno

Krall Event erbjuder en helhetslösning, dvs initierar, producerar samt marknadsför evenemang utöver det vanliga. Vi skräddarsyr alla event oavsett om det gäller mässor, konferenser eller företagsevenemang. För att lyckas arbetar vi i en nära relation med kunden och med de bästa i branschen inom varje segment. Vår kompetens är gedigen och spänner sig över hela evenemangsbranschen. Hos oss är inget projekt för litet eller för stort – alla är välkomna!

www.krall.se

SVERIGES ENSKILDA VÄGAR – LANDSBYGDENS BLODOMLOPP! Sveriges enskilda vägar är själva grunden för att vi har en landsbygd med ett Landsbygdsprogram över huvud taget! Utan ett väl fungerande småskaligt vägnät ﬁnns ingen landsbygd. Dessa vägar har ett värde på mer än 150 miljarder kronor och utgör blodomloppet för landet utanför våra tätorter (ibland inom). Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, för en ständig kamp för höjda anslag till de enskilda vägarna och mindre byråkrati från myndigheternas sida. Den enskilda väghållningen vilar ännu idag på urgammalt sätt att driva väg. Vårt starkaste vapen har alltid varit det personliga engagemanget, närheten och lokalkännedomen. Dessutom visar statens utredningar att den tjänar grova pengar på oss. Ingen kan anlägga och underhålla vägar till lägre kostnader. KAN BOMMAS IGEN En fjärdedel av de enskilda vägarna får statliga bidrag för att hållas öppna för allmänheten. Några kommuner stöttar också. Anslagen är mycket lägre än vad de statliga och kommunala vägarna kostar – mellanskillnaden betalas av de boende längs vägen. Vägarna till badsjön, fritidshuset och svampskogen slits allt hårdare av ett växande friluftsliv

och turism. Många föreningar tvingas att ta alltmer pengar ur egna ﬁckor. Det kan leda till att de tvingas bomma igen sina vägar för allmänheten för att minska kostnaderna. MOT BYRÅKRATI Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, är en modern folkrörelse med 10 000 medlemsorganisationer, representerande en halv miljon fastigheter och enda organisation för de enskilda väghållarna. Vi för en ständig kamp för ökade resurser och bättre stöd till de enskilda vägarna och för mindre byråkrati vad gäller agerandet från myndigheternas sida. Vi måste hela tiden anpassa och utveckla vår kompetens för att klara servicen till medlemmarna inom upphandling, juridik, teknik, ﬁnansiella frågor, lantmäteri m.m.

REV bevakar övergripande frågor som rör den enskilda väghållningen i Sverige och tar initiativ till förhandlingar och framställningar när så behövs. REV är även remissinstans i frågor som rör den enskilda väghållningen. Servicen till medlemmarna består av råd och anvisningar i juridiska, väg-, lantmäteri- och miljötekniska frågor, kurser, biträde vid tvister och förhandlingar samt mycket annat.

Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 – 37, 114 57 Stockholm telefon: 08-20 27 50, e-post: kansliet@revriks.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

f Prisbelönt satsning på djurvård

Veterinärer med fokus på service Distriksveterinärerna i Hede bidrar till landsbygdsutveckling genom att bredda servicen till boende och besökare. Med sin innovationsglädje är personalen en del av att regionen lever och i den nya lokalen i det gamla polishuset kan verksamheten fortsätta att utvecklas. TEXT: CAROLINE FISCHER | FOTO: DISTRIKTSVETERINÄRERNA I HEDE

I takt med att antalet livsmedelsproducerande djur minskar i Härjedalen, jobbar distriktsveterinärerna i Hede på att bredda och förbättra servicen för såväl bofasta som tillresta. Funäsdalen med sina många fjällstugor lockar turister från hela landet och många kommer hit under jaktsäsongen. – Vi har många kunder som planerar in sina veterinärbesök Marte Svedjesten, klinikchef till semestern för att de är nöjda på distriktsveterinärerna i med vår service och gärna vill Hede komma till oss med sina djur, säger Marte Svedjesten, klinikchef. Och det är jakthundarna som utgör den största kundgruppen för veterinärerna i Hede. De flesta kommer för att få sina hundar kontrollerade både före och efter jaktsäsongen. – Man vill se att de är i god form innan jakten i och med att den är en stor fysisk påfrestning för hundarna. Under jakten kan frakturer eller andra skador uppstå och då tar vi förstås hand om det.

Förebyggande vård möter kundernas behov Marte Svedjesten poängterar att distriktsveterinärerna bedriver serviceverksamhet, och personalen är lyhörd för

vad kunderna efterfrågar. De fokuserar på att möta behoven i regionen både för djuren i lantbruket och för övriga djur. – Vi tänker mycket kring förebyggande vård. Vi vill också kunna hjälpa till om våra kunder vill ha utbildning, exempelvis inom utfodring, träning och tandhälsa. Under våren kommer vi därför att planera in informationsträffar där vi vill fokusera på just detta. När polisen flyttade från Hede tog distriktsveterinärerna tillfället i akt att flytta till större lokaler. – Nu har vi ett bättre laboratorium och en egen fräsch operationssal, vilket också gör att vi kan hjälpa fler.

Belönade av kommunen Nya bestämmelser som gör att djursjukvårdare ska legitimeras innebär också att mottagningens djurvårdare kommer att kunna jobba mer självständigt och ta hand om till exempel drop in-vaccinationer.

”Vi har många kunder som planerar in sina veterinärbesök till semestern för att de är nöjda med vår service och gärna vill komma till oss med sina djur.”

Från hästar till jakthundar. Distriktsveterinärerna i Hede satsar på god service för alla. Här Matti Ohlsén, Camilla Bringsaas Ohlsén, Anna Persson, Helén Forsgren och Samuel Jakobsson.

Distriktsveterinärerna är högt uppskattade i Hede – de fick exempelvis pris av kommunen för sin satsning – och när verksamheten hade öppet hus i de nya lokalerna var uppslutningen stor. – Det här är ett jätteroligt jobb och vi trivs verkligen. Vi försöker utveckla oss på bred front. Det är härligt att kunna hjälpa djuren och få så fin kontakt med djurens ägare.

I Norrland finns framtidens primärvård säger Peter Berggren, distriktsläkare och ansvarig för Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman.

I Storuman och Vilhelmina har Landstinget i Västerbotten satsat på att utveckla den traditionella sjukstugan till ett glesbygdsmedicinskt centrum, med modernast tänkbara utrustning för såväl diagnostisering som behandling. Dessutom ﬁnns direktkoppling till lokala obemannade, men välutrustade mottagningsrum ute i de mer avlägsna byarna. – Är man, som jag, ensam doktor i ett område som är lika stort som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans, så gäller det att hitta smarta och eﬀektiva lösningar för att kunna erbjuda bra vård,

Vård på distans I lokalsamhället Slussfors, sex mil från Storuman, ﬁnns exempelvis ett mottagningsrum med all tänkbar utrustning för att patienten själv med handledning på distans ska kunna ta allt från blodtryck och blodprov till enklare EKG. – Det innebär att patienten slipper resa de sex milen och att jag som läkare väldigt snabbt kan göra mig tillgänglig, vilket ger ökad trygghet och bättre säkerhet för patienten. Den modell som har byggts upp i Västerbotten

Foto: Region Västerbotten.

Hur erbjuder man god primärvård i en kommun där avstånden kan vara upp till 25 mil?

bygger på användning av bästa tänkbara teknik och bästa tillgängliga kompetens.

Ställer höga krav – Som glesbygdsläkare ställs du ofta Peter Berggren ser stora ensam inför svåra möjligheter med primärvård avgöranden och det på distans. ställer höga krav på kompetens. Därför har vi lyckats få igång en specia-

listinriktning mot glesbygdsmedicin vid läkarutbildningen i Umeå och det är viktigt – här i glesbygden ska de allra bästa allmänläkarna jobba. Glesbygdsmedicinskt centrum har inneburit ett lyft för sjukvården i Västerbottens inland, men kan på sikt också bli en viktig exportkompetens, menar Peter Berggren. – Det ﬁnns många ställen runt om i världen där befolkningen är extremt utspridd. Vi har exempelvis haft studiebesök från Indonesien, som består av drygt 13 000 svårtillgängliga öar. Samtidigt har vi idag, med en snabbt åldrande befolkning i hela Europa, en unik kompetens här uppe som kan användas på många andra platser i framtiden.

Över 1400 bygdegårdar – samlingslokaler för alla! s För glädje, demokrati, delaktighet och social samvaro s Är ofta navet i byn och bygden s Här ﬁnns mötesplatser för föreningar och privatpersoner s Plats för musik, teater, dans, konst, bio, pingis, studiecirklar, marknader och fester

www.bygdegardarna.se

Bli vän med oss på facebook!

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

trygghet

service Dygnet runt – året om

Vi arbetar för att djuren ska må bra. Vi erbjuder attraktiva tjänster och produkter för akut djursjukvård, förebyggande djurhälsovård, smittskydd och djurskydd. Våra kunder är privatpersoner, företag och myndigheter. Tillgängliga med stort engagemang, hög kompetens, och med modern utrustning skapar vi värde i varje kundmöte. Dygnet runt, året om!

www.distriktsveterinarerna.se

Nya planer för gården? Prata med oss om du planerar ett generationsskifte på gården. Vi är experter på jord och skog och vet vad du bör tänka på. Vi har stöttat jord- och skogsbruk sedan 1836. Gå in på landshypotek.se och läs om de tio stegen i ett generationsskifte. Där hittar du också kontaktuppgifter till våra kundansvariga. Lycka till!

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

Grön verkstad för växtkraft Vreta Kluster är en aktiv mötesplats där företag och organisationer samverkar och agerar för att uppnå grön kunskaps-, teknik- och affärsutveckling. Här kan du hyra kontorslokaler, boka in möten och konferenser eller komma på besök till företagen på plats, eller delta i våra populära frukostmöten. Sedan starten i december 2011 har vi haft ca 6000 personer på besök i olika kurser, möten och seminarier.

Vill du veta mer om verksamheten? Kontakta Helene Oscarsson, klustermotor, mobil 0703-197643 helene.oscarsson@vretakluster.se

Vill du hyra lokaler? Kontakta Ulrika Backlund, 013-263612 ulrika.backlund@sanktkors.se eller Jennie Ivenborg, 013-263606 jennie.ivenborg@sanktkors.se

Malin Löfgren och Sanity

TRAVARHÄLSAN

Välkommen du också!

- FÖR EN ÄNNU FINARE SPORT Travarhälsan är ett nyinstiftat omsorgsprogram som syftar till att ge travsportens fyrfota vänner ännu bättre förutsättningar för träning och tävling. Travets aktiva får ett verktyg för egenkontroll av hästens hälsostatus, dessutom förbättras sportens kontroll av hästhållning och träning. Inför både träning och tävling ska hästen kontrolleras enligt en checklista som tillhandahålls av Svensk Travsport. Den omfattar bl a kroppstemperatur, hull och att det inte ﬁnns sårskador, svullnader

KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV.

eller rörelsestörningar. Målet är att introducera Travarhälsan under hösten 2013 och det kommer innebära en omedelbar kvalitetssäkring av hästvälfärden. Läs mer om Travarhälsan på www.travsport.se under rubriken ”Veterinärt & Djurskydd”.

1. Vi är sju miljarder människor idag. 2. Det görs mat för dubbelt så många. 3. På ett sätt som förstör för de ﬂesta. 4. En tredjedel av maten äts inte upp. 5. En miljard av oss äter för lite. 6. Två miljarder av oss äter för mycket. 7. Många av oss kan göra något åt det. 8. Beställ boken.

I en tid när utgivningen av kokböcker slår rekord och kockar blir kändisar tycker vi att det är konstigt att maten inte smakar mer. Kanske har vi genat så många gånger att vi tappat något. Det ska gå snabbt, växa fort. Att vänta är alltför dyrt. Men när det kostar oss smaken och den biologiska mångfalden, när vi får bekämpningsmedel och konstgödsel på köpet – är det värt det?

Ta mjölken. Den kommer inte bara ifrån kon. Den kommer från maten hon äter, miljön hon lever i. När du tar en klunk härlig KRAV–märkt mjölk så vet du att det är hagens gräs och örter som präglar smaken, att levande fält och friska vindar ger den karaktär. Det är vad 4.000 KRAV-certiﬁerade bönder erbjuder dig. Ta tillbaka smaken!

För mer info om KRAV-märkning och goda recept, besök krav.se

Vi ﬁnns på:

Boken slår hål på myten att det råder matbrist i världen. Och försöker svara på frågan: Kan vi föda befolkningen utan att förstöra planeten? Författarna och frilansjournalisterna Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren har rest till fyra kontinenter för att reda ut begreppen kring global matproduktion, distribution och konsumtion. Gå in på www.naturskyddsföreningen.se och beställ boken.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Jordbruksverket

$QQRQV

1H[W0HGLD

Ren biodiesel – bättre än sitt rykte Biodiesel som ersättning för diesel är det idag mest tillgängliga biodrivmedlet i Sverige för tunga fordon. Perstorps produkt, Verdis Polaris™ B100 är en ren biodiesel som revolutionerat marknaden för biodrivmedel i Sverige. Hög kvalitet, enkelhet, driftsäkerhet och inte minst hållbarhet långt över snittet har gjort att marknaden ständigt växer för Perstorps unika biodiesel.

dubbelräknade volymer som exempelvis FAME från ”used cooking oils” som noterats i vissa andra EU-länder bör undvikas, då de innebär minskad faktisk biodrivmedelsanvändning och minskad klimatnytta, säger Lars Lind.

Indirekt markanvändning (ILUC) – B100, som vår produkt Verdis Polaris™ B100 är, är det enda och mest hållbara färdiga drivmedlet för tunga fordon som ﬁnns på marknaden just nu, säger Lars Lind, VD på Perstorp BioProducts AB. Biodieseln är tillverkad av nordisk rapsolja och erbjuder ett enkelt alternativ för de åkerier och bussoperatörer som vill göra skillnad redan idag.

Klimatnytta I jämförelse med andra biobränslen som fordonsgas och etanolblandningar står Verdis Polaris i en klass för sig och minskar klimatpåverkan med mer än 55 procent idag med målet 75%. Det kan jämföras med t.ex fordonsgas som typiskt kommer upp i cirka 40 procent.

Hög kvalitet Det krävs inga stora ombyggnader eller anpassningar av fordonen för att kunna köra på Verdis Polaris™ B100. – Vi ser en ständigt ökande efterfrågan då det är ett drivmedel som ger snabb kli-

matnytta och samtidigt är kostnadsneutral säger produktchef Susanne Eckersten. – Tack vare den höga kvaliten kan vi garantera hållbarhet, och goda vinteregenskaper. Varan genomgår en unik patenterad efterbehandlingsprocess och vi upplever en mycket hög kundnöjdhet. Dessutom är B100 skonsam för den yttre miljön, något som inte gör produkten sämre.

EU-kommissionen har under hösten kommit med ett förslag om ändringar i Förnybarhetsdirektivet avseende indirekt markanvändning. – Förslaget är illa underbyggt och skapar en försämring av klimatsituationen, säger Lars Lind. De faktorer som används för indirekt markskada på andra platser om raps odlas i Europa är mycket ifrågasatta rent vetenskapligt. Dessutom bygger Skattelättnader antagandena på att det inte Ren biodiesel i form av B100 ﬁnns oanvänd mark i Europa kan starkt bidra till en snabb som kan användas för biominskning av användning av drivmedel, något som vi ifråfossil diesel i tunga fordon och gasätter. det nuvarande systemet med Förslaget begränsar anskattebefrielse för biobränsLars Lind, VD på Persvändningen av både raps, len har bidragit till den goda torp BioProducts AB. majs och vete kraftigt och utvecklingen för Verdis Polaskulle i Sverige innebära en stor minskris™ B100. ning av användningen av biodrivmedel. – Vi anser att det är oerhört viktigt De framtida nya produkter man vill stiatt höginblandningsprodukter inte inmulera kommer inte att ﬁnnas på många kluderas i de låginblandningskvoter som år och med konstiga dubbelräkningsnu utreds, och också att de avarter med

Visionen: Sveriges bästa matkommun Den svenska skolmaten lagas allt oftare på industriellt vis, långt bort från själva skolan. Men i Sigtuna går man mot strömmen. Just nu är kommunen mitt inne i ett förändringsarbete som bland annat innebär att maten ska lagas på plats och innehålla mer ekologiskt producerade varor. Det är lättare att åstadkomma något när alla vill samma sak. Och det var där Sigtunas resa mot att bli Sveriges bästa matkommun började. – Oftast har man inte politikerna med sig i det man vill förändra. I Sigtuna kan vi däremot visa upp en bred uppslutning, där den politiska majoriteten har visat att de vill gå åt det här hållet. Det är förstås vi tjänstemän som ska göra jobbet, men utan beslut och uppbackning är det inte möjligt att genomföra så här stora förändringar. Det har varit helt avgörande, berättar Sigtuna kommuns kostchef Kimmo Stenroos. En sak som säkerligen underlättat arbetet är att Kimmo Stenroos kunnat visa att det går att laga bra mat direkt på plats, utan att det i längden blir dyrare. – Det är exempelvis mycket lättare att minska svinnet när man lagar på plats, eftersom du lättare ser hur mycket mat som behövs, säger han. Förändringen har lett till ett behov av stora investeringar, för att omvandla kök som tidigare varit anpassade på att ta emot mat till att bli kök där mat lagas. – Totalt investerar vi 36 miljoner kronor i nya och

omgjorda kök. Det är mycket pengar, men i längden kommer det faktiskt bli billigare. Dessutom blir maten bättre. Men att laga maten på plats är bara en av flera punkter där kommunen tänker nytt. Sedan projektet drogs igång har man exempelvis fördubblat andelen ekologiskt märkta varor från 15 procent till ca 30 procent. Och 95 procent av allt kaffe som används är märkt med Fair Trade. Under 2011 blev Sigtuna även uppmärksammat när man hamnade i Kammarrätten för att ha ställt ovanligt tuffa krav på god djurhållning i sina upphandlingar. Men kommunen vann striden och kunde behålla kraven. – Det gör skillnad för barnen att veta att de äter kött från djur som haft det bra, och jag tror fler kommer att ta efter oss på den här punkten. Nästa gång ställer vi ännu högre krav. Skolorna har bara varit första steget i förändringen. Under det kommande året påbörjas ett arbete för att höja kvalitén inom kommunens vård och omsorgsboendena i syfte till att få en helhetssyn kring de offentliga måltiderna. Det betyder enligt Kimmo Stenroos att man bland annat kommer att behöva

rekrytera nya duktiga kockar för att nå målen. Vid årsskiftet 2013/2014 ska allt vara på plats. – Då ska vi ha samma riktlinjer överallt. Och genom det politiska stöd vi fått så är vi trygga med att visionen kommer att leva kvar och inte rivas upp hur som helst. Det är viktigt.

principer skulle klimatnyttan ändå bli begränsad. Skulle förslaget bli verklighet rycks mattan undan för den beﬁntliga biodrivmedelsindustrin, klimatnyttan minskar och förtroendet för politiken urholkas kraftigt både från beﬁntliga och nya aktörer inom branschens perspektiv.

i Perstorp BioProducts AB startades i början av 2008, och idag är vi Sveriges ledande biodieselproducent. Vi arbetar med att utveckla nya, förnybara fordonsbränslen för transportsektorn, och förnybara produkter för kemiindustrin. Vi är en del av Perstorpkoncernen, en av världens ledande specialkemikoncerner. Perstorp står för fokuserad innovation, pålitlighet och ansvarstagande och med det kemikunnande som finns inom Perstorp finns det stor potential att utveckla olika typer av förnybara bränslen med smarta och lönsamma biprodukter. Telefon: +46 435 380 00 Fax: +46 435 381 00 www.perstorpbioproducts.com

Nominerad till årets skolmatskommun I maj går årets ”White Guide Junior” av stapeln, en gala som lyfter upp den svenska skolmaten och personerna bakom den. I år har Sveriges kommuner fått en egen kategori och Sigtuna är en av de 10 nominerade som gör upp om utmärkelsen. Kimmo Stenroos har också blivit nominerad till utmärkelsen ”Årets kostchef”. Totalt har White Guide Junior gått igenom 300 skolor i jakt på den bästa skolmaten.

Hela denna sida är en annons från Sametinget

Vad är samisk mat? Renen är grunden i den samiska matkulturen. Men den innebär också många andra råvaror som finns naturligt där samerna traditionellt har levt. Älg, bär, fågel, fisk, örter och svamp ingår förstås och samerna har även ett eget mjukt bröd.

Om Slow Food Sápmi Slow Food Sápmi startade år 2009 och är en del av den globala Slow Food-rörelsen. Organisationen är verksam i både Sverige och Norge, och nu jobbar man med att utveckla verksamhet även i Finland och Ryssland. Under 2013 startar Slow Food Sápmi två nya projekt: NATURENS MAT, som handlar om marknadsföring, produktutveckling, företagsutveckling och storytelling och drivs tillsammans med Visit Sapmi, samt NJALLE, där man tittar på dokumentation av traditionell samisk mat samt bevarandet och förädlingen av den.

Vill du veta mer om samisk mat och tradition? Då rekommenderar vi följande webbsidor: slowfood.sapmi.com renlycka.se visitsapmi.com samer.se sametinget.se

Nyttig mat från naturen Slow Food, ”långsam mat”, är en motvikt till snabbmatstrenden. Sedan 2009 har samerna en egen organisation, Slow Food Sápmi, som tagit fasta på intresset för Slow Food. – Det har hänt jättemycket de senaste åren, säger Elaine Asp som driver ”Hävvi i Glen”, en restaurang i vildmarken med samisk mat som specialitet. Både Slow Food Sápmi och Hävvi i Glen är exempel på satsningar som gjorts tack vare Sametingets del i landsbygdsprogrammet. Det tar 40 minuter med bil från närmaste riksväg att ta sig upp till den lilla 15-personersbyn Glen i Oviksfjällen. Det kan hända att man inte ser en enda levande varelse på hela tiden under färden dit. Det rör sig alltså om riktig fjällnatur dit ingen som inte har ett särskilt ärende någonsin tar sig. Men det finns liv och rörelse här, stugor som nyttjas både sommar och vinter av folk som söker lugn och ro, eller äventyr i nästan helt orörd terräng. – Vintertid får vi många skotersafarigrupper från olika håll i Jämtland. Klövsjö, Vemdalen, Bydalen, Åre, Ljusnedal och många andra ställen, berättar Elaine Asp.

Långväga gäster När Elaine presenterade idén om att starta en restaurang i Glen, med samisk mat som specialitet, möttes hos mest av frågor. Vem ska äta där, det bor ju nästan inga människor här? – Min tanke var först att bara jag skulle jobba här, att det skulle komma någon strögäst ibland och att det skulle gå att kombinera med min anställning på Systembolaget i Östersund och med att ta hand om barnen. Men det gick inte alls som jag eller någon annan trodde utan vi fick allt fler gäster. Och nu har vi fått så bra rykte om maten att folk kommer ända från Åre och Östersund bara för att äta här. Det är helt fantastiskt! Det dröjde därför inte länge innan Elaine var tvungen att anställa personal. ”Hävvi” betyder ”självklart” på samiska, men att lyckas med restaurangen har knappast varit något självklart. – Jag har två små barn och eftersom vi använder egna råvaror från naturen så ska det plockas bär, syltas, saftat, torkas, jagas och fiskas året om. Så det är ett riktigt slit att driva det här när man vill att det ska bli så bra som möjligt. Elaines man Thomas är renskötare på heltid och kan därför inte hjälpa till med den dagliga driften. Innan

restaurangen blev verklighet var Elaine inne på idén att flytta in till Östersund för att kunna ha ett riktigt jobb. – Man kommer till ett vägskäl där man funderar på vad man ska göra. Restaurangen blev faktiskt en förutsättning för att jag skulle kunna bo kvar här med barnen. Nu planerar vi för att bygga ut personal-, lager- och Elaine Asp kylutrymmena. Det blir också 24 platser till som vi kommer att använda vid särskilt stora sällskap och vi bygger tre nya stugor med totalt tolv bäddar, dusch och toalett, berättar hon.

Värdefullt för fler Hävvi i Glen är bara en av flera restauranger med samisk mat som dykt upp de senaste åren. Elaine menar att det samiska levt en undanskymd tillvaro länge, men att det på senare år skett en stor förändring. Både i intresset utifrån och i samernas egen självbild. Nu har man förstått att det samiska kan ha något värde för många fler. Det var också den insikten som blev grunden till Slow Food Sápmi. Det började med ett samarbete mellan ett antal renköttsproducenter, men resulterade i en ny organisation i och med att intresset visade sig så stort. Idag har slow Food Sápmi långt över hundra medlemsföretag. – Man kan säga att vi är en branschorganisation för samisk matförädling. Nu har vi gemensamt börjat marknadsföra vår mat och då har också intresset ökat bland konsumenter och

inköpare. Och de som tvivlat har kunnat se att det finns ett utrymme för samisk mat och att det går att leva på det, säger Ol-Johan Sikku som är ordförande för Slow Food Sápmi. 2012 anordnade Slow Food Sápmi tävlingen Sápmi Awards i Jokkmokk, där 15 kockar tävlade i samisk matkonst. – Det var en väckarklocka för oss. Vi visste faktiskt inte att det fanns så många kockar som hade samisk mat som specialitet, säger Ol-Johan Sikku.

Måste bevara naturen När Slow Food startade som global rörelse för 25 år sedan var tanken bara att göra god, nyttig mat. Idag är Slow Food även en miljörörelse som jobbar med förutsättningarna för hållbart producerad mat. Det står numera i stadgarna att Slow Food ska jobba med urfolkens rätt och möjligheter. En viktig punkt i marknadsföringen av maten är också att visa upp näringsvärdet. – Köttet från renar som betar i naturen har exempelvis högre halt av mineraler, vitaminer och Omega-3 än industriellt producerad mat. Det är samma sak med fågel, bär och fisk. Ett enda hjortron kan ha lika mycket c-vitamin som en apelsin! Därför är det avgörande att vi jobbar med bevarandefrågor samtidigt. Utan att bevara den natur vi lever av finns det ingen framtid för den här typen av mat, säger Ol-Johan Sikku, som menar att den globala matindustrin polariseras allt mer. – Det blir allt mindre ”i mitten”. Antingen säljer man på att produkten är så billigt producerad som möjligt. Eller så säljer man på småskalighet, med fokus på hög kvalitet och hänsyn till djur och natur. Det är en intressant utveckling och vårt syfte är att skapa en bransch där människor kan driva företag och lyckas på det senare sättet.