2005 Foto: Mats Pettersson
Tekniskt Teknisktunderlag underlagförför nytt landsbygdsprogram landsbygdsprogram nytt – delrapport avseende områdesavgränsningar
Rapport 2005:15
Tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram – delrapport avseende områdesavgränsningar
Jordbruksverket 2005-06-30 Referens Hans Rolandsson
Innehåll Förord........................................................................................................................................ 7 Sammanfattning ....................................................................................................................... 9 1
Introduktion.................................................................................................................... 11
2
Syfte med LFA-avgränsningar och avgränsningar för nationella stöd..................... 13
3 Grunder för nuvarande avgränsning av områden för kompensationsbidrag och för nationellt stöd.......................................................................................................................... 15 3.1
Norra Sverige, stödområde 1 - 3 .............................................................................. 15
3.2
Södra Sverige, stödområde 4 och 5.......................................................................... 16
3.3 Nya beräkningar med tillämpning av samma artikel 19-kriterier som vid medlemskapsförhandlingarna............................................................................................... 17 3.3.1
Stödområdesavgränsningar .............................................................................. 17
3.3.2
Beloppsnivåer................................................................................................... 17
3.4 4
Slutsatser av genomgång av tidigare gjorda utredningar ......................................... 17
Alternativa ansatser ....................................................................................................... 19 4.1.1
Kriterier för nationell underindelning av LFA-områden.................................. 20
4.1.2
Jordbruksverkets produktionsgrenskalkyler (PRG) ......................................... 21
4.1.3
Uppdraget till Jordbrukstekniska institutet (JTI) ............................................. 22
5
Redovisning av resultatet av Kommissionens kriterieförslag våren 2005. ............... 25
6
Dokumentation av Natura 2000-områden ................................................................... 29
Bilaga 1. Historikgenomgång ................................................................................................ 31 Bilaga 2 - Arbetstid i mjölkproduktion ................................................................................ 49 Bilaga 3 - Byggkostnader i mjölkproduktion ...................................................................... 65 Bilaga 4 – Redovisning av resultatet av KOM:s kriterieförslag våren 2005 .................... 77 Bilaga 5 – Areal berörd av Natura 2000 .............................................................................. 79 Bilaga 6 – Delrapport från JTI ............................................................................................. 87
5
Förord Jordbruksverket fick den 28 oktober 2004 i uppdrag att ta fram ett tekniskt inriktat underlag inför arbetet med ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007-2013. Uppdraget har i sin huvuddel redovisats den 30 april 2005. Den del av uppdraget som behandlar områdesavgränsningar behandlas i föreliggande rapport. Delprojektledare för arbetet med denna har varit Hans Rolandsson. Övriga medverkande framgår av förteckningen nedan. Förteckning över medverkande i delprojektet Från Jordbruksverket Hans Rolandsson (delprojektledare), Per Persson, Lars Pettersson, Johan Klaesson, Anders Forsberg och Masoud Tarighi Extern medverkan Lennart Granath (länsstyrelsen i Västmanlands län) och Paul Olsson (länsstyrelsen i Kronobergs län)
7
Sammanfattning Huvudinriktningen av Jordbruksverkets uppdrag är att granska nuvarande kriterier för avgränsning av mindre gynnade områden (Less favoured Areas, LFA). Även kriterierna för differentieringen av stödet till LFA-områden och det nationella stödet i norra Sverige ska granskas. När det gäller LFA-områden har Jordbruksverket gjort en uppdelning i två huvuddelar, nämligen å ena sidan avgränsning av områden enligt direktiv från Kommissionen och å andra sidan nationell underindelning i stödområden. Merparten av arbetet har ägnats åt den senare delen. När det gäller den första delen konstaterar Jordbruksverket att avgränsningen i mycket stor utsträckning hittills styrts av kriterier som Kommissionen ställer upp. Vanliga kriterier som Kommissionen använt är avkastning i växtodlingen, andel grön mark samt djurtäthet. Till en del har också andra kriterier än jordbruksmässiga beaktats som befolkningsutveckling och befolkningstäthet. När det gäller den nationella underindelningen i stödområden i området söder om 62:a breddgraden konstaterar Jordbruksverket att kriterierna överensstämmer med de kriterier som använts för att bestämma arealstöden, dvs. avkastningsnivåer i spannmålsodlingen. För att fastställa beloppsnivåerna i olika stödområden har lönsamhetstal i mjölkproduktionen använts grundade på Jordbruksverkets produktionsgrenskalkyler. Jordbruksverket anser att man i största möjliga utsträckning bör sträva efter att arbeta med mer enhetliga material för både områdesavgränsning och fastställande av beloppsnivåer. I rapporten presenteras en modell för hur detta skulle kunna göras som ger stor tonvikt åt skillnader i produktionsförutsättningar i form av olikheter i arbetsförbrukning och kapital-kostnader mellan bättre och sämre områden. Modellen kan sägas vara en komplettering till det kalkylunderlag som tidigare användes för att bestämma beloppsnivåer. I uppdragstexten sägs också att Jordbruksverket ska analysera om väsentliga förändringar ägt rum i grunderna för avgränsning av LFA i södra Sverige som inträffat efter Sveriges inträde i EU. Jordbruksverket har här valt att genomföra analysen enligt samma kriterier som användes när områdena fastställdes år 1995. För att få fram resultat har datakörningar beställts från SCB som beräknas vara avslutade i augusti. Områdesindelningen för det nationella stödet i norra Sverige grundar sig på beslut som sträcker sig ett trettiotal år bakåt i tiden. Genomgången av tidigare gjorda utredningar visar att det finns svårigheter att utifrån ett modellresonemang rekonstruera den områdesavgränsning för det nationella stödet som idag gäller för norra Sverige. De modeller som presenteras i de olika utredningarna har inte fått ett tydligt genomslag i efterföljande faktiska områdes-avgränsningar. Detta gör att en bedömning av om förutsättningarna för avgränsningen förändrats svårligen låter sig göras. Mot bakgrund av vad som sagts ovan har det inte varit möjligt att pröva relevansen i det tekniska underlag som legat till grund för nuvarande indelning av det nationella stödet. I stället ser Jordbruksverket att en alternativ modell av samma slag som nämnts ovan för LFAområdena skulle kunna användas för att belysa behov av eventuella förändringar. Som en grund för fortsatt arbete presenteras konsekvenserna för Sverige om de kriterier för avgränsning som Kommissionen presenterade våren 2005 hade blivit verklighet samt en analys av vad som skulle behövas om en oförändrad stödområdesindelning i södra Sverige är målet. Slutligen redovisas Natura 2000-områden och deras överlappning med jordbruksmark inom stödområdena. 9
1 Introduktion Områdesavgränsningar ingår som en del i uppdraget att ta fram ett underlag inför utarbetandet av ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007-2013. Uppdragstexten avseende områdesavgränsningar lyder: ”De förutsättningar som legat till grund för avgränsningen av mindre gynnade områden söder om den 62: a breddgraden i samband med EUinträdet 1995 kan ha förändrats. I förslaget till ny EU-förordning upphävs nuvarande avgränsningsbeslut av dessa områden. I uppdraget ingår att analysera, om väsentliga förändringar har inträffat i förutsättningarna i de mindre gynnade områdena och om de nya föreslagna kriterierna för avgränsning av mindre gynnade områden motiverar förändringar i den nuvarande avgränsningen. Om så är fallet skall tekniskt underlag, som motiverar en förändrad avgränsning lämnas. Även kriterierna för den nationellt fastställda geografiska differentieringen av kompensationsbidraget och av det nationella stödet i norra Sverige skall granskas och tekniskt underlag, som belyser eventuella behov av förändringar, lämnas. I uppdraget ingår också att dokumentera och redovisa de jordbruksområden som är avgränsade som Natura 2000-områden och att redovisa de överlappningar som förekommer med de mindre gynnade områdena och de geografiska zoner som ligger till grund för differentieringen av olika miljöersättningar.” Jordbruksverkets tolkning av detta är att uppdraget innehåller tre delar: Del 1 (området söder om 62:a breddgraden). Uppdrag: a. Analysera om väsentliga förändringar inträffat i förutsättningarna inom LFAområdena. b. Motiverar förslaget till ny EU förordning att gränserna ändras? c. Om svaret på fråga 2 är "ja" ska tekniskt underlag tas fram som motiverar ändringar av gränserna. d. Kriterierna för den nationellt fastställda geografiska differentieringen av kompensationsbidraget skall granskas e. Tekniskt underlag ska tas fram som belyser ev behov av förändringar Del 2 (stödet i norra Sverige). Uppdrag: a. Kriterierna för den nationella fastställda differentieringen av kompensationsbidraget och det nationella stödet ska granskas b. Tekniskt underlag som belyser eventuella behov av förändringar ska tas fram Del 3 (redovisning av överlappningar mellan Natura 2000 och områdesavgränsningar för LFA-områden/nationellt stöd).
11
I uppdragets förutsättningar ingår att beakta de förslag till förändringar, utredningar och fortsatt analys inför nästa programperiod som lämnades i kapitel 15 i betänkandet om utvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet efter halva programperioden, SOU 2003:105. Relevant del för denna del av uppdraget är det som sägs om kompensationsbidrag under kapitel 15.5 i betänkandet. ”Utredningen föreslår därför att Jordbruksverket inför nästa programperiod får i uppdrag att se över förutsättningarna för en sådan anpassning av ersättningsnivån (till 80%). I denna studie bör en sammanhållen syn på kompensationsbidrag, ersättning för ett öppet och varierat odlingslandskap och nationellt stöd samt dessa ersättningsformers betydelse för den regionala utvecklingen i LFA-områdena vara utgångspunkt. Utredningen anser att om prioriteringar måste göras vid anpassning av ersättningsnivån för att nå upp till den i programmet beräknade kompensationen så bör stödområde 1 liksom de fjällnära kommunerna särskilt beaktas.” De under våren pågående förhandlingarna om det kommande landsbygdsprogrammet har påverkat uppdraget så till vida att förslaget till nya avgränsningskriterier för ”mellanliggande LFA-områden” som presenterades i februari har dragits tillbaka. Detta innebär för uppdragets del att frågan om avgränsning av LFA-områdena (särskilt uppdrag 1b och c ovan) inte är aktuell för närvarande.
12
2 Syfte med LFA-avgränsningar och avgränsningar för nationella stöd Av förordet till den nu gällande landsbygdsutvecklingsförordningen (EG) nr 1257/99 samt även i utkastet till rådsförordning för perioden 2007-2013 framgår att det är ett gemensamt intresse att mark fortsätter att brukas som jordbruksmark, att landsbygden bevaras, att hållbara produktionsmetoder bibehålls och utvecklas vilket ett stöd till LFA-områden bör bidra till. Avgränsningen av dessa områden ska göras på grundval av gemensamma kriterier. I princip används samma skäl som motivering för de nationella stöden till jordbruket i norra Sverige. Enligt ”Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år 2000-2006” lämnar Sverige ett långsiktigt nationellt stöd för att säkerställa att traditionell jordbruksverksamhet kan bibehållas i vissa regioner och där har då norra Sverige valts ut eftersom klimat och andra produktionsförutsättningar gör det särskilt svårt att bedriva jordbruk i denna del av landet. Under åren har ett antal utredningar genomförts i avsikt att hitta en rimlig grund för en geografisk fördelning av stöd till lantbruket, framförallt till jordbruket i norra Sverige. För de sämre jordbruksområdena i Svealand och Götaland är utredningarna färre. Jordbruksverket har inom ramen för detta uppdrag gjort en inventering och genomgång av dessa. Genomgående för de utredningar som gjorts är att avkastningsnivåer i spannmål har använts som mått på de naturgivna skillnader som finns mellan olika delar av landet. Dessa skillnader har man sedan försökt utjämna med hjälp av olika stödformer till de företag som ligger under en viss ekonomisk nivå. Avsikten med detta torde främst vara fördelningspolitisk och har inte haft samhällsekonomisk effektivitet som mål. Andra faktorer än företagsekonomiska skulle principiellt sett kunna användas för att avgränsa LFA-områden. Exempelvis analyser av befolkningstäthet och befolkningsutveck-ling skulle kunna vara ett sätt att påvisa behov av stöd till en region. Så länge utgångspunkten är att jordbruksproduktionen ska behållas finns det dock mycket som talar för att analysen grundas på faktorer som påverkar lönsamheten i jordbruket.
13
3 Grunder för nuvarande avgränsning av områden för kompensationsbidrag och för nationellt stöd. 3.1 Norra Sverige, stödområde 1 - 3 Historiskt kan stödet till jordbruket i norra Sverige spåras ända tillbaka till krigsåren. 1941 infördes ett extra mjölkpristillägg i området med syftet att kompensera för sämre produktionsförutsättningar på grund av klimat, jordens beskaffenhet m.m. Den geografiska indelningen gjordes under en tid när jordbrukspriserna var reglerade och när det fanns förhållandevis höga handelshinder. Stödet utfomades som ett extra mjölkpristillägg. Den nuvarande områdesindelningen – och framförallt grunderna för dess geografiska avgränsningar – har framförallt sitt ursprung i de arbeten som presenterades 1970. Dels presenterade Renborg och Lindqvist (1970) rapporten ”Lönsamhet och utvecklingsmöjligheter för jordbruket i norra och mellersta Sverige. En jämförande studie.” vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), dels presenterades den offentliga utredningen ”Jordbruket i norra Sverige” (SOU 1970:72). I båda dessa rapporter finns områdesindelningar som tar fasta på produktionsvillkor inom jordbruket i LFA-områden. Studien av Renborg och Lindqvist är den tydligaste källan när det gäller redogörelse för vilka kriterier som använts i samband med att avgränsningar för områdesindelningar har gjorts. Inom utredningen har därför detta arbete kartlagts och en mer ingående beskrivning återfinns i bilaga 1. I bilagan finns också kortfattade redogörelser för de utredningar som följde närmast efter Renborg- Lindqvists utredning. Områdesgränserna ändrades frekvent under 1980-talet vilket framgår av figur 1-6 i bilaga 1. Det är dock svårt att utifrån det underlag som presenterats i utredningarna se vilka operationella kriterier som ligger bakom områdesförändringarna så som de ser ut i kartmaterialet. 1990 genomförde dåvarande Statens jordbruksnämnd utredningen ”Prisstödet till jordbruket i norra Sverige – översyn av områdesgränserna” (JN Rapport 1990:12). I studien görs en genomgång av omfattningen av stöden till jordbruket i norra Sverige. I rapporten sägs att syftet med indelningen i olika stödområden är att utjämna skillnader i lönsamhet mellan olika områden. De faktorer som påverkar lönsamheten är variationen i avkastning hos olika grödor, stallperiodens längd, kostnader för insatsvaror och investeringar. Ett genomgående tema för motivet att betala ut stöd till norra Sverige är regionalpolitiken. Även beredskapsmotivet framskymtar ibland. Den indelning i skördeområden som skördestatistiken använder ansågs vara en bra grund för indelning i stödområden. I samband med att LRF övertog ansvaret för skördeskadeskyddet minskade statens ambition att producera omfattande skördestatistik och antalet skördeområden drogs ner från 420 till 106 stycken (from 1989). En effekt av minskningen av antalet skördeområden blev att olikheterna i produktionsförutsättningar inom ett och samma område blev större än tidigare.
15
I Jordbruksnämndens utredning framhölls vikten av att harmonisera stödområdena med skördeområdena då de tidigare inte uppdaterats tillräckligt. Fyra utgångspunkter vid utformningen av stödområden angavs: 1. För att ha hög trovärdighet bör områdena definieras utifrån ett statistiskt material som gör det möjligt att hävda att olika stödnivåer baseras på beräknade skillnader i produktionsförutsättningar som grundas på alla relevanta faktorer. 2. Man förordar att endast ett fåtal stödområden definieras för att enkelt kunna förklara och administrera stöden. Mot bakgrund av detta samt de trappstegseffekter som uppstår vid områdesgränserna förordas att fyra områden används. 3. Man förordar en robust indelning som kan vara oförändrad under en längre tid. Faktorer som förändras på kort sikt bör därför inte ligga till grund för indelningen. 4. Områdenas utbredning får inte vara sådan att den strider mot internationella åtaganden. Främst gäller detta utformningen av stödområdets södra gräns. Mot bakgrund av ovanstående punkter lämnades förslag till justering av då gällande indelning (från 1988). Förslaget ledde dock inte till att gränserna justerades. I början av 1990-talet framfördes ett förslag om att göra en balanserad förändring genom att några områden skulle ”flyttas” upp samtidigt som andra ”flyttades ned”. Denna förändring genomfördes emellertid aldrig. Senare under 1990-talet i samband att Sverige blev medlem i EU gjordes en åtskillnad mellan bergsjordbruksområden och LFA-områden för de områden som tidigare varit föremål för nationella pristillägg för norra Sverige. Efter omfattande diskussioner klassificerades stödområde 1-3 som bergsjordbruksområde enligt EU:s terminologi och stödområde 4 som LFA-område. Det nationella pristillägget för mjölk utgick liksom andra nationella stöd för norra Sverige endast till stödområdena 1-3 efter EU-inträdet. År 2000 gjordes sedan två förändringar i områdesindelningen i samband med att området som benämns 4 indelades i 4a och 4b. Område 4b avgränsades som ett område vid norra Vänern i Värmland, dels områden i Västmanland medan 4a utgjorde resterande del av gamla stödområdet 4. Ändringarna som genomfördes 2000 skedde i samband med att det nuvarande LBU-programmet introducerades. Förändringarna föregicks av utredningar som genomfördes 1997 och 1998. I samband med dessa utredningar prövades olika argument och utgångspunkter för förändringar och dessa redovisades sedan exempelvis i samband med den utvärdering som presenterades i rapporten ”Utvärdering av de regionala stöden till jordbruket” (Jordbruksverket 1998:2). Under 2000-talet har sedan inga ytterligare förändringar gjorts under den tid som Sverige varit medlem i EU med undantag av att område 2b i Jämtland justerades 2004-2005.
3.2 Södra Sverige, stödområde 4 och 5 I samband med medlemskapsförhandlingarna fördes intensiva diskussioner mellan Sverige och Kommissionen om hur de svenska LFA-områdena skulle avgränsas. Förhandlingarna utgick från de kriterier som fanns i gällande förordningar där den ena, större delen, har sin grund i de kriterier som idag återfinns i artikel 19 i förordning (EG) nr 1257/99. I den mån områden inte klarade dessa kriterier prövades de enligt kriterierna i artikel 20 i den förordningen. Vid den svenska indelningen av de avgränsade LFA-områdena på olika stödområden gjordes dock ingen åtskillnad mellan artikel 19 och artikel 20 områden. Grunden för avgränsning av artikel 19-områden är en modell som Jordbruksverket arbetade fram där avkastningar för ett stort antal grödor vägs samman till en enda avkastningssiffra 16
som kallades ”jämförelseavkastning”. Utöver denna modell kunde också områden med en hög andel grön mark, vall och bete, i förhållande till total jordbruksareal avgränsas som ett artikel 19-område. Som komplettering till artikel 19-avgränsningen användes artikel 20. Denna artikel tillåter även andra, socioekonomiska, variabler som grund för avgränsningen där man resonemangsvis utifrån de redovisade faktorerna fastställde om ett område kunde avgränsas eller inte.
3.3 Nya beräkningar med tillämpning av samma artikel 19-kriterier som vid medlemskapsförhandlingarna För att följa upp hur data enligt artikel 19-kriterierna från 1991 överensstämmer med dagens förhållanden har Statistiska centralbyrån (SCB) på Jordbruksverkets uppdrag gjort en uppdatering av beräkningen från 1994 som låg till grund för avgränsningen av LFA-områden i södra Sverige. I stället för uppgifter från 1991 års Lantbruksregister och normskördar för samma år utgår bearbetningen från uppgifter för 2003. När det gäller kriteriet grön mark hämtas arealsiffrorna för åker från LBR 2003 och för betesmark från IAKS för samma år. Normhektarskördar för 2003 används för att beräkna jämförelseskördar. SCB har på jordbruksverkets uppdrag också utarbetat en modell för att uppskatta skördar som går ner på en lägre regional nivå än vad som gäller för de senaste åren. Modellen bygger på att den skördeområdesindelning som gällde före 1988 med de 432 skördeområdena kombineras med de 106 skördeområden som gäller idag. Kombinationen innebär att skördenivåer för 533 skördeområden nu kan tas fram vilket ger ett betydligt bättre underlag för att skatta skördenivåer för enskilda församlingar. SCBs arbete med den nya skördeområdesindelningen finns beskrivet i en särskild rapport. Den nya områdesindelningen har i den nya beräkningen använts för att få fram skördeuppgifter för församlingar. Resultaten av de förnyade beräkningarna beräknas vara slutförda i augusti.
3.3.1 Stödområdesavgränsningar Till grund för nuvarande stödområdesindelning ligger avkastningsnivåer för spannmål enligt samma grunder som för arealersättningarna. Byggstenen är skördeområden som grupperas ihop i huvudklasser (senare 6 huvudklasser) där också skördenivåerna för respektive grupp anges. Den lägsta nivån ligger till grund för avgränsning av stödområde 5a, den näst lägsta 5b osv.
3.3.2 Beloppsnivåer Fastställande av beloppsnivåer för LFA- stöden baseras på kalkyler över lönsamhet i mjölkproduktionen för de olika stödområdena. I princip utgjorde kompensationsbidraget en form av regulator i kalkylen. Dvs. kompensationsbidraget fastställdes med utgångspunkt från nivån på underskott i en kalkyl utan LFA-bidrag. Underlaget till kalkylerna hämtades från Jordbruksverkets produktionsgrenskalkyler.
3.4 Slutsatser av genomgång av tidigare gjorda utredningar Genomgången av tidigare gjorda utredningar som inriktats mot områdesindelningar visar att det finns svårigheter att utifrån ett modellresonemang rekonstruera den områdesavgränsning för det nationella stödet som idag gäller för norra Sverige. De modeller som presenteras i de
17
olika utredningarna har inte fått ett tydligt genomslag i efterföljande faktiska områdesavgränsningar. Underlag för att fastställa beloppsnivåer för på förhand bestämda underområden har däremot kunnat spåras. Utgångspunkten för de senare beräkningarna är att stödet ska anpassas så att lönsamheten i respektive underområde ska ligga på samma nivå. För LFA-områdesindelningen i södra Sverige (område 4 och 5) har det varit möjligt att i huvudsak rekonstruera hur områdena tillkommit. Förnyade beräkningar genomförs också för att studera eventuell inverkan av främst strukturförändringar på avgränsningen enligt gällande kriterier.
18
4 Alternativa ansatser Man kan dela in avgränsningskomplexet kring ersättningar till LFA-områden i två huvuddelar, nämligen A. Den yttre avgränsningen av områden enligt kriterier i EG-förordningar B. Nationell underindelning i stödområden Den yttre avgränsningen (punkt A) styrs i huvudsak av och ska godkännas av Kommissionen. En strävan från dess sida är att hitta gemensamma kriterier för samtliga medlemsländer. Den nationella underindelningen (punkt B) styr medlemsländerna till stor del själva. Ett krav är att medlemslandet skall presentera underlag för Kommissionen som visar vilka grunder som används för avgränsningar och beloppsnivåer. Som framgått av det föregående har de yttre avgränsningskriterierna varit enkla till sin karaktär när det gäller ”artikel 19 –områdena”. Man har begränsat sig till viss strukturstatistik över arealanvändning och antal djurenheter samt avkastningsnivåer för vissa grödor. Den nuvarande nationella underindelningen av LFA-områden utgår från avkast-ningsnivåer i växtodlingen enligt samma grunder som tillämpas för arealersättningarna medan beloppsnivåerna fastställts med hjälp av bidragskalkyler. Vid en diskussion om framtida alternativa avgränsningar av LFA-områden kan det finnas anledning att hålla isär frågor som rör den yttre avgränsning (punkt A) från frågor som rör underindelning av områden enligt punkt B. För den yttre avgränsningen bör kriterierna vara relativt enkla och Kommissionen kommer troligen liksom hittills att sätta snäva gränser för vad som kan godtas. Även andra kriterier än naturgivna produktionsnackdelar för jordbruket kan bli aktuella i detta fall (artikel 20-kriterier). När det gäller underindelning av områden inom LFA-området (punkt B) har enskilda medlemsländer stor frihet att själva välja vilken väg man vill gå. Diskussionerna nedan utgår från underindelningsperspektivet och de kriterier som styr hur ett område ska klassificeras med hänsyn till områdets naturliga produktionsförutsättningar. Vissa av de kriterier som diskuteras nedan kan eventuellt också användas vid förhandlingar med Kommissionen om totalavgränsningar av LFA-områden. Erfarenheterna från EU-arbetet utvisar att Kommissionen i viss utsträckning är beredd att lyssna till argument från enskilda medlemsländer som går utanför uppställda kriterier.
19
4.1.1 Kriterier för nationell underindelning av LFA-områden I tabellen nedan visas en principiell uppställning av en produktionsgrenskalkyl för jordbruket. Tabell
Grundkalkyl för jordbruket
Pris Kvantitet Värde Produktintäkter animalier
XX
Produktintäkter vegetabilier
XX
Stöd och ersättningar
XX
Summa intäkter
XXX
Förnödenheter
XX
Tjänster
XX
Särkostnad 1 TB (täckningsbidrag) 1
XXX XX
(Summa intäkter – särkostnad 1) Avskrivning och underhåll av byggnader
XX
Avskrivning och underhåll av inventarier
XX
Särkostnad 2 TB 2
XXX XX
(TB1 – Särkostnad 2) Arbete
XX
TB 3
XX
(TB2 – arbete)
På intäktssidan motsvarar varje rad för produktintäkter en output i form av t.ex. viss kvantitet mjölk som åsätts ett visst pris. Intäkten beräknas som kvantitet gånger pris. På samma sätt räknas kostnaderna fram genom att en viss förnödenhet (t.ex. köpfodermedel) eller tjänst (t.ex. maskinlega) multipliceras med ett pris. När det gäller avskrivningar kan kvantitetsposten vara antal djur av ett visst slag eller areal av viss gröda och prisfaktorn själva avskrivningsbeloppet per djur eller hektar. Varje gård har unika ekonomiska förutsättningar vilket gör att en gårdskalkyl för en gård aldrig exakt överensstämmer med en gårdskalkyl för en annan gård. Den grundläggande orsaken till detta är att jordbrukarna i effektivitetshänseende inte är lika men också att produktionsförutsättningarna skiljer sig åt mellan gårdarna. Den första faktorn är inte möjlig och inte heller lämplig att ta hänsyn till när det gäller att utforma kompensatoriska stöd och ersättningar. Den andra faktorn utgör däremot kärnpunkten i det som kompensationsbidraget är tänkt att ta fasta på. 20
I stort sett alla intäkts – och kostnadsposter påverkas av det enskilda jordbruksföretagets produktionsförutsättningar. I ett bättre område får man i allmänhet ut högre produktpriser jämfört med ett sämre område beroende på att man har bättre företagsstruktur och därigenom kan producera större volymer. I många fall är transportförhållandena mer gynnsamma vilket ger lägre transportkostnader. Bidragande till att inkomsterna är högre är också att avkastningen i växtodlingen är högre. På kostnadssidan har gårdar med bättre produktionsförutsättningar oftast relativt låga priser på förnödenheter pga korta transportavstånd och genom att man köper in stora volymer och därigenom får kvantitetsrabatter. En mycket betydelsefull skillnad på kostnadssidan är att företag i sämre områden har stora nackdelar i växtodlingen i form av små och oregelbundna fält som ofta ligger långt från brukningscentrum. Detta medför hög arbetsförbrukning och höga maskinkostnader. Om man har som mål att kompensera jordbrukare för naturliga produktionshandikapp vore den optimala lösningen att göra en individuell gårdskalkyl för varje gård där olikheter i den enskilda brukarens arbetssätt neutraliseras. I övrigt speglar olikheter i gårdskalkyler olikheter i produktionsförutsättningar vilket kompensationsbidraget helt eller delvis ska neutralisera för. Gårdar som faller under en viss lönsamhetsnivå kompenseras genom stödet. I praktiken är det inte rimligt att göra individuella beräkningar för varje företag. En hopgruppering av företag får göras med utgångspunkt från vissa områdesavgränsningar och den ”jämförelsekalkyl” som utgör det operationella kriteriet för stödgivningen får beräknas för en medelgård för området där alla gårdar i området förutsätts ha samma produktionsförutsättningar som medelgården. Det kommer alltid att finnas en spridning kring medelgården. Man kan förutsätta att denna spridning står i proportion till områdets storlek. Ju större område som väljs desto större spridning. Ju större spridning desto fler företag som får ”fel” bidragsbelopp. För att hitta en bra avvägning i områdesavgränsningen är det till stor hjälp att ha tillgång till en teknisk modell som medger nedbrytning på låg regional nivå. Man kan med utgångspunkt från en sådan modell göra aggregeringar till högre geografiska nivåer om detta befinns lämpligt. En modell som utgår från en hög geografisk nedbrytning går inte att använda lika flexibelt. Inom ramen för utredningen har Jordbruksverket gjort förstudier som ett led i att få fram en förbättrad teknisk modell bestående av Jordbruksverkets produktionsgrenskalkyl kompletterad med en utvecklad modell för beräkning av byggnadskostnader och arbete. Dessa delar utvecklas av JTI (Jordbrukstekniska institutet) och presenteras närmare i bilaga 2,3 och 6. En färdig-utvecklad sådan modell bedömer Jordbruksverket skulle kunna ge en bra grund för en ”neutral” områdesindelning. Modellen skulle också kunna användas för att beräkna stödnivåer för respektive område.
4.1.2 Jordbruksverkets produktionsgrenskalkyler (PRG) Nuvarande stödnivåer har till en del baserats på Jordbruksverkets produktionsgrenskalkyler. Denna modell togs fram för ett tiotal år sedan och har sedan dess uppdaterats. De viktigaste produktionsgrenarna är representerade i modellen. Det mesta av utvecklingsarbetet har lagts på mjölk och nötköttsproduktionen. Geografiskt är modellen nedbruten på 630 områden. Den lägsta administrativa nivån som det går att få fram siffror för är kommun. Modellen har i sin nuvarande utformning vissa kvalitetsbrister. Bristerna gäller främst kapitaloch arbetskostnader (de skuggade delarna i tabellen ovan). För övriga poster är de geografiska skillnaderna mer begränsade och kan fångas in genom bearbetning av underlag från befintlig statistik som prisstatistik och bokföringsundersökningar. Enligt Jordbruksverkets bedömning är nuvarande PRG-kalkyler med vissa mindre kompletteringar tillräckliga för att göra 21
skattningar av regionala skillnader ner på församlingsnivå för resultatnivåer som inte innefattar avskrivningskostnader och arbetskostnader (TB 1 –nivå i tabell). Detta räcker dock inte då de stora geografiska skillnaderna rör just avskrivningskostnader och arbetskostnader. Jordbruksverket genomförde under sommaren 2004 en del interna genomgångar av de delar i kalkylerna som rör avskrivningskostnader och arbetskostnader. Jordbrukstekniska institutet fick också i uppdrag att gå igenom underlaget. Slutsatsen blev att en totalt ny beräkningsmodell borde införas för kapitalkostnader och arbetskostnader. Under hösten 2004 uppdrog Jordbruksverket åt JTI att genomföra en serie förstudier med syfte att förbättra underlaget på dessa punkter.
4.1.3 Uppdraget till Jordbrukstekniska institutet (JTI) JTIs arbete har bedrivits i två separata delprojekt. Huvudsyftet med båda dekprojekten är att få fram bättre underlag för att beräkna lönsamheten i mjölkproduktionen i de delar som berör arbetskostnader och avskrivningskostnader. Det ena delprojektet behandlar arbeten i grovfoderproduktionen och kostnader för maskiner och inventarier för grovfoderproduktion. Det andra delprojektet behandlar arbetstid i mjölkkostall och kostnader för byggnader och byggnadsinventarier. Båda projekten har som utgångspunkt att få fram geografiska skillnader i kostnader och arbetsåtgång i mjölkproduktionen under förutsättning att mjölkproducenten producerar sitt eget grovfoder. En utgångspunkt har också varit att få fram hur kostnader och arbetstider påverkas av storleken på besättningen. Det slutliga resultatet av JTI:s arbete är tänkt att användas i en modell som belyser skillnader i inventarie- och byggnadskostnader samt arbetsåtgångstider i olika landsdelar och för olika besättningsstorlekar. Tyngdpunkten i studien har lagts på grovfoderdelen där befintligt underlag är mycket knapphändigt. Resultatet för denna del av projektet kan också i huvudsak användas för att belysa kostnader och arbetstider för andra nötdjur som senare kan bli intressanta att lönsamhetsmässigt belysa. Med vissa modifieringar är modellerna och studieresultaten möjliga att använda för att beräkna kostnader och arbetstider i spannmålsodlingen. Inom ramen för utredningen har det inte varit möjligt att färdigställa en komplett modell på det sätt som beskrivits ovan. Hittillsvarande studier ger dock enligt Jordbruksverkets bedömning en god grund för att gå vidare. Jordbruksverket kommer under augusti-september att ta ställning till i vilken omfattning projektet ska gå vidare. Frågan hänger delvis samman med bedömningar över framtida behov av underlag för områdesavgränsningar och bestämning av beloppsnivåer. Till projektet har varit knutet en referensgrupp med representanter för bl a Svensk mjölk, LRF och Lantmännen. Arbetsåtgångstal och avskrivningskostnader i grovfoderproduktionen Huvudansatsen i denna del, som är den mest omfattande projektdelen, är att ta fram arbetsåtgångstal för i princip samtliga naturliga åkermarksfält i landet under förutsättning att dessa odlas med vall som skördas och bereds till grovfoder. Underlaget utgörs av Jordbruksverkets blockdata-bas som innehåller totalt knappt 800 000 åkerblock. I blockdatabasen finns bl.a. uppgifter om fältstorlek, fältform och avstånd till brukningscentrum. Uppgiften för JTI var att konstruera en modell där arbetstiden för varje fält är en funktion av ett antal påverkansfaktorer. En restriktion är att påverkansfaktorerna finns definierade i blockdatabasen och/eller går att komplettera med, utan alltför omfattande arbete. Följande 22
påverkansfaktorer är möjliga att få fram från blockdatabasen och har använts av JTI för att få fram det sökta sambandet: 1. Fältstorlek 2. Fältform 3. Avstånd till brukningscentrum Uppgifter från blockdatabasen för ovanstående tre kriterier prövades av JTI med utgångspunkt från hypoteser om hur dessa påverkar arbetsbehovet i vallodlingen. Efter att ha förkastat ett antal relativt enkla sambandsfunktioner stannade JTI slutligen för en lösning som till stor del bygger på att fältformen operationellt definieras genom det s.k. ”konvexa höljet”. Den funktion som JTI kom fram till och där denna fältformsdefinition spelar en central roll finns beskriven i bilaga 6. Arbetsbehovet beräknat enligt den valda sambandsfunktionen och andra sambandsfunktioner testades mot en bedömd ”verklig arbetsåtgång”. För att få fram verklig arbetsåtgång genomförde JTI syntetiska tidsstudier för ett antal testfält. De syntetiska tidsstudierna utgjorde uppskattningar över vad den verkliga arbetstiden skulle vara för att bruka respektive fält. Hänsyn togs bl a till redskapsbredd, körhastighet och fältform. Av de sambandsfunktioner som testades hade den valda funktionen den högsta korrelationen i förhållande till verklig arbetsåtgång. Som grund för JTIs studie valde Jordbruksverket ut ett antal områden som bedömdes representera extrema brukningsförhållanden, dvs. områden med relativt bra eller relativt dåliga produktionsförutsättningar. Vadstena kommun valdes ut som en kommun med goda produktionsförutsättningar medan Ljungby och Tingsryds kommuner valdes ut som kommuner med dåliga produktionsförutsättningar. För att beakta förhållandena för Norrland togs också Lycksele kommun med som representantområde. Det totala antalet fält (=block) i utvalda kommuner uppgick till flera tusen. Det var av praktiska skäl inte möjligt att ta fram ”verkliga arbetsåtgångstal” för samtliga dessa fält utan ett urval gjordes. Resultatet från sambandsfunktionerna testades mot dessa utvalda fält. Grundtanken är att välja ut fält i olika storlekar och olika fältform för olika landsändar är att en modell med bra funktionssamband för dessa fält bör kunna användas för samtliga fält i landet. Förekommande variationer i fältform och fältstorlek för alla fält i landet bör i stort sett rymmas inom ramen för variationen i de fält som valts ut. I ett påbyggnadsarbete är det möjligt att testa även andra områden än de som valts ut i studien för att få denna hypotes bekräftad. Arbetstiden enligt sambandsfunktionen innefattar inte transporttid till och från fält. För framförallt Norrland är den senare delen betydelsefull. Uppgifter om avstånd mellan fält och brukningscentrum finns i blockdatabasen och bör enligt JTIs och Jordbruksverkets uppfattning kunna användas för att beräkna transporttid för varje block. Arbetet med detta har ännu inte påbörjats. För att kunna räkna ut arbetsåtgångstal har det också varit nödvändigt att ha information om fältinventarieuppsättningar. JTI har utgått från en enda fältinventarieuppsättning i det arbete som hittills bedrivits. Ansatser till att ta hänsyn till alternativa fältinventarieuppsättningar som tar hänsyn till storleksfördelar har diskuterats men ännu inte förts in i beräkningarna. I bilaga 6 återges arbetsgruppens ställningstaganden kring hur frågan om fältinventarieuppsättningar bör hanteras.
23
I huvudsak tas den maskinuppsättning som ligger till grund för sambandsfunktionen fram på bedömningsmässiga grunder. I det fortsatta arbetet planeras att göras avstämningar mot underlaget i den jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) där verkliga maskin- och redskapsinventeringar genomförs. Utöver vad som diskuteras ovan utgör markförhållanden (jordart, stenbundenhet och lutning på fält) en faktor som påverkar arbetsåtgången. I nuläget saknas uppgifter i blockdatabasen om detta. Genom kompletteringar bör det vara möjligt att i viss utsträckning ta hänsyn till geografiska skillnader i markförhållanden på samma sätt som ovan beskrivits för fältform och fältstorlek. En teknisk lösning måste dock utarbetas som går ut på att kodifiera block efter större homogena områden med avseende på markförhållanden. Den del av projektet som berör avskrivningskostnader för fältinventarier i grovfoderproduktionen har kopplingar till vad som ovan sagts angående alternativa maskinuppsättningar för beräkning av arbetstid. Material från den jordbruksekonomiska undersökningen är också viktigt att studera. Hittills har inga beräkningar genomförts över kostnader för fältinventarier. Kartläggning av studier som belyser arbetsförbrukning och byggnadskostnader i mjölkproduktionen Arbetsstudierna och studierna som rör avskrivningskostnader i mjölkproduktionen grundas helt på litteraturstudier. Den del som avser avskrivningskostnader utgår från investeringsbehov för mjölkkoanläggningar av olika storlek. Syftet är att få fram en storleksfunktion baserad på sambandet mellan besättningsstorlek och arbetsbehov resp investeringsutgift per mjölkko. Under de senaste åren har utvecklingen gått snabbt på mjölkkosidan. Flera system är i bruk parallellt från traditionellt uppbundna djur till mjölkrobotar och mjölkkaruseller. Utvecklingen har accentuerat storleksfördelarna vilket tillsammans med sjunkande mjölkpris lett till snabb övergång till färre och större mjölkkobesättningar. I JTIs studier har samtliga vanligen förekommande system studerats och resultaten visas i bilaga 2 och 3. Val av system är starkt kopplat till besättningsstorlek. I mindre stallar är system med uppbundna djur vanliga medan tekniskt avancerade lösningar är vanligare i större stallar. Delvis är systemen överlappande vilket gör att man i vissa storlekssegment kan studera arbetsåtgång och investeringsbehov för samma besättningsstorlek men med olika system. I bilaga 2 och 3 ges exempel på detta. Ett problem med hittills framtagna studier är att de inte till 100 % täcker alla arbetsmoment och alla byggnadsdelar i en mjölkkoanläggning. För att få fullständighet krävs vissa kompletteringar vilket pekas på i bilaga 2.
24
5 Redovisning av resultatet av Kommissionens kriterieförslag våren 2005. Som en del i föreliggande uppdrag har Jordbruksverket analyserat vilka konsekvenser som en tillämpning av Kommissionens under våren 2005 presenterade förslag till villkor för områdesavgränsning skulle få för Sverige. Arbetet har framförallt inriktats mot att identifiera vilka församlingar och delar av församlingar som kan förväntas mista sin status som LFAklassade, dvs. gå miste om denna form av stöd som de får idag om Kommissionens förslag genomförs. Arbetet har främst inriktats mot att analysera de områden som idag är avgränsade med stöd av den nuvarande landsbygdsutvecklingsförordningens, (EG) nr 1257/99, artikel 19. Kommissionens förslag innehöll följande fem olika kriterier; 1. Genomsnittsavkastningen för spannmål är lägre än 60 % av genomsnittet för EU med 25 medlemsstater, samtidigt som åkermarken utgör minst 60 % av den utnyttjade jordbruksarealen. 2. Den permanenta gräsmarken utgör minst 60 % av den utnyttjade jordbruksarealen. 3. Lågproduktiv åkermark och permanent gräsmark utgör tillsammans minst 60 % av den utnyttjade jordbruksarealen. 4. Djurtätheten överstiger inte en djurenhet per hektar foderareal och foderarealen (dvs. permanent gräsmark och foderväxtmark) utgör minst 60 % av den utnyttjade jordbruksarealen. 5. Extensiva olivodlingar med en odlingsdensitet som inte överstiger [100] träd per hektar utgör minst 60 % av den utnyttjade jordbruksarealen. Av dessa kriterier är det bara det fjärde som är riktigt intressant för svensk del. Den idag gällande avgränsningen av LFA-områden har sitt ursprung från 1995 när Sverige blev medlem i EU. Avgränsningen som EU inriktar sig mot är i första hand på kommunnivå (vilket motsvarar NUTS 4). I det svenska fallet har församlingsnivå (NUTS 5) använts och nedbrytningar görs även på delar av församlingar beroende på växtlighet och odlingsförhållanden etc. Dessa utgör viktiga förutsättningar som förklarar varför villkoren för jordbruket skiljer sig åt mellan olika områden. Målsättningen är att identifiera homogena områden inom vilka förutsättningarna för jordbruket varierar så lite som möjligt. Avgränsningen för LFA-området i Sverige från 1995 omfattar totalt 81 kommuner och delar av ytterligare 44 kommuner. Det nya förslaget till kriterier för områdesindelning med avseende på LFA-områdena innebär att färre kommuner än tidigare ryms inom ramen för kompensations-bidraget. 23 kommuner skulle med den föreslagna förändringen falla bort när kommun-nivå (NUTS 4) används som utgångspunkt för definitionen enligt artikel 19. Vidare skulle ett antal församlingar som i dag får kompensationsbidrag också beröras och inte heller få samma stöd. Totalt skulle ca 150 församlingar påverkas negativt genom att de i dag får stöd men inte skulle klara att uppfylla de angivna kriterierna. Skälet till bortfallet är framförallt att foderarealen uppgår till mindre än de stipulerade 60 procenten av den totalt brukade jordbruksarealen. Se figur 1 i bilaga 4. Under arbetets gång har frågan om klimatologiska förhållanden i norden och antalet odlingsdagar per år också inkluderats i analysen. Jämfört med mellan- och Sydeuropa har 25
norden en kortare växtperiod vilket exempelvis innebär att betesperioden är förhållandevis kort, ca 4-5 månader. Detta innebär ett särskilt problem för jordbruket i Norden eftersom förhållandet mellan betesmark och mark för foderbehov kan antas ha ett inbördes beroende. Eftersom foderbehovet täcks av hö, ensilage och fodersäd som odlas på jordbruksmarken krävs det stor areal med denna inriktning om växt- och betesperioderna är korta. Detta innebär därför en extra restriktion som det nordiska jordbruket med djurhållning möter som inte är en lika stark begränsning i mellan- och Sydeuropa. Ytterligare en förutsättning som påverkar jordbruket är att vallar som används för hö eller ensilage förnyas med jämna mellanrum (efter ca 3-4 år). Detta görs som regel genom odling av fodersäd på gården som täcker det egna behovet och för att förbättra vallen. Det rör sig om att få foder som går till utfordring av djuren på gården. Detta är en vanligt förekommande form av drift hos gårdar inom inom LFA-områdena, dvs. spann-mål odlas sällan för avsalu. En orsak till denna odlingsinriktning är klimatologiskt betingad. Kylan och den korta odlingsperioden utgör en restriktion för vallväxterna, vilket också är ett motiv till att vallarna förnyas efter några års inriktning mot hö eller ensilage. Ytterligare ett argument för denna form av jordbruksinriktning är de förhållandevis långa transportavstånden som gårdar inom LFA-området ofta har och som bidrar till att reducera lönsamheten i spannmålsproduktionen. Skälen som anges ovan innebär att Kommissionens förslag blir problematiskt för de nordiska förhållandena inom jordbruket och djurhållningen. Kommissionens kriterier för arealer vall och betesmark blir i många fall mycket höga och många områden når inte upp till de 60 procent av den totala arealen som stipuleras i Kommissionens förslag. Klimatet styr och är avgörande för foderproduktionen och bidrar också till att fördyra densamma. Fodersäd blir i detta perspektiv centralt eftersom det är det enda alternativ som finns till hö och ensilage. Situationen är i detta avseende annorlunda i Norden jämfört med övriga Europa eftersom klimatet utgör en restriktion för vad som kan odlas. Fodermajs som exempelvis ingår i EUROSTAT:s definition av foderareal kan inte odlas i vissa av de svenska LFA-områdena. Detta tjänar som motiv till att särskilt se till de svenska och nordiska växtodlingsvillkoren. En ansats i analysen var att den del av spannmålsarealen som används för produktion av foder till egna djur skulle räknas in i foderarealen. Med en sådan beräkningsgrund är det ett drygt 60-tal församlingar som inte skulle klara de föreslagna kriterierna jämfört med de ca 150 som inte klarar ursprungskriterierna. Se figur 2 i bilaga 4. Jordbruksverkets analys har också inriktats mot klimatologiska förhållanden i form av väderstatistik för odlingsperiodens längd. Odlingsperiod är definierad som den tid på året när dygnsmedeltemperaturen är minst 5 grader Celsius. Ser vi till det mest gynnsamma delarna av Sverige är odlingsperioden drygt 210 dagar. Om klimatkriteriet bestämdes till att omfatta områden med upp till 210 dagars odlingsperiod skulle samtliga områden som i dag erhåller LFA-stöd också i framtiden erhålla stöd, dvs. inget område berörs i så fall på ett negativt sätt. Det blir då ingen skillnad i förhållande till dagens situation när det gäller LFA-avgränsning, men samtidigt skulle då områden som i dag inte får stöd att kvalificera sig som LFA-områden. Det handlar om de slättbygderna i västra och östra Götaland, samt Mälardalen. Dessutom kommer områden i Baltikum, Polen och delar av Tyskland att också kvalificera sig som LFA-områden. Finland har framfört att odlingsperioden bör bestämmas till 180 dagar vilket skulle innebära att hela Finlands jordbruk kvalificerar sig som mindre gynnat område. En odlingsperiod på 180 dagar sammanfaller i stora delar med bergsområdena i norden och i Sverige skulle avgränsningen för LFA-områden i princip gå igenom norra Svealand ungefär i höjd med Gävle och sedan i sydvästlig riktning mot mellersta och norra Värmland. I figur 1 och 2 i bilaga 4 finns antalet växtodlingsdagar inlagda. Utgår man från de kriterier som anges i Kommissionens riktlinjer innebär det att 146 26
församlingar som i dag får kompensationsbidrag inte kommer att uppfylla kriterierna för LFA-områden i framtiden. Lägger vi sedan till ett kriterium som innebär att områden med växtperiod kortare än 180 dagar kan avgränsas som mindre gynnat område reduceras antalet församlingar med 29. Utökas denna växtperiod till 190 dagar reduceras antalet församlingar med ytterligare 39 stycken. Låter vi dessutom havre och korn ingå som foderareal är det möjligt att avgränsa ytterligare 58 församlingar vilket innebär att det endast återstår 20 församlingar av de 146 som inte kan avgränsas som LFA-områden.
27
6 Dokumentation av Natura 2000-områden Uppdraget beställer en genomgång av överlappning mellan Natura 2000-områden och områden med kompensationsbidrag eller geografiskt differentierade miljöersättningar. Natura 2000- områden avgränsas antingen med fågeldirektivet (Rådets direktiv 79/409/EEG) eller också habitatdirektivet (Rådets direktiv 92/43/EEG) som grund. Dessa områden omfattar inte enbart eller ens i huvudsak jordbruksmark utan består av stora delar av fjällvärlden, kuster och sjöar, marker längs vattendrag och skogsmark (se figur 1 i bilaga 5). Jordbruksverkets tolkning av uppdraget är att redovisa i vad mån jordbruksmark inom stödområdena, både åker och betesmark, och Natura 2000-områden till någon del överlappar varandra. Som ett exempel på hur det är gjort visas utfallet för Blekinge län. Areal berörd av Natura 2000
Blekinge län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
15 899
1 942
12,2%
5:c
8 468
538
6,4%
ej LFA
30 724
summa
55 091
2 480
4,5%
Tabellen visar den totala areal som finns i Jordbruksverkets blockdatabas, oavsett om stöd sökts för marken eller inte, samt hur den fördelar sig på olika stödområden samt hur stor del av arealen som till någon del berörs av ett Natura 2000-område. I vissa fall är denna överlappning mycket marginell men även i de fallen har hela blockarealen räknats med i redovisningen. Observera att för Kalmar län gör Alvaret att en förhållandevis stor del av jordbruksmarken omfattas av Natura 2000. Länet redovisas därför med respektive utan Alvaret medräknat. Tabell över samtliga län finns i bilaga 5.
29
Bilaga 1. Historikgenomgång Dagens jordbrukspolitik, där statsmakten har en utvecklad och aktiv roll, kan sägas ha sina rötter i situationen under 1930-talet. Jordbrukspolitiken blev en bricka i det politiska spelet när samarbetet mellan bondeförbundet och socialdemokraterna etablerades efter 1932 års val. Den s.k. ”krisuppgörelsen” 1933, som kom att kallas ”kohandel”, innebar i princip att socialdemokraterna gick bondeförbundet tillmötes beträffande stöd till jordbruket i utbyte mot att bondeförbundets stöd för framförallt en aktiv arbetsmarknadspolitik. Uppgörelsen var en viktig grundläggande förutsättning för den socialdemokratiska minoritetsregeringen att kunna genomdriva sin ”krispolitik” efter 1932 års val. Detta innebar att jordbruket reglerades ytterligare med bland annat margarinaccisen, slaktdjursavgifter och exportbidrag för ägg tillsammans med restriktioner för internationell handel. Mjölkproduktion sysselsatte vid denna tid ett stort antal bönder. Fallande smörpriser och vidgat gap mellan priset på konsumtionsmjölk och produktmjölk innebar ett stort problem. Det var också mot denna bakgrund som mjölkreglering med mjölkavgifter infördes 1932. Kooperationen Svenska Mejeriernas Riksförbund (SMR) fick i uppdrag att uppta och förvalta en obligatorisk prisutjämningsavgift. Avgiften finansierade sedan ett pristillägg som syftade till att neutralisera oönskade skillnader i ersättning. Denna politik hade en tydlig ”norrlandskoppling” genom att de flesta bönder som har långa avstånd till avsättningsmarknader finns i norrland, dvs. de vinner mest på att negativa effekter av transportkostnader och småskalighet neutraliseras. Dessa bönders inkomster stärktes genom reformen och den fick också en geografisk prägel med kompensation till områden med mindre gynnsamma produktionsvillkor, framförallt i norra Sverige. Konkurrensen från det importerade margarinet sågs av många som hot mot den inhemska smörproduktionen. 1933 infördes även den omtalade ”margarinaccisen” och efterhand kontrollerade också SMR smörexporten och kunde styra dessa marknader. På sikt etablerades utbudsöverskott, vars problem blev tydliga i slutet av 1930-talet. Kritiker menade att det var fel att ”delegera en beskattningsrätt” till en privat organisation som SMR. Rötterna till 1930-talets och även senare decenniers jordbrukspolitik kommer därför från såväl socialdemokratiska som borgerliga idéer. Ernst Wigforss kallade politiken på området för ”borgerlig planhushållning” och Gunnar Myrdal menade 1938 att politiken inte hade en bred förankring i befolkningen och att kompletteringar behövdes med en rationaliseringspolitik. Detta, menar Lewin (1967), utgjorde en grund för 1942 års jordbruksutredning och senare till 1947 års jordbrukspolitiska beslut. Under krigsåren tillkom det ”extra mjölkpristillägget” som på ett tydligt sätt hade en koppling till områden med mindre gynnsamma produktionsförutsättningar. Det grundläggande problemet som motiverade politiken var bristsituationen som uppstod och som i sin tur förde med sig stigande priser på mjölk- och mejeriprodukter. Staten subventionerade mjölkproduktionen i syfte att undvika större prishöjningar och introducerade det allmänna mjölkpristillägget från år 1941 som gällde i hela landet. I samband med detta introducerades det extra mjölkpristillägget i norra Sverige som ett komplement i syfte att kompensera sämre produktionsförutsättningar på grund av klimat, jordens beskaffenhet m.m. Pristillägget utgick i Norrland samt delar av mellersta Sverige och fungerade som en geografisk områdesindelning av jordbruket. Det extra mjölkpristillägget var differentierat efter mejeriernas upptagnings-områden och dessa områden sammanfaller i stort sett med länsgränser. Dessa gränser i sin tur sammanfaller delvis med de 64 naturliga jordbruksområdena. Ett län består i allmänhet av 2-4 naturliga jordbruksområden.
31
Den svenska jordbrukspolitiken har under efterkrigstiden haft olika mål som i stora delar varit motstridiga. Inkomstpolitiken, som har förbättrat jordbrukarnas möjlighet att försörja sig inom näringen, har exempelvis i viss utsträckning motverkat den strukturomvandling som uppmuntrats i den s.k. rationaliseringspolitiken. Som en följd av detta har det tidvis funnits en stor överproduktion (Eriksson, 2004). I det som i den officiella jordbruksstatistiken kallas riksområde 3 (dvs. norra Sverige) har ungefär tre fjärdedelar av jordbruken försvunnit under den andra halvan av 1900-talet. Men så sent som på femtiotalet pågick fortfarande kolonisation i denna del av landet. I slutet av 1950talet började emellertid en snabb avveckling och nybruten odlingsmark blev ofta snabbt återbeskogad. (Flygare & Isacsson, 2003) Målen för jordbrukspolitiken under decennierna efter andra världskriget kan sägas vara (1) produktionsmål, (2) inkomstmål och (3) effektiviserings- och rationaliseringsmål (Hedlund och Lundahl, 1985). Dessa målsättningar preciseras också i jordbruksutredningarna från 1942, 1960 och 1972. Produktionsmålet relateras till målsättningen att trygga en god livsmedelsberedskap och är också under lång tid en av grunderna i den svenska säkerhetspolitiken. Inkomstmålet handlar i huvudsak om att anställda inom jordbruket skall kunna tillförsäkras en standardutveckling som motsvarar jämförbara grupper i samhället. Effektiviserings- och rationaliseringsmålet syftar till att produktionsmålet skall kunna uppnås till lägsta möjliga kostnad för samhället som helhet. I 1960 års jordbruksutrednings betänkande som lades fram 1966 återfinns en viss förskjutning av de politiska målsättningarna genom att inkomstmålet tonades ned samtidigt som produktionsmålet fick en något starkare ställning. 1972 års jordbruksutredning som sedan presenterades 1977 förespråkade emellertid det omvända, dvs. inkomstmålet fick återigen en mer framträdande roll. De utbudsöverskott som fanns inom jordbrukssektorn under 1970-talet bidrog till att produktionsmålet inte kunde försvaras på samma vis som tidigare. I slutet av 1980- och början av 1990-talet genomfördes stora förändringar inom jordbrukspolitiken. Förändringen innebar att målsättningar om (4) kvalitet och rimliga priser på livsmedel samt omtanke om konsumenter och folkhälsa och (5) miljö och kollektiva egenskaper kopplade till ett öppet landskap fick en större tyngd. I direktivet till 1983 års livsmedelskommitté framhöll jordbruksminister Svante Lundkvist att konsumentmålet och inkomstmålet ska ses som likställda. Överskottsproduktion var ett dominerande problem inom jordbruket under 1980-talet. Olika program introducerades för att motverka detta, exempelvis att lägga mark i träda och stimulera omställning av jordbruket. I Sverige påbörjades en avreglering av det svenska jordbruket i samband med avregleringsbeslutet 1990. Även förändringar i omvärlden bidrog till en förnyad syn på jordbrukspolitiken, bland annat diskussionerna inom GATT om steg mot en internationell avreglering av handel med jordbruksprodukter. 1990 försvann därför i princip beredskapsargumentet som målsättning för jordbrukspolitiken. Sveriges medlemskap i EU innebar åter en stor omläggning av jordbrukspolitiken. Avregleringen som beslutades 1990 hann egentligen aldrig träda i full kraft och dess effekter har inte gett de omfattande avtryck som kunde förväntas. Istället innebar närmandet till övriga Europa något av en återgång till de målsättningar som tidigare funnits för jordbrukspolitiken. Målsättningen för EU: s jordbrukspolitik tar fasta på att höja produktiviteten inom jordbruket, tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera marknaderna, trygga försörjningen och tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser. 1990-talet har inneburit ett växande intresse för djurens välfärd och även landsbygdsutveckling. Detta har också fått ett allt större utrymme och även anknytande politiska målsättningar. Hushållningen med de kollektiva nyttigheter som jordbruket bidrar med och 32
landsbygdutvecklingen är numera prioriterade områden, tillsammans med skydd och säkerhet inom djurhållning och livsmedelsproduktion. Under tiden när beredskapsargumentet var starkt och fungerade som en uttalad målsättning för jordbrukspolitiken innebar detta också ett naturligt argument för att upprätthålla jordbruksproduktion i alla delar av landet. Detta fungerade som ett skäl till att stödja mindre gynnade områden. Inkomstmålet, med den uttalade ambitionen att yrkesutövare inom jordbruket skulle ha en likvärdig ekonomisk standard som andra jämförbara grupper, tjänade också som en grund för att kompensera geografiska områden som var mindre gynnade. Dessa målsättningar framgår exempelvis tydligt i propositionen 1970:72 ”Jordbruket i norra Sverige”. Syftet med stöden till de mindre gynnade områdena har varit att förbättra lönsamheten och höja jordbrukarnas inkomster. Olikheter i produktionsförutsättningar har angetts som motiv till geografiska indelningar som sedan fungerat som en grund för att kompensera olika områden för en annars svag lönsamhet.
Operationella kriterier för att nå uppsatta mål (områdesindelningar) Områdesindelningar för jordbruket har således sitt ursprung från den bristsituation som andra världskriget innebar. Indelningar och avgränsningar av jordbrukssektorn gjordes ursprungligen i syfte att framförallt kompensera bönder för produktionsnackdelar betingade av geografiska och klimatologiska förhållanden inom mjölkproduktionen. Stödet utgjordes av det ”extra mjölkpristillägget”. Den nuvarande områdesindelningen – och framförallt grunderna för dess geografiska avgränsningar – har framförallt sitt ursprung i de arbetens som presenterades 1970. Dels presenterade Renborg och Lindqvist (1970) rapporten ”Lönsamhet och utvecklingsmöjligheter för jordbruket i norra och mellersta. En jämförande studie.” vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), och dels presenterades den offentliga utredningen ”Jordbruket i norra Sverige” (SOU 1970:72). I båda dessa rapporter finns områdesindelningar som tar fasta på produktionsvillkor inom jordbruket i mindre gynnade områden. Studien av Renborg och Lindqvist är den tydligaste källan när det gäller redogörelse för vilka kriterier som använts i samband med att avgränsningar för områdesindelningar har gjorts. Därför ges en något utförligare redovisning av Renborg och Lindqvist arbete i syfte att visa hur olika kriterier använts för att identifiera områdesindelningar. I slutet av denna bilaga finns de kartor som olika analyser resulterat i med avseende på områdesindelningar. Den metod som Renborg och Lindqvist använder, och som förefaller vara den allmänt accepterade i samband med geografiska områdesindelningar är att utifrån s.k. typiska gårdar jämföra lönsamhet i olika områden med hjälp av företagsekonomiska kalkyler. Gårdarnas inriktning fastställs och kalkyler görs sedan i syfte att se hur lönsamhet varierar beroende på om de typiska gårdarna vore lokaliserade i olika delar av landet. Det kritiska momentet för dessa analyser är dess förmåga att på ett korrekt sätt spegla olikheter i produktionsförutsättningar som beror på klimat, jordens beskaffenhet, fälten och markens struktur, gårdens lokalisering i förhållande till avsättningsmarknader och marknader för insatsfaktorer mm. Skillnader i lönsamhet som beror av lägesvillkor har sedan tjänat som grund för hur de geografiska indelningarna definieras och storlek på stödbelopp kan beräknas utifrån målsättningen att lönsamhet inte ska bero på lokalisering. På detta sätt neutraliseras lokaliseringseffekter. Kalkylerna, och skillnader i lönsamhet, blir ett resultat av variationer i produktionsvillkor som är kopplade till olika regioner och jordbruksområden. Metoden innebär att kalkyler görs som visar lönsamhet i typiska gårdar i olika områdesindelningar som finns inom lantbruksstatistiken. Eftersom administrativa gränser inte i alla 33
avseenden är lämpliga har statistiken indelats i s.k. naturliga jordbruksområden. Dessa områden har definierats utifrån hänsynstagande om ”naturförhållanden som väsentligt påverkar förutsättningar för jordbruk” (sid. 310, bilaga 2, Jordbruksstatistisk årsbok, 2004). Det rör sig exempelvis om jordarternas beskaffenhet, landskapets topografi och klimat. Dessa områden sammanfördes ursprungligen till 18 produktionsområden. Gränserna för naturliga jordbruksområdena har efterhand förfinats och förändrats till att år 2000 omfatta 61 naturliga jordbruksområden som utgör kombinationer av produktionsområden och länsområden. Produktionsområdena aggregeras också och bildar 8 större områden som i sin tur sammanförs till tre s.k. riksområden. Från 1961 och framåt finns också en indelning av jordbruket i skördeområden. Dessa områden är från år 1989 och framåt 106 till antalet och betraktas också som mer homogena områden jämfört med de naturliga jordbruksområdena. Framförallt gäller detta med avseende på att beakta variationer i skördar. Skördeområdena har fortlöpande varit föremål för översyn och revidering i syfte att så väl som möjligt beakta lokala variationer i förhållanden som påverkar skördar. Detta innebär att områdena skär tvärsigenom små statistiska områden. Sedan 1996 är 170 av landets församlingar delade i olika skördeområden. De kalkyler som genomförts i samband med olika utredningar har inriktats mot typiska gårdar med inriktning mot mjölk-, nötdjurs-, fläsk- och spannmålsproduktion. Vidare har betesvall, foder, får mm beaktats i olika kalkyler. De typiska gårdarna har också tillåtits att vara mer eller mindre specialiserade mot den ena eller andra inriktningen, och olika former av kombinationer av produktion har analyserats och jämförts med beaktande av vad som är rimliga antagande om inriktning i olika områden i landet. Resultaten har framförallt uttryckts i termer av lönsamhet (täckningsbidrag), likviditet och finansiering. Ersättning till arbete och kapital, kapitalbehov, arbetstidsåtgång, skatte- och pensionseffekter, nettointäkter av jordbruksfastighet, finansieringsplaner och amorteringar är exempel på olika mått som använts i olika utredningar. Renborg och Lindqvist (1970) analys syftade till att studera hur lönsamheten hos några olika typer av jordbruksföretag skilde sig åt i några valda områden i Sverige. Studien inriktades mot att spegla betydelsen av ”naturliga, produktionstekniska och miljömässiga olikheter” i olika områden. Som motiv till studien angav Renborg och Lindqvist att ”samhället har beslutat att upprätthålla en betydande jordbruksproduktion även i norra Sverige” (sida 1 i Renborg och Lindqvist, 1970), vilket bland annat speglar beredskapsmålsättningen. Författarnas utgångspunkt är också att ”…företagare med samma kunskaper samt arbets- och kapitalinsats når jämförbar inkomst och jämförbara utvecklingsmöjligheter.” (ibid). Studien avgränsas och inriktas mot de områden i landet där det extra mjölkpristillägget fanns, som sedan jämförs med områden i Mellansverige. Renborg och Lindqvist väljer ut sex typområden som de sedan studerar. Dessa identifieras genom att först utgå från att området med extra mjölkpristillägg indelas i 36 primärområden som i princip följer indelningen i naturliga jordbruksområden. Därefter studeras olika förutsättningar som speglar jordbruket i dessa primärområden.1 Primärområden har sedan sammanförts till sex olika sekundärområden utifrån att de är förknippade med likartade förutsättningar. I vart och ett av dessa sekundärområden har sedan ett typområde valts ut som anses vara representativt samt ytterligare två referensområden i Mellansverige.2 Urvalet 1
Faktorer som bestämmer naturliga, ekonomiska och produktionstekniska villkor för jordbrukets ekonomi. De sex typområdena definieras på sida 2 i Renborg och Lindqvist som: (1) Kil, (2) Sunne köping, (3) Sundsvall och Matfors, (4) Bräcke, (5) Östersund och (6) Piteå. Som referensområden använder Renborg och Lindqvist (1) Mälar-Hjälmarbygden i Kumla kommunblock och (2) Falbygden i Skaraborgs län vilka de kallar ”jämförelseområden”. 2
34
förankrades också av lokalt sakkunniga för de aktuella lantbruksnämnderna, representanter för jordbrukets ekonomiska föreningar, Lantbruksförbundet och Jordbrukets Utredningsinstitut. I studien utgår sedan författarna från tillgängliga uppgifter som beskriver ekonomiska och produktionstekniska förhållanden samt naturliga förutsättningar för de olika typområdena. Författarna lät också sakkunniga på området och representanter för jordbruket uttrycka sina synpunkter och ge acceptans för de utvalda variablerna. Arbetet riktades sedan mot att konstruera ”syntetiska” kalkyler för några utvalda typiska jordbruksföretag som sedan lönsamhetsberäknats givet de förutsättningar som gäller i de olika geografiska områdena. I dessa kalkyler analyserades olika företagsekonomiska mått på lönsamhet, likviditet och finansiering. Analysen kretsade mycket kring vilken ersättning som en lantbrukare kan förvänta sig för den egna arbets- och kapitalinsatsen. Exempelvis användes lönsamhetsmåtten ”ersättning till allt arbete och kapital”, ”arbetsersättning”, ”ersättning till eget arbete” och ”timersättning för eget arbetet och företagsvinst”. I analysen varierade också antaganden om lantbruksföretagens storlek och även storleken på nedlagda investeringar i byggnader. Studien genomförs sedan genom att kalkyler för de typiska gårdarna i ”typområdena” jämförs med motsvarande gårdar i vad som kallas ”jämförelseområden”. Jämförelseområdena fanns i Kumla-kommunblock i Örebro län och i Falbygden i Skaraborgs län (skördeuppskattningsområdena 691 och 703). Analysen i Renborg och Lindqvist studie avseende skördenivåer görs på två olika nivåer. Dels enligt s.k. ”normskördenivå” enligt skördeskadeskyddets uppgifter, dels en skördenivå som enligt ”lokal växtodlingsexpertis” är möjlig att uppnå med vid god teknik i respektive område. Den potentiella ”möjliga skördenivån” låg i ”jämförelseområdena” i studien ca 20-30 procent högre jämfört med ”normskördenivån” och i ”typområdena” ca 30-50 procent högre än ”normskördenivån”. Renborg och Lindqvist studie tar först fasta på den rådande situationen i slutet av 1960-talet. De vid denna tidpunkt gällande prisförhållandena och lokala produktionsteknikerna utgör grundläggande förutsättning för studien. Prisrelationer tillåts senare i studien varieras i syfte att analysera vilka effekter som exempelvis förändringar i mjölkpris, köttpris mm kan förväntas innebära för de olika typiska företagen. På detta sätt analyseras också studiens centrala fråga om hur stora prisändringar som behövs för att lönsamhetsvillkoren skall utjämnas mellan olika delar av landet. I detta sammanhang tas också hänsyn till företagens möjlighet att förändra sin inriktning och dessas utvecklingsmöjligheter. I studien görs också en samhällsekonomisk analys som inriktas mot att uppskatta alternativkostnader av de insatta produktionsresurserna. De mest centrala faktorerna för kalkylerna i Renborg och Lindqvist studie indelas i (1) de naturliga förutsättningarna, (2) ekonomisk miljö och (3) organisation och teknik. De naturliga förutsättningarna antas speglas av variablerna normskördar, vegetationsperiodens variation samt topografi och åkerjordens arrondering. Den ekonomiska miljön studeras med hjälp av variablerna. mjölkpris, intransportkostnad, extra mjölktillägget, serviceutbud, tätortsgrad, befolkningsunderlag, befolkningsutveckling, industriutveckling och andelen förvärvsarbetande inom jord- och skogsbruk samt fiske. Som mått på organisation och teknik utnyttjar studien uppgifter om medelareal åker per brukningsenhet och andel av brukningsenheterna som har större åkerareal än 20 hektar. Metoden som Renborg och Lindqvist använde sig av gick sedan ut på att identifiera homogena områden där den inbördes variationen mellan olika delar av respektive områden minimerades. Detta kan liknas vid att författarna riktade in sig på att finna den rumsliga struktur som med statistisk terminologi gav upphov till heteroskedasticitet i analysen. Genom att ta hänsyn till hur det förekommer olika undergrupper i en datamängd återspeglas sedan ett 35
problem på ett mera korrekt sätt när hänsyn tas till rumsliga regimer. Denna gruppering i underområden genomfördes i studien genom att de s.k. ”sekundärområdena” introducerades. De olika faktorerna ovan viktades samman och indexerades med värden som avspeglad ofördelaktig respektive fördelaktig situation. Metoden användes också för att hierarkiskt indela materialet enligt ett schema som presenteras i rapporten. Metoden utnyttjades också i syfte att identifiera nämnda sekundärområden, sammanlagt 6 stycken områden i landet (se figur 1 i slutet av denna bilaga). Renborg och Lindqvist utredning och den indelning i sekundärområden som rapporten resulterade i skiljer sig från den indelning som presenteras i den offentliga utredningen ”Jordbruket i norra Sverige” (SOU 1970:72). I direktiven till utredningens betänkande sägs att det finns flera skäl till att en betydande jordbruksproduktion bör upprätthållas i norra Sverige. I direktivet konstateras att detta bör ske även om den allmänna utvecklingen går mot ett färre antal jordbruksföretag och en mindre areal jordbruksjord. Vidare sägs att även i norra Sverige skall en rationell jordbruksproduktion, eventuellt i kombination med skogsbruk ge sina utövare en med andra yrkesutövare likvärdig ekonomisk standard. Vid överväganden om stöd till annan produktion än mjölk bör man begränsa dessa stöd till sådana grödor som med fördel kan framställas i norra Sverige. Stöd bör endast gå till produktion som är av sådan omfattning att den på ett nämnvärt sätt bidrar till brukarnas försörjning. Stödet bör också utformas så att det bidrar till en önskvärd rationalisering av jordbruket i norra Sverige. Målsättningen är att rationaliseringsstödet ska underlätta en snabb uppbyggnad av fullt rationella jordbruksföretag. I direktivet framhålls också att även om befolkningspolitiska och sysselsättningsskäl talar för ett större antal företag så ska de företagsekonomiska skälen vara utslagsgivande. Man motiverar stödinsatserna med att det i den generella politiken inte varit möjligt att ta hänsyn till de speciella förhållanden som råder i norra Sverige. I utredning (SOU 1970:72) presenteras en områdesindelning för Sveriges lantbruk (se figur 2) som i stor utsträckning skiljer sig från motsvarande som presenterades av Renborg och Lindqvist (1970). För att komma fram till stödnivåer och stödets regionala allokering genomfördes en jämförande undersökning av det ekonomiska resultatet av jordbruk i olika delar av Sverige. Man jämförde olika delar av norra Sverige med mellansvenska jordbruksförhållanden, vilket metodmässigt liknar Renborg och Lindqvist arbetet. Studien begränsades genom att välja ut olika typföretag och typområden. Områdena i norra Sverige som studerades utvaldes genom att dela upp det dåvarande mjölkpristilläggsområdet i 36 delar. De 36 delarna avsågs spegla de naturliga förutsättningarna för jordbruk. För dessa delar studerades naturliga, ekonomiska och produktionstekniska faktorer. I enlighet med utfallet av jämförelser i dessa dimensioner aggregerades sedan de 36 delarna ihop till 6 områden med så homogena förutsättningar som möjligt, vilket också liknar Renborg och Lindqvists tillvägagångssätt. I 5 av dessa områden valdes ett mindre typområde ut (området med inlands- och fjällbygder undantogs). Typföretagen i dessa 5 områden jämfördes beträffande ekonomisk lönsamhet med mellansvenska jordbruksföretag som referens. I analysen kom man fram till hur stort stödet behövde vara för att inkomsterna skulle motsvara den timpenning som jordbrukare i Mellansverige hade. De jordbruksprodukter som studerades var mjölk, kött och fläsk. Underlaget som presenteras i den offentliga utredningen ”Jordbruket i norra Sverige” (SOU 1970:72) är inte detaljerat på ett sådant sätt att vi kan besvara frågan om varför de två olika studierna kommer fram till olika resultat. Slutsatsen är att andra överväganden, vid sidan av de som redovisas i Renborg och Lindqvists (1970) studie måste ha tillmätts en större betydelse i den offentliga utredningen och därmed också påverkat hur områdesindelningen sedan konstruerades. 36
I mitten av 1970-talet genomfördes också en utredning som behandlade områdesgränser för särskilt pristillägg för mjölk (DS JO 1976:9). I samband med denna utredning presenterades också en ny områdesindelning för det svenska lantbruket (figur 3 i denna bilaga). Återigen framgår det att det finns olikheter mellan de olika kartorna. Skillnader finns framförallt i förhållande till Renborg och Lindqvists områdesindelning. Likheterna är större i förhållande till den offentliga utredningen från år 1970 (SOU 1970:72). I början av 1980-talet tillsattes en kommitté för att behandla frågan om vilka produkter som stödet till jordbruket i norra Sverige skulle omfatta. Bedömningen baserades på beräknade kostnadsskillnader mellan norra och mellersta Sverige samt möjligheterna att minska dessa skillnader med andra stödformer. Kommittén kom fram till att prisstöd borde utgå i fyra prisstödsområden som var genensamma för kött- och mjölkproduktion. Av administrativa skäl borde även prisstödet för fläsk- och smågrisproduktion följa samma områdesindelning. För getskötsel föreslogs prisstöd utgå för hela norrland samt Kopparbergs och Värmlands län. Man ansåg även att prisstöd borde utgå för potatisodling. Utredningen presenterades 1982, ”Statligt stöd till jordbruket i norra Sverige” (DS JO 1982:7). Metoden som används är återigen att analysera skillnader i kostnader i produktionen som beror på geografisk lokalisering. I utredning tas också hänsyn till produktionsvolymens utveckling och hur andra stödformer från andra områden har kostnadssänkande effekter. Detta innebär att hänsyn tas i studien till faktorer som inte direkt berör jordbrukare. I utredningen konstateras också att en svårighet i utformandet av jordbruksstödens inriktning och nivåer har tidigare varit att det i de jordbrukspolitiska målen inte bestämts någon kvantifiering av produktionens omfattning i olika regioner (sid. 137, DS JO 1982:7). Det sägs att ”en betydande jordbruksproduktion” ska vara ”geografiskt väl differentierad”. Utvecklingen har visat att det är svårt att ställa om produktionsapparatens storlek till förändringar i efterfrågan och den påföljande politiska bedömningen av vad som är en lämplig produktionsvolym. Dessa anpassningsproblem har varit särskilt svåra i områden med svaga förutsättningar för jordbruksproduktion. 1983 tillsattes sedan ytterligare en kommitté för att göra en översyn av jordbrukspolitiken. Kommitténs förslag innebar inga egentliga avsteg från den hittills förda politiken. Pris- och marknadsregleringen skulle ligga fast. Staten skulle stödja en rationalisering av sektorn. Följden blev fortsatt ökande exportkostnader. 1985 fastställdes att produktionen i fredstid skulle motsvaras av vad som konsumerades inom landet. Man skulle också ha en viss beredskap för svältkatastrofer utomlands. Mjölkproduktionen skulle fortsatt vara geografiskt spridd. (Flygare & Isacsson, 2003). I utredningen som presenteras i DS JO 1982:7 presenteras också geografiska områdesindelningar. Två kartor presenteras med endast en mindre skillnad i norra Sverige (figur 4 och 5 i denna bilaga). I mitten av 1980-talet lyftes frågor om överproduktion fram som allt större problem inom jordbruket. Detta föranledde ytterligare utredningar och analyser. I en rapport från statens Jordbruksnämnden (JN 1986-01-03) presenteras en ekonomisk-statistisk modell för beräknande av skillnader i produktionskostnader mellan Mellansverige och norra Sverige. I rapporten föreslås en ändring i områdesindelningen för pristillägget för mjölk. Vid denna tid har stödet för att bryta med den regleringspolitiken som i grunddragen använts sedan 1930talet växt sig starkare. (Flygare & Isacsson, 2003). Under 1980-talets andra hälft genomfördes ytterligare studier på området, framförallt inriktade mot prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Detta belyses i två utredningar från Statens jordbruksnämnd (JN 1989-01-26, etapp I och II). Slutsatsen blev att åkerarealen, antalet brukningsenheter, åkerns medelareal, antalet djur samt mjölkproduktionen i norra Sverige haft ungefär samma utveckling som i övriga Sverige. Utvecklingen av nötkötts- och 37
fläskproduktion hade utvecklats mer gynnsamt. Man kom även fram till att investeringar och nyetableringar i stort sett följde övriga landet. En slutsats var också att inom ett område (område 4) rådde stora skillnader i produktionsförutsättningar. Därför föreslog att ett antal kommuner skulle överföras till område 3. Vad gäller område 4 ansåg utredningen att området bör definieras som ett gräns- och avtrappningsområde gentemot övriga landet. Genom dessa förändringar ansågs en större enhetlighet kunna uppnås inom respektive område avseende normskördarna. Den områdesindelning som presenteras i de båda etapperna från Jordbruksnämndens studier 1988 och 1989 ligger till grund även för den områdesindelning som gäller ännu (se figur 6 i denna bilaga). Bland de mer märkbara skillnader som finns från indelningen från mitten av 1970-talet och framåt kan nämnas exempelvis södra Värmland. 1990 presenteras utredningen ”Prisstödet till jordbruket i norra Sverige – översyn av områdesgränserna” (JN Rapport 1990:12). I studien genomförs en genomgång av omfattningen av stöden till jordbruket i norra Sverige. I rapporten sägs att syftet med indelningen i olika stödområden är att utjämna skillnader i lönsamhet mellan olika områden. De faktorer som påverkar lönsamheten är variationen i avkastning hos olika grödor, stallperiodens längd, kostnader för insatsvaror och investeringar. Den indelning i skördeområden som skördestatistiken använder anses vara en bra grund för indelning i stödområden. I samband med att LRF övertog ansvaret för skördeskadeskyddet minskade emellertid antalet skördeområden i slutet av 1980-talet från 420 till 106 stycken. Vid denna sammanslagning ville man ha så homogena områden som möjligt vad gäller skördeavkastningen. Hänsyn togs då till klimatförutsättningar, jordart, topografi och odlingsinriktning. En effekt av minskningen av antalet skördeområden blev att de inte är så homogena som i tidigare indelning. Det anses vara av stor vikt att harmonisera stödområdena med skördeområdena då de tidigare inte uppdaterats tillräckligt. Fyra utgångspunkter vid utformningen av stödområden anges: 1. För att ha hög trovärdighet bör områdena definieras utifrån ett statistiskt material som gör det möjligt att hävda att olika stödnivåer baseras på beräknade skillnader i produktionsförutsättningar som grundas på alla relevanta faktorer. 2. Man förordar att endast ett fåtal stödområden definieras för att enkelt kunna förklara och administrera stöden. Mot bakgrund av detta samt de trappstegseffekter som uppstår vid områdesgränserna förordas att fyra områden används. 3. Man förordar en robust indelning som kan vara oförändrad under en längre tid. Faktorer som förändras på kort sikt bör därför inte ligga till grund för indelningen. 4. Områdenas utbredning får inte vara sådant att det strider mot internationella åtaganden. Främst gäller detta utformningen av stödområdets södra gräns. I början av 1990-talet framfördes ett förslag om att göra en balanserad förändring genom att några områden skulle ”flyttas” upp samtidigt som andra ”flyttades ned”. Denna förändring genomfördes emellertid aldrig. Senare under 1990-talet i samband att Sverige blev medlem i EU tillkom nya områden i södra och mellersta Sverige som kvalificerade sig för stöd. Denna förändring trädde i kraft 1995. År 2000 gjordes sedan två förändringar i områdesindelningen i samband med att området som benämns 4 indelades i 4a och 4b. Klassificeringen ändrades dels av ett område vid norra Vänern i Värmland, dels områden i Västmanland. Ändringarna som genomfördes 2000 skedde i samband med att det nuvarande LBU-programmet introducerades. Förändringarna föregicks av utredningar som genomfördes 1997 och 1998. I samband med dessa utredningar 38
prövades olika argument och utgångspunkter för potentiella skäl till förändringar och redovisades sedan exempelvis i samband med den utvärdering som presenterades i rapporten ”Utvärdering av de regionala stöden till jordbruket” (Jordbruksverket 1998:2). Under 2000talet har sedan inga ytterligare förändringar gjorts under den tid som Sverige varit medlem i EU med undantag av att område 2b i Jämtland justerades 2004-2005. Grunderna för nuvarande LFA-avgränsning för stödområde 4 och 5 Medlemskapsförhandlingarna 1995 Under 1993 och 1994 fördes intensiva diskussioner mellan Sverige och Kommissionen om hur de svenska LFA-områdena skulle avgränsas. Hela det område som Sverige förhandlade sig till som mindre gynnat område kom dock inte att få del av stödet. För det som senare skulle bli område 5c sattes kompensationsbidraget till 0. Förhandlingarna utgick från Kommissionens kriterier för artikel 19 dvs. områden med naturgivna produktionsnackdelar för jordbruksproduktion. Områden som Sverige önskade få med men som inte uppfyllde kraven för artikel 19 prövades med utgångspunkt från artikel 20kriterier. Vid senare indelning av LFA-området på olika stödområden gjordes ingen åtskillnad på artikel 19 och artikel 20- områden. Stödområdesindelningen gjordes i stället på samma grunder som för arealstöden. Vad som är artikel 19- område resp artikel 20-område syns därför inte i nuvarande stödområdesindelning. Områden som idag utgör LFA områden enligt artikel 19 Kommissionen ställde inte upp några absoluta kriterier för hur avgränsningen av artikel 19områden skulle göras inför medlemskapsförhandlingarna. Man ville dock att kriterierna skulle utgå från olikheter i hektaravkastningar samt andel grön mark i förhållande till total areal jordbruksmark. Med grön mark menades för Sveriges del arealer med vall, grönfoder och betesmark. Det tekniska underlaget för förhandlingarna togs fram av Jordbruksverket med hjälp av statistik från SCB för att fastställa vilka områden som uppfyllde LFA-kriterierna. Jordbruksverket arbetade fram ett flertal alternativa ansatser och kom slutligen fram till en modell där avkastningarna för ett stort antal grödor vägdes samman till en enda avkastningssiffra som här benämns ”jämförelseavkastning”. Denna modell användes sedan som ett av två kriterier för LFA-avgränsningen.
39
I tabellen nedan visas vilka grödor som ingick i det underlag som användes för att bestämma jämförelseavkastningen och hur sammanvägningen gick till. Tabell Nuvarande kriterier för artikel 19 "naturbetingade produktionsnackdelar"
Index för området För riket
A. Medelavkastning Vikt Höstvete
Normskörd
1
Vårvete
Normskörd
1
Höstråg
Normskörd
1
Vårkorn
Normskörd
1
Havre
Normskörd
1
Blandsäd(=havre)
Normskörd
1
Höstraps
Normskörd
2
Vårraps
Normskörd
2
Höstrybs
Normskörd
2
Vårrybs
Normskörd
2
Sockerbetor
Normskörd
0,14
Fabrikspotatis
Normskörd
0,17
Matpotatis
Normskörd
0,2
Summa
80
100
Normskördarna utgick från SCBs normskördar för 1991 som fanns geografiskt nedbrutna på 106 s.k. skördeområden. Siffror togs fram på församlingsnivå på så sätt att församlingar som fanns inom samma skördeområde antogs ha samma normskörd. Normskördarna för var och en av de 13 grödorna i tabellen multiplicerades med motsvarande arealer för respektive församling och det vägningstal som framgår av tabellen. Genom att lägga ihop de totala normskördarna efter viktning och dividera med de totala arealerna för de 13 grödorna kunde en jämförelseskörd uttryckt i kg/ha beräknas. Denna jämförelseskörd användes som kriterium för att avgränsa LFA-områden. Arealuppgifter för olika grödor år 1991 fanns vid beräkningstillfället tillgängliga för samtliga församlingar i landet och ett medeltal för jämförelseskörden för riket totalt kunde beräknas. Jämförelseskörden för samtliga församlingar i landet relaterades till denna medelskörd i form av indextal. En församling vars jämförelseskörd uppgick till exempelvis 90% av medelskörden fick indextalet 90. Vid förhandlingar med Kommissionen enades man om nivån 80 som LFA- kriterium. Alla områden som hade indextalet 80 eller lägre ansågs uppfylla LFAkriteriet. I vissa fall beräknades jämförelseskördar för hela kommuner. Byggstenarna i nuvarande områdesindelning utgör därför på en blandning av kommuner och församlingar. 40
Vid sidan av avkastningssiffror för de 13 grödorna medgavs också att församlingar eller kommuner som uppvisade en hög andel grön mark av total jordbruksareal kunde räknas som LFA-områden enligt artikel 19. Beräkningen gick till så att arealen vall, grönfoder och betesmark i varje församling relaterades till total jordbruksareal (åker+ bete) för samma område. Översteg denna relation 70% ansågs området uppfylla LFA-kriteriet. Endast ett fåtal församlingar/kommuner uppfyllde kriteriet. Som grund för bestämning av andel grön mark användes siffror över åkermarksarealer från 1991 års LBR. För betesmark användes lantbruksräkningens siffror från 1988. Storleken på betesmarken låg enligt denna inventering betydligt över 600 000 ha vilket klart överstiger motsvarande siffror i LBR (Lantbruksregistret ) och i IAKS (Jordbruksverkets register över stödansökt areal). Områden som idag utgör LFA områden enligt artikel 20 Enligt den formulering som vid tillfället för medlemskapsförhandlingen gällde för artikel 20 kunde hänsyn tas till andra förhållanden än rent jordbruksmässiga vid LFA-avgränsningen. För Sveriges del enades man om följande kriterier; -
Befolkningstäthet
-
Befolkningsutveckling
-
I vissa fall om området gränsade till ett artikel 19 område
-
Högst 4 % av landets yta
Efter vad som framkommit i utredningen fanns inga fastställda regler för hur kriterierna operationellt skulle hanteras tillämpades ett förfarande där man resonemangsvis kom fram till vilka områden som med hänsyn till låg befolkningstäthet, negativ befolkningsutveckling mm skulle klassificeras som LFA-områden. Exakt vilka kriterier som fällt avgörandet för att klassa ett område som mindre gynnat har därför inte varit möjligt att fastställa inom ramen för utredningen. Av figur 7 framgår vilka områden totalt som uppfyllde kriterierna för att avgränsas som LFAområden.
41
Figur 1
42
Figur 2
43
Figur 3
44
Figur 4
45
Figur 5
46
Figur 6
47
Figur 7 – LFA 2005
48
Bilaga 2 - Arbetstid i mjölkproduktion Sammanfattning Arbete står för en stor del av kostnaderna i mjölkproduktionen. Det är därför viktigt att få en uppskattning om arbetets storlek och hur storskalfördelar visar sig med ökad besättningsstorlek. Metoden som använts i denna studie är kontakter med svenska och nordiska kunskapscentra samt litteratursökning inom ämnesområdet arbetsåtgång i mjölkproduktion. Resultat från relevant litteratur sammanställdes och bearbetades. En beräkningsmodell gjordes för arbete rörande utfodring, rengöringsarbeten och mjölkning för olika mjölkningssystem, baserad på data från manuella tidsstudier. Beräkningsmodellen validerades genom att modellvärden jämfördes med i tidsstudier uppmätta värden. Mjölkningsarbetet validerades genom att jämföra värden med resultat från DeLavals PPG (Parlour planning guide). Dataunderlaget kommer främst från gårdar i intervallet 35-100 kor. Endast ett fåtal större gårdar finns med i underlaget. Detta gör arbetsberäkningarna osäker för större besättningar. Det är även svårt att validera totala arbetet i intervallet 150-400 kor då det i litteraturen finns väldigt få objekt att jämföra med. Arbetet ska främst ses som en storleksjämförelse för att studera tidsvinster vid ökande besättningsstorlek.
Introduktion Inom ramen för Jordbruksverkets utredningsverksamhet tar verket fram produktionsgrenskalkyler (PRG-kalkyler) för de viktigaste produktionsgrenarna inom jordbruket. PRGkalkylerna syftar till att visa den aktuella ekonomiska situationen i olika delar av landet. Tonvikt läggs på skillnader mellan geografiska områden samt skillnader mellan olika storlekar på besättningar och arealer. Underlaget för de delar av PRG som avser kostnader i form av avskrivningar av byggnader, byggnadsskal, inventarier samt arbetsåtgång inom mjölkproduktionen är delvis föråldrat. Material som tidigare framförallt legat till grund för Jordbruksverkets beräkningsunderlag för djur är: Beräkning av normerad arbetsåtgång i jordbruket för vissa företagsgrupper, LES 1980. Materialet i skriften är gammalt och vissa grunddata insamlades redan på 1960-talet. Strukturutvecklingen har gjort att storleken på de arealer och djurbesättningar som de tidigare studierna utgick ifrån framstår som små med nutida mått och närmast motsvarar vad som gäller för deltids- eller hobbyföretag. Dessa mindre företag har oftast inte möjlighet att driva verksam-heten lika rationellt som större gårdar. En mer utförlig bedömning av kvalitén i de nu beskrivna underlagen återfinns i särskild rapport från JTI.
Syfte Syftet med arbetet är att undersöka och sammanställa vad som gjorts inom området arbetstid i mjölkproduktionen under de senaste 15 åren i den nordiska kunskapssfären. Dessutom utifrån litteraturen beräkna vilka storskalfördelar man kan förvänta sig med ökande besättningsstorlekar och olika mjölkningssystem.
49
Metod En litteratursökning har genomförts efter vetenskapliga publikationer med sökord som mjölk, ekonomi, arbete, kostnader, produktion. Relevant litteratur och data från litteraturen har sammanställs och analyseras. Utifrån data från litteraturen har tidsåtgången beräknats för olika besättningsstorlekar och mjölkningssystem. Kurvanpassning har gjort i Microsoft Excel. Svenska, finska, danska och isländska kunskapscentra för mjölk- produktion/ekonomi har kontaktas för att fastställa aktuellt kunskapsläge. Följande Svenska organisationer har kontaktats: •
Sveriges LantbruksUniversitet – Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi, SLU/JBT
•
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA
•
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Konsult
•
Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI
•
Svensk Mjölk
Nordiska organisationer: •
TTS (Work efficency institute) Finland
•
RALA (Icelandic Agriculture Research Station - Technical Department)
•
Dansk Landbrugsrådgivning, Landscentret
Resultat Svenska och nordiska forskningscentran Nedan följer korta resuméer från kontakter tagna men svenska och utländska forskningscentra. Svensk mjölk Rådgivare vid Svensk mjölk gör efterkalkyler på mjölkgårdars produktionsekonomi. Vid kalkylerna används gårdsspecifika, ofta uppskattade, data för byggkostnader och arbete. Stöder vissa kalkyler i JTI/SLA skriften Arbetsstudier i Mjölkproduktionen. Svensk Mjölk kommer att starta ett projekt om arbetstid på mjölkgårdar utifrån efterkalkyl mjölk, rådgivningsmaterial samt danska och svenska studier. Projektet kommer att startar under sommaren 2005. Sveriges lantbruksuniversitet/Institutionen för jordbrukets biosystem och teknologi (SLU/JBT) Har ingen anställd inom ämnesområdet och inte haft något projekt under de senaste 10 åren. SLA (Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet) SLA har viss grunddata och material om totala arbetstiden på gårdar. Arbetstidsdata är uteslutande insamlat genom intervjustudier. Lantbrukare har själva fått ange hur mycket tid som läggs på inomgårds respektive fältarbete. Det finns för tillfället inget sammanställt material tillgängligt. Har tillsammans med JTI publicerat skriften Arbetsstudier i Mjölkproduktionen.
50
JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI har under 1980- och 90-talet publicerat mycket material om arbetstidsåtgång i både båsoch lösdriftstallar. Detta material har används som bakgrundsinformation till Agriwise kalkyler mjölkproduktion. JTI har idag personal som arbetar inom ämnesområdet arbetstid och arbetsmiljö.
RALA (Icelandic Agriculture Research Station - Technical Department) RALA har pågående studier om kapital och arbetskostnad för olika grovfoder- och utfodringssystem. Projektet kommer att slutrapporteras under hösten 2005. Landscentret, Dansk Landbrugsrådgivning Många studier finns gjorda, främst intervju- och enkätstudier. Alla forskningsresultat finns publicerade via deras hemsida. Dock är rapporternas användbarhet låg pga att studierna är upplagda som intervjustudier. TTS (Work efficency institute) TTS är det enda forskningscentrat i Finland som sysslar med tids- och arbetsstudier inom mjölkproduktionen. Medelbesättningen i Finland ligger på 20 kor och endast 750 av Finlands 16 250 besättningar har över 40 kor, endast 30 gårdar har över 100 kor. Denna struktur återspeglas i forskningen där huvudparten av forskningen sker på små gårdar, vilket inte är intressant för Sverige.
Arbete i båsladugårdar Utifrån tidigare studier - främst Jonsson (1993) - har data för utfodring, rengöring och mjölkning bearbetats. Endast data från 1980- och 1990-talen har använts. Data från denna tidsperiod kan fortfarande idag anses vara representativ då den mesta mekaniseringen skedde på 1970-talet. Vidare har det inte byggts nya båsladugårdar i någon större utsträckning de senaste 20 åren eftersom nybyggnationen nästan uteslutande har varit lösdriftsstall. Utfodring i båsladugårdar I mindre besättningar sker det mesta av utfodringsarbetet för hand. Mekaniseringsgraden ökar med besättningsstorleken så vissa storskalfördelar förväntas för detta arbete, vilket visas i figur 1 med en anpassad kurva.
Figur 1. Tid för utfodringsarbete i båsladugårdar (minuter per ko och dag).
51
Rengörningsarbete i båsladugårdar Sopning av gångar, nedrakning av gödsel, ströning etc. förväntas ha ett nästan linjärt samband med antalet kor. Detta då varje bås tar lika lång tid och ställtiderna är korta. Rengöringsarbetet visas i figur 2, tillsammans med en anpassad kurva.
Figur 2. Rengöringsarbete (minuter per ko och dag).
Mjölkningsarbete Det förväntas vissa storskalfördelar för mjölkning då för- och efterarbete kan fördelas på ett större antal kor. Dessutom brukar antalet mjölkningsorgan öka vid större besättningsstorlek, vilket ökar storskalfördelarna ytterligare. Detta visas i figur 3, med en anpassad kurva
Figur 3. Mjölkningsarbete i båsladugårdar (minuter per ko och dag).
Övrigt arbete I övrigt arbete ryms sysslor som brunstkontroll, semineringar, journalföring, djurvård och personliga pauser. Jonsson (1993) anger en schablon på 0,9 minuter per ko och dag för detta arbete. Även ryktning av kor är upptagen som en arbetspost, vilket i snitt anges till 0,1 minuter per ko och dag. 52
Totalt arbete i båsladugårdar Om ovanstående regressionskurvor för utfodring, rengöring, mjölkning samt övrigt arbete sammanställs i en beräkningsmodell blir arbetsåtgången enligt figur 4. På grund av otillräckligt med dataunderlag kan endast beräkningar för upp till 100 kor göras i modellen.
Figur 4. Beräkningsmodell över arbete i båsladugårdar, (minuter per ko och dag).
Arbete i lösdriftsladugårdar Data har sammanställts från ett flertal olika studier. I vissa fall har en omräkning gjorts till totala antalet kor istället för antal mjölkande. I dessa fall har det räknats med 15 % sinlagda kor. Ej relevanta lösningar har i störst möjliga mån sorterats bort. Exempel på sådana är djupströbäddar och mjölkning på bås i samband med lösdriftssystem. Mjölkningsarbeten En stor fördel med arbetet i lösdriftsladugårdar är mjölkningen, som sker i en separat avdelning där man kan stå upprätt under mjölkningsarbetet. Jämfört med båsladugårdar finns även andra fördelar som t.ex. kortare gångsträckor, nära till sköljvatten och hygienartiklar mm. Det skall dock nämnas att den eventuella tidsbesparing som sker vid själva mjölkningen lätt kan förloras av det extra arbetet med drivning av kor till och från mjölkning samt det extra rengöringsarbetet av samlingsfålla och mjölkningsavdelning. Mjölkningsarbetet kan delas in i tre separata delar; drivning av kor till och från mjölkning (I), mjölkning (II) samt för- och efterarbete (III). Drivning av kor (I) Data för drivningsarbete i lösdriftsladugårdar har sammanställts från Jönsson (1994), Persson (1995) och Gustafsson (2005) och en kurva har anpassats (figur 5).
53
Figur 5. Totaltid för drivning av kor till och från mjölkning vid mjölkning 2 gånger per dag.
Värdena i figur 5 är i samma storlek som Jonsson (1993) erhåll under tidsstudier från 1970talet (30 minuter per dag) och 1990-talet (24 minuter per dag). Få/ingen data finns för större mjölkkobesättningar. Mjölkning (II) I figur 6 finns en sammanställning av mjölkningsarbetet i olika typer av mjölkningssystem vid olika besättningsstorlekar, med kurvor anpassade. Data härrör från praktiska tidsstudier gjorda av Jönsson (1994), Persson (1995), Jonsson (1993), Mårtensson (1995), Rasmussen et al. (2002), Jakobsson (2000) och Gustafsson (2005). Alla datavärden är omräknade till minuter per totala antalet kor.
Figur 6 Arbetstid i mjölkgropen i olika typer mjölkningsstallar. (2ggr/dygn).
För och efterarbete till mjölkning (III) I för och efterarbetet till mjölkning ingår iordningställande och rengörning av mjölkningsutrustning, rengörning av grop och samlingsfålla samt disk. Data i figur 7 har sammanställts och en kurva anpassats utifrån tidigare tidsstudier; Jönsson (1994), Persson (1995), Jakobsson (2000), Mårtensson (1995) och Gustafsson (2005).
54
Figur 7. För och efterarbeten till mjölkning i lösdriftsbesättningar (2 ggr/dygn).
Totala mjölkningsarbetet Om sambanden mellan antalet kor och tidsåtgången för respektive arbetsmoment beskrivna ovan sammanställs kommer arbetstiden för det totala mjölkningsarbetet för fiskben/tandem, parallell och karusellstall att bli enligt figur 8.
Figur 8. Allt arbete relaterat till mjölkning. Minuter per ko och dag vid mjölkning 2ggr per dag.
Rengörning Rengöringsarbetet är sammanställt utifrån data från tidigare tidsstudier (endast data från 1980 och 1990- talet).; Jönsson (1994), Persson (1995), Gustafsson (2005) och Jonsson (1993) I renhållningsarbetet ingår skrapning och ströning av liggbås, och i förekommande fall skrapning av gångar och rastytor. Större periodiska arbeten är inte medräknade i denna post utan är inkluderat under övrigt. Rengörning av mjölkgrop och samlingsfålla är inte inräknat i denna post utan finns redovisad under mjölkningsarbetet. Materialet har granskats och ej relevanta lösningar såsom djupströbäddssystem har rensats bort. Datamaterialet presenteras i figur 9, med anpassad kurva. 55
Figur 9. Rengörningsarbete i lösdriftsstallar med liggbås.
Utfodring Utfodringsarbetet som visas i figur 10 är baserat på material från; Jönsson (1994), Persson (1995), Gustafsson (2005) och Jonsson (1993). I utfodringsarbetet ingår lastningsarbete, utfodring, rengöring av foderbord och bortforsling av spill. I materialet finns många olika varianter på utfodring, vilket visar sig i den stora spridningen i materialet.
Figur 10. Utfodringsarbeten i lösdriftssystem med en anpassad kurva.
Övrigt I övrigt arbete finns arbete som t.ex. hantering av sjuka djur, icke dagligt rengörningsarbete, journalföring, semineringar/veterinär, kalvningar, reparationer och raster för personalen. I litteraturen kan man finna värden för övrigt arbete enligt tabell 1.
56
Tabell 1. Tidsförbrukning för övrigt arbete.
Källa
Minuter per ko och dag
Databoken (1989)
1,0
Jönsson (1994)
0,7
Jonsson (1993)
0,9
Keller (1980)
1,5
Gustafsson (2005)
0,7
Medel
0,9
De studier som visas i tabell 1 är gjorda på gårdar med mindre besättning än 100 kor. Inga data för större besättningar har hittats i den nordiska forskningssfären. I den tyska skriften KTLB (2004) redovisas dock övrigt arbete för större besättningar till 0,7 minuter per ko och dag. Allt arbete i lösdrift Genom att sammanställa funktionerna från ovanstående anpassade kurvor kan en beräkningsmodell skapas för beräkning av arbetstiden i olika mjölkningssystem och för olika besättningsstorlekar. Nedan redovisas beräkningar för den totala tiden för arbete med utfodring, rengöring av liggbås och mjölkning i lösdriftsstallar. Tre olika mjölkningssystem finns redovisade i för systemet relevanta besättningstorlekar, mjölkning i fiskben/tandemstallar (figur 11), parallellstallar (figur 12) och karuseller (figur 13). I figurerna kan skillnaderna i besättningsstorlek och mjölkningssystem klart ses.
Figur 11 Arbete i lösdriftsstall med mjölkning 2ggr/dygn i fiskben/tandemstall.
57
Figur 12 (ovan) Allt arbete i lösdriftsstall med mjölkning 2ggr/dygn i parallellstall.
Figur 13. Allt arbete i lösdriftsstall med mjölkning 2ggr/dygn i karusellstall.
Validering Lösdrift För att validera det framräknade totala arbetet jämfördes beräknade modellvärden med de faktiskt uppmätta data som använts vid beräkningsmodellens framställning. Data och beräknade modellvärden för lösdriftsgårdar mellan 35 och 102 kor plottades mot varandra och regressionen beräknades (figur 14).
58
8 7 6 2
R = 0,6759 5 4 3 3
3,5
4
4,5
5
5,5
6
6,5
7
7,5
8
Figur14 . Modellvärden för arbetstid (mjölkning, utfodring och rengöring) i lösdriftsstallar plottat mot ”sanna” manuellt uppmätta värden.
Mjölkningsarbetet i lösdriftssystem har validerats genom koppla ihop befintliga besättningsstorlekar med gårdens typ och storlek på mjölkningsgrop. Den teoretiska kapaciteten på groparna har sedan beräknats med DeLavals PPG version 2.3 (parlour planing guide). Via mjölkgropens storlek går det då att få en koppling mellan besättningsstorlek och mjölkningskapacitet,. I PPG användes följande indata; mjölkning 2 ggr per dag, produktionsnivå 10 050 kg/ko och år (33 liter per dag) samt 8 minuter urmjölkningstid, vilket är normala värden under svenska förhållanden. I figur 15 visas beräkningarna från PPG och värden från beräkningsmodellen för mjölkningstiden. PPG-värdena är genomgående lägre än modellvärden, vilket kan förklaras med att PPG-beräkningarna är teoretiska utan extra tider för t.ex. avskiljning av mjölk, extremt långsamt mjölknande kor, behandlingar etc. I PPG är alla gropalternativ utrustade med ”quick exit”, vilket gör arbetet effektivare. Groparna i referensmaterialet var inte utrustade med detta. 4 Minuter per ko och dag
3,5 3 2,5 8 min urmjölkningstid
2
Beräknade modellvärden
1,5 1 0,5 0 0
50
100
150
200
250
Antal kor
Figur 15. Värden från beräkningsmodell och DeLavals PPG för mjölkningstid i gropar.
I valideringsunderlaget är nästan 90 % från nybyggnationer och i dessa fall investerar man oftast i en överkapacitet i mjölkgropen inför en eventuell framtida utbyggnation. Detta kan
59
vara ytterligare en förklaring till offset-felet mellan PPG-värden och beräkningsmodellen. Storskalfördelarna är dock likartade. Motsvarande validering gjordes på mjölkning i parallellgropar och karuseller med god överensstämmelse. Båsladugård En regressionskurva gjordes för båsladugårdar, figur 16. För båsladugårdar finns mycket få referensobjekt på det totala arbetet, endast sex gårdar mellan 19 och 57 kor. Trots detta är regressionen relativt hög. I Jonsson (1993) anges 7 minuter per ko och dag som ett riktvärde för arbetet. I modellen sker detta vid 50 kor (figur 4). I Nilsson et al. (1986) visar att storskalfördelarna för utfodring minskar efter denna besättningsstorlek. Samma tendenser finns vid mjölkning på bås (Keller, 1987). Samma brytpunkt kan urskiljas i figur 4, vilket styrker beräkningsmodellen. 10,0 9,5 9,0 R2 = 0,4457
8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Figur16 . Modellvärden för arbetstid (mjölkning, utfodring och rengöring) i båsladugårdar plottat mot ”sanna” manuellt uppmätta värden.
Slutsatser/Diskussion Materialet i denna studie ska främst ses som ett verktyg för att åskådliggöra de storskalfördelar och tidsbesparingar man kan förvänta sig när besättningsstorleken ökar. Det siffror som presenteras i rapporten är endast värden för utfodring, rengöring, mjölkning och övrigt. Ytterligare tid i anslutning till t.ex. betesdrift, ungdjur, reparationer/underhåll, större rengörningar av stall etc. är inte medräknad i denna rapport. De absoluta beloppen ska därför tolkas väldigt försiktigt. Däremot kan förhållandet mellan olika storlekar och system jämföras. Det hävdas att arbetsbehovet per ko minskar kraftigt med ökande besättningsstorlek. Storskalfördelarna erhålls främst genom att ställtider kan fördelas på ett större antal djur samt att det finns ett större ekonomiskt utrymme för tid- och arbetsbesparande teknikinvesteringar i större besättningar.
60
Båsladugårdar Dataunderlaget från litteraturen är tillräckligt för att kunna skapa sig en uppfattning om arbetstidsfördelningen för olika stora båsladugårdar. En arbetsförbrukningskurva för båsladugårdar gjordes för 10 upp till 100 kor. Kurvans utseende stämmer väl överens med det som anges i litteraturen, dvs. att arbetstiden per ko blir relativt stabil för utfodring och mjölkning för besättningar större än 50-60 kor. Lösdriftsladugårdar Vad gäller lösdriftsladugårdar saknas heltäckande data för gårdar större än 100 kor. Mycket material finns för mjölkningsarbete i större besättningar, dock saknas data för det övriga arbetet i anslutning till mjölkning. Det mesta av dataunderlaget är från gårdar mindre än 100 kor, t.ex. finns det endast 4 datavärden för utfodring och rengöring för gårdar större än 200 kor. Det skulle behövas ytterligare referenser från större gårdar, både för att få fler datavärden samt för att få referenser för validering av beräkningsmodellen på den totala arbetstiden. Den begränsade datamängden för större besättningar gör modellen osäker i intervallet 150- 350 kor. Det finns dock mycket material för mjölkningsarbetet för större gårdar, vilket står för mer än hälften av allt arbete i lösdrifter (Jensen et al, 2000). Eftersom största delen av ladugårdsarbetet består av mjölkning, har stor vikt lagt i rapporten för att validera beräkningsmodellen för detta arbete. I mjölkningsstudierna saknas genomgående tidsåtgången för för- och efterarbeten. Under mjölkningen används ibland två mjölkare. I ovanstående beräkningar har endast en mjölkare använts. Hur tidsförbrukningen i minuter per ko och dag ser ut med två mjölkare har inte undersökts, men mjölkningsarbetet blir effektivare medan arbetsinsatsen ökar. Beräkningsmodellerna är baserade på data insamlat under stallperiod. Under betessäsongen sker arbetstidsförändringar för vissa arbeten, medan vissa förblir relativt konstanta. Hur arbetet förändas under betessäsongen har inte undersöks i denna studie, vilket är en nackdel då betessäsongen står för minst 25 % av året. Arbetsförbrukningen för ladugårdsarbeten påverkas av många olika faktorer som t.ex. installningsperiod, byggnadstyp, lagringssystem för foder och tekniska hjälpmedel. Stallpersonalens noggrannhet, handlag och arbetsmetoder påverkar också arbetstidsförbrukningen. I skötselarbetena ingår, förutom rutinarbetet, även tillsyn och vård av djur, Detta är arbeten som är svåra att värdera och bedöma tidsförbrukningen av. I litteraturen anges detta arbete till mellan 0,7 och 1,5 minuter per ko och dag. Detta värde kan variera kraftigt mellan gårdar och även inom gård över längre tidsperioder.
Pågående forskning Vid JTI kommer under hösten tidsstudier göras på fyra lösdriftsstallar med 120-130 kor, vilket skulle vara ytterligare en referenspunkt till modellen över arbetstid i mjölkproduktionen. JTI har även sökt pengar för att undersöka hur arbetskraftsomsättningen påverkas av arbetsmiljö, mekanisering och logistik på större mjölkkobesättningar (>150 kor). I detta projekt ingår 15-20 gårdsbesök på större gårdar under vilka det skulle vara möjligt att göra tidsstudier för att få ytterligare data till modell och validering. Det arbete svensk Mjölk planerar att genomföra, med start hösten 2005, utifrån deras ”efterkalkyl mjölk” kan vara ett verktyg för att validera beräkningsmodellen ytterligare.
61
Referenser Jakobsson, J., 2000. Tids- och arbetsstudier i stora mjölkningsstallar. Examensarbete 3. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Gustafsson, M., 2005. Arbetstidsstudier i konventionella och frivilliga mjölkningssystem. JTI-rapport 332, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala. Jonsson, B., 1993. Arbetsförbrukning vid olika system för mjölkproduktion. JTI-rapport 153, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala.
Jönsson, B.,1994. Arbetsstudier i kalla lösdriftsstallar. Specialmeddelande 210. Inst. f. jordbrukets biosystem och teknologi, SLU, Lund. KTBL (Kuratorium fur Technik und bauwesen in der Landwirtschaft) Betriebsplanung Landwirtschaft 2004/05 Mårtensson, B-G., 1995. Mjölkningsstallars kapacitet –teori och praktiska studier. Rapport 204 Inst f lantbruksteknik, avd f byggnadsvetenskap, SLU Uppsala 1995 Persson, J., 1995. Olika utfodringsstrategiers inverkan på funktionen hos lösdriftsanläggningar för mjölkkor. Specialmeddelande 212. Inst. f. jordbrukets biosystem och teknologi, SLU, Lund. Rasmussen, J. B., 2002.Malkekarruseller. Farm test - kvaeg nr 9 – 2002 www.lr.dk Gunnarsson, F., 2001. Arbetstidsstudier i mjölkproduktionen. Skrift från JTI på uppdrag av Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet. JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala. Jonsson, B., 1988 Arbetsförbrukning i båsladugårdar. Opublicerad skrift från JTI/SLA Jonsson, B., 1993. Arbetsförbrukning vid olika system för mjölkproduktion. JTI-rapport 153, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala. Jonsson, B., 1987 Arbetsdata från större gårdar. JTI-rapport 86, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala. Nilsson, E., Bengtsson, N., Lindvall. P. & Wiktorsson. H. 1986. Grovfoderstyrning till mjölkkor. Jordbrukstekniska institutet, Meddelande nr. 411. Uppsala Keller, P., 1984. Arbejdsbehov ved pasning af malkekoer i bindestalde. Statens jordbrugstekniske forsog. Beretning nr.22, Bygholm, Horsens. Keller, P., 1987. Malketeknik og – metoders indflytelse på arbejdsforbrug og arbejdsforhold. Statens jordbrugstekniske forsog. Beretning nr.31, Bygholm, Horsens. Keller, P., 1994. Milking in automatic tandem parlours Labour consumption. AgEng Milan 94 Keller, P., 1994. Nyere teknik ved malking Arbejdsforbrug Beretning nr57/1994. Statens jordbrugstekniske forsog KTBL (Kuratorium fur Technik und bauwesen in der Landwirtschaft) Betriebsplanung Landwirtschaft 2004/05 Rasmussen, J. B., 2002. Arbejdsforbrug ved automatisk malking.
http://www.lr.dk/bygningerogmaskiner/informationsserier/farmtest/arbejdsforbrug_ams.htm
63
Bilaga 3 - Byggkostnader i mjölkproduktion Sammanfattning Introduktion Inom ramen för Jordbruksverkets utredningsverksamhet tar verket fram produktionsgrenskalkyler (PRG-kalkyler) för de viktigaste produktionsgrenarna inom jordbruket. PRGkalkylerna syftar till att visa den aktuella ekonomiska situationen i olika delar av landet. Tonvikt läggs på skillnader mellan geografiska områden samt skillnader mellan olika storlekar på besättningar och arealer. Underlaget för de delar av PRG som avser kostnader i form av avskrivningar av byggnader, byggnadsskal, inventarier samt arbetsåtgång inom mjölkproduktionen är delvis föråldrat. I denna förstudie har vi undersökt vad som finns gjort inom området byggkostnader för mjölkkostallar i Sverige. Rapporten försöker att besvara frågorna vad som finns gjort, varifrån bakgrundsdata till befintliga beräkningar kommer ifrån samt om beräkningarna och planlösningarna är användbara och aktuella. Den mest aktuella och kompletta sammanställningen över byggkostnader för mjölkkostallar finns i databoken i AGRIWISE. I AGRIWISE finns data på byggkostnader från några av JBT:s publikationerna ”Aktuellt från lantbruksuniversitet". Under 2003 uppdaterades vissa delar av Agriwise och ett antal nya lösdriftstallar kom till med kostnadsberäkningar gjorda av Hushållningssällskapet i Uppsala.
Metod Kontakter har tagits med organisationer och personer involverade inom området. Litteratursökning har gjorts efter vetenskapliga publikationer med sökord som byggkostnader, stall etc. Internationellt har en avgränsning gjorts där vi enbart har tittat på danska stallbyggnader och kostnaderna för att bygga dem. De mest intressanta och aktuella kostnadsberäkningarna har sedan granskats och värderats. En sammanställning av dessa planlösningar och kostnadsberäkningar redovisas i senare i rapporten.
Resultat Under rubriken redovisas endast de resultat som författaren finner intressant att nämna och undersöka närmare. Övriga organisationer och institutioner som har kontaktas är bl.a. Svensk Mjölk, Länsförsäkringar utan att jag har hittat relevant material inom området
Landscentret Danmark På hemsidan finns ett antal olika lösdriftsstallar med tillhörande mjölkningsstall där planlösningarna presenteras. Stallarna är byggda i verkligheten. Till varje stall redovisas byggnadskostnaderna. Storleken på stallarna är från 70 till 384 kor med konventionella mjölkningsstall (fiskbens-, parallell- och karusellmjölkning) samt några robotstallar. Hänvisning till hemsida: www.lr.dk/applikationer/kate/viskategori.asp?ID=ka00400001000016000200 Planlösningarna är till i viss mån anpassningsbara för svenska förhållanden men några av stallarna uppfyller inte gällande svensk lagstiftning. Kostnaderna som redovisas för de olika stallarna härrör från faktiska byggkostnader i Danmark vilket inte är jämförbart med svenska förhållanden. 65
Byggnadsrådgivare I Sverige finns idag ett 25-tal oberoende byggnadsrådgivare, dvs. som inte är kopplade till firmor eller försäljning av material, och som arbetar med att projektera kostallar. Inom denna grupp finns mycken erfarenhet och kunskap om faktiska byggkostnader och aktuella planlösningar. Det finns dock inget samlat material inom området byggnadskostnader. Inom Hushållningssällskapet i Sverige finns i dag ett tiotal byggnadsrådgivare som arbetar gemensamt och täcker i stort sett över hela Sverige geografiskt. I denna grupp finns en stor samlad erfarenhet av vad det kostar att bygga mjölkkostallar i dag.
JBT - jordbrukets biosystem och teknologi, SLU Institutionen bedriver forskning, utbildning och information i gränsområdet mellan biologi och teknik. Det senaste som JBT har gjort inom ämnesområdet härstammar från mitten av 1990–talet, när ett antal skrifter och rapporter skrevs. I Aktuellt från lantbruksuniversitet nr 390, 398, 430/431, redovisas olika planlösningar för lösdrifter med tillhörande kostnadsjämförelser.
AGRIWISE Agriwise är ett utvecklingssamarbete mellan SLU och ett antal organisationer inom lantbruksnäringen och drivs på institutionen för ekonomi på SLU. Agriwise är en databas på nätet som förmedlar information inom området lantbruk med målgruppen rådgivare, lantbrukare och forskare. Den mest aktuella och kompletta sammanställningen över byggkostnader för mjölkkostallar finns i ett kapitel i databoken i Agriwise. Eftersom Agriwise har den mest kompletta och i vissa delar mest aktuella sammanställningen kommer dess bakgrundsdata att redovisas mer ingående nedan. Mycket av det äldre materialet i Agriwise härstammar från rapporter gjorda av JBT från i början av 1990-talet. Under 2003 uppdaterades vissa delar i Agriwise och ett antal nya lösdriftstallar med kostnadsberäkningar tillkom. Planlösningarna och kostnadsberäkningarna utfördes av byggnadsrådgivare på Hushållningssällskapet i Uppsala. Dessa beräkningar och planlösningar har ännu inte lagts ut på nätet i Agriwise men redovisas i denna rapport. Nedan sammanfattas vad som redovisas i Agriwise inom området byggnadskostnader för mjölkproduktion.
66
Kostnader för foderanläggningar I tabell 1 redovisas olika typer av foderhantering och kostnader för dessa. I de planlösningar som presenteras i Agriwise ingår inte kostnader för foderhantering. Tabell 1. Foderanläggningar redovisade i Agriwise.
Nr Foderanläggning 1
Tornsilo
Storlek
Indata
Relevans
3001200m3
Kostnadsdata 1999
Uppdatering av priser krävs! Saknas kostnader för tillkommande maskinell utrustning, markarbete, platta.
2
Utfodringssystem Bandfoderfördelare Rälshängs fullfodervagn
30 m
Hushållningssällskapet 2003. Erfarenhetspriser från upphandlingar.
Relevant utrustning. Uppdatering till dagens kostnadsläge.
Kraftfoderstationer
Max 200 kor
3
Plansilo Anläggningskostnader
6x30m h=3,0 m
Kostnadsdata 1999
Uppdatering av priser krävs!
4
Plansilo
Kvm priser
SLU Kontakt Fortbildning, 1999
Relevant indata.
Anläggningskostnader
Uppdatering till dagens kostnadsläge.
Bild 1. Exempel på sammanställning av kostnader för foderanläggningar. Agriwise 2005.
67
Planlösningar i Agriwise I tabell 2 är alla planlösningar sammanställda så som de visas i Agriwise. Planlösning nr 5-12 redovisas inte mer ingående i rapporten då de anses föråldrade och inte är aktuella. Tabell 2. Stallar redovisade i Agriwise. Obs! Planlösning 13-20 är inte utlagda på nätet. Typ av stall
Storlek
Indata
Relevans
5
Uppbundet stall
60 kor +rekr.
Aktuellt från SLU nr 398, 430/431.
Kostnad redovisas inte i Agriwise. Se källa! Uppbundet byggs inte nytt idag!
6
Kall lösdrift. Separat ät och liggavdelning. Liggbås+Serviceavd.
60 kor (Ej rekr.)
Aktuellt från SLU nr 398, 430/431.
Ej relevanta kostnader. Ej relevant planl.
7
Kall lösdrift. Liggbås. Serviceavdelning.
60 mjölkk. (Ej rekr.)
Aktuellt från SLU nr 398, 430/431.
Ej relevanta kostnader el. plan.
8
Kall lösdrift. Öppen front. Liggbås. Serviceavdelning.
60 mjölkk. (Ej rekr.)
Aktuellt från SLU nr 398, 430/431.
Ej relevanta kostnader. Tillämpbar planlösning.
9
Kall lösdrift. Glidande ströbädd
60 mjölkk. (Ej rekr.)
Aktuellt från SLU nr 398, 430/431.
Ej relevanta kostn. Byggs inte idag.
10
Varm och kall lösdrift. Liggbås 1+1 rad. Separat Serviceavd. m. mjölkgrop
80 kor+ rekrytering
Aktuellt från SLU nr 398, 430/431.
Ej relevanta kostnader. Ej relevant lösning.
11
Varm och kall lösdrift. Liggbås 1+1 rad. Separat Serviceavd. m. mjölkgrop
120 kor + rekrytering
Aktuellt från SLU nr 398, 430/431.
Ej relevanta kostnader. Ej relevant lösning.
12
Varm och kall lösdrift.
200 mjölkande kor + rekrytering
Aktuellt från SLU nr 398, 430/431.
Ej relevanta kostnader. Ej relevant planlösning.
Liggbås 1+1 rad. Separat Serviceavd. m. mjölkgrop 13
Varm och kall lösdrift. Liggbås 4 rader. Serviceavd. m. mjölkgrop
60 kor inkl högdräktig a kvigor.
Hushållningssällskapet 2003. Wikells + Kostnadsdata 03 samt egna siffror
Relevant lösning. Uppdatering till dagens kostnadsläge.
14
Varm och kall lösdrift. Liggbås 4 rader. Serviceavd. m. mjölkgrop.
120 kor + högdräkt. kvigor.
Hushållningssällskapet 2003. Wikells + K-data 03 03 samt egna siffror
Relevant lösning. Uppdatering till dagens kostnad.
15
Varm och kall lösdrift. Liggbås 4 rader. Serviceavd. m. mjölkgrop
200 kor.
Hushållningssällskapet 2003. Wikells + K-data 03 samt egna siffror
Relevant lösning. Uppdatering till dagens kostnad.
16
Varm och kall lösdrift. Liggbås 3 rader+2 rader. Serviceavd. m. mjölkgrop.
60 kor inkl högdräktig a kvigor.
Hushållningssällskapet 2003. Wikells + K-data 03 samt egna siffror
Relevant lösning. Uppdatering till dagens kostnad.
17
Varm och kall lösdrift. Liggbås 3 rader+2 rader. Serviceavd. m. mjölkgrop.
120 kor inkl högdräkt. kvigor.
Hushållningssällskapet 2003. Wikells + K-data 03 samt egna siffror
Relevant lösning. Uppdatering till dagens kostnad.
68
18 Varm och kall lösdrift.
200 kor.
Hushållningssällskapet 2003. Wikells + K-data 03 samt egna siffror
Relevant lösning. Uppdatering till dagens kostnad.
19 Varm och kall lösdrift.
60 kor + högdräktig a kvigor.
Hushållningssällskapet 2003. Wikells + K-data 03 samt egna siffror
Relevant lösning. Uppdatering till dagens kostnad.
20 Varm och kall lösdrift.
120 kor + högdräkt. kvigor.
Hushållningssällskapet 2003. Wikells + K-data 03 samt egna siffror
Relevant lösning. Uppdatering till dagens kostnad.
Liggbås 3 rader+2 rader. Serviceavd. m. mjölkgrop. Liggbås 4 rader. Robotmjölkning. Liggbås 4 rader. Robotmjölkning.
Det senast inlagda materialet i Agriwise är planlösning 13-20 som togs fram år 2003 av Hushållningssällskapet. I planlösningarna 13-20 redovisas ett antal olika typer av ligghallar för mjölkkor baserade på antalet liggbåsrader per sida om foderbordet. Det som oftast byggs idag är mellan 2 till 4 liggbåsrader beroende av val av planlösning.
Förutsättning för kostnadsberäkningen gjord år 2003: •
Lösdriftsstall 4 rader med liggbås – 60 mjölkkor inkl. sinkor. äldre rekrytering. –120 mjölkkor inkl. sinkor, äldre rekrytering –200 mjölkkor inkl. sinkor
•
Lösdriftstall 3+2 rader med. liggbås. – 60 kor inkl sinkor, rekrytering från 3 mån. –120 kor inkl. sinkor, rekrytering från 3 mån.
•
Lösdriftstall 3+3 liggbåsrader. 200 mjölkkor utan rekrytering.
•
Robotstall 4 rader med liggbås. 60 resp. 120 kor. Rekrytering > 22 mån. + sinkor.
•
Alla planlösningarna beräknas både med en isolerad och en oisolerad ligghall.
•
Service i vinkel till ligghallen (gäller inte robotstallarna!). I serviceavdelning ingår fiskbensstall, sjuk- och kalvboxar, personalutrymmen samt motor- och elrum.
•
Gödsellagring, foderhantering och foderutrymmen ingår inte.
•
Foderhantering ingår inte.
•
Körbart foderbord ingår inte.
•
Kostnadsberäkningen förutsätter general- alt. totalentreprenad.
•
I beräkningarna ingår markarbete, el, vvs, inredning och mjölkningsanläggning.
69
Figur 1. Planlösning 13 till 15 med 4 rader liggbås. Isolerad och oisolerad ligghall. Isolerad ligghall i vinkel till ligghallen. S. Norrbom 2003.
Figur 2. Planlösning 16 till 18 med 3+2 rader och 3+3 rader liggbås. S. Norrbom 2003.
Figur 3. Planlösning 19 och 20. 4 rader med liggbås. Robotmjölkning. Servicedel i ligghallen. S. Norrbom 2003.
70
Kostnader för lösdriftsstallar I figur 4 ingår inte lagring av foder eller gödsel. Foderhantering ingår inte. Kalkylen är beräknat utifrån kostnadsläget i oktober 2003. Se förutsättningar för beräkningarna!
14 12
Milj
10 8 6 4 2
ko r3
60
60
ko r4
ra de 60 ri +2 n ko r R rad kl r ek er ob i nk . ot 12 lr 4 0 ek ra ko d r r in 12 4 k r 12 0 ko ade l re k 0 r3 ri ko n kl r R +2 r ad rek ob o in kl 20 t 4 re ra 0 k d ko i n r4 20 kl 0 r ad rek ko r3 in kl +3 re ra k d Ej re k
0
Figur 4. Sammanställning av kostnaderna för lösdriftsstallar. Fylld stapel: isolerad ligghall. Vit stapel: oisolerad ligghall
Kostnad per koplats I figur 5 redovisas kostnaden per koplats. Måttet kostnad per koplats skall användas med stor försiktighet då siffran kan variera mycket beroende på vad som ingår i stallet. Antal rekryteringsdjur får stort genomslag på beräkningen av kostnad per koplats.
71
72 12 0
60
ko
0
20 0
20 ko
ko r
0
ek
lr ek Ej r
in k
lr ek
lr ek
lr ek
lr ek
in k
in k
ra d
ra d
ra d
3+ 3
r4
4
ra d
in k
in k
kr
ek .
re
lr
in kl
in k
er
ra d
de r
er
ra d
+2
ot
r3
r4
4
ra
ra d
ot
Ro b
ko
ko
Ro b
+2
r4
r3
ko
0
ko r
12
12
ko r
60
60 120
100
80
60
40
20
0
Figur 5. Sammanställning av kostnaderna per koplats. Fylld stapel: isolerad ligghall. Vit stapel: oisolerad ligghall.
Fördelning av byggkostnader I figur 6 och 7 redovisas fördelningen av kostnaderna för stallar med mjölkgrop respektive robotmjölkning. Fördelningen är beräknat på ett genomsitt för planlösning 13 till 20.
Inredning, utgödsling, mjölkutrustning m.m. 25%
VA 3%
Mark 9%
El 6% Byggnad 54%
Vent 3%
Figur 3. Procentuell fördelning över byggkostnader. 60, 120, 200 mjölkkor. Stallar med mjölkgrop. Planlösning 13 till 19. VA 3%
Mark 7%
Inredning, utgödsling, robot m.m. 42%
Byggnad 41%
El Vent 4% 3%
Figur 4. Procentuell fördelning över byggkostnader. 60 och 120 mjölkkor. Robotstall. Planlösning 19 och 20.
Skillnad isolerat – oisolerat (långt bindestreck) Figuren visar hur stor skillnaden gör på byggkostnaden mellan isolerad ligghall respektive oisolerad ligghall. Observera att servicedelen och planlösningen är lika för båda fallen! Kostnadsskillnaden kan i stort hänvisas till dyrare tak, väggar och ventilation i det isolerade stallet.
73
Procent billigare med oisolerat stall
20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2%
+2
ko r3
60
60
ko r4
ra de
ri nk lr ek 60 ra . de ko ri rR nk ob lr ot ek 4 r 12 ra d 0 ink ko r4 lr ek ra 12 d er 0 ko in kl r 12 3+ re 0 2 k ko ra rR d in ob kl ot re 4 k ra 20 d in 0 kl ko re r4 k ra 20 d 0 in ko kl r3 re +3 k ra d Ej re k
0%
Figur 8. Skillnad i byggnadskostnad procent mellan isolerat och oisolerat stall.
Bakgrundsdata till byggnadskalkylerna Bakgrundsmaterialet till kalkylerna i avsnittet om byggnadskostnaderna härstammar från två typer av kalkylverk. Jordbruksverkets kostnadsdata, underlag för kostnadsuppskattning av lantbrukets produktionsbyggnader och kalkylverken Wikells sektionsfakta och BidCon bygg. Kostnadsdata stämmer bra överens på den del som tar upp lantbruksspecifika delar så som inredning, gödselhantering. I andra delar framför allt el och vvs och vissa delar inom bygg måste kostnadsdata kompletteras med andra kalkylverk. Wikells sektionsfakta, BidCon BYGG är två konkurrerande kalkylverk för beräkning av byggnadskostnader som används av entreprenörer, byggare, rådgivare och organisationer. Wikells och BidCon kalkyleringsverktyg är vanligt förekommande inom byggsektorn. En annan källa vid kostnadsberäkningarna är erfarenhetssiffror från faktiska upphandlingar, kontakter med leverantörer och tillverkare.
Slutsats Det mest aktuella materialet som har hittats är ur Agriwise. De äldre rapporterna från JBT är inaktuella därför inte användbara. Planlösningar från 2003 är aktuella och kostnadsberäkningarna går att uppdatera till dagens kostnadsläge. Isolerade- och oisolerade planlösningar redovisas vilket är bra. Servicedelen ligger i vinkel till ligghallen vilket underlättar att särskilja kostnaden för den delen.
74
Problemet med kostnadsberäkningarna från Agriwise är hur man ska jämföra de olika typerna av stallarna med varierande utförande: •
Antal rekryteringsdjur varierar och ger stort utslag på kostnad per koplats vid jämförelse.
•
Inga kostnader för foderhantering, foderutrymmen eller gödsellagring är medtagna.
•
Endast en typ av mjölkningsstall, fiskbensstall, redovisas. Tandem- , parallell- eller karusellstall saknas uppgifter på.
•
Saknas underlag för större stallar >200 mjölkkor
75
Bilaga 4 – Redovisning av resultatet av KOM:s kriterieförslag våren 2005
Figur 1 – Artikel 19f med bortfall svensk foderareal
77
Figur 2 – artikel 19 med bortfall
78
Bilaga 5 – Areal berörd av Natura 2000 Areal berörd av Natura 2000
Stockholms län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
4 569
607
13,3%
5:b
4 922
344
7,0%
5:c
35 257
472
1,3%
5:m
3 170
157
5,0%
ej LFA
66 883
summa
114 801
1 580
1,4%
Areal berörd av Natura 2000
Uppsala län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
2 106
508
24,1%
5:b
47 439
1 232
2,6%
5:c
465
33
7,1%
5:m
3 871
10
0,3%
ej LFA
131 321
summa
185 202
1 783
1,0%
Areal berörd av Natura 2000
Södermanlands län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
2 463
805
32,7%
5:b
30
0
0,0%
5:c
28 759
1 181
4,1%
5:m
5 674
89
1,6%
ej LFA
122 704
summa
159 630
2 075
1,3%
79
Areal berörd av Natura 2000
Östergötlands län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
9 088
813
8,9%
5:b
21 815
1 322
6,1%
5:c
62 579
2 695
4,3%
5:m
15 897
101
0,6%
ej LFA
167 448
summa
276 827
4 931
1,8%
Areal berörd av Natura 2000
Jönköpings län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
85 896
1 446
1,7%
5:b
62 698
1 221
1,9%
5:c
3
0
0,0%
ej LFA
9
summa
148 606
2 667
1,8%
Areal berörd av Natura 2000
Kronobergs län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
37 134
1 144
3,1%
5:b
46 906
851
1,8%
summa
84 040
1 995
2,4%
Areal berörd av Natura 2000
Kalmar län
80
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
80 136
7 348
9,2%
5:b
52 810
8 560
16,2%
5:c
42 911
11 339
26,4%
5:m
27 885
18 163
65,1%
ej LFA
28 654
summa
232 396
45 410
19,5%
Kalmar län exklusive Alvaret: Areal berörd av Natura 2000
Kalmar län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
80 136
7 348
9,2%
5:b
52 810
5 225
9,9%
5:c
42 911
358
0,8%
5:m
27 885
791
2,8%
ej LFA
28 654
summa
232 396
13 722
5,9%
Areal berörd av Natura 2000
Gotlands län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
6 520
2 210
33,9%
5:b
61 596
6 029
9,8%
5:c
3 392
80
2,4%
5:m
61 109
2 164
3,5%
summa
132 617
10 483
7,9%
Areal berörd av Natura 2000
Blekinge län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
15 899
1 942
12,2%
5:c
8 468
538
6,4%
ej LFA
30 724
summa
55 091
2 480
4,5%
Areal berörd av Natura 2000
Skåne län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
19 820
474
2,4%
5:b
48 974
2 693
5,5%
5:c
12 274
600
4,9%
5:m
2 391
63
2,6%
ej LFA
471 312
summa
554 771
3 830
0,7%
81
Areal berörd av Natura 2000
Hallands län
Areal (ha)
(ha)
Andel
5:a
23 129
1 102
4,8%
5:b
16 940
1 350
8,0%
5:c
8 117
312
3,8%
5:m
594
0
0,0%
ej LFA
98 794
summa
147 574
2 764
1,9%
Areal berörd av Natura 2000
Västra Götalands län
Areal (ha)
(ha)
4:a
14 686
65
4:b
1 338
0
5:a
114 325
4 485
3,9%
5:b
140 793
7 794
5,5%
5:c
13 747
2 606
19,0%
5:m
2 239
110
4,9%
ej LFA
308 749
summa
595 877
15 060
2,5%
Areal berörd av Natura 2000
Värmlands län
82
Andel
Areal (ha)
(ha)
Andel
2:a
4 627
47
1,0%
3
37 517
212
0,6%
4:a
82 743
1 324
1,6%
4:b
8 763
96
1,1%
F
2
0
summa
133 652
1 679
1,3%
Areal berörd av Natura 2000
Örebro Län
Areal (ha)
(ha)
Andel
4:a
21 556
156
0,7%
5:a
236
0
5:b
21 810
381
1,7%
5:c
3 970
191
4,8%
ej LFA
81 333
summa
128 905
728
0,6%
Areal berörd av Natura 2000
Västmanlands Län
Areal (ha)
(ha)
Andel
4:a
131
7
5,3%
5:a
537
456
5:b
26 759
1 804
6,7%
5:c
804
0
0,0%
5:m
17 316
430
2,5%
ej LFA
97 581
summa
143 128
2 697
1,9%
Areal berörd av Natura 2000
Dalarnas län
Areal (ha)
(ha)
Andel
2:a
1 068
0
0,0%
3
26 232
356
1,4%
4:a
50 441
1 000
2,0%
5:b
76
0
0,0%
F
8 605
1 390
summa
86 422
2 746
3,2%
Areal berörd av Natura 2000
Gävleborgs län
Areal (ha)
(ha)
Andel
1
44
1
2,3%
2:b
33 085
267
0,8%
3
31 864
635
2,0%
4:a
20 335
582
2,9%
summa
85 328
1 485
1,7%
83
Areal berörd av Natura 2000
Västernorrlands län
Areal (ha)
(ha)
Andel
1
2 144
2
0,1%
2:a
10 974
302
2,8%
2:b
51 693
211
0,4%
F
1
0
0,0%
summa
64 812
515
0,8%
Areal berörd av Natura 2000
Jämtlands län
Areal (ha)
(ha)
Andel
1
1
0
0,0%
2:a
20 153
172
0,9%
2:b
2
0
0,0%
F
36 244
519
1,4%
summa
56 400
691
1,2%
Areal berörd av Natura 2000
Västerbottens län
Areal (ha)
(ha)
Andel
1
8 279
4
0,0%
2:a
78 083
2 016
2,6%
2:b
1
0
0,0%
F
6 548
245
3,7%
summa
92 911
2 265
2,4%
Areal berörd av Natura 2000
Norrbottens län
84
Areal (ha)
(ha)
Andel
1
10 794
1 640
15,2%
2:a
38 371
1 877
4,9%
F
2 750
458
16,7%
summa
51 915
3 975
7,7%
Figur 1
85
Bilaga 6 – Delrapport från JTI
Denna rapport är en delrapportering av ett pilotprojekt som JTI utför på uppdrag av Statens Jordbruksverk. Kontaktpersoner JTI
Ola Pettersson
tel 018-303347
Jordbruksverket
Per Persson
tel 036-156073
Bakgrund Inom ramen för Jordbruksverkets utredningsverksamhet tar verket fram produktionsgrenskalkyler (PRG-kalkyler) för de viktigaste produktionsgrenarna inom jordbruket. PRGkalkylerna syftar till att visa den aktuella ekonomiska situationen i olika delar av landet. Tonvikt läggs på skillnader mellan geografiska områden samt skillnader mellan olika storlekar på besättningar och arealer. Tekniskt går uppdraget ut på att beräkna den sammanlagda arbets-, byggnads- och maskinkostnaden per mjölkko samt arbetsåtgång per hektar vall för ett antal representativa brukningsenheter, förlagda till olika geografiska områden i Sverige med varierande produktionsförutsättningar. I projektet betraktas Vall och Mjölk som två fristående delar och rapporteras separat. I bearbetningar som ligger utanför projektet kommer Jordbruksverket senare att sammanföra de båda delarna i PRG-modellen. Det inledande projekt som startats och som delrapporteras här är ett pilotprojekt och behandlar enbart produktionsgrenen vall.
87
Beräkning arbetsåtgångstal, Vall Skriften är en delrapport av projektet och beskriver status i juni 2005.
Pilotdel: Arbetsåtgångstal beräknas för representantfält.
Representantfält Representantfält utgörs i princip av alla åkerfält i ett representantområde. I praktiken antas varje fält motsvara ett visst block. Olika fält tar olika lång tid (mätt som timmar/ha) att bruka. Följande faktorer påverkar arbetstiden. 1. Fältstorlek 2. Fältform 3. Maskinkapacitet 4. Avkastning 5. Avstånd till brukningscentrum 6. Markförhållanden (jordart, stenbundenhet) I Jordbruksverkets blockdatabas finns uppgifter om fältstorlek, fältform och avstånd till brukningscentrum. Dessa uppgifter tar Jordbruksverket och SCB fram via databearbetningar.
Representantområde Representantområdet utgörs av ett begränsat antal områden i landet som har extrema förhållanden, dvs. områden som är relativt bra eller relativt dåliga. I pilotundersökningen har Vadstena kommun, Ljungby kommun, Tingsryd kommun och Lycksele kommun valts ut som representantområden. Kompletteringar med ytterligare representantområden görs i samband med huvudstudien.
Fältstorlek och fältform Arbetet började med Ljungby kommun. Jordbruksverket har sänt över ett urval av data ur blockdatabasen gällande Ljungby kommun. Urvalet har skett genom att blocken har sorterats storleksmässigt i grupper enligt följande 0-0.49 0.5-0.99 1-1.99 2-2.99 3-3.99 4-4.99 5-5.99 66.99 7-9.99 10-14.99 15Inom varje storleksgrupp valdes 9 decilvärden ut där urvalet skedde enligt ett preliminärt kriterium baserat på förhållandet mellan blockarea och blockets omkrets. Antagandet var att stor omkrets i förhållande till arean skulle betyda svår fältform. Det skulle senare visa sig att detta antagande inte stämde med beräknad arbetsinsats.
Verklig arbetsinsats En målsättning är att finna en beräkningsformel som kan uppskatta arbetstiden på ett block utifrån geometrisk fältstorlek och fältform. Ett arbete vidtog där ett ”facit” räknades fram genom att manuellt granska varje block. Detta arbete sker med hjälp av programvarorna Arc Explorer och Vision builder. Ett fiktivt arbete har simulerats på fälten med ett 3 m brett redskap. Varje sväng och vändning ges ett tidstillägg i förhållande till den optimala körningen som representerar avbrottslös körning rakt fram. Varje block har på så sätt fått en arbetsteknisk verkningsgrad mellan 0,5 och 1. Dessutom har varje fält geometriska storheter
88
som Area, omkrets, area och omkrets av öar, Heywood circularity factor och konvexa höljets area och omkrets. De beräknade verkningsgradsindexen tillsammans med de fixa geometriska värdena listas i bilaga 6a.
Vadstena På motsvarande vis beräknades blocken i Vadstena kommun med avseende på verkningsgradsindexen och geometrisk fältform. Se bilaga 6b. Beräkning av verkningsgradsindex (fältformsfaktor) Med beräknade data för blocken i Ljungby och Vadstena kunde arbetet med att finna en beräkningsformel ta vid. Ett mål med arbetet var att finna ett samband mellan geometrisk fältform och verkningsgradsindex enligt formen Y = f(x). Med nu kända Y och geometriska data (x) för blocken söktes ett samband med hjälp av linjär regressionsanalys (Microsoft Excel). En mängd olika ansatser och kombinationer av ansatser provades med de geometriska data som gick att få fram ur blockdatabasen via programmet Vision Builder. Bäst korrelation mot Y hade arean och konvexa höljets area. Det var dock inte förrän samtliga parametrar integrerades i formeln och genom kvadreringar som tillräckligt högt samband med Y kunde visas. En funktion har tagits fram enligt följande. Y=k1*x1+k2*x2+k3*x3+k4*x4+k5*x5+k6*x6+k7*x7+k8*x8+k9*x9+k10*x10+k11*x11+Z Formeltabell Y
Arbetsteknisk verkningsgrad
X1
Areal (ha)
X2
Omkrets fält ink. Öar (m)
X3
Konvexa höjets Omkrets (m)
X4
Omkrets av ev. öar i blocket. (m)
X5
Area ev öar i block. (m2)
X6
Konvexa höljets Area (m2)
X7
1/(Heywood cf)
X8
x1*x2*x3*x4*x5*x6'*x7
X9
areal ^2
X10
areal^3
X11
Konvexa höljets area ^2
K1-11
konstanter
Z
konstant
89
Arbetsteknisk verkningsgrad
Samband mellan tidsåtgång på fält och fältform. KORRELATION 0,89 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0
Manuellt beräknad Enligt formel
1
21 41 61 81 101 121 141 161 BLOCK, sorterade i stigande storlek (block nr.)
En lista på beräknad arbetsteknisk verkningsgrad för Ljungby och Vadstena finns i Bilaga 6c. Beräkningarna är baserade på samtliga beräknade fält i Ljungby och Vadstena som är större än 1 ha. Verkningsgrad är ett indexvärde där talet 1 avser avbrottslös körning rakt fram. Korrelationen mellan de manuellt framtagna Y värdena och det beräknade Y värdet, baserat på fältets geometri blev 0,89 när block större än 1 ha användes. Detta kan anses som ett värde som är så pass dugligt att vidare arbete kanske ske med att verifiera beräkningsmodellen.
Fortsatt arbete För att beräkningsmodellen skall kunna bedömas som stabil måste den testas på andra kommuner än de som varit till grund för beräkningsformeln. Avsikten är att använda kommunerna Lycksele och Tingsryd för verifiering av beräkningsmodellen. I dagsläget är arbetet med att bearbeta grunddata från Lycksele c:a halvvägs. För Tingsryd har vi ännu ej fått grunddata från blockdatabasen. Verifiering av modellen bör även ske med ett fiktivt redskap av annan bredd och med annan körhastighet.
Fältinventarieuppsättning Det ovan beskrivna arbetet med fältform och fältstorlek fick stå vilande sedan slutet på maj då arbetet i stället inriktande sig på att testa möjligheterna till beräkning av genomsnittlig årsarbetstid på fältet. Se tabell 1. Beräkningarna där baserar sig på ett block på 10 ha med relativt god fältform. Redskap valdes med tanke på lämplighet till fält av denna storlek.
90
Tabell 1. Data för årsarbetsinsats på ett givet block
Beräkning av årsarbetsinsats – vallodling Antagna förutsättningar, enbart arbetstid på fält anm. stallgödselspridning ej medräknad År 1-4 / Antal överfarter Harvning
Vall 1
Vall 2
Vall 3
Vall 4
3
Spridning, Handelsgödsel
3
3
2
Eff. Arb. Bredd, m
Körhast. km/h
6
10
18
12
Sådd
1
3
10
Vältning
1
6
8
Slåtter
1
3
3
2
3
10
Skörd, Hackvagn
1
3
3
2
3
8
Putsning
1
3
10
Stubbearbetning
2
5
10
Plöjning växelplog
1
2
6
Arbetstider har beräknats på samma vis som tidigare beskrivits vid arbete med fältform. Det skall dock poängteras att arbetet gäller endast verksamhet på fältet, all transporttid till och från fältet med maskiner, förnödenheter och skörd ligger utanför dessa beräkningar och skall redovisas i andra beräkningsdelar. Spridning av stallgödsel ingår ej i denna redovisning, tid för detta arbete kommer att redovisas för mjölkproduktion. Se tabell 2.
91
Tabell 2. Arbetstider för olika fältarbeten.
Beräkning av årsarbetsinsats AV1
Ha/tim Antal överfarter/4 år Total tim/4 år
Harvning
0,89
5,7
3
1.7
Spridning, Handelsgödsel
0,90
19,4
8
5.4
Sådd
0,86
2,6
1
3.5
Vältning
0,95
4,6
1
2.0
Putsning
0,90
2,7
1
3,2
Slåtter
0,90
2,7
9
28,9
Skörd, Hackvagn
0,88
2,7
9
36.2
Stubbearbetning
0,90
3,6
2
4.8
Plöjning växelplog
0,89
1,0
1
8.9
Genomsnitt tim/ha och år
2,8
1)Arbetsteknisk verkningsgrad
Fortsatt arbete Målsättningen med denna del av arbetet är att kunna beräkna arbetstid för att bruka ett visst fält med olika maskinuppsättningar. Diskussioner har förts mellan JTI, Jordbruksverket och referensgrupp rörande principer för hur man skall kunna gå vidare med beräkningarna. Arbetshypotesen som man enades kring är att fem olika maskinuppsättningar skall komponeras med avsikt att de skall täcka in variationen av gårdsstorlekar och investeringsgrad. Schematiskt kan sägas att alla block skall kunna beräknas med val av fem olika maskinsystem. Se tabell 3.
92
Tabell 3. Beräkningar med olika maskinsystem 1
1
1
1 Tabell 1
2
3
2
4
Vadstena Arbetsteknisk verkningsgrad sämsta -> bästa 1 2 3 4 5 6 7
Fältstorlek
Maskinuppsättning 1-5
2
3
5
6
8
7
8
3
4
5
6
7
8
Fältform
3
4
5
2
4
5
6
7
6
8
7
8
9
9
9
9
<2ha 2-3ha 3-4ha 4-5ha 5-6ha 6-7ha 7-10ha 10-15ha 15-20ha 20-50ha 50-ha
Avkastning Avsikten med denna del av projektet är att finna samband mellan tidsåtgång per hektar och avkastning från blocken. En hög avkastning betyder troligtvis en större arbetsinsats per ha. Arbetet med dessa frågeställningar har ännu ej påbörjats.
Avstånd till brukningscentrum Målsättningen med den här delen av projektet är att beräkna hur mycket mer tid lantbrukaren behöver använda för transporter då blocken ligger med större avstånd till brukningscentrum. Detta arbete har ännu inte påbörjats. Avståndsdata har skickats från Jordbruksverket till JTI rörande Ljungby, Vadstena och Lycksele.
Markförhållanden Målsättningen med den här delen av projektet är att se vad till exempel jordart och stenbundenhet kan betyda för tidsåtgången vid fältarbete. Vid möte i Jönköping 3 juni diskuterades möjligheter att kombinera blockdatabasen med något kartprogram som beskriver markförhållanden. En möjlighet som nämndes var att köpa kartmaterial från SGU eller Lantmäteriet. Ett annat förslag som kom upp var att inleda ett samarbete på projektbasis med SGU och på så sätt få direkt hjälp med riktade frågor. En inledande kontakt har tagits med SGU där de tror sig kunna leverera data på markförhållanden för block som vi anger. Möjligheten att utnyttja betydligt mer lågupplösta kartor, i stort sett data från läroböcker över jordförhållanden i Sverige, har diskuterats.
93
9
Bilaga 6a Kommu Ljungby Sammanställning
Fält
Blockid
Areal ha
Omkrets
O/A
1
62853829944
0,2
252,62
12,63
2
63083893786
0,17
184,38
10,85
3
63063654563
0,41
399,33
9,74
4
62903648691
0,25
224,31
8,97
5
62923855167
0,22
183,92
8,36
6
63053849139
0,33
258,86
7,84
7
62803829381
0,41
302,6
7,38
8
63253948030
0,4
275,71
6,89
9
63013651858
0,43
275,29
6,40
10
63143945898
0,51
371,7
7,29
11
63083902501
0,57
376,66
6,61
12
63073837545
0,58
356,95
13
63083894453
0,89
515,72
5,79
14
63123846858
0,52
287,79
5,53
15
63063631888
0,69
365,85
5,30
16
62983478385
0,97
490,73
5,06
17
63143954114
0,67
320,98
4,79
18
62983573009
0,79
357,66
4,53
19
62963901821
1,14
620,74
5,45
20
63063924742
1,64
796,35
4,86
21
62883744068
1,1
499,53
4,54
22
62883877640
1,08
463,94
4,30
23
62963560382
1,42
576,95
4,06
24
63023808207
1,53
596,62
3,90
25
63143907057
1,34
501,92
3,75
26
63123856320
1,39
489,46
3,52
27
62973903845
1,77
586,87
3,32
28
62963900313
2,06
872,17
4,23
29
62933875369
2,56
982,99
3,84
30
62873715268
2,2
783,03
3,56
31
62913815405
2,4
812,29
32
63103908386
2,12
673,36
3,18
33
62863808534
2,63
801,46
3,05
34
62943511984
2,15
631,47
2,94
35
62983964576
2,65
741,83
2,80
36
63193855190
2,22
595,46
2,68
37
62893548586
3,63
1287,4
3,55
38
63103980236
3,98
1293,73
3,25
39
62863719559
3,47
1043,1
3,01
40
62933733683
3,54
990,57
2,80
41
63143932371
3,32
878,85
2,65
42
63073991553
3,9
992,86
2,55
43
62813754652
3,94
963,33
2,45
44
63103929231
3,14
727,22
2,32
45
63113998395
3,56
782,43
2,20
46
62883640109
4,39
1412,56
3,22
47
63073992072
4,21
1217
2,89
48
62953875297
4,49
1190,01
2,65
49
62893864574
4,13
1020,48
2,47
50
63003797185
4,77
1116,26
2,34
51
63083760325
4,44
992,38
2,24
52
62903864098
4,87
1046,05
2,15
53
62923760465
4,83
982,2
2,03
54
63143865025
4,56
881,47
1,93
%
Ha/tim
Konvex hölje omkrets
Area VB
Konvex hölje area
Omkrets hål VB
Area hål VB
Heywood CF
0,55 0,39 0,82 0,44 0,39 0,67 0,51 0,44 0,51 0,62 0,69
1,64 1,16 2,45 1,33 1,17 2,02 1,53 1,31 1,52 1,87 2,06
253,8
247,0
1983,4
2180,7
1,6
184,0
178,8
1663,3
1874,8
1,3
403,3
384,0
4105,7
5814,3
1,8
224,5
222,1
2532,5
2546,6
1,3
183,6
180,9
2173,3
2192,3
1,1
259,3
257,1
3261,9
3354,8
1,3
302,5
296,1
4120,6
4795,7
1,3
278,0
252,2
4031,2
4627,7
1,2
275,2
247,1
4334,4
4600,1
1,2
370,6
351,4
5099,6
6799,1
1,5
371,0
365,5
5509,5
5928,7
1,4
0,60 0,63 0,63 0,67 0,66 0,68 0,59 0,84 0,72 0,70 0,61 0,73 0,77 0,70 0,69 0,66 0,63 0,73
1,81 1,89 1,88 2,02 1,98 2,05 1,78 2,51 2,15 2,10 1,84 2,20 2,31 2,11 2,06 1,97 1,89 2,20
410,3
393,5
9009,7
10129,6
288,4
279,9
5207,9
5315,6
363,8
344,6
6885,9
7773,9
1,2
489,9
479,8
9622,7
10589,7
1,4
321,4
319,0
6700,4
6732,0
1,1
359,0
355,7
7923,9
8006,3
1,1
621,0
457,3
11386,1
13412,9
1,6
797,9
775,7
16213,8
19079,5
1,8
496,0
473,3
10891,9
12627,1
1,3
463,2
437,5
10813,1
11175,8
1,3
575,9
489,0
14173,6
16827,5
1,4
593,7
539,7
15234,9
17875,1
1,4
500,9
497,3
13289,5
13632,5
1,2
489,5
474,9
13797,9
15177,5
1,2
586,2
569,0
17552,6
18661,2
1,2
871,3
647,8
20409,8
23685,6
1,7
976,9
734,2
25533,8
35657,5
1,7
785,8
720,1
22146,0
24463,3
1,5
805,5
715,1
23695,5
27555,1
1,5
668,9
620,0
20978,4
23215,9
1,3
797,7
765,8
25968,2
29469,6
1,4
631,9
623,5
21372,5
21955,7
1,2
745,0
723,8
26616,8
28321,0
1,3
594,5
592,4
22116,8
22334,0
1283,2
874,2
36562,8
50596,6
0,70 0,72 0,83 0,79 0,79 0,69 0,70 0,75 0,76 0,76 0,79 0,87 0,76 0,82 0,70 0,74 0,83 0,77 0,81 0,87 0,77 0,87 0,82
2,09 2,17 2,50 2,36 2,37 2,07 2,09 2,24 2,27 2,29 2,37 2,62 2,27 2,47 2,10 2,23 2,49 2,31 2,42 2,60 2,31 2,61 2,47
%) Beräknad Arbetsteknisk verkningsgrad
94
Omkrets VB
110,0
636,5
1,2 1,1
1,1 1,7
1,1
1,9
63,4
259,2
1,5
1290,8
948,9
39637,9
57089,5
979,7
817,5
34726,3
39862,8
1,8
992,3
895,3
35582,9
48597,8
1,5
881,5
774,3
33327,4
38421,9
1,4
986,4
869,0
38363,1
46951,1
1,4
959,6
947,9
38982,9
40319,3
1,4
724,7
695,8
31075,1
32646,3
1,2
782,6
772,6
35372,7
36087,0
1282,5
850,5
44103,7
53832,6
1210,8
1090,0
41829,4
60920,8
1181,2
1075,9
44586,6
46838,1
833,8
754,0
41197,0
45217,3
1115,4
1071,1
47445,3
55029,1
1,4
994,8
965,7
44348,8
50378,6
1,3
1,2 132,7
852,6
1,7 1,7 1,6
187,1
1290,3
1,2
1043,1
921,7
48426,3
59345,0
1,3
982,0
978,3
48189,9
49814,5
1,3
880,7
866,1
45510,5
46603,8
1,2
56
62973611087
5,22
1415,78
2,71
57
62823569254
5,04
1250,93
2,48
58
63073883135
5,35
1267,8
2,37
59
62833833131
5,21
1175,58
2,26
60
63083762914
5,78
1209,57
2,09
61
63023991716
5,1
1034,22
2,03
62
62893552677
5,28
995,78
1,89
63
63013987595
5,59
988,42
1,77
64
62973634409
6,43
1760,21
2,74
65
62843790770
6,95
1688,59
2,43
66
62973847827
6,02
1351,3
2,24
67
63053872036
6,68
1413,44
2,12
68
62893875048
6,97
1429,84
2,05
69
63033991625
6,48
1277,05
1,97
70
62863744989
6,06
1156,58
1,91
71
62893872701
6,11
1122,22
1,84
72
62953879546
6,46
1109,24
1,72
73
62993748904
8,81
2064,1
2,34
74
63123920173
8,03
1756,11
2,19
75
63233911622
9,56
1930,98
2,02
76
63083885876
7,73
1480,57
1,92
77
63023765507
7,95
1480,5
1,86
78
62823562934
8,18
1446,64
1,77
79
62833835771
8
1315,35
1,64
80
62813833012
7,51
1144,49
1,52
81
63253927864
9,18
1338,34
1,46
82
63183855892
10,33
2130,87
2,06
83
63013801136
10,58
1984,14
1,88
84
62933933284
10,49
1856,21
1,77
85
62943890430
10,42
1738,73
1,67
86
62983768888
14,19
2188,07
1,54
87
62833718032
12,26
1791,3
1,46
88
63073886022
11,94
1650,74
1,38
89
62953566537
11,59
1533,18
1,32
90
62823788901
13,43
1696,25
1,26
91
63453977754
16,72
3270,87
1,96
92
62813764270
18,94
3229,25
1,70
93
63233914193
15,19
2296,92
1,51
94
62943897092
16,81
2377,95
1,41
95
62953880188
17,83
2322,74
1,30
96
62853804583
17,74
2245,18
1,27
97
62843809244
24,78
2888,56
1,17
98
63093896071
17,33
1936,83
1,12
99
62813764801
19,72
2014,54
1,02
0,75 0,75 0,90 0,77 0,82 0,83 0,85 0,82 0,73 0,83 0,82 0,79 0,77 0,86 0,81 0,82 0,86 0,72 0,79 0,89 0,77 0,83 0,86 0,81 0,87 0,85 0,80 0,85 0,84 0,86 0,88 0,82 0,92 0,86 0,89 0,84 0,87 0,88 0,81 0,86 0,90 0,90 0,92 0,91
2,25 2,26 2,71 2,31 2,46 2,49 2,55 2,46 2,18 2,49 2,46 2,37 2,32 2,58 2,44 2,45 2,59 2,15 2,36 2,66 2,30 2,49 2,57 2,42 2,60 2,56 2,39 2,55 2,51 2,59 2,63 2,45 2,77 2,58 2,68 2,51 2,60 2,63 2,44 2,59 2,70 2,71 2,75 2,74
1413,0
1045,8
51945,2
62788,4
1,7
1236,3
1012,8
49271,8
62704,7
1,6
1272,9
1263,8
53309,6
54443,1
965,8
911,7
51820,2
60250,9
1209,3
1072,8
57670,1
74302,7
1031,9
951,3
50803,0
54677,4
1,3
997,9
924,5
52709,8
57131,9
1,2 1,2
1,6 209,4
2760,3
1,2 1,4
981,8
955,0
55899,2
60705,6
1743,7
1095,4
63517,2
90378,9
2,0
1682,8
1449,5
68717,6
101253,1
1,8
1352,9
1240,5
59905,0
86465,9
1,6
1418,7
1146,1
66485,8
94440,7
1,6
1425,9
1288,8
69147,5
79992,8
1,5
1277,3
1266,7
64262,9
73389,4
1,4
1153,9
1092,8
59980,9
72041,5
1,3
1120,0
1027,7
60916,0
63923,2
1,3
1113,6
1041,3
64715,1
68280,1
1,2
2043,9
1447,0
87465,6
125653,0
1,9
1755,7
1336,3
79874,6
117064,2
1890,1
1770,9
94525,7
111308,5
1,8
1476,3
1245,2
77066,3
103014,4
1,5
1471,7
1289,3
78300,3
92580,3
1,5
1445,2
1268,0
81640,6
96782,2
1274,4
1091,1
79887,4
92960,3
1148,1
1134,3
75230,3
79020,3
1,2
1327,0
1281,0
90691,1
105896,3
1,2
1603,8
1445,2
101970,4
128100,8
1973,3
1858,9
104774,3
163086,4
1612,0
1573,7
104308,8
119042,0
1716,6
1391,6
103411,2
127170,9
1,5
2166,7
1808,0
140316,5
202753,7
1,6
1778,8
1437,0
122481,8
137735,0
1,4
1649,2
1579,2
117610,2
122446,2
1432,6
1290,6
115408,8
126034,5
94,4
379,3
1,2
1555,3
1476,3
132969,0
146781,9
134,1
1042,3
1,2
2894,5
1968,3
165490,5
206283,8
343,4
1276,2
2,0
3220,3
2203,3
187465,0
285011,5
2295,7
1979,8
151507,9
228770,0
2037,3
1678,7
168788,1
192887,6
2300,0
1941,1
175159,1
247790,9
1,6
2237,8
2025,1
175719,7
222121,9
1,5
2898,4
2446,6
247967,8
343102,0
1,6
1929,1
1864,9
173458,5
187614,4
1,3
2000,8
1879,6
195310,6
215353,0
1,3
32,9
68,7
1,7
1,4 44,1
135,0
1,3
531,6
2672,6
1,4
250,7
3965,7
1,4
1,7
1,4
2,1 1,7 335,6
3909,5
1,4
%) Beräknad Arbetsteknisk verkningsgrad
95
Bilaga 6b Kommun Vadstena Sammanställning Fält
Blockid
Areal ha
Omkrets
O/A
1
64784394021
0,17
234
1377,5
2
64724350289
0,18
212
1178,5
3
64784409823
0,22
241
1097,0
4
64774442779
0,21
221
1050,2
5
64784450292
0,34
305
896,5
6
64784393844
0,27
233
862,9
7
64784445288
0,49
395
806,3
8
64734482923
0,42
312
741,7
9
64794400433
0,46
314
682,8
10
64494319163
0,53
472,61
891,7
11
64814501689
0,61
417,64
684,7
12
64724340796
0,66
428,94
649,9
13
64684345371
0,51
314,78
617,2
14
64834508526
0,62
347,57
560,6
15
64754646282
0,65
341,32
525,1
16
64764374411
0,64
320,8
501,3
17
64824443443
0,8
375,85
469,8
18
64734389615
0,77
349,69
454,1
19
64754492215
0,96
391,69
454,1
20
64544294582
1,08
565,1
523,2
21
64734425576
1,23
579,56
471,2
22
64784448986
1,94
839,71
432,8
23
65164646281
1,57
629,74
401,1
24
64844512418
1,34
519,34
387,6
25
65164654931
1,77
655,26 370,20339
26
64764427584
1,37
468,73 342,13869
27
64774399612
1,76
583,21 331,36932
28
64714359477
1,88
595,24 316,61702
29
64724877863
2,32
1001,17 431,53879
30
64694354644
2,96
1089,03 367,91554
31
64824464262
2,65
909,53 343,21887
32
64724368625
2,32
752,09 324,17672
33
64674465310
2,16
652,61 302,13426
34
64784476406
2,11
596,03 282,47867
35
64724357090
2,37
655,43 276,55274
36
64734427476
2,78
736,21 264,82374
37
64754479277
2,55
641,17 251,43922
38
64754482079
3,88
1495,82 385,52062
39
64764378193
3,08
991,66 321,96753
40
64844500588
3,59
1035,82 288,52925
41
64744362622
3,54
966,42
42
64744368310
3,15
817,13 259,40635
43
64824493803
3,37
843,99 250,44214
44
64714363554
3,42
830,94 242,96491
45
64754417737
3,89
915,23 235,27763
46
64754372697
3,95
862,79 218,42785
47
64774420758
4,78
1430,24 299,21339
48
64804471790
4,35
1185,29 272,48046
49
64754438557
4,74
1204 254,00844
50
64804511642
4,29
1000,35 233,18182
51
64774468161
4,18
940,74 225,05742
52
64764375761
4,57
1008,4 220,65646
53
64834503513
4,2
54
64764499456
4,86
990,97 203,90329
55
64764490462
4,2
832,01 198,09762
888,25
273
211,4881
%) Beräknad Arbetsteknisk verkningsgrad
96
%
0,45 0,37 0,69 0,63 1,00 0,49 0,51 1,00 1,00 0,38 0,72 0,58 0,57 0,61 0,62 0,52 0,59 0,63 0,67 0,69 0,56 0,80 0,65 0,68 0,64 0,67 0,78 0,72 0,79 0,86 0,85 0,70 0,70 0,76 0,74 0,77 0,72 0,69 0,67 0,79 0,87 0,80 0,78 0,74 0,83 0,80 0,76 0,76 0,81 0,83 0,80 0,87 0,77 0,82 0,79
Konvex O
Omkrets VB
Omkrets hål
Area VB
Area hål
Konvex A
Heywood CF
247,9
248,0
1745,3
1756,4
191,7
202,2
1827,7
2302,9
240,9
240,9
2196,1
2202,9
1,5
223,4
224,1
2044,4
2376,9
1,4
Troligt fel i kartbild 245,6
245,5
2711,0
2729,1
1,3
385,6
397,2
4903,6
6714,7
1,6
Troligt fel i kartbild 307,6
314,1
4547,8
5185,3
1,3
373,5
471,2
5235,1
8715,2
1,8
413,4
419,9
6445,7
6507,5
1,5
404,3
431,7
6586,4
7555,8
1,5
302,1
308,2
5079,7
5620,5
1,2
358,9
359,5
6209,3
6434,1
1,3
346,1
347,0
6435,9
6598,8
1,2
318,8
322,8
6438,8
6716,4
1,1
382,6
392,6
8064,7
8195,5
1,2
366,8
366,9
7693,0
7862,9
1,2
415,6
415,6
9599,5
9642,8
1,2
520,7
565,2
10749,6
15076,7
1,5
502,2
581,9
12335,4
14734,6
1,5
819,6
837,2
19212,8
23102,2
1,7
533,4
594,7
75,0
18869,2
1,3
13872,5
1,3
51,7
20286,1
1,3
32,3
15607,3
26,8
17467,1
510,4
520,3
566,5
627,1
13403,1
460,6
467,9
13616,9
13718,1
1,1
536,3
580,8
17504,5
18131,4
1,2
573,4
596,3
18739,2
19531,7
1,2
796,5
799,4
26537,1
1,5
1066,0
1086,9
29402,6
30774,5
1,8
894,6
909,8
26426,4
29727,3
1,6
680,4
750,5
23116,5
25223,7
1,4
603,5
649,7
21567,0
22651,2
1,2
592,0
594,3
21007,6
21430,0
1,2
621,3
655,2
24136,6
26203,7
1,2
696,2
736,8
27564,7
30860,9
1,3
609,0
639,9
25427,7
26485,7
1,1
1000,9
1474,9
38192,6
54327,4
2,1
202,9
22991,7
2607,1
736,4
984,0
30461,9
35204,1
1,6
942,6
1032,4
35506,4
43601,7
1,5
933,3
966,2
35273,2
36701,7
1,5
789,3
815,0
31440,5
31889,3
1,3
763,3
842,8
33516,5
37569,4
1,3
747,2
830,1
34220,9
36281,8
1,3
839,1
914,8
38769,7
40252,4
1,3
793,1
858,0
39405,9
41822,9
1,2
1064,9
1423,3
47162,0
54413,2
1,8
1079,3
1182,5
43241,3
55658,2
1,6
1099,3
1205,5
47529,1
58326,8
1,6
962,4
999,1
42655,5
46094,3
1,4
896,2
935,5
41429,6
44301,4
1,3
940,0
1003,8
45611,3
51388,4
1,3
809,3
853,5
44941,8
1,2
758,1
983,3
48354,9
55563,6
1,3
817,5
829,7
41857,9
43500,7
1,1
37,9
42238,7
75,1
56
64714372926
4,59
872,36 190,05664
57
64744871943
5,13
1305,89 254,55945
58
64714360453
5,6
1346,64 240,47143
59
64694356905
5,22
1167,61 223,68008
60
64754483145
5,49
1153,82 210,16758
61
64734877532
5,2
1025,53 197,21731
62
64774513057
5,47
1039,93 190,11517
63
64794479062
5,98
1074,29 179,64716
64
64804480106
5,22
912,05 174,72222
65
64754393653
5,65
938,82 166,16283
66
64724482959
6,56
1596,02 243,29573
67
64814508320
6,6
1423,04 215,61212
68
64714379069
6,97
1412,03
69
64734507064
6,66
1294,98 194,44144
70
64794517408
6,92
1290,99 186,55925
71
64704358425
6,97
1267,84 181,89957
72
64754424805
6,49
1149,95 177,18798
73
64744487807
6,42
1104,27 172,00467
74
64794472488
6,43
1074,34 167,08243
202,5868
75
64794444385
9,02
2032,41 225,32262
76
64734393694
7,4
1466,92 198,23243
77
64744394611
9,9
1828 184,64646
78
64714345890
9,71
1640,55 168,95469
79
64734384244
8,71
1391,93 159,80827
80
64824481178
8,68
1338,38 154,19124
81
64734382007
8
82
64734383128
9,64
1382,17 143,37863
83
64774483486
8,54
1160,52 135,89227
84
64764360162
14,93
2531,63 169,56664
85
64764522177
11,62
1808,89
86
64824445422
12,82
1933,3 150,80343
87
64754473678
11,87
1654,88 139,41702
88
64724397216
12,93
1702,7
89
64824517969
10,65
1366,4 128,30047
90
64824419160
11,26
1386,96 123,17584
91
64754446192
13,62
1639,18 120,35095
92
64784397778
13,3
1553,02 116,76842
93
64774411733
14,76
94
64774493213
16,1
2595,74 161,22609
95
64854528906
15,52
2283,16 147,11082
96
64704483846
17,34
2302,86 132,80623
97
64704488887
17,66
2247,13 127,24405
98
64864548406
17
2071,31 121,84176
99
64864538769
16,85
1997,28 118,53294
100
64794403792
15,93
1843,52
101
64744500203
16,79
1872,3 111,51281
102
64764403356
16,87
1777,94 105,39063
103
64754427622
20,95
2521,97 120,38043
104
64724361353
22,99
2499,15 108,70596
105
64784447742
26,12
2599,66 99,527565
106
64744444110
24,53
2308,44 94,106808
107
64764446060
49,54
4461,78 90,064191
108
64734364930
37,58
3177,67 84,557477
109
64844544725
38,55
3113,26 80,759014
110
64784478157
49,06
3731,12 76,052181
111
64774403534
46,23
3040,24 65,763357
112
64864512684
60,72
5901,46
113
64704482170
67,56
5332,34 78,927472
114
64764445703
50,71
3682,33
115
64774449832
63,54
4396,05 69,185552
116
64814415921
51,56
3410,58 66,147789
117
64814504111
60,57
3744,5 61,821034
118
64754473407
153,07
8486,65 55,442935
119
64734392911
69,65
3549,11 50,956353
120
64824423462
98,88
4576,37 46,282059
1190,5
1602,17
148,8125
155,6704
131,686
108,5481
115,7263
97,19137 72,61546
0,81 0,77 0,78 0,76 0,87 0,83 0,82 0,81 0,84 0,82 0,85 0,87 0,83 0,83 0,88 0,81 0,82 0,82 0,81 0,81 0,85 0,86 0,83 0,92 0,83 0,86 0,90 0,87 0,90 0,89 0,89 0,84 0,89 0,84 0,87 0,90 0,91 0,87 0,81 0,82 0,92 0,87 1,00 0,88 0,89 0,90 0,92 0,90 0,87 0,90 0,91 0,90 0,92 0,89 0,92 0,95 1,00 0,93 0,91 0,93
0,92 1,00 0,94 0,94 0,95
845,4
856,4
43903,6
45219,1
1,2
1094,7
1306,1
51234,8
61257,1
1,6
1064,5
1148,5
64897,6
1,4
951,0
1158,6
199,6
51689,0
63966,0
1,4
1097,3
1144,0
54161,6
55703,5
1,4
1018,2
1028,2
51788,9
55908,0
1,3
1022,4
1036,5
54249,1
61144,7
1,3
991,2
1073,1
60148,8
67283,4
1,2
907,1
913,4
52181,7
52517,7
1,1
929,4
939,1
56476,2
57035,6
1,1
1499,4
1592,4
64808,7
90208,1
1,8
1368,4
1421,2
65604,1
79090,9
1,6
1201,3
1398,0
68262,0
82704,4
1,5
1245,5
1290,2
66180,0
70701,5
1,4
1277,8
1283,9
68793,0
70822,0
1,4
1154,6
1262,8
69379,8
84921,9
1,4
1044,3
1147,7
64622,8
66904,6
1,3
1058,0
1104,8
64220,0
66603,6
1,2
929,1
1067,7
64123,8
68513,9
1,2
1256,3
2023,2
89566,6
99484,4
1,9
1278,4
1462,5
73805,1
84671,1
1,5
1626,0
1822,7
98371,1
117136,0
1,6
1323,3
1637,2
96942,2
116683,4
1,5
1362,1
1396,6
86733,1
87753,9
1,3
1296,6
1348,0
87594,1
95094,6
1,3
1171,4
1190,8
79228,3
84709,9
1,2
1355,0
1373,4
94987,0
95824,6
1,3
1123,2
1168,1
85932,9
90037,3
1,1
2365,6
2527,9
147718,6
233886,7
1,9
1681,0
1814,3
116150,5
138200,8
1,5
1721,3
1931,3
128242,8
152547,9
1,5
1436,2
1639,2
117237,1
126112,6
1,4
1666,8
1702,5
129449,5
154779,6
1,3
1263,1
1341,3
115377,8
1,2
1323,9
1386,6
112624,5
116276,0
1,2
1485,3
1623,8
135548,6
141727,7
1,2
1488,0
1546,4
132748,8
135286,5
1,2
1506,2
1534,2
311,9
154411,7
1,1
1924,1 1766,1 2230,4
2299,5
1784,3
18,7
55762,9
105934,9
2644,5
23,2
65,5
147472,6
2508,5
71,9
161037,2
392,0
255970,9
1,8
2050,0
226,8
154534,9
1486,8
202263,9
1,5
172700,8
181012,9
1,6
2240,3
175735,6
215656,1
1,5
1700,3
1827,5
169578,0
178056,3
1,3
1767,1
1987,7
167572,8
209226,0
1,4
1746,4
1849,1
159529,2
171742,7
1,3
1787,6
1865,5
167163,1
172236,8
1,3
1772,5
1779,9
168001,4
171940,8
1,2
2109,3
2505,9
207741,4
217580,5
1,6
1984,3
2407,6
328,6
253562,8
1,4
299619,6
1,4
135,5
286772,2
1,3
67,0
227341,3
42,8
243788,7
2341,0
2588,5
1850,6
2262,4
260509,3
3453,9
4436,3
494575,2
746680,5
1,8
2637,9
3159,1
373089,6
400822,8
1,5
2341,0
3044,5
380012,3
412206,2
1,4
3138,6
3648,0
634515,5
1,5
2976,2
3045,8
506329,1
1,3
4088,2
5158,4
849000,5
1,8
3221,3
3687,7
506401,7
635900,0
1,5
3650,1
4390,0
632566,3
911624,0
1,6
3248,7
3402,3
515232,4
636067,9
1,3
3158,2
3715,3
603507,3
674432,0
1,3
5033,2
8172,2
263,5 1530378,6
1814174,6
1,9
3347,4
3524,7
691769,8
760396,2
1,2
4071,1
4559,2
993631,5
1035012,7
1,3
57,2
485143,6
246,8
462643,3 99,6
670762,8
709,8
1865,9
%) Beräknad Arbetsteknisk verkningsgrad
97
Bilaga 6c Tabell 1
1-2ha 2-3ha 3-4ha 4-5ha 5-6ha 6-7ha 7-10ha 10-15ha 15Tabell 1
1-2ha 2-3ha 3-4ha 4-5ha 5-6ha 6-7ha 7-10ha 10-15ha 15-20ha 20-50ha 50-ha
98
Ljungby Fältformsfaktor (sämsta -> bästa) 1 2 3 0,66 0,70 0,66 0,69 0,70 0,69 0,70 0,72 0,74 0,70 0,77 0,77 0,74 0,76 0,77 0,72 0,77 0,80 0,78 0,78 0,80 0,80 0,82 0,84 0,82 0,83 0,83 Vadstena Fältformsfaktor (sämsta -> bästa) 1 2 3 0,68 0,69 0,71 0,74 0,74 0,74 0,72 0,72 0,77 0,80 0,79 0,81 0,77 0,79 0,79 0,81 0,81 0,82 0,77 0,82 0,83 0,86 0,87 0,88 0,80 0,84 0,85 0,84 0,85 0,88 0,90 0,92 0,92
4 0,71 0,74 0,76 0,78 0,79 0,82 0,81 0,84 0,85
5 0,71 0,76 0,76 0,80 0,79 0,82 0,83 0,85 0,86
6 0,72 0,76 0,76 0,80 0,80 0,82 0,83 0,87 0,90
7 0,73 0,77 0,78 0,81 0,81 0,83 0,86 0,88 0,91
8 0,73 0,77 0,80 0,81 0,82 0,84 0,86 0,88 0,92
9 0,74 0,79 0,80 0,82 0,85 0,85 0,91 0,91 0,94
4 0,72 0,76 0,77 0,80 0,81 0,82 0,86 0,89 0,87 0,89 0,94
5 0,72 0,76 0,77 0,79 0,82 0,84 0,86 0,89 0,92 0,90 0,94
6 0,73 0,76 0,78 0,80 0,82 0,85 0,86 0,89 0,93 0,93 0,96
7 0,74 0,77 0,78 0,81 0,83 0,85 0,88 0,90 0,94 0,94 0,97
8 0,74 0,77 0,79 0,80 0,83 0,85 0,88 0,90 1,00 0,94 0,98
9 0,74 0,79 0,79 0,76 0,83 0,87 0,89 0,90 1,02 0,97 0,99
Jordbruksverkets rapporter 2005 1.
Ängs- och betesmarksinventeringen 2002–2004.
2.
Ängs- och betesmarksinventeringen – inventeringsmetod.
3.
Merkostnader och mervärden i svenskt jordbruk.
4.
Konflikt eller samverkan mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga mål på landsbygden?
5.
Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige.
6.
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2001–2003.
7.
Indikatorsystem för småbiotoper – metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald.
8.
Indikatorsystem för ängs- och betesmarker – metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald.
9.
Fragmenterat landskap – en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk mångfald.
10.
Åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling – ett regeringsuppdrag till Jordbruksverket och Livsmedelsverket.
11.
Jordbruksverkets foderkontroll 2004 – Feed Control by the Swedish Board of Agriculture 2004.
12.
Marknadsöversikt – bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I).
13.
Växtnäringsförsörjning inom Ekologiska produktionsformer – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter.
14A. Tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14B. Styrmedel och ersättningsmodeller för kollektiva nyttigheter – bilaga 3 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14C. Åtgärder för konkurrenskraft och tillväxt på landsbygden – bilaga 4 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14D. Skogsåtgärder – bilaga 5 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14E. Åtgärder för kompetensutveckling – bilaga 6 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14F. Partnerskap och Leadermodellen – bilaga 7 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14G. Förenklingar och effektiviseringar i stödsystemen – bilaga 8 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram. 14H. Samordnings- och övergångsfrågor – bilaga 9 till tekniskt underlag för nytt landsbygdsprogram.
Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se
ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-05/15-SE SJV offset, Jönköping, 2005 RA05:15