ra06_17

Entreprenörskap på landsbygden – en översikt av internationell forskning

Rapport 2006:17 Foto: Mats Pettersson

Entreprenörskap på landsbygden – en översikt av internationell forskning

2006-06-13 Referens Karin Hellerstedt Johan Wiklund

J Ö N K Ö P I N G I NTERNATIONAL BUSINESS SCHOOL JÖ N K Ö PI N G U N IVE R ST ITY

Sammanfattning Föreliggande rapport är en förstudie som gjorts på uppdrag av jordbruksverket med syfte att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap på landsbygden. Landsbygden förknippas ofta med jordbruk. Jordbrukets betydelse har dock minskat över tiden och andra näringar har växt fram och fått mer betydelse. För att få en förståelse för företagandet på landsbygden är det därför av betydelse att allt entreprenörskap som sker och kan ske beaktas. Denna förstudie är därför ett första steg mot att beskriva den forskning som gjorts men även ett sätt att skapa en plattform för fortsatta forskningsprojekt.

Genomgången visar att ett entreprenörskapsperspektiv kan bidra till vår förståelse av landsbygdens företagande och dess utveckling. Det framkommer även att vår kunskap om företagandet på landsbygden är begränsad och att landsbygdsfrågor har en underordnad roll i dominerande entreprenörskapstidskrifter och på ledande entreprenörskapskonferenser. I de dominerande internationella tidskrifterna granskas varje bidrag av ledande forskare och varje artikel har således genomgått gedigna kvalitetskontroller. Därför har forskning som publiceras i dessa tidskrifter stort inflytande på utvecklingen inom fältet.

I vår genomgång av befintlig entreprenörskapsforskning kopplad till landsbygden pekar vi på en rad områden där forskning behövs. Vi anser att det finns en hel del intressanta uppslag för fortsatta studier.

Innehållsförteckning 1 2 3

Introduktion..............................................................................................................................1 Litteratursökning ......................................................................................................................3 Definitioner ..............................................................................................................................5 3.1 Landsbygd ........................................................................................................................5 3.2 Entreprenörskap ...............................................................................................................7 4 Landsbygds- och entreprenörskapsforskningen .......................................................................9 4.1 Personliga egenskaper ....................................................................................................10 4.2 Affärsmöjligheter ...........................................................................................................12 4.3 Motiv ..............................................................................................................................12 4.4 Regional variation i företagande ....................................................................................14 4.5 Förutsättningar för företagandet.....................................................................................15 4.6 Socialt kapital.................................................................................................................17 4.7 Strategi ...........................................................................................................................19 4.8 Sammanfattande diskussion ...........................................................................................20 5 Fortsatt forskning ...................................................................................................................23 Referenslista ...................................................................................................................................25 Bilagor............................................................................................................................................31

Tabellförteckning Tabell 1 Länders fördelning på regiontyp

Source: Labrianidis (2004) ....................................6

i

1 Introduktion Landsbygdens utveckling och livskraft är av stort intresse på politisk nivå. Företagandet på landsbygden är då en central fråga såväl när det gäller starten av nya företag som utvecklingen av befintliga företag. Entreprenörskapsforskningen i sin tur intresserar sig för tillvaratagandet av nya affärsmöjligheter samt utvecklingen av nya och befintliga företag. På uppdrag av Jordbruksverket kommer vi i denna studie applicera ett entreprenörskapsperspektiv på forskningen om landsbygdsföretagandet för att se huruvida ett sådant synsätt är tillämpligt. Vi undersöker huruvida generella entreprenörskapsmodeller fungerar för att analysera utveckling av företag på landsbygden. Genom att anamma ett entreprenörskapsperspektiv kan vi därigenom peka på områden där vår kunskap om företagandet på landsbygden är begränsad.

Entreprenörskap är centralt för ett lands ekonomiska utveckling och tillväxtmöjligheter. Detta framhålls frekvent på politisk nivå och det finns även forskningsresultat som stöder ett sådant antagande. Att entreprenörskap är en ekonomisk motor är således ett utbrett synsätt (Acs & Audretsch, 2003). Det har visats att nya och befintliga småföretag på en aggregerad nivå står för en betydande del av samtliga anställningstillfällen, även om det debatterats om exakt hur stor denna del är (Storey, 1994). Ekonomisk tillväxt inom olika regioner är således starkt kopplat till det lokala entreprenörskapet (Labrianidis, 2004). Samtidigt vet vi att företag tenderar att starta där det redan finns många företag, dvs. om den befintliga företagsstocken är stor så tenderar nyföretagandet att vara högt. För landsbygden är denna frågeställning av yttersta vikt då det handlar om att skapa en positiv spiral och i möjligaste mån uppnå en kritisk massa av entreprenörer och företag.

I Sverige diskuteras ofta vikten av en blomstrande landsbygdi. Samtidigt har landsbygden till viss del avfolkats och storstadsregionerna befolkats (Wiberg, 2004). Detta mönster är dock inte entydigt utan beror på hur man definierar landsbygden då många områden av landsbygdskaraktär är dynamiska och faktiskt visar upp en växande befolkning. Ett antal utsatta regioner upplever dock en negativ trend. Det finns emellertid vissa regioner som lyckats väl med att visa upp en positiv utveckling. Trångsviken är ett exempel på en framgångsrik kommun där man lyckats väl med att ta tillvara på samt skapa nya affärsmöjligheterii. Trots de problem och hinder som finns kan man därför tänka sig att landsbygden även kan erbjuda en mängd nya och lovande affärsmöjligheter. Inom entreprenörskap ses entreprenören som den agent som kan förverkliga dessa möjligheter och idéer (Audretsch, 1995). På landsbygden agerar redan en stor skara entreprenörer, men det finns säkerligen plats för många fler. Då enskilda individers agerande är avgörande för entreprenörskap (Gartner, 1988) är personliga motiv och incitament av stor betydelse för vår förståelse om hur, varför och var företag startas, drivs och utvecklas. Genom att applicera ett entreprenörskapsperspektiv på företagandet på landsbygden läggs stor vikt vid just möjligheterna och hur dessa kan förverkligas/har förverkligats av individer.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga den forskning som gjorts om entreprenörskap och landsbygden såväl nationellt som internationellt för att visa på dels vad som gjorts men även för

i ii

Se exempelvis www.centerpartiet.se, www.regeringen.se, www.folkpartiet.se, www.mp.se, http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=470878&previousRenderType=1

1

att finna områden där vi behöver mer kunskap. Således ämnar förstudien utmynna i förslag till fortsatta forskningsprojekt.

För att täcka relevanta områden och infallsvinklar är rapporten uppbyggd kring fyra grundstenar.

Den första diskuterar hur landsbygden och entreprenörskap definierats av forskare. Därefter redogörs kort för hur litteratursökningen gått till. Den tredje delen består av litteraturgenomgången och inleds med en generell diskussion om entreprenörskapsforskningens och landsbygdsforskningens karaktär och utveckling. Därefter är resultaten av litteraturgenomgången strukturerade utifrån centrala forskningsområden inom entreprenörskapsfältet. Löpande efter varje ämnesområde görs kopplingar till landsbygden och relevant forskning. Varje delavsnitt avslutas med diskussioner och förslag till fortsatt forskning.

Baserat på rapportens innehåll presenteras i den fjärde delen ett konkret förslag till ett nytt forskningsprojekt som kan komplettera de studier som redan bedrivs av jordbruksverket.

2

2 Litteratursökning Denna förstudie är baserad på en litteraturgenomgång med fokus främst på akademiska rapporter, böcker och artiklar, men inkluderar även vissa skrifter av populärvetenskaplig natur. För att kartlägga vad som skrivits om landsbygd och entreprenörskap har således en omfattande litteratursökning genomförts. Material som behandlar landsbygd och entreprenörskap specifikt har varit den primära källan för information, men även material som behandlar närliggande områden har inkluderats. Forskning som berör utvecklingsländer eller liberalisering av ekonomier har exkluderats och i första hand har forskning om västerländska länder varit i fokus.

För att fånga upp relevant material har såväl svenska som utländska källor beaktats, därav har en mängd olika sökord används. Dessa är: rural, regional, local, entrepreneur(ship/ial), countryside, landsbygd, glesbygd, regional, lokal, och entreprenör(skap/iell). Detta arbete har gjorts i nära samarbete med ämneskunniga på högskolebiblioteket. Biblioteket i Jönköping i är väl känt för sin entreprenörskapssamling, vilken är en av de mest omfattande i världen inom detta område. Detta har varit till stor hjälp i litteraturgenomgången. Dessutom har sökmotorer såsom google.scholar.com använts för att finna ytterligare material. Dessa genomgångar har resulterat i en bra täckning av området och de källor som fångats upp presenteras i appendix 1.

För att avspegla intresset för landsbygdsfrågor inom entreprenörskapsfältet specifikt har en genomgång av de mest inflytelserika konferenserna och tidskrifterna gjorts. Att dessa är de ledande konferenserna och tidskrifterna är vedertaget, se t.ex. Davidsson och Wiklund (2001). I parentes bakom respektive konferens och tidskrift anges från vilket år genomgången gjorts.

Konferenserna är Academy of Management (1996 - 2005), Babson (1981 – 2005), RENT (2004 – 2005) och Euram (2001 – 2005). I Academy of Management’s program har vi inte lyckats finna några artiklar som behandlar företagande på landsbygden, vilket måste ses som en brist med tanke på att denna konferens är högt ansedd inom entreprenöskapsfältet. På Babson har ett fåtal presentationer gjorts, men få av dessa har publicerats i full längd i den efterföljande konferenspubliceringen Frontiers of Entrepreneurship Research (FER). Särskilt intressant är att titta på de senaste nio åren då ingen av artiklarna publicerats i sin helhet. På RENT har några intressanta och för denna rapport relevanta artiklar presenterats, t.ex. Borch och Forsman-Hugg (2004). På Euram har vi inte lyckats hitta några artiklar kopplade till entreprenörskap och landsbygd. Artiklar från Babson och RENT finns presenterade i bilaga 2.

Tidskrifterna som genomgåtts är Journal of Business Venturing (JBV, 1985-), Entrepreneurship Theory & Practice (ETP, 2002-) samt Entrepreneurship and Regional Development (ERD, 1992-). Det är främst dessa tre som avspeglar utvecklingen inom entreprenörskapsfältet. Även om andra tidskrifter kan användas för att publicera sina resultat så är det dessa tre som når flest entreprenörskapsforskare. Dessutom har sökningar gjorts i Journal of Developmental Entrepreneurship (JDE). Som ett komplement har även bredare sökningar gjorts där artiklar från exempelvis Journal of Socio-Economics och Rural Studies inkluderats. Samtliga artiklar som behandlar landsbygd och entreprenörskap kan ses i bilaga 2. Några av de referenser som inkluderats i bilagorna fokuserar inte entreprenörskap och landsbygd specifikt, men om regionala variationer är en aspekt har de inkluderats.

3

Av bilaga två framgår tydligt att flest artiklar publicerats i Entrepreneurship and Regional Development. Det framgår även att det totalt sett är en liten andel som uttalat fokuserar på entreprenörskap och landsbygd. Där så är fallet är det i princip enbart empiriska papper. Av alla empiriska papper är det något så när jämnt fördelat mellan kvantitativa och kvalitativa insamlings- och analysmetoder. Värt att notera är dock att få studier som gjorts i Sverige nått de genomgångna tidskrifterna. Vi vet dock från bilaga 1 att ett flertal studier gjorts i Sverige men dessa forskningsresultat har inte slagit sig in i de centrala entreprenörskapstidskrifterna.

Intressant att poängtera är även att det är få av de internationellt mest renommerade entreprenörskapsforskarna som intresserat sig för landsbygden. Detta kan vara av stor vikt då det krävs mer engagemang från fler erkända forskare, dels för att ge legitimitet åt landsbygden som ett viktigt forskningsområde och dels för att flera perspektiv, åsikter och forskningsmetoder krävs för att skapa en solid kunskapsbas. Genom att fler engagerar sig i dessa frågor kommer mångfalden som landsbygden representerar bättre kunna fångas och vår insikt i entreprenörskapet på landsbygden och dess särprägel kan bli mer nyanserad. Baserat på litteraturgenomgången anser vi därför att forskning om entreprenörskap och landsbygd finns, men den är väldigt begränsad och betydligt mer forskning behövs. Landsbygden och entreprenörskap är två av de sökord som använts och redan i ett tidigt skede blev det tydligt att dessa begrepp används olika av olika forskare och i olika studier. Därför har vi valt att diskutera dessa koncept mer ingående innan vi fördjupar oss i litteraturgenomgången.

4

3 Definitioner 3.1 Landsbygd Centralt för föreliggande rapport är begreppet landsbygd som vid första anblick kan tyckas vara rättframt och enkelt, men som vid närmare eftertanke visar sig vara nyanserat och komplext sammansatt. Inom regional- och landsbygdsforskningen behandlas ofta begreppet utan åtföljande förklaring och dess innebörd förefaller vara givet. I sin enklaste betydelse är landsbygd helt enkelt ”(större) område med ringa tätbebyggelse […] ofta om hela den del av ett land som ligger utanför (de större) tätorterna” (NE, 2005) där tätort inom Sverige innebär ett invånarantal på lägst 200 med minst 200 meter mellan husen. Denna enkla definition har dock fått en hel del kritik då historisk utveckling och andra mer kulturella aspekter inte tas i beaktande. Att strikt titta på befolkningsmängd och -densitet kan tyckas vara ett alltför grovt mått på vad som är landsbygd, men i praktiken är det ett relativt enkelt verktyg för gränsdragning som även underlättar för nationella och internationella jämförelsestudier (Labrianidis, 2004). Kritik framförs också om att nivån för tätortsstorlek (200) är mycket låg dels i jämförelse med andra länder (som ofta utgår från nivåer mellan 2000 och 50 000 invånare, ibland ända upp till 500 000 invånare), dels utifrån vilken kritisk massa som krävs för att bilda en urban miljö.

Historiskt sett har just den stora (ibland otillgängliga) ytan i kombination med nyttjandet av naturliga resurser (i form av jordbruk) förknippats med landsbygd (Labrianidis, 2004). Således är det låg populationsdensitet i kombination med specialisering inom jordbruk som har definierat landsbygden. Detta synsätt kan dock anses till viss del vara förlegat då vissa näringar såsom turism har ökat i betydelse och det inte enbart är jordbruk som är viktigt för landsbygdens totala ekonomi (Ilbery, 1998).

Det är viktigt att påpeka att landsbygden är ett nyanserat begrepp. Olika landsbygdsområden, inom såväl som mellan länder, skiljer sig ibland väsentligt åt. Därför skulle man kunna tala om grader av landsbygd eller ett så kallat landsbygdsindex (Cloke, 1977 och Cloke & Edward, 1986 i Labrianidis, 2004). Hoggart et al. (1995 i Labrianidis, 2004) menar istället att landsbygden bör definieras utifrån folks strävan efter ett landsbygdsideal, vilket lägger stort fokus på mer sociala och kvalitativa aspekter. Kalantaridis och Bika (2004a) diskuterar även att det finns en debatt huruvida man bör avstå från att använda begreppet landsbygd och istället tala om sub-urbana områden. Westholm (2003) poängterar att många olika definitioner används och att dessa skiljer sig både inom som mellan länder. Han diskuterar svårigheten med att finna en exakt definition och menar att definitionen bör vara flexibel och anpassad till frågeställning, samtidigt som man bör vara så konsekvent som möjligt för att kunna göra jämförelser mellan studier och över tiden.

Enligt Westholm (2003) är det den fysiska miljön och glesheten som karaktäriserar landsbygden.

Baserat på resonemanget ovan kan landsbygdsbegreppet med andra ord definieras i såväl grad som dimension där population och densitet, tillgänglighet och närhet samt den sociala eller fysiska miljön kan användas för gränsdragning.

Labrianidis (2004) förespråkar ett tillgänglighetsmått då det säger mer om ett områdes närhet till olika marknader än enbart densitetsmått. I tabellen nedan har han delat in en rad europeiska länder i tre olika grupper baserat på närheten till större centra. Exakt hur en sådan indelning ska göras kan naturligtvis debatteras men tabell 1 kan med fördel användas för att jämföra Sverige 5

med andra europeiska länders situation. Liksom Labrianidis (2004) förespråkar vi en utgångspunkt i tillgänglighet då det tar hänsyn till invånares och företags närhet till marknader.

Tillgång till marknad har avgörande betydelse för förutsättningarna för framgångsrikt företagande (North & Smallbone, 1993) och är sannolikt en avgörande förklaring till de variationer i landsbygdsföretagande vi nu ser i Sverige. I tabellen nedan har europeiska länders landareal klassificerats baserat på tillgänglighet i form av restid. Tabellen visar tre viktiga saker.

Det första är att en mycket stor del av Sveriges landsbygd har låg tillgänglighet. Det andra är att förutsättningarna för entreprenörskap sannolikt skiljer sig åt beroende på om tillgängligheten är hög eller låg. Det tredje är att ett land som Italien som har geografiska likheter med Sverige ändå har stor andel landsbygd med hög tillgänglighet. Därigenom är sannolikt förutsättningarna för entreprenörskap på svensk och italiensk landsbygd radikalt olika.

Andra indelningar kan givetvis göras. Glesbygdsverket skiljer t.ex. på glesbygd med mer än 45 minuters resa till tätort med mer än 3000 invånare och tätortsnära landsbygd. Westholm (2003) argumenterar istället för en klassificering utifrån närhet till antal invånare framför närheten till en ort av en viss storlek då han anser att befolkningsunderlaget inom en viss radie avspeglar tillgång till marknader och service mm. Å andra sidan skulle en sådan klassificering inte ta hänsyn till reseavståndet, vilket kan variera kraftigt från faktiskt avstånd i längdenheter. Vi anser dock att det intressanta inte är hur olika delar av landet klassificeras utan att en utgångspunkt i tillgänglighet till marknader ger en förståelse för skillnader i möjligheter till framgångsrikt entreprenörskap. Merparten av existerande landsbygdsstudier använder dock populations- och densitetsmått som inte är lika lämpliga vid studier av entreprenörskap. Sannolikt beror detta på att det är svårt att få fram lämpliga tillgänglighetsmått.

Tabell 1 Länders fördelning på regiontypiii Finnland Sverige Grekland Danmark Spanien Portugal Irland Italien Frankrike Österrike UK Tyskland Holland Belgien Luxemburg TOTAL iii

Minst tillgängliga 85.9 82.8 68.5 62.0 54.2 44.9 37.6 34.5 29.3 27.5 27.2 6.4 3.3 0.0 0.0 49.4

Semi-tillgängliga 8.4 13.0 10.8 16.7 12.4 20.6 24.6 19.4 29.6 38.9 31.9 27.7 11.5 0.0 0.0 19.4

Källa: Labrianidis (2004) Mest tillgängliga 2.3 2.8 15.0 21.0 11.6 33.4 36.4 26.8 29.0 30.8 33.9 58.1 78.5 67.3 100.0 22.4

Urban 3.3 1.4 5.7 0.2 21.8 1.1 1.3 19.3 12.1 2.8 7.0 7.8 6.7 32.7 0.0 8.9

I Labrianidis (2004) indelning har urban definierats som städer med mer än 500000 invånare och mer än 65% av regionens befolkning bor i konurbation med minst 10000 invånare. Övriga områden har klassificerats utifrån tillgänglighet, i form av restid till den närmsta av 52 viktiga internationella agglomerationer. De 25 % som har högst restid klassificerades som minst tillgängliga. Nästan 25 % benämns semi-tillgängliga och de övre 50% som mest tillgängliga. I praktiken innebar det att de minst tillgängliga har mer än 135 minuters restid, semi-regionerna mellan 82 och 135 minuter medan de mest tillgängliga har en restid på mindre än 82 minuter.

6

Avsikten med denna genomgång är inte att finna en exakt definition på landsbygdsbegreppet utan snarare ett försök att visa på den mångfald som landsbygden och dess forskning representerar.

Detta är av vikt då olika studier kan ha anammat olika synsätt vilket kan avspeglas i de resultat som presenteras. Merparten av existerande studier använder just populations- och densitetsmått vilket utelämnar viktig information såsom till exempel närhet till andra regioner. Därför anser vi att ett tillgänglighetsmått säger mer om regionala förhållanden än ett strikt fokus på befolkningsstorlek och densitet.

3.2 Entreprenörskap Även entreprenörskap är ett begrepp med många olika innebörder och entreprenörskapsforskare har länge debatterat vad entreprenörskap är. Då en samstämmig syn på begreppet inte etablerats har det istället blivit viktigt att forskare är tydliga med vilken definition de själva följer i sitt arbete och det finns en flora av definitioner att välja mellan. Vissa är snäva medan andra är mer omfattande och många av definitionerna är kopplade till nyföretagande och/eller innovationer.

Entreprenörskap kan således vara starten av en ny organisation (Gartner, 1988), en ny affärsverksamhet (Low & McMillan, 1988) men även relatera till innovationer inom nya såväl som etablerade företag (Schumpeter, 1934). Centralt är emellertid nyskapandet antingen i form av en ny organisation eller tillkomsten av nya idéer och innovationer. Det är även vanligt att entreprenörskap och småföretagande används synonymt. Att likställa småföretag och entreprenörskap är dock en alltför förenklad bild då småföretag inte nödvändigtvis är nyskapande samtidigt som nyskapande i större organisationer exkluderas. Davidsson (2004) talar därför om ”business as usual” när företag stannar i sin utveckling och trampar på i ingångna rutiner och vanor. Här fokuserar vi främst på entreprenörskap som nyföretagande, men även andra dimensioner såsom entreprenörskap inom befintliga organisationer är betydelsefulla. Dessutom finns en mängd intressant litteratur som enbart fokuserar på små- och medelstort företagande och som kan ge värdefull insikt. Däremot fokuserar vi inte enbart på småföretag.

7

4 Landsbygds- och entreprenörskapsforskningen Såväl landsbygdsforskningen som entreprenörskapsforskningen karaktäriseras av många olika discipliner och infallsvinklar. I sin genomgång av landsbygds- och glesbygdsforskningen gör Ceccato, Persson och Westholm (2000) en grov indelning av tidigare studier. Enligt dem tenderar studier att vara antingen utvecklingsinriktade eller strukturanalytiska. Här menar de att utvecklingsinriktad forskning utgår från en optimistisk syn på landsbygden, ofta är baserad på en eller ett fåtal fallstudier med låg generaliserbarhet och i stor utsträckning saknar ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt. Därmed inte sagt att denna forskning är oviktig. Det understryks dock att vår förståelse av landsbygdens modernisering begränsas genom att en del viktiga och kritiska perspektiv förbises. Studier av entreprenörskap på landsbygden är få. De som finns faller främst inom denna kategori.

Den strukturanalytiska forskningen däremot karaktäriseras av en mer kritisk och analytisk hållning där fokus ligger på att förstå förändringar (Ceccato et al., 2000). Områden såsom sociologi, geografi och etnologi finns representerade i denna kategori. Regionalforskningen utgör en stor och viktig del av den strukturanalytiska forskningen som inriktas mot geografiska förutsättningar för företagande. Den baseras ofta på statistisk hårddata, jämför olika regioner och har många gånger starka inslag av ekonomi. Denna forskningsgren använder sig exempelvis av aggregerade input/outputmodeller där förutsättningar i termer av lokalmarknadens storlek, köpkraft mm påverkar antalet nystartade företag och befintliga företags prestation. Enskilda entreprenörers handlande saknas helt i dessa modeller. Tilläggas bör att vissa studier kan finnas representerade i båda forskningskategorierna och främst feministisk forskning är ett sådant exempel (Ceccato et al., 2000).

Som synes finner dessa författare ingen kategori för generaliserbara studier som fokuserar företagandet på landsbygd. Det sannolika skälet för detta är att få sådana studier har gjorts.

Beträffande Sverige har Glesbygdsverket (2005) noterat denna brist och genomför nu en inledande kartläggning av landsbygdsföretagandets omfattning och villkor. På så sätt är Glesbygdsverkets projekt ett steg mot att fylla detta kunskapsgap (Glesbygdsverket, 2005). I en delrapport (Glesbygdsverket, 2005) redogörs för villkor för företagande relaterat till företags- och befolkningsstrukturer och i slutrapporten som blir färdig i maj väntas mer landsbygdsspecifika och djuplodande analyser. De studerar enbart företag med färre än 20 anställda vilket innebär att företag som visat en stark tillväxt inte fångas upp. Fokus i denna rapport ligger således på små befintliga företag och tillväxt och inte på entreprenörskap specifikt. Dessutom tas inte hänsyn till tillgänglighet.

I Storbritannien har en rad generaliserbara studier av företagande på landsbygd gjorts. North och Smallbone (1993) visar att små och medelstora företag i Storbritannien stod för en betydande del av alla nyskapade jobb. På landsbygden, och särskilt glesbygden, var detta ännu tydligare än i storstäderna. Trots att sysselsättningstillväxten var högre för små och medelstora landsbygdsföretag jämfört med andra företag i 1980-talets England pekar senare forskning på ett omvänt förhållande under 1990-talet och början av 2000-talet (Smallbone et al., 2002). Även om deras tillväxttakt relativt sett försämrats under det senaste decenniet kvarstår det faktum att deras 9

betydelse för sysselsättningen på landsbygden är stor (Smallbone et al., 2002; Smallbone et al., 1997). För att växa och vara framgångsrika måste landsbygdsföretag vara proaktiva när det gäller marknadsutveckling och ofta måste de rikta sig till nya marknader redan i ett tidigt skede (North & Smallbone, 1993; North et al., 1997; Smallbone et al., 2002; Smallbone et al., 1997).

Proaktivitet i sin tur är en viktig komponent av entreprenörskap, vilket ytterligare belyser hur ett entreprenörskapsperspektiv kan vara av stor betydelse för vår kunskap om landsbygdsföretagens tillkomst, utveckling och tillväxt.

Ett entreprenörskapsperspektiv torde vara viktigt för att förstå företagande på landsbygd, men har i mycket liten omfattning tillämpats i tidigare forskning som vi tidigare nämnt. Den forskning som har bedrivits tyder på att det finns skillnader mellan företagande på landsbygd och i tätort men att likheterna överväger. Därför torde ett entreprenörskapsperspektiv vara fruktbart. För att redogöra för vad som gjorts inom entreprenörskapsforskningen kopplat till landsbygd faller det sig naturligt med en kort beskrivning av entreprenörskapsfältets utveckling.

Liksom landsbygdforskningen spänner entreprenörskapsforskningen över många olika discipliner. Forskare inom nationalekonomi, geografi, management, strategi, finansiering, psykologi och sociologi har intresserat sig för entreprenörskap (Acs & Audretsch, 2003). I vissa fall är forskningen överlappande och det finns studier som hör hemma i flera av de ovan nämnda forskningsområdena. Utvecklingen av entreprenörskapsfältet som forskningsområde är påtaglig om man analyserar de senaste 25 åren och management och strategiaspekter har kommit att intressera forskare alltmer. Tidig forskning var främst intresserad av individen och dennes egenskaper medan senare forskning intresserat sig mer för den entreprenöriella processen både i form av nyföretagande men även i form av tillväxt (Landström, 1999). Med andra ord har beteendet ansetts vara intressantare än de personliga egenskaperna. Samtidigt har motivationsteorier använts för att försöka förklara varför vissa beteenden inträffar (Davidsson, 1989; Krueger & Carsrud, 1993). Således har mer intresse lagts på motiv och kognition från att tidigare främst ha studerat personliga egenskaper (Delmar, 2000). Ökat fokus har även lagts på den sociala och fysiska kontexten, både i form av spelregler och förutsättningar men även i form av kultur och attityder, dvs. regionala skillnader i företagandet. För att inte enbart belysa individens roll har även möjligheter (Samuelsson, 2004; Shane & Venkataraman, 2000) och resurser såsom socialt kapital (cf. Wiklund, 1998) kommit mer i fokus. På företagsnivå har intresset för verksamheten i sig och dess strategier också fått stort intresse då man strävat efter att finna framgångsfaktorer. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom vad forskningen visar på respektive område samt visa på kopplingen till landsbygden.

4.1 Personliga egenskaper Som tidigare nämnts karaktäriseras tidig entreprenörskapsforskning av strävan efter att finna de egenskaper som entreprenörer besitter och därigenom hitta en teori som kan förklara och förutsäga entreprenörskap. Man har dock lyckats lika lite som naturvetenskapen i sin strävan efter att finna en universalteori. De personliga egenskaper som länge var i fokus har bara visats kunna beskriva en liten del av skillnaderna i entreprenöriellt beteende och företagsmässig framgång (Delmar, 2000). Psykologiska faktorer som har hävdats ha ett samband med entreprenöriellt beteende är risktagande, prestationsbehov (Need for Achievment, McClelland, 1961), besittande av kontroll, överoptimism samt oberoende och förmågan att själv styra utvecklingen (Delmar, 2000). Av de personliga egenskaperna har forskningen visat att män är mer benägna att starta 10

företag än kvinnor (Landström, 1999). Likaså är personer mellan 25 och 44 år också mer benägna att starta egetiv. Dessutom finns omfattande forskning som pekar på att huruvida föräldrar driver eget eller ej har stor inverkan på den entreprenöriella processen och valet att starta eget (Cooper et al., 1994; Davidsson & Honig, 2003; Gimeno et al., 1997; Lindh & Ohlsson, 1996). Av de psykologiska faktorerna är det främst prestationsbehovet som funnits ha en stark koppling till individers val att starta nya företag (Landström, 1999).

Kopplat till landsbygden är denna typ av forskning begränsad men enligt resultaten från en studie genomförd i USA förefaller det inte finnas några skillnader i psykologiska egenskaper mellan landsbygdsentreprenörer och andra entreprenörer (Babb & Babb, 1992). Även Westhead (1993) kommer i en studie fram till att det finns många fler likheter mellan landsbygdsföretagare och andra företagare gällande personliga egenskaper och attityder än vad det finns skillnader. Andra egenskaper som relaterar mer till erfarenhet har studerats i mycket begränsad utsträckning. När så gjorts har det framkommit att erfarenhet och anställning utanför jordbruket har en positiv inverkan på starten av nya jordbruksverksamheter (Scorsone et al., 2004).

I relation till kön vet vi att män är överrepresenterade bland företagarna, men det finns en risk att vissa kvinnliga landsbygdsföretagare är osynliga. Det är nämligen vanligt att jordbrukare driver flera olika verksamheter som tillsammans utgör ett viktigt bidrag till den regionala ekonomin (Carter, 1999). Enligt Carter (1999) förbiser alltför många studier att jordbrukare driver flera verksamheter där jordbruket ibland utgör en mindre del. I en svensk kontext har detta också betydelse då männen i många fall står som ägare av jordbruksverksamheten och då kvinnor i många fall är engagerade i andra verksamheter men deras företag tenderar att bli osynligt. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att intäkter från andra källor än lantbruket blivit allt viktigare (Wiborg, 1995). Det är även viktigt att belysa att många jordbrukare i hög grad är entreprenöriella. Således anser vi att trots att förutsättningarna för företagande på landsbygd kan skilja sig åt från företagande i tätort så är skillnaderna inom olika typer av landsbygdsförtagande mer betydande och intressant att beakta.

Frågor som på senare år fått stor betydelse inom entreprenörskapsforskningen är den kunskap som behövs för att upptäcka nya affärsmöjligheter (t.ex. Shane, 2000; Shane & Venkataraman, 2000; Wiklund & Shepherd, 2003). Kunskap om teknologi och marknad är väsentliga för typ och kvalitet hos de affärsmöjligheter som upptäcks. Utbildningsnivå och -typ är därför ofta i fokus inom entreprenörskapsstudier. Generellt tycks högutbildade lyckas bra i sitt företagande (Shane, 2003). Kopplat till landsbygden har vi inte funnit studier som fokuserar på hur utbildning påverkar entreprenörskapet men det finns anledning att tro att sådana studier skulle vara värdefulla. Unga på främst gles- och landsbygden, tenderar att i lägre utsträckning läsa vidare på högskolenivå. Detta beror främst på socio-strukturella aspekter då ungdomar från familjer med arbetarbakgrund i lägre utsträckning vidareutbildar sig på högskolenivå och på gles- och landsbygden finns relativt fler med arbetarbakgrund (Hammarström, 2004). Just utbildningsnivån framhålls ofta som en viktig faktor när man diskuterar gles- och landsbygdsutvecklingen och tillgången till välutbildad arbetskraft förefaller vara av betydelse för villkoren för företagandet på landsbygden.

iv

Se den senaste GEM (Global Entrepreneurship Monitor) rapporten för en utförligare presentation av demografiska aspekter: http://www.gemconsortium.org/download/1139821802593/GEM_2005_Report. pdf

11

Ljusberg (2001) understryker vikten av tillgång till högre utbildning och livslång kompetensutveckling på gles- och landsbygden. Utbildning kan således studeras utifrån tillgången till högutbildad arbetskraft, utifrån entreprenörernas egen utbildningsnivå samt möjligheten till kontinuerlig kompetensutveckling. Vi vet lite om hur utbildning och andra erfarenheter påverkar entreprenörskapet på landsbygden. Vilken utbildning har landsbygdsentreprenörerna och hur påverkar det i sin tur deras entreprenörskap? Det är rimligt att förvänta sig att utbildning och erfarenheter är av betydelse för entreprenörskapet på landsbygden.

Vi vet av erfarenhet från annan forskning att så är fallet. Drar vi paralleller till jordbruksföretag så är det inte omöjligt att de har lägre utbildningsnivå än andra samt saknar viktiga erfarenheter från olika branscher. Därför anser vi att det finns ett behov av forskning som beaktar utbildning och tidigare erfarenheter, dvs. humankapital, och dess betydelse för entreprenörskapet på landsbygden.

4.2 Affärsmöjligheter I Glesbygdsverkets (2005 s. 4) rapport betonas att ”företag kan leva av (jordbruk, turism etc), för (servicenäringar) och på (utan direkt koppling till platsen) landsbygden.” Detta kan kopplas till de möjligheter som kan realiseras och det är även troligt att möjligheterna varierar mellan olika regioner. Därför är det viktigt att belysa och studera möjlighetsstrukturen i företagandet.

Möjligheter kan vara antingen imitativa eller innovativa (Samuelsson, 2004). Oss vetande har ingen forskning kartlagt vilken typ av möjligheter som exploateras i olika regioner. Detta borde dock ha en inverkan på vilka råd respektive politiska åtgärder som bör tas. Därför finner vi det av stort intresse att skapa kunskap om vilka affärsmöjligheter som finns och förverkligas. Å ena sidan är individens kunskap, egenskaper och motiv viktiga för att entreprenörskap ska infinna sig å andra sidan är det viktig att jordmånen har bra förutsättningar. Detta går att koppla till vilka affärsmöjligheter som kan realiseras. En enkel analogi kan göras till svampplockning. För att vara en framgångsrik svampplockare krävs tillgång till svamprika marker men även kunskap om vilka svampar som är ätliga. Shane (2003) diskuterar därför relationen mellan individ och möjlighet där de båda förutsätter och är beroende av varandra.

Om detta resonemang kopplas till definitionen av landsbygd utefter tillgänglighet, anpassad till en svensk kontext, kan man tänka sig att regioner med låg tillgänglighet, medel tillgänglighet respektive hög tillgänglighet har väldigt olika förutsättningar gällande entreprenörskap. Olika regioner borde erbjuda olika affärsmöjligheter.

4.3 Motiv Vad leder då människor in på banan att starta företag? Företagsstartare är inte en homogen grupp.

Flera faktorer kan påverka huruvida individer har en avsikt att handla entreprenöriellt samt om de facto handlar entreprenöriellt. Befintlig forskning påvisar att dessa förutsättningar kan vara individspecifika men även i hög grad kopplade till omgivningen. Valet att starta eget företag påverkas av flera olika och högst personliga skäl. De dominerande motiven är att man vill arbeta självständigt, förverkliga idéer, undvika arbetslöshet samt slippa arbeta åt andra (Aronsson, 1991).

Då motiven kan vara många och varierande har Amit och Muller (1994) argumenterat för att man fördelaktigt kan dela in motiv efter om de har push eller pull karaktär, vilket i sin tur kan påverka

12

valet att starta företag. Med push menas att man som individ trycks in i företagandet på grund av någon form av missnöje. Startandet har mindre att göra med några speciella karaktärsdrag utan är snarare ett resultat av att man mer eller mindre tvingas bli entreprenör. Exempelvis kan det röra sig om en person som på grund av att det går dåligt på jobbet väljer att starta eget (Amit & Muller, 1994). Ofta används arbetslöshet som exempel på push faktorer (Bögenhold, 2000) då arbetslösa är mer benägna att starta företag i brist på andra alternativ. Pull faktorer däremot karakteriseras av att man i princip inte kan motstå att starta företag utan dras in i företagandet.

Möjligheterna är helt enkelt attraktiva. Exempelvis kan det finnas möjlighet att tjäna mer pengar, de personliga utvecklingsmöjligheterna förbättras eller så har idén i sig hög potential. Typiskt för kategorin är att individerna motiveras till att starta eget av positiva orsaker medan push faktorer förefaller vara mer negativa till sin natur. Enligt Amit och Muller (1994) är att chansen att lyckas, ekonomiskt sett, större för företagare som tillhör pull entreprenörerna. Wiklund (1998) har däremot inte funnit skillnader mellan de två grupperna vad gäller företagens benägenhet att växa i sin studie av svenska företagare.

Av dem som startar företag i Sverige har det visat sig att nästan en fjärdedel (23 procent) gör det på grund av arbetslöshet (Davidsson & Delmar, 1997). I ett flertal studier har det bekräftats att arbetslöshet har en ”positiv”, och ofta hög, korrelation med nyföretagande (Mazzarol et al., 1999; Storey, 1994) även om sambandets styrka beror på nationella ekonomiska och sociala förmåner.

Bögenhold (2000) anser dock att människor startar företag under inflytande av både push och pull faktorer som i sin tur influerar entreprenörer i olika hög grad. I sitt resonemang utgår han dels utifrån personliga egenskaper och dels utifrån omvärldens påverkan på individen. Westhead (1993) fann att såväl landsbygdsföretagare som andra företagare hävdade att de främst dragits in i entreprenörskapet, dvs. pull faktorerna var avgörande.

Det finns anledning att tro att push och pull faktorer kan vara viktiga att beakta när man ser till regionala skillnader. Exempelvis så kan man tänka sig att inom vissa regioner finns större möjligheter både vad gäller företagandet men även affärsmöjligheterna som finns/kan skapas borde variera. Dessutom visar olika regioner upp olika nivåer av arbetslöshet. Exempelvis finns i Trångsviken, som tidigare nämndes, en arbetslöshet på enbart en procentv, vilket borde betyda att många dras in i företagandet på grund av att man finner det attraktivt. Man kan även tänka sig ett omvänt resonemang, dvs. att kulturen inte bara uppmuntrar till företagande men i vissa fall kanske istället blir en push faktor och att man tvingas till företagande för att smälta in.

Arbetslöshet är tämligen lätt att koppla till push faktorer och även relativt lätt att beforska. Vi vet dock för lite om motiven till att driva eget för att dra några generella slutsatser kopplat till push och pull samt företagandet på landsbygden även om det förefaller vara så att de är tämligen lika icke-landsbygdsföretagare (Westhead, 1993).

När det gäller personliga motiv så kan man även tänka sig att många vill bo kvar på landet och då kanske eget företag är ett alternativ. Det är även möjligt att en del söker sig från städerna till landsbygden och även då kan entreprenörskap vara ett bra alternativ till anställning.

v

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=470878&previousRenderType=1

13

4.4 Regional variation i företagande En del länder, och även vissa regioner i Sverige sjuder av entreprenöriell aktivitet. Andra länder, och många svenska regioner, förefaller i jämförelse nästan helt sakna entreprenörsanda (Fölster, 2000). Det förekommer stora skillnader i företagsstarter, såväl i relativa som absoluta tal, både inom (Johnson, 2004; Reynolds et al., 1994; Tödtling & Wanzenböck, 2003) och mellan länder (Reynolds et al., 2004). I Sverige är nystartade företag inte jämnt fördelade och det är väl känt att vissa regioner, exempelvis Stockholm, visar upp en högre grad av nyföretagande än andra.

Dessutom släpar vissa bruksorter efter alltmer (Davidsson, 1993).

För att förklara regionala variationer i nyföretagande talar Davidsson (1993) om strukturella och kulturella faktorer. De strukturella består av ekonomiska och demografiska faktorer medan de kulturella relaterar till värderingar och uppfattningar. Demografiska faktorer kan vara viktiga då det finns stora skillnader mellan bland annat könen och olika ålderskategorier och benägenhet att starta och driva företag. Dessutom skiljer sig olika regioner markant från varandra när det gäller demografisk sammansättning. Det är de strukturella faktorerna som exempelvis ligger till grund för Glesbygdsverkets rapport (2005) där kommuner delas in i fyra kategorier baserat på företags(ekonomisk) och befolkningsstruktur (demografisk). Strukturella förhållanden leder i hög grad till regional variation i nyföretagande (Davidsson, 1993). Exempelvis kan befolkningens åldersstruktur, sammansättning, tillväxt, inkomstnivå och utbildning vara avgörande. Den existerande näringslivsstrukturen samt infrastrukturens kapacitet utgör även ett underlag av resurser och potentiell marknad som i hög grad påverkar företags tillkomst och utveckling (Davidsson, 1993). Om en region har många företagare kan dessa skapa gynnsamma villkor för nya företagare dels genom att tillhandahålla kapital och kompetens, dels genom påverkan på politiken. En sådan självförstärkande process ger upphov till en god cirkel för företagsamhet. I regioner som har hamnat i en ond cirkel finns färre företagare, vilket innebär minskad politiskt förståelse och sämre tillgång till kapital och kompetens (Jakobsson, 1998).

Variation av tillkomst av nya företag hänger delvis samman med strukturella faktorer men det förekommer även psykologisk-kulturella skillnader mellan olika regioner (Davidsson, 1993).

Med andra ord finns regionala skillnader i allmänhetens värderingar och uppfattningar som kan tänkas påverka enskilda individers benägenhet att handla entreprenöriellt, såsom tillgång till förebilder. I Storstockholm finns exempelvis en mer entreprenöriell kultur än i övriga regioner (Davidsson, 1993). Gällande uppfattningar och attityder om småföretagare och småföretag avviker exempelvis Gnosjöregionen positivt från övriga regioner. De strukturella och kulturella förhållandena samvarierar i hög grad och det går inte helt att särskilja dem från varandra. Man kan även diskutera vad som kommer först, hönan eller ägget, men det förefaller vara så att ”Där de strukturella betingelserna för nyföretagande är gynnsamma tenderar också kulturella värderingarna vara mer entreprenöriella.” (Davidsson, 1993 s. 116) Davidsson har senare reviderat sin syn och poängterar att kulturen förmodligen har en separat inverkan även om den är starkt kopplad till strukturella faktorer (Davidsson, 2004). Enligt Kajanus et al. (2004) är den lokala kulturen viktig för såväl turismföretagande som övrigt företagande på landsbygden.

I en studie av företagsstarter i Storbritannien över en längre tidsperiod konstateras att regionala skillnader både beror på branschspecifika och kulturella faktorer (Johnson, 2004). Både bransch och andra regionspecifika faktorer såsom kultur förefaller inverka på antal företagsstarter (Johnson, 2004). Det innebär att inom vissa branscher är nyföretagande mer vanligt och vissa 14

branscher är i sin tur representerade i olika grad i olika regioner. Samtidigt finns det variationer som inte kan förklaras av branschskillnader utan mer avspeglar kulturella skillnader. Enligt Johnson (2004) är variationerna stora över regioner men även över tiden. Inom en region kan således industrins inflytande vara stort under en viss tidsperiod medan andra regionala faktorer har mer inflytande vid andra tidpunkter (Johnson, 2004).

4.5 Förutsättningar för företagandet Såväl internationellt som nationellt finns lite empiriskt generaliserbar forskning som på djupet analyserar hur förutsättningar skiljer sig mellan landsbygd och andra delar av landet. I ett pågående projekt vid Glesbygdsverket studeras småföretagandetsvi villkor på gles- och landsbygden och hösten 2005 publicerades en delrapport. Småföretagande är som tidigare nämnts inte synonymt med entreprenörskap, men rapporten belyser ämnen som av högsta grad är viktig för entreprenörskap generellt och nyföretagande specifikt, särskilt med tanke på projekts strävan efter att skapa generaliserbar information om småföretagandet på gles- och landsbygden. I delrapporten redogörs för vissa områden där förutsättningarna för småföretagande och deras tillväxtmöjligheter (respektive hinder) kan skilja mellan olika landsbygder samt mellan landsbygd och övriga landet. På individnivå anges den personliga viljan vara viktig, på lokal, regional och nationell nivå beskrivs möjligheterna till lån och finansiering, transporter och kommunikationer samt IT som viktiga kärnfrågor (Glesbygdsverket, 2005).

Enligt en amerikansk studie möter entreprenörer på landsbygden större svårigheter jämfört med urbana entreprenörer när man söker få finansiering för belopp överstigande 100 000 dollar (Hustedde & Pulver, 1992). Elango, Fried, Hisrich och Polonchek (1995) fann i sin studie av riskkapital och kluster i USA att det förekommer stora regionala skillnader där särskilt investeringar i tidiga stadier tenderar att ske inom riskkapitalistens direkta närhet. Detta är i linje med Harrison och Masons (1992) resultat angående riskkapital i Storbritannien. De kom fram till att informella investerare tenderar att investera i sin direkta närhet. Enligt Harrison och Mason (1992) kan detta vara ett sätt att överbrygga den geografiska skevheten av riskkapital i Storbritannien där riskkapitalet till stor del är koncentrerat till den sydöstra regionen. Med andra ord förefaller det vara så att tillgång till riskkapital i hög grad är koncentrerad till större städer och marknader, vilket kan vara en utmaning för företagare på landsbygden. Tödtling och Wanzenböck (2003) studerade regionala skillnader i företagande i Österrike och deras studie visar hur företagandet skiljer sig mellan regioner både vad gäller dess utsträckning men även gällande andra faktorer såsom typ av företag, utbildningsnivå på företagarna samt tillgången till kapital. Det framkommer att tillgången till externt kapital samt utbildningsnivåer mm är lägre för landsbygdsföretag och de understryker betydelsen av att politiker investerar i utbildning och infrastruktur, både i transport och IT, på landsbygden. Dessutom efterlyser de politiska insatser som är varierade och anpassade till de olika regionernas specifika behov.

Skillnader som North och Smallbone (1993) finner mellan landsbygdsföretag och andra företag är att de förstnämnda tenderar vara mer arbetsintensiva, ha en högre grad av internaliserad produktion och vara mer fokuserade mot konsumentmarknader. I de fall de riktar sig mot andra företag är dessa i större utsträckning mindre företag, dvs. deras interaktion med storföretag är vi

I Glesbygdsverkets projekt definieras småföretag som företag med 0-19 anställda eller sysselsatta, dvs. ägaren kan vara inkluderad

15

lägre. Dessutom förefaller de vara mindre teknologidrivna samt ha sämre tillgång till företagsledning och tekniskt kunnig personal, vilket samtidigt kan ses som en förbättringsmöjlighet. Med andra ord borde det finnas potential för hightech företag att etablera sig och expandera på landsbygden (North & Smallbone, 1993). I en jämförelse mellan företag i avlägsna regioner och övrig landsbygd i England framkom att företagen inte skiljer sig åt gällande produkt- och serviceinnovationer (North et al., 1997). Däremot tenderade avlägset lokaliserade företag att vara något mindre processinnovationsbenägna och användningen av IT i produktionsprocessen var också något lägre än för övriga landsbygdsföretag (North et al., 1997).

Cooper (1985) för ett resonemang som i viss mån motsäger North och Smallbone (1993) när det gäller hightech företag på landsbygden. Enligt honom är det inom de flesta branscher högst ovanligt att entreprenörer flyttar sin verksamhet geografiskt. Det är även vanligt att den verksamhet som startas är relaterad till vad man gjort tidigare, exempelvis att man startar inom samma bransch som man tidigare arbetat i (Cooper, 1985). Därför kan vissa regioner vara hämmande för individers företagande även om de besitter stor motivation. Detta samband är främst applicerbart på högteknologiska företag medan lågteknologiska företag i mindre utsträckning är kopplade till ett företag som agerat inkubator (Cooper, 1985). Då en stor andel av de teknologiska företagen är placerade i storstäder och de flesta entreprenörer inte är benägna att flytta kan möjligheterna för högteknologiska företag med tillväxtpotential på landsbygden vara begränsat (Cooper, 1985). Enligt Cooper (1985) är bioteknik-, medicin- och mjukvaruföretag ofta avknoppningar från universitet och sjukhus medan företag i andra branscher oftare knoppas av från andra företag. Detta bör enligt Cooper (1985) tas i beaktande då man jobbar för att få storföretag att placera delar av sina företag i vissa regioner. Det primära kanske inte bör vara att skapa så mycket arbetstillfällen som möjligt utan snarare få dit stark kompetens, som kan leda till nya företagsstarter med hög potential.

Stearns, Carter, Reynolds och Williams (1995) intresserar sig för hur ett företags lokalisering påverkar dess företagsmässiga och ekonomiska utveckling. Enligt dem är det rimligt att anta att landsbygden kan sakna mångfald men att det kan vara möjligt att hitta nischer som med fördel kan exploateras. Tvärtemot deras hypotes finner de dock att överlevnadsgraden bland landsbygdsföretag är högre än bland andra företag. Detta är dock inte häpnadsväckande då alternativkostnaderna kan vara av betydelse i beslutet att avsluta sitt företagande och om andra alternativ är mer förmånliga tenderar man att istället välja dessa (Shane & Eckhardt, 2003). Det är rimligt att tänka sig att företagare i större orter har fler alternativ till sitt företagande och att de därför lämnar sina företag på ett tidigare stadium och inte accepterar samma låga avkastningsnivåer som landsbygdsföretagare.

Venkataraman (2004) belyser vikten av att inte enbart fokusera på den konkreta infrastrukturen såsom transporter och finansiella marknader när man vill uppmuntra till mer innovativt (Schumpeterianskt) entreprenörskap inom en region. Han betonar istället inflytandet av mer abstrakta faktorer såsom tillgång till nya idéer, förebilder, informella forum, regionspecifika möjligheter, sociala skyddsnät, tillgång till stora marknader samt ledarskapsexpertis. Han menar att miljön i sig måste uppmuntra kreativitet och ett misslyckande ska inte ses som något negativt utan då ska det finnas möjlighet att försöka igen. Ett misslyckande ska betraktas som en viktig erfarenhet och om individen inte vill starta ett nytt företag bör det vara lätt att få en anställning.

Detta är exempelvis fallet i Silicon Valley. Hans diskussion pekar på risken att endast entreprenörskap med låg kvalitet uppmuntras, dvs. entreprenörskap med låg tillväxtpotential, om 16

man fördelar riskkapital utan att beakta och arbeta med de övriga faktorerna. I sin artikel tar Venkataraman USA som exempel och visar på hur många regioner har tillgång till bra infrastrukturer och riskkapital men lika fullt är det bara imitativa företag med låg tillväxtpotential som startas. Naturligtvis anser han inte att sådana företag är oviktiga för ekonomin. Hans resonemang är dock att beroende på vilken typ av entreprenörskap man vill uppmuntra till bör man reflektera över de totala förutsättningarna. På landsbygden är det således viktigt att inse att dels måste man variera insatsåtgärder och dels måste man fokusera en hel del även på ickemateriell infrastruktur. Exakt hur detta skulle kunna se ut är ett forskningsprojekt i sig, men det torde vara viktigt för att vi ska kunna skapa en hävstångseffekt av de insatser som görs.

4.6 Socialt kapital Inom entreprenörskapsforsknigen har social kapitalteori haft stort inflytande. Teorier om socialt kapital understryker fördelarna med nätverk och möjligheten att dra nytta av sitt personliga nätverk (Lin, Ensel och Vaugh, 1981). Socialt kapital innebär att man har tillgång till ett nätverk som möjliggör både upptäckten och exploateringen av nya möjligheter (Birley, 1998; Uzzi, 1999). Enligt Burt (1992) är tillgången till information den största fördelen med ett nätverk samt att man kan använda aktörer i nätverket som referenser.

Nätverksforskare skiljer mellan känslomässigt starka och svaga relationer mellan människor (Aldrich, 1999). Starka relationer är relationer till personer man står nära och träffar oftare medan kontakter med svaga relationer sker mer sällan och där man inte står varandra lika nära (Burt, 1992). För att få tillgång till viktig information krävs att aktörerna i nätverket inte alla känner varandra för väl, dvs. de har tillgång till olika nätverk och informationskällor (Burt, 1992). Från ett informationsmässigt perspektiv är det således önskvärt med ett diversifierat nätverk (Burt, 1992; Granovetter, 1982). Det är dock viktigt att överväga kostnaden som krävs för att underhålla ett stort nätverk med den effektivitet som ges (Aldrich, 1999; Burt, 1992). Det bästa är en kombination av svaga och starka relationer, där de svaga relationerna bör vara diversifierade (Aldrich, 1999; Burt, 1992). Medlemskap i organisationer, affärsnätverk och relationer till andra företagare är exempel på socialt kapital som oftast utgörs av ytliga relationer men som är viktiga för tillgång till information (Davidsson & Honig, 2003). Socialt kapital kan således vara en framgångsfaktor för den entreprenöriella processen i form av tillgång till information och andra resurser (Davidsson & Honig, 2003). Dessa författare fann exempelvis att socialt kapital föreföll ha större inverkan på framgångsrikt nyföretagande än humankapital.

Man kan även tala om informella och formella nätverk. I Birley’s (1998) studie framkom att respondenterna främst använde sina informella nätverk, vilket stämmer överrens med Johannissons (1987) iakttagelse av att formella organisationer har mycket lägre inflytande på individer än den sociala kontexten där de bor och verkar.

Den forskning som gjorts om landsbygden och landsbygdsföretagande har visat stort intresse för effekterna och betydelsen av nätverk och socialt kapital. Med tanke på att landsbygden är mer eller mindre isolerad blir detta en intressant problematik då nätverken till viss del påverkas av yttre omständigheter och avstånd. Forskningen visar dock att nätverk är av stor betydelse för företagandet och utvecklingen av företag på landsbygden (t ex. Frazier & Niehm, 2004).

Resultaten om nätverkens betydelse för företagande på landsbygden överrensstämmer i stor utsträckning med entreprenörskapsforskningen om socialt kapital i stort. Exempelvis är det av 17

stor vikt att man kan bygga och underhålla sitt sociala nätverk för att vara framgångsrik som liten landsbygdsföretagare inom detaljhandeln (Frazier & Niehm, 2004). Nätverket kan vara uppbyggt av en mängd olika relationer där både starka och svaga relationer har betydelse för informationsinhämtning om såväl den lokala marknadens möjligheter och hot som underlag för nya idéer (Frazier & Niehm, 2004). Dessutom kan det vara betydelsefullt att skapa och underhålla ett specialiserat nätverk vilket är fallet för ekologiska matproducenter i Holland och England (Marsden & Smith, 2005).

Möjligheten att upptäcka och exploatera nya möjligheter är enligt Jack och Anderson (2002) betingat av sociala nätverk. Nätverket kan ge upphov till nya idéer och göra så att man kan dra nytta av omgivningen. Därigenom påverkas företagsresultatet positivt. Nätverken kan ha stor inverkan på ett företags strategiska utveckling. Blundel (2002) studerade två ostproducenter i England. Han pekade på hur deras olika nätverk påverkat företagens utveckling och deras strategival. Båda företagen i hans studie var ursprungligen lika och hade samma typ av produktion. Över tiden har dock den ena utvecklats till en stor aktör med industriell tillverkning medan den andra lyckats med att vara en av få framgångsrika ostproducenter som håller kvar vid det traditionella hantverksmässiga tillverkningssättet. Det nätverk man befinner sig i kan även utöva ett tryck som gör att man väljer att anpassa sig (Blundel, 2002). Även Johannisson, Ramírez-Pasillas och Karlsson (2002) visar i sin studie av möbelindustrin i Lammhult hur det lokala nätverket kan påverka företagens utveckling och att det finns olika nivåer av socialt kapital. De pekar på hur vissa oförutsedda händelsers påverkan förstärks av nätverket. Överlag finns det en mängd studier som pekar på positiva aspekter med ett starkt social kapital. Det finns emellertid forskning som belyser de negativa aspekterna av sociala nätverk (Kalantaridis & Bika, 2004b).

Då landsbygdsföretagare ofta är mer isolerade än andra företagare förefaller det vara än mer betydelsefullt att kunna bygga upp ett bra socialt kapital bestående av såväl formella som informella relationer (Lyons, 2002). Enligt Lyons (2002)är det viktigt att arbeta medvetet med sitt nätverk, ha ett långsiktigt perspektiv och beakta situationsspecifika aspekter då det i vissa fall är lämpligt med informella relationer medan det i andra fall kan vara mer lägligt att utarbeta ett formellt samarbete. Vi anser att det kan vara rimligt att förvänta sig att företagare på landsbygden saknar en del viktiga svaga länkar och att det kan finnas en risk för att det lokala nätverket är alltför starkt.

Vid en analys av företag i Ottawaregionen, framkom att högteknologiska företag hade färre kopplingar till andra företag inom regionen än vad andra företag hade (Madill et al., 2004). De anser att detta kan bero på att företagen behöver fler relationer till företag utanför regionen. Detta resonemang får stöd av Mackinnon, Chapman och Cumbers (2004) som betonar vikten för små landsbygdsföretag att ha relationer utanför den lokala kontexten. Detta förbättrar tillgången till information och kunskap (Mackinnon et al., 2004). Freel (2000) finner liknande resultat vid en studie av innovatörer inom tillverkande små och medelstora företag i West Midlands, dvs. att de tenderar att ha fler kontakter utanför regionen än icke-innovatörer. Resultaten var dock inte så starka som förväntat och aspekter såsom förväntningar och attityder antas även spela en signifikant roll (Freel, 2000). Kontakter utanför den lokala kontexten kan med andra ord vara av betydelse, men borde variera efter typ av verksamhet. En annan intressant observation är att personer som är inflyttade till en region även är mer benägna att använda externa relationer för

18

tillgång till material och är mindre beroende av den lokala marknaden (Kalantaridis & Bika, 2004b). Således kan omflyttning av folk vara viktigt för entreprenörskap på landsbygden.

Enligt Van Horn och Harvey (1998) måste landsbygdsföretagare arbeta med att bli mer konkurrenskraftiga exempelvis genom att själva skapa ett geografiskt obundet och elektroniskt nätverk med många små aktörer. På så sätt kan man bli en mer lärande organisation och starkare aktör som i viss mån kan agera mer som ett stort företag. Ett exempel i Sverige som till viss del går att koppla till deras resonemang är en Internetportal i Jämtland (www.jamtlandsmat.se) där ett antal småskaliga matproducenter gått samman för att agera som en enhetlig aktör gentemot sina kunder. Av deras hemsida framgår dock inte hur framgångsrika de varit och för tillfället förefaller portalen vara mer eller mindre vilande. Det vore dock intressant att gå djupare in i hur flera små landsbygdsföretag kan samarbeta för att uppnå skalfördelar och även kunna agera som en större aktör gentemot exempelvis anställda, kunder och leverantörer. Här vill vi belysa att forskning kopplat till småskalig livsmedelsproduktion borde vara viktig för utvecklingen på landsbygden.

Vi vet att det finns en mängd sådana producenter och att de i sin tur är viktiga för landsbygden.

En rad betydelsefulla initiativ såsom utvecklingen av ett Nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsproduktion, Eldrimnervii, har tagits.

Jordbruksverket och Livsmedelsverket har även på regeringens uppdrag utarbetat förslag på åtgärder för hur sådan produktion ska främjas och underlättas. Vi ser att det finns behov av att koppla detta starkt till forskningen och bedriva forskning såväl inom Sverige som internationellt för att skapa bra underlag för fortsatt utveckling inom detta område.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att en hel del forskning med fokus på nätverk och socialt kapital har bedrivits. Av de områden vi identifierat är det inom socialt kapital som mest forskning har gjorts kopplat till entreprenörskap på landsbygden. Detta betyder dock inte att mer forskning inte behövs. Vi anser att det vore intressant med ytterligare studier på detta område där olika typer av socialt kapital studeras och där problematiken med svaga relationer utanför den lokala kontexten behandlas. Det finns en rad intressanta frågor att studera närmare. Hur ser exempelvis de formella och informella nätverken ut? Vilken typ av information tillgodogörs via nätverken?

Dessutom vore det intressant att titta närmare på hur nätverk kan vara en organisationsform för små aktörer i samverkan. Det finns även utrymme för metodförfining. I Sverige dominerar fallstudier och intervjustudier och de är ofta begränsade till en eller få, ofta framgångsrika, regioner. Slutsatsen är ofta att nätverk är bra. Viktigare är dock frågan om vilka kontakter som är betydelsefulla och hur. Mer omfattande studier kan ge en nyanserad bild och bättre inblick i nätverksproblematiken. Fokus bör inte enbart ligga på framgångsrika regioner utan även på regioner där det finns låg grad av entreprenöriell aktivitet. Dessutom vore det intressant med internationella jämförelser på området.

4.7 Strategi Som tidigare nämnts finns inom entreprenörskapsforskningen stort intresse för vilka strategier entreprenörer använder och hur de är förknippade med framgången i förtagandet. I relation till landsbygden kan man tänka sig två olika vinklingar. Dels att lokaliseringen är en del av strategin, men även att lokaliseringen påverkar vilka strategival som görs. Galbraith och De Noble (1992) vii

Se www.eldrimner.com för mer information

19

anser att valet av lokalisering är en viktig del av ett företags övergripande strategi. Beroende på om man anammat en produktionsdriven, produktdriven eller marknadsdriven strategi har det implikationer på var företagets verksamhet kan och bör vara placerad.

Om man verkar på landsbygden kan avstånden till större marknader leda till att företag på landsoch glesbygden måste fatta visa strategiska val. Exempelvis har det belysts att landsbygdsföretag som visar tillväxt utvidgar sina geografiska marknader på ett tidigare stadium än liknande företag som verkar på större marknader (North & Smallbone, 1993). I en tysk studie visas även att de småföretag som är mest internationaliserade har produkter kopplade till specifik kunskap (Weikl & Grotz, 1999). Små och medelstora företag på landsbygden är i hög grad beroende av lokala konsumentmarknader och turism (North & Smallbone, 1993).

För att gles- och landsbygdsföretag ska lyckas och även kunna växa i de fall då tillväxtviljan finns krävs dock att deras geografiska marknader blir större vid ett tidigare stadium, att de får bra tillgång till ny teknologi och humankapital (North & Smallbone, 1993; North et al., 1997; Smallbone et al., 2002; Smallbone et al., 1997).

Intressant att belysa är hur lite fokus som lagts på strategiskt aspekter inom nya och befintliga landsbygdsföretag. Strategi- och tillväxtforskningen utgör en stor och betydande del av entreprenörskapsforskningen (e.g. Davidsson, 1991; Delmar et al., 2003; Wiklund, 1998) vilket vi anser inte avspeglas tillräckligt i forskningen på landsbygden.

Ett annat område kopplat till strategi och tillväxt där entreprenörskapsforskningen har haft stor genomslagskraft är intraprenörskap och mer specifikt entreprenöriell inriktning (entrepreneurial orientation), vilket kan ses vara en del av ett företags strategiska fokus. Företag som är proaktiva, innovativa och positiva till risktagande har en entreprenöriell inriktning (Lumpkin & Dess, 1996) och flera studier har pekat på den positive inverkan som denna strategiska inriktning har på företags tillväxt och resultat (Lumpkin & Dess, 1996; Rauch et al., 2004; Wiklund, 1998; Zahra et al., 1999). Det finns exempel på foskare som intresserar sig för detta kopplat till landsbygdsföretagandet. Bland annat behandlades detta av två bidrag till ett doktorandseminarium i Bodø 2005 (t.ex. Brastad, 2005; Grande, 2005), men det har inte gjorts i större utsträckning inom litteraturen. En intressant studie som undersöker entreprenöriell inriktning genomfördes av Borch och Forsman-Hugg (2004). De fann att en entreprenöriell inriktning var positivt för resultat och kundnöjdhet för livsmedelsproducenter på den svenska, norska och finska landsbygden. Entreprenöriellt agerande verkar således vara viktigt för ett företags konkurrensfördelar (Borch & Forsman-Hugg, 2004). Med andra ord förefaller det lovande att se på landsbygdsföretagen utifrån deras entreprenöriella handlande för att urskilja vissa framgångsfaktorer. Fler liknande studier skulle vara av nytta.

4.8 Sammanfattande diskussion Sammanfattningsvis kan sägas att en stor del av entreprenörskapsforskningen med koppling till landsbygden antingen karaktäriseras av fallstudier där man plockar fram guldkorn och exempel på framgångssagor eller tar ett mer aggregerat perspektiv där man försöker förklara och förstå lokalisering av företag (Ceccato et al., 2000). Detta betyder inte att befintlig forskning inte har gjort viktiga bidrag till vår förståelse. Exempelvis kan framgångssagor vara bra förebilder för individer i liknande regioner och således öka motivationen och eventuellt stimulera andra till att våga förverkliga idéer. Aggregerade studier är även viktiga då man får en god inblick i hur det ser 20

ut i Sverige gällande företagsstarter och betydelsen av strukturella aspekter. Vi anser dock att landsbygdsforskningen inte i tillräcklig omfattning tillägnat sig de teorier, modeller och resultat som framkommit inom entreprenörskapsforskningen. En viktig aspekt som saknas i befintliga studier är de lärdomar som företagsledningar och entreprenörer kan dra kopplat till strategier och framgångsfaktorer (på en generaliserbar nivå). Denna forskning undersöker i hög grad vad som skiljer företag, deras strategier och utveckling, något som kan tillföra landsbygdsforskningen viktig kunskap.

Inom entreprenörskapsforskningen har förvånansvärt få studier med uttalat fokus på landsbygden genomförts. Ett troligt skäl är att basnäringarna dominerat på landsbygden och dessa har totalt sett fått minskad betydelse for länders ekonomi och välstånd. Med vår bredare syn på landsbygd som en tidsgeografisk kategori är sannolikt utvecklingsmöstret annorlunda och möjligheterna att bedriva forskning som har relevans för bredare kretsar av entreprenörskapsforskare torde vara möjlig.

I ett flertal fall poängterar forskare vikten av situationsanpassad och koordinerad politik. Vi vet dock väldigt lite om hur företagandet ser ut och sker på den svenska landsbygden och för att veta vilka insatser som är mest lämpliga och var krävs att vi skapar förståelse för möjligheter, strategier och framgångsfaktorer som företagare på landsbygden möter och agerar efter. Vi efterlyser således forskning som utifrån ett tillgänglighetsperspektiv fokuserar på möjligheter och strategier på företags- och individnivå.

21

5 Fortsatt forskning Vi har fortlöpande i rapporten pekat på områden där mer forskning behövs och det finns enligt vår uppfattning en stor mängd forskningsfrågor av intresse. Formulering av dessa frågor kan diskuteras. Baserat på vår genomgång av tidigare forskning har vi här valt att presentera ett konkret förslag på forskningsprojekt som vi anser kan bidra starkt till vår förståelse för entreprenörskapet på landsbygden. Detta projekt ämnar dra nytta av de lärdomar som gjorts inom entreprenörskapsforskningen och applicera detta på landsbygden.

Detta förslag berör individers entreprenöriella agerande på landsbygden och hur detta styrs av var på lansbygden individen bor och agerar. I relation till detta är följande fyra frågor intressanta att besvara: 1. Hur ser sammansättning och utveckling av olika näringsinriktningar ut på landsbygden och vilken roll spelar tillgängligheten till marknad för sammansättning och utveckling?

2. Vilka binäringar utvecklar lantbrukare och vilka är förutsättningarna framgång och tillväxt? I vilken utsträckning beror framgångsfaktorer på tillgänglighet?

3. Kunskap om teknologi (produkt och produktion) liksom kunskap om marknad och kunder är avgörande för framgångsrikt entreprenörskap. Vilken marknadskunskap har landsbygdsföretag, i vilken utsträckning omsätts den i entreprenöriellt handlande och hur påverkas detta av tillgänglighet till marknader?

4. Vilken grad av entreprenörskap utmärker landsbygdsföretag och hur är graden av entreprenörskap kopplat till företagens framgång och tillväxt?

Intresset för dessa frågeställningar baseras på kopplingen mellan avstånd, kunskap och entreprenörskap. Det är intressant att notera att centrala begrepp inom ekonomi såsom ”marknad” härrör från bondens försäljning av sina varor på den lokala marknaden. När teorier om entreprenörskap började utvecklas av Cantillon på 1700-talet utgick även han från bonden och jordbruksproduktion. Bondens försäljning av produkter på den lokala marknaden är en illustration i miniformat av marknadsekonomins funktionssätt. Den som erbjuder bättre produkter med högre kvalitet kan begära högre priser, kundernas preferenser för dagen avgör prisrelationen mellan olika varor etc. Den som säljer sina varor på den lokala marknaden kan därigenom omedelbart lära sig väldigt mycket om kundernas preferenser och hur den egna produktionen och försäljningen bör anpassas för att maximera vinsten.

Historiskt har alltså bönder kunnat skaffa sig mycket god marknadskunskap. Detta står i skarp kontrast mot dagens distributionskedjor. De flesta lantbrukare har ingen kontakt med slutkunder.

En stor del av produktionen säljs inom bondekorporationen. Därigenom har möjligheterna att tillskansa sig viktig marknadskunskap kraftigt begränsats. Marknadskunskap är i sin tur avgörande för möjligheten att utveckla nya affärsmöjligheter och därigenom agera entreprenöriellt (Shane, 2000; Wiklund & Shepherd, 2003). Binäringar som mer direkt vänder sig till slutkunder kan vara ett sätt för landsbygdsföretag att tillskansa sig marknadskunskap. Därför är detta en viktig forskningsfråga. Likaledes är sannolikt avståndet till marknaden viktigt för möjligheterna att skaffa sig marknadskunskap. Företag som befinner sig inom andra näringsgrenar har eventuellt närmare kontakt med sina kunder. Kopplingen mellan kunskap och entreprenörskap på landsbygden är idag i stort sett okänd, därför väljer vi att fokusera frågeställningarna ovan.

23

Referenslista Acs, Z. J., & Audretsch, D. B. (2003). Introduction to the handbook of entrepreneurship research.

In Z. J. Acs & D. B. Audretsch (Eds.), Handbook of entrepreneurship research: An interdisciplinary survey and introduction (pp. 3-20). New York: Springer.

Aldrich, H. E. (1999). Organizations evolving. London: SAGE. Amit, R., & Muller, E. (1994). Push and pull entrepreneurship. In W. D. Bygrave et al. (Ed.), Frontiers of entrepreneurship research (Vol. 1994). Wellesley: Babson College.

Aronsson, M. (1991). Nyföretagande i sverige - vilka, hur och varför? (No. SIND 1991:6).

Stockholm: Statens Industriverk.

Audretsch, D. B. (1995). Innovation and industry evolution. Cambridge: The MIT Press.

Babb, E. M., & Babb, S. V. (1992). Psychological traits of rural entrepreneurs. Journal of SocioEconomics, 21(4), 353-363.

Birley, S. (1998). The role of networks in the entrepreneurial process. In S. Birley (Ed.), Entrepreneurship (pp. 249-259). Dartmouth: Aldershot.

Blundel, R. (2002). Network evolution and the growth of artisanal firms: A tale of two regional cheese makers. Entrepreneurship & Regional Development, 14(1), 1-30.

Borch, O. J., & Forsman-Hugg, S. (2004). Competitive positioning and resource configuration of small firms in a mature industry. 1st Inter-RENT Online Publication, 1, 63-83.

Brastad, B. (2005). Resources, strategy and entrepreneurial orientation: Differences among agricultural-related firms and "ordinary" firms? Draft paper for the PhD-seminar: New perspectives on entrepreneurship, Bodø, September 2005.

Burt, R. S. (1992). The social structure of competition. In N. Nohria & R. Eccles (Eds.), Networks and organizations. Boston: Harvard Business School Press.

Bögenhold, D. (2000). Entrepreneurship, markets, self-employment: Introduction. International Review of Sociology, 10, 25-40.

Carter, S. (1999). Multiple business ownership in the farm sector: Assessing the enterprise and employment contributions of farmers in cambridgeshire. Journal of Rural Studies, 15(4), 417.

Ceccato, V., Persson, L. O., & Westholm, E. (2000). Forskning om och för landsbygds- och glesbygdsutveckling. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift, 139(11), 36.

Cooper, A. C. (1985). The role of incubator organizations in the founding of growth-oriented firms. Journal of Business Venturing, 1(1), 75-86.

Cooper, A. C., Gimeno-Gascon, F. J., & Woo, C. Y. (1994). Initial human and financial capital as predictors of new venture performance. Journal of Business Venturing, 9, 371-395.

Davidsson, P. (1989). Continued entrepreneurship and small firm growth. Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm.

Davidsson, P. (1991). Continued entrepreneurship: Ability, need, and opportunity as determinants of small firm growth. Journal of Business Venturing, 6(6), 405-429.

Davidsson, P. (1993). Kultur och entreprenörskap: Orsaker till regional variation i nyföretagande. Stockholm: NUTEK. Davidsson, P. (2004). Researching entrepreneurship. Boston, Mass.: Springer, cop.

Davidsson, P., & Delmar, F. (1997). Who starts new firms in sweden: How many are they and who are they? Swedish foundation for small business research.

Davidsson, P., & Honig, B. (2003). The role of social and human capital among nascent entrepreneurs. Journal of Business Venturing, 18(3), 301-331.

25

Davidsson, P., & Wiklund, J. (2001). Levels of analysis in entrepreneurship research: Current practice and suggestions for the future. Entrepreneurship Theory & Practice, 25(4), 8199.

Delmar, F. (2000). The psychology of the entrepreneur. In S. Carter & D. Jones-Evans (Eds.), Enterprise and small business: Principles, practice and policy. Harlow: Financial Times.

Delmar, F., Davidsson, P., & Gartner, W. B. (2003). Arriving at the high-growth firm. Journal of Business Venturing, 18(2), 189-216.

Elango, B., Fried, V. H., Hisrich, R. D., & Polonchek, A. (1995). How venture capital firms differ. Journal of Business Venturing, 10(2), 157-179.

Frazier, B. J., & Niehm, L. S. (2004). Exploring business information networks of small retailers in rural communities. Journal of Developmental Entrepreneurship, 9(1), 23.

Freel, M. (2000). External linkages and product innovation in small manufacturing firms.

Entrepreneurship & Regional Development, 12(3), 245-266.

Galbraith, C. S., & De Noble, A. F. (1992). Competitive strategy and flexible manufacturing: New dimensions in high-technology venture-based economic development. Journal of Business Venturing, 7(5), 387-404.

Gartner, W. B. (1988). Who is the entrepreneur? Is the wrong question. American Journal of Small Business, 12, 11-32.

Gimeno, F. J., Folta, T. B., Cooper, A. C., & Woo, C. Y. (1997). Survival of the fittest?

Entrepreneurial human capital and the persistence of underperforming firms.

Administrative Science Quarterly, 42, 750-783.

Glesbygdsverket. (2005). Småföretagandets villkor i gles- och landsbygd, delrapport september 2005: Glesbygdsverket.

Grande, J. (2005). Factors influencing strategic entrepreneurship in value-added business in the farm sector. Draft paper for the PhD-seminar: New perspectives on entrepreneurship, Bodø, September 2005.

Granovetter, M. (1982). The strength of weak ties: A network theory revisited. In P. V. Marsden & N. Lin (Eds.), Social structure and network analysis. Hills, CA: Sage.

Hammarström, M. (2004). En högskola för alla? Vägen dit för glesbygdens ungdomar (No. 3:2004). Jönköping: Encell, National Centre for Lifelong Learning.

Harrison, R. T., & Mason, C. M. (1992). International perspectives on the supply of informal venture capital. Journal of Business Venturing, 7(6), 459-475.

Hustedde, R. J., & Pulver, G. C. (1992). Factors affecting equity capital acquisition: The demand side. Journal of Business Venturing, 7(5), 363-374.

Ilbery, B. (1998). Dimensions of rural change. In B. Ilbery (Ed.), The geography of rural change (pp. 1-10). London: Longman.

Jack, S. L., & Anderson, A. R. (2002). The effects of embeddedness on the entrepreneurial process. Journal of Business Venturing, 17(5), 467-487.

Johannisson, B. (1987). Beyond processes and structure: Social exchange networks. International Studies of Mangagement and Organization, 17(1), 3-23.

Johannisson, B., Ramírez-Pasillas, M., & Karlsson, G. (2002). The institutional embeddedness of local inter-firm networks: A leverage for business creation. Entrepreneurship & Regional Development, 14, 297-315.

Johansson, B.,Klaesson, J. & Olsson, M. (2002). Time distances and labour market integration.

Papers in Regional Science, 81, 305-327.

Johansson, B., Klaesson, J. & Olsson, M. (2003). Commuters’ non-linear response to time distances. Journal of Geographical Systems, 5, 315-329.

26

Johnson, P. (2004). Differences in regional firm formation rates: A decomposition analysis.

Entrepreneurship Theory and Practice, 28(5), 431-445.

Kajanus, M., Kangas, J., & Kurttila, M. (2004). The use of value focused thinking and the a'wot hybrid method in tourism management. Tourism Management, 25(4), 499.

Kalantaridis, C., & Bika, Z. (2004a). Rural entrepreneurship in england: A localized process?

RENT XVIII Conference. Copenhagen, 26th of November, 2004.

Kalantaridis, C., & Bika, Z. (2004b). Sources of entrepreneurial supply and embeddedness in rural cumbria. In L. Labrianidis (Ed.), Entrepreneurial behaviour in rural contexts (pp.

159-178). Hampshire: Ashgate Publishing Limited.

Krueger, N. F., & Carsrud, A. L. (1993). Entrepreneurial intentions: Applying the theory of planned behaviour. Entrepreneurship & Regional Development, 5, 315-330.

Labrianidis, L. (2004). Introduction. In L. Labrianidis (Ed.), The future of europe's rural peripheries (pp. 1-30). Hampshire, U.K.: Ashgate Publishing Limited.

Landström, H. (1999). Entreprenörskapets rötter. Lund: Studentlitteratur.

Lindh, T., & Ohlsson, H. (1996). Self-employment and windfall gains: Evidence from the swedish lottery. The Economic Journal, 106, 1515-1526.

Ljusberg, M. (2001). Högre utbildning i gles- och landsbygd - om tillgänglighet och nya vägar till utbildning: Glesbygdsverket.

Low, M. B., & McMillan, I. C. (1988). Entrepreneurship: Past research and future challenges.

Journal of Management, 14, 139-161.

Lumpkin, G. T., & Dess, G. G. (1996). Clarifying the entrepreneurial orientation construct and linking it to performance. Academy of Management Review, 21, 135-172.

Lyons, T. S. (2002). Building social capital for rural enterprise development: Three case studies in the united states. Journal of Developmental Entrepreneurship, 7(2), 193.

Mackinnon, D., Chapman, K., & Cumbers, A. (2004). Networking, trust and embeddedness amongst smes in the aberdeen oil complex. Entrepreneurship & Regional Development, 16(2), 87-106.

Madill, J. J., Haines, G. H., & Riding, A. L. (2004). Networks and linkages among firms and organizations in the ottawa-region technology cluster. Entrepreneurship & Regional Development, 16(5), 351-368.

Marsden, T., & Smith, E. (2005). Ecological entrepreneurship: Sustainable development in local communities through quality food production and local branding. Geoforum, 36(4), 440.

Mazzarol, T., Volery, T., & Thein, V. (1999). Factors influencing small business start-ups, a comparison with previous research. International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, 5(2), 48-63.

North, D., & Smallbone, D. (1993). Small business in rural areas, Strategy Review: Topic Paper 2 (pp. 43): Rural Development Commission.

North, D., Smallbone, D., & Baldock, R. (1997). Innovation and new technology in small rural firms (Vol. Rural research report 33): The Rural Development Commission.

Rauch, A., Wiklund, J., Freese, M., & Lumpkin, G. T. (2004). Entrepreneurial orientation and business performance: Cumulative empirical evidence. Paper presented at the 23rd Babson College Entrepreneurship Research Conference, Glasgow, UK, 4-6 June 2004.

Reynolds, P. D., Bygrave, W. D., & Erkko, A. (2004). Global entrepreneurship monitor: 2003 executive report. Babson Park, Mass.: Babson College.

Reynolds, P. D., Storey, D. J. T., B.S., & Westhead, P. (1994). Cross-national comparisons of the variation in new firm formation rates. Regional Studies, 28(4), 443 - 456.

27

Samuelsson, M. (2004). Creating new ventures: A longitudinal investigation of the nascent venturing process. Jönköping International Business School, Jönköping.

Schumpeter, J. A. (1934). The theory of economic development (8 ed.). Cambridge: Harvard University Press.

Scorsone, Miriti, Carcia, & Hustedde, R. J. (2004). Agricultural entrepreneurship: The impact of off-farm employment on new venture creation in rural economies. Paper presented at the 23rd Babson College Entrepreneurship Research Conference, Glasgow, UK, 4-6 June 2004.

Shane, S. (2000). Prior knowledge and the discovery of entrepreneurial opportunities.

Organization Science, 11, 448-469.

Shane, S. (2003). A general theory of entrepreneurship - the individual-opportunity nexus.

Cheltenham: Edward Elgar.

Shane, S., & Eckhardt, J. (2003). The individual-opportunity nexus. In Z. J. Acs & D. B. Audretsch (Eds.), Handbook of entrepreneurship research: An interdisciplinary survey and introduction (pp. 161-194). New York: Springer.

Shane, S., & Venkataraman, S. (2000). The promise of entrepreneurship as a field of research.

Academy of Management Review, 25(1), 217-266.

Smallbone, D., North, D., Baldock, R., & Ekanem, I. (2002). Encouraging and supporting enterprise in rural areas (No. Report to the Small Business Service, February 2002).

Smallbone, D., North, D., & Kalantaridis, C. (1997). Growth and survival of small rural manufacturing firms (Vol. Rural research report 32): Thre Rural Development Commission.

Stearns, T. M., Carter, N. M., Reynolds, P. D., & Williams, M. L. (1995). New firm survival: Industry, strategy, and location. Journal of Business Venturing, 10(1), 23-42.

Storey, D. J. (1994). Understanding the small business sector. London: Routledge.

Tödtling, F., & Wanzenböck, H. (2003). Regional differences in structural characteristics of startups. Entrepreneurship & Regional Development, 15(4), 351-370. van Horn, R. L., & Harvey, M. G. (1998). The rural entrepreneurial venture: Creating the virtual megafirm. Journal of Business Venturing, 13(4), 257-274.

Weikl, C., & Grotz, R. (1999). Transnational technology transfer of smes and its impact on regional development. Entrepreneurship & Regional Development, 11(4), 301-315.

Venkataraman, S. (2004). Regional transformation through technological entrepreneurship.

Journal of Business Venturing, 19(1), 153-167.

Westhead, P. (1993). A matched pairs comparison of new owner-managed businesses in 'rural' and 'urban' areas in great britain. Warwick: The Centre for Small & Medium Sized Enterprises.

Westholm, E. (2003). Mot en ny landsbygd (No. SOU 2003:29).

Wiberg, U. (2004). Future perspectives for sparsely populated areas in sweden. In J. Banski (Ed.), Changing functions of rural areas in the baltic sea region (pp. 95-108). Warsaw: Instiute of Agricultural and Food Economics and Institute of Geography and Spatial Organization Polish Academy of Science.

Wiborg, A. (1995). Mellom ökonomisk fornuft, livsstiler og symboler - bygdehushold i endring (No. NF-rapport 4/95). Bodö: Nordlandsforskning.

Wiklund, J. (1998). Small firm growth and performance: Entrepreneurship and beyond.

Jönköping University, Jönköping.

28

Wiklund, J., & Shepherd, D. (2003). Knowledge-based resources, entrepreneurial orientation, and the performance of small and medium-sized businesses. Strategic Management Journal, 24(13), 1307-1314.

Zahra, S. A., Jennings, D., & Kuratko, D. (1999). The antecedents and consequences of firmlevel entrepreneurship: The state of the field. Entrepreneurship Theory & Practice, 24(2), 45-65.

29

Bilaga 1 Författare

Titel

Publikation

Isaksen, Arne & Olsen, Grete Mattland Stel, André van

Eksempler på lokal naeringsutvikling Startup acitvity and employment growth in regions

Regionalpolitikk og bygdeutvikling: drøfting av lokale tiltaksstrategiar, Amdam et al. (Eds.), OsloL Norske samlaget, 1995, 112-195 Zoetermeer: EIM, 2002

ALMI Företagspartner Asheim, Bjørn T.

Nätverksregioner och företagskultur Regional innovation policy for small-medium enterprises

Stockholm: Landstingsförb.: ALMI företagspartner, 1997 Cheltenham: Edward Elgar, 2003

Asheim, Bjørn T. & Isaksen, Arne

Regionalisering som utviklingsmodell om mulighetene for lokal naeringsutvikling i en global økonomi

Omstilling og regional utvikling, Asheim et al. (Eds.), Bodø: Nordlandsforskning, 1997, 1-32

Audretsch, David B. & Fritsch, Michael

The geographic and industry components of new firm startups in Germany

Freiberg: Faculty of Economics and Business Administration, 1995

Audretsch, David B. & Kailbach, Max

Entrepreneurship and regional growth: an evolutionary interpretation

Journal of evolutionary economics, vol. 14, 2004, no.

5, 605-616

Banks, McRae

Location decisions of rural new ventures

Frontiers of entrepreneurship research, Churchill (Ed.), Wellesley, Mass.: Babson College, 1991, 363-377

Barkham, Richard

Regional variations in entrepreneurship: some evidence from the United Kingdom

Entrepreneurship and regional development, vol. 4, 1992, no. 3, 225-244

Bay Nielsen, Marianne

Local associations and networks as important players in rural development

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside, Persson et al. (Eds.), 2003, 89-108

Becattini, Giacomo

The caterpillar and the butterfly: an exemplary case of development in the Italy of the industrial districts

Firenze: le Monnier, 2001

Bengs, Christer & Neubauer, Jörg

The problem of spatial differentiation: how to define urban and rural in Europé

Regions in competition and co-operation, Uddevalla: University of Trollhättan/Uddevalla, 2005, 65-95

Benneworth, Paul

In what sense 'regional development?': entrepreneurship, underdevelopment and strong tradition in the periphery

Entrepreneurship and regional development, vol. 16, 2004, no. 6, 439-458

Berg, Paul Olav, Borch, Odd Jarl & Senneseth, Knut

Sysselsettingsvekst gjennom småföretaksutvikling: en evaluering av programmet "Särskilda regionala åtgärder för regional utveckling och tillväxt"

Bodø: nordlandsforskning, 1996

Berglund, Bo

Att lyckas eller inte lyckas på landsbygden - redovisning av erfarenheter

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 1999, 16, 23-25

Bergsten, Hans

Marknadsföring av landsbygdsprodukter = Marketing rural products: en studie av livsmedelsproducerande familjeföretag på landsbygden

Rapport/Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekonomi och statistik, 268, 1986

Berndtsson, Leif

Kapital för landsbygdsföretagare - en förstudie

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 2003, 4, 3-37

Blais, Roger A. & Toulouse, Jean-Mari

National, regional or world patterns of entrepreneurial motivation?

Journal of Small Business and Entrepreneurship, vol.

7, 1990, no. 2, 3-20

Blanc, Michael (Ed.)

Innovations, institutions and rural change: COST action A12

Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities, 2003

Boëthius, Monica & Bergengren, Helena

Ta vara på kraften: en idébok om arbetsliv för en ny tid

Stockholm: Brevskolan; Östersund: Glesbygdsverket, 1997

Bogaert, Michael V. d.

Group entrepreneurship - a way of banking on the strength of the rural poor

Small enterprise development, vol. 3, 1992, no. 2, 3541

Local social capital and entrepreneurship

Entrepreneurhsip, firm growth and regional development in the new economic geography, Uddevalla: University of Trollhättan/Uddevalla, 2001, 127-164

Boucher, Susan, Flynn, Andrew & Lowe, Philip

The politics of rural enterprise: a British case study

Rural enterprise: shifting perspectives on small-scale prodcution, Whatmore et el. (Eds.), London: Continuum, 2001, 120-140

Brulin, Göran & Nilsson, Marianne

Identiprenörskap - företagande med regionalt ursprung: regioner på väg mot år 2015

Stockholm: NUTEK, 1997, NUTEK.R, 1977:22

Buss, Terry F. & Popovich, Mark

Exploding myths about rural entrepreneurship

Frontiers of entrepreneurship research, Churchill (Ed.), Wellesley, Mass.: Babson College, 1991, 350-362

Butler, John E. & Hansen, Gary S.

Network evolution, entrepreneurial success, and regional development

Entrepreneurship and regional development, vol. 3, 1991, no. 1, 1-15

Cameron, Donald & Milstein, David

The positive impact of an enterprise program on rural youth development

Small enterprise research, vol. 7, 1999, no. 1, 3-12

Carlsson, Lena

Lokaliseringsstöd och nyföretagande: metodologiska överväganden och teoretisk referensram

Stockholm: Företagsekonomiska institutionen, Univ., 1989

Carter, Richard B., Van Auken, Howard E. & Harms, Mary B.

Home-based business in hte rural United States economy; differences in gender and financing

Entrerpreneurship and regional development, vol. 4, 1992, no. 3, 245-257

Bolton, R. & Westlund, H.

The indigenous rural enterprise: characteristics and change in the British farm sector

Entrepreneurship and regional development, vol. 8, 1996, no. 4, 345-358

Carter, Sara

Entrepreneurship in the farm sector: indigenous growth for rural areas

Entrepreneurship in regional food production: proceedings of 2nd Nordic Workshop on Entrepreneurship in Regional Food Production: Bodø, May 5-6, 2003, Borch & Rønning (Eds.), Bodø: Nordlandsforskning, 2003, 23-50

Ceccato, Vania, Persson, Lars Olof & Westholm, Erik

Forskning om och för landsbygds- och glesbygdsutveckling: kunsapsöversikt år 2000

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 2000, 139:11

Chell, Elizabeth

The nature of entrepreneurshp and its application in a rural context

When the harvest is in: developing rural entrepreneurship, Vyakarnam (Ed.), London: Intermediate Technology Publications, 1990, 183-194

Chrisman, James J., Gatewood, Elizabeth J. & Donlevy, Leo B.

A note on the efficiency and effectiveness of outsider assistance programs in rural versus non-rural states

Entrepreneurship theory and practice, vol. 26, 2002, no. 3, 67-80

Chugh, Ram L.

Tale of a successful small business in a rural community

Small town and rural economic development: a case studies approach, Shaeffer & Loveridge (Ed.), Westport, Conn.: Praeger, 2000, 261-270

Climent, Juan B.

An analytical framework on extension education for agricultural and rural development

Journal of technology transfer, vol. 16, 1991, no. 3, 5061

Curran, James & Storey, David J. Curran, James & Storey, David J.

The location of small and medium enterprises: are there urban-rural differences?

Small firms in urban and rural locations

Small firms in urban and rural locations Curran & David (Eds.), London: Routledge, 1993, 1-16 London: Routledge, 1993

Dahlqvist, Jonas

Småföretag och regioner i Sverige 1998: med ett tillväxtperspektiv för hela landet

Stockholm: NUTEK, 1998, NUTEK.R, 1998:10

Dalhammar, Tobias, Larsson, Tommy & Sölvell, Ingela

The role of local professional support to becoming entrepreneurs

Entrepreneurship, spatial industrial clusters and interfirm networks, Johansson (Ed.), Uddevalla: University of Trollhättan/Uddevalla, 2004, 383-400

Women entrepreneurs - regional development through European networking Small firm formation and regional economic development

Dokumentation fron forskarsymposiet kvinnor och män i dialog om regioners framtid som ägde rum i Östersund 2-4 oktober 1996, vol. 5a, Östersund: statens institut för regionalforskning, 1997, 70-81 London: Routledge, 1996

Carter, Sara

Danilda, Inger, Hansson, Agneta & Milsta, Margaretha Danson, Michael W.

Davidsson, Per

Culture, structure and regional levels of entrepreneurship

Entrepreneurship and regional development, vol. 7, 1995, no. 1, 41-62

Davidsson, Per, Lindmark, Leif & Olofsson, Christer

Entrepreneurship and economic development: the role of small firm formation and expansion for regional economic well-being

Journal of Enterprising Culture, vol. 1, 2005, no. 3, 347-365

Deans, Mae Dolk, Tage

Rural entrepreneurs: using personal networks as a business strategy Fånga vinden!: en klokbok för tillväxt

Global competition and local networks, McNaughton & Green (Eds.), Aldershot: Ashgate, 2002, 311-328 Stockholm: VINNOVA, 2004, 2004:08

Ekman, Charlotta

Varför görs det ris i Åhus?: om mötet mellan näringslivspolitik och etableringsstrategi

Göteborg: Förvaltningshögskolan, cop. 2005

Ekstedt, Eskil

Från idéer om ekonomisk utveckling till lokalt utvecklingsarbete i Norrlands inland

Relationsbyggande för ekonomisk utveckling: från idéer om eknonomisk utveckling till lokalt utvecklingsarbete i Norrlands inland, Ekstedt & Wolvén (Eds.), Stockhoolm: Arbetslivsinstitutet; Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), 2003, 1-20

Ekstedt, Eskil

Kunskap och handling för företagande och regional utveckling

Stockholm, Arbetslivsinstitutet, 2001

Ekstedt, Eskil & Wolvén, Lars-Erik (Eds.)

Relationsbyggande för ekonomisk utveckling - Från idéer om ekonomisk utveckling till lokalt utvecklingsarbete i Norrlands inland

Arbetslivsinstitutet, ITPS & Mitthögskolan, Arbetsliv i Omvandling, 2003:15

Elder, Tait, Knudsen, Kjell R. & McTavish, Donald G.

Business start-up intentions in urban and rural Minnesota

Frontiers of entrepreneurship research, Churchill (Ed.), Wellesley, Mass.: Babson College, 1993, 153-167

Ellis, Dean S.

Data base study of rural manufacturers and processors

Frontiers of entrepreneurship research, Churchill (Ed.), Wellesley, Mass.: Babson College, 1990, 202-217

Eskelinen, Heikki Eurofutures

Från glesbygdens gruvby till en specialiserad industriort?: fallet Outokumpu Landsbygden år 2020

Specialiserte produksjonsområder i Norden, Asheim & Isaksen (Eds.), Uppsala: Nordisk samhällsgeografisk tidskrift, 1993, 77-88 Eurofutures

FAIR

FAIR: agriculture, forestry and rural development: research results EU, European Commission

Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities, 2000

Felsenstein, Daniel & Bar-El, Raphael

Locational and technological factors in rural industrialization: a comparative investigation

Technological change in a spatial context: theory, empirical evidence, and policy, Ciciotti et al. (Eds.), Berlin: Springer Verlag, 1990, 239-258

Ferrão, João & Lopes, Raul

Understanding peripheral rural areas as contexts for economic development

The future of Europe's rural peripheries, Labrianidis (Ed.), Aldershot: Ashgate, 2004, 31-61

Ferrão, João, de Fátima Ferreiro, Maria & Lopes, Raul

Entrepreneurship and innovation in two contrasting Portuguese rural areas

The future of Europe's rural peripheries, Labrianidis (Ed.), Aldershot: Ashgate, 2004, 247-270

Fingleton, Bernard, Eraydin, Ayda & Paci, Raffaele

Regional economic growth, SMEs and the wider Europe

Aldershot: Ashgate, 2003

Florida, Richard

Entrepreneurship, creativity and regional economic growth

The emergence of entrepreneurship policy: goernance, start-ups, and growth in the US knowledge economy, Hart (Ed.), Cambridge: Cambridge University Press, 2003, 39-58

Fornahl, Dirk

The impact of regional social networks on the entrepreneurial development process

The role of labour mobility and informal networks for knowledge transfer, Fornahl et al. (Eds.), New York: Springer, 2005, 53-78

Entrepreneurial activities in a regional context

Cooperation, networks, and institutions in regional innovation systems, Fornahl & Brenner (Ed.), Northhampton, MA: Edward Elgar, 2003, 38-57

Att brinna för lokalt utvecklingsarbete: om eldsjälars engagemang för landsbygden

Relationsbyggande för ekonomisk utveckling: från idéer om eknomisk utveckling till lokalt utvecklingsarbete i Norrlands inland, Ekstedt & Wolvén (Eds.), Stockholm: Arbetslivsinsitutet; Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), 2003, 181-211

Fox, William F.

Developing rural economies through public infrastructure

Rural development research: a foundation for policy, Rowley et al. (Eds.), Westport, Conn.: Greenwood Press, 1996, 67-83

Frazier, Barbara J. & Niehm, Linda S.

Exploring business information networks of small retailers in rural communities

Journal of developmental entrepreneurship, vol. 9, 2005, no.9, 23-42

Friberg, Tora

Att göra det bästa av situationen: kvinnor på landsbygden som fått etableringsstipendium - om det kvinnliga småföretagandets villkor

Jönköping: Jordbruksverket, 1991

Fornahl, Dirk

Forsberg, Anette

Giaoutzi, Maria, Nijkamp, Peter & Storey, David J.

Small and medium size enterprises and regional development

London: Routledge, 1988

Gillespie, Andrew, Coombes, Michael & Rayboud, Simon

Contribution of telecommunications to rural economic development: variations on a theme?

Entrepreneurship and regional development, vol. 6, 1994, no. 3, 201-217

Glesbygdsverket

Småföretagandets villkor i gles- och landsbygder - Delrapport

Glesbygdsverket: Sempember 2005

Granfelt, TiiaRiitta & Hjort af Ornäs, Anders

Näringslivsklimat i kommunerna: en fråga om kultur och samspel

Linköping: Univ., 2003

Green, Bo

Lokaliseringsstöd och nyföretagande: framgång och misslyckande i ett fungerande system

Paradigmer og metoder i småforetaksforskningen: rapport fra 5. nordiske småforetakskonferanse, Borch (Ed.), Bodø:Høgskolesenteret i Nordland, 1989, 308331

Grimes, Seamus & Lyons, Gerry

Information technology and rural development: unique opportunity or potential threat?

Entrepreneurship and regional development, vol. 6, 1994, no. 3, 219-237

Grindley, Anne

The importance of small rural business in encouraging rural regeneration

Business, growth and profitability, vol. 2, 1996, no. 3, 221-226

Groot, Henri L. F. de, Nijkamp, peter & Stough, Roger R.

Entrepreneurship and regional economic development: a spatial perspective

Cheltenham: Edward Elgar, 2004

Gunnarsdotter, Yvonne

Processes of change in a rural Swedish community

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside, Persson et al. (Eds.), 2003, 57-87

Gurwitt, Rob

Developing entrepreneurial economies in rural regions: lessons from Kentucky and Appalachia

Washington, D.C.: Aspen Institute, Rural Economic Policy Program, 1998

Götlind, Anna & Haraldsson, Kjell

Fyra företagarbygder - porträtt av lokalt näringsliv utanför storstaden

Nya jobb & företag, rapport nr 8, Västervik, 1999

Habbershon, Timothy G.

Family business pioneers: are there lessons we can learn from the rural family business?

Family business: a generation comes of age, Welt (Ed.), Brookline, Mass.: Family Firm Institute, 1994, 54-64

Hallin, Göran & Larsson, Staffan

Företagsutveckling Fyrstad och Företagsstart Fyrstad: en utvärdering av två ramprojekt inom Mål 2 programmet

Stockholm: Nordregio, 1998

Harhoff, Dietmar

Firm formation and regional spillovers: evidence from Germany

Mannheim: Zentrum für Europäische Wirtschaftsforschung (ZEW), 1995

Harper, Malcolm & Kavura, Richard

The private marketing entrepreneur and rural development: case studies and commentary

Rome: FAO, 1982

Haugh, H. M.

Rural entrepreneurship: community enterprise in the rural economy

RENT XV, vol. 1, Turku: Business research and development centre, Turku school of economics and business administration, 2001, 439-451

Herdzina, Klaus, Findeis, Andreas, Fleischmann, Stephanie & Wander, Carsten

Entrepreneurship in rural Germany: Waldshut and Nordwestmecklenburg

The future of Europe's rural peripheries, Labrianidis (Ed.), Aldershot: Ashgate, 2004, 198-222

Herdzina, Klaus, Findeis, Andreas, Fleischmann, Stephanie, Wander, Carsten, Piasecki, bogdan & Rogut, Anna

European rural SMEs in the context of globalization and enlargement

The future of Europe's rural peripheries, Labrianidis (Ed.), Aldershot: Ashgate, 2004, 86-113

Herlitz, Ulla

Kvinnliga nätverk på landsbygden

Dokumentation fron forskarsymposiet kvinnor och män i dialog om regioners framtid som ägde rum i Östersund 2-4 oktober 1996, vol. 5c, Östersund: statens institut för regionalforskning, 1997, 15-23

Hill, James J.

Entrepreneurial influences on marketing planning activity: an industry specific study in a regional economy

Research at the marketing/entrepreneurship interface, Hills et al. (Eds.), Chicago: University of Illinois at Chicago, 1993, 29-49

Hitchins, Rob, Elliott, David & Gibson, Alan

Making business service markets work for the rural poor: a review of experience

Small enterprise development, vol. 16, 2005, no. 2, 10-23

Hjort, Susanne

Rural migration in Sweden: a new green wave or a blue ripple?

GERUM, Kulturgeografi, 2005:1

Hoppe, Andrea

Europäische Regionalpolitik und ihre nationale Implementation: Grossbritannien und Deutschland im Vergleich

Opladen: Leske und Budrich, 2001

Hoy, Frank Hyde, William F. & Köhlin, Gunnar Isaksen, Arne & Spilling, Olav R.

Entrepreneurship: a strategy for rural development Social forestry reconsidered Regional utvikling og små bedrifter

Rural development research: a foundation for policy, Rowley et al. (Eds.), Westport, Conn.: Greenwood Press, 1996, 29-46 Göteborg: Univ., 1999 Kristiansand: Höyskoleforl., 1996

Javefors Grauers, Eva Jensen, Karsten H.

Kvinnor och män som jordbrukare: lantbruksbaserat företagande och olika stöd på landsbygden i ett genusperspektiv med exempel från Östergötland Etniske ivaerksaettere på landet

Stockholm: Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), 2003, NUTEK. R, 2003:3 Aabenraa: Sønderjyllands Amt, 2002

Jensen-Butler, Chris, Madsen Bjarne & Caspersen, Søren

Rural areas in crisis?: the role of the welfare state in income creation: the case of Denmark

Regional policies and comparative advantage Johansson et al. (Ed.), Cheltenham: E. Elgar, 2002, 323-363

Lokal företagsamhet för globalt bruk

Framtidens regionala politik kräver nya grepp: 13 författare diskuterar framtidens regionala politik, Stockholm: Fritze, 1994, 56-77

Johannisson, Bengt

Global changes and local action: entrepreneurial strategies for small and medium-sized enterprises

Scandinavian SME's in the context of 1992: entrepreneurial cultures within European economic space: workshop proceedings, Juurikas (Ed.), Turku: Turku School of Economics and Business Administration, 1991, 75-103

Johannisson, Bengt

The sparse Nordic settlements in the global economy: challenges for a new generation of entrepreneurs

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 2003, 8, 49-54

Johnsson, Magnus

Att lyckas eller inte lyckas på landsbygden - redovisning av erfarenheter

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 1999, 16, 37-38

Johnstad, Tom

Kunnskap, nettverk og formidling: sentrale faktorer for regional utvikling

Bergen: Naeringsøkonomisk institutt, 1990

Jong, Mark W. de

New economic activities and regional dynamics

Amsterdam: Koninklijk Nederlands Aardrijkskundig Genootschap, 1987

Lokalsamhällets identitet - entreprenörens gränsland?

Regional utveckling i lokala och globala kraftfält: antologi från forskarforum 1997, Westlund (Ed.), Östersund: Institutet för regionalforskning (SIR); Stockholm: Fritze, 1998, 4:1-4:18

Kaikkonen, Virpi

Growth dilemmas in rural food-processing micro firms

Entrepreneurship in regional food production: proceedings of 2nd Nordic Workshop on Entrepreneurship in Regional Food Production: Bodø, May 5-6, 2003, Borch & Rønning (Eds.), Bodø: Nordlandsforskning, 2003, 205-223

Kalantaridis, Christos

Entrepreneurial behaviour in rural contexts

The future of Europe's rural peripheries, Labrianidis (Ed.), Aldershot: Ashgate, 2004, 62-85

Kangasharju, Aki

Regional economic differences in Finland: variations in income growth and firm formation

Helsinki: Pellervo Economic Research Institute, 1998

Karelmo, Pekka

Glesbygdens småföretag: fångar i strukturerna?

Små företag i brännpunkten: en bok om företagande, industripolitik och kunskapsutveckling, Lundin et al.

(Eds.), Malmö: LiberFörlag, 1983, 155-170

Karlsson, Charlie

Entrepreneurship, firm growth and regional development in the new economic geography: introduction

Small Business economics, vol. 21, 2003, no. 2, 73-76

Johannisson, Bengt

Jönsson, Bengt

Karlsson, Charlie

The role of smal and medium-sized manufacturing plants in regional employment: a Swedish Perspective

Karlstad: Högskolan i Karlstad, 1987, 87:2

Kasimis, Charalambos & Stathakis, George

The reform of the CAP and rural development in southern Europé

Aldershot: Ashgate, 2003

Keeble, David

British SMEs in the 21st century: North-South and urban-rural variations in performance and growth

Enterprise challenged: policy and performance in the British SME sector, 1999-2002, Cosh & Hughes (Ed.), Cambridge: ESRC Centre for Business Research, 2003, 87-102

Keeble, David

Small firms, innovation and regional development in Britain in the 1990s

Cambridge: ESRC Centre for Business Research, 1996

Keeble, David & Tyler, Peter

Enterprising behaviour and the urban-rural shift

Cambridge: ESRC Centre for Business Research, 1995

Kirve, Harsha & Kanitkar, Ajit

Entrepreneurship at the grass-roots: developing the incomegenerating capabilities of rural women

Journal of entrepreneurship, vol. 2, 1993, no. 2, 177197

Koch, Lambert T. & Kautonen, Teemu

Organizing new venture support in regional networks: exploring evidence from exist - entrepreneurs from universities in Germany

Journal of Enterprising Culture, vol. 13, 2005, no. 2, 127-144

Komppula, Raija

Success and growth in rural tourism micro-businesses in Finland: financial or life-style objectives?

Small firms in tourism: international perspectives, Rhodri (Ed.), Oxford: Elsevier, 2004, 115-138

Rediscovering small-scale enterprise in rural Hungary

Rural enterprise: shifting perspectives on small-scale prodcution, Whatmore et el. (Eds.), London: Continuum, 2001, 78-96

Laakkonen, Vesa Labrianidis, Lois (Ed.)

Kursverksamheten vid Helsingfors universitet för landsbygdens småföretagare The future of Europé's rural peripheries

Nordisk småvirksomhedsforskning: papers fra 3.

Nordiske forskerseminar om små virksomheder, Vedbaek 28.-29. maj 1984, vol. 2, København: Handelshøjskolen i København, 1985, 359-363 Aldershot: Ashgate, 2004

Labrianidis, Lois, Skordili, Sofia & Kalogeressis, Thanassis

Entrepreneurship in rural Greece: Kilkis and Lesvos

The future of Europe's rural peripheries, Labrianidis (Ed.), Aldershot: Ashgate, 2004, 223-246

Larsson, Ewa, Hedelin, Lisbeth & Gärling, Tommy

Influence of expert advice on expansion goals of small business in rural Sweden

Journal of small business management, vol. 41, 2003, no.2, 205-212

Laurila, Pia

Diversifying the rural economy: new opportunities for rural people in Finland

Developing core competencies in small businesses for the 21st century, Vaasa: University of Vaasa, 1996, 695-714

Kovach, Imre

Leijon, Svante & Nilsson, Stefan Levin, Henrik & Weström, Anders

Teknikstöd till företag i Udevalla-regionen 1985-1991 Tillväxt i småföretag - företagens villkor och verklighet 2002

Göteborg: Företagsekonomiska Institutet, Handelshögsk. vid Göteborgs Univ., 1991 Stockholm: NUTEK, 2003, NUTEK R. 2003:4

Lindfors, Hans

Lokal mobilisering och förändring - svårigheter och möjligheter

Lokal utveckling för regional omvandling, Westlund (Ed.), Östersund: Institutet för regionalforskning (SIR); Stockholm: Fritze, 1997, 129-157

Lindkvist-Scholten, Christina

Presentation av forskningsprojektet: Kvinnors försörjningsstrategier på landsbygd

Dokumentation fron forskarsymposiet kvinnor och män i dialog om regioners framtid som ägde rum i Östersund 2-4 oktober 1996, vol. 5c, Östersund: statens institut för regionalforskning, 1997, 24-34

Lithander, Jörgen

Processes of birth and growth: a case study of six smallscale organisations in a rural region

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside, Persson et al. (Eds.), 2003, 241-268

Lithander, Jörgen

Från skalfördelar till Povel Ramel: samverkan mellan småföretag i glesbygdsmiljö

Relationsbyggande för ekonomisk utveckling: från idéer om eknomisk utveckling till lokalt utvecklingsarbete i Norrlands inland, Ekstedt & Wolvén (Eds.), Stockholm: Arbetslivsinsitutet; Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), 2003, 125-146

Litzenberger, Timo & Sternberg, Rolf

Regional clusters and entrepreneurial activities: empirical evidence from German regions

Industrial clusters and inter-firm networks, Karlsson et al. (Eds.), Cheltenham: Elgar, 2005, 260-302

Lordkipanidze, Maia

Enhancing entrepreneurship in rural tourism for sustanable regional development: the case of Söderslätt region, Sweden

IIIEE Reports, 2002:10

Lorentzon, Sten

IT:s roll som lokaliseringsfaktor i perifera regioner

Kulturgeografiska Institutitionen, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, CHOROS 2002:4

Lundkvist, Gunilla

Landsbygdsutveckling - en process med många aktörer

Halmstad: Högsk., Centrum för arbetslivsutveckling, 1997

Lundkvist, Gunilla & Swärdh, Mia

Manliga normer - kvinnliga former: att utveckla regionala nätverk för kvinnors företagande

Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning, 2000

Lyons, Thomas S.

Building social capital for rural enterprise development: three case studies in the United States

Journal of developmental entrepreneurship, vol. 7, 2002, no. 2, 193-216

Länsstyrelsen

Ett nätverksbyggande i tiden: slutrapport i projektet Utbildningsprogram - resurspool för nyföretagande på landsbygden: ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län

Jönköping: Länsstyrelsen, 1996

Lönnbring, Gunilla

Kvinnoföretagande på landsbygden - olika former av självständighet

Arbetsmarknadd & Arbetsliv, 2004, 4, 219-232

Macke, Don & Kayne, Jay

Rural entrepreneurship: environmental scan

Kansas City, Mo.: Kauffman Center for Entrepreneurial Leadership, 2001

Magill, John

Rural economic development

Financing economic development in the 21st century, White et al. (Eds.), Armonk, N.Y.: M.E. Sharpe, 2003, 266-276

Mahajan, Vijay

Foster entrepreneurship - an approach to enterprise promotion for the rural poor

When the harvest is in: developing rural entrepreneurship, Vyakarnam (Ed.), London: Intermediate Technology Publications, 1990, 156-169

Maher, Theodore J. & Spencer, Michael P.

Taking the university to rural manufacturers

TECH, Leveraging technology transfer for competittive advantage, Denver, Colorado - Chicago, Ill.: Technology Transer Society, 273-279

Mahlamäki-Kultanen, Seija

Gender and sector effects on Finnish rural entrepreneurs' culture: some educational implications

Entrepreneurship research in Europe: outcomes and perspectives, Fayolle et al. (Eds.), Cheltenham: Edward Elgar, 2005, 292-312

Entrepreneurship in regional and local development

Entrepreneurship: critical perspetives on busienss and management, vol. 1, Krueger (Ed.), London: Routledge, 2002, 329-364

Malmberg, Anders

Lokala miljöer för industriell innovations- och utvecklingskraft

Kunskap och handling för företagande och regional utveckling, Ekstedt (Ed.), Stockholm: Arbetslivsinstitutet, 2001, 13-36

Mankelow, Gary & Merrilees, Bill

Towards a model of entrepreneurial marketing for rural women: a case study approach

Journal of developmental entrerpeneurship, vol. 6, 2001, no. 3, 221-235

A profile of rural women small business owners: a case study

Research at the marketing/entrepreneurship interface, Hills et al. (Eds.), Chicago: University of Illinois at Chicago, 2000, 42-55

Malecki, Edward J.

Mankelow, Gary, Merrilees, Bill & Gardoll, hayley

Marsh, Jacqueline A., Hardill, Irene & Moohan, J. A. John

From old farm to new factory: a case study of a manufacturing company in a rural location

Proceedings of the 2nd international conference on SMESME, Childe (Ed.), Plymouth: Manufacturing and business systems research group, University of Plymouth, 1999, 211-218

Martinez, Nieves & Nueno, Pedro

Catalan regional business culture, entrepreneurship, and management behavior: an exploratory study

Regional cultures, managerial behavior, and entrepreneurship: an international perspective, Weiss (Ed.), New York: Quorum, 1988, 61-75

Mascanzoni, Daniele

I vulkanens skugga: tillväxt i svaga regioner genom klusterekonomi: rapport på uppdrag av LO i anslutning till en studieresa i södra Italien

Sverige: LO, 2003

Education and rural development

Rural development research: a foundation for policy, Rowley et al. (Eds.), Westport, Conn.: Greenwood Press, 1996, 3-15

Education production and rural economic opportunity

Rural development research: a foundation for policy, Rowley et al. (Eds.), Westport, Conn.: Greenwood Press, 1996, 17-28

McQuaid, Ronald W.

Regional and local policies to support entrepreneurship

The region in the new economy: an international perspective on regional dynamics in the 21st century, Higano (Ed.), Eldershot: ashgate, 2002, 331-350

McQuaid, Ronald W.

Social networks, entrepreneurship and regional development: research issues

Small firm formation and regional economic development, Danson (Ed.), London: Routledge, 1996, 118-131

Meredith, Geoffrey G. & Howard, Dennis

Entrepreneurs as resources for regional economic developmetn

Main proceedings of the ENDEC World Conference on Entrepreneurship: globalisation and entrerpeneruship, Mummalaneni et al. (Eds.), Singapore: ENDEC, 1996, 296-313

Miller, Nancy J. & Kim, Soyoung

The importance of older consumers to small business survival: evidence from rural Iowa

Journal of small business management, vol. 37, 1999, no.4, 1-15

Mishra, Atul

Entrepreneurial motivations in start-up and survival of microand small enterprises in the rural non-farm economy

Journal of small business and entrepreneurship, vol.

18, 2005, no. 3, p. 289-326

Muller, Emmanuel

There is no territorial fatality!: or how innovation interactions between KIBS and SMEs may modify the development patterns of peripheral regions

Karlsruhe: Fraunhofer-Institut für Systemtechnik und Innovationsforschung, 1999

McNamara, Kevin T. & Deaton, Brady J.

McNamara, Kevin T. & Deaton, Brady J.

Mustakangas, Ella & Vihinen, Hilkka

Local partnership in rural policy implementation

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside, Persson et al. (Eds.), 2003, 171-190

Mønsted, Mette

Regional network processes: networks for the service sector or development of entrepreneurs?

Small business dynamics: international, national and regional perspectives, Karlsson et al. (Eds.), London: Routledge, 1993, 204-223

Mønsted, Mette & Rasmussen, Carl Georg

Nordisk småvirksomhedsforskning Bd 2

Nordisk forskerseminar om små virksomheder, 3, 1984 Vebaek, København: Handelshøjskolen i København, 1985, 185-365

National Commission on Entrepreneurship

Building companies, building communities: etnrepreneurs in the new economy

Washington, D.C.: National Commission on Entrepreneurship, 2000

Nesse, Jon Gunnar

Entrepreneurship and regional development

Sogndal: Avdeling for økonomi og språk, Høgskulen i Sogn og Fjordane, 2000

Niittykangas, Hannu

Enterprise development in different rural areas of Finland

Entrepreneurship and regional development, vol. 8, 1996, no. 3, 245-261

Nilsson, Mats

Exotiskt att vara ung företagare på landsbygden: tema: unga entreprenörer

Impuls, 2002, 4, 17-18

Nilsson, Pernilla

Affärsrådgivning för kvinnor - en ifrågasatt nykomling i det lokala näringslivsarbetet

Dokumentation fron forskarsymposiet kvinnor och män i dialog om regioners framtid som ägde rum i Östersund 2-4 oktober 1996, vol. 5d, Östersund: statens institut för regionalforskning, 1997, 14-28

Nilsson, Pernilla

Föreställningar om entreprenörskapet - mellan pumps och stövel

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 1999, 16, 57-64

North, David & Smallbone, David North, David & Smallbone, David

Policies to foster enterprise in rural peripheral areas Small business in rural areas

The future of Europe's rural peripheries, Labrianidis (Ed.), Aldershot: Ashgate, 2004, 137-156 London: Rural Development Commission, 1993

NUTEK

EU:s regionalpolitik FoU, små och medelstora företag samt turism i EU:s regionala utvecklingsplaner: några konkreta exempel

Stockholm: Närings- och teknikutvecklingsverket, 1995

NUTEK

Att främja näringslivsutveckling: en framtidsinriktad utvärdering av affärsrådgivning för kvinnor

Stockholm: NUTEK, 2001, NUTEK.R, 2001:3

NUTEK

Affärsrådgivning för kvinnor D.1 förutsättningar för förändring

Stockholm: NUTEK, 1998, NUTEK.R, 1998:4

NUTEK

Affärsrådgivare för kvinnor D. 2 Identitetsskapande inom lokalt näringslivsarbete

Stockholm: NUTEK, 1998, NUTEK.R, 1998:5

NUTEK NUTEK

Regional utveckling: konkurrenskraftiga regioner ger nationell tillväxt Idéskrift för lokal näringslivsutveckling

Stockholm: NUTEK, 1996 Stockholm: NUTEK, 2005, 050-2005

NUTEK NUTEK

Perspektiv och planer = Företagsutveckling och regional utveckling: ökad tillväxt och regional balans Årsbok: nya företag, växande företag, starka regioner 2005

Stockholm: NUTEK, 1992 Stockholm: NUTEK, 2005, 009-2005

Identity and lifestyle driven entrepreneurship in small family firms in rural areas in Sweden

Industriell organisasjon og bedriftsledelse: festskrift til Knut Holt = Industrial organisation and business management, Ilstad (Ed.), Trondheim: Tapir, 2001, 309-321

Ó Cinnéide, Micheál, Keane, Michael & Wiium, Villi

Optimising the contribution of private forestry to the sustainable development of rural Ireland

Local enterprise on the north atlantic margin: selected contributions to the 14th international seminar on marginal regions, Byron & Hudson (Eds.), Aldershot: Ashgate, 1999, 205-222

Oliver, Tove & Jenkins, Tim

Integrated tourism in Europe's rural destinations: competition or cooperation?

Tourism SMEs, service quality, and destination competitiveness, Jones & Haven-Tang (Eds.), Cambridge, Mass.: CABI Publ., 2005, 25-38

Olofsson, Maud

Att lyckas eller inte lyckas på landsbygden - redovisning av erfarenheter

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 1999, 16, 31-35

Organisation for Economic Co-operation and Development

Territorial indicators of employment: focusing on rural development

Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development, 1996

Organisation for Economic Co-operation and Development

Entrepreneurship and enterprise development in the Balti region: policy guidelines recommendations

Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development, 2000

Organisation for Economic Co-operation and Development

Networks of enterprises and local development: competing and co-operating in Local Productive Systems

Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development, 1996

Organisation for Economic Co-operation and Development

Regional characteristics affecting small business formation: a cross-national comparison

Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development, 1993

Entrepreneurship as a state and local economic development strategy

The emergence of entrepreneurship policy: governance, start-ups, and growth in the US knowledge economy, Hart (Ed.), Cambridge: Cambridge University Press, 2003, 240-259

Nyström, Harry & Gaddefors, Johan

Pages, erik R., Freedman, Doris & Von Bargen, Patrick

Promoting sustainable labour markets in rural settings

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside, Persson et al.(Eds.), 2003, 269-278

Persson, Lars Olof, Sätre Åhlander, Ann-Mari & Westlund, hans

Rural communities facing challenges and conflicts

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside, Persson et al.(Eds.), 2003, 1-9

Persson, Lars Olof, Sätre Åhlander, Ann-Mari & Westlund, Hans

Towards an agenda for comparative rural research in the European North

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside, Persson et al. (Eds.), 2003, 279-288

Persson, Lars Olof, Sätre Åhlander, Ann-Mari & Westlund, Hans

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europé's countryside

Stockholm: Arbetslivsinstitutet; Katrineholm: Hellman, 2003

Pettitt, Stephen & Thompstone, Kevin

Entrepreneurial networking within rural communities - some cases from Ireland's Shannon region

When the harvest is in: developing rural entrepreneurship, Vyakarnam (Ed.), London: Intermediate Technology Publications, 1990, 38-60

Plummer, Paul & Taylor, Michael

Entrepreneurship and human capital: distilling models of local economic growth to inform policy

Journal of small business and enterprise development, vol. 11, 2004, no. 11, 427-439

Psaltopoulos, Demetis, Stathopoulou, Sophia & Skuras, Dimitris

The location of markets, perceived entrepreneurial risk, and start-up capital of micro rural firms

Small business economics, vol. 25, 2005, no. 2, 147158

Rademyr, Thomas

Landsbygdsstöd till mycket små företag i Kronobergs län: s k mikrostöd

Växjö: Länsstyr. I Kronobergs län, 1998

Reilly, Michael D., Wyckoff, Linda & Brock, James L.

Marketing assistance needs of rural entrepreneurs: a comparison of professionals and entrepreneurs

Research at the marketing/entrepreneurship interface, Hills et al. (Eds.), Chicago: University of Illinois at Chicago, 1990, 265-274

Renborg, Ulf

Fortbildning för landsbygdsutvecklare: inventering, utvärdering och utvecklingsförslag

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 2002, 141:9

Reynolds, Paul D., Storey, David J. & Westhead, Paul

Regional characteristics affecting entrepreneurship: a crossnational comparison

Frontiers of entrepreneurship research, Bygrave et al.

(Eds.), Wellesley, Mass.: Babson College, 1994, 550564

Rhodin, Örjan

Att lyckas eller inte lyckas på landsbygden - redovisning av erfarenheter

Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, 1999, 16, 13-15

Robinson, Sherry

An examination of entrepreneurial motives and their influence on the way rural women small business owners manage their employees

Journal of developmental entrepreneurship, vol. 6, 2001, no. 2, 151-167

Persson, Lars Olof

Robinson, Sherry Ronnby, Alf

Business start and termination rates; an examination of rural and non-rural areas Kvinnokraft i Jämtland

Academy of entrepreneurship journal, vol. 8, 2002, no.1, 79-86 Härnösand: Mitthögskolan, 1995, 1995:16

Rosén, Bo & Rosén, Elsbeth Rowley, Thomas D.

Mångfald ger styrka: en bok om småföretagsamheter i glesbygd Rural development research: a foundation for policy

Stockholm: LT, 1986 Westport, Conn.: Greenwood, Press, 1996

Ryntveit, Anne Kirsti, Eckhoff, Birger & Stavrum, Gunnar Samuelsson, Mats

Etablering av naeringshage i Lyngdal: forprosjekt Nya förmånsregler hotar småbygdens företagare

Kristiansand: Agdeforskning, 1998 Entreprenör, 2004, 6, 8-9

Sandberg, Karl W. & Peura, Juuso

Information technology and networks in small enterprises in rural areas

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europé's countryside, Persson et al. (Eds.), 2003, 231-240

Saur, Lasse

Regional utvikling, entrerpenørskap og nettverkskreditt

Alta: Høgskolen i Finnmark, Avdeling for fritids- og kulturfag, 1998

Scott, Michael G. & Anderson, Alistair R.

The environment for rural entrepreneurship: the commodification of the countryside

Entrepreneurship research: global perspectives, Birley & MacMillan (Eds.), Amsterdam: North-Holland, 1993, 108-121

Seidl, Irmi, Schelske, Oliver, Joshi, Jasmin & Jenny, Markus

Entrepreneurship in biodiversity conservation and regional development

Entrepreneurship and regional development, vol. 15, 2003, no. 4, 333-350

Siegel, Beth

Business creation and local economic development: why entrepreneurship should be encouraged

Enterprising women, Paris:Organisation for Economic Co-operation and Development, 1990, 11-20

Skoglund, Wilhelm Smallbone, David

Lokal samhällsutveckling och entreprenörskap: en studie av tillväxtarbetet i Bispgården Encouraging and supporting enterprise in rural areas

Relationsbyggande för ekonomisk utveckling: från idéer om eknonomisk utveckling till lokalt utvecklingsarbete i Norrlands inland, Ekstedt & Wolvén (Eds.), Stockhoolm: Arbetslivsinstitutet; Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), 2003, 89-124 London: Small Business Service, 2002

Smallbone, David, North, David & Kalantaridis, Christos

The survival and growth of manufacturing SMEs in remote rural areas in the 1990s

Small firms: enterprising futures, Ram et al. (Eds.), London: Paul Chapman, 1997, 47-59

Smallbone, David, North, David & Kalantaridis, Christos

Growth and survival of small rural manufacturing firms

Salisbury: Rural Development Commission, 1997

Smallbone, David, North, David & Kalataridis, Christos

Adapting to peripherality: a study of small rural manufacturing firms in northern England

Entrepreneurship and regional development, vol. 11, 1999, no. 2, p. 109-127

Smallbone, David, North, David & Leigh, Roger

The growth and survival of mature manaufacturing SMEs in the 1980s: an urban-rural comparison

Small firms in urban and rural locations Curran & David (Eds.), London: Routledge, 1993, 79-131

Information technology in rural farm business management

Rural industries under liberalisation, Soundarapandian, M. (Ed.), New Delhi: Dominant Publishers and Distributors, 2003, 86-92

The urban-rural dimension of new firm formation

Entrepreneurship and SME research: on its way to the next millenium, Donckels & Miettinen (Eds.), Aldershot: Ashgate, 1997, 127-146

Stenström-Jönsson, Ulla-Britta

Lokalt utvecklingsarbete är att skapa - om kvinnor som samhällsentreprenörer

Dokumentation fron forskarsymposiet kvinnor och män i dialog om regioners framtid som ägde rum i Östersund 2-4 oktober 1996, vol. 5e, Östersund: statens institut för regionalforskning, 1997, 4-27

Stenström-Jönsson, Ulla-Britta & Forsberg, Anette

Lokalt utvecklingsarbete är att skapa - om kvinnor som samhällsentreprenörer

Härnösand: Mitthögskolan, 1995, 1995:31

Sterberg, Rolf

Entrepreneurship in German regions and the policy dimension: empirical evidence from the regional entrepreneurship monitor (GEM)

Local heroes in the global village: globalization and the new entrepreneurship policies, Audretsch et al. (Eds.), new York, N.Y.: Springer, 2005, 113-144

Stockholms läns landsting

Växande branscher: om Stockholmsregionens samspel med övriga landet

Stockholm: Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, 2003, Storstadspolitik, 2003:8

Stough, Roger, Kulkarni, Rajendra & Paelinck, Jean

ICT and knowledge challenges for entrepreneurs in regional economic development

The emergence of the knowledge economy: a regional perspective, Acs et al. (Eds.), Berlin: Springer, 2002, 195-214

Strandberg, Christer

Närbutiken - ett viktigt företag i glesbygden

Små företag i brännpunkten: en bok om företagande, industripolitik och kunskapsutveckling, Lundin et al.

(Eds.), Malmö: LiberFörlag, 1983, 171-184

Suarez-Villa, Luis

Regional evolution and entrepreneurship: roles, eras and the space economy

Entrerpeneurship and regional development, vol. 3, 1991, no. 4, 335-347

Suarez-Villa, Luis

The evolution of regional economies: entrepreneurship and macroeconomic change

New York: Praeger, 1989

Sundelin, Inger

Byn fann vägen till överlevnad: gamla traditioner och ny teknik fick fart på företagsamheten i Vojmådalen

Dagens Nyheter, 1997-03-20

Soundarapandian, M. & Sivakumar, N.

Spilling, Olav R.

Sung, Jaimie, Sullivan, Pauline, Chan Helbrendt, Catherine & Qingbin, Wang

An exploratory study of how rural female entrepreneurs view success

Piccola impresa, 1999, no. 1, 127-142

Svala, Catharina

Ramprogram för nätverk Halland: FoU kring landsbygdens livsformer, arbetsliv och näringsliv

Halmstad: Centrum för arbetslivsutveckling, Högsk., 1993

Swales, J. K.

Entrepreneurship and regional development: implications for regional policy

Regional policy: past experience and new directions, Maclennan & Parr (Eds.), Oxford: Robertson, 1979, 225-241

Svensson, Bo

Business-led mobilisation in rural areas: a simple case of Swedish exceptionalism, or a new model in the making?

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside, Persson et al. (Eds.), 2003, 205-217

Tambunan, Tulus The countryside agency

Rural small-scale industries in a developing region: sign of poverty or progress?

Review of countryside issues in Englan

Entrepreneurship and regional development, vol. 6, 1994, no. 1, 1-13 Countryside Agency, March, 2004

Tödtling, Franz

Regional differences and determinants of entrepreneurial innovation - empirical results of an Austrian case study

Technological change in a spatial context: theory, empirical evidence, and policy, Ciciotti et al. (Eds.), Berlin: Springer Verlag, 1990, 359-284

Uddevalla Symposium 2000

Entrepreneurship, firm growth and regional development in the new economic geography

Uddevalla: University of Trollhättan/Uddevalla, 2001

Uddevalla Symposium 2002

Innovation, entrepreneurship, regional development and public policy in the emerging digital economy

Uddevalla: University of Trollhättan/Uddevalla, 2003

Weinrauch, J. Donald & Liska, Kevin

Creating a virtual rural university incubator: implications for economic development, innovative programs, and future research in entrepreneurship

Research at the marketing/entrepreneurship interface, Hills et al. (Eds.), Chicago: University of Illinois at Chicago, 2002, 608-622

Venkataraman, Sankaran

Regional transformation through technological entrepreneurship

Journal of Business Venturing, vol. 19, 2004, no. 1, 153-167

Vesala, Kari Mikko & Peura, Juuso

Farmers with additional business, mono-active farmers and non-farm rural small business owners in comparison from the viewpoint of entrepreneurial role expectations

Entrepreneurship in regional food production: proceedings of 2nd Nordic Workshop on Entrepreneurship in Regional Food Production: Bodø, May 5-6, 2003, Borch & Rønning (Eds.), Bodø: Nordlandsforskning, 2003, 60-87

Westall, Andrea, Ramsden, peter & Foley, Julie

Micro-etnrepreneurs: creating enterprising communities

London: The Institute for Public Research; The New Economics Foundation, cop. 2000

Westhead, Paul

Comparing rural and urban new firm formation in Wales

When the harvest is in: developing rural entrepreneurship, Vyakarnam (Ed.), London: Intermediate Technology Publications, 1990, 232-253

Westhead, Paul

A matched paris comparison of new owner-managed businesses in 'rural' and 'urban' areas in Great Britain

Coventry: Centre for small and Medium Sized Enterprises, Warwick Business School, 1993

Westhead, Paul, Ucbasaran, Deniz & Binks, Martin

Internationalization strategies selected by established rural and urban SMEs

Journal of small business and enterprise development, vol. 11, 2004, no. 11, 8-22

Westin, Sören

Samhällsentreprenörer i lokal näringslivsutveckling

Umeå: Institutionen för företagsekonomi, Umeå univ., 1987

Westlund, Hans, Forsberg, Anette & Höckertin, Chatrine

Social capital and local development in Swedish rural districts

Local responses to global changes: economic and social development in Northern Europe's countryside, Persson et al. 2003, 129-150

Whatmore, Sarah, Lowe, Philip & Marsden, Terry

Rural enterprise: shifting perspectives on small-scale production

London: Fulton, 1991

Wiklund, Hans

Landsbygdsutvecklingsprojektet Våga växa Västernorrland: uppföljning och utvärdering

Härnösand: IUM, 2003

Villa, Mariann

Naeringsutvikling og bygdekultur: fire midt-norske kommunar i eit 40-års perspektiv

Trondheim: Senter for bygdeforskning, Universitetet i Trondheim, 1993

Attraktivitet och samverkan på lokal nivå: tillväxtbyn Trångsviken i jämförelse med Bispgården, Åseda och Gnosjö

Relationsbyggande för ekonomisk utveckling: från idéer om eknonomisk utveckling till lokalt utvecklingsarbete i Norrlands inland, Ekstedt & Wolvén (Eds.), Stockhoolm: Arbetslivsinstitutet; Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), 2003, 67-87

The impact of entrepreneruship upon rural development When the harvest is in: developing rural entrepreneurship

Rural development research: a foundation for policy, Rowley et al. (Eds.), Westport, Conn.: Greenwood Press, 1996, 47-65 London: Intermediate Technology Publications, 1990

Needs assessment of a rural community in the UK Kartläggning av den regionala såddfinansieringen

When the harvest is in: developing rural entrepreneurship, Vyakarnam (Ed.), London: Intermediate Technology Publications, 1990, 83-95 Stockholm: NUTEK, 2005, 047-2005

von Bergmann-Winberg, Marie-Louise

Wortman, Max S., Jr. Vyakarnam, Shailendra

Vyakarnam, Shailendra & McCullough, Maria Östberg, Karin

Bilaga 2:1 Publication: Frontiers of Entrepreneurship Research (FER), Babson preceedings Author

Title

Type

Empirical study?

Scorsone, Miriti, Carcia & Hustedde

Agricultural entrepreneurship: the impact of off-farm employment on new venture creation in rural economies

Poster Summary

Yes

Rocha, Reynolds, Donato & Haedo

Local production systems, entrepreneurship, and regional development: theoretical arguments and empirical evidence from Argentina

Summary

Yes

No

Arenius & Clercq

Regional variation in opportunity recognition: a network based approach

Summary

Yes

No

2004

Rocha & Sternberg

Entrepreneurship and regional development: the role of clusters theoretical perspectives and empirical evidence from Germany

Summary

Yes

2003

Mason & Harrison

After the exit: entrepreneurial recycling and regional economic development

Summary

Yes

Baughn, Neupert & Le

Entrepreneurial orientation in Vietnam: a comparison of regional differences

Summary

Yes

2003

Gregson

Regional networks for supporting high technology entrepreneurship: a constituency building approach to evaluation

Summary

Yes

2003

Harding, Cowling, Brooksbank, Jones-Evans & Levie

How important are regional clusters as hubs for entrepreneurial activity?

Summary

Yes

Bhagavatula, Elfring & Tilburg

Can studies in entrepreneurship improve a traditional rural industry?

Cases from decentralised textile production in India

Summary

Yes

Cooper, Harrison & Mason

The role of the entrepreneur in the emergence of regional innovation networks

Summary

Yes

Year

2004

2004 2004

2003

2002

2002

Rural aspects

No

No

2002

Standish-Kuon, Ding, Chanvarasuth, Espina & Simarmata

Are they thinking big enough? The role of regional culture in explaining entrepreneurial activity

Summary

Yes

2001

Achtenhagen & KnyphausenAufsess

The role of regional networks in newventure creation processes

Poster Summary

Yes

2001

Madill, Haines, Jr. & Riding

Networks and linkages in regional technology clusters: the case of Ottawa

Summary

Yes

Christie

Entrepreneurs as board members of regional development agencies: the implementation of management processes and roles

Poster Summary

Yes

Hunger, Korsching and Peter

The interaction of context and founders motivation to start a new venture in a rural setting

Summary

Yes

Henderson

Determining the incremental impact of legitimizing tactics on home-based businesses located in rural areas

Summary

Yes

Minniti

The spatial distribution of entrepreneurial activity: the case of rural Italy

Summary

Yes

Wynarczyk

High growth SMEs and regional prosperity: evidence from the North East of England

Summary

Yes

1998

Gatewood & Chrisman

An entrepreneurial support program: its efficiency and effectiveness in rural versus non-rural areas

Summary

Yes

1996

Watson, Wilson & HogarthScott

Entrepreneurship in new start small businesses: a regional study of factors contributing to entrepreneurial success

Summary

Yes

Osteryoung, Brau & Kerr

An empirical investigation of SCORs (Small Corporate Offering Registration): do geographical region and amount offered affect the success of offerings?

Summary

Yes

2001

2000

1999

1999

1999

1996

McGee & Gresham

When Wal-Mart comes to town: a look at the retailing giant's impact on rural communities

Full-paper

Yes

Davidsson & Wiklund

Cultural values and regional variations in new firm formation

Full-paper

Yes

Hannon

Perceptions of entrerpeneurship to the next millennium: a qualitative research study of entrepreneurs in the "N.E. Region fo the U.K."

Summary

Yes

Wilson

Sources of start-up and early-stage capital available to high technology entrepreneurs in the UK: a regional study

Summary

Yes

Reynolds & Storey

Regional characteristics affecting entrepreneurship: a cross national comparison

Full-paper

Yes

Elder, Knudsen & McTavish

Business start-up intentions in urban and rural Minnesota

Full-paper

Banks & Dupre

Location decisions of rural new ventures: homogeneous and heterogeneous industry comparisons

Summary

1992

Ellis & Miller

urban versus rural location: its effects on growth and survival in different industries with a cross cultural comparison to measure generalizability

Summary

1992

Davidsson, Lindmark & Olofsson

Regional characteristics and new firm formation

Summary

Doutriaus & Dew

Motivation of academic entrerpeneurs and spin-off development: analysis of regional and university effects through case studies

Summary

Hogarth-Scott & Jones

The role of central support agencies in the development of small regional businesses

Summary

Buss & Popovich

Exploding myths about rural entrepreneurship

Full-paper

1995 1995

1995

1994

1994 1993

1992

1992

1992 1991

Banks & Dupre

Location decisions of rural new ventures: homogeneous and heterogeneous industry comparisons

Full-paper

Reynolds, Miller and Maki

Regional characteristics affecting new firm births

Full-paper

Ellis

Data base study of rural manufacturers and processors

Full-paper

Elder & Olsen

Creating regional resources for business entrepreneurship: a growing role for charitable foundations

Full-paper

1988 1988

Buss & Popovich Spitzer, Jr.

Rural enterprise development: an Iowa case study A model incubator for rural regions

Summary Summary

1986

Sweeney

New firms in less-favored European regions

Full-paper

Wahlbin

Supporting new venture development: the experience of Swedish regional development funds

Full-paper

Bearse

A study of entrepreneurship by region and SMSA size

Full-paper

1991 1991 1990

1989

1983 1982

Bilaga 2:2 Journal of developmental entrepreneurship (JDE), Journal of Business Venturing (JBV) & Entrepreneurship Theory & Practice (ETP) Journal

Reference

Empirical study?

Method

Country

JDE

Frazier, B. J., & Niehm, L. S. (2004). Exploring business information networks of small retailers in rural communities. Journal of Developmental Entrepreneurship, 9(1), 23.

Yes

Interviews

USA

JDE

Lyons, T. S. (2002). Building social capital for rural enterprise development: Three case studies in the united states. Journal of Developmental Entrepreneurship, 7(2), 193.

Yes

Case study

USA

JBV

Gorman, G. G., Rosa, P. J., & Faseruk, A. (2005). Institutional lending to knowledge-based businesses. Journal of Business Venturing, 20(6), 793819.

Yes

Qualitative

Canada

JBV

Venkataraman, S. (2004). Regional transformation through technological entrepreneurship. Journal of Business Venturing, 19(1), 153-167.

No

JBV

Elango, B., Fried, V. H., Hisrich, R. D., & Polonchek, A. (1995). How venture capital firms differ. Journal of Business Venturing, 10(2), 157-179.

Yes

Survey

USA

JBV

Harrison, R. T., & Mason, C. M. (1992). International perspectives on the supply of informal venture capital. Journal of Business Venturing, 7(6), 459-475.

Yes

Survey

U.K.

JBV

Galbraith, C. S., & De Noble, A. F. (1992). Competitive strategy and flexible manufacturing: New dimensions in high-technology venture-based economic development. Journal of Business Venturing, 7(5), 387-404.

Yes

Survey

USA

JBV

Cooper, A. C. (1985). The role of incubator organizations in the founding of growth-oriented firms. Journal of Business Venturing, 1(1), 75-86.

No

JBV

Jack, S. L., & Anderson, A. R. (2002). The effects of embeddedness on the entrepreneurial process. Journal of Business Venturing, 17(5), 467-487.

Yes

Qualitative

U.K.

JBV

Van Horn, R. L., & Harvey, M. G. (1998). The rural entrepreneurial venture: Creating the virtual megafirm. Journal of Business Venturing, 13(4), 257274.

No

Not directly applicable, looks at e.g. silicon valley

JBV

Stearns, T. M., Carter, N. M., Reynolds, P. D., & Williams, M. L. (1995).

New firm survival: Industry, strategy, and location. Journal of Business Venturing, 10(1), 23-42.

Yes

Survey

USA

JBV

Hustedde, R. J., & Pulver, G. C. (1992). Factors affecting equity capital acquisition: The demand side. Journal of Business Venturing, 7(5), 363374.

Yes

Survey

USA

ETP

Johnson, P. (2004). Differences in regional firm formation rates: A decomposition analysis. Entrepreneurship Theory and Practice, 28(5), 431445.

Yes

Quantitative

U.K.

ETP

Audretsch, D. B., & Keilbach, M. (2004). Does entrepreneurship capital matter? Entrepreneurship Theory and Practice, 28(5), 419-429.

Yes

Quantitative

Tyskland

Bilaga 2:3 Entrepreneurship and regional development (ERD) Reference

Empirical study?

Method

Country

Anderson, A. R. (2000). Paradox in the periphery: An entrepreneurial reconstruction? Entrepreneurship & Regional Development, 12, 91-109.

Yes

Case studies

Scottland

Bathelt, H. (2001). Regional competence and economic recovery: Divergent growth paths in boston's high technology economy.

Entrepreneurship & Regional Development, 13(4), 287-314.

Yes

Case study

USA (Boston)

Bellandi, M. (2001). Local development and embedded large firms.

Entrepreneurship & Regional Development, 13(3), 189-210.

No

Benneworth, P. (2004). In what sense "regional development?"

Entrepreneurship, underdevelopment and strong tradition in the periphery.

Entrepreneurship & Regional Development, 16(6), 439-458.

Yes

Qualitative, interviews

England (North)

Birley, S., & Westhead, P. (1992). A comparison of new firms in 'assisted' and 'non-assisted' areas in great britain. Entrepreneurship & Regional Development, 4, 299-338.

Yes

Quantitative, survey

UK

Blundel, R. (2002). Network evolution and the growth of artisanal firms: A tale of two regional cheese makers. Entrepreneurship & Regional Development, 14(1), 1-30.

No

Case studies

England

Carter, R. B., Van Auken, H. E., & Harms, M. B. (1992). Home-based business in the rural united states economy: Differences in gender and financing. Entrepreneurship & Regional Development, 4, 245-257.

Yes

Quantitative, survey

USA

Couclelis, H. (2004). Pizza over the internet: E-commerce, the fragmentation of activity and the tyranny of the region. Entrepreneurship & Regional Development, 16(1), 41-54.

No

Crick, D., Chaudhry, S., & Batstone, S. (2000). Revisiting the concentration versus spreading debate as a successful export growth strategy: The case of uk smes exporting agricultural-related products. Entrepreneurship & Regional Development, 12, 49-67.

Yes

Mixed, survey and interviews

UK

Cuadrado-Roura, J. R., & Carcia-Tabuenca, A. (2004). Ict policies for smes and regional disparities. The spanish case. Entrepreneurship & Regional Development, 16(1), 55-75.

No

Mixed, regional data and case

Spain

Davidsson, P. (1995). Culture, structure and regional levels of entrepreneurship. Entrepreneurship & Regional Development, 7, 41-62.

Yes

Mix survey (culture) census (startup rates)

Freel, M. (2000). External linkages and product innovation in small manufacturing firms. Entrepreneurship & Regional Development, 12(3), 245-266.

Yes

Quantitative, survey

England

Fuellhart, K. G., & Glasmeier, A. K. (2003). Acquisition, assessment and use of business information by small- and medium-sized businesses: A demand perspective. Entrepreneurship & Regional Development, 15(3), 229-252.

Yes

Mixed, survey and fieldwork

(USA)

Gorton, M. (1999). Spatial variations in markets served by uk-based small and medium-sized enterprises (smes). Entrepreneurship & Regional Development, 11, 39-55.

Yes

Quantitative, survey

UK

Johannisson, B., RamĂ­rez-Pasillas, M., & Karlsson, G. (2002). The institutional embeddedness of local inter-firm networks: A leverage for business creation. Entrepreneurship & Regional Development, 14, 297315.

Yes

Quantitative, survey

Sweden

Johnstone, H., & Lionais, D. (2004). Depleted communities and community business entrepreneurship: Revaluing space through place.

Entrepreneurship & Regional Development, 16, 217-233.

Yes

Qualitative, case

Canada, Spain, Bangladesh

Kilkenny, M., Nalbarte, L., & Besser, T. (1999). Reciprocated community support and small town - small business success. Entrepreneurship & Regional Development, 11(3), 231-246.

Yes

Quantitative, survey

USA (Iowa)

Laukkanen, M., & Niittykangas, H. (2003). Local developers as virtual entrepreneurs - do difficult surroundings need inititating interventions?

Entrepreneurship & Regional Development, 15(4), 309-331.

Yes

Qualitative, cause mapping

Finland

Mackinnon, D., Chapman, K., & Cumbers, A. (2004). Networking, trust and embeddedness amongst smes in the aberdeen oil complex.

Entrepreneurship & Regional Development, 16(2), 87-106.

Yes

Mixed, survey and interview

USA (Aberdeen)

Madill, J. J., Haines, G. H., & Riding, A. L. (2004). Networks and linkages among firms and organizations in the ottawa-region technology cluster.

Entrepreneurship & Regional Development, 16(5), 351-368.

Yes

Ritsila, J. J. (1999). Regional differences in environments for enterprises.

Entrepreneurship & Regional Development, 11(3), 187-202.

Yes

Quantitative Census (municipal level)

Sweden

Canada (Ottawa)

Finland

Yes

Quantitative, longitudinal survey interviews

Norway

Seidl, I., Schelske, O., Joshi, J., & Jenny, M. (2003). Entrepreneurship in biodiversity conservation and regional development. Entrepreneurship & Regional Development, 15(4), 333-350.

Yes

Qualitative (case)

Switzerland

Smallbone, D., North, D., & Kalantaridis, C. (1999). Adapting to peripherality: A study of small rural manufacturing firms in northern england. Entrepreneurship & Regional Development, 11(2), 109-127.

Yes

Quantitative, survey

England

Tregear, A. (2005). Lifestyle, growth, or community involvement? The balance of goals of uk artisan food producers. Entrepreneurship & Regional Development, 17(1), 1-15.

Yes

Qualitative, interviews

England (North)

Tรถdtling, F., & Wanzenbรถck, H. (2003). Regional differences in structural characteristics of start-ups. Entrepreneurship & Regional Development, 15(4), 351-370.

Yes

Quantitative, two similarly designed surveys

Austria

Vanhaverbeke, W. (2001). Realizing new regional core competencies: Establishing a customer-oriented sme network. Entrepreneurship & Regional Development, 13(2), 97-116.

Yes

Case study

Belgium

Vazquez-Barquero, A. (1999). Inward investment and endogenous development. The convergence of the strategies of large firms and territories? Entrepreneurship & Regional Development, 11(1), 79-93.

?

Weikl, C., & Grotz, R. (1999). Transnational technology transfer of smes and its impact on regional development. Entrepreneurship & Regional Development, 11(4), 301-315.

Yes

Mixed Survey and Interviews

Germany

Rotefoss, B., & Kolvereid, L. (2005). Aspiring, nascent and fledgling entrepreneurs: An investigation of the business start-up process.

Entrepreneurship & Regional Development, 17(2), 109-127.

Bilaga 2:4 RENT preceedings Author

Title

Empirical study?

Method

Country

2004

Galloway, Mochrie & Donnelly

Growth orientation of owners of rural SMEs

Yes

Survey

UK

2004

Kalantaridis & Bika

Rural entrepreneurship in England: A localized process?

Yes

Survey

UK

Yes

Mixed, interviews, participantobservation and quantitative

New Zealand

Survey

Finland, Norway & Sweden

Year

2004*

Ateljevic

Small tourism firms and regional development: a New Zealand scenario

2004*

Borch & ForsmanHugg

Competitive positioning and resource configuration of small firms in a mature industry

* Inter-RENT Online Publication

Yes

Bilaga 2:5 Other journals Journal

Reference

Empirical study?

Method

Country

Socio-economics

Babb, E. M., & Babb, S. V. (1992). Psychological traits of rural entrepreneurs. Journal of Socio-Economics, 21(4), 353.

Yes

Survey

USA

Rural studies

Carter, S. (1999). Multiple business ownership in the farm sector: Assessing the enterprise and employment contributions of farmers in cambridgeshire. Journal of Rural Studies, 15(4), 417.

Yes

Survey

England

Rural studies

Grimes, S. (2000). Rural areas in the information society: Diminishing distance or increasing learning capacity? Journal of Rural Studies, 16(1), 13.

No

Rural studies

Armington, C., & Acs, Z. J. (2002). The determinants of regional variation in new firm formation. Regional Studies, 36(1), 33 - 45.

Yes

Quantitative

Tourism Management

Kajanus, M., Kangas, J., & Kurttila, M. (2004). The use of value focused thinking and the A'WOT hybrid method in tourism management. Tourism Management, 25(4), 499.

Yes

Case study

Finland

Cleaner Production

Lordkipanidze, M., Brezet, H., & Backman, M. (2005). The entrepreneurship factor in sustainable tourism development. Journal of Cleaner Production, 13(8), 787.

Yes

Case study

Sweden (SÜderslätt)

Geoforum

Marsden, T., & Smith, E. (2005). Ecological entrepreneurship: Sustainable development in local communities through quality food production and local branding. Geoforum, 36(4), 440.

Yes

Case study

England Netherlands

Jordbruksverkets rapporter 2006 1.

Bioenergi – ny energi för jordbruket

2.

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002–2004

3.

Betesmarkerna efter 2003 års jordbruksreform – hot och möjligheter

4.

Miljöeffekter av träda och olika växtföljder – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter

5.

Översyn av känsliga områden enligt nitratdirektivet

6.

Tio år i EU – effekter för konsumenterna

7.

Returförpackningsutredningen

8.

Kostnader för hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond 2005

9.

En översyn av lagstiftningen om bisjukdomar – förslag till hur bekämpningen av bisjukdomar ska bedrivas

10.

Kulturhistoriska bidrag och särdrag – uppföljning och utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer

11.

Marknadsöversikt – Etanol, en jordbruks- och industriprodukt

12.

Marknadsöversikt – bananer

13.

Marknadsöversikt – bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I)

14.

Blommande mångfald – verksamhetsberättelse för POM 2005

15.

Jordbruksverkets foderkontroll 2005 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2005

16.

Matrknadsöversikt – vin

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-06/17-SE SJV offset, Jönköping, 2006 RA06:17