2005
Åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling – ett regeringsuppdrag till Jordbruksverket och Livsmedelsverket
Foto: Mats Pettersson
Rapport 2005:10
Åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling – ett regeringsuppdrag till Jordbruksverket och livsmedelsverket
2005-03-01 Referens Referens Jordbruksverket, Kemi Jordbruksverket, Pasi dnr 49-3318/04 Livsmedelsverket, Sylvén Livsmedelsverket, Susanne dnr 1487/04
Innehåll Sammanfattning ....................................................................................................................... 7 Inledning ................................................................................................................................... 9 Bakgrund........................................................................................................................... 9 Syfte .................................................................................................................................. 9 Begrepp och avgränsningar .............................................................................................. 9 Arbetsmetoder................................................................................................................. 11 Basfakta i utredningen........................................................................................................... 14 Småskalig livsmedelsförädling i Sverige........................................................................ 14 Offentlig livsmedelstillsyn.............................................................................................. 17 Nya regler om livsmedelshygien och livsmedelskontroll i EU ...................................... 17 Branscharbete och småskaliga producenter.................................................................... 18 Stödmöjligheter idag och tänkbara förändringar ............................................................ 18 Stödmöjligheter för småskalig livsmedelsförädling..................................................... 19 Tänkbara framtida förändringar av berörda stöd inom Miljö- och landsbygdsprogrammet ................................................................................................ 21 Utredningens delprojekt ........................................................................................................ 23 Kartläggningar och fokusgruppmöten ............................................................................ 23 Utbildning – kommentarer och slutsatser..................................................................... 23 Projekt – kommentarer och slutsatser .......................................................................... 24 Omfattningen av stöd till småskalig livsmedelsproduktion............................................ 24 Kommentar till stödredovisningen ............................................................................... 26 Förstärkning av LBU-budgeten till småskalig livsmedelsförädling ............................ 30 Enkätsvar – Kunskapsbehov, inlärningsform och stöd................................................. 31 Dialog med berörda aktörer ............................................................................................ 36 Erfarenheter från andra länder ........................................................................................ 36 Småskalig livsmedelsförädling i Finland ..................................................................... 36 Avslutade och pågående uppdrag med bäring på småskalig livsmedelsförädling........... 39 Nationella kuvertet.......................................................................................................... 39 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 ............................................................................... 39 Överväganden och förslag ..................................................................................................... 40 Faktorer som kan utveckla småskalig livsmedelsförädling ............................................ 40 Ekonomiska stödåtgärder – effekter och konkurrensaspekter ........................................ 41 Behov av och former för rådgivning, utbildning och kompetensförmedling ................. 43
5
Lära genom erfarenhet – utvärdering och uppföljning ................................................... 47 Förslag ............................................................................................................................ 49 1. Stimulera branschsamverkan ..................................................................................... 49 2. Ökad samverkan mellan tillsynsmyndigheterna på livsmedelsområdet .................... 52 3. Införande av kursplaner för livsmedelshygien, HACCP m.m. ................................. 54 4. Upprätta en webbplats för kunskapsspridning ........................................................... 56 5. Kompetenscentra för småskalig livsmedelsförädling ................................................ 58 6. Kompetens- och utvecklingscheckar ......................................................................... 62 7. Utvärdering samt projekt för marknadsinsatser ......................................................... 65 Kostnadsuppskattning och finansiering .......................................................................... 68 Bilagor ..................................................................................................................................... 69
6
Sammanfattning Regeringen gav genom beslut 29 april 2004 Jordbruksverket och Livsmedelsverket i uppdrag att tillsammans utreda behov av och ge förslag på åtgärder för att främja och underlätta: •
för lantbruks- och landsbygdsföretagare att utveckla sina företag med ekonomiskt bärkraftig småskalig livsmedelsförädling samt
•
för redan etablerade landsbygdsföretag inom den småskaliga livsmedelsförädlingen att bibehålla och öka antalet sysselsatta.
Myndigheterna skall också lämna förslag till hur och av vilka aktörer sådana åtgärder kan vidtas eller hur sådan verksamhet kan bedrivas på ett effektivt sätt.
Förslagen (utan inbördes rangordning) 1. Stimulera branschsamverkan Branschsamverkan mellan de minsta livsmedelsförädlarna bör stimuleras. Detta kan eventuellt ske med hjälp av ekonomiska bidrag om sådant behov föreligger. Utredningen tar inte ställning till om detta ska ske inom befintliga organisationer eller om en ny branschorganisation bör byggas upp. Det är självfallet företagen som avgör denna fråga. 2. Ökad samverkan mellan tillsynsmyndigheterna på livsmedelsområdet Livsmedelsverket bör i samarbete med regionala och kommunala tillsynsmyndigheter skapa samverkansområden för olika sakområden som t.ex. mjölk, kött och fisk. Varje enskild inspektör inom aktuellt sakområde bör ha tillräckligt många tillsynsobjekt för att kunna upprätthålla en hög kompetens inom sakområdet. Man bör också överväga att för en förbestämd tidsperiod ’diplomera’ inspektören mot de sakområden som denna ska ansvara för. Detta skulle ge ett system för att kvalitetssäkra att nödvändig kompetens finns hos inspektören som bedriver tillsyn vid de små företagen. 3. Införande av kursplaner för livsmedelshygien, HACCP m.m. Regeringen föreslås ge Livsmedelsverket i uppdrag att tillsammans med branschen och i samråd med de viktigaste av dagens utbildningsaktörer skapa och uppdatera kursplaner inom områdena hygien och kvalitetssäkring inom livsmedelslagstiftningens område.
7
4. Upprätta en webbplats för kunskapsspridning Upprätta en webbplats för ökad kunskapsspridning för målgruppen småskaliga livsmedelsförädlare. Webbplatsen bör utgå ifrån samtliga livsmedelsföretagares identifierade kompetensbehov, men med fokus på hög användbarhet för de mindre företagen. 5. Kompetenscentra för småskalig livsmedelsförädling Behov av flera kompetenscentra i landet har identifierats av utredningen. Centren behöver ha generell kompetens och i möjligaste mån komplettera varandras kompetens inom specifika förädlingsprocesser / produktområden, samtidigt som konkurrens- och kvalitetsaspekten bör beaktas. Staten bör ge ett grundstöd som stöttar den del av kompetenscentrens verksamhet som är inriktad på mindre företag på landsbygden. De aktörer som ska kunna komma ifråga för en sådan grundfinansiering bör verka nationellt såtillvida att verksamheten som erbjuds är öppen för alla oavsett var företaget är beläget. Subventionen till dessa kompetenscentra bör inte vara fullt kostnadstäckande eftersom det finns anledning att företagen som anlitar kompetenscentren står för viss del av kostnaden själv. Grundstödet bör säkerställas över åtminstone en femårsperiod, med intern kontinuerlig utvärdering av enskilda centrum men med extern avstämning mot uppdraget efter 3 år. 6. Kompetens- och utvecklingscheckar Kompetens- och utvecklingscheck föreslås som en ny stödform i det kommande LBUprogrammet. Stödet bör begränsas till företag på landsbygden. Den närmare utformningen av systemet med kompetens- och utvecklingscheckar bör göras i samband med när landsbygdsprogrammet utarbetas och formuleras så att detta kompletterar de konsultcheckar som finns inom ramen för landsbygdsstödet. Stödet kan vara öppet för alla typer av företag på landsbygden. Checkarna kan vara av varierande valör men ges för kurser, utbildningar, anlita konsulter, rådgivning, upprättande av affärsplan, kompetensutveckling generellt inom ett visst område m.m. 7. Utvärdering samt projekt för marknadsinsatser Jordbruksverket kommer att inom ramen för utvärdering av landsbygdsåtgärder genomföra en utvärdering av projekt inom området småskalig livsmedelsförädling bl.a i syfte att se över möjligheterna att starta ett nationellt marknadsinriktat projekt vars slutmål ska vara att öka handelns och konsumenters efterfrågan på produkter från småskaliga livsmedelsförädlare. Ett sådant projekt bör involvera hela kedjan producent handel - kund / konsument.
8
Inledning Bakgrund Regeringen gav genom beslut 29 april 2004 Jordbruksverket och Livsmedelsverket i uppdrag att tillsammans utreda behov av och ge förslag på åtgärder för att främja och underlätta •
för lantbruks- och landsbygdsföretagare att utveckla sina företag med ekonomiskt bärkraftig småskalig livsmedelsförädling samt
•
för redan etablerade landsbygdsföretag inom den småskaliga livsmedelsförädlingen att bibehålla och öka antalet sysselsatta.
Myndigheterna skall också lämna förslag till hur och av vilka aktörer sådana åtgärder kan vidtas eller hur sådan verksamhet kan bedrivas på ett effektivt sätt. Uppdraget är en vidareutveckling av det uppdrag som gavs till Livsmedelsverket (SLV) år 2001 och som är redovisat i Livsmedelsverkets rapportserie nr 17– 20011.
Syfte Syftet är att utreda: (i) (ii) (iii)
faktorer som kan utveckla småskalig livsmedelsförädling (och småskalig slakt) på landsbygden, och behov av och former för rådgivning, utbildning och kunskapsförmedling, samt ge förslag på åtgärder för att främja och underlätta för småskaliga livsmedelsförädlare.
Samråd med vissa givna myndigheter och dra nytta av erfarenheter inom området i Sverige och utanför syftar till att kvalitetssäkra åtgärdsförslagen
Begrepp och avgränsningar Begrepp I uppdraget nämns bl.a. begreppen livsmedelsförädling, småskalig, kvalitetsproduktion och landsbygd. Då det finns många olika tolkningar av begreppen har vi formulerat följande för detta uppdrag.
Livsmedelsförädling I uppdraget har begreppen livsmedelsförädling och livsmedelsproduktion blandats. Då produktion omfattar ett bredare område, även primärledet som odling och djurhållning, 1
Lokal och regional livsmedelsproduktion – Kartläggning, analys och förslag på åtgärder. 2001, Rapport 17, Livsmedelsverkets rapportserie, Livsmedelsverket, Box 622, 75126 Uppsala, 77 sidor och 3 bilagor.
9
förankrades med Jordbruksdepartementet att man avsåg förädlingsledet som målgrupp. Vår tolkning av begreppet livsmedelsförädling innebär någon form av bearbetning, t.ex. efter slakt och skörd.
Småskalig Begreppet småskalig används ofta när man behandlar ämnet livsmedelsförädling. Det är emellertid sällan begreppet definieras närmare utan det beror på i vilket sammanhang begreppet används, då kan man eventuellt få en bild av vad som åsyftas. Man kan utgå från flera olika kriterier, t.ex. det producerande företagets omsättning, antal årsanställda, mängd hanterad råvara, slaktat antal djur/djurenheter. Begreppet kan skilja sig från produkt till produkt. En annan indelning av livsmedelsförädlare bygger på verksamhetens inriktning: produktorienterade företag där man finner en stor del av de mindre företagen, processorienterade företag; här finns många lite större och medelstora företag och teknikorienterade företag där man finner företag med egen forskning. I denna utredning betraktar vi småskaligt utifrån antal anställda utan att närmare gå in på om det är årsarbetskrafter eller deltider. Antal anställda kan vara allt från 1 till uppåt 250 anställda (EU- definition på små- och medelstora företag). Vid stödgivning via förädlingsstödet används begreppet småskaligt, då man avser upp till 50 anställda. Det kan diskuteras om det är att betrakta som småskaligt med företag upp till 50 anställda med tanke på att förädling på lantbruksföretag ingår. Vi har ändå valt att i denna utredning gå upp till 49 anställda. De företagsuppgifter vi hämtat från Statistiska Centralbyrån (SCB) är klassade på antal anställda enligt följande: 0; 1-2; 3-9; 10-19; 20-49 och slutligen 50 anställda och fler.
Kvalitetsproduktion Kvalitet är ett ofta använt uttryck som till stor del bestäms av betraktaren. Många gånger går det inte att mäta, ex. ekologisk, GMO - genetisk modifierad organism. Detta och servicekvalitet bestäms till stor del av konsumenten. Objektiv kvalitet går att mäta och lagstiftning reglerar ibland en lägsta kvalitet, ex. maten ska var säker att äta - hälsofaror ska minimeras, märkningen ska ge konsumenten rätt information. Andra kvalitetsnormer kan gälla miljöpåverkan (miljökvalitet) och djurskydd. Många företag jämställer kvalitet med att produkten är efterfrågad av konsumenten. KSLA2 har givit ut ett häfte där olika definitioner av kvalitet beskrivs (KSLA 2002). Används termen kvalitetsproduktion är det viktigt att definiera vad som avses och hur detta kommer att bedömas om åtgärder ska baseras på omdömet.
Landsbygd och landsbygdsföretag Det finns några olika definitioner som kan användas. SCB:s definition på tätort är fler än 200 invånare och mindre än 200 m mellan husen, resten kan betraktas som landsbygd (glesbygd). Det 2
KSLA 2002. Matens kvalitet. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, Drottninggatan 95 B, Box 6806, 113 86 Stockholm.
10
kan emellertid ifrågasättas om inte detta är en för snäv avgränsning. Glesbygdsverket definierar glesbygder som områden som har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 000 invånare. Tätortsnära landsbygder finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än 3 000 invånare. Jordbruksverket har tillsammans med SCB byggt en alternativ modell. När det gäller lokaliseringen av landsbygdsföretag görs indelningen utifrån postnummerområden vilket naturligtvis kan vara något missvisande. Detta är emellertid den enda modell som vi funnit för att fånga upp annat företagande än jordbruksföretag på landsbygden. Basen är SCB:s företagsregister. Vi har valt att betrakta områden utanför tätorter med upp till 999 invånare som landsbygd. Övriga indelningar i SCB:s statistik är; mindre tätort 1 000-10 000 invånare och större tätort >10000 invånare. Vi har valt uttrycket landsbygd före glesbygd.
Avgränsningar Projektet har inte berört livsmedelslagstiftningen inom olika sakområden, t.ex. slakteri, fisk, mjölk, specifikt eftersom detta gjordes i Livsmedelsverkets rapport 17-2001. Avgifter för offentlig livsmedelstillsyn noterades som ett problemområde i rapport 17-2001. Detta område behandlas inte i föreliggande rapport eftersom regeringen lämnat ett uppdrag till en särskild utredare att lämna förslag till ett avgiftssystem för foder-, livsmedels-, djurhälso- och djurskyddstillsyn. I kommittédirektivet sägs bl.a: ”Små och nystartade företag skall inte bära en avgiftsbörda som riskerar att hämma deras konkurrenskraft och utvecklingspotential. En analys av vilka typer av företag som är särskilt känsliga för en ökad avgiftsbörda skall göras.” Det uppdraget ska redovisas den 1 april 2005. Utredarna har dock begärt förlängning till den 1 juli 2005. Utbildningar, projekt och stöd före år 2000 omfattas inte i de kartläggningar som gjorts för uppdraget. Vad det gäller kartläggningarna av utbildningsaktörer och projekt har förutom aktiv dialog i möten med aktörer och företrädare för näringen, internet använts tillsammans med sökord som småskalig livsmedelsförädling. Detta innebär att vissa relevanta utbildningsaktörer och projekt samt utvärderingar av desamma utan detta sökord i sitt webbmaterial inte identifierats. Definitionsmässigt ingår inte slakteriverksamhet i begreppet förädling men bl.a. efter kännedom om riktade pengar till närslakt i budgetpropositionen för 2005 inkluderades även SCB-registrets småskaliga slakterier i arbetet.
Arbetsmetoder Organisation av arbetet Arbetet har organiserats så att de båda myndigheterna har varsin sin projektledare som ansvarar för genomförandet på respektive myndighet. En gemensam styrgrupp med tre ledamöter från 11
respektive myndighet har lett arbetet. Styrgruppen har haft sex möten. Enligt vad som skrivs i uppdraget ska samråd ske med Arbetsmarknadsverket, Glesbygdsverket, NUTEK, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och ALMI. En referensgrupp med företrädare för dessa myndigheter har därför tillsatts. Referensgruppen har haft två möten. En samrådsversion av rapporten skickades ut den 22 december 2004 till övriga i uppdraget nämnda organisationer och aktörer som antogs kunna ge konstruktiva kommentarer.
Fokusgrupper Två fokusgruppsmöten har ordnats av en fristående konsult för att med hjälp av en aktiv samverkan med personer med insikt i sakområdet fånga och konkretisera förslag på åtgärdsområden. För den första fokusgruppen som kallats ”Kartan” har syftet varit att i dialogform kartlägga nuläge och föreslå de insatsområden som bör studeras närmare i utredningen. För den andra fokusgruppen som kallats ”Kompetensutveckling” har syftet varit att lyfta fram för vem, vad och hur kompetensutveckling i den småskaliga livsmedelsindustrin kan organiseras och stödjas.
Kartläggning om stöd För att få fram information om och i vilken omfattning nuvarande åtgärder i miljö- och lantbruksprogrammet (LBU) riktats mot projekt och företag inom småskalig livsmedelsförädling har Jordbruksverkets stödsystem utnyttjats. För att få en heltäckande bild av i vilken omfattning stödåtgärder riktats mot den småskaliga förädlingen i andra stödprogram har en förfrågan skickats ut till berörda myndigheter och sedan sammanställts. NUTEK har lämnat uppgifter avseende landsbygdsstödet.
Kartläggning av utbildningsaktörer Kartläggning och viss utvärdering av utbildningsverksamhet riktad till företag och andra verksamma inom den småskaliga livsmedelsförädlingen har genomförts. Med detta avses kartläggning av utbud avseende kunskapsförmedling, viss utvärdering av identifierade aktörers utbildningsutbud och förslag hur och vilka utbildningsaktörer som på ett pedagogiskt sätt kan förmedla kunskap inom livsmedelshygien och metodik (kvalitetssäkring och process).
Kartläggning av projekt En kartläggning av projekt riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare och andra verksamma inom den småskaliga livsmedelsförädlingen har genomförts. Fokuseringen ligger på projekt där medel genom EU: strukturfonder eller medel från miljö och landsbygdsprogrammet (LBU) används eftersom det är där man hittar de flesta större projekten som riktar sig mot småskaliga livsmedelsförädlare.
Företagsregister från SCB Register över företag har inköpts från SCB. Uppgifterna har använts för att ge en bild av var och vilken typ av småskaliga livsmedelsförädlare det finns på landsbygden i Sverige. Registret har även använts som adressunderlag för den enkät som ställts samman för att identifiera behov och önskemål från småskaliga livsmedelsförädlare på landsbygden.
12
Vi har i arbetet med den enkät som nämns nedan blivit uppmärksammade på att registret tycks innehålla en del brister. Så många som 15 % (159 stycken) har meddelat att de inte sysslar med livsmedelsförädling. Detta har påtalats för SCB.
Enkät En enkät har skickats ut till knappt 1100 livsmedelsföretag på landsbygden i syfte att identifiera behov och önskemål från de enskilda företagen. Registret över företag som inköpts från SCB har använts som adressunderlag för enkäten. Enkäten är ganska omfattande med totalt 34 frågor, fördelade på 5 huvudområden. Den skickades ut den 25 oktober. Två påminnelser har gjorts, sista gången skickades en kopia på den tidigare utskickade enkäten med. Sista svarsdatum var 29 november. Inregistreringen avbröts den 3 december eftersom bearbetningen behövde påbörjas. Svarsfrekvens utifrån grundutskicket blev 35 %. Om vi räknar bort gruppen som vi vet inte sysslar med förädling blir svarsfrekvensen något högre, 42 %. I sammanhanget ska även nämnas att alla inte besvarat alla frågor.
Dialog med berörda aktörer Dialog har hållits på möte, genom telefonkontakt, elektroniskt och vanlig post. I anslutning till presentation av uppdraget på ett nationellt nätverksmöte organiserat av Regional mat3 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA), Stockholm i september 2004 efterfrågades förslag på åtgärder. Samtidigt lades samma fråga ut på de båda verkens hemsidor. Dessutom har uppåt 200 personer kontaktat SJV och Livsmedelsverket med anledning av ovanstående enkät som skickades ut till knappt 1100 småskaliga livsmedelsförädlare på landsbygden.
Erfarenheter från andra länder För att få fram relevanta uppgifter från andra länder om hur man organiserat främjande av småskalig livsmedelsförädling behöver man ha kontaktvägar och relationer uppbyggda långt i förväg vilket vi inte haft möjlighet till. Vi har sökt kontakt med Finland, Österrike och Irland. Vi har bedömt att en jämförelse med Finland kanske är den mest relevanta om man tar hänsyn till strukturen inom jordbruks- och livsmedelssektorn och traditionen att framställa livsmedel på en småskalig nivå. Även förhållanden som exempelvis befolkningstäthet på landsbygden torde ha betydelse i sammanhanget.
3
Projektet ”Regional Mat” finansieras av LBU-medel (Landsbygdsutvecklingsmedel) via Jordbruksverket (SJV). Formell projektägare är Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och projektdelägare är Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Hushållningssällskapens Förbund (HS). I styrelsen för LivsmedelsSverige ingår fyra branschorganisationer (LRF; Livsmedelsföretagen, Li; Svensk Dagligvaruhandel, SDH; Sveriges Hotell & Restaurangföretagare, SHR), två myndigheter (Livsmedelsverket, Konsumentverket) samt två forskningsaktörer (Lunds universitet och SLU). Formell hemvist för LivsmedelsSverige är SLU och närmare bestämt Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap. Mer om webbportalen finns att läsa på www.livsmedelssverige.org.
13
Basfakta i utredningen Småskalig livsmedelsförädling i Sverige Register över företag har inköpts från SCB. Uppgifterna har använts för att ge en bild av var småskaliga livsmedelsförädlare finns i Sverige, storlek och vilken typ. Registret har även använts som adressunderlag för den enkät som genomförts i uppdragets regi. I arbetet med enkäten har 15 % svarat att de inte är livsmedelsförädlare eller att verksamheten har upphört eller är vilande. Detta innebär att figur 1- 4 även omfattar 15 % som inte bedriver livsmedelsförädling eller ett småskaligt slakteri. Bortfallet är relativt jämnt fördelat, varför vi bedömer att generella slutsatser bör kunna göras. Figur 1. Småskaliga livsmedelsförädlare och slakterier (0-49 anställda) fördelade på landsbygd och tätort, samt samma företagsinriktningar med fler än 49 anställda både på landsbygd och i tätort. (SCB Företagsregister sept. 2004).
Ungefär en tredjedel av företag med färre än 50 anställda finns på landsbygden (SCB register 2004-09-24).
14
Figur 2. Småskaliga livsmedelsförädlare och slakterier på landsbygden – fördelat på typ av verksamhet
Framställning av bröd, bakverk m.m. sysselsätter flest livsmedelsförädling på landsbygden (SCB register 2004-09-24).
småskaliga
företag
med
Figur 3. Antal företag (livsmedelsförädlare och slakterier) på landsbygden, grupperade efter antal anställda.
Drygt 60 % av de småskaliga företagen på landsbygden har ingen anställd (SCB register 200409-24). 15
Figur 4. Antal företag (livsmedelsförädlare och slakterier) på landsbygden länsvis, grupperade efter antal anställda.
Småskaliga livsmedelsförädlare och slakterier finns på landsbygden i hela Sveriges, med en tendens till fler större ’små’ företag i sydvästra och södra Sverige (SCB register 2004-09-24).
16
Offentlig livsmedelstillsyn Det finns ca 52 000 livsmedelsanläggningar, inklusive vattenverk, i landet. Cirka 80% av dessa anläggningar sysselsätter mindre än 4 årsarbetskrafter. Livsmedelsverket leder och samordnar livsmedelstillsynen, i nära samarbete med de kommuner som har ansvaret för tillsynen av flertalet anläggningar. Verket samarbetar också med länsstyrelserna. Tillsynen omfattar alla led i hanteringen – från industri till butik och restauranger och från vattentäkt till konsument. Livsmedelsverket svarar för tillsynen vid ca 500 större livsmedelsanläggningar, som inte omfattas av det kommunala tillsynsansvaret. Livsmedelsverket svarar för köttillsynen vid landets slakterier. Kommunerna som i dagsläget är 290 stycken, räknar med att det totalt är 340 årsarbetskrafter som sysslar med livsmedelstillsyn. Arbetet är fördelat på ca 650 inspektörer.
Nya regler om livsmedelshygien och livsmedelskontroll i EU Två EG-förordningar om livsmedelshygien och två EG-förordningar om livsmedelskontroll ska börja tillämpas från 1 januari 2006.4 De nya förordningarna bygger vidare på den grund som lades 2002 i EG- förordning nr 178/2002 om allmänna principer för livsmedelslagstiftning.5 Nämnda förordning gäller hela livsmedelskedjan från jord till bord. Den innehåller bl.a. grundläggande krav vars syfte är att livsmedel som släpps ut på marknaden är säkra och inte vilseledande. Ansvaret för detta ligger på livsmedelsföretagen. Det medför bl.a. att företag som håller på med livsmedelsförädling ska producera mat som kan ätas utan att orsaka hälsofara och vars märkning inte vilseleder konsumenten om innehållet. EU:s nya hygienförordningar tydliggör livsmedelsverksamheternas ansvar för att livsmedlen är säkra. Den som utövar verksamheten skall uppfylla krav i förordningarna och följa egna rutiner i fråga om hygien (god hygienpraxis) och göra upp kontrollplaner som bygger på HACCP6-principer. De nya reglerna är – i jämförelse med befintligt regelverk – mer inriktade på de mål som ska nås och att ge företagen möjlighet att välja olika vägar för att uppnå målet som är säkra livsmedel. Reglerna är ibland flexibelt utformade och kan i vissa fall anpassas efter lokala förutsättningar. Nuvarande småskalighetsbegrepp har tagits bort. Eftersom de nya hygienreglerna är starkt målinriktade och kraven utan detaljreglering bygger tillämpningen på att detaljerna utarbetas och sprids som riktlinjer av branschen (artikel 4 och 7 i förordning 852/2004).
4
5
6
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien (gäller alla livsmedel) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställandet av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung (kompletterar förordning 852/2004) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa efterlevanden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd (gäller alla livsmedel) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/2004 Särskilda kontrollregler för livsmedel av animaliskt ursprung (kompletterar förordning 882/2004) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättandet av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet HACCP är en förkortning av Hazard Analysis Critical Control Points och kan på svenska översättas till faroanalys och kritiska styrpunkter. Det innebär att verksamhetens kontrollprogram bl.a. baseras på en faroanalys och sammanställning av kritiska styrpunkter. Varje produkt-/processlinje har en unik HACCP-plan.
Kontrollförordningarna fokuserar på riskbaserad systemtillsyn, dvs. att tillsynsmyndigheterna granskar och bedömer företagens egna kvalitetsstyrningsrutiner och kontrollsystem som hygienplaner och HACCP-planer. Detta skiljer sig från tidigare tillsyn som innebar att tillsynsmyndigheterna i huvudsak granskar pågående verksamhet och kontrollerar de färdiga livsmedlen.
Branscharbete och småskaliga producenter Branschorganisationen ’Företagarna’ omfattar småföretag över hela Sverige och har lokala nätverk i Sveriges samtliga kommuner. De är Sveriges största företagarorganisation, med ca 80 000 medlemmar. Deras uppgift är att skapa bättre förutsättningar för att starta, driva, utveckla och äga företag i Sverige. Viktiga arbetsområden är t.ex. generella arbetsgivarfrågor, näringspolitiska frågor och information. De utser goda förebilder genom att kora årets företagare i kommunerna. Någon specifik koppling till livsmedelsföretag har inte identifierats. Det finns ett flertal branschorganisationer inom livsmedelssektorn. Livsmedelsföretagen (Li), med ca 1000 medlemsföretag, är en paraplyorganisation för vissa av organisationerna. Små och stora företag är representerade i Li. Viktiga arbetsområden är arbetsgivarfrågor, näringspolitiska frågor, marknadsföringsinsatser och information, där flera av dessa är riktade till de lite större företagen. Kompetensförsörjning, råd och påverkan på utbildning inom gymnasieskola och yrkesutbildningar är också viktiga frågor för Li. Vissa organisationer inom Li har många små medlemsföretag, ex Sveriges bageriförbund som räknar med att drygt 80 % av företagen har färre än 10 anställda, andra har i huvudsak större företag som medlemmar. Exempelvis branschorganisationen Kött och charkföretagen representerar med sina medlemsföretag över 95 % av marknaden inom styck och chark och 98 % inom slakt, men har väldigt få medlemmar som representerar de mindre företagen. Fiskbranschen är ytterligare en branschorganisation som framförallt representerar de större företagen men den har även ett 30-tal mindre medlemsföretag. De har ett samarbete med SIK (industriforskningsinstitut med huvudkontor i Göteborg) för att hjälpa några mindre konservföretag med kompetensutveckling. Det finns även fristående branschorganisationer som företräder framförallt småföretag, exempelvis Sveriges gårdsmejerister med ett 30-35 tal7 aktiva producenter bland sina medlemmar, och Sveriges småskaliga kontrollslakteriers förening med ett 20-tal8 aktiva producenter. De representerar enligt uppgiftslämnarna uppskattningsvis en tredjedel respektive hälften av de aktiva producenterna inom sina branschsektorer. Marknadsföringsinsatser är viktiga även för dessa mindre branschorganisationer, men arbetsgivarfrågor och näringspolitiska frågor som är mycket centrala för stora företag är inte lika intressanta inom denna grupp. Några exempel på aktiviteter som vissa organisationer arbetar med som gynnar de mindre företagen är, ramavtal för utbildningar inom exempelvis livsmedelshygien, allmän rådgivning och branschriktlinjer.
Stödmöjligheter idag och tänkbara förändringar I detta avsnitt beskrivs kortfattat de olika stöd som kan utnyttjas för att främja en utveckling av småskalig livsmedelsförädling. I bilagorna 5 och 6 finns en utförligare beskrivning av
7 8
Personligt meddelande från Kerstin Johansson (Sveriges gårdsmejerister - SGM) Personligt meddelande från Bertil Karlsson (Sveriges småskaliga kontrollslakteriers förening – SSKF)
18
stöden. I avsnittet finns också beskrivet tänkbara förändringar av vissa stöd inom miljö- och landsbygdsprogrammet, (LBU).
Stödmöjligheter för småskalig livsmedelsförädling Med undantag för förädlingsstödet och kanske i viss mån projektstöden inom miljö- och landsbygdsprogrammet har inget av beskrivna stöd det specifika syftet att främja enbart småskalig livsmedelsproduktion utan är snarare en fråga om hur man väljer att tillämpa det aktuella stödet. I sammanställningen har vi dels företagsinriktade investeringsstöd, dels stödformer som är mer inriktade på näringslivsfrämjande insatser och slutligen mjuka stöd såsom kompetensutveckling. Stöd finns inom olika EU-program men även nationella stöd förekommer. Inledningsvis beskrivs stöden inom miljö- och landsbygdsprogrammet, därefter beskrivs stöd inom andra EU-program och slutligen de nationella stödformerna.
Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000 – 2006 (LBU) Sveriges miljö- och landsbygdsprogram omfattar ekonomiskt stöd som ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Stöden är delvis medfinansierade av EU. Programmet bygger på ett integrerat tillvägagångssätt för att utveckla landsbygden vilket innebär att ett antal enskilda stöd samverkar och bidrar till att långsiktiga mål uppnås. Stöden är indelade i två insatsområden; ekologiskt hållbar utveckling på landsbygden samt ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Programmet har utarbetats av Jordbruksdepartementet efter samråd med flera nationella, regionala och lokala aktörer. Jordbruksverket är utbetalande myndighet och förvaltande myndighet. De flesta stöden beslutas av länsstyrelserna. Programmet övervakas löpande av Jordbruksverket som lämnar årliga rapporter till EU-kommissionen om hur programmet fortskrider. En rådgivande kommitté, bestående av bl.a. branschorganisationer, myndigheter och andra aktörer träffas regelbundet för att diskutera genomförandet av programmet och eventuella ändringar och justeringar i dess utformning. Kompetensutveckling (K2) Stöd för kompetensutveckling ges till utbildningar som riktar sig mot lantbruksföretag eller andra med anknytning till lantbruket. I de flesta fall drivs dessa genom kurser, seminarier, studiecirklar och enskild rådgivning. Stöd till förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (förädlingsstöd) Förädlingsstödet är ett investeringsstöd som kan lämnas till företag som förädlar och saluför jordbruksprodukter men riktar sig främst till småskaliga livsmedelföretag och företag som genomför innovativa projekt. Projektstöd för utveckling av landsbygden Syftet med projektstöden för utveckling av landsbygden är att främja utvecklingen av landsbygden och genom samverkan förstärka och komplettera andra åtgärder för utveckling av landsbygden. Exempel på stödmottagare är lantbruksföretagare och sammanslutningar av dessa liksom andra landsbygdsföretagare, föreningar och organisationer som har anknytning till stödberättigande verksamheter. Även andra företag, föreningar och organisationer lokaliserade på landsbygden eller med anknytning till de verksamheter som ingår under respektive åtgärd är möjliga stödmottagare. Stöd kan även under vissa förutsättningar ges till enskilda företag men då är stödbelopp högst 30 procent av den totala kostnaden eller högst 480 000 kronor. 19
Projektstöden ska ses som ett komplement till övriga mer direkt lantbruksanknutna åtgärder och är därför främst avsedda för andra insatser än investeringar. Om investeringen ingår som en del i ett större projekt med även andra insatser kan även investeringar ingå. Projektstöden för utveckling av landsbygden omfattar fem olika delåtgärder: •
Marknadsföring av kvalitetsprodukter
•
Diversifiering av verksamhet med anknytning till lantbruket
•
Främjande av turism och småföretagande
•
Utveckling och förbättring av infrastruktur
•
Byutveckling samt skydd och bevarande av kulturarvet på landsbygden
• Investeringsstöd till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag Investeringsstöd kan lämnas till jordbruks-, trädgårds och renskötselföretag i vilka kompletterande verksamhet såsom skogsbruk, turism, hantverk, småskalig förädling och försäljning av gårdsprodukter som har nära anknytning till lantbruk, kan ingå. Startstöd till unga jordbrukare Startstöd ges till företagare under 40 år som för första gången etablerar sig som företagare i ett jordbruks- trädgårds- eller renskötselföretag.
Leader+ Leader+ är ett gemenskapsinitiativ vid sidan av miljö- och landsbygdsprogrammet och andra EU-program och syftar till att främja landsbygdsutveckling med ett underifrånperspektiv. Handläggning av stöden sker genom 12 LAG-grupper (lokala aktionsgrupper) som efter ansökan har godkänts av Glesbygdsverket. Varje LAG-grupp arbetar enligt en utvecklingsplan som utgår från en strategi baserad på ett för området typiskt tema.
Mål 1 Mål 1 är ett program som är en del av EU:s regionalpolitiska åtgärder. Det är inriktat på att stärka och utveckla tillväxten i näringslivet, stärka regionens dragningskraft så att nya företag etableras och utflyttning motverkas. Mål 1 i Sverige avser de mest glesbefolkade regionerna i landet och är indelat i två mål 1-områden, Södra Skogslänsregionen och Norra Norrland.
Mål 2 Mål 2 syftar till att stimulera näringslivsutvecklingen i utsatta industri- och landsbygdsregioner. I Sverige är mål 2 uppdelat i fyra program. För vart och ett av de fyra Mål 2-områdena finns särskilda program utarbetade som baserar sig på den aktuella regionens behov. Gemensamt mål för programmen är att öka regionernas sysselsättning, entreprenörskap och intresse för att bo och arbeta i området, så att tillväxt, inflyttning och investeringar ökar.
Växtkraft Mål 3 Växtkraft Mål 3 har till uppgift att stärka individens ställning på arbetsmarknaden, genom bland annat kompetensutveckling för att därigenom bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Programmet ger möjligheter att satsa på förändringsarbete, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet för såväl anställda i företag, offentlig sektor, organisationer 20
och ensamföretagare som arbetslösa. Insatserna riktar sig särskilt till små och medelstora företag eller arbetsplatser.
Landsbygdsstöd Landsbygdsstöd får lämnas till privatägda små och medelstora företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Företag med verksamhet inom jordbruk, fiske eller transport är undantagna från möjligheten att söka landsbygdsstöd. Landsbygdsstöd lämnas för investeringar i byggnader, anläggningar, maskiner, inventarier samt till produktutveckling, marknadsföring, utbildning och liknande, som inte har karaktären av driftkostnader.
Stöd till start av näringsverksamhet (Arbetsförmedlingen) Syftet med stöd till start av näringsverksamhet är att ge företrädesvis arbetslösa, som inte kan få ett arbete och som har förutsättningar för att starta egen verksamhet, bidrag till försörjningen under inledningsskedet av verksamheten. Det finns även andra stödinsatser som kan sökas via arbetsförmedlingen.
Tänkbara framtida förändringar av berörda stöd inom Miljö- och landsbygdsprogrammet I detta avsnitt beskrivs kortfattat tänkbara förslag till förändringar, särskilt förenklingar, av stöd inom LBU-programmet. Förslagen är framtagna enbart med utgångspunkt i behoven för den småskaliga livsmedelsförädlingen och utan några försök att avväga mot behov för andra åtgärder eller av andra skäl. Vissa av förslagen har framförts i halvtidsutvärderingen av LBUprogrammet9. De tänkbara förslag vi diskuterar relaterar till nuvarande LBU-program. Det ska dock understrykas att endast knappt två år kvarstår av nuvarande programperiod. Förändringar av regelverk är en tidskrävande process. Vi har därför valt att kalla detta avsnitt för tänkbara framtida förändringar av stöd. Förslagen ska ses som diskussionsunderlag för kommande analyser. Jordbruksverket fick den 28 oktober 2004 ett särskilt uppdrag om underlag inför utarbetandet av ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007-201310 att ta fram ett tekniskt underlag inför arbetet med ett nytt landsbygdsprogram. Bland annat ska effekterna av olika s.k. selektiva stödformer, stödnivåer, tak för stöd, villkor för stödberättigande och differentiering av stödnivåer för olika företagsinriktningar analyseras. Själva detaljutformningen av stöden kommer sedan att göras i samband med arbetet av det nya programmet. När det gäller startstöd till jordbruksföretag föreslogs det i halvtidsutvärderingen av LBUprogrammet att föra in startstödet i investeringsstödet eftersom utvärderaren bedömde att målen för startstödet därigenom skulle kunna tillgodoses bättre. Andra tänkbara förändringar är att höja stödbeloppet för att ge ökat incitament till nyetablering. För att ytterligare stärka måluppfyllelsen kan olika prioriteringar övervägas. Även behovsprövningen skulle kunna tas bort bl.a. eftersom den kolliderar med kravet om att stöd ska lämnas till ekonomiskt bärkraftiga företag.
9
Levande kulturlandskap – en halvtidsutvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet, SOU 2003:105. Regeringsbeslut Jo2004/2322.
10
21
För investeringsstödet har man framfört att takbeloppet och fyraårsbegränsningen skulle kunna ändras. Stöd till kompletterande verksamhet skulle kunna räknas separat och inte läggas ihop med stöd till traditionella jordbruksinvesteringar. Stöd skulle kunna beviljas för icke fasta anläggningar för att gynna kompletterande verksamhet. Även behovsprövningen skulle kunna tas bort av samma skäl som för startstödet. Kapacitetsbegränsningarna och stödberättigande råvarusektorer skulle kunna tas bort eller omdefinieras för såväl investeringsstöd som förädlingsstöd. Förädlingsstödet är främst inriktat på småskalig verksamhet. Större och redan framgångsrika företag är inte i lika stort behov av stöd och därför borde denna inriktning på stödet vidhållas, eller t.o.m. kanske göras ännu tydligare. Uppräkningen av stödberättigade råvarusektorer skulle kunna tas bort, alternativt omdefinieras eftersom begränsningar innebär att stöd inte fullt ut kan lämnas till innovativa satsningar inom nya områden eller till småskaliga företag med en mer ovanlig produktion. Stöd borde kunna lämnas till begagnad utrustning eftersom småskalig livsmedelsförädling är prioriterat inom förädlingsstödet och oftast är investeringar i begagnad utrustning den enda möjligheten finansiellt sett, i synnerhet för dessa små företag. Detta regleras emellertid för närvarande i EU-förordningarna. Ett annat tänkbart förslag som skulle kunna förenkla stödhanteringen är att helt enkelt ta bort kravet på vissa indikatoruppgifter för de minsta företagen vid ansökan om stöd och vid rekvisition av medel. För att förenkla handläggningen och minska administrationen skulle man kunna slå samman delåtgärderna i projektstödet till en enda åtgärd för näringslivs- och byutveckling på landsbygden. För uppföljningsändamål vore det mer ändamålsenligt att varje projekt inordnas i en viss kategori efter projektets huvudsakliga inriktning. Eget arbete tid får idag inte räknas med i exempelvis förädlingsstödet och investeringsstödet men däremot i projektstöden. För att förenkla ansökningsförfarande och redovisning för såväl den som söker stöd som för administrationen kunde man tänka sig att man inte skulle få räkna in egen tid som stödgrundande kostnad. Man kan dock ha en rakt motsatt åsikt, eget arbete borde införas i investeringsstöd och förädlingsstöd eftersom det idag kan vara svårt att få banker att ställa upp med lån. Om man väljer att inrikta förändringarna på förenkling av projektstöden skulle man kunna tänka sig att endast bevilja stöd för direkta kostnader. Detta skulle leda till en mycket förenklad hantering för såväl sökanden som för beslutande myndighet. Nackdelen är att genomförandet av större utvecklingsprojekt i praktiken skulle kunna omöjliggöras eftersom det krävs en större organisation med indirekta kostnader för att hantera dessa projekt. Det har från olika håll framförts att det finns behov av att kunna göra förskottsutbetalningar upp till en viss andel av stödet, detta framförs bl.a. i halvtidsutvärderingen av LBUprogrammet. Detta torde underlätta utvecklingsarbetet särskilt på de mindre företagen och projekten. Ett viktigt instrument för att skapa förutsättningar för genomförande av andra förslag som ges i denna rapport är att i stödåtgärden för kompetensutveckling införa ett system med kompetens- och utvecklingscheckar. Ett annat tänkbart förslag som diskuterats är att, som komplement till checkarna integrera kompetensutvecklingsinsatser i investeringsstöd, förädlingsstöd och framför allt i projektstödet.
22
Utredningens delprojekt Kartläggningar och fokusgruppmöten Kartläggning av utbildningsaktörer och projektverksamhet har skett med hjälp av en fristående konsult, Göran Stark. Dessutom har två fokusgruppsmöten hållits, också dessa med hjälp av en fristående konsult, Vioni (Tomas Norrby). Resultaten från detta redovisas i bilagorna 2 till 5. Kartläggning av stöd har ställts samman av Jordbruksverket. Redovisningen av stöd till småskalig livsmedelsproduktion med kommentarer redovisas i denna rapport.
Utbildning – kommentarer och slutsatser I rapporterna från fokusgruppsmötena ’Kartan’ (bilaga 2) och ’Kompetensutveckling’ (bilaga 3) konstateras att det behövs kompetensutveckling för flera aktörer inom området. När det gäller de småskaliga livsmedelsförädlarna så ser behoven olika ut beroende på om man är nystartad, har erfarenhet eller hur stort företaget är. I viss mån påverkar även företagets inriktning kunskapsbehovet. Utifrån tillgängliga uppgifter så finns respektive saknas följande utbildningar för småskaliga livsmedelsförädlare idag: •
Utanför högskolenivå finns vissa längre grundutbildningar, ex. gymnasieutbildningar av bageri och konditori. Dessa utbildningar passar bäst mellanstora småföretag inom sakområden med rekryteringsbehov. Grundläggande längre specialutbildningar saknas, t.ex. slaktutbildning, mejeristutbildning.
•
Kortare fortbildningskurser som t.ex. hygienutbildningar, HACCP kurser m.m. finns. Kortare utbildningar i praktiska ämnen som produktionsteknik, säljteknik och marknadsföring m.m. saknas ofta.
•
Inspirationskurser som riktar sig mot de minsta företagen och ofta sker i projektform finns.
•
Praktikutbildning används ofta av de minsta företagen som inte kan få den hantverksmässiga kompetensen i praktiska processen från annat håll.
För att underlätta företagens behov av kompetens föreslås fyra åtgärder i bilaga 3: •
Lokala uppsökande rådgivare som kan arbeta med företagen under längre tidsperioder.
•
Införande av rådgivnings- och kompetensutvecklingscheckar där företagen själva kan välja aktör. Makten över rådgivnings och utbildningsutbudet flyttas på så sätt från rådgivare/utbildare till användare.
•
Regionala kunskapscentra med lokalt, nationellt och internationellt fokus.
•
Ett samlat branschorgan som styrs och leds av företagen.
En svårighet som påpekas både i bilaga 3 och 4 är svårigheten att få mindre företag att avsätta tid för kompetensutveckling. Det är därför viktigt att det finns utrymme för uppsökande verksamhet från olika aktörer. Mindre företag med ett fåtal anställda glöms ofta bort i sammanhanget där fokus ofta ligger på de riktigt små mikroföretagen. 23
I bilaga 4 påpekas vikten av en genomtänkt pedagogik i alla utbildningar oavsett längd eller innehåll för att få en utbildning som har en hög kvalitet. Kvaliteten hos utbildarna varierar både när det gäller sakinnehåll och pedagogik. Utbildningsaktörerna måste vara transparanta så att användaren kan få full insyn i kursplaner, pedagogiskt upplägg samt referenser eller att kännedom om att sådant saknas. I samma bilaga förs tanken fram att kurser som rör sig inom sektorn ”matsäkerhet” skulle kunna ligga inom Livsmedelsverkets tillsynsområde. På det sättet skulle man få en viss kvalitetskontroll av det kursutbudet. Att genomföra en kvalitetskontroll av alla typer av kurser och utbildningsaktörer låter sig knappast göras.
Projekt – kommentarer och slutsatser Det konstateras i kartläggningen av projekt11 att det är svårt att få en överblick över alla projekt riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare. Det skulle behövas en central och aktiv databas där både projektaktörer och deltagare kan hämta aktuell information om olika projekt. Projekttiderna är ofta korta vilket har visat sig innebära att det är svårt att bedöma om det är det aktuella projektet som lett fram till ett specifikt resultat eller om det är något annat projekt som lett fram till detta resultat. Det gäller t.ex. de indikatorer som ofta satts upp som målen med ett projekt. Ett annat problem med korta projekttider är att de inte blir verksamhetseffektiva. Den mesta tiden och medlen går åt till administrativa åtgärder vid start och avveckling av projektet. Oavsett om ett projekts innehåll fått ett lyckat resultat eller inte så leder de oftast fram till att det bildas ett formellt eller informellt nätverk mellan deltagarna även om det inte var det primära syftet med projektet. Projektet har fungerat som en katalysator där ett förtroende byggts upp mellan deltagarna som efter projektets avslutande kan arbeta tillsammans med andra frågeställningar. Det finns inga formella krav på utvärdering av verksamheten inom projektet och det är mycket ovanligt med externa utvärderingar av projekt eller systematisk uppföljning av projektets resultat. De som finns är initierade av projektägarna själva. Eftersom det är offentliga medel som används borde någon form av utvärdering vara ett krav inom åtminstone de projekt som omfattas av en större budget. Andra projektägare och deltagare skulle också få möjlighet att tillgodogöra sig erfarenheter och lärdomar från olika projekt och på så sätt undvika framtida misstag.
Omfattningen av stöd till småskalig livsmedelsproduktion I detta avsnitt redovisas omfattningen av hur olika stödformer har stöttat den småskaliga livsmedelsförädlingen. I uppdraget begärs endast redovisning av stöd inom LBU-programmet men vi har bedömt att det vore en alltför snäv avgränsning eftersom det finns andra stödformer som medverkat till att främja småskalig förädling via olika projekt samt investeringar i företag. De stödprogram som redovisas är: LBU, LEADER+, Mål 1 – programmen, Mål 2-programmen samt landsbygdsstödet. En mängd olika källor har utnyttjats. För LBU har uppgifter inhämtats från SJV:s stödsystem. När det gäller projektstöd inom LBU som är indelat i fem olika stödåtgärder har vi manuellt utifrån projekttitel gjort urvalet. En felaktig eller missvisande projekttitel kan medföra att
11
Bilaga 5: Kartläggning av projekt
24
vissa projekt är inräknade trots att projektet inte ingår i den aktuella kategorin men det kan också vara så att deta av samma skäl saknas projekt. Eventuella felaktigheter torde dock inte vara så stora att det påverkar helhetsbilden nämnvärt. I urvalet av projektstöd ingår alla projekt med anknytning till mat, förädling etc. Det går inte att utifrån projekttitel avgränsa enbart småskalig förädling. Redovisning av de Mål 1-stöd där SJV är utbetalande bygger på uppgifter från verkets stödsystem. NUTEK har levererat uppgifter för landsbygdsstödet. I övrigt har uppgifter inhämtats från respektive förvaltningsmyndighet samt länsstyrelserna som har lämnat uppgifter avseende kompetensutvecklingsinsatser (K2). Uppgifterna avser beviljade stöd för perioden 2000 till 2004-06-30 med några undantag där redovisningen sträcker sig oktober 2004. Vi har valt att redovisa programbudgeten för de stöd där så är möjligt, hur stor del av respektive stöd som har utnyttjats i form av beslutat stöd totalt samt slutligen den del som har gått till småskalig förädling. Omfattningen av stöd till småskalig livsmedelsproduktion Budget 20002006, Mkr
Beviljat stöd 2000- Varav stöd till 20040630, Mkr småskalig förädling, Mkr
Förädlingsstöd
230
199
140
Investeringsstöd, insatsområde 212
297
191
6
Kompetensutveckling (K2)2
130
93
6
Diversifiering3
172
122
16
Marknadsföring av kvalitetsprodukter3 141
91
56
Främja landsbygdsturism3
79
54
3
16
8
0
46
38
4
796
231
43
36
11
245
141
2
Stödform
LBU-programmet
Utveckling av infrastruktur
3
Byutveckling och bevara kulturarvet Delsumma LBU
3
1093
Mål 1 Norra Norrland Förädlingsstöd4 Investeringsstöd4 Andra stödåtgärder5
-
-
Delsumma
43 56
Mål 1 Södra Skogslänen Förädlingsstöd4
84
33
13
Investeringsstöd4
325
182
2
25
Andra stödåtgärder5
-
-
65
Delsumma LEADER+6
50
852
519
14
Mål 2 Norra
-
-
8
Mål 2 Västra
-
-
6
Mål 2 Södra
-
-
6
Mål 2 Öarna
-
-
5
Mål 27
Delsumma Landsbygdsstödet8
25 -
-
Totalt
36 426
1
Utfall totalt beviljat stöd enligt LBU-rapporten för 2000 och 2001, Jordbruksverkets verksamhetsstatistik för 2002 samt DW2 för 2003 och 2004. Utfall småskalig förädling enligt inlämnade indikatorer till EUkommissionen 2000-2003 samt DW2 för 2004. 2 Uppgifter om småskalig förädling från länsstyrelserna. 3 Beslutat t.o.m. oktober 2004. Utfall småskalig förädling enligt manuellt urval av projekt. 4 Utfall totalt beviljat enligt redovisningar till Övervakningskommittén för mål 1. Beslutssiffrorna är fram till 30 september 2004. För utfall småskalig förädling saknas uppgifter för år 2000 t.o.m. 2002. Siffrorna är därför estimerade utifrån utfall 2003 och 2004. 5 Uppgifter från förvaltningsmyndigheternas webb-databas. 6 Uppgifter om småskalig förädling från LAG-grupperna. 7 Uppgifter om småskalig förädling från förvaltningsmyndigheterna. 8 Källa NUTEK
Kommentar till stödredovisningen Förädlingsstödet Förädlingsstödet kan sägas vara det enda av stöden där det finns en uttalad målsättning att främja investeringar i småskalig livsmedelsförädling. Vi har därför valt att göra en mer detaljerad redovisning av stödet. Hela 70 % av beslutat belopp av förädlingsstödet inom LBU-programmet har gått till företag som betraktas som småskaliga, med småskaligt avses företag med upp till 50 anställda. Detta kan jämföras med motsvarande stöd inom de båda mål 1-programmen där stödet till småskaliga företag står för 30 % respektive 39 % av beviljat stöd. En förklaring till skillnaden kan vara att landsbygdsstödet i mål 1-området i högre utsträckning går till de mindre småskaliga företagen. De råvarusektorer13 som beviljats mest förädlingsstöd är kött, grönsaker, frukt, bär och potatis och de som fått minst är oljeväxter, blommor och plantor. Oljeväxter, blommor och plantor är sektorer som fått mindre stöd och har också ett litet antal ansökningar.
13
Stödberättigande råvarusektorer anges i regeringens förordning 2000:577.
26
Förädlingsstöd, småskaliga projekt 2000-2004-06 Beslutat stöd fördelat på råvarusektorer och stödprogram, Mkr Råvarusektor
LBU, Mkr
Mål 1 Norra Norrland, Mkr
Mål 1 Södra Skogsläns– regionen, Mkr
Totalt, Mkr
Nöt-, gris-, får- och lammkött, kött från hägnat vilt samt, inom mål 1, renkött
43,2
8,0
4,7
55,9
Mjölk och mjölkprodukter
11,7
-
3,1
14,8
Ägg och fågelkött
18,0
1,0
0,2
19,2
Spannmål
7,7
-
1,2
8,9
Oljeväxter
0,6
-
-
0,6
Grönsaker, frukt och bär
35,8
0,1
2,9
38,8
Blommor och plantor
1,8
-
-
1,8
Potatis med undantag av stärkelse
21,2
2,1
0,8
24,1
140,0
11,2
12,9
164,1
och stärkelseprodukter Totalt, Mkr
Om vi istället ser på antalet beviljade projekt per råvarusektor så utmärker sig kött med det dubbla antalet beviljade projekt jämfört med den näst största grönsaker, frukt och bär. Förädlingsstöd, småskaliga projekt 2000-2004-06 Antal beslutade projekt fördelat på råvarusektorer och stödprogram Råvarusektor
LBU
Mål 1 Norra Norrland
Mål 1 Södra Skogsläns– regionen
Totalt
Nöt-, gris-, får- och lammkött, kött från hägnat vilt samt, inom mål 1, renkött
95
12
7
114
Mjölk och mjölkprodukter
23
-
5
28
Ägg och fågelkött
30
1
1
32
Spannmål
15
-
2
17
Oljeväxter
5
-
-
5
Grönsaker, frukt och bär
50
1
4
55
Blommor och plantor
4
-
-
4
Potatis med undantag av stärkelse och stärkelseprodukter
34
2
2
38
Totalt
256
16
21
293
För att ytterligare beskriva hur småskaliga projekt inom förädlingsstödet har fördelats har vi valt att redovisa beslutat stöd per program och län. Denna redovisning är inte avgränsad till landsbygden. 27
Förädlingsstöd, småskaliga projekt beslutade 2000-20040630, fördelat på län och program Län
Antal projekt
Beviljat stöd, mkr
LBU-programmet AB, Stockholms
18
7,7
C, Uppsala
2
0,5
D, Södermanlands
14
2,4
E, Östergötlands
15
8,8
F, Jönköpings
7
2,2
G, Kronobergs
8
5,7
H, Kalmar
11
5,4
I, Gotlands
7
7,0
K, Blekinge
1
0,3
M, Skåne
71
46,8
N, Hallands
35
17,5
O, Västra Götalands
36
18,5
S, Värmlands
10
2,3
T, Örebro
4
2,4
U, Västmanlands
3
0,8
W, Dalarnas
5
3,5
X, Gävleborgs
9
8,1
256
140,0
AC, Västerbottens
3
2,4
BD, Norrbottens
13
8,9
Totalt
16
11,2
W, Dalarnas
5
2,1
Y, Västernorrlands
6
3,9
Z, Jämtlands
10
6,8
Totalt
21
12,9
Totalt LBU Mål 1 Norra Norrland
Mål 1 Södra Skogslänsregionen
28
Investeringsstöd Endast 3% av investeringsstödet inom LBU-programmets insatsområde II har gått till småskalig förädling vilket kan anses vara lite eftersom kompletterande verksamheter ska vara prioriterade inom stödet. En anledning som framförts till Jordbruksverket är att företag som övervägt att satsa på gårdsförädling väljer att avstå från detta när man får klart för sig vilka krav som ställs på livsmedelsföretag. En jämförelse med mål 1-programmen visar att det ligger på ungefär samma låga nivå 1 % 1,4 %. Förutom anledningen som nämns ovan har det till Jordbruksverket framförts att landsbygdsstödet utnyttjas före investeringsstödet.
Kompetensutveckling (K2) Statistiken för K2 bygger på uppgifter insamlade från länsstyrelserna. Några län har inte lämnat uppgifter alls och för flera län saknas detaljerade uppgifter om genomförda aktiviteter. Vi bedömer trots detta att redovisningen kan ändå ge en viss bild av hur man utnyttjat K2medlen. Jordbruksverket har beslutat om ett nationellt projekt avseende småskalig livsmedelsförädling. Det är av mer övergripande karaktär och är inte heller detaljredovisad på aktivitetsnivå. Inom ramen för åtgärden kompetensutveckling (K2) har det genomförts aktiviteter med anknytning till småskalig förädling till en summa om 6 mkr. Närmare 2300 personer har deltagit i olika aktiviteter, av dessa cirka 900 som gått kortare kurser än 5 dagar, 320 personer har gått längre kurs än 5 dagar och 860 personer har deltagit i en studieresa. Vi måste dock poängtera att samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter. Den huvudsakliga branschinriktningen är charkuteri 23% följt av sylt/saft. Övriga inriktningar står för en relativt stor andel, 31%. Om vi bryter ner detta på aktivitetstyp finner vi att nästan hälften (46 %) av den tid som redovisats av länen har handlat om produktutveckling. Därefter kommer 10 % om livsmedelslagstiftning, 9% om marknadsföring och 8 % om ekonomi / företagande.
Projektstöd för landsbygdens utveckling När det gäller projektstöd inom LBU som är indelat i fem olika stödåtgärder har vi manuellt utifrån projekttitel gjort urvalet. Det går inte att utifrån projekttitel avgränsa enbart småskalig förädling. Detta kan medföra att vissa fel uppstår men eventuella felaktigheter torde inte vara så stora att det påverkar helhetsbilden nämnvärt. I urvalet ingår alla projekt med anknytning till mat, förädling etc. Vi har valt att kalla dessa projekt för livsmedelsprojekt eftersom de på ett eller annat sätt har den anknytningen. Budgeten för projektstöden var ursprungligen 470 mkr. Eftersom Jordbruksverket har eftersträvat så stor flexibilitet som möjligt har länsstyrelserna haft möjligheten att föra över medel mellan stödåtgärderna inom LBUprogrammets insatsområde II14. Projektstödsbudgeten har därför reducerats till 454 mkr. Inom projektstöden har länsstyrelserna också haft möjligheten att fritt disponera budgeten. Nästan 80 mkr (17 %) av den sammanlagda budgeten för projektstöd (454 mkr) har gått till projekt med anknytning till småskalig förädling eller matprojekt av olika slag. Om vi istället väljer att jämföra med hur mycket som har beslutats totalt inom projektstöden (313 mkr) finner vi att en fjärdedel av beslutade projekt har någon form av anknytning till livsmedel. Det totala antalet projekt är 1045, av dessa är 204 livsmedelsprojekt. Huvuddelen återfinns inom åtgärden marknadsföring av kvalitetsprodukter, vilket är naturligt eftersom just den åtgärden är inriktad på livsmedel. Det finns emellertid projekt inom alla åtgärder utom utveckling av infrastruktur. Vi har också utifrån projekttitel sökt att kategorisera de 204 projekten. Kategorin Övrigt blir i en sådan här schabloniserad indelning stor, 50 projekt. Därefter kommer Slakteri/charkuteri 14
Insatsområde II: investeringsstöd, startstöd, kompetensutveckling och projektstöd. Förädlingsstödet ingår också men där beslutar om stöd SJV.
29
med 41 projekt, Matkultur 35 projekt och Bondens egen marknad 30 projekt. Vid en jämförelse mellan länsstyrelsernas totala beslutsvolym och andelen som gått till livsmedelsprojekt finner vi några län som avviker markant från genomsnittet 26 %. Kalmar län har endast 1 % av beslutade projekt i kategorin Livsmedel vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt med tanke på att länet har haft en relativt omfattande livsmedelverksamhet inom K2 eller så kan det ses som att länet ser bättre möjligheter till utveckling av småskalig förädling via kompetensutvecklingsinsatser än via projektstödet. Jönköpings-, Hallands- och Västmanlands län avviker också från genomsnittet. Ett annat exempel är Skåne län som man kunde förväntas ha haft fler projekt med tanke på att länet har 10 – 13 procent av de småskaliga förädlarna i de olika storleksklasserna enligt statistiken från SCB. Detta kan understrykas ytterligare eftersom länet inte har tillgång till landsbygdsstödet på samma sätt som många andra län.
Mål 1, (andra stödåtgärder än investeringsstöd och förädlingsstöd) Vi har hämtat uppgifter från de båda mål 1-programmens webbaserade databaser och hittat 15 projekt i mål 1 Norra Norland och 14 projekt i mål 1 Södra skogslänsregionen. Ett och samma projekt återkommer ibland flera gånger beroende på att man delat in projekt i olika etapper. Vi kan också konstatera att det rör sig om betydligt större projekt än inom LBU-programmet eftersom stödet (EU+nationell finansiering) uppgår till 65 mkr i Norra Norrland och 43 mkr i Södra Skogslänsregionen. Den genomsnittliga stödnivån i dessa båda program uppgår till 3,7 mkr per projekt!
LEADER+ LEADER+ har inte utnyttjats i någon större utsträckning för småskalig förädling, endast 14 mkr (2,7 %) av beslutat stöd har gått till sådana projekt. Förklaringen kan ligga i att LAGgruppernas program och tema främst handlar om andra insatser. Antalet projekt är endast 15 och av dessa står LAG Kärnan i Västra Götaland för fem.
Mål 2 Inom Mål 2 finns beslut om 16 projekt med anknytning till småskalig förädling. Liksom i mål 1 rör det sig om större projekt, genomsnittligt stöd (EU + nationell offentlig medfinansiering) uppgår till 1,6 mkr. Huvudsakliga projektägare är Hushållningssällskapet som driver 10 projekt, ALMI har fyra projekt, övriga två drivs av Regionförbundet i Kalmar län samt av Aneby kommun.
Förstärkning av LBU-budgeten till småskalig livsmedelsförädling Regeringen har beslutat att utöka LBU-programmet med 400 mkr med sk. moduleringspengar, d.v.s medel som förs över från jordbrukets direktstöd till miljö- och landsbygdsåtgärder. Jordbruksverket fick i våren 2004 ett uppdrag att föreslå hur dessa skulle kunna användas. SJV föreslog i rapport till regeringen den 24 maj 2004 att förädlingsstödet skulle utökas med 12 mkr och stödet för kompetensutveckling (K2) med 8 mkr per år för 2005 och 2006, resterande delar går till andra mer jordbruksanknutna stöd. Genom detta förslag tillförs 20 mkr årligen för småskalig livsmedelsförädling. Jordbruksverket föreslog att K2 delen skulle öronmärkas för småskalig förädling i syfte att 30
förstärka effekten av de medel som avsatts för investeringar genom förädlingsstödet. Detta innebär att Länsstyrelserna har fått i direktiv att planera för utnyttjande av dessa K2 medel. Länen har därför under hösten 2004 skrivit in detta i sina länsprogram för K2. I genomsnitt har varje län fått ytterligare ca. 500 tkr per år under 2005 och 2006. Av länsprogrammen framgår på vilket sätt respektive län avser att använda dessa medel. Exempel på detta är: kurser i marknadsföring, tillverkning, hygien, logistik, offentlig upphandling, kurser som kan ge inblick i lagarna kring småskalig förädling samt förpackningstekniker/möjligheter, information om förädlingsstödet och kombinationsmöjligheter, studiecirklar och enskild rådgivning, studieresor som inspirationsgivare, osv. Utökningen av LBU-programmet godkändes av EU-kommissionen i december 2004.
Enkätsvar – Kunskapsbehov, inlärningsform och stöd I denna rapport hänvisas på flera ställen till den enkät som ingår som delprojekt i utredningen. Enkätformuläret där frågorna framgår bifogas som bilaga 7. I detta avsnitt i rapporten visas delar av resultat från enkäten. Övrigt enkätsvarsresultat som hänvisas till visas i bilaga 8. Enkäten har skickats ut till knappt 1100 livsmedelsföretag på landsbygden i syfte att identifiera behov och önskemål från de enskilda företagen. Registret över företag som inköpts från SCB har använts som adressunderlag för enkäten. Enkäten är ganska omfattande med totalt 34 frågor, fördelade på 5 huvudområden. Den skickades ut den 25 oktober. Två påminnelser har gjorts, sista gången skickades en kopia på tidigare utskickad enkäten med. Sista svarsdatum var 29 november. Inregistreringen avbröts den 3 december eftersom bearbetningen behövde påbörjas. Svarsfrekvens utifrån grundutskicket blev 35 %. Om vi räknar bort gruppen som vi vet inte sysslar med förädling blir svarsfrekvensen något högre, 42 %. Svarsfrekvensen ökade med ökande företagsstorlek, se nedanstående tabell. I sammanhanget ska även nämnas att alla inte besvarat alla frågor. Fördelning av inkomna svar per storleksgrupp
Antal utskickade enkäter Andel svar
Antal som meddelat att de inte förädlar eller verksamhet upphört/vilande
Antal efter justering
Andel svar efter justering
Antal anställda
Inkomna svar
0 anställda
215
673
32%
93
580
37%
1-2 anställda
68
170
40%
32
138
49%
3-9 anställda
51
138
37%
23
115
44%
10-19 anställda
25
55
45%
8
47
53%
20-49 anställda
20
36
56%
3
33
61%
Totalt
379
1072
35%
159
913
42%
31
Företagen bakom enkätsvaren I enkätens första avsnitt behandlades frågor om företagens verksamhet. Figur 5 visar branschvis fördelning av de företag som svarade på enkäten. Samband med den fördelning som finns i SCB:s register har noterats, varför vi antar att svarsfördelningen återspeglar branschernas verkliga fördelning. Figur 5. Branschvis fördelning av enkätsvar (fråga A 1). Av de 379 enkätsvaren har 366 företag svarat på denna fråga. De hade tillsammans 510 inriktningar, dvs 1,4 inriktningar per företag – ex. slakt och styckning på samma företag.
En tredjedel av enkätsvaren kom från företag med en kvinna som huvudansvarig för den dagliga driften (fråga A5: 344 svar, 113 kvinnor och 231 män). Ungefär hälften av företagen har svarat att de känner till att det finns någon branschorganisation för deras typ av verksamhet (fråga A7: 233 svar). Följdfrågan avseende namn på de branschorganisationer man känner till visar att känslan för vad en branschorganisation är varierar.
32
Nästan hälften av företagarna bedömde att deras företag är tillräckligt lönsamt efter deras behov (A8: 379 svar). Planer på att förändra verksamheten varierade mellan branscher (figur 6). Knappt en femtedel av dem som svarade på enkäten var registrerade som lantbruksföretag (A10: 69 företag). Figur 6. Fördelning inom bransch på frågan ’Planerar företaget att förändra verksamheten’.
Betydelsen av kompetensutveckling och utbildning Enkätfrågorna B1 och B2 visar hur viktig praktik och kunskap förmedlad av släkt och vänner varit för företagens kompetensutveckling. Frågorna B3, B4 och B5 behandlar de viktigaste kunskapsbehoven hos företagen. Utifrån enkätfrågan (B3) inom vilka områden som företaget skulle behöva mer kunskap kan vi utläsa att det är främst företag i storleksgruppen 0-19 anställda som har störst behov kompetenshöjande insatser. Kunskap inom produktutveckling bedömdes ha störst betydelse. Inget företag i gruppen 20-49 anställda har svarat att de har mycket stort behov av kunskap inom de 12 alternativ som fanns i enkäten. Produktutveckling, baskunskap i livsmedelshygien (ex mikrobiologi, främmande farliga ämnen, närings- och hälsoaspekter, producentansvar etc), marknadsföringsinsatser är enligt företagen de viktigaste ämnesområdena där företagen tror att utbildning bör återkomma med jämna mellanrum för att kompetensen skall kunna upprätthållas inom företaget. Därefter följde behovet av regelbundet uppdatering om lagar och förordningar, företagets ekonomiska styrning, specifik kunskap - livsmedelshygien (ex. tillverkningsprocesser av specifika produkter, förvaringstekniker för processade livsmedel etc) och utveckla affärsidén. 33
När man startar en livsmedelsförädling bedömer företagen att man behöver annan kunskap. Viktigast är då kunskap om lagar och förordningar, baskunskap - livsmedelshygien (ex mikrobiologi, främmande farliga ämnen, närings- och hälsoaspekter, producentansvar etc) och företagets ekonomiska styrning. Därefter följde behovet av kunskap att utveckla affärsidén, specifik kunskap - livsmedelshygien (ex. tillverkningsprocesser av specifika produkter, förvaringstekniker för processade livsmedel, underlag för att beräkna hållbarhetsdatum etc) och produktutveckling. Marknadsföring bedömdes inte vara bland de viktigaste kunskapsområdena när man startar företaget, utan basämnen kommer först.
Hur och var bör kunskap förmedlas till ditt företag Företagens val av inlärningsform (frågor C1 och C2) visade att den mest prioriterade tidslängden avsatt för kunskapsutveckling var alternativet 1-5 dagar. Detta stämmer även överens med de inlärningsformer som prioriterades, korta kurser (mindre än 1 månad), personliga rådgivare (inkl. mentorskap) och nätverk med andra företag var de former som prioriterades. Hur företaget helst skulle se att kunskapsförmedling organiserades behandlades i fråga C3. Vi återkommer till denna fråga i avsnittet Överväganden och förslag.
Producentens syn på utbildning och rådgivning Företagens syn på utbildning varierar starkt mellan branscher (figur 7). Figur 7. Fördelning inom bransch på frågan Hur viktigt är utbildning för ditt företag’.
34
Även i detta avsnitt kommer det fram att korta tidsinsatser prioriteras. Enkätsvaren från fråga D2 visar entydig att företag prioriterar att avsätta 1-5 dagar per person till utbildning per år. En viss andel av de minsta företagen valde dock alternativ med mer tid för kunskapsutveckling, ex. mer än 14 dagar. Frågorna D3 och D5 handlar om finansiering av kompetensförmedlingen. Huvudlinjen är att man kan tänka sig både utbildning och rådgivning, och man föredrar att den är subventionerad. Det är intressant att se att många av företagen tycker att utbildning och rådgivning får kosta. Jämför man utbildning och rådgivning betalar man hellre för utbildning. För de minsta företagen (0 anställda) så väljer största andelen kostnadsfri rådgivning, medan samma företagsgrupp väljer subventionerad avseende utbildning. Det framgår klart att företagen anser att branschorganisationerna kan rådgivning bäst (fråga D4). Det framgår också helt klart att man inte vill vara delägare eller delansvarig för ett regionalt centrum (fråga D6). Däremot är det ett tydligt Ja när det gäller att förmedla sina kunskaper till andra (fråga D7). Slutligen väljer man att branschsamarbete är viktigt, men att man måste få viss ersättning för sin insats (fråga D8). Figur 8. Företagens val på frågan ’Hur tycker du att din branschorganisation bör organiseras och finansieras?’
D8: Hur tycker du att din branschorganisation bör organiseras och finansieras?
Tjänst köps in - full subvention Tjänst köps in - delvis subvention Tjänst köps in - företag söker stödpeng Tjänst köps in - betalar själv Branschsamarbete - full ersättn. Branschsamarbete - viss ersättning Branschsamarbete utan ersättn. 0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal företag
Stöd till livsmedelsförädling Vi har i enkäten till de småskaliga livsmedelsförädlarna ställt en del frågor om stöd som företagen sökt eller avser att söka. I denna rapport kommer detta material inte att utnyttjas så som det inledningsvis var tänkt eftersom Jordbruksverket fått ett uppdrag om att lämna underlag till ett nytt landsbygdsprogram, och att det i det uppdraget ingår att analysera bl.a olika stödformer. De enkätsvaren kommer vi istället att kunna utnyttja i arbetet med underlag till det nya landsbygdsprogrammet.
35
Dialog med berörda aktörer I uppdraget ingår att ha en dialog med företrädare för de småskaliga livsmedelsförädlarna. Vi har medverkat vid ett seminarium 27 september 2004 som arrangerades av projektet Regional Mat. I bilaga 9 redovisas de förslag till åtgärder som seminariedeltagarna tog upp som viktiga för utvecklingen av den småskaliga livsmedelsnäringen. 19 oktober 2004 diskuterades ämnet med LRF som redogjorde för hur man i projektform arbetar med dessa frågor. Vi har även via pressmeddelanden informerat om uppdraget på respektive myndighets webbsidor i syfte att fånga upp förslag den vägen. Företag har också hört av sig i samband med att enkäten skickades ut. Generellt kan det sägas att många har idéer om VAD som bör göras, men få förslag handlar om HUR man bör göra. Småsskaliga slakterier har varit aktiva och även lämnat HUR förslag. Det framfördes bl.a. att hela slaktprocessen, från djuruppfödaren till styckad vara (inklusive mobil slakt) kan vara värt att analysera, med utgångspunkt från det enskilda företaget. Det handlar inte bara om livsmedelshygien- och kontroll utan även om t.ex. transporter av djur, avfallshantering och andra till verksamheterna knutna frågor. Många fler exempel15 finns, t.ex. betydelsen av nätverk och långsiktiga projekt liksom olika former för rådgivning, mentorsprogram etc. Behov av marknadsinriktade insatser har förts fram från olika håll, bl.a. har konsumentens roll påtalats. En del åsikter har framförts om myndighetsutövning, om livsmedelslagstiftning och krångliga stödregler och blanketter. Vi har försökt att lyssna till företagarna, att få ett underifrånperspektiv på insatser. Den information och kunskap vi fått har vi försökt väva in i våra överväganden och förslag på åtgärder. Desutom har vi deltagit på möten med andra viktiga aktörer i sektorn. Dessa möten finns med i bilaga 9.
Erfarenheter från andra länder Det har varit svårt att få fram detaljerade uppgifter från andra länder om hur man organiserat främjande av småskalig livsmedelsförädling. För att få fram relevanta uppgifter behöver man ha kontaktvägar och relationer uppbyggda långt i förväg vilket vi inte haft möjlighet till. Vi har sökt kontakt med Finland, Österrike och Irland. Vi har bedömt att en jämförelse med Finland kanske är den mest relevanta om man tar hänsyn till strukturen inom jordbruks- och livsmedelssektorn och traditionen att framställa livsmedel på en småskalig nivå. Även förhållanden som exempelvis befolkningstäthet på landsbygden torde ha betydelse i sammanhanget. Vi valde att ställa några få frågor som skickades till de tre nämnda länderna. Vi har fått varierande svar på frågorna från de tre länderna. Från Finland har vi dock fått lite mer uppgifter vilka redovisas nedan.
Småskalig livsmedelsförädling i Finland16 I Finland bildades 1993 temagruppen Mat-Finland som styrs av en landsbygdspolitisk delegation. Mat-Finland tog 1996 fram ett utvecklingsprogram för småföretagandet inom 15
Bilaga 9. Aktiv dialog med berörda aktörer. Källa: Alla uppgifter som redovisas i detta avsnitt är hämtade från publikationer utgivna av Mat-Finland som är en av flera temagrupper som leds av den finska statens samarbetsgrupp för landsbygdspolitiken eller direkt från sekreteraren för Mat-Finland, Heidi Valtari
16
36
livsmedelsbranschen. Syftet var att systematiskt arbeta för att utöka antalet livsmedelsföretag. Målet var att öka antalet företag från 2500 år 1996 till 4000 företag år 2000. Antalet sysselsatta skulle öka från 8000 personer till 12 000 personer, inbegripet utveckling av befintliga företag.
Regionala resurscentra i Finland Ett led i att nå de uppsatta målen var att bygga upp regionala resurscentra där livsmedelsföretag kunde få rådgivning och kompetensutveckling. Det finns nu 18 sådana i hela landet, en eller i vissa fall två, i varje landskap. (Landskap kan jämföras med länen i Sverige). Uppbygganden av dessa regionala centra utgick från företagens behov. Man frågade företagen hur de ville helst ville att det skulle organiseras, närhetsprincipen poängterades. Storleken på dessa resurscentra, mätt i antal personer, varierar beroende på antalet livsmedelsföretag i landskapet, från 2-3 anställda i på de minsta till ca 10 i en region med 400 livsmedelsföretag. Dessa regionala centra är finansierade direkt via olika EU-program (tex LBU). Detta sker genom projektbeslut om maximalt tre år. Man ser ett problem nu i övergången mellan nuvarande och kommande programperiod eftersom finansieringen upphör i februari 2006 och ett nytt program kan tidigast vara igång 2007. Dessa regionala centra har en mängd olika uppgifter. Man har en kostnadsfri basrådgivning / vägledning. För rådgivning om tex investeringar, produktutveckling etc betalar företagen ett självkostnadspris. Man kan även få hjälp med stödansökningar om företaget vill söka stöd till investeringar etc. När det gäller kompetensutveckling är den delen knuten till närbelägna högskolor. Företagen får inte stöd för att köpa tjänsterna utan subventionen går till det regionala centret.
Några jämförande siffror mellan Finland och Sverige Vi har från Mat-Finland fått statistik på inom vilka delbranscher de finska livsmedelsföretagen finns och har därför tagit fram statistik med motsvarande indelning av företagsstorlekar i Sverige, (SCB Företagsregistret 2004). Notera att statistiken här beskriver hela livsmedelssektorn och inte enbart landsbygden. Antal livsmedelsföretag i Finland med under 20 respektive över 20 anställda efter bransch 2004
Slakteri FiskBeredn av MjölkKvarnBageriFramFörädling Totalt och beredning grönsaker, produkter produkter verksam- ställning av andra charkuteri bär och (ost mm) het av livsmedel drycker frukt < 20
Antal
391
287
506
99
159
981
119
355
2897
anst
%
13%
10%
17%
3%
5%
34%
4%
12%
100%
> 20
Antal
56
15
29
38
12
101
15
46
312
anst
%
18%
5%
9%
12%
4%
32%
5%
15%
100%
Alla
Antal
447
302
535
137
171
1082
134
401
3209
14%
9%
17%
4%
5%
34%
4%
12%
100%
företag %
Källa: Mat-Finland, www.tkk.utu.fi/ruokasuomi
37
I Finland har man valt att betrakta småskaliga företag som företag med under 20 anställda. Man har cirka 2900 företagen med i genomsnitt 2,8 anställda per företag. Antalet företag år 1995 var 2565, man har alltså ökat med 332 företag sedan dess. Omsättningen på de 2900 företagen är omkring 210 000 euro per företag eller totalt för hela gruppen 600 miljoner euro. De småskaliga företagen står för 14 % av sysselsättningen i livsmedelsindustrin. Notera att dessa inte är avgränsade till landsbygden. Av de 2900 företagen med under 20 anställda är 1065 jordbruksföretag med förädlingsverksamhet, dvs 37 %. Vi har också ställt några frågor beträffande framställning och försäljning av vin på gårdsnivå eftersom denna delbransch sägs ha haft en tillväxt genom att man numera får köpa produkterna direkt av tillverkaren. Från början av 1995 det har varit möjligt att köpa viner direkt från företagen. Före 1995 har inte den typen av företag existerat. Möjligheten att köpa vin direkt från producenterna har skapat nya företag och nya arbetstillfällen. Idag finns det 48 företag inom denna delbransch. Dessa 48 företag ger arbete direkt till 150 människor. Företagen tillverkar tillsammans per år 380 000 liter vin. Antal livsmedelsföretag i Sverige med under 20 respektive över 20 anställda efter bransch 2004
Slakteri FiskBeredning MejeriKvarnBröd och beredning av frukt-, produkter produkter charkuteri bär- och och grönsaker stärkelse 0-19 anst Antal
Förädling Totalt av andra livsmedel
491
222
184
114
129
1376
110
466
3092
16%
7%
6%
4%
4%
45%
4%
15%
100%
131
27
35
46
27
149
20
75
510
%
26%
5%
7%
9%
5%
29%
4%
15%
100%
Antal
622
249
219
160
156
1525
130
541
3602
%
17%
7%
6%
4%
4%
42%
4%
15%
100%
%
> 19 anst Antal
Alla företag
Framställning av drycker
Källa: SCB Företagsregistret 2004
Vid en övergripande jämförelse kan vi konstatera att Sverige har något fler företag totalt, 3600 jämfört med 3200 i Finland. Väljer vi att se på hur fördelningen är mellan de två olika grupperna ser vi att Finland har en något större andel företag (90%) i gruppen 0-19 anställda, i Sverige står den gruppen för 85% av företagen. Vid jämförelsen av fördelning mellan delbranscherna i gruppen 0-19 anställda ser vi att delbranschen bröd / bageriverksamhet är störst. Vi ser också att likheterna är slående om vi tittar på de fem största delbranscherna. Finland har dock en betydligt större andel i gruppen beredning av grönsaker, frukt och bär. Trots att antalet företag inom gruppen dryckesframställning har ökat i Finland ser vi ingen skillnad mellan länderna, varken i antal eller andelar.
38
Avslutade och pågående uppdrag med bäring på småskalig livsmedelsförädling Nationella kuvertet I detta uppdrag ingick att lämna ett underlag om hur medlen i ett nationellt kuvert skulle kunna fördelas på ett effektivt sätt för att stödja kvalitetsproduktion och marknadsfrämjande åtgärder kopplade till den småskaliga livsmedelsproduktionen. Regeringen har därefter den 16 september 2004 beslutat att ge Jordbruksverket ett särskilt uppdrag att lämna förslag på åtgärder som medlen i det nationella kuvertet kan användas till. I skrivelsen sägs att uppdraget i den mån det är möjligt bör samordnas med det uppdrag som Jordbruksverket och Livsmedelsverket har fått om småskalig livsmedelsproduktion. Jordbruksverket har den 9 december 2004 och den 13 januari 2005 överlämnat rapporter till regeringen. Jordbruksverket föreslog att medel från det nationella kuvertet används till åtgärder för marknadsföring i vidare bemärkelse än reklam. Jordbruksverket fann att följande typer av marknadsföringsinsatser kan vara stödberättigande. -
Organiserande av eller deltagande i mässor eller utställningar.
-
Utnyttjande av resurscentra som kan erbjuda rådgivning eller liknande.
-
Införande av kvalitetssäkringssystem hos primärproducenterna med anknytning till utveckling av kvalitetsprodukter samt kostnader för kontrollprogram. T.ex. en första certifiering av kvalitetssäkringssystem och liknande system (samt certifiering för att bli godkänd på marknaden) samt utbildning av personal i tillämpning av kvalitetssäkringssystem.
-
Genomförande av produkt- och kvalitetsarbete såsom studiebesök och specialistutbyte/nätverk från andra medlemsstater till den egna gården.
-
Verksamhet för att sprida kunskap om ny teknik, t.ex. småskaliga pilotprojekt eller demonstrationsprojekt.
-
Tekniska undersökningar, marknadsundersökningar.
genomförbarhets-
och
designstudier
samt
Jordbruksverket framhåller i uppdraget (om det nationella kuvertet) åtgärderna för organiserande av och deltagande i mässor eller utställningar, utnyttjande av resurscentra och införande av kvalitetssäkringssystem. I denna rapport väljer vi när det gäller detaljer i övrigt att hänvisa till de särskilda rapporter som lämnades till regeringen den 9 december 2004 respektive den 13 januari 2005.
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Jordbruksverket fick, som nämnts tidigare i denna rapport, den 28 oktober 2004 ett särskilt uppdrag om att redovisa ett tekniskt inriktat underlag inför utarbetandet av ett nytt landsbygdsprogram för perioden 2007-201317. Uppdraget är relativt omfattande, här refereras till avsnittet om s.k. selektiva åtgärder vilka är de mest relevanta i detta sammanhang. Med 17
Regeringsbeslut Jo2004/2322.
39
selektiva åtgärder avses åtgärder som kan komma ifråga såväl för att söka öka konkurrensförmågan i företag inom de areella näringarna och i andra landsbygdsföretag som för att generellt främja landsbygdens och dess företags långsiktigt hållbara utvecklingsmöjligheter. Företagsekonomiska analyser av olika stödåtgärders effekt på företagarnas beslutsfattande och företagens utvecklingsmöjligheter och konkurrensförmåga ska belysas. Effekterna av olika former av stöd, stödnivåer, tak för stöd, villkor för stödberättigande och differentiering av stödnivåer för olika företagsinriktningar analyseras. Vidare skrivs i uppdraget att de tekniska/administrativa möjligheterna till effektiviseringar, förenklingar samt större flexibilitet mellan olika insatser för utveckling av kompetens, teknik, struktur, jämställdhet och konkurrensförmåga genom olika typer av stöd till projekt, investeringar, utbildningar mm ska analyseras och redovisas. Även förutsättningarna för att hantera uppföljning och utvärdering ska beaktas. Detta innebär att man även att på lämpligt sätt kommer att beakta de idéer och förslag som framkommer i denna rapport. Uppdraget ska redovisas senast 29 april 2005. I uppdraget ingår att ta ett helhetsgrepp över möjliga åtgärder framöver. Vi har av denna anledning valt att inte nu gå in närmare på frågor om de rent företagsekonomiska frågeställningarna eftersom Jordbruksverket avser att återkomma till det vid redovisningen av nämnda uppdrag.
Överväganden och förslag Faktorer som kan utveckla småskalig livsmedelsförädling Den viktigaste faktorn för utveckling ligger hos företagen och företagaren. Det måste finnas en drivkraft och insikt hos företagaren för att denne ska lyckas med sitt företagande. Företagarens mål måste vara att företaget kan överleva utan stöd och med en rimlig ersättning, ha tid för kompetensutveckling, det oförutsedda och sig själv som människa. Om denna drivkraft och insikt saknas så kommer inte företaget kunna ge en långsiktigt bärkraftig verksamhet, vare sig med eller utan stöd. Den produkt man tar fram och säljer ska kunna konsumeras utan risk för konsumentens hälsa. Det ställs därför höga krav på säkra livsmedel vilket kräver god kompetens hos företagaren. Att produkten måste var säker att äta är en förutsättning som måste fungera. Detta brukar de flesta livsmedelsföretag inse och samarbetar därför ofta i denna fråga, då eventuella matförgiftningar minskar konsumenternas vilja att köpa produkter från alla producenter. Inom den småskaliga livsmedelssektorn finns det många entreprenörer som verkligen brinner för sin idé att producera en vara som denne kan vara stolt över. Det är viktigt att företagaren är stolt över det man gör. Detta kan uppmuntras på olika sätt, t.ex. så som genom val av ’Årets företagare’ i kommunen (branschorganisationen Företagarna), specialtävlingar inom respektive specialområden; korv, ostar etc. (Saerimner, Jämtland; mejeriföretag emellan; köttvarutillverkare emellan osv).
40
Många producerar relativt små kvantiteter vilket medför att problem kan uppstå i logistik- och distributionsledet samt även göra att handeln blir osäker på om man klarar att leverera ett jämnt flöde av produkter. Handeln och naturligtvis även konsumenterna behöver kunskap om småskalig livsmedelsförädling så att konsumenten kan göra medvetna val i butiken. Fungerande logistik och distribution är viktiga faktorer eftersom produkten har en begränsad hållbarhet ofta med krav på en fungerande kylkedja. Många producenter har lång väg från produktionsplatsen till slutkonsumenten med följden att transportkostnaden per försåld enhet blir hög. För en del producenter finns få alternativ till en utkomst om man vill fortsätta att verka på landsbygden, detta gäller särskilt de jordbrukare som inte har möjlighet att utveckla jordbruksverksamheten. Genom att själv förädla sina produkter kan man fortsätta att hålla djur på sin gård vilket även gör att landskapet hålls öppet. Flertalet av förädlingsföretagen har begränsade möjligheter att utveckla befintliga produkter, ta fram nya produkter, skaffa nödvändiga kunskaper om livsmedelshantering och livsmedelslagstiftning, jobba med marknadsinsatser, logistik, distribution, förpackningar etc. Många forskare vid universiteten och andra universitetsnära organisationer arbetar direkt med småskalig livsmedelsförädling och har fokus på företagande och småföretagande i allmänhet. Ett exempel är organisationen ”Forum för småföretagsforskning”. Utredningen har försökt att kartlägga vilka aktörer det finns som har till uppgift att främja och underlätta för de småskaliga livsmedelsförädlarna. Förutom de stora utbildningsaktörer som beskrivs i bilaga 4 och bedriver kompetensutveckling så omsätter de två organisationerna LRF och Hushållningssällskapet stora resurser för att stödja utvecklingen inom småskalig livsmedelsförädling. Flera av aktörerna arbetar ofta i nära samverkan med länsstyrelser och kommuner. Vi gör bedömningen att det behövs olika former av ytterligare stimulans för att underlätta för de småskaliga livsmedelsföretagen att även fortsättningsvis kunna bedriva sin verksamhet och även utveckla denna. De förslag vi lämnar i denna rapport bedömer vi ska kunna medverka till att, tillsammans med företagens egna initiativ, kunna öka initiativen och möjligheterna och minska de hinder som vi har uppmärksammat. I samrådsversionen föreslogs inrättande av landsbygdscentra som skulle ha funktioner för grundläggande rådgivning / vägledning för företag och andra verksamma på landsbygden. Samrådsyttrandena var i överlag negativa till detta. Sammanfattningsvis kan man säga att samrådsinstanserna ansåg att ett sådant förslag inte ligger inom ramen för detta uppdrag samt att det redan idag finns funktioner som täcker ett sådant behov. Vi har därför valt att inte lägga fram förslaget men anser att frågan om landsbygdscentra bör diskuteras i samband med utarbetandet av det nya landsbygdsprogrammet.
Ekonomiska stödåtgärder – effekter och konkurrensaspekter I bilaga 5 ”Kartläggning av projekt” refereras till några undersökningar beträffande effekter av den stödpolitik som fått ökat utrymme i regionalpolitiken i och med Sveriges inträde i EU. I den utvärdering som Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) genomfört av geografiska strukturfondsprogram är den huvudsakliga slutsatsen att man inte kan spåra några effekter från strukturfondsprogrammen på den totala regionala utvecklingen. Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) pekar på olika risker med stödinsatser, bl.a. nämns att stöd riktade till jordbruksföretag kan motverka att andra sektorer på landsbygden utvecklas. SLI efterlyser mer generella insatser såsom förbättrat näringsklimat och infrastruktursatsningar. 41
Vi vill också uppmärksamma problemet med att företagsinriktade stödåtgärder riskerar att snedvrida konkurrensen mellan företag inom samma bransch. Det är inte osannolikt att det förekommer fall där ekonomiska stöd till ett företag kan medföra att ett annat företag som inte beviljas stöd får negativa effekter på konkurrenssituationen. Särskilt inom LBU-programmet och mål 1-programmen finns företagsinriktade stödåtgärder med målen att utveckla företagen; investeringsstöd och startstöd till jordbruksföretag och förädlingsstöd till livsmedelsföretag. Det nationellt finansierade landbygdsstödet kan också sägas ingå i samma kategori men har däremot en bredare inriktning mot alla företag på landsbygden med vissa undantag. Investeringsstöd och startstöd till jordbruksföretag och förädlingsstöd till livsmedelsföretag är emellertid i princip utformade så att om företagen uppfyller de kriterier som satts upp beviljas stödet. Risken för snedvriden konkurrens torde minska om alla företag som uppfyller kriterierna får del av stödet. Däremot kvarstår eventuella problem med s.k. undanträngningseffekter såsom SLI påpekar i sin rapport. Med undanträngning menas att om man ger ekonomiskt stöd till en viss bransch och/eller vissa verksamheter så finns det risk att det medför att andra branscher/verksamheter inte kan utvecklas på marknadens villkor. Om stödet inte funnits kanske marknaden hade sett till att andra branscher utvecklas istället. Vi föreslår i denna rapport att man i kommande landsbygdsprogram inför kompetens- och utvecklingscheckar som skulle kunna vara öppna för alla företag på landsbygden. Om ett sådant branschneutralt stöd införs kan det medverka till att minska eventuella undanträngningseffekter. Effekterna av projektstöden både inom LBU-programmet och av strukturfondsprogrammen kan vara svåra att mäta eftersom stöden ofta är vagt beskrivna i programdokument med ibland otydliga mål. Huvudsyftet kan emellertid sägas vara att de ska medverka till att utveckla landsbygden. En icke mätbar (bi)effekt som ofta framhålls är värdet av de nätverk som olika projekt kan resultera i, särskilt om projekten involverar företag. Projekt med en konkret uppgift som samlar och engagerar företagen är ofta bästa sättet att bygga upp nätverk. Vi kan inte heller bortse från att de övergripande målen för strukturfondsprogrammen och LBU-programmet är olika även om de ibland sammanfaller. Stöden inom LBU-programmet har flera olika mål varierande på stödtyp. Investeringsstöden till jordbruksföretag och livsmedelsföretag syftar i grunden till att stärka konkurrenskraften för det svenska jordbruket i sin helhet. Förädlingsstödets koppling till jordbrukets utveckling är måhända lite mer perifer. Stödet infördes i EU:s jordbrukspolitik i syfte medverka till att jordbrukarna som levererar råvaran ska få bättre priser för de levererade varorna. Strukturfondsstöden har som övergripande mål att utveckla de regioner där stöden finns.
42
Behov av och former för rådgivning, utbildning och kompetensförmedling Kompetensutveckling är viktigt för utvecklingen av både människa och företag. I bilagorna 2-5 och 818 finns de underlag i utredningen som fokuserat på behov av och former för rådgivning, utbildning och kompetensförmedling.
Lärande - att ställa frågan Vid fokusgruppmötet ’Kompetensutveckling’ uppmärksammades att det måste finnas motiv för lärandet, annars är risken att vi sprider information som ingen är intresserad av. När uppstår ett behov av lärande? Vid en viss tidpunkt uppstår ett behov av ny kunskap. Ofta är detta när man själv börjar ställa frågor. Reflekterande gemenskaper är den vuxnes normala sätt att börja ställa frågor och inhämta kunskap. En modell för att systematisera lärandet kan vara följande (utvidgad från Kolb19): •
Man upptäcker att man har ett problem
•
Vad är problemet? Det måste definieras.
•
Vad är nuläget – förstår man situationen?
•
Sätt målet
•
Vad skall vi göra. Handlingsplan på kort och lång sikt.
•
Experimenterande
•
Reflektion
•
Utvärderingsprocess
Praktiskt uppstår frågan om vilket kompetensstöd som behövs i detta lärande? Alla är i olika faser och det finns därför behov av olika stöd. En behovsanalys på individuell nivå är viktig idag. Utbildningssystem måste vara flexibla, det måste också finnas kriterier för vad som är bra och dålig utbildning.
Kompetensutveckling på flera nivåer behövs I uppdraget ingick att överväga om befintlig utbildningsverksamhet kan utvecklas eller anpassas för att bättre motsvara landsbygds- eller lantbruksföretagarnas behov. Både fokusgruppsmötet ’Kompetensutveckling’20 och enkätsvar21 visade att det finns många olika nivåer i företagandet och olika behov av kompetens för livsmedelsföretagarna, vilket innebär att inlärningsformerna bör anpassas till detta. Det har även konstaterats att det behövs kompetensutveckling för flera olika aktörer inom området, ex. myndigheter (beslutsfattare, tillsynsmyndighet, stödmyndighet), låneinstitutioner (banker), rådgivare (specifik kompetens, generell kompetens), forskare, utbildare, handel (säljare, inköpare m.fl.), kund (storhushåll, grossist, restaurang) och slutligen konsumenten. Någon riktad undersökning mot de senare ingår dock inte i denna utredning.
18
Bilaga 2: Rapport från fokusgruppsmöte Kartan; Bilaga 3: Rapport från fokusgruppsmöte Kompetensutveckling; Bilaga 4: Kartläggning av utbildningsaktörer; Bilaga 5: Kartläggning av projekt; och Bilaga 8: Enkät – Kunskapsbehov, inlärningsform och stöd i småskalig livsmedelsförädling på landbygden 19 David Kolb (1984) Experiential Learning - systematiskt lärande som är erfarenhetsbaserat 20 Bilaga 3: Rapport från fokusgruppsmöte ’Kompetensutveckling’ 21 Bilaga 8: Enkätsvar - Kunskapsbehov, inlärningsform och stöd i småskalig livsmedelsförädling
43
Figur 9. Kompetensutvecklingsbehoven i de små företagen kan differentieras beroende på inriktning och utvecklingsfas enligt nedanstående figur (från bilaga 2). Kryssen i figuren är en uppskattning av antalet företag inom respektive segment, dvs många kryss innebär många företag.
Antal anställda
Större Småföretag 10-50 anst.
xxxxx
xxxxxxxxx
Familjeföretag 0-9 anst.
xxxxxxxxxxx
x
Nyföretag
xxxxxxxxxx
x
Produktionsorienterade företag
x
x x
x
x
x
(x)
Processföretag
Teknikföretag
Tekniknivå
När det gäller de småskaliga livsmedelsförädlarna ser behoven olika ut beroende på om man är nystartad, har erfarenhet och hur stort företaget är. I viss mån påverkar även företagets inriktning kompetensbehovet. Enkätsvaren visar vilken kompetens företagarna tycker att de behöver och vad de tycker är det viktigaste kompetensbehovet för deras eget företag respektive för det nystartade (fråga B4 och B5).
Viktigast inlärningsform Vad företagarna tycker är den viktigaste formen för förmedling av kunskap visas i figuren på nästa sida. En spännande skillnad finns i enkätsvaren mellan fråga C1 och C2 avseende inlärningsformen ’basutbildningar finns på gymnasienivå (2-3 år)’. Företagarna har inte bedömt betydelsen speciellt stor av denna form av kunskapsförmedling (C1). Vid det kvalitativa valet ’det viktigaste alternativet’ (C2) rangerordnades alternativet däremot som fyra (efter korta kurser, personlig rådgivare och nätverk). Framförallt kvinnor har valt detta alternativ.
44
Figur 10. Den viktigaste formen av förmedling av kunskap enligt livsmedelsföretagarna (fråga C2).
Viktigaste formen för förmedling av kunskap enligt livsmedelsföretagarna (C2) 4. Internet+handled. 11. Annat 9. Internet, själv 5. Pers utbild.-konsult 6. Allm. möten-info 10. Studieresor 3. Specialutbildn. (1m.-1 år) 1. Basutbildn. Gymn. 8. Nätverk - m. företag 7. Pers. rådgivare/mentor 2. Kortare kurser (< 1 m.). 0
10
20
30
40
50
60
70
Antal företag
Företagens storlek (tid/ekonomi) och form av inlärning En svårighet för mindre företag är att avsätta tid för kompetensutveckling. Det bedöms därför som viktigt att det finns utrymme för uppsökande verksamhet. Det mest kostnadskrävande mötet, en direkt dialog mellan företag och en personlig rådgivare, är högt prioriterat både av de små företagarna själva och av representanter för ’utbildare’/’rådgivare’ (fråga C1/C2). Företagarna är även medvetna om att rådgivning kostar. En relativt hög andel av de minsta företagen tyckte att rådgivning borde vara antingen subventionerad eller gratis (fråga D5). En stor del av företagarna kunde tänka sig betala för utbildning, fast de flesta ville att den skulle vara subventionerad (D3). Kostnaderna för utbildning påverkas med formen av inlärningsinsatsen. Hur sambandet mellan företagens storlek (tid, ekonomi) och resursbehov (inlärningsform) kan tänkas visar figur på nästa sida.
45
et ag ss to r le ör de f in sk an M
Har inte tid eller ekonomi
, er rs g su nin re iv av ådg ov r eh nlig e b so nd per ka Ö till ex
k
Figur 11. Skiss på hur sambandet mellan företagens storlek (tid, ekonomi) och resursbehov (inlärningsform) kan se ut.
Har inte tid men ekonomi
Har tid men inte ekonomi Har tid och ekonomi
Uppskattat resursbehov (tid och ekonomi) för de olika alternativen om inlärningsform grupperar alternativen grovt i följande rangordning, med de dyraste alternativen för den enskilda företagaren (utan stöd) först. Uppskattningarna försöker visa relationen mellan kostnader för olika inlärningsformer och är inte beräknade utifrån offererade kostnader el. dyl. De numrerade alternativen i parantes nedan beskrivs i figur 10 på föregående sida. •
långa specialkurser och egen praktik utan lön (3 och 11);
•
personliga rådgivare inklusive mentorskap (5 och 7);
•
korta kurser, kurser på Internet med handledarestöd och studieresor (2, 4 och 10);
•
allmänna möten med informationsutbyte och föreläsningar, nätverk med andra företag, och hämtar själv information på Internet (6, 8 och 9),
•
basutbildningar på gymnasienivå (1).
Baserat på identifierade behovsskillnader mellan företag och det uppskattade resursbehovet kan man skönja förklaringar till företagens val av inlärningsform i enkätsvaren. Företagen är ofta små, har dåligt med tid och ekonomi för kompetensutveckling. Korta kurser innebär att man delvis själv kan välja tidpunkt för lärandet och träffa likasinnade till en rimlig kostnad. Personliga rådgivare är troligtvis en mer effektiv inlärningsform för utvecklande av det enskilda företaget då den kan anpassas till företaget, men de flesta företag verkar behöva subventioner för att klara kostnaden. Effektivt och betydligt billigare är lärande i nätverk, ofta uppbyggt med ett gemensamt mål inom en branschorganisation eller projekt. Denna form för inlärning lyfts fram på många håll i vårt samhälle, ex. NUTEK program. Basutbildningar för gymnasieungdomar bedömdes som aktuella för företag som vet om att de behöver rekrytera. Dyra specialutbildningar behövs för sådana företag som vill och kan utvecklas vidare som företag. Insatsen kräver både tid som pengar. Rapportförfattaren till bilaga 3 ser fyra åtgärder som redskap för att underlätta företagens identifiering av kompetensbehov och anpassad inlärning. Vi har ändrat texten i punkt 3 något.
46
•
Lokala uppsökande rådgivare som kan arbeta med företagen under längre tidsperioder.
•
Införande av rådgivnings- och kompetensutvecklingscheckar där företagen själva kan välja aktör. Makten över rådgivnings och utbildningsutbudet flyttas på så sätt från rådgivare/utbildare till användare.
•
Flera kompetenscentra med lokalt, nationellt och internationellt fokus.
•
Ett samlat branschorgan som styrs och leds av företagen. Branschen är troligtvis bäst på att identifiera och söka rätt på lämpliga specialutbildningar för sina medlemmar.
Lära genom erfarenhet – utvärdering och uppföljning Lära genom erfarenhet Den samlade kompetensen hos de aktörer som arbetar med olika aspekter av småskalig livsmedelsförädling är mycket stor. Den översikt över projekt och utbildningsaktörer inom småskalig livsmedelsförädling och den analys som gjorts visar att det finns ett ökande behov av att utveckla metoder för uppföljning och utvärdering. Syftet är att utveckla den samlade förmågan att lära av erfarenhet och öka resultat- och kostnadseffektiviteten i de insatser som görs med offentliga medel. Två viktiga skäl är att: 1. Projektägare/Utbildningsaktörer och även finansiärer behöver tillgång till erfarenheter gjorda inom tidigare och andra projekt i Sverige för att dels minimera risken för att misslyckas, dels dra nytta av framgångsrika perspektiv, koncept och metoder. 2. Att arbeta med lärande utvärdering eller s.k. formativ utvärdering under hela projekttiden ger deltagare och intressenter i projekt möjlighet att löpande reflektera över, anpassa och justera genomförandet för att nå framgång. Utredningen har visat att det finns olika sätt att motivera aktörerna att utveckla sin förmåga att, som en naturlig del i utvecklingsarbetet, mer systematiskt lära av erfarenheter. Det kan handla om att ställa krav i projektplaneringen på att denna skall innehålla en strategi för uppföljning och utvärdering. Det som efterfrågas är exempelvis inte mer av utvärderingar av om målet uppfyllts efter att projektet avslutats (utifrån-in-perspektiv), utan en utvärderingsansats som bygger på att det är de småskaliga livsmedelsförädlarna själva som äger utvärderingsprocessen och som stödjer varandra genom erfarenhetsspridning – ett inifrån-ut-perspektiv. Nyttan ska framför allt vara de inblandade aktörernas. Formerna för denna form av utvärdering har utvecklats under senare år, men ännu inte tillämpats på bred front. Alltfler projekt inom småskalig livsmedelsförädling använder sig dock av denna ansats. Erfarenheten från bl.a. meNY-programmet, samt LivsWäX och Lokal mat för turism och förädling som båda drivs av HS Dalarna Gävleborg visar att det är möjligt.
Utvärdering och uppföljning av projekt I kartläggningen av projekt22 framförs av rapportförfattaren generell kritik bl.a mot avsaknaden av utvärderingar av projekt. Även frågan om bra databaser för att hitta projekt tas upp. Rapportförfattaren har funnit tre typer av uppföljningar / utvärderingar: − Formella uppföljningar i form av slutrapporter − Övergripande effekter ur regionalpolitisk synvinkel − Utvärdering av enskilda projekt Förvaltningsmyndigheterna kräver att slutrapporter ska lämnas i samband med slututbetalning av projektmedel. Det ställs däremot inga formella krav på utvärdering av enskilda projekt. Vissa större projekt har trots detta utvärderats externt eller internt med varierande kvalitet enligt rapporten. 22
Bilaga 5: Kartläggning av projekt
47
Vi anser att utvärdering av olika stödformer och projekt är viktig som en grund för hur den framtida politiken på området ska utformas men också för att dra lärdom för hur framtida program och projekt ska formuleras. Jordbruksverket har initierat till ett flertal utvärderingar av bl.a förädlingsstödet och investeringsstödet inom LBU. Dessa har genomförts av utomstående organ. När det gäller stöden för landsbygdens utveckling är det en relativt ny verksamhet för Jordbruksverket, bortsett från den roll som hör samman med utbetalningar. Jordbruksverket har därför i verkets strategiska plan bestämt att satsa mer på utvärdering av landsbygdsåtgärder. Som framgår av förslag 7 i denna rapport om utvärdering samt projekt för marknadsinsatser kommer Jordbruksverket att utvärdera vissa projekt inom småskalig livsmedelsförädling. När det gäller formella krav ska samtliga stödprogram utvärderas, dels när halva programtiden gått för att kunna göra eventuella justeringar inom programperioden, dels en slututvärdering. Dessa utvärderingar ingår som en del i genomförandet av programmen och regleras i EU-förordningar. Det kan emellertid vara svårt att kräva att varje enskilt projekt som genomförs ska utvärderas av en utomstående utvärderare. Åtminstone gäller detta inom LBU-programmet där de flesta projekt är relativt små. Ett projekt tilldelas medel utifrån de aktiviteter som ingår i projektet varför det kan vara svårt att under projekttidens gång förändra de planerade aktiviteterna. De kontroller av projekt som görs utgår från vad som beslutats och större avvikelser får inte förekomma utan att nytt beslut har fattats. När det gäller frågan om databaser har vi samma uppfattning som rapportförfattaren till kartläggningen av projekt (bilaga 5). I sammanhanget kan nämnas att Jordbruksverket har bidragit med projektmedel för att utveckla webbplatsen LandsbygdsSverige.org. Frågan om utvärdering av projekt kan inte ses isolerat till enbart projekt om småskalig livsmedelsförädling och bör därför tas upp när kommande stödprogram ska utarbetas.
48
Förslag 1. Stimulera branschsamverkan Bakgrund Flertalet av större livsmedelsindustrier tillhör branschorganisationen Livsmedelsföretagen (Li). Li består av 16 branschföreningar. I vissa av dessa branschföreningar, t.ex. Sveriges Bageriförbund, är andelen små företag stor. Vid sidan av Li finns flera organisationer för mindre företag inom speciella produktområden, t.ex. Sveriges småskaliga kontrollslakteriers förening, Sveriges Gårdsmejerister och Sveriges Biodlares Riksförbund. En stor del av de småskaliga livsmedelsförädlarna tillhör dock ingen organisation eller har något ’permanent’ nätverk med andra företagare inom samma bransch. Knappt hälften av de små livsmedelsföretagarna uppgav i enkätens fråga A723 att de känner till att det finns någon branschorganisation för deras typ av verksamhet (48%). Vi antar därmed att många småskaliga förädlingsföretag saknar en plattform för dialog inom branschen. En branschdialog kan vara betydelsefull för producenterna då branschorganisationerna har många viktiga uppgifter, t.ex. stödja medlemsföretagen i olika frågor, bevaka regelverk och ge sin tolkning av desamma, tydliggöra och förmedla behov (kompetens – utbildning, rådgivning, lokaler, utrusning etc.), företräda medlemmarna i kontakter med myndigheter och besvara remisser samt vara opinionsbildare. En annan uppgift är skapa samverkan mellan företag med likartade frågeställningar och enligt Sveriges Gårdsmejerister fungera som en sambandscentral för bevakning och spridande av information löpande till sina medlemmar. I april 2004 fastställde EU de nya hygienförordningarna som tydliggör verksamheternas ansvar för att livsmedlen är säkra. Den som utövar verksamheten skall följa fastställda regler i fråga om hygien (god hygienpraxis) och göra upp kontrollplaner som bygger på kvalitetssäkringssystem baserat på HACCP-principer24. Regelverket ska börja tillämpas den 1 januari 2006. Eftersom de nya förordningarna är starkt målinriktade och utan detaljerade krav bygger tillämpningen på att regelverket kompletteras med branschriktlinjer (artikel 4 i förordning 852/2004). Det framgår av förordningarna att branschriktlinjer ska utarbetas och spridas av branschen (artikel 7 i förordning 852/2004). Detta förutsätter att det finns branschorganisationer som kan ta fram och bedöma branschriktlinjernas utformning och innehåll. Enligt informella uppgifter från Nederländerna är så gott som alla företag där med i någon branschorganisation. Det är, liksom i Sverige, inte ett formellt krav, men en konsekvens av att många uppgifter sköts av branschorganisationerna. Detta har bl.a. resulterat i att man är mycket långt framme i arbetet med att skapa branschriktlinjer.
Förslag Branschsamverkan mellan de minsta livsmedelsförädlarna bör stimuleras. Detta kan eventuellt ske med hjälp av ekonomiska bidrag om sådant behov föreligger. Utredningen tar inte ställning till om detta ska ske inom befintliga organisationer eller om en ny branschorganisation bör byggas upp. Det är självfallet företagen som avgör denna fråga.
23
Bilaga 8: Enkätsvar - Kunskapsbehov, inlärningsform och stöd i småskalig livsmedelsförädling HACCP är en förkortning av Hazard Analysis Critical Control Points och kan på svenska översättas till faroanalys och kritiska styrpunkter. Det innebär att verksamhetens kontrollprogram bl.a. baseras på en faroanalys och sammanställning av kritiska styrpunkter. Varje produkt-/processlinje har en unik HACCP-plan.
24
49
Motiv för förslaget Behovet av branschsamverkan och branschorganisationer framgår av livsmedelsföretagarnas enkätsvar och av rapport från fokusgrupp ’Kompetensutveckling’25. På fråga C1 om hur kunskap bör förmedlas till företaget anges att viktigaste formen för kunskapsförmedling för samtliga företag är kortare kurser, personlig rådgivning och nätverk med andra företag. På fråga D4 om vilken metod för rådgivning som är bäst föredrar hälften av företagen rådgivning via branschorganisationer. Övriga alternativ i enkäten var etablerade fristående organ, staten, marknaden eller annat. Framförallt bland de minsta företagen (0 anställda) anser man att branschen kan rådgivning bäst. Ytterligare motiv för branschsamverkan och stimulans till denna etablerade form av nätverk och erfarenhetsutbyte är att samtliga företag (n=356), dvs. även de minsta livsmedelsförädlarna, gärna delar med sig av sin kunskap (62%). Det finns dock hinder. Småskaliga producenter som engagerar sig i sin branschorganisation gör det oftast på bekostnad av sin produktion, då det inte finns någon som håller produktionen igång när man arbetar för branschen. Från enkätsvaren (fråga D7) framgår att de flesta tycker att branschsamarbetet är viktigt, men man måste få en viss ersättning för sin insats (62%; n=356). Är man dessutom en liten företagare så tar branschspecifika uppgifter, om än så viktiga, en proportionellt större del av tid och ekonomi än hos en större producent. En del uppgifter som mindre företag ibland sköter genom branschsamverkan så som upphandling av t.ex. analyskostnader för prov i egenkontrollen från flera företag, sköts internt på det större företaget. I fokusgruppen 'Kompetensutveckling' framhålls bl.a. att gemensamt arbeta fram branschriktlinjer är ett utmärkt tillfälle till lärande och att nätverksbyggen måste ske kring en konkret uppgift. Vid samma fokusgruppmöte identifierades att de småskaliga livsmedelsförädlarna, särskilt de mycket små och de nystartade företagen, har särskilt stort behov av stöd. Kvalificerad Yrkesutbildning (KY-utbildning)26 bedöms vara en lämplig form för utbildning inom småskalig livsmedelsförädling. En tydlig koppling till arbetslivet behövs dock, då branschen själv måste definiera behovet av kompetens för området. Brist på branschkontakter från småskalig livsmedelsförädling för samarbete kring utformning av eventuella nya KYutbildningar noteras i dagsläget. I fråga C2 framgår att gymnasial basutbildning anses som en av de viktigaste formerna för kunskapsförmedling (förutom korta kurser, personlig rådgivning och nätverk med andra företag), speciellt bland kvinnliga företagare. De senare återfinns ofta bland de minsta företagen. En organiserad form av branschsamverkan för de mindre livsmedelsförädlarnas sektorsgrupper kan vara ett sätt att fokusera på de minsta företagens villkor. Fördelarna för den enskilde företagaren om att vara ansluten till en branschorganisation behöver vara tydliga. En sådan samverkan kan mycket väl utformas som en paraplyorganisation och inrymma de redan existerande organisationerna för mindre livsmedelsförädlare. För vissa av de mindre livsmedelsförädlarnas sektorsgrupper kan befintliga branschföreningar inom Li vara tillräckliga, t.ex. inom bröd- och konditorisektorn. Det kan noteras att i enkätens fråga B3 så var det enbart ett företag i storleksgruppen 20-49 anställda (7%, n=15) som bedömde att mer kunskap inom området ’organisation av min bransch’ hade stor eller mycket stor betydelse för företaget, medan det var ungefär en fjärdedel av de övriga företagen oavsett storleksgrupp (n=238) som svarade att det hade stor eller mycket stor betydelse för företaget.
25 26
Bilaga 3: Rapport från fokusgruppsmöte Kompetensutveckling Bilaga 4: Kartläggning Utbildningsaktörer.
50
En annan väg att underlätta samverkan mellan de mindre livsmedelsförädlarna är att bygga på befintliga organisationer som Li. Utredningen vill peka på värdet av en heltäckande branschsamverkan för de mindre livsmedelsförädlarna men tar inte ställning i valet av form. Detta måste de småskaliga livsmedelsförädlarna själva sköta. Uppgifterna för en branschorganisation kan exempelvis vara: -
ansvara för kontinuerligt framtids- och omvärldsspaning avseende småskalig livsmedelsförädling
-
vara opinionsbildare
-
identifiera utbildnings- och forskningsbehov, och stimulera samarbete kring utformning av t ex nya branschrelaterade KY-utbildningar, forskningsprojekt, fortbildningskurser mm,
-
utarbeta och uppdatera kunskapsöversikter i de olika branscherna
-
skapa och sprida branschriktlinjer för olika branscher samt följa upp och utvärdera deras tillämpning, och bevaka regelverk och ge sin tolkning av desamma,
-
vara remissinstans för frågor som berör medlemmarna,
-
företräda medlemmarna i kontakter med myndigheter och andra aktörer, ex. vid införande av branschspecifika kursprogram i hygienutbildning etc. (dvs. sätta ramar för utbildning som kan ges av fler)
-
samla handeln och branscherna för att diskutera förutsättningar för kreativa logistiska lösningar för de små företagen,
-
samordna upphandlingen av tjänster ex. utbildningar m.m. från kompetenscentra, kooperativa organisationer och fristående aktörer, samt andra behov ex. laboratorietjänster, utrustning, vissa råvaror, förpackningsmaterial etc.,
-
ansvara för kvalitetssäkring av branschspecifika aktörer (ex. utbildare, rådgivare etc.),
-
samordna program/projekt för kompetenscheckar etc.,
-
fungera som en sambandscentral för bevakning och spridande av information löpande till sina medlemmar
Kostnader och finansiering av förslaget Kostnader Kostnaderna är svåra att ange exakt. De beror på om företagen väljer att bygga upp en ny branschorganisation eller om uppgifterna hanteras inom någon eller några befintliga branschorganisationer.
Finansiering Väljer företagen en ny organisationslösning bör man redan från start ha en medlemsavgift så att man får ett tydligt ägande och ansvar. Den långsiktiga finansieringen måste bygga på bidrag från företagen och inte stöd från staten. Det torde vara möjligt att inom ramen för existerande projektstöd inrymma projekt för att bygga upp en branschsamverkan/organisation för småskaliga livsmedelsförädlare. Ett eventuellt stöd kan emellertid beviljas endast under begränsad tid och det bör då finnas förutsättningar att organisationen kan fortleva utan stöd. I praktiken kan det emellertid bli 51
svårt att finna finansiering under nuvarande programperiod (2000-2006), åtminstone inom den budget som Jordbruksverket förfogar över centralt. När det gäller kommande LBUprogram (2007-2013) är storleken på budgeten osäker, lika stor osäkerhet råder om denna typ av verksamhet kan stödjas inom ramen för kommande regelverk och program. Ett eventuellt stöd kan emellertid beviljas endast under begränsad tid och det bör då finnas förutsättningar att organisationen kan fortleva utan stöd.
2. Ökad samverkan mellan tillsynsmyndigheterna på livsmedelsområdet Bakgrund I Sverige arbetar ca 650 personer med livsmedelstillsyn i kommunerna. Totalt finns det ungefär 52 000 tillsynsobjekt, där huvudparten är restauranger och butiker. Med många liknande anläggningar inom kommunen skaffar inspektören sig snart den kunskap som behövs för att bedriva en tillfredställande tillsyn. Det är däremot svårt att upprätthålla tillräcklig kunskap inom områden, där det bara finns en eller ett par anläggningar inom det aktuella ”sakområdet” (t.ex. mjölk, fisk, kött). Detta kan leda till felaktiga bedömningar i tillsynen som i slutändan drabbar livsmedelsföretagaren En tillsyn som inte är likvärdig och som inte på ett effektivt sätt utnyttjar tillgänglig kompetens identifierades i ett av Livsmedelsverkets projekt 2004 (SLLIPS) som syftade till att utveckla nya samverkansformer mellan myndigheter och små företag. Även i Livsmedelsverkets rapport 17-200127 identifierades kritik som riktades mot brister i tolkning och tillämpning av lagstiftningen och som kan antas bero på bristande kompetens. Denna bild har förstärkts av enskilda aktörer inom ramen för detta myndighetsuppdrag. Av Tillsynsutredningens slutbetänkande (SOU 2004:100) framgår bl.a. att det främsta syftet med mellankommunal samverkan är att öka möjligheterna för att upprätthålla nödvändig omfattning och inriktning av den personella kompetensen. En effekt av förbättrad samverkan är också en enhetlig rättstillämpning dvs. en likvärdig tillsyn. I propositionen 2004/05 föreslår regeringen att kommunerna bör få samma möjligheter att anlita andra kommuner för att utföra uppgifter inom livsmedelstillsynen som de i dag har på miljöområdet. Ett utökat samarbete skulle kunna minska sårbarheten i den enskilda kommunen och samtidigt ge inspektören möjlighet att specialisera sig. Den nya förordningen om offentlig kontroll som börjar gälla 1 januari 2006 ställer preciserade krav på kompetens och regelbunden vidareutbildning av tillsynspersonal (se vidare EG förordning 882/2004; artikel 6).
27
Lokal och regional livsmedelsproduktion – Kartläggning, analys och förslag på åtgärder. 2001, Rapport 17, Livsmedelsverkets rapportserie, Livsmedelsverket, Box 622, 75126 Uppsala, 77 sidor och 3 bilagor.
52
Förslag Livsmedelsverket bör i samarbete med regionala och kommunala tillsynsmyndigheter skapa samverkansområden för olika sakområden som t.ex. mjölk, kött och fisk. Varje enskild inspektör inom aktuellt sakområde bör ha tillräckligt många tillsynsobjekt för att kunna upprätthålla en hög kompetens inom sakområdet. Man bör också överväga att för en förbestämd tidsperiod ’diplomera’ inspektören mot de sakområden som denna ska ansvara för. Detta skulle ge ett system för att kvalitetssäkra att nödvändig kunskap finns hos inspektören som bedriver tillsyn vid de små företagen.
Motiv för förslaget Tillsynsansvariga, dvs. kommunala inspektörer för olika sakområden (t.ex. mjölk, fisk, kött) vid mindre verksamheter, bör ha tillräckligt många tillsynsobjekt inom enskilda sakområden för att kunna upprätthålla en hög kompetens. Många kommunala inspektörer har ensamt ansvar för livsmedelstillsynen i kommunen. Detta ökar kommunens sårbarhet vid sjukskrivningar och nyanställningar och bidrar till en tillsyn som inte är konkurrensneutral. Färre inspektörer med tillsyn inom ett visst sakområde ger bättre möjligheter till att bygga upp effektiva nätverk för samsynfrågor och kompetensutveckling. Samverkan mellan kommuner bör övervägas i de fall det finns alltför få tillsynsobjekt inom ett sakområde i en särskild kommun. Antal samverkande kommuner för ett specifikt sakområde beräknas variera i storlek beroende på hur många tillsynsobjekt det finns inom det aktuella sakområdet (ex. mjölk, kött och fisk). För tillsynsmyndigheterna är de positiva effekterna ett samutnyttjande av kompetenser inom sakområden, en ökad kompetens inom sakområdet för inspekterande inspektör och en mer likvärdig tillsyn. Dessa faktorer förväntas ge mer konkurrensneutrala bedömningar, vilket torde påverka åtminstone de flesta livsmedelsförädlare på ett positivt sätt.
Kostnader och finansiering av förslaget Kostnader Förslaget bedöms på längre sikt vara kostnadsneutralt. Negativa kostnadseffekter kan vara ökade resekostnader för tillsynsmyndighet vilket bör kompenseras av ett effektivt utnyttjande av resurser för kompetensutveckling. Handläggningen av ärenden bör bli effektivare då inspektören är väl insatt i området och dialogen med livsmedelsföretagaren mer konstruktiv.
Finansiering Uppgiften finansieras inom ramen för tillsynsmyndigheternas anslag.
53
3. Införande av kursplaner för livsmedelshygien, HACCP m.m. Bakgrund En av grundförutsättningarna vid livsmedelsförädling är att livsmedelsföretaget systematiskt har tänkt igenom och organiserat sin produktion, bl.a. baserat på vilka faror det kan finnas för deras produktionslinjer och processer och hur detta kontrolleras så man producerar säker mat (HACCP)28. I EU-lagstiftningen finns det krav att den verksamhetsansvariga skall säkerställa att livsmedelspersonalen skall få den hygienutbildning som är nödvändig för att producera säkra livsmedel. Det är bara i Finland och Danmark som det finns nationella bestämmelser om krav på hygienkunskap som går längre än det gemensamma regelverket i EU. I Norge och Island finns det planer på att stifta särskilda nationella regler. Sätten att genomföra nationella krav skiljer sig något åt mellan Finland och Danmark. I Sverige finns det krav att personer som arbetar med livsmedel måste ha ändamålsenligt kunskap för den syssla man håller på med. Detta innebär bl.a. att man måste ha kunskap i livsmedelshygien och HACCP. En mångfald av olika utbildningsaktörer finns på marknaden för att lära ut detta ämne. Det har framförts under arbetet med detta uppdrag, att förutom att det är svårt att hitta vilka aktörer som finns (jämför förslag 4) så är det ofta oklart vad man som ’kund’ får ut av en kurs. Passar den för min verksamhet? Vilket resultat kan jag förvänta mig när jag avsätter min tid till detta? Frågan om varför det inte finns kursplaner som det finns i annan utbildningsverksamhet har ställts? Man vill i förväg veta var ribban för kursen ligger så att man kan välja ’rätt’ kurs. Flera olika branschorganisationer har tagit fram branschspecifika kursprogram i hygienutbildning. Samarbetsgruppen i storhushållsfrågor (SAMS) där bl.a. Sveriges Hotelloch Restaurangföretagare (SHR), Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet och försvarsmaktens underhållscentrum ingår har i samarbete med Livsmedelsverket tagit fram en kursplan i allmän hygienkunskap. Sveriges bageriförbund tillsammans med Sveriges Livsmedelsarbetarförbund och Livsmedelsverket har också tagit fram en liknande utbildning kallad ”Rent mjöl i påsen”. Fiskbranschens riksförbund har arbetat fram riktlinjer för utbildning. Dessa riktlinjer är än så länge som utkast. De har dock skickats vidare till Li. Detta förslag skiljer sig något från de övriga genom att det tar fasta på en långsiktig plan för utveckling av kompetensen hos personalen över flera olika kurser.
Förslag Regeringen föreslås ge Livsmedelsverket i uppdrag att tillsammans med branschen och i samråd med de viktigaste av dagens utbildningsaktörer skapa och uppdatera kursplaner inom områdena hygien och kvalitetssäkring inom livsmedelslagstiftningens område.
Motiv för förslaget Brister i kunskaper om allmän hygien och ordning samt bristande kännedom och tillämpning av principerna för HACCP (baseras på vilka faror det kan finnas för företagens 28
HACCP är en förkortning av Hazard Analysis Critical Control Points och kan på svenska översättas till faroanalys och kritiska styrpunkter. Det innebär att verksamhetens kontrollprogram bl.a. baseras på en faroanalys och sammanställning av kritiska styrpunkter. Varje produkt-/processlinje har en unik HACCP-plan.
54
produktionslinjer och processer och hur detta kontrolleras systematiskt så man producerar säker mat) är ofta kännetecknande för mindre företag oavsett branschtillhörighet och bottnar oftast i en otillräcklig personalhygienutbildning. Detta bör därför vara en viktig branschövergripande fråga och rekommendationer i form av hygienutbildning för olika personalkategorier och en tydlig utbildningsstrategi skulle kunna ge en viktig signal till företagen för vilken nivå på hygienutbildning av anställda som man bör sikta på. En sådan nivå skulle samtidigt vara viktig även för tillsynsmyndigheten och ge en god draghjälp vid värderingen av ett företags utbildningsplaner för anställda huruvida dessa är ändamålsenliga eller inte. I brist på detaljerade riktlinjer riskerar denna del i dagsläget ge utrymme för visst godtycke vilket i det längre perspektivet skulle påverka konkurrensneutraliteten i tillsynen samtidigt som signalen om ökad utbildning till företagen försvagas. Danmark har valt att påverka innehållet och kvaliteten på kursinnehållet i de olika hygienutbildningarna genom att specificera en kursmålsättning och dessutom utvärdera kvaliteten på utbildaren genom att ställa vissa krav på denna. En slutkommentar i kartläggningen av utbildningsaktörer29 var att med kursutbud om livsmedelsförädling så skulle en viss kvalitetskontroll kunna vara att Livsmedelsverket ger förslag på kursplaner för utbildningar inom ”matsäkerhet” som hör till Livsmedelsverkets arbetsområden. Redan idag använder många utbildningsanordnare Livsmedelsverkets kursplan för ”Grundkurs i livsmedelshygien” men någon kontroll av genomförandet görs inte. Det positiva är att man använder kursplanen och man då kan förvänta sig att kursdeltagarna oavsett kursanordnare får samma kunskaper. Utformning av kursbevis/diplom efter genomgången kurs är också viktig, bl.a. för att en inspektör skall kunna värdera företagets personalutbildningsinsatser i samband med en inspektion. Det är dock viktigt att livsmedelsföretagen inser att det inte räcker med att man får ett ”diplom” efter avslutad utbildning och att man därefter kan slå sig till ro utan att kompetensen ständigt behöver förbättras inom företaget. Det bör också alltid genomföras kursutvärderingar så att en extern bedömare kan bedöma värdet av en speciell kurs, genomförd av aktuella utbildningsaktörer.
Kostnader och finansiering Kostnader Förslaget bedöms på längre sikt vara kostnadsbesparande, då livsmedelsföretagaren genom jämförelse av kursplaner kan anpassa utbildningen till sitt behov. Negativa kostnadseffekter kan vara ökade tidsåtgång för de parter som arbetar med kursplanerna, speciellt under ett uppbyggnadsskede. Uppskattningsvis beräknas förslaget för Livsmedelsverkets del som ett första steg innebära en årstjänst. Denna insats tillsammans med kringkostnader beräknas kosta ca 1 miljon per år.
Finansiering Idag finns ingen funktion på Livsmedelsverket för denna typ av insats och arbetsinsatsen beror på antal kursplaner, delvis en effekt av vilka branschsektorer som kan komma att omfattas. För genomförande av uppdraget behövs därför att Livsmedelsverkets anslag förstärks med 1 miljon kronor per år.
29
Bilaga 4: Kartläggning av utbildningsaktörer
55
4. Upprätta en webbplats för kunskapsspridning Bakgrund En småskalig livsmedelsförädlare/slakteri som vill kompetensutveckla sig eller sin personal har i dagsläget svårt att hitta lämpliga kurser eller utbildningar. Det har framkommit i utredningen att små livsmedelsföretagare saknar en överblick över lämpliga kurser eller utbildningar både vad det gäller placering i tiden, landet och innehåll (kursplan). Många upplever att det är svårt att hitta den information som kan vara användbar i kunskapsspridning för en småskalig livsmedelsförädlare. I projektet LivsmedelsSverige, som är en webbportal formellt placerad vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), finns en projektdatabas med länkar till olika projekt kopplat till livsmedelsförädling. Det är ett bra initiativ och visar på ett möjligt användningsområde för en webbplats. I dagsläget är dock de ekonomiska resurserna knappa för denna verksamhet. En del information finns troligtvis redan idag och det kanske snarare handlar om att länka ihop befintliga hemsidor och dessa kan eventuellt förbättras genom att lägga till information om småskalig livsmedelsförädling till de befintliga hemsidorna. Till exempel så finns Företagarguiden på NUTEK:s hemsida som är en nationell satsning med ett 80-tal myndigheter och finansieringsaktörer som samarbetspartners. Den riktar sig till dem som är eller vill bli företagare och vägleder till information som behövs för att driva, utveckla och starta företag. Företagarguiden ger svar på frågor om till exempel regler och krav inför företagsstarten, olika typer av tillstånd och mycket annat som rör företagande. Det går också att söka sig fram till viktiga kontakter i aktuellt län, till exempel för personlig rådgivning. Här finns också tjänsten Finansiera där det samlat ska finnas information och söktjänster om finansiering för dem som är företagare. För att underlätta för denna utrednings målgrupp bedömer vi dock att det behövs ytterligare insatser.
Förslag Upprätta en webbplats för ökad kunskapsspridning för målgruppen småskaliga livsmedelsförädlare. Webbplatsen bör utgå från samtliga livsmedelsföretagarnas identifierade kompetensbehov, men med fokus på hög användbarhet för de mindre företagen.
Motiv för förslaget Det har under utredningen noterats ett behov av att lättillgängligt få en överblick på nuläget när det gäller vilka aktörer som finns inom rådgivning, utbildning och kunskapsförmedling inom för den småskaliga livsmedelsförädlaren relevanta områden och som riktar sig mot småskalig livsmedelsförädling: vad dessa erbjuder (kursplaner etc), inlärningsmetoder, när i tiden samt om det finns utvärderingar av deras verksamhet, kurser och utbildningar. I bilaga 430 framgår att kvaliteten på utbildningar med fullt stöd av pedagogiska insatser till sådana som mer har karaktär av inspirationskurser utan kursplaner eller pedagogiskt stöd varierar från aktör till aktör. Det är därför viktigt att utbildningsföretaget är transparent så att man kan se om det finns ett internt utvärderingsprogram och att utbildaren hela tiden arbetar med att förbättra sina utbildningar och har en pedagogisk styrning av utbildningen. Det bör i beskrivningen av varje kurs finnas kursplan och om den i så fall motsvarar någon speciell målsättning (se förslag 3 om införande av kursplaner). Dessutom bör det finnas referenser och genomförda kursutvärderingar så att en extern bedömare kan bedöma skickligheten hos
30
Bilaga 4: Kartläggning av utbildningsaktörer
56
utbildaren och värdet av att gå kursen. Dessa uppgifter bör finnas lätt åtkomliga för användaren av webbplatsen. Även målsättningar och eventuella utvärderingar av övriga kunskapsspridande insatser på webbplatsen bör framgå. Webbplatsen placeras lämpligen i anslutning till en oberoende aktör, ex en branschorganisation, ett kompetenscentrum eller som ett samarbete mellan flera aktörer, som har god insikt i området. Det kan vara en fördel att bygga på redan existerande strukturer, LivsmedelsSverige kan exempelvis vara en lämplig hemvist för webbplatsen. Det är viktigt att säkerställa kontinuitet och regelbunden uppdatering av informationen (databasen) som visas på webbplatsen. Uppgifterna för webbplatsen kan exempelvis vara: •
strukturera databas (inkl. sökfunktion) och förmedla utbildningsmöjligheter/ utbildningsaktörer över tid och ämne i en regelbundet uppdaterad databas, även hänvisningar till relevanta gymnasieutbildningar, högskolor och universitet etc. bör ingå.
•
komplettera webbplatsen med information om andra alternativ för kunskapsutveckling, ex. relevanta mässor, studieresor, branschkontakter, delta i möten och ta del av olika organisationer och myndigheters information etc.
•
visa vilka möjligheter för stöd och bidrag till kunskapsutveckling som finns, eventuellt genom länkar till andra övergripande webbplatser
Kostnader och finansiering av förslaget Kostnader Förslaget bedöms på längre sikt vara ekonomiskt positivt för livsmedelsföretagaren genom de jämförelser av utbildningsaktörer, kursplaner (se förslag 3) och kursernas utfall som företagaren kan göra. Företagarens utgifter och avsättning i tid för kompetensutveckling kan genom den kunskap som företaget finner på webbplatsen anpassas och effektiviseras. Negativa ekonomiska effekter får dock den aktör som arbetar med webbplatsen, speciellt under ett uppbyggnadsskede. Vi har svårt att uppskatta kostnaden för förslaget. Regional mat har i sitt förslag till Nationellt kompetenscentrum för småskalig livsmedelsförädling angivit en kostnad på 0,5 miljoner kronor för Nyhetsförmedling och utveckling av webbplatsen. I den summan ingår inte detta förslag. Troligtvis är det mer fråga om 0,5 - 1,0 miljoner kronor för uppbyggnaden av webbplatsen (1 årstjänst med kringkostnader), delvis beroende på om en befintlig aktör anlitas eller inte.
Finansiering Drift och underhåll av en nationell databas kostar pengar och resurser. En extra ekonomisk insats behövs i uppbyggnadsskedet. Sett i ett längre perspektiv skulle en webbplats kunna utgöra en viktig ”reklamplats” för utbildningsaktörerna vilket skulle kunna ge möjligheter att finansiera det löpande arbetet. Det finns dock en risk att de mindre utbildningsaktörerna inte har de ekonomiska möjligheterna att delta och konkurrerar därmed inte på lika villkor. Det är därför troligt att en nationell databas till stor del kan behöva finansieras med offentliga medel. Inom ramen för existerande projektstöd torde det vara möjligt inrymma projekt för att bygga upp en webbplats. I praktiken kan det emellertid bli svårt att genomföra under nuvarande programperiod (2000-2006), åtminstone inom den budget som Jordbruksverket förfogar över centralt. När det gäller kommande LBU-program (2007-2013) är storleken på budgeten 57
osäker, lika stor osäkerhet råder om denna typ av insats kan stödjas inom ramen för kommande regelverk och program.
5. Kompetenscentra för småskalig livsmedelsförädling Bakgrund På livsmedelsområdet finns det idag ett antal aktörer vilka verkar dels regionalt och dels nationellt och har till uppgift att arbeta med utveckling av bl.a småskalig livsmedelsförädling. Några som nämns i denna rapport31 är Eldrimner, Livstek, meNY, SIK, och projektet Regional Mat men det finns flera. Dessa har en viktig uppgift i att öka befintliga, men även nystartade, företags kunskaper i livsmedels- förädling / produktion. De nämnda aktörerna har olika inriktning, olika metoder och även i vissa mån olika målgrupper för sin verksamhet. De nämnda aktörerna är samtliga viktiga för de småskaliga livsmedelsförädlarnas kunskapsuppbyggnad och utveckling, men har olika fokus och arbetssätt så de är svåra att jämföra utifrån tillgängliga uppgifter. Eftersom företagen inte alltid själva har de ekonomiska resurser som krävs för att betala marknadsanpassade priser så har flera av aktörerna som arbetar direkt med företagen begärt ekonomiskt stöd från staten för att kunna hålla priserna nere och därmed attrahera små livsmedelsföretagare. Kompetenscentrens uppgift är att förmedla kompetens för hela livsmedelskedjan via livsmedelsförädlare (producent), bransch och handel till konsument. Centren bör även kunna vara en plattform för kompetenssamverkan och erfarenhetsutbyte mellan organisationer (ex. inom livsmedelsbranschen, fristående organ som LRF och Hushållningssällskapen), enskilda företag, näringsföreträdare, nationella och regionala projekt, rådgivare, myndigheter, konsumenter och konsumentorganisationer m.fl. i hela kedjan på nationell och regional nivå.
Förslag Behov av flera kompetenscentra i landet har identifierats av utredningen. Centren behöver ha generell kompetens och i möjligaste mån komplettera varandras kompetens inom specifika förädlingsprocesser / produktområden, samtidigt som konkurrens- och kvalitetsaspekten bör beaktas. Staten bör ge ett grundstöd som stöttar den del av kompetenscentrens verksamhet som är inriktad på mindre företag på landsbygden. De aktörer som ska kunna komma ifråga för en sådan grundfinansiering bör verka nationellt såtillvida att verksamheten som erbjuds är öppen för alla oavsett var företaget är beläget. Subventionen till dessa kompetenscentra bör inte vara fullt kostnadstäckande eftersom det finns anledning att företagen som anlitar kompetenscentren står för viss del av kostnaden själv. Grundstödet bör säkerställas över åtminstone en femårsperiod, med intern kontinuerlig utvärdering av enskilda centrum men med extern avstämning mot uppdraget efter 3 år.
Motiv som stödjer kompetenscentra I den enkät32 som skickades ut i oktober 2004 till de småskaliga förädlingsföretagen ställdes bl.a. fråga C3: ”Hur skulle du själv helst se att kunskapsförmedling för småskalig livsmedelsförädling organiserades?” Företagen fick välja mellan sju olika alternativ samt 31 32
Bilaga 4: Kartläggning av utbildningsaktörer Bilaga 7: Enkät till småskaliga livsmedelsförädlare och slakterier
58
möjlighet att lämna ett eget förslag. Man kunde dessutom rangordna förslagen: viktigast, näst viktigast och tredje viktigaste. Nedanstående figur visar hur företagarna som svarade på frågan tyckte var det viktigaste alternativet. Figur 12. Viktigaste alternativet för kunskapsförmedlingens organisation, sorterat efter kvinnors val, i enkätfråga C3: Hur skulle du själv helst se att kunskapsförmedling för småskalig livsmedelsförädling organiserades? Antal enkätsvar anges inom parantes. När uppgift fanns om kön på huvudansvarig (A5) svarade totalt 253 företag på frågan.
C3. Viktigaste alternativet för kunskapsförmedlingens organisation, sorterat efter kvinnors val
Annat (5)
Privata konsultinsatser (8) Branschorganisationer har hand om upplägget (22) Komplettering med statlig eller kommunal basutbildning (7)
Kvinnor Män
Ett nationellt centra - de flesta områdena spetskompetens (37) Fristående organisationer (ex. LRF, Hushållningssällskapen) (22) Regionala centra - de flesta områdena baskompetens - ej spetskompetens (85) Flera nationella centra egna specialområden spetskompetens (67)
0
20
40
60
80
100
Antal företag (n=253)
Av dessa svar kan vi utläsa att de viktigaste alternativen för företagen är: Regionala centra har hand om de flesta områden som är intressanta för småskalig förädling, har baskompetens men ej den spetskompetens som hos nedanstående alternativ, 34 % 59
Flera olika nationella centra med egna specialområden, (ex. från idé till start, processteknik för livsmedel, marknadsföring, hantverksmässig framställning etc.) 26 % Ett nationellt centra som har hand om de flesta områden som är intressanta för småskalig livsmedelsförädling, 15 % Även om svarsfrekvensen är relativt låg (ca 40%) så tolkar vi resultatet som att det finns ett stöd för tanken på flera regionala kompetenscentra samtidigt som de aktörer som verkar nationellt bör finnas kvar. Vi noterar också att kvinnor väljer annorlunda alternativ än män. Det har framkommit under utredningen att det är av väsentlig betydelse att det finns både generell kompetens om företagandet (ex. marknadsföring, produktutveckling, ansvar mot kund/konsument), som specifik kompetens (ex. framställning av lufttorkade köttprodukter, lufttorkad fisk, hantverksmässig osttillverkning etc.) att tillgå för de företag som inte själv har de ekonomiska resurser eller den tid som krävs att helt på egen hand utveckla verksamheten och ta tillvara den forskning som bedrivs33. Till stöd för detta arbete bör etableras ett nationellt nätverk av kompetenscentra baserade på befintliga aktörer som både har generell kompetens och kompletterande specialkompetens för olika produktområden. Vid dessa centra kan även mycket av det arbete bedrivas som livsmedelsbranschen ansvarar för, t ex att vara mötesplats för nätverksbyggande, rådgivning och kompetensutveckling. Resultaten visar också att det finns behov av personliga rådgivare34 och kurscentra för specifika förädlingsprocesser. Detta styrker att det bör finnas fler än ett kompetenscentra som kan komplettera varandras specialkompetens. Följaktligen rekommenderas en kombination av de två alternativ som av de små livsmedelsföretagarna valts som viktigast. Dessa alternativ är tillsammans viktigast för mer än hälften av företagen (C3). De kompetenscentra som föreslås måste söka sina uppdrag både lokalt och nationellt, och i viss mån även internationellt. I detta ligger att aktivt etablera och söka partners i europeiska projekt och nätverk för att snabbt kunna återföra nya signaler till näringen inom t ex marknad, säkerhet och processteknik. Det har i utredningen framkommit värdet av svenska rådgivare. När sådana saknas är det bra om det finns internationella rådgivare tillgängliga. Det har också framkommit att det finns tankar på att etablera nya kompetenscentra på andra håll i landet.
Motiv till grundstöd Utifrån enkätfrågan (B3) inom vilka områden som företaget skulle behöva mer kunskap kan vi utläsa att det är främst företag i storleksgruppen 0-19 anställda som har störst behov kompetenshöjande insatser. Inget företag i gruppen 20-49 anställda har svarat att de har mycket stort behov av kunskap inom de 12 alternativ som fanns i enkäten. Grundstödet skulle kunna utformas så att en första del utbetalas som ett schablonbelopp och en andra del efter exempelvis en årlig redovisning av i vilken omfattning verksamheten varit inriktad på små företag på landsbygden. En trappstegsmodell i två (eller flera) steg skulle
33 34
Bilaga 3: Rapport från fokusgrupp om kompetensutveckling Bilaga 8: Kunskapsbehov, inlärningsform och stöd i småskalig livsmedelsförädling - sammanställning enkät
60
kunna utformas så att kompetenscentra får störst stöd för kompetensutveckling till företag utan anställda och lite mindre stöd när verksamheten riktas till storleksgruppen 1-9 anställda och så vidare. Vi förordar dock ett ur administrativ synvinkel enklare förfarande där man som fördelningsnyckel utgår från historiska data om i vilken omfattning verksamheten varit inriktad på landsbygdsföretag. Det är viktigt att ett stöd inte leder till att snedvrida konkurrensen mellan kompetensförmedlare. Konkurrens mellan dessa aktörer bör rimligtvis också leda till att verksamheten förbättras. Konkurrensen kan upprätthållas om det finns fler än ett alternativ för företagen att välja på. Genom kompetens- och utvecklingscheckarna i förslag 6 skapas förutsättningar för detta.
Kostnader och finansiering av förslaget Kostnader Det är vanskligt att uppskatta kostnaderna enligt den modell som beskrivs ovan. Kostnaden hänger samman med flera olika faktorer såsom omfattning av verksamhet riktad till mindre företag liksom antalet aktörer som kan komma ifråga för ett grundstöd. Eldrimner som är en av de aktörer som kan komma ifråga för ett grundstöd har kostnadsberäknat sin verksamhet och kommit fram till att när verksamheten är fullt utbyggd behöver man ett statligt stöd om 8 mkr årligen vilket skulle utgöra 65-70% av finansieringen.
Finansiering Genom riksdagsbeslut den 16 december 2004 fastställdes statsbudgeten för 2005. Utgiftsområde 23 Jordbruk, anslag 43:16 förstärktes därmed med 10 miljoner kronor för projekt rörande nationella och regionala resurscentra för småskalig livsmedelsförädling. Dessa medel skulle kunna fördelas mellan de aktörer som kan redovisa verksamhet inriktad på småskalig livsmedelsförädling vid små företag. En viktig utgångspunkt är att verksamheten på kompetenscentren på sikt bör söka bli självfinansierade via intäkter från de företag som nyttjar deras tjänster. I förslag 6 föreslår vi att man inför kompetens- och utvecklingscheckar som företagen kan söka för utveckling av verksamheten, detta stöd kan delfinansiera kompetenscentrens verksamhet. Sett i ett längre tidsperspektiv bör denna intäkt ta större delen av kostnaderna. Det bör också nämnas i detta sammanhang att Jordbruksverket i redovisningen av uppdraget att lämna förslag till åtgärder inom det sk nationella kuvertet bl.a har föreslagit att medel från det nationella kuvertet skulle kunna stödja organiserande av eller deltagande i mässor eller utställningar, utnyttjande av resurscentra samt införande av kvalitetssäkringssystem med anknytning till utveckling av kvalitetsprodukter. Detta stöd är emellertid riktat till primärproducenter inom vissa sektorer.35 Sammantaget kan dessa kompetenscentras verksamhet finansieras dels via det grundstöd som här föreslås, dels via kompetens- och utvecklingscheckar, via det nationella kuvertet och givetvis av företagen själva.
35
Jordbruksverket Dnr 19-6765/04.
61
6. Kompetens- och utvecklingscheckar Bakgrund Inom ramen för LBU-programmet genomförs kompetensutvecklingsinsatser riktade till bl.a småskalig livsmedelsförädling i stödåtgärden Kompetensutveckling, insatsområde II (K2). Insatserna genomförs till största delen av länsstyrelserna via årliga program som godkänns av Jordbruksverket. Det är antingen länsstyrelserna själv som anordnar aktiviteterna eller en utomstående organisation som genomför detta på länsstyrelsens uppdrag. Det finns emellertid behov av att möjliggöra för företagare att få gå för dem specifika kurser och utbildningar som inte kan anordas i länet. Möjligheten har också funnits men har inte tydligt implementerats i genomförandet av programmet. Kompetenshöjande insatser finns även inom ramen för andra stödprogram, Växtkraft Mål 3 är ett exempel.
Liknande stödformer Konsultcheckar finns idag som en stödform inom landsbygdsstödet som handläggs av länsstyrelserna. Ett företag kan få stöd för att gå utbildningar eller köpa konsultinsatser för marknadsföring eller produktutveckling. Insatsen får inte ingå i företagets ordinarie verksamhet. Stödet får lämnas med högst 50% av godkända kostnader och maximalt 100 000 kr. Företagets egen insats får inte utgöras av egen tid. Ett annat exempel är från Norrbottens län där man har kompetenscheckar riktade främst till lantbrukare. Syftet är att förstärka insatser som genomförs inom startstödet för lantbruks och rennäringsföretag eller investeringsstödet. Länsstyrelsen betalar 75 % av redovisade kostnader, maximalt 7500 kr. Beviljas högst en gång per år. Stödet ingår som en del i mål 1 programmet. I båda fallen utbetalas stödet i efterhand efter att företaget redovisat kostnaderna men eftersom det i normalfallet endast finns en eller ett fåtal fakturor att granska är stödformen administrativt enkelt att hantera.
Begreppet ”check” I vanligt språkbruk används ordet check som ett slags värdebevis som kan inlösas på valfritt ställe för inköp av en vara, tjänst eller inlösas till kontanta medel. I detta sammanhang avses med check istället att företaget själv väljer den aktör som utför den efterfrågade tjänsten men att sökanden i förväg ansöker om stödet, får ett beslut om att köpa tjänsten men att utbetalningen sker i efterskott.
Förslag Kompetens- och utvecklingscheck föreslås som en ny stödform i det kommande LBUprogrammet. Stödet bör begränsas till företag på landsbygden36. Den närmare utformningen av systemet med kompetens- och utvecklingscheckar bör göras i samband med när landsbygdsprogrammet utarbetas och formuleras så att detta kompletterar de konsultcheckar som finns inom ramen för landsbygdsstödet. Stödet kan vara öppet för alla typer av företag på landsbygden. Checkarna kan vara av varierande valör men ges för kurser, utbildningar, anlita konsulter, rådgivning, upprättande av affärsplan, kompetensutveckling generellt inom ett visst område m.m.
36
Definition enligt avsnitt Landsbygd och landsbygdsföretag i denna rapport.
62
Motiv till förslaget Ett viktigt instrument för att skapa förutsättningar för genomförande av bl.a. förslaget om kompetenscentra i denna rapport är att införa ett system med kompetens- och utvecklingscheckar. Det finns inom livsmedelssektorn flera aktörer med spetskompetens på olika områden liksom det naturligtvis också finns företag med olika, och kanske även ofta, unika behov av kompetensutveckling eller rådgivning. För att möjliggöra för företagen att välja den ”utbildare” som passar företaget bäst samt för att skapa konkurrensneutralitet ser vi kompetenscheckar som ett verkningsfullt instrument. Detta leder till ett mer effektivt utnyttjande av pengarna och att träffsäkerheten ökar. Sökanden får på eget initiativ t.ex med hjälp av webbplats (förslag 4), eller via vägledning från andra företag (bransch/nätverk, förslag 1), någon av de rådgivande organisationer som finns eller ex länsstyrelsen, uppsöka den aktivitet som motsvarar dennes behov. För aktiviteten kan företagaren söka en kompetens- och utvecklingscheck och måste då även redovisa vilka aktiviteter han tänker delta i, vad de inkluderar samt de kostnader som detta medför. Ansökan lämnas till länsstyrelsen för beslut före det att aktiviteten genomförs. Vidare, genom att kräva en viss motprestation / initiativförmåga kan man även uppnå en högre ”avkastning” på pengarna. I fokusgruppen Kompetensutveckling37 föreslås rådgivnings- och kompetensutvecklingscheckar för att finansiera en fördjupad rådgivningsinsats för de små företagen som ett generellt system för alla småföretag. Dessa checkar är kopplade till företagen och inte till rådgivarna, vilket innebär en inneboende kvalitetssäkring genom företagens val. Av enkätsvaren, fråga C1/C238 ”under vilka former ser du helst att kunskap tas in till ditt företag” ser vi att företagen främst efterfrågar kortare kurser och därefter kommer personlig rådgivning. En kompetens- och utvecklingscheck skulle kunna möta detta behov. Frågan om kompetenscheckar som ett förbättringsförslag har tagits upp i utvärderingen av enskild rådgivning inom KULM39 (kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet). I rapporten skrivs att: ”Eftersom det i dagsläget är av intresse för rådgivningsorganisationen att förbruka de tilldelade KULM-medlen, vilket kommer att leda till att initiativtagandet till rådgivningsinsatserna inte enbart kommer att ligga hos lantbrukaren, bör man ställa sig frågan om det är rätt att det är dessa organisationer som skall hantera pengarna i den omfattning som idag sker. Ett alternativ vore att pengarna istället fördes till lantbruket i form av en ”kompetenscheck” till lantbrukarna. Detta skulle även kunna bidra till att kvaliteten på rådgivningen ökade.” Utifrån enkätfrågan (B3) inom vilka områden som företaget skulle behöva mer kunskap kan vi utläsa att det är främst företag i storleksgruppen 0-19 anställda som har störst behov kompetenshöjande insatser. Inget företag i gruppen 20-49 anställda har svarat att de har 37
Bilaga 3: Rapport från fokusgruppen Kompetensutveckling. Bilaga 8: Kunskapsbehov, inlärningsform och stöd i småskalig livsmedelsförädling - sammanställning enkät 39 SJV rapport 2003:9 38
63
mycket stort behov av kunskap inom de 12 alternativ som fanns i enkäten. Vi bedömer vidare att det också är den gruppen som är störst behov av subventioner för detta. Ytterligare ett motiv till att införa en kompetens- och utvecklingscheck är att i kommande LBU-program göra det tydligt vilka stödformer som enskilda företag kan söka. I nuvarande program är det framförallt förädlingsstöd och investeringsstöd som är avsedda för företag. Ett enskilt företag kan dock under vissa omständigheter söka även projektstöd även om projektstöden i första hand är tänkta för vad man kan kalla utvecklingsprojekt där fler företag ingår eller för andra landsbygdsutvecklingsinsatser. En kompetens- och utvecklingscheck för företag får en tydligare koppling till det enskilda företagets behov av kompetens- och utvecklingsinsatser. Vi bedömer vidare att systemet med kompetens- och utvecklingscheckar är administrativt relativt enkelt, även om utbetalning sker i efterskott, eftersom antalet fakturor för köp av en tjänst är relativt begränsat och avser oftast en engångsinsats under en kort tidsrymd. Kompetenschecken kan ses som ett led i att minska den administrativa bördan för små företag. En ytterligare förenkling för de allra minsta företagen vore att utbetala åtminstone viss del av medlen i förskott.
Kostnader och finansiering av förslaget Kostnader Kostnaderna är svåra att uppskatta men ett räkneexempel kan utgå från den enkät som skickades ut till företagen. På frågan E7 om företaget planerar att utöka sin verksamhet svarar 42% av företagen i storleksgruppen 0-19 anställda att de har för avsikt att söka stöd för bl.a produktutveckling, marknadsföring eller för andra kompetensutvecklingsaktiviteter, dvs sådana insatser som skulle kunna vara stödgrundande för en kompetens- och utvecklingscheck. Om detta skulle vara representativt på hela gruppen företag 0-19 anställda (1040 företag enligt SCB) så skulle omkring 400 förädlingsföretag tänkas söka detta stöd. Om varje företag får 20 000 kr blir kostnaden omkring 8 mkr. Om kompetens- och utvecklingscheckar införs för alla företag på landsbygden ökar kostnaderna naturligtvis men det är i dagsläget svårt att bedöma hur mycket. Finansiering Stödet föreslås ingå i det kommande landsbygdsprogrammet, (2007-2013). För närvarande är dock storleken på budgeten osäker. Vi kan inte heller i dagsläget med bestämdhet säga om den föreslagna stödformen kommer att kunna stödjas inom ramen för kommande regelverk eftersom detta ännu inte beslutats.
64
7. Utvärdering samt projekt för marknadsinsatser Bakgrund Det har genomförts och bedrivs även idag många projekt med syfte att underlätta för små livsmedelsföretag att nå ut på marknaden, distribution av produkter, logistik, regionala / lokala varumärken, få fram nya produkter etc40. Flertalet av projekten är av lokal / regional karaktär för att lyfta fram produkterna i området. Ett exempel är Bondens egen marknad som har fått bra gensvar från både producent och konsument men detta är ofta punktinsatser även om de återkommer årligen. Punktinsatserna bedöms kunna få efterföljande effekter genom att produkterna blir kända. Det har även på många håll tagits fram regionala / lokala varumärken. Konsumentens kunskap om utbudet måste öka om man ska kunna efterfråga produkter så att handeln tar in dessa. Marknadsinriktade insatser framfördes av deltagarna i fokusgrupp ”Kartan”41 som ett viktigt område att utveckla. Följande hinder och möjligheter har identifierats: Hinder •
Brister i signalsystemen mellan konsument, handel och företag och vice versa
•
Kanaler – ofta ointresse hos handeln
•
Marknadsföring
•
Produkter/förpackningar
•
Handelns styrka vid inköp, ex. vis egna varumärken, svårt att komma in
•
För litet utbud av produkter
•
Kraven på offentlig upphandling misstolkas ofta
Möjligheter •
Affärsmässighet i affärsutvecklingsarbetet
•
Marknadsutveckling, nya sätt att sälja, ”salumarknad”, nya marknader
•
Stort intresse från marknaden
•
Nyföretagandet på landsbygden ökar
•
Kund (konsument) efterfrågan
•
Många goda exempel som kan lyfta hela systemet, exempel….
Konsultföretaget Ipsos-Eureka genomförde på uppdrag av SLU, HS, LRF Axfood, Ica samt länsstyrelserna i Dalarna, Värmland, Östergötland, Gotland, Halland och Kronoberg en undersökning om lokal och regional mat42. Undersökningen omfattade producenter, handel
40
Bilaga 5 Kartläggning av projekt Bilaga 2 Rapport från fokusgruppsmöte ”Kartan” 42 Lokal och regional mat, en studie om konsumenters, producenters och handelns inställning och erfarenhet av lokal och regional mat. Ipsos-Eureka/ Regional Mat, 17 juni 2004. 41
65
och konsumenter. Undersökningen har sammanfattat förutsättningarna för att stärka den lokala och regionala matens ställning genom att: ”Konsumenterna förstår de tydliga mervärdena (kvalitet, smak), får garantier för spårbarhet och djuretik samt kan hitta maten i dagligvaruhandeln. Producenterna ökar sin kunskap om marknadsföring och försäljning. De små behöver hjälp att utveckla nätverk medan de stora har behov av att bygga starka varumärken. Handeln erbjuds självständiga och starka varumärken som efterfrågas av konsumenterna och som uppfyller hygienkrav samt presterar en intressant volym och lönsamhet. Att utveckla konsumentens kunskap om och intresse för mat av god kvalitet stimulerar efterfrågan på lokal och regional mat. Att arbeta med tydliga och ärliga avsändare av den lokala och regionala maten är en mer framkomlig väg än att lägga kraft på att ta fram formella definitioner av begreppen.” Förslag med inslag av marknadsinriktade insatser framfördes av länsstyrelsernas handläggare vid en konferens Jordbruksverket höll med länsstyrelserna den 17-19 november 2004 på Sånga Säby. En av programpunkterna var frågan hur man bäst stödjer entreprenörer, nyföretagande och utveckling i befintliga företag på landsbygden. Från länsstyrelsernas sida fördes fram åtgärder som rådgivning, affärsplansutveckling, förstudier och analys av företagets resurser, underlätta bildandet av nätverk/företagsgrupper, mentorer/konsulter mm. I SOU 2004:119 föreslås i avsnittet om Hållbar livsmedelskonsumtion: ”Regeringen bör ge stöd till utveckling av strukturer som fungerar långsiktigt på marknaden och som gör det möjligt för små producenter att få avsättning för sina produkter hos stora upphandlare”
Förslag Jordbruksverket kommer att inom ramen för utvärdering av landsbygdsåtgärder genomföra en utvärdering av projekt inom området småskalig livsmedelsförädling bl.a i syfte att se över möjligheterna att starta ett nationellt marknadsinriktat projekt vars slutmål ska vara att öka handelns och konsumenters efterfrågan på produkter från småskaliga livsmedelsförädlare. Ett sådant projekt bör involvera hela kedjan producent-handel-kund / konsument.
Motiv till förslaget Utifrån ovanstående bakgrundsbeskrivning bedömer vi att det kunde vara värdefullt att genomföra en samordnad nationell satsning på detta område. Mycket kunskap om dessa frågor har byggts upp på lokal och regional nivå och vi bedömer att det är viktigt att ta vara på detta och om möjligt lyfta upp det på en nationell nivå. Ett första steg är att sammanställa och utvärdera projekt som genomförts på detta område. Nästa steg är att om man i utvärderingen finner att det är möjligt att genomföra ett nationellt projekt, skissa på hur ett sådant skulle kunna genomföras. Syftet ska vara att öka avsättningen av produkterna. Det är viktigt att involvera hela kedjan producent-handel-kund / konsument i arbetet. Detta betyder bl.a. att projektet även bör innefatta frågor om logistik och distribution. Möjligheten att jobba mer med EU:s namnskydd för traditionella livsmedel och jordbruksprodukter (skyddade ursprungsbeteckningar, särartsskydd, geografiskt skyddade produkter) kan eventuellt vara en av flera framkomliga vägar. En annan är att på olika sätt verka för att fram nya produkter, vilket exempelvis skulle kunna utvecklas i samarbete med 66
kockar och/eller utländska inspiratörer. Det finns på sina håll starka kopplingar mellan småskaligt producerade livsmedel och turism vilket bör kunna vidareutvecklas. Det finns också många goda exempel som bör spridas på ett aktivt sätt, t.ex genom seminarieserier och liknande. Vidare bedömer vi att det är viktigt att utveckla nätverk dels mellan olika producenter men även söka former för att utveckla nätverk mellan de olika leden i hela kedjan från producent till konsument. Nätverken utvecklas bäst genom att deltagarna har en konkret uppgift att arbeta med. Ett projekt där deltagarna känner verkligt engagemang kan skapa grunden för nätverkssamarbete när det gäller ren affärsverksamhet.
Kostnader och finansiering av förslaget Kostnader Det har genomförts ett stort antal projekt inom området småskalig livsmedelsförädling. Möjligheten att utvärdera alla under en begränsad tid kräver stora resursinsatser. Det kan även behövas särskild expertkompetens utifrån. Vi bedömer att kostnaden kan bli omkring en miljon kronor. Kostnaden för ett eventuellt nationellt projekt är svår att uppskatta. Erfarenheter visar att insatser på marknadssidan behöver vara långsiktiga för att få genomslag. Ett projekt av denna karaktär bör dock pågå i kanske minst 5 år, kanske ännu längre. I ett projekt med så lång tidshorisont bör ingå en plan för hur en kontinuerlig utvärdering ska genomföras, man bör emellertid beakta att projektkostnaderna därmed också ökar. Finansiering Som ovan nämnts kommer Jordbruksverket att genomföra utvärderingen. Detta avses att ske inom budgeten för utvärdering av nuvarande miljö- och landsbygdsprogram. Ett eventuellt projekt kommer sannolikt att kunna finansieras genom kommande landsbygdsprogram. För närvarande är dock storleken på budgeten osäker. Vi kan inte heller i dagsläget med bestämdhet säga om ett eventuellt projekt kommer att kunna stödjas inom ramen för kommande regelverk eftersom detta ännu inte beslutats.
67
Kostnadsuppskattning och finansiering Vissa kostnader uppstår som engångskostnader, andra förslag är tänkta att genomföras under flera år och förslag 1 är beroende av livsmedelsföretagarnas initiativ och beräkningar. Förslag 1. Stimulera branschsamverkan
Första året alternativt engångskostnad, mkr ?
Fleråriga åtaganden, mkr/år ?
2. Ökad samverkan mellan tillsynsmyndigheterna på livsmedelsområdet
Finansiering LBU 2007-2013 Inom ramen för ordinarie tillsynsmyndigheter
3. Införande av kursplaner för livsmedelshygien
1,0
1,0
Förstärkning av Livsmedelsverkets ordinarie anslag.
4. Webbplats för kunskapsspridning
1,0
0,5
LBU 2007-2013 + drift
5. Grundstöd till kompetenscentra för småskalig livsmedelsförädling
10,0
10,0 ?
Statsbudgeten 2005 Utgiftsomr 23, anslag 43:16
6. Kompetens- och utvecklingscheckar
?
8,0 ?
LBU 2007-2013
1,0
5,0 ?
LBU 2000-2006 och LBU 2007-2013
13,0 +
24,5 +
7. Utvärdering samt projekt för marknadsinsatser Summa
68
Bilagor Bilaga 1:
Regeringsuppdrag Jo2004/1164
Bilaga 2:
Rapport från fokusgruppsmöte ’Kartan’
Bilaga 3:
Rapport från fokusgruppsmöte ’Kompetensutveckling’
Bilaga 4:
Kartläggning av utbildningsaktörer
Bilaga 5:
Kartläggning av projekt
Bilaga 6:
Stödmöjligheter
Bilaga 7:
Enkät till småskaliga livsmedelsförädlare och slakterier
Bilaga 8:
Enkätsvar – Kunskapsbehov, inlärningsform och stöd i småskalig livsmedelsförädling på landsbygden
Bilaga 9
Aktiv dialog med berörda aktörer
69
Bilaga 1 Regeringsbeslut
12
2004-04-29
Jo2004/1164
Livsmedelsverket Box 622 751 26 UPPSALA
Jordbruksdepartementet
Uppdrag att lämna förslag till åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsproduktion
1 bilaga Regeringens beslut
Regeringen uppdrar åt Livsmedelsverket att tillsammans med Statens jordbruksverk utreda behov av och ge förslag på åtgärder för att främja och underlätta – för lantbruks- och/eller landsbygdsföretagare att utveckla sina företag med ekonomiskt bärkraftig småskalig livsmedelsförädling samt – för redan etablerade landsbygdsföretag inom den småskaliga livsmedelsförädlingen att bibehålla och öka antalet sysselsatta. Myndigheterna skall också lämna förslag till hur och av vilka aktörer sådana åtgärder kan vidtas eller verksamhet bedrivas på ett effektivt sätt. Uppdragets bakgrund och närmare innehåll redovisas i bilagan till detta beslut. Uppdraget skall redovisas gemensamt senast den 31 januari 2005. På regeringens vägnar
Ann-Christin Nykvist
Jenny Holm
Postadress 103 33 Stockholm
Telefonväxel 08-405 10 00
E-post: registrator@agriculture.ministry.se
Besöksadress Fredsgatan 8
Telefax 08-20 64 96
Telex 156 81 MINAGRI S
2
Likalydande till Statens jordbruksverk
Kopia till Riksdagens miljö- och jordbruksutskott Finansdepartementet/BA Utbildningsdepartementet Näringsdepartementet Samtliga länsstyrelser Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Livsmedelsekonomiska institutet Sveriges lantbruksuniversitet Glesbygdsverket Turistdelegationen Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) ALMI Företagspartner AB Lantbrukarnas Riksförbund Hushållningssällskapens förbund Arbetsmarknadsverket
Bilaga till regeringsbeslut i ärende 2004-04-29 nr 12
Uppdrag att lämna förslag till åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsproduktion Bakgrund
Företagandet på landsbygden har av naturliga skäl en mycket stor betydelse för landsbygdens livskraft och tillväxt. De arbetstillfällen som skapas är viktiga för att bevara och skapa lönsamhet i andra företag i bygden och för att bibehålla underlag för infrastruktur, service och därmed en levande och livskraftig landsbygd. I propositionen En politik för livskraft och tillväxt i hela landet (prop. 2001/02:4, bet 2001/02: NU4, rskr. 2001/02:118) anges att målet för den regionala utvecklingspolitiken är väl fungerande och lokala arbetsmarknadsregioner med god servicenivå i hela landet. Det slås också fast att landsbygdspolitiken och politikområdena för de areella näringarna tillhör de politikområden som har ansvar för att uppnå målet. Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk är inte bara viktigt för samhällsekonomin och sysselsättningen utan är också förutsättning för bevarandet av viktiga natur- och kulturmiljövärden och en levande landsbygd. Svenskt jordbruk bidrar även med mervärden för konsumenterna när det gäller säkerhet, miljö och etik. Detta skriver regeringen i skrivelse 2003/04:137 Genomförande av EU:s jordbrukspolitik i Sverige. Lantbruksnäringen och landsbygdsföretagandet kopplat till denna näring har historiskt genomgått stora förändringar. Regeringen konstaterade även i skrivelse 1999/ 2000:14 En hållbar utveckling av landsbygden m.m., att ändrade ekonomiska och sociala förutsättningar som berör jord- och skogsbruket och hela landsbygdens sociala ekonomi följer av nu beslutade och nödvändiga kommande förändringar i den gemensamma jordbrukspolitiken samt av nya marknadsförutsättningar, handelsregler och konsumenternas efterfrågan på nya kvalitetsprodukter. Det ställer stora krav på företagarna – att vara innovatörer, se möjligheter och kunna ta till sig ny kunskap. Förutsättningarna för företagande måste därför ge möjligheter till en positiv och tillväxtskapande utveckling, underlätta landsbygdens anpassning till de nya förutsättningarna, förstärka konkurrenskraften och därmed bidra till att skapa sysselsättning för både kvinnor och män i den jordbruksanknutna delen av landsbygdens näringsliv. Utvecklingen bland svenska jordbruksföretag kan för närvarande sägas gå såväl mot ökad specialisering som mot ökad diversifiering. Enligt den officiella statistiken framstår svenskt jordbruk som relativt specialiserat. En annan bild ger en undersökning genomförd på uppdrag av Lantbrukarnas Riksförbund. Större företag med mer än 100 hektar bedriver i genomsnitt sju olika verksamheter medan motsvarande siffra för företag med mindre än 100 hektar är fyra verksamheter. Förutom traditionellt jord- och skogsbruk är entreprenad, hästar, bostäder och turism vanliga verksamheter. Under de förhandlingar som föregick beslutet om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken förespråkade Sverige möjligheten att använda en del av direktstöden till ett s.k. nationellt kuvert. Anledningen till detta var att man ville säker-
2 ställa en möjlighet att vid behov kunna rikta särskilda insatser till vissa sektorer inom jordbruket. Genom den förordning som antogs av rådet den 26 juni 2003 öppnades det upp för denna möjlighet1. Enligt denna förordning får medlemsstaterna kvarhålla högst 10 % av direktstöden i ett nationellt kuvert. Det nationella kuvertet får användas för att bevilja ytterligare betalning för särskilda typer av jordbruk som är viktiga för att skydda och förbättra miljön eller för att förbättra kvaliteten och saluföringen av jordbruksprodukter. Den småskaliga livsmedelsproduktionen har en stor potential då det gäller att utveckla och diversifiera jordbruksföretag och spelar därmed en viktig roll för en socialt och ekonomiskt hållbar utveckling på landsbygden. Detta har bl.a. anförts i regeringens skrivelse En hållbar utveckling av landsbygden m.m. (skriv. 1999/2000:14). Utredningar har visat att hinder för en ökad etablering eller företagsutveckling inom den småskaliga livsmedelsproduktionen ofta är brist på kunskap – om produktutveckling och/eller marknadsföring samt även en avsaknad av nätverk. Andra hinder för tillväxt kan vara svårigheter att nå ut med produkter i handeln eller problem kopplade till regler för anbudslämnande till den offentliga sektorn. I dag importeras det till Sverige betydande mängder av t.ex. delikatessostar och olika typer av charkprodukter, vars motsvarigheter ofta återfinns bland den inhemska småskaliga livsmedelsproduktionen. Detta tyder på att det dels bör finnas en inhemsk marknad för motsvarande svensktillverkade produkter, dels en betydande exportpotential för svenska, hantverksmässigt producerade kvalitetslivsmedel. Sedan medlemskapet i EU har den svenska varuexporten av livsmedel varit mycket framgångsrik och det torde finnas ett utrymme för tillväxt inom denna näring. En nyligen utförd marknadsundersökning, på uppdrag av bland andra Sveriges lantbruksuniversitet har visat att det finns en mycket stor potential för att utveckla marknaden av framför allt kött, charkprodukter och grönsaker. Grunden är ett starkt intresse hos konsumenter som har en djupt rotad känsla för hembygden och det öppna och levande landskapet. Grundläggande är också ett stort engagemang för kvalitetsproduktion hos små och medelstora producenter och en tydlig vilja att expandera bland de lite större företagen. Bland många handlare finns också ett tydligt intresse att profilera sina butiker genom lokal och regional mat. Det bör därför utredas hur åtgärder, såsom utbildning eller andra typer av understödjande verksamhet, kan fungera som effektiva verktyg för att inspirera och underlätta för lantbruks- eller landsbygdsföretagare att utveckla sina företag med småskalig livsmedelsförädling och för att förbättra möjligheterna för redan existerande företag. Syftet med sådana åtgärder är att genom främjande av ekonomiskt livskraftiga landsbygdsföretag bibehålla och skapa nya arbetstillfällen och tillväxt på landsbygden, uppnå i sammanhanget relevanta miljömål och därigenom bidra till en hållbar utveckling på landsbygden. 1
Artikel 69 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003.
3
Uppdraget
Regeringen gav år 2001 Livsmedelsverket (SLV) i uppdrag att utreda, inom ramen för sitt ansvarsområde, vilka hinder som förelåg för den småskaliga livsmedelsproduktionen. SLV inkom med sin rapport i november 2001, uppdraget har remissbehandlats och ett flertal uppdrag och åtgärder har blivit resultatet av utredningen. Föreliggande uppdrag utgör en vidareutveckling av det uppdrag som gavs till SLV och skall inte i första hand behandla problem och hinder avseende regelverk utan istället inriktas på aspekter som företagsekonomiska förutsättningar samt behov av och metoder för rådgivning, utbildning och kunskapsförmedling. Dessa frågor berördes, i enlighet med regeringens uppdrag, endast översiktligt i SLV:s rapport. Regeringen uppdrar åt Livsmedelsverket att tillsammans med Statens jordbruksverk utreda behov av och ge förslag på åtgärder för att främja och underlätta – för lantbruks- och/eller landsbygdsföretagare att utveckla sina företag med ekonomiskt bärkraftig småskalig livsmedelsförädling samt – för redan etablerade landsbygdsföretag inom den småskaliga livsmedelsförädlingen att bibehålla och öka antalet sysselsatta. Myndigheterna skall också lämna förslag till hur och av vilka aktörer sådana åtgärder kan vidtas eller verksamhet bedrivas på ett effektivt sätt. Detta skall omfatta överväganden om huruvida redan existerande utbildningsverksamhet kan utvecklas eller anpassas för att bättre motsvara landsbygds- eller lantbruksföretagarnas behov. Enligt regeringsbeslut den 19 april 2004 kommer Sverige att utnyttja möjligheten att använda ett nationellt kuvert från år 2005 för begränsade satsningar till stöd för kvalitets- och marknadsfrämjande åtgärder. Myndigheterna skall bidra med ett underlag om hur medlen kan fördelas på ett effektivt sätt för att stödja kvalitetsproduktion och marknadsfrämjande åtgärder kopplade till den småskaliga livsmedelsproduktionen. Myndigheterna skall också följa upp hur och i vilken omfattning nuvarande åtgärder inom miljö- och landsbygdsprogrammet riktats mot projekt och företag inom småskalig livsmedelsförädling. Detta skall inkludera förslag till hur åtgärder ytterligare kan anpassas för att förbättra förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion och uppnå en ökad etablering av sådana företag. Förslagen till åtgärder skall åtföljas av förslag till finansiering. I uppdragets genomförande skall hänsyn tas till slutsatserna i SLV:s rapport 17:2001, Lokal och regional livsmedelsproduktion samt synpunkter som kommit regeringen till känna genom remissbehandling av denna rapport (dnr Jo2002/877).
4 Även slutsatser presenterade i samband med halvtidsutvärderingen av Miljö- och landsbygdsprogrammet (SOU 2003:105) skall beaktas. Uppdraget skall genomföras med arbetsformer som innebär en aktiv dialog med berörda parter, såsom Glesbygdsverket, NUTEK, ALMI, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Turistdelegationen, småskaliga livsmedelsproducenter, lantbrukets företrädare samt olika aktörer som idag bedriver stödjande verksamhet riktad mot småskaliga livsmedelsproducenter. Myndigheterna skall dra nytta av de erfarenheter och slutsatser som finns från olika genomförda projekt inom detta område såsom ”mat som utvecklingskraft”, ”Eldrimner”, den verksamhet som bedrivs inom ramen för ALMI Gotland (Livstek) m.fl. Myndigheterna skall också undersöka hur andra länder arbetar för att främja den småskaliga livsmedelsproduktionen och utnyttja erfarenheter från detta. Samråd
Uppdraget skall utföras efter samråd med (Arbetsmarknadsverket,) Glesbygdsverket, NUTEK, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och ALMI. Synpunkter skall även inhämtas från Lantbrukarnas Riksförbund, Länsstyrelserna, Turistdelegationen, Hushållningssällskapens förbund, Sveriges lantbruksuniversitet, företrädare för småskaliga livsmedelsförädlare m.fl.
Bilaga 2
Vioni utveckling
2004-10-29
katalysator för kunskapande, kontakter & kreativitet
Åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling - Rapport från Fokusgrupp ”Kartan” på Livsmedelsverket, 7/10 2004
Innehåll sid Bakgrund .............................................................................................................. 1 Syfte ...................................................................................................................... 1 Deltagare .............................................................................................................. 1 Upplägg................................................................................................................. 2 Inledande hjärnstorm ......................................................................................... 3 Plenum.................................................................................................................. 3 Gemensam diskussion och kommentarer ........................................................ 5 Avslutande runda ................................................................................................ 7 Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Livsmedelsverket och Jordbruksverket att i samverkan inkomma med förslag på åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling. Utredningen arbetar på flera fronter, varav en är att i en aktiv samverkan med företrädare för näringen fånga och konkretisera förslag på åtgärdsområden. För detta ändamål arbetar verken med Fokusgrupper, varav den första kallats ”Kartan” i akt och mening att i dialogform försöka kartlägga nuläge och föreslå de insatsområden som verken bör studera närmare i sin utredning. Fokusgrupp nummer 2 genomförs i november med tema ”Kompetensutveckling”. Syfte Syftet var att med hjälp av några av de mest initierade personerna i sektorn plocka fram en karta över de viktigaste frågorna respektive de viktigaste aktörerna att fånga upp i utredningen. Deltagare Gruppen bestod av följande inbjudna personer: • • • • • • • • • • •
Mats Dahlström, Växthuset, LRF Dalarna Peter Drotts, Sjuhäradsmat, Landsbygdens skafferi, Hushållningssällskapet Ingela Hallberg, Livsmedelssverige, SLU* Uppsala Pasi Kemi, Utredare, Jordbruksverket Sven Lindgren, Forskare, Livsmedelsverket Birgitta Naumberg, Nutek Per Nilsson, Profox Göran Stark, Konsult, Livsmedelsverket Susanne Sylvén, Utredare, Livsmedelsverket Susanne Welin Berger, Livstek, ALMI Gotland Christer Wennerberg, LRF
1(11)
Bilaga 2 Upplägg Ansvarig för fokusgruppens arbetsprocess var Thomas Norrby, Vioni Utveckling. Gruppen träffades på Livsmedelsverket och arbetade enligt följande (realiserade) agenda: 09.30 10.00 10.20 10.50
12.00 12.55 13.30 14.00 14.45 15.20
Kaffe Inledning, presentation av deltagare De konkreta och viktigaste åtgärderna – ”sol” på blädderblock Hot och Möjligheter för svensk småskalig livsmedelsproduktion - Individuellt: skriva post it-lappar - två grupper(2x6): o placering + stratifiering: troligt/ej troligt, önskvärt/ej önskvärt (2x6) o gruppera och numrera lappar, o föreslå åtgärder Lunch forts. Presentation från grupperna: Åtgärdslista! Presentationer (kroka i, utveckla vidare) Uppsummering - prioritering, avrundning Kaffe och avslutning
Gruppen visade på stor insikt och ett stort engagemang för frågorna. Redan i inledningen stod det klart att gruppen inte skulle låta sig tyglas… men man höll ändå en utomordentligt hög grad av fokus på uppgiften. Gruppindelning under övningen ”Hot och Möjligheter”: Grupp Uppe Grupp Nere Susanne Sylvén Pasi Kemi Per Nilsson Susanne Welin Berger Ingela Hallberg Mats Dahlström Peter Drotts Birgitta Naumberg Christer Wennerberg Sven Lindgren Roger Uddståhl (telefon) Göran Stark Dagen inleddes med en kort presentation av uppdraget och dagens syfte, samt en presentation av deltagarna. Dessa ombads att förutom namn och nuvarande arbete också redogöra för någon kulinarisk upplevelse med koppling till småskalig livsmedelsförädling. Mångfald är nog den bästa etikett man kan sätta på dessa minnen! Därefter redogjorde Norrby för befintlig statistik över livsmedelsförädlingen i Sverige avseende antalet företag och antalet anställda, med material hämtat från dels den livsmedelspolitiska utredningen (den sk Björkska utredningen, En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:167)) samt SCBs statistik över näringsverksamhet. Dessutom redogjordes för den politiska viljan i statsministerns tal vid 1997 års riksdagsöppnande:
”Livsmedelsproduktionen skall bidra till ett Sverige i regional balans. En uthållig tillväxt och ökad sysselsättning. Jordbruket är en framtidsnäring. Därför utvecklas nu en näringspolitik för lantbruk och landsbygd. Hela Sverige skall leva.” Den politiska retoriken står inte i proportion mot den realiserade politiken, en ny parlamentarisk utredning om en ny landsbygdspolitik lanserades i maj 2004.
2(11)
Bilaga 2 Inledande hjärnstorm För att deltagarnas käpphästar skulle få en chans ombads deltagarna att under några minuters brainstorming lyfta fram den eller de viktigaste åtgärderna som man anser behövs för att stärka småskalig livsmedelsförädling. ”Det du inte vill glömma att säga till utredarna idag, nu när du har chansen”. På ett blädderblockspapper tecknades följande ledord ned, här i en lista, då som strålar från en sol. Listan gör givetvis inte anspråk på att vara heltäckande. Åtgärder som behövs nu (omstrukturerat från ursprunglig lista): o Produktutveckling Företagen måste arbeta aktivt med produktutveckling o Processutveckling Möjligheter att pröva förnyelse av produktionsprocesser System för teknikutveckling och tekniköverföring o Marknadsutveckling Utveckling av nya marknadskanaler – nya kombinationer Marknadssignaler når ej ner till producent, utbudet når ej grossist/kund o Kompetensutveckling av företagare av rådgivare/konsulter av utövande myndigheter •
Generellt behov: Affärsutvecklingskunnande (företag/rådgivare/inspektör
o
Stöd i utvecklingsarbetet Fullservicelösningar för företag – en ingång Behovsinriktade insatser Pedagogiskt serverad spetskompetens – av kunniga rådgivare/lärare Långsiktighet i avsättningen av resurser för stöd till individualiserad och behovsinriktad analys för utveckling av företagen. Projekttröttheten monumental: sätt upp spelreglerna Kapitaltillgång i nya former
o
Regelverket Översyn av regelverket och framför allt dess lokala tillämpningar Utveckling av branschriktlinjer (krav enligt nya regelverket) Utveckling av former för kvalitetskontroller (egen/extern)
o
Forskning Processteknik Genomlysning av logistiklösningar inklusive kylkedjor och lagringsteknik
o
Utbildning (försörjning av arbetskraft)
Under denna presentation fördes många inledande diskussioner om olika åtgärder och deltagarna hakade redan här på varandra och förstärkte eller kvalificerade begreppen. För att komma ännu längre i detta avseende delades plenumgruppen upp i två mindre grupper. Referat från dessa gruppdiskussioner redovisas i bilaga 1. Plenum I genomgången av gruppernas arbete i plenum redovisades följande förslag till åtgärder som diskuterats i grupperna för att möta hot och slå mynt av möjligheterna. Listan kompletterar och kommenterar den ursprungliga listan ovan. Listan är i detta läget spretig och ska ses som uppslag till utredarna där mångfalden av idéer är viktigare än strukturen i detta skede. Som ”karta” betraktat är den svår att navigera efter, här syns inga nivåkurvor som kan avgöra vikten av respektive ansats, något vi kommer att be våra deltagare prioritera i en utlovad ”remisrunda”.
3(11)
Bilaga 2 Förslagen är: 1. Stimulera samverkan i nätverk, horisontella såväl som vertikala – visa upp goda exempel på nätverk som gett effekt 2. Sök finna former för att skapa former för och göra konsumenten upplyst om märkningssystem för lokal/regional mat a. Sträva efter en ”rikstäckande lokal prägel” b. Tänk strategiskt i vidare begrepp som t ex Regional matkultur (inte bara mat) c. Tydlig avsändare (producent, inte bara region) 3. Branschriktlinjer a. Säkerhet genom producentansvar b. Gemensam framtagning av riktlinjer ett krav c. I denna process finns en mycket god möjlighet till gemensam kunskapsutveckling/ kompetensutveckling av både producenter, rådgivare och inspektörer under processens gång om det kan ske i härför lämpliga fomer d. Jobba mot noder i andra länder via direktkontakter (i andra branscher) 4. Lära sig hantera varandra: företagare - tjänstemän a. Utbildning av företagare b. Utbildning av tjänstemän c. Samordnade återkommande insatser 5. Tillämpning av lagstiftning a. Utnyttja/fånga upp de seniora inspektörernas kompetens b. Stor rotation på arbetskraften parad med få inspektioner av likartad karaktär för varje inspektör ger dåliga möjligheter att göra rimliga bedömningar av risker (vilket lagtexten kräver). Hur kan yngre/grönare inspektörer hitta den som kan mer? c. Vem får hålla på med rådgivning? Inspektion? Certifiering? 6. Differentierad lagstiftning nödvändig a. Olika regler borde gälla för olika livsmedel, tex ej nödvändigt med obruten kylkedja för ost. 7. Helpdeskfunktion på nationell nivå a. ”Rikstäckande lokal” i form av nätverk där individerna i systemets olika kompetensområden är kända och där en större kollegial support möjliggörs, inse kraften i spelet mellan konkurrens och samverkan även på rådgivarsidan/inspektörssidan. 8. Relationsmarknadsföring a. Hur bygger man som liten företagare upp och vidmakthåller relationen till slutkunden? b. Hur bygger man som liten företagare upp och vidmakthåller relationen till handlare c. Relationsmarknadsföringen stärks av en utvecklad näthandelslösning (för lokal/regional logistik) d. Fördjupad studie – ta fram goda exempel, ange nivåer kritisk massa (i marknadstermer) 9. Gå in och jobba aktivt i de befintliga strukturer där morgondagens handlare finns, t ex i gymnasieprogram och i butikskedjornas, t ex ICAs egna högre butiksledarutbildningar (HFLU?) 10. Regionala nätverk av småskaliga livsmedelsförädlare måste påta sig rollen att gå in i sin respektive region i samarbetet kring de Regionala utvecklingsprogrammen (RUP) respektive Regionala Tillväxtprogrammen (RTP) a. Poängtera på central nivå mot SO/RSO för att skapa bryggor för småskalig livsmedelsindustri – utred och visa tillväxtpotentialen i branschen b. Sök i detta arbete nya arenor och strategiska allianser utanför mat-sektorn som komplement och möjliggörare i det politiska spelet. 11. Logistiken a. Plocka fram och göra kända goda exempel på samarbete kring logistik b. Efterfrågan finns, visa genom att genomlysa tillgång, flöde och konsumtion c. Nätverka horisontellt och vertikalt d. Inventera, bekräfta och kompetensutveckla i samverkan med befintliga lokala arenor regionalt/nationellt för all livmedelsorienterade frågor 12. Länsvisa (?) fullservicelösningar a. Generalist medkännedom om expertis b. Uppsökande verksamhet visat goda resultat
4(11)
Bilaga 2
13. 14.
15. 16. 17. 18.
19. 20. 21.
22. 23. 24.
c. Resurser för att tillhandahålla individualiserad rådgivning d. Kvalificerad rådgivning i nätverk inlemmade i utbildnings- och forskningssystemen med god marknadskännedom Internationell utblick a. Hur hanteras detta i andra länder? b. I Sverige ingenjörsinriktat, utomlands mer kulturellt? Export a. Involvera exportrådet/Food From Sweden har fått förnyat uppdrag b. Gruppen hade lite olika uppfattning om möjligheterna med hantverksmässiga produkter på internationell arena/nisch Svensk småskalig industri har slagits sönder och måste nu bygas upp både till kunnande, kultur och tradition från grunden, jfr t ex Österrike där den småskaliga strukturen kvarstår Appropriate level of protection (ALARA) a. Jfr Nolltolerans inom vägverket, vision men omöjligt, svårt för politiker att deklarera att vi accepterar ett visst antal döda per år i trafik eller matförgiftning. Våga växa men inte utan skyddsnät? a. Attityder till företagande/konkurser b. Tillgång till lokalt riskkapital Nytt regelverk 1/1 2006 a. Målstyrt och med producentansvar b. Behov av information/utbildning och ny praxis i tillämpningen c. få branscherna att komma igång att definiera nyckelområden d. Nätverk mellan ”tillämparna” (tjänstemännen) e. Ut till affärskedjorna f. Ut till kunderna Utökat trainee-system inom livsmedelsindustrin Växtkrafttsystem för livsmedel a. Kompetensutvecklingsanalyser ett första steg, med stöd från extern konsult (certifierad!) ”meNY-tänk” (integrerat) a. info b. rådgivning c. mentorskap d. vertikala nätverk e. utvecklingsgrupper (produkt/process) f. kurser g. forskning Myterna a. Svårt driva företag b. Lagstiftningen ett hinder Image-marketing från myndigheternas sida Stautsfrågan i branschen som helhet (ftg, anställd, tjänstemannanivå)
Gemensam diskussion och kommentarer I den gemensamma presentationen och diskussionen framfördes följande frågor (inkl. inspel fr R.Uddståhls dokument):
Logistikfrågan -
ta fram goda exempel stimulera att initiativen kommer underifrån, behövs medel för att kunna göra detta, spridningen kräver nätverkande av alla typer En samordning av en arena för alla typer av frågor, kontakt med köpare och säljare, jämför med Nässjö:s ”en dörr in”.
5(11)
Bilaga 2 Kunskapsutveckling
En diskussion fördes om nivån på det individuella kunnandet (företagare, rådgivare och inspektörer). Viktigt att man kan plocka fram ny kunskap och att det är ett faktum att det är många olika kunskaper och kompetenser som måste till i olika lägen. Därför behövs forskning som tar fram ny kunskap. Vissa tveksamheter uttalades avseende ”sateliter” av typen Eldrimner, som kan bli väl regionala och där frågorna och spridningen av resultaten riskerar att hamna regionalt, om resultaten. Regionala centrumbildningar kan sällan tillföra annat än lokaler och generalister. Resurser för företagens utveckling bör inte låsas till enskilda centran. Resursanvändningen ska i stället styras av företagen under handledning av goda företagsrådgivare. Om sedan medlen upparbetas i något universitet, institut eller regionalt centra ska helt styras utifrån företagens utvecklingsbehov. I detta sammanhang togs frågan upp om Vinnovas ”Teknikmäklare” för teknik och affärsutveckling som ett exempel på ett nationellt samverkande rådgivning/kunskapsnätverk, där alla inte kan allt men alla vet vem som kan vad.
Faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt
Nutek har studerat en stor mängd företag och kommit fram till följande faktorer som avgörande för ekonomisk tillväxt: - proaktivitet - innovativitet - riskbenägenhet - förekomsten av strategiskt miljöarbete - samverkan med andra företag - samverkan med offentliga organisationer och kunskapscentra
Den stegvisa ansatsen
Livstek har tagit fram en stegvis ansats avseende produktutveckling som man anser viktig för företagens långsiktiga överlevnad. Den börjar med en företagsidé på vilken men gör en marknadsanalys, om den verkar hållbar görs en tidig produktutveckling för att gå vidare med tester, processutveckling och förpackningslösningar. Med säkerhet kan företagaren ha haft en distributionsidé men denna måste förhandlas och sjösättas för att nå ut till marknaden så att produkten kan bli såld (se bilaga)
Brist på teknisk kompetens
Vad som saknas eller utgör en bristvara är tillgång till teknisk kompetens och kompetens inom produkt och processutveckling. Här finns utbildningsverksamhet i Jämtland men denna är i första hand riktad till den hantverksmässiga produktionen och till företag som också lika mycket är verksamma inom turismen. Man förmedlar traditionell kunskap på ett pedagogiskt riktigt sätt. Vad som saknas i norr är teknisk spetskompetens inom livsmedel som företagen kommer åt utan allt för stora kostnader.
Kunskap – utbildning
Det nya regelverket kommer 2006, vilket medför ett ökat producentansvar. Det består av två olika förordningar, en riktad mot verket (tillämparna) och en mot företagarna (branschen). Det nya regelverket ger upphov till nya frågor och därmed ett tillfälle till möte och lärande. Meny-konceptet presenterades kort, med webbutbildning som företagarna betalar för, möjlighet att ingå i en cirkel mm. Det samlade konceptet består av 8 olika erbjudanden. Traineeprogram ses som en möjlighet i den lite större skalan. LRF har arbetat med ett lärlingssystem. På en allmän tveksamhet om at få företagare att delta i utbildning lyftes checkar för utbildning/rådgivning fram som en god möjlighet. Nutek har i en rapport föreslagit ”produktutvecklingscheckar”. De flesta små företag har stora svårigheter att beställa utvecklingsinsatser beroende på att man har för litet kontaktnät och för låga kunskaper. Företagen behöver få träffa livsmedelsgeneralister som kan göra behovsanalyser och har ett brett kontaktnät inom livsmedelssverige. De mest framgångsrika kompetensutvecklingprojekten riktade till små livsmedelsföretag använder sig av en pedagogik och metod bestående av engagerade företagare/personal, kunniga utbildare, behovsanpassade insatser/problemlösning, både insatser i grupp och enskild rådgivning samt god marknadsinsikt hos utbildningsanordnare och utbildare.
6(11)
Bilaga 2 Avslutande runda Inför den avslutande rundan ombads deltagarna lyfta fram något de tycker borde påtalas, något de reagerat på eller inte tyckt kommit fram under dagen. Slutrundan innehöll följande kommentarer: Ingela Hallberg: - Håll hårt på att arbetet gäller åtgärder till stöd för både enmansföretag/microföretag och de lite större företagen (<50 anställda). Lätt att tappa bort de lite större företagen och bara fokusera de minsta enmansföretagen. Intryck från dagen att uppdraget från regeringen tycks slarvigt uttryckt. Peter Drotts: - Spretigheten i djungeln (regelverket) måste förenklas och förtydligas – viktigast att skapa en ingång för företagen till både generalister och specialister. Susanne Welin Berger: - Enkelhet för alla – även de små Sven Lindgren: - Tillskapandet av marknadsplatser - Vad görs av olika aktörer för att komma in på olika marknader, hur skapa en levande helhetsbild? Mats Dahlström: - En reflektion: vi bygger Sverige för ingenjörer – vi måste få in mer av kultur i tänkandet, vår sociala ingenjörskonst överskuggar företagens energi och kraft. Vi bygger nya hinder för entreprenörer samtidigt som vi river dom gamla. Christer Wennerberg - Håll företagen i fokus i utredningen Per Nilsson - Många frågor hänger ihop för företagaren. Se helheter. Birgitta Naumberg - Rollfördelningen i utvecklingsarbetet: vad är statens roll? Någon nämnde också behovet av en ”livsmedelsframsyn” med benämning ”Mat för Livet” (på G?) som kontinuerligt tittar på och försöker vara någon sorts tankesmedja för småskalig livsmedelsförädling. Detta skulle kunna vara en uppgift i ett lokalt/regionalt nätverk med ”en ingång”.
7(11)
Bilaga 2
Bilaga A Referat från gruppdiskussionerna Nedan redogörs i korta ordalag för de resultat som framkommit under gruppövningen ”Problem och möjligheter”. Övningen gick till på följande sätt: - deltagarna fick ta 4 post-it lappar på vilka de ombads skriva ner två problem och två möjligheter för utveckling av småskalig livsmedelsförädling - arbetsgången presenterades: ett läggspel där varje person tar en av sina lappar och placerar in den i en fyrfältare där axlarna representeras av önskvärt/ej önskvärt samt troligt/ej troligt. - Turen går till nästa deltagare som presenterar sin lapp, inga diskussioner under utplaceringen av lapparna, enbart förklarande frågor. - När alla deltagare placerat ut sina lappar vidtar en gruppering av lapparna och en diskussion om de åtgärder som krävs för att de möjligheter som positionerats som önskvärda och troliga ska bli verklighet, de möjligheter som positionerats som önskvärda men ej troliga ska utvecklas i denna riktning de problem som positionerats som ej önskvärda och ej troliga kan kvarstå där de problem som positionerats som ej önskvärda och troliga kan mötas -
Varje lapp numrerades och en beskrivning av nödvändiga åtgärder noterades av sekreteraren i varje grupp.
Diskussionen i grupperna var mycket livlig men tog helt olika vägar. En viss osäkerhet om metoden uttrycktes i den ena gruppen (axlarnas benämningar). Den tid som stod till förfogande var också kort i förhållande till övningens komplexitet och potential, ändå visar resultaten att man kom långt. De ledord som nedtecknats på lapparna ger inte alls rättvisa åt samtalet. Därför hade varje grupp en sekreterare vars minnesanteckningar utgjort grund för att komplettera de små lapparna i följande redovisning: Grupp nere Tog fram en lång lista som ej grupperats utan åtgärderna följer direkt på problem/möjlighetsformuleringen) 1. Säsongsvariationerna i både produktion och marknad - är både en tillgång och ett problem, kan överbryggas med samverkan mellan producenter 2. TV reklam och egna varumärken i kedjorna utövar stort tryck på konsument a. Tydligare märkning av regionala produkter oh i vissa fall på riksnivå. Regional Matkultur och svensk lantmat är exempel på lokala/nationella märkningar. Viktigt att loggan finns med. 3. Brister i kunskap att hantera producentansvar för produkternas säkerhet a. Producentansvar b. Ta fram gemensamma branschriktlinjer (vilka kritiska styrpunkter finns i processen) förutom den vanliga hygienen. 4. Ökad konkurrens från omvärlden a. Ger också möjlighet till ökad export! 5. EMV – trångt på hyllorna a. Samverkan med upplevelser butik 6. Behov av kunskap hos företag 7. Fyrkantig och okunnig hantering av myndigheter a. Förmedla lagstiftning till inspektörer och producenter. b. Problem att samma inspektör gör massor av typer av inspektioner c. Förenkla lagstiftningen, differentiering beroende på bransch 8. ovilja i detaljhandeln att vara öppna för lokalt förädlade livsmedel 9. Krånglig lagstiftning ej anpassad för småföretag 10. Ej tillräcklig kunskap kring försäljning och marknadsföring 11. Kapitalförsörjning efter uppstart
8(11)
Bilaga 2 12. Näthandel för lokala inköpare a. Handla över nätet (finns regionalt) En börs för lokala produkter, b. behov av att någon beforskar detta område, c. ta fram olika metoder för marknadslösningar, små producenter orkar inte jobba med frågan. d. Inför en mäklaradress dit köpare kan vända sig. Över nätet kan man hantera mångfald! 13. Oerhört stor mängd oexploaterad kunskap och kompetens – hur ta tillvara? 14. utveckling av svenska metaregioner, knyta ihop livsmedel med turism 15. Efterfrågan på lokal produktion o miljöanpassa produkten 16. Produkter med ursprung, upplevelse i butik 17. Relationsmarknadsföring a. Egna identiteten (namn, bygd mm) möjlighet att förstärka med utbildning, nätverk, konceptförsäljning b. Inse att det finns fördelar med nätverk trots att man konkurrerar, ekonomiska fördelar c. Bondens marknad som bra exempel där nätverk byggs d. Lyssna på producenterna e. Skapa ”kluster: nätverk kan kopplas ihop med andra verksamheter, t ex aktiviteter, turism mm, handlar om förpackning. 18. Regionala utvecklingsprogram, RUP och Regionala Tillväxtprogram, RTP regional prioritering vad man vill prioritera och att nå hållbar tillväxt i regionen a. Branschen måste enas om en strategi för att vara tydlig och komma in i tillväxtprogrammen – var ska småskalig livsmedelsproduktion komm in i det hela? Skapas mötesplatser får man inte glömma bort småskalig livsmedelsproduktion 19. Det lokalt förädlade sortimentet ger ett alternativ till ett utslätat … a. Det stora ostkompaniet måste ta in det regionala/lokala i sortimentet (NNP m fl) 20. Det är motiverande att själva ta ansvar för en förädling a. Krävs nytänk och stor öppenhet från kooperationen 21. Större möjligheter till sysselsättning/arbete på landsbygden Grupp Uppe Gruppen summerade sina lappar i 5 större sjok, varav marknad och kompetensutveckling dök upp som både hot och möjlighet. Följande lappar satte gruppen upp som problem (förslag till åtgärder presenteras efter varje sjok): Logistik: 1. brister i logistiken och kunnandet om den, 2. ”små”, företagen har för små volymer och för säsongsbundet 3. ”kedjan” producent, handel, konsument
Slutsatser logistik: -
-
Övergripande problem: oförmåga att uppfylla olika krav pga sin litenhet Problemet har ingen generell lösning utan måste situationsanpassas. Då behövs kompetens på många händer och goda mötesplatser mellan producent, kanal, konsument för att kunna investera i ett batteri av åtgärder Behöver bygga upp virtuella marknadsplatser (info-lager/logistik). Finns i grossistled – men detta är inte applicerat ute hos de små företagen Tröga, dyra system behöver anpassas till småskalighet Behövs medel till hjälp för att genomlysa flödet av varor och information. ARENA behövs (en dörr in – jmfr Nässjö – inte livsmedel) som samordnar alla frågor av detta slag. Nav (& helpdesk) i regionen eller området t.ex. av expertis på hög nivå (Ingela fullservice..) Roger tror inte på satsning på några få centra ex LIVSTEK (& Eldrimner) Studera och synliggör mångfald av goda exempel, t ex Äggpackarna med sin informationslogistik m fl Ha inte visioner om att sälja hantverksmässigt producerade livsmedel på export, även svenska kedjor vill ha volymer.
9(11)
Bilaga 2
Kunskaps- och kompetensutveckling (hot) 1. Livsmedelsfaror beror på kunskapsbrist hos producent (för mycket att greppa om) 2. Kunskapsbrist hos företagare och myndigheter 3. Bristande kompetens hos företagare – vet ej vilka behov de har 4. Splittrade stöd och stödåtgärder 5. Få lämpliga utbildningar i Sverige för baskunskaper 6. Produkt- och teknikutveckling/överföring Kunskaps- och kompetensutveckling (möjligheter) 1. Kunskapscertifiering av myndigheter, ex certifierade för småskaliga mejereier 2. Hjälp till självhjälpskurser för företagare och företagare och myndigheter tillsammans. 3. Teknisk förnyelse, nya produkter utifrån tekninken 4. Utbildningar i system, systemkunskap, i samverkan med branchen 5. Form: Rådgivning/fullservice/behovsanpassat 6. System: branschsamarbete/nätverk
Slutsatser Kompetensutveckling -
-
-
-
-
-
Behoven av ny kunskap och ny kompetensutveckling måste förankras djupt hos företagen först. Behov av att få utbildnings- och rådgivningsaktörerna beskrivna – vad kan de idag? Begreppen måste klargöras – för att alla ska kunna förstå varandra Ett exempel där satsning på kompetensutveckling kom in för tidigt är Dalslandsmat där SIK kom i i ett så tidigt skede och gav deltagarna en bild av hur komplicerat allting är – många producenter blev bortskrämda Statusfrågan återkommer: yrket måste får en bättre status och att utbilda sig måste få en bättre status. Vi är ju bra på att laga mat i Sverige (Sverige har vunnit Kock-VM två år i rad, Thomas anmärkning). Vem har behov av ny kunskap? Vi måste in tidigt, förslag på temaveckor på svenska gymnasieskolor! Långsiktigt tänkande på utbildning – för att få upp volymen. Jämför med hur många kockar det finns just nu, och hur många sökande det finns på dessa utbildningar jämfört med antalet arbeten inom sektorn! Att gemensamt arbeta fram branschriktlinjer är ett utmärkt tillfälle till lärande I relationsmarknadsföringen nämns ofta det gemensamma lärandet som en knutpunkt mellan företag och kund/kanal. I näthandelstänkandet ligger en stor möjlighet att också sprida information, och i dess utveckling ligger en potential i gemensamt lärande om framför allt marknad men också om hygien och livsmedelskvalitetsfrågor. Nätverksbyggande måste försiggå kring en konkret uppgift, annars har det ingen utsikt att överleva. Om vi från myndigheternas sida kan sjösätta sådan projekt som innebär ett ökat nätverkande mellan företag och mellan företag och handel vore det en seger för kompetensutvecklingen Alla de som arbetar i handeln och som vill gå vidare går branschspecifika kurser (Butiksledarutbildningar) där ”branschen småskalig livsmedelsförädling borde försöka komma in) för att skapa ”beställarkompentens” i detaljhandeln.
Marknad (hot) 1. Brister i signalsystemen mellan konsument, handel och företag och vice versa 2. Kanaler – ofta ointresse hos handeln 3. Marknadsföring 4. Produkter/förpackningar 5. Handelns styrka vid inköp, exvis egna varumärken, svårt att komma in 6. För litet utbud av produkter Marknad (möjligheter) 1. Affärsmässighet i affärsutvecklingsarbetet 2. Marknadsutveckling, nya sätt att sälja, ”salumarknad”, nya marknader 3. Stort intresse från marknaden (>20% utrymme) 4. Nyföretagandet på landsbygden ökar
10(11)
Bilaga 2 5. Kundefterfrågan 6. Många goda exempel som kan lyfta hela systemet
Slutsatser Marknad -
-
-
-
Gruppen tog upp ”affärsmässighet” som ett övergripande tema avseende möjligheterna. Kunskap hur man hanterar en marknad är viktig för företagaren. Det är viktigt att få signalerna från marknaden på ett bra sätt. Viktigt att även plocka in andra kompetenser än de man kanske normalt sett tänker på. Få mera affärsutveckling (Peter) t ex att tänka mycket mer i termer av otraditionella kombinationer av produkter till koncept, otraditionella kanaler för produkterna för att öka marknadsvärdet etc. genom t ex samarbete med Entreprenörskolan i Leksand (LRF arbetar med detta) Hur kan vi få producentledet att närma sig marknaden, ex Svensk Sigill, SIA glass Livsmedelsektorn har låg status generellt– Höj statusen! (frågan hur lämnades öppen, men statusen påverkar både marknadsvärde och kompetensfrågor i sektorn) Hur mkt vet konsumenterna? Kundefterfrågan – image – kunskap hos konsumenten behövs, hur kan man nå ut till kund för att ”förädla värdet av produkten i huvudet på kunden” – en imagefråga Måste ha bra redskap i marknadsföringsarbetet, och bra personer till stöd för arbetet. Food in Sweden – gäller oftast bara mycket speciella produkter Primärproduktion vs förädling – det är helt olika typer av bransch! Tydlig avsändare (bättre än märkning av regional mat….)
11(11)
Bilaga 3
Vioni utveckling
2004-12-10
katalysator för kunskapande, kontakter & kreativitet
Åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling - Rapport från Fokusgrupp ”Kompetensutveckling” på Jordbruksverket, 5/11 2004
Bilaga 3
Innehåll sid Bakgrund ............................................................................................................................................................ 3 Syfte ................................................................................................................................................................... 3 Deltagare ............................................................................................................................................................ 3 Upplägg .............................................................................................................................................................. 3 Presentationer ..................................................................................................................................................... 4 Roger Uddståhl:............................................................................................................................................. 4 Kerstin Jürss, företagare, Sörmland............................................................................................................... 9 Åke Clason, Hushållningssällskapens förbund............................................................................................ 10 Susanne Welin Berger, LivsTek .................................................................................................................. 11 Margareta Stigson, meNY ........................................................................................................................... 12 Magnus Ljung, SLU omvärld...................................................................................................................... 13 Fredrik Eklund, företagare Västerbotten ..................................................................................................... 13 Magdalena Pettersson, Hushållningssällskapet Halland.............................................................................. 14 Slutsatser från mötet......................................................................................................................................... 15 Varför stöd? ................................................................................................................................................. 15 För vem?...................................................................................................................................................... 15 Vad? ............................................................................................................................................................ 16 Hur? ............................................................................................................................................................. 16 Sammanfattning av förslagen ...................................................................................................................... 17 Uppsökande rådgivare ................................................................................................................................. 17 Breddade rådgivnings- och kompetensutvecklingscheckar. ........................................................................ 18 Ett samlat branschorgan/kunskapscentrum/plattform – navet i utvecklingsarbetet ..................................... 18 Regionala kunskapscentra ........................................................................................................................... 19
2(19)
Bilaga 3
Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Livsmedelsverket och Jordbruksverket att i samverkan inkomma med förslag på åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling. Utredningen arbetar på flera fronter, varav en är att i en aktiv samverkan med företrädare för näringen fånga och konkretisera förslag på åtgärdsområden. För detta ändamål arbetar verken med Fokusgrupper, varav den första kallades ”Kartan” och den andra ”Kompetensutveckling”, vilken avrapporteras i detta pm. De ställningstaganden som görs i slutkapitlet är författarens och inte Livsmedelsverkets/Jordbruksverkets. Syfte Syftet var att med hjälp av några av de mest initierade personerna i sektorn lyfta fram för vem, vad och hur, dvs vilka aktörer som har behov av att utveckla ny kunskap, de kunskapsområden som bör prioriteras och hur kompetensutveckling i den småskaliga livsmedelsindustrin kan organiseras och stödjas. Deltagare Gruppen bestod av följande inbjudna personer: • Åke Clason, Hushållningssällskapets förbund • Kerstin Jürss, företagare, Sörmland • Pasi Kemi, Utredare, Jordbruksverket • Magnus Ljung, SLU Omvärld, Skara • Magdalena Pettersson, landsbygdsutvecklare, Hushållningssällskapet Halland • Margareta Stigson, meNY och SLU i Skara • Fredrik Eklund, företagare, Västerbotten • Göran Stark, Konsult, Livsmedelsverket • Susanne Sylvén, Utredare, Livsmedelsverket • Roger Uddstål, SIK Umeå (per telefon förmiddag) • Susanne Welin Berger, Livstek, ALMI Gotland Upplägg Ansvarig för mötets agenda var Thomas Norrby, Vioni Utveckling. Gruppen träffades på Jordbruksverket och upplägget var att samtliga deltagare fick möjlighet att presentera sina perspektiv. Thomas Norrby inledde med att peka på dagens syfte med ledorden: • Vem? • Vad? • Hur? • Statens roll? Vem är det som behöver utveckla sin kompetens så att svensk småskalig livsmedelsindustri kan stärkas? Vad är det för kunskap som behöver stärkas? Hur, dvs i vilka former bör denna kompetens utvecklas? Vilken roll har staten, dvs var behövs och var gör statens resurser mest nytta?
3(19)
Bilaga 3
Presentationer Nedan följer de presentationer som de olika deltagarna gjorde, med nödvändighet blir de olika detaljerade beroende på det underlag som deltagarna delgivit, och diskussionerna något summariska eftersom det är svårt att få med allt. Roger Uddståhl: Roger koncentrerade sig på kompetensutvecklingsbehoven hos företagen. Han inledde sin presentation med ett förslag till alternativ målgruppsindelning av företag utifrån antal anställda och tekniknivå för att utifrån denna indelning senare presentera olika behov, innehåll och form. Ofta hör man begreppet SMF (små och medelstora företag) som ett kollektivt begrepp på mindre företag. När man diskuterar olika former av stödjande åtgärder är det emellertid viktigt att särskilja olika typer av mindre företag, då tillgängliga resurser och kompetensnivåer kan skilja avsevärt. Man måste t.ex. ta hänsyn till företagets storlek, det är ju alldeles självklart att ett företag med fem anställda har en annan organisation och andra behov än ett företag med 50 anställda, trots att båda kan kategoriseras som SMF. För att få en struktur i detta avseende kan det därför vara lämpligt att göra någon form av storleksindelning: • Mikroföretag med < 10 anställda • Små företag med 10 – 50 anställda • Medelstora företag med 50 -250 anställda Man kan också göra en indelning efter verksamhetens inriktning, t ex på följande sätt:
Produktorienterade företag
I denna grupp finns en stor del av de mindre företagen inom t ex livsmedelsindustrin. Den teoretiska kunskapsnivån är ofta låg samtidigt som man ofta är skickliga praktiker och hantverkare. Företagen har ett stort behov av nivåanpassad kompetensutveckling inom flera områden. Ofta måste företagen dock medvetandegöras om dessa behov. Exempel på produktorienterade företag är kött och charkföretag och mindre bagerier.
Processorienterade företag
I denna grupp finns många medelstora företag. Medvetenheten är hög om sambandet mellan personalens vidareutbildning och företagets fortsatta expansion. Man har stort behov av projektledarkompetens som kan arbeta med problemlösning, produkt- och processutveckling samt ITfrågor. Exempel på processorienterade företag är större gårdsmejerier och bryggerier.
Teknikorienterade företag
Dessa arbetar mycket med egen forskning och med tillämpning av FoU-resultat. De har ofta egen spjutspetskompetens. Man har ett stort behov av teoretisk kompetens, ofta på doktorsnivå. Här finns vidare ett stort behov av generell utbildning inom områden utanför företagets eget teknikområde. Gemensamt är att man producerar produkter och tjänster som kan betecknas som ”hightech”. Exempel på teknikorienterade företag är producenter av bioaktiva bakterier. Särdrag för olika målgrupper Jag har i den följande beskrivningen valt att dela upp företagen i tre målgrupper efter storleksklasser. Dessa är; nystartade företag, småföretag med 0-9 anställda och större småföretag med 10-50 anställda. Huvuddelen de småskalig livsmedelsföretagen finner vi i gruppen produktorienterade företag. Vi ska dock inte glömma de processorienterade företagen och de teknikorienterade företagen. Den senare gruppen förnyar på ett vitalt sätt företagandet inom livsmedel. Övergången från hantverksmässig produktion till processproduktion kan vara ett viktigt sätt för det lilla företaget att utvecklas. Målgrupperna skiljer sig på några väsentliga sätt.
Nystartade företag
Nystartade livsmedelsföretag har en lång rad olika behov. Orsaken är att man ofta har en otydlig strategi och inte riktigt vet vad man vill med sitt företag. Strategin är oftast att finna en affärsidé som
4(19)
Bilaga 3 ger långsiktig lönsamhet. Man kan heller inte sortera den information man får och vill gärna skaffa så mycket information som möjligt. Framför allt så har man ett litet kontaktnät att luta sig mot. Man deltar gärna vid sammankomster och seminarier men man är mycket priskänslig.
Småföretag med 0-9 anställda
Livsmedelsföretag med 0-9 anställda är ofta ett familjeföretag där vi i allmänhet inte har några professionella tjänstemän annat än i administration och kanske försäljning. Företagaren fattar beslut under samråd med familjen. Styrelsearbetet är sällan utvecklat. Företaget kan vara lönsamt och ha ganska goda möjligheter att köpa tjänster men man är försiktig med förändringar eftersom man upplever att man har hittat sin position. Man köper kunskap i liten omfattning. Ofta har företagaren ont om tid. Strategin är ofta att behålla den ställning man har på den lokala marknaden. Man producerar ofta många olika produkter för närmarknaden.
Större småföretag
Livsmedelsföretag med 10-50 anställda är ofta ett familjeföretag men man har en styrelse med externa ledamöter och beslutsfattandet är mer rationellt och strategiskt inriktat. Ofta finns tydliga mål vad man vill åstadkomma. Man rekryterar in kunskap på nyckelpositioner men köper också kunskap utifrån. Man är ofta kräsen på vad man vill ha och konfidentiell hantering av frågor är viktigt. Tillgängligheten till företaget är lägre än de mindre företagen. Strategin är ofta att positionera sig på marknaden och dominera en nisch. Det stora småföretaget vill gärna bli ännu större. Kompetensutvecklingsbehov Kompetensutvecklingsbehoven i de små företagen kan differentieras beroende på inriktning och utvecklingsfas enligt nedanstående figur:
Antal anställda
Större Småföretag 10-50 anst.
xxxxx
xxxxxxxxx
Familjeföretag 0-9 anst.
xxxxxxxxxxx
x
Nyföretag
xxxxxxxxxx
x
Produktionsorienterade företag
x
x x
x
x
x
(x )
Processföretag
Teknikföretag
Tekniknivå
Kryssen i figuren är en uppskattning av antalet företag inom respektive segment Kompetensutveckling av nystartade företag De nystartade företagen har ofta ett brett behov av kunskaper. Man har svårt att precisera sitt behov av kunskaper och har intresse av allmänna kunskaper inom livsmedel och livsmedelsproduktion. Man vill gärna delta i olika aktiviteter för att bygga upp sitt eget nätverk. Det nystartade företaget deltar gärna vid öppna kurser om kostnaden är tillräckligt låg. Man är också beroende av individuell rådgivning och utbildning inom den produktion man bedriver och för att kunna fatta beslut. I regel finns något annat företag eller en formell eller informell mentor som kompetensöverförare. Av stort värde är möjligheten för företaget att få kostnadsfri rådgivning var man ska vända sig i olika frågor.
5(19)
Bilaga 3
Behov Allmänkunskap
Innehåll Orientering om livsmedelsproduktion
Form Öppna kurser
Marknadsfrågor
Distribution, marknadskanaler, marknadens krav
Öppna kurser, Möte med marknaden
Regelverk
EU:s Hygienförordning Öppna kurser Livsmedelslagen, affärsjuridik, skatter mm Affärsplanering, affärsregler Öppna kurser och etik
Affärskunskap Produktionsteknik
Struktur och strategi Nätverk
Egenkontrollprogram Öppna kurser med teori baserat på HACCP-principer och praktik Produktionsprocessen, Individuell rådgivning Produktutveckling Val av färdväg mot mål Mentorskap, Individuell rådgivning Kontakter som kan ge kunskap och delaktighet
Nätverksträffar, Kurser mm
Kompetensutveckling av företag med 0-9 anställda Denna kategori av företag är intresserad av att effektivisera sin produktion och göra produktionen lättsammare. Man sneglar på de stora konkurrenternas produkter och vill ibland kopiera dessa för att kunna hänga med på marknaden. Om man drabbas av akuta problem behöver man ofta extern hjälp att lösa dessa. Man kan säga att företagets kompetensutvecklingsinsatser är behovsstyrda och inte proaktiva. Man vill delta vid nätverksträffar och få goda råd av externa experter. Man deltar vid utbildningar om de är relevanta för företaget. Man vill gärna ha både ett teoretiskt kunnande och praktiskt kunnande från utbildarna. Behov
Innehåll
Form
Produkt och processutveckling
Effektivisering av produktion Dokumentationssystem
Expertrådgivning o smala kurser med teori och praktik
Hygien
Egenkontrollprogram
Konsultinsatser
Marknadsfrågor
Marknadens krav och förändring
Möte med kunder och säljare
Problemlösning
Lösning av akuta problem
Expertrådgivning
Strategifrågor
Val av färdväg mot mål
Enskild rådgivning
Nätverk
Kontakter som ger känsla av sammanhang
Nätverksträffar, seminarier Och mässor mm
Kompetensutveckling av företag med 10-50 anställda Denna företagskategori deltar i öppna kurser om det rör sådan frågor som berör just det företaget. Man vill ha korta utbildningsinsatser där t.ex. Seminarier fungerar bra.
6(19)
Bilaga 3 Kompetensutvecklingsinsatserna utgör ett led i företagets utvecklingsstrategi. Man föredrar ibland att arbeta internt med konsulter för att kunskapen inte ska spridas till andra företag. Ofta arbetar men med att införa system som gör att kompetensen byggs in i företaget och dess organisation. Om man ska delta i externa träffar är det för att få nya impulser rörande t.ex. ny teknik, nya metoder e.tc. Behov
Innehåll
Form
Kompetens och system för HACCP-system Utbildningar internt och hygien, kvalitet, BRC, externt, seminarier och produktion, personal, produktutvecklingsmetodik, konsultinsatser administration och produktionsgenomgång produktutveckling Dokumentationssystem Teknisk förnyelse/ innovation
Förnyelse av Konfidentiella produktionsprocess, byte av utvecklingsprojekt med förpackningssystem, privata konsulter, institut avancerad eller universitet produktutveckling
Nätverk
Kontakter som ger spetskunskaper
Nätverksträffar och seminarier
Hur når vi målgrupperna?
Nyföretagarna
De nystartade företagens behov av kompetensutveckling kan i viss mån lösas genom nyföretagarcentras och utbildningar som redan finns i alla län. Viktigt är dock att allmän företagskunskap kompletteras med öppna utbildningar inom den delbransch som företaget ska arbeta med. Här är inte säkert att utbildningar finns inom alla områden, inte ens sett till hela landet. Nya företag bör få tillgång till resurser för utbildning genom t.ex. kompetenscheckar. Dessa kan sedan användas för praktiska och teoretiska utbildningar samt konsulttjänster på olika håll i landet. Här är det utmärkt att utnyttja de regionala centren som byggts upp för kompetensutveckling av småföretag inom livsmedel. Punktinsatser är också möjliga i regioner som saknar utbildningscentren för livsmedel. Nya företag bör också ges tillgång till rådgivning från ett nätverk av företagsrådgivare med inriktning på livsmedel. Här är viktigt att rådgivarna slussar till rätt expert eller kontakt om han eller hon inte själv behärskar frågan. Denna grundläggande rådgivning ska vara kostnadsfri för företagen och tre till fyra rådgivare, spridda över landet bör kunna täcka upp behoven.
Småföretag med 0-9 anställda
Denna grupp av företag som är en mycket stor del av livsmedelsföretagen nås bäst genom uppsökande verksamhet. Behoven i företagen är mycket olika och ofta styrs behoven i vilken fas av generationsväxling man befinner sig. Genom uppsökande verksamhet kan de företag urskiljas som är intresserad av kompetensutveckling och vad behovet består i. En strävan bör sedan vara att erbjuda kompetensutveckling som passar företaget och som ofta är unikt för företaget. Insatsen kan röra sig om någon timmes rådgivning till insatser på flera dagar. Lämpligt kan vara att företagen själva betalar en del av insatsen beroende på storlek. Kompetensinsatser för familjeföretaget tas från bästa möjliga expertis i landet. Viktig är att företaget får en bra hjälp än varifrån hjälpen kommer. På detta sätt kan man också få en utveckling och injektion till utveckling. Det kan ofta även finnas mer grundläggande behov av utbildning i denna typ av företag. Detta rör personalen som helt kan sakna grundutbildning inom livsmedel.
Småföretag med 10-50 anställda
De större småföretagen nås även de bäst genom uppsökande verksamhet. Företagen har ofta ganska lätt att uttrycka sina behov. Här gäller det att finna en lösning för företaget som gör att man går vidare och genomför insatsen. Här ställs större krav på goda kontakter med kunskapsbärare som
7(19)
Bilaga 3 konsulter, universitet och institut. Ofta är internutbildning en metod som denna typ av företag värdesätter i stället för öppna utbildningar. Detta gäller speciellt mer genomgripande insatser i företaget. De större småföretagen bör kunna bekosta ca 50% av kompetensinsatser med egna medel. Framgångsrika projekt Projekt som varit framgångsrika i att utveckla företagens kunskap innehåller både en analysdel och ett genomförande som bygger på analysen. Orsaken är att de mindre företag mycket ofta har svårt med sin egen självkunskap och inte har så lätt att ange vad man behöver för insats. Här kan goda företagsrådgivare med inriktning på livsmedel hjälpa företagen till insikt och även föreslå effektiva åtgärder som ger effekt. Med effektiva åtgärder förstås inte bara kurser utan alla typer av kompetenshöjande insatser som bidrar till företagets ökade konkurrenskraft. Viktigt är att förstå att företagens viktigaste ”lärare” är de nätverk som omger företaget. Nätverket är allt för ofta litet och behöver utvidgas och kopplas till t.ex. universitet och institut, konsulter och andra företagare. I stora företag är kunskapen däremot inbyggd i företagen. I arbetet med kompetensutveckling av mindre företag är interaktion mellan företagaren och utbildaren av stort värde. Det är därmed svårt att byta ut de mänskliga mötena mot Internet eller självstudier.
Exempel på arbetsformer i småföretagsprojekt vid SIK som rönt uppskattning
I Östergötland bedrevs ett projekt med stor framgång riktat till gårdsföretag med vilja att utveckla livsmedelsförädling. Projektet omfattade 10 företag och innehöll en förberedande träff, 3 d praktisk och teoretisk utbildning, individuell rådgivning samt en avslutande träff. 8 av 10 företag är idag igång med sin förädlingsverksamhet. Ett projekt i västra Sverige och i norra och östra Sverige under åren 1998 – 2002 bestod i uppsökande verksamhet bland småföretagen som en första fas. Inriktningen var i första hand företag med 10 anställda och uppåt. Vid denna första fas gjordes en enkel analys av företagens behov vid ett besök. Därefter erbjöds företagens enskilda kompetensutvecklingsprojekt eller nätverksinsatser. Företagen betalade 50% av kostnaderna för projekt. Båda projekten har utvärderats av SLU och resultaten var mycket positiva. På SIK i Göteborgs bedrivs i SIK Forum löpande utbildning inom bl.a. charkteknologi. Utbildningarna riktar sig till företag med grundläggande behov och till företag med mer avancerade behov. I utbildningarna varvas alltid teori och praktisk i en utbildningsfabrik. Här bedrivs också företagsintern produktutveckling för att kunna prova nya recept och processer innan de införs i företaget. Framgångsfaktorerna är teori och praktik samt tillgången till expertis på en hög nivå. Slutsatser Om vi ska nå alla tre typerna av livsmedelsföretag krävs olika insatser och arbetssätt. Viktigt är att insatserna baserar sig på de behov som företagen har och att det finns en palett av insatser som kan möta företagen där de befinner sig. Den kategorisering som jag använt ovan är naturligtvis generaliserande och gäller inte för det enskilda företaget. Nedan vill jag försöka göra en sammanfattning av tänkbara metoder för insatser i olika målgrupper. Det känns inte så meningsfyllt att här beskriva insatsernas innehåll då de kan variera starkt mellan företagen beroende på utvecklingsnivå.
Nystartade företag Kompetenscheckar Befintliga nyföretagarcentras Teoretiska + praktiska utbildningar inom delbranschen Gratisrådgivning som kan lotsa vidare Mentorsprogram Utnyttja regionala kompetenscentran inom livsmedel Företagen betalar en mindre del
8(19)
Bilaga 3 Småföretag 0-9 anställda Uppsökande verksamhet Gratisrådgivning som kan lotsa vidare Behovsanalyser Teoretiska + praktiska utbildningar Grundläggande utbildning av personalen Företagsnätverk Expertrådgivning och projekt Företagen delfinansierar med 50% av kostnaden Småföretag 10-50 anställda Uppsökande verksamhet Behovsanalyser Seminarier Internutbildningar Utvecklingsprojekt med experter Konsultinsatser på hög nivå Företagen betalar minst 50% av kostnaden Kerstin Jürss, företagare, Sörmland Kerstin tog sin utgångspunkt i de behov som de blivande företagare haft som kommit till henne som kursansvarig vid det lilla mejeriet i Ås, men också utifrån egna kunskaper efter att nyligen ha dragit igång som egen småföretagare. Företagarnas kunskap om vilka behov de har uppstår ofta först efter att de gått en kurs. Kerstins erfarenheter gäller främst de mycket små företagen ofta med en produktinriktad verksamhet. Olika delar där kompetensutveckling behövs: Grundläggande processkunskap! Många kan väldigt lite, några kan lite grann, man behöver lära sig processen grundligt, tillräckligt bra för att kunna få till en bra produkt. Det är de flesta ganska medvetna om. Den här processen kan delas upp i nivåer, där man ställer en grundläggande miniminivå som grundkrav för att få starta ett företag i branschen (kontroversiellt!). Därefter kan man hålla en vidaregåendekurs där företagarna får komma tillbaka och få mer kompetens. Viktigt att blanda teoretisk kunskap med praktisk kunskap i kurserna, sedan behöver man träna ett tag på hemmaplan och få komma tillbaks och lära sig lite mer. De småskaliga producenterna måste ha tillgång till den uppdatering av kunskap, forskningsresultat, som hela tiden förnyas. Måste åka snålskjuts på de större, få tips om nya mjölksyrebakterier, hur man kan förbättra sin produktion med hjälp av ny utrustning, lära sig mer om vad provtagningsresultaten egentligen står för. -
-
Grundläggande kunskaper i kemi, vad mjölken består av. Kunskap om utrustning och lokaler, här är det t ex mycket snack om rör, pumpar etc. Hur en lokal ska se ut, lagstiftning (flöden) men även hur ska jag bygga för ventilation, utrymmen etc för att det ska bli funktionellt. Man har inte råd att bygga fel! Ofta väldigt ängslig och osäker innan man börjar. Tex bygger många för lite lagringsutrymmen, upptäcker efter ett år att det inte blev bra, och detta begränsar utvecklingsmöjligheterna. Lagstiftning behöver man veta en hel del om. Tex om försäljning, vad måste jag ha för att få sälja ost. Skillnaden mellan att jobba med pastöriserat och opastöriserat, märkning av livsmedel.
Företagande: grundkunskaper om att vara småskalig företagare (mikroföretag!) Måste göra mycket själv, åtminstone i början. Även om man lejer ut måste man ändå kunna så mycket att man inte blir lurad. - Bokföring. Ekonomi – från första året och framåt, att det är stor skillnad.
9(19)
Bilaga 3 -
-
Marknadsföring och försäljning. Detta är något som många helt enkelt inte kan, som många bävar för, en del vill helt enkelt inte hålla på med försäljning, ofta en tröskel för mikroföretaget, behov av att lämna över till någon annan som säljer. Måste förstå att försäljning och marknadsföring följer med produktion, vilket alla inte tänker på. Måste tänka i termer av logistik, finns inga färdiga lösningar utan måste oftast sys ihop någonting med någon annan som funkar. Måste lära sig vara stolta över sin produkt, att det är efterfrågat (småskalig hantverksmässig produkt). Är det här verkligen tillräckligt bra, tillräckligt fint? Hur man tänker kring sin produkt.
Kejdan: i livsmedelskedjan behövs en samsyn: det behövs kunskap och kompetens på flera håll, producent, inspektör, handlare, konsument. Stort glapp hos handlare kring sådant som måste säljas mer aktivt, säljer sig inte självt från hyllan. Kunskapscentra Regionala kunskapscentra behövs, och de behövs på flera håll, även om man har en utbildning som grund behöver man få feedback och kortare kurser. Organisation Hur ska det här organiseras, vem ska vara huvudman för det här? Jag tror att man måste ha en huvudman. Det finns så många intressenter men någon måste samordna, t ex att inte samma kurser går överallt. Att det finns någon form av organisation bakom. T ex KY-utbildningar, de hamnar ofta på rätt nivå. Viktigt att utbildningarna uppfyller vissa grundkrav, t ex att de har kursplaner med mål etc, så att man kan veta vad man kan förvänta sig. Detta skulle hjälpa till med att föra ut kursutbudet till samtliga: vad finns det att välja på? Vad finns det för kurser för mig? Skilja på kursverksamhet och träffar/inspirationsdagar/studieresor: skilja på vad som är vad. Konsulter? Vad har de att erbjuda, vad kan man ställa för krav på konsulterna? Risk att småskaliga vänder sig till någon utan att veta vad de kan ge… Certifiering av rådgivare? Åke Clason, Hushållningssällskapens förbund Åke Clason valde att presenterade behoven av kompetensutveckling utifrån en indelning för sex olika målgrupper enligt följande: Myndigheter – livsmedelsinspektörer: - förnuftig och likformig tolkning av lagar och regler: vi kan peka på exempel där olika tolkningar av regler lett till olika slutsatser på olika sidor om länsgränserna och kommungränserna, något som inte är acceptabelt. Rådgivare - att driva livsmedelsföretag - nätverksbyggande Kommentarer: rådgivarna kan vara viktiga resurspersoner i företagens utveckling. Men för att kunna ge rätt råd i rättan tid kan expertrådgivare på ett sakområde behöva bättre kunskap om helheten, och dessutom bättre självkännedom genom att veta vem som kan bättre. Det behövs rådgivare som har kännedom om förutsättningarna att bedriva små livsmedelsföretag. Företagare - Erfarenhetsutbyte - Logistik - Marknadsföring - Produktutveckling –design - Överlevnad - Säljkunskap - Nätverk
10(19)
Bilaga 3 Handel - Produktkännedom - Plats i butik - Katalog (information om utbud) Uppenbarligen är utbud och efterfrågan inte så väl matchad på den svenska marknaden och här behöver näringen/näringarna göra insatser för att lyfta de egna produkterna i systemet. Bättre allmänkunskap om småskaligheten vore önskvärt, liksom bättre produktkännedom, en samsyn om utrymmet i butiken och en lokal, regional eller nationell marknadsplats i form av en katalog t ex på nätet över småskaliga producenter, deras produkter och kapacitet. Kund – storhushåll och restaurang - Upphandlingskunskap - Varför närproducerat? Med en mer kvalificerad hantering av upphandlingen vid storhushåll kan volymerna för småskaligt producerade varor öka väsentligt, men kunskapen om den flexibilitet lagen medger är låg. Hanteringen skiljer sig åt väldigt mycket mellan olika landsdelar och man borde söka upp de goda exemplen. ”Vanlig kund” - Konsumentinformation Den bästa formen för att öka utbudet är att åstadkomma en ökad efterfrågan från kund mot handlarna, parat med att handlarna vet var de kan få tag på produkterna. Ur diskussionen: Frågan om certifiering av rådgivare: viktigt att minnas att de nya EU-reglerna innebär ännu tydligare krav att inspektörerna inte sysslar med rådgivning. Kan man tänka sig inspektörer med branschansvar? Svårigheten att matcha detaljisternas krav på volym och leveranskontinuitet/säkerhet. Hur kan detta krav mötas, eller hur bemöter man detta krav utifrån att produkten av naturliga skäl har en viss säsongsvariation? Susanne Welin Berger, LivsTek LivsTek arbetar med livsmedelsföretag med 0-50 anställda. När man arbetar med de små företagen måste man arbeta uppsökande. Företagen har inte tid att leta själva efter utbildning. Menycirklarna är ett bra verktyg för de små företagen, där kompetensutvecklingsbehovet kan definieras. LivsTek stöttar livsmedelsföretag som är nystartade eller som vill utvecklas. LivsTek hjälper till med produkt- och processutveckling samt att eliminera eventuella problemområden i produktionen. LivsTek utbildar och ger kurser i bl a produktutveckling, HACCP, grundläggande hygien mm och ger seminarier om t ex KRAV-förädling av livsmedel. I LivsTeks försöksfabrik kan livsmedelsföretag testtillverka produkter och processer. Viktigt -
i produktutvecklingssammanhang att arbeta i flera steg: Marknadsanalys Produktutveckling Tester, processer, förpackningslösningar Distribution Marknad
Kvalitetsutveckling I det stora livsmedelsföretaget finns det resurser att bedriva kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete, medan det i det lilla är betydligt svårare. Staten bör gå in med stödåtgärder tidigt för nya företag har inga chanser att finansiera produktutvecklings- och kvalitetskostnaderna. Det kan tex ske genom att erbjuda möjlighet att arbeta i utvecklingskök med tillgång till kompetent folk inom olika områden.
11(19)
Bilaga 3
Ett problem är att kontinuiteten i rådgivnings- och kompetensutvecklingsprogram saknas. Staten borde delfinansiera en del ”mäklare” inom olika organisationer. Det måste finnas en kvalitetskontroll av rådgivningssidan. Långa avstånd hindrar många att delta i samlingar på annan plats i landet. Det man behöver måste vara tillämpat och nära. Högre utbildade hittar kunskap på annat håll. Som nystartad kan man få 2 års coaching stöd från rådgivare (mentorskap på svenska?). En coach är en kontaktperson som vet vem som kan vad i branschen och som man kan komma vidare ifrån, som hänvisar till ’rätt’ ställen. Diskussion: Åke ansåg att utvecklingen av nya kurser och former måste vara företagsstyrt. Företagen skulle kunna få en rådgivningscheck där han/hon sedan kan välja att lägga dessa resurser på den aktör som kan ge det han/hon behöver. Ett problem är att staten ofta ger pengar t ex till projekt men inte följer upp resultatet. Därmed sker inget lärande av de riskpengar man ställer till förfogande. De små producenterna riskerar att bli alldeles för beroende av de som sitter på projektpengarna. Magdalena ansåg inte att det var något problem i Halland. Företagarna vet vilka rådgivare som är bra. Kerstin ansåg att det tar för mycket tid att blanda sig i organisationer och nätverk. Fredrik ansåg att den myckna satsningen på projekt är ett slöseri med pengar. Margareta Stigson, meNY Expertprogrammet Meny startade år 2000 och finansieras genom KK stiftelsen som beslutade att Sverige skulle uppgraderas. Flera konsortier drogs igång där Meny var ett som skulle fokusera på livsmedel och bioteknik och ha livsmedelsföretag som målgrupp. Dessa hade ingen naturlig koppling till universitet och högskolor ansåg man. Finansiering skedde med 62 miljoner fram till 2006. Flera olika koncept togs fram inom Meny 1. Kurser: Menys kurser ger direkt kontakt med forskningen. Kursledarna väljs ut bland landets främsta ämnesexperter. Webbaserade kurser: Större delen av kurstiden tillbringar du på hemorten och kursen följs via Internet. Varje kurs går under fem veckor och motsvarar ca en arbetsdag per vecka. Ett projekt på arbetsplatsen ingår i kursarbetet. Därmed får företaget omedelbar nytta av utbildningen. Idag finns det 30 olika utbildningar. En kurs går 5 veckor där företaget deltar 1 dag i veckan plus att man har en uppstartskurs. Praktiska kurser med IT-stöd: De praktiska kurserna går under 2-3 dagar och är förlagda till SIK i Göteborg. Utbildningen anpassas efter ditt företags produktion och produkter. Kursträffarna kompletteras med ett specialutvecklat IT-stöd som ger pedagogiskt mervärde. 2. Menycirklar: Menycirklarna är ett sätt för ditt företag att tillsammans med forskare lösa problem, höja kompetensen och utbyta erfarenheter på ett sätt som gynnar företagets tillväxt. Cirkeln består av 6-10 företag som har gemensamma frågeställningar. Det kan vara företag från samma geografiska område eller kanske samma bransch. En processledare från Meny lotsar företagsgruppen från problemformulering till identifiering av lösning och genomförande. Alla cirkelledare skall ha processledarutbildning. Till cirkeln inbjuds forskare och experter som kan dela med sig av sin kunskap. Menycirkeln träffas vid 6 tillfällen jämnt fördelade under ett års tid. Cirklar har man t.ex. haft för 12 småslakterier. 3. Mentorskap: Menys mentorskapsprogram vänder sig till små och medelstora livsmedelsföretag, som kan anmäla intresserade personer som adepter. Mentorerna kommer från universitetet och anknytning
12(19)
Bilaga 3 till livsmedelsbranschen, organisationsutveckling, marknadsföring och/eller ledarskap. Programmet syftar i första hand till att: - öka livsmedelsföretags kontakter med forskning - skapa möjligheter för samarbete mellan universitet och näringsliv. - bidra till såväl personlig som yrkesmässig utveckling. Adepterna ska: - få fördjupad medvetenhet om både sina egna och företagets starka sidor - få ökad kunskap om aktuella forskningsresultat - bli mer medvetna om möjliga förändringsstrategier för att kunna se sitt företags utvecklingspotential. Mentorsprogrammet sträcker sig över ett år under vilket mentor och adept planerar in tio egna träffar. Dessutom träffas samtliga mentorer och adepter i programmet till gemensamma regionala möten. 800-1000 företag har man haft inne på något av det man erbjuder. Magnus Ljung, SLU omvärld När uppstår ett behov av lärande? Vid en viss tid uppstår ett behov av ny kunskap. Ofta är detta när man själv börjar ställa frågor. Risken är att vi sprider information som ingen är intresserad av. Reflekterande gemenskaper är den vuxnes normala sätt att inhämta kunskap. Utbildningssystem måste vara flexibla men det måste finnas kriterier för vad som är bra och dålig utbildning. Man vill nå en beteendeförändring. En modell för att systematisera lärandet kan vara följande (utvidgad från Kolb): 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.
Man upptäcker att man har ett problem Vad är problemet? Det måste definieras. Vad är nuläget – förstår man situationen? Sätt målet (SWOT) Vad skall vi göra. Handlingsplan på kort och lång sikt. Experimenterande Reflektion Utvärderingsprocess
Vilket kompetensstöd behövs i detta lärande? Alla är i olika faser och det finns därför behov av olika stöd. En behovsanalys på individuell nivå är viktig idag. Det bestående värdet av Meny är att man vet att metoden fungerar. Diskussion Vi kom in på strukturfrågan och de många projekten som inte utvärderas och avrapporteras (görs tillgängliga) för andra regioner. Staten bör kräva in utvärderingar och rådgivare certifieras. Kanske borde det finnas en helpdesk för kursarrangörer. En helpdesk för rådgivare när det gäller att söka pengar? Kanske borde man bygga vidare på idén om ett nätverk av rådgivare/utbildare av den typ som Nutek initierade med teknikmäklare (ett 50tal i hela landet). Fredrik Eklund, företagare Västerbotten Man skall alltid starta med en generell nyföretagarutbildning. Därefter en grundkurs för livsmedel. När Fredrik startade ville han ha så mycket utbildning som möjligt. Tyvärr blev det fler och fler kurser med samma människor, trots att många blev kvar vid hobbyodlarstadiet och därmed inte bidrog nämnvärt till övriga deltagare. Dessutom hamnar man i projektsvängen där det mesta inom projekten utgjordes av ”Kalle Anka utbildning”.
13(19)
Bilaga 3 Fredrik efterlyser kompetensutveckling för företag som varit igång ett tag. För de nystartade finns mycket, men för de som är igång finns väldigt lite. Det uppfattas som att de ska kunna betala för sina kurser men så är inte alltid fallet. Branschvisa nätverk kan man ha t.ex. inom hygien Han efterlyste mer ansvar från projektägarna när det gällde utbildningsnivån av projektledarna och de utsatta målen för det enskilda projektet. Fredrik föreslår ett lönesystem baserat på resultat med tillhörande bonus i stället för eller som komplement till fast lön. Magdalena Pettersson, Hushållningssällskapet Halland Magdalena uppehöll sig också på företagarspåret med produktutveckling, mångfald och kvalitet som honnörsord. Vilka kurser man ska ge för företagare är så olika, man måste ha örat mot marken och lyssna av hela tiden, och sedan bjuda in till olika saker. ”Ni är ju ett gäng experter på området… men jag tassar där också. Igår var jag på en dag hos fiskare. Diskuterade tankesmedja om krabbor, att göra en crabstick av riktig krabba. Ofta samma produkter som vi snurrar runt. Sedan besökte jag Fiber Oat, hemlighetsfulla. 7 anställda, Italienska ägare, ägd av Skånemejerier, high tech, functional food. Till sist besökte jag en presentinslagningskurs…” Det här visar rådgivarens vardag och behovet av att vara generalist och samtidigt veta var man kan få tag på mer information till stöd för dessa olika företagare. Magdalena pekar på två typer av kurser: - Specialkurser – när man samlas till spets! - Branschbrytarkurser! Där det händer nya tankar? T ex Mat-skog! Det måste till en mångfald i utbudet för behoven ser så olika ut. Om företagaren fick välja från ett smörgåsbord, men då måste han ha kännedom om vilka kurser som finns! I inbjudan till kurser bör man inte blanda äpplen och päron utan specificera tydligt vilka kursen riktar sig till. Dessutom måste man sätta ett tufft kvalitetskrav på föreläsare. Om rådgivare: handlar ofta om personlig läggning. Jag hoppas att vi kan komma ifrån detta med organisationer och utbildningsbakgrund, utan titta mer på personlig läggning. Det är viktigt att anordna nätverksträffar då man går runt och nosar lite, det behöver man göra några gånger, sedan startar det affärsmässiga och tar överhanden. Luktandet är förbaskat bra. Skulle vara roligt att få fram nya produkter, varför inte satsa på mer kreativa och roliga produkter, t ex ha kockar med i produktutvecklingskurser, eller ta hjälp av utländska inspiratörer till nya produkter.
14(19)
Bilaga 3
Slutsatser från mötet Att göra en sammanfattning av dessa mångfacetterade presentationer är inte lätt, men jag gör här ett försök utifrån de ursprungliga frågorna. Varför stöd? Varför ska man ge stöd till små och medelstora livsmedelsföretag? Utifrån diskussionerna tycks det finnas flera olika goda anledningar: -
Det finns en stor potential för utökad ekonomisk verksamhet i "branschen" ofta i bygder med begränsade arbetstillfällen. De bygder där dessa företag finns representerade är ofta beroende av ett breddat näringsliv, både ur arbetstillfällen och ur "resiliensperspektiv" dvs, förmåga att möta och hantera förändringstrycket Den lilla skalan innebär relativt sett större kostnader per producerad enhet med avseende på produktutveckling, processutveckling, produktionskontroll och marknad Beroendet av rådgivare är stort och marginalerna för felinvesteringar obefintliga Närheten till kunskapsfronten är svår att uppehålla tack vare de många timmarna i produktion och försäljning Ett ökande krav på säkra livsmedel innebär relativt sett högre kostnader för de små företagen, något som initialt kräver en omställning av praxis och en processutveckling och utveckling av dokumentationssystem för små företag som blir rimliga
Därutöver finns det argument som handlar om onödiga kostnader i branschen: - Det har genomförts många både små och stora projekt vars erfarenheter inte tas tillvara och som ofta överlappar varandra - Den svenska företags- och distributionsstrukturen är stordriftsorienterad, den småskaliga strukturen har brutits upp, något som i jämförelse med många andra EU-länder medverkar till det lokalas sönderfall. - Med utökad samordning kan nya småskaliga infrastrukturlösningar kombineras med innovativa informationslogistiska lösningar, vilket både är en rättighet och en möjlig exportframgång. För vem? I presentationerna framkom att det brister i kompetens bland flera olika grupper som är inblandade. Med kompetens avses här kunskap att handla (kunskap i handling) såväl som förståelse för de inblandades perspektiv. I fokus stod företagarnas kompetensutvecklingsbehov, men det blev mycket tydligt att detta måste paras med att övriga aktörer får möjlighet att ta till sig. Dessa grupper är: - Företagare - Personal - Rådgivare - ”Storföretagen” - Handel (grossist och detaljhandel) - Slutkund - Inspektörer - Myndighetspersoner (beslutsfattare) - Politiker Diskussion: Varje grupp tarvar en analys motsvarande den som gjordes för företagare, men ännu hellre bör denna analys utföras gemensamt med de lokala företagen för bästa utfall. Utöver de olika målgrupper som definieras ovan framstod en önskan om en generellt sett större kännedom och förståelse för de små livsmedelsföretagens villkor. Blandade grupper efterlyses, grupper som går på tvärs mellan grupperna ovan, men också korsbefruktning med andra sektorer för att skapa förutsättningar för nya oväntade produkterna.
15(19)
Bilaga 3 Vad? Deltagarna tyckte att Rogers beskrivning väl täckte in de behov företagare har av utbildning och fortbildning. Däremot täcker den bara in en del av det utbildnings- och fortbildningsbehov som tycks finnas i sektorn. Behovet av grundutbildning för unga inom livsmedelshantering för att tillgodose sektorn med kompetent personal är stort. Denna utbildning är också viktig som rekryteringsgrund för nya småföretag. Ett grundläggande problem på tillsynsnivån är att inspektörerna och företagarna ”inte pratar samma språk”. De krav i lagstiftningen om att inspektören ska göra en rimlighetsbedömning om olika regler i en specifik verksamhet är ofta svårt för tjänstemannen att tillämpa eftersom han inte har den erfarenhet som krävs utan måste förlita sig på regeltexterna. Den bristande erfarenheten är till del grundad på den stora personalrotation som branschen lider under på grund av sin låga status. En inspektör har också få objekt av samma typ inom sitt område, vilket innebär att man har få referensobjekt att bygga sina bedömningar på. Inspektörerna skulle därför behöva ett tydligare nätverk av inspektörer där viss specialkompetens finns att tillgå för den oerfarne. Detta skulle hjälpa till med att skapa en förnuftig och likformig tillämpning av reglerna i hela landet, och förhoppningsvis sträcker sig detta nätverk även till andra länder inom EU för att undvika konkurrensnackdelar. En certifiering av inspektörerna genom kontinuerlig fortbildning skulle ge större förtroende bland företagarna och leda till en bättre kännedom om olika inspektörers specialområden. Rådgivare och konsulter är viktiga aktörer för utvecklingen av sektorn. Samtidigt kan dåliga råd sänka ett företag genom felaktiga investeringar eller marknadssatsningar. Rådgivarens möjligheter att hålla sig uppdaterad inom de många olika branscherna är begränsad, och ändå måste råd och rekommendationer vara kvalificerade. På samma sätt som inspektörerna bör rådgivare och konsulter hitta en arbetsform som möjliggör ett tätt samarbete i nätverk över landet på tvärs över organisationer. En certifiering av rådgivare genom kontinuerlig fortbildning (inte engångscertifiering) skulle underlätta detta nätverkande, samtidigt som det skulle kunna ge företagarna en möjlighet genom de nätverk som byggs få kontakt med bästa möjliga kunskapskälla inom området. Inom livsmedelskedjan (grossist/detaljist) är de största behoven kopplade till information snarare än ny kunskap. Utbudet och efterfrågan tycks inte möta varandra eller balansera, och ett nära samarbete med kedjorna blir viktig för att definiera rimliga krav på leveranssäkerhet och volym. Därvid måste branschens villkor definieras och synliggöras för handelsledet, och dess roll för stabiliteten i ett mindre samhälle klargöras. Förutsättningarna för den småskaliga livsmedelsindustrin skulle kunna förbättras i ett slag om Lagen om offentlig upphandling (LOU) tillämpades på ett sådant sätt att den lokala småskaliga livsmedelsindustrin fick möjlighet att konkurrera om anbuden. De små företagen upplever att många upphandlare tillämpar LOU på ett sådant sätt att storskalighet och prispress gör det omöjligt för det lokala lilla företaget att delta. Men LOU medger stor flexibilitet för den upphandlande parten att sätta villkoren. Därför behövs en kraftfull satsning på ansvariga upphandlare inom offentliga organ som lyfter fram argument för en utveckling av den lokala småskaliga livsmedelsindustrin och verktyg för att formulera dessa argument i lokala upphandlingsunderlag. Hur? Ledorden i diskussionerna kring fortbildning för företag har varit: uppsökande, individualiserat, kontinuitet, långsiktigt, nivågrupperat, närhet mellan rådgivare och företag, närhet till forskning. Det är inte på kurs som jag lär mig mest, det är i vardagsarbetet där problem dyker upp som jag tvingas lösa, på egen hand eller i dialog med personal, andra företagare eller rådgivare. Detta lärande kan systematiseras och utgöra en fantastisk källa till utbyte mellan företag. I detta systematiserande spelar rådgivaren en mycket viktig roll som coach. Varje enskild livsmedelsföretagare är unik och måste mötas där han eller hon befinner sig. Först i en förtroendefull relation mellan företagare och rådgivare kan kompetensutvecklingsbehovet analyseras och insatser påbörjas. Denna förtroendefulla relation tar tid och kostar pengar, men är på sikt en god investering för tillväxt. Denna typ av insats måste prioriteras högt, och resurserna till detta skapas genom en omprioritering från projektfinansiering till fasta resurser. Grundat på kunskapen om hur vi tar till oss kunskap blir denna arbetsform än viktigare då man måste kunna agera när problemen dyker upp i företagen.
16(19)
Bilaga 3
Parat med detta måste ett utbud av kompetensutvecklingsmöjligheter erbjudas där företagarna kan mötas, utbyta erfarenheter och skapa medvetenhet om problem och möjligheter till utveckling i firman. Enstaka kurser och korta projekt ger inte den kontinuitet och enträgenhet i kunskaps- och kompetensutveckling som krävs för att enskilda företag och branschen som helhet ska kunna utvecklas på ett stabilt sätt. Projekt kan vara en bra arbetsform för att utveckla nätverk och ny kunskap men riskerar om man ska vara kritiskt att ge jobb åt rådgivare som är duktiga på att skapa nya projekt snarare än i företagen. Eftersom projekt ändå inom överskådlig tid kommer att vara en vanlig finansierings- och arbetsform måste vi kvalificera det utbyte som projekten ger genom att skapa strukturer för utvärdering och återföring på nationell nivå. I rådgivning och kompetensutveckling krävs ett bättre samarbete mellan lokala aktörer så att alla inte gör allt, utan att företagen kan påräkna att man får bästa möjliga utbyte av sin rådgivare. T ex bör man para ihop ALMIs företagarkunnande med branschkunnandet inom livsmedel. Detta skulle dessutom ge större förutsättningar för korsbefruktning än hittilldags. Både avseende inspektörer och rådgivare bör utbildningar tas fram som arbetar med grundelement och flexibla påbyggnadsmoduler. Det är viktigt att det finns en branschvis överenskommelse om denna utbildning för att ge legitimitet och status i branschen. Mycket av det som sagts denna dag förutsätter en kontinuerlig forskning inom produkt- och processutveckling både i storföretag och vid högskola och universitet. De små företagens tillgång till denna forskning kan kvalificeras genom den typ av cirklar som erbjuds av meNY, men som underlag för den enskilde forskarens medverkan och stöd krävs goda kunskapssammanställningar som görs tillgängliga via nätet och i kontinuerligt informationsflöde i nyhetsbrev, skrifter mm. I IT och biomedicinbranschen finns en medvetenhet om att de radikala stegen i produkt- och processutvecklingen ofta tas i de små företagen. De stora livsmedelsföretagen bör kunna få ett stort utbyte av den utveckling och den kreativitet som finns i de små företagen, och på samma sätt kan de små företagen hämta nyheter och utvecklingsmöjligheter i en nära dialog med de stora. Hur denna arena ska utformas har inte aktörerna svarat på, men vi föreslår att detta utreds ytterligare. Sammanfattning av förslagen - uppsökande rådgivare med förbättrade nätverk - rådgivnings- och kompetensutvecklingscheckar - regionala kunskapscentra med lokalt, nationellt och internationellt fokus - ett samlat branschorgan som styrs och leds av branschen Vi föreslår en samlad satsning med fyra samverkande ben: Lokala uppsökande rådgivare med möjlighet att arbeta med företagen under längre tidsperioder genom t ex kompetensutvecklingscheckar kopplas samman i nätverk över landet där branschorganet utgör navet och regionala kunskapscentra noder i ett dynamiskt kunskapsutvecklingstänkande. Med dessa fyra insatser tror vi att man kan garantera bästa möjliga stöd till de små livsmedelsföretagens utveckling och tillväxt, och detta med ett stort utbyte av insatta medel. Uppsökande rådgivare Det är hela tiden företagarnas behov som ska stå i centrum för detta utvecklingsarbete. Varje företag är unikt och måste mötas på sin egen nivå. Här krävs en kontinuerlig uppsökande verksamhet där de små företagen ges möjlighet till långsiktigt fri rådgivning. Denna uppsökande verksamhet måste bedrivas av rådgivare med god generell kompetens inom småskalig livsmedelsförädling. Därför krävs att man grundlägger satsningen med att tillse att resurser för uppsökande verksamhet säkerställs på lokal nivå, i en nära dialog med lokala parter. Dessa rådgivare måste "uppgraderas" kontinuerligt, både avseende bredd och djup, men de måste också kompletteras med ett väl fungerande nätverk av rådgivare och experter så att företagarna snabbt kan komma i kontakt med bästa möjliga rådgivare. Vi föreslår att branschorganet (nedan) får uppdraget att upphandla både synliggörandet, nätverket och kompetensutvecklingen av rådgivarna av de föreslagna regionala kunskapscentra. Genom att dessa rådgivare i kontinuerliga
17(19)
Bilaga 3 kompetensutvecklingskurser utvecklar ett nätverk mellan varandra och gentemot dessa kunskapscentra kan en utvecklingspotential i svensk småskalig livsmedelsindustri tas tillvara. Breddade rådgivnings- och kompetensutvecklingscheckar. För att finansiera en fördjupad rådgivningsinsats föreslås att rådgivnings- och kompetensutvecklingscheckar inrättas för de små företagen, i linje med ett generellt system mot alla småföretag. Dessa checkar är kopplade till företagen och inte till rådgivarna, vilket innebär en inneboende kvalitetssäkring genom företagens val av rådgivare. Utformningen av programmet bör göras i samråd med ett generellt program av typen Växtkraft Mål3 eller LBU-medel. Med kunskap om hur företagarens lärande oftast går till bör dock de traditionella programmet kompletteras med nya former av program, t ex innovationscirklar och mentorsprogram mellan företag samt mellan företag och forskare, metoder som prövats framgångsrikt av t ex meNY. Det finns idag många olika möjligheter för företag och organisationer att söka utvecklingsmedel och här bör en bättre överblick och tydligare verktygslåda presenteras. Kompetensutvecklingscheckar är en sådan möjlighet, LBU-medel en annan, men det finns fler. Ett samlat branschorgan/kunskapscentrum/plattform – navet i utvecklingsarbetet Utifrån Fokusgruppens diskussioner och den roll staten kan spela för utvecklingen av svenska småskalig livsmedelsindustri landar rekommendationerna i denna rapport i att stimulera etableringen av ett samlat Branschorgan för småskaliga livsmedelsproducenter (med sektorsgrupper). Begreppet branschorgan kan medföra onödiga diskussioner om konkurrenssituationer och revirhävdande som vi gärna vill undvika, möjligen kan funktionen bäst beskrivas med begrepp som "Plattform" eller "Kunskapscentrum". Vi väljer här begreppet branschorgan för att synliggöra branschens eget ansvar att driva denna verksamhet långsiktigt, gärna i nära samverkan med etablerade organisationer. Förslaget ska givetvis vägas mot kostanden för att skapa parallella strukturer, men vi anser att frågorna idag inte i tillräcklig grad tagits hänsyn till av befintliga organisationer och att det därför är på sin plats att ge denna fråga högre prioritet. Branschorganet eller kunskapscentret får ansvaret för att samordna och upphandla tjänster av de regionala kunskapscentra (nedan) Branschorganets uppgifter föreslås vara (bör utvecklas): - kontinuerliga kunskapsöversikter i de olika branscherna - ansvar att samordna projektgranskning och utvärdering inom småskalig livsmedelsförädling inklusive kvalitetssäkring av fortbildning, program för kompetenscheckar mm - ansvar för kvalitetssäkring av rådgivare och inspektörer genom t ex certifiering genom kontinuerlig fortbildning (sätta ramar för utbildning som kan ges av fler). Modellen är flygcertifikatet: ett minsta antal flygtimmar per år, möjligen med en generell del med möjlighet till påbyggnad inom eget område. - ansvar för att erbjuda rådgivare möjlighet till specialisering, t ex genom mäklarlegitimering a la NUTEKs teknikmäklare inom områden som processteknik, logistik, produktutveckling, marknadsanalys, marknadsföring, hygien (allmän och specifik) - samla handeln och branscherna för att diskutera förutsättningar för kreativa logistiska lösningar för de små företagen - identifiera utbildningsbehov och stimulera samarbete kring utformning av t ex nya KYutbildningar, fortbildningskurser mm - ansvar att skapa de processer som kan leda till branschriktlinjer av specifika risker och följa upp och utvärdera dessa regler i branschen (enligt kommande lagstiftning) - samordna upphandlingen av lab-tjänster, utrustningar, besiktningstjänster, utveckling av basmoduler - ansvar för kontinuerligt framsynsarbete och omvärldsspaning avseende småskalig livsmedelsindustri - samordningen av 6-8 regionala kunskapscentra
18(19)
Bilaga 3 Regionala kunskapscentra De små företagen har inte råd att bedriva det utvecklingsarbete som idag krävs för att kontinuerligt utveckla produkter och produktionsprocesser. Till stöd för detta arbete etableras ett nationellt nätverk av regionala kunskapscentra baserade på befintliga organisationer med kompletterande ansvar för olika områden. Vid dessa centra bedrivs mycket av det arbete som branschorganet ansvarar för, t ex utredning, utvärdering, utveckling, rådgivning och kompetensutveckling. Dessa enheters grundfinansiering bör säkerställas över en femårsperiod, med kontinuerlig utvärdering men med avstämning mot uppdraget efter 3 år. De regionala kunskapscentra som föreslås måste söka sina uppdrag både lokalt och nationellt, och i viss mån även sikta internationellt eftersom den svenska branschen inte kan bära dessa centra ensam. I detta ligger också att aktivt etablera och söka partners i europeiska projekt och nätverk för att snabbt kunna återföra nya signaler till näringen inom t ex marknad och säkerhet. Av denna anledning måste man bygga såväl generell kompetens som specifik spetskompetens. Vilka dessa kunskapscentra är bör utkristalliseras utifrån geografiska såväl som kunskapsmässiga kriterier, vilket denna korta rapport inte kan överblicka. Det nationella uppdraget måste klargöras, liksom långsiktigheten i satsningen. En del av uppdragen kan ske med återkommande upphandling från branschorganet.
19(19)
Bilaga 4
Kartläggning av utbildningaktörer med småskaliga livsmedelsförädlare som målgrupp
Deluppdrag inom regeringsuppdraget Jo2004/1164
November 2004 Göran Stark
2005-01-18
1(31)
Bilaga 4
Inledning Följande rapport är en kartläggning av de utbildningsaktörer som har småskaliga livsmedelsförädlare som målgrupp Utgångspunkten har varit att kartlägga de utbildningsaktörer som mer eller mindre permanent finns på marknaden när det gäller utbildning för småskaliga livsmedelsförädlare. Småskaliga livsmedelsförädlare definieras som företag med 0-50 anställda. Det är då ganska troligt att större småskaliga livsmedelsförädlare även har möjligheter av att utnyttja utbildningar som man inte tänker på i första hand om man pratar om microföretag. Därför redovisas även sådana utbildningsaktörer som i första hand riktar sig mot livsmedelsindustri men vilkas utbildningar mycket väl kan och utnyttjas av småskaliga livsmedelsförädlare beroende på tid och ekonomi. Kartläggningen har försökt fokusera på mer eller mindre permanenta utbildningsaktörer och försökt undvika utbildning som sker i tidsbegränsade korta projekt. Mycket utbildning av småskaliga livsmedelsförädlare sker just i den formen men består då oftast av korta kurser som inte återkommer. Många av de permanenta utbildningsaktörerna har ofta uppdragsutbildningar inom olika projekt. Generella utbildningar där företag oavsett bransch kan få nyföretagarutbildningar har inte tagits med i kartläggningen. Någon översikt över alla livsmedelsprogram inom gymnasieskolan har heller inte tagits med trots att dessa är intressanta för små livsmedelsförädlare med anställda i företaget. Som metod för kartläggningen har Internet använts i första hand för att snabbt få fram information kompletterat med telefon och E-mail samt ett fokusmöte om utbildning. På grund av uppdragets pressade tidsschema kan man inte kalla den här kartläggningen för heltäckande utan den får ses som en snabb översikt när det gäller utbildningsaktörer med den här målgruppen. I uppdraget ingick även en kartläggning av rådgivare med småskalig livsmedelsförädling som målgrupp. Kartläggning av enskilda rådgivare har inte gjorts utan istället presenteras en diskussion avseende vad en rådgivare är och behov hos desamma. Underlaget till denna diskussion har framkommit i samtal med olika personer i branschen.
2005-01-18
2(31)
Innehållsförteckning Utbildningsaktörer................................................................................................................. 5 Eldrimner................................................................................................................................ 5 meNY ..................................................................................................................................... 8 LivsTek................................................................................................................................. 11 SIK ....................................................................................................................................... 14 JiLU Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling........................................................ 17 Kvalificerad Yrkesutbildning - KY...................................................................................... 18 Agroax.................................................................................................................................. 21 Företag som erbjuder hygienutbildningar – HACCP kurser .................................... 23 Anticimex ............................................................................................................................. 23 S. E. Livsmedelskompetens ................................................................................................. 23 Nomor AB ............................................................................................................................ 23 AnalyCen.............................................................................................................................. 24 Prosanitas ............................................................................................................................. 25 Akademiska livsmedelsutbildningar – några exempel............................................... 26 Umeå universitet .................................................................................................................. 26 Chalmers Tekniska högskola ............................................................................................... 26 Högskolan i Kalmar ............................................................................................................. 26 Lunds Tekniska Högskola .................................................................................................... 26 Sveriges lantbruksuniversitet, SLU...................................................................................... 27 Restauranghögskolan Grythyttan, Örebro Universitet. ........................................................ 27 Rådgivning ............................................................................................................................ 28 Den småskaliga livsmedelsförädlingen och rådgivarna – en diskussion. ............................ 28 Dagens rådgivare.................................................................................................................. 28 Framtiden ............................................................................................................................. 29 Diskussion ............................................................................................................................. 30 Olika typer av utbildning...................................................................................................... 30 Utbudet ................................................................................................................................. 30 Pedagogik ............................................................................................................................. 30 Tillgänglighet ....................................................................................................................... 31 Kostnader ............................................................................................................................. 31 Hur kontrolleras kvaliteten? ................................................................................................. 31
Bilaga 4
Utbildningsaktörer Eldrimner Eldrimner startade 1995 som ett femårigt projekt i Jämtland under namnet ”Matora”. Från 2001 till 2003 fortsatte projektet men nu med namnet Eldrimner. Under 2004 befinner man sig i en övergångsfas till att försöka permanenta verksamheten och har fått medel från regeringen, länsstyrelsen, sparbanksstiftelsen och landsting för att kunna ha en budget på samma nivå som 2003 då man arbetade i projektform. Att Eldrimner även bör vara med som utbildningsaktör beror på att man dels inom projektet och dels sedan det avslutats 2003 har haft och har en kursverksamhet och som också sträcker sig in i början av 2005. Eldrimners målgrupp är det småskaliga hantverksmässiga förädlingföretaget. Eldrimner resurscentrum ser sig inte som en skola i traditionell mening utan ett resurscenter där var och en kan ta för sig av de kunskaper han eller hon behöver och i den takt som passar utvecklingen av det egna företaget. Kurserna har varit och är öppna för deltagare utanför Jämtland. Eldrimner arbetar med flera olika metoder i sin verksamhet. Utvecklingsarbeten, seminarier, kurser, rådgivning, erfarenhetsutbyte med andra länder och byggande av nätverk. Här redovisas bara Eldrimner arbete som utbildningaktör och i någon mån rådgivning. Eldrimner som projekt redovisas i rapporten om projektkartläggningen. Kurser och utbildningar Eldrimner erbjuder mest en eller tvådagars kurser inom olika ämnesområden kopplat till den hantverksmässiga förädlingen men har även någon längre kurs uppdelad i tid. Under den nedan redovisade kursperioden på 1,5 år har man haft 387 kursdeltagare. Under perioden hösten 2003 - vintern 2005 har man arrangerat följande kurser: Hösten 2003 • Grundkurs i småskalig livsmedels förädling. Totalt 26 kursdagar. Kursen innehåller följande; genomgång av hur den småskaliga livsmedelsförädlingen ser ut, vision, affärsidé och affärsplan, livsmedelslagstiftning med egenkontroll, mikrobiologi och livsmedelskemi, praktisk kurs 14 dagar inom ett valt område (ex ystning, charktillverkning, bakning, bär & grönsaksförädling osv.), byggnader, ekonomi, marknadsföring, stödmöjligheter. En rad olika kursledare är inkopplade på denna kurs. • Surdegskurs (1 dag) • Ekonomi är roligt (1 dag) • Ystningskurs för nybörjare (1dag) • Charkkurs (2 dagar) • Bakkurs (2dagar) • Kurs i inläggning av bär och grönsaker (2 dagar) • Ystningskurs för vana ystare (2 dagar) • Kurs i konservering (2 dagar)
2005-01-18
5(31)
Bilaga 4 Våren 2004 • Ystningskurs, ystning på opastöriserad mjölk, fäbodystning (2dagar) • Ystningskurs för ”garvade ystare” (2 dagar) • Kurs runt ursprungskydd (2 dagar) • Ekonomi är roligt, fördjupning (1 dag) • Kurs i råvarukunskap för bagare (1 dag) • Bakkurs (1 dag) • Charkkurs (under Tysklandsresa)(2 dagar) • Kursdag om mattraditioner (2 dagar) • Tar du rätt betalt för din produkt (1 dag) • Kurs för diplomerade Eldrimner medarbetare (2 dagar) • Bakkurs (under Danmarksresa) (3 dagar) • Charkkurs (2 dagar ) Hösten 2004 • Torkkurs för bär och grönsaker (2 dagar) • Kurs i kreativ bakning (2 dagar) G • Grundkurs i småskalig livsmedelsförädling start 20 september, avslutning 30 november, 2004 (totalt 26 dagar) • Ystningskurs för nybörjare (5 dagar) • Ystningskurs för vana ystare (2 dagar) • Charkkurs (2 dagar) • Bakkurs (2 dagar) • Kurs i ölframställning (2 dagar) • Kurs i affärsutveckling (1 dag) • Kurs i HACCP för småskalig livsmedelsföretagare etapp 1 och etapp 2 (totalt 4 dagar) Kostnader för en endagskurs har varit 350: - och för två dagar 700: -. En veckokurs har kostat 2000: -. Grundkursen kostade 4000: - för kursdeltagare från Jämtland. Kostnaderna har varit subventionerade av Eldrimner. Studieresor har kostat 6000: - för deltagare från Jämtland och övriga har betalat 12 000: -. Metod/Pedagogik En metod för kunskapsöverföring som tidigt introducerats av Eldrimner är de återkommande studieresorna med olika teman som med täta mellanrum arrangerats. Metoden har varit mycket lyckad dels genom att enskilda förädlare kunnat lära sig nya tekniker och dels ta med sig hem nya produkter som sedan har utvecklats i Sverige. Man har också knutit upp organisationer och enskilda experter till sin egen organisation. Att metoden varit lyckad visar sig också genom att andra organisationer runt om i landet anammat idén. Kunskapsuppbyggnaden sker genom en dual lärandeprocess där teori och praktik hela tiden varvas. Med ”dual” menar man förmodligen en ”dubbel lärandeprocess”. Inom pedagogiken betyder annars uttrycket ”dual” att undervisningen sker både på distans och som närutbildning. De flesta av de korta kurserna handlar om det praktiska hantverket där det naturligtvis är lämpligt att omsätta teoretiska avsnitt med praktiska moment. Eftersom det bara görs muntliga utvärderingar av kortkurserna är det svårt att uttala sig om kursernas kvalitet. Från enskilda 2005-01-18
6(31)
Bilaga 4 kursdeltagare har det hörts negativa omdömen om enskilda kursers kvalitet och brist på pedagogik men från andra även positiva omdömen om kursernas innehåll. Att man haft brister med den pedagogiska nivån märker man i följande uttalande från Eldrimners ledning där man sett problemet: – ”Att kunna satsa mer systematiskt på att utveckla utbildningar är också ett viktigt mål för framtiden. Vi har ett stort kunskapsunderlag, men vi behöver göra en pedagogisk genomarbetning av det underlaget, av seminarieverksamheten och hur det duala lärande vi tillämpar, ska kunna bli ännu mer ändamålsenligt i det framtida arbetet.” Utvärdering/Kommentar Eldrimners verksamhet som utbildare av småskalig hantverksmässig förädling i Jämtland har haft stor betydelse för utvecklingen i Jämtland och betytt mycket för den enskilda småföretagaren speciellt vid starten av företaget. Där har Eldrimners mål att stödja nyföretagaren varit lyckat. I Eldrimners interna utvärdering framkommer vid intervjuer av kursdeltagare att det saknas möjligheter till uppföljning för dem som deltagit i nybörjarkurser. Anledningen till den åsikten skulle kunna vara en brist i långsiktig kursplanering. Några erfarna företagare uttrycker att det känns som att en del saker kommer igen och att Eldrimner i för liten utsträckning ägnar sig åt de redan etablerade. Man tycker att det borde finnas två nivåer, en för nybörjare och en för de som varit verksamma ett tag. Eldrimner har när det gäller ystkurser lyssnat på kritiken och har idag två kurser, en för nybörjare och en för ”garvade” ystare. Dock finns det inte en helhetssyn på detta i kursutbudet. Ett annat önskemål som framkommer i Eldrimners interna utvärdering är att man saknar utbildning i marknadsföring samt företagandets affärsmässighet som borde få större utrymme i kursutbudet. Kanske skall Eldrimner inte göra allt självt utan koncentrera sig på den hantverksmässiga förädlingen och inleda samarbete med proffisionella utbildare inom andra ämnesområden för att kunna ge en pedagogisk uppbyggd utbildning på alla plan. I Jämtland finns t.ex. Jämtlands institut för landsbygdutveckling som har en professionell kunskap i att lägga upp kurser och i övriga landet finns andra utbildningsaktörer med väl beprövade metoder när det gäller utbildning av småskaliga förädlare.
2005-01-18
7(31)
Bilaga 4
meNY I början av 90 talet avvecklades löntagarfonderna och en stor del av pengarna satsades på forskning. En restpost blev kvar och växte sig stor och ur den föddes Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutvecklingen i dagligt tal kallat KK-stiftelsen. En av dess uppgifter är att stödja näringslivet när det gäller kunskaps- och kompetensutveckling och i maj år 2000 avsatte man 60 miljoner och startade expertkompetensprogrammet meNY som skulle verka i fem år men som sedan förlängts till 6 år. MeNY har formen av ett konsortium mellan SLU, SIK, Umeå och Lunds universitet samt Högskolan i Kalmar. På så sätt knyts forskningen ihop med meNY och både medarbetare och nya forskningsrön kan snabbt komma företagen till del genom meNYs utbildningar. En av tankarna med meNY var problemen att forskningen inte når de små och medelstora livsmedelsföretagen och tvärtom. MeNY har få heltidsanställda utan de sjuttiotal personer som arbetar inom programmet har sina huvudsakliga tjänster inom de organisationer som ingår i konsortiet. MeNY: s uppdrag är att öka utvecklingskraften i landets små och medelstora livsmedels och bioteknikföretag. Man arbetar långsiktigt och har de tre första åren koncentrerat sig på att bygga upp de utbildningsmetoder man arbetar efter. Innehållet i kurserna har hela tiden styrts av företagens behov. MeNY har hittills genomfört kompetensutvecklingsaktiviteter för totalt 520 personer. Kurser och utbildningar Inom de webbaserade kurserna erbjuder man ett trettiotal olika kurser. Det finns tre ämnesområden: • Livsmedelssäkerhet • Hälsorelaterade livsmedel • Produktutveckling. Inom ämnesområdet Livsmedelssäkerhet återfinns kurser som: • HACCP 1-2 • Riskhantering • Hygien • Lagstiftning • m.m. Inom området Hälsorelaterade livsmedel finns kurser som • Konsument och marknad • Hälsopåståenden om livsmedel • Folkhälsa och kostrelaterade sjukdomar • Bioaktiva substanser i livsmedel • M.m. I området Produktutveckling finns kurser som: • Produktkalkyl • Produktutvecklingsmetodik • Produkt och processoptimering
2005-01-18
8(31)
Bilaga 4 Metoder/Pedagogik MeNY använder sig av tre stycken metoder i sitt utbildningsutbud som alla är anpassade till företagen förmåga att avsätta tid och personal samt svara mot deras behov. Förutom de praktiska kurserna kan man oavsett geografisk placering enkelt delta i MeNYs utbildningar utan att behöva resa särskilt långt. Webbaserade kurser Större delen av kurstiden tillbringas på hemorten och kursen följs via Internet. Varje kurs går under fem veckor och motsvarar ca en arbetsdag per vecka. Webbutbildningen startar alltid med en fysisk träff. Ett projekt på arbetsplatsen ingår i kursarbetet. Därmed får företaget omedelbar nytta av utbildningen. En webb baserad kurs tas fram efter det att man gjort en omvärlds- och målgruppsanalys. Det vill säga om det finns ett behov av kursen och om det finns presumtiva kursdeltagare. Därefter kallar man samman en grupp experter inom ämnesområdet som genom metoden workshop tar fram kursens innehåll. Därefter kopplas pedagogerna in som skall göra kursinnehållet tillgängligt. Det gör man genom att göra ett detaljerat schema över kursen s.k. storyboard som också blir kursens styrdokument. Praktiska kurser med IT-stöd De praktiska kurserna går under 2-3 dagar och är förlagda till SIK i Göteborg. Utbildningen anpassas efter företagens produktion och produkter. Kursträffarna kompletteras med ett specialutvecklat IT-stöd. MeNY cirklar MeNY cirklarna är ett sätt för företagen att tillsammans med forskare lösa problem, höja kompetensen och utbyta erfarenheter på ett sätt som gynnar företagets tillväxt. Cirkeln består av 6-10 företag som har gemensamma frågeställningar. Det kan vara företag från samma geografiska område eller kanske samma bransch. Cirkelformen passar ofta de små livsmedelsföretagen. Cirklarna är fria till formen och självstyrande. Ämnet för den enskilda cirkeln avgörs av deltagarna. Cirklarna leds av en processledare som hjälper till att formulera problemet, identifiera en lösning och genomföra den. Under cirkelns gång kan man få hjälp av forskare och experter Mentorskapsprogram MeNY: s mentorskapsprogram vänder sig till små och medelstora livsmedelsföretag, som kan anmäla intresserade personer som adepter. Mentorerna kommer från universitetet och har anknytning till livsmedelsbranschen, organisationsutveckling, marknadsföring och/eller ledarskap. Utvärdering/kommentar Expertprogrammet MeNY: s målsättning är: • Att erbjuda behovsanpassad expertkompetens, på en kvalificerad nivå, till småskaliga företag inom området livsmedel-bioteknik. • Att utveckla verktyg för kunskapsöverföring som till en betydande del kan följas på distans. • Att stärka småskaliga företags kompetens att utveckla nya koncept/strategier inom projektets ämnesområde. • Att utveckla kunskapsutbytet mellan småskaliga företag, universitet, högskolor och industriforskningsinstitut.
2005-01-18
9(31)
Bilaga 4 Inom MeNY arbetar man konternuerligt med olika typer av uppföljningar i form av externa utvärderingar, interna utvärderingar samt utvärderingar av de olika metoderna. I den externa utvärderingen som gjordes hösten 2003 beskriver man MeNY: s start som trevande. De första åren gick åt till att producera och testa de olika metoderna samtidigt som man lanserade kursutbudet allteftersom. En stor del av tiden ägnades åt att utveckla den webb baserade kursmetoden eftersom distansutbildning och flexibelt lärande inte är enkelt. Det fanns en hel del problem som måste överbryggas. Till exempel deltagarnas isolering, bristande återkoppling, ojämnt tempo, olika lärstilar, bristande resurser hos företagen i form av tid, teknik och datorkunskap. Problemet med företagets syn på kompetensutveckling visar sig när deltagarna inte prioriterar utbildningen över det ordinarie arbetet och inte avsätter tid under arbetsdagen utan ser deltagandet som en fritidssysselsättning. Det är en spegling av vilken situation många småföretagare befinner sig i och som på sikt kan påverka meNY: s etablering som en naturlig del av företagens kompetensutveckling. Den kritik som finns kring webbutbildningarna kommer från MeNY: s första utvecklingsår då dessa också upplevdes som svårsålda. Idag har man gått från planeringsstadiet till marknadsföring och rekrytering eftersom webbutbildningarna är färdigutvecklade som metod och fungerar bra som utbildningsverktyg för alla parter. Ett verktyg som får betraktas som en pedagogisk innovation när det gäller tillämpningsområden trots att tekniken i sig inte är helt ny. MeNY-cirklarna uppfattas av högskolorna/instituten vara bra i sin flexibla och behovs styrda form, det har varit ett bra verktyg för fördjupning inom ett visst område, det har stimulerat till samarbete mellan företagen och det har setts som ett bra första steg för företagen. Hela 76 % av företagen är som helhet nöjda med meNY-cirklarna. Positivt är att det uppfattas seriöst, det har varit bra gruppdiskussioner och det har tagit acceptabelt med tid från företagarnas eget arbete trots att det förekommit kritik från både deltagare och ledare när det gällt att hinna engagera sig i cirkeln. Arbetsformen med delvis självstyrda grupper har visat sig fungera pedagogiskt. Metoden med cirkel passar det lilla företaget och är ett bra pedagogiskt verktyg som passar små livsmedelsförädlare på landsbygden. Ett sammanfattande medelbetyg på samtliga kurser är 7,8 på en 10 gradig skala där 1 är lägst. Att idag säga något om målsättningen med att utveckla kunskapsutbytet mellan småskaliga förtag, universitet, högskolor och industriforskningsinstitut haft någon effekt är svårt. Klart är dock att bägge parter fått upp ögonen för varandra. Högskolorna/instituten har fått en ökad kunskap om de regionala företagens behov och företagen har fått en naturlig ingång och det har blivit mycket enklare att kontakta högskolan om det skulle uppstå samarbetsbehov i form av ett examensarbete o.dy. Expertprogrammet meNY har parallellt med utvecklingen av metoder utvecklat stödjande strukturer till pedagogiken. Stödjande strukturer är t.ex. organisation, ledning, administration, stödfunktioner, utvärderingar av utbildningsverksamheten m.m. Man har alltså en fungerande struktur som underlättar arbetet med utveckling av metoder och pedagogik.
2005-01-18
10(31)
Bilaga 4 LivsTek Näringslivet på Gotland tar 1998 initiativet till att starta ett resurscentrum för livsmedelsindustrin och Gotlands Livsmedelsinstitut (GLI) bildas som ett projekt inom ALMI. Gotland blir en s.k. omställningskommun med anledning av tidigare försvarsavveckling och på våren 2000 utarbetas tillsammans med företrädare för jordbruksdepartementet en utformning av ett framtida nationellt verkande Livsmedelsinstitut inriktat mot små och medelstora livsmedelsföretag i hela Sverige. År 2002 beslutar Regeringen att ge bidrag till ett Nationellt livsmedelsinstitut på Gotland. År 2003 byter Gotlands Livsmedelsinstitut namn till ”LivsTek – centrum för praktisk livsmedelsteknik” och blir ett helägt dotterbolag till ALMI Gotland. Den del av ALMI Gotlands livsmedelsverksamhet som rör teknik och kvalitetsfrågor flyttas över till LivsTek. Den verksamhet som har fokus på affärsutveckling och marknadsfrågor kvarstår dock till vissa delar inom ALMI. Uppsökande verksamhet LivsTek arbetar med uppsökande verksamhet. Man anser att företagen inte alltid inser sitt behov av utbildning eller att man inte kan definiera behovet. Mindre företag har också mindre tid att söka utbildning. Under senvåren 2004 har introduktionsarbetet intensifierats genom att säljresurser har tagit över de inledande kontakterna med småföretagen. Under 2003 och början av 2004 har 105 företag fördelat på fyra län (Värmlands, Gävleborgs, Stockholms och Gotlands län) genomgått kurser i kvalitetsarbete och produktutveckling. Ambitionen är att expandera LivsTek till att försörja de mindre livsmedelsföretagen i Sverige med rätt kompetens. Målgruppen är företag som inte är vana vid att söka kunskap vid universitet och forskningsinstitut, inte heller är vana att köpa konsulttjänster. Kurser och utbildningar Kurs i HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) Kostnad 3000 kr exkl. moms. (subventionerad avgift) Kurs i grundläggande livsmedelshygien. Kursen vänder sig till alla som arbetar med livsmedel, på industri, restaurang eller småskalig produktion. Kostnad är 1500 kr/person exklusive moms. (subventionerad avgift) Produktutvecklingsgrupp för småskaliga producenter Deltagarna lär sig under sex träffar mer om kalkylering, tillsatser, märkning, sensorik, förpackningar mm. Kostnaden är 1000 kr exkl. moms. (subventionerad avgift)
2005-01-18
11(31)
Bilaga 4 LivsTeks försöksfabrik I försöksfabriken kan nystartade och etablerade livsmedelsföretag testa nya produkter och recept eller producera testserier för provlansering i butik. Anläggningen är försedd med utrustning för alla steg i tillverkningen, utrustning som ska kunna anpassas efter varje förtagares behov. Olika steg vid tillverkning som kan nyttjas i försöksfabriken: • Beredning • Processning • Förpackning • Övrigt Försöksanläggningen är en godkänd livsmedelslokal samt EU-godkänd. Den finns för uthyrning på tim- eller dagsbasis. Kvalitetsnätverk för livsmedelsföretag Den grupp av livsmedelsföretag som under vintern/våren 03/04 träffats regelbundet för att diskutera kvalitetsfrågor, träffas återigen den 3 november för att knyta samman och se framåt. Metod/Pedagogik LivsTek använder sig av flera olika metoder i genomförandet av kurser. När det gäller HACCP kursen så blandar man branscher i samma kursomgång. Dels för att deltagarna skall få en inblick i hur andra branscher arbetar och dels för att få en bredare diskussionsgrund när man går igenom de olika delarna i egenkontrollen utifrån HACCP. Vid varje kurstillfälle, som är tre stycken, inleder man med ett studiebesök på någon av deltagarnas företag. Man får alltså se tre olika företag som kan användas som exempel i undervisningen istället för att man måste skissa upp ett tänkt företag. Den pedagogiska fördelen med detta är att man får alla att förstå problemet när man kan relatera till något alla har sett. I andra utbildningar som t.ex. den i produktutveckling använder man sig av en gruppdynamisk metod där deltagarnas engagemang är drivkraften i utbildningen. Detta kräver en öppen attityd och högt i tak. För att få det så låter man deltagarna skriva på ett sekretessavtal för att man fritt skall kunna diskutera och lära kring de nya produkter som deltagarna har med sig till kursen Utvärdering av verksamheten LivsTek AB har bara varit igång i drygt ett år i sin nuvarande form och någon utvärdering av verksamheten har inte gjorts ännu. Erfarenheter från tiden som Gotlands livsmedelsinstitut har använts i kursverksamheten när man byggt upp det nuvarande utbudet inom LivsTek. Bilden av LivsTek är inte helt lätt att beskriva. Mycket på grund av att företaget befinner sig i en uppbyggnadsfas samt att man med uppdragsutbildningar dyker upp i många olika sammanhang kring projekt och hos andra utbildare. T.ex. så har personal inom LivsTek utbildats till processledare när det gäller att leda meNY cirklar vilket man kommer att erbjuda företag att delta i.
2005-01-18
12(31)
Bilaga 4 Sin egen verksamhet när det gäller utbildning 2003 till början av 2004 beskrivs i följande tabell: Aktivitet med företag och nystartare
På Gotland Grupper
Antal företag
I övriga Sverige Grupper
Antal företag
Kvalitetsgrupper/kurser
8
54
4
26
Produktutvecklingsgrupper
2
18
1
7
Verksamheten har hittills varit störst på Gotland men enligt de planer som finns och den säljverksamhet som är på gång så kommer verksamheten att öka i övriga Sverige med tonvikt på Svealand och Götaland. Totalt har man utbildad ca 200 personer per år. År 2003 är man uppe i 515 personer beroende på att man haft två stora uppdrag inom hygienområdet. Kursplaner och utvärderingar LivsTek arbetar med egna kursplaner som arbetats fram inom LivsTek. Det är viktigt att man inom ett sådant här företag som utbildar på många olika platser och med flera olika kursledare genomför kurserna på samma pedagogiska sätt och med samma innehåll. Kursplanen för HACCP kursen t.ex. beskriver moment för moment vad som skall gås igenom vid varje utbildningstillfälle samt vilka uppgifter deltagarna skall göra mellan kursträffarna och dess uppföljning. I utvärderingarna av kurser genomförda i Hälsingland och Gästrikland hösten 2003 kan man se att medelbetyget på en femgradig skala för totalbetyget blev 3,9. När det gällde kursledarens kunskaper och pedagogiska förmåga hamnar man ännu högre på 4,1. Slutsatsen är att kurserna upplevs positivt av kursdeltagarna och att de leds av kompetenta kursledare.
2005-01-18
13(31)
Bilaga 4
SIK SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, är ett industriforskningsinstitut. Institutet är från den 1 januari 2005 ett dotterbolag till SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Institutets syfte är att stärka livsmedels- och bioteknikföretagens konkurrenskraft. Institutet omsätter ca 115 miljoner kronor per år. En tredjedel av intäkterna är offentliga medel via VINNOVA, NI, EU, IRECO, stiftelser och forskningsråd, två tredjedelar är uppdragsintäkter samt medlemsbidrag från industrin via SIKs Intressentförening. Intressentföreningen består av ca 150 företag – med ca 600 produktionsenheter – i Sverige och i utlandet. SIK bedriver strategisk och tillämpad forskning enligt ett industristyrt, målinriktat forskningsprogram och i industrigemensamma projekt. Institutet har en omfattande konsultverksamhet i vilken man använder sin forskning för att lösa industriproblem och medverka i utvecklingsarbete. Det kan t ex gälla process- och produktutvecklingsuppdrag kring frågor som rör kvalitet, produktionssäkerhet, produktionseffektivitet samt miljö. SIK ger också råd och service i FoU-frågor. Institutet är Livsmedelsindustriernas branschresurs för samordning inom FoU-området. Kurser och utbildningar
SIK erbjuder ett brett kursutbud inom olika ämnesområden riktat mot livsmedelsförädlare, såväl i form av öppna kurser som skräddarsydd, företagsintern utbildning. Idag erbjuder SIK ca femtio kurser inom ämnesområden som: • Sensorik • Mikrobiologi • Matsäkerhet och hygien • Produkt och processutveckling • Miljö • Kurser för chark och köttföretag under namnet ”Späckat” Dessutom erbjuds kurser som t.ex.: • Informationssökning på Internet med inriktning mot livsmedel • Kunskap om bioprocesser • Temperaturmätning i livsmedel • Livsmedelsfabriken. En företagsintern utbildning riktad mot charkföretag och • bagerier. • Design för goda affärer Kostnaderna för kurserna varierar beroende på längd, innehåll och målgrupp. Priserna är marknadsmässiga eftersom SIK sedan år 2002 saknar subventioner och anslag till sina utbildningar för småskaliga livsmedelsföretag. Man betalar som exempel, för de öppna kurserna, 1900 kr för en endagskurs till 23 000 kr för en 5- dagarskurs. Vid företagsintern och skräddarsydd utbildning finns inga fasta priser utan där får företagen begära offert. Detta begränsar det antal småföretag som har råd att delta i utbildningarna.
2005-01-18
14(31)
Bilaga 4 SIK driver ett tjugotal företagsnätverk inom aktuella områden där man tillsammans med medlemmarna i nätverken utformar arbetet och dess innehåll. Nya nätverk startas fortlöpande utifrån önskemål och behov. Exempel på nätverk är: • Hur möter vi hälsotrenden? • Spårbarhet i livsmedelskedjan • Livsmedel och miljö • Pulvernätverket m.m. SIKs livsmedelsfabrik – SIK Forum
Sedan 2001 har SIK en mycket användbar försöksfabrik, SIK Forum. För att kunna möta just små och medelstora företags utvecklingsbehov investerades 35 miljoner kronor i denna fabrik i miniformat. Här bedrivs praktisk och teoretisk utbildning och företagen kan få hjälp med att lösa problem, testa idéer i liten skala och förverkliga funderingar. På SIK Forum finns utrustning för förädling och produktion av livsmedel baserade på kött, fisk, fågel, frukt, grönsaker, bär och bröd. I försöksfabriken kan man dela blanda, fylla, portionera, stoppa, värmebehandla, salta, marinera, kyla, röka, värma, frysa, tina, baka och förpacka mm. I anslutning till SIK Forum finns laboratorier för kemi, provsmakning, hygien mm. Professionella konsulter finns alltid att tillgå. Fabriken är livsmedelsgodkänd vilket möjliggör att produkter kan testsäljas på marknaden. Flera av SIKs kurser genomförs i kurslokalerna i SIK Forum och praktiska moment genomförs i försöksfabriken.
Metoder/Pedagogik
SIK har ett internt pedagogiskt utvecklingsprogram som leds av en pedagog och som är en stödjande funktion i utvecklingen av kursutbudet. Pedagogen hjälper också till med att utforma kurserna genom att stödja de enskilda kursledarna med pedagogiska tips. Ett flexibelt arbetssätt är viktigt för att man skall kunna anpassa kursen och variera metoden till aktuell målgrupp. I vissa fall kan det vara mer pedagogiskt att öka den praktiska delen på bekostnad av teorin och tvärtom beroende på målgrupp men ändå behålla kursens intentioner. Förutom det öppna kursutbudet har man uppdragsutbildningar samt specialpaket där man efter en grupp eller ett företags speciella behov lägger upp en utbildning som är anpassad efter behoven. Här är den pedagogiska styrningen viktig så att utbildningen ligger rätt för beställaren.
Utvärdering/kommentar SIK har en lång tradition av forskning och utbildning och har under åren byggt upp en väl fungerande organisation med pedagogiska stödfunktioner när det gäller utbildning. Man har tillgång till kunniga kursledare och föreläsare. Framförhållning och planering av kursutbudet är professionellt. De utvärderingar som jag tagit del av ger höga betyg när det gäller kursinnehållet och pedagogiken. Utvärdering görs efter samtliga utbildningar. Vid öppna kurser kontaktas utvalda deltagare efter ca tre månader för att följa upp nöjdhet och nytta. Vid företagsintern utbildning kontaktas alltid uppdragsgivaren för avstämning. Utvärderingarna ger i de allra flesta fall
2005-01-18
15(31)
Bilaga 4 höga betyg när det gäller handledarnas teoretiska och pedagogiska kompetens samt kursinnehåll. Uppsatta kvalitetsmål nås. SIK har stor erfarenhet av att arbeta med små företag och livsmedelsförädlare inte minst genom projekten ”Teknikspridning i Väst/Öst/Norr respektive Syd” 1998-2001. Effekterna av detta har blivit fortsatt arbete med utveckling och utbildning i många av företagen. Ett av SIK:s strategiska mål är ökat samarbete med små- och medelstora företag och detta arbete leds internt på SIK av enheten ”Företagsutveckling”. Det finns särskilt en kurs som är anpassad för denna målgrupp och som drivs som ett EU projekt och där man kan söka LBUmedel för att hålla nere kostnaderna: ”Praktisk och teoretisk produktutveckling för småskalig livsmedelsproduktion.” Även för de större förädlarna inom gruppen småskalig förädling kan SIK: s kursutbud vara av stort intresse.
2005-01-18
16(31)
Bilaga 4
JiLU Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling JiLU: s huvudman är landstinget i Jämtland. Man har två huvuduppgifter. Dels att driva naturbruksgymnasiet i Ås dels att bedriva utveckling av landsbygden med projekt och utbildning för vuxna i något som kallas för ”företagande och utbildning”. Kurser och utbildning För gruppen småskaliga livsmedelsförädlare finns det fyra utbildningar inom JiLU som kan vara av intresse varav två drivs i samarbete med Umeå Universitet som distansutbildningar. • Grundkurs i hantverksmässig ystning i småskaligt mejeri 40 tim. • Startkurs 12 veckor för nystartare. (Generell för alla typer av företag inom den gröna sektorn) • Norrländsk matkvalitet 10 p • Livsmedelsprogrammet 80 p Dessutom erbjuder man en 10 dagar getkurs som fokusera på djurens skötsel och utfodring som oftast leder till grundkursen för ystning eftersom man som getägare är tvungen att förädla mjölken själv Metoder/Pedagogik Grundkurs i ystning innehåller en blandning av lärarledd teori och praktiska övningar. Tempot är högt och det finns en detaljerad kursplan visar på en hög nivå och kräver mycket kunskap av kursledningen. Starkursen har också en kursplan och innehåller mer teori men även praktiska övningar. Utvärdering/Kommentar När det gäller JiLU har man en bred utbildning och projektverksamhet. Dock är det bara ett fåtal utbildningar som riktar sig mot just småskaliga livsmedelsförädlare eftersom man riktar sig mot hela den gröna näringen. Organisationen är tydlig och varje kurs är väl planerad. Kursdeltagarna gjorde utvärderingar av kurserna som genomgående fick högt betyg. Intressant för småskaliga livsmedelsförädlare är att kurserna är öppna för deltagare från hela landet och inte en regional angelägenhet för Jämtland.
2005-01-18
17(31)
Bilaga 4
Kvalificerad Yrkesutbildning - KY KY-utbildningen startade som en försöksverksamhet 1996. Bakgrunden var att näringslivet såg att gymnasieskolan inte kunde tillfredsställa behovet av tillräckligt utbildad personal. Man ville ha en eftergymnasial utbildning för att få en högre utbildningsgrad på framtidens anställda inom näringslivet. Försöksverksamheten pågick fram till 2001 då den permanentades med egen myndighet, lag och förordning. Idag finns det ca 400 utbildningar igång med ca 15 000 elever. Myndigheten anordnar inga utbildningar. Utbildningsanordnare kan vem som helst vara som har identifierat ett behov och då ansöker hos myndigheten att få anordna en utbildning. Myndigheten bedömer om förslaget till utbildning uppfyller de kriterier som finns och godkänner eller avslår ansökan. Utbildningen är gratis för den studerande och berättigar till studielån. Utbildningsanordnaren får ca 60 000:- per elev och år från myndigheten. Det tar ett år från att ansökan skickats in till utbildningsstart vilket är en mycket kort tid när det gäller att starta utbildningar KY-utbildningen skiljer sig från andra utbildningar på tre punkter 1. Man har en tydlig koppling till arbetslivet. Näringslivet sitter med i den ledningsgrupp som finns för varje utbildning. 2. I utbildningen finns inlagt ”lärande i arbete” som utgör 30 % av utbildningstiden. Det innebär att man under utbildningen i kortare eller längre perioder arbetar med att omsätta de teoretiska kunskaperna i praktiken direkt ute på arbetsplatser och därigenom fortsätta lärandet. 3. Flexibilitet. I och med den starka anknytningen till näringslivet och att lärare ofta hämtas därifrån så kan man snabbt ändra inriktning på utbildningen om någonting händer i ”verkligheten”. Ky-utbildningar
Det finns väldigt få utbildningar kring livsmedel i dagens utbud. Troligtvis för att livsmedelsbranschen ännu inte fått upp ögonen för den här formen av utbildning. KYmyndigheten är ju relativt ny och har inte marknadsfört sig på ett tydligt sätt. De utbildningar som erbjuds idag är: Livsmedelsteknik, Biologiska Yrkeshögskolan, Skara. Agroväst 80 KY-poäng Tvåårig utbildning som leder fram till yrken i t ex arbetsledande befattningar inom livsmedelsindustrin. I kursutbudet ingår bl.a. livsmedel & lagstiftning, produktionsteknik, marknadsföring, näringslära, internationalisering och livsmedelsförädling. Livsmedel – företagande – kvalitet Biologiska Yrkeshögskolan, Skara. 80 KY-poäng Ny utbildning under uppbyggnad riktad mot två målgrupper. Dels de som vill starta eget som livsmedelsförädlare dels de som vill arbeta som anställda med bl.a. kvalitetsfrågor.
2005-01-18
18(31)
Bilaga 4 Livsmedelsteknik och livsmedelshantering Linköpings kommun 80 KY-poäng Efter genomgången utbildning skall man på ett kvalificerat och yrkesmässigt sätt kunna genomföra arbetsuppgifter inom olika arbetsområden i företag där kunskaper om livsmedel, livsmedelsteknik, livsmedelshantering och produktion krävs. Man skall kunna arbeta som planerare för produktion, kunna fungera i olika produktionsformer samt kunna medverka i internationella kontakter. Den studerande skall också ha ökad kompetens som tillsammans med arbetslivserfarenhet ger möjlighet till avancemang och ökat ansvar. Man ska kunna leda och samordna arbete inom livsmedelsproducerande företag, distribution, handel, storhushåll och restaurangverksamhet. Läke- och livsmedelsteknik Folkuniversitetet, Lund, 80 KY-poäng Utbildningen ger de baskunskaper som behövs för att arbeta som kvalitetstekniker, processtekniker eller ha en arbetsledande funktion inom företaget. Bryggeriteknik Västbergslagens Utbildningscentrum 80 KY-poäng Bryggeriteknisk utbildning Livsmedelsteknik, tillverkning och processteknik Stiftelsen för Kvalificerad Yrkesutbildning i Mellansverige. 80 KY-poäng Utbildning i olika processtekniska system inom livsmedelsbranschen. De här utbildningarna riktar sig främst mot livsmedelsindustrin men flera är lämpliga för småskaliga livsmedelsförädlare som använder beprövad teknik i sin tillverkning eller har behov av väl utbildad personal. Metod/Pedagogik En utbildning är oftast tvåårig och skall leda fram till en examen (80p). Det finns exempel på utbildningar som varit 3 åriga respektive 1 åriga och det finns möjlighet att t.ex få en utbildning godkänd som går på halvfart. Utbildningarna måste dock uppfylla de fem kriterier som gäller för godkännande: • Arbetsmarknadens behov • Arbetslivets medverkan och engagemang • Anordnarens kvalitetssäkringsförmåga • Anordnarens organisationsförmåga • Anordnarens förmåga att motverka könsbundna val och social snedrekrytering Den metod som används i utbildningen är unik för KY. Man varvar konventionell pedagogiskt inlärande i den teoretiska delen med ”lärande i arbete” (LIA). Ca 30 % av undervisningen skall ske som LIA. I praktiken innebär det att man under utbildningen i kortare eller längre perioder omsätter sina teoretiska kunskaper direkt i arbetslivet och på en arbetsplats fortsätter lärandet genom att testa dessa praktiskt. På så sätt får man en direkt feedback på utbildningens kvalitet och sina egna kunskaper och ser om det fungerar i verkligheten. Under LIA: n har man hela tiden kontakt med en handledare på utbildningen som man kan använda som ett bollplank. Skillnaden mellan en KY-utbildning och en konventionell utbildning är att man efter examen inte blir förvånad över att verkligheten inte stämmer överens med den teoretiska utbildningen.
2005-01-18
19(31)
Bilaga 4 Utvärdering/Kommentar Ett ord som ofta används när det gäller den här formen av utbildning är ”anställbarhet”. Det har visat sig att till skillnad från andra utbildningar där det oftast krävs interna utbildningar efter anställandet så är en KY utbildad person självgående från dag ett efter anställningen. Det visar att den metod man använder ligger rätt både för den studerande och företaget. Ett annat sätt att visa utbildningens effektivitet är antalet studerande som efter utbildning får anställning. De flesta som påbörjar en utbildning har ingen anställning inom det område utbildningen omfattar. Det är dock mycket vanligt att man har en längre eller kortare yrkeserfarenhet från något annat område. Statens Statistiska Centralbyrå gör en enkät hos studenterna sex månader efter avslutad utbildning. Dessa enkäter visar att ca 80 % av studenterna fått arbete inom det område de utbildat sig till vilket är mycket höga siffror i sådana här sammanhang. Eftersom utbildningen är statlig och har givna ramar är det lätt för en utbildningsanordnare att bygga en utbildning och ansöka om godkännande. För den småskaliga livsmedelsförädlaren som söker personal borde den här formen av utbildning vara intressant eftersom det ger kostnadseffektiv personal med goda kunskaper i ämnet. Även för de riktigt småhantverksmässiga förädlarna skulle utbildningsformen kunna vara intressant eftersom det är en utbildning med fasta ramar som leder fram till en examen. Här skulle t.ex. branschorganisationer kunna agera utbildningsanordnare tillsammans med någon folkhögskola eller annan utbildningsplats. Den kritik som framkommit i utvärderingarna av KY-utbildningar handlar främst om vissa av lärarnas pedagogiska förmåga. Oftast hämtas lärare från näringslivet och är mycket kunniga i ämnet men saknar pedagogiska kunskaper. Myndigheten har inga kriterier kring detta utan kvalitetssäkringen kring pedagogiken lämnas helt åt utbildningsanordnaren. Det är alltså viktigt för anordnaren att man anställer rätt personal. Sammanfattning: KY – kvalificerad yrkesutbildning • • • • • • • • •
en eftergymnasial utbildningsform inom det reguljära utbildningssystemet utformad i samarbete med arbetslivet för att leda till jobb ett alternativ till högskoleutbildning står under statlig tillsyn har 1/3 av utbildningstiden i arbetslivet mellan 1 och 3 år långa utbildningar ca 400 utbildningar inom de flesta branscher ger rätt till studiemedel bedrivs av kommuner, utbildningsföretag, privata initiativ och högskolor i samverkan med arbetslivet
2005-01-18
20(31)
Bilaga 4 Agroax Agroax, är en liten organisation i form av en ekonomisk förening som sedan 1997 samlar ett antal medarbetare och kompetenser. Här finns agronomer, psykologer och hortonomer samt mångårig erfarenhet från arbete inom växtodling, djurhållning, tillverkning, design, konsultverksamhet och myndigheter. Företaget vill bidra till att skapa ett i alla avseenden långsiktigt hållbart och ekologiskt uthålligt samhälle genom användande och utvecklande av kunskap och praktiska lösningar. Något annat som genomsyrar mycket av Agroax arbete är idén om småskalighet som strategi för hur företag kan utvecklas. De efterfrågar ett alternativ till "storlekstänkandet" och alla dess konsekvenser. Agroax vill vara med och skapa detta alternativ, som man kallar en "småleksföretagarkultur "! Man är helt fokuserad på microföretaget med hantverksmässig förädling. Kurser och utbildningar • Det under våren 2003 påbörjade utvecklingsarbetet med en grupp ekologiska grönsaksproducenter i Mälardalen fortsätter med ett antal kursdagar. Arbetet sker i samarbete med Länsstyrelsen i Västmanlands län. •
Temautbildningar i förädling av rabarber och brödbakning anordnas med jämna mellanrum.
•
Matproducenter i Dalarna kommer under våren 2005 att få möjlighet att i Agroax regi delta i en seminarieserie om småleksföretagande som är en omarbetning av KY utbildningen Matentreprenör. Seminarieserien ges på uppdrag av Dalarnas Hushållningssällskap.
•
Marmelad & Konfektyrutbildning. Ett antal företag i Sörmland träffas 2-3 gånger per år i tre år och arbetar med produktutveckling under kunnig ledning och tittar på strategier för utveckling. En studieresa utomlands ingår varje år också i kursen.
KY-Utbildning Det är intressant att Agroax, som är ett privat initiativ, tog fram en egen KY-utbildning riktad mot små livsmedelsförädlare och som man skulle vara huvudman för 2003. Utbildningen godkändes av KY-myndigheten men kom aldrig till stånd p.g.a. problem med den fysiska förläggningen av utbildningen. Mycket av innehållet i den utbildningen konverterades senare till en seminarieserie kring småleksföretagandet som Agroax håller för den som vill köpa in den. Utbildningen hette ”Matentreprenör – en utbildning för småskalig matproduktion” och som innehöll 12 olika kursblock vilka skulle ge färdigheter i: • • • • • •
verka och utvecklas som entreprenör skapa ett företag som är uthålligt både ekonomiskt och ekologiskt. producera råvaror av hög kvalitet utifrån de förutsättningar som råder på platsen vidareförädla råvaror till säljande produkter bygga varumärken och marknadsföra dina produkter bättre kunna bygga upp och arbeta i olika former av nätverk genom kunskaper i gruppdynamik vidareutveckla ditt företag och arbeta enligt modellen "ständig förbättring".
2005-01-18
21(31)
Bilaga 4 Utvärdering/kommentar Agroax är en idéburen organisation med en filosofi kring den lilla hantverksmässiga livsmedelsförädlingen som för att lyckas skall förbli liten men växa på andra sätt. Större småskaliga livsmedelsförädlare med traditionell tillväxttänkande har förmodligen inte så mycket att hämta hos Agroax som koncentrerar sig på den hantverksmässiga förädlingen som målgrupp. Agroax är självfinansierat och driver inga projekt med strukturfondspengar eller annan bidragsfinansiering. Företaget är med i den här översikten som ett exempel på att man kan driva utbildning med småskalig livsmedelsförädling även i privat regi och att företag är villiga att betala om man behöver kunskapen. De företag som t.ex. är med i Marmelad & Konfektyrutbildningen betalar 5000:- per träff samt studieresan för att få delta i kursen trots att det handlar om företag med noll anställda. Om de enskilda företagen får någon form av bidrag för sitt deltagande vet man inte på Agroax. Möjligen kan LBU medel finnas tillgängligt för vissa av deltagarna?
2005-01-18
22(31)
Bilaga 4
Företag som erbjuder hygienutbildningar – HACCP kurser Det finns ett antal företag dels inom den traditionella skadedjursbekämpningsbranschen dels enskilda företag som alla erbjuder ungefär samma utbildningspaket när det gäller grundläggande hygienutbildning och HACCP kurser. Utbildning tillhör inte företagens kärnverksamhet utan har kommit till som en naturlig del i företagens service mot sina kunder. Kursernas pris är ofta avhängigt av om man har ett avtal kopplat till företaget eller inte. Anticimex Företaget Anticimex har en lång historia kring sin verksamhet med skadedjursbekämpning. Grundkurs i livsmedelshygien Kursen omfattar 2 x 4 timmar och vänder sig till personer som arbetar med oförpackade livsmedel. Kursen följer den kursplan som utarbetats av Livsmedelsverket och SAMS.(Samarbetsgruppen i storhushållfrågor) Kostnaden är 1750: - per person. Motivationsutbildning Anticimex motivationsutbildning används som komplement till ett pågående hygienarbete eller som repetitionsutbildning t.ex. en gång/år. Målet med utbildningen är att personalen ska förstå varför det är viktigt med livsmedelshygien, och börja tänka på vad de själva kan göra i sitt arbete för att göra livsmedlen säkrare. Kursen omfattar 2-3 timmar. Rådgivning Inom det program med hygiensäkring som företaget erbjuder kan man få rådgivning kring hygienfrågor av olika slag. Det kan gälla råd om personlig hygien, råd för hantering och lagring av livsmedel, råd om matsäkerhet eller analys av riskområden m.m. S. E. Livsmedelskompetens Enmansföretag som arbetar med utbildning och rådgivning kring hygien och matsäkerhet. Företaget vänder sig till såväl privat som offentlig sektor. Företaget erbjuder kurser som: HACCP - ett system som främjar produktsäkerhet Livsmedelshygien, hur kan man förebygga matförgiftning Egentillsyn/egenkontroll Rengöring och desinfektion Grundkurs i livsmedelshygien för storhushåll, enligt SLV: s (SAMS) rekommendationer Nomor AB Nomor AB tecknar serviceavtal med försäkringsbolag för att utföra skadedjursbekämpning. Man tecknar också skräddarsydda serviceavtal med alla typer av livsmedelshanterande företag innehållande t.ex. konsultation, sanering och utbildning . Utbildning i livsmedelshygien har blivit en naturlig utveckling utifrån arbetet med skadedjursbekämpning hos livsmedelsföretag. Kurser och utbildningar Nomor AB har en central stab av utbildare som arbetar över hela Sverige. En heldagsutbildning kostar 10-15000:- oberoende av antal deltagare
2005-01-18
23(31)
Bilaga 4
Grundkurs i livsmedelshygien Kursen omfattar 8 timmar och följer den kursplan med både teori och praktik som Livsmedelsverket och SAMS (Samarbetsgruppen för storhushållsfrågor) gemensamt har tagit fram. Motivationskurs Motivationskursen fungerar som inledning på ett intensifierat hygienarbete eller som repetitionskurs någon gång per år för att fräscha upp minnet och motivationen. Målet med kursen är att öka personalens motivation för att använda sina kunskaper om hygien i det dagliga arbetet. Kursen omfattar 2 timmar och har en praktisk inriktning. Kundanpassad hygienutbildning Nomor AB erbjuder också kurser som utformas specifikt för företagen. Livsmedelshygien – fördjupningskurs, skräddarsys för varje enskilt företag. HACCP, en metod som säkrar god livsmedelssäkerhet genom riskanalys, styrning och övervakning av alla kritiska steg i livsmedelshanteringen. BRC Food Standard, den engelska standard för livsmedelssäkerhet som numera är baskrav för leverantörer i många länder. AnalyCen AnalyCen erbjuder, utöver ett brett analysutbud, även ett antal kompletterande tjänster som utbildningar och seminarier i olika ämnen. Livsmedelshygien Företaget utför hygienutbildningar i grupp. Man åker ut och håller utbildningen på plats. Kurserna brukar vara 4 eller 8 timmar. Kursmaterial och kursintyg ingår. Hygienutbildningarna följer Livsmedelsverkets och SAMS kursplan. HACCP Företaget anordnar utbildningar i HACCP och kan även hjälpa till med införandet och validering av systemet. Seminarium Företaget har som mål att kontinuerligt erbjuda livsmedelsbranschen möjligheten att ta del av intressanta och aktuella ämnen. De senaste seminarierna har behandlat ämnena GMO och Listeria. Kostnader Kostnader för kurserna ligger på 1950: -/person eller 6000:- för 10 personer i 4 timmar alternativt 10 000:- för 10 personer i 8 timmar.
2005-01-18
24(31)
Bilaga 4 Prosanitas Anticimex dotterbolag ProSanitas är ett nordiskt certifieringsorgan som arbetar med hygiencertifieringar för livsmedels- och förpackningsindustrin samt utbildning i BRC. Prosanitas är det första organ i Sverige som är ackrediterat av SWEDAC för att kontrollera livsmedelsföretag enligt BRC-standarden. BRC - utbildning ProSanitas tillhandahåller utbildning i två delar: 1. Orientering Kursen ger deltagarna en uppfattning om standarden, dess syfte, uppbyggnad och kravelement. 2. Metod Kursen lär ut allmänna principer och metodik i kvalitetsledningssystem samt HACCPprinciperna. Internrevisionsutbildning Prosanitas har en utbildning för företags internrevisorer. Man utbildar befintliga kvalitets- och miljörevisorer i att även behärska kraven i BRC Global Standard Food och BRC-IoP förpackningsstandarden. Kommentar Den här gruppen av företag erbjuder ungefär samma kursutbud där man använder Livsmedelsverkets kursplan i livsmedelshygien som grund. Alla har små livsmedelsförädlare som kunder och har även avtal med dessa när det gäller skadedjursbekämpning när de har den verksamheten som kärntjänst. Det finns även flera enmansföretag som erbjuder samma tjänster dels inom sitt eget företag men ofta återfinns som utbildare inom olika projekt. Kvaliteten på utbildningen har inte utvärderats i den här rapporten. Företagen använder inte sin ordinarie personal av inspektörer utan har vissa personer som enbart sysslar med utbildning ibland i form av en central utbildningsstab. S E Livsmedelskompetens finns med som ett exempel på de enmansföretag som bedriver utbildning eller rådgivning i egen regi eller som inhyrda utbildare hos andra utbildningsaktörer eller projekt. Det finns fler liknande enmansföretag som t.ex. Profox som drivs av Per Nilsson eller Nominus AB som drivs av Karl Jonvall
2005-01-18
25(31)
Bilaga 4
Akademiska livsmedelsutbildningar – några exempel Även hos småskaliga livsmedelsförädlare uppstår det behov av väl utbildad personal när företaget växer som man kan rekrytera ur någon av de akademiska livsmedelsutbildningar som finns i landet. Här följer några exempel på sådana utbildningar. Umeå universitet Livsmedelsprogrammet, 80 p Livsmedelsprogrammet är en tvåårig yrkesutbildning som ger grundläggande kunskaper i förädling av råvaror och hantering av mat samt kunskaper i produktionsteknik och ekonomi. De branschinriktade specialkurserna ger möjlighet att läsa en inriktning mot särskilda områden, t ex. bageri, mejeri eller chark. I den avslutande delen av utbildningen ingår ett moment med praktik samt ett avslutande projektarbete/examensarbete. Detta ger möjlighet att kombinera de teoretiska studierna under utbildningen med praktiska erfarenheter inom området. Utbildningen sker med normal studietakt på distans vilket gör att basen för inlärningen utgörs av ditt eget arbete Miljö- och hälsoskyddsprogrammet, 160 poäng, är en tvärvetenskaplig utbildning och huvudämnet miljö- och hälsoskydd syftar till att ge en helhetssyn som omfattar såväl människan som miljön och främjandet av en hållbar utveckling. Under senare delen av programmet ges studenten möjlighet att genom egna val av kurser inrikta sina fortsatta studier inom olika områden som t ex. livsmedel/livsmedelssäkerhet, djurskydd, miljöskydd. I utbildningen ges också möjlighet till att välja praktikkurser både inom offentlig och privat verksamhet. Chalmers Tekniska högskola Livsmedelsblock Vid Institutionen för Livsmedelsvetenskap erbjuds ett livsmedelsblock bestående av kurser i livsmedelskemi, näringslära, mikrobiologi, livsmedelsteknik, livsmedelsbioteknik samt projekteringskurs i livsmedelsteknik. Högskolan i Kalmar Bioteknologi, Livsmedelsvetenskap och Hälsa,150 p Utbildningen inom programmet Bioteknologi, Livsmedelsvetenskap och Hälsa avser att möta efterfrågan bl a inom livsmedels- och bioteknikföretag. Tonvikten i utbildningen ligger på kvalificerade näringsfysiologiska, kemiska, biokemiska och mikrobiologiska analyser, produktutveckling, kost-hälsa aspekter, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Utbildningen ger kompetens att verka såväl nationellt som internationellt inom ämnesområdet. Lunds Tekniska Högskola Civilingenjörsutbildning i Bioteknik, 180 poäng Som civilingenjör inom bioteknik kan man arbeta med flera olika arbetsuppgifter - både inom forskning och utveckling eller produktion och marknadsföring. Livsmedelsinriktningen är unik för landet och är baserad på en mycket aktiv forskning vid LTH. Olika specialkurser inom t ex functional foods och processteknik erbjuds.
2005-01-18
26(31)
Bilaga 4 Yrkesteknisk högskoleutbildning -livsmedel, 80 p. YTH-livsmedel är en fort- och vidareutbildning för dem som arbetar med livsmedel och vill nå längre. Utbildningen är tvärvetenskaplig med inriktning på livsmedelsprocesser. Nyckelområdena är råvarukunskap, livsmedelskemi, livsmede1smikrobiologi, näringslära, livsmedelsteknik och ekonomi. Målet är att ge en helhetssyn på livsmedel och dess kretslopp - från jord till bord och från mun till mylla. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Programmet Mat & Teknologi, tidigare Livsmedelsingenjör, 120 p Utbildningen till programmet Mat & Teknologi ger kunskap som täcker hela kedjan – från hur råvaran och livsmedlet påverkas/förändras av de olika processtegen i förädlingskedjan fram till färdig mat. Utbildningen ger en helhetssyn på livsmedel och beaktar b1.a. råvarans och produkternas egenskaper, tillverkning, kvalitetsarbete, transporter, arbetsmiljö och ekonomi. Årligen genomför studenterna projekt i samarbete med livsmedelsindustrin. De jobbar också mycket med att lära sig hur man tillverkar säker mat. Utbildningsblocken är förlagda till Skara, de industriförlagda projekten genomförs vid olika livsmedelsföretag i Sverige. Livsmedelsagronom, 180 p Utbildningen till livsmedelsagronom (Uppsala) ger gedigna kunskaper om livsmedlens sammansättning och egenskaper, samt hur man kan utnyttja olika livsmedelskomponenter i olika produkter. En livsmedelsagronom har kunskap om hela kedjan (se Mat & Teknolog programmet), från produktion av råvaran till den färdiga maten, och kan relatera till olika aspekter på livsmedelskvalitet. I jämförelse med kandidatprogrammet Mat & teknologi ligger fokus i utbildningen på råvaran, dess sammansättning och funktionalitet, samt hur olika faktorer i produktionen av råvaran påverkar dessa. Restauranghögskolan Grythyttan, Örebro Universitet. Måltidens Entreprenörskap 40p En utbildning som startat september 04 och som har sitt ursprung i projektet ”Måltidsämbetet” som i sin tur startade inom det övergripande projektet ”Mat som utvecklingskraft” med småskaliga livsmedelsförädlare som målgrupp. Programmets mål är att ge studenten kunskaper för att utveckla hotell-, vistelse- och måltidsföretagande samt att bidra till en ökad tillgång på produkter med regional identitet, så att nya verksamheter med tillväxtpotential inom måltids-, hotell- och vistelseområdet växer fram. Utbildningens innehåll skall ge studenten en kompetens att kunna analysera och reflektera över utveckling av företagandet så att de efter genomgången utbildning ska kunna arbeta regionalt och nationellt med frågor som berör entreprenörskap. De studerande skall tränas i att driva fram utveckling på olika sätt genom pedagogiska metoder där de teoretiska kunskaperna tillämpas i verkligheten.
2005-01-18
27(31)
Bilaga 4
Rådgivning Den småskaliga livsmedelsförädlingen och rådgivarna – en diskussion. Här används ordet ”rådgivare” istället för ”konsult”. Inom livsmedelsförädlingen används ofta ordet konsult när man vill ha rådgivning kring någonting men eftersom det ordet även kan betyda så mycket annat än direkt rådgivning så är ordet ”rådgivare” bättre i det här sammanhanget eftersom det talar om vad det handlar om. Inom jordbruket är rådgivarbegreppet tydligt och vedertaget. En växtodlingsrådgivare är en person med en examen som växtodlingsagronom, ett väl avgränsat kompetensområde, en länk mellan forskning och brukaren och med en helhetssyn på växtodling. Vad man kan förvänta sig av en växtodlingsrådgivare vet alla som anlitar en sådan. Det råder alltså inga tvivel om vad man kan förvänta sig av en rådgivare inom lantbruk. Vad kan man då förvänta sig av en rådgivare som arbetar med småskaliga livsmedelsförädlare som målgrupp? Till att börja med måste man försöka definiera vad som menas med en rådgivare när det gäller småskalig livsmedelsförädling. Finns det småskaliga livsmedelsrådgivare på samma sätt som inom lantbruk? Det beror på vem man frågar. De flesta undviker frågan men vissa svarar ja och påstår med bestämdhet att de finns rådgivare med den här målgruppen. Till exempel säger HS förbund att de har mängder med rådgivare för småskalig livsmedelsförädling. De privata personer som agerar på fria marknaden anser sig också vara rådgivare men ofta till lika stor del utbildare. Det går alltså inte att säga hur många rådgivare det finns som sysslar med rådgivning med småskaliga livsmedelsförädlare som målgrupp eftersom begreppet inte är definierat. I försöket att definiera rådgivaren kan man se det hela från ett annat håll. Vilken typ av rådgivning anser sig den småskaliga livsmedelsförädlaren vilja ha? När man talar med enskilda företagare är det som direkt nämns bl.a. produktions/process rådgivning, produktutveckling, teknik och marknadsföring m.m. Det vill säga någon slags ”stålman” som klarar alla frågor. Man säger också att man vill ha en regional rådgivare. Den geografiska närheten är viktig Någon som är lätt att nå och som man får ha som sin ”egen” rådgivare. Man kan nog konstatera att vem som helst kan kalla sig rådgivare. Någon formell utbildning krävs inte. Vem som är rådgivare bestäms av kunden och så länge den är nöjd med rådgivningen så fungerar det i alla fall på den fria marknaden som är självsanerande. När det gäller olika projekt där rådgivning förekommer kan man ofta inte själv välja rådgivare utan får hålla till godo med den rådgivare projektledningen anställt även om man privat inte skulle ha hyrt in denna till företaget. Dagens rådgivare Om man är generös och låter alla som vill kalla sig rådgivare kan man säga att det finns två typer av rådgivare som har småskaliga livsmedelsförädlare som målgrupp: • Heltidsrådgivaren • Deltidsrådgivaren • Experten 2005-01-18
28(31)
Bilaga 4 Heltidsrådgivaren Är ofta en privat person men kan också vara anställd i en organisation med heltidsuppdrag när det gäller småskalig livsmedelsförädling. Han/hon har en helhetssyn på inom ämnesområdet och är en sammanbindande länk mellan företag, nätverk, utbildningar, cluster m.m. Deltidsrådgivaren har småskalig livsmedelsförädling inom sitt bevakningsområde och är ofta anställd i en organisation av något slag eller projekt med kanske landsbygdsutveckling som mål. Någon speciell utbildning krävs inte för den delen av uppdraget utan man är rådgivare utifrån ett deltidsperspektiv och har skaffat sig en god inblick kring problematiken när det gäller småskaliga livsmedelsförädlingen. Man kan hjälpa till med rådgivning inom vissa delar av det som efterfrågas men vet också var och när man skall kalla in rådgivare/experter. Experten är en rådgivare som har en viss bransch som sitt kompetensområde. Där kan han/hon arbeta med rådgivning eller utbildning. Experten har egen konsultfirma och dyker upp som projektledare, utbildare hos andra utbildningsaktörer eller säljer rådgivning eller utbildning privat i sitt eget bolag. Deltidsrådgivare tycks det finnas ganska gott om i Sverige om man vill använda ovanstående definition. Expertrådgivaren verkar vara mera sällan förekommande eftersom samma personer dyker upp i olika sammanhang över hela landet. Framtiden Det tycks finnas ett behov av rådgivare som kan arbeta med småskalig livsmedelsförädling. När man talar med enskilda småskaliga livsmedelsförädlare så är det två saker som återkommer när rådgivning kommer på tal. Dels ser man gärna någon form av statlig rådgivare eller åtminstone någon som det finns en viss kontroll på som t.ex. någon form av ”auktorisering” dels vill man ha närhet till rådgivaren i form av regionala rådgivare.
2005-01-18
29(31)
Bilaga 4
Diskussion Det finns få mer eller mindre permanenta utbildningsaktörer i Sverige som direkt har småskaliga livsmedelsförädlare som uttalad målgrupp. Några av dessa redovisas i den här rapporten. Kvaliteten på utbildningen varierar från aktörer med fullt stöd av pedagogiska insatser till mera inspirationskurser utan kursplaner eller pedagogiskt stöd. När man talat om småskalig livsmedelsförädling menar man nog i första hand de verkligt små företagen där en familj producerar en eller flera kvalitativt bra och ofta spännande produkter men med liten kvantitet. Den småskaliga livsmedelsförädlaren som har flera personer anställda glöms ibland bort. Enligt utbildningsaktörerna och andra initierade personer som arbetar inom området så är svårigheten att få just dessa att inse sitt behov av kompetens och att avsätta tid till detta.
Olika typer av utbildning Det finns flera olika typer av utbildning och kunskapsförmedling. • Grundutbildning finns på flera nivåer och är ofta längre utbildningar. • Fortbildning är till för den redan verksamme och består av kortare kurser. • Inspirationskurser är egentligen en form av kunskapsöverföring där en expert under fria former delger sin syn på ämnet genom praktiska övningar. • Praktik är en kunskapsöverföring som är vanlig hos de riktigt små företagen. Man lär av någon erfaren företagare i branschen under längre eller kortare tid. Utbudet Den dominerande utbildningen idag är den som omfattar livsmedelshygien och HACCP kurser. Nästan alla utbildningsaktörer erbjuder den typen av utbildning till varierade priser och kvalitet. Många utbildningsaktörer arbetar också med uppdragsutbildningar där man inom olika projekt bedriver den här typen av utbildning. Det finns ingen styrning över utbildning riktad mot småskaliga livsmedelsförädlare. Vem som helst kan kalla sig utbildare och erbjuda olika kurser på en fri marknad. Kvaliteten på kursutbudet avgörs i sista hand av beställaren. En utbildningsaktörs rykte och fortlevnad är alltså beroende på att kunna erbjuda en hög kvalité på utbildningen. Det är viktigt att man som utbildningsaktör har en genomtänkt kontakt med forskningen. Mycket av utbildningen går ut på att överföra forskningsresultat till användarna och att hela tiden kunna uppdatera när nya forskningsresultat kommer fram. Pedagogik Bakom all seriös utbildning bör det finnas en pedagogisk planering där pedagoger varit med i processen kring utbildningen. Att forma en utbildning är en lång process som kräver god planering. Vilka pedagogiska metoder man använder beror på målgrupp, nivå och innehåll. Det är här pedagogen kommer in i bilden som skall försöka få en viss målgrupp att tillgodogöra sig ett visst innehåll. Målgrupp, målsättning, innehåll, kursplan, litteratur och andra verktyg, dokumentation, utvärdering för ständig förbättring m.m. är några av de delar som bör ingå i processen. En utbildningsaktör bör även ha en övergripande målsättning med sin utbildning.
2005-01-18
30(31)
Bilaga 4
Tillgänglighet Tid är ofta ett problem för en småskalig livsmedelförädlare. Att kliva av produktionen för att höja kompetensen hos sig själv eller låta någon anställd åka iväg på en kurs är svårt. Dels måste ämnet vara viktigt för företaget dels är tillgängligheten ibland avgörande för att man skall åka iväg. Det är därför av stort värde att kurser/utbildningar finns tillgängliga i hela landet och har en så bra geografisk spridning som möjligt. Ett alternativ till det är webbaserade utbildningar där man inte behöver åka iväg utan genomför utbildningen i sin egen takt på företaget. Ett annat alternativ är att utbildningsaktören genomför utbildningen på företaget. Där kan dock ekonomin sätta stopp. Kostnader Att gå en utbildning är förenat med vissa kostnader. Dels kostar utbildningen och dels innebär frånvaron ett produktionsbortfall eller åtminstone en frånvaro från arbetsplatsen. Till detta kommer kanske även resekostnader och logi. Idag betalar man mellan 1000: - upp till 23 000:- för en kurs hos någon av utbildningsaktörerna som beskrivs i rapporten. Viljan att betala för utbildning varierar men det är förmodligen så att det inte är i första hand kostnaden som styr utan behovet av kompetenshöjning. Möjligen kan kostnaden styra vilken utbildningsaktör man väljer men där kan även tillgängligheten spela in. En stor del av utbildning riktad mot småskaliga livsmedelsförädlare sker inom olika typer av korta projekt som finansieras av strukturfondspengar eller LBU-medel. På så sätt sker oftast ingen egen finansiering av kurskostnad eller resor. Om utbildningarna anordnas av seriösa utbildningsktörer i form av uppdragsutbildningar så är det oftast en färdig och beprövad utbildning som ges och som kan ha stort värde för deltagaren. Men bygger man utbildningar själv under korta projektperioder riskerar man att den inte håller en hög pedagogisk kvalitet och att ämnesinnehållet inte svarar mot deltagarnas behov. Ett sätt som har diskuterats att ge mindre småskaliga förädlare en möjlighet att finansiera delar av en utbildning är att införa någon form av ”utbildningscheckar”. Det skulle också föra med sig att makten över utbildningsutbudet flyttas från utbildare till användare. Man skulle alltså inte vara hänvisad till närmaste utbildare p.g.a. kostnadsskäl utan kan välja någon längre bort som bättre svarar mot behoven. En utbildningscheck skulle kanske också ha den effekten att företaget lättare skulle inse sitt behov av mer kompetens i verksamheten. Hur kontrolleras kvaliteten? Vilket företag, organisation eller person som helst kan gå ut på marknaden och erbjuda utbildningar med olika innehåll och som kan vara intressanta för småskaliga livsmedelsförädlare. Någon extern kontroll finns inte för dessa utbildningar som det finns för skolor och gymnasier som omfattas av en lagstiftning och har en egen tillsynsmyndighet i Skolverket. Marknaden är fri och det är upp till varje småskalig livsmedelsförädlare att själva bedöma så långt det går om en utbildning verkar hålla den nivå man efterfrågar. Skulle det vara möjligt att införa någon slags kvalitetskontroll av alla kurser och kursanordnare?
2005-01-18
31(31)
Bilaga 4 Det är knappast möjligt att införa någon extern kvalitetskontroll av alla utbildningar riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare. Det är viktigt att utbildningsföretaget är transparant så att man kan se om det finns ett internt utvärderingsprogram. Att utbildaren hela tiden arbetar med att förbättra sina utbildningar och har en pedagogisk styrning av utbildningen. Det är också viktigt att livsmedelsföretagen inser att det inte räcker med att man får ett ”diplom” efter avslutad utbildning och att man därefter kan slå sig till ro utan att kompetensen ständigt behöver förbättras inom företaget. Eftersom kursutbudet handlar om livsmedelsförädling så skulle en viss kvalitetskontroll kunna vara att Livsmedelsverket ger förslag på kursplaner för utbildningar inom gruppen ”matsäkerhet” som ligger inom Livsmedelsverkets tillsynsområde. Redan idag använder många utbildningsanordnare Livsmedelsverkets kursplan för ”Grundkurs i livsmedelshygien” men någon kontroll av genomförandet görs inte. Det positiva är att man använder kursplanen och man då kan förmoda att kursdeltagarna oavsett kursanordnare får samma kunskaper. Man skulle i framtiden kunna kräva att alla kurser som handlar om hygien, matsäkerhet, lagstiftning m.m. skulle följa Livsmedelsverkets kursplaner. Om man går ett steg till så skulle företagen vara tvungna att registrera sig för att få använda kursplanerna. Kompetensen hos livsmedelsförädlarna som gått en utbildning kan man sedan kontrollera vid den vanliga tillsynen av livsmedelsföretaget vilket skulle bli en slags kvalitetskontroll av utbildningsanordnarna.
2005-01-18
32(31)
Bilaga 5
Rapport om projektSverige i allmänhet och projekt riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare i synnerhet
Deluppdrag inom regeringsuppdraget Jo2004/1164
2004-12-14
1(33)
Bilaga 5
Inledning .................................................................................................................................. 3 Regionalpolitik ........................................................................................................................... 4 Program ...................................................................................................................................... 5 Interreg III .............................................................................................................................. 5 Leader+................................................................................................................................... 6 Miljö- och landsbygdsprogram 2000-2006 ............................................................................ 6 Projekt för småskaliga livsmedelsförädlare ............................................................................... 8 Projektaktörerna ..................................................................................................................... 8 Projekt .................................................................................................................................... 8 Projekttyper ............................................................................................................................ 8 100 projekt................................................................................................................................ 10 Projektbeskrivningar ................................................................................................................ 18 God livsmedelskvalitet i Västernorrland.............................................................................. 18 Eldrimner.............................................................................................................................. 20 Mat som utvecklingskraft..................................................................................................... 22 Mer Värd Mat....................................................................................................................... 25 MatHalland........................................................................................................................... 27 Avslutande kommentarer ......................................................................................................... 29 Om stöd och bidrag .............................................................................................................. 29 Hur hittar man projekten? .................................................................................................... 30 Projekttrötthet....................................................................................................................... 31 Erfarenheter från avslutade och pågående projekt ............................................................... 32 Slutkommentar ..................................................................................................................... 33
2004-12-14
2(33)
Bilaga 5
Inledning Den här rapporten behandlar projektSverige generellt samt projekt som på ett eller annat sätt berör småskaliga livsmedelförädlare. Fokuseringen ligger på projekt där medel genom EU: strukturfonder eller medel från miljö och landsbygdsprogrammet (LBU) används eftersom det är där man hittar de flesta större projekten som riktar sig mot småskaliga livsmedelsförädlare. Hur projekt finansieras och hur strukturerna ser ut i Sverige när det gäller regionalpolitiken finns som ett avsnitt i den här översikten. Detta för att man skall få en del av bakgrunden till varför vi har en ”projektindustri” i landet och som haft en omfattande tillväxt sedan inträdet i EU. En översikt över avslutande och pågående projekt redovisas också för att ge en bild av de olika typer av projekt som funnits och finns riktade mot småskaliga förädlare och som en introduktion till den följande presentationen av några projekt. För att visa vad ett projekt kan ha för verksamhet redovisas några av de större projekten som genomförts eller genomförs när det gäller målgruppen småskaliga livsmedelsförädlare och i förekommande fall kommentarer kring utvärderingar eller verksamhet. Översikten avslutas med en avslutande kommentar utifrån den här översiktliga kartläggningen av projektSverige i allmänhet och i synnerhet kring projekt riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare.
2004-12-14
3(33)
Bilaga 5
Regionalpolitik Under 70 0ch åttiotalet gick den centralstyrda regionalpolitiken ut på att kompensera och omfördela genom direkta stöd till enskilda företag eller utlokalisering av statliga verk. Man tog fram olika åtgärdspaket för de svaga regionerna och försökte etablera nya branscher och och företag. Under 90 talet flyttades fokus från omfördelning till ren tillväxt EU medlemskapet gjorde att Sveriges regionalpolitik anpassades till EU: s struktur och regionalpolitik. Man förändrade beslutsvägarna och utgick från lokala programplaner och samarbete via partnerskap i regionerna. Politiken blev regionalt förankrad istället för att vara centralstyrt. Strukturfonderna och Miljö och Landsbygdsprogrammet (LBU) 2000-2006 De fyra strukturfonderna som finns i EU har som syfte att minska skillnaderna mellan svaga och starka regioner i ett medlemsland eller inom EU. Mindre gynnade regioner i glesbygdsområden med stor utflyttning, lägre utvecklingsnivå och svag tillväxt skall genom att få del av fondernas medel kunna utvecklas på lika villkor. Totalt förfogar fonderna över 1917 miljarder kronor. Av dessa går 22 miljarder till Sverige och inklusive nationell och privat finansiering så förfogar förvaltningsmyndigheterna över ca 45 miljarder för att driva projektsverige. Miljö och Landsbygdprogrammet omfattar 9,6 miljarder från EU under perioden och med den nationella finansieringen har man 21,69 miljarder till förfogande. För varje program finns en förvaltningsmyndighet som skall bevilja projekt, betala ut medel och begära redovisning av medel. Ofta är det länsstyrelser när det gäller målprogrammen, Glesbygdsverket när det gäller Leader+ och EFS rådet för de andra gemensamhetsinitiativen. När det gäller miljö och landsbygdsprogrammet så ansvarar Jordbruksverket för dessa medel.
2004-12-14
4(33)
Bilaga 5
Program EU: s strukturfondsprogram 2000-2006 är uppdelat i tre målprogram och fyra gemenskapsinitiativ samt medel till fiskerinäringen och till innovativa åtgärder. För de småskaliga livsmedelsförädlarna är målprogrammen och två av gemenskapsinitiativen intressantast eftersom det är inom dessa ramar som projekt finns med den målgruppen Mål 1-programmen är två till antalet och genomförs i norra Sverige och syftar till att stärka och utveckla tillväxten i näringslivet. Mål 1 i Sverige är uppdelat i två områden och program:. Dels Norra Norrland som omfattar Norrbotten och Västerbotten dels Södra Skogslänsregionen som omfattar Jämtland och Västernorrlands län samt 5 kommuner i Dalarna och en i vardera Värmland och Hälsingland. . I programdokumenten fästs särskild vikt vid att stärka regionens dragningskraft så att nya företag etableras, tillväxten i näringslivet utvecklas och utflyttning motverkas. Programmen har en budget på 17 miljarder kronor varav 6 miljarder kommer från EU. Mål 2- programmen är fyra till antalet och består av Norra, Västra, Södra och Öarna. Norra omfattar delar av Dalarna, Gävleborgs och Västmanlands län. Västra omfattar 34 kommuner i Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Södra omfattar 24 kommuner i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Östergötlands län. Öarna omfattas av alla brolösa öar runt kusten samt i de stora insjöarna och Gotland. För vart och ett av de fyra Mål 2-områdena finns egna program utarbetade som baserar sig på den aktuella regionens behov. Gemensamt mål för programmen är att öka regionernas sysselsättning, entreprenörskap och intresse för att bo och arbeta i området, så att tillväxt, inflyttning och investeringar ökar. Sverige omfattar totalt cirka 12,6 miljarder kronor, varav EU:s regional- och socialfonder bidrar med cirka 3,6 miljarder kronor. Växtkraft Mål 3 har till uppgift att stärka individens ställning på arbetsmarknaden, genom bland annat kompetensutveckling för att därigenom bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Programmet ger möjligheter att satsa på förändringsarbete, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet för såväl anställda i företag, offentlig sektor, organisationer och ensamföretagare som arbetslösa. Insatserna riktar sig särskilt till små och medelstora företag eller arbetsplatser. Det ska också göra det möjligt för människor utan arbete att stärka sin kompetens så att de har en chans att få jobb eller kan starta eget företag. Växtkraft Mål 3 berör hela landet. Det svenska Växtkraft Mål 3-programmet omfattar totalt cirka 24 miljarder kronor, varav EU bidrar med cirka 6,4 miljarder kronor. Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för genomförandet av Växtkraft Mål 3 i Sverige. Interreg III Interreg IIIA i Sverige inriktas på att utveckla det gränsregionala samarbetet såväl inom EU som mellan medlemsstaterna och deras grannar. Syftet är att genom gränsregionalt samarbete inom det ekonomiska och sociala området undanröja eller minska de hinder och problem som uppstår på grund av gränserna och det ofta perifera läget. Grundkravet är att samarbete sker över riksgräns, med deltagande från minst ett EU-land. Sammanlagt finns det ett 50-tal programområden inom hela unionen för perioden 2000-2006. Totalt bidrar EU med cirka 1,2 miljarder kronor till Interreg IIIA-programmen som berör Sverige. 2004-12-14
5(33)
Bilaga 5
Interreg III B Interreg IIIB avser samarbete inom större transnationella områden. Det övergripande syftet är att nå en bättre samordning på nationell, regional och lokal nivå inom regionen för att uppnå varaktig och balanserad utveckling. Programmet är en del i EU: s arbete att uppnå en samordning mellan stora europeiska regioner inom EU, men även en ökad samordning med kandidat- och andra grannländer. Totalt fördelar Sverige cirka 532 miljoner kronor av de svenska EU-medlen för Interreg till Interreg IIIB-programmen Interreg IIIC avser interregionalt samarbete mellan regioner i EU och dess grannländer. Programmet baseras på konkreta projekt och arbete i nätverk. Interreg IIIC ska vara en drivkraft för ett strukturerat utbyte av erfarenheter och tips på lämpliga metoder från verksamheter och projekt inom andra program. EU ser gärna också ett brett deltagande från tredjeländer, särskilt kandidatländer. Sverige finansierar programmet med 6 % av Interregmedel vilket blir 83 miljoner.
Leader+ EU: s gemenskapsinitiativ för landsbygdsutveckling. Programmet ska utifrån lokala förutsättningar och initiativ stödja nya och innovativa metoder som rör landsbygdens utveckling och förnyelse. Samtliga landsbygdsområden exklusive de fyra nordligaste länen är berörda. Till landsbygdsområden för Leader+ räknas områden med minst fyra kilometer i en buffertzon till närmaste tätort med 20 000 invånare eller fler samt skärgårdsöar utan fast landförbindelse och med bofast befolkning. Programmet för Leader+ är inriktat på tre åtgärder: LAG-grupper (lokala aktionsgrupper) ska stödja lokala integrerade utvecklingsplaner av pilotkaraktär, s.k. Leader-planer som har till syfte att utveckla och förnya landsbygden. Utvecklingsplanerna ska präglas av en helhetssyn baserat på ett underifrånperspektiv och utformas i ett brett partnerskap och kring ett nytt och innovativt tema. Leader+ programmet i Sverige omfattar över cirka 1,2 miljarder kronor (147 miljoner euro), varav EU: s andel är cirka 344 miljoner kronor (40,5 miljoner euro). VIDARE LÄSNING
Miljö- och landsbygdsprogram 2000-2006 Miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) omfattar ekonomiskt stöd till lantbruket som ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på den svenska landsbygden. LBU-programmet täcker hela landet när det gäller miljöersättningar och kompensationsbidrag. När det gäller övriga stöd täcker programmet hela landet med undantag för mål 1 - området regleras dessa övriga stöd i två särskilda program om utvecklinsåtgärder som utarbetats av länsstyrelserna i Östersund respektive Luleå. Samtliga stöd i LBU-programmet finansieras av både Sverige och EU. Samtliga EU-medel för stöd inom programmet finansieras genom jordbruksfondens garantisektion och alla utbetalningar av stöd inom programmet görs av Jordbruksverket. Totalt förfogar man över 21,69 miljarder. Själva handläggningen av stödansökningar gör i de flesta fall av länsstyrelserna och i vissa fall av Jordbruksverket.
2004-12-14
6(33)
Bilaga 5
Följande stödåtgärder ingår i programmet: • stöd till investeringar i jordbruks-, trädgårds och renskötselföretag • startstöd till unga jordbrukare • kompetensutveckling • kompensationsbidrag • miljöersättningar • stöd till förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter, "förädlingsstöd" • projektstöd för utveckling av landsbygden, "projektstöd" Totalt finns det alltså tillgängligt ca 66,7 miljarder för att driva den regionala politiken i Sverige i form av projekt eller andra typer av stöd. Naturligtvis så är det bara en bråkdel av dessa pengar som kommer de småskaliga livsmedelsförädlarna till del. MYNDIGHETER
2004-12-14
7(33)
Bilaga 5
Projekt för småskaliga livsmedelsförädlare Projektaktörerna För att ett projekt skall kunna komma till stånd krävs generellt att det finns en projektägare som skall ansvara för redovisning av utbetalade medel. Ibland fungerar projektägaren bara som administratör av projektet och någon annan driver själva verksamheten. När det gäller projekt riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare så finns det flera projektägare som återkommer som projektägare under tid med olika projekt. De vanligaste projektägarna när det gäller den här typen av projekt är Hushållningssällskap, länsstyrelser, landsting, kommuner och LRF. Andra projektägare som förekommer är regionförbund, ALMI, ekonomiska föreningar, intresseföreningar och privata personer. Projekt Den vanligaste typen av projekt är marknadsföringsprojekt där man på olika sätt försöker marknadsföra den småskaliga livsmedelsförädlingen regionalt eller i hela landet ofta med koppling till turism. Vanligast är olika typer av hemsidor eller tryckta broschyrer. Både under första och innevarande stödperiod tycks detta vara den mest populära projektformen. Det kan bero på att den inte är speciellt personalkrävande och kräver lite engagemang från de som projekten berör. Det förekommer att man inom samma geografiska område driver marknadsföringsprojekt med samma företag som målgrupp men med olika projektägare. Näst vanligast är nätverksbyggande dvs. projekt där man i projektbeskrivningen uttalat säger sig driva projektet för att bygga ett nätverk. Naturligtvis innebär andra projekt ofta ett visst mått av nätverksbyggande men det är inte uttalat det primära syftet. Finansieringen räcker till själva uppbyggnaden men risken är stor att man inte hittar vägar att underhålla nätverket speciellt efter projekttidens slut Den vanligaste formen av utbildning som erbjuds i projektform riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare är kurser i HACCP. Andra egenkontrollprogram förekommer också men är mer ovanligt. Till skillnad mot den förra stödperioden innehåller den nuvarande många kurser i ämnet antingen som egna projekt eller som delar av större projekt. Projekttyper • Marknadsföringsprojekt Projekt där man på ett eller annat sätt försöker väcka uppmärksamhet kring verksamheten. Ofta kopplat till upplevelse och turism. Projekten använder sig främst av Internet där man bygger hemsidor eller portaler. Tryckt material i form av broschyrer riktade mot konsumenter och kataloger som riktar sig mot både konsumenter och upphandlare. • Nätverksprojekt Projekt som syftar till att bygga nätverk lokalt, regionalt, nationellt eller med andra regioner inom EU. Syftet med nätverken kan vara olika. Erfarenhetsutbyte på praktisk nivå, samarbete kring logisticfrågor samt inleda gemensam marknadsföring m.m. 2004-12-14
8(33)
Bilaga 5
• Nyföretagarprojekt Projekt som riktar sig mot presumtiva företagare och som innehåller konkret utbildning inom olika branscher. Det kan handla om ystning, charkning, syltkokning o.s.v. • Utbildningsprojekt Projekt där man erbjuder utbildning i ett specifikt ämne. Typ HACCP • Storprojekt Man skapar en gemensam plattform inom en region där man samlar flera projekt och delprojekt där det också kan finnas andra aktörer som projektägare. • Rådgivningsprojekt Projekt som erbjuder enskild eller gemensam rådgivning. • Utvecklingsprojekt Projekt där man vill öka den befintliga verksamheten ofta genom en kombination av produktutveckling och marknadsföring. • Lokala projektstöd Ofta Leader+ projekt där stödmottagaren är ett enskilt företag eller en lokal organisation med koppling till småskalig livsmedelsförädling
2004-12-14
9(33)
Bilaga 5
100 projekt För att få en bild av hur projekten riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare ser ut så har följande sammanställning gjorts med utgångspunkt från Livsmedelssveriges databas, andra databaser och sammanställningar. Sammanställningen innehåller olika typer av projekt som på ett eller annat sätt har beröring med småskalig livsmedelsförädling. Den utger sig inte för att vara komplett eftersom svårigheterna att hitta projekten är ganska stora vilket redovisas mot slutet av rapporten. Projektlistor av olika ursprung finns som bilagor tillrapporten. 1. Bondens egen marknad Här kan man handla direkt av lokala lantbrukare och små livsmedelsförädlare utan mellanhänder! Den grundades i Stockholm och finns nu i flera städer. Syftet är att ordna marknads- eller torgförsäljning för producenter av lokala livsmedel.
2. Dalslandsmat Syftet med projektet är att främja småskalig produktion och förädling av livsmedel och man tar bl.a. fram ett gemensamt varumärke .Ett trettiotal livsmedelproducenter medverkar ,via projektets hemsida kan man ta del av en ”Matrallykarta” som visar hur man kan resa bland landskapets småskaliga livsmedelsproducenter.
3. Eko-informatör Gävleborg Ägs av Hushållningssällskapet, arbetade för en ökad produktion och konsumtion av ekologisk mat i Gävleborg. Man har producerat en katalog där de ekologiska producenterna och deras produkter förtecknas.
4. Ekologisk mat Ett av delprojekten inom Våga Växa Västernorrland.
5. Eldrimner – Resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling Ett resurscentrum för småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling i Jämtland. Dreevs mellan 1995-2000 som MATORA-projektet och sedan som Eldrimner mellan 2000-2003. Har fortsatt under 2004 med finansiering från Sparbanksstiftelsen, länsstyrelse, landsting och Jordbruksdepartement.
6. Framtid Vikbolandet Ett marknadsföringsprojekt och ett närverksbyggande inför framtida satsningar på Vikbolandet. Framtid Vikbolandet är ett nätverk öppet för alla som vill engagera sig i arbetet med att utveckla och marknadsföra Vikbolandet. Framtid Vikbolandet vill vara en mötesplats för enskilda personer, grupper, föreningar, och social utveckling i syfte att stärka utvecklingsmöjligheterna på landsbygden. Framtid Vikbolandet ska arbeta med information om landsbygdsutvecklingsprojekt och kan även driva utvecklingsprojekt tillsammans med, och med stöd av kommunen, regionen, staten eller EU.
7. Frykdalskött Ett samarbete mellan lantbrukare, butiker, restauranger och offentliga kök för att främja lokal produktion och konsumtion av kött.
8. Från jord till bord Ett av delprojekten inom Våga Växa Västernorrland.
9. Fäbodmat och Matkultur Projektet syftar till att stärka fäbodbruket i Gävleborg, att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart och levande fäbodbruk samt att underlätta rekrytering av nya, unga fäbodbrukare. Värdet på mat från fäbodar skall höjas genom en satsning på livsmedelssäkerhet, kvalitet, produktutveckling och ökad volym. Kunskap om fäbodbruket, dess kulturarv och biologiska mångfald tas tillvara, som t ex att bevara traditionella husdjursraser i sin traditionella miljö.
10. Fäboriket – Fjällnära jordbruk i Jämtlands län Drivs av länsstyrelsen och är finansierat av EU:s strukturfonder. Syftet är att förstärka lönsamheten för det fjällnära jordbruket genom att lyfta fram fäbodkulturen i turistiska sammanhang och marknadsföra produkter från området genom ett gemensamt namn, produkter från Fäbodriket. En hemsida samt fyra broschyrer har producerats
11. Företagsfabriken Ett projekt inom Dalarna, Gävleborg som skall hjälpa nya företag att starta.
12. Gastro Botnia 2004-12-14
10(33)
Bilaga 5 Ett brett samarbete mellan Finland och Sverige för att lyfta fram maten från regionen. Syftet är att utveckla Kvarkens livsmedelsråvaror. Ambitionen är att regionen ska bli bättre på att produktutveckla och distribuera regionala nischprodukter, allt från sälkött till havtornsbär. Man vill även skapa en internationell efterfrågan av produkterna, och arbetar med utveckling av producenter, livsmedelsbutiker och restauranger.
13. Gastronovum Utbildning, inspiration, upplevelse - ny satsning i Hässleholm som har restaurang, storkök som målgrupp och alltså inte riktar sig direkt mot småskaliga livsmedelsförädlare men där deras produkter används.
14. God livsmedelskvalitet i Västernorrland I Västernorrland pågår sedan 1 augusti, 2002 projektet ”God livsmedelskvalitet i Västernorrland”, vilket ger livsmedelsföretagen hjälp att stärka livsmedelssäkerheten och därigenom öka sin konkurrensförmåga. Målsättningen för projektet är att all livsmedelshantering som sker i offentlig verksamhet skall ha ett till verkligheten anpassat och av kommunerna fastställt HACCP-baserat egenkontrollprogram. Nu har man även startat med målgruppen livsmedelsförädlingsföretag och kommer under oktober att avsluta den 7:e workshopsomgången. Det innebär att 84 personer från 59 livsmedelförädlingsföretag då har deltagit i workshop för att upprätta HACCP-baserat egenkontrollprogram för sin egen verksamhet och därefter följer fortsatt arbete med fastställandet.
15. Gott från Enköping Syftet är bland annat är att främja samarbetet och utvecklingen mellan de olika medlemsföretagen, exempelvis genom samarbete vid mässor, utställningar och liknande arrangemang. Föreningen har drygt tjugo medlemsföretag. Via en hemsida ges information om vilka medlemmar som tar emot besökare, har gårdsförsäljning etc. Flera av medlemmarna är aktiva i den regionala avdelningen av ”Svensk Lantmat”, som också driver olika samverkansprojekt
16. Hallandsbondens hemsida En grupp lantbrukare med grisproduktion visar upp sig på nätet. Här finns också information om Rydbergs som förädlar råvaran.
17. Hallandskrabban Projekt för att utveckla metod för genomlysning för att kunna fiska och leverera fullmatade krabbor.
18. Hälsinge Lantkök Mat från gårdar i Hälsingland under varumärket Hälsingestintan, arbetar med lokalt producerat kött och livsmedel av kött, som måste uppfylla vissa kvalitetskriterier. Företaget arbetar som en mellanhand mellan producenter och butiker,
19. Innovativa livsmedel i Västsverige Vinnova skulle stödja utvecklingen av denna projektidé men drog sig ur varför projektet lades ned. Inga andra uppgifter har gått att få fram
20. Intereg IIIC Regional Matkultur Europa EU-projekt med fokus på småskalig livsmedelsproduktion på landsbygden. Innehåller tre delar: Strategier, Matupplevelser, Affärsutveckling/logistik. Projektet består av myndigheter i 11 regioner i 8 länder runt om Europa. Dessa är förutom Skåne, Halland och Västernorrland i Sverige: Östfold/Akershus i Norge, Etelä-Savo i Finland, Lüneburg i Tyskland, Galicien och Almeria i Spanien, Asti i Italien, Aukstaitija i Litauen samt Bata Canal i Tjeckien. Projketet innehåller olika aktiviteter i form av arbetsmöten, öppna konferenser och studieresor. Resultatet ska uppnås genom så kallade best practice kataloger inom områdena matupplevelser och affärsutveckling/logistik, där goda exempel kommer att presenteras från varje partner och som sedan sammanförs i en europeisk katalog. Dessutom produceras SWOT-analyser och rapporter. Syftet med projektet är att utveckla landsbygden och skapa möjligheter för tillväxt genom att fokusera på den regionala maten samt att skapa regional och europeiska strategier för landsbygdsutvecklingen.
21. Kaprifolkött Varumärke som arbetar för KRAV-godkänt nötkött och på sikt även lammkött från gårdar i Bohuslän. Köttet kommer från bönder som förbinder sig att hålla strandängar och hagmarker betade.
22. Kompetenscentrum Ekotopia Projekt i Aneby kommun m.fl. deltagare på 3,8 miljoner och som avslutas december 2004. Syftade till att starta flera KY utbildningar i miljö och en kockutbildning vilka inte blev av. Ett delprojekt var riktat mot småskaliga livsmedelsförädlare och man genomförde en kvällskurs i hygien för 5 personer.
2004-12-14
11(33)
Bilaga 5 23. Kulinariska Gotland Ett samarbete mellan elva restauranger, deras ambition är att höja och utveckla restaurangkulturen på Gotland. Så långt det är möjligt används lokala råvaror och gotländska leverantörer och produkter. På de flesta av menyerna finns olika rätter med rötter i den gotländska mattraditionen eller med endast gotländska råvaror.
24. Lantmat i Småland och på Öland Ett LBU-projekt som drivs av LRF och samarbetar med andra projekt. Syftet är att lyfta fram den lokala maten. Samverkan med restauranger och turismnäringen i övrigt är ett viktigt inslag. Bland annat arbetar man för att lyfta fram den lokala måltiden i Glasriket, Astrid Lindgrens Värld och på festivalen i Hultsfred.
25. Lokal livsmedelsförsörjning och regional mat Projekt som bl.a. ligger till grund för en webbplats om Regional mat på www.livsmedelssverige.org
26. Lokal mat för turism och förädling Projekt syftar till att förbättra förutsättningarna för att öka och vidareutveckla det lokala och småskaliga livsmedelsföretagandet. Målsättningen är en ökad tillgång och efterfrågan av lokalproducerade livsmedel. Projektet riktar sig till såväl producenter som konsumenter, och arbetar särskilt för att skapa nätverk mellan producenter, restauranger, storhushåll och butiker. Man har producerat en katalog över producenter.
27. Lokalproducerade livsmedel i Dalarna och Gävleborg Målsättningen var en ökad tillgång och efterfrågan av lokalproducerade livsmedel och drevs av Hushållningssällskapet.
28. Livsmedelsinnovationssystem i Skåne. Ett stort projekt i Skåne där Vinnova stödjer framtagningen av en projektansökan. Den grundläggande strategin för livsmedelsinnovationssystemet i Skåne är att verka för kompetensutveckling i spetskompetensområden med betydelse för livsmedelsnäringen. Särskilt eftersträvas flervetenskapliga innovationsprojekt i gränsland mellan kunskapsområden där nya kunskapskombinationer blir möjliga kommer nya och unika affärsidéer och produkter att födas. .Man kommer att uthålligt främja gränsöverskridande utvecklingsarbete som tar utgångspunkt i unika kompetenser och i kvalificerade insikter om konsumentbehov internationellt. Kunskapen om innovationsprocesser kommer att utvecklas och spridas.
29. LivsTek Gotlands Livsmedelsinstitut (GLI) är ett projekt inom ALMI och fungerar som en plattform för utveckling av den regionala livsmedelsindustrin. Man har döpt om sig till LIVSTEK – centrum för praktisk livsmedelsteknik, och har fått ett nationellt uppdrag att arbeta med utveckling av småskalig livsmedelsindustri. Det är huvudsakligen tekniska frågor man arbetar med.
30. LivsWäX LivsWäx är ett projekt som vänder sig till livsmedelsproducenter i Dalarna och Gävleborg. Syftet är att stärka och utveckla livsmedelsföretag med tillväxtpotential. Detta ska göras genom att utarbeta och testa nya försäljnings- och distributionssystem för lokalproducerade livsmedel samt eventuellt ta fram ett gemensamt varumärke för lokalt producerade varor. Utöver detta ska projektet bl.a. också främja ekologiskt företagande, bildandet av nätverk och mötesplatser samt införandet av miljö- och kvalitetsledningssystem. En viktig del av projektet är engagemanget i handeln och distributionsfrågorna (till skillnad från många liknande projekt, där dessa frågor inte lyfts fram). LivsTek finns med som en av utförarna i projektet.
31. Lokalproducerade livsmedel i Dalarna och Gävleborg Målsättningen är en ökad tillgång och efterfrågan av lokalproducerade livsmedel
32. Madariged Skåne Nätverket under Region Skånes ledning har som uppgift att befrämja, utveckla och exponera mat- och måltidsrelaterad skånskt näringslivsverksamhet och därtill kopplad s k "supportverksamhet". De deltagande organisationerna kan genom samarbete inom ramen för den gemensamma plattformen uppnå samverkansfördelar Står för regionalt producerade och förädlade produkter, med högt smak- och hälsovärde, framtagna i ett etiskt accepterat och långsiktigt hållbart ekosystem utan onödigt långa transporter. Befrämjar utveckling av nya produkter, som ger ett mervärde för konsumenterna och bättre inkomst för producenten.
33. Marknadsföring och kvalitetsutveckling av livsmedel producerade i skärgården Projektets målsättning: De övergripande målsättningarna är att öka avsättningen för livsmedel- och trädgårdsprodukter producerade i skärgårdsområdet och därmed öka lönsamheten för skärgårdsföretagarna, vilket gör det möjligt för befolkningen att fortsätta eller t.o.m. utöka sin verksamhet samt att bo kvar i sin hembygd. Ytterligare en målsättning är att bevara det öppna landskapet i hela detta skärgårdsområde. Dessutom bör detta projekt bidra till att koordinera alla mindre projekt inom areella näringar och landsbygdsturism som för närvarande bedrivs i alla tre regioner. Ett
2004-12-14
12(33)
Bilaga 5 gemensamt kvalitetsmärkningssystem ska också bidra till att öka medvetenheten i handeln och bland allmänheten för produkter producerade i skärgården samt göra det möjligt att kunna ta ut ett merpris för produkterna. Under projektets gång ska ett målmedvetet arbete inriktas mot att skapa ett nätverk av marknadskontakter med målsättning att projektet ska bidra till en mer långsiktig och bestående verksamhet.
34. Mat från Värmland Syftet är att utveckla företagande som är baserat på den Värmländska matkulturen och livsmedelsråvaror. Ambitionen är att råvarorna ska produceras och förädlas i länet, samt att utbudet av "Värmländsk mat" i handeln, på restauranger, i storhushåll osv. ska öka. Bland annat har en karta med 18 livsmedelsproducenter, hotell och restauranger producerats.
35. Maten gör Österåkaren Samarbetsprojekt för producenter, affärer och kommunen.
36. Maten i Timrå Målsättningen har varit att livsmedel, som konsumerats inom Timrå, skulle produceras så nära konsumenten som möjligt, d.v.s. inom kommunen eller dess närhet samt på ett hälso- och miljömässigt bra sätt. Redovisningen av varifrån maten kommer sker med inriktning på lokalt producerat eller förädlat. Ursprung och miljömärkning (KRAV) redovisas.
37. Maten i Västernorrland Ett Agenda 21 projekt som lyfter fram mat, hälsa och miljö.
38. Mat gjord i Åredalen Delprojekt under Mera Värd Mat 1 för att marknadsföra mat producerad i Åredalen.
39. Mat i Halland Det handlar om återupplivandet av gamla festseder i syfte att stärka den lokala produktionen och konsumtionen.
40. Mathalland Ett plattformsprojekt med Region Halland som huvudman. MatHalland är ett samlingsnamn för ett 10-tal utvecklingsprojekt med små- och medelstora livsmedelsföretag. Syftet är att utveckla Halland till ett ”matlän”, och en tyngdpunkt finns på teknisk produktutveckling och e-handel. Här ingår också nätverksbyggande mellan lantbrukare, livsmedelsproducenter och skaldjursfiskare.
41. Mathyllan i Sommenbygden Projektet omfattar ett års uppbyggnad av ekonomisk förening för företagare som vill marknadsföra sina lokala produkter under gemensamt varunamn i butiker i större orter Ett tiotal producenter startar med ett bra sortiment, som skall vara säsongsbetonat, d.v.s. ej statiskt med samma varor hela tiden. Detta gör Hyllan trovärdig och borgar för en god kvalitet. De logotyper som används är Svensk Lantmat och Regional Matkultur. Detta borgar också för kvalitetssäkring, vilket är nödvändigt att tänka på
42. Mat i Småland och på Öland Ett LBU-projekt som drivs av LRF och samarbetar med andra projekt. Syftet är att lyfta fram den lokala maten. Samverkan med restauranger och turismnäringen i övrigt är ett viktigt inslag. Bland annat arbetar man för att lyfta fram den lokala måltiden i Glasriket, Astrid Lindgrens Värld och på festivalen i Hultsfred.
43. Mat marknad mervärde Ett storprojekt i Jämtland där projektet Mer Värd Mat 1 återfanns.
44. Mat på Gotland Ett Leader+ projekt, syftet är att marknadsföra gotländsk mat. Projektet strävar efter att nå större framgång för Gotlandsproducerade livsmedel och stärka Gotland som kulinariskt besöksmål.
45. Mat som utvecklingskraft Övergripande HS projekt som gick i 4 län. Norrbotten, Jämtland, Örebro och Skåne
46. Mat som utvecklingskraft – Jämtland Sällskapet i Jämtland har till uppgift att koncentrera sig på marknadsföring av lokala livsmedel och den lokala matkulturen. Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för ett ökat företagande baserat på lokalt producerad mat. Man arbetade bland annat för att inspirera och underlätta för restauranger att finna lokala råvaror, för att turister ska hitta lokalt producerade livsmedel, samt för en ökad användning av lokala matråvaror hos turistföretag.
47. Mat som utvecklingskraft – Norrbotten
2004-12-14
13(33)
Bilaga 5 I Norrbotten låg tyngdpunkten på produktutveckling i samarbete med länets livsmedelsförädlingsföretag och man har bl.a. drivit lyckade projekt där 19 nya produkter tagits fram. Ett för små livsmedelsförädlare och ett för större livsmedelsförädlare som handlade om att ta fram nischprodukter och ett där man produktutvecklade snabbmat.
48. Mattorg Skåne Denna hemsida är Skånes marknadsplats för lokalproducerad mat. Här kan du på ett enkelt sätt söka dig fram till skånska produkter och till Skånes småskaliga livsmedelsproducenter. Satsningen finansieras av Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne (EU:s projektstöd för landsbygdsutveckling).
49. Mer värd mat Ett marknadsinriktat livsmedelsprojekt i Jämtland, målet är att skapa ökad konkurrenskraft och lönsamhet för såväl primärproducenter som förädlingsföretag. I projektet samverkar hela länets livsmedelsnäring, stora och små företag, över branschgränserna. Projektet arbetade med marknadsutveckling, miljö- och kvalitetsutveckling, öka konsumenternas insikter och kunskap, marknadsanpassa primärproduktionen av livsmedel, hitta och utveckla nya idéer samt öka samverkan genom nätverk.
50. Mer värd mat 2 Fortsättningen av Mer värd mat
51. Måltidsämbetet. Mat som utvecklingskraft Örebro Måltidsämbetet skall verka för kompetensutveckling genom att i samverkan med universitet, högskolor och näringslivet utveckla längre utbildningar. Måltidsämbetet kommer att erbjuda seminarier/kurser till producenter och konsumenter. Måltidsämbetet målsättning är att konkret utveckla en arbetsmodell som kan användas i andra län och regioner Projektägare är Hushållningssällskapet i Örebro län och projektkontoret finns i Grythyttan. Målet med projektet har varit att verka för Utveckling av den småskaliga livsmedelsproduktionen i länet .Att utveckla och planera ett ettårigt magisterprogram som förenar Måltid och entreprenörskap, startat september 2004 på Restauranghögskolan i Grythyttan som inrymmer Institutionen för Restaurang- och måltidskunskap, Örebro universitet. Programmet pågår nu med 5 studenter. Studenterna i detta program kan även ta sig an problem från företagen att lösa i sina examensarbeten. Här finns det stora möjligheter i framtiden för företagen att få hjälp och för studenterna att få kontakt med verkliga aktörer. En studieresa arrangerade tillsammans med studenterna och kursansvariga lärare samt föreläsare som har regional mat som tema.
52. Mälargårdar Varumärke för lokalt kött i Mälardalen.
53. Mälarhagar Ett projekt där man tar fram ett varumärke för kött från naturbeten runt Mälaren.
54. Nischprodukter för små förädlare. Mat som utvecklingskraft - Norrbotten Ingick som delprojekt i ”Mat som utvecklingskraft i Norrbotten”
55. Nischprodukter för större förädlare. Mat som utvecklingskraft – Norrbotten Ingick som delprojekt i ”Mat som utvecklingskraft i Norrbotten”
56. Nya Sjuhäradsmat Projektet Sjuhäradsmat syfte är att skapa förutsättningar för lokalt producerade livsmedel genom att på olika sätt stödja små- och medelstora livsmedelsföretagare. Projektet vill skapa nätverk och mötesplatser mellan lokala producenter och livsmedelförädlare, butiker, distributörer och konsumenter för att stärka småskaliga företags möjlighet att nå ökad sysselsättning och lönsamhet och därigenom kunna tillhandahålla ett miljövänligare livsmedelsutbud av hög kvalitet. En målsättning är att ge ökad kunskap om sambanden mellan mat och milö till livsmedelskedjans alla led
57. NÄREKO Satsning för ökad användning av närproducerade och ekologiskt producerade livsmedel inom den offentliga sektorn i Halland.
58. Närkalkon I begreppet Närkalkon ligger värden som sträcker sig långt utöver det att bara bli mätt till lägsta möjliga kostnad. I närhetsbegreppet ligger att avstånd mellan uppfödare och konsument skall vara max 10-15 mil. I glesbygdsområden accepteras av nödvändighet större avstånd. Närheten innebär att kund vet varifrån köttet kommer, har möjlighet att besöka uppfödarna och kan genom påpekanden och förslag påverka verksamheterna från uppfödning till leverans. Aktiva och engagerade konsumenter välkomnas. Verksamheternas miljöpåverkan blir mycket gynnsam bland annat genom de korta transportvägarna. Köttets kvalitet och smak gynnas genom uppfödningssättet och de kortväga transporterna.
59. Oljelinprojektet Projekt i Jämtland under JiLU som gick i tre etapper och handlade om förädling av oljelin.
60. Potatisprojektet
2004-12-14
14(33)
Bilaga 5 Projekt i Västernorrland med syfte att öka potatisodlingen samt hitta vägar att förädla råvaran
61. Praktisk och teoretisk produktutveckling för småskalig livsmedelsproduktion Att små lantbruksbaserade livsmedelsproducenter ska lära sig tillräckligt om allmän livsmedelskemi och praktisk produktutveckling för att kunna skala upp sin nuvarande produktion och utveckla nya produkter.
62. Projekt Havtorn Delprojekt i Gastro Botnia projektet och handlar om att förädla och marknadsföra havtornsprodukter
63. Regional mat Blekinge Projektet vill stimulera till engagemang och entusiasm om livsmedel och mat producerad i Blekinge. Ansluter till projektet The European Culinary Heritage Network
64. Regional matkultur Gotland Ansluter till projektet The European Culinary Heritage Network
65. Regional mat Halland Projekt under plattformen MatHalland med 30 medlemsföretag med nätverksbyggande kring den regionala matkulturen där både producenter och restauranger deltar. Man har marknadsföringsevenemang och producerar regionala broschyrer m.m.
66. Regional mat Småland Ansluter till projektet The European Culinary Heritage Network
67. Regional matkultur - Skåne Ansluter till projektet The European Culinary Heritage Network Regional Matkultur är Din vägvisare till den skånska maten. Skylten med den karakteristiska kockmössan samlar utbudet av lokalproducerade råvaror och skånsk mattradition under ett tak. Nu kan Du på ett enkelt sätt hitta kvalitetsmat, sprungen ur den skånska myllan! Restauranger och gårdsbutiker med Regional Matkultur Skånes skylt är speciellt utvalda och fungerar som ambassadörer för den skånska maten. Restaurangerna förmedlar matupplevelser av både nytänkande och genuin skånsk mattradition. Råvarorna ska i möjligaste mån vara lokalproducerade. Detta ger en naturlig länk från jord till bord.
68. Regional matkultur - Västernorrland Ansluter till projektet The European Culinary Heritage Network
69. Regional mat Öland Ansluter till projektet The European Culinary Heritage Network
70. Regional matkultur – Östergötland Ansluter till projektet The European Culinary Heritage Network Det finns ett gemensamt ramverk med kriterier och direktiv för hur de olika deltagande regionerna samarbetar inom det europeiska nätverket. .Utifrån förutsättningarna i varje enskild region kan sedan det regionala arbetet organiseras på olika sätt. .I Östergötland bildades år 2004 en förening för deltagande företag. Vidare har en affärsplan för år 2004-2006 fastlagts och kompletterande regionala kriterier för Regional Matkultur Östergötland antagits.
71. Roslagsmat – mat med identitet och kvalitet Roslagsmat är till för dig som odlar och producerar lokala livsmedel av hög kvalitet och även för dig som vill stödja sådan verksamhet, utan att själv vara producent. Vi vill lyfta fram styrkan i den småskaliga produktionen genom att: - Arbeta för samverkanslösningar som utvecklar näringen. - Sträva mot hög kvalitet och miljömässigt hållbar matproduktion. - Utveckla oss själva genom kurser och föreläsningar, m.m.Produkter som säljs i Roslagsmats namn skall ha tydlig spårbarhet, vara lokalt odlade och producerade.
72. Se och smaka på Uppland Syftet är att lyfta fram den uppländska maten och att skapa en ökad efterfrågan på lokalt producerade lisvmedel. Projektet har utarbetat en hemsida där uppländska företag, gårdar, matproducenter och andra som hör uppländsk turism till presenteras. Här finns en förteckning av vad företagen erbjuder, adress etc.
73. Sjuhäradsmat Miljö- och näringslivsprojekt för närproducerad mat, drivs av Hushållningssällskapet och LRF. Syftet är att stimulera småskalig livsmedelsproduktion och förädling bland landsbygdsföretagare i Sjuhäradsbygden. Via en hemsida kan man få information om vilka producenter som finns med, om de har gårdsförsäljning etc.
2004-12-14
15(33)
Bilaga 5 74. Skärgårdssmak Maten, som serveras på skärgårdsrestaurangerna, ska smaka något extra. Den ska smaka skärgård och gärna vara lokalt förädlad. Projektet sträcker sig från Stockholms skärgård över Åland till den finska skärgården.
75. Skånskt naturbeteskött Varumärke för naturbeteskött i Skåne. Projekt som drogs igång av LRF 2003.
76. Smaka på Halland HS projekt där man tagit fram en broschyr och presenterar mat från småskaliga livsmedelsförädlare
77. Smaka på Småland Broschyr som tagits fram för att presentera mat från småskaliga livsmedelsförädlare. En kulinarisk resa i Småland med många recept
78. Smakrikt från Gävleborg Broschyr om regional mat producerad av Eva-Lena Thunberg, matambassadör i Dalarna och Gävleborg.
79. Smakrikt från Uppland Broschyr om regional mat producerad av Britt Winberg, matambassadör i Stockholm, Uppland och Södermanland.
80. Smålandsbuffén Projektet vill tillsammans med konsumenter, butiker, restauranger och förädlare utveckla bygden. Under varumärket "smålandskorgen - en smak av Småland" marknadsför man sig och säljer sina produkter framförallt genom flera butiker i området, men också genom restauranger, storkök och gårdsbutiker. Smålandskorgen samarbetar nu även med Hultsfredsfestivalen och Astrid Lindgrens Värld. På sin hemsida presenterar Smålandskrogen sina medlemmar,
81. Smålandskorgen Varumärke för marknadsföring av lokalt producerad mat från småskaliga livsmedelsförädlare
82. Småskaligt och smakrikt på Gotland Ny broschyr om regional mat producerad av Riina Noodapera, matambassadör på Gotland.
83. Snabbmat (Mat som utvecklingskraft - Norrbotten) Projekt inom Mat som utvecklingskraft där man produktutvecklade mat för snabbmatställen. Ett resultat blev laxburgaren.
84. Sparrisodling och sparrisfestival Projekt med LBU-medel. Ansvarig Allan Ahlbin på Hushållningssällskapet på Gotland.
83. Sundsmat Kunskapsspridning och nätverksbyggande kring lokal mat och småskalig ekologisk odling. Uppbyggnad av besöksträdgård.
Med projektet Sundsmat vill man verka för att skapa ett ökat intresse för trädgård, ekologisk, lokalt odlad mat och en hållbar och resursbevarande utveckling. Småskalig ekologisk odling, matlagning och vidare förädling är projektets huvudsakliga verksamhet.. Leader+ projekt i Hedemora kommun.
85. Svensk Lantmat Utvecklar kontakterna mellan konsumenter och landsbygdsföretagare med småskalig livsmedelsproduktion.
86. Sveriges Gårdsmejerister Det övergripande syftet är att bidra till att antalet småskaliga jordbruksföretag med mejeriverksamhet i landet ökar och att man med kompletterande verksamheter ökar lönsamheten och därmed möjligheten till överlevnad. Större genomslag på marknaden med fler produkter och större volymer av svenska gårdsprodukter. Att skapa nätverk och fasta organisationer för marknadsföring och aktiviteter så att företagen kan bli varaktiga och konkurrenskraftiga komplement till lantbruket. Sprida information och kunskap om miljömässigt hållbara produktionsmetoder.
87. The European Culinary Heritage Regional Matkultur (Culinary Heritage) är ett projekt som startade 1995 som ett samarbete mellan Sydöstra Skåne och danska Bornholm, för att hjälpa turister att hitta regional mat. Bland medlemmarna finns företag som tillverkar traditionella produkter, men också företag som arbetar med exempelvis en så otraditionell produkt som struts. Kravet på restauranger är att de serverar lokala specialiteter. Någon kvalitetsgranskning av företagen sker vanligen inte. Projektet har fått stor uppmärksamhet och Europakommissionen har givit Carrefour Sydsverige och företaget Edafors AB i uppdrag att utveckla ett europeiskt nätverk. För närvarande är 10 länder med 21 regioner fullvärdiga medlemmar och fem regioner kandidater som medlemmar.
2004-12-14
16(33)
Bilaga 5 88. Tjustbygdens skafferi Projektets verksamhetsidé är att genom samverkan mellan småskaliga regionala livsmedelsproducenter skapa underlag och resurser för etablerande av ett handels- och utvecklingscentrum för regionalt producerade livsmedel och måltider
89. Traktens bönder Varumärke för lokalt kött i Örebro län
90. Utvecklingskök Gävleborg Projekt i Gävleborg för att inventera olika användningsalternativ för ett utvecklingskök och bl.a. lista tänkbara användare.
91. Verkstaden för mat, slöjd och trädgård Verkstaden vill vara en progressiv smältdegel och ett inspirerande praktiskt centrum för utveckling inom mat, slöjd och trädgård. Praktisk utbildning i småskalig förädling. Drivs av Agroax.
92. Våga Växa Västernorrland Ett paraplyprojekt för flera projekt som syftar till att utveckla landsbygden
93. VÄM – Utveckling av landsbygdsföretag i Malung, Vansbro och Älvdalen Projekt som genom olika insatser vara till nytta för företagare och blivande företagare med anknytning till landsbygd eller lantbruk i de tre kommunerna
94. Värmlandsgrisen och Värmlandslamm KF i Värmland drev i samarbete med Hushållningssällskapet och LRF varumärket Värmlandslamm och Värmlandsgris. Projektet gick ut på att lyfta fram Värmland som en geografisk ursprungsmärkning. Varumärket är intressant på flera sätt. Det är bland annat illustrativt för diskussionen om vilka krav som bör ställas på en geografisk beteckning. Grisarna och lammen kommer förvisso från Värmland, men slaktas i Skara.
95. Västerbottensmat – Utveckling av livsmedelsföretagande i Västerbotten Projekt som vänder sig till alla livsmedelsföretag och även turistföretag som har livsmedelsförsäljning. Affärsutveckling, skapande av nätverk och diplomering av livsmedelsföretag är viktiga delar av projektet. Diplomeringen baseras främst på frågor som har med miljö och hygien att göra.
96. Västsvensk mersmak Startades år 2000 av Västsvenska Turistrådet i syfte att vidareutveckla det redan välmeriterade västsvenska köket, utveckla samarbete mellan krogar och råvaruproducenter och berika tillresande gäster och regioninvånare med varierade matupplevelser, värda såväl en gourmetresa som en omväg. Inte oväntat blev denna satsning från början en stor framgång med såväl krögare som råvaruproducenter. År 2004 fanns tjugosex certifierade krogar och en lång rad engagerade råvaruproducenter och livsmedelsförädlare.
97. Ökad egenförsörjning på Koster Avslutat Leader II projekt som gick under förra programperioden På Kosteröarna i Västsverige har en ekonomisk förening bildats bestående av enskilda småodlare. Vi planerar och samordnar säsongens odlingar. Distribuerar och säljer gemensamt till lokala handeln.
98. Ökad äggproduktion i Dalarna HS projekt för att öka äggproduktionen i Dalarna
99. Ölands skördefest En årlig skördefest som ölänningarna bjuder in till - en kulinarisk och kulturell upptäcktsresa!
100.
Öströö fårfarm
En lyckad satsning med förädling som bl.a. utvecklats med förädlingsstöd från Jordbruksverket.
2004-12-14
17(33)
Bilaga 5
Projektbeskrivningar För att visa vad ett projekt kan innehålla och ha för verksamhet redovisas här några av de större projekten som genomförts eller genomförs när det gäller målgruppen småskaliga livsmedelsförädlare och i förekommande fall kommentarer kring utvärderingar eller verksamheten. God livsmedelskvalitet i Västernorrland I Västernorrland pågår sedan 1 augusti, 2002 projektet ”God livsmedelskvalitet i Västernorrland”, som skall ge livsmedelsföretagen hjälp att stärka livsmedelssäkerheten och därigenom öka sin konkurrensförmåga. Projektet skall pågå till 2007 och har en budget på 7 823 000 kronor. Målsättningen för projektet är att all livsmedelshantering som sker i offentlig verksamhet skall ha ett till verkligheten anpassat och av kommunerna fastställt HACCP-baserat egenkontrollprogram. HACCP är en förkortning av Hazard Analysis Critical Control Points och kan på svenska översättas till faroanalys och kritiska styrpunkter. Projektet som omfattar 7 miljoner finansieras av Mål 1 och länsstyrelsen i Västernorrland och medfinansiärer är Livsmedelsverket, länets kommuner och de privata företagarna. Länsstyrelsen är projektägare och en person arbetar heltid som projektsamordnare med placering på länsstyrelsen. Vid projektstart bildades en central arbetsgrupp bestående av en statsinspektör från Livsmedelsverket, en livsmedelsinspektör från varje kommun, representanter från livsmedelsbranschen, projektsamordnare och projektansvarig. Verksamhet Projektet anordnar för varje grupp en serie workshops som omfattar tre tillfällen med 4 timmar per gång. Meningen med dessa är att dels motivera deltagarna och bygga upp en förståelse varför man måste ha ett egenkontrollprogram och dels ge deltagarna praktiska kunskaper om hur man upprättar ett egenkontrollprogram Därefter arbetar man enskilt på varje företag med sina HACCP-planer och har tillgång till support från projektledaren. När programmen är färdiga skickas de till miljökontoren i respektive kommun, för fastställande. Den första målgruppen var personalen på de kommunala storhushållen i länet och man lyckades upprätta 292 HACCP-baserade egenkontrollprogram varav idag ca 170 st är fastställda. Den andra målgruppen var livsmedelsföretagen av alla storlekar där man under 2004 hittills lyckats fånga upp 59 företag som är igång med sina egenkontrollprogram. Totalt finns det 120 företag som kommer att erbjudas plats i projektet. Den tredje målgruppen är restauranger. Utvärdering/kommentar Det här projektet som är ganska omfattande när det gäller antalet deltagare är ett projekt som har ett klart syfte och fokus på att alla som hanterar livsmedel inom länet skall ges möjlighet att utveckla egna egenkontrollprogram enligt HACCP och få dessa fastställda av sina kommuner.
2004-12-14
18(33)
Bilaga 5 Som projektledare har man inte vilken tjänsteman som helst utan har valt en kostekonom som kan ämnet vilket garanterar projektets kvalitet. Den centrala arbetsgruppen (styrgrupp) har en bred sammansättning av alla de kompetenser som behövs för projektets genomförande. Som workshopsledare har man valt konsulter från SIK som är en erfaren utbildningsaktör när det gäller livsmedelsföretag och har stor vana inom ämnet hygien och egenkontroll. Planeringen verkar genomtänkt för att man skall få ett så bra resultat som möjligt. Någon utvärdering av hela projektet har inte gjorts eftersom det ännu inte är avslutat. Däremot utvärderas varje workshop och sammanställs för att man skall kunna följa upp konternuerligt. Av dessa utvärderingar kan man utläsa att 84 % av deltagarna ökat sin motivation till egenkontroll efter deltagande i projektet. Att 86 % inlett arbetet med att upprätta egenkontrollprogram och att 71 % inte anser sig kunnat upprätta ett egenkontrollprogram utan att ha deltagit i projektet. Alla har sett projektet som lärorik till mycket lärorik och det är ingen som angett att den inte skulle ha varit lärorik vilket tyder på bra pedagogiskt upplägg.
2004-12-14
19(33)
Bilaga 5
Eldrimner Eldrimner har under två projektperioder från 1995 till 2003 arbetat som ett resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling i Jämtland. Under den första perioden kallades projektet för ”Matora” och från 2001 under användes namnet ”Eldrimner”. Under 2004 betraktar man sig fortfarande som ett projekt dock inte ett EU projekt. Finansieringen under 2004 kommer från Regeringen, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Sparbankstiftelsen och Jämtlands läns Landsting. De bägge projekten har en förhistoria i flera projekt som startades av länsstyrelsen redan under 80-talet och som var riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare. Man startade tidigt med en grundkurs för småskaliga livsmedelsförädlare och en grundkurs för blivande getfarmare 1987. Idén med flyttbara mejerier realiserades 1989 då två stycken sådana började användas. Ett i Skärvången och ett på Torsta lantbruksskola i Ås. Före 1995 finansierades dessa projekt med nationella medel och man kan säga att inför starten av det första projektet Matora så fanns det en grund och erfarenhet av att arbeta med småskalig livsmedelsförädling som man kunde bygga vidare på efter 1995. Syftet med Eldrimner kommer till uttryck i den plattform man tagit fram. Man skall: • Bidra till att skapa företagsamhet som ger en stabil ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling på landsbygden. • Forma verksamheten under starkt inflytande från företagarna. • Stödja företagarna i utvecklingen av hantverksmässigt tillverkade och unika produkter som ger för konsumenten ett förhöjt värde. • Se modern teknik som ett hjälpmedel att underlätta och förbättra hantverket. • Ge praktiska och teoretiska kunskaper runt hantverket som bygger på företagarnas aktuella och växande behov. • Lyssna till företagarna, ge inspiration och stödja dem i att utveckla sina idéer. • Förmedla internationella kontakter, bygga nätverk på såväl expert – som gräsrotsnivå i Europa. • Bedriva utvecklingsarbete i nära samarbete mellan företagare, experter och forskare. Verksamhet Man har hela tiden marknadsfört sig som ett resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling i Jämtland där deltagandet varit gratis eller kraftigt subventionerat om man haft sin verksamhet i länet. Mycket av verksamheten har dock under åren öppnats upp för deltagare från andra län som då fått bekosta sitt deltagande själva eller på annat sätt ordnat finansieringen. Eldrimner projektet har arbetat med och erbjudit flera olika verksamheter under åren. • Man har varje år arrangerat en mässan Særimner som vänder sig till alla som sysslar med småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling. Mässan innehåller seminarier, kurser, produktutställningar och tävlingar, nätverksträffar m.m. • Korta kurser och grundkurs i småskalig livsmedelsförädling. • Det har byggts ett rullande produktionskök där kan man börja en tillverkning, utveckla en produkt och skaffa sig erfarenheter inför att så småningom utveckla en egen produktionslokal. • Man har vid två tillfällen producerat en mattidning om matupplevelser i Jämtland samt en karta var man kan hitta producenterna.
2004-12-14
20(33)
Bilaga 5 • • • • • •
Det finns två flyttbara mejerier som hyrs ut till nystartade företagare. Man förmedlar praktikplatser hos producenter inom den småskaliga livsmedelsnäringen. Man erbjuder föredrag, seminarier i ämnet och säljer litteratur och kompendier. En ”Ateljé” har byggts där kan man börja en tillverkning, utveckla en produkt och skaffa sig erfarenheter för att så småningom utveckla en egen produktionslokal. En del av verksamheten är utvecklingsarbeten som kan handla om hjälp till egenkontroll, ansökan om skyddad ursprungsbeteckning, inventering av gamla traditioner för småskalig förädling av idag m.m. Man arrangerar studieresor till andra länder för att studera småskalig livsmedelsförädling och knyta kontakter.
Utvärdering/Kommentar Eldrimners båda omgångar, först som Matora och sedan som Eldrimner drevs som ett mål1 projekt med länsstyrelsen som projektägare och med länsstyrelsen och landstinget som medfinansiärer. Projektens mål var att hjälpa igång nya företag och stödja existerande företag inom branschen så att de kunde utvecklas och ge arbete åt fler. När de gäller nya företag säger man i den interna utvärderingen att det startats 13 nya företag under projektets gång samt att sex nya håller på att starta under 2004. I projektets målsättning fanns att det skulle startas fyra nya företag varför man kan säga att målsättningen överträffades. Eldrimner var tidigt ute med sin verksamhet inom området småskalig hantverksmässig livsmedelsförädling och har haft samma projektledare och samma styrgrupp sedan start. Eftersom projektet har kunnat verka över lång tid har man kunnat utveckla de många ben man står på som resurscentrum där t.ex. konceptet med studieresor varit en lyckad satsning som tagits upp av andra projekt som ett medel för kunskapsöverföring och kontakt med andra länder. Många har varit mycket positiva i att få delta i Eldrimners verksamhet andra har varit mer tveksamma och tyckt att verksamheten håller en för låg kvalitet för företag med erfarenhet och en affärsmässig syn på förädling. I utvärderingen av Eldrimner efterlyser man ett större fokus på affärsmässigheten kring småskalig verksamhet. I utvärderingen säger man också att det finns en hel del företag som inte har förädling som huvudsyssla samt sådana som mer är ”hobbyförädlare” vilket skulle kunna vara orsaken att affärsmässigheten inte stått i fokus. Eller som en jämtländs livsmedelsförädlare uttryckte sig på ett seminarium på Saerimnermässan: -”det viktiga är inte att tjäna pengar utan glädjen att få producera”.
2004-12-14
21(33)
Bilaga 5
Mat som utvecklingskraft Hushållningssällskapens Förbund har varit huvudägare för Mat som Utvecklingskraft som genomförts vid fyra Hushållningssällskap i sina respektive län; Norrbotten, Jämtland, Örebro och före detta Kristianstad. Delprojekten påbörjades under hösten 2000 och avslutades våren 2003. Varje delprojekt har förutom den lokala anpassningen också haft sina olika temainriktningar som: • produktutveckling, • marknadsförning, • utbildning och • regional matkultur. Norrbottens inriktning har varit produktutveckling. Målgrupper har varit livsmedelsförädlare, skolor och daghem, restauranger och turistentreprenörer med matservering samt allmänheten. Jämtland har haft sin tyngdpunkt på kommunikation i betydelsen marknadsinformation och värdeladdning och då framförallt mot målgrupperna storhushåll och restauranger. Vissa aktiviteter har dock vänt sig till producenter, skolelever och konsumenter. I Örebro har utbildning/kompetensutveckling varit huvudinriktningen. Projektet har setts som en viktig drivkraft för att stärka och förändra maten och måltidens roll. Utbildningsinsatserna har haft en bred målgrupp från skolelever och allmänhet, producenter, kommunala skolmåltider och regionala livsmedel till studerande på akademisk nivå. I f.d. Kristianstads län har inriktningen varit baserad på den skånska matkulturen. Projektet har haft två utvecklingsområden; småskaliga livsmedelsföretag samt grundskolans hemkunskapsundervisning. Verksamhet Norrbotten Arbetet har bestått i att utveckla nya metoder och arbetssätt för produktutveckling genom individuella utvecklingsprogram. Utvecklingsprogram har tagits fram för livsmedelsföretag, turistentreprenörer med matservering och för vägkrogar. I utvecklingsarbetet har projektet i Norrbotten bland annat arbetat med att konkret försöka hjälpa företagarna med att lösa specifika problem, hitta lämpliga samarbetspartners, testa nya produkter och ge idéer till nya produkter. Man har med det här arbetssättet lyckats få fram 19 nya livsmedelsprodukter genom tre delprojekt där man tagit fram nischprodukter dels för små livsmedelsförädlare dels för lite större småskaliga företag och dels produktutvecklat snabbmat. Man har också har också aktivt (speciellt med snabbmatsställena) visat och demonstrerat nya norrbottniska produkter för att detta ska generera affärer mellan norrbottniska företag. En hög prioritet har också varit att öka samarbetet mellan företagen i länet. Projektet har medverkat till start av 13 nya företag och man har under projektets gång ökat både omsättning och anställda hos de befintliga företagen. Inom projektet i Norrbotten har man byggt upp tre fungerande nätverk, ett för livsmedelsföretag, ett för kostchefer och ett för restauranger och turistentreprenörer med matservering.
2004-12-14
22(33)
Bilaga 5 De två sistnämnda har som målsättning att öka inköpen av lokala råvaror.
Jämtland I Jämtland har projektet marknadsfört lokala producenter och produkter. Man har haft en rad aktiviteter med seminarier, studieresor, rapporter, tävlingar, marknad med målgrupper som storkökspersonal, kockar och inköpare. Man har producerat en CD-skivan "Smakbitar" med mat och musik från Jämtland och Härjedalen. En videofilm där argument för att handla lokal mat diskuteras har spelats in och använts i olika sammanhang under projektperioden. Projektet har också bidragit till att underlätta för köparen att kunna handla lokalt producerade livsmedel genom bland annat seminarium om offentlig upphandling och framtagandet av beställningsmanualer och producentkataloger. Örebro I Örebro län har utbildning har sedan starten varit ledord för projektet.. Utbildningssatsningar har skett inom samtliga delprojekt och med en bred målgrupp - från skolbarn och allmänhet, via producenter av kommunala måltider och regionala livsmedel till studerande på akademisk nivå. Man har genomfört följande delprojekt Länsmåltiddagen riktad mot grundskolans personal och elever och som innehöll olika tävlingsmoment och Sapere-utbildning samt för personalen föreläsningar och kurser kring mat. Att göra affärer steg 1 och 2 riktad mot småskaliga livsmedelsförädlare där 15 aktiva företag deltog i kursen. Steg 2 genomfördes som en föreläsningsserie. Måltidsämbetet Kursutveckling av Magisterprogram - Måltidens entreprenörskap 40 p Sammankoppling av studerande och småföretag för uppsatsämnen Nätverkssamarbete Sammankoppling mellan Örebro universitet, Måltidens Hus, för att visa på möjligheten av att få experthjälp med uppsatsämnen för studenter. Kristianstad Projektet har bjudit in småskaliga livsmedelsförädlare till ett nätverk. Utifrån företagarnas önskemål har man sedan haft utbildningar och föreläsningar i ämnen som hygien och marknadsföring. Målet var att den ojämna kunskapsnivån skulle höjas bland företagarna och att nätverket skulle finnas kvar när projektet avslutades vilket också tycks vara uppfyllt. Projektet i Kristianstad har också arbetat med grundskolans hemkunskapsundervisning och har haft föreläsningar om skånsk matkultur för lärare. Man har också tagit fram ett handledningsmaterial Från äggakaga till hamburgare och anordnat en recepttävling. Några av delprojekten som planerats genomfördes aldrig beroende på att man inte ansåg att deltagarna i närverket var beredda för det utan det var viktigare att bygga upp relationerna och skapa en hållbar plattform. Utvärdering/kommentar Mat som Utvecklingskraft var ett av Hushållningssällskapens första större samarbetsprojekt på nationell nivå mellan flera Hushållningssällskap. Man såg det hela som ett pilotprojekt där de självständiga hushållningssällskapen skulle samlas under samma paraply och kunna delge varandra erfarenheter under de olika delprojektens gång. Man lade ner för lite resurser på samordning och styrning som innebar att man inte fick de samordningseffekter man trott skulle bli följden av projektet. De enskilda hushållningssällskapen är ju vana att driva egna projekt varför arbetet med de enskilda delprojekten i mångt och mycket utfördes som lokala projekt. Trots att man haft ett för svagt fokus på mål, strategier och genomförande har man ändå 2004-12-14
23(33)
Bilaga 5 lyckats skapa en intressant utvecklingsplattform och ett arbetssätt som man skulle kunna bygga vidare på. Av budgeten för projektet på 27,5 miljoner gick 75 % till personalkostnader I norrbotten satsade man på produktutveckling. Inte bara på traditionell regional produktutveckling utan även på att ta fram produkter inom nischen ”snabbmat”. Projektet tycks ha varit lyckat och konkret för de deltagande livsmedelsförädlarna och man har under arbetets gång tagit fram 19 nya produkter. Alla produkter är inte i produktion eftersom vissa kräver investeringar av olika slag. Både omsättning och antal anställda hos de deltagande företagen har också ökat under projektets gång. I Jämtland har man arbetat med marknadsföring av den regionala småskaliga maten på olika sätt. Noteras kan att man i samma län också haft andra projektägare som drivit projekt med ungefär samma mål och målgrupper. I utvärderingen av Mat som Utvecklingskraft i Jämtland framgår inte om man samarbetat med projektet Mer Värd Mat eller på annat sätt delat upp marknadsföringen. Det är också omöjligt att mäta effekten av projektet eftersom man inte vet vilka projekt och aktiviteter betytt mest för de småskaliga livsmedelsförädlarna. För deltagarna i de olika projekten har det varit otydligt vem som varit projektägare för den aktivitet man deltagit i. I Örebro satsade man på utbildning. Inom skolans värld med sensorik utbildningar och för livsmedelsförädlarna med en kurs och en föreläsningsserie i att göra affärer. Man drev också delprojektet måltidsämbetet där en bestående effekt blev en högskoleutbildning på 40 p som kallas Måltidens entreprenörskap och som har en direkt koppling till regional livsmedelsförädling. Utbildningen är igång från hösten 2004 på Grythyttan och läses av 5 studenter. I Kristianstad kom man igång sent med projektet och flera delprojekt genomfördes aldrig. En bestående effekt av projektet blev ett nätverk av småskaliga livsmedelsförädlare. Av alla delprojekt under Mat som Utvecklingskraft tycks Norrbotten ha lyckats bäst där aktiviteterna haft en direkt praktisk nytta för de deltagande livsmedelsförädlarna. Det är svårt för en utomstående att se hur man har arbetat övergripande med projektet. Det mesta framstår som ”vanliga” projekt som skulle kunna ha drivits inom varje enskilt hushållningssällskap utan något övergripande nationellt projekt. Men att driva det som ett nationellt projekt gjorde det förmodligen lättare att söka pengar samtidigt som man inom HS kunde pröva en ny modell för projekt som säkert kan utvecklas.
2004-12-14
24(33)
Bilaga 5
Mer Värd Mat MVM startade i första omgången 2000 och avslutades 2002. En andra omgång startade 2003 och sträcker sig till 2005. MVM är ett så kallat ”storprojekt” vilket innebär att man bygger en plattform som rymmer alla projekt som går in under Mer Värd Mats syfte som är att öka konkurrenskraft, lönsamhet och tillväxt i länets livsmedelsnäring både inom primärproduktions- som förädlingsledet. Man vill också öka produktionsvolymen hos primärproducenterna och höja förädlingsgraden av livsmedel. Projektet riktar sig till verksamheter i Jämtland och Härjedalen och har tre målgrupper: Livsmedelsförädlande företag - stora och små. Primärproducenter som producerar råvaror till livsmedelsförädlarna. Konsumenter genom riktade insatser till storhushåll, restauranger, butiker, grossister och allmänhet. När projektet startade så tog man över alla pågående projekt för att få en samordning kring marknadsinsatserna. Strategin för MVM var och är att man skall kunna arbeta långsiktigt för en ökad samverkan mellan primärproduktion, vidareförädling, stora och små företag mot målet att öka försäljningen av lokalt producerade livsmedel både inom och utom Jämtland. Affärsidén är att man skall synas med lokal mat och man har därför lanserat en märkning ”Smakrikt – Jämtland-Härjedalen” som talar om var maten kommer ifrån. Verksamhet Under första perioden inom MVM arbetade man med olika utvecklingsområden. Under varje utvecklingsområde fanns en mängd aktiviteter med seminarier, studieresor, kurser, marknadsföring, mässor, inspirationsdagar, konsumentaktiviteter mm. Flera av utvecklingsområdena har fortsatt under nuvarande period. Utvecklingsområde Anpassning av primärproduktionen - nötkött Det övergripande syftet för utvecklingsområdet har varit att öka möjligheterna till lönsam produktion utifrån marknadens krav av såväl ekologiskt som konventionellt producerat kvalitetskött. Man ville ha jämn produktion genom ökad kostnadseffektivitet baserad på utveckling av nya produktionsmetoder, samverkansmodeller och kunskapsförmedling Utvecklingsområde Anpassning av primärproduktionen -lammkött Syftet har varit att öka lönsamheten och förädlingsvärdet i lammproduktionen genom bättre marknadsanpassning av produktionen och genom bättre samordning mellan producent, slakt och marknad. Utvecklingsområde Anpassning av primärproduktionen - ren kött Här ville man genom samverkan mellan företag inom livsmedelssektorn i länet oavsett storlek och produktslag och genom gemensamma och samordnande aktiviteter effektivisera utvecklingsinsatser och höja näringens lönsamhet Utvecklingsområde Miljö- och kvalitetsutveckling Avsikten var att öka kompetensen när det gällde miljö- och kvalitetsarbetet inom livsmedelssektorn.
2004-12-14
25(33)
Bilaga 5 Utvecklingsområde Ekologisk mat Att arbeta for en ökad konsumtion och produktion av ekologisk mat. Utvecklingsområde Lantmat Man ville öka konkurrenskraften och få fler företagare inom förädling. Utvecklingsområde Konsument Direkt Syftet var att öka olika konsumentgruppers och skolelevers kunskap om den lokala matens, jordbrukets och livsmedelsproduktionens betydelse för individen och länets utveckling. Utvecklingsområde Mat som utvecklingskraft Att lyfta fram den offentliga sektorns ansvar och möjlighet att visa att mat är en utvecklingskraft. Att visa vägen när det gäller sambanden mat, miljö, hälsa och råvarors ursprung. Utvärdering/Kommentar Projektet har uppenbarligen haft en hel del problem under den korta tid som Mer Värd Mats första omgång genomfördes under 2000 till 2002. I den externa utvärdering som var klar i december 2002 pekar man på många brister men också på sådant som var positiv. Projektet lyckades uppnå de flesta av de utlovade målen. Genomförda aktiviteter, antal deltagare, bildade nätverk, kompetensutvecklingsinsatser etc. är mål som projektet lyckats nå. Däremot var det ett delprojekt som inte genomförde enligt planen – IT-projektet. Aktiviteten ”Kreinnova” fick ett helt annat innehåll än det ursprungliga syftet. Däremot har projektets strategi uppfattats som spretig och otydlig. Många strategier, övergripande mål, delmål samt mål för enskilda utvecklingsområden har gjort projektet svårt att styra samt att prioritera insatser och aktiviteter. Uppenbart är att den strategi projektet haft inte varit tillräckligt kommunicerad. Några av utvecklingsledarna påtalade att mängden av aktiviteter har tagit kraft från andra planerade insatser och därmed orsakat ett ostrukturerat arbete och att det har varit stora brister i samverkan mellan de olika utvecklingsområdena. Man pekar också ut en rad andra brister i utvärderingen som alla har att göra med den interna organisationen i projektet. Inför del två av Mer värd mat har man försökt utforma projektet utifrån en tydligare struktur och med ett mindre antal bärande strategier. Enligt handlingsplanen fokuserar man på färre mål som skall vara mätbara och sinsemellan skall vara väl avstämda. Trots att storprojektsmodellen var tänkt att samordna alla krafter på området kan noteras att liknande projekt pågick parallellt t.ex. att Hushållningssällskapet haft ett eget avgränsat projekt, "Mat som utvecklingskraft", med lojalitet mot ytterligare en uppdragsgivare som ibland har gjort det svårt att bedöma vem som varit avsändare till aktiviteter inom Mer Värd Mat. Värt att notera är att ” Mat som utvecklingskraft” ägs och utvärderas av Hushållningssällskapet både regionalt och centralt samt redovisas i Mer Värd Mats utvärdering.
2004-12-14
26(33)
Bilaga 5
MatHalland Under slutet av 1990-talet genomförde Hushållningssällskapet i Halland en inventering av de småskaliga livsmedelsföretagen i Halland. Det totala antalet uppgick till ca 100, inklusive caféer och restauranger med koppling till gårdar eller annat landsbygdsföretagande. Under åren 1999-2001 genomfördes ett 80-tal utvecklingsprojekt i Halland genom projektet ”LivsmedelPlus”som ingick i Teknikbrostiftelsens projekt ”Kunskapsbron”. Verksamheten riktade sig till små- och medelstora livsmedelsföretag. Utvecklingsbehoven i företagen identifierades genom uppsökande verksamhet. Projekten genomfördes med hjälp av insatser från forskare, lärare och studenter vid universitet och högskolor samt branschforskningsinstitut. Exempel på insatsområden var: produkt- och förpackningsutveckling, logistik- hygien- och marknadsfrågor. Under arbetets gång framkom behov från de medverkande företagen av en samordning av framtida utvecklingsinsatser. Företagen gav uttryck för allt för många olika aktörer, kortsiktiga projekt och behov av att integrera olika lösningar i ett och samma sammanhang. Mot denna bakgrund bildades 2002 en utvecklingsplattform, MatHalland, där företag, myndigheter och organisationer samverkar kring livsmedelsutvecklingsfrågor i Halland. Samverkan, långsiktighet och strategiskt tänkande var viktiga nyckelord i arbetet. MatHalland drivs med Region Halland som huvudansvarig. Det övergripande målet med MatHalland är att skapa tillväxt och stärka konkurrenskraften för de halländska livsmedelsföretagen. Det finns också utvecklingsmöjligheter i kopplingarna mellan mat och upplevelser. Arbetet koncentreras inom tre områden: • • •
Affärs- och marknadsutveckling Utbildning, kompetens- och FoU överföring Skapa synergier mellan mat – upplevelser och hälsa
Målgruppen är råvaruproducenter med mervärdeskoncept, små- och medelstora livsmedelsförädlare samt företag och aktörer inom området mat och upplevelser. I MatHallands plattformsarbete ingår att initiera, koordinera och backa upp projekt och olika nätverk och samordna aktörer och verksamheter inom livsmedelsområdet. Man arbetar för närvarande i ett 15-tal olika projekt och nätverk. Projekten handlar bland annat om marknadsundersökningar, produktutveckling, nya logistiksystem för regionala produkter, vidareförädling av halländska råvaror och mervärdeskommunikation. MatHalland ingår också i nätverket ”Culinary Heritage”- Regional Matkultur där ett 25-tal regioner runt om i Europa samverkar kring regional matprofilering, affärsutveckling och matupplevelser. I Halland medverkar ett 30-tal producenter och restauranger. Verksamhet 1. Regional Matkultur – 2004-2005 • Regional Matkultur Halland • Culinary Heritage in Europe – Interreg IIIC 2. Marknadsundersökning Regional Mat – samverkan SLU m.fl.
2004-12-14
27(33)
Bilaga 5 3. Produkt- och marknadsutveckling • Produktutveckling av ny vegetabilisk råvara • marknads- och logistikutveckling inom skaldjursområdet (Hallandskrabban) • förstudie av färdigmatskoncept • leverantörsnätverk för integrerat logistiksystem • mervärdeskommunikation 4. Nätverk. Samverkan/support med ett 10-tal nätverk. • Bondens Egen Marknad. Självständig förening. • Kulinarisk Resa Genom Halland som är en självständig förening • HIT-Halland. Självständigt nätverk för marknadsföring på gemensam portal. • Matkultur Falkenberg. Regional- och ekologisk mat ur ett folkbildnings- och folkhälsoperspektiv 5. Profilering av halländsk mat 6. Svensk kvalitetsmat utvecklar landsbygden (SKUL projektet) 7. Skördefest på Varbergs Fästning. 8. Förmedling av utbildningsinstanser - informationsspridning Under året har kurser, seminarier och studieresor arrangerats, främst i Hushållningssällskapets och Länsstyrelsens regi. Exempel på områden: • livsmedelshygien • affärsutveckling • förpackningar och design • prissättning De småskaliga producenterna har fått information om aktiviteterna genom personliga inbjudningar eller nyhetsbrev från Hushållningssällskapet. 9. Kompetensutveckling restaurangnätverk Där man utvecklat strategier för användande av regionala råvaror och stärkande av smak/kvalitetsprofil vilket haft en direkt koppling till de småskaliga livsmedelsförädlarna. Kommentar Projektet Livsmedel+ som verkade mellan 1999-2001 har det inte gått att få fram någon utvärdering av. Däremot finns det en utvärdering av Teknikbrostiftelsens projekt Kunskapsbron där Livsmedel+ ingick. Den utvärderingen är inte intressant i det här sammanhanget eftersom den omfattar alla typer av företag som deltog i kunskapsbron och inte säger oss något om de småskaliga livsmedelsförädlarnas deltagande.
2004-12-14
28(33)
Bilaga 5
Avslutande kommentarer I Sverige drivs tusentals projekt med hjälp av EU:s strukturfonder och nationell och privat finansiering. Därtill kommer LBU medel där det finns pengar för kompetenshöjande åtgärder för landsbygdutveckling. Även olika stiftelser är med och finansierar projekt speciellt i södra Sverige. En liten del av alla dessa projekt riktar sig till småskaliga livsmedelsförädlare. Exempelvis så har man Inom Mål 2 södra och Mål 2 Öarna under perioden 2000-2006 en budget på 12,6 miljarder. Av dessa har hittills bara ca 1 % använts till projekt riktade mot småskalig livsmedelsförädling. Om stöd och bidrag En allmän diskussion har börjat komma igång kring frågan om strukturfondernas verkan när det gäller de svaga regionerna. Ett av flera inlägg i den debatten kommer från Institutet för tillväxtpolitiska studier som gjorde en utvärdering 2004 om effekterna av de geografiska målprogrammen inom EG:s strukturfonder. I ITPS utvärdering har man som huvudslutsats att man inte kan spåra några effekter av EU:s geografiska målprogram på den totala regionala utvecklingen. Under programperioden har de regionala skillnaderna snarare fördjupats än jämnats ut och stödkommunerna blivit svagare än icke stödkommuner. Det utesluter inte att enstaka projekt har varit lyckosamma men det är förvånande att det inte går att spåra någon effekt på den samlade regionala utvecklingen. I Livsmedelsekonomiska Institutets rapport 2 004:3 – En levande landsbygd- vad politik kan åstadkomma? – pekar man ut flera risker kring nuvarande stödpolitik. Man säger att flera stöd riskerar att snarare bli ett inkomststöd än ett medel att främja den lokala utvecklingen. Vissa stöd kan ha direkt negativa konsekvenser för landsbygden genom att motverka breddning av landsbygdens näringsliv, tränga undan befintlig verksamhet och ge upphov till ökad administration för företagarna. Exempelvis så kan stöd riktade mot enbart jordbruksföretag motverka att andra sektorer på landsbygden utvecklas. Det finns också en risk för att de statliga stöden enbart ersätter privat finansiering. Man riktar också kritik mot att dagens stödflora inte innehåller de åtgärder som är mest verkningsfulla för landsbygdens och företagens utveckling nämligen generella insatser för förbättrat näringsklimat och utbyggnad av infrastrukturen. En iakttagelse som gjorts under arbetet med den här rapporten är den stora kulturskillnaden när det gäller synen på stöd och bidrag som finns mellan södra och norra Sverige. I norr har man en vana sedan flera årtionden att söka olika stöd som företagare och anser det som omöjligt att själv betala för något man behöver. I södra Sverige ser man mer affärsmässigt på det hela och stöd är inte det första man tänker på om ett behov uppstår. Man kan mycket väl betala själv om det är ett absolut behov för företaget. Naturligtvis är detta en generalisering men lite av det här lyser igenom på alla nivåer från småskaliga livsmedelsföretagare till projektägare och myndigheter. Om projektpolitiken får fortsätta så kommer nog kulturskillnaderna att förhoppningsvis utjämnas.
2004-12-14
29(33)
Bilaga 5 Hur hittar man projekten? När det gäller projekt som är riktade mot småskaliga livsmedelsförmedlare så är det mycket svårt att identifiera dessa. De projektdatabaser som finns har inte sökfunktioner som gör att man lätt kan ta fram projekt med målgruppen småskaliga livsmedelsförädlare utan man är tvungen att söka på aktivitet vilket innebär att man får upp ett tusental projekt vid varje sökning beroende på vilket program man söker i. Vissa program som t.ex. Växtkraft Mål 3 har överhuvudtaget ingen tjänst där man kan söka efter projekt. Där finns idag ca 50 000 beviljade projekt. Det är alltså näst intill omöjligt att skapa sig sann bild av projektsverige något som även andra påpekat som t.ex. Institutet för Tillväxtpolitiska studier. I projektet Livsmedelssverige, som är en webbportal formellt placerad vid SLU, finns en projektdatabas med länkar till olika projekt kopplat till livsmedelsförädling. Det är ett bra initiativ men databasen verkar inte uppdateras så ofta och fångar inte upp alla projekt inom det här området och en del som redovisas verkar det tveksamt om de hör hemma där. Den här databasen eller en liknande skulle behöva utvecklas och hållas aktuell. Inte minst för att man skulle kunna undvika att projekt med samma syfte och mål startas parallellt i samma region men av olika projektaktörer. Det är mycket vanligt att olika projektaktörer inte känner till varandras projekt och att man sitter på olika håll och gör samma sak. Det verkar som hjulet ständigt uppfinns inom projektSverige. Information om projekten. Vid den inledande kartläggningen av projekt riktade mot småskaliga livsmedelsförädlare fanns en övertygelse om att det skulle vara lätt att få fram utvärderingar av projekten. Efter ett tag stod det klart att utvärderingar inte var något som var självklart och som knappast existerade. Intresset för hur ett enskilt projekt lyckats i sin måluppfyllnad verkade inte finnas. Man kan då ställa sig frågan om hur man kan dra lärdom av olika projekt när man skall starta nya? Det finns tre former för utvärderingar som återfunnits under arbetet med denna översikt: 1 Den formella utvärderingen där man fokuserar på budgetmedel och inrapporterad slutrapport. 2 Övergripande utvärderingar där man statistiskt studerar förändringar när det gäller effekter på sysselsättning, arbetsinkomster m.m. på regional läns- eller kommunal nivå för att se om stöden haft någon effekt 3 Utvärderingar av enskilda projekt för att se hur man uppnått målen för projektet. När det gäller den första formen så har de förvaltningsmyndigheter som beviljar projekt liksom projektägare generellt låga ambitioner när det gäller utvärdering och återrapportering av verksamheten förutom när det gäller beviljade medel. Myndigheternas fokus gäller att bevilja medel och se till att medlen utnyttjas under perioden samt att de redovisas korrekt. Inte att utvärdera effekten av projektens genomförande, måluppfyllelse, betydelse på den regionala utvecklingen och horisontella mål m.m. I den andra formen av utvärderingar hittar man sådana som övergripande tittar på effekterna av projekten ur regionalpolitisk synvinkel eller hur programmen lyckats gentemot uppställda mål. Här hittar man t.ex. Nuteks halvtidsutvärdering, rapporter från Livsmedelsekonomiska institutet och ESF-rådets halvtidsutvärdering av Växtkraft mål 3, ITPS effektutvärdering av de geografiska målprogrammen inom EG: s strukturfonder 2004 m.m.
2004-12-14
30(33)
Bilaga 5 I den tredje formen av utvärderingar är det svårare att hitta exempel eftersom det inte finns några krav på externa utvärderingar som borde vara ett minimikrav i sammanhanget. En del större projekt har gjort externa eller interna utvärderingar av skiftande kvalitet av vilka en del redovisas i den här rapporten. I Nuteks halvtidsutvärdering 2004 av programmen pekar man just på att projektägarna under resterande programperiod bör ägna mer tid åt systematisk uppföljning av projektets resultat. Uppföljningar och utvärderingar bör tydligare ingå i en strategi för lärande och kommunikation.
Projekttrötthet På möten där projektägare deltar, i utvärderingar eller i samtal med småskaliga livsmedelsförädlare stöter man hela tiden på ordet ”projekttrötthet”. Projektaktörerna hävdar att det idag är svårt att få deltagare till projekten och att man idag måste ägna mycket tid åt uppsökande verksamhet och personlig påverkan för att kunna fylla projektets kvot. Företagen å sin sida ser inte värdet av att delta i ännu ett projekt med ungefär samma innehåll som de förra projekten och med varierande kvalitet samtidigt som tiden inte vill räcka till. Korta projekttider gör att man knappt hinner börja innan projekttiden är slut. Ofta tar det över halva projekttiden innan projektet är fullt igång och då är det dags att börja avveckla. Väldigt många projekt går det inte att få fram någon information om förutom i bästa fall en projektbeskrivning. De personer som nämns som kontaktpersoner svarar inte eller är oftast försvunna från projektet när man försöker ta kontakt. En hel del verkar heller inte vilja tala om projektet vilket betyder att det kanske inte var så lyckat? Det är inte ovanligt att man i ett projekt använt tiden till att söka projektledare och annan projektpersonal medan verksamheten fått vänta. Under kartläggningen av projekten har det varit vanligt att man skickats från en person till en annan på grund av att man bytt projektledare ett antal gånger under projekttiden. I slutändan finns det naturligtvis inte någon som har överblick av just det projektet och ändå mindre resultatet. Många projekt verkar inte vara väl förankrade utan är projekt som byggts ”ovanifrån” utan att man riktigt vetat om det funnits ett verkligt behov. Behovet har mer varit av arten att hålla projektpersonal sysselsatt. Man har förmodligen sett möjligheten att söka pengar till organisationen eller kommunen. Det skulle kunna vara ett skäl till att flera projekt har stora problem med att få projektdeltagare. Ett exempel Ett projekt inom ett av målprogrammen med en budget på 3,6 miljoner avsåg att etablera ett kompetenscentrum, starta flera utbildningar, arbeta med produktutveckling m.m. Under projektets 3 åriga verksamhet var 14 personer anställda i projektet under kortare och längre perioder. Externt deltog 39 personer på kommuner och myndigheter som resurs till projektet och lade ned ca 3000 timmars arbete. Resultatet blev att en utbildning godkändes av KY-myndigheten men lades ned eftersom inga sökte sig till utbildningen. En kvällskurs på 4 timmar i livsmedelshygien genomfördes med 5 deltagare. För övrigt genomförde projektpersonalen en mängd möten med andra projekt i regionen, kommuner samt myndigheter.
2004-12-14
31(33)
Bilaga 5
Ovanstående är förmodligen inte ett unikt exempel. Det är t.ex. mycket svårt att hitta några bestående spår efter många avslutade projekt. Erfarenheter från avslutade och pågående projekt Många projekt har varit lyckade för enskilda deltagare och gett mätbara effekter av verksamheten. Det kan vara att man i ett projekt lärt sig grunderna för en process och vågat starta en verksamhet. Eller att man deltagit i någon form av egenkontrollutbildning och efter projektets avslutande har ett godkänt egenkontrollprogram. I målsättningarna för projekten sätter man ofta upp indikatorer som skall uppfyllas. Det kan vara hur många nya företag som skall ha startats, hur många som skall ha kvar bibehållen sysselsättning, jämlikhetsmål d.v.s. antalet kvinnor som är sysselsatta i förhållande till antalet män m.m. Problemet med dessa indikatorer är att det är svårt att slå fast att det var just det här projektet som åstadkom resultatet eftersom projekttiderna är så korta. Det kan ju ha varit ett tidigare projekt eller ett som gått parallellt som initierat slutresultatet d.v.s. de sammantagna verksamheterna under en längre tid. Det här problemet brukar ofta påpekas i slutrapporter eller utvärderingar av projekt. Ett projekt som inte når det resultat man eftersträvar behöver ibland inte ses som misslyckat. Projektet kan ha fungerat som en katalysator för de deltagande småskaliga livsmedelsförädlarna där de lärt känna varandra, kunnat skapa ett förtroende och på så sätt byggt upp ett nätverk. I det nätverket kan man komma in på andra frågeställningar som man efter projektets avslutande spontant fortsätter att arbeta med. Vem eller vilka som leder ett projekt kan ofta ha betydelse för projektets resultat. Eftersom dokumentationen kring ett projekts målsättning och syfte ofta är summariska så är engagemanget hos projektledaren eller ledningen avgörande för verksamhetens genomförande. Att som hos många projekt under projekttiden byta projektledare ett antal gånger betyder ofta en slags omstart för projektet och gör att verksamheten blir lidande. Man skulle kunna säga att projektledningen varit ”svag” vilket skulle kunna förklara resultatet av många projekt. Motsatsen, en stark projektledning, ofta ledd av en ”eldsjäl”, kan innebära både fördelar och nackdelar för ett projekts genomförande. Det kan innebära att konflikter och externa idéer inte släpps fram. En stark projektledning tenderar att dra till sig bidrag på bekostnad av andra projekt. Utvecklingen av verksamheten sker helt på projektledningens villkor och för presumtiva projektdeltagare finns inget utrymme att påverka eller att välja andra projekt. Insynen i projektet sker också helt på projektledningens villkor. En fördel med en stark projektledning kan vara att man får en kontinuitet under en längre tid. Något som ofta efterlyses av projekttrötta småskaliga livsmedelsförädlare. En stark projektledning kan lägga ned tid och projektmedel på att marknadsföra projektet på alla nivåer och på så sätt styra bidragen till sitt eget projekt. Oavsett varifrån medlen kommer så betalas dessa ut under en kortare tid varför alla projekt med ambitionen att bli mer permanenta måste hitta andra lösningar om man vill fortsätta verksamheten och få en kontinuitet.
2004-12-14
32(33)
Bilaga 5 Om projektet initierar verksamheter som för sin fortsatta drift är beroende av bidrag kan man knappast kalla projektet som lyckat. I sådana projekt går det åt mycket tid och pengar till att hitta fortsatta bidragsmedel istället för att hitta riskkapital. Man blir fartblind över den goda iden och ser inte att verksamheten inte har någon framtida egen affärsmässighet. Slutkommentar Vi är nu inne på den andra av strukturfonds- och miljö och landsbygdprogrammets perioder. Inför kommande period bör man kanske analysera problematiken och ta upp en diskussion om alternativ användning av medlen. Skall projektfloran fortsätta att blomma och i så fall på vilket sätt? Kan medlen kanske istället fonderas och kanaliseras genom stiftelser liknande KK-stiftelsen eller Teknikbro stiftelsen utan att man för den skull återgår till den centralstyrda regionalpolitiken. Skall branschorgan förfoga över medel eller skall dem det gäller de småskaliga livsmedelsförädlarna själva ges initiativet och själva få bestämma vad pengarna skall användas till?
2004-12-14
33(33)
Bilaga 6
Stödmöjligheter Inledning I detta avsnitt beskrivs kortfattat de olika stöd som vi funnit kan utnyttjas för att främja en utveckling av småskalig livsmedelsförädling. Med undantag för delar av förädlingsstödet och kanske i viss mån projektstöden inom inom miljö- och landsbygdsprogrammet (LBU) har inget av beskrivna stöd det specifika syftet att främja enbart småskalig livsmedelsproduktion utan är snarare en fråga om hur man väljer att tillämpa det aktuella stödet. I sammanställningen har vi dels företagsinriktade investeringsstöd, dels stödformer som är mer inriktade på näringslivsfrämjande insatser och slutligen mjuka stöd såsom kompetensutveckling. Stöd finns inom olika EU-program men även nationella stöd förekommer. Inledningsvis beskrivs stöden inom miljö- och landsbygdsprogrammet, därefter beskrivs stöd inom andra EU-program och slutligen de nationella stödformerna. Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000 – 2006 (LBU) Inledande beskrivande text om LBU – se nedan t.ex. Leader+, olika insatsområden etc. (Rådgivande kommitten?)
Kompetensutveckling (K2) Stöd för kompetensutveckling ges till utbildningar som riktar sig mot lantbruksföretag eller andra med anknytning till lantbruket. I de flesta fall drivs dessa genom kurser, seminarier, studiecirklar och enskild rådgivning. Stöd lämnas till den som ordnar olika former av utbildning. Inom ett län bedrivs kompetensutveckling främst genom länsprogram som hanteras av länsstyrelsen. Organisationer, nätverk, föreningar och andra sammanslutningar som har intresse och engagemang att driva och anordna insatser för kompetensutveckling kontaktar länsstyrelsen som tar ställning till om insatserna ska ingå i länsprogrammet. Stöd för kompetensutveckling som är av nationell karaktär beslutas av Jordbruksverket.
Stöd till förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (förädlingsstöd) Förädlingsstödet är ett investeringsstöd som kan lämnas till företag som förädlar och saluför jordbruksprodukter men riktar sig främst till småskaliga livsmedelföretag och företag som genomför innovativa projekt. Beslut om stöd utanför mål 1-området fattas av Jordbruksverket. Inom mål 1-området är det dock länsstyrelserna som handlägger stödet. Stödet beviljas som en procentsats av planerade investeringar och betalas ut då dessa har genomförts.
Bilaga 6
Stödet är framtaget för att främja varaktigt nya avsättningsmöjligheter för jordbrukprodukter. De investeringar som berättigar till stöd är: •
Uppförande och förvärv av fasta anläggningar, dvs. byggnader. Förvärv av mark är däremot inte stödberättigande.
•
Nya maskiner och ny utrustning, inklusive mjukvara till datorer
•
Allmänna omkostnader, såsom arkitekt-, ingenjörs- och konsultkostnader för genomförandestudier samt förvärv av patent och licenser.
Projektstöd för utveckling av landsbygden Syftet med projektstöden för utveckling av landsbygden är att främja utvecklingen av landsbygden och genom samverkan förstärka och komplettera andra åtgärder för utveckling av landsbygden. Exempel på stödmottagare är lantbruksföretagare och sammanslutningar av dessa liksom andra landsbygdsföretagare, föreningar och organisationer som har anknytning till stödberättigande verksamheter. Även andra företag, föreningar och organisationer lokaliserade på landsbygden eller med anknytning till de verksamheter som ingår under respektive åtgärd är möjliga stödmottagare. Stöd kan även ges till enskilda företag men då är stödbelopp högst 30 procent av den totala kostnaden eller högst 480 000 kronor. Projektstöden ska ses som ett komplement till övriga mer direkt lantbruksanknutna åtgärder och är därför främst avsedda för andra insatser än investeringar. Om investeringen ingår som en del i ett större projekt med även andra insatser kan även investeringar ingå. Beslut om projektstöd fattas av länsstyrelserna. Om projektet har relevans på nationell nivå fattas beslutet istället av Jordbruksverket. Projektstöden för utveckling av landsbygden omfattar fem olika delåtgärder:
Marknadsföring av kvalitetsprodukter Stödberättigande åtgärder kan vara att identifiera kvalitetsprodukter och söka marknader för dessa liksom att vidareutveckla idéer till marknadsområden och andra marknadsföringsaktiviteter. Marknadsundersökningar, förstudier till kvalitetssäkringsprojekt och tjänster för att stödja marknadsföring av produkterna kan också vara stödberättigande åtgärder liksom att ta fram lokala eller regionala varumärken. Reklamkampanjer för jordbruksprodukter är däremot inte stödberättigande.
Bilaga 6
Diversifiering av verksamhet med anknytning till lantbruket Åtgärden är främst inriktad på att stödja andra insatser än investeringar. Stödberättigande verksamheter kan ha koppling till jord- eller skogsbruksdelen i företaget, t.ex. lantgårdsturism, gårdsbutik, utveckling av nischproduktion eller naturmiljö- och kulturmiljöanknutna verksamheter. Andra stödberättigande verksamheter inom entreprenadverksamhet, kultur, nöje, informationsteknologi och kommunikation kan tillåtas ha svagare anknytning till lantbruksdelen i företaget.
Främjande av turism och småföretagande Turismnäringen är en växande näring inom tjänstesektorn. Landsbygden har goda förutsättningar att få del av den volymökning som sker inom denna näring. Aktiviteter som utvecklar nya koncept och ökar landsbygdens inkomster från turismen är viktiga och bör förstärkas. Det kan gälla t.ex. kultur-, upplevelse-,vildmarks- och ekoturism, bo på lantgård, fritidsfiske, jakt, vandringsleder, fältvandringar, fågelskådning, bergsklättring, ridning och campingplatser.
Utveckling och förbättring av infrastruktur Jordbrukets förändringar och anpassning medför ändrade krav på infrastrukturen. Väl fungerande el-, tele- och IT-nät på landsbygden är en förutsättning för utveckling av jord- och skogsbruket och av nya verksamheter på landsbygden. I många landsbygdsområden hämmas det transportberoende jord- och skogsbruket av att vägnätet och vägunderhållet inte är anpassat till dagens standardkrav.
Byutveckling samt skydd och bevarande av kulturarvet på landsbygden Inom denna åtgärd kan man stödja lokala utvecklingsgrupper som komplement till Leadergrupperna samt för att bevara kulturellt värdefulla miljöer med anknytning till lantbruket. Insatser för lokal utveckling från lokala grupper kan vara stödberättigande, förutsatt att det finns en anknytning till lantbruket och dess omställning. Ett villkor för att initiativ ska vara stödberättigande är, att de ska förbättra förutsättningarna för att etablera nya och ekonomiskt konkurrenskraftiga verksamheter och sysselsättningar. Exempel på projekt för att bevara kulturellt värdefulla miljöer är kulturhistoriskt anpassade renoveringar av bymiljöer, gårdsmiljöer och byggnader. Upprustning av byggnader och andra miljöer bör ha andra syften än enbart bevarandet av kulturhistoria.
Bilaga 6
Investeringsstöd till jordbruks-, trädgårds- och renskötselföretag Investeringsstöd kan lämnas till jordbruks-, trädgårds och renskötselföretag i vilka kompletterande verksamhet såsom skogsbruk, turism, hantverk, småskalig förädling och försäljning av gårdsprodukter som har nära anknytning till lantbruk, kan ingå. Stödet är inom LBU-programmet indelat i två delar med olika syften. Ett huvudsyfte med stödet är att underlätta anpassningen till ett ekologiskt hållbart jordbruk, (miljöinvesteringar). Hit räknas att bevara och förbättra natur- och kulturmiljön, arbetsmiljön, djurmiljön eller livsmedelshygienen. Ett annat huvudsyfte är ekonomisk och social utveckling på landsbygden. Härmed avses att stärka företagens konkurrensförmåga, stimulera till kompletterande verksamhet eller bibehålla och skapa sysselsättning för både kvinnor och män. Beslut om investeringsstöd fattas av länsstyrelserna. Stöd lämnas endast för investeringar i fasta anläggningar. Till fasta anläggningar räknas byggnadsinventarier och annan utrustning avsedd för stationärt bruk. Vid uppförande av en gårdsbutik kan kylar och frysar räknas till fasta investeringar. Vid förädlingsverksamhet kan maskiner och utrustning ingå som fast investering.
Startstöd till unga jordbrukare Startstöd ges till företagare under 40 år som för första gången etablerar sig som företagare i ett jordbruks- trädgårds- eller renskötselföretag. Stödet betalas ut via en premie som kan uppgå till högst 200 000 kr. Särskild prioritet ges för kvinnliga företagare och heltidsföretagare. Beslut om startstöd fattas av länsstyrelserna. För att få startstöd krävs yrkeskunskaper, både teoretiska och praktiska. Företaget ska vara tillräckligt stort för att kunna ge minst ¾ sysselsättning, d.v.s. minst 1 350 timmar per år samt en tillfredsställande försörjning. Företagaren behöver inte arbeta alla timmar själv. Minimikravet för företagarens del är 900 timmar/år. Arbetstiden utanför företaget får vara högst 900 timmar/år. Minst 25 % av förvärvsinkomsten ska komma från huvudverksamheterna (jordbruk, trädgårdsverksamhet eller renskötsel) och minst 50 % från företaget, inklusive kompletterande verksamheter. Förädling på gården är en kompletterande verksamhet.
Leader+ Leader+ är ett gemenskapsinitiativ vid sidan av miljö- och landsbygdsprogrammet och andra EU-program och syftar till att främja landsbygdsutveckling med ett underifrånperspektiv. Handläggning av stöden sker genom 12 LAG-grupper (lokala aktionsgrupper) som efter ansökan har godkänts av Glesbygdsverket. Varje LAG-grupp arbetar enligt en utvecklingsplan som utgår från en strategi baserad på ett för området typiskt tema.
Bilaga 6 Leader-metoden utgör grunden i Leader+ och består underifrånperspektiv, nytänkande, överförbarhet och nätverkande.
av:
lokal
förankring,
Mål 1 Mål 1 är ett program som är en del av EU:s regionalpolitiska åtgärder. Det är inriktat på att stärka och utveckla tillväxten i näringslivet, stärka regionens dragningskraft så att nya företag etableras och utflyttning motverkas. Mål 1 i Sverige avser de mest glesbefolkade regionerna i landet och är indelat i två mål 1-områden, Södra Skogslänsregionen och Norra Norrland. Mål 1 Norra Norrland är ett EU-program som finansierar utvecklingsprojekt i Norrbottens och Västerbottens län. Målet är att regionens tillväxt ska bli jämförbar med tillväxten i andra framgångsrika regioner i landet och Europa. De projekt som får EU-stöd ska bidra till att skapa nya och/eller bevara arbetstillfällen samt bidra till ökad jämställdhet och hållbar utveckling. Programmet omfattar sex insatsområden varav insatsområdet Landsbygdsutveckling ligger närmast frågor om livsmedelsförädling. Insatsområdet avser insatser som utvecklar och förstärker jordbrukets, trädgårdsnäringens, skogsbrukets och livsmedelsindustrins konkurrensförmåga genom startstöd, investeringsstöd till jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag, förädlingsstöd, stöd till marknadsföring, miljöåtgärder, kompetenshöjning, lokal utveckling och anpassning av fiskenäringen samt miljöåtgärder i skogs- och vattenbruk. Mål 1 Södra Skogslänsregionen är ett EU-program som finansierar insatser i Jämtlands län, Västernorrlands län, delar av Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län. Huvudmålet för Mål 1 Södra Skogslänsregionen är stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i näringslivet. Insatserna fokuseras på utveckling av de privata små och medelstora företagen genom ökad kunskap, forskning och samverkan. Det ska öka regionens attraktivitet för såväl människor som företag. Programmet inrymmer fem insatsområden varav Utveckling av jord- och skogsbruk, landsbygdsutveckling samt fiskerinäringen inom vilket stöd till livsmedelsförädling ingår. Insatsområdet avser att stärka lands- och glesbygdsområdenas konkurrenskraft och främja en långsiktig hållbar utveckling genom insatser såsom investeringar i jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag, startstöd till unga jordbrukare, förädlingsstöd, miljöåtgärder inom skogsbruket, stöd till landsbygdsutveckling, utveckling av fiskenäring.
Mål 2 Mål 2 syftar till att stimulera näringslivsutvecklingen i utsatta industri- och landsbygdsregioner. I Sverige är mål 2 uppdelat i fyra program. För vart och ett av de fyra Mål 2-områdena finns särskilda program utarbetade som baserar sig på den aktuella regionens behov. Gemensamt mål för programmen är att öka regionernas sysselsättning, entreprenörskap och intresse för att bo och arbeta i området, så att tillväxt, inflyttning och investeringar ökar.
Bilaga 6
Växtkraft Mål 3 Växtkraft Mål 3 har till uppgift att stärka individens ställning på arbetsmarknaden, genom bland annat kompetensutveckling för att därigenom bidra till tillväxt och ökad sysselsättning. Programmet ger möjligheter att satsa på förändringsarbete, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet för såväl anställda i företag, offentlig sektor, organisationer och ensamföretagare som arbetslösa. Insatserna riktar sig särskilt till små och medelstora företag eller arbetsplatser. Programmet för Växtkraft Mål 3 koncentreras till följande insatsområden och åtgärder: Kompetensutveckling för sysselsatta, Ökad anställbarhet och företagaranda, Integration, mångfald och jämställdhet och Lokal utveckling.
Landsbygdsstöd Landsbygdsstöd får lämnas till privatägda små och medelstora företag som bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor. Bidrag kan endast lämnas till en verksamhet som bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och ge de anställda en varaktig sysselsättning på en ort med goda förutsättningar för verksamheten. En viktig förutsättning är att stödet inte snedvrider konkurrensen på den marknad där verksamheten bedrivs. Företag med verksamhet inom jordbruk, fiske eller transport är undantagna från möjligheten att söka landsbygdsstöd. Landsbygdsstöd lämnas för investeringar i byggnader, anläggningar, maskiner, inventarier samt till produktutveckling, marknadsföring, utbildning och liknande, som inte har karaktären av driftkostnader. Bidrag kan lämnas med högst 50% av godkända kostnader. Landsbygdsbidraget får uppgå till högst 800 000 kronor/företag under en treårsperiod. Om lån beviljas samtidigt får det sammanlagda stödet inte överstiga 70%. Företag i samverkan kan beviljas stöd för produktutveckling, marknadsföring, utbildning och liknande. Samverkansprojekt kan beviljas stöd upp till 50%. Landsbygdsbidrag i form av sk konsultcheckar kan lämnas till tjänsteköp med maximalt 50 % och högst 100 000 kronor. "Mikrostödet" är ett litet landsbygdsbidrag och kan lämnas med maximalt 50 procent av utgifterna för investeringen, dock med högst 20 000 kronor.
Bilaga 6
Stöd till start av näringsverksamhet (Arbetsförmedlingen) Syftet med stöd till start av näringsverksamhet är att ge företrädsvis arbetslösa, som inte kan få ett arbete och som har förutsättningar för att starta egen verksamhet, bidrag till försörjningen under inledningsskedet av verksamheten. Stödet får lämnas till den som är arbetslös eller riskerar bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen från den dag han eller hon fyller 20 år. Unga handikappade och de som uppbär inkomstrelaterad ersättning från arbetslöshetskassa kan få ta del av stödet innan de har fyllt 20 år. Stöd kan också ges till personer som är bosatta inom ett stödområde även om de inte är arbetslösa. Stödet lämnas endast till den som bedöms ha goda förutsättningar att driva företag och om verksamheten bedöms få en tillfredsställande lönsamhet och ge varaktig sysselsättning. Vidare får stödet inte snedvrida konkurrensförutsättningarna för annan verksamhet. Stöd till start av näringsverksamhet får inte lämnas till verksamheten inom jordbruks- och transportsektorn, dock kan undantag göras för taxiverksamhet. Stöd lämnas normalt under högst sex månader. Bara om det finns särskilda skäl får stödet förlängas. Det ekonomiska stöd som lämnas är ett så kallat aktivtetsstöd. Den som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetsstöd motsvarande arbetslöshetsersättningen, dock lägst 320 kronor per dag för heltid. Den som inte uppfyller villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa får aktivitetstöd med 223 kronor per dag.
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
Till dig som arbetar med småskalig livsmedelsförädling Hej Livsmedelsverket och Jordbruksverket har av regeringen fått i uppdrag att lämna förslag till åtgärder för att främja och underlätta för småskalig livsmedelsförädling. Det innebär att vi skall titta på hur man kan underlätta utvecklingen av de småskaliga förädlingsföretagen samtidigt som sysselsättningen bibehålls eller ökar. En del i uppdraget är att granska företagsekonomiska förutsättningar samt se över behov av och metoder för rådgivning, utbildning och kunskapsförmedling. Vi använder oss av flera olika sätt för att känna av näringens åsikter och få förslag kring de här frågorna. Ett sätt är den här enkäten som riktar sig till livsmedelsförädlare på landsbygden med färre än 50 anställda. Med landsbygd avses här områden utanför tätorter med över 1000 invånare. Avgränsningen har gjorts utifrån postnummerområden. Det är frivilligt att besvara enkäten men det är troligt att svaren från dig och andra småskaliga livsmedelsförädlare kan påverka framtiden för den småskaliga livsmedelsförädlingen. Det är därför viktigt att du tar dig tid och avsätter en stund för att besvara frågorna i enkäten. Om du tycker någon fråga är svår att ge svar på – hoppa över den och fortsätt till nästa fråga – det är bättre att du lämnar svar på så många frågor som möjligt än att du lägger hela enkäten åt sidan. Svar lämnas i bifogat svarskuvert snarast möjligt. Tack på förhand ! Alla svar kommer att behandlas konfidentiellt. Vi har som adresskälla använt Statistiska centralbyråns Företagsdatabas med aktualitet september 2004. Du kommer att kunna ta del av slutresultatet på Jordbruksverkets (www.sjv.se) och Livsmedelsverkets (www.slv.se) hemsidor. Om du vill ha rapporten hemskickad med posten meddela detta till oss i så fall på en lös lapp i svarskuvertet med ditt namn med adress på. Om du har frågor kring undersökningen får du gärna kontakta oss. Med vänlig hälsning. Pasi Kemi Jordbruksverket 036-155930
Susanne Sylvén Livsmedelsverket 018-175678
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
1(9)
A. I följande avsnitt behandlas allmänna frågor om din verksamhet. A 1. Vårt företag slaktar följande djurslag eller förädlar/tillverkar följande livsmedel: Ringa in det eller de alternativ som gäller för dig! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Slakt av nötkreatur, får, getter, hästar eller dylikt Fjäderfäslakt Slakt av struts, slakt av hägnat vilt Styckning av kött Charkprodukter- och köttvarutillverkning Beredning av fisk och fiskprodukter Beredning av frukter, bär och grönsaker, ex. sylt, saft, juice och mjölksyrade produkter 8. Ost och annan mejerivarutillverkning inkl. glass 9. Mjöl-, frukostflingor, mixer etc 10. Bröd, ex mjukt matbröd, knäckebröd, kex, bakverk 11. Socker- och chokladkonfektyrer 12. Sprit, vin från druvor 13. Öl, cider, vin från frukt och bär 14. Honung 15. Annat. A 2. Hur stort upptagningsområde för råvaror har företaget? Ringa in det eller de alternativ som gäller för dig! 1. Enbart Lokalt/Regionalt 2. Hela Sverige 3. EU 4. Utanför EU A 3. Vad har företaget sin marknad? Ringa in det eller de alternativ som gäller för dig! 1. Enbart Lokalt/Regionalt 2. Hela Sverige 3. EU 4. Utanför EU A 4. Företaget startades år…………………….. A 5. Vem har huvudansvar för den dagliga driften av livsmedelsförädlingen? Kvinna
1
Man
2
A 6. Hur många sysselsatta har företaget omräknat till hela eller delar av årstjänster? (En helårstjänst är detsamma som ungefär 2000 timmar inkl semester) Antal kvinnor:.…………
Antal män:…………
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
2(9)
A 7. Känner du till om det finns någon branschorganisation för din typ av verksamhet? Ja
1
Nej
2
Om ja, den heter…………………………………………………………………. A 8. Bedömer du att ditt företag är tillräckligt lönsamt efter dina behov ? Ja
1
Nej
2
A 9. Planerar företaget att förändra verksamheten? Ja
1
Nej
2
Vet inte
3
Om ja, ringa in den eller de förändringar (fetstilt text) som gäller bland nedanstående alternativ! 1. 2. 3. 4. 5.
Företaget planerar att Företaget planerar att Företaget planerar att Företaget planerar att Företaget har ………
öka – minska antal sysselsatta. öka – minska mängd produkter öka – minska mängd producerad kvantitet öka – minska antal marknadskanaler inte planlagt … vilken förändring som är aktuell
Här följer några frågor riktade speciellt till dig som har ett lantbruk-/jordbruksföretag. A 10. Är företaget ett registrerat lantbruksföretag? Ja
1
Nej
2
Om nej, gå vidare till avsnitt B och fråga B1 på nästa sida A 11. Finns andra näringsgrenar än jordbruk och livsmedelsförädling i företagets verksamhet? Ja
1
Nej
2
Om ja, ringa in det eller de alternativ som gäller för dig bland nedanstående alternativ! 1. 2. 3. 4. 5. 6.
Mat och logi (bo på lantgård etc.) Upplevelseturism (Häst-/jakt-/fiske-/annan fritidsverksamhet) Direktförsäljning av gårdsprodukter Vattenbruk inklusive eget fiske Vilthägn Annat. Ange vad…………………………………………………………………
A 12. Om alternativen är olika viktiga för avsättningen/försäljningen av gårdens produkter, vilken av alternativen i fråga A 11 är då viktigast . Skriv aktuell siffra om alternativen är olika viktiga Viktigast…………………….
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
3(9)
B. Nedan följer ett antal frågor om betydelsen av kompetensutveckling och utbildning B 1. Hur har du fått den kompetens du har idag för att kunna förädla livsmedel och driva ett företag och hur passade detta sätt dig? Ringa in vilka alternativ som gäller dig (Ja – Nej) och hur detta passar dig (Bra – Ej bra) 1. Genom praktik och kunskapsöverföring hos/av andra livsmedelsförädlare. 2. Gått längre utbildning inom ämnet 3. Gått kortare kurs/kurser 4. Hjälp från konsulter/rådgivare 5. Råd, praktik och kunskapsöverföring från familj, släkt och bekanta 6. Själv läst in mig på ämnet 7. Tagit del av information från myndigheter (hemsidor, broschyrer, möten) 8. Deltagit i projekt 9. Studieresor, svenska 10. Studieresor, europeiska 11. På annat sätt. Vad?……………………………… ……..
Ja
Nej
Bra
Ej bra
Ja Ja Ja Ja
Nej Nej Nej Nej
Bra Ej bra Bra Ej bra Bra Ej bra Bra Ej bra
Ja Ja
Nej Nej
Bra Bra
Ej bra Ej bra
Ja Ja Ja Ja
Nej Nej Nej Nej
Bra Bra Bra Bra
Ej bra Ej bra Ej bra Ej bra
B 2. Vilka av B1-alternativen på föregående sida är viktigast för dig? Välj de tre viktigaste områden som beskrivs här ovanför. Skriv aktuell siffra
Viktigast………………. Näst viktigast…………. Tredje viktigast……….. B 3. Inom vilka områden här nedanför skulle du eller övriga som arbetar på företaget behöva mer kunskap? Ringa in hur stor betydelse du tror nedanstående alternativ har. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Lagar och förordningar Företagets ekonomiska styrning Produktutveckling Utveckla affärsidén Logistik/Distribution/Lagring Marknadsföring / Försäljningsteknik / IT Allmän baskunskap - Livsmedelshygien -
Liten Liten Liten Liten Liten Liten Liten
Medel Medel Medel Medel Medel Medel Medel
Stor Stor Stor Stor Stor Stor Stor
Mkt stor Mkt stor Mkt stor Mkt stor Mkt stor Mkt stor Mkt stor
Liten
Medel
Stor
Mkt stor
Liten Liten
Medel Medel
Stor Stor
Mkt stor Mkt stor
Liten Medel
Stor
Mkt stor
Liten Medel
Stor
Mkt stor
Liten
Stor
Mkt stor
(ex. mikrobiologi, främmande farliga ämnen, näringsoch hälsoaspekter, producentansvar etc)
8. Specifik kunskap - Livsmedelshygien (ex. tillverkningsprocesser av specifika produkter, förvaringstekniker för processade livsmedel, underlag för att beräkna hållbarhetsdatum etc)
9. Processteknik (ex. utrustning, styr-och reglerteknik) 10. Ledningssystem/egenkontrollprogram (ex. grundförutsättningar, HACCP, redlighet)
11. Organisation av min bransch (ex. samverkan, uppgifter för branschen )
12. Arbetsgivar-/arbetstagarfrågor (ex. avtal, försäkringar, arbetsmiljö)
13. Annat. Ange vad……………………………………
Medel
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
4(9)
B 4. Vilka områden tror du kommer att behöva utbildningar som bör återkomma med jämna mellanrum för att kompetensen skall kunna upprätthållas inom företaget? Välj de tre viktigaste områden under fråga B 3 på föregående sida. Skriv aktuell siffra Viktigast………………. Näst viktigast…………. Tredje viktigast……….. B 5. Inom vilka områden är det viktigt med en bra kompetens när man startar en livsmedelsförädling? Välj de tre viktigaste områden under fråga B 3 på föregående sida. Skriv aktuell siffra Viktigast………………. Näst viktigast…………. Tredje viktigast……….. C. Här är några frågor hur och var du tycker att kunskapsförmedling bör ske. C 1. Under vilka former ser du helst att kunskap tas in till ditt företag? Ringa in hur stor betydelse du tror nedanstående alternativ har. 1. 2. 3. 4. 5. 6.
Basutbildningar finns på gymnasienivå (2-3 år) Liten Medel Stor Mkt stor Kortare kurser (kortare tid än 1 månad) Liten Medel Stor Mkt stor Specialutbildningar (1 mån – 1 år) Liten Medel Stor Mkt stor Kurser på Internet med handledarstöd Liten Medel Stor Mkt stor Köper in personlig utbildning från konsult Liten Medel Stor Mkt stor Allmänna möten med informationsutbyte och föreläsningar Liten Medel Stor Mkt stor 7. Personlig rådgivare (inkl. mentorskap) Liten Medel Stor Mkt stor 8. Nätverk med andra företag. Liten Medel Stor Mkt stor 9. Hämtar själv information på internet Liten Medel Stor Mkt stor 10. Studieresor Liten Medel Stor Mkt stor 11. Annat. Ange vad……………………………………………………………………… C 2. Vilka av C1-alternativen är viktigast för dig? Välj de tre viktigaste områden under fråga C 1 här ovanför. Skriv aktuell siffra Viktigast………………. Näst viktigast…………. Tredje viktigast………..
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
5(9)
C 3. Hur skulle du själv helst se att kunskapsförmedling för småskalig livsmedelsförädling organiserades? Välj de tre viktigaste områden som beskrivs här nedanför. Skriv aktuell siffra Viktigast………………. Näst viktigast…………. Tredje viktigast……….. 1. Genom ett nationellt centra som har hand om de flesta områden som är intressanta för småskalig livsmedelsförädling. 2. Genom flera olika nationella centra som har hand om egna specialområden (ex. från idé till start, processteknik för livsmedelsindustri, marknadsföring, hantverksmässig framställning, etc.). 3. Genom regionala centra som har hand om de flesta områden som är intressanta för småskalig livsmedelsförädling men som inte har samma spetskompetens som 1 och 2 ovan. 4. Privata konsultinsatser som köps in på den fria marknaden 5. Branschorganisationerna sköter utbildning som köps in på den fria marknaden. 6. Genom idag befintliga fristående organisationer (ex LRF, hushållningssällskap) 7. Genom komplettering med statlig eller kommunal basutbildning. 8. Annat. Ange vad……………………………………………………………………. D. Nedan följer några frågor om din och verksamhetens syn på utbildning och rådgivning D 1. Hur viktigt anser du det är med utbildning för ditt företags framtida utveckling. Ringa in det alternativ som gäller för dig! 1. Mycket viktigt 2. Önskvärt 3. Inte så viktigt D 2. Hur mycket tid skulle företaget generellt kunna avsätta per person till utbildning under ett år? Ringa in det alternativ som gäller för dig! 1. 2. 3. 4.
Mindre än 1 dag 1-5 dagar 6-14 dagar Mer än 14 dagar
D 3. Utbildning kostar pengar. Vilket av följande alternativ stämmer bäst in på din verksamhet. Ringa in det alternativ som gäller för dig! 1. 2. 3. 4. 5.
Kan enbart tänka mig utbildning om den är kostnadsfri. Kan tänka mig utbildning om den är subventionerad Utbildning bör vara självfinansierad Utbildning får kosta om den är viktig för mitt företag. Annat. Ange vad:……………………………………………………………………
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
6(9)
D 4. Vilken metod för rådgivning anser du bäst skulle svara mot dina behov? Ringa in det alternativ som gäller för dig! 1. 2. 3. 4. 5.
Rådgivning får marknaden sköta själv. Staten behöver samordna rådgivningen och vara huvudman Etablerade fristående organisationer bör ta hand om rådgivningen Branschorganisationerna kan rådgivning bäst Annat. Ange vad:……………………………………………………………………
D 5. Rådgivning kostar pengar. Vilket av följande alternativ stämmer bäst in på din verksamhet. Ringa in det alternativ som gäller för dig! 1. 2. 3. 4. 5.
Kan enbart tänka mig rådgivning om den är kostnadsfri. Kan tänka mig rådgivning om den är subventionerad Rådgivning bör vara självfinansierad Rådgivning får kosta om den är viktig för mitt företag. Annat. Ange vad:……………………………………………………………………
D 6. Kunskapsutbyte och samarbete kräver engagemang. Kan du tänka dig att vara delägare / delansvarig för ett regionalt center? Ja
1
Nej
2
Vet inte
3
D 7. Är du själv beredd att förmedla dina kunskaper till andra? Ja
1
Nej
2
Vet inte
3
D 8. Hur tycker du att din branschorganisation bör organiseras och finansieras? Ringa in det alternativ som gäller för dig! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Branschsamarbete är så viktigt att jag hjälper till utan ekonomisk ersättning Branschsamarbete är viktigt men jag måste få viss ersättning för min insats Branschsamarbete är viktigt men jag kräver marknadsmässig ersättning Tjänster köps in och jag är beredd att betala för detta Tjänster köps in och jag tror på att söka egna stödpengar för detta Tjänster köps in och detta behöver subventioneras delvis Tjänster köps in och detta behöver subventioneras helt och hållet
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
7(9)
E. Här följer ett antal frågor om stöd till livsmedelsförädling. De stöd som avses är: investeringsstöd till livsmedelsförädling, investeringsstöd till jordbruksföretag, startstöd för jordbruksföretag, landsbygdsstöd, projektstöd för landsbygdsutveckling, startstöd för nyföretagande.
E 1. Det finns möjlighet att söka stöd för småskalig livsmedelsförädling. Har företaget sökt stöd ? Ja
1
Nej
2
Vet inte
3
Om ja, hur har det gått ? Ringa in det alternativ som gäller för dig! 1. Stödet har beviljats 2. Avslagits 3. Stödet är under behandling Om nej. Varför? Ringa in det alternativ som gäller för dig. 1. Krångligt 1. Ej värt besväret 2. Vill driva företaget utan stöd E 2. Sökte företaget något stöd i samband med att det startades? Ja
1
Nej
2
Vet inte
3
E 3. Om företaget fått stöd, vilken betydelse har stödet haft för företaget? Ringa in det eller de alternativ som gäller för dig! 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.
Utan stödet skulle företaget förmodligen inte existerat idag Egna åtgärder tillsammans med stöd har hjälpt företagets utveckling Stödet har inte haft någon större betydelse Antalet anställda/sysselsatta har kunnat ökas Produktion och försäljning har ökat Nya försäljningskanaler och marknader har öppnats Annat. Ange vad?…………………………………………………………………….
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
8(9)
E 4. Har förädlingsverksamheten inom företaget fått någon form av stöd för något av nedanstående investeringar alternativt konsulthjälp? Kryssa i om det varit investeringsstöd eller konsulthjälp samt vilken form av stöd enligt listan A till G. Stöd
Investering Konsult Stödform – se rutan under E4
1.
Byggnader
1
2
A
B C D
E
F G
2.
Maskiner/Inventarier
1
2
A
B C D
E
F G
3.
Produktutveckling
1
2
A
B C D
E
F G
4.
Marknadsföring/Varumärke
1
2
A
B C D
E
F G
5.
Annat:………………………
1
2
A
B C D
E
F G
A = Landsbygdsstöd B = Investeringsstöd för lantbruksföretag C = Investeringsstöd för livsmedelsförädling D = Startstöd för jordbruksföretag E = Startstöd för nyföretagare F = Projektstöd för landsbygdsutveckling G = Annat stöd
E 5. Det har under perioden 2000 till 2004 arrangerats kurser etc. som varit kostnadsfria eller subventionerade. Har du eller någon annan på företaget deltagit i någon av aktiviteterna 1-5 nedan? Ringa in de alternativ som gäller för dig. Aktivitet
Innehåll i genomförd aktivitet – se rutan under E5
1. 2. 3. 4. 5. 6.
A A A A A A
Kurs kortare än 5 dagar Kurs längre än 5 dagar Informationsmöte Studieresa Rådgivning Annat……………….. A = Produktutveckling B = Ekonomi / företagande C = Utveckla affärsidén D = Maskiner / utrustning E = Byggnader F = Marknadsföring G = Livsmedelslagstiftning H = Egenkontroll (HACCP etc.) I = Mikrobiologi
B B B B B B
C C C C C C
D D D D D D
E E E E E E
F F F F F F
G G G G G G
H H H H H H
I I I I I I
Bilaga 7
Enkät om småskalig livsmedelsförädling
2004-10-22
9(9)
E 6. Om företaget gjort investeringar eller gått utbildningar enligt frågorna E4 och E5. Hade företaget genomfört insatserna även utan stöd? Ja
1
Nej
2
Vet inte
3
E 7. Om företaget planerar att utöka sin verksamhet och söka stöd, inom vilka områden skulle företaget söka stöd ? Ringa in de alternativ här nedanför som gäller för dig 1. 2. 3. 4. 5. 6.
Område Byggnader Maskiner/Inventarier Produktutveckling Marknadsföring/Varumärke Mer kunskap enligt ditt svar på fråga B3 tidigare i enkäten Annat ………………………………………………………………………………….
Tack för att du tog dig tid att besvara enkäten ! Om du har något du vill kommentera så är du välkommen att göra det här: ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………….
Bilaga 8
Enkätsvar – Kunskapsbehov, inlärningsform och stöd i småskalig livsmedelsförädling på landsbygden Innehåll Företagen bakom enkätsvaren.................................................................................................. 2 Betydelsen för företaget av kompetensutveckling och utbildning........................................... 9 Hur och var tycker företaget kunskapsförmedling bör ske .................................................... 26 Verksamheternas syn på utbildning och rådgivning .............................................................. 28 Frågor om stöd till livsmedelsförädling ................................................................................. 32 Några röster från företagen som inkom i samband med enkätsvaren .................................... 43 I rapporten hänvisas på flera ställen till den enkät som ingår som delprojekt i utredningen. I denna bilaga (bilaga 8) visar vi resultat från enkäten som inte finns i rapporten men som vi hänvisar till. Vissa avsnitt kompletteras med ytterligare resultat från enkäten. Enkätformuläret där frågorna framgår visas i bilaga 7. Av Sveriges 3600 livsmedelsförädlare har enkäten har skickats ut till de knappt 1100 livsmedelsföretag på landsbygden med färre än 50 anställda i syfte att identifiera behov och önskemål från de enskilda företagen. Registret över företag som inköpts från SCB har använts som adressunderlag för enkäten. Enkäten omfattande 34 frågor, fördelade på 5 huvudområden. Den skickades ut den 25 oktober. Två påminnelser har gjorts, sista gången skickades en kopia på tidigare utskickad enkäten med. Sista svarsdatum var 29 november. Inregistreringen avbröts den 3 december eftersom bearbetningen behövde påbörjas. Svarsfrekvens utifrån grundutskicket blev 35 %. Om vi räknar bort gruppen som vi vet inte sysslar med förädling blir svarsfrekvensen något högre, 42 %. Svarsfrekvensen ökade med ökande företagsstorlek, se nedanstående tabell. I sammanhanget ska även nämnas att alla inte besvarat alla frågor. Fördelning av inkomna svar per storleksgrupp
Antal anställdaInkomna svar
Antal utskickade enkäter Andel svar
Antal som meddelat att de inte förädlar eller verksamhet upphört/vilande
Antal efter justering
Andel svar efter justering
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda
215 68 51 25 20
673 170 138 55 36
32% 40% 37% 45% 56%
93 32 23 8 3
580 138 115 47 33
37% 49% 44% 53% 61%
Totalt
379
1072
35%
159
913
42%
1(49)
Företagen bakom enkätsvaren A 1. Vårt företag slaktar följande djurslag eller förädlar/tillverkar följande livsmedel: Ringa in det eller de alternativ som gäller för dig! 13 företag svarade inte (n=366). Företagen uppgav 510 olika verksamheter, dvs 1,4 per företag. Typ av verksamhet
Antal svar
Slakt av nötkreatur, får, getter, hästar eller dylikt
19
Fjäderfäslakt
9
Slakt av struts, slakt av hägnat vilt
7
Styckning av kött
35
Charkprodukter- och köttvarutillverkning
56
Beredning av fisk och fiskprodukter
46
Beredning av frukter, bär och grönsaker, ex. sylt, saft, juice och mjölksyrade produkter
38
Ost och annan mejerivarutillverkning inkl. glass
25
Mjöl-, frukostflingor, mixer etc
22
Bröd, ex mjukt matbröd, knäckebröd, kex, bakverk Socker- och chokladkonfektyrer Sprit, vin från druvor
131 26 6
Öl, cider, vin från frukt och bär
11
Honung
17
Annat
49
Total
510
A 2. Hur stort upptagningsområde för råvaror har företaget? 6 företag svarade inte på frågan (n=373) Per storleksklass 0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Total
2(49)
Enbart lokalt/regionalt Hela Sverige 160 49 38 27 27 19 6 13 8 10 239 118
EU Utanför EU Total 15 11 211 6 7 66 14 7 51 7 11 25 6 6 20 48 42 373
Bilaga 8 Per region1 Enbart lokalt/regionalt Hela Sverige Mellersta Norrland 36 21 Dala-Gävle 21 7 Gotland 11 4 Mälarregionen 35 19 Norra Norrland 26 14 Södra 40 17 Västra 48 18 Östra 22 18 Total 239 118
EU Utanför EU Total 4 6 59 2 1 29 1 2 16 4 4 53 4 2 41 16 8 63 8 10 69 9 9 43 48 42 373
A 3. Var har företaget sin marknad? 9 företag svarade inte på frågan (n=370) Per storleksklass 0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Total
Enbart lokalt/regionalt Hela Sverige 166 53 40 28 33 15 10 14 5 13 254 123
EU Utanför EU Total 10 8 210 6 3 67 7 1 50 8 4 25 5 2 18 36 18 370
A 4. Företaget startades år…… 15 företag svarade inte på frågan (n=364) Per storleksklass 0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Total
Före 1980 28 12 18 12 12 82
1980-1989 24 11 11 5 2 53
1990-1999 86 28 17 6 6 143
2000-2004 Total 68 206 13 64 3 49 2 25 0 20 86 364
A 5. Vem har huvudansvar för den dagliga driften av livsmedelsförädlingen? 35 företag svarade inte på frågan (n=344) Per storleksklass 0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Total
1
Kvinna 89 13 7 2 2 113
Man Totalt 104 193 47 60 39 46 23 25 18 20 231 344
Huvudansvar hos kvinna 46% 22% 15% 8% 10% Samtliga 33%
Mellersta Norrland: Jämtlands- och Västernorrlands län; Dala-Gävle: Dalarnas- och Gävlebors län: Gotlands län; Mälarregionen: Västmanlands-, Södermanlands-, Örebro, Uppsala och Stockholms län; Norra Norrland: Norrbottens- och Västerbottens län; Södra: Skåne, Blekinge och Hallands län; Västra: Västra Götalands- och Värmlands län (ett alternativt förslag är att Värmland även kunde ingå i en region tillsammans med Dala-Gävle); Östra: Östergötlands-, Jönköpings-, Kronobergs- och Kalmar län.
3(49)
Företag som representerar 451 branschinriktningar har svarat på båda frågorna A1 och A5. Antar man att varje företag har 1,4 inriktningar (jämför med fråga A1) kan antal företag som svarat uppskattas vara 322 st. Per bransch Kvinnor Män Total Konfektyrer 14 9 23 Mejeri inkl. glass 13 10 23 Beredning av frukt, bär och grönsaker 20 16 36 Bröd, bakverk etc 60 62 122 Annat 17 28 45 Samtliga 160 291 451 Sprit, vin från druvor 2 4 6 Fjäderfäslakt 2 5 7 Slakt nötkreatur etc 4 13 17 Mjöl-, mixer etc 5 16 21 Styckning 7 23 30 Slakt av struts, hägnat vilt 1 5 6 Chark och kött 8 41 49 Honung 2 13 15 Beredning av fisk 5 37 42 Öl, cider, vin fr. frukt, bär 0 9 9
Huvudansvar hos kvinna 61% 57% 56% 49% 38% 35% 33% 29% 24% 24% 23% 17% 16% 13% 12% 0%
A 6. Hur många sysselsatta har företaget omräknat till hela eller delar av årstjänster? (En helårstjänst är detsamma som ungefär 2000 timmar inkl. semester). Antal sysselsatta Antal företag med: Kvinnor Män
0
>0-1
> 1 - 10
> 10
109 88
146 143
116 125
8 23
Totalt 641 hela årstjänster (summa av hel och deltider) för kvinnor (n=270 företag), varav 141 årstjänster för kvinnor på företag 10+ kvinnor Totalt 1030 hela årstjänster (summa av hel och deltider) för män (n=291 företag), varav 469 årstjänster för män på företag 10+ män 4(49)
Bilaga 8
I enkätens rådata noteras 109 företag med 0 kvinnor och 88 företag med 0 män. Om detta innebär att företaget inte svarat något alls (blank?), eller att noll (0 sysselsatta) angivits för ett visst kön när sysselsatta besvarats för det andra könet är okänt vid denna sammanställning. A 7. Känner du till om det finns någon branschorganisation för din typ av verksamhet? 29 företag svarade inte på frågan (n=350). Ja
Nej
Total som svarade
185
165
350
Om ja, den heter:………………… Bagerier
Bageri förbundet Bageri och konditoriföreningen Bageriidkareföreningen Svenska konditoriföreningen Sveriges bagare och konditorier Sveriges spisbrödsfabrikantförening Sveriges Tunnbrödsbagare
LI
Livsmedelsföretagen Livsmedelsföretagen, köttbranschen Livsmedelsföretagen, svensk mjölk Mjöl, mixer etc (Foder?)
Foder och spannmål Kvarnföreningen Svenska kvarn och spannmålshandlare Mjölk & mjölkprodukter
Svenska Gårdsmejeristerna Dryck
Övrigt
Bryggarföreningen Svenska Juiceföreningen Svenska vin och frukproducenterna Svenska vinleverantörers förening Svenska vinodlarföreningen Sveriges dryckesproducenter Sveriges vin och fruktvins producenters förening Sveriges Vinodlare Vin och spritleverantörsföreningen
Egenföretagarfack Eldrimner GRO GRO, Matkultur Gunnilar Bröd ÅSELE Handels Hur många som helst KLF Kryddföreningen Livs Livsmedelfacket Livsmedels Livsmedelsarbetareförbundet Livsmedelsförbundet, LRF LRF Matkult Mer värd Mat(projekt) Potatis bär Potatisodlarföreningen Salteriföreningen Sint SMAK, potatisodlarföreningen Småskalig struktur Svensk Kaffeinformation Svensk lantmat Svensk strutsförening Svenskt näringsliv Sveriges kaninproducenters förening
Fisk
Fiskbranschens riksförbund Fiskeriverket Gävle Fisk SIC Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund Sveriges fiskares riksorganisation Slakt
Småskaliga slakteriers förening Svensk fågel Honung
Biodlingsföreningen Biodlingsföretagarna SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund Kött och Chark
Företagen för småskalig slakt och chark Kött och charkföretagen Köttbranschen Livsmedel och köttbranschen
5(49)
Planer på att förändra sin verksamhet (fråga A9 – ja, nej, vet inte) hos företag som bedömer att de baserat på sina behov har tillräcklig lönsamhet (fråga A8 – ja, nej). 46 företag svarade inte på båda frågorna i formuläret (n=333). Slutsats är att de flesta av företagen som bedömer att de är tillräckligt lönsamma inte planerar någon förändring. Någon skillnad mellan företag med kvinnlig och manlig huvudansvarig noterades inte.
A 8. Bedömer du att ditt företag är tillräckligt lönsamt efter dina behov ? 9 företag svarade inte på frågan (n=370). Storleksklass 0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda
Ja 92 31 21 9 11 164
Total
Nej 118 35 29 15 9 206
Total 210 66 50 24 20 370
A 9. Planerar företaget att förändra verksamheten? 11 företag svarade inte på frågan (n=368). Ja
Nej
Vet inte
Total
148
145
75
368
Om ja, företaget planerar att öka/minska antal sysselsatta. Öka
Minska
Total
51
16
68
Företaget planerar att öka/minska mängd produkter
6(49)
Öka
Minska
Total
67
14
81
Bilaga 8
Företaget planerar att öka/minska mängd producerad kvantitet Öka
Minska
Total
90
13
104
Företaget planerar att öka/minska antal marknadskanaler Öka
Minska
Total
64
6
70
Företaget har inte planlagt vilken förändring som är aktuell Inte planlagt
Total
6
6
A 10. Är företaget ett registrerat lantbruksföretag? 126 företag svarade inte på frågan (n=253). Ja
Nej
Total
69
184
253
A 11. Finns andra näringsgrenar än jordbruk och livsmedelsförädling i företagets verksamhet? 277 företag svarade inte på frågan (n=102) Ja
Nej
Total
55
47
102
Om ja, vad? 54 företag gav exempel på 81 andra näringsgrenar än jordbruk och livsmedelsförädling i företagets verksamhet. Detta innebär 1.5 ’kompletterande’ näringsgrenar per företag. I en tidigare sammanställning visades enbart företagets förstaval, dvs 54 kompletterande näringsgrenar. Vad Antal Mat och logi (bo på lantgård etc.) 10
Upplevelseturism (Häst-/jakt/fiske-/ annan fritidsverksamhet
7
Direktförsäljning av gårdsprodukter
32
Vattenbruk inklusive eget fiske
3
Vilthägn
2
Annat. Ange vad
27
7(49)
Annat, ange vad: cafe´
LEGOARBETE
Consulting
Restaurang
Entreprenadarbeten, redovisningstjänster
Självplockning, jordgubbar
Entreprenadkörning med häst
Skogsbruk
Föredrag, mat/vin seminarium
Stuguthyrning
Försäljning av bageriprodukter
Tjärbränning
Försäljning av förnödenheter till lantbruket
Uthyrning av arbetskraft
Försäljning till detaljhandel
Uthyrning av bostäder
Förädling till teknisk industri
Uthyrning av båt och båtplatser
Golf
Webteknik
Hantverk och mekanisk verkstad
Värd
Kennel Klädförsäljning Konditori Konsultverksamhet, tung industri och kraftverk
A 12. Om alternativen är olika viktiga för avsättningen/försäljningen av gårdens produkter, vilken av alternativen i fråga A 11 är då viktigast . Vad Antal Mat och logi (bo på lantgård etc.)2
Upplevelseturism (Häst-/jakt0 /fiske-/ annan fritidsverksamhet
8(49)
Direktförsäljning av gårdsprodukter
22
Vattenbruk inklusive eget fiske
1
Vilthägn
0
Annat. Ange vad
6
Bilaga 8
Betydelsen för företaget av kompetensutveckling och utbildning B 1. Hur har du fått den kompetens du har idag för att kunna förädla livsmedel och driva ett företag och hur passade detta sätt dig? (Kvantitativ bedömning)
B1 - Inlärningsmetoder som företagen använt (n=svarat ja, nej el. bra) & som passat dem bra 2. Deltagit i längre utbildning inom ämnet (n=211) 8. Deltagit i projekt (n=196) 10. Europeiska studieresor (n=192) 9. Svenska studieresor (n=195) 4. Hjälp från konsulter, rådgivare (n=193) 7. Tagit del av info från myndigheter (n=212) 5. Genom råd, praktik från släkt & bekanta (n=260) 3. Deltagit i kortare kurser (n=228) 6. Själv läst in mig på ämnet (n=234) 1. Genom praktik & kunskap från andra företag (n=206)
0% 10 20 30 40 50 60 70 80 % att%metoden % %passat % % Andel företag av de som svarat och% tyckt dem%bra
Företag representerande 479 branschinriktningar har svarat. Antar man att varje företag har 1,4 inriktningar (jämför med fråga A1) kan antal företag som åtminstone svarat på någon delfråga uppskattas vara 342 st. 9(49)
10(49)
Bilaga 8
11(49)
12(49)
Bilaga 8
13(49)
14(49)
Bilaga 8
15(49)
B 2. Vilka av B1-alternativen (se ovan) är viktigast för dig? (Kvalitativ bedömning) 295, 278 och 251 företag har svarat på frågorna viktigast, näst viktigast respektive tredje viktigast. Tabell och figur är sorterad efter rangordning av det viktigaste alternativet. Notera att olika antal företag svarat på de olika delfrågorna. De tre viktigaste inlärningsformerna av kompetens för företagen 1. Praktik 5. Familj, släkt …
Viktigast
Näst viktigast
Tredje viktigast
121
66
15
61
39
25
2. Lång utbildning
31
31
7
3. Korta kurser
26
42
42
6. Självlärd
18
38
43
11. Andra sätt
16
3
4 25
4.Konsult/rådgivare
6
28
7. Myndighetsinfo
5
14
34
10.Studieresor,eur.
5
8
15
8. Deltagit i projekt
3
5
17
9. Studieresor, sv.
3
4
24
295
278
251
Total
16(49)
Bilaga 8
B2. Viktigaste inlärningsform av kompetens för företag i olika storleksgrupp Antal anställda
0
1-2
3-9
10-19
20-49
Total
1. Praktik
55 33 15 23 16 8 2 4 3 2 1 162
31 10 8 2 1 4 0 0 1 1 1 59
16 7 6 1 0 1 4 1 1 0 1 38
12 7 1 0 1 2 0 0 0 0 0 23
7 4 1 0 0 1 0 0 0 0 0 13
121 61 31 26 18 16 6 5 5 3 3 295
5. Familj, släkt … 2. Lång utbildning 3. Korta kurser 6. Självlärd 11. Andra sätt 4.Konsult/rådgivare 7. Myndighetsinfo 10.Studieresor,eur. 8. Deltagit i projekt 9. Studieresor, sv. Total
B2. Näst viktigaste inlärningsform av kompetens för företag i olika storleksgrupp Antal anställda
0
1-2
3-9
10-19
20-49
Total
1. Praktik
41 16 21 23 21 3 11 8 5 1 3 153
15 9 4 6 9 0 4 4 1 2 0 54
5 8 2 9 2 0 9 0 0 2 0 37
5 4 3 2 3 0 3 1 0 0 1 22
0 2 1 2 3 0 1 1 2 0 0 12
66 39 31 42 38 3 28 14 8 5 4 278
5. Familj, släkt … 2. Lång utbildning 3. Korta kurser 6. Självlärd 11. Andra sätt 4.Konsult/rådgivare 7. Myndighetsinfo 10.Studieresor,eur. 8. Deltagit i projekt 9. Studieresor, sv. Total
B2. Tredje viktigaste inlärningsform av kompetens för företag i olika storleksgrupp Antal anställda
0
1-2
3-9
10-19
20-49
Total
1. Praktik
10 12 3 26 28 1 9 13 8 11 20 141
1 7 2 7 6 2 7 12 2 1 2 49
3 4 2 4 7 0 5 3 2 2 0 32
0 1 0 2 0 0 3 4 3 3 1 17
1 1 0 3 2 1 1 2 0 0 1 12
15 25 7 42 43 4 25 34 15 17 24 251
5. Familj, släkt … 2. Lång utbildning 3. Korta kurser 6. Självlärd 11. Andra sätt 4.Konsult/rådgivare 7. Myndighetsinfo 10.Studieresor,eur. 8. Deltagit i projekt 9. Studieresor, sv. Total
17(49)
B 3. Inom vilka områden här nedanför skulle du eller övriga som arbetar på företaget behöva mer kunskap? (Kvantitativ bedömning) Notera att olika antal företag svarat på de olika delfrågorna. Liten
Medel
Stor
Mkt stor
Totalt (n)
1. Lagar och förordningar
54
125
69
27
275
2. Ekonomisk styrning
53
97
88
31
269
3. Produktutveckling
36
76
120
56
288
4. Utveckla affärsidén
33
92
111
41
277
5. Logistik, distribution etc
71
97
64
31
263
6. Marknadsför., försäljn. etc
43
88
104
39
274
7. Bas - livsmedelshygien
44
106
84
29
263
8. Special - livsmedelshygien
50
100
86
39
275
9. Processteknik
111
83
45
14
253
10. Ledn. system, egenkontroll
64
95
67
23
249
11. Branschorganisation
76
117
45
15
253
12. Arbetsgivarefrågor etc
94
109
48
12
263
13. Annat
9
6
4
12
31
18(49)
Bilaga 8 1. Lagar och förordningar Storleksklass
Lite 0 anställda 31 1-2 anställda 11 3-9 anställda 9 10-19 anställda 3 20-49 anställda 0 Total 54
Medel 64 24 17 10 10 125
Stor 38 10 10 6 5 69
Mkt stor 19 3 2 3 0 27
Total 152 48 38 22 15 275
Medel 61 14 9 5 8 97
Stor 42 16 18 7 5 88
Mkt stor 13 5 7 6 0 31
Total 148 46 39 21 15 269
Medel 37 15 12 6 6 76
Stor 69 19 14 10 8 120
Mkt stor 30 10 11 5 0 56
Total 158 49 41 24 16 288
Medel 51 12 16 5 8 92
Stor 56 25 14 10 6 111
Mkt stor 27 4 7 3 0 41
Total 156 46 38 21 16 277
Medel 51 11 17 8 10 97
Stor 29 13 10 8 4 64
Mkt stor 19 6 3 3 0 31
Total 142 45 37 23 16 263
2. Företagets ekonomiska styrning Storleksklass
Lite 0 anställda 32 1-2 anställda 11 3-9 anställda 5 10-19 anställda 3 20-49 anställda 2 Total 53
3. Produktutveckling Storleksklass 0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Total
Lite 22 5 4 3 2 36
4. Utveckla affärsidén Storleksklass
Lite 0 anställda 22 1-2 anställda 5 3-9 anställda 1 10-19 anställda 3 20-49 anställda 2 Total 33
5. Logistik/Distribution/Lagring Storleksklass
Lite 0 anställda 43 1-2 anställda 15 3-9 anställda 7 10-19 anställda 4 20-49 anställda 2 Total 71
19(49)
6. Marknadsföring/Försäljningsteknik/IT Storleksklass
Lite 0 anställda 30 1-2 anställda 3 3-9 anställda 5 10-19 anställda 3 20-49 anställda 2 Total 43
Medel 39 18 14 9 8 88
Stor 59 19 13 7 6 104
Mkt stor 19 11 7 2 0 39
Total 147 51 39 21 16 274
Mkt stor 14 5 5 5 0 29
Total 143 46 36 21 17 263
7. Allmän baskunskap - Livsmedelshygien Storleksklass
Lite 0 anställda 25 1-2 anställda 9 3-9 anställda 8 10-19 anställda 1 20-49 anställda 1 Total 44
Medel 61 18 10 8 9 106
Stor 43 14 13 7 7 84
8. Specifik kunskap - Livsmedelshygien Storleksklass
Lite 0 anställda 27 1-2 anställda 11 3-9 anställda 7 10-19 anställda 3 20-49 anställda 2 Total 50
Medel 59 16 11 6 8 100
Stor 39 16 14 11 6 86
Mkt stor 24 5 7 3 0 39
Total 149 48 39 23 16 275
Medel 40 17 12 8 6 83
Stor 18 4 10 5 8 45
Mkt stor 10 2 1 1 0 14
Total 139 40 35 22 17 253
Mkt stor 10 3 5 5 0 23
Total 133 42 36 23 15 249
9. Processteknik Storleksklass 0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Total
Lite 71 17 12 8 3 111
10. Ledningssystem/egenkontrollprogram Storleksklass
20(49)
Lite 0 anställda 43 1-2 anställda 13 3-9 anställda 6 10-19 anställda 2 20-49 anställda 0 Total 64
Medel 51 16 14 8 6 95
Stor 29 10 11 8 9 67
Bilaga 8 11. Organisation av min bransch Storleksklass
Lite 0 anställda 46 1-2 anställda 12 3-9 anställda 6 10-19 anställda 4 20-49 anställda 8 Total 76
Medel 59 21 20 11 6 117
Stor 24 6 9 5 1 45
Mkt stor 11 3 0 1 0 15
Total 140 42 35 21 15 253
Medel 43 24 18 14 10 109
Stor 24 5 11 4 4 48
Mkt stor 6 4 1 1 0 12
Total 141 47 37 22 16 263
12. Arbetsgivar-/arbetstagarfrågor Storleksklass
Lite 0 anställda 68 1-2 anställda 14 3-9 anställda 7 10-19 anställda 3 20-49 anställda 2 Total 94
13. Annat, ange vad Storleksklass 0 anställda 0 anställda 0 anställda 0 anställda 0 anställda 0 anställda 0 anställda 0 anställda 0 anställda 1-2 anställda 1-2 anställda 1-2 anställda 1-2 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda 20-49 anställda 20-49 anställda Total
Lite 6
Medel 5
Stor
Mkt stor
1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 9
6
4
1 12
Total 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 31
Ej preciserat svar Administrativa kunskaper Entusiasmutbildning Ev EU-medel att ta del av Frisk Förståelse för kopplingen mellan mat och dryck Investeringstöd Tillgång/feedback till forskning Utbildning inom området Ej preciserat svar Data ekonomi arb.topp (ej arbeta 60-100 tim/v. ibland) Göra hemsida Sunt förnuft Ej preciserat svar Ej preciserat svar Minskade kontrollkostnader Ej preciserat svar Energifrågor Praktiska nätverk-allianser
21(49)
B 4. Vilka områden tror du kommer att behöva utbildningar som bör återkomma med jämna mellanrum för att kompetensen skall kunna upprätthållas inom företaget? (Kvalitativ bedömning) 265, 255 och 242 företag har svarat på frågorna viktigast, näst viktigast respektive tredje viktigast. Tabellen är sorterad så att det viktigaste alternativet står överst. Notera att olika antal företag svarat på de olika delfrågorna. Viktigast
Näst viktigast
Tredje viktigast
3. Produktutveckling
52
50
15
7. Bas - livsmedelshygien
40
21
21
6. Marknadsför., försäljn. etc
37
25
36
2. Ekonomisk styrning
28
23
23
1. Lagar & förordn.
28
18
24
8. Special - livsmedelshygien
27
33
28
4. Utveckla affärsidén
25
42
13
10. Ledn. system, egenkontroll
12
16
25
9. Processteknik
6
10
7
5. Logistik, distribution etc
4
7
21
11. Branschorganisation
3
3
6
13. Annat
2
2
0
12. Arbetsgivarefrågor etc Totalt (n)
1
5
23
265
255
242
B4. Viktigaste utbildning som bör återkomma med jämna mellanrum för att kompetensen ska upprätthållas inom företaget, för företag i olika storleksgrupp
1. Lagar & förordn. 2. Ekonomisk styrning 3. Produktutveckling 4. Utveckla affärsidén 5. Logistik, distribution etc 6. Marknadsför., försäljn. etc 7. Bas - livsmedelshygien 8. Special - livsmedelshygien 9. Processteknik 10. Ledn. system, egenkontroll 11. Branschorganisation 12. Arbetsgivarefrågor etc Totalt
22(49)
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 16 5 2 12 7 7 35 7 7 17 5 2 3 1 0 20 11 3 17 8 4 16 3 3 3 1 1 3 2 2 3 0 0 1 0 0 146
50
31
10-19 anställda 3 1 2 1 0 1 6 4 0 4 0 0
20-49 anställda 2 1 1 0 0 2 5 1 1 1 0 0
22
14
Totalt 28 28 52 25 4 37 40 27 6 12 3 1 263
Bilaga 8
B4. Näst viktigaste utbildning som bör återkomma med jämna mellanrum för att kompetensen ska upprätthållas inom företaget, för företag i olika storleksgrupp
1. Lagar & förordn. 2. Ekonomisk styrning 3. Produktutveckling 4. Utveckla affärsidén 5. Logistik, distribution etc 6. Marknadsför., försäljn. etc 7. Bas - livsmedelshygien 8. Special - livsmedelshygien 9. Processteknik 10. Ledn. system, egenkontroll 11. Branschorganisation 12. Arbetsgivarefrågor etc Totalt
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10 4 3 8 6 4 30 14 4 26 7 6 4 2 1 12 5 6 14 3 3 18 5 2 4 1 2 8 3 0 2 0 0 2 0 0 138 50 31
10-19 anställda 1 4 2 2 0 2 1 2 2 3 1 1 21
20-49 anställda 10 1 0 1 0 0 0 6 1 2 0 2 23
Totalt 18 23 50 42 7 25 21 33 10 16 3 5 253
B4. Tredje viktigaste utbildning som bör återkomma med jämna mellanrum för att kompetensen ska upprätthållas inom företaget, för företag i olika storleksgrupp
1. Lagar & förordn. 2. Ekonomisk styrning 3. Produktutveckling 4. Utveckla affärsidén 5. Logistik, distribution etc 6. Marknadsför., försäljn. etc 7. Bas - livsmedelshygien 8. Special - livsmedelshygien 9. Processteknik 10. Ledn. system, egenkontroll 11. Branschorganisation 12. Arbetsgivarefrågor etc Totalt
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 16 2 2 13 2 2 9 3 1 10 1 2 8 8 4 19 10 3 15 3 1 20 3 3 1 1 2 10 3 6 5 1 0 6 10 4 132 47 30
10-19 anställda 3 4 0 0 1 3 0 2 1 3 0 3 20
20-49 anställda 1 2 2 0 0 1 2 0 1 3 0 0 12
Totalt 24 23 15 13 21 36 21 28 7 25 6 23 242
23(49)
B 5. Inom vilka områden är det viktigt med en bra kompetens när man startar en livsmedelsförädling? (Kvalitativ bedömning) 299, 290 och 280 företag har svarat på frågorna viktigast, näst viktigast respektive tredje viktigast. Tabellen är sorterad så att det viktigaste alternativet står överst. Notera att olika antal företag svarat på de olika delfrågorna. Viktigast
Näst viktigast
Tredje viktigast
7. Bas - livsmedelshygien
58
44
25
1. Lagar och förordn.
58
32
31
2. Ekonomisk styrning
43
37
26
4. Utveckla affärsidén
39
32
27
8. Special - livsmedelshygien
36
41
33
3. Produktutveckling
34
33
30
6. Marknadsför., försäljn. etc
17
40
44
10. Ledn. system, egenkontroll
7
12
20
11. Branschorganisation
3
1
5
5. Logistik, distribution etc
2
5
17
9. Processteknik
1
8
6
13. Annat
1
0
1
12. Arbetsgivarefrågor etc Totalt (n)
0
5
15
299
290
280
B5. Viktigaste ämnesområden när man startar en livsmedelsförädling, för företag i olika storleksgrupp
1. Lagar & förordn. 2. Ekonomisk styrning 3. Produktutveckling 4. Utveckla affärsidén 5. Logistik, distribution etc 6. Marknadsför., försäljn. etc 7. Bas - livsmedelshygien 8. Special - livsmedelshygien 9. Processteknik 10. Ledn. system, egenkontroll 11. Branschorganisation 12. Arbetsgivarefrågor etc Totalt
24(49)
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 37 8 4 22 11 6 13 14 2 15 11 7 1 0 0 10 3 4 43 4 7 25 7 1 0 0 0 3 1 1 2 0 0 0 0 0 171 59 32
10-19 anställda 3 0 5 4 1 0 4 1 0 2 1 0 21
20-49 anställda 6 4 0 2 0 0 0 2 1 0 0 0 15
Totalt 56 43 34 39 2 17 58 36 1 7 3 0 296
Bilaga 8
B5. Näst viktigaste ämnesområden när man startar en livsmedelsförädling, för företag i olika storleksgrupp
1. Lagar & förordn. 2. Ekonomisk styrning 3. Produktutveckling 4. Utveckla affärsidén 5. Logistik, distribution etc 6. Marknadsför., försäljn. etc 7. Bas - livsmedelshygien 8. Special - livsmedelshygien 9. Processteknik 10. Ledn. system, egenkontroll 11. Branschorganisation 12. Arbetsgivarefrågor etc Totalt
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 18 9 3 21 5 3 14 8 7 16 9 4 3 2 0 21 12 5 30 4 3 29 2 5 5 1 1 6 4 1 1 0 0 3 0 0 167 56 32
10-19 anställda 1 5 1 2 0 2 4 3 0 1 0 1 20
20-49 anställda 1 3 3 1 0 0 3 2 1 0 0 1 15
Totalt 32 37 33 32 5 40 44 41 8 12 1 5 290
B5. Tredje viktigaste ämnesområden när man startar en livsmedelsförädling, för företag i olika storleksgrupp
1. Lagar & förordn. 2. Ekonomisk styrning 3. Produktutveckling 4. Utveckla affärsidén 5. Logistik, distribution etc 6. Marknadsför., försäljn. etc 7. Bas - livsmedelshygien 8. Special - livsmedelshygien 9. Processteknik 10. Ledn. system, egenkontroll 11. Branschorganisation 12. Arbetsgivarefrågor etc Totalt
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 22 5 3 13 4 4 24 2 1 13 7 3 9 4 2 24 9 3 11 8 4 19 5 3 3 2 1 10 2 5 4 1 0 7 6 2 159 55 31
10-19 anställda 0 4 1 3 1 4 1 4 0 2 0 0 20
20-49 anställda 1 1 2 1 1 4 1 2 0 1 0 0 14
Totalt 31 26 30 27 17 44 25 33 6 20 5 15 279
25(49)
Hur och var tycker företaget kunskapsförmedling bör ske C 1. Under vilka former ser du helst att kunskap tas in till ditt företag? Notera att olika antal företag svarat på de olika delfrågorna. Liten
Medel
1. Basutbildning Gymnasium
Stor
Mkt stor
Totalt (n)
120
70
42
18
2. Kortare kurser (< 1 m.).
47
86
104
37
250 274
3. Specialutbildn. (1m.-1 år)
60
77
88
22
247
4. Internet+handled.
123
71
32
11
237
5. Pers utbild.-konsult
237
128
61
37
11
6. Allm. möten-info
62
97
68
26
253
7. Pers. rådgivare
51
68
104
37
260
8. Nätverk - m. företag
41
75
115
36
267
9. Internet, själv
84
103
50
18
255
10. Studieresor
49
88
76
20
233
3
1
0
3
7
11. Annat
C 2. Vilka av C1-alternativen är viktigast för dig? 295, 272 och 257 företag har svarat på frågorna viktigast, näst viktigast respektive tredje viktigast. Tabellen är sorterad så att det viktigaste alternativet står överst. Notera att olika antal företag svarat på de olika delfrågorna. Viktigast
Näst viktigast
Tredje viktigast
59 53 42 38 30 23 19 10 10 9 2 295
48 45 46 10 40 16 29 18 12 0 8 272
31 33 53 7 23 44 28 13 18 1 6 257
2. Kortare kurser (mindre än 1 m.). 7. Pers. rådgivare 8. Nätverk - m. företag 1. Basutbildn. Gymn. 3. Specialutbildn. (1m.-1 år) 10. Studieresor 6. Allm. möten-info 5. Pers utbild.-konsult 9. Internet, själv 11. Annat 4. Internet+handled. Totalt (n)
C 3. Hur skulle du själv helst se att kunskapsförmedling för småskalig livsmedelsförädling organiserades? Stkl – antal anställda 0 24 Ett nationellt centra 41 Flera nationella centra 47 Regionala centra 2 Konsultinsatser 14 Branschorg. sköter 16 Fristående organ.
Antal av Stkl Viktigast
Komplettering med statlig kommunal basutbildning Annat Okänd (felstans?) Ej svarat
Totalt Antal svar
26(49)
5 2 1 63 215 152
1-2 7 18 16 4 4 3
3-9 4 8 15
10-19 4 4 7
1 3
4 1
2 1
1 1
13 68 55
18 51 33
20-49 2 3 7 2 2
1 1 5 25 20
2 20 18
Totalt 41 74 92 8 25 23 9 5 1 101 379 278
Bilaga 8
Antal av Stkl Näst viktigast
Stkl
Ett nationellt centra Flera nationella centra Regionala centra Konsultinsatser Branschorg. sköter Fristående organ. Komplettering med statlig kommunal basutbildning Annat Ej svarat
Totalt
Antal av Stkl Tredje viktigast Ett nationellt centra Flera nationella centra Regionala centra Konsultinsatser Branschorg. sköter Fristående organ. Komplettering med statlig kommunal basutbildning Annat
0 14 30 30 11 16 25
1-2 7 15 12 3 3 8
3-9 3 10 5 1 3 5
10-19 1 4 3 2 5
20-49
9 1 79 215
3
3
1
17 68
2 1 21 51
7 25
5 20
0 15 15 19 12 15 22
1-2 8 7 7 3 2 10
3-9 5 2
10-19
20-49 1 2 2 2 3 2
23 2
5
8 1
4
1 25 68
21 51
9 25
Totalt
Stkl 0 11% 19% 22% 1% 7% 7%
1-2 3-9 10-19 20-49 Totalt 10% 8% 16% 10% 11% 26% 16% 16% 15% 20% 24% 29% 28% 35% 24% 6% 0% 0% 10% 2% 6% 2% 16% 10% 7% 4% 6% 4% 0% 6%
18 2 129 379
Stkl
Okänd (felstans?) Ej svarat
3 1 3 4 3
Totalt 25 62 51 20 31 41
92 215
5 3 6
1 2 1 4 4
8 20
Totalt 29 27 30 23 27 44 40 3 1 155 379
Svar i procent per storleksklass Antal av Stkl viktigast Ett nationellt centra Flera nationella centra Regionala centra Konsultinsatser Branschorg. sköter Fristående organ. Komplettering med statlig kommunal basutbildning Annat Okänd (felstans?) Ej svarat
Totalt
2% 3% 2% 0% 5% 2% 1% 1% 2% 0% 5% 1% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 29% 19% 35% 20% 10% 27% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
27(49)
Antal av Stkl näst viktigast Ett nationellt centra Flera nationella centra Regionala centra Konsultinsatser Branschorg. sköter Fristående organ. Komplettering med statlig kommunal basutbildning Annat Ej svarat
Totalt
Antal av Stkl tredje viktigast Ett nationellt centra Flera nationella centra Regionala centra Konsultinsatser Branschorg. sköter Fristående organ. Komplettering med statlig kommunal basutbildning Annat Okänd (felstans?) Ej svarat
Totalt
Stkl 0 7% 14% 14% 5% 7% 12%
1-2 10% 22% 18% 4% 4% 12%
3-9 10-19 20-49 Totalt 6% 4% 0% 7% 20% 16% 15% 16% 10% 12% 5% 13% 2% 8% 15% 5% 6% 20% 20% 8% 10% 0% 15% 11%
4% 4% 4% 12% 5% 5% 0% 0% 2% 0% 0% 1% 37% 25% 41% 28% 25% 34% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Stkl 0 7% 7% 9% 6% 7% 10%
1-2 12% 10% 10% 4% 3% 15%
3-9 10-19 20-49 Totalt 10% 0% 5% 8% 4% 4% 10% 7% 0% 8% 10% 8% 10% 4% 10% 6% 6% 16% 15% 7% 12% 16% 10% 12%
11% 7% 16% 16% 0% 11% 1% 0% 2% 0% 0% 1% 0% 1% 0% 0% 0% 0% 43% 37% 41% 36% 40% 41% 100% 100% 100% 100% 100% 100%
Verksamheternas syn på utbildning och rådgivning D 1. Hur viktigt anser du det är med utbildning för ditt företags framtida utveckling? 17 företag svarade inte på frågan (n=362). Notera att storleken på företagen har samband med hur viktig utbildning anses vara. De allra minsta företagen har lägst tro på utbildning för företagets framtida utveckling. Mkt viktigt
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Samtliga
28(49)
58 30 13 8 9 118
Önskvärt
Inte så viktigt
74 23 28 15 10 150
71 14 7 1 1 94
Total 203 67 48 24 20 362
Bilaga 8
D 2. Hur mycket tid skulle företaget generellt kunna avsätta per person till utbildning under ett år? 27 företag svarade inte på frågan (n=352) 0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Samtliga
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Samtliga
Mindre än 1 dag
1-5 dgr
6-14 dgr
Mer än 14 dgr
Total
41 8 4 3 0 56
95 32 35 17 17 196
36 19 9 4 2 70
21 7 1 1 0 30
193 66 49 25 19 352
Mindre än 1 dag
1-5 dgr
6-14 dgr
Mer än 14 dgr
21% 12% 8% 12% 0% 16%
49% 48% 71% 68% 89% 56%
19% 29% 18% 16% 11% 20%
11% 11% 2% 4% 0% 9%
Total
100% 100% 100% 100% 100% 100%
29(49)
D 5. Rådgivning kostar pengar. Vilket av följande alternativ stämmer bäst in på din verksamhet? 61 företag svarade inte på frågan (n=318) Kan enbart tänka Kan tänka mig rådgivning Rådgivning bör vara mig rådgivning om om den är subventionerad självfinansierad den är kostnadsfri 93 29%
106 33%
Rådgivning får kosta Annat om den är viktig för mitt företag
22 7%
94 30%
Total
3 1%
318 100%
D 3. Utbildning kostar pengar. Vilket av följande alternativ stämmer bäst in på din verksamhet? 42 företag svarade inte på frågan och 1 stansfel har noterats (n=336) Kan enbart tänka mig utbildning om den är kostnadsfri
Kan tänka mig utbildning Utbildning bör vara självfinansierad om den är subventionerad
61 18%
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Samtliga
138 41%
22 7%
Får kosta (attityd) D3D5Utbildning Rådgivning 53 49 27 20 14 9 8
7
9 111
9 94
Kostnadsfri D3-Utbildning D5-Rådgivning 0 anställda 46 65 1-2 anställda 5 11 3-9 anställda 6 12 10-19 anställda 4 5 20-49 anställda 0 0 Samtliga 61 93
Annat Total
Utbildning får kosta om den är viktig för mitt företag
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Samtliga
111 33%
4 1%
336 100%
Subventionerad D3D5Utbildning Rådgivning 80 59 23 17 24 19 8
6
3 138
5 106
Självfinansierad D3-Utbildning D5-Rådgivning 0 anställda 7 10 1-2 anställda 4 6 3-9 anställda 4 4 10-19 anställda 2 1 20-49 anställda 5 1 Samtliga 22 22
D 4. Vilken metod för rådgivning anser du bäst skulle svara mot dina behov? 69 företag svarade inte på frågan (n=310) Rådgivning får Staten behöver marknaden sköta samordna själv rådgivningen och vara huvudman
Etablerade fristående Branschorganisationerna kan organisationer bör ta rådgivning bäst hand om rådgivningen
Annat, vad
Total
52 17%
60 19%
9 3%
310 100%
30(49)
34 11%
155 50%
Bilaga 8
D 4. Vilken metod för rådgivning anser du bäst skulle svara mot dina behov? Uppdelat efter storlek på företaget. 69 företag svarade inte på frågan (n=310) Marknaden Staten Fristående org. Branschorg. Annat Total 0 anställda 30 17 26 96 4 173 1-2 anställda 13 5 12 23 3 56 3-9 anställda 6 9 11 15 0 41 10-19 anställda 1 2 4 13 1 21 20-49 anställda 2 1 7 8 1 19 Samtliga 52 34 60 155 9 310
0 anställda 1-2 anställda 3-9 anställda 10-19 anställda 20-49 anställda Samtliga
Marknaden Staten Fristående org. Branschorg. Annat Total 17% 10% 15% 55% 2% 173 23% 9% 21% 41% 5% 56 15% 22% 27% 37% 0% 41 5% 10% 19% 62% 5% 21 11% 5% 37% 42% 5% 19 17% 11% 19% 50% 3% 310
D 6. Kunskapsutbyte och samarbete kräver engagemang. Kan du tänka dig att vara delägare / delansvarig för ett regionalt center? 19 företag svarade inte på frågan (n=360). Ja
Nej
Vet ej
72
173
115
20%
48%
32%
Ja 0 anställda 43 1-2 anställda 12 3-9 anställda 9 10-19 anställda 5 20-49 anställda 3 Samtliga 72
Nej Vet inte 105 59 33 19 19 20 6 11 10 6 173 115
Total 360 100%
Total 207 64 48 22 19 360
D 7. Är du själv beredd att förmedla dina kunskaper till andra? 23 företag svarade inte på frågan (n=356). Ja
Nej
Vet ej
220
48
88
62%
13%
25%
Total 356 100%
Ja Nej Vet inte Total 0 anställda 126 29 49 204 1-2 anställda 39 11 13 63 3-9 anställda 26 5 17 48 10-19 anställda 15 2 4 21 20-49 anställda 14 1 5 20 Samtliga 220 48 88 356
31(49)
D 8. Hur tycker du att din branschorganisation bör organiseras och finansieras? 119 företag svarade inte på frågan (n=266). Frågan borde varit uppdelad i flera delar. Branschsamarbete är så viktigt att jag hjälper till utan ekonomisk ersättning
Branschsamarbete är viktigt men jag måste få viss ersättning för min insats
Branschsamarbete är viktigt men jag kräver marknadsmässig ersättning
Tjänster köps in och jag är beredd att betala för detta
48 18%
88 33%
48 18%
23 9%
Branscharbete utan ersättn.
Branscharbete viss ersättning
Tjänster köps Tjänster köps in Tjänster köps in in och jag och detta behöver och detta behöver tror på att subventioneras subventioneras söka egna delvis helt och hållet stödpengar för detta
11 4%
29 11%
19 7%
Branscharbete - Tjänst köps Tjänst köps Tjänst köps Tjänst köps full ersättn. in in - söker in - delvis in - full självfinans stödpeng subvention subvention
Total
266 100% Total
0 anställda
23
59
30
12
5
14
7
150
1-2 anställda
10
12
11
3
3
7
5
51
3-9 anställda
6
9
4
3
1
6
6
35
10-19 anställda
2
6
3
2
2
1
1
17
20-49 anställda
7
2
0
3
0
1
0
13
Samtliga
48
88
48
23
11
29
19
266
Frågor om stöd till livsmedelsförädling De stöd som avses är: investeringsstöd till livsmedelsförädling, investeringsstöd till jordbruksföretag, startstöd för jordbruksföretag, landsbygdsstöd, projektstöd för landsbygdsutveckling, startstöd för nyföretagande.
E 1. Det finns möjlighet att söka stöd för småskalig livsmedelsförädling. Har företaget sökt stöd ? 8 företag svarade inte på frågan (n=371). Ja
Nej
Vet ej
156
206
9
42%
56%
2%
Storleksgrupp
Total 371 100%
Ja
Nej
Vet inte
Total
0 anst
77
127
4
208
1-2 anst
34
33
1
68
3-9 anst
25
25
1
51
10-19 anst
11
12
2
25
20-49 anst
9
9
1
19
Total
156
206
9
371
Område
Ja
Nej
Vet inte
Total
Mellersta Norrland
30
27
0
57
Dala-Gävle
14
15
1
30
Gotland
10
6
0
16
Mälarregionen
16
36
2
54
Norra Norrland
26
12
3
41
Södra
22
40
2
64
Västra
23
42
1
66
Östra
15
28
0
43
Total
156
206
9
371
32(49)
Bilaga 8
Om ja, hur har det gått ? Stödet har beviljats
Storleksgrupp
Stödet är under behandling Total
Avslagits
0
60
9
3
72
1-2
22
4
3
29
3-9
19
1
4
24
10-19
8
1
1
10
20-49
7
0
0
7
116
15
11
142
Stödet har beviljats
Avslagits
Stödet är under behandling
Total
Mellersta Norrland
23
3
2
28
Dala-Gävle
11
2
1
14
Gotland
9
1
0
10
Mälarregionen
8
4
2
14
Norra Norrland
24
1
0
25
Södra
16
1
3
20
Västra
13
2
2
17
Östra
12
1
1
14
Total
116
15
11
142
Krångligt
Ej värt besväret
Vill driva företaget utan stöd
Total
0
38
21
33
92
1-2
10
5
10
25
Total
Område
Om nej. Varför? Storleksgrupp
3-9
10
3
4
17
10-19
5
1
1
7
20-49
2
2
1
5
65
32
49
146
Krångligt
Ej värt besväret
Vill driva företaget utan stöd
Total
Total
Område Mellersta Norrland
4
4
10
18
Dala-Gävle
3
1
7
11
Gotland
1
2
1
4
Mälarregionen
15
7
4
26
Norra Norrland
6
0
3
9
Södra
13
10
9
32
Västra
13
4
9
26
Östra
10
4
6
20
Total
65
32
49
146
E 2. Sökte företaget något stöd i samband med att det startades? 14 företag svarade inte på frågan (n=365). Ja
Nej
Vet ej
135
202
28
Total 365
37%
55%
8%
100%
33(49)
E 2. Sökte företaget något stöd i samband med att det startades? 14 företag svarade inte på frågan (n=365). Storleksgrupp
Ja
Nej
Vet inte
Total
0
90
113
4
207
1-2
32
27
6
65
3-9
6
37
8
51
10-19
5
15
4
24
20-49
2
10
6
18
Total
135
202
28
365
Område
Ja
Nej
Vet inte
Total
Mellersta Norrland
29
25
2
56
Dala-Gävle
11
15
3
29
Gotland
8
7
1
16
Mälarregionen
17
30
6
53
Norra Norrland
24
16
1
41
Södra
14
45
5
64
Västra
18
42
4
64
Östra
14
22
6
42
Total
135
202
28
365
E 3. Om företaget fått stöd, vilken betydelse har stödet haft för företaget? Utan stödet skulle företaget förmodligen inte existerat idag
Egna åtgärder tillsammans med stöd har hjälpt företagets utveckling
Stödet har inte haft någon större betydelse
Antalet anställda/ sysselsatta har kunnat ökas
Produktion och försäljning har ökat
Nya försäljningskanaler och marknader har öppnats
Annat, ange vad
Storleksgrupp
Total
0
36
46
11
5
6
3
7
114
1-2
9
20
8
4
7
3
0
51
3-9
7
11
3
4
10
4
1
40
10-19
2
12
1
3
3
2
1
24
20-49
1
7
1
2
4
1
1
17
55
96
24
18
30
13
10
246
Total
Utan stödet skulle företaget förmodligen inte existerat idag
Egna åtgärder tillsammans med stöd har hjälpt företagets utveckling
Stödet har inte haft någon större betydelse
Antalet anställda/ sysselsatta har kunnat ökas
Produktion och försäljning har ökat
Nya försäljningskanaler och marknader har öppnats
Annat, ange vad
Område
Total
Mellersta Norrland
16
14
3
2
5
2
2
44
Dala-Gävle
6
11
2
3
2
0
2
26
Gotland
4
3
1
1
3
0
0
12
Mälarregionen
3
9
3
1
0
0
2
18
Norra Norrland
11
16
0
2
7
1
0
37
Södra
6
14
7
5
5
3
0
40
Västra
3
17
6
3
5
3
2
39
Östra
6
12
2
1
3
4
2
30
Total
55
96
24
18
30
13
10
246
34(49)
Bilaga 8
E 4. Har förädlingsverksamheten inom företaget fått någon form av stöd för något av nedanstående investeringar alternativt konsulthjälp?
Byggnadsinvesteringar Storleksgrupp
Investering
Konsult
Total
0
51
1
52
1-2
23
1
24
3-9
11
2
13
10-19
7
0
7
20-49
5
2
7
97
6
103
Total Område
Investering
Konsult
Total
Mellersta Norrland
24
1
25
Dala-Gävle
6
0
6
Gotland
3
0
3
Mälarregionen
10
1
11
Norra Norrland
15
1
16
Södra
17
1
18
Västra
11
2
13
Östra
11
0
11
Total
97
6
103
Landsbygds- Investerings Investeringsstöd -stöd för stöd för lantbrukslivsmedelsföretag förädling
Startstöd för Startstöd för Projektstöd för Annat jordbruks- nyföretagare landsbygdsstöd företag utveckling
Total
Storleksgrupp 0
28
10
5
0
5
0
9
215
1-2
13
1
4
0
0
2
2
68
3-9
2
0
7
1
1
1
2
51
10-19
1
0
3
0
2
0
1
25
20-49
1
1
2
0
0
0
3
20
45
12
21
1
8
3
17
379
Total
Landsbygds- Investerings Investeringsstöd -stöd för stöd för lantbrukslivsmedelsföretag förädling
Startstöd för Startstöd för Projektstöd för Annat jordbruks- nyföretagare landsbygdsstöd företag utveckling
Total
Område Mellersta Norrland
18
2
1
0
2
1
1
59
Dala-Gävle
1
1
3
0
1
0
2
30
Gotland
3
0
0
0
0
0
1
16
Mälarregionen
2
2
2
0
1
1
2
54
Norra Norrland
8
3
1
0
4
0
3
42
Södra
5
3
8
0
0
0
3
65
Västra
4
1
3
0
0
1
2
69
Östra
4
0
3
1
0
0
3
44
Total
45
12
21
1
8
3
17
379
35(49)
Stöd för maskiner/inventarier Storleksgrupp
Investering
Konsult
0
52
1
Total 53
1-2
31
0
31
3-9
13
0
13
10-19
13
0
13
20-49
7
0
7
116
1
117
Total
Område
Investering
Konsult
Total
Mellersta Norrland
28
0
28
Dala-Gävle
10
0
10
Gotland
8
0
8
Mälarregionen
12
0
12
Norra Norrland
21
0
21
Södra
14
0
14
Västra
15
0
15
Östra
8
1
9
Total
116
1
117
Landsbygds- Investerings stöd -stöd för lantbruksföretag
Investeringsstöd för livsmedelsförädling
Startstöd för jordbruksföretag
Startstöd för nyföretagare
Projektstöd för Annat landsbygdsstöd utveckling
Total
Storleksgrupp 0
26
8
8
0
8
3
7
215
1-2
17
1
5
0
0
2
1
68
3-9
5
0
7
0
0
0
3
51
10-19
7
0
3
2
0
0
1
25
20-49
3
1
3
0
0
0
1
20
58
10
26
2
8
5
13
379
Total
Landsbygds- Investerings stöd -stöd för lantbruksföretag
Investeringsstöd för livsmedelsförädling
Startstöd för jordbruksföretag
Startstöd för nyföre-tagare
Projektstöd för Annat landsbygdsstöd utveckling
Total
Område Mellersta Norrland
18
2
1
1
1
1
2
59
Dala-Gävle
8
0
2
0
1
1
1
30
Gotland
6
0
1
0
0
0
2
16
Mälarregionen
3
3
2
0
3
1
1
54
Norra Norrland
13
2
4
1
2
0
2
42
Södra
3
1
8
0
1
0
1
65
Västra
4
1
6
0
0
2
2
69
Östra Total
3
1
2
0
0
0
2
44
58
10
26
2
8
5
13
379
36(49)
Bilaga 8
Stöd till produktutveckling Storleksgrupp
Investering
Konsult
Total
0
7
2
215
1-2
2
1
68
3-9
3
0
51
10-19
1
0
25
0
1
20
13
4
379
20-49 Total Område
Investering
Konsult
Total
Mellersta Norrland
5
0
59
Dala-Gävle
0
0
30
Gotland
0
0
16
Mälarregionen
1
1
54
Norra Norrland
2
1
42
Södra
2
1
65
Västra
3
0
69
Östra
0
1
44
Total
13
4
379
Landsbygdsstöd Investeringsstöd för lantbruksföretag
Investeringsstöd Startstöd för Projektstöd Annat stöd Total för livsmedels- nyföretagare för förädling landsbygdsutveckling
Storleksgrupp
Total
0
3
1
0
2
3
3
215
1-2
1
0
0
1
0
1
68
3-9
2
0
2
0
0
0
51
10-19
0
0
0
0
1
1
25
20-49
1
0
0
0
0
1
20
7
1
2
3
4
6
379
Landsbygdsstöd Investeringsstöd för lantbruksföretag
Investeringsstöd Startstöd för Projektstöd Annat stöd Total för livsmedelnyföretagare för förädling landsbygdsutveckling
Område Mellersta Norrland
3
0
0
1
0
0
59
Dala-Gävle
0
0
1
0
0
0
30
Gotland
0
0
0
0
0
0
16
Mälarregionen
1
0
0
0
2
0
54
Norra Norrland
3
1
0
1
0
1
42
Södra
0
0
1
1
0
2
65
Västra
0
0
0
0
2
2
69
Östra
0
0
0
0
0
1
44
Total
7
1
2
3
4
6
379
37(49)
Stöd för marknadsföring/varumärke Storleksgrupp
Investering
Konsult Total
0
12
2
14
1-2
6
1
7
3-9
4
0
4
10-19
2
0
2
24
3
27
Total Område
Investering
Konsult Total
Mellersta Norrland
9
0
9
Mälarregionen
2
1
3
Norra Norrland
5
1
6
Södra
3
0
3
Västra
3
1
4
Östra
2
0
2
Total
24
3
27
Landsbygdsstöd
Investeringsstöd för lantbruksföretag
Investerings-stöd Startstöd för Projektstöd för Annat för livsmedelsnyföre-tagare landsbygdsstöd förädling utveckling
Total
Storleksgrupp 0
5
1
2
2
6
2
215
1-2
3
0
0
1
0
3
68
3-9
1
0
2
0
0
2
51
10-19
0
0
0
0
1
1
25
20-49
1
0
0
0
0
0
20
Total
10
1
4
3
7
8
379
Landsbygdsstöd
Investeringsstöd för lantbruksföretag
Investeringsstöd Startstöd för Projektstöd för Annat för livsmedelsnyföretagare landsbygdsstöd förädling utveckling
Total
Område Mellersta Norrland
4
0
1
1
0
2
59
Dala-Gävle
0
0
1
0
0
0
30
Gotland
1
0
0
0
0
0
16
Mälarregionen
1
0
0
1
2
0
54
Norra Norrland
4
1
0
1
1
2
42
Södra
0
0
1
0
1
2
65
Västra
0
0
0
0
3
1
69
Östra
0
0
1
0
0
1
44
Total
10
1
4
3
7
8
379
Annat stöd Storleksgrupp 0 Total
Område Mellersta Norrland
Investering
Storleksgrupp
Total
2
2
2
2
Investering
0 Total
Område
Total
Förädlingsstöd
Livsmedelslagstiftning
1
1
1
1
Förädlingsstöd
Livsmedelslagstiftning
1
1
Mellersta Norrland
0
1
Västra
1
1
Västra
1
0
Total
2
2
Total
1
1
38(49)
Bilaga 8
E 5. Det har under perioden 2000 till 2004 arrangerats kurser etc. som varit kostnadsfria eller subventionerade. Har du eller någon annan på företaget deltagit i någon av aktiviteterna 1-5 nedan?
Kurs kortare än 5 dagar ProduktEkonomi / Utveckla utveckling företagaffärsande idén
Storleksgrupp
Maskiner Bygg/ nader utrustnin g
Marknadsföring
Livsmedelslagstiftning
Egenkontroll Mikro(HACCP biologi etc.)
Total
0
23
12
14
0
1
14
22
22
7
115
1-2
6
2
1
2
0
3
12
12
3
41
3-9
3
3
4
0
0
3
6
10
5
34
10-19
0
1
0
0
0
0
1
6
3
11
20-49
0
0
0
1
0
0
1
4
2
8
32
18
19
3
1
20
42
54
20
209
Total
ProduktEkonomi / Utveckla Maskiner Byggutveckling företagan affärsidén / nader de utrustnin g
Område
Marknadsföring
Livsmedelsagstiftning
Egenkontroll Mikro(HACCP biologi etc.)
Total
Mellersta Norrland
8
5
3
0
1
3
2
7
2
31
Dala-Gävle
1
2
0
0
0
1
3
4
3
14
Gotland
1
1
0
0
0
1
2
2
0
7
Mälarregionen
6
2
6
0
0
3
8
9
4
38
Norra Norrland
3
0
2
0
0
1
3
0
0
9
Södra
3
3
0
3
0
2
6
12
2
31
Västra
8
2
6
0
0
7
12
12
6
53
Östra
2
3
2
0
0
2
6
8
3
26
Total
32
18
19
3
1
20
42
54
20
209
Mikrobiologi
Total
Kurs längre än 5 dagar Produktutveckling
Storleksgrupp
Ekonomi / Utveckla Maskiner / föreaffärsutrustning tagande idén
Bygg- Marknadsnader föring
Livsmedelslagstiftning
Egenkontroll (HACCP etc.)
0
5
7
8
3
4
9
8
9
6
59
1-2
0
1
0
0
0
0
2
1
1
5
3-9
0
2
1
0
0
0
0
1
0
4
10-19
0
0
0
0
0
0
0
1
0
1
20-49
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
5
10
9
3
4
9
10
12
7
69
Total
Produktutveckling
Ekonomi / Utveckla Maskiner / företagaffärsutrustning ande idén
Bygg- Marknadsnader föring
Livsmedelslagstiftning
Egenkontroll (HACCP etc.)
Mikrobiologi
Total
Område Mellersta Norrland
4
3
5
3
4
4
5
6
5
39
Dala-Gävle
0
0
0
0
0
0
0
2
0
2
Gotland
1
1
1
0
0
1
0
0
0
4
Mälarregionen
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Norra Norrland
0
3
2
0
0
2
1
1
1
10
Södra
0
0
0
0
0
0
1
0
0
1
Västra
0
1
1
0
0
2
3
3
1
11
Östra
0
2
0
0
0
0
0
0
0
2
Total
5
10
9
3
4
9
10
12
7
69
39(49)
Deltagit på informationsmöte Produkt- Ekonomi / Utveckla utveckling företag- affärsande idén
Storleksgrupp
Maskiner / utrustning
Byggnader
Marknadsföring
Livsmedels- Egenkontrol Mikro- Total lagstiftning l (HACCP biologi etc.)
0
7
5
8
4
1
6
14
11
2
58
1-2
5
4
3
1
0
2
5
4
2
26
3-9
2
1
4
0
0
3
1
0
0
11
10-19
1
1
0
0
0
0
0
2
1
5
20-49
1
0
1
0
0
0
4
1
0
7
16
11
16
5
1
11
24
18
5
107
Total
Produkt- Ekonomi / Utveckla utveckling företag- affärsande idén
Område
Maskiner / utrustning
Byggnader
Marknadsföring
Livsmedels- Egenkontroll Mikro- Total lagstiftning (HACCP etc.) biologi
Mellersta Norrland
1
2
4
0
0
0
5
4
1
17
Dala-Gävle
2
0
2
0
0
1
2
0
0
7
Gotland
2
0
0
0
0
2
0
1
0
5
Mälarregionen
3
4
2
2
1
3
3
2
1
21
Norra Norrland
0
0
0
0
0
2
3
3
1
9
Södra
3
2
2
3
0
3
6
2
1
22
Västra
3
2
3
0
0
0
3
6
1
18
Östra
2
1
3
0
0
0
2
0
0
8
Total
16
11
16
5
1
11
24
18
5
107
Deltagit i studieresa Produkt- Ekonomi / Utveckla utveckling företag- affärsande idén
Storleksgrupp
Maskiner / utrustning
Byggnader
Marknadsföring
Livsmedels- Egenkontroll Mikro- Total lagstiftning (HACCP etc.) biologi
0
16
1
13
3
4
7
3
2
1
1-2
2
2
1
0
0
1
1
1
0
8
3-9
4
0
3
2
1
0
0
0
0
10
10-19
1
0
1
0
0
0
0
0
0
2
20-49
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
23
3
18
5
5
8
4
3
1
70
Total
Område
Produkt- Ekonomi / Utveckla utveckling företag- affärsande idén
Maskiner / utrustning
Byggnader
Marknadsföring
50
Livsmedels- Egenkontroll Mikro- Total lagstiftning (HACCP etc.) biologi
Mellersta Norrland
10
1
3
2
1
4
1
2
1
25
Dala-Gävle
1
0
3
1
1
1
1
0
0
8
Gotland
0
0
0
1
0
0
0
0
0
1
Mälarregionen
3
0
2
0
2
1
1
0
0
9
Norra Norrland
0
0
1
0
0
0
0
0
0
1
Södra
1
1
3
1
0
2
1
1
0
10
Västra
4
1
2
0
1
0
0
0
0
8
Östra
4
0
4
0
0
0
0
0
0
8
Total
23
3
18
5
5
8
4
3
1
70
40(49)
Bilaga 8
Erhållit rådgivning Produktutveckling
Ekonomi / Utveckla företag- affärsande idén
Maskiner / utrustning
Byggnader
Marknadsföring
Livsmedels- Egenkontroll Mikro- Total lagstiftning (HACCP etc.) biologi
Storleksgrupp 0
7
5
5
1
1
2
3
2
2
28
1-2
0
2
1
1
0
0
0
0
0
4
3-9
1
1
2
0
0
1
0
2
0
7
10-19
0
0
0
0
0
0
0
1
0
1
20-49
0
0
0
0
0
0
1
1
0
2
8
8
8
2
1
3
4
6
2
42
Total
Produkt- Ekonomi / Utveckla Maskiner / utveckling företagaffärs-idén utrustning ande
Byggnader
Marknadsföring
Livsmedels- Egenkontroll Mikro- Total lagstiftning (HACCP etc.) biologi
Område Mellersta Norrland
1
2
2
2
1
1
3
2
1
15
Dala-Gävle
0
0
1
0
0
1
0
0
0
2
Gotland
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Mälarregionen
1
1
1
0
0
0
1
2
1
7
Norra Norrland
1
1
1
0
0
0
0
0
0
3
Södra
1
2
1
0
0
1
0
0
0
5
Västra
2
1
1
0
0
0
0
0
0
4
Östra
2
1
1
0
0
0
0
2
0
6
Total
8
8
8
2
1
3
4
6
2
42
E 6. Om företaget gjort investeringar eller gått utbildningar enligt frågorna E4 och E5. Hade företaget genomfört insatserna även utan stöd? Storleksgrupp
Ja
Nej
Vet inte
Total
0
56
34
34
124
1-2
29
11
10
50
3-9
17
5
7
29
10-19
11
4
5
20
20-49
4
1
7
12
117
55
63
235
Område
Ja
Nej
Vet inte
Total
Mellersta Norrland
16
12
14
42
Dala-Gävle
8
3
6
17
Gotland
7
3
2
12
Mälarregionen
13
7
12
32
Norra Norrland
9
11
8
28
Södra
23
6
11
40
Västra
27
9
4
40
Östra
14
4
6
24
Total
117
55
63
235
Total
41(49)
E 7. Om företaget planerar att utöka sin verksamhet och söka stöd, inom vilka områden skulle företaget söka stöd? Samma företag har valt flera alternativ. Storleksgrupp
Byggnader
Maskiner / inventarier
Produkt- Marknadsföring / utveckvarumärke ling
Mer kunskap Annat enligt ditt svar på fråga B3 tidigare i enkäten
Total
0
63
90
46
49
25
4
277
1-2
21
34
15
13
7
0
90
3-9
20
32
16
11
5
0
84
10-19
6
12
8
7
4
0
37
20-49 Total
Storleksgrupp
4
9
1
3
2
0
19
114
177
86
83
43
4
507
Byggnader
Maskiner / inventarier
Produkt- Marknadsutveckföring / ling varumärke
Mer kunskap Annat enligt ditt svar på fråga B3 tidigare i enkäten
Total
Mellersta Norrland
22
29
8
14
6
2
81
Dala-Gävle
10
14
7
6
1
0
38
Gotland
7
10
3
2
1
1
24
Mälarregionen
17
26
16
14
9
0
82
Norra Norrland
11
22
7
7
3
0
50
Södra
14
24
16
18
6
0
78
Västra
19
29
21
13
12
0
94
Östra
14
23
8
9
5
1
60
Total
114
177
86
83
43
4
507
42(49)
Bilaga 8
Några röster från företagen som inkom i samband med enkätsvaren Det vore mycket tacksamt om man som företagare fick i lugn och ro syssla med det man ska och inte hela tiden överösas med nya regler och förändringar. Fungerar det bra kan det väl inte finnas någon anledning att hela tiden ändra på allt. Men tyvärr är det ändå som myndigheterna tycks syssla med att ständigt komma med nya regler som vi sen tvingas att följa trotts att det i praktiken oftast inte är genomförbart. Allt detta kostar bara massor med pengar och skapar oro i rutinerna som i slutändan ger sämre resultat och arbetsglädje. Frys allt utveckling i 10 år så kommer Sverige på fötter. Har fått investeringstöd för styck, chark-gårdsbefök men fick inte för mitt KRAV-slakteriet som nu efter nyår blir det enda norr om Uppsala som är KRAV-godkänt. Känns tråkigt att Länstyrelsen i Norrbotten ej godkände inv. stöd för detta. Startade företaget när vi sålde korna. Fick då hjälp av Lantbruksnämnden. Hade kontakt med en ekonom som hjälpte mig första året med reklam och prissättning på mina produkter. Sedan dess ingen hjälp. Hon slutade på nämnden så i 14 år har jag fått klara mig själv. Beträffande ekonomiska frågor har jag en civilekonom som hjälper mig (en bekant). Om det fungerar så fortfarande så måste det vara svårt för alla nystartade. har saknat ett nätverk där vi kunde sälja varandras produkter på mässor och torg = samarbete Små regionala producenter av vin samt sprit passar inte in på de mallar statens monopol Systembolaget har att erbjuda. Detta begränsar kraftigt möjligheterna att nå konsumtmarknaden. Systembolagets stelhet gör att många avstår från att investera i denna landsbygdsbaserade verksamhet Vårt företag har en genial affärsidé men det har varit jobbigt och är fortfarande jobbigt med att få allt att funka pga alla problem vi haft. T.ex. stått utan lokal i fyra månader. Ett större företag tog vår lokal och vi blev illa behandlade. När företaget ombildades 1996 söktes stöd Jag är ensam företagare och har exist. På detta men kan ej jämföra med den som jobbar 8 tim. Ofta blir det dubbla tiden, det är bara viljan att rå sig själv som driver en. Lönen blir ca hälften av en vanlig årslön för en vanlig arbetare! P.S. Ingen klagan, bara information D.S. Jag anser att man borde införa begreppet "livsmedelssäkerhet" I ett småskaligt livsmedelsföretag måste jag upprätthålla en livsmedelssäkerhet, annars förlorar jag kunder eller rent av måste sluta. Livsmedelssäkerhet anser jag att jag kan upprätthålla utan att behöva dokumentera alla kontrollpunkter i "egenkontroller" och arkivera i 2 år. Detta är även en "enorm börda". Alla nya förslag som livsmedelsverket lägger fram för att öka livsmedelssäkerheten måste följas av kostnadsberäkningar - av vad detta kommer medföra i merkostnader för företagen. Annars är jag övertygad om att alla dessa nya förslag kommer att få till följd att vi kommer utarma den svenska matkulturen med en ökad import som följd och utslagning av den småskaliga livsmedelsförädlingen i Sverige. Kvalitet måste få kosta. Granska nyöppnade "billighets"företag. Granska och välj innan det är försent Angående svar B3 Svaret relateras till vår personliga bakgrund. Generellt tror jag att 2 och 4 är enormt viktiga, men där hade vi mycket i bagaget Mitt företag är ett enmansföretag med hjälp av familjen. Jag har haft det i 20 år och känner att det blir krångligare och krångligare att driva. Saknar någon att bolla idéer med och är skräckslagen för mer kostnader då pengarna inte räcker. Är aldrig sjuksriven. Jobbar så mycket själv så tanken på utveckling orkar aldrig fram. Kunderna sviker inte, så varför räcker inte pengarna? Efter 2+ år borde det kännas stabilt och säkert. Så är det nog för dom flesta mycket små företagen. Hjälp behövs alltid. Vårt största problem är: 1. Den stora importen från Danmark med billig honung, trots att den enligt tullstatistiken är dyrast! Föreligger det något slags stöd från den danska staten? 2. Sättet som de stora organisationerna - ICA, AXFOOD, KF stänger oss ute. Tidigare har jag sålt regionalt och det gick bra då, numera måste man kunna leverera till hela kedjan, eller avstå. Egna varumärken av grossisterna. 3. Orsaker ovan har gjort att 2 anställda fått sluta och jag ensam jobbar vidare. Årskapacitet 400 ton, i dag packas 70 -100 ton!
43(49)
Har sökt förädlingsstöd hos Jordbruksverket. Eftersom konkurens är hård måste kompetens o kunskap alltid tillföras, men ekonomin och tiden sätter en gräns För att de småskaliga och mellanskaliga slakterierna skall överleva måste kostnader för tillsyn minskas betydligt. Företagen kan inte ta alla kostnader för utbildning och nyanställning av personal för att sköta mer egentillsyn. Detta kommer att innebära mer importoch därav arbetslöshet och minskade intäkter för dom statliga organisationerna som följd I mitt "fall" företag är det jag som står för kunskaperna. Driver en gammal kvarnrörelse som varit i släkten sedan 1898. Ett hantverk som snart är bort - tyvärr. Kvarnen drivs endast med vattenkraft vilket måste ses som bra i dagens miljötänkande samhälle. Ekonomiskt är det mycket tufft, men har dessutom ytterliggare att arbete vilket tar hårt på krafterna. Jordbruket i vår bygd är tyvärr helt borta. Det levde kvarnen på förr. Nu är det framställning av bakmjöl som är huvudsaken. Antal anställda är mycket svårt att precisera eftersom vi enbart slaktar ren under ett fåtal dagar under säsongen Det finns mycket att önska vad gäller skilda statliga myndigheter och dess tjänstemän i förmåga att sätta sig in i en småskalig företagares liv och gärning. Helt klart har den småskaliga sektorn en mycket stor betydelse för landets och i synnerhet landsbygdens utveckling. Lagar och förordningar, åtgärder och stimulanspaket måste som nu 1. Bygga på viljan att förstå vad det är som behövs utifrån de behov som en småskalig matproducent har. Och en stor protion respekt för en grupp av människor som är kreatörer och som måste få vara det om sektorn skall växa. Regelverken för företagsamhet och produktion är så omfattande att man inte orkar med eller klarar av att driva företagen framåt Tycker att stödet för förädling borde ha utgått när man förbättrar arbetsmiljön och gör väggar och tak livsmedelsgodkända. Packar råvara i konsumentförpackningar. Hade jag sökt 2002 hade vi fått, men det gick ej 2003 Ett nationellt centrum för småskalig livsmedelstillverkning vore en bra stimulans, skulle främja utbildning och samarbete. Lättare regler och mindre krångel. Som det möjligen framgår av enkäten så styckar och säljer vi den egna produktionen av nötkreatur på gården. De flesta av våra problem, logistik (av levande och döda), placering av produkter i butik (i nuläget tar det nästan 3 veckor från det at jag anmäler ett nöt till slakt till dess jag har det hemma i egen kyl) och div omsorg (djuren skulle inte behöva åka transport levande och vi skulle ha ett mycket starkt försäljningsargument) beror på att det är så svårt i den nuvarande tillämpningen av regelverket i Sverige att ha småskalig slakt hemma på gården Lagar och förordningar som är gällande är ju skapade för hantering av livsmedel i stor skala. Men gäller även för småskalig verksamhet vilket gör det nästa omöjligt att bedriva småskalig förädling av lismedel. Vilket är synd för olika förädlingar av bla livsmedel är något som behövs och gör det möjligt att bo kvar på landsbygden. Om det kan göras om (regelverket) så att mindre företag kan startas och få en möjlighet att överleva så skulle hela samhället tjäna på detta! De ekonomiska villkoren för egnaföretagare är orimliga. Inget grundskydd, för dyrt att anställa särskilt de nya sjuklönesystemet. Företaget har arbete för en person till men kommer inte att anställa någon Svårt att ange hur många som är sysselsatta på helårsbasis. Vi sköter en äppelodling (Beskär, sprutning skörd mm) samt bereder frukter till äppelmust. Mycket beroende av familjens obetalda insatser Vad gör denna undersökning för nytta? Min vision; Eldrimner har skapat fantastiska möjligheter för den småskaliga livsmedelsbranchen, det är jättebra men tänk om vi kunde få samma möjligheter även i övriga Sverige. Huvudcentret kan vara kvar i Östersund, men med regionala center som erbjuder samma service. Kanske inte med längre utbildningar eller mer speciella kunskaper.
44(49)
Bilaga 8 Sådant kanske bara behövs på 1-2 center. Drömmen vore en gemensam grundutbildning m livsmedelshygien - ja, det mesta under B3 som är allmängiltigt för alla branscher och sedan mer inriktat på varje bransch. En utbildning som skulle underlätta enormt i det senare företagandet. Regionen ska ha nära samarbete med branschorganistionenerna. Enkelt sagt; ett Eldrimner över hela Sverige! Inom företagets verksamhetsområde finns ca 10 befintliga företag verksamma inom 30 mils radie. Samtliga företag går på mindre än halvfart. Att dela ut stöd inom ett sådant område förstör för befintliga företag. Den kompetens företaget har via mentorskap uppbyggt under 25 år konkureras ut av maskiner som finansieras med stödpengar. Dessa maskiner är dock inte bäsdt på marknaden ett år senare däremot finns våran kompetens kvar och den är gratis. Vad jag hört finns det ej några stöd till bagarkvarnar.Har inte fått en enda krona i stöd sen jag startade för 25 år sen. Är det någon mening med denna undersökning. Har gjort det jag kan svara på.Vill ni så sänd svar. Företaget är vinodling/tillverkare, planterade de första stockarna 2001 har sedan dess planterat vartefter. Investerade ca 500 000 av egna pengar men har inte sökt någor bidrag/stöd. Om det är möjligt att söka bidrag/stöd är jag mycket intresserad. Jag är numera folkpensionär och tänker avveckla verksamheten. Det vore önskvärt med ett stöd som kan sökas i efterhand baserat på vad man har gjort och inte bara som nu, det man planerar. Förmånliga skattetekniska och anställningsvillkor skulle stimulera och underlätta beslut , genomförande av produktionsökning. Större risktagande kräver kapital och säker vinst. De stöd eller medel jag sökt ät rörelsekapital. Vilket ej har beviljats mig eftersom jag innan företaget startade var arbetslös flera år med varierande vikariat kanske inte den bästa starten men företaget finns kvar och produkten är omtyckt. Nuläget är fortfarande att rörelsekaptal saknas. På grund av detta kan jag anställda eller öka så snabbt som jag önskar. Det kan inte vara förenligt sunt förnuft att en som sköter sig inte skall kunna försörja sig p.g.a arbetslöshet med därtill hörande problem. Nu arbetar jag 16 timmar per dygn för att få företaget att expandera. Vilket det också gör i den takt jag kan köpa in råvaror. Om nu staten vill ha oss småförtagare så ge oss en ärlig chans att komma igång. Sätt in resurserna i staten. Menar inte starta eget bidraget. De räcker endast för överlevnad. Fråga D3: Beror på utbildningens längd och pris. Fråga D5: Beror på rådgivningens omfattning och pris. Fråga D7: Allmänna kunskaper JA, företagsspecifika NEJ(= affärhemligheter) Stöden för start av företag ovh investeringar i byggnad och maskiner kunde gärna vara större. Varför är det så hårda krav och normer för Sveriges småskaliga slakterier, när vi importerar livsmedel, typ fågel från andra länder (Thailand m.fl) som inte har något liknande krav på sina slakterier. Den importen håller på att ta död på den svenska fågelnäringen. Jag är intresserad av att söka någon form av stöd. Började 2002 i december att baka spettkakor. Tog över efter en granne som haft spettkaks tillverkning sedan 1946. Tyckte det var kul att föra en gammal skånsk tradition vidare. Har fått stort gensvar från turister och ortsbefolkningen. Men skulle naturligtvis kunna gör mer utav detta. Det är mycket tufft i början med alla investeringar. Vill gärna få tips och råd hur jag skall kunna söka någon form av stöd till mitt lilla företag. Kaninkött är en relativt okänd företeelse i Sverige numera. Detta märks när man försöker få svar på frågor, svaren varierar beroende på vem som "svarar". Det är nog rätt och viktigt att vi producenter behöver mer utbildning och stöd på många områden men hur skulle det vara med mer utbildning till diverse myndigheter(t.ex personalen på Miljö o Hälsa, de på jordbruksverket/länsstyrelse som gör /utformar stödblanketter och de som sedan granskar dem) i just småskalig Livsmedelsförädling. Oftast
45(49)
har de ingen aning om hur vi arbetar och hur våra verksamheter fungerar utan är bara inställda på storskalig produktion med X antal anställda och X antal miljoner i omsättning. Vi är inga storföretag i mikroformat utan just småskaliga med allt vad det innebär av hantverksmässig produktion och kunnande. Jag kan sammanfatta problematiken för oss småskaliga livsmedelsproducenter. Denna åsikt delar jag med hela Sveriges småskaliga producentkår. Detta har diskuterats inom svensk Lantmat och på Saerimer i Östersund i flera år. 1)Miljö & Hälsa - de har enbart liten kännedom om småskalig lismedelsörädling som företeelse. Det de stirrar sig blinda på är väggbeklädnad, si och så många handfat och personal toaletter(de flesta har inte ens personal).Omde i stället satte sig in i verksamheten kunde vi gemensamt resonera oss fram till lösningar för båda parter. 2) Ekonomi=Stödåtgärder från Jordbruksverket med flera genom att göra en blankett(16 sidig) och med frågor som hur en viss ombyggnad kan påverka miljö och omsättning uttryckt i %. Ser man till att försvåra för alla utom de som har råd att anlita konsulter som kan fylla i blanketterna åt dem och hindrar på så sätt de som allra mest behöver stöd att få ta del av dem. Jag har ett stor kontaktnät inom småskalig livsmedelsförädling både som producent(aktiv inom Svensk Lantmat Bondens egna marknad Roslagsmat uti föreningar) och som projektledare för ett av de största matprojekten i Stockholm. Ni får gärna kontakta mig och jag ställer gärna mina tjänster till förfogande. För företagets bästa skulle vi erhålla ett transportstöd till våra två slakterier i Norrland. Vi är störst och har trots effektiv transport en merkostnad jämfört med övriga Sverige på ca 60-65 öre /kg. Vidare kostar det ca 1,25-1.75 att köra ut varor i Norrland. Sammanlagt skulle vi behöva 0,9-1.0kr/kg för skulder -viket lätt kan kontrolleras genom Livsmedelsverket/jordbruksverket. Detta skulle underlätta intransport och uttransport kostnader för varor. Bör införas omgående. Detta för att rädda näringen i Norrland. Mer info finns. Arbetsgivaravgifter och pensionsavtal som bestäms centralt/bland annat genom centrala förhandlingar) har ingen motsvarighet i produktivitet eller produktion i den småskaliga livsmedelsproduktionen. Nästan 50 % på lönen skall betalas i avgifter(arbetsgivaravgifter, FORA försäkringar pensionsavtal etc) Med de nya sjukreglerna tvingas vi gå på marginalen vad avser personal. Detta sätter press på företagets utveckling. Tänk om alla landets viktiga småföretag med 1-5 anställda skulle anställa 1 a 2 personer till. Både minskad arbetslöshet och skatteintäktsökning skulle bli resultatet. Men inget tycks bita på regeringen som bara jobbar med att stoppa företagen. Löjligt! Det finns många spännande områden inom min verksamhet, där utbildning och undervisning av intresserade människor skulle vara möjlig. Jag tänker framförallt på biodling, och konservering av grönsaker och bär. En eventuell anställning av arbetskraft, praktikanter, elle folk som gärna vill lära sig om ekologiskt jordbruk, är dock tyvärr på grund av mina begränsade finasiella resurser omöjliga för mig. Det skulle vara meningsfullt och till stor hjälp för min verksamhet om jag kunde sysselsätta arbetskraft eller praktikanter inom detta intressanta och naturliga område. För detta behöver jag ekonomiskt stöd. Ensamföretagandet innebär svårigheter att delta i kurser som anordnas på vardagar. Har nästan slutat fyller 70 i januari EU-stöd, det finns stora pengar för nya företagare att få EU-stöd. Näe det gäller Kalmarlän(mycket svårt drabbat av stor arbetsbrist, Electrolux etc) för nya invseteringar, till exempel Kaffeindustri, finns det EU-stöd, och om det finns, hur kan man få det. Angående 7(9) Punkt E1 Det finns möjlighet att söka stöd för småskalig livsmedelsförädling. Har företaget sökt stöd. Ja det har jag , men fick till svar att det var ingen ide att söka för att vi låg utanför stödområdet. Varför är det så? Jag och min fru betalar ju skatt som alla andra småskaliga nyföretagare. Det startas en mängd med projekt vars syfte många gånger är bra ! Men effektiviteten blir ofta att man slår undan benen för redan befintliga branchföreningar. Kraftet borde läggas på att få till EN branchförening som är stark ex. svensk Lantmat. Inom det här området har bode LRF&HS försökt bygga upp revir, vilket icke gynnar producenterna på sikt. Har på nära håll sett projekt där man pumpat in miljoner, men det har bara funnits tjänstemän i styrtoppen inga producenter, projekten har i slutändan inte gett producenterna något. Sedan Svensk Lantmat startade har en mängd småföreningar startats med stöd från LRF&HS vilket ger en massa små producentföreningar som lever så länge projektpengar finns. Någon hållbar utveckling ger inte detta. Exempel på sådana projekt: Smålands korgen, Mälarmat.
46(49)
Bilaga 8 Regionalmat, Mat som utvecklingskraft, Bondens egen marknad mm mm. Dessa projekt behöver inta vara fel så länge man gör det genom den befintliga producentföreningen, i annat fall splittrar man bara och försvagar producenterna. Mina arbetsuppgifter har sedan 1965 till största delen handlat om fiske och som kompliment rökeriverksamhet. Om Swedish Meat ska ha monopol på all slakt i och omkring Mälardalen så kommer småskaliga kött ; chark och slakterier aldrig kunna nystarta eller utvecklas. Har ej starta företafet själv utan börjat som delägare. Tänker aldrig söka något annat än landsbyggdsstöd. Alla andra stöd medför för mycket pappersarbete och regler som skall hållas reda på och följas. Om det inte var så skulle jag vilja ha stöd till studieresor. *SLS:s hemsida är bra. * Fixa dricksvattenförordningen! nu är det ekonomiskt olösligt att ha Café som komplement till gårdsbutik på landbyggden. Vattenproverna kostar mer än jag får in på att servera Kaffe och te! *Dagens tillsyn fungerar inte. För småskaliga mejeriverksamheter behöver tillsynen utföras av ett mindre antal kompetenta inspektlörer. Samordna tillsynen av små mejerier med Jordbruksverkets "tillsyn avseende hygien och djurhälsa vid anläggning med mjölkproduktion". Där mjölkproducenterna och mejeriet hör ihop på samma gård. Se till att en person har kompetens för tillsyn av båda delar och utför båda samtidigt. Som läget är idag missas ofta tillsynen av vissa delar eftersom det hammnar mellan stolarna.* Ändringarna i §16-tillståndet när amn står på marknad var bra, men tillämpningen varierar (som vanligt) mellan olika kommuner. De flesta kommuner tolkar det som att jag inte behöver söka tillstånd när jag säljer förpackad ost. Några kräver tillstånd om jag har färskost, en del har krävt det för att osten är opastöriserad.*Jag stödjer helhjärtat eldrimmer som nationellt resurscentrum. Jag ser inte att den småskaliga livsmedelsförädlingen i Sverige idag är av den omfattningen att resurserna skall splittras på flera ställen. Eldrimmer måste göras mer tillgänglig. Kompensera oss som har långt för resekostnader. Introkurser o.dyl. kan med fördel utlokaliseras men spetskompetensen, satsningar på bra lokaler etc. bör koncentreras.* Branchorganisationerna måste stödjas ekonomiskt för framtagande av t.ex branchvägledningar, riktlinjer, för uppföljning/utredning av utbrott, rådgivning m.m. Förslag /Ide angående förbättrad/förenklad tillsyn: Vi har idag problem med att tillsynen inte samordnas jag har idag ca 8 olika inspektörer som har tillsyn av skilda delar av verksamhetenKompetensen hos dess är mycket varierande. Skulle man kunna se varje verksamhet som en enhet och utse 1-2 inspektörer som har kompetens för all tillsyn. Ex företaget skall ha tillsyn av:Mejeri, café rapportering för uppköpande mejeri mm... Detta matchas mot 1-2 inspektörer som har licens för de aktuella områdena(oavsett vilken kommun veksamheten finns i ).Om det gick att genomföra skulle det bli billigare och effektivare för alla. All inspektion görs på en och samma dag ( i nuläget är det ca 5-10 arbetsdagar/år som ockuperas av inspektörer hos mig. En fråga: Kan jag trots att jag inte ahr jordbruksfastighet men bor på landsbyggden på en avstyckad gård, söka bidrag. Om ja hur gör jag då. Inför gesällarbetet på 2-4 år därefter utbildning på specialskolaor(ej gymnasium typ 3 år för kort tid) Vi har byggt upp vårat företag helt utan stöd. Vi har sökt olika stöd för t.ex maskiner byggnader utbildning osv, men alltid fått avslag på grund av byråkratiska orsaker. Vi varje avslag har det alltid sagts att till utbildning kan ni få bidrag. Vid uppklassningen av kontrollslakteri fordrades det utbildning till besiktningsbiträde varför bidrag söktes. Svaret blev att då måste vi gå en studiecirkel som skulle ledas av en konsult som skulle ha 23000 för besväret Denne konsult skulle utreda vilken utbildning jag skulle få. Den sökta utbildningen kunde inte komma ifråga eftersom DEN HADE JAG NYTTA AV! Kurser i grekiska elle latin skulle vara lämpliga. Vi har sveriges minsta kontrollslakteri trots hårt motstånd av byråkratin. Livsmedelsverket har skräddarsytt en lösning för oss som blivit väldigt uppmärksammad och och vi har många studiebesök. Våra problem resulterade i en omfattande undersökning för att förbättra småskalighetens villkor. Jag deltog tillsammas med producenter och myndigheter i flera träffar. med utredarna och utredningen lämnade många bra förslag. Med facit i hand blev förslagen som gick igenom utan större värde i slutändan. Byråkratin gick runt och nollställde besluten och i det fall besluten ändrades blev det en försämring i praktiken. I den del fall blev det mycket stora problem för förretag där lokala myndigheter tidigare använt synt förnuft och hittat vettiga lösningar vilket nu byråkratin
47(49)
satte stopp för. Denna utredning som mycket grundlig är bara en en i raden av alla projekt, utredningar, examensarbetenmm som utförts och med pengar avsatta i näringens namn. Som jag uppfattar det har det blivit självändamål och otaliga är de timmar jag avsatt oavlönat till träffar med högavlöade utredare för att legitimera deras projekt. Allt måste vara utrett. De måste ha samordning av allt material. Det näringen behöver är klara regler så att man kan planera för framtiden. Som det ät nu vet man inte vad som gäller för morgondagen. Nya regler kan stoppa allt, man vågar inte investera och utveckla. Ibland önskar man att myndigheterna satte helt stopp så att man kunde ta ett vanligt jobb med dubbla lönen och halva arbetstiden. Byråkratin är inte till för att skydda konsumenterna för småskaligheten produkter är av högsta kvalitet till skillnad mot de vattenfyllda och salmonella smittade varor som importeras med myndigheternas goda minne. Det här är några exempel men hör gärna av er för att höra mer om verkligheten för oss småskaliga producenter. 1) Har tyvärr bara dåliga erfarenheter av stödformer, har haft en jätte jobbig och kostsam period ca 5 år för att få ett besked-överklaga beslut, av mig ansågs detta beslut vara felaktigt.2) Skulle behöva/har skanat mer direkt hjälp med företagsstyrande och administration. Viktigast är att undvika krångel och byråkrati. Ett småföretag har inte lätt att fylla i många formulär och klara ofta bara av de krav på exemplet som behövs. Man kan förlora stöd genom att ett kryss inte fills i och utbetalningen sker ofta för sent och sett från småföretagens utgångspunkt godtyckligt. Byråkrati borde leva under samma villkor som småföretagen. Inga kurser eller utbildningar finns i glesbygden, oftas är det 11 mil till 20 mil till närmaste utbildning Önskelista; KOMPETENT rådgivare, gynsamt klimat för uppsatart för fler småskaliga producenter. Fler småbönder. Fler alternativ på alla områden. Ökad ömsesidig förståelse mellan kontrollerande organ och branschutövare på alla plan Anser att frågorna passar mycket dåligt på vår verksamhet, därför bara svar på en liten del i enkäten. Det viktigaste i livsmedelsföretaget är rygen och kylförvaringen. I övrigt är det mycket som kunde ändras på mot småföretagen för att de skall klara ekonomin. Bestämmelserna bör ses över så de små någon gång får möjlighet att leva ett bra arbetsliv. Företaget startade under yrkesfiske med god tillgång på fisk 1950-1970, med förädling av östersjöfisk Vi är så små att det varit svårt att svara på en del frågor! I nuläget hyr vi kök ett par dagar varje höst och kokar inläggning mycket intensivt under ett par dygn. Vi har då särskilt tillstånd från miljö och hälsoskyddsförvaltningen för detta. Sedan säljer vi våra inläggningar på torg och marknader i trakten. Vi har därför vare sig byggnader eller maskiner att söka stöd för. Företaget består i nuläget av tre medlemmar som odlar örter var och en hemma hos sig. Var och en torkar, förpackar och säljer direkt till kund. Föreningen deltar någon gång per år i mässor och säljer där. Meningen var när föreningen startade att ha ett förädlingsställe dit odlarna kunde lämna in sina produkter för förädling. En ansökan om medel till förädlingsstället beviljades inte. Nu kommer ev. tre nya medlemmar och då kommer mängden producerade örter att öka och behovet av utrustning för att förädla (tröskning, rensning) att bli mycket viktigt. Det går inte att göra allt för hand. Stöd till utrustning behövs Vi är ett litet företag, kvarn-såg-kraftstation och denna enkäten är inte mycket att fylla i för oss. Vi lever ju inte enbart på mjölmalning utan mer på kraftstationen och den sågning som blir. Dessutom arbetar jag extra som busschaufför för att hjälpa upp det hela. Tog över kvarnen efter min far som haft sedan 1933 och jag började redan som 15-16-åring och hjälpa till. Företaget startades 1994 med två familjer. Sedan två år drivs det av 1 familj. Organisationen har alltså förändrats och snart sker en ev. generationsväxling. Den kunskap som då skall tillföras får bedömmas vid denna tidpunkt. Att starta och utveckla småskalig förädling kan vara väldigt svårt i många kommuner, många
48(49)
Bilaga 8 livsmedelsinspektörer motarbetar småskaliga idéer. Det förekommer ofta där det inte finns någon sådan verksamhet förut Företaget kommer att läggas vilande tills lämplig efterträdare dyker upp Min uppfattning är att det inte går att få en levande landsbygd med kolonilotter och fäbodar. Man måste ha högre ambitioner. Jag startade helt ensam och vi är idag 25-30 anställda. Jag anser det vara omöjligt med sådan utveckling idag med den policy som JCA, KF och Dagab bedriver oavsett hur många konsulter och kurser som anordnas. Regeringen har lovat att underlätta företagandet. Varför blandar Livsmedelsverket in något så idiotiskt som från EU importerade haccy (?) Vi har nog mycket att göra ändå Gud vad det var roligt att svara på dessa frågor, jag har inte haft så roligt på länge!!!! Mitt företag är så småskaligt att det mesta i enkäten inte är riktigt relevant. Dessutom är jag närmast i pensionsåldern, så någon vidareutbildning är knappast realistiskt att planera. Den här tiden på året betyder dessutom intensiv högsäsong, varför enkäter inte blir särskilt prioriterade! Företaget har inte fått en krona i stöd och tvingast till tunga investeringar i lokaler som kommer att ta många år innan dessa är betalda Det är svårt att få reda på var man kan söka bidrag och få annan information. Det kunde kanske samordnas med att man registerar sitt företag Var denna enkät frivillig? Om så, varför alla påminnelser? Gårdsmejerirådgivning enligt fransk modell vore önskvärt Med min produkt som heter kolbull som tillreds av mjöl och vatten och salt fläsk. Med dessa regler som gäller idag så är det ingen mening med att forsätta med denna verksamhet, för då försvinner tjusningen med denna gamla tradition. Det måste finnas andra regler för att kunna göra smet och steka fläsk i godkända kök när man skall vara ute i naturen. Hälsningar När det gäller småskalig livsmedelsförädling är min uppfattning att detta kräver så mycket av sin utövare att engagemang i branschorganisationer eller kunskapsförmedling genom regionalt center eller likanade forum inte är möjligt. Detta gäller särskilt när företaget är nystartat och under utvecklingsskedet. Ofta är det ett fåtal personer som arbetar i dessa företag och tiden räcker helt enkelt inte till. Kompetens och utbildning av olika slag måste därför andra organisera, vem är jag inte klar över, men företagen måste vara beredda att betala för dessa tjänster, då inte möjlighet finns att söka EU-medel eller nationella medel. Denna procedur fordrar ockås engagemang och tjänsten kan köpas in ex. vis av hushållningssällskapet eller LRF eller fristående konsument Svårt! Efter många tuffa år. Lyckats med att få god lönsamhet. Idag ser vi hellre att kostnaden hålls nere än tillväxtfokusering. Rädda om det vi har skapat. Sjuksrivningsreglerna/debatten ej bra för framtiden. Man ska/kan hjälpa, men man bör inte stjälpa. Tveksam om framtiden. Hinner ej fylla i sådana här blanketter Jag köpte företaget sommaren 2004 så jag kan inte svara på alla frågor till 100%
49(49)
Bilaga 9
Aktiv dialog med berörda aktörer Dialog har hållits på möte, genom telefonkontakt, elektroniskt och vanlig post. I anslutning till presentation av uppdraget på ett nationellt nätverksmöte organiserat av Regional mat1 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA), Stockholm i september 2004 efterfrågades förslag på åtgärder. Samtidigt lades samma fråga ut på de båda verkens hemsidor. Dessutom har kontakt tagits med verken av uppåt 200 personer med anledning av ovanstående enkät som skickades ut till knappt 1100 småskaliga livsmedelsförädlare på landsbygden.
Möten med aktörer •
Inventering av kunskapsbehov genom samtal med företaget Böna fiskrökeri (Lars Berglund) i Gävle kommun den 23 aug. 2004 – Livsmedelsverket
•
Informationsutbyte med SLU Omvärld (Ingela Hallberg), Uppsala, den 27 aug. 2004 – Livsmedelsverket
•
Diskussionspunkt vid seminarium ordnat av projekt ’ Regional mat’ på KSLA, Stockholm, den 27 sept. 2004 – Jordbruksverket och Livsmedelsverket
•
Information från Eldrimner till Livsmedelsverket den 28 sept. 2004
•
Fokusgruppsmötet ’Kartan’ på Livsmedelsverket den 7 okt. 2004 – Bilaga 2
•
Information från LRF hos LRF den 19 okt. 2004
•
Information från Hushållningssällskapen på Livsmedelsverket den 21 okt. 2004
•
Fokusgruppsmötet ’Kompetensutveckling’ på Jordbruksverket den 5 nov. 2004 – Bilaga 3
•
Information från Eldrimner till Jordbruksverket den 16 nov. 2004
1
Projektet ”Regional Mat” finansieras av LBU-medel (Landsbygdsutvecklingsmedel) via Jordbruksverket (SJV). Formell projektägare är Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och projektdelägare är Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Hushållningssällskapens Förbund (HS). I styrelsen för LivsmedelsSverige ingår fyra branschorganisationer (LRF; Livsmedelsföretagen, Li; Svensk Dagligvaruhandel, SDH; Sveriges Hotell & Restaurangföretagare, SHR), två myndigheter (Livsmedelsverket, Konsumentverket) samt två forskningsaktörer (Lunds universitet och SLU). Formell hemvist för LivsmedelsSverige är SLU och närmare bestämt Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap. Mer om webbportalen finns att läsa på www.livsmedelssverige.org.
1(4)
Bilaga 9
Dialog med enskilda aktörer Förslag på åtgärder från enskilda aktörer Sammanställningen på nästa sida bygger bl.a. på förslag till åtgärder från deltagare vid nätverksmöte anordnat av Regional Mat den 27 september 2004 på Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA), Stockholm. Cirka 60 personer deltog på mötet. Deltagarna fick efter kort 'bikupe' diskussion besvara frågan: Vilka tre åtgärder anser DU vara viktigast för att utveckla den småskaliga livsmedelsförädlingen? Dessutom har förslag som mottagits via telefonsamtal, elektronisk och vanlig post lagts in i listan. Vi har här sökt att gruppera förslagen i några huvudgrupper utan prioritering.
Producentperspektiv •
Viktigt att verkligen lyssna till producentens åsikter
•
Kunskapsutbyte mellan producenterna och myndigheter / organisationer
•
Bättre service, koppla in miljö- och hälsoskydd från kommunerna tidigt, utbilda dessa att se till hela företaget
•
Avgifter och regler bör anpassas till de små företagens förutsättningar
•
Satsa på de företag som har tillväxtpotential.
•
Underifrån perspektivet är viktigt
•
Lyssna på företagen
•
Se till hela företagets utveckling, affärsutveckling mm
Myndighet •
Vi måste få funktioner så att tjänstemän och företagare kan få ett bra stöd från högre ort
•
Vi måste få en öppnare dialog med fler inblandade när det kärvar mellan tjänsteman och producent. I vår kommun sker det flesta beslut på delegation och politikerna får inte veta att det är problem om de inte kontaktas av den klagande.
•
Vi behöver även en snabbare handläggning (enklare?) av LBU projekt, företagen tröttnar när det dröjer månader för beslut.
•
Optimalt vore en resursperson per länsstyrelse som kunde lagstiftningen, regelverket och olika stöd, en person som kunde hjälpa till med kontakter, lotsa vidare till bank, krediter, ritningar, förstudie-, investeringsansökningar, miljö och hälsa osv. Denna person skulle kunna ha grupp som gemensamt tittar på de initiativ som kommer in, ser
2(4)
Bilaga 9 till att företagen får den hjälp de behöver. Denna person skulle kunna hjälpa handläggarna att bedöma ansökningar likaså.
Marknadsföring, distribution etc •
Utveckla distributionen
•
Vi har få producenter och långa transportvägar
•
Logistikutveckling
•
Marknadsföringen behöver utvecklas
•
Grossistproblematiken
•
Tydlig märkning om ursprung etc i butik
•
Ta fram produkter som efterfrågas på marknaden.
•
Förmedlande aktör
Rådgivning •
Coacher för nystartare
•
Kompetent rådgivare/coach/mentor som regelbundet återkommer till företaget
•
En kontaktpunkt för rådgivning
•
Någon att bolla idéer med
•
Kuvöser
•
Centra
•
Utveckla rådgivningsfunktionen till de enskilda företagen. I detta ska ingå allt från livsmedelslagstiftning till produktutveckling, affärsutveckling och marknadsföring.
•
Mentorsprogram där etablerade eller f.d. företagare fungerar som rådgivare/bollplank, föra ut företagarkunskapen
3(4)
Bilaga 9
Projekt och nätverk •
Samverkan mellan företagen är ovärderligt
•
Bygg upp nätverk
•
Skapa mötesplatser
•
Utveckla lokala nätverk, motverka jante-lagen.
•
Uthållighet, kontinuitet, ej enbart i projektform, får inte bli en politisk fluga, måste ha flera tidshorisonter
•
Uppmärksamma att vissa stora livsmedelsföretag motarbetar nätverk för mindre
Övriga åtgärder •
Skapa en plattform för samverkan mellan producenter - myndigheter – forskare konsumenter
•
Stimulera köpkraft (konsumentens efterfrågan av närproducerad mat ?)
•
Konsumentperspektiv
•
Ditt val spelar roll - konsumentens roll
•
Skapa legitimitet för den småskaliga branschen, regionalt har det betydelse för sysselsättningen och den sammanlagda effekten är inte helt obetydlig för ekonomin.
•
Utveckla kapitalförsörjningen.
•
Samhällsstöttning
•
Målgruppsanpassning
•
Hela slaktprocessen, från djuruppfödaren till styckad vara är en komplicerad verksamhet. Det handlar inte bara om livsmedelshygien- och kontroll utan även om t.ex. transporter av djur, avfallshantering och andra till verksamheterna knutna frågor. Hela systemet kan därför vara värt att analyseras ytterligare
•
Offentliga upphandlingar kan vara hinder för närproducerat
•
Småskalig livsmedelsförädling bör kopplas till turism och besöksnäring vilket i förlängningen kan ge exportmöjligheter
4(4)
Jordbruksverkets rapporter 2005 1.
Ängs- och betesmarksinventeringen 2002–2004
2.
Ängs- och betesmarksinventeringen – inventeringsmetod
3.
Merkostnader och mervärden i svenskt jordbruk
4.
Konflikt eller samverkan mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga mål på landsbygden?
5.
Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige
6.
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2001–2003
7.
Indikatorsystem för småbiotoper – metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald
8.
Indikatorsystem för ängs- och betesmarker – metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald
9.
Fragmenterat landskap – en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk mångfald
Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se
ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-05/10-SE SJV offset, Jönköping, 2005 RA05:10