ra11_10 by Jordbruksverket

Norge Stor marknad bakom tulltopparna

• Norge är Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel utanför EU • Exportutvecklingen för bearbetade jordbruksvaror har varit förhållandevis gynnsam men högt tullskydd hämmar handels utvecklingen för övriga jordbruksvaror, däribland mejeri- och köttprodukter • Det finns en obalans i EES-avtalet då sänkta tullar för norsk fiskexport inte svarats upp av motsvarande norska liberaliseringar för import av jordbruksvaror från Sverige och EU

Rapport 2011:10

Norge Stor marknad bakom tulltopparna

Utredningsenheten 2011- 03- 18 Referenspersoner Arne Karlsson HĂĽkan Loxbo 3

Innehåll 1! Inledning ............................................................................................................................. 5! 1.1! Bakgrund....................................................................................................................... 5! 1.1.1! Politiska situationen i Norge .................................................................................. 5! 1.1.2! EES-avtalet............................................................................................................. 6! 1.1.3! Handelsutveckling.................................................................................................. 6! 1.1.4! Marknadstillträdesstrategin.................................................................................. 10! 1.1.5! Aktuellt förhandlingsläge..................................................................................... 10! 1.1.6! Frågor i en omförhandling av protokoll 3............................................................ 11! 2! Sammanfattning ............................................................................................................... 14! 3! Handelsavtal med Norge ................................................................................................. 17! 3.1! Historik........................................................................................................................ 17! 3.1.1! Historikens betydelse för läget idag..................................................................... 19! 3.2! Jordbruksvaror ............................................................................................................ 19! 3.2.1! Inledning .............................................................................................................. 19! 3.2.2! Artikel 19 – aktuella avtalstexter ......................................................................... 20! 3.2.3! Jordbruksavtalet EU–Norge................................................................................. 20! 3.2.4! Norska tullkvoter.................................................................................................. 21! 3.2.5! EUs tullkvoter och tullförmåner för import från Norge....................................... 23! 3.2.6! Norska önskemål och ståndpunkter ..................................................................... 24! 3.2.7! Svenska önskemål och ståndpunkter.................................................................... 25! 3.3! Bearbetade produkter – Protokoll 3 ............................................................................ 27! 3.3.1! Historik................................................................................................................. 27! 3.3.2! EES-förhandlingar om Protokoll 3 ...................................................................... 27! 3.3.3! Handelstvist mellan EU och Norge 1995/96........................................................ 28! 3.3.4! Försenad implementering av protokoll 3 ............................................................. 29! 3.3.5! Protokoll 3 – aktuella avtalstexter........................................................................ 30! 3.3.6! Vad står det i Protokoll 3?.................................................................................... 30! 3.3.7! Allmänt om Protokoll 3........................................................................................ 32! 3.3.8! EUs importordning – Bilaga I till tabell I ............................................................ 32! 3.3.9! EUs och Norges/Islands importordningar – Tabell II.......................................... 34! 3.3.10! Norges importordning – Bilaga III till tabell I................................................... 34! 3.3.11! Protokoll 4. Ursprungsregler för handeln med bearbetade jordbruksvaror ..... 37! 3.3.12! Norska ståndpunkter .......................................................................................... 38! 1

3.3.13! Norsk information om matristillämpning .......................................................... 38! 3.3.14! Preferensmarginaler i Protokoll 3 för EU och för Norge................................... 38! 3.3.15! Omprövning av politiken för norsk RÅK-industri?........................................... 40! 3.4! Fiskfrågor .................................................................................................................... 40! 3.4.1! Inledning .............................................................................................................. 40! 3.4.2! Historik................................................................................................................. 41! 3.4.3! Protokoll 9............................................................................................................ 42! 3.4.4! Fiskekvoter........................................................................................................... 42! 3.4.5! Andra maritima samarbetsfrågor ......................................................................... 42! 3.4.6! WTO-aspekter...................................................................................................... 43! 3.4.7! Handel med fisk och norsk reexport .................................................................... 43! 4! WTO-relaterade frågor ................................................................................................... 44! 4.1! Historik........................................................................................................................ 44! 4.2! Inomkvotstullar ........................................................................................................... 44! 4.3! Dubbla tullbindningar ................................................................................................. 45! 4.4! Tullkvotsexpansion ..................................................................................................... 45! 4.5! Tullförenklingar av matrisen mm ............................................................................... 45! 4.6! Prisrabatter .................................................................................................................. 47! 4.6.1! Inledning .............................................................................................................. 47! 4.6.2! Olika vägar för att undvika spridning av systemet med prisrabatter ................... 48! 4.6.3! Lösningar inom ramen för WTO ......................................................................... 48! 4.6.4! Bakgrund om prisrabatter i EES-avtalet och Protokoll 3..................................... 50! 4.6.5! Lösningar inom ramen för EES-avtalet och Protokoll 3...................................... 51! 4.6.6! Problemet gäller inte bara prisrabatterna ............................................................. 52! 4.6.7! Kombinerade lösningar WTO (multilateralt) / EES-avtalet (bilateralt)............... 52! 4.6.8! Preferenserosion p.g.a. WTO............................................................................... 52! 4.6.9! Auktionering ........................................................................................................ 53! 5! Gränshandel ..................................................................................................................... 55! 5.1! Gränshandeln med livsmedel ...................................................................................... 55! 5.2! Gränshandeln för olika varugrupper ........................................................................... 56! 5.2.1! Kött....................................................................................................................... 56! 5.2.2! Mejeriprodukter ................................................................................................... 57! 5.2.3! Frukt och grönsaker ............................................................................................. 57! 5.2.4! Läsk och andra drycker ........................................................................................ 58! 5.2.5! Godis .................................................................................................................... 58! 2

5.2.6! Övriga livsmedel .................................................................................................. 59! 5.3! Hur lönsam är gränshandeln för norska kunder? ........................................................ 60! 6! Passiv förädling ................................................................................................................ 61! 6.1 Bakgrund........................................................................................................................ 61! 6.1.1! Förändring av Norges tillämpning av bearbetning utomlands 2005.................... 61! 6.1.2! Förslag våren 2006 om förändring av Norges tillämpning av bearbetning utomlands ............................................................................................................. 62! 6.1.3! Norges nya system för passiv förädling............................................................... 63! 7! Avtalen med Schweiz och Island..................................................................................... 65! 7.1! Schweiz. Nytt avtal om bearbetade produkter 2005 – protokoll 2............................. 65! 7.2! Jordbruksavtalet EU–Schweiz .................................................................................... 65! 7.3! Jordbrukshandelsavtalet EU–Island 2007................................................................... 66! 8! Statistik över handel, produktion och konsumtion....................................................... 68! 9! Bilagor ............................................................................................................................... 75! 9.1! Bilaga 1 Kronologi över handelsförhandlingar EU–Norge ........................................ 75! 9.2! Bilaga 2 Producentpriser 1995–2007 för ett urval råvaror föremål för prisutjämning samt förekomst av prisrabatter i Norge, !/kg. ..................................... 77! 9.3! Bilaga 3 Utvärdering av Protokoll 3 – överenskommelsen 2004 .............................. 78! 9.4! Bilaga 4 Tullkvoter vid import till Norge av produkter med ursprung i Europeiska unionen........................................................................................................................ 85! 9.5! Bilaga 5 Nedsatta tullar vid import till Norge av produkter med ursprung i Europeiska unionen..................................................................................................... 88! 9.6! Bilaga 6 Tullfritt tillträde vid import till Norge av produkter med ursprung i Europeiska unionen..................................................................................................... 89! 9.7! Bilaga 7 Tullfritt tillträde vid import till Europeiska unionen av produkter med ursprung i Norge ......................................................................................................... 98! 9.8! Bilaga 8 Tullkvoter vid import till Europeiska unionen av produkter med ursprung i Norge ....................................................................................................... 113!

1 Inledning Denna rapport dokumenterar och analyserar villkoren för livsmedelshandel EU–Norge enligt EES-avtalet. Sedan avtalet ingicks har Norge utvecklats till att bli Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och bearbetade produkter utanför EU. Det mesta tyder på att EES-avtalet fortsatt kommer att reglera handelsvillkoren under överskådlig tid. Inför fortsatta förhandlingar finns det behov av att gå igenom och förklara avtalsvillkoren tillsammans med förhandlingshistoriken. Norges stora betydelse som marknad för svenska jordbruksvaror och livsmedel gör att det finns åtskilliga skäl att nära följa utvecklingen och de villkor som handeln måste rätta sig efter. Med denna rapport har vi i försökt tillfredsställa detta behov. Eftersom förhandlingsbilden ur svenskt perspektiv präglas av offensiva exportintressen, har redovisningen främst inriktats på exportsidan. Rapportens målgrupper är bland annat berörda personer i svensk förvaltning eller i branschorganisationer och företag med intresse för dessa handelsfrågor.

1.1 Bakgrund Norge är Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel utanför EU. Trots högt tullskydd har exportutvecklingen varit relativt gynnsam. Många svenska livsmedelsföretag har lyckats etablera en varaktig och växande export till den norska marknaden. Norge är genom EES-avtalet integrerat i EUs inre marknad. Den fria rörligheten gäller dock inte för jordbruks- och fiskesektorn. Inom ramen för EES-avtalet bestäms handelsvillkoren på jordbruksområdet av två särskilda avtalskonstruktioner, Artikel 19 och Protokoll 3. Denna rapport syftar till att redovisa de hittills ingångna handelsavtalen samt att ge en bild av förhandlingshistoriken liksom ståndpunkter hos förhandlingsparter och enskilda MS i EU. Vidare redovisas de senaste genomförda handelsavtalen och deras utfall för handelsutvecklingen. I anslutning till genomgången görs också vissa kopplingar till WTOregelverket och till tulltekniska förhållanden.

1.1.1 Politiska situationen i Norge Stödnivån i norskt jordbruk är bland de högsta i hela världen. Reformambitionerna är måttliga i jämförelse med andra OECD-länder. Norge håller fast vid en traditionell jordbrukspolitik baserad främst på marknadsprisstöd och höga tullar. Regionalpolitiska aspekter väger tungt vid utformningen av jordbrukspolitiken. Enligt stortingsvalet hösten 2009 styrs Norge av en röd-grön koalitionsregering bestående av Arbeiderpartiet, Socialistisk Venstreparti och Senterpartiet. Senterpartiet kommer också under innevarande mandatperiod att inneha ministerposten och leda Landbruks- och Matdepartementet. Regeringsdeklarationen signalerar inga större ändringar i de norska positionerna vad gäller EES- och WTO-förhandlingar. Bland annat sägs i deklarationen att ”Eventuell videreutvikling av våre avtaler med EU må utformes på en gjensidig fordelaktig basis innenfor partenes respektive landbrukspolitikk”. I klarspråk innebär detta att Norge fortsatt kommer att avvisa önskemål om sänkt tullskydd i de fall marknadsöppningar inte kan motiveras av egenintresse. Norge har få offensiva exportintressen på jordbrukssidan vilket fördröjer processen och försvårar förhandlingarna. Flera stortingsledamöter liksom enskilda politiska partier önskar se en reformering av norsk jordbrukspolitik, i huvudsak enligt EU-modell. Det är dock mindre troligt att den nuvarande röd-gröna regeringen kan enas kring en sådan reform.

1.1.2 EES-avtalet Norge är mycket väl integrerat i EU-samarbetet och då i särskilt hög grad genom EES-avtalet. Detta avtal utvidgar den inre marknaden (med undantag för jordbruk och fiske) till att också innefatta Norge, Island och Liechtenstein. I praktiken innebär detta fri rörlighet över gränserna för varor, tjänster, kapital och människor. Genom EES-avtalet deltar Norge även, dock utan medbestämmanderätt, i en rad samarbetsprogram inom EU, till exempel inom områdena industri, miljö, utbildning och forskning. Avtalet är dynamiskt i den meningen att alla EU-direktiv som är EES-relevanta löpande ska antas av ländernas parlament. En särskild EFTA-myndighet, ESA (Efta Surveillance Athority) granskar att EU-direktiv implementeras och tillämpas korrekt av Norge, Island och Liechtenstein. För närvarande har dessa länder antagit ca 70 procent av EUs gemensamma lagstiftning. Vid sidan av EES-avtalet deltar Norge också i Schengensamarbetet liksom i EUs gemensamma säkerhetspolitiska samarbete. Trots att EU-samarbetet ger norska medborgare, företag och andra intressenter breda kontaktytor med övriga Europa, finns en inhemsk opinion som är kritisk till avtalet och som kräver att Norge ska använda sin vetorätt och rösta nej till nya EU-direktiv i kontroversiella frågor. Norge och Island har i avtalet förbehållit sig rätten att bedriva en nationell politik på jordbruks- och fiskeområdena. I EES-avtalet förhandlades därför fram specifika överenskommelser för att reglera handel med jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksvaror och fisk. EES-avtalet innebär en slags balans mellan parterna på livsmedelsområdet där Norges och Islands intressen att få goda villkor för sin export av fiskvaror har tillgodosetts. Såväl EUs som Sveriges intressen ligger mer på bearbetade varor och jordbruksvaror. Dessa intressen har tillgodosetts någorlunda väl för bearbetade varor men mycket dåligt för jordbruksvarorna. En gynnsam handelsutveckling för fisk samtidigt med brister i handelsutvecklingen för jordbruksvaror och bearbetade varor har hittills bedömts utgöra ett starka skäl för EU och Sverige till att begära bättre handelsvillkor för jordbruksvaror och bearbetade varor. Avtalskonstruktionerna i EES-avtalet med artikel 19 för jordbruk, protokoll 3 för bearbetade varor och protokoll 9 för fisk kan härledas tillbaka till EFTA-konventionen och olika bilaterala avtal som tillkom på 1960- och 1970-talen. EES-avtalet har i princip samma upplägg som EFTA även om det som regleras i avtalen för jordbruksvaror och bearbetade varor är mer omfattande än under EFTA-tiden. För fisk har samarbetet visserligen minskat från fullständig frihandel inom EFTA till en mer begränsad form av frihandel i EES. EES ger dock ett helt annat marknadstillträde till EU-marknaden än vad det gamla frihandelsavtalet mellan EG och Norge medgav. Norge hade stor nytta av de liberala handelsvillkoren för fiskvaror i EFTA, vilka successivt hade förhandlats fram och till slut utmynnat i fullständig frihandel 1987. Detta bidrog till att fiskfrågorna fick en för Norge mycket gynnsam behandling i EES-avtalet. Mycket tyder på att EES-avtalet fortsatt kommer att bestämma villkoren för handel mellan EU och Norge. Det är därför av stor betydelse för Sverige att gjorda åtganden uppfylls och att överenskommelser inte urholkas från norsk sida. Det finns också ett starkt svenskt intresse att gå vidare med handelsliberaliseringen.

1.1.3 Handelsutveckling Norges största handelspartner är EU, varifrån 68 procent av jordbruksimporten har sitt ursprung. Danmark och Sverige är de medlemsländer som dominerar handelsutbytet på jordbruksområdet. Om även gränshandeln beaktas så är Sverige det dominerande ursprungslandet för norsk jordbruksimport. Sverige svarade 2009 för ca 30 procent av Norges totala 6

EU- import av bearbetade jordbruksvaror och för ca 10 procent av övrig jordbruksimport från EU1. 18 16

Miljarder SEK

14 12 10

EU totalt Sverige

8 6 4 2 0 Protokoll3

Övr. jbr.varor

Figur 1: Export till Norge 2009 från EU27 av bearbetade jordbruksvaror (protokoll 3) och jordbruksvaror. Fördelad på export från Sverige respektive EU totalt. Miljarder SEK

Sverige är den viktigaste exportmarknaden för norsk export av jordbruksvaror och bearbetade jordbruksvaror – ca 30 procent av norsk export har Sverige som bestämmelseland. Exportutvecklingen för produktgrupper som liberaliserats har varit gynnsam, medan utvecklingen inom övriga sektorer hämmats av högt tullskydd. Som framgår närmare av figur 2 uppgick värdet av total svensk jordbruksexport till Norge 2009 till drygt 5 miljarder SEK. Norge har utvecklats till att bli Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och bearbetade jordbruksprodukter utanför EU. Sveriges export av jordbruksvaror till Norge har enligt handelsstatistiken ökat i värde med i genomsnitt 17,5 procent/år under perioden 1995– 2009. Exportutvecklingen i relation till EU var för samma period ungefär densamma och uppgick i genomsnitt till 15,8 procent/år. Jordbruksimporten från Norge ökade under samma period med i snitt 7,9 procent/år. Handelsnettot uppgick 2009 till drygt 3 miljarder SEK. Eftersom exportstatistiken även kan innehålla varusändningar med ursprung i andra EUländer finns en tendens till överskattning av exportsiffrorna i SCB’s handelsstatistik.

Källa: Statens landbruksforvaltning, Rapport 6/2010, ”Omverden til norsk landbruk og matindustri”, SCB

6000 Export

Miljoner SEK

5000 4000 3000 Import

2000 1000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Figur 2: Handel med jordbruksvaror och bearbetade jordbruksvaror, totalt mellan Sverige och Norge 1995– 2009, Miljoner SEK (exkl. gränshandel). Inkluderar tulltariffens kapitel 1–24, 3302, 3501–3505, ur 2905, 3809 och 3824 med undantag för positionerna 1504, 1603–1605. Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning.

Som framgår av figur 3 har värdet av Sveriges jordbruksexport till Norge utvecklats i ungefär samma takt som till EU-marknaden. I absoluta och relativa tal svarar exporten till Danmark för den starkaste utvecklingen 1995–2009. Exportutvecklingen på USA-marknaden bröts 2004 och har därefter stagnerat. Exporten till Finland är fortsatt betydande men har sedan 2002 överträffats av exportutvecklingen till Norge. 500 450 400

Index 1995=100

350

Norge

300

Danmark

250

Finland USA

200

EU-totalt

150 100 50 0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Figur 3: Export av jordbruksvaror (uttryckt i värdetermer) till Norge och större exportmarknader, indexerad utveckling 1995–2009. Index 1995=100. Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning

Som framgår av figur 4 domineras exporten av jordbruksvaror till Norge av bearbetade jordbruksvaror, s.k. protokoll 3-produkter. Det är också denna varugrupp som svarat för större delen av exportökningen sedan 1995, vilket framgår närmare av figur 3. Exporten av s.k. protokoll 3-varor uppgick 2009 till ett värde av 3,3 miljarder SEK, dvs 2/3-delar av total jordbruksexport. Exporten kännetecknas av ett brett produktomfång och inkluderar även tullfria protokoll 3-varor (t.ex. kaffe, te, kakaoprodukter m.m.). Bland de tullbelagda protokoll 3-varorna återfinns bland annat produktgrupper som bröd och bakverk, choklad, sockerkonfektyr, soppor, såser, glass och margariner. 6000

Total jordbruksexport

Miljoner SEK

5000 4000

Jordbruksvaror

3000 2000

Protokoll 3-varor tullbelagda

1000

Protokoll 3-varor tullfria

0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004 2005

2006

2007

2008

2009

Figur 4: Total jordbruksexport till Norge 1995–2009, fördelad på olika avtalsområden. Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning.

Handelsliberaliseringarna på jordbruksområdet har främst berört förädlade livsmedel och i mindre grad övriga jordbruksvaror. Detta återspeglas i relativt höga enhetsvärden för exporten under de senaste 15 åren. Enhetsvärden för export till Norge är som redovisas i figur 5 relativt konstanta under perioden medan motsvarande för jordbruksimport från Norge visar på en positiv trend, speciellt under senaste 5-årsperiod. 16

Enhetsvärde SEK/kg

Export

12 10 8 Import 6 4 2 0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Figur 5: Enhetsvärde (SEK/kg) för export och import i handeln med jordbruksvaror Sverige–Norge, 1995–2009. Löpande priser.

Det kan också vara värt att notera att enhetsvärden i Norgehandeln är högre än motsvarande för Sveriges totala jordbruksexport. Ett genomsnitt 1995–2009 för exporten till exempelvis Danmark visar på ett enhetsvärde på ca 7 SEK/kg, medan motsvarande i Norgehandeln låg på ca 11,50 SEK/kg. Förklaringen till denna skillnad är sannolikt att exporten till Norge avser en högre andel förädlade jordbruksvaror än jordbruksexporten till Danmark.

1.1.4 Marknadstillträdesstrategin Som ett led i arbetet för ”Global Europe” lade kommissionen i april 2007 fast en marknadstillträdesstrategi. Arbetet inriktas på bevakning av att tredjeland uppfyller gällande avtal och överenskommelser. Medlemsländer och EU-delegationer uppmanades att rapportera till kommissionen om konkreta fall av handelsproblem. Delegationen i Oslo har efter beredning i en särskild ”Market Access Group” redovisat problem med bland annat utestående protokoll 3-förhandlingar EU–Norge. Kommissionen har sedermera tagit upp protokoll 3-frågan i kommissionens genomgång liksom tullklassificeringsfrågor rörande EUs export till Norge.

1.1.5 Aktuellt förhandlingsläge Förhandlingar om ett nytt jordbruksavtal EU–Norge återupptogs under början av 2008 enligt artikel 19, EES. Förhandlingarna avslutades i början av 2010. Enligt avtalstexten i EES ska nya förhandlingar komma till stånd inom två år. Handelsvillkoren för bearbetade varor (protokoll 3) lades fast i ett avtal 2004 och baseras på historiska och relativt föråldrade marknads- och prisförhållanden. Protokollets varuomfattning fastställdes i EES-förhandlingar 1991 och kan därför vara i behov av en anpassning till dagens förutsättningar. Nya förhandlingar om protokollets varuomfattning skulle till exempel behöva beakta produktutvecklingen i livsmedelsindustrin, nya konsumtionsvanor, handelsutveckling och senare års politiska reformer. Tullsatserna baseras i hög grad på förhandlingsresultat från mitten av 1990-talet och då aktuella prisförhållanden. En översyn av protokollets olika parametrar är därför motiverad. Kommissionen har vid flera tillfällen under senare år krävt nya förhandlingar om villkoren för bearbetade jordbruksvaror enligt protokoll 3, EES. Norge 10

har tillbakavisat dessa krav med hänvisning till pågående WTO-förhandlingar, personalbrist samt genom att åberopa en avvikande tolkning av avtalets uppföljningsklausul. Sverige har dock en möjlighet, liksom under tidigare förhandlingar, att bidra med tekniskt förhandlingsunderlag. Ett grundläggande problem i sammanhanget är att Norge inte godkänt den ursprungliga protokoll 3-uppgörelsen i EES och att teknik för uppföljning och anpassning av avtalsvillkoren därför är oklara på flera punkter. Den dynamik som i övrigt kännetecknar EESavtalet har man från norsk sida önskat undvika i protokoll 3-sammanhanget. I december 2008 medgav dock den norske jordbruksministern att marknadsförhållandena skiftar och att det därför kan vara motiverat med anpassningar. Kommissionen konstaterade vid samma tid att ”the current regime based on prices of agricultural raw materials can be obsolete – therefore a review will be beneficial to operators on both sides”. Vid sitt besök i Oslo under april 2009 underströk dåvarande kommissionär Verheugen att han önskade se en fortsatt liberalisering av protokoll 3 och handelsvillkoren för bearbetade jordbruksvaror. Kommissionen har påbörjat ett analysarbete inför en eventuell ny förhandling. I EES-rådet har Norge under 2009 och 2010 uppmanats att medverka i en omförhandling av protokoll 3. I den slutliga protokoll 3-texten 2004 utelämnades explicita texter om hur kommande översyner skall ske. I texten ställs inte några krav på prisnotifikationer, dvs ömsesidiga rapporteringar om prisutveckling inhemskt eller på världsmarknad. Dessa frågor förbisågs i granskningen av avtalsförslaget2. Avsaknaden i protokoll 3 av sådana texter har emellertid inte hindrat kommissionen från att begära nya förhandlingar. När kommissionär Verheugen (DG Entr) i april 2009 tog upp frågan med Norge, åberopade han EES-avtalets övergripande ansats om en gemensam inre marknad. Förutom kommissionär Verheugen har även de tidigare kommissionärerna Mandelson (DG Trade), Fischer-Boel (DG Agri) samt kommissionens ordförande manat Norge till nya handelsförhandlingar.

1.1.6 Frågor i en omförhandling av protokoll 3 En omförhandling av protokollet riskerar att bli omfattande med hänsyn till avtalets komplexitet och dess stora varuomfång. Handelsvillkoren bestäms i huvudsak av följande parametrar i avtalet:

Se SJV’ yttrande 2004-07-15, diarienr 44-4733/04

1.1.6.1 Färdigvaruomfattning Ett flertal produktgrupper är tänkbara kandidater vid en omförhandling av protokollets varuomfattning. Urval och prioriteringar behöver diskuteras med branschföreträdare och stämmas av med andra medlemsländer. Tänkbara produktgrupper som kan aktualiseras är t.ex. tullpositioner ur HS 0403, 1601–1602, 2004–2005, 2009 och 2309. Erfarenheterna av varuutvidgningen 2004 är hittills goda. Ett antal produktgrupper lyftes då in i protokoll 3 vilket innebar betydligt lägre tullskydd och därmed förbättrat marknadstillträde. En försiktig beräkning tyder på att exportvärdet för berörda produkter därmed mer än fördubblades inom en 4-årsperiod.

1.1.6.2 Tullnivåerna Tullarnas jordbrukskomponent bestäms enligt protokoll 3 av följande parametrar: Råvaruomfattning: De jordbruksråvaror som omfattas av systemet kan behöva ses över och reduceras med hänsyn till förändrade marknads- och politikförhållanden. Avgörande kan bland annat vara om råvaruförsörjning huvudsakligen sker genom import eller från inhemsk produktion. Utestående frågor finns bland annat beträffande Norges prisutjämning för jordgubbar, hallon, svarta vinbär, vete, ost och köttvaror. Prisutveckling, urval och prioriteringar bör diskuteras med branschföreträdare. Standardrecept och omräkningstal För produktgrupper med homogen råvarusammansättning (t.ex. pasta, knäckebröd) fastställs tullnivån på basis av schablonmässiga standardrecept. Gällande standardrecept och omräknings-/åtgångstal speglar förhållandena från mitten av 1990-talet och kan därför behöva ses över i ljuset av ändrade produktionsmetoder m.m. En sådan översyn förutsätter samarbete med branschföreträdare. Matriskonstruktion För sammansatta produkter baseras tullberäkningen även på en s.k. matris. Den norska matrisen utformades under mitten av 1990-talet och behöver därför ses över i syfte att liberalisera handeln. Vidare har i WTO-förhandlingarna aktualiserats frågor om tullförenklingar och i detta sammanhang är såväl Norges som EUs matriskonstruktioner aktuella för genomgripande förenklingsinsatser (se närmare redovisning under avsnitt 4.5). Utöver tullarnas jordbrukskomponent tillämpar Norge för vissa produkter även en industritull, oftast uttryckt som en värdetull. Återstående industritullar bör avvecklas vid en omförhandling av protokollet.

Prisskillnader mellan inhemsk marknad och världsmarknad Avtalet vilar fortfarande på prisdata från 1990-talet och kommissionen behöver uppmärksammas på behovet av prisnotifikationer mellan parterna. Från norsk sida hävdas att prisgapet ökat mellan norsk marknad och världsmarknad. Indikationer tyder dock på att prisskillnaderna sedan 1995 sannolikt har reducerats i flera fall. Bilaga 2 redovisar prisdata3 från OECD’s PSE-databas för perioden 1995–2007. Materialet indikerar att prisskillnaderna mellan norsk marknad och världsmarknad under perioden har minskat för flera av de jordbruksråvaror som väger tyngst i det norska prisutjämningssystemet (mjölkvaror, griskött, kyckling, äggvaror, spannmål). Marginellt ökande prisgap kan noteras för nötkött och fårkött. I en förhandling behöver prisdata verifieras, i första hand via marknadskontakter. Prisrabatter Inför en förhandling kan interna budgetfinansierade stöd i form av s.k. prisrabatter behöva beaktas i kombination med prisinformationen. Om produktionen skyddas av tullar som gör det möjligt att upprätthålla högre inhemska priser för råvaror och för bearbetade varor kan på goda grunder ifrågasättas varför man dessutom ger kompensation för dyrare inhemska råvaror. Det betyder dubbla förmåner.

För perioden 1995-2007 har prisdata omräknats med genomsnittliga valutakurser och deflaterats med hjälp av KPI.

2 Sammanfattning 2NorgeSammanfattning är Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel utanför EU.

Exportutvecklingen har sedan 1995 varit i paritet med den generella utvecklingen för Sveriges Norge är Sveriges viktigaste exportmarknad för jordbruksvaror och livsmedel utanför EU. livsmedelsexport till EU-marknaden. Exporten till Norge domineras av bearbetade produkter Exportutvecklingen har sedan 1995 varit i paritet med den generella utvecklingen för Sveriges medan jordbruksvaror som kött och mejerivaror exporteras i mycket liten omfattning. livsmedelsexport till EU-marknaden. Exporten till Norge domineras av bearbetade produkter Importen från Norge domineras av fiskvaror. medan jordbruksvaror som kött och mejerivaror exporteras i mycket liten omfattning. En viktig från anledning varför handelsströmmarna ser ut på detta sätt är handelsvillkoren Importen Norgetill domineras av fiskvaror. mellan Norge och EU. Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har totalt 5 nya handelsavtal En viktig anledning till varför handelsströmmarna ser ut på detta sätt är handelsvillkoren förhandlats mellan EU och Norge. mellan Norge och EU. Sedan Sveriges EU-inträde 1995 har totalt 5 nya handelsavtal Avtalskonstruktionerna i EES-avtalet förhandlats mellan EU och Norge. för jordbruk, bearbetade varor och för fisk kan härledas tillbaka till EFTA-tiden. EES-avtalet som reglerar relationerna med Norge idag har i princip Avtalskonstruktionerna i EES-avtalet för jordbruk, bearbetade varor och för fisk kan härledas samma upplägg som EFTA även om det som regleras i avtalen för jordbruksvaror och tillbaka till EFTA-tiden. EES-avtalet som reglerar relationerna med Norge idag har i princip bearbetade varor är mer omfattande än under EFTA-tiden. Norge hade stor nytta av de samma upplägg som EFTA även om det som regleras i avtalen för jordbruksvaror och liberala handelsvillkoren för fiskvaror i EFTA, vilket bidrog till att fiskfrågorna fick en för bearbetade varor är mer omfattande än under EFTA-tiden. Norge hade stor nytta av de Norge mycket gynnsam behandling i EES-avtalet. liberala handelsvillkoren för fiskvaror i EFTA, vilket bidrog till att fiskfrågorna fick en för Före Sveriges var exporten till Norge av jordbruksvaror som kunde konkurrera Norge mycket EU-inträde gynnsam behandling i EES-avtalet. med norsk produktion ytterst begränsad. Den norska produktionen stöddes med prisstöd och Före Sveriges EU-inträde var exporten till Norge av jordbruksvaror som kunde konkurrera skyddades med kvantitativa importrestriktioner. De känsliga produktområdena då som nu för med norsk produktion ytterst begränsad. Den norska produktionen stöddes med prisstöd och norsk del är bl.a. mejeri, kött, frukt och grönsaker. Norge har hela tiden varit defensivt skyddades med kvantitativa importrestriktioner. De känsliga produktområdena då som nu för gentemot EU när det gäller eventuella försök att fortsätta att liberalisera handeln med norsk del är bl.a. mejeri, kött, frukt och grönsaker. Norge har hela tiden varit defensivt jordbruksvaror. Tullkvoten för ost är sannolikt den kvot som har störst betydelse men gentemot EU när det gäller eventuella försök att fortsätta att liberalisera handeln med kvoterna för vissa köttprodukter t.ex. köttbullar, grönsaksprodukter, bär och frukt samt vissa jordbruksvaror. Tullkvoten för ost är sannolikt den kvot som har störst betydelse men levande växter har också viss betydelse. kvoterna för vissa köttprodukter t.ex. köttbullar, grönsaksprodukter, bär och frukt samt vissa Det är svårt att har komma om ytterligare liberaliseringar för jordbruksvaror. De norska levande växter ocksåöverens viss betydelse. önskemålen gäller oftast produkter som också produceras i Sverige och som således Det är svårt att komma överens om ytterligare liberaliseringar för jordbruksvaror. De norska konkurrerar med svensk produktion. De förmåner som Norge hittills fått har lett till export önskemålen gäller oftast produkter som också produceras i Sverige och som således som i stor utsträckning har dirigerats till den svenska marknaden. konkurrerar med svensk produktion. De förmåner som Norge hittills fått har lett till export EES-avtalet är tänkt att har medföra ett slags balans mellan parterna på livsmedelsområdet där som i stor utsträckning dirigerats till den svenska marknaden. Norges intressen att få goda villkor för sin export av fiskvaror har tillgodosetts. Såväl EUs EES-avtalet är tänkt att medföra ett slags balans mellan parterna på livsmedelsområdet där som Sveriges intressen ligger mer på bearbetade varor och jordbruksvaror. Dessa intressen Norges intressen att få goda villkor för sin export av fiskvaror har tillgodosetts. Såväl EUs har tillgodosetts någorlunda väl för bearbetade varor men mycket dåligt för jordbruksvarorna. som Sveriges intressen ligger mer på bearbetade varor och jordbruksvaror. Dessa intressen Under EES-avtalets inledande implementerades enmen effektiv schemalagd har tillgodosetts någorlunda välårför bearbetade varor mycket dåligt förhandelsjordbruksvarorna. liberalisering på fiskområdet, till förmån för framförallt Norge. Under förhandlingarna fanns Under EES-avtalets inledande år implementerades en effektiv schemalagd handelsambitionen att motsvarande liberaliseringar också skulle ske på jordbruksområdet. Denna liberalisering på fiskområdet, till förmån för framförallt Norge. Under förhandlingarna fanns liberalisering överläts till bilaterala förhandlingar enligt artikel 19. Sådana förhandlingar ska ambitionen att motsvarande liberaliseringar också skulle ske på jordbruksområdet. Denna enligt avtalet äga rum vartannat år, men hittills har endast två förhandlingar kunnat avslutas liberalisering överläts till bilaterala förhandlingar enligt artikel 19. Sådana förhandlingar ska enligt artikel 19. EU har inte lyckat mobilisera tillräcklig politisk press för att förmå Norge enligt avtalet äga rum vartannat år, men hittills har endast två förhandlingar kunnat avslutas att gå med på en liberalisering på jordbruksområdet. enligt artikel 19. EU har inte lyckat mobilisera tillräcklig politisk press för att förmå Norge En gå gynnsam förjordbruksområdet. fisk samtidigt med brister i handelsutvecklingen för att med påhandelsutveckling en liberalisering på jordbruksvaror och bearbetade varor är ett starkt skäl till att begära bättre handelsvillkor för En gynnsam handelsutveckling för fisk samtidigt med brister i handelsutvecklingen för jordbruksvaror och bearbetade varor. jordbruksvaror och bearbetade varor är ett starkt skäl till att begära bättre handelsvillkor för Handelsutvecklingen och handelsvillkoren har som sagt varit mycket dåliga för jordbruksvaror och bearbetade varor. jordbruksvaror som Norge själva producerar och som Sverige skulle vilja kunna exportera till Handelsutvecklingen och handelsvillkoren har som sagt varit mycket dåliga för jordbruksvaror som Norge själva producerar och som Sverige skulle vilja kunna exportera till 14 14

Norge. Sverige har därför efterlyst öppningar även för varor som idag säljs i gränshandeln som t.ex. kött- och olika mejerivaror. I den senaste jordbruksöverenskommelsen mellan EU och Norge (2010) introduceras därför begränsade tullfria kvoter för bl.a. nöt-, gris-, och kycklingkött. Sverige och svenska företag föredrar generella tullösningar framför kvotlösningar. Villkoren för jordbruksvaror med små kvoter, licenskostnader, auktionspriser och osäkerhet om framtida kvotutrymme gör det svårt att kalkylera och satsa långsiktigt. Det saknas inte kritik på norsk sida mot EUs villkor för bearbetade varor. De prisnoteringar som EU använder kan kritiseras för att de inte återspeglar verkligheten. De reformer av CAP som gjorts har inte lett till att tullarna reducerats i motsvarande grad. Överskydd påverkar också tullarna på bearbetade varor till nackdel för Norge. Tekniska faktorer som omräkningstal och standardrecept ändras i verkligheten hela tiden men i obsoleta avtalsvillkor lever gamla schablonmetoder kvar och skapar överskydd. Norges intressen för bearbetade varor är överlag defensiva. EUs och Sveriges handelsöverskott på detta område är stort även om det finns produkter där norsk export lyckas relativt bra. En skiljelinje går mellan produktgrupper som får prisrabatter i Norge och produkter som inte får prisrabatter. Den huvudsakliga formen av jordbruksstöd i Norge är fortfarande marknadsprisstöd med hjälp av höga tullar. Man har bedömt att detta är den bästa vägen att uppnå de mål som finns för jordbruket i Norge där inte minst de regionalpolitiska aspekterna väger tungt. Resultatet har blivit höga priser och ingen nämnvärd import av varor som produceras i Norge. När det gäller tillämpningen av prisrabatter i WTOs medlemsländer så handlar det i praktiken väldigt mycket om Norge4. Det norska systemet är mycket utvecklat såväl vad gäller råvaruoch färdigvaruomfattning som vad gäller ekonomisk omfattning. Alltsedan 1995 har de norska prisrabatterna kraftigt ökat parallellt med att exportbidragen har tvingats minska. De handelseffekter som prisrabatterna medför är relativt stora på importsidan till nackdel för import från Sverige och andra närliggande medlemsstater. I framtiden när exportsubventionerna upphör5 och tullskydden minskar kan intresset för prisrabatter och liknande stödsystem öka både för att bygga upp och stöda inhemsk förädlingsindustri och för att satsa på och stöda export. Om WTO-regelverket inte ändras kan intresset för prisrabattsliknande system öka i en situation med slopade exportstöd och sänkta tullar. Om stora aktörer/länder som USA, Ryssland, Kina, Indien eller Brasilien i ett sådant läge introducerar sådana stödsystem för sina förädlingsindustrier torde handelseffekterna kunna bli avsevärt mer omfattande jämfört med dagens situation. Den norska importordningen i EES-avtalet för bearbetade varor innehåller betydligt större förmåner i relativa termer för import från EU än motsvarande EU-åtaganden för import från Norge. Sannolikt skulle dock EUs preferensmarginaler komma att minska rejält vid ett WTOavtal. De tullförmåner som EU får idag ger ett relativt bättre marknadstillträde för import från EU än för annan import. Dessa förmåner skulle elimineras eller kraftigt reduceras om de föreslagna nya tullarna som ska gälla alla länder blir genomförda. Ett sådant utfall skulle rubba balansen i EES-avtalet mellan de bearbetade varorna och fiskvarorna, som inte berörs av WTO-förslaget. 4

Även EU tillämpar fortfarande prisrabatter men såväl- råvaru- som färdigvaruomfattning är relativt begränsad och den ekonomiska betydelsen av EU-systemet är relativt liten. Den ekonomiska betydelsen av prisrabatterna i EU-systemet har minskat sedan 1995. Enligt OECD finns liknande system också i Schweiz, Korea och Japan 5 År 2013 ska exportstöden vara eliminerade enligt det förslag till WTO-avtal som nu föreligger

Det norska auktionssystemet för importen av jordbruksvaror inom ramen för tullfria kvoter innebär att värdet av tullförmånerna minskar avsevärt. Endast ett relativt litet antal norska grossister kan bjuda på kvoterna och utnyttja licenserna om deras bud blir antagna. Exportföretagen i EU måste bygga upp affärsrelationer med dessa licensinnehavare som är inkörsporten till den norska marknaden. Ofta förekommer ett stort mått av spekulation i budgivningen och priserna har i vissa fall trissats upp mycket högt. Avtalet från 2007 med Island är av principiellt intresse för kommande avtal med Norge, eftersom det ger lägre tullar för EUs export av kött m.m., tullfrihet utan kvantitetsbegränsningar för flera jordbruksvaror samt frihandel i båda riktningar för ett antal jordbruksvaror. Tullsänkningarna för kött tillkom på isländskt initiativ. Med tanke på isländska konsumentintressen och höga isländska matpriser ville Island vid denna tid skapa bättre handelsvillkor för importen av alla slag av kött från EU. EUs avtal om bearbetade varor med Schweiz bygger på principen om nettokompensation. I stället för att belägga hela skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris med en tull vid import respektive betala ut ett bidrag vid export för hela skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris blir tullar respektive bidrag endast skillnaden mellan EUs och Schweiz prisnivåer. Eftersom priserna oftast är högre i Schweiz (inte längre för socker, inte heller för mjölk) har EU accepterat att det bara är Schweiz som får tillämpa tullar vid import och bidrag vid export. Det finns en rad komponenter i avtalet som innebär en liberalisering av handeln och dessutom innebär förbättrad transparens, en enklare administration samt lägre budgetkostnader för båda parter. Flera av de tullförmåner som Schweiz har öppnat för import från EU har getts utan några kvantitetsbegränsningar. Förmånerna för ost är kanske de mest långtgående. Förmånerna för viltkött och kycklingkött skulle likaså vara av stort intresse om de tillämpades av Norge. Om motsvarande marknadsöppningar kunde skapas i Norgeavtalet som de relativt omfattande marknadsöppningar som Schweiz har gjort för grönsaker, frukt och bär (inklusive beredda produkter av grönsaker, frukt och bär) skulle naturligtvis något sådant vara av stort intresse för Sverige och EU. De främsta skälen till gränshandeln är höga norska skatter på tobak och alkohol samt stora prisskillnader för kött. Växelkurserna är också en viktig förklaring. Förbättrade kommunikationer (vägar, broar etc.) och nya köpcentra är ett annat skäl till ökad gränshandel. Även i framtiden kommer högre norska skatter på tobak och alkohol att fungera som draghjälp till gränshandeln med livsmedel liksom prisskillnader och tillåtna ramar för att handla. Infrastrukturen runt omkring har också betydelse för utvecklingen. En kronologi över handelsförhandlingar EU–Norge om jordbruksvaror och bearbetade varor redovisas i bilaga 1.

3 Handelsavtal med Norge 3.1 Historik Jordbruksvarorna omfattades inte av frihandelsåtagandena i EFTA 1960. Detta innebar att varken jordbruksstöd eller jordbrukstullar var reglerade i EFTA. De enda åtaganden som gällde jordbruksvaror var de relativt allmänna skrivningar som fanns i artiklarna 21–26. I EFTAs artikel 21.1 undantogs jordbruk från frihandeln ”med hänsyn till de särskilda förhållanden, som råda beträffande jordbruket, skola bestämmelserna i alla föregående artiklar i denna konvention, med undantag av artiklarna 1 och 17 icke gälla för de jordbruksvaror, som finnas angivna i den i bilaga D upptagna listan”.

För bearbetade jordbruksvaror som fanns med i del 1 och 2 av lista D stadgades att parterna fick tillämpa prisutjämning vilket i praktiken innebar att även dessa varor fick en frihandelsliknande behandling. Produkterna som fanns med i del 3 av lista D var dock jordbruksvaror som inte berördes av EFTAs frihandelsregler. En motsvarande lista E fanns för fiskvaror. Till skillnad från lista D var varor som fanns med på E-listan frihandelsvaror. I EFTAs artikel 22.1 stadgas bl.a. att medlemsstaterna ska ta ”vederbörlig hänsyn till andra medlemsstaters intressen i fråga om export av jordbruksvaror och skola beakta handelns traditionella inriktning”.

I 22.2 som bl.a.handlar om syftet med handeln med jordbruksvaror stadgas att

”..sammanslutningens syftemål skall vara att underlätta en utveckling av handeln som bereder medlemsstater, vilkas ekonomi i stor utsträckning är beroende av export av jordbruksvaror, rimlig reciprocitet”.

Nästan exakt samma formulering finns i artikel 27 som lägger fast syftet för handeln med fisk. En del av EFTAs avtalskonstruktion var vidare att artikel 23 uppmanade parterna att ingå bilaterala jordbruksavtal. Några konkreta resultat av detta blev det inte med Norge. Däremot gjordes i början av EFTA-tiden överenskommelser mellan Sverige och EFTA-länderna Schweiz, Portugal och Österrike. Även med Island fanns åtaganden som innebar tullfria importkvoter för lammkött och ponnyhästar. Frågan om jordbruksavtal med Norge och Finland var aktuell vid flera tillfällen men utan resultat fram till 1992, då ett relativt omfattande jordbruksavtal ingicks med Finland. Många av de komponenter som fanns i EFTA blev komponenter också i EES-avtalet. Artikel 19, protokoll 3, protokoll 9 och bilaterala jordbruksavtal i EES-avtalet är en utveckling av EFTA-avtalet. Samma komponenter fanns i EFTA-ländernas bilaterala jordbruksavtal med EG från 1972. Bilaga D, del 3 innehöll alltså jordbruksvaror och det är dessa som i EES-avtalet omfattas av artikel 19. I EES saknas dock en lista som anger vilka varor som omfattas av artikel 19. De varor som omfattas av artikel 19 är i princip varor som inte omfattas av EES-avtalets olika artiklar, huvudsakligen varor i kapitel 1–24 med undantag för varor som finns med i protokoll 3 (bearbetade varor) och protokoll 9 (fiskvaror). Enligt artikel 19 skall parterna undersöka varje svårighet som kan uppstå i handeln med jordbruksvaror och fortsätta sina ansträngningar att nå en gradvis liberalisering av handeln med jordbrukprodukter. Parterna skall i detta syfte med tvåårsintervaller se över villkoren för handeln med jordbruksprodukter. Därefter skall parterna i ljuset av dessa översyner och med 17

hänsyn till resultatet av de pågående förhandlingarna i GATT (Uruguayrundan) inom ramen för EES-avtalet besluta om nedskärningar av alla slag av handelshinder inom jordbrukssektorn. Liksom i EFTA är bilaterala jordbruksavtal metoden att ge varandra handelsförmåner för jordbruksvaror6. Sedan EES-avtalet trädde ikraft har endast två överenskommelser träffats mellan Norge och EU, enligt artikel 19 (2003 och 2010). I förhandlingarna har EU-kommissionen haft svårt att uppnå resultat som motsvarar handelsliberaliseringar i nivå med resultaten på fiskområdet. För bearbetade jordbruksvaror har ett avtal slutits enligt protokoll 2 (1996) och två enligt protokoll 3 (2001 och 2004). Det bilaterala jordbruksavtalet mellan Norge och EG gjordes om till en del av EES-avtalet 1993. Bilaterala avtal eller unilaterala åtaganden i EFTA från Sverige, Finland och Österrike om sänkta tullar och tullkvoter för import från Norge och norska åtaganden om import från Sverige, Finland och Österrike fördes vidare till det bilaterala EES-jordbruksavtalet mellan EU och Norge 1995. Flera av åtagandena i gällande jordbruksavtal med Norge beror på att handelsförmåner sedan tiden före EU-inträdet har överförts till gällande avtal. Detta är bl.a. fallet för import till Norge av hö. En del av den nuvarande ostkvoten beror på att den ostkvot för import från Sverige som Norge tillämpade före EU-inträdet har inlemmats i den samlade EU-kvoten. Bakgrunden till hökvoten – från början 20 000 ton och 35 000 ton efter den senaste avtalsöversynen – var att Norge hade bundit tullfriheten för hö i GATT. Men i början av 1980-talet skedde under några år en plötslig expansion av höimporten från Sverige vilket norrmännen såg som ett problem såväl för den egna fodermarknaden som för animalieproduktionen. För att lösa dessa problem införde Norge en tullkvot för hö. Kvotens storlek avgjordes av hur stor importen varit i genomsnitt de tre senaste åren. Sverige begärde aldrig kompensation för den brutna GATT-bindningen. Solidariteten inom EFTA och med ett nordiskt land gjorde att den svenska regeringen avstod från att ta upp saken i GATT. Som en goodwillgest efter överläggningar mellan bondeorganisationerna i Norge och Sverige gav Norge Sverige en tullfri ostkvot på 60 ton för viss ost som ”kompletterade” den norska marknaden. Denna ostkvot utökades under åren därefter till 120 ton. Ensidiga svenska tullsänkningar i EFTA för import från Norge av margarin och mesost överfördes också till EU-avtalet med Norge i samband med det svenska EU-inträdet. Margarinkvoten tillkom 1972 som en svensk solidaritetsgest gentemot Norge som förlorade marknader när EFTA-länderna Danmark och Storbritannien gick med i EG. Den svensk-norska handeln med jordbruksvaror under EFTA-tiden var mycket begränsad. Detta berodde då som nu på att Norge och Sverige har ungefär samma produktionsprofil åtminstone för kött och mejeri. Frukt och grönt har dock varit viktigare och känsligare i Norge pga. att dessa produkter ingick i den norska stödpolitiken för jordbruket medan trädgårdsnäringen i Sverige inte fick några stöd förutom ett visst tullskydd7. Norges tullar eller kvantitativa importrestriktioner gjorde att det inte gick att exportera kött, mejerivaror, frukt eller grönsaker till Norge annat än i bristsituationer, då det kunde hända att Norge tillfälligt suspenderade sina tullar. Detta förekommer även idag. För jordbruksvaror som inte tillverkades i Norge var tullarna ofta avskaffade eller låga och handel var möjlig. Detta är fortfarande fallet. Större delen av den norska importen av jordbruksvaror utgörs av sådana produkter. 6

Om inga förmåner ges för i ett frihandelsavtal t.ex. EES-avtalet riskerar avtalet att underkännas i GATT (numera WTO) eftersom bilaterala frihandelsavtal är undantag från GATTs regler som kan godtas om ”substantially all trade” omfattas av avtalet. Det innebär att jordbruksvaror måste vara med. 7 För äpplen och päron fanns dock precis som i Norge ett system med kvantitativa importrestriktioner under den svenska säsongen

Sverige anpassade sina tullar och jordbruksstöd till EU åren före EU-inträdet. Norge blev kvar i sin tidigare högstödsprofil som innebär dels direkta prisstöd, dels marknadsprisstöd i form av tullar och exportbidrag. Norge har hela tiden betalat stöd till samma sektorer som Sverige. För Norges del ingick även frukt och grönt i jordbruksstöden (liksom i Finland). Norge hade före WTO-avtalet 1995 kvantitativa importrestriktioner för centrala, känsliga jordbruksvaror inklusive frukt och grönt som innebar att ingen import till Norge var möjlig. De kvantitativa importrestriktionerna blev Norge tvunget att avskaffa i samband med tarifferingsåtagandena i WTO. Resultatet blev att de norska importrestriktionerna ersattes av mycket höga tullar som i praktiken inte heller medgav någon handel. Andra skillnader före EU-inträdet i tullskydden och jordbruksstöden mellan Sverige och Norge gällde t.ex. socker och oljeväxter där Sverige hade höga stöd men Norge inga alls.

3.1.1 Historikens betydelse för läget idag Avtalskonstruktionerna i EES-avtalet med artikel 19 för jordbruk, protokoll 3 för bearbetade varor och protokoll 9 för fisk kan härledas tillbaka till EFTA-konventionen och olika bilaterala överenskommelser som skedde under EFTA-tiden. EES-avtalet som reglerar relationerna med Norge idag har i princip samma upplägg som EFTA även om det som regleras i avtalen för jordbruksvaror och bearbetade varor är mer omfattande än under EFTAtiden. För fisk har samarbetet visserligen minskat från fullständig frihandel inom EFTA till en mer begränsad form av frihandel i EES. EES ger dock ett helt annat marknadstillträde till EUmarknaden än vad det gamla frihandelsavtalet mellan EG och Norge medgav. Norge hade stor nytta av de liberala handelsvillkoren för fiskvaror i EFTA, vilka successivt hade förhandlats fram och till slut utmynnat i fullständig frihandel 1987. Detta bidrog till att fiskfrågorna fick en för Norge mycket gynnsam behandling i EES-avtalet. En effektiv schemalagd handelsliberalisering implementerades på fiskområdet under EESavtalets första år. Under förhandlingarna fanns ambitionen att motsvarande liberaliseringar också skulle ske på jordbruksområdet. Denna liberalisering överläts till bilaterala förhandlingar enligt artikel 19. Sådana förhandlingar ska enligt avtalet äga rum vartannat år, men hittills har endast två förhandlingar kunnat avslutas enligt artikel 19. EU har inte lyckat mobilisera tillräckligt politisk press för att förmå Norge att gå med på en liberalisering på jordbruksområdet.

3.2 Jordbruksvaror 3.2.1 Inledning Handelsvillkoren för jordbruksvaror med Norge omfattas inte av EES-avtalet med undantag för de bestämmelser som finns i artikel 19. Med stöd av dessa bestämmelser har EU och Norge gjort åtaganden om handelsvillkoren inom ramen för ett bilateralt jordbruksavtal. Parallellt med handelsförhandlingarna pågår också samarbeten mellan EU och Norge på en rad områden – såväl inom ramen för för EES som i andra sammanhang. Norge är också en högst betydande bidragsgivare inom ramen för EEA Financial Mechanism. De nya medlemsstaterna i Baltikum och Östeuropa samt Spanien, Portugal, Grekland samt Cypern och Malta får i detta sammanhang stöd för olika utvecklingsprojekt.

3.2.2 Artikel 19 – aktuella avtalstexter EES-avtalet publicerades i EGT 3.1.94, L1. För industrivaror i HS-kapitel 25–97 gäller alla regler i EES-avtalet. För jordbruks- och fiskvaror i HS 1–24 gäller de regler som anges i artiklarna 17 – 22, Bilaga I samt protokollen 1, 2, 3, 4 och 9. För jordbruksvaror som inte omfattas av protokoll 3 till EES-avtalet gäller artikel 19, paragraf 1–4. Parterna ska enligt 19.1 granska svårigheter som kan uppstå i deras handel med jordbruksvaror och eftersträva lämpliga lösningar. Vidare ska parterna enligt 19.2 vidta åtgärder som syftar till att gradvis liberalisera jordbrukshandeln. Detta ska enligt 19.3 ske genom att handelsvillkoren för jordbruksvaror ses över vartannat år. I ljuset av dessa översyner ska parterna inom ramen för jordbrukspolitiken i respektive land och resultaten av Uruguayrundan besluta, på en förmånsbaserad, ömsesidig basis som gynnar båda parter, om att minska alla slag av handelshinder för jordbrukssektorn. Artikel 19 ger sammanfattningsvis ett tydligt stöd för att handelsöversyner ska genomföras och att de gemensamma ansträngningarna att liberalisera jordbrukshandeln ska fortsätta8. Vad detta är värt är en annan sak. Artikeltexten är allmän och ospecificerad. Förutsättningen är att parterna, som i detta avtal är likvärdiga, kommer överens om handelsförmåner i båda riktningarna. Förmånerna ska gynna båda parter. Eftersom Norge och EU i praktiken inte är likvärdiga inom jordbruksområdet är det inte lätt att komma överens på det sätt som stadgas i paragraf 19.4. Risken att utsättas för kritik i WTO för att inte all handel omfattas av frihandelsavtalet gäller dock båda parterna och kan kanske tjäna som ett incitament att gå vidare i liberaliseringssträvandena.

3.2.3 Jordbruksavtalet EU–Norge. Ett första jordbruksavtal mellan EU och Norge enligt artikel 19 ingicks 2003 efter flera års förhandlingar9. Jordbruksavtalet innebar nya handelsförmåner för jordbruksvaror mellan EU och Norge utöver tidigare bilaterala överenskommelser som parterna enats om. Avtalet innebär vid export från EU till Norge dels fri import inom ramen för 18 tullkvoter och nedsatt tull för två tullkvoter, dels tullförmåner för ett antal jordbruksvaror utan kvantitetsbegränsningar. Samma sak gäller för import av jordbruksvaror från Norge till EU, alltså fri import inom ramen för 10 tullkvoter samt tullförmåner för ett antal jordbruksvaror utan kvantitetsbegränsningar. Först 2010 kunde ett nytt jordbruksavtal ingås mellan parterna. Denna gång efter 2 års förhandlingar. Överenskommelsen förväntas träda ikraft under andra halvåret 2011 och kan summeras enligt följande:

•

EU erbjuds nya eller utökade importkvoter för bland annat gris-, nöt-, och fjäderfäkött, korv, köttbullar, ost, spannmål, frukt och grönt, och saft. Kvoterna är i de flesta fall tullfria. Norge erbjuds tullfria kvoter för export till EU av hallon, potatischips och foder till sällskapsdjur.

•

Sänkta tullar för 17 norska tullpositioner för bland annat inläggningsgurka, äpplen, hallon- och jordgubbsaft samt ett antal prydnadsväxter och blommor.

Dessa åtaganden har stöd av GATTs regler för frihandelsavtal, som bl.a. innebär att nästan all handel (substantially all trade) ska omfattas av frihandeln om det ska accepteras i GATT, numera WTO. Om jordbruksvarorna inte finns med i frihandeln så kan EES-avtalets WTO-förenlighet ifrågasättas. Ett åtagande med denna innebörd är således ofrånkomligt för att EES-avtalet ska kunna leva upp till GATTs regler för frihandelsavtal. 9 Publicerat i EGT L 156, 2003 sid 48-60, Rådsbeslut den 16 juni 2003.

•

Som ett resultat av ambitionerna att liberalisera icke-känsliga tullpositioner görs 186 norska tullpositioner tullfria. Detta innebär tullfrihet för bland annat vissa former av broccoli, kål, sparris, kronärtskocka, svamp, spenat, lök, sötpotatis, dadlar, fikon, mango, grapefrukt, bär, kryddor, socker, oljor och apelsinjuice. Motsvarande produkter liberaliseras också för import från Norge till EU.

Bland svenska prioriteringar som berörs av tullkvoter i överenskommelsen kan nämnas slaktkroppar av gris (del av tullfri kvot på 600 ton), kycklingkött (del av tullfri kvot på 800 ton), ost (utökad tullfri kvot med 2 700 ton), råg (tullfri kvot på 1000 ton för utsäde), svingelfrö (utökad tullfri kvot med 345 ton för användning till gräsmattor), korv (utökad tullfri kvot med 200 ton), köttbullar (utökad tullfri kvot med 50 ton) samt koncentrat av svartvinbärs- och blåbärssaft (tullfria kvoter på 150 respektive 200 ton för användning i fruktberedningsindustrin). För vissa vegetabiliska fetter och oljor samt oljeblandningar av svenskt intresse införs dessutom tullfrihet. Slutligen kan tullsänkningarna på begonior samt hallon- och jordgubbsaft komma Sverige till gagn. I bilaga 4 redovisas enligt det nya avtalet tullfria kvoter vid import till Norge från EU och bilaga 5 redovisar nedsatta tullar vid import till Norge. Enligt avtalet utökas ostkvoterna till att omfatta 7 200 ton i båda riktningarna. Det kommer inte längre finnas några restriktioner för vilka typer av ostar som kan importeras till Norge Vid import till Norge kommer den utökade ostkvoten på 2 700 ton att fördelas genom auktion medan befintlig kvot på 4 500 ton kommer att administreras genom licenser eller ”först till kvarn”. I bilaga 6 redovisas ett stort antal icke-känsliga varor som blir tullfria i handeln EU–Norge. Flertalet saknar intresse för svensk del eftersom det antingen är varor som inte produceras i Sverige eller varor som är tullfria när det inte är produktionssäsong i Sverige. Flera av dessa tullförmåner avser prydnadsväxter, frukt och grönsaker samt beredda produkter av frukt och grönt som inte produceras i Sverige.

3.2.4 Norska tullkvoter Statens Landbruksforvaltning (SLF) är den norska myndighet som administrerar bilaterala tullkvoter (främst för import från EU) och multilaterala tullkvoter (WTO). SLF har samma roll i marknadsfrågor som Jordbruksverket. Information om hur tullkvoterna fungerar kan fås från SLFs hemsida (www.slf.dep.no). Om du är på startsidan, klicka på handel/import/tollkvoter/. Därefter kan du t.ex. välja publikasjoner, regelverk, föreskrifter, skjema eller statistik. Publikasjoner innehåller bl.a. en 15-sidig vägledning från 2010 för hur man ska göra om man vill delta i auktionsförfarandet – ”Veiledning i bruk av auksjonslösningen”. ”Regelverk” innehåller (den 18 november 2010) drygt 100 olika Rundskriv och Retningslinjer som är Norges motsvarighet till EUs tillämpningsförordningar/Jordbruksverkets föreskrifter. Rundskriv som har koppling till tullkvoterna är bl.a. -

2004/76 om Auksjon av tollkvoter – regler för hur auktionering går till

2010/031 med tullsatser vid import av protokoll 3-varor

2010-11-12 med föreskrifter om råvaruprisutjämningen, prisrabatter och exportbidrag

Av riktlinjerna för import av hö framgår bl.a. att man -

för att få importlicens måste kunna styrka att man under föregående år köpte hö från norsk producent eller själv importerade hö, sammanlagt minst 200 ton/år. 21

Att man föregående år sålde minst 200 ton hö till slutförbrukare. Egenproducerat hö räknas inte.

Kommentar: Bestämmelserna påminner om EU-bestämmelser i samband med licensfördelning. De norska kraven är dock mycket höga när det gället volymgränsen 200 ton. Denna höga gräns och regeln att egenproducerat hö inte räknas gör att slutanvändarna på den norska sidan och höproducenterna på den svenska sidan inte är med i licensfördelningen. Det är svårt för nya importörer att uppfylla inträdeskraven. Detta betyder att licensinnehavarna tar bra betalt för rätten att utnyttja deras licenser, s.k. kvotränta. Ett antal etablerade höimportörer omsätter ungefär samma volym år efter år. Om inträdeskraven för att bli höimportör sänks och/eller licenssystemet ersätts med ett först-till-kvarnen-system med lägre eller inga inträdeskrav skulle sannolikt kvoträntorna minska och kvotutnyttjandet öka. Enligt svar i en rundringning till olika svenska höexportörer 2005 är det troligt att det förekommer en relativt stor svart höhandel över gränsen idag. Kvoträntorna uppgavs vara en av drivkrafterna till denna handel. Statistik innehåller bl.a. -

resultat av auktioner som genomförts 2010 och tidigare år: kvantiteter, antal som sökt och antal som fått licenser, auktionspriser i NOK/kg för de enskilda kvoterna, auktionsintäkter

fördelning av ostkvoten: namn och postadress och vilka kvantiteter av de respektive delkvoterna som varje kvotägare tilldelats.

Kommentar: Auktionsstatistiken visar att en del kvoter utnyttjas fullt ut och betingar höga priser medan andra kvoter är mindre efterfrågade och ibland inte utnyttjas till fullo. Auktionspriserna under senaste femårsperiod har varit höga för bl.a. korv, skinka, köttbullar och jordgubbar. Om man jämför med statistik från tidigare auktioner kan konstateras att korv har successivt ökat från 14,60 NOK/kg år 2003 till nivåer under senare år på mellan 30 och 53 NOK/kg, skinka har för samma period varierat mellan 10 och 45 NOK/kg, köttbullar började på 8,00 NOK år 2003, gick upp till 16,00 år 2004, ner till 0,45 år 2005 och upp till 8,59 år 2006. Auktionspriset på köttbullar har därefter varierat mellan 4 och 11 NOK/kg. Jordgubbarna började på noll för att sedan successivt öka och variera mellan 4 och 6 NOK7kg. För 2010 gick auktionspriset ner till 2,25 för jordgubbar. Utöver själva informationsvärdet, kan statistiken över auktionspriserna och kvotutnyttjandet användas som argument för önskemål om ökade kvoter eller argument för att begära kompensation för att förmånsvärdet urholkats. I de fall där auktionspriserna är försumbara är det naturligtvis svårt att hävda att auktionsmetoden är förkastlig. Men i de fall då priserna är avsevärda urholkas som sagt värdet av handelsförmånerna. Skjema är samma sak som ”blanketter”. Fliken innehåller flera blanketter av betydelse för tullkvoterna inte minst för ost och hökvoterna.

ansökningsblanketter för importlicenser: ”Söknadsskjema for utstedelse av importtillatelse for tollkvoter (ITT)”

blanketter för att rapportera om vilka ostslag som importerats inom olika delar av ostkvoten (”rapporteringsskjema for dessertost, for EU-frikvote, ost for bearbeidning i industrien, kvoteost inntil 20 % hardost”)

registrering av nya ostsorter

”skjema for dokumentasjon av omsetning av höy i 2007”

I högra marginalen finns länkar till -

”auksjonssystemet” för företag som vill delta i auksjoner. För att kunna göra detta måste man logga in och uppfylla de krav som finns för att få importlicenser

”ostekvoter”: information om hur man söker ostkvoter och länkar till aktuellt regelverk

”norska Tollvesendet” (tullverket) där det går att se aktuella tullsatser för tullpositioner som omfattas av Jordbruksavtalet med EU och alla andra tullpositioner. På Tollvesendets startsida i kolumnen till höger – välj ”Tolltariffen” och klicka på ”Avsnitt og kapitler” så kan man hitta alla aktuella tullsatser för tullnummer på 8siffrig nivå. Här finns dock ingen information om tullfrihet eller nedsatta tullar för EU.

Administrationen av importkvoterna i Norge sköts av SLF som utfärdar tillämpningsförordningar och administrerar kvotauktioner m.m. SLF servar också med statistik om kvotutnyttjande, auktionspriser, information om licensinnehavare etc. Det mesta av denna information går att få tag på på SLFs hemsida (www.slf.dep.no) eller genom kontakt med ansvariga handläggare på SLF. De norska tullarna för Artikel 19-varor/jordbruksvaror är generellt sett mycket högre än EUs tullar. Särskilt höga är tullarna för kött och köttprodukter, mejeri, bär och frukt, växter och grönsaker som odlas i Norge, spannmål, kvarnprodukter och fodermedel samt bearbetade grönsaker, frukt och bär. Gällande tullsatser (bortsett från eventuella tullförmåner för EU) finns i den norska tulltaxan på Tollvesendets hemsida (www.toll.no) – se sökväg ovan. Eventuella tullförmåner för import av jordbruksvaror från EU regleras av bilagorna till jordbruksavtalet mellan EU och Norge (se ovan). Norsk importstatistik finns tillgänglig på norska statistikmyndigheten Statistikkbankens hemsida/statbank.ssb.no/statistikkbanken/. Uppgifterna i den norska handelsstatistiken avser till skillnad från den svenska statistiken ursprungsland. Kommentar: Det är angeläget att faktiska kvotutfyllnaden dokumenteras för de bilaterala jordbrukskvoterna för export till Norge. Jämförbarheten mellan norsk och svensk statistik kan vara dålig. De svenska exportsiffrorna innehåller nämligen ibland sändningar med ursprung i andra EU-länder. Detta konstaterades när Jordbruksverket 2005 analyserade kvotutnyttjandet och jämförde norsk statistik för kvotimporten med svensk exportstatistik. Jordbruksverket hade då av svenska tullen fått tillgång till listor över alla enskilda exportsändningar till Norge av exempelvis ost och kött. Väldigt många av de svenska sändningarna hade uppenbarligen inte svenskt ursprung, något som man inte kan se i den vanliga handelsstatistiken. Om man vill analysera utnyttjandet av de norska tullkvoterna för import från EU bör man således utgå från den norska statistiken.

3.2.5 EUs tullkvoter och tullförmåner för import från Norge EU har sedan den 1 januari 1995 tillämpat tullfria importkvoter för vissa grönsaker, bär och frukt (blomkål, broccoli, kinakål, plommon, körsbär och jordgubbar). I skriftväxlingen 2003 byggdes de norska tullkvoterna från 1995 på med tilläggskvoter för får- och lammkött, saltat, torkat eller rökt kött, korv, huvudsallat, annan sallat samt ännu mer 23

körsbär (+300 ton till 900 ton) och jordgubbar (+ 300 ton till 1 800 ton). Dessutom öppnade EU upp tullfria kvoter för perenna växter (1 milj NOK/år) och krukväxter (4 milj NOK/år) samt accepterade tullfri import utan några kvantitetsbegränsningar för sju ytterligare tullpositioner i HS 06, bl.a. köksväxtplantor och jordgubbsplantor. Jordbruksexporten från Norge riktas i hög grad till EU-marknaden. Under senare år har så mycket som 75 procent av exportvärdet och 85 procent av exportvolymen gått till EU-länder. Tabell 1 nedan redovisar gällande (2010) norska tullkvoter in till EU och i vilken grad kvoterna utnyttjades 2007. I tillägg till dessa kvoter kommer också gällande ostkvot på 4 500 ton. Storbritannien, Sverige, Tyskland och Danmark är de viktigaste marknaderna i EU för export av norsk ost. Generellt sett har dock kvotutfyllnaden varit låg för de kvoter EU erbjudit Norge. En förklaring till det låga kvotutnyttjandet kan vara att norska exportörer inte har tillräckligt starka incitament för att utveckla export av jordbruksvaror. Tabell 1. Bilaterala jordbrukskvoter för export från Norge till EU 2007 Produkt

Kvot

Kvotutfyllnad

Blomkål

2 000 ton

Broccoli

1 000 ton

Kinakål

6 000 ton

2,3 %

Körsbär

900 ton

0,6 %

Plommon

600 ton

Jordgubbar

1 800 ton

Huvudsallat

300 ton

8,1 %

Annan sallat

300 ton

1,5 %

Fårkött

300 ton

1,5 %

Saltat och torkat kött

200 ton

15 %

Korv

300 ton

43 %

Plantor och sticklingar

136 212 !

Prydnadsväxter

544 848 !

Källa: NILF

I bilaga V till den senaste jordbruksöverenskommelsen (2010) åtar sig EU att tillåta fri import från Norge för 7 200 ton ost/år. Kvoten avser alla typer av ost. Vidare erbjuds Norge tullfri import av 13 000 ton detaljhandelsförpackat hund- och kattfoder samt 400 ton färska hallon, 900 ton körsbär samt 200 ton potatisprodukter.

3.2.6 Norska önskemål och ståndpunkter Från norsk sida hävdas att EU-importen mer än dubblerats de senaste 10 åren och att ytterligare handelsliberaliseringar därför inte är önskvärda. Ytterligare importförmåner riskerar att slå ut inhemsk norsk produktion. Mot detta kan bland annat invändas att norska konsumenter önskar ett varierat varuutbud och ökad valfrihet och att importen i hög grad tillgodoser denna efterfrågan. Inhemskt norskt jordbruk har svårigheter att svara upp till ökad efterfrågan inom främst animalieområdet. Ett annat återkommande argument är att Norge önskar ett ”balanserat” avtal. Med ett minimum av norska offensiva intressen är det naturligtvis omöjligt att nå en ”balanserad” uppgörelse på jordbruksområdet. Dessutom kan invändas att Norge har ett betydande handelsöverskott gentemot EU om även fisksektorn tas i 24

beaktande. Från norsk sida hävdas också att EU tillämpar prohibitiva tullskydd mot norsk export. I enstaka fall kan detta möjligen vara berättigad kritik, men generellt sett har EU tillgodosett de fåtal norska exportintressen som aktualiserats i förhandlingarna. Under tiden före EU-inträdet fanns inte mycket handel för jordbruksvaror som produceras i Norge. Den norska produktionen stöddes med prisstöd och skyddades med kvantitativa importrestriktioner. De känsliga områdena då som nu för norsk del var bl.a. mejeri, kött, frukt och grönsaker. Norge har hela tiden varit defensivt gentemot EU när det gäller eventuella försök att fortsätta att liberalisera handeln med jordbruksvaror. De handelsförmåner som finns i avtalet för norsk export återspeglar sannolikt dock ett antal offensiva intressen, som Norge har. Tullkvoten för ost är sannolikt den kvot som har störst betydelse men kvoterna för vissa köttprodukter, grönsaksprodukter, bär och frukt samt vissa växter har sannolikt också viss betydelse. Det har varit svårt att komma överens om ytterligare liberaliseringar. Norge har begränsade önskelistor medan EUs samlade önskemål är desto mer omfattande. De norska önskemålen gäller oftast produkter som produceras i Sverige och som konkurrerar med svensk produktion. De förmåner som Norge hittills fått innebär att EU gett ensidiga förmåner för norska exportprodukter som i stor utsträckning har dirigerats till den svenska marknaden. I utbyte har Norge gett EU förmåner som kunnat utnyttjas ytterst marginellt av Sverige men desto mer av Danmark och andra EU-länder.

3.2.7 Svenska önskemål och ståndpunkter Norges överskott i handeln med fisk måste vägas in i förhandlingarna om jordbruksvaror, annars finns inte förutsättningar för mer än marginella framgångar. EES-avtalet innebär på livsmedelsområdet åtaganden för bearbetade livsmedel, för jordbruksvaror och för fisk. Avtalet innebar en slags balans mellan parterna på livsmedelsområdet där Norges intressen att få goda villkor för sin export av fiskvaror tillgodosågs genom en schemalagd snabb tullavveckling under avtalets första år. EUs och Sveriges intressen låg mer på bearbetade varor och jordbruksvaror. En gynnsam handelsutveckling för fisk samtidigt med en dålig utveckling för jordbruksvaror och bearbetade varor har hittills bedömts vara ett starkt skäl till att begära bättre handelsvillkor för jordbruksvaror och bearbetade varor. Om balansen i EES-avtalet rubbas kan parterna begära omförhandling. Den yttersta åtgärden är, teoretiskt sett, att säga upp avtalet. En dålig handelsutveckling och dåliga handelsvillkor är typisk för jordbruksvaror som Norge själva producerar och som Sverige skulle vilja kunna exportera till Norge. Det är önskvärt att få öppningar även för varor som idag säljs i gränshandeln som t.ex. kött- och olika mejerivaror. För jordbruksvaror som Norge inte producerar är handelsvillkoren mestadels goda. Om den norska marknaden blev tillgänglig skulle berörda producenter i Sverige kunna utnyttja skalfördelar bättre. Liberaliseringar i WTO kan också rubba balansen i avtalet. Värdet av de handelsförmåner som följde med EES-avtalet minskar om marknadstillträdet för tredjeland förbättras. Inte särskilt mycket av importkvoterna har utnyttjats av svenska företag. Danmark tar större delen av kvoterna för ost och korv, Belgien jordgubbar, Frankrike och Italien äpplen, Spanien skinka och isbergssallat. Korv och skinkkvoter utnyttjas av andra EU-länder t.ex. för export till Norge av kända kvalitetsprodukter (parmaskinka, fetaost etc). Skäl till lägre svenskt utnyttjande är auktionspriser, konkurrens, informationsbrist, små kvoter, osäkerhet i planeringen. Auktionspriserna kan jämställas med tullar. Ju högre auktionspriser, desto mer urholkas den handelsförmån som EU tillerkänts. 25

De svenska exportföretagen föredrar generella tullösningar. De anser att kvoterna är för små, att kontakterna med importörerna är besvärliga, att informationen ofta är svårtillgänglig, att osäkerhet om framtida kvotutrymme samt licenskostnader och kvoträntor gör det svårt att kalkylera och satsa långsiktigt. !

3.3 Bearbetade produkter – Protokoll 3 3.3 produkter – Protokoll 3 3.3.1 Bearbetade Historik Avtalsområdet kännetecknas av en viss komplexitet och rymmer olika aspekter såsom 3.3.1 Historik varierad varuomfattning, aktuell jordbrukspolitik inom EU och Norge, tulltekniska frågor Avtalsområdet kännetecknas av en viss ochi EU rymmer olika aspekter såsom samt de specifika handelsordningar somkomplexitet administreras respektive Norge. Till området varierad aktuell jordbrukspolitik EU och Norge, frågor hör ocksåvaruomfattning, frågor om den aktuella marknadsbilden inom för exporterande och tulltekniska importerande företag. samt de specifika handelsordningar som administreras i EU respektive Norge. Till området Bearbetade varorom omfattades redan av frihandelsåtagandena i EFTAoch 1960. Detta innebar att hör också frågor den aktuella marknadsbilden för exporterande importerande företag. prisutjämning, d.v.s. tullar vid import och bidrag vid export, fick tillämpas för de varor som Bearbetade av frihandelsåtagandena 1960. Detta innebar fanns med i varor bilagaomfattades D del 1 tillredan EFTA-konventionen och någrai EFTA år senare även de varor somatt prisutjämning, d.v.s. import bidrag vid export, fick tillämpas för de varoravsom fanns med i bilaga D tullar del 2.vid Syftet medoch prisutjämningen var att neutralisera effekterna fanns med i bilaga D del 1 till EFTA-konventionen och några år senare även de som ländernas interna jordbrukspolitik (som inte reglerades av EFTA) för att skapa såvaror jämlika fanns med i bilaga D delsom 2. Syftet med prisutjämningen var att neutralisera effekterna av konkurrensförhållanden möjligt mellan livsmedelsindustrin i de olika EFTA-länderna. ländernas interna jordbrukspolitik (som inte reglerades av EFTA) för att skapa så jämlika var Parterna enades om regler för hur stora tullarna och bidragen fick vara. Varuomfattningen konkurrensförhållanden som möjligt mellanarrangemang livsmedelsindustrin i de2 olika EFTA-länderna. för de flesta varor densamma som i senare i protokoll till EFTA-ländernas Parterna enades om regler för hur stora tullarna och bidragen fick vara. Varuomfattningen frihandelsavtal (FTA) med EG 1972. I protokoll 3 till EES-avtalet 1994 utvidgades varu- var för de flesta varor som i senaremen arrangemang i protokoll 2 till EFTA-ländernas omfattningen med densamma en rad produktgrupper implementering kunde först ske 2004. De frihandelsavtal (FTA) med EG 1972. I protokoll 3 till EES-avtalet 1994 utvidgades åtaganden som gjordes för bearbetade varor i EES var mer långtgående än i FTA. Ettvarufåtal omfattningen med en rad produktgrupper imen implementering kunde först ske 2004. De produkter omfattades av frihandelsregler EFTA men inte i FTA. åtaganden som gjordes för bearbetade varor i EES var mer långtgående än i FTA. Ett fåtal Många av omfattades de komponenter som fanns i EFTA/FTA blev komponenter också i EES-avtalet. produkter av frihandelsregler i EFTA men inte i FTA. Protokoll 3 i EES-avtalet är en vidareutveckling av EFTA/FTA-avtalen. Inom EG skapades Många av de komponenter som blev komponenter också i EES-avtalet. en särskild handelsordning (Ickefanns bilagai EFTA/FTA I) för att administrera detta prisutjämningssystem. Protokoll 3 i EES-avtalet är och en vidareutveckling av EFTA/FTA-avtalen. Inom eftersom EG skapades Ansvaret för administration handelsförhandlingar gavs till DG Enterprise en särskild handelsordning (Icke bilaga I) för att administrera detta prisutjämningssystem. produkterna inte omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. Namnet ”Icke bilaga I” Ansvaret för produkterna administration handelsförhandlingar gavs till DG Enterprise eftersom markerar att inteoch omfattas av Romfördragets bilaga I, vilken definierar de produkterna inte omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. Namnet ”Icke bilaga I” sektorer som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken. markerar att produkterna inte omfattas av Romfördragets bilaga I, vilken definierar de Den svensk-norska handeln bearbetade jordbrukspolitiken. varor under EFTA-tiden10 var liksom idag sektorer som omfattas av denmed gemensamma relativt expansiv. Detta berodde då som nu på att konkurrensvillkoren för industrierna i 10 Den svensk-norska handeln medutjämnade bearbetadeoch varor under EFTA-tiden var liksommarknader idag Sverige och Norge var i princip marknadstillträdet till respektive i relativt expansiv. Detta berodde då som nu på att konkurrensvillkoren för industrierna i varor praktiken fritt. Till skillnad från jordbruksvarorna gällde prisutjämningen för bearbetade Sverige och Norge var i princip utjämnade och marknadstillträdet till respektive imarknader utan kvantitativa importrestriktioner. Den eftersträvade konkurrensneutraliteten handeln i praktiken fritt. Till skillnad från jordbruksvarorna gällde prisutjämningen för bearbetade urholkades i vissa fall när prisutjämningen inte fullt ut lyckades med syftet att neutraliseravaror utan kvantitativa importrestriktioner. Den eftersträvade konkurrensneutraliteten i handelnför effekterna av jordbrukspolitiken. Detta kunde bero på vilka referenspriser som användes urholkades i vissa fall när prisutjämningen inte fullt ut lyckades med syftet att neutralisera beräkning av bidrag och tullar, omräkningstal mellan jordbruksråvaror och mer förädlade effekterna jordbrukspolitiken. bero på vilka referenspriser varor (t.ex.av mellan spannmål och Detta mjöl),kunde vilka standardrecept som användessom för användes en del för beräkning av bidrag och tullar, omräkningstal mellan jordbruksråvaror och mer bearbetade varor, vilken råvaruomfattning för systemen som tillämpades i olika förädlade länder, varor (t.ex.i mellan spannmål och mjöl),etc. vilka standardrecept som användes för en del skillnader principer för prisutjämning I EFTA-samarbetet diskuterades dylika bearbetade varor, vilkeni råvaruomfattning för systemen tillämpades länder, prisutjämningsproblem handelsexpertkommittéer för attsom försöka enas omi olika lösningar på skillnader problemen.i principer för prisutjämning etc. I EFTA-samarbetet diskuterades dylika prisutjämningsproblem i handelsexpertkommittéer för att försöka enas om lösningar på problemen. 3.3.2 EES-förhandlingar om Protokoll 3 Diskussionerna i handelsexpertkommittén utvecklades till förhandlingar i samband med 3.3.2 EES-förhandlingar om Protokoll 3 förberedelserna inför EES-avtalet, vilka började i slutet av 1980-talet. Förhandlingarna pågick Diskussionerna i handelsexpertkommittén utvecklades till förhandlingar i samband med förberedelserna inför EES-avtalet, vilka började i slutet av 1980-talet. Förhandlingarna pågick 10

År 1990 uppgick värdet av exporten till Norge till 650 miljoner SEK. År 2009 var motsvarande exportvärde 3 349 miljoner SEK. 10 År 1990 uppgick värdet av exporten till Norge till 650 miljoner SEK. År 2009 var motsvarande exportvärde 3 349 miljoner SEK. 27

i flera år med syftet att stärka och förbättra handelsvillkoren för de varor som omfattades av prisutjämningssystemen så att ännu mer frihandelsliknande villkor kunde uppnås. Förhandlingarna föregicks av att EG 1988 ändrade sitt system för prisutjämning radikalt. I och med övergången till en matrismetod (den s.k. Meursingmatrisen) höjdes tullarna för importen av ett stort antal varor från bl.a. EFTA-länderna. EFTA krävde att EG skulle kompensera för dessa tullhöjningar, eftersom dessa höjningar innebar ett brott mot de handelsförmåner som EFTA hade tillerkänts och likaledes bröt mot överenskomna principer för prisutjämningen. EG gick med på att se över sådana negativa effekter av matrisen. Samtidigt utvidgades diskussionen av EG till att gälla alla tänkbara aspekter av prisutjämningen. Förhandlingarna resulterade efter ca 6 år i förslag gällande -

Nya frihandelsvaror11 För en rad produkter avskaffades tullarna och produkterna blev rena frihandelsvaror i EES. Denna del i uppgörelsen implementerades 1 januari 1994.

Färdigvaruomfattningen12 Omfattningen av bearbetade varor som ingick i systemet utökades. I och med att de relativt fria handelsvillkoren inom ramen för protokoll 3 nu utvidgades till ”nya” produktgrupper skapades förutsättningar för ökad handel.

Enhetliga principer för beräkning av tullsatserna Tullsatserna för protokoll 3-varor bestäms utifrån varornas råvarusammansättning och protokollet utvecklade enhetliga principer för dessa beräkningar, liksom för prisnotifikationer, standardrecept och omräkningstal, verifikationprocedurerer m.m. Dessutom byggde protokollet på s.k. nettokompensation, dvs att prisutjämning sker till lägsta EES-pris istället för till världsmarknadsprisnivå.

Sverige var tillsammans med EU pådrivande i förhandlingarna. Sverige, Österrike, Island, Finland och de 15 EG-länderna accepterade och förberedde implementering av förhandlingsresultatet. Under senhösten 1994 – två månader före tänkt implementering av protokollet – tackade dock Norge nej till uppgörelsen. Mellan EU och Norge fortsatte därför frihandelsavtalets protokoll 2-bestämmelser att gälla åren efter EES-avtalets tillkomst. Endast frihandelslistan i protokoll 3 hade därmed implementerats. När Sverige, Finland och Österrike gick med i EU utvidgades frihandeln i EES med läskedrycker för att Norge inte skulle förlora dessa förmåner som man tidigare varit berättigad till. Vidare tillkom ett antal autonoma kvoter som EU erbjöd Norge (etanol, tobak, margarin, choklad, sockerfria konfektyrer, m.m.) som kompensation för att tidigare EFTA-länder nu blivit EU-medlemmar (Norge begärde aldrig formella GATT 24:VI-förhandlingar med EU).

3.3.3 Handelstvist mellan EU och Norge 1995/96 När jordbruksavtalet i WTO trädde i kraft 1995 skedde stora förändringar av det norska systemet för prisutjämning. Norges tidigare kvantitativa importrestriktioner för flertalet jordbruksvaror tarifferades till tullar vilket fick en förhöjande effekt på referenspriserna i det

Frihandelsvaror i protokoll 3 (tabell II) är bland andra kaffe, te, vissa kakaoprodukter, mineralvatten, pektin, glycerol, jäst m.m. 12 Varuomfattningen utvidgades med produktgrupper som sylt och marmelader, vissa margariner, barnmat, müsli och soppor/buljonger.

norska systemet för prisutjämning. Nettoeffekten för den norska importen av bearbetade varor från Sverige och EU var att tullarna höjdes kraftigt 1995. Tullhöjningarna hängde också till stor del samman med utformningen av ett nytt norskt matrissystem, vilket introducerats 1995. Någon liknande effekt med tullhöjningar till nackdel för Norge blev det inte när EU implementerade WTO-avtalet. De norska tullhöjningarna motsvarade höjda tullar med i snitt 58 procent för svensk livsmedelsexport och ledde som sagt till synnerligen negativa handelseffekter för svensk export och annan export från EU. På årsbasis motsvarade tullhöjningen en ökad tullbelastning för svensk export med 65 miljoner NOK, jämfört med 1994 års export av bearbetade jordbruksvaror. Norge accepterade efter utdragna förhandlingar med EU att sänka tullarna till nivåer som motsvarade nivåerna som gällde före tarifferingen i WTO13. Enligt uppgörelsen sommaren 1996 skulle Norge retroaktivt återbetala för högt debiterade tullbelopp, innebärande återbetalning till ca 300 europeiska livsmedelsföretag. Sverige spelade en aktiv roll i dessa förhandlingar och fick stöd från DG Enterprise och DG Agri. Efter hand gavs också stöd från andra MS såsom DK, DE, UK och NL. Samtliga svenska förhandlingskrav kunde till slut tillgodoses. Förhandlingarna pågick under ett års tid och innebar också en genomgång av referenspriserna i Norge. Någon motsvarande genomlysning har inte skett senare, men är nu motiverad. Vidare uppdaterades föråldrade standardrecept, vilka tillämpats sedan 1970-talet samt avvecklades flera s.k. industritullar. Det tillkom också speciella arrangemang i syfte att underlätta etablerade produktionssamarbeten mellan norska och svenska livsmedelsföretag.

3.3.4 Försenad implementering av protokoll 3 Erfarenheterna från förhandlingarna 1995/96 kom att påverka diskussionsklimatet lång tid. Kommissionen hade liksom Sverige fått lägga ner mycket resurser på att återställa balansen i protokoll 2. Ändå hade ingen ytterligare liberalisering uppnåtts i linje med EES-avtalet och dess protokoll 3. Norge hade som nämnts ovan ensidigt tackat nej 1994 till att godkänna protokoll 3. Från svensk sida önskade man se en implementering av protokollet, anpassad till de nya förutsättningarna som gavs i WTO-avtalet och bad kommissionen inleda förhandlingar med Norge. Men det dröjde till 1999 innan DG Enterprise presenterade ett förslag till protokoll 3-implementering. Det visade sig vara urvattnat i förhållande till orginalversionen och förkastades därför från svensk sida. Avtalsförslaget hade hunnit passera såväl förvaltningskommitté som rådsarbetsgrupp och var moget för behandling i jordbruksrådet. DG Enterprise var fast beslutet att driva igenom avtalet. Inför omröstning i rådet fick Sverige begära stöd från övriga medlemsländer och fick också i omröstningen detta stöd. Avtalsförslaget röstades därmed ner och det kom att dröja ytterligare 2 år innan en överenskommelse slutligen kom tillstånd om protokoll 3. Enligt det avtal som ingicks 2001 och började gälla 2002 skulle tullarna reduceras ömsesidigt med 3 procent från och med 2002. Vidare överläts till parterna att förhandla vidare om villkoren för s.k. prisrabatter samt om en avveckling av industritullar. Förhandlingarna skulle avslutas före den 1 juli 2004 och också avse en implementering av den utvidgade varuomfattningen som förhandlats i EES. Efter dryga tre års förhandlingar kunde en överenskommelse träffas14. Avtalet implementerades från och med den 30 oktober 2004. I och med att de relativt fria handelsvillkoren inom ramen för protokoll 3 nu utvidgades till

13 14

Rådets beslut den 6 december 1996 om ingående ett avtal i form av en skriftväxling etc EGT L345 1996 publicerad i EUT 18.11.2004 i L342

”nya” produktgrupper skapades förutsättningar för ökad handel. Exportvärdet av dessa produkter ökade under perioden 2004–2009 från 200 till 560 miljoner SEK Förhandlingsresultatet innebar bland annat att varuomfattningen utvidgades med produktgrupper som sylt och marmelader, vissa margariner, barnmat, müsli och soppor/buljonger. Tullreduktionen uppgick till 20 procent för sylter och margariner medan den hamnade på 8– 40 procent för berörda barnmatsprodukter, müsli och soppor/buljonger. Överenskommelsen innebar också att flertalet industritullar avvecklades för produkter i protokoll 3. En utvärdering av 2004 års överenskommelse redovisas i bilaga 3.

3.3.5 Protokoll 3 – aktuella avtalstexter EES-avtalet publicerades i EGT 3.1.94, L1. Som nämnts implementerades inte det ursprungliga protokoll 3 av Norge. Det som gäller för Norge är: -

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 140/2001 den 23 november 2001, publicerat i EGT 24.1.2002 i L22.

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 138/2004 den 29 oktober 2004, publicerat i EUT 18.11.2004 i L342.

Protokoll 2 i frihandelsavtalet EU–Norge upphörde att gälla i samband med beslut nr 140/2001. För bearbetade varor i HS 1–24 gäller de ursprungsregler som anges i Protokoll 4 till EESavtalet. För framtida förhandlingar med Norge kan det vara viktigt att uppmärksamma på vissa legala oklarheter som kvarstår på grund av att Norge aldrig godkänt bilagorna till protokoll 3 vilka förhandlades efter det att protokollstexten godkänts av alla berörda parlament – också av Stortinget. Det kraftigt reviderade protokoll 3 som antogs först 2001 är urvattnat jämfört med den ursprungliga versionen som antogs och ratifierades av parlamenten tillsammans med övriga EES-akter under åren 1992–1993. Ursprungligt protokoll reglerar till exempel frågan om prisrabatter och principerna för prisutjämning liksom tullavveckling för enskilda produkter. Rådets rättstjänst har på svensk förfrågan tidigare bedömt att svenska förhandlingskrav avseende t.ex. prisrabatter är förenliga med andan i avtalet, men att utgången är osäker vid ett tvistförfarande.

3.3.6 Vad står det i Protokoll 3? Protokoll 3 inleds med att hänvisa till att det gäller produkter som avses i artikel 8.3 b i EESavtalet. Därefter följer 7 artiklar, därefter en tabell I (åtaganden om tullar och exportbidrag för bearbetade varor) med tre bilagor för vardera EU, Island och Norge samt en tabell II (tullfria varor).

3.3.6.1 Övergripande kommentar Detta nya protokoll 3 har en del skillnader jämfört med det ursprungliga protokollet, vilket inleddes med en artikel 2 som fastlade de allmänna principerna för prisutjämning. I det gällande protokollet omnämns inte dessa principer. Begreppet prisutjämning nämns inte heller. Det ursprungliga protokollet hade artiklar som föreskrev hur tullarna skulle beräknas och hur råvarudeklarationer skulle hanteras. Allt sådant har lyfts bort från artiklarna. Om det finns kvar har det bakats in i de olika bilagorna för vardera EU, Island och Norge.

Artikel 1. Bestämmelserna i avtalet ska gälla de produkter som förtecknas i tabell I och II, om inget annat följer av bestämmelserna i detta protokoll. Kommentar: det gäller alltså att hålla reda på vilka produkter som står med i tabell I och II. Artikel 2. Tullarna ska ses över på årsbasis. Gemensamma kommittén får anpassa dem till kostnadsutvecklingen för jordbruksråvaror hos avtalsparterna och/eller till ömsesidiga medgivanden. Kommentar: Artikel 2 ger stöd för att kräva åtminstone årliga översyner av tullarna. Gemensamma kommittén har aldrig vad vi känner till agerat enligt artikeltexten. Vidare bör uppmärksammas att det här saknas explicita texter om att tullskyddet relateras till världsmarknadspris för respektive råvara, något som varit praxis under samtliga tidigare avtal (Norge har vid flera tillfällen avböjt att introducera s.k. nettoprissytem). Viktigt att notera är också att protokollet inte ställer några krav på prisnotifikationer, d.v.s. ömsesidiga rapporteringar om prisutveckling inhemskt eller på världsmarknaden. Dessa frågor förbisågs i granskningen av avtalet. Därmed minskar möjligheterna att göra årliga eller regelbundna uppföljningar och revideringar av referensbelopp/tullar. Avsaknaden av uppföljningsklausuler har emellertid inte hindrat kommissionen från att begära nya tullförhandlingar om protokoll 3. Artikel 3. 1. Detta protokoll ska inte vara något hinder för att varje avtalspart tillämpar sitt eget exportbidragssystem på produkterna i tabell I, vilket ska mildra effekterna av skillnader mellan priser på världsmarknaden och på avtalsparternas marknader för jordbruksråvaror. 2. Om produktionsbidrag eller direkta bidrag utgår för jordbruksråvaror som används för att producera exportprodukter ska exportbidraget sänkas i motsvarande grad. Kommentar: Artikel 3 ger ganska vaga men ändå riktlinjer för exportbidrag. Däremot finns ingen skrivning om hur parterna får göra med tullarna. Paragraf 3.2 syftar bl.a. på de norska prisrabatterna. Artikel 4. Avtalsparterna ska regelbundet informera varandra om de bidragsnivåer som tillämpas på sådana jordbruksråvaror som ingår i de produkter som förtecknas i tabell I samt relevanta förändringar i jordbrukspolitiken, även institutionella priser. Kommentar: Det finns vad vi vet inte något formaliserat informationsutbyte som artikeln syftar på. Parterna får dock sannolikt tillräcklig information via de informationskanaler som finns. För norsk del publiceras information om nya tullar och omräkningstal, referenspriser m.m. regelbundet på Statens Lantbruksforvaltnings (SLF) hemsida. EU-tillämpningen är tillgänglig för Norge eftersom EUT ligger ute på internet. EUs tillämpade tullar kan t.ex. fås via tullverkets hemsida. Förändringar i jordbrukspolitiken, även institutionella priser är också öppen information i båda riktningarna. En del sådan information finns att tillgå via WTO. OECDs prisdatabas (PSE) publicerar prisserier (producentpriser) för en rad sektorer och för samtliga medlemsländer, världsmarknad och EU-marknad. Information om marknadspriser inhämtas inom EU, Norge och tidigare också i Sverige via kontakter med företag och branschorganisationer.

Artikel 5. 1. Avtalsparterna får inte ta ut tull eller andra avgifter med samma verkan på import alternativt bevilja bidrag för export av de produkter som förtecknas i tabell II. 2. Bestämmelserna i artikel 4 gäller på samma sätt för de produkter som förtecknas i tabell II. Kommentar: Produkterna i tabell II är alltså frihandelsvaror i betydelsen att inga tullar får tas ut. Detta innebär dock inget förbud att ge interna stöd till berörda produkter. Artikel 6. Om en av avtalsparterna begär det, får gemensamma EES-kommittén se över detta protokoll. Översynen får innebära att tabell I eller II ändras i fråga om produktomfattning och tillämpliga tullar. Kommentar: Med stöd av artikel 6 kan vi begära att öka varuomfattningen i båda tabellerna och sänka eller höja tullarna. Artikel 7. Avtalsparterna ska ge gemensamma EES-kommittén utförlig information om de genomförandebestämmelser som ska gälla för tillämpningen av detta protokoll. Varje avtalspart får när som helst ta upp en diskussion i gemensamma EES-kommittén om den praktiska tillämpningen av detta protokoll. Kommentar: Den gemensamma EES-kommittén skulle kunna ges en aktivare roll än vad som hittills varit fallet. Det beror på parterna inklusive EU.

3.3.7 Allmänt om Protokoll 3 De bearbetade varor som står upptagna i protokollet får mycket förmånliga tullförmåner. För varorna som finns i tabell II är tullarna helt borttagna. För varorna i tabell I är tullarna rejält sänkta. De exakta åtagandena finns angivna i de olika bilagorna till tabell I för vardera EU, Island och Norge. I det följande redogörs för EUs importordning (Bilaga I till tabell I), därefter Norges importordning (Bilaga III till tabell I).

3.3.8 EUs importordning – Bilaga I till tabell I15 1. I beslutet anges vilka grundbelopp i !/100 kg som ska användas för att beräkna jordbruksdelarna och tilläggstullarna för spannmål (vanligt ris, durumvete, råg, korn och majs, långkornigt råris, helmjölkspulver, skummjölkspulver, smör, socker samt melass). Kommentar: grundbeloppen i !/100 kg behöver naturligtvis ses över med jämna mellanrum. Detta är ett skäl att se över avtalet. Så har emellertid inte skett sedan protokoll 2-överenskommelsen 1996. 2. 5 % övre gräns för försumbar kvantitet av stärkelse/glukos och sackaros/invertsocker/isoglukos. 3. I tillägget anges i tabellform dels tillämpliga intervall för teoretiska och avtalade kvantiteter jordbruksråvaror, dels de standardsammansättningar som ska användas för att beräkna tullarna.

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 140/2001 den 23 november 2001, publicerat i EGT 24.1.2002

intervall för kvantiteter mjölkfett och mjölkprotein kombinerade med kvantiteter i kilo skummjölkspulver, helmjölkspulver och smör som varje sammansättning av fett och protein motsvarar. Totalt anges i tabellen 32 olika intervallkombinationer och en teoretisk sammansättning för varje kombination. Exempel: om råvarusammansättningen är 9–12 viktprocent mjölkfett och >18 % mjölkprotein ska tullberäkningen enligt tabellen utgå från 70 kg skummjölkspulver och 14 kg smör.

intervall för kvantiteter sackaros, invertsocker och/eller isoglukos samt stärkelse/glukos kombinerade med kvantiteter i kilo vitt socker, vanligt vete och majs som varje sammansättning motsvarar. Totalt anges i tabellen 32 olika intervallkombinationer och en teoretisk sammansättning för varje kombination. Totalt anges i tabellen 5 olika intervall för sackaros m.m. och fem olika intervall för stärkelse/glukos. I tabellen anges en teoretisk sammansättning för varje intervall. Exempel: Om råvarusammansättningen är 5–30 viktprocent sackaros ska tullberäkningen utgå från 24 kg vitt socker. Om råvarusammansättningen är 5–25 viktprocent stärkelse/glukos ska tullberäkningen utgå från 22 kg vanligt vete och 22 kg majs.

Standardsammansättningar som ska användas för att beräkna tullarna från Norge och Island till EU för 84 olika tullinjer som ingår i tabell I. Exempel: Tullen för 1902 3090 (pastaprodukter, andra än fyllda eller torkade) ska beräknas på grundval av ett standardinnehåll av 66 kg durumvete16 och tullen på 1905 1000 (knäckebröd) ska beräknas på grundval av ett standardinnehåll av 140 kg råg17. De ordinarie tullarna står angivna i tulltaxan. Tullarna för import från Norge baseras på EUs rådsförordning R1686/02. Lättast att få fram tillämpad tull för dessa 84 tullinjer där Norge och Island får en lägre tull än ordinarie tull är att gå in på tullverkets hemsida och söka på respektive statistiska nummer.

de tullar som tas ut för alla produkter som förtullas enligt matrisen.

Kommentar: Förmånerna är av två slag. De s.k. industritullarna är slopade för Norge och Island. Jordbrukstullarna beräknade utifrån standardrecepten som anges i tillägget till punkt 3 blir lägre än de ordinarie tullarna som de två exemplen i fotnot 5 och 6 visar. Denna ”inbakade” förmån motsvarar i exemplen 17,7 % lägre jordbrukstull för knäckebröd och 48,5 % lägre jordbrukstull för pastaprodukten. Förmånerna varierar dock med prisnoteringarna på standardråvarorna. Om det faktiska råvaruinnehållet avviker från standardsammansättningarna i punkt 3 kan värdet av förmånstullarna urholkas. Det kan alltså finnas skäl att regelbundet se över om standardreceptens råvarusammansättningar återspeglar verkligheten. För import av produkter som förtullas enligt matrisen tas en värdetull på 9 % ut för all berörd import från tredje land. Denna tull är noll för import från Norge. För jordbruksdelen av tullen är preferensen för import från Norge relativt låg. Ett stickprov den 14 mars 2008 på 21 av de ca 600 tilläggskoderna i matrisen gav som resultat att jordbrukstullen vid import från Norge är 3–19 % lägre än tredjelandstullen.

Den 12 mars 2008 var den ordinarie tullen enligt tullverket (EUs tulltaxa ”taricen”) 5,8 % + 121,36 SEK/ 100 kg. Förmånstullen för import från Norge var samtidigt 0 % + 99,14 SEK/100 kg. 17 Den 12 mars 2008 var den ordinarie tullen enligt tullverket (EUs tulltaxa ”taricen”) 6,4 % + 90,56 SEK/ 100 kg. Förmånstullen för import från Norge var samtidigt 0 % + 46,68 SEK/100 kg.

4. För de 130 tullinjer som förtecknas i tabellen ska de tullar gälla som anges i tabellen. För några av tullinjerna sänktes tullarna genom Gemensamma EES-kommitténs beslut 138/2004 vilket ersatte punkt 4 i beslut 140/2001. Kommentar: För i stort sett samma produkter regleras tullarna i Norge. De produkter som berörs är sannolikt av begränsat norskt intresse. Av visst intresse är dock antagligen tullinjerna för sylter och marmelader, jäst, såser, soppor, buljonger, barnmat, jordnötssmör, jordnötter och nötblandningar. 5. För 120 tullinjer där den ordinarie tullen är sammansatt av en värdetull (%) och en specifik tull (!/kg) ska värdetullen vid import till EU vara noll. Gemensamma EESkommitténs beslut 138/2004 ersätter punkt 5 i beslut 140/2001 som innebär att listan kompletterats med ytterligare några positioner från HS 1806 och HS 2106. 6. För i stort sett samma lista är värdetullarna i Norge reducerade eller slopade. I det första Gemensamma EES-kommittébeslutet 140/2001 föreskrivs att 8 tullinjer eller delar av tullinjer med sammansatta tullar ska ha en värdetull på 5,8 % vid import från Norge. I beslut 138/2004 ändras punkt 6 så att värdetullen i den sammansatta tullen blir noll så som i punkt 5 för 6 tullinjer eller delar av tullinjer. Värdetulldelen är fortfarande 5,8 % för två tullinjer. 7. Värdetulldelen för 2905 4300 ska vara 7,8 %. 8. Eventuella förändringar i tullnomenklaturen påverkar inte villkoren i Bilaga I till tabell I, alltså EUs importordning. De tullnummer som gäller är de som som gäller i EU den 1 januari 2004.

3.3.9 EUs och Norges/Islands importordningar – Tabell II Parterna får inte, i enlighet med artikel 5 till protokoll 3, ta ut tull på import eller betala ut bidrag för export för produkterna i tabell II. Produkterna på listan är alltså frihandelsvaror. För svensk del är vissa produkter i tabell II viktiga exportvaror och därför av särskilt intresse, främst kaffe (0901), pektin (1302), glycerol (1520), extrakter, essenser och koncentrat av kaffe och te (2101) samt mineralvatten (2201).

3.3.10 Norges importordning – Bilaga III till tabell I18 1. I en tabell under punkt 1 anges vilka referenssatser i NOK/ kg för jordbruksråvaror som ska användas för att beräkna tullar på bearbetade jordbruksprodukter. Den norska listan innehåller för 71 olika jordbruksråvaror referenstullsatser i NOK/kg som ska användas för att beräkna tullarna på bearbetade jordbruksprodukter. Tio av jordbruksråvarorna är försedda med asterisk*. Dessa referenssatser ligger till grund för beräkningen av tullar för bearbetade varor enligt matrissystemet. Övriga råvaror räknas om till samma bas med hjälp av omräkningskoefficienter. De norska råvarorna är avsevärt mer specificerade än i EU. För mjölk finns t.ex. 18 olika råvaror och för spannmål och biprodukter av spannmål 23 olika råvaror. 3 av mjölkråvarorna är basråvaror, övriga 15 (i listan markerade med fotnot (b)) omräknas till matrisreferenssatser baserat på faktisk halt av mjölkfetter och mjölkproteiner i kombination med omräkningskoefficienterna.

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 140/2001 den 23 november 2001, publicerat i EGT 24.1.2002

Den norska listan innehåller också en rad råvaror som inte finns i EUs råvarulista nämligen potatis, kött (nöt, gris, får och fjäderfä), frysta bär (hallon, jordgubbar, svarta vinbär) samt äpplen, ägg och äggprodukter. Referenssatserna för bär och äpplen (i listan markerade med fotnot (c)) kommer att underkastas en gemensam årlig översyn före den 15 juni. Vid sådana gemensamma översyner ska man enligt förklaringen till fotnoten ”ta hänsyn till marknadspriser, marknadssituation, norsk produktion och norsk import”. Kommentar: referenssatserna i NOK/kg behöver naturligtvis ses över med jämna mellanrum. Detta är ett skäl att se över avtalet. Så har hittills inte skett sedan protokoll 2överenskommelsen 1996. För bär och äpplen finns detta åtagande att se över referenssatserna faktiskt inskrivet i fotnot (c). 2. De tullnummer som gäller är de som gäller i Norge den 1 januari 2004. Eventuella förändringar i tullnomenklaturen påverkar inte villkoren i Bilaga III till tabell I alltså Norges importordning. 3. 5 % övre gräns för försumbar kvantitet, under vilken ingen tull ska tas ut på mjöl, stärkelse och/eller glukos. 4. Den övre gräns för försumbar kvantitet, under vilken ingen tull ska tas ut på tilläggsråvarorna (kött, ost, ägg) och bär (frysta hallon, frysta svarta vinbär och frysta jordgubbar), ska vara 3 %. Vid beräkning av tullen ska färska bär jämställas med frysta bär. 5. I tillägget anges dels tillämpliga intervall för teoretiska och avtalade kvantiteter jordbruksråvaror, dels de standardsammansättningar som ska användas för att beräkna tullarna. De intervall i den norska importordningen som anges för mjölkprodukter är exakt samma som motsvarande intervall för EU. De intervall som anges för andra råvaror än mjölkprodukter är betydligt fler än för EU. Norge har precis som EU intervall för stärkelse/glukos. Dessutom anges till skillnad från EU intervall för mjöl av spannmål, kött, ost, ägg och bär. För sackaros, invertsocker och/eller isoglukos saknar Norge intervall eftersom socker inte produceras eller får jordbruksstöd i Norge. Intervallen för stärkelse/glukos är dock sex jämfört med fem i EU. De tillämpliga kvantiteterna för stärkelse/glukos ligger nära den övre intervallgränsen precis som i EU. De norska standardkvantiteterna utgörs till " av NOS (normal stärkelse) och # av PS (potatisstärkelse). Exakt vad NOS och PS betyder förklaras inte i tillägget. Även för övriga råvaror ligger standardkvantiteterna i övre delen av intervallen. Exempel: För en produkt där innehållet mjöl av spannmål klassats till intervallet 65– 75 kg/100 kg är standardkvantiteten mjöl av spannmål som tullberäkningen grundas på 72,5 kg. För en produkt med 15–20 kg bär-, ost- eller ägginnehåll är standardkvantiteterna 18,75 kg bär, ost respektive ägg alltså nära övre intervallgränsen. För kött ligger dock standardkvantiteterna i mitten av två intervall, lägre än mitten i ett och högre än mitten i ett intervall. För produkter där köttinnehållet bedöms vara mer än 20 kg är standardkvantiteten 50 kg. I tillägget finns en tabell med standardsammansättningar som ska användas för att beräkna tullarna från EU och Island för 37 olika tullinjer som ingår i tabell I till protokoll 3. Norska tullar enligt standardsammansättningar eller enligt matrismetod, uppgifter om tilläggstullar för kött, ost, bär och ägg samt listor över råvaror och

omräkningstal finns i nio olika tabeller som är bilagor till en föreskrift om tullarna för bearbetade produkter som kommer varje kvartal. Exempel 1: Den norska tullen för 1902 1900 (pastaprodukter, andra än fyllda eller torkade) och 1902 4000 (couscous) ska beräknas på grundval av ett standardinnehåll av 105 kg durumvete19 och tullen på 1905 2000 (knäckebröd) ska beräknas på grundval av ett standardinnehåll av 140 kg råg20. Exempel 2: En pizza med innehåll av kött eller korv (norskt nummer 1905 9010) har ett standardinnehåll av 25 kg vetemjöl, 5 kg nötkött, 5 kg griskött och hela 15 kg ost! De ordinarie tullarna publiceras i Rundskriv som man kan prenumerera på eller som kan fås direkt på Statens Lantbruksforvaltnings (SLF) hemsida, www.slf.dep.no. Kommentar: Hur standardkvantiteterna ligger i intervallen påverkar naturligtvis om tullarna i genomsnitt är högre än vad en tullberäkning utifrån faktiskt råvaruinnehåll skulle resultera i. För råvaror med höga referenssatser kan dylika effekter bli stora. Detta är sannolikt en risk för kött, bär, ost och ägg. Hur standardsammansättningarna är beskaffade kan naturligtvis också påverka tullarnas storlek. Om standardinnehållet är överdrivet i förhållande till faktiskt innehåll blir tullarna högre än de behöver vara. Ett överskydd skapas. Det kan alltså vara motiverat att med jämna mellanrum se över standardkvantiteter och standardsammansättningar. En sådan genomlysning gjordes senast 1996. Då synades också valet av referensprodukt i standardrecept. Det visade sig då att schablonerna i flera fall var föråldrade. Till exempel baserades flera schabloner på referensprodukten smör trots att industrin i många fall ersatt smör med vegetabiliska fetter i de flesta produkter. Justeringarna innebar sänkta tullbelopp. Kommentar: Förmånerna är av två slag. De s.k. industritullarna är för flertalet tullinjer slopade för EU och Island. Jordbrukstullarna beräknade utifrån standardrecepten som anges i tillägget till punkt 5 blir lägre än de ordinarie tullarna. För 1905 1000, knäckebröd – samma produkt som används som exempel på förmånerna i EUs importordning – är de norska standardkvantiteterna 22 kg vetemjöl och 88 kg rågmjöl. Tullen enligt gällande föreskrift var 2,33 NOK/kg för import från EU och 5,35 NOK/kg för import från tredje land. Denna ”inbakade” förmån motsvarar i exemplet 56 % lägre jordbrukstull för knäckebröd. För 1901 2010 (kakmixer) och 1901 2091 degar är standardkvantiteterna 35 kg vetemjöl, 5 kg heläggpulver och 3 kg durumvete. Tullen enligt gällande föreskrift var 2,27 NOK/kg för import från EU och 4,08 NOK/kg för import från tredje land. Förmånen motsvarar i detta exempel 44 % lägre jordbrukstull för knäckebröd. Förmånerna varierar dock med prisnoteringarna på standardråvarorna. Kommentar: Den preferens som import från EU får utifrån standardrecepten kan ligga i storleksordningen 40–60 %, d.v.s. förhållandet mellan EU-tull och ordinarie tull är mellan 0,6 och 0,4. Om det faktiska råvaruinnehållet avviker från standardsammansättningarna i punkt 5 kan värdet av förmånstullarna urholkas. Det kan alltså finnas skäl att regelbundet se över om råvarusammansättningarna återspeglar verkligheten. De tullar som tas ut för alla produkter som förtullas enligt matrisen är enligt senaste norska matris (i mars 2008) i genomsnitt 32–38 % lägre än ordinarie tullar. 19

Jämför motsvarande standardrecept för pasta i EU som är 66 kg durumvete Den 12 mars 2008 var den ordinarie tullen enligt tullverket (EUs tulltaxa) 6,4 % + 90,56 SEK/100 kg. Förmånstullen för import från Norge var samtidigt 0 % + 46,68 SEK/100 kg. 20

Tilläggstullarna för kött, bär, ost och ägg innehåller också preferenser för import från EU. Enligt senaste norska föreskrift är tilläggstullarna för kött 17,6 % lägre för import från EU, för ost 26 % lägre, för ägg 32 % lägre och för bär är tilläggstullarna för import från EU 11 % lägre än ordinarie importtullar. Vid jämförelse med EUs importordning kan konstateras att den norska importordningen innehåller betydligt större preferenser i relativa termer för import från EU jämfört med de preferenser för import från Norge som finns i EUs importordning. 50 procentiga tullminskningar av ordinarie tullar i WTO-förhandlingarna leder dock till att större delen av de existerande preferenserna i protokoll 3 skulle raderas ut. Det gäller i båda riktningarna och kanske inte minst vid import till EU (eftersom preferenserna för import från Norge är relativt låga som nämnts ovan). 6. Vid beräkning av tullar för en tullinje under 1904 och sex tullinjer under 2104 ska referenssatserna i punkt 1 användas, efter en reduktion på 7,2 %. Kommentar: Detta påpekas mycket riktigt för alla tullinjerna i gällande norska föreskrift. 7. För de ca 130 tullinjer som förtecknas i tabellen ska de tullar gälla som anges i tabellen. För flera av tullinjerna sänktes tullarna genom Gemensamma EESkommitténs beslut 138/2004. För i stort sett samma lista regleras tullarna i EU. Kommentar: Vissa produkter är av svenskt intresse. Av intresse är t.ex. tullinjerna för pektin, smörblandade margariner, välling, corn flakes, pop corn, kaffeextrakter, sylter och marmelader, jäst, såser, soppor, buljonger, barnmat, jordnötssmör, jordnötter och nötblandningar. 8. Tullen på produkterna i tabellen – 7 tullinjer under 1806 och en tullinje under 2103 – ska beräknas utifrån deklaration över faktiskt innehåll av råvaror som är belagda med jordbrukstull. Kommentar: Att punkt 8 efterlevs framgår klart av gällande norska föreskrift. 9. Tull på produkter under 1901 2097-98 ska vara 0,37 NOK/kg. 10. Tull på produkter under 2008 9903 (majs dock ej sockermajs eller foder) ska beräknas enligt matrisen. Tullsatsen får dock inte överstiga 12 NOK/kg. 11. Tull på produkter under 2106 9060 (fettemulsioner och liknande produkter med mer än 15 % mjölkfett ska beräknas enligt matrisen). Den högsta tullsatsen får dock inte överstiga 7 NOK/kg Kommentar: Det är här som bredbara smörprodukter hamnar.

3.3.11 Protokoll 4. Ursprungsregler för handeln med bearbetade jordbruksvaror Protokollet anger vilka regler som gäller för varje enskild produkt som omfattas av EESavtalet för att produkten ska tillerkännas ursprung hos respektive parter i avtalet och därmed vara berättigad till de handelsförmåner som anges i avtalet. Kommentar: För att förmåner ska gälla enligt protokoll 3 för produkter i tabell I och tabell II måste produkterna vid import till EU ha ursprung i Norge och vid import till Norge ha ursprung i EU. Det är alltså inte givet att förmånerna gäller för all handel mellan Norge och EU. Av intresse för SJV och andra utredningsinstanser kan vara att analysera hur stor del av handeln som får ursprungsbehandling i båda riktningar. Det kan också vara intressant att 37

analysera om ursprungsreglerna i EES är liberalare eller striktare än motsvarande ursprungsregler i andra frihandelsavtal som EU har ingått, t.ex. med Schweiz, med Medelhavsländerna, med Sydafrika och med Mexiko.

3.3.12 Norska ståndpunkter Importkonkurrensen som följt i spåren av ökad livsmedelsimport från EU anses av Norge hota inhemsk produktion. Vidare hävdas från norsk sida att landet redan gjort långtgående liberaliseringar, till exempel genom att acceptera varuutvidgningen i protokoll 3. I frågan om återupptagna tullförhandlingar för bearbetade jordbruksvaror har Norge under senare år sänt motstridiga signaler. Lantbruksministern uttalade i december 2008 att anpassningar av protokoll 3 kan vara motiverade med hänsyn till ändrade marknadsförhållanden. Norge har samtidigt hävdat att prisskillnaderna ökat mellan norsk marknad och världsmarknad och att eventuella tullanpassningar därför bör innebära höjningar av norsk tullnivå. Medan Sverige och EU kritiserar Norge på en rad punkter saknas inte kritik på norsk sida mot EUs system. En viktig del av de norska invändningarna är sannolikt att de prisnoteringar som EU använder inte återspeglar verkligheten. De reformer av CAP som gjorts har inte lett till att tullarna reducerats i motsvarande grad. Överskydd eller ”luft” påverkar också tullarna i Protokoll 3-samarbetet till nackdel för Norge. Omräkningstal och standardsammansättningar ändras i verkligheten hela tiden men i Protokoll 3 lever gamla recept kvar och skapar överskydd likaså. Norges intressen på Protokoll 3-området är överlag defensiva. EUs och Sveriges handelsöverskott på detta område är uppenbart även om det finns produkter där norsk export lyckas relativt bra. En skiljelinje går mellan produktgrupper som får prisrabatter i Norge och produkter som inte får prisrabatter. Den norska exporten domineras av den första kategorin. Motsvarande export till Norge från EU är ganska jämnt fördelad mellan båda dessa produktgrupper.

3.3.13 Norsk information om matristillämpning På Statens Lantbruksforvaltnings hemsida (www.slf.dep.no) finns gällande föreskrifter om hur matrisen tillämpas, vilka produkter som omfattas, omräkningstal mellan deklarerade råvaror och basråvaror, aktuella tullsatser för import från EU och annan förmånsimport respektive för import från tredje land.

3.3.14 Preferensmarginaler i Protokoll 3 för EU och för Norge EUs importordning: Förmånerna är av två slag. De s.k. industritullarna är slopade för Norge och Island. Jordbrukstullarna beräknade utifrån standardrecepten blir lägre än de ordinarie tullarna. Denna ”inbakade” förmån motsvarar t.ex. 17,7 % lägre jordbrukstull för knäckebröd och 48,5 % lägre jordbrukstull för en pastaprodukt. Förmånerna varierar dock med prisnoteringarna på standardråvarorna. En värdetull på 9 % tas ut för alla importprodukter från tredje land. Denna tull är noll för import från Norge. För jordbruksdelen av tullen är preferensen för import från Norge relativt låg. Ett stickprov den 14 mars 2008 på 21 av de ca 600 tilläggskoderna gav som resultat att jordbrukstullen vid import från Norge är 3–19 % lägre än tredjelandstullen. Norges importordning: Den preferens som import från EU får utifrån standardrecepten kan ligga i storleksordningen 40–60 %, d.v.s. förhållandet mellan EU-tull och ordinarie tull är mellan 0,6 och 0,4. Om det faktiska råvaruinnehållet avviker från standardsammansättningarna i punkt 5 kan värdet av förmånstullarna urholkas. Det kan alltså finna skäl att 38

regelbundet se över om råvarusammansättningarna återspeglar verkligheten. Se beräkningar i följande tabell av preferensmarginaler i Norges importordning (dvs. tullreduktion i relation till MGN-nivån). De tullar som tas ut för alla produkter som förtullas enligt matrisen var i mars 2008 i genomsnitt 32–38 % lägre än ordinarie tullar21. Tilläggstullarna för kött, bär, ost och ägg innehåller också preferenser för import från EU. Enligt senaste norska föreskrift är tilläggstullarna för kött 17,6 % lägre för import från EU, för ost 26 % lägre, för ägg 32 % lägre och för bär är tilläggstullarna för import från EU 11 % lägre än ordinarie importtullar. Kommentar. Vid jämförelse med EUs importordning kan konstateras att den norska importordningen innehåller betydligt större preferenser i relativa termer för import från EU jämfört med de preferenser för import från Norge som finns i EUs importordning. Tullminskningar i WTO-förhandlingarna i storleksordningen 50 % av ordinarie tullar leder dock till att större delen av de existerande preferenserna i protokoll 3 skulle raderas ut. Det gäller i båda riktningarna och kanske inte minst vid import till EU (eftersom preferenserna för import från Norge, som nämnts ovan, är relativt låga). Med utgångspunkt från förhandlingsresultaten 1996 och 2001 kan handelsmarginalerna också beräknas enligt nedanstående tabell. Tabell 2. Preferensmarginaler för EU-export till Norge enligt protokoll 2 och 3 (NOK/100 kg) Basråvara

GATT/UR Tull mot Procentredje tuell land reduktion från 1.7. 1995 NOK/kg

Bilaterala förmåner till EU

Slutlig bunden tull (specifik tull/värdetull

Protokoll 2överenskommelse implementerad 1.9. 1996

Protokoll 3 implementerat 1.1. 2002

Tullsats för basråvaror NOK/kg

Procentuell reduktion

Vete 213

30 %

213/347 %

157

-26 %

152

-3 %

Durumvete

213

30 %

213/347 %

101

-52 %

-3 %

Råg

213

30 %

213/347 %

151

-30 %

146

-3 %

Korn

213

30 %

174/318 %

141

-19 %

137

-3 %

2287

30 %

2287/392 %

1254

-45 %

1216

-3 %

2287

15 %

2287/392 %

1178

-48 %

1143

-3 %

Smör

2519

15 %

2519/343 %

1313

-48 %

1274

-3 %

Ost

2468

15 %

2468/265 %

2070

-16 %

2008

-3 %

Glykos

587

n.a.

455

-22 %

441

-3 %

Nötkött

3238

15 %

3238/344 %

2669

-18 %

2589

-3 %

Griskött

2464

15 %

2464/363 %

1982

-20 %

1923

-3 %

Skummjölkspulver Helmjölkspulver

Källa: EU kommissionen, DG Enterprise, Jordbruksverkets bearbetning

21 22

baserat på aktuell norska matris Slutligt bundet tullskydd enligt GATT/UR implementerades av Norge 1.7. 1995

Som framgår av tabell 2 varierar handelsförmånerna i intervallet 22–55 procent beroende på råvara. Inga tullförhandlingar har ägt rum sedan 2001 trots avtalets ambitioner om regelbundna översyner. Det kan alltså finnas skäl att se över de parametrar som bestämmer tullsatserna i protokoll 3. Det finns en insikt i kommissionen om att handelsvillkoren behöver revideras. Kommissionen uttalade 2009 att ”the current regime based on prices of agricultural raw materials can be obsolete – therefore a review will be beneficial to operators on both sides”.

3.3.15 Omprövning av politiken för norsk RÅK-industri? NILF (Norsk Institutt for landbruksekonomisk forskning) har under flera år följt livsmedelsindustrins utveckling. I samarbete med en rad branschorganisationer och förvaltningsorgan ger institutet ut den årliga rapporten, Mat og industri. Under senare år har NILF intensifierat forskningsarbetet om matindustrins framtid och 2008 publicerades rapporten ”Spill om naering: Strategier for omstilling i matindustrien”. I begreppet matindustri inkluderas såväl fisk- som jordbruksbaserad förädlingsindustri. Rapporten har den ökande internationaliseringen som utgångspunkt och noterar att sektorn har en stor och växande fiskexport, ökande import och en stor del konkurrensutsatt förädlingsindustri. Medan den marina delen av matindustrin är stark, konkurrenskraftig och i hög grad exportorienterad är den jordbruksbaserade förädlingsindustrin skyddad från internationell konkurrens23. De två sektorerna tycks gå skilda vägar vad gäller framtidsutsikter och policyval samtidigt som ett samarbete branscherna emellan skulle kunna vara ett recept för den norska matindustrins framtid. Enligt rapporten innebär denna situation att den jordbruksbaserade industridelen har åtminstone två val. Ett val är att fortsätta på den inslagna vägen och med politiskt stöd finna en balans mellan industriell effektivitet och politisk legitimitet. Ett annat val är att under kommande år investera i en planerad och koordinerad omställning mot ökad och uthållig konkurrenskraft. Rapporten ställer frågan om den norska förädlingsindustrin är kapabel att ställa om från nuvarande protektionistiska utgångspunkter till en policy baserad på öppen konkurrens. Det finns intressekonflikter inom livsmedelssektorn och dessa kommer till uttryck i bland annat handels- och konkurrenspolitiken och i lantbrukskooperationens omdiskuterade roll vid utforming och tillämpning av sektorspolitiken. Rapporten analyserar förutsättningarna för en omprövning av politiken och drar slutsatsen att förädlingsindustrin förfogar över attraktiva resurser och har potential för att nå ökad effektivitet. Samtidigt konstateras att en sådan omställning är mycket krävande eftersom den innebär en betydande omorientering av samspelet mellan industri och politik. Hur samspelet utvecklas mellan politik och industriägare och mellan bönder och andra investerare kan enligt rapporten bli avgörande för hur livsmedelssektorn hanterar skiften i de framtida ramvillkoren.

3.4 Fiskfrågor 3.4.1 Inledning Fiskfrågorna har stor betydelse i EUs handelsrelationer med Norge. Detta beror naturligtvis till stor del på att fiskerinäringen är viktig för Norges ekonomi och utrikeshandel men också på fiskerinäringens stora betydelse i flera viktiga EU-länder såsom Frankrike, Storbritannien 23

Citat från sidan 67-68: ”For en stor del av produktene må pris til forbruker gi rom for både politisk regulert råvarepris og en foredling med et saernorsk kostnadsnivå. Handelspolitiken må dermed sikre rommet for de nödvendige industrikostnadene og avtalte priserne till primärproducent”

och Spanien. Fiskfrågorna har många anknytningspunkter till handelsavtalen och jordbrukshandelsfrågorna i WTO och bilateralt. I det följande kommer visst utrymme ägnas åt historiken, eftersom denna har stor betydelse för förståelsen av den nuvarande situationen. Vidare kommenteras fiskfrågorna i nuläget såväl bilateralt (EES-avtalet och EU) som multilateralt (WTO).

3.4.2

Historik

Avtalskonstruktionen i EES-avtalet med protokoll 9 för fisk kan härledas tillbaka till EFTAkonventionen och olika bilaterala tilltag som skedde under EFTA-tiden. EES-avtalet som reglerar relationerna med Norge idag har i princip samma upplägg som EFTA även om samarbetet för fisk har minskat från fullständig frihandel inom EFTA till en mer begränsad form av frihandel i EES. EES ger dock Norge ett helt annat marknadstillträde till EUmarknaden än vad det gamla frihandelsavtalet mellan EG och Norge medgav. De liberala handelsvillkoren för fiskvaror i EFTA förhandlades successivt fram och utvecklades för att till slut utmynna i fullständig frihandel 1987. Detta hade Norge stor nytta av när villkoren för handeln med fisk förhandlades fram några år senare och bidrog således till att fiskhandelsfrågorna fick en, för Norge, mycket gynnsam behandling i EES-avtalet. I EFTA gällde villkoren för fiskhandeln samtliga EFTA-länder medan handelsvillkoren för jordbruksvaror endast gällde inom ramen för bilaterala avtal. De generösa fiskvillkoren var en kompensation till fiskenationerna Norge och Island för att dessa genom EFTA accepterade frihandel för sina industrisektorer. Fiskvillkoren gällde från början inte för vissa fiskprodukter men kom att utvidgas till att omfatta i stort sett samtliga fiskprodukter inklusive fiskmjöl och fiskolja. Solidariteten med de två fiskenationerna Norge och Island i fiskfrågor hade viss motsvarighet i jordbruksfrågorna i form av solidaritet mot jordbruksnationen Danmark. Av Sverige fick Danmark regelrätta penningöverföringar till danska statskassan som kompensation för att tullarna fanns kvar på importen av jordbruksvaror. Frihandelsavtalen med EG 1972 innebar att handelsförmåner för fisk i viss utsträckning inkluderades i avtalen. Här var det dock så att EG fick bättre villkor för tillträde till den svenska marknaden för fiskprodukter än tvärtom. Sverige gick med på att ensidigt slopa tullen för förädlade fiskprodukter från EG medan tullen i andra riktningen behölls. Detta gjordes av solidaritetsskäl med Norge i tron att Norge skulle gå med i EG och genom detta arrangemang skulle få behålla tullfriheten för sin export av fiskprodukter. Denna ensidiga konstruktion korrigerades dock inte efter det att Norge hade sagt nej i folkomröstningen om EGmedlemskap. Frihandelsavtalet med EG innehöll även förmåner för svensk fiskexport till EG. Dessa förmåner gällde dock huvudsakligen färsk, oförädlad fisk och bidrog till att svensk fiskförädlingsindustri flyttade utomlands. Även fiskkvoter blev 1986 en del av Sveriges avtal med EG i samband med kompensationsförhandlingarna när EG utvidgades med Spanien och Portugal. De förhandlingarna var av principiellt intresse eftersom olika förmåner för fiskprodukter och jordbruksvaror samt fiskkvoter samlades i samma avtalsuppgörelse. Fisk och jordbruk hänger ihop! Inom EFTA fullbordades liberaliseringssträvandena för fisk 1987 då all handel inom EFTA med fiskprodukter blev fri. Samtidigt startade förhandlingarna om EES-avtalet med EFTA som motpart till EG. Att försöka behålla så mycket som möjligt av den nyligen uppnådda frihandeln för fisk var en av utgångspunkterna för EFTA i förhandlingarna. EG gick på denna punkt EFTA och därmed de två stora fiskexportörerna Norge och Island till mötes i och med att man accepterade relativt långtgående liberaliseringar av fiskhandeln i protokoll 9 till EESavtalet jämfört med vad som dittills hade gällt inom ramen för frihandelsavtalen mellan EG och respektive EFTA-länder. En del av de bilaterala uppgörelserna med Norge och Island 41

handlade dock om fiskerättigheter i norska vatten för EGs fiskare. EG bytte således i viss utsträckning marknadstillträde mot fiskerättigheter. Exakt hur mycket av handelsliberaliseringarna som blev en följd av EFTA och hur mycket som gavs i utbyte mot fiskerättigheter är inte känt.

3.4.3

Protokoll 9

Protokoll 9 till EES-avtalet ger Norge fritt tillträde till EU-marknaden för en rad produkter inklusive torsk, kolja, sej och helgeflundra. För frysta filéer och de flesta övriga fiskeprodukter är tullarna kraftigt reducerade till 30 % av MGN24. För ett begränsat antal produkter (inkl lax, sill, makrill, räkor och norsk hummer) gäller samma tull som MGN. Under EES-avtalets inledande år implementerades en effektiv schemalagd handelsliberalisering på fiskområdet, enligt Protokoll 9 och till förmån för framförallt Norge. Under förhandlingarna fanns ambitionen att motsvarande liberaliseringar också skulle ske på jordbruksområdet. Denna liberalisering överläts till bilaterala förhandlingar enligt artikel 19. Hittills har endast två förhandlingar kunnat avslutas enligt artikel 19. EU har inte lyckat mobilisera tillräcklig politisk press för att förmå Norge att gå med på en liberalisering som är jämförar med den som skett på fiskområdet. Norge har dessutom, i samband med två senaste EU-utvidgningarna, erhållit flera betydande tullfria kvoter för fiskvaror till EU. I artikel 20 sägs kort och gott att ”..villkor och arrangemang som gäller för fisk och andra marina produkter anges i Protokoll 9”. Samma konstruktion används i artikel 8b för bearbetade varor: ”..villkor och arrangemang som gäller för bearbetade varor anges i Protokoll 3”. Båda protokollen reglerar de villkor som gäller inom dessa respektive varuområden. Artiklarna i resten av EES-avtalet gäller inte överlag för fisk eller bearbetade varor.

3.4.4

Fiskekvoter

Med jämna mellanrum förhandlar EU och Norge om storleken på fiskekvoter. Här har Norge med sina enorma fiskevatten ett övertag framför EU och detta övertag kan spela roll när frågor om handel och marknadstillträde till EUs inre marknad diskuteras.

3.4.5

Andra maritima samarbetsfrågor

Rätten att transitera fisk genom ett land till ett annat (t.ex. från Norge genom Sverige till Danmark/Tyskland/Polen) är en viktig samarbetsfråga som har stark koppling till handelsfrågor i övrigt. Direktlandningar är ett annat samarbetsområde som kan ha koppling till transiteringar. Veterinära frågor och miljöfrågor är andra samarbetsområden som har fått stor betydelse i takt med att vattenbruket i Norge liksom i EU har fått starkt ökad betydelse de senaste decennierna. Utöver samarbetsfrågor med stark koppling till fiskhandeln finns en rad andra maritima samarbetsfrågor t.ex. maritima transporter, hamnar, fritidsbåtar, sjösäkerhet, brottsbekämpning, energi, off-shoreverksamhet, turism etc. Under senare år har också frågor som berör förvaltningen av fiskeresurser spelat en central roll i samarbetet EU–Norge. Norge har här ansetts bidra till att utveckla dessa frågor i kommissionen. Norsk resursförvaltning ses ofta som ett föredöme i dessa sammanhang.

MGN – mest gynnad nation – betyder den generella tullnivån som alla WTO-länder har rätt till

3.4.6

WTO-aspekter

Fisksektorn omfattas inte av WTOs jordbruksavtal och behandlas i WTO på samma sätt som industrivaror vilket bl.a. innebär att inga exportbidrag får ges. Tullarna för fiskprodukter är förhållandevis låga men det finns exempel på höga tullar även här, inklusive många exempel på tulleskalering. Tulleskalering uppmuntrar till export av råvaror för förädling i importländerna vilket stämmer ganska bra in på EUs fisksektor. EU har relativt låga tullar på oförädlade fiskvaror och relativt höga tullar på förädlade fiskprodukter. Här har Norge och Island en särställning eftersom EU tillämpar mycket lägre tullar både för oförädlade och förädlade fiskvaror från EES-länderna. Fiskhandelsfrågorna har många likheter med livsmedelshandelsfrågorna. Subventionerna till produktionen av fisk är stora i flera länder och kan påverka handeln. Stöd till fisket eller vattenbruket kan leda till snedvridning av handeln. För att mildra effekterna av dumpning kan importländer vidta åtgärder. EU har sedan ett antal år satt in antidumpingtullar mot importen av lax från Norge med åberopande av GATT-regelverket om antidumpning. De norska subventionerna till laxodlingen och handelseffekterna härav har granskats i en s.k. panel i WTO. EUs åtgärder mot den dumpade importen bygger på panelutslagen. Kommissionen har under 2008 beslutat avveckla antidumping-tullarna för odlad lax och regnbåge.

3.4.7

Handel med fisk och norsk reexport

Fiskhandeln med Norge och reexporten av fisk från Norge via Sverige till övriga EU är frågor som har stor betydelse för helhetsbilden av handelsfrågorna. Detta måste man vara medveten om när analyser och bedömningar görs i framtiden.

4 WTO-relaterade frågor 4.1 Historik Norge tillämpade sedan andra världskriget, i likhet med en rad andra länder,25 kvantitativa importrestriktioner för flera viktiga jordbruksvaror. Detta gjordes med hjälp av undantag från GATTs förbud mot sådana importrestriktioner. Effekten av detta blev att Norges jordbruksproduktion blev helt avskärmad från importkonkurrens. EG, Sverige, Danmark m.fl. stater tillämpade inte sådana restriktioner utan valde en annan väg för att skydda sin jordbruksproduktion nämligen rörliga importavgifter som likaledes ansågs strida mot GATTs regler. Eftersom jordbruksvaror var undantagna från GATTs generella regler kunde dock importavgifterna fortsätta att tillämpas liksom exportbidrag, som var en viktig del av båda sorternas system. WTOs jordbruksavtal 1994 tvingade många länder till jordbrukspolitiska reformer. EG och Sverige sänkte pris- och marknadstöd och ökade i gengäld andra mindre produktionskopplade stöd. I Norge tarifferades de kvantitativa importrestriktionerna till mycket höga tullar som fortsatte att avskärma marknaden från import. Den huvudsakliga formen av jordbruksstöd i Norge är fortfarande marknadsprisstöd i kraft av höga tullar. Man har bedömt att detta är den bästa vägen att uppnå de mål som finns för jordbruket i Norge där inte minst de regionalpolitiska aspekterna väger tungt. Resultatet har blivit höga priser och ingen nämnvärd import av varor som produceras i Norge. Många aktuella jordbruksfrågor, där Norge utmärker sig i WTO kan förklaras av historiken och synen på jordbruket i samhället.

4.2 Inomkvotstullar De norska tullåtagandena för tullkvoter i WTO Norges tullkvotsåtaganden för jordbruksvaror i WTO 1995 var ganska omfattande. Inte mindre än 232 tullkvoter öppnades. Det normala i WTO är att länderna tillämpar en lägre tull inom tullkvoterna. Ett riktvärde har varit att inomkvotstullen är 30 % av den generella tullen. Detta riktvärde följdes dock inte konsekvent i samband med att Norge gjorde sina tullbindningar under GATT/UR. Jordbruksvaror tarifferades på nivåer som inte medger någon import. I praktiken finns de kvantitativa importrestriktionerna kvar. Den utväg som står till buds för importen är att få ett marknadstillträde som är bättre än de generella tullarna. För Sverige och EU är naturligtvis marknadstillträde till grannlandet Norge av stort intresse. Norge gjorde dock till skillnad från flertalet WTO-länder inga successiva tullsänkningar för inomkvotstullarna Endast 17 norska tullkvoter har inomkvotstullar som sänktes relativt kraftigt jämfört med de generella tullarna, vilka ofta ligger på tullnivåer som motsvarar tullar på 300–400 %. 215 av 232 tullkvoter har samma höga tullnivå som den generella tullen. Inga länder har tagit upp denna fråga i WTO. Detta kan sannolikt förklaras av att Norge implementerade GATT/UR åtagandet om 36-procentig tullsänkning i en enda etapp, den 1 juli 1999 samt att landet vid tarifferingen inte fullt ut beaktade det 30-procentiga riktvärdet för nivån på inomkvotstullar.

T.ex. Finland, Österrike, Schweiz, USA och Japan

4.3 Dubbla tullbindningar Norges tullbindningar i WTO för importtullar på jordbruksvaror har genomgående gjorts både uttryckta som specifika tullar och som värdetullar med tillägget att den tull som är högst ska gälla (”whichever is the highest”). Ingen annan WTO-medlem har genomgående bundit sina tullar på två olika sätt med villkoret att högst tull gäller26. Även om WTO-förenligheten i denna typ av tullkonstruktion kan ifrågasättas är det så att dessa norska tullbindningar har fått passera utan invändningar från andra WTO-medlemmar och därmed gäller. De norska tullbindningarna från 1994 har mestadels gjorts på sjuställig nivå. Bindningar på sjuställig nivå innebär en oklarhet om vilka tullar som ska gälla eftersom de faktiska tullarna som tillämpas är på åttaställig nivå. De norska bindningarna är i 50 % av fallen gjorda dels i form av en specifik tull, dels i form av en värdetull. Det är angeläget att Norge i den pågående rundan gör entydiga bindningar av tullarna i endera formen. Bindningar i form av värdetullar är den form som Sverige eftersträvar.

4.4 Tullkvotsexpansion De föreslagna generella tullreduktionerna i DDA-rundan innebär att Norges genomsnittliga GATT/UR-tullar kommer att reduceras från 124 procent till nya bundna nivån 35 procent. Norge har så pass höga tullbindningar att de enligt aktuellt förhandlingsförslag (REV 4) ges möjlighet att klassificera 6–8 % av de bundna tullinjerna som känsliga produkter. Om produkterna behandlas som känsliga behöver inte tullen minskas lika mycket som vid den generella tullreduktionen. Om Norge gör undantag från tullsänkningsprinciperna måste Norge i gengäld kompensera de andra WTO-medlemmarna genom att förbättra marknadstillträdet inom kvot. För EUs eller svensk del kan en norsk tullkvotsexpansion vara av intresse för många produkter. Det är sannolikt att en generell tullreduktion enligt Falconers förslag inte ger något större marknadstillträde för någon av produkterna. I de fall där kvotstorleken gör det kommersiellt intressant och inomkvotstullarna tillräckligt låga kan vissa nya svenska exportmöjligheter bli fallet för t.ex. köttbullar, färskt benfritt nötkött, griskött och kycklingkött samt för ägg. En tullkvotsexpansion för olika slag av frukt och grönsaker kan också vara av intresse för Sverige.

4.5 Tullförenklingar av matrisen mm Sammansatta tullar: I det norska systemet för bearbetade varor (RÅK-systemet) möts import från tredje land av en värdetull plus en specifik tull, i vissa fall endast värdetull. Det är alltså flera olika komponenter vilket borde vara ett starkt motiv till att förenkla. Målet måste vara att slå ihop alla sammansatta tullar till gemensamma tullar, helst uttryckta som värdetullar. Vid import från EU och andra länder med vilka Norge har RÅK-samarbete är värdetullarna ofta eliminerade27 eller kraftigt reducerade. Det norska tullsystemet är f.n. bundet i WTO. 50 % av bindningarna är dubbla, d.v.s. både i form av specifika tullar och i form av värdetullar. En förändring till bindningar som endast avser en sorts tull skulle vara en avsevärd förenkling. Målet måste vara att de nya åtagandena inte ska vara dubbla och helst ska vara uttryckta som värdetullar. 26

Det finns exempel på att andra WTO-medlemmar gjort dubbla bindningar för enstaka tullpositioner, t.ex. USA, Kanada och Japan. 27 Men inte lika ofta som i EU. Sålunda finns fortfarande vissa s.k. industritullar kvar gentemot import från EU

Bearbetade varor: För norsk del är anpassningen av RÅK-systemet svårare eftersom det norska jordbruksstödet fortfarande i huvudsak är baserat på prisstöd som förutsätter höga tullar. Detta bidrar till att de norska prisnivåerna är mycket högre än i EU. Det norska RÅKsystemet är dessutom betydligt mer komplicerat än EUs med fler ingående matrisråvaror, fler intervall för respektive råvaror och därmed avsevärt större antal matristullar28 samt tilläggstullar för kött, ägg och vissa bär om dessa råvaror använts till färdigvaran. För norsk del är de höga inhemska priserna ett stort problem. Om prisutvecklingen på världsmarknaden går i riktning mot högre priser för flertalet jordbruksråvaror blir det naturligtvis lättare också för Norge att anpassa sina system. Om Norge genomför en jordbruksreform i stil med EUs reform med avlänkade stöd skulle de inhemska priserna också kunna minska. En sådan förändring skulle också underlätta för Norge att anpassa sina system. Precis som EU-systemet kan det norska RÅK-systemet antingen slopas och ersättas med fasta tullar29 eller genom förenklingar inom ramen för det existerande norska RÅK-systemet såsom att: 1. Slå ihop industritullarna för RÅK-produkter (i de flesta fall värdetullar) med jordbrukstullarna till gemensamma tullar. Industritullarna har i de flesta fall slopats gentemot import från EU. 2. Slopa stärkelse/glukos i matrisen nu när spannmålspriserna i världen är höga. Norge är ju ändå nettoimportör av spannmål och fodermedel. 3. Minska antalet intervall för mjölkfett och för mjölkprotein när mjölkpriserna i världen är höga. 4. Slopa tilläggstullarna för kött, bär, frukt och ägg eller minska dem30. Bredda de lägsta intervallen där inga tilläggstullar tas ut. 5. Sammanlagt 35 tullinjer på 8-ställig nivå är föremål för matristillämpning och 9 tullinjer för tullar baserade på råvarudeklaration. Vissa tullinjer som nu är föremål för matristillämpning borde vara lättare än andra att göra om till schablontullar t.ex. 8 tullinjer med matristillämpning för såser, soppor, barnmat m.m.31 skulle kunna ersättas av tre tullinjer med schablontullar och 2 tullinjer med råvarudeklaration kunna ersättas av en tullinje med schablontull. 6. Det borde vara lättare för Norge än för EU att ersätta matristullar för sockerkonfektyrer och choklad32 med värdetullar eftersom den viktiga råvaran socker inte ingår i den norska matrisen33. Detta skulle innebära att två norska tullinjer för sockerkonfektyer med matristillämpning ersattes av värdetullar liksom sju tullinjer med råvarudeklaration för choklad. En förenkling för choklad underlättas av att de råvaror i choklad som kostar mest är olika mjölkråvaror. Om VM-priserna för mejeriprodukter är höga kan en övergång till värdetullar underlättas. 7. För flertalet spannmålsbaserade produkter i kap 19 kan en övergång från matristillämpning till schablontullar underlättas av höga VM-priser för både mjölk och mejeri och att socker inte ingår i den norska matrisen. Här rör det sig om totalt 22 28

Alltså närmare 1000 fyrsiffriga koder som innebär individuella specifika tullar som motsvarar den sammansatta produktens råvaruinnehåll 29 mycket grövre än nuvarande matristullar om det ska vara en förenkling 30 Tilläggstullar för dessa råvaror finns inte i EUs RÅK-system. Däremot finns tilläggstullar i EU för socker 31 Tulltaxenumren 2103 och 2104 32 Tulltaxenumren 1704 och 1806 33 eftersom norska producenter får köpa socker till världsmarknadspris

tullinjer av vilka en övergång till värdetullar antagligen är relativt lätt att genomföra för de flesta tullinjerna. Det finns 6–7 tullinjer på 1901, 1902 och 1905 som kan vara svårare främst eftersom de innehåller kött. Om tilläggstullarna enligt punkt 4 slopas bör dock inte heller dessa tullinjer vara omöjliga att göra om. 8. Kapitel 21 har två tullinjer med matristillämpning. Den ena är proteinkoncentrat, HS 2106.10 vilken borde kunna ersättas med en schablontull. Sist men inte minst har Norge matristillämpning för andra livsmedelsberedningar ej nämnda någon annanstans (norskt nummer 2106.9090. Denna tullposition innehåller liksom motsvarande tullposition i EU (KN 2106.9098) en mångfald olika produkter med alla tänkbara råvarusammansättningar. Många av de produkter som idag klassificeras på detta nummer är tullfria eftersom de inte innehåller några råvaror som ingår i matrisen eller som omfattas av tilläggstullar. Andra produkter är dock tullpliktiga och det är ofta innehåll av kött, ägg och mjölk som leder till de högsta tullarna. Om tilläggstullarna enligt punkt 4 slopas bör dock inte heller denna tullinje vara omöjlig att göra om. Bevaka förändringar: I samband med eventuella förenklingar av den norska matrisen måste EU med flera – visa av erfarenheterna från den norska implementeringen av UR 1995 som ledde till att Norge försökte öka sitt tullskydd för RÅK-varor – vara uppmärksamma på vad som sker så att inte förenklingar leder till ökat skydd i Norge.

4.6 Prisrabatter Sammanfattning: Det är möjligt att i WTO driva frågan om att ändra regelverket i Jordbruksavtalet för att undvika att åtaganden i WTO-förhandlingarna om marknadstillträde och exportkonkurrens kringgås av prisrabatter. En konsultationsprocess med Norge i WTO är dock sannolikt inte särskilt framkomlig. Det kan ligga närmare till hands att frågan diskuteras med Norge i ett bilateralt sammanhang. EES-avtalets Protokoll 3 är det forum som ligger närmast till hands. Härvid bör det beaktas att prisrabatter är en del av balansen i avtalet.

4.6.1 Inledning Det finns många möjligheter att formellt kritisera och ifrågasätta stödsystem av det slag som representeras av Norges prisnedskrivning av jordbruksråvaror till förädlingsindustrin. I fortsättningen används det svenska uttrycket prisrabatter (översättning från price rebates). När det gäller tillämpningen av prisrabatter i WTOs medlemsländer så är det i praktiken väldigt mycket Norge det handlar om34. Det norska systemet är mycket komplext både vad gäller råvaru- och färdigvaruomfattning och ekonomisk omfattning. Alltsedan tarifferingen och exportbidragsbegränsningarna 1995 har de norska prisrabatterna kraftigt ökat parallellt med att exportbidragen har tvingats minska. De handelseffekter som de norska prisrabatterna medför är relativt stora och till nackdel för norsk import från Sverige och andra geografiskt närliggande MS. Det är svårt att påvisa och mäta handelseffekter av de norska prisrabatterna på exportmarknader eftersom de marknadsandelar som norska exportprodukter uppnår är relativt små till skillnad från andelarna i det egna landet Norge. De norska prisrabatterna idag

Även EU tillämpar fortfarande prisrabatter men såväl- råvaru- som färdigvaruomfattning är relativt begränsad och den ekonomiska betydelsen av EU-systemet är relativt liten. Den ekonomiska betydelsen av prisrabatterna i EU-systemet har minskat sedan 1995. Enligt OECD kan liknande system också finnas i Schweiz, Korea och Japan

är alltså väldigt mycket ett problem för Sverige och några ytterligare MS på den norska marknaden. I framtiden när exportsubventionerna har upphört och tullskydden kraftigt minskat kan intresset för stödsystem av detta slag komma att öka, både för att bygga upp och stöda inhemsk förädlingsindustri och för att satsa på och stöda export. En viktig roll för den eventuella framtida tillämpningen av prisrabatter i olika länder spelar regelverket i WTO och transparensen för sådana stödsystem. Om regelverket inte ändras kan intresset för prisrabattsliknande system öka i en situation med slopade exportstöd och sänkta tullar. Om stora aktörer/länder som USA, Ryssland, Kina, Indien eller Brasilien i ett sådant läge introducerar sådana stödsystem för sina förädlingsindustrier torde handelseffekterna kunna bli avsevärt mer omfattande jämfört med nuläget. I en sådan situation kan prisrabatterna såväl för import som för export bli ett stort problem på många marknader för hela EU och för andra länder. Prisrabatterna idag är främst ett problem för Sverige och några andra MS på den norska marknaden. Detta problem har hittills inte varit tillräckligt allvarligt för att engagera andra MS eller KOM i frågan. Hotbilden med stora aktörer som i en framtid tillämpar prisrabatter i en situation utan exportbidrag och med lägre tullar kan vara mer övertygande när det gäller att få med sig andra MS och Kommissionen i arbetet med att undvika en spridning av prisrabatterna.

4.6.2 Olika vägar för att undvika spridning av systemet med prisrabatter Initiativ som syftar till att undvika spridning av prisrabattsystem med handelssnedvridande effekter kan ske i olika fora och med olika strategier. Det ligger nära till hands att försöka finna lösningar på problemen med prisrabatter inom ramen för WTO. Vid sidan om multilaterala lösningar kan bilaterala eller plurilaterala lösningar vara möjliga. En kombination av en multilateral och bilateral ansats kan också vara möjlig. Valet mellan en multilateral och en bilateral väg eller en kombination beror på hur problemet ser ut. För svensk del35 är problemet främst att prisrabatterna snedvrider konkurrensen på den norska marknaden till nackdel för importen. För norsk del kan hävdas att prisrabatter är en del av ett större samarbete för bearbetade livsmedel (Protokoll 3 till EES-avtalet) med EU som också omfattar tullar, prisnoteringar för inhemska och importerade råvaror, exportbidrag m.m. Senast en översyn gjordes av olika komponenter i dåvarande Protokoll 2 var 1996. Sedan dess har mycket hänt som har påverkat balansen. Kraftigt ökade norska prisrabatter är en sådan förändring. Olika jordbruksreformer i EU har lett till prissänkningar men trots detta har tullarna bibehållits. Därmed har ett visst överskydd till nackdel för norsk export uppkommit. Problem med prisrabatter för EU och de flesta MS sammanhänger dock inte främst med Norge. För EU och de flesta MS är antagligen det största problemet med prisrabatter att dessa kan påverka konkurrensen negativt i framtiden när exportbidrag har avskaffats och tullar har sänkts.

4.6.3 Lösningar inom ramen för WTO Det är önskvärt med ändringar i Jordbruksavtalet som omöjliggör att prisrabatter används för att kringgå åtaganden om exportstöd respektive marknadstillträde. Det kan hävdas att redan nuvarande Jordbruksavtal inte förmår att förhindra att prisrabatter tillämpas på ett sätt som innebär att åtaganden kringgås. Det hade därför varit lämpligt att i

Några andra MS, såsom Danmark och Nederländerna, har liksom Sverige problem på den norska marknaden för sin export p.g.a. prisrabatter som snedvrider konkurrensen

samband med pågående WTO-förhandlingar göra nödvändiga kompletteringar och ändringar i regelverket för att minska riskerna för att åtaganden kringgås nu och i framtiden. Om följande tillägg under rubriken ”Market Access” i Jordbruksavtalet gjordes skulle problemet lösas vid export: "If a Member applies internal support measures which reduce the price of raw materials to the processing food industry, import duties shall be reduced by a percentage corresponding to the duty incidence of this support" Om man vill undvika att prisrabatter kan bryta mot åtaganden om exportstöd kan följande formulering läggas till under rubriken "Export Competition”. [Other Export Competition Issues] ”Internal support measures which reduce the price of raw materials to the processing industry could previously lead to circumvention of export subsidy commitments if a part of production was exported. This risk (that such internal support measures could lead to circumvention of export subsidy commitments) will be much larger when all export subsidies have been abolished. Such measures must therefore be (abolished/suspended if there are exports) (suspended on a product level if the share of exports in value terms exceeds 5 % of production)”.

Prisrabatter till inhemsk produktion av en viss vara innebär en uppenbar konkurrensnackdel för all import av samma vara, som dessutom drabbas av tull. Det förefaller enklast men långt ifrån okomplicerat att föreslå formuleringar som reglerar prisrabatter som ges till inhemsk produktion men inte till import. Om produktionen skyddas av tullar som gör det möjligt att upprätthålla högre inhemska priser för råvaror och för bearbetade varor kan på goda grunder ifrågasättas varför man dessutom ger kompensation för dyrare inhemska råvaror. Det betyder ju dubbla förmåner. Den ovan antydda lösningen kan dock i vissa fall ha sina begränsningar, t.ex. för tullpositioner som inrymmer en stor variation produkter med olika råvarusammansättning, olika innehåll av prisrabattvaror, olika kvalitet och importpriser. Detta är ofta fallet för bearbetade varor, vars tullar beräknas utifrån en matris och utifrån deklarerat faktiskt råvaruinnehåll. Om den föreslagna formuleringen i dylika fall ska kunna fungera enligt sitt syfte måste importpriser och prisrabatter beräknas i varje enskilt fall. Om man inte gör detta utan nöjer sig med att utgå från genomsnittliga importpriser och prisrabatter för den aktuella tullpositionen löser man i så fall endast problemen i genomsnitt. I en del fall blir incidensen för hög och i en del fall för låg. Sannolikt är det i dylika fall mycket svårt att finna helt rättvisa lösningar som också är enkla och transparenta. Om man vill ha enkla lösningar måste man i många fall acceptera schablonbetonade lösningar. Förutom nämnda förslag till lösning kanske det ligger ännu närmare till hands med en lösning som innebär att importen får prisrabatter på samma villkor som den inhemska produktionen. I så fall skulle naturligtvis all importdiskriminering som orsakas av prisrabatter elimineras. En sådan lösning förutsätter sannolikt skrivningar ungefär i stil med att ”prisrabatter som ges till inhemsk produktion endast är tillåtna om de ges på samma villkor till motsvarande import”. Om regelverket kunde skärpas så att prisrabatter för export jämställs med exportbidrag torde även prisrabatter i framtiden bli förbjudna om exportbidrag blir förbjudna. Utöver skydd från tullarna i RÅK-systemet från konkurrerande import får de norska producenterna också prisrabatter för användning av en lång rad inhemska råvaror vid produktion av ett antal sammansatta produkter36. Prisrabatterna ges inte till konkurrerande import och diskriminerar därmed mot import på samma sätt som tullar. Vid export skulle prisrabatterna i princip fungera som exportbidrag. När WTO-avtalet leder till att 36

dock inte samtliga produkter i RÅK-systemet

exportbidragen slopas och tullarna kraftigt sänks kan prisrabatterna få en ökad betydelse som skydd mot import och stöd vid export om de tillåts finnas kvar i oförändrad omfattning. En annan väg att gå är att inleda konsultationsprocess om de norska prisrabatterna inom ramen för WTO:s tvistlösningssystem37. En anmälan kan gälla både att prisrabatterna är oförenliga med exportstödsåtaganden och att prisrabatterna bryter mot principen om ickediskriminering vid import eller ettdera av dessa två fall. En sådan process kan i slutändan leda till en panel där prisrabatterna prövas och fälls eller frias om inte parterna (EU och Norge) innan dess kommer överens bilateralt (konsultationer m.m.). Ett fällande panelutslag kan sedan användas för att tvinga fram en ändring av det norska systemet men blir också prejudicerande för om och hur prisrabatter kan användas av andra aktörer i framtiden. Även om processen inte drivs hela vägen till en panel kan en sådan utveckling också bidra till en (bilateral) uppgörelse om att vidta åtgärder för att avhjälpa problemen. Kommissionen (KOM) har vid flera tillfällen framhållit att man inte gärna ställer Norge inför en panel i WTO. Norge är en pålitlig energiexportör till flera EU-stater och står nära gemenskapen i många frågor. En konsultationsprocess skulle innebära en påfrestning på vänskapen38. Dessutom är det mycket möjligt att en sådan process kan slå tillbaka mot EUs eget system för prisrabatter. Så länge som prisrabatter är en del av EUs marknadsstöd (även om omfattningen är mycket mer begränsad än i Norge) är det enligt KOMs synsätt vanskligt att riskera att EUs egna prisrabatter ifrågasätts. Ett skäl till att avstå från en konsultationsprocess med Norge är att frågan om prisrabatter hör ihop med en rad andra frågor som rör samarbetet mellan EU och Norge om handeln med bearbetade varor (Protokoll 3 till EES-avtalet). Om man väljer att rycka ut prisrabatterna från de andra frågorna finns risk för att resultatet blir obalanserat (se resonemang nedan om bilaterala vägar att gå för att lösa problem med prisrabatter). Viktigt att ha i åtanke är att det enligt kommissionen finns en parallell förhandlingsprocess under Doharundan som berör delar av amerikanska stödsystem och att eventuella initiativ på dessa två områden behöver koordineras. Centralt är också att WTO-sekretariatet konstaterat att prisrabattsystem enligt norsk modell är förenliga med gula boxens villkor enligt gällande Jordbruksavtal.

4.6.4 Bakgrund om prisrabatter i EES-avtalet och Protokoll 3 Protokoll 3 till EES-avtalet förhandlades fram i olika etapper. Den första etappen som alla EES-länderna godkände parlamentariskt redan 1992 innehöll bl.a. en skrivning om prisrabatter, som kan tjäna som förebild för hur frågan borde lösas: Artikel 2, paragraf 2: ”If a Contracting Party applies internal measures which reduce the price of raw materials to processing

industries, these measures shall be taken into account in the calculation of price compensation amounts.”

Norge godkände visserligen formuleringen men den tillämpades aldrig för norsk del eftersom Protokoll 3 i sin helhet aldrig godkändes parlamentariskt av Norge. Protokoll 2 från 197239 fortsatte således att gälla. Först den 23 november 2001 kom parterna överens40 om att 37

Prisrabatterna har enligt Kommerskollegium en diskriminerande verkan både i fråga om konkurrensen med importvaror på den inhemska norska marknaden och konkurrensen med andra länders varor på exportmarknaderna såväl inom som utanför EU. 38 trots att Norge har initierat en konsultationsprocess mot EU om EUs antidumpingtullar på norsk lax. 39 Protokoll 2, Artikel 1: För att hänsyn skall kunna tagas till prisskillnaderna på jordbruksprodukter ingående i de varor som anges i tabellerna i bilagan till detta protokoll skall avtalet icke hindra - att en rörlig avgift eller en schablonavgift uttages vid import eller att interna prisutjämningsåtgärder vidtages - att ågärder vidtages vid export 40 Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 140/2001

implementera ett reviderat Protokoll 3 för handeln med bearbetade varor mellan EU och Norge. Det var naturligtvis bra på många sätt att parterna till slut kunde ingå en Protokoll 3överenskommelse41. Mindre bra var att den ovan citerade formuleringen inte på några villkor kunde accepteras av Norge och därför hade strukits i den reviderade avtalstexten i överenskommelsen från 2001. Parterna kom överens om att före den 1 juli 2004 komma överens om villkoren för prisrabatter. I uppgörelsen den 11 mars 2004 om att eliminera industritullarna i Protokoll 3 kompletterades protokollet från 2001 med en minnesanteckning som parterna kom överens om (”Agreed Minutes”) som i princip innebar en frysning av tullförmåner m.m. till 2004 års nivåer: ”The two parties agree to aim at maintaining the level of existing preferences and not using internal measures in order to undermine these preferences. Moreover, on the basis of Article 2 (2) of Protocol 3 to the EEAA, and, as provided by the Joint Declaration between Norway and the European Community following the adoption of Decision 140/2001 of the Joint EEA Committee, the customs duties shall be subject to annual calendar reviews. They may be adapted by the Joint Committee taking account of the evolution of the costs among the contracting partirs of the basic agricultural products and/or mutual concessions”.

Denna komplettering av protokollet sågs av Sverige som en framgång även om det innebar avsevärt sämre villkor än det ursprungliga Protokoll 3. Effekterna av förhandlingsmissen från 2001 kunde härigenom mildras. Formuleringen innebar åtminstone en stand-still för prisrabatter, som under perioden 1995–2003 ökade mycket kraftigt. Detta hade inte kunnat ske med stöd av det ursprungliga protokollet. Det förtjänar påpekas att EU och Schweiz i den senaste Protokoll 2-uppgörelsen42 från 22 december 2004 har enats om en Artikel 2(2)-formulering som är densamma som den ursprungliga Protokoll 3-formuleringen. Om en sådan uppgörelse hade kunnat nås med Norge hade problemet med norska prisrabatter varit löst.

4.6.5 Lösningar inom ramen för EES-avtalet och Protokoll 3 Skrivningarna från 1991 i det ursprungliga Protokoll 3 innebar att det inte gick att få dubbla förmåner, alltså tullskydd plus prisrabatter. Prisrabatterna måste beaktas när prisutjämningsbeloppen – tullar vid import från EU och exportbidrag vid export till EU – för de bearbetade varorna beräknas. EU och Schweiz har inkluderat en sådan skrivning i sin senaste protokoll 2-överenskommelse. Som konstaterades i föregående stycke skulle en liknande formulering kunna lösa problemet med de norska prisrabatterna. Texten i minnesanteckningarna den 11 mars 2004 innebar en begränsning av möjligheterna att få dubbla förmåner – alltså tullskydd plus prisrabatter – för norska producenter av bearbetade varor. Även om denna text innebar en förbättring jämfört med Protokoll 3 från 2001, måste målet ändå vara att försöka komma längre när det gäller att lösa problemen med prisrabatterna vid import till Norge. Det kan påpekas att de norska prisrabatterna har ökat något sedan mars 2004 dels vad gäller beloppen för vissa råvaror, dels vad gäller totala utbetalningar av prisrabatter43. Det förefaller alltså som att Norge tolkar innebörden av de överenskomna minnesanteckningarna lite vidare än vad Sverige gör. Om formuleringen ger ett stort tolkningsutrymme är det risk för att överenskommelsen urvattnas.

Bl.a. en stor merit för de svenska förhandlarna i deras fortsatta karriärer Protokoll 2 till FTA med EU om bearbetade jordbruksvaror. Schweiz har ju inte ratificerat EES-avtalet inklusive dess Protokoll 3 43 Detta har bl.a. belysts 2007 i Jordbruksverkets PM ”Internal price rebates can cause problems – the Norwegian example” 42

4.6.6 Problemet gäller inte bara prisrabatterna Det måste dock framhållas att det finns många andra faktorer än prisrabatter som påverkar villkoren för inhemsk produktion, import och export som borde beaktas när prisutjämningsbeloppen fastställs. Från norsk sida kan framhållas att jordbruksreformer i EU under senare år har medfört att interna producentpriser sänkts utan att tullarna anpassats i motsvarande grad. Luften i EU-tullarna kan vara ett problem för Norge liksom prisrabatterna är ett problem för Sverige/EU. En lösning som reglerar användningen av prisrabatter förefaller därför svår att genomföra utan att samtidigt se över utvecklingen av andra komponenter som påverkar balansen och preferensmarginalerna.

4.6.7 Kombinerade lösningar WTO (multilateralt) / EES-avtalet (bilateralt) Problemen med prisrabatter kan gälla enskilda länders tillämpning (Norge) och handelseffekter vid import respektive vid export. För svensk del är problemet främst det handelshinder som prisrabatterna utgör för svensk export av bearbetade varor till Norge. Ett fåtal andra MS (Danmark, NL, UK och Tyskland) har samma problem vad gäller Norge. För de flesta MS och KOM sammanhänger dock problemen p.g.a. prisrabatter med risker för att prisrabatter i framtiden kan öka i användning globalt som ett försvar mot sänkta tullar eller för att kringgå framtida förbud mot exportbidrag. Det är möjligt att driva frågan på olika sätt och i olika fora. Det är lämpligt att i WTO driva frågan generellt om att ändra regelverket i Jordbruksavtalet för att undvika att åtaganden i WTO-förhandlingarna om marknadstillträde och exportkonkurrens kringgås av prisrabatter. En konsultationsprocess med Norge på de anklagades bänk är sannolikt mindre framkomlig. Det kan ligga närmare till hands att frågan diskuteras med Norge i ett bilateralt sammanhang. EES-avtalets Protokoll 3 är det forum som ligger närmast till hands. Härvid bör beaktas att prisrabatter är en del av balansen i avtalet och att det bör finnas en beredskap att även se över andra faktorer som kan påverka balansen.

4.6.8 Preferenserosion p.g.a. WTO EU och Norge har i bilaterala avtal kommit överens om ömsesidiga tullförmåner som innebär lägre tull än vad konkurrerande länder får betala vid export till EU eller Norge. Om de generella tullarna (MGN) i WTO sänks tillräckligt mycket minskar eller rentav försvinner (eroderar) den preferensmarginal som fanns i bilaterala avtal före generella tullsänkningar. En tullsänkning på 60 % för de i nuläget kraftigt tullskyddade bearbetade varorna skulle enligt en beräkning av Jordbruksverket förbättra marknadstillträdet i Norge från nuvarande genomsnitts-AVE44 på 191 % till det nya genomsnittet på 64 %. Marknadstillträdet i Norge för bearbetade varor (icke bilaga 1-varor) skulle förbättras så pass att de nya tullarna också i enskilda fall blir lägre än nuvarande preferenstullar som gäller bilateralt för import från EU. Detta innebär att värdet av preferenstullarna i stort sett skulle elimineras av en så stor generell tullsänkning. För vissa produkter skulle de nya tullarna innebära bättre marknadstillträde än nuvarande preferenstullar. En större generell tullsänkning skulle medföra en rejäl förbättring av marknadstillträdet på MGN-basis för såväl jordbruksvaror som icke-bilaga 1 varor. Värdet för EUs export till Norge av att marknadstillträdet förbättras för alla länder begränsas av att det konkurrensförsprång i förhållande till icke-EES-länder som EUs export har idag för icke-bilaga 1-varor 44

AVE - ad valorem equivalent - är den specifika tullen omräknad till värdetull

på den norska marknaden skulle elimineras eller kraftigt urholkas. Sannolikt kommer EUs preferensmarginaler att krympa rejält till följd av WTO. Det kan visserligen hävdas att EU bör klara en sådan ökad konkurrens eftersom EU har en 3–4 gånger större export av icke bilaga 1-varor än motsvarande import. Värdet av de preferenstullar som EU åtnjuter idag ger dock ett relativt bättre marknadstillträde än de föreslagna nya tullarna och utfallet skulle rubba balansen i EES-avtalet mellan Protokoll 3-varorna och fiskvarorna i Protokoll 9, som inte berörs av förslaget.

4.6.9 Auktionering 4.6.9.1 Hur fungerar kvotsystemet? Själva auktionsförfarandet är egentligen ganska transparent. På Statens Landbruksforvaltnings hemsida (www.slf.no) finns information om kvoter och villkor för att delta i auktionerna, när dessa äger rum samt information om hur många och vilka som har fått importlicenser för de olika kvoterna, hur stora licenserna är och vilka auktionspriser som licensinnehavarna har behövt betala. Det finns också kontaktuppgifter för alla företag som har varit med i budgivningen.

4.6.9.2 Hur drabbas aktörerna av/utnyttjar auktionsförfarandet? Auktionssystemet innebär att endast ett relativt litet antal norska grossister kan bjuda på kvoterna och utnyttja licenserna om deras bud blir antagna. Exportföretagen i EU måste bygga upp affärsrelationer med dessa licensinnehavare som är inkörsporten till den norska marknaden. Förutsättningar för exportörsländerna att påverka marknaden och den norske konsumenten för val av företagens produkter är uppenbarligen sämre än vid en fri och öppen konkurrens. Det finns dock många aspekter på detta fenomen. Om auktionspriserna är höga påverkas importörernas betalningsförmåga i förhandlingar om importpriser med exportföretagen. Ofta förekommer ett stort mått av spekulation i budgivningen och priserna har i vissa fall trissats upp mycket högt. Skink- och korvkvoterna samt jordgubbar är exempel på att auktionspriserna drivits upp 2003–2005. Köttbullelicenserna har dock utvecklats tvärtom från 8,00 år 2003 till 16,00 år 2004 ner till 0,45 NOK/kg 2005. Antagligen vittnar prisfallet om att priset 2004 var för högt och innebar att aktörerna gjorde förluster. Importörerna tar alltså stora risker när auktionspriserna är höga. Ju högre auktionspriserna är, desto mer urholkas den handelsförmån som EU tillerkänts eftersom auktionspriserna kan jämställas med tullar. En konsekvens av höga auktionspriser torde bli att kvoterna i högre grad än annars utnyttjas för import av produkter av hög kvalitet och med högt förädlingsvärde. Exempelvis är det inte sannolikt att korvkvoten med dess höga auktionspriser används för import av hushållsmedvurst, grillkorv o.d. med relativt låga kilopriser. Även om auktionspriset är minsta möjliga, alltså 0,01 NOK/kg, krävs ändå att man bygger upp kontakter och kommer överens med licensinnehavaren om denne ska utnyttja licensen för just import från det egna företaget. Även om licensen inte kostat mer än minimalt kan innehavaren antagligen utnyttja sitt innehav till att ta ut en viss kvotränta. Systemet med licenser är också besvärligt att jobba mot om man vill satsa långsiktigt eftersom licensfördelningen och licensinnehavet kan förändras från år till år. Om kvoterna är små kanske de ansträngningar som krävs för att kunna exportera inom kvot är alltför stora för att det ska vara ekonomiskt intressant. Erfarenheterna av det norska auktionssystemet är ännu relativt begränsade med tanke på den korta tid som de tillämpats. Det är på sin plats att varna för alltför långtgående slutsatser av 53

dessa erfarenheter. Hur auktionspriserna utvecklas över tiden är inte självklart med tanke på de olika mönster som redan kunnat iakttas för åren 2003–2005. Det är tveksamt om auktionssystem i dessa sammanhang är förenliga med grundläggande principer i WTO-avtalet. Så länge ingen panelprövning skett av saken förblir auktionering en slags gråzonslösning. I förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal 2008–2010 drev kommissionen kravet att Norge skulle avveckla auktionsmetoden för fördelning av importkvoter. Såväl bland norska importörer som bland EUs medlemsländer fanns det klart uttalade intressen för denna linje. Kommissionen motiverade detta förhandlingskrav med bland annat WTO-argumentet. EU önskar principiellt inte ingå bilaterala avtal som riskerar att ifrågasättas i WTO. Även marknadsrelaterade argument talade för en snar avveckling av auktionsförfarandet, enligt kommissionen. Från norsk sida bedömer man dock att auktionering är en marknadsmässig metod för kvotfördelning och att det är upp till importlandet att bestämma valet av fördelningsmetod. Trots utdragna förhandlingar tvingades till slut kommissionen acceptera Norges svar. Enligt det bilaterala jordbruksavtalet ska kvotuppfyllnaden och auktionsavgifterna utvärderas.

4.6.9.3 Näringens syn på kvotutnyttjande och auktionsförfarande En branschorganisation har påpekat att ”auktionssystemet innebär en exklusiv möjlighet för en liten krets av norska grossister att utnyttja kvoterna. Eftersom grossisterna är inkörsporten till den norska marknaden finns inte förutsättningar för exportörsländerna att påverka marknaden och den norske konsumenten för val av deras produkter. Ett sådant stängt marknadsförfarande står i motsats till en fri och öppen konkurrens.” Företag och organisationer anser oftast att generella tullösningar är att föredra, att kvoterna är för små, att kontakterna med importörerna är besvärliga, att informationen ofta är svårtillgänglig och att osäkerhet om framtida kvotutrymme och licenskostnader gör det svårt att kalkylera och satsa långsiktigt.

5 Gränshandel 5.1 Gränshandeln med livsmedel Den samlade försäljningen av livsmedel i gränshandeln till norska kunder uppskattades för perioden juli 2005 – juni 2006 till åtminstone 2 325 miljoner45. Ca 33 000 ton kött och köttvaror varav drygt hälften med svenskt ursprung såldes till norska kunder i gränshandeln. Ungefär 25 000 ton utgjordes av färskt och fryst kött och 8 000 ton av s.k. charkvaror. Bland charkvarorna var det dels köttfärsprodukter som köttbullar och hamburgare som sålde bra liksom smörgåspålägg som korv och skinka. I övrigt sålde korvprodukter som falukorv, varmkorv och grillkorv bra samt bacon. Försäljningen av färskt och fryst kött toppades av var relativt små men gränshandeln var ett mer fördelaktigt alternativ än export av renkött. Mejeriprodukter hamnade i undersökningen på ca 6 000 ton, varav drygt 3 000 ton är hårdost. Drygt hälften av osten hade svenskt ursprung. Mjölk, fil och yoghurt sålde också bra. Dessutom såldes runt 1 600 ton övriga mejeriprodukter såsom färskost, dessertost och fetaost och smaksatt/sötad yoghurt, smör, grädde, bregott, bordsmargariner, glass och margarin. Volymerna i gränshandeln av frukter och grönsaker i undersökningen uppgick till sammanlagt ca 10 000 ton. Drygt hälften av de frysta produkterna hade svenskt ursprung. Läsk och andra drycker (öl, juice, vatten, saft) är en annan viktig varugrupp i gränshandeln. Åtta större butiker sålde ca 10 miljoner liter. Hur stor den totala försäljningen var har inte uppskattats. Ca 90 % av läskedryckerna hade svenskt ursprung. Ca 60 % av öl med alkoholhalt 2,8–3,5 % hade svenskt ursprung. Juicen kom främst från övriga EU medan saften främst hade svenskt ursprung. Godisförsäljningen i nio större butiker låg på ca 2 500 ton varav ca 75 % hade svenskt ursprung. Totalsiffran var sannolikt mycket större eftersom en stor del av gränshandeln med godis sker i butiker som inte ingick i undersökningen. Även kaffe, mjöl och socker säljs i gränshandeln. Åtta butiker i undersökningen sålde knappt 700 ton kaffe och 1 650 ton mjöl och socker. Större delen hade svenskt ursprung. Gränshandeln är också relativt betydande för en rad förädlade livsmedel såsom bröd, bakverk, såser, soppor samt mikro-/färdigrätter. Åtta större butiker i undersökningen sålde sammanlagt 3 500 ton förädlade produkter. Ca 90 % hade svenskt ursprung. De främsta skälen till gränshandeln är höga norska skatter på tobak och alkohol samt stora prisskillnader för kött. Växelkurserna är också en viktig förklaring. Förbättrade kommunikationer och nya köpcentra är ett annat skäl till ökad gränshandel. Även i framtiden kommer de norska skatterna på tobak och alkohol att fungera som draghjälp till gränshandeln med livsmedel liksom prisskillnader och tillåtna ramar för att handla. Infrastrukturen runtomkring (vägar, broar etc.) har också betydelse för utvecklingen.

Enligt en undersökning av Jordbruksverket 2006. Det verkliga värdet på gränshandeln med livsmedel är sannolikt betydligt högre p.g.a. svarsbortfall och p.g.a. att undersökningen inte mätte all försäljning i gränshandeln. Tobak och alkoholdrycker omfattas dessutom inte av undersökningen.

Fortsatt expansion av gränshandeln är dock inte given. Om Norge sänker sina skatter på tobak, alkohol och sockerprodukter till svenska nivåer kan incitamenten till gränshandel minska avsevärt. Om Norge går med i EU upphör vissa prisskillnader automatiskt.

5.2 Gränshandeln för olika varugrupper 5.2.1 Kött Kött är den värdemässigt viktigaste varugruppen av de livsmedel som säljs i gränshandeln. Detta beror naturligtvis på de stora prisskillnaderna mellan kött i Norge och i EU/Sverige och det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. Tullarna gör att den ordinarie exporten av köttprodukter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen. Tabell 3. Kvantiteter kött och köttvaror i gränshandeln juli 2005 – juni 2006 uppdelat på kött respektive chark, ton Summa färskt och fryst kött Summa chark Totalt,

Svenskt ursprung,

Totalt,

Svenskt ursprung,

ton

Ton

ton

24 978

13 955

7 828

3 672

Som framgår av tabellen är det en ansenlig mängd färskt och fryst kött som säljs i gränshandeln till norska kunder. Ca 56 % hade svenskt ursprung medan resten huvudsakligen hade ursprung i andra EU-länder såsom Danmark, Tyskland och Irland. Försäljningen uppgick till ca 33 000 ton varav drygt hälften (ca 54 %) hade svenskt ursprung. Ungefär tre fjärdedelar av försäljningen (25 000 ton) utgjordes av färskt och fryst kött och en fjärdedel (8 000 ton) av charkvaror (t.ex. köttbullar, falukorv, varmkorv, grillkorv och bacon). Försäljningen var ganska jämnt fördelad mellan nötkött, griskött och kyckling med en viss övervikt för kyckling. Exempel på charkvaror som sålde bra i gränshandeln är köttbullar, skinka, påläggskorv, annan korv46och bacon. Köttförsäljningens betydelse. Köttet som säljs i gränshandeln är benfritt eller styckat kött med ben. Om köttet i gränshandeln räknas om till ”vara med ben” blir volymen runt 55 000 ton47, varav runt 30 000 ton uttryckt som ”vara med ben” hade svenskt ursprung. Den samlade svenska köttproduktionen var drygt 500 000 ton år 2005. Det kött med svenskt ursprung som såldes i gränshandeln motsvarade ca 6 % av den samlade svenska köttproduktionen. Betydelsen för de svenska köttproducenterna av gränshandeln är alltså relativt stor. Det är dock svårt att veta vad som skulle ha hänt om gränshandeln inte hade funnits48.

falu-, grill- varmkorv För att kunna jämföra produktionssiffror med siffror över produkter i handelsledet måste produktionssiffran reduceras för att kompensera för innehåll av ben, fett m.m. eller handelssiffran räknas upp. Om man använder en omräkningsfaktor på 1,7 (genomsnitt mellan faktorn 1,4 för omräkning från slaktkropp av nöt till styckat med ben och 2,0 för omräkning mellan slaktkropp och benfritt) blir handelssiffran jämförbar med produktionssiffran. 48 Sannolikt skulle delar av denna volym ha måst avsättas på den svenska marknaden till lägre priser för att kunna ta andelar från importen (vilket sannolikt skulle ha medfört prisminskningar för hela produktionen), delar hade kanske måst exporteras till ännu lägre priser och till en del hade kanske produktionen totalt måst reduceras. 47

För Norges del motsvarar gränshandeln för kött sannolikt mer än 15 %, kanske så mycket som 20 % av den norska köttproduktionen49. Gränshandeln har alltså oavsett köttets ursprung kapat åt sig en betydande andel av den norska köttmarknaden.

5.2.2 Mejeriprodukter Mejeriprodukter är en av de viktigaste varugrupperna inom livsmedelsområdet i gränshandeln. Detta beror liksom för kött på de stora prisskillnaderna mellan t.ex. ost i Norge och i EU/Sverige och det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. Tullarna gör att den ordinarie exporten av mejeriprodukter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen. Hårdost är den mejeriprodukt som säljer bäst i gränshandeln. Försäljningen uppgår till åtminstone 6 000 ton varav drygt 3 000 ton är hårdost. Drygt hälften av osten har svenskt ursprung. Mycket av hårdosten är svensk hushållsost (2–3 kilosostar). Mjölk, fil och yoghurt säljer också bra. Bland övriga mejeriprodukter50 är det främst färskost, dessertost och fetaost som importeras från övriga EU. Övriga mejeriprodukter har främst svenskt ursprung. Gränshandelns betydelse för den svenska mejerisektorn är jämfört med kött dock relativt begränsad. Den svenska mjölkproduktionen uppgår i runda tal till 3,2 miljoner ton och gränshandeln med mejeriprodukter omräknad till flytande mjölk uppgår högt räknat till 60 000 ton. Gränshandeln motsvarar knappt 2 % av den svenska mjölkproduktionen. Motsvarande andel av den norska mjölkproduktionen 1,7 miljoner ton är 3,5 %. Försäljningen av mejeriprodukter i gränshandeln är större än exporten. Gränshandeln är sålunda en viktig kanal för försäljning av mejeriprodukter till Norge. Störst potential har produkter med höga kilopriser och stora prisskillnader i förhållande till norska priser.

5.2.3 Frukt och grönsaker Frukt och grönsaker är en relativt viktig varugrupp i gränshandeln. Detta beror liksom för kött och mejeri på de stora prisskillnaderna mellan Norge och EU/Sverige och det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. De höga norska tullarna för exempelvis frysta grönsaker gör att den ordinarie exporten av dessa produkter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen. Medan den ordinarie exporten av dessa produkter är mycket marginell är volymerna i gränshandeln betydande vad gäller såväl färska och frysta grönsaker och bär/frukter som förädlade produkter (konserver, sylt, marmelad). Volymmässigt var färska frukter och grönsaker störst följt av frysta produkter och beredda produkter (konserver, sylt och marmelad). Ca 2/3 av de färska produkterna var importerade medan mer än hälften av de frysta produkterna hade svenskt ursprung. Bland konserverna kom merparten från övriga EU medan sylten och marmeladen främst hade svenskt ursprung. Drygt 6 000 ton är färska och knappt 3 000 ton är frysta produkter. Dessutom säljs drygt 600 ton förädlade produkter (konserver, sylt och marmelad). Sammanfattningsvis kan konstateras att gränshandeln är en viktig kanal för försäljning av frukt och grönsaker till Norge.

Norges samlade produktion av gris-, nöt-, får och lammkött och kycklingkött, vara med ben, var 137 400 ton första halvåret 2006 enligt norska Statistiska Sentralbrån SSB. På årsbasis motsvarar detta ca 275 000 ton. 55 000 ton motsvarar 20 % av den norska produktionen. 50 färskost, dessertost, fetaost, smaksatt/sötad yoghurt, smör, grädde, bregott, bordsmargariner, glass och margarin

5.2.4 Läsk och andra drycker Läsk och andra drycker är med en sammanlagd försäljning runt 10 miljoner liter en av de största varugrupperna i gränshandeln51. Totalsiffran är sannolikt mycket större eftersom en stor del av gränshandeln med drycker sker i butiker som inte ingick i undersökningen. Försäljningen beror till skillnad från kött och mejeri inte på jordbruksstöden eller tullarna men däremot på norska skatter på socker (och på alkohol) som gör att priset på läsk och andra produkter innehållande socker som saft och sylt blir högre i Norge52. Trots att producenterna i Norge får köpa socker till världsmarknadspris medan producenter i EU måste betala EUs höga sockerpris är alltså konsumentpriserna i Sverige avsevärt lägre. Den norska alkoholbeskattningen gör att en 6-pack folköl kostar ca 50 SEK i gränshandeln medan priset i Norge är det dubbla. Den svenska bryggerinäringen får genom gränshandeln en icke obetydlig ”kompensation” för att Norge enligt handelsavtal med EU får tullfritt marknadstillträde för export av läsk till Sverige/EU. Den norska läskkvoten var år 2006 ca 15,5 miljoner liter. Gränshandeln är således en viktig kanal för försäljning av drycker till Norge. För läsk och öl kan export vara ett alternativ till gränshandeln eftersom de norska tullarna är noll. Gränshandeln är antagligen lönsammare eftersom priserna inte belastas av de norska skatterna. För vissa slag av saft och juice är de norska tullarna mycket höga. Då är gränshandel i praktiken den enda möjligheten att sälja dessa produkter till Norge. Även för saft och juice med låga norska tullar är gränshandeln är antagligen lönsammare eftersom priserna inte belastas av de norska skatterna.

5.2.5 Godis Godisförsäljningen i gränshandeln liksom andra produkter med stort innehåll av socker beror sannolikt till stor del på prisskillnader som orsakas av de norska sockerskatterna. Trots att producenterna i Norge får köpa socker till världsmarknadspris medan producenter i Sverige måste betala EUs höga sockerpris blir konsumentpriserna i Sverige avsevärt lägre. Tullarna är relativt måttliga jämfört med tullarna på kött, mejeri, frukt och grönsaker. Handelsvillkoren för dessa och en rad andra förädlade livsmedel är tänkta att skapa samma konkurrensvillkor för livsmedelsindustrin i Norge och i EU/Sverige. Gränshandeln innebär dock bättre villkor för de norska konsumenterna om man ser till priserna jämfört med om de köper importerat svenskt godis i ”vanliga” norska affärer. Totalsiffran är sannolikt mycket större än undersökningens 2 500 ton eftersom en stor del av gränshandeln med godis sker i butiker som inte ingått i undersökningen. Gränshandeln är en viktig kanal för försäljning av godis till Norge. Export är ett alternativ till gränshandeln eftersom de norska tullarna är relativt låga. Gränshandeln är dock antagligen lönsammare eftersom priserna inte belastas av de norska sockerskatterna.

Alkoholdrycker som säljs på Systembolaget omfattas inte av resonemanget. Detta är något av en paradox eftersom de råvarupriser som den norska dryckesindustrin betalar är mycket lägre än vad industrin i EU/Sverige betalar. 52

5.2.6 Övriga livsmedel Med tanke på att kaffe, kakao och socker är tullfria vid import till Norge är det anmärkningsvärt stora volymer som säljs i gränshandeln. Större delen av kaffe- och kakaoprodukterna har svenskt ursprung (i betydelsen att kaffet har malts och rostats i Sverige). För socker kan en förklaring till gränshandel vara att den norska sockerskatten gör att konsumentpriserna i Norge är betydligt högre trots tullfriheten. Även om marknadstillträdet i Norge för import av förädlade livsmedel enligt tabell 2 fungerar relativt bra är ändå gränshandeln betydande, speciellt för bröd, bakverk, såser, soppor samt mikro-/färdigrätter. Som framgår av tabell 2 har större delen av dessa produkter svenskt ursprung. Tabell 4. Försäljning i ton juli 2005 – juni 2006 av ett urval förädlade livsmedel i 8 större gränshandelsbutiker Mixer, degar, välling, barnmat

Pasta, bröd, bakverk, kakor, pizzor, piroger

Såser, soppor, mikrorätter, färdigrätter

totalt

svenskt

totalt

svenskt

totalt

svenskt

317

280

1 876

1 700

1 328

1 250

Stora volymer kaffe, mjöl och socker säljs i gränshandeln (summa 2 350 ton i undersökningen). Köparna slipper att betala norsk tull för vetemjöl på 3,19 NOK/kg. För socker slipper köparen den norska varuskatten. Gränshandeln är också relativt betydande för en rad förädlade livsmedel såsom bröd, bakverk, såser, soppor samt mikro-/färdigrätter trots att villkoren för dessa produkter är relativt goda vid export. Större delen av godisprodukterna i gränshandeln (ca 90 %) hade svenskt ursprung.

5.3 Hur lönsam är gränshandeln för norska kunder? Prisskillnader för tobak, alkohol och livsmedel mellan Sverige och Norge är som nämnts i 4.9 ett viktigt skäl till gränshandeln. I tabell 3 ges en översiktlig bild av de aktuella prisskillnaderna år 2004. Tabell 5 Prisnivåindex i Sverige och i Norge för livsmedel totalt och för olika livsmedel 2010, EU 27 = 100. Livsmedel

Bröd Kött och spannmålsprodukter

Fisk

Mjölk, ost, ägg

Oljor och fetter

Frukt, grönsaker, potatis

Andra livsmedel

Alkoholfria drycker

Alkohol- Tobak haltiga drycker

Sverige

104

114

107

104

119

110

138

130

Norge

153

145

162

122

169

155

154

157

168

234

219

”Vinst”

i% Källa: Eurostat

Kommentar: I tabellen ser vi att mjölk, ost och ägg är lönsammast att gränshandla för norrmän i Sverige. Alkohol och tobak är också mycket lönsamt men inköpen av alkohol är begränsade (en liter sprit och en liter starkvin per person). Tobaksinköpen är begränsade till 200 cigarretter per person. Möjligheterna att tullfritt införa livsmedel är mer generösa. Det är tillåtet för varje person över tolv år att tullfritt införa sammanlagt 10 kg kött och ost. För övriga livsmedel och varor i övrigt (elektronik etc) gäller en beloppsgräns oberoende av ålder på 3 000 NOK vid endagsresor och 6 000 NOK per person vid flerdagsresor. Som framgår av tabellen lönar det sig för norrmännen att köpa nästan alla slag av livsmedel i Sverige. Siffrorna för de olika varugrupperna i tabellen är genomsnittssiffror. För enskilda produkter är prisskillnaderna betydligt större än i tabellen. Enligt Eurostat har prisskillnaderna i konsumentledet ökat under senare år. Även för andra produktgrupper än mejerivaror, ägg, alkohol, tobak kan vinsten för enskilda produkter i gränshandeln ligga på 50 % eller mer. En familj på fyra personer som övernattar i Sverige (flerdagsresa) kan handla för sammanlagt 24 000 NOK. En genomsnittlig vinstmarginal på försiktigt räknat 25 % ger en sammanlagd vinst på 6 000 NOK för en enda resa. Det blir sannolikt ett överskott även efter att bensin, hotell, restaurangbesök m.m. har betalats. Den norska kronan har försvagats något under 2010 jämfört med den svenska kronan. Även om sådana valutakursförändringar dämpar gränshandeln finns fortfarande avgörande prisskillnader kvar för livsmedel, tobak och alkohol.

6 Passiv förädling 6.1 Bakgrund Passiv förädling är ett tullförfarande som innebär att man kan slippa tull för råvaror som producerats i det egna landet, sedan exporterats för förädling i annat land och därefter åter importerats i förädlad form. Detta slag av tullförfarande applicerat på jordbruksvaror regleras inte explicit i EES-avtalet. Förändringar av det norska systemet för passiv förädling har de senaste åren skett eller föreslagits vid flera tillfällen. Eftersom EES-avtalet innebär gemensamma regler och villkor för alla varor – fri rörlighet även för Norge på EUs inre marknad – ligger det ändå nära till hands att Sverige/EU har synpunkter och invändningar mot norska förslag av systemet för passiv förädling om effekterna för handeln blir stora. Det internationella regelverket för olika tullförfaranden med ekonomisk verkan baseras på Kyotokonventionen som behandlar förenklingar och harmoniseringar av olika tullförfaranden. I konventionen påpekas det bara att det ska finnas ett regelverk för hur tullar och avgifter ska hanteras i dessa fall. Regelverket fastställs dock på nationell nivå. En eventuell norsk förändring av regelverket för bearbetning utomlands utgör inget hinder enligt det internationella regelverket.

6.1.1 Förändring av Norges tillämpning av bearbetning utomlands 2005 I Norge lades 2005 ett förslag till ändring av tullreglerna för bearbetning i utlandet, s.k. passiv förädling.. Bakgrunden till förslaget var en ökande trafik med bearbetning i utlandet som utnyttjade ett kryphål (”smutthullet”) i regelverket som missgynnade norsk industri. Ett exempel var förädling av norskproducerat kött i EU som sedan i förädlad form kunde tas tillbaka till Norge med endast åtta procent i tull på bearbetningskostnaderna. Det norska förslaget innehöll krav på företagen att ha en viss del av produktionen i Norge och att tullen på bearbetningskostnaderna skulle höjas. De svenska företag som utnyttjade aktiv förädling (för norsk del blir det passiv förädling eller bearbetning i utlandet) fick inte automatiskt tillgång till ”smutthulet”. Flera produkter där Sverige använder aktiv förädling påverkades inte av det nya förslaget, t.ex. fisk eller bearbetade varor inom RÅK-systemet. Förädling av kött berördes av förslaget men i Sverige förekom sådan förädling endast marginellt. De konsekvenser som ett nytt förslag kunde få för den svenska industrin rörde framförallt den aktiva förädlingen vid sylt- och pizzatillverkning. Förslaget skulle sannolikt ha lett till att syltproduktionen skulle komma att göras på norska bär. Pizzorna skulle sannolikt komma att tillverkas med mindre mängd svensk ost och kött. Sammantaget bedömdes effekterna för svensk del som relativt små. Från svensk sida betonades vikten av att den svenska livsmedelsindustrin även efter en förändring – som borde innehålla en övergångsperiod som var tillräcklig – skulle kunna fortsätta producera sylt och pizza för den norska marknaden. Ett exempel på hur norsk bearbetning utomlands kunde ske var att saltlake exporterades till utlandet och förädlades med kött. De förädlade köttprodukterna återimporterades till Norge med en 8 procentig tull på bearbetningskostnaderna vilket var betydligt lägre tull än den tull som utgick vid normal import. Det var denna lucka i regelverket – ”smutthullet” – som debatten handlade om.I norska finansdepartementets förslag för ny regel till bearbetning utomlands föreslogs att en tull lades på bearbetningskostnaderna för jordbruksråvaror som inte kommer från Norge. För bearbetade varor eller icke bilaga I (i norska pappret kallat

RÅK) skulle ingen bearbetningstull utgå. I förslaget fanns det också ett krav på att ett företag skulle ha en egen produktion för att få tillstånd till bearbetning utomlands. I förslaget var fisk undantaget. Den norska konserveringsindustrin (frukt, bär och grönsaker) hade möjlighet att få tullnedsättning vid import från utlandet. Bearbetning utomlands skulle inte gå att kombinera med tullnedsättningen. Utförsel av bärmassa för bakverksproduktion skulle inte ge extra tull. Den totala svenska importen från Norge 2004 av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till ca 7 miljarder kronor. Storleken på importvärdet av jordbruksvaror och livsmedel (kap 1–24) med aktiv förädling för svenska företag (för Norges del bearbetning utomlands) under 2004 uppgick till ca 135 miljoner kr (motsvarande ca 2 % av total handel med Norge). Slutsatser: Konsekvenserna av 2004 års förslag till nytt norskt regelverk för bearbetning utomlands bedömdes för den svenska livsmedelsexportens och industrins del bli relativt små. Den största råvaran råa oljor fick inte ens använda det s.k. ”smutthulet”. Vidare omfattades flera produkter inte av förslaget, såsom fisk och bearbetade varor (RÅK). I Sverige hade heller inte när förslaget lades aktiv förädling med kött utnyttjats i någon större omfattning. Procordia AB, som ingår i den norska koncernen Orkla Food AS, påverkas mest av det norska förslaget. Syltproduktionen skulle troligen ske med norska bär och pizzatillverkningen troligen ske med ett större inslag av norska råvaror (ost/kött). Konsekvenserna bedömdes bli små för den svenska bärproduktionen eftersom bären oftast kom från andra länder än Sverige. Effekten av mindre svensk ost och kött till pizzorna bedömdes som större men ändå inte stor. Det viktiga efter en förändring var att den svenska livsmedelsindustrin skulle kunna fortsätta producera sylt och pizza för den norska marknaden. Det nya förslaget skulle inte påverka protokoll 3-överenskommelsen mellan EU och Norge med undantag för vissa varor inom protokoll 3 (sylter). I Norge skärptes 1 juli 2005 regelverket för passiv förädling53 i enlighet med förslaget.

6.1.2 Förslag våren 2006 om förändring av Norges tillämpning av bearbetning utomlands Trots den norska skärpningen av regelverket den 1 juli 2005 fortsatte en stor mängd norska jordbruksprodukter och livsmedelsindustriprodukter att förädlas utanför Norge. Det norska ”Landbruks- og matdepartementet” lade därför våren 2006 fram ett nytt förslag med ytterligare skärpningar av regelverket för passiv förädling. Förändringar enligt förslaget i det norska regelverket för passiv förädling54 I förslaget fanns det ett krav på att företag skulle uppfylla någon av följande tre punkter: •

inom varje produktsegment (fyrställig KN-nr nivå) ska minst 95 procent produceras i Norge och maximalt 5 procent förädlas via passiv förädling.

•

förädlingen ska ske under en tidsbegränsad provproduktion och produktutvecklingen ska vara ämnad för den norska marknaden.

•

en mindre del av förädlingen görs utomlands och denna förädling skulle kräva orimligt stora investeringen i Norge.

Passiv förädling är ett tullförfarande med ekonomisk verkan som innebär att varor förs ut från hemmamarknaden och förädlas utomlands och sedan återexporteras till hemmamarknaden. Vid ett sådant här förfarande ska inga eller reducerade tullar utgå och det skall heller inte betalas ut exportbidrag. 54

http://www.odin.dep.no/lmd/norsk/dok/hoeringer/paa_hoering/049041-080011/dok-bn.html

Det föreslogs att en tull på åtta procent läggs på bearbetningskostnaderna för jordbruksråvaror som inte kommer från Norge. För bearbetade varor eller icke bilaga I varor (i norska pappret kallat RÅK) skulle ingen bearbetningstull utgå. Den totala svenska exporten till Norge 2005 av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till ca 3,5 miljarder kronor. Storleken på exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel (kap 1–24) med aktiv förädling för svenska företag (för Norges del passiv förädling) under motsvarande period uppgick till ca 47555 miljoner kr (motsvarande ca 14 % av den totala exporten till Norge). År 2004 fanns nästan ingen förädling av kött i Sverige från Norge. Under 2005 har förädling börjat av korv och kött. Sedan flera år har företaget Troll-gott stått för huvuddelen av förädlingen av sockerkonfektyr. Procordia är den huvudsakliga sylttillverkaren som använder aktiv förädling. Också ICA har nyligen startat handel med norsk sallad som körs till Helsingborg. Salladen tvättas och paketeras i portionsförpackningar och återexporteras sedan till Norge. Konsekvensen av förslaget för ICA är att de hänvisas till ett norskt företag för hanteringen av sallad. I en framtid önskar ICA förädla all norsk sallad i Sverige. Detta bedöms som svårt med det norska förslaget. Konsekvensen för salladskonsumenterna i Norge, troligen att de får betala ett högre pris. Konsekvensen för ICA bedöms som mindre. Konsekvenser för norsk livsmedelsindustri På kort sikt kan det norska förslaget skydda den norska livsmedelsindustrin. På lite längre sikt kommer troligen konkurrenstrycket på den norska livsmedelsindustrin blir svagare med att endast fem procent av den egna produktionen kan förädlas i utlandet. Som i exemplet med Icas salladsförädling kommer den norska förädlaren att få kontraktet som kommer att ge de norska konsumenterna ett högre pris på sallad. Ett liknande resonemang kan föras med Grilstads korvproduktion. Gränshandeln mellan Norge och Sverige kommer troligen att öka med förslaget. Jordbruksverkets synpunkter •

En rimlig övergångsperiod önskades i förslaget, förslagsvis på ett år innan reglerna träder i kraft så att företagen skulle få möjlighet att anpassa sin produktion.

•

Om andelen som får förädlas utomlands ökade till 20 procent skulle aktuella företag kunna fortsätta sin produktion i nuvarande omfattning.

6.1.3 Norges nya system för passiv förädling Norges nya förslag till passiv förädling våren 2007 var för svensk del bättre än det förslag som presenterades i maj 2006. Flera svenska företag kunde tack vare regeländringarna fortsätta med sin livsmedelshandel via passiv förädling. För köttsektorn var dock det nya förslaget mera svårbedömt. Det nya förslaget kunde ge möjlighet att fortsätta med handeln om inte kvoterna var för små eller auktionsystemet för krångligt/kostsamt. Två svenska företag skulle beröras av förändringen. Den största aktören ansåg att det fanns svagheter och möjligheter med förslaget. Bland annat ansågs kvotperioden på tre år som för kort för att fatta långsiktiga beslut. De nya reglerna i korthet innebar att:

396 miljoner kronor på 10 månader.

•

Kvoter kommer reglera och begränsa passiv förädling för kött och mejerisektorn. De årliga kvoterna för bland annat köttvaror (stat-nr 1601 och 1602) fastställdes till 5 520 ton. Kvoterna skulle fördelas via auktionsförfarande i september.

•

Det gamla regelverket skulle gälla året 2007 ut. För övriga varor (exklusive kött och mejeri) följer det nya regelverket i huvudsak den gamla föreskriften.

Det nya förslaget och verkligheten Förslaget påverkar företag i köttsektorn. Inom köttsektorn finns två företag som utnyttjat passiv förädling, Grilstad/Burmans (Norge/Östersund) och Direkt Chark (Göteborg). I mejerisektorn har det inte funnits något svenskt företag som utnyttjat passiv förädling. Det verkar som att den föreslagna kvotstorleken 5 520 ton är tillräcklig för det nuvarande behovet. Under 2005/2006 stod Grilstad/Burmans för 95 procent av de utnyttjade kvantiteterna inom köttsektorn. Totalt förädlades i Sverige via passiv förädling ungefär 500 ton korv och förädlat kött (stat-nr 1601 och 1602) år 2005/2006. I Danmark utnyttjades år 2004 för samma tullpositioner ca 900 ton med passiv förädling. Norges nya förslag våren 2007 till passiv förädling var bättre för svensk del än förslaget i maj 2006. Flera svenska företag kan fortsätta med sin livsmedelshandel via passiv förädling. Det kan också nämnas att kommissionen under större delen av processen var engagerad i diskussioner med norska UD och att frågan prioriterades oväntat högt bland då aktuella handelsproblem i tredje land.

7 Avtalen med Schweiz och Island 7.1 Schweiz. Nytt avtal om bearbetade produkter 2005 – protokoll 2 Avtalet bygger på principen om nettokompensation. I stället för att belägga hela skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris med en tull vid import respektive betala ut ett bidrag vid export för hela skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris blir tullar respektive bidrag endast skillnaden mellan EU:s och Schweiz prisnivåer. Eftersom priserna oftast är högre i Schweiz har EU accepterat att det bara är Schweiz som får tillämpa prisutjämning (tullar vid import och bidrag vid export) Om prisbilden förändras i framtiden så att EU får högre noteringar än Schweiz får EU rätt att tillämpa prisutjämning. Skrivningarna förefaller tillräckliga för att undvika missbruk av prisrabatter (jämför Norge). Eventuella förmåner av detta eller annat slag ska beaktas i parternas prisnotifikationer. De prisutjämningsbelopp som anges i avtalet för olika råvaror är framräknade som skillnaden mellan Schweiz’ och EUs faktiska noteringar och är dessutom avrundade nedåt. För socker har parterna kommit överens om att inte utjämna eventuella prisskillnader. Kommissionen och Schweiz ska minst en gång per år lämna uppgifter om prisnoteringar till Joint Committee (JC). Prisnoteringarna ska vara priser som normalt betalas av industrin (alltså inte några administrativa priser) och hänsyn ska tas till faktiska rabatter som industrin kan åtnjuta när de nationella prisnoteringarna fastställs och notifieras till JC. Produkterna för vilka protokollet gäller är liksom i EES-avtalets protokoll 3 uppdelade i två tabeller – en tabell 1 med produkter för vilka Schweiz får tillämpa prisutjämning för råvaruprisskillnader mellan Schweiz och EU och en tabell 2 med produkter som är frihandelsvaror i handeln mellan Schweiz och EU. Jämfört med protokoll 3, tabell 1 och 2 till EES-avtalet (som reglerar villkoren för handeln med Norge) är varuomfattningen i tabell 1 i protokoll 2 i avtalet med Schweiz mindre men varuomfattningen i tabell 2 större. De produkter som fattas i tabell 1 återfinns i stor utsträckning i tabell 2. Schweizavtalet innebär således liberalare handelsvillkor för en rad produkter jämfört med EES-avtalet med Norge/Island. Detta har delvis möjliggjorts av att ingen prisutjämning ska ske för socker Exempel på produkter och liberaliseringar av intresse för Sverige i tabell 2 är rostat kaffe, pektin, margarinråvaror, glycerol, sylt, gelé, marmelad, rostade jordnötter, jäst, bakpulver, mineralvatten, läsk, starköl och vodka. Det finns en rad komponenter i det nya protokoll 2-avtalet som innebär en liberalisering av handeln och dessutom innebär förbättrad transparens, en enklare administration och lägre budgetkostnader för båda parter. För EUs del försvinner alla kostnader för prisutjämning vid export.

7.2 Jordbruksavtalet EU–Schweiz År 2002 trädde ett nytt jordbruksavtal i kraft mellan EU och Schweiz med ett flertal handelsförmåner för export av jordbruksvaror från EU. Avtalet ifråga har sedan dess uppdaterats att antal gånger, bland annat till följd av den stegvisa utvidgningen av EU. Handelsförmånerna för EU vid export till Schweiz innebär bl.a. 65

•

tullfria kvoter för saltat, torkat eller rökt kött av olika slag samt för korv.

•

tullfri kvot för viltkött

•

reducerad inomkvotstull för kyckling

•

ömsesidig tullfrihet för ost. Exportbidrag för ost avveckalad i ömsesidig handel.

•

tullfria kvoter för vissa viner och reducerad tull för vissa viner

•

tullförmåner för tomater, isbergssallad, gurka, tomatkonserver, tomatpuré, svampkonserver och beredda potatisprodukter

•

tullförmåner för apelsiner, mandariner, vattenmelon, plommon, aprikoser, jordgubbar, hallon, frysta bär och juice

Flera av de tullförmåner som Schweiz har öppnat för import från EU har getts utan några kvantitetsbegränsningar. Förmånerna för ost är de mest långtgående. Det bör också nämnas att det pågår ett gemensamt arbete för att harmonisera regelverken inom bland annat livsmedelslagstiftning och standarder för mjölksektorn mellan EU och Schweiz. Därutöver har under 2010 en överenskommelse fattats om tillämpning av geografiska ursprungsbeteckningar.

7.3 Jordbrukshandelsavtalet EU–Island 2007 Det nya jordbruksavtalet 2007 mellan EU och Island innebär avsevärt förbättrade villkor för export av många jordbruksvaror till Island. Marknadstillträdet har förbättrats för en rad produkter för vilka tidigare framförts önskemål om förbättringar från svensk sida. Avtalet ger tullfrihet utan kvantitetsbegränsningar för en rad produkter med svenska exportintressen t.ex. frysta ärtor och grönsaksgratänger och tullfrihet inom ramen för tullkvoter för nötkött, griskött, kycklingkött, ripa och köttbullar. Även handeln med renkött blir helt fri i båda riktningar. Även här kanske förbättrat marknadstillträde kan inspirera Norge till sänka sina tullar för import av renkött från EU. Även utanför tullkvot har Island förbättrat villkoren för köttimport från EU. Värdetullarna för köttimport från EU har sänkts från 30 % till 18 % och de specifika tullarna med 40 %. Tullarna för kött från andra länder sänks inte. Islands importtullar för kött är mycket höga. Även med tullförmånen är tullen på kött från EU mycket hög. Prisnivåerna på Island är dock också mycket höga varför det inte är uteslutet att tullförmånerna kan möjliggöra export förutsatt att det finns ett importbehov när de tullfria kvoterna är förbrukade. Islands höga nivåer för livsmedelshygien och smittskydd kan innebära att importmöjligheterna i praktiken är begränsade till några få exportländer, däribland sannolikt Sverige. Islands marknad för frukt och grönsaker inklusive beredda produkter blev i stort sett helt fri för import från EU. Det enda större undantaget från dessa tullsänkningar är potatis och potatisprodukter. Tidigare skyddades frukt- och gröntmarknaden på Island med höga tullar (ofta 30 % + specifik tull). Villkoren har varit jämförbara med importskyddet på den norska marknaden för frukt och grönt. Kanske kan det förbättrade marknadstillträdet för frukt och grönsaker till den isländska marknaden inspirera Norge till motsvarande liberaliseringar i kommande översyn av jordbruksavtalet med Norge. Det är svårt att kvantifiera värdet av avtalet för svensk del. Det är för tidigt att bedöma om det förbättrade marknadstillträdet kan utnyttjas. Entusiasmen över de nya handelsförmånerna för kött är begränsad hos köttbranschen med tanke på att de tullar som finns kvar fortfarande är mycket höga och de tullfria kvoter som har öppnats är små. 66

Det är viktigt och av principiellt intresse att avtalet ger •

preferenstullar för EUs exportörer för bl.a. kött vilket är en klar fördel gentemot andra exportkonkurrenter

•

tullfrihet utan kvantitetsbegränsningar för flera svenska exportintressen

•

substantiell sänkning av tullarna för köttimport från EU

•

frihandel i båda riktningar för ett antal jordbruksvaror

Genom de avsevärda koncessioner som Island gjort skapas indirekt förhandlingstryck på Norge att också överväga meningsfulla koncessioner. Hittills finns dock inget som tyder på att uppgörelsen EU–Island skulle ha påverkat de norska ståndpunkterna. Det finns även kritik mot att avtalet vid import öppnar upp tullfria kvoter för isländskt smör och för den populära isländska mjölkdrycken skyr som man befarar kan komma att konkurrera direkt med svensk och dansk licensproduktion av skyr. Den tullfria ostkvot som Island öppnat för ost från EU på 20 ton och som avser ost med skyddade ursprungsbeteckningar är i praktiken bara tillgänglig för Italien och Frankrike. EU hade tidigare ett jordbruksavtal med Island som innebar vissa relativt begränsade handelsförmåner främst i form av tullfria kvoter samt tullfrihet för vissa mindre känsliga produkter i båda riktningarna. I januari 2007 enades parterna om ett nytt avtal som innebär fri handel för många produkter i båda riktningar, nya eller ökade tullkvoter i båda riktningar samt ensidiga tullförmåner för kött från EU. Tullsänkningarna för kött tillkom på isländskt initiativ. Med tanke på isländska konsumentintressen och höga isländska matpriser ville Island skapa bättre handelsvillkor för importen av alla slag av kött från EU.

8 Statistik över handel, produktion och konsumtion Tabell 6. Handel med livsmedel mellan Sverige och Norge, 1995–2009, Miljoner SEK (exkl.gränshandel)56. 1995 2000 2002 2005 2006 2007 2008 2009 Export jordbruksvaror

1 346

2 149

2 664

3 626

3 855

4 141

4 749

5 044

- därav protokoll 3varor

821

1 368

1 647

2 278

2 477

2 776

3 024

3 349

- andra jordbruksvaror

525

781

906

1 348

1 181

1 365

1 725

1 695

Import jordbruksvaror

922

915

1 304

1 351

1 563

1 668

2 055

2 027

Handelsnetto, jordbruksvaror

424

1 234

1 360

2 275

2 292

2 473

2 694

3 017

Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning

Figur 5. Handel med jordbruksvaror, totalt mellan Sverige och Norge 1995–2009, Miljoner SEK (exkl. gränshandel). 6000 Export

Miljoner SEK

5000 4000 3000 Import

2000 1000 0 1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning

56 ). Inkluderar tulltariffens kapitel 1-24, tullpositionerna 3302, 3501-3505 samt ur 2905, 3809 och 3824 med undantag för positionerna 1504, 1603-1605.

Figur 6. Export av jordbruksvaror och bearbetade jordbruksvaror till större exportmarknader, indexerad utveckling 1995–2009. Index 1995=100 500 450 400

Index 1995=100

350 300

Norge

250

Finland

200

Danmark USA EU-totalt

150 100 50 0

Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning

Figur 7. Export av bearbetade jordbruksvaror (protokoll 3, tabell I-varor) till 4 olika länder. Indexerad utveckling 1995–2009. Index 1995=100. 450 400

Index 1995=100

350 300 250 200

Norge Danmark Finland USA

150 100 50 0

Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning

Figur 8. Total jordbruksexport till Norge 1995–2009, fördelad på olika avtalsområden 6000 Total jordbruksexport

5000

Miljoner SEK

4000

Jordbruksvaror

3000

2000 Protokoll 3-varor, tullbelagda 1000 Protokoll 3-varor, tullfria

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning

Tabell 7. Export av jordbruksvaror till Norge 1995 och 2009, fördelad på sektorer, löpande priser, tkr Produkter

1995

2009

Förändring 1995–2009

Handelsnetto 2009

Levande djur, kött och köttvaror

147 035

135 883

-11 152

76 326

Mjölk och mejerivaror

6 845

10 829

3 984

-22 444

Frukt och grönsaker, blommor, plantor

83 056

204 973

121 917

154 758

Kaffe , te, kryddor

41 366

166 854

125 488

164 239

Spannmål, kvarnprodukter, stärkelse, malt m.m.

79 145

248 467

169 322

203 372

Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, margarin

71 293

532 579

461 286

-30 288

Socker och sockervaror

86 386

205 825

119 439

168 960

Choklad och kakaoprodukter

276 577

361 852

85 275

159 266

Bröd, kakor, kex, pizza, piroger

259 677

1 180 034

920 357

1 090 701

Produkter av frukt, grönsaker och nötter

34 858

160 150

125 292

64 401

Diverse livsmedelsberedningar

148 709

548 260

399 551

349 097

Drycker

23 797

275 183

251 386

135 322

Foder, restprodukter

32 192

351 569

319 377

-125 304

Tobak, snus

31 156

386 769

355 613

383 230

Blandningar av olika slag för användning i livsmedelsindustrin

13 676

29 281

15 605

25 205

176

1411

1 235

1379

20 499

20 212

10 180

224 310

214 130

198 638

1 346 124

5 044 728

3 698 604

3 017 070

Kasein Modifierad stärkelse Övriga produkter TOTALT

Källa: SCB, Jordbruksverkets bearbetning

Tabell 8. Antal jordbruksföretag, reduktionstendens och jordbruksareal 2005 Land

Antal Förändrat antal Total Jordbruksareal Areal per jordbruksföretag jordbruksföretag jordbruksareal i procent av jordbruks(1000-tal) 2000–2005 (%) (1000 ha) total areal företag (ha)

Norge

-25

1 035

3,2 %

19,5

Sverige

-6

3 192

7,1 %

42,0

Finland

-12

2 264

6,7 %

31,9

Danmark

-17

2 590

60,1 %

54,0

Tyskland

390

-17

17 035

47,7 %

43,7

Storbritannien

287

15 957

65,5 %

55,6

Frankrike

567

-15

27 591

50,0 %

50,4

155 242

39,0 %

15,1

EU-25

9 688

Källa: Eurostat

Tabell 9. Total produktion 2006, Tusental ton Sektor

Norge

Sverige

Finland

Danmark

Spannmål

1 229

4 128

3 790

8 632

Potatis

355

773

576

1 361

Grönsaker

167

323

237

253

Frukt

Mjölk

1 575

3 206

2 413

4 627

Nötkött

135

129

Griskött

116

275

208

1 749

Kyckling

110

171

Ägg

101

Källa: Eurostat

Tabell 10. Självförsörjningsgrad av olika jordbruksprodukter, 2005. Procent Sektor

Norge

Sverige

Finland

Danmark

Spannmål, totalt

117

107

Vete

114

101

Potatis

157

Grönsaker

u.s.

Frukt

u.s.

Mjölk

100

102

100

Kött

107

351

Ägg

102

119

Källa:Eurostat

Tabell 11. Sysselsättning samt andel yngsta och äldsta brukare Land

Årsverk totalt Förändring i 2006 årsverk 2000– 2006 (%)

Årsverk per jordbruksföretag, 2004

Andel brukare Andel brukare yngre än 35 år 65 år eller (%), 2004 äldre (%), 2004

Norge

62 900

-13 %

1,11

Sverige

74 600

-2 %

0,94

20 %

Finland

93 100

-16 %

1,18

Danmark

60 400

-20 %

1,21

17 %

Tyskland

668 035

-17 %

1,65

Storbritannien

287 004

-14 %

1,18

27 %

Frankrike

918 200

-11 %

1,51

14 %

9 208 217

-12 %

0,98

27 %

EU-25 Källa: Eurostat

Tabell 12. Primärnäringarna i totalekonomin Land

Andel av BNP*

Andel av sysselsättningen

2000

2006

2000

2006

Norge

2,1

1,5

3,4**

2,6**

Sverige

2,0

1,3

2,9

2,3

Finland

3,5

2,5

6,2

4,9

Danmark

2,8

1,6

3,7

3,2

Tyskland

1,3

0,9

2,6

2,3

Storbritannien

1,0

0,9

1,5

1,4

Frankrike

2,8

2,0

4,2

3,8

EU-25

2,3

1,8

5,7

4,9

Källa: Eurostat (2008), SSB (2008), EU kommissionen (2007)

*Definierad som Gross value added, och som inkluderar jordbruk, jakt och fiske **Inklusive skogsbruk, men exklusive fiske

Tabell 13. Konsumtion av olika livsmedel, Norge 1970–2008, Miljoner kg 1970

1979

1989

1999

2006

2007

2008

268

306

323

366

396

403

Mjöl

275

316

336

388

423

434

433

Potatis

305

255

220

150

133

131

124

Potatisprodukter

137

158

164

166

Socker, honung

163

182

171

195

161

155

159

Kakao och choklad

u.s

Grönsaker

156

189

225

273

300

315

324

- Tomater

u.s.

17,6

22,6

31,1

32,8

34,1

- Sallad

u.s.

3,0

11,0

21,6

22,6

22,9

- Paprika

u.s.

4,1

7,9

12,5

13,4

13,8

- Morötter

u.s.

38,4

40,5

37,1

37,9

Frukt och bär

259

308

329

308

398

429

405

- från inhemsk produktion

100

144

182

189

228

297

321

303

157

208

210

266

309

332

345

- nötkött

55,9

79,6

73,6

90,2

91,9

96,7

98,5

- griskött

66,9

86,2

82,6

102,8

116,1

127,0

130,3

- kyckling

5,5

10,9

19,3

37,5

63,4

70,8

78,3

- får

18,3

22,4

24,9

23,5

26,7

26,8

27,4

Köttbiprodukter

Ägg

Mjölk

722

759

740

568

512

511

505

Grädde

Ost

Smör

Div. mjölkprodukter

134

186

204

212

Margarin

Spannmål(exkl. ris) Ris

- import Kött

Lättmargarin Annat fett

Självförsörjningsgrad

Källa: Helsedirektoratets rapport 1/2009, ”Utvikling i norsk kosthold”

9 Bilagor 9.1 Bilaga 1 Kronologi över handelsförhandlingar EU– Norge Översiktlig kronologi över handelsförhandlingar EU–Norge om jordbruksvaror och bearbetade varor 2010 Överenskommelse sluts efter 2 års förhandlingar enligt artikel 19, EES. Implementering av överenskommelsen väntas ske under andra halvåret 2011. 2008– 2009

Kommissionens arbete med marknadstillträdesstrategin initieras och tar bland annat upp problem som berör EUs livsmedelsexport till Norge. Sverige uppvaktar kommissionen med krav om återupptagna handelsförhandlingar med Norge enligt EES-avtalet. Artikel 19-förhandlingar inleds 2008 mellan EU och Norge. Kommissionen efterlyser mer substantiella förhandlingsbud och begär nya förhandlingar med Norge om protokoll 3.

2004

Efter 2 års förhandlingar sluts avtal om utvidgad varuomfattning i protokoll 3 innebärande tullsänkningar för berörda produktgrupper. Vidare sker en avveckling av s.k. industritullar. Överenskommelsen innehåller också en standstill klausul om prisrabatter.

2003

Efter ca 3 års förhandlingar sluts det första avtalet enligt artikel 19, EES.

2002

Överenskommelsen om reviderat protokoll 3 implementeras

2001

Avtal sluts EU–Norge om ett reviderat protokoll 3.

1999

Ett avtalsförslag till protokoll 3 utarbetat av KOM och Norge bedöms oacceptabelt av Sverige. Förslaget röstas ner i jordbruksrådet efter att SE erhållit stöd från samtliga MS.

1998

Artikel 19 förhandlingar resulterar i ett begränsat norskt bud. SE röstar nej till förslaget och förhandlingarna skjuts upp på obestämd tid.

1997

Förhandlingar inleds mellan EU och Norge om artikel 19

1996

Efter utdragna förhandlingar nås en uppgörelse om ett reviderat protokoll 2, innebärande att Norge får återställa en tidigare lägre tullnivå för hela varusortimentet i protokoll 2. Balansen återställs därmed och den samlade tullbelastningen för svensk export reduceras på årsbasis med ca 65 miljoner NOK. Uppgörelsen tillämpas retroaktivt för 1 års tid.

1995

Nytt WTO-avtal implementeras. Norge höjer ensidigt tullarna för EU-import av protokoll 2-varor med i snitt 58 procent. Sverige kräver att balansen återställs och får stöd av kommissionen.

1994

EES-avtalet implementeras liksom frihandelslistan i protokoll3, dvs tabell II. Norge röstar nej till EU-medlemskap och meddelar också att landet inte avser att implementera protokoll 3. Handelsvillkoren regleras därför tills vidare av protokoll 2, FTA.

1991–

Förhandlingar pågår om detaljvillkoren i protokoll 3, EES, dvs bilaga 1–9. EES-

1993

avtalet ratificeras av samtliga parlament.

1991

EES-förhandlingarna avslutas på bred front och i detta sammanhang också förhandlingarna om protokoll 3 (orginalversionen).

1987– 1990

EES-förhandlingar pågår.

1973

Frihandelsavtalet mellan EG och EFTA börjar implementeras inklusive bilaterala protokoll2-överenskommelser.

EU implementerar det s.k. matrissytemet.

1960-talet Livsmedelshandeln inom EFTA liberaliseras successivt

9.2 Bilaga 2 Producentpriser 1995–2007 för ett urval råvaror föremål för prisutjämning samt förekomst av prisrabatter i Norge, !/kg. 1995 Mjölk

Norge

1996

1997

1998

1999

2000

0,437 0,463 0,485 0,524 0,468 0,471

2001

2002

2003

2005

2006

2007

0,46 0,453 0,451 0,439 0,438 0,432 0,429

Ref.pris 0,206 0,217 0,206 0,183 0,169 0,225 0,271 0,173 0,178 Diff.

2004

0,22 0,249 0,247 0,373

0,231 0,246 0,279 0,341 0,299 0,246 0,189 0,280 0,273 0,219 0,189 0,185 0,056 Prisrabatter tillämpas för ett drygt 20-tal mejeriprodukter

Nötkött

Norge

4,355 4,461 4,633 4,564 4,165 3,859

3,86

3,83

3,92 4,107 4,175

4,22 4,369

Ref.pris 2,033 1,823 1,408 1,386 1,339 1,423 1,058 1,024 1,006 1,215 1,335 1,592 1,635 Diff.

2,322 2,638 3,225 3,178 2,826 2,436 2,802 2,806 2,914 2,892

2,84 2,628 2,734

Prisrabatter höjdes 1996–2007 från 4,95 till 17,50 NOK/kg Griskött

Norge

3,235 3,238 3,189 3,319 3,054 2,746 2,725 2,916 2,823 2,729 2,756 2,673 2,722

Ref.pris 1,479 1,675 1,696 1,124 0,808

1,18

1,49 1,168 1,001 1,058

1,17 1,249 1,113

Diff.

1,756 1,563 1,493 2,195 2,246 1,566 1,235 1,748 1,822 1,671 1,586 1,424 1,609

Fågel-

Norge

2,378 2,387 2,396 2,293 2,318 2,187 2,059 2,156 2,013 1,982 1,885

kött

Ref.pris 0,612 0,884 0,947 0,885 0,675 0,716 0,783 0,671 0,701 0,543 0,624 0,735 0,579 Diff.

1,86 1,845

1,766 1,503 1,449 1,408 1,643 1,471 1,276 1,485 1,312 1,439 1,261 1,125 1,266 Prisrabatter höjdes 1996–2007 från 1,30 till 5,58 NOK/kg

Fårkött

Norge

3,547 3,813 3,636 3,758 4,043 4,305 3,992 3,829 3,786 3,759 3,612 3,675

4,13

Ref.pris 2,236 3,081 3,584 2,835 2,865 3,312 3,154 3,402 3,132 3,333 3,277 2,922 2,787 Diff.

1,311 0,732 0,052 0,923 1,178 0,993 0,838 0,427 0,654 0,426 0,335 0,753 1,343 Prisrabatter höjdes 1996–2007 från 2,50 till 14,95 NOK/kg

Helägg

Norge Ref.pris Diff.

1,859 1,698 1,678 1,654

1,7 1,482 1,495 1,525

1,46

1,47 1,428 1,475 1,523

0,85 1,146 1,062 0,852 0,741 1,122 1,072 1,063 1,239 0,967 1,009 0,552 0,616 0,802 0,959

0,88 0,955 1,049

0,36 0,423 0,462 0,221 0,503 0,548

0,52 0,474

Prisrabatter tillämpas för ett flertal äggprodukter Råg

Norge

0,295 0,282 0,282 0,271 0,266 0,236 0,234 0,241 0,231

0,22 0,219 0,217 0,216

Ref.pris 0,117 0,155 0,135 0,081 0,094 0,128 0,129 0,113 0,116 0,115 0,105 0,116 0,207 Diff.

0,178 0,127 0,147

0,19 0,172 0,108 0,105 0,128 0,115 0,105 0,114 0,101 0,009

Källor: OECD’s PSEdatabas, NILF, Riksbanken

9.3 Bilaga 3 Utvärdering av Protokoll 3 – överenskommelsen 9.3 Bilaga 3 Utvärdering 2004 av Protokoll 3 Uppdrag till SJV om Protokoll 3 Jordbruksdepartementets uppdrag den 2004-09-03, – överenskommelsen 2004

avsändare Karin Lorin Uppdrag till SJV om Protokoll 3 Jordbruksdepartementets uppdrag den 2004-09-03, Sammanfattning avsändare Karin Lorin •Sammanfattning Värdet av de norska tullsänkningarna kan uppskattas till drygt 22 mSEK för produkter där exporten 2003 uppgick till 446 mSEK. Effekterna av sänkta eller • Värdet de norska tullsänkningarna kanavuppskattas till drygt 22och mSEK för slopadeav industritullar är störst för export knäckebröd, lingonblåbärssylt, pop produkter där exporten 2003 uppgick till 446 mSEK. Effekterna av sänkta eller corn, bagerijäst, buljonger, välling och liknande barnmat, smörblandade margariner slopade är störst av knäckebröd, (Bregottindustritullar m.m.) samt för exportför av export cigarretter och snus. lingonoch blåbärssylt, pop corn, bagerijäst, buljonger, välling och liknande barnmat, smörblandade margariner • Exempel på företag gynnasavavcigarretter tullsänkningarna är Wasabröd och Leksandsbröd (Bregott m.m.) samtsom för export och snus. (knäckebröd), Procordia, Findus och HAFI (sylter), General Kraft (pop corn), • Exempel på(bagerijäst), företag somSemper gynnas (välling), av tullsänkningarna Wasabröd och Leksandsbröd Jästbolaget ArlaFoodsär(bregott), Swedish Match (knäckebröd), Procordia, Findus och HAFI (sylter), General Kraft (pop corn), (cigarretter, snus), Unilever Bestfoods (buljonger). Fördelarna av tullsänkningarna Jästbolaget (bagerijäst), Semper (välling), (bregott), Swedish Match gynnar främst de regioner där större delen ArlaFoods av livsmedelsindustrin är koncentrerad (cigarretter, snus), Unilever Bestfoods (buljonger). Fördelarna tullsänkningarna samt Dalarna. Lingonoch blåbärssylt är exempel på produkterav som kan gynna export gynnar främst de regioner där större delen av livsmedelsindustrin är koncentrerad från livsmedelsindustrier i Norrland. samt Dalarna. Lingon- och blåbärssylt är exempel på produkter som kan gynna export • Den ömsesidiga avsiktsförklaringen från livsmedelsindustrier i Norrland.som fryser nivån för de norska prisrabatterna är på sikt mer värdefull för svensk export än slopandet av de synliga industritullarna. • Den ömsesidiga avsiktsförklaringen somavsiktsförklaringen fryser nivån för deföreskriver, norska prisrabatterna Tidigare har Norge gjort tvärtemot vad nämligen är på sikt mer värdefull för svensk exportmed än slopandet de synliga industritullarna. underminerat existerande preferenser hjälp av enavaccelererande användning av Tidigare har Norge gjort tvärtemot vad avsiktsförklaringen föreskriver, nämligen prisrabatter, vilka utgör ett avsevärt handelshinder. underminerat existerande preferenser med hjälp av en accelererande användning av • Uppgörelsen om läsk begränsar den handelshinder. tullfria importen från Norge till 13 miljoner prisrabatter, vilka utgör ett avsevärt liter/år. Det sannolikt största värdet av uppgörelsen för den svenska bryggerinäringen • Uppgörelsen om läsk begränsar den tullfria importen Norge till 13förutsägbarhet miljoner ligger i den konkurrensneutralitet som skapas och denfrån transparens och liter/år. Det sannolikt största värdet av uppgörelsen för den svenska bryggerinäringen som följer av uppgörelsen. ligger i den konkurrensneutralitet som skapas och den transparens och förutsägbarhet • En böruppgörelsen. ske när ett helt år har förflutit efter det att överenskommelsen trätt i kraft, somöversyn följer av när man kan se hur berörd handel har reagerat under det första året av tullsänkningar. En • En översyn bör ske helt årkan harvara förflutit det(maj–juni). att överenskommelsen lämplig tidpunkt förnär en ett översyn vårenefter 2006 Uppföljning trätt av i kraft, när man kan se hur berörd handel har reageratdirekt underefter det första året av tullsänkningar. En överenskommelsen bör dock ske fortlöpande ikraftträdandet. lämplig tidpunkt för en översyn kan vara våren 2006 (maj–juni). Uppföljning av • Iöverenskommelsen kommande översyner måsteske frågor som rördirekt tillämpning och effekter av bör dock fortlöpande efter ikraftträdandet. prisrabatterna ha hög prioritet. Det är också önskvärt att översynerna kan användas • Isom kommande måste frågor som rör tillämpning och effekter av ett forumöversyner för att diskutera en avveckling eller minskning av prisrabatterna. prisrabatterna ha hög prioritet. Det är också önskvärt att översynerna kan användas • som Det är erforderliga svenska utredningsinsatser bl.a.avinför de årliga ettviktigt forummed för att diskutera en avveckling eller minskning prisrabatterna. översynerna. • Det är viktigt med erforderliga svenska utredningsinsatser bl.a. inför de årliga • En ömsesidig inventering av kostnadsutvecklingen och analys av huruvida denna lett översynerna. till "luft" i tullskydden är högst motiverad och har hög prioritet i strävandena att • En ömsesidig inventering av kostnadsutvecklingen och analys av huruvida denna lett undanröja dolda industriskydd. till "luft" i tullskydden är högst motiverad och har hög prioritet i strävandena att • Det är ett svenskt intresse att en utvidgad varuomfattning kommer till stånd, som gör undanröja dolda industriskydd. att de relativt fria handelsvillkoren inom ramen för protokoll 3 också kan utsträckas • Det är rad ett svenskt intresse att ensom utvidgad kommer till stånd, som gör till en förädlade produkter genomvaruomfattning att de ligger utanför protokollet beläggs att de relativt fria handelsvillkoren inom ramen för protokoll 3 också kan utsträckas med prohibitivt höga jordbrukstullar. till en rad förädlade produkter som genom att de ligger utanför protokollet beläggs med prohibitivt höga jordbrukstullar.

78 78

Jordbruksverket anmodas i uppdraget att göra en utvärdering av hela protokoll 3. Genomgången bör på ett tydligt och enkelt sätt redovisa vad som uppnåtts i förhandlingarna, vad detta kan innebära för svensk näring och hur resultatet skall följas upp. Med anledning härav får Statens Jordbruksverk (SJV) anföra följande. SJV har tidigare under år 2004 fått flera uppdrag respektive lämnat yttranden i rubricerade ärende. SJV vill dels hänvisa till yttrande 2004-03-29: Överenskommelse EU–Norge, avveckling/minskning av industriskydd för bearbetade livsmedel, dels till yttrande 2004-0406: Protokoll 3 – bedömningar av exportpotential. Båda dessa yttranden sammantagna besvarar utförligt flertalet av de frågor som ställs i rubricerade uppdrag. (se Bilaga 1 och Bilaga 2). Vad gäller tullättnader för norsk export till EU hänvisas helt till dessa båda tidigare yttranden.

1. Produktvis genomgång av norska tullsänkningar som gjorts I följande tabell redovisas produktvis vilka sänkningar som gjorts av industritullarna vid import till Norge från EU av protokoll 3-produkter. I de fall där industritullen är en vikttull (alltså att tullen uttrycks i NOK/kg) har tullen omräknats till en värdetull på grundval av svenska exportpriser för 2003. Vid mindre exportvolymer kan de beräknade värdetullarna ha en relativt stor felmarginal. Tabell: Produktvisa norska tullsänkningar för protokoll 3-produkter vid import från EU Varu-grupper

Svenskt exportpris till Norge 2003,

Tidiga- TullNy re sänkindustriindustri ning, % tull, % -tull, %

Sveriges export 2003, tkr

sänkning,

3,0

214

Pektiner

2,9

3003

Bordsmargariner, fasta

2,5

14,5

655

Bordsmargariner, flytande

20,4

5,9

14,5

3477

61,26

11,0

2,7

8,3

6677

177

2,4

51163

1114

Okokta pastaprodukter, ofyllda med ägg

18,57

0,8

1523

Okokta pastaprodukter, ofyllda utan ägg

14,48

1,1

4764

0,5

324

Frukostflingor av majs m.m.

33,83

1,3

56023

711

Knäckebröd

14,09

6,6

57873

3839

Välling och liknande barnmat Kakmixer, degar m.m.

Couscous

13,9

tulltSEK

SEK/kg Smaksatt yoghurt

Värde av

Kryddade kakor

23,20

9,6

6,0

3,6

232

2,4

21,6

189

58,93

9,4

3,3

6,1

884

Homogeniserade marmelader m.m utan socker, av jordgubbar, svarta vinbär och hallon

53,4

12,3

1,1

11,2

267

Marmelad m.m. av citrus, med socker

32,8

1,3

164

Jordgubbssylt

16,61

3,9

35,1

10828

424

Hallonsylt

15,95

40,6

4,1

36,5

4642

190

Sylt av lingon, blåbär, hjortron med eller utan socker

17,10

37,9

26,6

11,3

3419

909

129,5

116,5

115

19,6

13,8

5,8

Majsprodukter (mikro-popcorn)

16,01

233

150

2737

4114

Kaffeextrakter med tillsatt socker, mjölkprotein, -fett

90,20

2,9

451

Teextrakter med tillsatt socker, mjölkprotein, -fett

55,01

2,9

13367

388

Bagerijäst

15,41

20,4

3052

623

Bakpulver

10,93

3,5

164

8,38

2,0

2422

Buljonger

27,55

11,3

7851

888

Barnmat

31.22

1,4

281

3,6

Homogeniserade marmelader m.m med socker Homogeniserade marmelader m.m utan socker, andra än av jordgubbar, svarta vinbär och hallon

Äppelmos Annan marmelad än blåbär, lingon, hjortron, svarta vinbär, hallon el. jordgubbar

Senap, ketchup

Homogeniserade beredningar Isglass (utan fett)

16,88

1,9

709

Glass med kakao

1,2

23,08

4,5

277

Max 8,1 NOK = 8,91

1,1 NOK = 1,21

Max 7 NOK =

88373

1383

Glass med fett Bregott

7.7

1257 ton

SEK/kg

Ättika

4,35

2,0

2095

Cigarriller m.m

1066

1,3

4264

Cigarretter

185,1

8,3

24066

1997

Röktobak

227,3

3,6

2955

106

Snus

135,4

6,0

86248

5200

445,710

22,540

Summa, mSEK

1 NOK=1,1 SEK

Kommentar: Som framhållits i tidigare yttrande (se bilaga 1) har endast de synliga industritullarna avskaffats eller minskats. Industriskydd som är inbakade i jordbrukstullarna inkluderar flera faktorer som leder till överskydd, d.v.s. att tullarna sätts högre än vad som krävs för att skydda inhemska jordbrukspriser. I många fall är detta dolda industriskydd ett mycket större hinder för handeln än det synliga skyddet.

2. Andra handelslättnader som gjorts av Norge Avsiktsförklaring om prisrabatter m.m: Norges prisrabatter är ett avsevärt större handelshinder än de synliga industritullarna för produkter som omfattas av prisrabatterna, vilket framhållits av SJV i tidigare yttranden, av vilka de två senaste redovisas i Bilaga 1 och 2. Situationen har dessutom förvärrats under tiden för förhandlingarna genom att Norge höjt prisrabatterna flera gånger under denna tid, senast den 1 november 2003 med i genomsnitt ca 6 %. Se bilaga 3. Den uppgörelse som nu nåtts vad gäller prisrabatterna innebär i princip en frysning av prisrabatterna genom att parterna är överens om att sträva efter att behålla befintliga preferenser och undvika att med hjälp av prisrabatter underminera existerande preferenser (agree to aim to maintain the level of existing preferences and not using internal measures in order to undermine these preferences). Förutsatt att denna ömsesidiga avsiktsförklaring är tillräcklig för att frysa nivån för de norska prisrabatterna så kommer denna del av överenskommelsen på sikt att vara avsevärt mer värdefull än slopandet av de synliga industritullarna. Tidigare har Norge gjort exakt tvärtemot vad deklarationen föreskriver, nämligen underminerat existerande preferenser med hjälp av en accelererande användning av prisrabatter, vilka har utgjort en form av handelshinder visavi importen. Utöver det ömsesidiga åtagandet om prisrabatter m.m. (internal measures) föreskriver avsiktsdeklarationen också att tullarna skall bli föremål för årliga översyner, varvid tullarna kan komma att anpassas med hänsyn till kostnadsutvecklingen för jordbruksråvaror och utvecklingen av ömsesidiga medgivanden (...the customs duties shall be subject to annual calendar reviews. They may be adapted by the Joint Committee taking account of the evolution of the costs among the contracting parties of the basic agricultural products and/or mutual concessions). Dessa formuleringar är ganska heltäckande och borde göra det möjligt för båda parter att ta upp alla slag av dolda industriskydd hos den andra parten som diskriminerar importen av protokoll 3-varor, exempelvis uppblåsta industriskydd som beror på felaktiga recept eller 81

åtgångstal,felaktiga prisnoteringar m.m. Förekomsten av denna översynsklausul kommer sannolikt ha en dämpnade effekt på uppkomsten av nya dolda industriskydd i framtiden. Betydelsen av den ömsesidiga avsiktsdeklarationen på såväl kort som längre sikt torde vara bättre transparens och förutsägbarhet i respektive parters tillämpning av protokoll 3. På längre sikt innebär deklarationen att ökningar av handelshindren för exporten till Norge som annars sannolikt skulle ha skett inte kommer att ske. Värdet av denna deklaration för svensk export är stort. Ett resonemang kring värdet av en frysning av prisrabatterna förs i tidigare yttrande, se bilaga 1.

3. Läskuppgörelsen Resonemanget i det tidigare yttrandet (se bilaga 1) utmynnar i följande: Genom uppgörelsen skapas konkurrensneutralitet mellan svenska och norska bryggerier. Med utgångspunkt från senaste årets importvolym på ca 25 miljoner liter är uppgörelsen värd ca 5,2 miljoner SEK för svenska producenter (12 milj.liter x 0,43 SEK). I tillägg till detta tidigare resonemang vill SJV understryka att det sannolikt största värdet av läskuppgörelsen ligger i den konkurrensneutralitet som skapas genom uppgörelsen och den transparens och förutsägbarhet som följer av uppgörelsen.

4. Bedömningar om potentialen för svensk näring att utnyttja de sänkningar som gjorts I tidigare yttrande (se bilaga 2) gjordes bedömningar av effekterna för svensk export av uppgörelsen. I tabell 1 till nämnda yttrande görs en varugruppsvis genomgång av effekterna för de varugrupper som ingår i protokoll 3. De tullreduktioner som omfattas av överenskommelsen värderas liksom de dynamiska effekter som kan uppnås genom en frysning av prisrabatterna. En bedömning av det sammanlagda utfallet redovisas också. För varugrupper där utfallet bedöms som gott (++) eller mycket gott (+++) ges kortfattade specifika kommentarer. Jordbruksverket står fast vid de bedömningar som gjordes i april 2004. Sammanfattningsvis är effekterna av sänkta eller slopade industritullar störst för knäckebröd, lingonoch blåbärssylt, majsprodukter (pop corn), bagerijäst, buljonger, välling och liknande barnmat, smörblandade margariner (Bregott m.m.) samt cigarretter och snus. Exempel på företag/produkter som gynnas av tullsänkningarna är Wasabröd och Leksandsbröd (knäckebröd), Procordia, Findus och HAFI (sylt och marmelad), General Kraft (mikropop corn), Jästbolaget (bagerijäst), Semper (välling), ArlaFoods (bregott), Swedish Match (cigarretter, snus). Fördelarna av tullsänkningarna fördelar sig ganska jämnt över de regioner där större delen av livsmedelsindustrin är koncentrerad samt Dalarna. Lingon- och blåbärssylt är exempel på produkter som kan gynna export från livsmedelsindustrier i Norrland. De frysta prisrabatterna leder dock enligt SJVs bedömning sannolikt till större positiva dynamiska effekter än minskningarna av de öppna industriskydden. Här berörs breda varugrupper som inte omfattas av tullsänkningarna t.ex. sockerkonfektyr, chokladprodukter (Cloetta, Marabou), pizza, piroger m.m. samt soppor(Dafgårds, Procordia, Findus). För varugrupper som berörs av både tullsänkningar och frysta prisrabatter kan effekterna antas bli särskilt positiva. Exempel på sådana varugrupper är välling, barnmat och homogeniserade beredningar (Semper), glass (Unilever) samt bregott m.fl smörblandade margariner (ArlaFoods).

5. Förslag på hur uppgörelsen skall följas upp SJV förutsätter att årliga översyner av överenskommelsen kommer att ske i enlighet med den ömsesidiga avsiktsdeklarationen. Detta kan förefalla självklart men det är långt ifrån givet. Ingen sådan översyn har ännu ägt rum i enlighet med den tidigare översynsklausulen för det reviderade protokoll 3 (den gemensamma EES-kommitténs beslut 140/2001). Om överenskommelsen om frysta prisrabatter m.m. ska fungera måste det finnas politisk vilja och tid att göra detta arbete inklusive en organisation för att följa upp och utvärdera denna överenskommelse med Norge såväl på svensk myndighetsnivå, departementsnivå och på EUnivå. Eftersom - en uppföljning till viss del måste vara relativt teknisk och komplicerad (de bakomliggande nationella regelverken för tillämpningen av protokoll 3 i Norge respektive EU är tekniska), - dessa översyner kommer att inkludera såväl jordbrukstullar som återstående industritullar samt eventuella icke-tariffära handelshinder - resultaten av uppföljningen kan innebära att parterna måste anpassa sina tullskydd finns det anledning att tro att Norge inför de årliga översynerna kan komma att ägna stora utredningsresurser åt dylikt utredningsarbete. Norges framgångsrika proaktiva försvar i protokoll 3-förhandlingarna har bl.a. baserat sig på en dyr men systematisk och skickligt genomförd utredning av NILF57. Det är således viktigt med erforderliga svenska utredningsinsatser inför de årliga översynerna. Kommissionen förfogar inte över några nämnvärda egna utredningsresurser utan måste förlita sig till inlagor från enskilda MS och från motparten Norge. En översyn bör ske när ett helt år har förflutit efter det att överenskommelsen trätt i kraft. En viktig del av en uppföljning är att se hur berörd handel har reagerat på tullförändringar. Eftersom handelsstatistik på den detaljnivå som här krävs släpar efter några månader kan en lämplig tidpunkt för en översyn vara våren 2006 (maj–juni). Uppföljning av överenskommelsen bör dock ske fortlöpande direkt efter ikraftträdandet med en beredskap att ta upp problem med Norge som uppkommer underhand p.g.a. prisrabatterna, förändringar av kostnaderna för jordbruksråvaror och andra förändringar som direkt eller indirekt kan påverka handeln.

6. Förslag på prioriteringar för svensk del i årliga översyner Prioriteringar vid kommande översyner kan, såsom framhölls i tidigare yttrande (se bilaga 1) bl.a. gälla följande: •

Det norska prisrabattsystemet.

Detta kommer sannolikt att finnas kvar i Norge med bibehållna rabattnivåer. Systemet är diskriminerande mot importen och motsvarar enligt SJVs beräkning (i tidigare yttrande, Bilaga 1) en årlig tullbelastning för import från Sverige i storleksordningen 65 miljoner SEK. I kommande översyner måste frågor som rör tillämpning och effekter av prisrabatterna ha hög prioritet. Förutom att översynerna används för att säkerställa att den ömsesidiga avsiktsdeklarationen efterlevs och speciellt att existerande preferenser inte undermineras av (norska)

Norsk institutt for landbruksökonomisk forskning

interna åtgärder, d.v.s. prisrabatter är det önskvärt att översynerna kan användas som ett forum för att diskutera en avveckling av eller minskning av prisrabatterna. •

Utvecklingen av kostnaderna för jordbruksråvaror.

Utvecklingen av kostnaderna för jordbruksråvaror – t.ex. prissänkningar till följd av jordbruksreformer – kan leda till att de existerande tullskydden blir ”uppblåsta” och att existerande tullpreferenser för respektive parter undermineras. En ömsesidig inventering av kostnadsutvecklingen och huruvida denna lett till "luft" i tullskydden är högst motiverad och har hög prioritet i strävandena att undanröja dolda industriskydd. •

Utvidgad varuomfattning:

Det är ett svenskt intresse att en utvidgad varuomfattning kommer till stånd, som gör att de relativt fria handelsvillkoren inom ramen för protokoll 3 också kan utsträckas till en rad förädlade produkter som genom att de ligger utanför protokollet beläggs med prohibitivt höga jordbrukstullar. Det kan exempelvis gälla olika typer av mikrorätter (grönsaksgratänger, fiskoch skaldjursrätter m.m.) Olof Sköld

Håkan Loxbo

9.4 Bilaga 4 Tullkvoter vid import till Norge av produkter med ursprung i Europeiska unionen Norsk tulltaxa

Varuslag

0201/0202

Kött av nötkreatur eller andra oxdjur

0201 10 00

Hela och halva slaktkroppar av nötkreatur eller andra oxdjur

0201 20 01

”Kompenserade” kvartsparter, dvs. framkvartsparter och bakkvartsparter av samma djur som uppvisas samtidigt

0201 20 02

Andra framkvartsparter

0201 20 03

Andra bakkvartsparter

0201 20 04

Pistolstyckade parter

0202 10 00

Hela eller halva slaktkroppar

0202 20 01

”Kompenserade” kvartsparter, dvs. framkvartsparter och bakkvartsparter av samma djur som uppvisas samtidigt

0202 20 02

Andra framkvartsparter

0202 20 03

Andra bakkvartsparter

0202 20 04

Pistolstyckade parter

0203

Kött av svin

0203 11 10

Kött av svin, färskt eller kylt, hela eller halva slaktkroppar av tamsvin

0203 21 10

Kött av svin, fryst, hela eller halva slaktkroppar av tamsvin

0206 41 00

Lever av svin, fryst

0207

Kött och ätbara slaktbiprodukter av fjäderfä enligt nr 0105, färska, kylda eller frysta

0207 11 00

Av höns av arten Gallus domesticus, ostyckat, färskt eller kylt

0207 12 00

Av höns av arten Gallus domesticus, ostyckat, fryst

0207 24 00

Av kalkon, ostyckat, färskt eller kylt

Konsoliderade tullkvoter (årlig kvantitet i ton)

Varav tilläggskvoter

Tullsats inom tullkvoten (NOK/kg)

900(1)

900

600(1)

600

350

100

800(1)

800

0207 25 00

Av kalkon, ostyckat, fryst

ex 0207 35 00

Ankbröst

100

0210 11 00 (2)

Skinka och bog, samt delar därav, med ben

400

200

0406

Ost och ostmassa

7 200(3)

2 700

0511 99 11/ 0511 99 21

Blodmjöl, olämpligt som livsmedel

350

0701 90 22

Färskpotatis, 1 april–14 maj

2 500

0705 11 12/ 11 19

Isbergssallat, 1 mars–31 maj

400(4)

400

0811 10 01/ 0811 10 09

Jordgubbar, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta

2 200(5) (6)

300

1001 10 00

Durumvete

5 000(7)

5 000

ex 1002 00 00

Höstråg, hybrid

1 000(8)

1 000

1005 90 10

Majs, till djurfoder

10 000

1103 13 10

Krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet fingryn) av majs, till djurfoder

10 000

1209 23 00

Svingelfrön

400(9)

345

1209 24 00

Frön av ängsgröe (Poa pratensis L.)

200(9)

100

1601 00 00

Korv

400

200

1602 49 10

”Bacon crisp”

350

100

1602 50 01

Köttbullar

200

2009 71 00/ 2009 79 00

Äppelsaft, inbegripet koncentrat

3 300(5)

1 000

2005 20 91

Potatis, halvfabrikat för tillverkning av snacks

3 000(4)

3 000

2009 80 10/ 2009 80 20

Svart vinbärssaft

150(5)

150

ex 2009 80 99

Blåbärskoncentrat

200(5)

200

(1) När WTO:s framtida avtal om jordbruk träder i kraft med nya tullkvoter för mest gynnad nation ska de bilaterala tullkvoterna till Norge fasas ut i samma takt som infasningen av WTO-kvoterna för dessa produkter. (2) Den ökade kvoten motsvarar tullnummer 02101100 vid tidpunkten för det ursprungliga medgivandet 2003. (3) Det kommer inte längre att finnas några restriktioner för vilka typer av ostar som kan importeras till Norge. (4) Norge förbehåller sig rätten att tillämpa slutanvändarkriterier: beredningsindustrin

(5) Norge förbehåller sig rätten att tillämpa slutanvändarkriterier: frukt- och grönsakskonservindustrin (6) Sammanslagning av befintliga kvoter (7) Slutanvändarkriterier: produktion av pasta (8) Norge förbehåller sig rätten att tillämpa slutanvändarkriterier: för utsäde

9.5 Bilaga 5 Nedsatta tullar vid import till Norge av produkter med ursprung i Europeiska unionen 9.5 Bilaga 5 Nedsatta tullar vid import till Norge av Norsk Ny Varuslag tulltaxa produkter med ursprung i Europeiska unionen värdetullsats

Ny särskild tull (NOK/kg)

0209Norsk 00 00 tulltaxa 0602 10 21

Svinfett

0209 00 00 0602 10 24

Svinfett Pelargonium

15 %

0602 10 21 0602 90 62

Begonia, alla arter Svartbräknar (Asplenium)

10 % 15 %

0602 10 24 0602 90 67

Pelargonium Begonia, alla arter

15 % 30 %

0602 90 62 0603 11 20

Svartbräknar (Asplenium) Rosor (1 april–31 oktober)

15 % 150 %

0602 90 67 0603 14 20

Begonia, alla arter Krysantemum (16 mars–14 december)

30 % 150 %

0603 11 20

150 %

0603 19 93

Rosor (1 april–31 oktober) Blandade buketter som innehåller blommor enligt varukoderna 06031110– 06031420, men(16 därmars–14 dessa blommor inte ger buketterna deras väsentliga Krysantemum december) karaktär (växter enligt varukoderna 06031921–06031998 ska klassas under sina respektive varunummer även om de ingår i sådana buketter)06031110– Blandade buketter som innehåller blommor enligt varukoderna 06031420, men där dessa blommor inte ger buketterna deras väsentliga Tulpan (1 juni–30 april) 06031921–06031998 ska klassas under karaktär(Tulipa) (växter enligt varukoderna sina respektive varunummer även om de ingår i sådana buketter) Lilja (Lilium)

0603 19 92 0603 19 94

Tulpan (Tulipa) (1 juni–30 april) Margerit (Argyranthemum) (1 maj–31 oktober)

150 % 150 %

0603 19 93 0603 19 95

Lilja (Lilium) Slöjor (Gypsophila)

150 % 150 %

0603 19 94 0603 19 96

Margerit (Argyranthemum) (1 maj–31 oktober) Alströmeria (Alstroemeria)

150 % 150 %

0603 19 95 ex 0707 00 90

Slöjor (Gypsophila) Inläggningsgurka (1 januari–30 juni)

150 %

0603 19 96 2008 99 01

Alströmeria (Alstroemeria) Äpplen

150 %

ex 0707 00 90 2009 80 91

Inläggningsgurka (1 januari–30 juni) Hallonsaft

1,60 14,50

2008 99 01 2009 80 92

Äpplen Jordgubbssaft

5,75 14,50

2009 80 91

Hallonsaft

14,50

2009 80 92

Jordgubbssaft

14,50

14 10 20 0603 19 10 0603 19 92

88 88

Begonia, alla arter

Varuslag

Ny värdetullsats 10 %

10,50 tull Ny särskild (NOK/kg) 10,50

150 % 150 % 150 %

1,60 5,75

9.6 Bilaga 6 Tullfritt tillträde vid import till Norge av produkter med ursprung i Europeiska unionen Varuslag

Norsk tulltaxa Kapitel 01: Levande djur 0106

Andra levande djur

0106.39.10

Fasaner

Kapitel 02: Kött och ätbara slaktbiprodukter 0208

Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta

0208.90.60

Grodlår

Kapitel 05: Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans 0511

Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitlen 1 och 3, olämpliga som livsmedel

0511.99.21

Blodmjöl, olämpligt som livsmedel, till annat än djurfoder

0511.99.40

Kött och blod, till annat än djurfoder

Kapitel 06: Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt 0601

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 1212

0601.10 01

Lökar och stamknölar, för trädgårdsbruk

0601.10 02

Rotknölar och rhizomer, för trädgårdsbruk

0601.10 09

Andra

0601.20 00

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter

0602

Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium

0602.10.10

Icke rotade sticklingar eller in vitro, av gröna växter 15 december–30 april, för trädgårdsbruk

0602.10.22

Icke rotade sticklingar eller in vitro, av saintpaulia, femtunga (Scaevola) och kornettblomma (Streptocarpus), för trädgårdsbruk

0602.10.23

Icke rotade sticklingar eller in vitro, av krysantemum (Dendrathema x grandiflora, Chrysantemum x morifolium) 1 april–15 oktober, för trädgårdsbruk

0602.10.91

Icke rotade sticklingar, andra än icke rotade sticklingar eller in vitro för trädgårdsbruk

0602.10.92

Ympkvistar

0602.20.00

Fruktträd och bärbuskar, även ympade/okulerade

0602.30.11

Fönsterazalea (Azalea indica, Rhododendron simsii, Rhododendron indicum), även ympade/okulerade, i blomning

0602.30.12

Fönsterazalea (Azalea indica, Rhododendron simsii, Rhododendron indicum), även ympade/okulerade, inte i blomning, 15 november–23 december

0602.30.90

Rhododendron och azalea, även ympade/okulerade, andra än fönsterazalea (Azalea indica, Rhododendron simsii, Rhododendron indicum)

0602.90.20

Grundstammar

0602.90.30

Buxbom (Buxus), dracaena (Dracaena), kamelia (Camellia), araucaria, Järnek (Ilex), lager (Laurus) kalmia, magnolia, palm (Palmae), trollhassel (Hamamelis), aukuba (Aucuba), buskrosling (Peris), eldtorn (Pyracantha) och stranvaesia, med klump av jord eller annat odlingssubstrat

0602.90.41

Träd och buskar, andra än ovan nämnda, med klump av jord eller annat odlingssubstrat

0602.90.42

Perenner, med klump av jord eller annat odlingssubstrat

0602.90.50

Gröna krukväxter, 15 december–30 april, även i samplanteringar, med klump av jord eller annat odlingssubstrat

0602.90.80

Andra, utan klump av jord eller annat odlingssubstrat

0604

Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, mossa och lavar, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade

0604.10.00

Mossa och lavar

0604.91.91

Venushår (Adianthum) och asparagus 1 november–31 maj, friska

0604.91.92

Julgranar, friska

0604.91.99

Friska blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, andra än venushår (Adianthum), asparagus och julgranar

0604.99.00

Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, andra än friska

Kapitel 07: Grönsaker samt vissa ätbara rötter och stameller rotknölar 0703

Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda

ex 0703.90.01

Purjolök, 20 februari–31 maj, färsk eller kyld

0704

Kål, färsk eller kyld

0704.10.50

Broccoli, färsk eller kyld

0704.90.60

Kinesisk kål, färsk eller kyld

0704.90.94

Savoykål, 1 juli–30 november, färsk eller kyld

0704.90.96

Grönkål, 1 augusti–30 november, färsk eller kyld

0705

Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färsk eller kyld

0705 29 11

Frisésallat, 1 april–30 november, färsk eller kyld

0705 29 19

Cikoriasallat, annan än witloofcikoria och frisésallat, 1 april–30 november, färsk eller kyld

0708

Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda

0708.90.00

Andra baljfrukter än bönor och ärter, färska eller kylda

0709

Andra grönsaker, färska eller kylda

ex 0709.40.20

Bladselleri (blekselleri), 15 december–31 maj, färsk eller kyld

0709.70.10

Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat och trädgårdsmålla 1 maj–30 september, färsk eller kyld

0710

Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta

0710.30.00

Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla, fryst

0710.80.10

Sparris och kronärtskockor, frysta

0710.80.40

Svampar, frysta

0710.80.94

Broccoli, fryst

0712

Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda

0712.20.00

Lök, torkad

0712.31.00

Svampar av släktet Agaricus, torkade

0712.32.00

Judasöron (Auricularia spp.), torkade

0712.33.00

Gelésvampar (Tremella spp.), torkade

0712.39.01

Tryffel, torkad

0712.39.09

Andra torkade svampar, andra än av släktet Agaricus Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade58

0713 0713.31.00

Bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.) Wilczek, torkade och skalade

0713.32.00

Adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis), torkade och skalade

0713.33.00

Trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.), torkade och skalade

0713.39.00

Torkade och skalade bönor, andra än bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L. Wilczek, adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis) och trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.)

0713.90.00

Torkade och skalade baljväxtfrön, andra än ärter, kikärter, bönor, linser, bondbönor och hästbönor

0714

Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis) och liknande rötter, stameller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska, kylda, frysta eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm

0714.10.90

Maniokrot (kassava), till annat än djurfoder

0714.20.90

Batater (sötpotatis), till annat än djurfoder

Kapitel 08: Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner 0802

Andra nötter, färska eller torkade, även skalade

0802.40.00

Kastanjer (Castanea spp.), färska eller torkade

0802.50.00

Pistaschmandel, färsk eller torkad

0802.60.00

Macadamianötter, färska eller torkade

0802.90.10

Pekannötter, färska eller torkade

0802.90.99

Andra nötter än mandel, hasselnötter, valnötter, kastanjer, pistaschmandel, macadamianötter, pekannötter och pinjenötter, färska eller torkade

0804

Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade

0804.10.00

Dadlar, färska eller torkade

0804.20.10

Fikon, färska

0804.50.01

Guava, färsk eller torkad

0804.50.02

Mango, färsk eller torkad

0804.50.03

Mangostan, färsk eller torkad

0805

Citrusfrukter, färska eller torkade

0805.40.90

Grapefrukter (inbegripet pomelos), till annat än djurfoder, färska eller torkade

0805.90.90

Citrusfrukter, färska eller torkade, andra än apelsiner och pomeranser, mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och liknande citrushybrider, grapefrukter (inbegripet pomelos), citroner och limefrukter, till annat än djurfoder

0807

Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska

0807.20.00

Papayafrukter, färska

Dessa produkter importeras tullfritt. Norge förbehåller sig dock rätten att införa en tull om produkterna importeras som foder.

0808

Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska

0808.20.60

Kvittenfrukter, färska

0809

Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska

0809.40.60

Slånbär, färska

0810

Annan frukt och andra bär, färska

0810.20.91

Björnbär, färska

0810.20.99

Mullbär och loganbär, färska

0810.40.90

Tranbär, blåbär och andra bär av släktet Vaccinium, färska, andra än lingon

0810.60.00

Durian, färska

0810.90.90

Annan frukt och andra bär än jordgubbar, hallon, björnbär, mullbär, loganbär, tranbär, blåbär och andra bär av släktet Vaccinium, kiwifrukter, durian, hjortron, krusbär, svarta, vita och röda vinbär, färska

0811

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel

0811.90.01

Lingon, frysta

0811.90.02

Hjortron, frysta

0811.90.04

Blåbär, frysta

0903

Matte

0903.00.00

Matte

0909

Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär

0909.10.00

Anis och stjärnanis

0909.20.00

Koriander

0909.30.00

Spiskummin

0909.40.00

Kummin

0909.50.10

Fänkål

0909.50.20

Enbär

0910

Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor

0910.30.00

Gurkmeja

0910.91.00

Blandningar enligt anmärkning 1 b till kapitel 9

0910.99.90

Andra kryddor än ingefära, saffran, gurkmeja, blandningar enligt anmärkning 1 b till kapitel 9, lagerbär, lagerblad, sellerifrö och timjan

Kapitel 10: Spannmål 1008

Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål

1008.30.90

Kanariefrö, till annat än djurfoder

11 Produkter från kvarnindustrin; malt; stärkelse; inulin; vetegluten 1104

Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 1006; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda

1104.29.02

Bovete, bearbetad på annat sätt än valsad eller bearbetad till flingor, till annat än djurfoder

1104.29.04

Hirs, bearbetad på annat sätt än valsad eller bearbetad till flingor, till annat än djurfoder

1106

Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stameller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kapitel 8

1106.10.90

Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, till annat än djurfoder

1106.30.90

Mjöl och pulver av produkter enligt kapitel 8, till annat än djurfoder

1108

Stärkelse; inulin

1108.11.90

Vetestärkelse utan innehåll av potatisstärkelse, till annat än djurfoder

1108.12.90

Majsstärkelse utan innehåll av potatisstärkelse, till annat än djurfoder

1108.14.90

Maniokstärkelse (kassavastärkelse) utan innehåll av potatisstärkelse, till annat än djurfoder

1108.19.10

Stärkelse för strykning

1108.19.90

Annan stärkelse än vetestärkelse, majsstärkelse, potatisstärkelse, maniokstärkelse och stärkelse för strykning, utan innehåll av potatisstärkelse, till annat än djurfoder

1108.20.90

Inulin, till annat än djurfoder

1109

Vetegluten, även torkat

1109.00.90

Vetegluten, till annat än djurfoder

Kapitel 12: Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter 1207

Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även sönderdelade

1207.50.90

Senapsfrön, till annat än djurfoder

1209

Frön, frukter och sporer av sådana slag som används som utsäde

1209.10.00

Sockerbetsfrön

1209.91.10

Gurk-, blomkåls-, morots-, lök-, persilje- och sallatsfrön

1209.91.91

Kålfrön

1209.91.99

Andra grönsaksfrön än gurk-, blomkåls-, morots-, lök-, persilje- och sallatsfrön

1210

Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin

1210.10.00

Humle, varken mald, pulveriserad eller i form av pelletar

1210.20.01

Humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar

1210.20.02

Lupulin

Kapitel 13: Schellack o.d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 1302

Opium, vaniljoleoresin, annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter

1302.11.00

Opium

1302.19.09

Andra växtsafter och växtextrakter än inbördes blandningar av växtextrakter av det slag som används för tillverkning av drycker eller livsmedel, andra än växtsafter och växtextrakter från aloe, kvassia (Quassia amara), manna, pyrethrum eller växtrötter som innehåller rotenon; vaniljoleoresin

Kapitel 15: Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter av sådana fetter och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska vaxer 1502

Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503

1502.00.90

Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503, till annat än djurfoder

1503

Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda

1503.00.00

Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på

annat sätt beredda 1504

Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1504.10.20

Fiskleverolja, till annat än djurfoder, fasta fraktioner

1504.20.40

Fiskfetter och fiskoljor samt fraktioner av sådana fetter, till annat än djurfoder, fasta fraktioner

1504.20.99

Fiskfetter och fiskoljor samt fraktioner av sådana fetter, till annat än djurfoder och andra än fasta fraktioner

1504.30.21

Fetter av havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter, till annat än djurfoder

1505

Ullfett och fettartade ämnen

1505.00.00

Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin)

1506

Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1506.00.21

Benfett, benolja och klövolja, till annat än djurfoder

1506.00.30

Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter, andra än benfett, benolja och klövolja, fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1506.00.99

Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter, andra än benfett, benolja och klövolja, andra än fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1507

Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1507.90.90

Sojabönolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder

1508

Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1508.10.90

Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder

1508.90.90

Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder

1511

Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1511.90.20

Palmolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1512

Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1512.11.90

Solrosolja och safflorolja, oraffinerade, till annat än djurfoder

1512.19.90

Solrosolja och safflorolja samt fraktioner av dessa oljor, raffinerade, till annat än djurfoder

1512.21.90

Bomullsfröolja, oraffinerad, till annat än djurfoder

1512.29.20

Bomullsfröolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1512.29.99

Bomullsfröolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, andra än fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1513

Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1513.11.90

Kokosolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder

1513.19.20

Kokosolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1513.19.99

Kokosolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, andra än fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1513.21.90

Palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, till annat än djurfoder

1513.29.20

Palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1513.29.99

Palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, raffinerade, andra än fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1514

Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1514.19.90

Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra samt fraktioner av dessa oljor, raffinerade, till annat än djurfoder

1514.99.90

Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, andra än sådana med låg halt av erukasyra eller oraffinerade, till annat än djurfoder

1515

Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (inbegripet jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1515.11.90

Linolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder

1515.19.90

Linolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder

1515.21.90

Majsolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder

1515.29.90

Majsolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder

1515.50.20

Sesamolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder

1515.50.99

Sesamolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, till annat än djurfoder

1515.90.70

Jojobaolja och fraktioner av denna olja, oraffinerade, till annat än djurfoder

1515.90.80

Jojobaolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1515.90.99

Jojobaolja och fraktioner av denna olja, raffinerade, andra än fasta fraktioner, till annat än djurfoder

1516

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade

1516.10.20

Animaliska fetter och oljor samt fraktioner av dessa, till annat än djurfoder, uteslutande utvunna från fisk och havsdäggdjur

1516.10.99

Animaliska fetter och oljor samt fraktioner av dessa, till annat än djurfoder, inte uteslutande utvunna från fisk och havsdäggdjur

1516.20.99

Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av dessa, till annat än djurfoder, andra än hydrerad ricinolja

1517

Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516

1517.90.21

Ätbara blandningar av flytande vegetabiliska oljor, till annat än djurfoder

1517.90.98

Ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt kapitel 15, andra än ätbara fetter eller oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 1516, andra än ätbara blandningar av flytande vegetabiliska oljor, andra än ätbara blandningar av flytande animaliska och vegetabiliska oljor som huvudsakligen består av vegetabiliska oljor, andra än ätbara blandningar och beredningar av sådana slag som används som formsläppmedel, andra än sådana med en mjölkfetthalt av mer än 10 viktprocent, till annat än djurfoder

1518

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

1518.00.31

Sickativerad olja, till annat än djurfoder

1518.00.41

Linolja, kokt, till annat än djurfoder

1518.00.99

Andra animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 1516; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt kapitel 15, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, andra än

tungolja och andra liknande träoljor, oiticicaolja, sickativerade oljor, kokt linolja och linoxyn, till annat än djurfoder Kapitel 16: Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur 1602

Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt, andra än korv och liknande produkter och extrakter och safter av kött

1602.20.01

Av gås- eller anklever

1603

Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

1603.00.10

Valköttextrakter

1603.00.20

Extrakter och safter av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

Kapitel 17: Socker och sockerkonfektyrer 1701

Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form

1701.11.90

Socker från sockerrör, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder

1701.12.90

Socker från sockerbetor, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder

1701.91.90

Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, annat än råsocker, med tillsats av aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder

1701.99.91

Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, annat än råsocker, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder, i bitar eller i pulverform

1701.99.95

Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, annat än råsocker, inte i bitar eller i pulverform, utan tillsats av aromämnen eller färgämnen, till annat än djurfoder, i detaljhandelsförpackningar med en vikt av högst 24 kg

1701.99.99

1702

Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör

1702.90.40

Sockerkulör, till annat än djurfoder

Kapitel 20 Beredningar av grönsaker, frukt, bär, nötter eller andra växtdelar 2003

Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

2003.20.00

Tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

2003.90.09

Svampar andra än av släktet Agaricus, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika och ättiksyra, andra än odlade

2005

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006

2005.40.03

Ärter (Pisum sativum), beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta utom enligt nr 2006, till annat än djurfoder

2005.91.00

Bambuskott, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta

2006

Grönsaker, frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade)

2006.00.10

Ingefära, konserverad med socker (avrunnen, glaserad eller kanderad)

2008

Frukt, bär, nötter och andra växtdelar, på annat sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

2008.19.00

Andra nötter och frön än jordnötter, inbegripet blandningar

ex 2008.92.09

Blandningar med frukter, bär och nötter, endast med ingredienser från kapitel 8

2008.99.02

Plommon, beredda eller konserverade på annat sätt

2009

Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

2009.11.19

Apelsinsaft, fryst, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av högst 67

2009.11.99

Apelsinsaft, fryst, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, i kärl som (med innehåll) väger mindre än 3 kg, koncentrerad, med ett Brixtal av högst 67

2009.19.19

Apelsinsaft, inte fryst, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av mer än 67

2009.19.99

Apelsinsaft, inte fryst, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel, i kärl som (med innehåll) väger mindre än 3 kg, med ett Brixtal av mer än 67

2009.31.91

Saft av annan citrusfrukt än apelsin och grapefrukt, med ett Brixtal av högst 20, i kärl som (med innehåll) väger mindre än 3 kg, med tillsats av socker

2009.39.91

Saft av annan citrusfrukt än apelsin och grapefrukt, med ett Brixtal av mer än 20, i kärl som (med innehåll) väger mindre än 3 kg, med tillsats av socker

2009.41.90

Ananassaft, med ett Brixtal av högst 20, i kärl som (med innehåll) väger mindre än 3 kg

2009.49.90

Ananassaft, med ett Brixtal av mer än 20, i kärl som (med innehåll) väger mindre än 3 kg

2009.80.94

Persikosaft eller aprikossaft

21 Diverse ätbara beredningar 2106

Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

2106.90.31

Aromatiserade eller färgade sockerlösningar

23 Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel 2301

Mjöl och pelletar av kött eller slaktbiprodukter eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, olämpliga som livsmedel; grevar

2301.20.10

Mjöl och pelletar av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, till djurfoder

2309

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur

2309.10.11

Hundfoder i detaljhandelsförpackningar, med innehåll av kött eller slaktbiprodukter från landdjur, i lufttäta förpackningar

2309.10.12

Kattfoder i detaljhandelsförpackningar, med innehåll av kött eller slaktbiprodukter från landdjur, i lufttäta förpackningar

2309.90.11

Beredningar för djurfoder, med innehåll av kött eller slaktbiprodukter från landdjur, i lufttäta förpackningar

9.7 Bilaga 7 Tullfritt tillträde vid import till Europeiska unionen av produkter med ursprung i Norge KN-nummer

Varuslag

Kapitel 2: Kött och ätbara slaktbiprodukter 0208

Annat kött och ätbara slaktbiprodukter, färska, kylda eller frysta

0208 90 70

Grodlår

Kapitel 5: Produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans 0511

Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitlen 1 och 3, olämpliga som livsmedel

0511 99 39

Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur enligt kapitlen 1 och 3, olämpliga som livsmedel; av andra slag än sperma av nötkreatur eller andra oxdjur; andra än produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, döda djur enligt kapitel 3; andra än senor, avklipp och liknande avfall av oberedda hudar och skinn; andra än naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung; andra än råa

Kapitel 6: Levande träd och andra levande växter; lökar, rötter o.d.; snittblommor och snittgrönt 0601

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 1212

0601 10 10

Hyacinter

0601 10 20

Narcisser

0601 10 30

Tulpaner

0601 10 40

Gladiolus

0601 10 90

Andra lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila

0601 20 30

Orkidéer, hyacinter, narcisser och tulpaner

0601 20 90

Andra lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, under tillväxt eller i blomning

0602

Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium

0602 90 10

Svampmycelium

0602 90 41

Skogsträd

0602 90 50

Andra frilandsplantor

0602 90 91

Blomväxter med knoppar eller blommor, med undantag av kaktusar

0602 90 99

Andra

0604

0604 10 90

Mossa och lavar med undantag av renlav

0604 91 20

Julgranar

0604 91 40

Kvistar av barrträd

06 04 99 90

Blad kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, gräs, friska, till buketter eller annat prydnadsändamål (med undantag av julgranar och kvistar av barrträd)

Kapitel 7: Grönsaker samt vissa ätbara rötter och stameller rotknölar 0703

Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda

0703 90 00

Purjolök och lök av andra Allium-arter

0704

Kål, färsk eller kyld

ex 0704 10 00

Broccoli, färsk eller kyld

0704 90 10

Vitkål och rödkål

0704 90 90

Kålrabbi, grönkål och liknande ätbara kålsorter, färska eller kylda (förutom blomkål, broccoli, brysselkål, vitkål och rödkål)

0705

Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (Cichorium spp.), färsk eller kyld

0705 29 00

Cikoriasallat, annan än witloofcikoria

0708

Baljfrukter och baljväxtfrön, färska eller kylda

0708 90 00

Andra baljfrukter och baljväxtfrön än ärter och bönor

0709

Andra grönsaker, färska eller kylda

0709 40 00

Bladselleri (blekselleri)

0709 70 00

Vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla

0710

Grönsaker (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:

0710 30.00

Spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla, även ångkokt eller kokt i vatten, fryst

0710 80 61

Svampar av släktet Agaricus

0710 80 69

Andra svampar

0710 80 80

Kronärtskockor

0710 80 85

Sparris

ex 0710 80 95

Broccoli, fryst

0712

Torkade grönsaker, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda

0712 20 00

Kepalök (vanlig lök)

0712 31 00

Svampar av släktet Agaricus

0712 32 00

Judasöron (Auricularia spp.)

0712 33 00

Gelésvampar (Tremella spp.)

0712 39 00

Tryffel och andra torkade svampar, andra än av släktet Agaricus

0713

Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade

0713 50 00

Bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba var. minor)

0713.90 00

Torkade baljväxtfrön, även skalade eller sönderdelade (med undantag av ärter, kikärter, bönor, linser, bondbönor och hästbönor)

0714

0714 10 91

Maniokrot (kassava), av sådana slag som används som livsmedel, i förpackningar med en nettovikt av högst 28 kg, antingen färska och hela eller utan skal och frysta, även skivade

0714 10 98

Maniokrot (kassava); andra

0714 20 10

Batater (sötpotatis); färska, hela, avsedda som livsmedel

0714 20 90

Batater (sötpotatis); andra

Kapitel 8: Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner 0802

Andra nötter, färska eller torkade, även skalade

0802 40 00

Kastanjer (Castanea spp.)

0802 50 00

Pistaschmandlar

0802 60 00

Macadamianötter

0802 90 50

Pinjenötter

0802 90 85

Andra nötter än mandel, hasselnötter, valnötter, kastanjer, pistaschmandel, macadamianötter, pekannötter och pinjenötter

0804

Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade

0804 10 00

Dadlar

0804 20 10

Fikon, färska

0805

Citrusfrukter, färska eller torkade

0805 40 00

Grapefrukter (inbegripet pomelos)

0805 90 00

Citrusfrukter, andra än apelsiner och pomeranser, mandariner (inbegripet tangeriner och satsumas), klementiner, wilkings och liknande citrushybrider, grapefrukter (inbegripet pomelos), citroner och limefrukter

0806

Vindruvor, färska eller torkade

0806 10 10 59

Bordsdruvor

0806 10 90

Andra färska vindruvor

0808

Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska

0808 20 90

Kvittenfrukter

0809

Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska

0809 40 90

Slånbär

0810

Annan frukt och andra bär, färska

0810 20 90

Björnbär, mullbär och loganbär

0810 40 30

Bär av arten Vaccinium myrtillus

0810 40 50

Bär av släktena Vaccinium macrocarpon och Vaccinium corymbosum

0810 40 90

Tranbär, blåbär och andra bär av släktena Vaccinium, förutom bär av arterna Vaccinium vitis-idaea, myrtillus, macrocarpon och corymbosum.

0810 60 00

Durian

0810 90 50

Svarta vinbär

0810 90 60

Röda vinbär

0810 90 70

Vita vinbär och krusbär, färska

0810 90 95

Frukt, färsk, ätbar (med undantag av nötter, bananer, dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, jackfrukter, litchiplommon, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, citrusfrukter, druvor och melon)

0811

Frukt, bär och nötter, även ångkokta eller kokta i vatten, frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel

0811 90 95

Lingon, hjortron, blåbär, frysta

Kapitel 9: Kaffe, te, matte och kryddor 0904

Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum och Pimenta, torkade, krossade eller malda

0904 12 00

Peppar av släktet Piper, krossad eller malen

Ingångsprissystemet har behållits

100

0904 20 10

Sötpaprika, varken krossad eller malen

0904 20 90

Frukter av släktena Capsicum och Pimenta, krossade eller malda

0905

Vanilj

0905 00 00

Vanilj

0907

Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor

0907 00 00

Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor

0910

Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor

0910 20 90

Saffran, krossad eller malen

0910 91 90

Kryddblandningar, krossade eller malda

0910 99 33

Backtimjan (Thymus serpyllum), varken krossad eller malen

0910 99 39

Timjan (förutom krossad eller malen och backtimjan)

0910 99 50

Lagerblad

0910 99 99

Kryddor, krossade eller malda (förutom peppar av släktet Piper, frukter av släktena Capsicum och Pimenta, vanilj, kanel, kanelknopp, kryddnejlikor, modernejlikor, muskot, muskotblomma, kardemumma, anis, stjärnanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin, enbär, ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry, frö av bockhornsklöver och kryddblandningar)

Kapitel 11: Produkter från kvarnindustrin; malt; stärkelse; inulin; vetegluten 11 04

1104 29 01

Korn, skalat

1104 29 03

Korn, skalat och klippt eller gröpat

1104 29 05

Korn, bearbetat till pärlgryn

1104 29 07

Korn, inte vidare bearbetat än gröpat

1104 29 09

Korn bearbetat på annat sätt (förutom skalat, klippt eller gröpat, bearbetat till pärlgryn och inte vidare bearbetat än gröpat)

1104 29 11

Vete, skalat

1104 29 18

Spannmål, skalad (förutom korn, havre, majs, ris och vete)

1104 29 30

Spannmål, bearbetad till pärlgryn (förutom korn, havre, majs och ris)

1104 29 51

Vete, inte vidare bearbetat än gröpat

1104 29 55

Råg, inte vidare bearbetad än gröpad

1104 29 59

Spannmål, inte vidare bearbetad än gröpad (förutom korn, havre, majs, vete och råg)

1104 29 81

Vete bearbetat på annat sätt (förutom skalat, klippt eller gröpat, bearbetat till pärlgryn och inte vidare bearbetat än gröpat)

1104 29 85

Råg bearbetad på annat sätt (förutom skalad, klippt eller gröpad, bearbetad till pärlgryn och inte vidare bearbetad än gröpad)

1104 29 89

Spannmål bearbetad på annat sätt (förutom skalad, klippt eller gröpad, bearbetad till pärlgryn och inte vidare bearbetad än gröpad)

1106

Mjöl och pulver av torkade baljväxtfrön enligt nr 0713, av sago eller av rötter, stameller rotknölar enligt nr 0714 eller av produkter enligt kapitel 8

1106 10 00

Mjöl och pulver av ärter, bönor, linser och andra torkade baljväxtfrön enligt nr 0713

1106 30 10

Mjöl och pulver av bananer

101

1106 30 90

Mjöl och pulver av produkter enligt kapitel 8 ”ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; skal av citrusfrukter eller meloner” (förutom bananer)

1108

Stärkelse; inulin

1108 11 00

Vetestärkelse

1108 12 00

Majsstärkelse

1108 14 00

Maniokstärkelse (kassavastärkelse)

1108 19 10

Risstärkelse

1108 19 90

Stärkelse (annan än av vete, majs, potatis, maniok och ris)

1108 20 00

Inulin

1109

Vetegluten, även torkat

1109 00 00

Vetegluten, även torkat

Kapitel 12: Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter 1209

Frön, frukter och sporer av sådana slag som används som utsäde

1209 10 00

Sockerbetsfrön

1209 91 10

Frön av kålrabbi (Brassica oleracea var. caulorapa och gongylodes L.), för utsäde

1209 91 30

Rödbetsfrön (Beta vulgaris var. conditiva), för utsäde

1209 91 90

Grönsaksfrön (förutom kålrabbi, Brassica oleracea, var. caulorapa och gongylodes L.)

1210

Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin

1210 10 00

Humle, färsk eller torkad (varken mald, pulveriserad eller i form av pelletar)

1210 20 10

Humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar, lupinberikad; lupulin

1210 20 90

Humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar (inte lupinberikad)

Kapitel 13: Schellack o.d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 1302

Opium, vaniljoleoresin, annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter

1302 19 05

Vaniljoleoresin

Kapitel 15: Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter av sådana fetter och oljor; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska vaxer 1502

Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, andra än sådana enligt nr 1503

1502 00 90

Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter (med undantag av för industriellt bruk, solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda)

1503

Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda

1503 00 19

Solarstearin och oleostearin (med undantag av för industriellt bruk och emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda)

1503 00 90

Talgolja, oleomargarin och isterolja (med undantag av emulgerande, blandade eller på annat sätt beredda och talgolja för industriellt bruk)

1504

Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1504 10 10

Fiskleverolja och fraktioner av sådana oljor, med en A-vitaminhalt av högst 2 500 IE per g, även raffinerade (med undantag av kemiskt modifierade)

1504 10 99

Fiskfetter och fiskoljor samt flytande fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade (med undantag av kemiskt modifierade och leveroljor)

102

1505

Ullfett och fettartade ämnen

1505 00 10

Rått ullfett

1507

Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1507 10 10

Sojabönolja, oraffinerad, även avslemmad, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel)

1507 10 90

Sojabönolja, oraffinerad, även avslemmad, för annat än tekniskt eller industriellt bruk

1507 90 10

Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av kemiskt modifierade, oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)

1507 90 90

Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk, kemiskt modifierade och oraffinerade)

1508

Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1508 10 90

Jordnötsolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1508 90 10

Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av kemiskt modifierade, oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)

1508 90 90

Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade (med undantag av kemiskt modifierade, oraffinerade och för tekniskt eller industriellt bruk)

1509

Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1509 10 10

Jungfrubomolja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under förhållanden som inte medför att oljan försämras

1509 10 90

Olivolja som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under förhållanden som inte medför att oljan försämras, obehandlad (med undantag av jungfrubomolja)

1509 90 00

Olivolja och fraktioner av denna olja, som utvunnits ur oliver uteslutande genom mekaniska eller andra fysiska processer under förhållanden som inte medför att oljan försämras (med undantag av jungfrubomolja och kemiskt modifierade)

1510

Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 1509

1510 00 10

Oraffinerade oljor

1510 00 90

Andra

1511

Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1511 10 90

Palmolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1511 90 11

Palmolja, fasta fraktioner, även raffinerad men inte kemiskt modifierad, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg

1511 90 19

Palmolja, fasta fraktioner, även raffinerad men inte kemiskt modifierad, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt

1511 90 91

Palmolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och oraffinerade)

1511 90 99

Palmolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av för industriellt bruk och oraffinerade)

1512

Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1512 11 10

Solrosolja eller safflorolja, oraffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel

1512 11 91

Solrosolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1512 11 99

Safflorolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1512 19 10

Solrosolja och safflorolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade,

103

för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel) 1512 19 90

Solrosolja och safflorolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1512 21 10

Bomullsfröolja, oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel

1512 21 90

Bomullsfröolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1512 29 10

Bomullsfröolja samt fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)

1512 29 90

Bomullsfröolja samt fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1513

Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1513 11 10

Kokosolja, oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel

1513 11 91

Kokosolja, oraffinerad, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (för annat än tekniskt och industriellt bruk)

1513 11 99

Kokosolja, oraffinerad, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1513 19 11

Kokosolja, fasta fraktioner, även raffinerad men inte kemiskt modifierad, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg

1513 19 19

Kokosolja, fasta fraktioner, även raffinerad men inte kemiskt modifierad, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg

1513 19 30

Kokosolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och oraffinerade)

1513 19 91

Kokosolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1513 19 99

Kokosolja och flytande fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1513 21 10

Palmkärnolja och babassuolja, oraffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk, med undantag av tillverkning av livsmedel

1513 21 30

Palmkärnolja och babassuolja, oraffinerade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1513 21 90

Palmkärnolja och babassuolja, oraffinerade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1513 29 11

Palmkärnolja och babassuolja, fasta fraktioner, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg

1513 29 19

Palmkärnolja och babassuolja, fasta fraktioner, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt

1513 29 30

Palmkärnolja och babassuolja samt flytande fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och oraffinerade)

1513 29 50

Palmkärnolja och babassuolja samt flytande fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1513 29 90

Palmkärnolja och babassuolja samt flytande fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1514

Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

104

1514 11 10

Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra på mindre än två viktprocent), oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel)

1514 11 90

Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra på mindre än två viktprocent), oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1514 19 10

Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra på mindre än två viktprocent) och fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och oraffinerad)

1514 19 90

Rapsolja och rybsolja med låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra på mindre än två viktprocent) och fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1514 91 10

Rapsolja och rybsolja med hög halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra på två viktprocent eller mer) samt senapsolja, oraffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel)

1514 91 90

Rapsolja och rybsolja hög låg halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra på två viktprocent eller mer) samt senapsolja, oraffinerade (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1514 99 10

Rapsolja och rybsolja med hög halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra på två viktprocent eller mer) samt senapsolja och fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel och oraffinerad)

1514 99 90

Rapsolja och rybsolja med hög halt av erukasyra (som ger en icke flyktig olja med en halt av erukasyra på två viktprocent eller mer) samt senapsolja och fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1515

Andra icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor (inbegripet jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade

1515 11 00

Linolja, oraffinerad

1515 19 10

Linolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)

1515 19 90

Linolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1515 21 10

Majsolja, oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel)

1515 21 90

Majsolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1515 29 10

Majsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för industriellt bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)

1515 29 90

Majsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1515 30 90

Ricinolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (för annat än framställning av aminoundekansyra för användning vid tillverkning av syntetiska textilfibrer eller plast)

1515 50 11

Sesamolja, oraffinerad, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel)

1515 50 19

Sesamolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1515 50 91

Sesamolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av oraffinerade)

1515 50 99

Sesamolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1515 90 29

Tobaksfröolja, oraffinerad (för annat än tekniskt eller industriellt bruk)

1515 90 39

Tobaksfröolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade)

1515 90 40

Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, oraffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel, sojabönolja, jordnötsolja,

105

olivolja, palmolja, solrosolja, safflorolja, bomullsfröolja, kokosolja, palmkärnolja, babassuolja, rapsolja, rybsolja, senapsolja, linolja, majsolja, ricinolja, tungolja, sesamolja, jojobaolja, oiticicaolja, myrtenvax, japanvax, och tobaksfröolja)

1515 90 51

Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor, i fast form, oraffinerade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk samt sojabönolja, jordnötsolja, olivolja, palmolja, solrosolja, safflorolja, bomullsfröolja, kokosolja, palmkärnolja, babassuolja, rapsolja, rybsolja, senapsolja, linolja, majsolja, ricinolja, tungolja, sesamolja, jojobaolja, oiticicaolja, myrtenvax, japanvax, och tobaksfröolja)

1515 90 59

Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor, oraffinerade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller oraffinerade, flytande (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk samt sojabönolja, jordnötsolja, olivolja, palmolja, solrosolja, safflorolja, bomullsfröolja, kokosolja, palmkärnolja, babassuolja, rapsolja, rybsolja, senapsolja, linolja, majsgroddolja, ricinolja, tungolja, sesamolja, jojobaolja, oiticicaolja, myrtenvax, japanvax, och tobaksfröolja)

1515 90 60

Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter och oljor, även raffinerade (inte kemiskt modifierade), för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel; oraffinerade fetter och oljor; sojabönolja, jordnötsolja, olivolja, palmolja, solrosolja, safflorolja, bomullsfröolja, kokosolja, palmkärnolja, babassuolja, rapsolja, rybsolja, senapsolja, linolja, majsgroddolja, ricinolja, tungolja, sesamolja, jojobaolja, oiticicaolja, myrtenvax, japanvax, och tobaksfröolja)

1515 90 91

Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor och fraktioner av sådana fetter eller oljor, i fast form, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade fetter och oljor)

1515 90 99

Icke flyktiga vegetabiliska fetter och oljor och fraktioner av sådana fetter eller oljor, i fast form, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (med undantag av för tekniskt eller industriellt bruk och oraffinerade fetter och oljor)

1516

1516 10 10

Animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg

1516 10 90

1516 20 91

Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av hydrerad ricinolja, s.k. opalvax, och vidare bearbetade)

1516 20 95

Rybsolja, linolja, rapsolja, solrosolja, illipeolja, karitefett, makorefett, karapaolja eller babassuolja samt fraktioner av sådana oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade, för tekniskt eller industriellt bruk, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt (med undantag av tillverkning av livsmedel)

1516 20 96

Jordnötsolja, bomullsfröolja, sojabönolja eller solrosolja samt fraktioner av dessa oljor (med undantag av oljor enligt nr 15162095); andra oljor och fraktioner av dessa oljor innehållande mindre än 50 viktprocent av fria fettsyror, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt (med undantag av palmkärnolja, illipeolja, kokosolja, rapsolja och kopaivaolja samt oljor enligt nr 15162095)

1516 20 98

Vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats, även raffinerade, i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg eller förpackade på annat sätt (med undantag av fetter och oljor samt fraktioner av dessa, vidare bearbetade, hydrerad ricinolja samt nr 15162095 och 15162096)

1517

1517 90 91

Ätbara blandningar av flytande feta vegetabiliska oljor, med en mjölkfetthalt av högst 10 viktprocent (med undantag av oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller elaidiniserats,

106

även raffinerade men inte vidare bearbetade och blandningar av olivolja)

1517 90 99

Ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor och ätbara fraktioner av olika fetter eller oljor, med en mjölkfetthalt av högst 10 viktprocent (med undantag av blandningar av flytande feta vegetabiliska oljor, ätbara blandningar och beredningar av sådana slag som används som formsläppmedel och margarin i fast form)

1518

1518 00 31

Oätliga blandningar av flytande feta vegetabiliska oljor, oraffinerade, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av tillverkning av livsmedel)

1518 00 39

Oätliga blandningar av flytande feta vegetabiliska oljor, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, för tekniskt eller industriellt bruk (med undantag av oraffinerade och för tillverkning av livsmedel)

1518 00 91

1518 00 95

Oätliga blandningar eller beredningar av animaliska fetter eller oljor eller av animaliska och vegetabiliska fetter eller oljor samt fraktioner av dessa

1518 00 99

Andra

Kapitel 16: Beredningar av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur 1602

Kött, slaktbiprodukter och blod, beredda eller konserverade på annat sätt (med undantag av korv och liknande produkter och extrakter och safter av kött)

1602 20 10

Gås- eller anklever

1603

Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur

1603 00 10

Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg

Kapitel 20: Beredningar av grönsaker, frukt, bär, nötter eller andra växtdelar 2003

Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

2003 20 00

Tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

2003 90 00

Svampar andra än av släktet Agaricus, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika och ättiksyra

2005

Andra grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta, andra än produkter enligt nr 2006

2005 40 00

Ärter (Pisum sativum), beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta utom enligt nr 2006, till annat än djurfoder

2005 91 00

Bambuskott, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta

2008

2008 19 11

Kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, inbegripet blandningar innehållande guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter av minst 50 viktprocent, beredda eller konserverade, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg (med undantag av konserverade med socker)

2008 19 13

Rostade mandlar och pistaschmandlar, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg

2008 19 19

Andra nötter och frön, inbegripet blandningar, beredda eller konserverade, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg (med undantag av beredda eller konserverade med ättika, konserverade med socker men inte lagda i sockerlag, sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av

107

frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, jordnötter, rostade mandlar och pistaschmandlar, kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter [betelnötter], kolanötter och makadamianötter samt blandningar innehållande minst 50 viktprocent tropiska nötter och tropiska frukter)

2008 19 91

Kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, inbegripet blandningar innehållande guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter av minst 50 viktprocent, beredda eller konserverade, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

2008 19 93

Rostade mandlar och pistaschmandlar, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg

2008 19 95

Rostade nötter, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av jordnötter, mandlar, pistaschmandlar, kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter [betelnötter], kolanötter och makadamianötter)

2008 19 99

Andra nötter och frön, inbegripet blandningar, beredda eller konserverade, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av beredda eller konserverade med ättika, konserverade med socker men inte lagda i sockerlag, sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, jordnötter, rostade nötter, kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter [betelnötter], kolanötter och makadamianötter samt blandningar innehållande minst 50 viktprocent tropiska nötter och tropiska frukter)

2008 92 12

Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent och med en verklig alkoholhalt av högst 11,85 % mas

2008 92 14

Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent och en verklig alkoholhalt av högst 11,85 % mas (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter/nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20 med ett nettoinnehåll av minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön)

2008 92 16

2008 92 18

Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent och en verklig alkoholhalt av mer än 11,85 % mas (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter/nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20 med ett nettoinnehåll av minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön)

2008 92 32

Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med en verklig alkoholhalt av högst 11,85 % mas (med undantag av med ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent)

2008 92 34

Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med en verklig alkoholhalt av högst 11,85 % mas (med undantag av med ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent och blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter/nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20 med ett nettoinnehåll av minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön)

2008 92 36

Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med en verklig alkoholhalt av mer än 11,85 % mas (med undantag av med ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent)

2008 92 38

Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, med tillsats av alkohol, med

108

en verklig alkoholhalt av mer än 11,85 % mas (med undantag av med ett sockerinnehåll av mer än 9 viktprocent och blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter/nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20 med ett nettoinnehåll av minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön)

2008 92 51

Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg

2008 92 59

Blandningar av frukt, bär, nötter och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg (med undantag av blandningar av tropiska frukter eller tropiska frukter och nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20, innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön samt beredningar av müsli-typ baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)

2008 92 72

Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, i vilka ingen enstaka frukt utgör mer än 50 viktprocent av den totala vikten, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg

2008 92 74

Blandningar av frukt och bär, i vilka ingen enstaka frukt utgör mer än 50 viktprocent av den totala vikten, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter och nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20, innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön samt beredningar av müsli-typ baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)

2008 92 76

Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av blandningar i vilka ingen enstaka frukt utgör mer än 50 viktprocent av frukternas totala vikt)

2008 92 78

Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter och nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20, innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön, blandningar i vilka ingen enstaka frukt utgör mer än 50 viktprocent av frukternas totala vikt samt beredningar av müsli-typ baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)

2008 92 92

Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av 5 kg eller däröver

2008 92 93

Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av 5 kg eller däröver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter eller tropiska frukter och nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20, innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön samt beredningar av müsli-typ baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)

2008 92 94

Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av 4,5 kg eller däröver men under 5 kg

2008 92 96

Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av 4,5 kg eller däröver men under 5 kg, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter

109

eller tropiska frukter och nötter av de slag som anges i de kompletterande anmärkningarna nr 7 och 8 till kapitel 20, innehållande minst 50 viktprocent, jordnötter och andra frön samt beredningar av müsli-typ baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)

2008 92 97

Blandningar av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, inbegripet blandningar innehållande minst 50 viktprocent av dessa frukter samt kokosnötter, cashewnötter, paranötter, arekanötter (betelnötter), kolanötter och makadamianötter, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av under 4,5 kg

2008 92 98

Blandningar av frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av under 4,5 kg, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (med undantag av blandningar av nötter, tropiska frukter av de slag som anges i den kompletterande anmärkningen nr 7 till kapitel 20, jordnötter och andra frön samt beredningar av müslityp baserade på orostade spannmålsflingor enligt nr 19042010)

2008 99 45

Plommon, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mer än 1 kg

2008 99 67

Frukt, bär och andra växtdelar, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol men med tillsats av socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg (med undantag av konserverade med socker men inte lagda i sockerlag, sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av frukt, bär eller nötter, erhållna genom kokning, nötter, jordnötter och andra frön, ananas, citrusfrukter, päron, aprikoser, körsbär, persikor, jordgubbar och smultron, ingefära, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya)

2008 99 72

Plommon, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av 5 kg och däröver

2008 99 78

Plommon, beredda eller konserverade, utan tillsats av alkohol eller socker, löst liggande i förpackningar med en nettovikt av mindre än 5 kg

20 09

Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel

2009 11 91

Apelsinsaft, fryst, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro och med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (utan tillsats av alkohol)

2009 11 99

Apelsinsaft, fryst, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, även med tillsats av socker eller andra sötningsmedel (utan tillsats av alkohol, annan än med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro och med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent)

2009 19 11

Apelsinsaft, ojäst, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, även med tillsats av socker eller andra sötningsmedel (utan tillsats av alkohol och inte fryst)

2009 19 19

Apelsinsaft, ojäst, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro, även med tillsats av socker eller andra sötningsmedel (utan tillsats av alkohol och inte fryst)

2009 31 11

Saft av annan citrusfrukt, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol, annan än blandningar, apelsinsaft och grapefruktsaft)

2009 31 51

Citronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)

2009 31 91

Saft av annan citrusfrukt, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol, annan än blandningar, citronsaft, apelsinsaft och grapefruktsaft)

2009 39 91

Saft av annan citrusfrukt, ojäst, med ett Brixtal av mer än 20 men högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (utan tillsats av alkohol, annan än blandningar, citronsaft, apelsinsaft och grapefruktsaft)

2009 41 10

Ananassaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)

2009 41 91

Ananassaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)

2009 41 99

Ananassaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 20 vid 20 °C (utan tillsats av socker eller alkohol)

110

2009 80 11

Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 22 euro, även med tillsats av socker eller andra sötningsmedel (utan tillsats av alkohol)

2009 80 19

Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 22 euro, även med tillsats av socker eller andra sötningsmedel (utan tillsats av alkohol)

2009 80 34

Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro (med undantag av blandningar)

2009 80 35

Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro (med undantag av blandningar och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor, äpple och päron)

2009 80 36

Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro (med undantag av med tillsats av alkohol och blandningar)

2009 80 38

Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel, med ett Brixtal av mer än 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro (med undantag av med tillsats av alkohol, blandningar och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple och päron)

2009 80 50

Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 18 euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)

2009 80 61

Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 18 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (utan tillsats av alkohol)

2009 80 63

Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 18 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av högst 30 viktprocent (utan tillsats av alkohol)

2009 80 69

Päronsaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C (utan tillsats av socker eller alkohol)

2009 80 71

Körsbärssaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro, med tillsats av socker (utan tillsats av alkohol)

2009 80 73

Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro, med tillsats av socker (med undantag av blandningar och med tillsats av alkohol)

2009 80 79

Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av mer än 30 euro, med tillsats av socker (med undantag av blandningar, med tillsats av alkohol och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple, päron och körsbär)

2009 80 85

Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (med undantag av blandningar och med tillsats av alkohol)

2009 80 86

Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av mer än 30 viktprocent (med undantag av blandningar, med tillsats av alkohol och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple och päron)

2009 80 88

Saft av guava, mango, mangostan, melonträdfrukter (papaya), tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola och pitahaya, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av högst 30 viktprocent (med undantag av blandningar och med tillsats av alkohol)

2009 80 89

Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C, med ett värde per 100 kg netto av högst 30 euro, med ett innehåll av tillsatt socker av högst 30 viktprocent (med undantag av blandningar, med tillsats av alkohol och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan,

111

melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple och päron) 2009 80 95

Saft av bär av arten Vaccinium macrocarpon, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C (utan tillsats av socker eller alkohol)

2009 80 96

Körsbärssaft, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C (utan tillsats av socker eller alkohol)

2009 80 97

2009 80 99

Saft av frukt, bär eller grönsaker, ojäst, med ett Brixtal av högst 67 vid 20 °C (utan tillsats av socker eller alkohol samt med undantag av blandningar och saft av citrusfrukter, guava, mango, mangostan, melonträdfrukter [papaya], tamarinder, cashewäpplen, litchiplommon, jackfrukter, sapodillafrukter, passionsfrukter, carambola, pitahaya, ananas, tomat, druvor inbegripet druvmust, äpple, päron, körsbär och bär av arten Vaccinium macrocarpon)

112

9.8 Bilaga 8 Tullkvoter vid import till Europeiska unionen 9.8 Bilaga 8 Tullkvoter vid import till Europeiska unionen av produkter med ursprung i Norge av produkter med ursprung i Norge Konsoliderade Tullsats inom KN-nummer

Varuslag

KN-nummer 0406

Varuslag Ost och ostmassa

0406 0810 20 10

Ost ochhallon ostmassa Färska

0810 20 10

Färska Potatis hallon i tunna skivor, friterade eller stekta, med eller utan salt Potatis i tunnaiskivor, eller kryddor, lufttätafriterade eller stekta, med utan salt förpackningar ocheller lämpliga för eller kryddor, i lufttäta omedelbar förtäring förpackningar och lämpliga för omedelbar förtäring Körsbär, andra än surkörsbär (2)

2005 20 2005 20 Ex 0809 20 95

tullkvoter Konsoliderade (årlig kvantitet i ton) tullkvoter (årlig kvantitet 7 200 (1) i ton)

Varav tilläggskvantiteter Varav tilläggskvantiteter 3 200

tullkvoten Tullsats inom (EUR/kg) tullkvoten (EUR/kg) 0

7 200 400(1)

3400 200

400

200

900

Körsbär, andra än surkörsbär (2) 900 0 Ex 0809 20 95 2309 10 13 2309 10 15 2309 10 13 19 2309 10 15 33 2309 10 19 39 Hund- eller kattfoder i 2309 10 33 51 13 000 13 000 detaljhandelsförpackningar 2309 10 39 53 Hund- eller kattfoder i 2309 10 51 13 000 13 000 59 detaljhandelsförpackningar 2309 10 53 70 2309 10 59 90 2309 10 70 2309 10 90 (1) Tullkvoten på 7 200 ton ost för import till Europeiska unionen ska gälla för alla typer av ost. (2) Kvotperioden är förlängd från 16 juli–31 augusti till 16 juli–15 september. (1) Tullkvoten på 7 200 ton ost för import till Europeiska unionen ska gälla för alla typer av ost. (2) Kvotperioden är förlängd från 16 juli–31 augusti till 16 juli–15 september.

0 0

113 113

(Adressat)

B. Skrivelse från Konungariket Norge

Jag bekräftar mottagandet av Er skrivelse av den […] med följande lydelse: ”Jag får härmed hänvisa till förhandlingarna om bilateral handel med jordbruksprodukter mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge, som slutfördes den 28 januari 2010. En ny förhandlingsomgång om handeln med jordbruksprodukter mellan Europeiska kommissionen och Norge, på grundval av artikel 19 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), genomfördes i syfte att främja successiv liberalisering av handeln med jordbruksprodukter mellan Europeiska unionen och Norge (parterna), på basis av förmånsbehandling och till ömsesidig nytta. Förhandlingarna genomfördes systematiskt, med vederbörlig hänsyn till utvecklingen av respektive jordbrukspolitik och övriga omständigheter, inberäknat utvecklingen av bilateral handel, samt handelsvillkor med andra handelspartner runt om i världen. Jag bekräftar härmed att resultatet av förhandlingarna är som följer: 1.

Norge förbinder sig att ge tullfritt tillträde för de produkter med ursprung i Europeiska unionen som anges i bilaga I.

Norge förbinder sig att införa tullkvoter för de produkter med ursprung i Europeiska unionen som anges i bilaga II.

Norge förbinder sig att minska importtullarna för de produkter med ursprung i Europeiska unionen som anges i bilaga III.

Europeiska unionen förbinder sig att ge tullfritt tillträde för de produkter med ursprung i Norge som anges i bilaga IV.

Europeiska unionen förbinder sig att införa tullkvoter för de produkter med ursprung i Norge som anges i bilaga V.

De tullnummer som anges i bilagorna I–V syftar på de som var tillämpliga i parterna den 1 januari 2009.

När Världshandelsorganisationens (WTO) framtida avtal om jordbruk träder i kraft med nya tullkvoter för mest gynnad nation ska de bilaterala tullkvoterna till Norge på 600 ton fläskkött, 800 ton fågelkött och 900 ton nötkött, enligt bilaga II, fasas ut i samma takt som infasningen av WTO-kvoterna för dessa produkter.

Parterna är överens om att snarast möjligt befästa samtliga bilaterala medgivanden (de som redan finns och de som fastställs i denna skriftväxling) i en ny skriftväxling, som ska ersätta de befintliga bilaterala jordbruksavtalen.

Bestämmelserna om ursprung när det gäller genomförandet av de medgivanden som anges i bilagorna I–V fastställs i bilaga IV till skriftväxlingen av den 2 maj 1992. Bilaga II till protokoll 4 till EES-avtalet ska dock tillämpas i stället för tillägget till bilaga IV till skriftväxlingen av den 2 maj 1992.

10.

Parterna kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att de förmåner som de beviljar varandra inte äventyras av andra importbegränsande åtgärder.

114

11.

Parterna är överens om att vidta erforderliga åtgärder för att säkerställa att tullkvoterna förvaltas på ett sådant sätt att import kan ske regelbundet och att de importkvantiteter parterna har enats om verkligen kan importeras.

12.

Parterna är överens om att främja handel med produkter med geografisk beteckning. Parterna är överens om att inleda ytterligare bilaterala diskussioner med syfte att bättre förstå respektive lagstiftnings- och registreringsförfaranden, för att hitta sätt att förbättra skyddet av respektive geografiska beteckningar i båda parternas territorier och undersöka möjligheten att upprätta ett bilateralt avtal för detta ändamål.

13.

Parterna är överens om att med regelbundna mellanrum utbyta information om vilka produkter som det har handlats med, förvaltningen av tullkvoterna, prisuppgifter och annan användbar information när det gäller de respektive hemmamarknaderna och genomförandet av resultatet av dessa förhandlingar.

14.

Samråd ska äga rum på begäran av endera parten i varje tänkbar fråga som har att göra med resultatet av dessa förhandlingar. Om svårigheter uppstår vid genomförandet av resultatet av dessa förhandlingar ska samrådet hållas så snart som möjligt så att lämpliga korrigerande åtgärder kan antas.

15.

Parterna noterar att de norska tullmyndigheterna avser att se över strukturen i kapitel 6 i den norska tulltaxan. Samråd med Europeiska kommissionen ska äga rum om de bilaterala förmånerna påverkas av denna översyn. Parterna är överens om att detta kommer att vara en teknisk formalitet.

16.

Parterna bekräftar på nytt sitt åtagande att fortsätta sina ansträngningar att uppnå successiv liberalisering av handeln med jordbruksprodukter i enlighet med bestämmelserna i artikel 19 i EES-avtalet. Parterna är därför överens om att se över handelsvillkoren för jordbruksprodukter på nytt om två år, för att undersöka möjliga medgivanden.

17.

När det gäller den befintliga tullkvoten på 4500 ton ost för import till Norge är parterna överens om att den befintliga förvaltningen av tullkvoten, som bygger på historiska rättigheter och principen om nya aktörer, bör ersättas av ett förvaltningssystem som bygger på exempelvis licenser eller ”först till kvarn”– principen snarare än auktioner, för vilket villkoren ska fastställas av norska myndigheter efter samråd med Europeiska kommissionen i förhoppning om att uppnå samförstånd, för att säkerställa att tullkvoterna förvaltas på ett sådant sätt att import kan ske regelbundet och att de importkvantiteter som parterna har enats om verkligen kan importeras. Den nuvarande förvaltningen som bygger på en förteckning över ost, enligt skriftväxlingen av den 11 april 1983, ska avskaffas.

När det gäller förvaltningen av den nya tullkvoten på 2700 ton ost för import till Norge är parterna överens om att den ska omfattas av ett auktionssystem. Förvaltningen genom auktioner ska ses över enligt föregående punkter. I synnerhet ska kvotuppfyllnaden och auktionsavgifterna utvärderas. Tullkvoterna på 7200 ton ost för import till Europeiska unionen och Norge ska gälla för alla typer av ost.

115

18.

Om EU utvidgas ytterligare ska parterna utvärdera hur den bilaterala handeln påverkas, i syfte att anpassa de bilaterala förmånerna så att den befintliga förmånshandeln mellan Norge och de anslutande länderna kan fortsätta.

Detta avtal genom skriftväxling träder i kraft den första dagen i den andra månad som följer på den dag då det sista godkännandeinstrumentet deponerades.” Jag bekräftar härmed att Konungariket Norges regering godkänner innehållet i Er skrivelse. Högaktningsfullt

116

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-11/10-SE • RA11:10