ร XTHUS V I G IN L D O K IS EKOLOG
Teknik fรถr spridning av flytande organiska gรถdselmedel av Sara Furenhed
1
Förord Jordbruksverket startade 2016 ett projekt med syfte att kartlägga utmaningar med att använda flytande gödselmedel i växthus och peka på möjliga lösningar. Till vår hjälp har vi haft 2 rådgivare, Marie Hanson på Hushållningssällskapet Väst, och Kristina Homman på Länsstyrelsen i Dalarna. De har vardera intervjuat 3 odlare med ekologisk produktion av tomater och gurka under 2016 och 2017. Marie Hanson har intervjuat Ingvar Arvidsson på Arvidssons handelsträdgård utanför Borås, Dick och Lotta Olsson på Gåsevikens grönsaker i Frändefors och Lars-Erik Lennartsson på Mölnebo odlingar i Rönnäng. Kristina Homman har intervjuat Bengt Eriksson i Sör Hesse utanför Borlänge, Lisbeth Wilhelmsson på Gustafsängs Trädgård i Storvik och Anders Björklund på Massarbäck i Rättvik. Sara Furenhed har dessutom intervjuat Ulf Engström på Trädgår’n i Södertälje. I skriften beskrivs ett antal gödselmedel som då användes av de intervjuade odlarna. Några gödselmedel har sedan dess ändrat namn och innehåll. Kontrollera alltid med ditt certifieringsorgan vilka gödselmedel som är tillåtna att använda i ekologisk odling. Häftet ingår i Jordbruksverkets kurspärm Ekologisk odling i växthus. Linköping april 2019 Sara Furenhed, Jordbruksverket
Foto framsida: Johan Ascard
2
Innehåll Förord ...........................................................................................................2 Teknik för spridning av flytande organiska gödselmedel..........5 Beskrivning av odlingarna.....................................................................5 Jordprover och analyser.........................................................................6 Grundgödsling...........................................................................................6 Tilläggsgödsling via bevattningssystemet......................................7 Gödselmedel för tilläggsgödsling.......................................................7 Teknik för spridning............................................................................... 13 Beräkning av växtnäringsgivor......................................................... 20 Nackdelar med flytande organiska gödselmedel....................... 21 Utvecklingsbehov.................................................................................. 22 Tips och råd.............................................................................................. 22 Mer att läsa............................................................................................... 23
3
4
Teknik för spridning av flytande organiska gödselmedel Text: Sara Furenhed, Jordbruksverket. Att hitta ett lämpligt gödselmedel och en lämplig teknik för tilläggsgödsling kan vara en flaskhals för ökad odling av växthuskulturer i ekologisk produktion. Om du tillför all växtnäring i form av stallgödsel i början av säsongen finns risk för ansamling av salter, obalanser mellan växtnäringsämnen och överfrodiga plantor i början av kulturtiden. Det kan vara tidskrävande att tillföra fasta gödselmedel, pelleterade eller stallgödsel, under kulturtiden. Är växthusbädden täckt med plast eller väv är det svårt att komma ner i jorden med fasta gödselmedel. Att använda flytande gödselmedel kan vara ett sätt att öka produktiviteten och odlingssäkerheten. Med flytande gödselmedel är det lättare att dela upp och styra växtnäringstillgången mer precist och odlingen blir säkrare. Kvävet i flytande gödselmedel är i regel lättare tillgängligt för växterna jämfört med kvävet i fasta gödselmedel.
Beskrivning av odlingarna Jordbruksverket startade 2016 ett projekt som kartlagt utmaningar med att använda flytande gödselmedel som tilläggsgödsling. Vi har i samarbete med rådgivare intervjuat 7 odlare som använder flytande gödselmedel i växthusodlingar av tomat och gurka, se tabell 1 och 2. Tabell 1. Antal intervjuade odlare som använder olika gödselmedel och spridningsteknik. Gödselmedel
Droppbevattning
Handvattning med slang
Vinass
3
2
PHC
2
1
Nässelvatten
1
Egen gödselblandning1
1
Hönsgödselvatten
1
Blodmjöl (upplöst)
1
1
Biofer (upplöst)
2
1
EcoBiome2
1
Egen gödselblandning består av nässlor, åkerfräken, EM-mikrober (effektiva mikroorganismer), melass och vatten. 2 Produkten finns inte längre utan säljs numera under annat varunamn. 1
Gårdarna som har deltagit i projektet är småskaliga med växthus från 250 till 800 kvadratmeter effektiv odlingsyta, se tabell 2.
5
Slangbevattning med hönsgödselvatten på gård 4. Droppslangarna används numera bara till renvatten. Foto: Marie Hanson.
Tabell 2. Fakta om gårdarna. Gård
Kultur
Effektiv odlingsyta, m2
Odlingssystem
1
Tomat
350
Markbädd
2
Tomat och gurka
500
Tomat i markbädd Gurka i säckar med 35 liter jord
3
Tomat
325
Markbädd
4
Tomat
250
Markbädd
5
Tomat och gurka
800
Avgränsad bädd
6
Tomat och gurka
500
Markbädd
7
Tomat
270
Markbädd
Jordprover och analyser De flesta av odlarna gör en Spurwayanalys före kulturstart. Analysen ligger till grund för gödslingsstrategin under odlingssäsongen. Täta analyser, i synnerhet i början av kulturtiden, är ett viktigt redskap för att anpassa gödslingen och undvika överskott eller underskott av växtnäring. För mer information om jordprover och analyser, se häftet Växtnäringsstyrning i pärmen Ekologisk odling i växthus.
Grundgödsling Alla 7 intervjuade odlare grundgödslar sin odling före säsong på något sätt. Av de 7 odlarna använder 5 stallgödsel från nöt eller häst i varierande omfattning, från varje år till en gång vart femte år.
Gårdarnas grundgödsling • Gård 1 gödslar med hästgödsel och kalimagnesia vartannat år, och de åren minskar odlaren tilläggsgödslingen med Vinass. • Gård 2 tillför stallgödsel endast vissa år efter behov för att minska överskottet av fosfor som stallgödseln medför. • Gård 3 tillför den mesta näringen i form av fast gödsel, med mycket organiskt material. • Gård 4 byter ut jorden vart femte år och tillsätter då 80 procent torv, 20 procent egen jord, ko- eller hästgödsel och magnesiumberikad kalk. • Gård 5 byter ut en tredjedel av jorden varje år, och tillför då hästgödsel som komposterats tillsammans med en tredjedel jord från odlingen. • Gård 6 använder pelleterad hönsgödsel, blodmjöl och kalimagnesia som grundgödsling. • Gård 7 gödslar med Bokashi-kompost som består av vetekli som ympats med EM- mikrober (effektiva mikroorganismer) och 2 dl per planta av gödselmedlet Mest Best.
6
Gård 3 lägger marktäckning på bäddarna 6 veckor efter plantering. Marktäckningen består mestadels av halm med lite hästgödsel och kutterspån, cirka 6 liter per planta. Eftersom svampsjukdomen korkrot (Pyrenochaeta lycopersici) finns i jorden ger marktäckningen stora fördelar. Nya rötter växer ut i marktäcket och plantorna får tillgång till kalium och friskt material att växa i.
Tilläggsgödsling via bevattningssystemet Odlarna använder olika gödselmedel för tilläggsgödsling och olika tekniker för spridning. Hur ofta de gödselvattnar och vilken dos de sprider beror på vilket gödselmedel de använder.
Tilläggsgödsling via bevattningssystemet • Gård 1 sprider Vinass och uppslammat blodmjöl via droppbevattningen. • Gård 2 distribuerar PHC med droppslang till tomater och för hand med vattenslang till gurka. • Gård 3 blandar eget nässelvatten som de sprider via droppbevattningen. • Gård 4 har provat att sprida Vinass via droppbevattningen och att vattna ut det med slang. De har också provat att lösa upp och vattna ut Biofer. De har övergått till gödsel från de egna hönsen som de löser upp och vattnar ut med slang. • Gård 5 löser upp Biofer och har provat både att sprida det via droppbevattningen och att vattna ut det med slang. • Gård 6 gödslar med PHC via droppbevattningen. • Gård 7 fermenterar en gödselblandning som består av nässlor, åkerfräken, EM-mikrober, melass och vatten och sprider ut den med slang. De kompletterar med flytande EcoBiome, som består av bland annat fermenterad häst- och hönsgödsel (EcoBiome finns numera på marknaden under annat produktnamn).
Gödselmedel för tilläggsgödsling Här beskrivs ett antal gödselmedel som användes av de intervjuade odlarna. Några gödselmedel har sedan dess ändrat namn och innehåll. Häftet Växtnäringsstyrning beskriver fler gödselmedel. Kontrollera alltid med ditt certifieringsorgan vilka gödselmedel som är tillåtna att använda i ekologisk odling.
Vinass Vinass är en flytande restprodukt från jästtillverkning, som härrör från tillverkning av socker av sockerbetor. Vinass är trögflytande och går att späda med vatten. Vinass innehåller främst kväve och kalium men även
7
Gård 3 använder marktäckning med halm och komposterad hästgödsel med kutterspån för att motverka korkrot. Foto: Marie Hanson.
svavel. Kaliumbehovet är stort hos växthuskulturer som bildar mycket frukt. Vinass har lågt fosforinnehåll och är därför lämpligt att använda i kombination med stallgödsel som innehåller mycket fosfor. Gård 1 har provat att tilläggsgödsla med Vinass och uppslammat blodmjöl genom droppbevattningen. Gården tillför hästgödsel och kalimagnesia som grundgödsling, och de åren minskade de tilläggsgödslingen med Vinass. Odlarens erfarenhet är att Vinass har en ganska snabb effekt och att det fungerat bra i tomatodlingen. En odlingssäsong gödslade de med Vinass vid 15 tillfällen från 16 mars till 3 augusti. De slutade med Vinass efter att det kommit varningar om att plantorna kunde bli missbildade på grund av herbicidrester från sockerbetsodlingen.
Vinass innehåller mycket kalium, vilket är gynnsamt för fruktutvecklingen hos tomat. Foto: Marie Hanson.
Gård 4 har gödslat med Vinass i cirka 10 år. Det tar cirka 1 timme att vattna ut Vinass via droppbevattningen i växthuset med 250 kvadratmeter odlingsyta. De börjar tillföra Vinass cirka 6 veckor efter plantering, se tabell 3. Då har plantorna 6–7 klasar och de första tomaterna börjar rodna. De gödslar var tredje vecka till och med vecka 34. I gurkodlingen börjar de tilläggsgödsla med Vinass då plantorna har 7–9 gurkämnen och därefter var tredje vecka kulturtiden ut. Odlarens erfarenhet är att tomatplantorna svarar bra när lösningen har ett ledningstal på 5 och gurkplantorna vid ledningstal 2. Tabell 3. Dos och intervall vid tillförsel av Vinass via bevattningssystemet. Gård
Dos per tillfälle, l/100 m2
Intervall
1
8
1 gång per vecka
4
40
var 3:e vecka
Volymvikt Vinass: 1,3 kg/l
PHC PHC är ett flytande gödselmedel tillverkat av vegetabiliska restprodukter och finns i 2 varianter. PHC 6-2-5 är mer anpassad för tomatplantans behov eftersom det innehåller mer kalium, jämfört med PHC 7-1-2. Gård 2 blandar PHC i en hink med vatten till en koncentration på 8,5 procent. Det är viktigt att skaka förpackningen med PHC ordentligt innan användning eftersom det kan sedimentera i olika fraktioner. Proportionalitetsblandaren är inställd på 3 procent. Dosen är 5 liter per vecka från och med vecka 21 till och med vecka 33. De gödselvattnar måndag, onsdag och fredag med 1,7 liter PHC per gång i det 500 kvadratmeter stora växthuset.
Hink med insug för gödsling med PHC. Foto: Kristina Homman.
Gård 6 sprider PHC 7-1-2 var fjortonde dag i början och slutet av säsongen och under högsäsong gödslar de 1 gång i veckan. Den totala mängden PHC varierar mellan 3–5 liter per hus, beroende på vilken vecka de gödslar, kultur och husstorlek (200–300 kvadratmeter).
8
Tabell 4. Dos och intervall vid tillförsel av PHC via bevattningssystemet. Gård
Dos per tillfälle, l/100 m2
Intervall, gånger per vecka
0,3
3
6
Gurka 1,8
1
6
Tomat 0,5
1
2
Nässelvatten Tidigt på säsongen innehåller nässlorna mer kväve och senare innehåller de mer järn, vilket är gynnsamt för tomatplantor. En odlares erfarenhet är att tomatplantorna har lättare att utveckla nya rötter då de tillför nässelvatten, vilket är viktigt då de odlat tomater i samma jord i många år. Gård 3 tillverkar nässelvatten genom att packa en tunna med nässlor och fylla på med vatten. Blandningen får stå i 3 veckor. De späder lösningen med vatten innan gödsling.
Tillverkning av nässelvatten. Foto: Marie Hanson.
När plantorna är i småplantstadiet, efter inkrukning i småkrukor, börjar de gödselvattna med nässelvatten och slutar 3 veckor före utrivning. Efter att de börjat med nässelvatten i tidigt stadium har mycket färre småplantor dött på grund av svampangrepp. De tillför nässelvatten 2 gånger per vecka. De har också provat att dysa över nässelvatten när plantorna behöver extra kväve.
Recept på nässelvatten Packa en tunna med nässlor och fyll på med varmt vatten upp till 10–15 cm från tunnans kant. Låt blandningen stå i 3 veckor. Sila sedan av det som är kvar av nässlorna och späd till en koncentration på cirka 1–1,5 procent. Odlaren på gård 7 tillverkar också sitt gödselvatten själv, men tillsätter förutom nässlor även åkerfräken, melass och EM (effektiva mikroorganismer). Gödselvattnet får jäsa i syrefri miljö under lite drygt 1 vecka. När blandningen har jäst färdigt är den luktfri. Vid plantuppdragningen, strax efter omplantering, börjar de vattna tomatplantorna med EcoBiome och det egentillverkade gödselvattnet. Växtnäringsblandningen består av 2 liter gödselvatten, 2 liter EcoBiome och 16 liter vatten. De vattnar ut 30–40 liter av blandningen varannan dag i växthuset. Koncentrationen är cirka 4 procent till tomaterna och cirka 2 procent till gurkorna.
Recept på gödselvatten med nässlor Gör gödselvattnet av så mycket nässlor som går i en tunna, cirka 2 kg åkerfräken, 8 liter EM (effektiva mikroorganismer), 8 liter melass och 80 liter vatten. Låt stå i cirka 1 vecka. Sila sedan av gödselvattnet. Späd till en koncentration på 1–1,5 procent när du vattnar ut det.
9
Kontrollera ledningstalet på nässelvattnet. Foto: Marie Hanson.
Tabell 5. Dos och intervall vid tillförsel av nässelvatten (gård 3) och gödselvatten av bland annat nässlor (gård 7) via bevattningssystemet. Gård
Dos per tillfälle, %
Intervall, gånger per vecka
3
Tomat 1,5
2
7
Tomat 4
1
7
Gurka 2
3
Fermenterad gödsel (EcoBiome) EcoBiome innehåller fermenterad häst- och hönsgödsel, grönt matavfall, nässlor, humus och fulvosyror samt 3 typer av aktiva mikrober. EcoBiome finns inte längre på marknaden utan säljs numera under ett annat produktnamn (ETC Näring). Gård 7 har använt EcoBiome i 1 år och upplever att det fungerat bra näringsmässigt och att det flutit bra genom gödselblandarna. Det har inte varit något problem med igensättning eller för tjock näring. Deras erfarenhet är att mikroorganismerna bidrar till en jämnare mineralisering och friskare plantor, vilket resulterar i fler frukter på plantorna.
Hönsgödselvatten Gård 4 gödslar med hönsgödsel från de egna hönsen eftersom det blir billigare än att köpa in Vinass. Dosen är 2 liter per planta av blandningen utspädd till ledningstal 4 i tomat och 2,5 i gurka. De börjar gödsla vid midsommar och ger en dos var tredje vecka till mitten av augusti, sedan mer sällan och inget mot slutet av kulturen.
Recept på hönsgödselvatten Blanda 50 kg hönsgödsel med 1 000 liter vatten i en behållare. Låt blandningen stå i 3–4 dagar innan du pumpar ut gödselvattnet. Använd en sil som hindrar halm och annat fast material att komma ut i slangen. Späd lösningen till önskat ledningstal. Tabell 6. Dos och intervall vid tillförsel av utspätt hönsgödselvatten via bevattningssystemet. Gård 4
Dos per tillfälle, l/100 m2
Intervall
800*
var 3:e vecka
* Den höga vätskemängden beror på att gården har 4 plantor per kvadratmeter och ger 2 l av gödselmedlet per planta.
Försök med extrakt av hönsgödsel På Århus universitet i Danmark har Karen Kofoed Petersen analyserat växtnäringsinnehållet i extrakt av hönsgödsel i projektet Gødevanding i økologisk produktion. Olika strategier testades i persilja och tomat.
10
Hönor på gård 4 bidrar med gödsel till tomatodlingen. Foto: Marie Hanson.
Växtnäringsinnehåll i extrakt av hönsgödsel Extrakt av hönsgödsel har: •
högt innehåll av ammoniumkväve och lågt innehåll av nitrat
•
högt innehåll av kalium, klorid och natrium
•
högt innehåll av järn
•
lågt innehåll av mikronäringsämnen som koppar, bor och mangan.
I studien resulterade gödsling med extrakt av hönsgödsel i större biomassa än med extrakt av lupin. Biomassan blev dock mindre än med gödsling med mineralgödsel. I ett annat projekt på Århus universitet, Gødevanding – en utfordring i produktionen af økologiske fødevare, testade forskarna 3 strategier för flytande gödselmedel i jordgubbar som odlades i torvsubstrat. Extrakt från komposterad hönsgödsel och andra flytande gödselblandningar ingick i studien. De tillverkade extrakt av komposterad hönsgödsel genom att låta 1 liter hönsgödsel dra i 10 liter vatten i 24 timmar. Som grundgödsling använde de 20 kg komposterad hönsgödsel per kubikmeter kalkad torv, vilket motsvarar 71 kg kväve per hektar. De gödslade efter behov styrt av ett ledningstal på 2. Mängden extrakt av hönsgödsel som gick åt innehöll totalt 144 kg N per hektar. Kostnaderna för extrakt av komposterad pelleterad hönsgödsel var 6 400 SEK per ton och 213 SEK per kg kväve. Till detta kommer kostnader för frakt.
11
Blodmjöl Blodmjöl tillverkas av slakteriavfall och innehåller drygt 14 procent kväve och har ett lågt innehåll av fosfor och kalium. Gård 1 löser upp blodmjöl i vatten och sprider det vid 2 tillfällen per säsong via droppbevattningen, i mars och i juli. Vid första tillfället slammar de upp 2 kg blodmjöl i 20 liter vatten, vilket får en koncentration på 10 procent. Andra tillfället halverar de dosen. När det fördelas via proportionalitetsblandaren justerar de koncentrationen till 1,5 procent. De upplever blodmjöl som snabbverkande.
Erfarenheter av blodmjöl via droppbevattningen. •
Använd droppslang för att vattna ut blodmjöl. Använd inte Twinwall som har mindre hål än droppknappar och sätter igen lättare.
•
Vispa blodmjölet kraftigt, låt det sedimentera en stund och rör sedan inte i dunken då sediment kan sätta igen slangar och droppknappar.
•
Vattna med rent vatten efter gödslingen för att motverka igensättning av filter och droppställen.
•
Blanda inte Vinass och blodmjöl. Blodmjölet är tillräckligt svårt att få att lösa sig och sedimenterar inte i sig självt. Om Vinass också blandas i blir det ännu svårare att få blandningen av blodmjöl och Vinass att komma ut genom droppslangarna.
Tabell 7. Dos och intervall vid tillförsel av blodmjöl via bevattningssystemet. Gård 1
Dos per tillfälle, kg/100 m2
Intervall, gånger per säsong
1,5*
2
*Anger medeltal för de 2 tillfällena.
Biofer Biofer är fasta, pelleterade gödselmedel som finns i flera varianter med skiftande växtnäringsinnehåll. Råvarorna är främst animaliska biprodukter från slakteri och livsmedelsindustri. Gård 4 och 5 löser upp Biofer 10-3-1 eller 6-3-12 i vatten och sprider det med droppbevattningen. Problemet med att köra ut Biofer via droppbevattningen är att kalciumpartiklar, som ser ut som sand, sätter igen filtren direkt. Det går inte att sedimentera bort kalciumpartiklarna. Blodmjöl går inte att sprida via droppslangen Twinwall, eftersom den har för små hål. Foto: Kristina Homman.
Gård 5 blandar ut 40 kg Biofer med 1 kubikmeter vatten, och kompletterar vid behov med något annat gödselmedel, till exempel blodmjöl, borsyra eller Mantrac.
12
Tabell 8. Dos och intervall vid tillförsel av Biofer via bevattningssystemet. Gård
Dos per tillfälle, kg/100 m2
Intervall
4
20
var 3:e vecka
5
5
1 gång per vecka
Rötrest från biogasproduktion Rötrest (biogödsel) från lokal biogasproduktion kan vara ett alternativ vid gödsling med flytande gödselmedel. Anita Gunnarsson på Hushållningssällskapet Skåne gjorde 2015 en förstudie kring gårdsbaserad torrötning. Förstudien beskriver 5 småskaliga anläggningar för torrötning som då var i drift samt en lönsamhetsanalys för investering i småskalig lokalproducerad biogas. Torrötningsprocessen resulterar i en fast kolrik fas och en flytande biogödsel med cirka 3 procent torrsubstanshalt. Den flytande fasen, biogödseln, innehåller cirka 60 procent av det totala kväveinnehållet i den fasta och flytande fasen tillsammans. Av detta är cirka 90 procent av kvävet i den flytande fasen växttillgängligt ammonium. Biogödseln innehåller även fosfor, kalium och magnesium. I den flytande biogödseln finns också humussyror och fulvosyror som påverkar näringsupptag, rotbildning och stresstålighet positivt men även skörd och kvalitet. Anita Gunnarsson har även drivit ett projekt för att utveckla recept och teknikadaptering för flytande gödselmedel av rötrest från lokalproducerad biogas. För gödsling av hallon och jordgubbar var 2 recept intressanta: • Vitklöverensilage från återväxt av vitklöverfrövall som rötats i en pilotanläggning på 2 kubikmeter med en hybridprocess liknande tvåstegsrötning. • Konservärtshalm som rötats i en enstegs rötkammare på 35 liter. Övriga kriterier för substratet förutom lämpligt näringsvärdet för hallon och jordgubbar, är att det inte ska konkurrera med produktionen av ätliga livsmedel och att bortförseln av växtmaterial ska minska växtnäringsförluster i fält. Utgångspunkten är att bortförsel och rötning av växtmaterialet minskar risken för denitrifikationsförluster (kväveläckage). Eftersom rötningsprocessen pågår i en tät behållare minskar risken för denitrifikationsförluster under vintern jämfört med om skörderester ligger kvar i fält.
Teknik för spridning Flera odlare sprider flytande gödselmedel med droppbevattning och tycker att det fungerar bra. Hos några odlare har det blivit för stora problem med igensättning av droppknappar och filter. De har därför övergått till att sprida med slang för hand och får då också en visuell kontroll av plantorna varje vecka. Vid spridning med slang blir hela ytan fuktad, vilket förbättrar mineralisering och frigörelse av näringsämnen.
13
Blandare och filter För att få rätt koncentration på gödselmedlet behöver du montera en proportionalitetsblandare innan näringslösningen går ut i bevattningssystemet. Vilket filter som är aktuellt beror på vilket gödselmedel du använder och vilka partiklar det ska klara av att ta bort. Det finns filter med backspolning vilket betyder att du inte behöver rengöra filtret så ofta. Vid spridning av flytande organiska gödselmedel är det viktigt med bra filter som kan ta hand om både stora och små partiklar. De vanligaste filtren är: • Silfilter • Lamellfilter • Sandfilter • Nätfilter • Hydrocyklon Lamellfilter och sandfilter är effektivast. Ett silfilter är en böjd plåt och används då vattnet innehåller grova partiklar. En hydrocyklon tar främst bort sandpartiklar. För mer information om blandare och filter se häftet Växthusteknik i pärmen Ekologisk odling i växthus. En proportionalitetsblandare reglerar koncentrationen i näringslösningen. Foto: Marie Hanson.
Proportionalitetsblandare (till höger) och filter (till vänster). Foto: Kristina Homman.
Ett lamellfilter innehåller flera lameller som samlar upp organiskt material. Foto: Marie Hanson.
14
Gård 1 tillför Vinass och blodmjöl med droppbevattningen genom en proportionalitetsblandare och droppknappar (CNL 2 l/h). Trycket är 4,5 bar i utgående system genom ett lamellfilter med en kapacitet på cirka 100 liter per minut. Nässelvatten innehåller mycket organiskt material som fastnar i filter och sil så de måste rensas ofta. Gård 3 har en enklare sil före blandaren och flera filter före droppslangarna för att ta bort det organiska materialet. Gård 2 distribuerar PHC med en proportionalitetsblandare via droppslang med hål var tionde centimeter.
Droppbevattning Det finns olika tjocklek på droppslangar. Tunna slangar används oftast endast 1 säsong. Om slangarna grävs ner kan de användas i flera år. Gård 2 byter droppslangen vartannat eller vart tredje år. Droppknappar är tryckreglerande, vilket betyder att det blir samma mängd vatten vid alla droppställen oavsett tryck i slangen. För mer information om droppbevattning se häftet Växthusteknik. Gård 2 gödselvattnar med PHC via droppbevattningen 3 gånger i veckan. Vid varma perioder vattnar de ytterligare med enbart vatten.
Proportionalitetsblandare och filter. Foto: Kristina Homman.
Ventil som öppnar i början på varje vattning för att skölja rent en tunnväggig droppslang. Foto: Jonas Möller Nielsen.
Det finns en ventil som öppnas då vattentrycket är lågt. Kvarvarande vatten från förra vattningen spolas då ut tillsammans med fasta partiklar som kan ha bildats mellan vattningarna, till exempel utfällningar av näringsämnen och karbonater. När trycket successivt stiger, kommer ventilen att stänga och det nya vattnet kommer att droppa ut som vanligt igen. En annan fördel är att hett vatten sköljs ut, så att skador av för hett vatten minimeras. Montera ventilen i slutet av droppslangen.
15
Hård droppslang kan användas flera år. Foto: Marie Hanson.
Gård 6 täcker både gångar och bäddar med markduk och gräver ner slangar för att undvika problem med gråsuggor och hoppstjärtar. Foto: Kristina Homman.
Gård 6 sprider PHC via en dunk som de fyller upp med 20 liter gödselvatten. En pump trycker ut vattnet i hårda droppslangar med hål var tjugonde cm. De försöker hålla trycket på 4 bar för hand med kran, utan manometer, och känner på slangen om den är för hård eller mjuk. Tillflödet av vatten in i dunken är mindre än vad pumpen trycker ut, vilket gör att dunken töms på 10 minuter utan att koncentrationen ändras nämnvärt. När dunken är tom fylls den på nytt med gödselblandningen och proceduren startar om.
Gård 6 trycker ut PHC via en dunk och kollar trycket för hand. Foto: Kristina Homman.
16
Gård 3 sprider nässelvatten med droppbevattningen. De behöver vattna lite oftare med droppbevattning än med slangvattning för att få den jämna fuktigheten i jorden som gynnar ny rotbildning och rotutveckling. Eftersom de skördar bara 1 gång per vecka är också risken större att tomaterna spricker om inte fuktigheten hålls jämn. Gård 3 ska förnya sprinklersystemet för befuktning. Vid plötsliga väderomslag från till exempel ett intensivt regn till gassande solsken behöver plantorna kylas samtidigt som luftfuktigheten ökas. Planen är att duscha plantorna med nässelvatten som bladgödsling.
Med ett sprinklersystem kan plantorna få nässelvatten som bladgödsling. Foto: Marie Hanson.
På våren spolar gård 5 bevattningssystemet med rent vatten. Några dagar innan det är dags att sätta ut plantorna vattnar de upp bäddarna. Vid planteringen placerar de droppbevattningen i kuben och flyttar sedan ut droppet i substratet efter några dagar. Problemet med att köra ut upplöst Biofer via droppbevattningen är att kalciumpartiklar sätter igen filtren direkt. Därför sprider de i stället ut gödselvatten av Biofer med slang för hand.
17
Erfarenheten på gård 5 är att upplöst pelleterad gödsel inte fungerar att sprida via droppbevattningen på grund av partiklar som sätter igen filter. Foto: Sara Furenhed.
Teknik vid spridning av biogödsel I det tidigare refererade försöket med biogödsel från lokalproducerad biogas var tekniken inte tillräcklig. Biogödseln spreds som 5-procent lösning i 40 meter långa droppslangar. Det blev en gradient i spridningen eftersom trycket från injektorpumpen inte var tillräckligt och trycket längst ut i droppslangen blev för dåligt. Forskarnas förslag till förbättringar är att utveckla styrtekniken genom att spola med rent vatten före och efter varje gödselspridning istället för 1 gång per dygn. Citronsyra kan användas för att förbättra tillgängligheten av bland annat fosfor och mikronäringsämnen. Det är möjligt att sänkt pH med citronsyra även kan resultera i bättre fördelning av biogödseln i droppslangarna, tack vare lägre struvitbildning. Struvit är en vit kristallin förening som är löslig i sur miljö och fäller ut vid pH 7–11. Den kan vara en orsak till att flytande gödselmedel ofta sätter igen droppknappar och filter. Att separera den fasta och den flytande biogödseln i rötresten med roterande vakuumfilter kräver hög insats av supportmaterial och energi. För att effektivisera processen föreslår forskarna till exempel att förbehandla med gödselseparator, vilket resulterar i att det går åt mindre filterhjälpmedel. Rötresten kan också lagras i stående separationskolonner och dekantera lättfasen utan att röra upp tungfasen, vilket blir billigare än att filtrera. Investering i filter kostar 700–900 000 kr för att kunna producera 10 000 kubikmeter rötrest per år.
Handvattning med slang Odlaren på gård 3 menar att plantorna mår mycket bättre då de vattnar med slang. Hela jordytan blir då fuktig jämfört med droppbevattning där jordytan bara blir våt vid droppställena. En större andel av jorden som är fuktig gynnar både tomatplantornas rotsystem, jordens mineralisering och plantornas tillväxt.
18
Gård 3 handvattnar gurkplantor som odlas i säckar. De vattnar på förmiddagen då vädret är mulet. Foto: Kristina Homman.
Tidigare spred gård 4 Vinass via droppbevattningen, men på grund av stopp i droppknapparna övergick de till att vattna ut det med slang. De använder en Gardenapump, slangen är cirka 2 cm i diameter och en sil i form av ett nät. De tycker att Vinass är lätt att använda, eftersom den inte är trögflytande och inte sätter igen pumparna. På grund av igensättning av kalciumpartiklar från Biofer valde gård 5 att vattna ut blötlagd Biofer och blodmjöl med slang för hand. De doserar genom att försöka gå i jämn takt och samtidigt kontrollera att lika stor mängd gödselmedel går åt för varje rad. Gård 7 menar att det är ett måste att vattna med slang för att på det sättet ha bra kontroll på plantornas tillväxt och behov. Tidigare använde de Biofer som gödselmedel men tycker att plantorna svarar mycket bättre med den flytande hemmagjorda växtnäringen.
19
Gård 4 gödselvattnar tomaterna med slang. Foto: Marie Hanson.
Beräkning av växtnäringsgivor Den mängd gödsel som gård 1 sprider i sin odling beräknar de med hjälp av Lathunden, ett beräkningsprogram för gödsling anpassat för ekologisk tomatodling som den deltagardrivna tomatgruppen tagit fram, se häftet Ekologisk odling av tomat. Utmaningen enligt gård 2 ligger i att få rätt dosering av PHC. Det finns doseringsrekommendationer för PHC, men de behöver anpassas till att bli möjliga att kombinera med andra gödselmedel. Gård 2 upplever att PHC ger stark påverkan på näringsnivåerna och ledningstalet i jorden enligt Spurwayanalyserna, trots att de räknar ut näringsbehovet i Lathunden. Mängden PHC de räknade fram med hjälp av Lathunden är anpassad för en beräknad skörd på 30 kg per kvadratmeter. Tillgängligheten av kväve i PHC är satt till 50 procent i beräkningsprogrammet vilket troligtvis är för lågt. Det kan ha bidragit till att den framräknade givan blivit för hög. Spurwayanalysen efter avslutad säsong på gård 2 visade på höga näringsnivåer av samtliga ämnen. Näringsnivåerna var redan året innan höga så de tillförde kväve och kalium i underskott för att näringsnivåerna inte skulle öka ytterligare. Säsongen var inte optimal med tanke på ljus och temperatur. Våren var kall och molnig vilket resulterade i lägre avkastning än beräknat. Trots att de minskade på gödslingen och anpassade den till de höga näringsnivåerna och att avkastningen blev lägre, bibehölls näringsnivåerna enligt Spurwayanalysen i december. Dessutom använde de PHC 7-1-2 istället för 6-2-5 vilket borde ha resulterat i en sjunkande kaliumnivå, men så blev det inte.
Tomater på gård 2 som gödslar med PHC. Foto: Kristina Homman.
20
Gödslingsplanen för gård 5 innefattar både årsbehov av näringsämnena N, P, K, Mg, S, Mn, B och de börvärden för Spurwayanalys i ekologisk tomatodling som den deltagardrivna tomatgruppen tagit fram. Från april gör gård 5 en Spurwayanalys var tredje vecka för att följa upp gödslingsbehovet relaterat till plantans utvecklingsfaser. Förändringar kan vara betingade av flera faktorer varav väderlek är en. Under perioden april till september gödselvattnar de 1 gång per vecka. Gödslingsplanen, Spurwayanalysen och bedömning av plantornas utveckling med hänsyn till aktuell väderleksperiod avgör hur stor näringsgiva de tillför och med vilket gödselmedel. De gödselmedel som de använt hittills är Biofer 10-3-1 eller 6-3-12, blodmjöl, borsyra och Mantrac, som är ett bladgödselmedel med mangan. Även gård 6 räknar fram mängden gödsel som tomaterna behöver med hjälp av Lathunden. Både Spurwayanalysens nivåer av kväve och kalium samt plantornas behov för den planerade avkastning ligger till grund för hur mycket grund- och tilläggsgödsling som de tillför. Mängden PHC som gård 6 tillför varierar beroende på när under säsongen som gödseln tillförs. I gurkodlingen baserar de gödslingen enbart på gurkplantornas behov för att producera 20 kg per kvadratmeter.
Nackdelar med flytande organiska gödselmedel Odlarna upplever en del risker med att sprida flytande gödselmedel genom droppbevattning: • Det finns risk för algtillväxt och kristallbildning som sätter igen filter och droppknappar. • Det finns risk för anhopning av salter vid droppställen. • Vinass kan föra med sig oönskade ämnen som påverkar plantorna negativt, som till exempel herbicidrester. • Det är svårt att dosera gödselmedlen rätt, eftersom det är osäkert hur mycket tillgängligt kväve de innehåller.
Droppknapp med ansamling av näringspartiklar. Foto: Kristina Homman.
21
Utvecklingsbehov För att komma tillrätta med riskerna behöver vissa områden utvecklas för att flytande gödselmedel ska vara användbara och möjliga att sprida med droppbevattningen. Odlarna och rådgivarna pekar på möjliga utvecklingsbehov: • Tekniken behöver utvecklas för att systemet ska fungera. Det behövs bättre filter, till exempel sandfilter, som kan ta bort kristaller som bildas i till exempel Vinass, och för att bättre kunna filtrera blodmjöl. • Rengöringssystem för droppbevattning behöver utvecklas och det behövs bättre styrteknik. • Studier behövs för att få klarhet i om tillsats av citronsyra i de flytande gödselmedlen kan förhindra kristallbildning som sätter igen droppställen och filter. • Tillförlitligheten behöver ökas genom märkning av gödselmedlen för att garantera säkert ursprung och för att undvika skador på grödan av oönskade ämnen. • Möjligheten att använda nya restprodukter som gödselmedel, som till exempel pressvatten från ensilage, behöver undersökas. • Det behövs analyser av mängden tillgängligt kväve i de flytande gödselmedlen.
Tips och råd Odlarna och rådgivarna sammanfattar sina erfarenheter i några råd: • Använd bra filter och gärna flera olika! • Spola med rent vatten efter varje gödslingstillfälle, det minskar risken att filter och droppknappar sätter igen. • Blanda inte Vinass och blodmjöl – risken ökar att filter och droppknappar sätter igen. Spola med rent vatten efter varje gödslingstillfälle för att undvika att filter och droppknappar sätter igen. Foto: Elisabeth Ögren.
• Använd en ventil som tömmer ut stillastående vatten för att minska risken för partiklar som sätter igen systemet. Montera ventilen i slutet av droppslangen.
22
Mer att läsa Christensen, I., Hansson, T. & Svensson, S-E. (2010). Gödsling i slutet odlingssystem i växthus- underlag till utbildningsmodul. Rapport 2010:15. Sveriges lantbruksuniversitet. https://pub.epsilon.slu. se/8099/1/christensen_et_al_100623.pdf Gårdsbaserad biogasproduktion – en möjlighet för det ekologiska lantbruket (2006). Råd i praktiken. Jordbruksinformation 1 – 2006. Jordbruksverket. http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/ trycksaker/Pdf_jo/JO06_1.pdf Gunnarsson, A. (2012). Biogas och ekologisk produktion – en utblick mot Tyskland och Danmark. Slutrapport. Biogas Syd. https://kfsk.se/wp-content/uploads/2014/12/Biogas-och-ekologiskproduktion_slutrapport.pdf Gunnarsson, A. (2015). Kraftsamling kring gårdsbaserad torrötning – förstudie. Rapport nr 2/2015. Hushållningssällskapet Skåne. http:// hushallningssallskapet.se/wp-content/uploads/2015/05/gardsbaserad_ torrotning_gunnarsson_hansson.pdf Gunnarsson, A. & Norup, S. (2018). Lokalproducerade gödselmedel från biogasrötning – steg 1 receptutveckling och teknikadaptering. Rapport nr 1/2018. Hushållningssällskapet Skåne. https://hushallningssallskapet.se/wp-content/uploads/2018/06/ lokalproduceradegodselmedeldelprfinal.pdf Koefoed Petersen, K. (2017). Gødevanding – en udfordring i produktionen af økologiske fødevarer. Miljø- og Fødervareministeriet. https://mst.dk/erhverv/groen-virksomhed/groent-udviklings-ogdemonstrationsprogram-gudp/gudp-projekter/2013-projekter/ goedevanding-en-udfordring-i-produktionen-af-oekologiske-foedevarer/ Koefed Petersen, K. et al. (2018). Økologisk gødevanding giver udfordringer. Gartner Tidende, nr 3, s. 45-46. Tittarelli, F., Båth, B., Ceglie, F.G., Garcia, M.C., Möller, K., Reents, H.J., Védie, H. & Voogt, W. (2016). Soil fertility management in organic greenhouses in Europe. Biogreenhouse COST Action FA 1105. www. biogreenhouse.org
23
Jordbruksverket 551 82 Jรถnkรถping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se P9:5:2