ra03_11 by Jordbruksverket

Samexistens i fält mellan genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor – redovisning av förutsättningar

Rapport 2003:11

Samexistens i fält mellan genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor – redovisning av förutsättningar

Växtodlingsenheten 2003-06-05 Referens Anna-Clara Sjöström

Innehåll Sammanfattning ....................................................................................................................... 5 Summary ................................................................................................................................... 7 1

Inledning ........................................................................................................................... 9 1.1

Regeringsuppdraget.................................................................................................... 9

Nuvarande och kommande lagstiftning ....................................................................... 11 2.1

Gentekniklagstiftning ............................................................................................... 11

2.1.1

Direktiv 2001/18/EG ........................................................................................ 11

2.1.2

Förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder ......................... 15

2.1.3

Förordningen om spårbarhet och märkning ..................................................... 18

2.2

Regler för ekologisk produktion .............................................................................. 19

2.2.1

Lagstiftning inom EU....................................................................................... 19

2.2.2

Genomförande av EG:s regler i Sverige .......................................................... 21

2.2.3

IFOAM ............................................................................................................. 21

2.2.4

KRAV............................................................................................................... 23

2.2.5

Svenska Demeterförbundet .............................................................................. 25

2.2.6

Codex Alimentarius.......................................................................................... 26

2.3

Utsädeslagstiftning ................................................................................................... 26

2.3.1

Nuvarande lagstiftning ..................................................................................... 26

2.3.2

Ändring av utsädesdirektiven........................................................................... 28

Joint Research Centres rapport om samexistens ........................................................ 31 3.1

Bakgrund .................................................................................................................. 31

3.2

Rapportens slutsatser................................................................................................ 31

3.3

Majs.......................................................................................................................... 32

3.4

Raps.......................................................................................................................... 32

3.4.1

Gårdstyp 1 – konventionell utsädesproduktion................................................ 32

3.4.2

Gårdstyp 2 – ekologisk utsädesproduktion ...................................................... 33

3.4.3

Gårdstyp 2’ – ekologisk utsädesproduktion ..................................................... 34

3.4.4

Gårdstyp 3 – konventionell produktion med eget utsäde................................. 35

3.4.5

Gårdstyp 4 – ekologisk produktion med eget utsäde ....................................... 35

3.4.6

Relevans för svenska förhållanden................................................................... 36

3.5

Potatis ....................................................................................................................... 37

3.5.1

Gårdstyp 1 – konventionell potatisproduktion ................................................. 37

3.5.2

Gårdstyp 2 – ekologisk potatisproduktion ....................................................... 38

3.5.3

Gårdstyp 3 – konventionell tidig potatisproduktion......................................... 38

3.5.4

Gårdstyp 4 – ekologisk tidig potatisproduktion för direktkonsumtion ............ 38

3.5.5

Relevans för svenska förhållanden................................................................... 39

3.6 4

Övergripande synpunkter på rapporten .................................................................... 40

Dansk utredning om samexistens.................................................................................. 41 4.1

Rapportens slutsatser................................................................................................ 41

4.2

Förutsättningar ......................................................................................................... 41

4.3

Förslag till åtgärder - generellt ................................................................................. 42

4.4

Potatis ....................................................................................................................... 43

4.5

Raps.......................................................................................................................... 43

4.6

Majs.......................................................................................................................... 44

4.7

Sockerbeta och foderbeta ......................................................................................... 44

4.8

Relevans för svenska förhållanden........................................................................... 44

4.9

Reaktioner på rapporten i Danmark ......................................................................... 45

4.10

Övergripande synpunkter på rapporten .................................................................... 46

Strategier i andra länder ............................................................................................... 47 5.1

Danmark ................................................................................................................... 47

5.2

Finland...................................................................................................................... 47

5.3

Schweiz .................................................................................................................... 47

5.4

Storbritannien ........................................................................................................... 47

5.5

Österrike ................................................................................................................... 48

5.6

Australien ................................................................................................................. 48

5.7

Kanada...................................................................................................................... 48

5.8

USA.......................................................................................................................... 48

Omfattning och utbredning av ekologisk produktion i Sverige................................. 49

Spridning av genetiskt modifierade grödor i fält ........................................................ 51 7.1

Inblandning i utsäde ................................................................................................. 51

7.2

Korspollinering......................................................................................................... 51

7.3

Spillplantor ............................................................................................................... 52

7.4

Raps.......................................................................................................................... 53

7.4.1

Korspollinering................................................................................................. 53

7.4.2

Spillplantor ....................................................................................................... 54

7.5

Potatis ....................................................................................................................... 54

7.5.1

Korspollinering................................................................................................. 54

7.5.2

Spillplantor ....................................................................................................... 55

7.6

Beta........................................................................................................................... 55

7.6.1

Korspollinering................................................................................................. 55

7.6.2

Spillplantor ....................................................................................................... 55

7.7

Majs.......................................................................................................................... 56

7.7.1

Korspollinering................................................................................................. 56

7.7.2

Spillplantor ....................................................................................................... 56

7.8

Slutsatser .................................................................................................................. 56

7.8.1

Raps.................................................................................................................. 57

7.8.2

Potatis ............................................................................................................... 57

7.8.3

Beta................................................................................................................... 57

7.8.4

Majs.................................................................................................................. 57

7.9

Framtidsutsikter........................................................................................................ 57

7.9.1

Begränsning av spridning................................................................................. 58

7.9.2

Övervakning ..................................................................................................... 58

7.9.3

Slutkommentar ................................................................................................. 58

Kunskapsluckor och forskningsbehov ......................................................................... 59 8.1

8.1.1

I Sverige ........................................................................................................... 59

8.1.2

Farm-scale evaluations, Storbritannien ............................................................ 59

8.2 9

Pågående forskning inom samexistensområdet........................................................ 59

Kunskapsluckor och forskningsbehov ..................................................................... 59

Synpunkter från samrådet ............................................................................................ 61 Gentekniknämnden................................................................................................... 61

9.2

Naturvårdsverket ...................................................................................................... 61

9.3

Statens utsädeskontroll (SUK) ................................................................................. 61

9.4

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ........................................................................ 61

9.1

Slutkommentarer ....................................................................................................... 63 Bilagor ......................................................................................................................... 65

Sammanfattning – Med samexistens avses samtidig odling av konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade grödor inom ett avgränsat område där odlingarna bedrivs av olika lantbrukare. – Utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer regleras idag av direktiv 2001/18/EG. Två förordningar håller på att utarbetas inom EU. Dessa kommer att reglera genetiskt modifierade livsmedel och foder respektive spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer. Varken direktivet eller de två föreslagna förordningarna syftar till att förhindra inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor i andra grödor. Jordbruksverkets uppfattning är att det inte finns stöd i direktivet eller i förordningarna för att ställa krav på t.ex. isoleringsavstånd vid odling av genetiskt modifierade grödor. – Genetiskt modifierade organismer får inte användas i ekologisk produktion. Inte heller produkter framställda ur genetiskt modifierade organismer är tillåtna att använda. Det finns ännu inga fastställda tröskelvärden för inblandning av genetiskt modifierade produkter i ekologiska produkter, varken i EG:s eller KRAV:s regler för ekologisk produktion. – Det saknas för närvarande specifika regler, dvs. tröskelvärden, för inblandning av genetiskt modifierade sorter i utsäde. Ett förslag om tröskelvärden för inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor diskuteras inom EU. – I Joint Research Centres (JRC) rapport om samexistens har man bland annat med hjälp av datorsimuleringar tagit fram värden på hur stor inblandningen av genetiskt modifierade grödor blir i konventionella och ekologiska grödor vid olika förutsättningar. Resultaten är till viss del överförbara till svenska förhållanden. – I den danska utredningen om samexistens föreslås åtgärder för att minimera spridning av genetiskt modifierade grödor till konventionella och ekologiska grödor. Resultaten är i huvudsak överförbara till svenska förhållanden. – Gårdar med ekologisk produktion finns i hela landet. Andelen ekologisk produktion varierar kraftigt mellan olika län. – I en del andra europeiska länder, bl.a. Danmark, Finland och Schweiz, pågår för närvarande arbete med att utreda behovet och utformningen av en strategi för samexistens. I Kanada, USA och Australien, där det odlas stora arealer med genetiskt modifierade grödor, finns emellertid inga specifika strategier för samexistens. – Spridning av genetiskt modifierade grödor i fält kan ske genom orent utsäde, korspollinering, spillplantor och maskinsamverkan. Spridningens omfattning varierar mellan olika grödor. Det finns flera möjliga åtgärder för att minska spridningen, t.ex. isoleringsavstånd och skyddsbård. – Det behövs studier av inblandning vid kommersiell produktion av genetiskt modifierade grödor och studier av naturliga barriärers betydelse för pollenspridning.

Summary − Co-existence refers to a situation where conventional, organic and genetically modified crops are grown at the same time within a limited area by different farmers. − At the moment, the placing on the market of genetically modified organisms is regulated by Directive 2001/18/EC. Two Regulations are currently being prepared within the EU. They will regulate genetically modified food and feed, as well as traceability and labelling of genetically modified organisms. Neither the Directive nor the two proposed Regulations are aimed at preventing the admixture of approved GM crops with other crops. In the opinion of the Swedish Board of Agriculture, there is no legal basis, neither in the Directive nor in the Regulations, for a requirement of e.g. isolation distance for the growing of GM crops. − Genetically modified organisms may not be used in organic production. Nor may products derived from genetically modified organisms be used. So far, neither the EU’s nor KRAV’s (the Swedish inspection body) rules on organic production establish any threshold for the presence of genetically modified products in organic products. − At the moment, there are no specific rules, i.e. thresholds, for the adventitious presence of genetically modified varieties in seed. A proposal about such thresholds for approved GM crops is currently being discussed within the EU. − The Joint Research Centre (JRC) has in its report on co-existence used i.a. computer simulations to estimate what the level of adventitious presence of GM crops will be in conventional and organic crops under different circumstances. These results are to a certain extent valid under Swedish conditions. − The Danish study on co-existence proposes measures aimed at minimising the gene flow from GM crops to conventional and organic crops. The results are to a large extent valid under Swedish conditions. − There are farms engaged in organic production all over Sweden. The share of organic production varies considerably from county to county. − In some other European countries, including Denmark, Finland and Switzerland, studies are currently being carried out as to the need and the design of a co-existence study. However, in Canada, the USA and Australia, where large areas of GM crops are grown, there are no specific strategies for co-existence. − Gene flow from GM crops in the field can happen via seed impurities, cross fertilisation, volunteer plants and shared machinery. The extent of the gene flow varies from one crop to another. There are several ways to reduce the gene flow, such as isolation distances or non-transgenic borders. − The admixture of GM crops during commercial production, as well as the importance of natural barriers to pollen dispersal, need further study.

1 Inledning Med samexistens avses samtidig odling av konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade grödor inom ett avgränsat område där odlingarna bedrivs av olika lantbrukare.

1.1 Regeringsuppdraget Jordbruksverket fick genom regeringsbeslut nr 15 den 12 december 2002 (bilaga 1) i uppdrag att genomföra en kunskapsinsamling och analys av de faktorer som är grundläggande för att kunna utforma en strategi för samexistens i fält mellan odlingar av konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade grödor. Uppdraget omfattar följande områden. – Beskrivning av nuvarande relevanta regelverk för utsädesproduktion, ekologisk odling och genetiskt modifierade grödor samt kommande regelverk inom EU med utgångspunkt från de förslag som föreligger vid rapportens färdigställande. – Utvärdering av rapporten ”Scenarios for co-existence of genetically modified, conventional and organic crops in European agriculture” från EG-kommissionens Joint Research Centre och rapportens relevans för svenska förhållanden, med undantag för de ekonomiska aspekterna. – Studie av resultaten från den danska utredningen om samexistensstrategi och bedömning av relevansen för svenska förhållanden. – Beskrivning av de eventuella samexistensstrategier som finns i medlemsstaterna inom EU/EES samt t.ex. i USA, Australien och Ungern. – Redovisning av var i Sverige ekologisk produktion förekommer. – Beskrivning av spridningsvägar i fält. – Redovisning av tänkbara kunskapsluckor och förslag på forskningsbehov inom samexistensområdet. Följande grödor omfattas av uppdraget: potatis, raps, majs samt sockeroch foderbeta. Jordbruksverket ska samråda med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter. Enligt direktivet omfattar uppdraget inte att beskriva ett nationellt regelsystem för samexistens som kräver en djupare analys av lagstiftningen kring den fria rörligheten, tekniska regler och andra handelshinder.

2 Nuvarande och kommande lagstiftning 2.1 Gentekniklagstiftning 2.1.1 Direktiv 2001/18/EG Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG1 (nedan kallat direktivet) reglerar avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Syftet med direktivet (artikel 1) är att, i enlighet med försiktighetsprincipen, närma medlemsstaternas lagar och andra författningar till varandra och att skydda människors hälsa och miljön när genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut i miljön och när produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer släpps ut på marknaden. Direktivet trädde i kraft den 17 april 2001 och har genomförts i svensk lagstiftning genom miljöbalken, förordning (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön samt myndighetsföreskrifter.

2.1.1.1 Avsiktlig utsättning Del B i direktivet (artiklarna 5-11) handlar om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer. Avsiktlig utsättning definieras i artikel 2 som varje form av avsiktligt införande av en genetiskt modifierad organism eller en kombination av genetiskt modifierade organismer i miljön för vilka inga specifika inneslutningsåtgärder används för att begränsa deras kontakt med allmänheten och miljön och för att åstadkomma en hög grad av säkerhet för allmänheten och miljön. Det kan t.ex. handla om fältförsök med olika syften. I Sverige är det Jordbruksverket som prövar ärenden om tillstånd för avsiktlig utsättning av lantbruks- och trädgårdsväxter, enligt 2 kap. 2 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön samt 13 § och punkten F i bilagan till förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. Ansökan ska bl.a. innehålla uppgifter om växten, modifieringen och utsättningsplatsen samt en riskbedömning. Sökanden ska ange vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att förhindra spridning av de genetiskt modifierade växterna till miljön. Ett tillstånd för avsiktlig utsättning kan beläggas med villkor om skyddsåtgärder för att förhindra skador på hälsa och miljön. Exempel på sådana villkor kan vara isoleringsavstånd till korsningsbar gröda, skyddsbård för att minimera spridning av pollen och kontroll av spillplantor under efterföljande år. Allmänheten ska informeras om utsättningarna genom dagspressen. Av tillstånden framgår vidare att kartor som visar utsättningarnas exakta belägenhet ska skickas till Jordbruksverket före sådd. Jordbruksverket upprättar en förteckning över de platser där genetiskt modifierade växter odlas i fältförsök. I direktivet finns ingen möjlighet att avslå en ansökan om avsiktlig utsättning med motiveringen att utsättningen ligger för nära en konventionell eller ekologisk odling, om detta inte kan befaras medföra negativa effekter på människors hälsa eller miljön. Av 2 kap 4 § miljöbalken framgår att för verksamheter som tar i anspråk markområden ska en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och

EGT L 106, 17.4 2001, s.1.

miljön. Eftersom de avsiktliga utsättningar som får tillstånd har bedömts som säkra för människors hälsa och miljön med de eventuella villkor som har ställts är det svårt att hänvisa till den här s.k. platsvalsprincipen när det gäller utsättningens närhet till konventionell eller ekologisk odling.

2.1.1.2 Utsläppande på marknaden Del C i direktivet (artiklarna 12-24) reglerar utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. Att släppa ut på marknaden definieras i artikel 2 som att mot betalning eller gratis göra en produkt tillgänglig för tredje man. En ansökan om utsläppande på marknaden lämnas till en behörig myndighet i en medlemsstat. I Sverige är det Jordbruksverket som är behörig myndighet för ansökningar som rör lantbruks- och trädgårdsväxter, enligt 3 kap. 3 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön samt 13 § och punkten F i bilagan till förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. En ansökan ska bl.a. innehålla uppgifter om växten och modifieringen, en riskbedömning, en övervakningsplan, ett förslag till hur produkten ska märkas och förpackas och ett förslag till vilka villkor som bör gälla vid ett utsläppande på marknaden. Den behöriga myndigheten skriver en bedömningsrapport om ansökan. Innan en sökande kan ansöka om utsläppande på marknaden måste denne ha genomfört avsiktlig utsättning med den aktuella genetiskt modifierade växten. Om den behöriga myndigheten i sin bedömningsrapport har föreslagit att produkten ska få släppas ut på marknaden cirkuleras ansökan och bedömningsrapporten via kommissionen till motsvarande myndigheter i övriga medlemsstater. Medlemsstaterna har då möjlighet att inom 60 dagar lämna synpunkter på ansökan eller lämna en motiverad invändning mot att den beviljas. Om inget land invänder skriver den behöriga myndigheten ett beslut om att produkten får släppas ut på marknaden. Beslutet gäller i hela EU. Skulle något land invända mot att ansökan beviljas får medlemsstaterna 45 dagar på sig att nå en överenskommelse. Om en överenskommelse nås skriver den behöriga myndigheten ett beslut om att produkten får släppas ut på marknaden. Beslutet gäller i hela EU. Av 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön framgår att ett beslut om utsläppande på marknaden som har fattats av någon annan medlemsstat även gäller i Sverige. Om en överenskommelse inte kan nås sker en omröstning bland medlemsstaterna. Före omröstningen lämnar den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ett utlåtande om ansökan. Därefter lägger kommissionen fram ett förslag till beslut som medlemsstaterna röstar om i Kommittén för avsiktligt utsättande av genetiskt modifierade organismer i miljön. För att den genetiskt modifierade växten ifråga ska godkännas vid omröstningen krävs kvalificerad majoritet (62 röster av 87 möjliga), enligt artiklarna 18 och 30.2 i direktivet. Erhålls inte kvalificerad majoritet förs ärendet vidare till ministerrådet. Där krävs det kvalificerad majoritet för att växten inte ska godkännas, enligt artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG2. En ansökan som godkänns måste, för att beslutet ska vinna laga kraft, få ett slutligt medgivande av den behöriga myndigheten som tog emot ansökan. En schematisk bild av ärendegången vid utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer finns i bilaga 2. 2

Rådets beslut av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. EGT L 184, 17.7 1999 s. 23.

2.1.1.3 Villkor Ett tillstånd för utsläppande på marknaden kan förenas med villkor (artikel 19.3). I direktivet nämns villkor om användning, förpackning och hantering samt villkor för att skydda särskilda ekosystem, miljöer eller geografiska områden. Detta kan innebära att ett tillstånd skulle kunna innehålla krav på åtgärder för att förhindra spridning av de genetiskt modifierade egenskaperna till andra växter, om det har visat sig finnas potentiella eller faktiska risker för människors hälsa eller miljön med den genetiskt modifierade organismen. Syftet i artikel 1 begränsar sig till miljö- och hälsorisker. Direktivet syftar alltså inte till att generellt sett förhindra inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor i andra grödor, dvs. undvika ekonomisk skada hos t.ex. lantbrukare som odlar ekologiska grödor. Jordbruksverkets uppfattning är att det inte utifrån syftet med direktivet finns stöd för att formulera villkor som är relaterade till inblandning. Medlemsstaterna ska enligt artiklarna 4.6 och 21.1 vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa spårbarheten och se till att märkningen uppfyller kraven i tillståndet. Möjligheten att uppfylla kraven på spårbarhet och märkning påverkas inte av om man tillämpar isoleringsavstånd eller andra åtgärder för att förhindra inblandning. Det är endast halten inblandning som kan påverkas av sådana åtgärder. Därför går det inte heller att använda sig av dessa artiklar för att ställa villkor som inte har med miljö- och hälsorisker att göra. Vidare bör ett sådant villkor inte få ställas för fall där det inte finns risk för att material från angränsande odlingar av genetiskt modifierade grödor kommer att överskrida de tröskelvärden som har beslutats med stöd av artikel 21.2 eller kommande förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder (rådets dokument 5204/3/03 från den 17 mars 2003). Ett sådant villkor skulle dessutom kunna stå i konflikt med direktivets syfte, enligt resonemanget ovan.

2.1.1.4 Begränsningar och förbud En medlemsstat kan tillfälligt begränsa eller förbjuda användning eller försäljning av en produkt inom sitt territorium (artikel 23). Detta är bara tillåtet om medlemsstaten har välgrundade skäl att anta att produkten utgör en risk för människors hälsa eller för miljön, till följd av nya eller kompletterande uppgifter som påverkar miljöriskbedömningen eller till följd av en ny bedömning av befintliga uppgifter på grundval av nya eller kompletterande vetenskapliga rön. Det är svårt att se att man skulle kunna använda sig av den här möjligheten för att förhindra spridning av genetiskt modifierat material till konventionella eller ekologiska odlingar, eftersom man måste kunna visa att den genetiskt modifierade växten i fråga innebär en risk för människors hälsa eller miljön.

2.1.1.5 Återkallande av tillstånd Ett tillstånd för utsläppande på marknaden kan återkallas om det kommer fram ny information om riskerna för människors hälsa eller miljön. Om ett tillstånd återkallas kommer odling av grödan inte längre att vara tillåten. Odlingen är oftast den största källan till spridning av det genetiska materialet. Därmed kan man anta att den genomsnittliga inblandningen blir lägre än tidigare. En gröda som det inte är tillåtet att odla får inte finnas ens i små inblandningar i skörden. Detta kan ställa till problem om t.ex. spillplantor av grödan finns kvar på fälten.

2.1.1.6 Spårbarhet och märkning I direktivet (artikel 4.6) står att medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa spårbarhet i alla skeden av utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer. 13

När den föreslagna förordningen om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG (rådets dokument 15798/1/02 från den 17 mars 2003) träder i kraft tas detta krav bort ur direktivet, enligt artikel 7 i förslaget. Men innan förordningen om spårbarhet och märkning träder i kraft är det alltså medlemsstaternas uppgift att se till att spårbarheten fungerar. Det är viktigt att det i de tillstånd som ges finns sådana villkor på sökanden som gör det möjligt för medlemsstaterna att uppfylla detta krav. Vidare framgår det av direktivet (artikel 21) att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att vid alla stadier av utsläppande på marknaden se till att märkningen och förpackningen av produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer och som har släppts ut på marknaden uppfyller de krav som anges i tillståndet. Detta krav kommer att finnas kvar även efter att de två föreslagna förordningarna om spårbarhet och märkning och om genetiskt modifierade livsmedel och foder har trätt i kraft. Det innebär att tillsynsmyndigheternas ansvar kommer att bestå när det gäller märkning. I Sverige är Livsmedelsverket tillsynsmyndighet för utsläppande på marknaden av livsmedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer. Jordbruksverket är tillsynsmyndighet för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade lantbruks- och trädgårdsväxter, inklusive utsäde och foder som innehåller sådana organismer (enligt 13 § och bilagan punkten F till förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken). Statens utsädeskontroll (SUK) har i uppdrag att kontrollera förekomst av oavsiktlig inblandning av genetiskt modifierade organismer i konventionellt utsäde (enligt regeringsbeslut från den 27 mars 2002, Jo2001/3157). Av artikel 31.3 b i direktivet framgår att medlemsstaterna ska upprätta register för att registrera de platser där genetiskt modifierade växter odlas. I Sverige är det Jordbruksverket som kommer att upprätta detta register. Registret kommer dock sannolikt inte att kunna användas av odlare av konventionella eller ekologiska grödor i syfte att planera sin odling för att undvika inblandning av genetiskt modifierat material i sina grödor. För att säkert kunna planera sin sådd med avseende på avstånd till odlingar med genetiskt modifierade grödor, måste registret vara definitivt och det kan det aldrig bli förrän alla lantbrukare som odlar genetiskt modifierade växter har sått och uppgift om detta har registrerats.

2.1.1.7 Försiktighetsprincipen Sedan december 2000 finns en rådsresolution om användningen av försiktighetsprincipen (rådets dokument 14328/00 från den 5 december 2000). Rådet anser att försiktighetsprincipen bör tillämpas så snart som möjliga skadliga effekter för hälsan och miljön har fastställts, och när man efter en preliminär vetenskaplig utredning grundad på tillgängliga uppgifter inte kan dra några säkra slutsatser om risknivån. Försiktighetsprincipen nämns i direktivets artiklar 1 och 4.1. I artikel 4.1 står att medlemsstaterna ska, i enlighet med försiktighetsprincipen, se till att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att undvika sådana negativa effekter på människors hälsa eller på miljön som kan uppstå när genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden. För att kunna tillämpa försiktighetsprincipen för att förhindra spridning vid utsläppande på marknaden av en gröda, måste det finnas välgrundade antaganden om att spridning av det genetiskt modifierade materialet medför en risk för människors hälsa eller miljön.

2.1.1.8 Etik I beaktandesatserna till direktivet står att det är särskilt viktigt att ta hänsyn till etiska principer som erkänns i en medlemsstat och att medlemsstaterna får ta hänsyn till etiska aspekter när produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer avsiktligt sätts ut eller släpps ut på marknaden. Det framgår dock inte av direktivet vad en etisk princip som erkänns i en medlemsstat skulle kunna vara. Av 13 kap. 10 § miljöbalken framgår att särskilda etiska hänsyn ska tas vid avsiktlig utsättning och när en produkt som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer släpps ut på marknaden. I förarbetena till miljöbalken (prop. 1997/98:45 s. 159) ges exempel på vad som menas med att ta etiska hänsyn; ”Att etiska hänsyn ska tas betyder bl.a. att människan har ett ansvar att förhindra allvarliga störningar i de ekologiska systemen liksom att tillse att olika gentekniska tillämpningar inte uppfattas som stötande eller stridande mot god sed och allmän ordning”. Ett tillstånd till utsläppande på marknaden får inte lämnas om ett utsläppande skulle kunna innebära allvariga störningar i de ekologiska systemen. Jordbruksverket har inte identifierat någon etisk princip som skulle äventyras av en oavsiktlig inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor i andra grödor, under de tröskelvärden som kommer att fastställas. En möjlig etisk princip som eventuellt skulle kunna göra det möjligt att kräva avstånd mellan odling av genetiskt modifierade grödor och andra grödor för att förhindra inblandning är konsumenternas rätt att välja mellan produkter som har producerats ekologiskt, konventionellt eller med hjälp av genteknik. I de föreslagna förordningarna om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och om genetiskt modifierade livsmedel och foder finns tröskelvärden för märkning. Dessa märkningskrav motiveras bl.a. med konsumenternas rätt att välja framställnings- eller produktionsmetod. När de föreslagna förordningarna träder i kraft bör därför det behovet vara tillgodosett. Det är också viktigt att påpeka att möjligheten för konsumenterna att välja framställningseller produktionsmetod inte påverkas av inblandningar. Det är därför svårt att se att det skulle gå att hänvisa till etiska principer för att ställa villkor om att vissa avstånd ska gälla för att förhindra spridning av det genetiskt modifierade materialet till ekologisk eller konventionell odling i ett tillstånd till utsläppande på marknaden. Eventuella etiska aspekter för inblandningar över tröskelvärdet har inte bedömts eftersom det då krävs en bedömning av en eventuell ekonomisk skada som en del av analysen. Det ligger utanför ramarna för uppdraget.

2.1.2 Förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder Den föreslagna förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder, rådets dokument 5204/3/03 från den 17 mars 2003 (nedan kallad förordningen), reglerar godkännande, övervakning och märkning av genetiskt modifierade livsmedel och foder. Målet med förordningen (artikel 1) är att skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt, fastställa gemenskapsförfaranden för godkännande och övervakning av genetiskt modifierade livsmedel och foder och att fastställa bestämmelser för märkning av genetiskt modifierade livsmedel och foder. Kommissionens förslag till förordning överlämnades till ministerrådet och Europaparlamentet den 25 juli 2001. Efter parlamentets första läsning, den 3 juli 2002, lämnades 111 ändrings-

förslag. En gemensam ståndpunkt antogs på ministerrådsmötet den 17 mars 2003. Förslaget är lämnat till parlamentet för en andra läsning.

2.1.2.1 Utsläppande på marknaden Enligt förordningen får godkännande beviljas för en genetiskt modifierad organism som ska användas som utgångsmaterial för framställning av livsmedel och foder, för produkter som ska användas som livsmedel eller foder och som innehåller, består av eller har framställts av den eller för livsmedel eller foder som har framställts av en genetiskt modifierad organism (beaktandesats nr 12). Genom förordningen finns det således möjlighet att ansöka om utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade livsmedel och foder samt genetiskt modifierade organismer som ska användas till livsmedel eller foder (artiklarna 5-7 och 17-19). Ansökan ska lämnas till en behörig myndighet i en medlemsstat. Myndigheten ska genast informera EFSA om ansökan och EFSA ska cirkulera ansökan till övriga medlemsstater och kommissionen. Ansökan ska bl.a. innehålla en undersökning som visar att livsmedlet eller fodret inte innebär någon oacceptabel risk för människors hälsa, djurhälsan eller för miljön, en metod för detektering, provtagning och identifiering av transformationshändelsen samt i förekommande fall ett förslag till övervakning efter försäljningen. När det gäller en ansökan om genetiskt modifierade organismer eller livsmedel eller foder som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer ska ansökan dessutom omfatta den tekniska information, riskbedömning och övervakningsplan som krävs enligt direktiv 2001/18/EG. EFSA ska yttra sig över ansökan. Om ärendet gäller produkter som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer ska EFSA samråda med de behöriga myndigheterna under direktiv 2001/18/EG innan yttrandet färdigställs. Är EFSA:s yttrande positivt till att godkänna livsmedlet eller fodret ska yttrandet bl.a. innehålla ett förslag till märkning och eventuella villkor som bör finnas i tillståndet till utsläppande på marknaden. Yttrandet ska skickas till kommissionen, de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och sökanden. Därefter lägger kommissionen fram ett förslag till beslut som medlemsstaterna röstar om i Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa. För att produkten ska godkännas vid omröstningen krävs kvalificerad majoritet (62 röster av 87 möjliga). Erhålls inte kvalificerad majoritet förs ärendet vidare till ministerrådet. Där krävs det kvalificerad majoritet för att produkten inte ska godkännas.

2.1.2.2 Villkor I förordningen finns möjlighet att ställa villkor på tillstånd för utsläppande på marknaden (artiklarna 6 och 18). Där står att när myndigheten i sitt yttrande anser att livsmedlet/fodret kan godkännas ska yttrandet bl.a., i förekommande fall, innehålla alla villkor eller begränsningar som bör knytas till utsläppande på marknaden, och/eller särskilda villkor för eller begränsningar av användning och hantering, däribland krav på övervakning efter försäljningen, grundade på slutsatserna från riskbedömningen. Eftersom ett av syftena med förordningen är att tillgodose konsumenternas valmöjlighet när det gäller produktionsform (beaktandesatserna 18 och 22) skulle det vara tänkbart att det går att ställa villkor som inte har med miljö- och hälsorisker att göra. Konsumenternas valmöjlighet måste dock anses vara tillgodosedda genom reglerna om märkning och tröskelvärden för märkning. Detta torde göra att det utifrån syftet med förordningen inte finns någon möjlighet att ställa villkor på t.ex. isoleringsavstånd mellan en genetiskt modifierad gröda och en konventionell eller ekologisk gröda. 16

2.1.2.3 Märkning I förordningen finns krav på att livsmedels- och foderprodukter som består av, innehåller eller har framställts av genetiskt modifierade organismer ska märkas (artiklarna 12-14 och 24-26). Produkterna behöver dock inte märkas om andelen genetiskt modifierade organismer är lägre än 0,9 %, under förutsättning att förekomsten är tillfällig eller tekniskt oundviklig (artiklarna 12 och 24). För att det ska kunna konstateras att förekomsten är tillfällig eller tekniskt oundviklig måste företagare kunna lämna bevis som kan godtas av de behöriga myndigheterna för att de har vidtagit lämpliga åtgärder för att undvika förekomsten. Tröskelvärdet gäller förekomst av genetiskt modifierade organismer som är godkända för kommersiell odling inom EU. Dessutom finns det i förordningen ett undantag från godkännandeproceduren och märkningen som ska gälla i tre år från den dag då förordningen börjar tillämpas (artikel 47). Detta undantag innebär att de grödor som är under bedömning inom EU och som har fått ett positivt utlåtande från EU:s vetenskapliga kommitté för växter eller från EFSA innan förordningen börjar tillämpas, får finnas i produkterna upp till 0,5 % utan att behöva märkas. Detta förutsätter att förekomsten är tillfällig eller tekniskt oundviklig, att ansökan om godkännande inte har avslagits under relevant gemenskapslagstiftning och att spårningsmetoderna är tillgängliga för allmänheten. Även för detta undantag måste företagare kunna lämna bevis för att de har vidtagit lämpliga åtgärder för att undvika förekomsten. En lantbrukare som odlar konventionella eller ekologiska grödor skulle kunna få en inblandning av en genetiskt modifierad gröda från ett närliggande fält. Om inblandningen överstiger 0,9 % måste skörden märkas som genetiskt modifierad. Vem som är ansvarig för provtagning och analys är oklart. Om skörden analyseras och visar sig innehålla över 0,9 % genetiskt modifierade organismer kan detta få ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren, i alla fall för den som odlar ekologiskt och som inte kan få ut det ekologiska merpriset för skörden. Lantbrukaren kan också få ett mer långsiktigt problem med inblandning, i t.ex. spillraps som blir kvar efter skörd. Jordbruksverkets uppfattning är att det inte är möjligt att ställa villkor som avser odling, t.ex. isoleringsavstånd, med stöd av förordningen, eftersom den endast reglerar spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer.

2.1.2.4 Utsäde Utsäde i sig omfattas inte av förslaget till förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder, däremot omfattas växtsorter. I förslaget till förordning föreslås att riskvärderingen och godkännandet för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade växtsorter flyttas från direktiven med bestämmelser om sortgodkännande, så att beslutet ska fattas av EFSA (beaktandesats 34 och artiklarna 40-42). Den prövning av sorten som är densamma som för konventionella sorter ska fortfarande ske under direktiv 2002/53/EG (tidigare benämnt 70/457/EEG) respektive 2002/55/EG (tidigare 70/458/EEG). Undantaget från kravet på märkning för grödor som har fått ett positivt utlåtande från EU:s vetenskapliga kommitté för växter eller från EFSA innan förordningen börjar tillämpas, omfattar inte utsäde.

2.1.3 Förordningen om spårbarhet och märkning Målet med den föreslagna förordningen om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG, rådets dokument 15798/1/02 från den 17 mars 2003 (nedan kallad förordningen), är att underlätta korrekt märkning, övervakning av effekterna på miljön och hälsa samt genomförande av lämpliga riskhanteringsåtgärder, inbegripet vid behov indragning av produkter (artikel 1). Kommissionens förslag till förordning överlämnades till ministerrådet och Europaparlamentet den 21 augusti 2001. Efter parlamentets första läsning, den 3 juli 2002, lämnades 30 ändringsförslag. En gemensam ståndpunkt antogs på ministerrådsmötet den 17 mars 2003. Förslaget är lämnat till parlamentet för en andra läsning.

2.1.3.1 Förslagets omfattning I förordningen (artikel 4) står att företagarna i alla stadier av utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer ska se till att information om att produkten består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer samt den eller de unika identitetsbeteckningarna vidarebefordras skriftligt till nästa företagare. Företagarna är skyldiga att bevara dessa uppgifter i fem år. Företagare definieras i artikel 3 som en fysisk eller juridisk person som släpper ut en produkt på marknaden eller som tar emot en produkt som har släppts ut på marknaden i gemenskapen, antingen från en medlemsstat eller från ett tredjeland, vid något stadium av produktions- och distributionskedjan, men inte den slutliga konsumenten. Dessa produkter ska märkas med ”Denna produkt innehåller genetiskt modifierade organismer” alternativt ”Denna produkt innehåller genetiskt modifierad (organismens namn)”. För livsmedel och foder som är framställda av genetiskt modifierade organismer (artikel 5) gäller att företagarna ska vidarebefordra uppgifter om alla livsmedelsingredienser, foderråvaror och tillsatser. Uppgifterna ska bevaras i fem år. För dessa produkter gäller de märkningskrav som framgår av förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Undantagen som gäller i förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder gäller även i denna förordning för de produkter som är avsedda för direkt användning som livsmedel, foder eller halvfabrikat (artiklarna 4.7, 4.8 och 5.4). Det innebär att produkter som innehåller mindre än 0,9 % godkända genetiskt modifierade organismer inte behöver märkas eller spåras. De genetiskt modifierade organismer som har fått ett positivt utlåtande från EU:s vetenskapliga kommitté för växter eller från EFSA innan förordningen börjar tillämpas får finnas upp till 0,5 % under tre år utan att behöva märkas. Medlemsstaterna ska se till att inspektioner och, där så är lämpligt, andra kontrollåtgärder, t.ex. stickprovskontroller genomförs för att säkerställa att denna förordning följs (artikel 9). De som påverkas av denna förordning är företagarna. Lantbrukare som odlar genetiskt modifierade grödor påverkas såtillvida att de får spårbarhetsdokument när de köper sitt utsäde och måste lämna dem vidare till nästa företagare när de säljer sin skörd. Kopior av dessa dokument ska bevaras i fem år. Detta innebär bara ett litet merarbete för lantbrukarna och borde inte bli något stort problem.

2.1.3.2 Utsäde Utsäde som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer omfattas av förslaget till förordning om spårbarhet och märkning (artikel 1). Förordningen kommer därigenom att bli tillämplig för alla steg i saluföringen av utsäde (artikel 2.1.a). 18

Utsäde omfattas av undantaget i artikel 4.7 från kraven på spårbarhet och märkning vid oavsiktlig inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor. Däremot gäller inte undantagen i artikel 4.8 från kraven på spårbarhet för spår av förekomst av genetiskt modifierade organismer under tröskelvärdena för utsäde. Detta innebär att allt utsäde måste spåras, även konventionellt utsäde måste analyseras för eventuell förekomst av genetiskt modifierade organismer som måste identifieras och förses med den unika identitetsbeteckningen. Detta trots att man vid diskussionerna om förslaget om tröskelvärden för oavsiktlig inblandning, i ständiga kommittén för utsäde och förökningsmaterial, från medlemsstaternas sida starkt har verkat för att få göra en riskanalys på eventuell förekomst av genetiskt modifierade organismer och inte tvingas analysera allt utsäde. En lantbrukare som odlar ekologiskt eller konventionellt utsäde och som i sin skörd får en inblandning av genetiskt modifierade organismer kan skadas ekonomiskt, med samma resonemang som ovan under avsnitt 2.1.2.3. Det som skiljer sig är dock att för utsädesproduktion så finns det regler om fribelägenhet m.m. som är till för att skydda utsädesproduktionen från inblandning av andra sorter. Utsädesodlaren ansvarar för att dessa åtgärder vidtas.

2.2 Regler för ekologisk produktion Inom den ekologiska rörelsen finns en stark enighet om att genetiskt modifierade organismer inte hör hemma i ekologisk produktion. I detta avsnitt redovisas motiven till detta, samt på vilket sätt avståndstagandet från genetiskt modifierade organismer är markerat och formulerat i de regelverk som påverkar den ekologiska odlingen i Sverige.

2.2.1 Lagstiftning inom EU 2.2.1.1 Historik och motiv Den ekologiska produktionen är sedan 1991 reglerad genom rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel. Förordningen omfattar regler för odling, djurhållning, beredning, import, märkning och marknadsföring av ekologiska jordbruks- och livsmedelsprodukter. I denna förordning infördes 1999 ett förbud mot användning av genetiskt modifierade organismer i framställningen av sådana jordbruks- och livsmedelsprodukter som ska märkas och marknadsföras som ekologiska3. Skälen till att införa förbudet är formulerat enligt följande: ”Genetiskt modifierade organismer (GMO) och produkter som härletts ur sådana är inte förenliga med den ekologiska produktionsmetoden. För att bevara konsumenternas förtroende för ekologisk produktion bör genetiskt modifierade organismer, delar av sådana eller produkter som härletts ur sådana inte användas i produkter som är märkta som ekologiskt producerade.”4

2.2.1.2 Definitioner5 Med begreppet ”användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer” avses användning av dessa som livsmedel, 3

Rådets förordning (EG) nr 1804/1999 av den 19 juli 1999 om komplettering av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel så att den även omfattar animalieproduktion. 4 Utdrag ur beaktandesatserna till rådets förordning (EG) nr 1804/1999. 5 Artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91.

livsmedelsingredienser (inklusive tillsatser och smakämnen), processtekniska hjälpmedel (inklusive extraktionsmedel), foder, foderblandningar, foderråvaror, fodertillsatser, processtekniska hjälpmedel för foder, vissa produkter som används i djurfoder (i enlighet med direktiv 82/471/EEG), växtskyddsmedel, veterinärmedicinska läkemedel, gödselmedel, markberedningsmedel, utsäde, vegetativt förökningsmaterial samt djur. Med ”produkter som härletts ur genetiskt modifierade” avses varje ämne som framställts antingen ur eller genom genetiskt modifierade organismer, men som inte innehåller sådana.

2.2.1.3 Förbudets utformning Enligt rådets förordning (EEG) nr 2092/91 gäller, för såväl obearbetade jordbruksprodukter som för bearbetade jordbruksprodukter avsedda som livsmedel, att dessa endast får märkas med uttryck som syftar på ekologisk produktion om produkten har framställts utan användning av genetiskt modifierade organismer och produkter som härletts ur genetiskt modifierade organismer6. I reglerna för hur växtodling och djurhållning ska bedrivas finns förbudet mot användning av genetiskt modifierade organismer inskrivet på flera ställen. Förbudet gäller även för produktion av ekologiskt utsäde och annat förökningsmaterial. Veterinärmedicinska läkemedel är dock undantagna från förbudet7. När det gäller ekologiskt foder finns en nyligen antagen förordning8 som reglerar hur foder som marknadsförs med hänvisning till att de kan användas i ekologisk produktion ska märkas, samt hur tillverkning, lagring och transport ska kontrolleras.

2.2.1.4 Eventuella kommande regler Sedan december 2000 finns en expertgrupp om genetiskt modifierade organismer under kommissionens ständiga kommitté för lagstiftning om ekologisk produktion. I expertgruppen, som leds av kommissionen, ingår sju medlemsstater, däribland Sverige. Gruppen har hittills haft tre möten, det senaste i september 2002. I mötena har även representanter för IFOAM9 och Soil Association10 deltagit, liksom personer från DG SANCO och DG ENV. Vid mötena har huvudsakligen följande fyra frågor varit uppe för informationsutbyte och diskussion. – Tillämpning av förbudet i kontroll- och certifieringsarbetet, t.ex. i vilken omfattning provtagning och analys sker i de olika medlemsländerna. – Tolkning av ”GMO-derivat”, dvs. produkter härledda ur genetiskt modifierade organismer. (Hur långt tillbaka i kedjan ska man gå?) – Pågående respektive genomförda studier beträffande risken för förekomst av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter. – Tröskelvärden för innehåll av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter, dvs. frågan om det finns en vilja från medlemsstaterna att införa sådana tröskelvärden i EG:s regler för ekologisk produktion, samt i så fall om tröskelvärdena ska vara desamma som tröskelvärdena för märkning av genetiskt modifierade livsmedel respektive utsäde, eller om det ska vara andra, lägre tröskelvärden. 6

Artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91. Artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 2092/91. 8 Kommissionens förordning (EG) nr 223/2003 av den 5 februari 2003 om kraven på märkning vid ekologisk produktion av foder, foderblandningar och foderråvaror och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 2092/91. 9 International Federation of Organic Agriculture Movements. 10 Ett privat kontrollorgan för ekologisk produktion i Storbritannien. 7

Arbetet i expertgruppen har ännu inte lett fram till några förslag från kommissionens sida. Kommissionen förväntas sammankalla gruppen igen någon gång under 2003.

2.2.2 Genomförande av EG:s regler i Sverige Rådets förordning (EEG) nr 2092/91 innehåller för medlemsstaterna bindande regler för ekologiska produkter. Genom lag (1995:551) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter och förordning (1995:702) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter har rådets förordning kompletterats i Sverige och behöriga myndigheter har utnämnts. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har ett delat ansvar för tillsynen över efterlevnaden av reglerna i rådets förordning (EEG) nr 2092/91, och Konsumentverket är ansvarig myndighet vad gäller marknadsföring av ekologiska produkter. Varje medlemsstat i EU är skyldig att upprätta ett kontrollsystem för den ekologiska produktionen. Medlemsstaten ska utse en eller flera myndigheter alternativt privata organ som ska handha kontroll och certifiering av ekologiska produkter enligt EG:s regler. Sedan Sverige blev medlem i EU har KRAV och Svenska Demeterförbundet varit sådana godkända kontrollorgan. Under 2003 är det dock bara KRAV som har denna funktion. (Se vidare under avsnitt 2.2.4 och 2.2.5.) Inom ramen för Sveriges miljö- och landsbygdsprogram 2000-2006 finns ett miljöstöd till ekologisk odling och djurhållning. Särskilda föreskrifter gäller för detta stöd, men reglerna är i princip kopierade ur EG:s regler för primärproduktion. I fråga om genetiskt modifierade organismer innebär detta att förbudet gäller på samma sätt inom miljöstödet som i produktion enligt EG:s regler. För miljöstödet till ekologisk produktion gäller dock inget krav på anslutning till kontrollsystemet för ekologisk produktion (dvs. anslutning till KRAV). Tillsyn av efterlevnaden av reglerna som gäller för att erhålla stöd utförs av länsstyrelserna, på samma sätt som för andra miljöstöd.

2.2.3 IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements (IFOAM) är en internationell paraplyorganisation för lantbrukar-, forskar-, utbildnings- och kontrollorganisationer som verkar för ekologisk produktion. IFOAM grundades 1972 och har omkring 700 medlemmar i ca 100 länder. IFOAM antog i maj 2002 ett officiellt ståndpunktsdokument i fråga om genetiskt modifierade organismer11. Syftet med dokumentet är att vara vägledande vid utarbetandet av regler och kriterier för ekologisk produktion. IFOAM:s ståndpunkter påverkar i hög grad KRAV, och även i viss mån EG:s regler för ekologisk produktion. IFOAM arbetar bl.a. med att ackreditera kontrollorgan enligt IFOAM:s regler (IFOAM Basic Standard). Detta arbete hanteras av en separat organisation, International Organic Accreditation Service (IOAS), som bildats specifikt för detta ändamål av IFOAM. I IFOAM:s regler finns ett förbud mot användning av genetiskt modifierade organismer som bygger på IFOAM:s officiella ståndpunkter, men det som återges här är hämtat direkt ur ståndpunktsdokumentet.

IFOAM Position on Genetic Engineering and Genetically Modified Organisms.

2.2.3.1 IFOAM:s ståndpunkter IFOAM motsätter sig generellt användning av genteknik i jordbruket, dels rent allmänt mot bakgrund av risken för stora och oförutsedda faror för hela biosfären, men i synnerhet med tanke på de ekonomiska och miljömässiga risker som ekologiska lantbrukare därigenom utsätts för. IFOAM menar att användning av genteknik i jordbruket orsakar, eller kan orsaka: – negativa och oåterkalleliga miljöeffekter, – utsläppande av organismer som aldrig tidigare har funnits i naturen och som inte heller kan tas tillbaka, – förorening av genpoolen i odlade grödor, mikroorganismer och djur, – förorening av organismer utanför lantbruket, – intrång i lantbrukares grundläggande äganderätt och äventyrande av deras ekonomiska oberoende och – oacceptabla hot mot mänsklighetens hälsotillstånd. Med anledning av detta vill IFOAM att man förbjuder användning av genetiskt modifierade organismer generellt i lantbruket. Då verkligheten idag trots allt är att genetiskt modifierade organismer redan är i bruk i många länder anser IFOAM att man måste ta ställning till hur man ska förhålla sig till de problem som därigenom uppstår. IFOAM är angeläget om att ett obligatoriskt och omfattande märkningssystem kommer till stånd. Märkningen bör enligt IFOAM inte begränsas till produkter som består av eller innehåller genetiskt modifierade organismer, utan bör även täcka in produkter som har producerats genom eller med hjälp av genetiskt modifierade organismer. IFOAM anser att den enda möjligheten att undvika inblandning av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter skulle vara ett totalförbud mot användning av genetiskt modifierade organismer, vilket IFOAM också förespråkar. IFOAM anser att man om möjligt bör etablera ”GMO-fria” zoner och/eller länder. Dessutom måste ansträngningar göras för att minska risken för inblandning, genom att de genetiskt modifierade produkterna särhålls från andra produkter. Ansvaret för detta bör enligt IFOAM helt och hållet ligga på dem som hanterar de genetiskt modifierade produkterna. Ekologiska lantbrukare ska inte behöva bevisa att deras grödor är fria från inblandning av genetiskt modifierade organismer. Det åligger enligt IFOAM:s uppfattning statsmakterna att lagstifta på ett sådant sätt att de företag som hanterar och sprider genetiskt modifierade organismer också är skyldiga att förhindra inblandning, t.ex.genom att etablera buffertzoner mellan genetiskt modifierade grödor och andra grödor. Certifiering av ekologisk produktion handlar enligt IFOAM om att kontrollera och certifiera den ekologiska produktionsmetoden, inte den ekologiska produkten. Detta synsätt är sedan länge etablerat inom den ekologiska produktionen, och det finns enligt IFOAM ingen anledning att ändra på detta mot bakgrund av problemen med genetiskt modifierade organismer. Ekologiska produkter ska inte märkas och marknadsföras som ”GMO-fria” utan snarare som ”producerade utan användning av genteknik/GMO”. IFOAM menar vidare att en konstaterad ofrivillig inblandning av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter inte nödvändigtvis ska leda till underkännande av produkterna. IFOAM anser därmed också att man inte bör etablera tröskelvärden för inblandning av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter. De ekologiska producenterna och sådana organ som kontrollerar och certifierar ekologisk produktion ska enligt IFOAM trots allt vidta åtgärder för att minimera risken för inblandning 22

av genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter, särskilt när det gäller utsäde. IFOAM är emot obligatoriska analyser av ekologiska produkter med avseende på innehåll av genetiskt modifierade organismer. IFOAM menar dock att analyser är ett lämpligt verktyg att använda i kontrollarbetet vid misstanke om slarv eller fusk i produktionen, eller för att bedöma om övriga kontrollrutiner är tillräckliga.

2.2.4 KRAV I många länder runt om i världen tillämpas huvudsakligen sådana regler för ekologisk produktion som har utarbetats av kontrollorgan och andra privata organisationer. KRAV:s regler och deras verksamhet i Sverige är ett sådant exempel. KRAV är en ekonomisk förening för ekologisk produktion. KRAV har 29 medlemsorganisationer. KRAV kontrollerar och certifierar lantbruk, förädlings- och distributionsföretag, produktionshjälpmedelsföretag, importörer, butiker, restaurang och storhushåll, biodlare, svampodlare, fiskodlare, textilproducenter samt företag som bereder läder, skinn och hudar. Antalet anslutna lantbrukare till KRAV:s kontroll i Sverige var ca 3 500 under år 2002. KRAV bildades 1985 för att skapa en trovärdig märkning av ekologiska livsmedel och förenkla för konsumenter att göra en miljöinsats genom sina dagliga inköp. Verksamhetsidén innebär att verka för en hållbar utveckling genom att ta fram regler för ekologisk produktion, kontrollera att de efterlevs och informera om KRAV-märket. KRAV:s namn och märke är registrerade varumärken. Sedan Sverige blev medlem i EU har KRAV varit ett godkänt kontrollorgan enligt EG:s regler för ekologisk produktion. Det innebär att KRAV är skyldig att erbjuda kontroll och certifiering av ekologiska produkter enligt EG:s regler. I praktiken innebär det att de producenter som vill märka och marknadsföra sina produkter som ekologiska kan välja mellan att ansluta sig till antingen KRAV:s kontroll enligt endast EG:s regler, eller till KRAV:s kontroll enligt KRAV:s regler (och då ingår kontroll enligt EG:s regler automatiskt). Endast ett fåtal producenter har hittills valt KRAV:s kontroll enligt enbart EG:s regler, bl.a. eftersom den anslutningsformen inte ger producenten rätt att använda KRAV-märket. KRAV är medlem i IFOAM. KRAV är också ackrediterat enligt IFOAM:s ackrediteringsprogram (se vidare under avsnitt 2.2.3). KRAV Kontroll AB (KKAB) är ett helägt dotterbolag till KRAV. KKAB arbetar med kontroll utomlands enligt KRAV:s regler. Internationell kontroll bedrivs i många olika länder. Kontrollerna utförs av KKAB:s egen personal, KRAV:s kontrollanter, andra kontrollanter rekryterade och utbildade av KKAB (både i Sverige och i andra länder) eller av kontrollanter från andra kontrollorganisationer som KKAB samarbetar med. Certifieringen av KKAB:s kunder sköts av KRAV.

2.2.4.1 KRAV:s ”GMO-policy” I syfte att klargöra och kommunicera KRAV:s inställning till genetiskt modifierade organismer, definiera begrepp och vara en vägledning vid beslut om regler och tillämpningar rörande GMO, har KRAV antagit en ”GMO-policy”.

”KRAV accepterar inte GMO därför att: – riskerna för och med spridning i naturen är okända, – riskerna för utarmning av biologisk mångfald såväl inom arter som vad gäller antal arter är uppenbar, – hittillsvarande tillämpningar i lantbruket gynnar ett ensidigt kemikalieberoende, brukningssystem och multinationella företag som äger och säljer både utsäde och bekämpningsmedel, och att – eventuella hälsorisker inte är fullständigt klarlagda. ”

2.2.4.2 KRAV:s regler med avseende på genetiskt modifierade organismer KRAV har i sina regler utgått från synsättet att man (dvs. generellt sett) inte vet särskilt mycket om genetiskt modifierade organismer, och väljer därför att tillämpa försiktighetsprincipen. Genetiskt modifierade organismer och produkter härledda ur genetiskt modifierade organismer accepteras därmed inte under några omständigheter i KRAV-godkänd produktion. KRAV kan underkänna en odlingsplats på grund av resthalter av oönskade ämnen12. Denna regel har hittills inte varit aktuell att tillämpa i fråga om genetiskt modifierade organismer, men skulle kunna användas för att underkänna mark där t.ex. genetiskt modifierade spillrapsplantor finns kvar från tidigare års odlingar. Vid parallellproduktion får inte genetiskt modifierade grödor odlas på den konventionella delen av brukningsenheten13. Med parallellproduktion menas odling av ekologiska och konventionella grödor på en och samma gård. I fråga om utsäde och annat förökningsmaterial samt gödsel- och bekämpningsmedel gäller förbudet mot användning av genetiskt modifierade organismer på samma sätt som enligt EG:s regler. Gödsel från genetiskt modifierade djur är uttryckligen förbjudet att använda14, men detsamma gäller alltså indirekt för en rad andra insatsmedel genom det generella förbudet. KRAV har rätt att underkänna produkter som visar sig innehålla genetiskt modifierade organismer15. Se vidare under avsnitt 2.2.4.4.

2.2.4.3 KRAV:s kontroll med avseende på genetiskt modifierade organismer I kontrollarbetet begär KRAV att den anslutna producenten kan uppvisa intyg för sådana råvaror, insatsmedel och ingredienser som skulle kunna innehålla genetiskt modifierade organismer. Av intygen ska framgå att produkten är producerad utan genetiskt modifierade organismer. Man arbetar utifrån principen om nolltolerans. Analyser ses dock bara som en möjlighet till komplettering av intyget, och vidtas endast vid misstanke om överträdelse av reglerna, alternativt inblandning av genetiskt modifierade organismer. För att hjälpa företag som är anslutna till KRAV att hålla rätt på vilka produkter som kan vara eller innehålla genetiskt modifierade organismer, alternativt innehålla produkter framställda ur genetiskt modifierade organismer, har KRAV publicerat en s.k. risklista för genetiskt modifierade organismer.

Regler för KRAV-godkänd produktion 2003 punkt 4.2.2. Regler för KRAV-godkänd produktion 2003 punkt 3.1.6. 14 Regler för KRAV-godkänd produktion 2003 punkt 3.4.1. 15 Regler för KRAV-godkänd produktion 2003 punkt 2.9.5. 13

2.2.4.4 Ansvarsfrågor, underkännande och sanktioner Generellt gäller för anslutna producenter att den som använder KRAV:s namn eller märke i marknadsföringen av en produkt har det fulla ansvaret gentemot köparen för att KRAV:s regler följs i den KRAV-godkända produktionen och får ta de ekonomiska konsekvenserna om icke godkända produkter levereras som KRAV-godkända16. Producenten är vidare skyldig att informera KRAV om alla väsentliga ändringar i verksamheten samt anmäla alla överträdelser av reglerna inom sin verksamhet, oavsett vem som överträtt reglerna och oavsett om det gjorts av misstag eller inte17. KRAV har än så länge bara i något enstaka fall beslutat att underkänna produkter på grund av oavsiktlig inblandning som ledde till spår av genetiskt modifierade produkter i ekologiska produkter. Dessa underkännanden har hittills aldrig gällt primärproduktionen utan bara förädlade livsmedel.

2.2.4.5 Pågående utvecklingsarbete inom KRAV Under 2003 bedriver KRAV ett projekt kring några frågor kopplade till genetiskt modifierade organismer. En internationell jämförelse med andra certifieringsorganisationer planeras, liksom möjligheter till och behov av utökad dokumentkontroll och analyser.

2.2.4.6 Övrigt Jordbruksverket har vid ett flertal tillfällen under 2002 diskuterat frågan om tillämpning av förbudet mot genetiskt modifierade organismer i ekologisk odling med KRAV, bl.a. i samband med mötena i kommissionens expertgrupp om genetiskt modifierade organismer (se ovan under avsnitt 2.2.1.4). KRAV har ännu inte tagit ställning till frågan om eventuella tröskelvärden för genetiskt modifierade organismer i ekologiska produkter. KRAV:s regler och/eller praxis på detta område kan vara av avgörande betydelse för förutsättningarna för samexistens i Sverige.

2.2.5 Svenska Demeterförbundet Svenska Demeterförbundet är en ideell konsumentförening som kontrollerar biodynamisk och ekologisk produktion samt auktoriserar butiker, förädlare, grossister och importörer. Svenska Demeterförbundet bildades 1957 och ingår i den internationella Demeterorganisationen som har gemensamma riktlinjer för certifiering av biodynamisk odling. De har också ett gemensamt registrerat märke. Sedan Sverige blev medlem i EU och t.o.m. 2002 har Demeterförbundet varit ett godkänt kontrollorgan enligt EG:s regler för ekologisk produktion. Demeterförbundet har dock valt att inte ansöka om förnyat godkännande för 2003, vilket innebär att Demeterkontrollerade odlare fr.o.m. 2003 även måste kontrolleras av KRAV, med avseende på EG:s regler. I januari 2001 var 115 lantbrukare anslutna till Demeterförbundets kontroll.

2.2.5.1 Demeterförbundets regler och kontroll Användning av genetiskt modifierade organismer och produkter framställda ur genetiskt modifierade organismer (s.k. GMO-derivat) är inte tillåtet inom ramen för biodynamisk

16 17

Regler för KRAV-godkänd produktion 2003 punkt 2.3.1. Regler för KRAV-godkänd produktion 2003 punkt 2.3.7 och 2.3.8.

produktion enligt Demeterförbundets regler. Förbudet gäller generellt men påpekas också specifikt i reglerna för utsäde och foder18. I likhet med KRAV kräver Demeterförbundet intyg för vissa produkter, särskilt för inköpta fodermedel innehållande potatisprotein, majsgluten, baljväxter (trindsäd) och oljekakor, där det framgår att produkten inte innehåller genetiskt modifierade organismer.

2.2.6 Codex Alimentarius Codex Alimentarius (lat."boken om livsmedel") är namnet på det regelverk för livsmedel som utarbetats inom FN:s ram under namnet Joint FAO/WHO Food Standards Programme. Programmet är gemensamt för FAO och WHO, men FAO har större delen av både praktiskt och ekonomiskt ansvar. Syftet med FAO/WHO-programmet är att skydda konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel med livsmedel. Sedan världshandelsorganisationen WTO bildades den 1 januari 1995 har Codex Alimentarius fått en starkare ställning än tidigare; om ett land anser att ett annat land ställer för stora krav på en vara så ska Codexreglerna vara utgångspunkten vid en tvistlösning i WTO. För ekologiska livsmedel finns regler antagna inom Codex Alimentarius. Enligt dessa regler är genetiskt modifierade organismer och produkter framställda ur sådana organismer inte förenliga med principerna för ekologisk produktion, och kan därför inte accepteras i ekologiska produkter.

2.3 Utsädeslagstiftning 2.3.1 Nuvarande lagstiftning Den svenska utsädeslagstiftningen baseras på EG:s rättsakter om saluföring av utsäde och förökningsmaterial. Potatis, raps, majs, sockerbeta och foderbeta är fem av de lantbruksväxter som omfattas av den svenska utsädeslagstiftningen. Både EG:s regelverk och den svenska lagstiftningen omfattar fler än dessa arter. EG:s rättsakter är uppbyggda som rådsdirektiv med en lång rad tillämpningsföreskrifter, i form av rådsbeslut, kommissionsdirektiv, kommissionsförordningar och kommissionsbeslut. De grunddirektiv som är relevanta i detta sammanhang är följande. – För majs gäller rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd. – För sockeroch foderbeta gäller rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av beta (som genom kodifiering har ersatt direktiv 66/400/EEG). – För utsädespotatis gäller rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (som genom kodifiering har ersatt direktiv 66/403/EEG). – För raps gäller rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (som genom kodifiering har ersatt direktiv 69/208/EEG). Reglerna för godkännande av sorter av dessa fem arter återfinns i rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (som genom kodifiering har ersatt direktiv 70/457/EEG).

Svenska Demeterförbundets regler 2003.

Dessa direktiv och deras tillämpningsföreskrifter är genomförda i svensk lagstiftning genom utsädeslagen (1976:298), utsädesförordningen (2000:1330) samt Jordbruksverkets föreskrifter.

2.3.1.1 Utsäde Regelverket är uppbyggt på regler för saluföringen av utsädet, inte användningen. Detta innebär att egenproducerat utsäde som används på den egna gården inte faller inom ramen för lagstiftningen, t.ex. beträffande den kommande kontrollen av tröskelvärden för innehåll av genetiskt modifierade organismer. Förutsättningen är att utsäde av de lantbruksväxter som räknas upp i bilaga 1 till utsädesförordningen (2000:1330) måste vara certifierat för att få saluföras. Certifieringen innehåller krav på kvaliteten på utsädet, produktionsregler för utsädet, regler för förpackning och märkning samt krav på att sorten ska vara godkänd. Utsäde som har certifierats i en annan medlemsstat, i ett EES-land och beträffande potatis och stråsäd även i Schweiz, samt utsäde som har certifierats i ett godkänt tredjeland får saluföras i Sverige och får inte underkastas några begränsningar för saluföringen. I utsädeslagstiftningen görs ingen åtskillnad på om utsädet är avsett för konventionell eller ekologisk odling. För sorter som är genetiskt modifierade ställs inte heller några särskilda krav beträffande utsädesproduktionen, däremot finns krav på att sorten ska ha nödvändiga tillstånd enligt miljöbalken och förordning (EG) nr 258/97 om nya livsmedel och livsmedelsingredienser, samt på märkning. Det finns ett stort antal regler för utsädesproduktion, vilka syftar till att hålla en utsädesgröda ren från oönskad inblandning av andra sorter. Dessa regler, och de kvalitetskrav som ställs, varierar beroende på art, sort, förökningssätt och utsädeskategori. Kvalitetskraven omfattar t.ex. krav på sortrenhet och på rent frö. Kraven på utsädesodlingen, t.ex. på fribelägenhet från oönskade pollenkällor, ska uppfyllas av den som producerar utsädet. Kontrollen görs genom fältbesiktning av utsädesodlingen. Fribelägenhetsavstånden vid utsädesodling av beta varierar mellan 300 och 600 meter, och vid utsädesodling av raps mellan 100 och 500 meter. Vid utsädesodling av majs ska avståndet vara minst 200 meter. Avstånden kan minskas om det vid fältbesiktningen bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. För utsädespotatis varierar fribelägenhetsavstånden mellan 10 och 500 meter, beroende på bl.a. region och syfte med intilliggande odlingar. Närmare detaljer om fribelägenhetsavstånd för raps, potatis och sockeroch foderbeta finns i bilaga 3. Det finns inga specifika regler för förekomst av utsäde av genetiskt modifierade sorter i utsäde av icke genetiskt modifierade sorter. Regler med tröskelvärden är under utarbetande men har ännu inte beslutats. I avvaktan på dessa regler finns, sedan ett kommittémöte i juli 2000, en frivillig överenskommelse i ständiga kommittén för utsäde och förökningsmaterial om en kontroll av utsäde för förekomst av inblandningar och om ett tröskelvärde på 0,5 % för godkända genetiskt modifierade grödor i utsäde av sju arter (sockerbeta, foderbeta, majs, raps, sojaböna, bomull och tomat för industriella ändamål).

2.3.1.2 Sortgodkännande Utsäde av genetiskt modifierade sorter som har godkänts och tagits in i EG:s gemensamma sortlista för lantbruksväxter respektive köksväxter får saluföras fritt i hela EU, om inga särskilda undantag har beviljats för medlemsstaterna så att de kan förbjuda saluföringen på sitt territorium. I dagsläget finns inga genetiskt modifierade sorter på någon av de 27

gemensamma sortlistorna. På nationella sortlistor finns för närvarande 23 genetiskt modifierade majssorter godkända, som av respektive medlemsstat har anmälts till kommissionen för att publiceras i den gemensamma sortlistan. Frågan om att ta in dessa genetiskt modifierade sorter i den gemensamma sortlistan har nyligen diskuterats i ministerrådet, eftersom flera medlemsstater önskar att kommissionen inte ska ta in sorterna. Normalt tas sorter in i den gemensamma sortlistan direkt efter anmälan, kommissionen gör endast en kontroll av att befintlig lagstiftning har uppfyllts. I detta fall har flera av sorterna varit anmälda till kommissionen i flera år, och uppfyller alla tillämpliga krav. Kommissionen har nu, utan egentligt lagstöd, begärt in övervakningsplaner för sorterna från respektive sortägare som ett villkor för att ta in dem på den gemensamma sortlistan. Övervakningsplanerna måste även få ett positivt utlåtande av den vetenskapliga panelen inom EFSA. Den svenska lagstiftningen har för lantbruksväxter inte använt den möjlighet som finns i direktiv 2002/53/EG om att likställa nationella sortlistor från andra medlemsstater med den nationella sortlistan och med den gemensamma sortlistan. Detta innebär att de sorter som enbart är godkända på nationella sortlistor inte kan saluföras i Sverige. Däremot kan införsel ske för egen användning av t.ex. en svensk lantbrukare genom direktköp av utsäde från något av de länder där utsädet saluförs.

2.3.2 Ändring av utsädesdirektiven Det finns ett förslag till kommissionsdirektiv om ändring av utsädesdirektiven för att införa tröskelvärden för förekomst av oavsiktlig och tillfällig förekomst av utsäde av genetiskt modifierade sorter i utsäde av icke genetiskt modifierade sorter (kommissionens dokumentnr SANCO 1542/0219). Dokumentet innehåller förslag till tröskelvärden för de arter där genetiskt modifierade sorter har tagits fram, dvs. redan är godkända eller är nära beslut om marknadsgodkännande. Dessa är sockerbeta, foderbeta, majs, potatis, raps, sojaböna, bomull, rosésallat och tomat. Tröskelvärdena föreslås i det senast utdelade förslaget ligga på 0,3 % för raps, 0,5 % för sockerbeta, foderbeta, majs, potatis, bomull, rosésallat och tomat respektive 0,7 % för sojaböna och gäller endast för godkända genetiskt modifierade grödor. För bomull har det vid diskussionerna framförts att tröskelvärdet borde höjas till 0,7 %. Förekommer en inblandning under tröskelvärdet och den är oavsiktlig får utsädet enligt förslaget saluföras utan märkning. Förekommer en inblandning över tröskelvärdet får utsädespartiet saluföras med märkning om att det innehåller genetiskt modifierat material över tröskelvärdet samt vilken transformationshändelse det är fråga om. Förslaget om tröskelvärden ska beslutas samtidigt som en kommissionsförordning om provtagning och analys för förekomst av genetiskt modifierat utsäde20, vilken ska innehålla de protokoll med bl.a. analysmetoder som en expertgrupp har tagit fram. För inblandning av utsäde av icke godkända genetiskt modifierade grödor är tröskelvärdet enligt förslaget noll, dvs. det saknas motsvarighet till det tröskelvärde för oavsiktlig 19

Commission Directive ../…/EC of […] amending Council Directives 66/400/EEC, 66/401/EEC, 66/402/EEC, 66/403/EEC, 69/208/EEC, 70/458/EEC and Decision 95/232/EEC as regards additional conditions and requirements concerning the presence of genetically modified seed in seed lots of non-genetically modified varieties and the details of the information required for labelling in the case of seeds of genetically modified varieties. 20 Commission Regulation (EC) N° ../.… of […] on a protocol for sampling and testing of seed lots of nongenetically modified varieties for the presence of genetically modified seed.

inblandning av vissa icke godkända grödor som finns för livsmedel och foder enligt förslaget till förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Förslaget ligger inom ramen för kommittésystemet, dvs. ska beslutas av kommissionen. Förslaget har diskuterats i form av ett arbetsdokument under 2001 och 2002, senast vid två möten i juli 2002. Protokollen som ska utgöra förordningen om provtagning och analys presenterades under kommitténs arbete 2001 men har inte diskuterats sedan dess. Kommissionen har bett om ett yttrande från EU:s vetenskapliga kommitté för växter om det tröskelvärde för inblandning som finns i den föreslagna förordningen om genetiskt modifierade livsmedel och foder (0,9 %) behöver påverka de föreslagna tröskelvärdena för utsäde som utgick från 1 %. Kommittén yttrade sig vid sitt möte den 30 januari 2003 över detta och anser att det inte finns några nya vetenskapliga bevis som motiverar en förändring av de föreslagna tröskelvärdena (0,3 %, 0,5 % respektive 0,7 %). Kommissionen har uttalat att man inte kommer att lägga fram förslagen för omröstning i ständiga kommittén för utsäde och förökningsmaterial förrän efter Europaparlamentets yttrande från sin andra läsning av förslaget om genetiskt modifierade livsmedel och foder, vilket väntas i juli 2003. Förslaget om tröskelvärden i utsäde, och den därtill kopplade förordningen om provtagning, kommer därför troligen att läggas fram för omröstning i september 2003.

2.3.2.1 Relevans för samexistens Utsädesdirektiven innehåller några olika former av skyddsklausuler. För att tillämpa dessa måste medlemsstaten ansöka hos kommissionen, varför de artiklarna inte är genomförda i svensk lagstiftning – de hör samman med kommittologisystemet. I direktiv 2002/53/EG om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter finns dessa skyddsklausuler i artikel 16.2 och i artikel 18. Enligt artikel 16.2 kan en medlemsstat efter ansökan få förbjuda användning av en sort på hela eller en del av sitt territorium eller att fastställa lämpliga villkor för odling av sorten samt, i det fall som avses i tredje strecksatsen, villkor för användning av produkter som härrör från odlingen, i följande fall. – Om det har fastställts att odling av sorten kan inverka skadligt på växtsundheten vid odling av andra sorter eller arter. – Om det på grundval av officiella odlingsförsök som har utförts i den ansökande medlemsstaten har konstaterats att sorten inte ger resultat som motsvarar de som erhålls för en jämförbar sort som är godkänd i medlemsstaten, eller om det är allmänt känt att sorten på grund av sina egenskaper eller sin mognadskategori inte är lämplig för odling i någon del av dess territorium. Ansökan ska lämnas in före utgången av det tredje kalenderåret efter godkännandet. – Om det finns giltiga skäl, förutom de som redan har angetts eller som har kunnat anges i samband med beskrivningen av sorten då den godkändes, att anse att sorten utgör en risk för människors hälsa och för miljön. I artikel 18 anges att om det har konstaterats att odling av en sort som har införts i den gemensamma sortlistan i en medlemsstat kan inverka skadligt på växtsundheten vid odling av andra sorter eller arter eller utgöra en risk för människors hälsa eller för miljön får denna medlemsstat efter ansökan, tillåtas att förbjuda saluföring av utsäde eller förökningsmaterial av denna sort på hela eller en del av sitt territorium.

Om det föreligger omedelbar fara för spridning av skadliga organismer eller omedelbar fara för människors hälsa eller för miljön får den berörda medlemsstaten införa förbud så snart ansökan har lämnats in och fram till dess att ett slutgiltigt beslut har fattats. Detta beslut ska fattas inom tre månader. Dessa artiklar medger en prövning för att anta särskilda odlingsregler eller för att helt förbjuda genetiskt modifierade sorter, men den ansökande medlemsstaten har bevisbördan. I dagsläget finns en rad beslut om förbud angivna i den gemensamma sortlistan, bl.a. en potatissort som Tyskland har förbjudit av fytosanitära skäl, men de flesta rör olika foderväxter som anses ha dåligt odlingsvärde. Kommissionen har dock vid kommitténs möte i januari 2003 bett medlemsstaterna att tänka igenom vilka beslut som är nödvändiga att behålla. I direktiven om saluföring av utsäde finns dessutom en artikel om bestämmelser i nationell lagstiftning som är berättigade av skäl som rör skydd av människors, djurs eller växters hälsa och liv eller skydd av industriell eller kommersiell egendom (t.ex. artikel 29 i direktiv 2002/55/EG). För sådana skyddsbestämmelser behövs ingen ansökan till kommissionen.

3 Joint Research Centres rapport om samexistens 3.1 Bakgrund I maj 2002 presenterade EU:s gemensamma forskningscentrum (JRC) rapporten ”Scenarios for co-existence of genetically modified, conventional and organic crops in European agriculture”. Rapporten gjordes på uppdrag av kommissionen (DG AGRI) och handlar om agronomiska och ekonomiska aspekter av samexistens mellan genetiskt modifierade, konventionella och ekologiska grödor. Rapporten behandlar odling av – majs (för foderproduktion), – raps (främst för utsädesproduktion) och – potatis (för livsmedelsproduktion). För varje gröda behandlas ett antal typer av gårdar, som är tänkta att tillsammans representera ett genomsnitt av hur produktionen ser ut i EU. Med hjälp av datorsimuleringar (för raps och majs) har man försökt visa hur nivåerna av inblandning påverkas av olika förändringar i odlingsmetoder, t.ex. växtföljder, jordbearbetning, sådatum och fältens placering. För potatis har man inte använt sig av datorsimuleringar utan istället anlitat en expertpanel. Rapportens slutsatser om förutsättningarna för samexistens, åtgärder för att minska inblandning och möjligheten att få en inblandning som blir lägre än vissa uppsatta tröskelvärden bygger på ett antal antaganden. Det gäller bland annat de olika gårdstyperna, odlingsåtgärder i fält, växtföljder, om man har maskinsamverkan med andra gårdar eller lägger ut vissa delar av arbetet på entreprenad. Dessa ingångsvariabler definieras i rapporten. Jordbruksverket har bedömt delar av rapporten, främst kapitel 3, ”Effects of changing farming practices in the presence of GM crops”, med avseende på dess relevans för svenska förhållanden. Jordbruksverket anser att vissa av de antaganden och resultat som redovisas kan ifrågasättas, se vidare Jordbruksverkets anmärkningar i texten.

3.2 Rapportens slutsatser 1. Åtgärder för att förhindra inblandning av genetiskt modifierade grödor i ekologiska och konventionella grödor bör införas redan när andelen genetiskt modifierade grödor i en region är liten. 2. Man kan förvänta sig mindre inblandning i ekologiska grödor eftersom det redan finns system för särhållning (från konventionella grödor). Vissa undantag finns dock, t.ex. vid produktion av ekologiskt rapsutsäde, p.g.a. problem med att kontrollera spillplantor. 3. Källor för inblandning är väl kända och kan delas in i fyra grupper: i) orent utsäde, ii) korspollinering, iii) spillplantor och iv) skörde- och lagringsmetoder. 4. Med hjälp av ändrade odlingsmetoder kan inblandning sänkas under vissa tröskelnivåer. Detta är dock beroende av gröda och gårdstyp.

5. För alla grödor och alla typer av gårdar som har undersökts gäller dock att ett tröskelvärde så lågt som 0,1 % kan anses omöjligt att leva upp till, även om man genomför stora förändringar av odlingsmetoderna. 6. Samexistens i en region (med tröskelvärden på 0,3 % för utsädesproduktion och 1 % för foder och livsmedel) kan vara tekniskt möjligt men ekonomiskt svårt p.g.a. kostnader och omfattande förändringar av odlingsmetoder. 7. Samexistens på en och samma gård framstår som orealistiskt även för större gårdar.

3.3 Majs Eftersom majsodling för foderproduktion endast förekommer i mycket liten skala i Sverige har Jordbruksverket inte utvärderat rapportens avsnitt om majs med avseende på svenska förhållanden.

3.4 Raps 3.4.1 Gårdstyp 1 – konventionell utsädesproduktion – Gården ligger i sydvästra Frankrike eller västra Tyskland . – Växtföljd: raps-höstvete-höstvete-träda-höstvete-vårgröda. – Gården har 131 ha jordbruksmark. – Andelen raps på gården är 10-12 %. – Medelstorleken på ett skifte är 6 ha. Korspollinering och spillplantor är de huvudsakliga källorna till inblandning. Inblandning efter skörd är ett mindre problem eftersom system för särhållning redan finns då gården odlar utsäde som ska certifieras. Med nuvarande åtgärder skulle inblandningen av genetiskt modifierad raps i utsädet bli 0,22 % om ingen genetiskt modifierad raps odlas på gården men 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps, och 0,42 % om ingen genetiskt modifierad raps odlas på gården men 50 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps. Om även 10 % respektive 50 % av den raps som odlas på gården skulle vara genetiskt modifierad skulle inblandningen ändå bli 0,22 % respektive 0,42 %. (Jordbruksverkets anm.: Eftersom inblandningen beräknas bli lika stor oavsett om genetiskt modifierad raps odlas på gården eller inte innebär det att spillplantor från tidigare odling av genetiskt modifierad raps på gården inte påverkar resultatet. Det verkar osannolikt, med tanke på att det står att spillplantor är en av de huvudsakliga källorna till inblandning. Se vidare i kapitel 7.) Detta innebär alltså att med nuvarande åtgärder skulle man klara att inte överstiga tröskelvärdet på 0,3 % om 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps. Om 50 % av rapsarealen odlas med genetiskt modifierad raps skulle man kunna komma under tröskelvärdet genom att vidta följande åtgärder. 1. Kantavslagning i den konventionella eller ekologiska grödan i mitten av april eller mitten av maj. Tidig avslagning försenar blomningen och sen avslagning förhindrar frösättning av spillplantor i kanterna. 2. Att ha en längre växtföljd med en ytterligare vårgröda för att bättre kunna kontrollera spillplantor. En längre växtföljd leder till att färre frön överlever från den föregående rapsgrödan på fältet. 32

3. Att så den genetiskt modifierade rapsen en månad före den icke genetiskt modifierade rapsen. Detta gör att de inte blommar samtidigt och man har möjlighet att ta bort spillplantor innan den icke genetiskt modifierade rapsen sås. För att minska inblandningen till under 0,1 % är följande åtgärder mest lämpade. 1. Att beså den uttagna arealen21 med en vårgröda. Detta gör att spillplantor varken kan producera pollen eller frön p.g.a. otillräcklig köldhärdning och att tiden är för kort fram till att vårgrödan skördas. (Jordbruksverkets anm.: Sannolikt är det spillplantor av höstraps som avses. För vårraps stämmer inte detta resonemang.) 2. Att kombinera följande åtgärder: a) beså den uttagna arealen med en vårgröda, b) kontrollera spillplantor i höstvetet effektivare, c) plöja före sådd av icke genetiskt modifierad raps, för att plöja ner eventuella genetiskt modifierade rapsfrön, d) så den icke genetiskt modifierade rapsen senare. 3. Att koncentrera utsädesodlingarna på gården. Detta gör att det är lättare att hålla avstånd till annan rapsodling både inom och utanför den egna gården. 4. Att under hela växtföljden ha en rapsfri zon på 300 meter runt de fält där utsäde odlas vissa år. Det gör att pollenflödet minskas till eventuella spillplantor. 5. Att så den genetiskt modifierade rapsen en månad före den icke genetiskt modifierade rapsen. (Detta gäller för fallet med 10 % genetiskt modifierad raps i området.)

3.4.2 Gårdstyp 2 – ekologisk utsädesproduktion – Gården ligger i sydvästra Frankrike eller västra Tyskland. – Växtföljd: raps-höstvete-vårgröda-träda-höstvete-vårgröda. – Gården har 131 ha jordbruksmark. – Andelen raps på gården är 10-12 %. – Medelstorleken på ett skifte är 6 ha. Korspollinering och spillplantor är de huvudsakliga källorna till inblandning. Inblandning efter skörd är ett mindre problem eftersom system för särhållning redan finns då gården odlar utsäde som ska certifieras. (Jordbruksverkets anm.: Att genetiskt modifierade spillplantor kan finnas beror på att isoleringsavstånd till annan raps inte hålls under hela växtföljden.) Med nuvarande åtgärder skulle inblandningen av genetiskt modifierad raps i utsädet bli 0,41 % om 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps och 0,61 % om 50 % av rapsarealen odlas med genetiskt modifierad raps.(Jordbruksverkets anm.: Även om det är svårare att bekämpa spillplantor i den ekologiska odlingen är det oklart varför inblandningen blir högre än för gårdstyp 1. Eftersom ingen genetiskt modifierad raps odlas på gården kommer de genetiskt modifierade spillplantorna bara från inkorsning från andra odlingar.)

Med uttagen areal menas åkermark tagen ur livsmedels- och foderproduktion. Uttagen areal kan antingen läggas i träda eller odlas med industri- eller energigrödor.

För att få en inblandning som ligger under 0,3 % kan följande åtgärder vara aktuella. 1. Att köra med kultivator före sådd av andra grödor än raps i stället för att plöja. Detta gör att spillplantor i större utsträckning kommer att gro i sådana grödor där det är lätt att bekämpa dem. 2. Att beså den uttagna arealen med en vårgröda. 3. Att så den icke genetiskt modifierade rapsen senare än den genetiskt modifierade rapsen sås. För att få en inblandning som ligger under 0,1 % är samma åtgärder som för gårdstyp 1 effektiva, förutom att så den genetiskt modifierade rapsen tidigare, vilket inte hade någon större effekt på den ekologiska gården.

3.4.3 Gårdstyp 2’ – ekologisk utsädesproduktion – Gården ligger i sydvästra Frankrike eller västra Tyskland. – Växtföljd: raps-höstvete-vårgröda-träda-höstvete-vårgröda. – Gården har 13 ha jordbruksmark. – Andelen raps på gården är 10-12 %. – Medelstorleken på ett skifte är 1 ha. Korspollinering och spillplantor är de huvudsakliga källorna till inblandning. Inblandning efter skörd är ett mindre problem eftersom system för särhållning redan finns då gården odlar utsäde som ska certifieras. Med nuvarande åtgärder skulle inblandningen av genetiskt modifierad raps i utsädet bli 2,01 % om 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps och 9,01 % om 50 % av rapsarealen odlas med genetiskt modifierad raps. (Jordbruksverkets anm.: Det verkar orealistiskt högt med tanke på att det handlar om en ekologisk gård och problemet med genetiskt modifierade spillplantor därför borde vara litet. Att få en så hög inblandning genom i stort sett bara korspollinering är osannolikt, se vidare i kapitel 7. Dessutom odlar gårdstypen utsäde, där det finns krav på avstånd till närmaste annan rapsgröda.) Genom att beså den uttagna arealen med en vårgröda kan inblandningen minskas till under 0,3 % om 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps. Om 50 % av rapsarealen odlas med genetiskt modifierad raps skulle den åtgärden inte vara tillräcklig. En kombination av att beså den uttagna arealen med en vårgröda, förbättrad kontroll av spillplantor i höstvetet, kantavslagning, senare sådd av den ekologiska rapsen och att köra med kultivator innan andra grödor än raps i stället för att plöja skulle kunna minska inblandningsnivån till under 0,3 %. För att komma ner till en inblandning under 0,1 % då 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps måste en kombination av åtgärder vidtas. En mycket effektiv åtgärd är att ha ett avstånd på minst 300 meter till annan rapsodling under hela växtföljden.

3.4.4 Gårdstyp 3 – konventionell produktion med eget utsäde – Gården ligger i centrala Frankrike eller östra Tyskland. – Växtföljd: raps-höstvete-höstvete. – Gården har 351 ha jordbruksmark. – Andelen raps på gården är 20 %. – Medelstorleken på ett skifte är 10-12 ha. Gården har maskinsamverkan och byter utsäde med grannar eller lägger ut delar av arbetet, t.ex. skörden, på entreprenad. (Jordbruksverkets anm.: Det är inom EU enligt utsädeslagstiftningen inte tillåtet att byta utsäde med grannar.) Den har inga speciella lagringsutrymmen för den genetiskt modifierade skörden. Detta gör att den största risken för inblandning är vid hantering av grödan. Risken för inblandning i fält är lägre eftersom skiftena är stora. Med nuvarande åtgärder skulle inblandningen av genetiskt modifierad raps i utsädet/skörden bli 0,50 % om 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps och 0,59 % om 50 % av rapsarealen odlas med genetiskt modifierad raps. Genom att använda sig av speciell utrustning vid hantering av den genetiskt modifierade rapsen, eller åtminstone genom att noggrant rengöra maskinerna efter att de har använts för genetiskt modifierad raps, skulle inblandningsnivån kunna minskas från 0,5 % till 0,14 % då 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps. Då 50 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps krävs antingen en kombination av olika åtgärder för att minska inblandningen i fält eller att man använder certifierat utsäde i stället för egenproducerat. Följande åtgärder är tänkbara: beså den uttagna arealen med en vårgröda, effektivare kontroll av spillplantor i höstvetet, plöja före sådd av den icke genetiskt modifierade rapsen, så den icke genetiskt modifierade rapsen senare. En inblandning som understiger 0,1 % går inte att nå för denna gårdstyp.

3.4.5 Gårdstyp 4 – ekologisk produktion med eget utsäde – Gården ligger i centrala Frankrike eller östra Tyskland. – Växtföljd: raps-höstvete-vårgröda-träda-höstvete-vårgröda. – Gården har 351 ha jordbruksmark. – Andelen raps på gården är 20 %. – Medelstorleken på ett skifte är 10-12 ha. Det finns en större risk för inblandning i fält här jämfört med gårdstyp 3 eftersom den här gården har en växtföljd med träda. (Jordbruksverkets anm.: Det är oklart varför trädan gör att det blir en större risk för inblandning. Tvärtom borde inblandningen minska eftersom trädan ger en bra möjlighet att kontrollera spillplantor.) Inblandningen i fält blir dock lägre än för gårdstyp 2 eftersom gården har större skiften. Efter skörd beror inblandningen på att man har maskinsamverkan med grannar som odlar genetiskt modifierade grödor. Med nuvarande åtgärder skulle inblandningen av genetiskt modifierad raps i utsädet/skörden bli 0,29 % om 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps och 1,09 % om 50 % av rapsarealen odlas med genetiskt modifierad raps. 35

För att minska inblandningen ytterligare då 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps är följande åtgärder effektiva: beså den uttagna arealen med en vårgröda, så den genetiskt modifierade rapsen tidigare eller använda certifierat utsäde. För att hamna under 0,3 % då 50 % av rapsarealen odlas med genetiskt modifierad raps kan det vara effektivt att beså den uttagna arealen med en vårgröda eller använda en kombination av följande åtgärder: beså den uttagna arealen med en vårgröda, kontrollera spillplantor i höstvetet effektivare, plöja före sådd av den icke genetiskt modifierade rapsen och så den icke genetiskt modifierade rapsen senare. För att komma under 0,1 % då 10 % av rapsarealen i området odlas med genetiskt modifierad raps är följande åtgärder effektiva: kantavslagning, koncentration av fälten och använda en kombination av åtgärder, se ovan.

3.4.6 Relevans för svenska förhållanden Utsädesproduktion av raps förekommer endast i liten omfattning i Sverige. Under 2002 godkändes ca 750 ha utsädesodlingar. Kommentarerna nedan handlar därför främst om annan oljeväxtodling än utsädesproduktion. Ekologisk odling av våroljeväxter förekommer i mycket liten omfattning i Sverige på grund av att det inte finns något bra sätt att bekämpa rapsbaggar utan kemiska bekämpningsmedel. Höstoljeväxterna blommar vissa år innan rapsbaggarna kommer fram och på så sätt är problemet mindre i höstoljeväxter. Problemet med inblandning av genetiskt modifierad raps i ekologisk raps skulle kunna bli litet, förutsatt att de lantbrukare som odlar genetiskt modifierad raps väljer att odla vårraps. I Sverige finns en annan gårdsstruktur än de exempel som tas upp i rapporten. Många gårdar är betydligt mindre, både de konventionella och de ekologiska. Det är också vanligt med spridda arrenden. Att koncentrera rapsodlingarna på gården kan därför rent praktiskt bli svårt att genomföra. Möjligheten att ha en rapsfri zon på 300 meter runt odlingarna under hela växtföljden försvåras av att skiftesstorleken är mindre i Sverige. Av samma anledning är kantavslagning en mindre intressant åtgärd.

3.4.6.1 Växtföljd I de flesta av de växtföljder som beskrivs i rapporten återkommer raps bara vart sjätte år. I Sverige återkommer oljeväxter oftast vart femte år i växtföljden. Tätare växtföljdsomlopp har tidigare förekommit vid odling av våroljeväxter, eftersom det har varit ekonomiskt fördelaktigt. En annan skillnad är att det i Sverige är mer vall i växtföljderna, framför allt i den ekologiska odlingen.

3.4.6.2 Sådatum Att så den genetiskt modifierade vårrapsen en månad tidigare skulle innebära att den blommar tidigare än den icke genetiskt modifierade rapsen. Detta är dock svårt eftersom man i Sverige sår så tidigt man kan. Senarelagd sådd kan både ge uppkomstproblem om senvår och försommar blir torr och ge för sen skörd. Höstoljeväxterna blommar ungefär samtidigt oavsett när sådden sker. Åtgärden att flytta sådatum är således inte relevant för höstoljeväxter. Dessutom kan det bli problem med övervintringen. Det gäller både den riktigt tidiga och den sena sådden.

3.4.6.3 Spillplantor Oftast odlas höstsäd efter oljeväxter, både på konventionella och ekologiska gårdar. Det är relativt vanligt att höstsäden direktsås. Bekämpning av spillplantor i konventionell odling är relativt enkel. Insådd av vall på våren efter stubbearbetning är mindre förekommande eftersom det ger ett dåligt utnyttjande av förfrukten. Det kan dock vara aktuellt på vissa djurgårdar och på ekologiska gårdar. I ekologisk odling är spillplantor däremot ett stort problem, oavsett var i växtföljden de dyker upp. Det är svårt att bekämpa dem med enbart mekanisk bearbetning. För ekologiska odlingar rekommenderar man flera ytliga stubbearbetningar efter oljeväxterna för att så många spillplantor som möjligt ska gro, för att sedan frysa bort under vintern. På uttagen areal odlas ofta en gröngödslingsgröda eller vall. Inom den ekologiska odlingen putsar man grödan för att förhindra ogrässpridning. Detta gör att eventuella spillplantor aldrig tillåts sätta frö. Det vanligaste är att man plöjer före sådd av konventionella våroljeväxter. Höstoljeväxter direktsås däremot allt mer, ca 25 % av arealen direktsås. Sådden föregås vanligen av en grundare bearbetning. Att plöja före sådd av ekologisk raps eller köra med kultivator före andra grödor än raps i stället för att plöja skulle kunna minska antalet genetiskt modifierade spillplantor i rapsen. I stället får man bekämpa dem i andra grödor.

3.4.6.4 Maskinsamverkan De problem som pekas på i rapporten när det gäller maskinsamverkan är överförbara till svenska förhållanden. Vanligast är att man delar på en tröska. Genom att t.ex. tröska all icke genetiskt modifierad raps först och därefter den genetiskt modifierade rapsen skulle maskinsamverkan kunna vara möjlig. Noggrann rengöring av tröskan krävs dock inför nästa års skörd. Om även ekologisk raps ska tröskas med samma maskin bör man vara extra observant och den som äger tröskan bör meddela den ekologiska lantbrukaren att den har använts till genetiskt modifierad raps.

3.5 Potatis 3.5.1 Gårdstyp 1 – konventionell potatisproduktion – Gården ligger i Storbritannien eller Tyskland. – Gårdens areal är 300 ha i Storbritannien och 150 ha i Tyskland. – Potatis återkommer i växtföljden vart femte eller sjätte år. – Andelen potatis på gården är 20 %. – Gården odlar 20-30 % genetiskt modifierade potatissorter. Eftersom gården odlar både icke genetiskt modifierade potatissorter och genetiskt modifierade potatissorter finns det risk för inblandning i alla produktionsled: odling, skörd, upptagning och lagring. Med nuvarande åtgärder skulle inblandningen av genetiskt modifierad potatis i skörden bli 0,36 % om 25-50 % av potatisarealen i området och på gården odlas med genetiskt modifierad potatis. För att reducera den huvudsakliga källan till inblandning, överliggarna, är det effektivt att förlänga växtföljden med en stråsädesgröda efter potatisen. Dessutom bör allt avfall som blir kvar på fältet komposteras eller helst destrueras. Med dessa åtgärder skulle inblandningen kunna minskas till 0,17 %.

3.5.2 Gårdstyp 2 – ekologisk potatisproduktion – Gården ligger i Storbritannien eller Tyskland. – Gårdens areal är 300 ha i Storbritannien och 150 ha i Tyskland. – Potatis återkommer i växtföljden högst vart sjätte år. – Andelen potatis på gården är 17 %. – Gården odlar inga genetiskt modifierade potatissorter. Hanteringen av grödan efter skörd utgör en risk för inblandning, eftersom utrustning delas med lantbrukare som odlar konventionell potatis. System för särhållning finns emellertid redan eftersom man inte vill blanda den ekologiska potatisen med den konventionella. Den främsta orsaken till inblandning är dock överliggare. (Jordbruksverkets anm.: Det är oklart på vilket sätt genetiskt modifierade överliggare kan förekomma och bli ett problem i ekologisk odling eftersom genetiskt modifierade sorter inte har odlats på samma fält, och med tanke på växtföljd, konkurrenssvaghet m.m.) Med nuvarande åtgärder skulle inblandningen av genetiskt modifierad potatis bli 0,1 % om 25-50 % av potatisarealen i området odlas med genetiskt modifierad potatis. (Jordbruksverkets anm.: Inblandningen påverkas mycket lite av hur mycket genetiskt modifierad potatis som odlas i området, se vidare i kapitel 7.) För att minska antalet överliggare kan man lägga in antingen träda eller en gröda där man kan bekämpa ogräs genom hackning i växtföljden. Dessutom bör man destruera allt avfall som blir kvar på fältet. Med dessa åtgärder skulle inblandningen kunna minskas till 0,09 %.

3.5.3 Gårdstyp 3 – konventionell tidig potatisproduktion – Gården ligger i sydvästra England eller nordvästra Tyskland. – Gårdens areal är 75 ha. – Potatis återkommer i växtföljden vart femte år. – Andelen potatis på gården är 20 %. – Gården odlar 50 % genetiskt modifierade potatissorter. Den här gårdstypen har problem med överliggare och hanteringen efter skörd, men också med renheten i det egenproducerade utsädet. Med nuvarande åtgärder skulle inblandningen av genetiskt modifierad potatis bli 0,54 % om 25-50 % av potatisarealen i området och på gården odlas med genetiskt modifierad potatis. Rekommendationerna för att minska antalet överliggare är samma som för gårdstyp 1. För att minska inblandningen efter skörd rekommenderas särhållning mellan olika sorter och att utrustningen rengörs mellan hanteringen av olika sorter. För att klara särhållningen kan en åtgärd vara att ha samma sätt- och skördedatum för de genetiskt modifierade sorterna på gården. Utbyte av utsäde mellan lantbrukare bör undvikas. (Jordbruksverkets anm.: Det är enligt utsädeslagstiftningen inte tillåtet inom EU.) Med dessa åtgärder skulle inblandningen kunna minskas till 0,28 %.

3.5.4 Gårdstyp 4 – ekologisk tidig potatisproduktion för direktkonsumtion – Gården ligger i sydvästra England eller nordvästra Tyskland. – Gårdens areal är 75 ha.

– Potatis återkommer i växtföljden högst vart sjätte år. – Andelen potatis på gården är 20 %. – Gården odlar inga genetiskt modifierade potatissorter. Inblandningen för den här gårdstypen beror främst på renheten i utsädet och antalet överliggare (se Jordbruksverkets anmärkning under gårdstyp 2). Med nuvarande åtgärder skulle inblandningen av genetiskt modifierad potatis bli 0,16 % om 25-50 % av potatisarealen i området odlas med genetiskt modifierad potatis. Eftersom utsädet är certifierat för användning inom ekologisk produktion eller producerat på isolerade fält på gården är det svårt att minska den inblandning som beror på utsädet. Problemet med överliggare är också svårt att lösa eftersom växtföljden redan är lång. Det man skulle kunna göra är att lägga in antingen träda eller en gröda där man kan bekämpa ogräs genom hackning i växtföljden. Med denna åtgärd skulle inblandningen kunna minskas till 0,13 %.

3.5.5 Relevans för svenska förhållanden Den genetiskt modifierade potatis som sannolikt först kommer att odlas kommersiellt i Sverige är stärkelsepotatis, både för utsäde och för stärkelseproduktion. Sådan potatis nämns över huvud taget inte i rapporten. Skillnaderna mellan odling av matpotatis och stärkelsepotatis är stora eftersom stärkelsepotatis odlas på kontrakt och levereras direkt till stärkelsefabriken. Särhållning är grundläggande vid all stärkelsepotatisodling. En stor risk för inblandning är vid transport, sortering och lagring av potatisen. Det är viktigt med särhållning; vid lagring ska man ha en tydlig märkning på de lådor som innehåller genetiskt modifierad potatis, enligt direktiv 2001/18/EG.

3.5.5.1 Växtföljd Den viktigaste skillnaden mellan rapportens gårdstyper och svenska förhållanden är växtföljden. I Sverige är det krav på tre potatisfria år i växtföljden vid utsädesproduktion. Vid utsädesodling i norra Sverige finns dock möjlighet att odla två år i rad, följt av fyra potatisfria år. Konventionell matpotatis återkommer generellt oftare i växtföljden i Sverige än i rapportens exempel, oftast vart fjärde år. Stärkelsepotatis återkommer vanligen ännu oftare i växtföljden.. För den ekologiska odlingens del kommer det troligen att bli gängse praxis med en växtföljd på 5-6 år. Detta beror på att svampen som ger upphov till potatisbladmögel kan överleva i jorden i form av oosporer och därigenom infektera potatisplantor tidigare på säsongen, vilket gör det svårare att bekämpa bladmöglet. Vidare odlar gårdstyp 3 och 4 bara tidig potatis. I Sverige odlas oftast både tidig och sen potatis på samma gård.

3.5.5.2 Överliggare Eftersom växtföljden är kortare i Sverige skulle problemet med inblandning från överliggare teoretiskt sett kunna bli större än i de exempel som tas upp i rapporten. Detta gäller för gårdar som odlar både konventionell och genetiskt modifierad potatis. Vårt klimat gör dock att det är ovanligt att överliggare överlever mer än en säsong. I rapporten verkar det som om all sortering görs på fälten. I Sverige sorteras potatisen huvudsakligen i lagren. Det gör att åtgärden att kompostera eller destruera avfall som blir kvar på fältet inte är relevant. De övriga åtgärder som beskrivs för att bekämpa överliggare kan tillämpas även i Sverige. Att lämna fältet orört eller att bara bearbeta grunt i stället för att plöja efter potatisskörden gör att knölarna kommer upp till ytan. Blir det en kall vinter fryser 39

knölarna sönder. Bekämpning med herbicider eller att ha träda efter potatisen är åtgärder som är möjliga att vidta. Oftast odlas dock en höstgröda efter potatis.

3.6 Övergripande synpunkter på rapporten Det är viktigt att man tolkar resultaten från datorsimuleringar försiktigt, eftersom de resultat man får helt beror på vilka ingångsvärden och antaganden man har utgått ifrån. När det gäller potatisen har det för gårdstyp 4 angivits ett bidrag på 0,01 % till inblandningen för de flesta faktorerna. Det kan ha angivits för att man inte har varit helt säker på att det är noll. Detta kan leda till att den totala inblandningen verkar högre än den egentligen är. Jordbruksverket anser att flera resultat kan ifrågasättas, som t.ex. att man anser att det blir stora problem med genetiskt modifierade överliggare och spillplantor i ekologiska odlingar. Förutom maskinsamverkan mellan lantbrukare som har ekologisk odling och lantbrukare som odlar genetiskt modifierad potatis finns det bara en möjlighet till överliggare. Det är korspollinering som ger upphov till livskraftiga frön som kan överleva i marken under en längre tid. JRC bedömer själva bidraget av korspollinering till inblandningen som noll. För resonemang kring spillplantor av raps i ekologiska odlingar, se kapitel 7.

4 Dansk utredning om samexistens Titel på den danska rapporten: ”Rapport fra udredningsgruppen vedrørende Sameksistens mellem genetisk modificerede, konventionelle og økologiske afgrøder”. Utredningsgruppen bestod av forskare från Danmarks Jordbrugsforskning, Den Kgl. Veterinär- og Landbohøjskole, Danmarks Miljøundersøgelser och Forskningscenter Risø samt handläggare från Plantedirektoratet och Fødevareøkonomisk Institut. Gruppen har i sitt arbete bl.a. utgått från JRC:s rapport om samexistens (se kapitel 3). Rapporten presenterades den 9 januari 2003. Den 28 februari 2003 presenterades en delrapport om juridiska aspekter av samexistens. I Jordbruksverkets uppdrag ingår emellertid inte att analysera denna delrapport.

4.1 Rapportens slutsatser Genetiskt modifierade grödor kan samexistera med konventionella och ekologiska grödor i ett framtida danskt jordbruk, förutsatt att de genetiskt modifierade grödorna odlas i måttlig omfattning (< 10 % av grödans areal) och att vissa åtgärder vidtas för att förhindra inblandning. Denna slutsats gäller för majs och potatis. För raps och betor krävs ytterligare analyser innan man kan bedöma vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta för att förhindra inblandning. Man tror dock inte att det går att kombinera odling av genetiskt modifierad raps och odling av ekologisk raps i samma region, vid ett antaget tröskelvärde på 0,1 %. För raps kan odlingskostnaderna öka med upp till 20 % om man vill säkerställa att inblandningen av genetiskt modifierad raps i ekologisk raps inte överskrider tröskelvärdet på 0,1 %. Det är framför allt kraven på skyddsbårder och extra bekämpning av spillplantor som är dyrt. För majs och potatis förväntas odlingskostnaderna bara öka med högst 2 % och för betor med högst 5 %. I rapporten tar man inte ställning till vem som ska betala de ökade odlingskostnaderna eller vem som ska betala de ytterligare kostnaderna för analyser och kontroll. Man tar inte heller ställning till vem som har ersättningsansvar om en ekologisk gröda får en inblandning av en genetiskt modifierad gröda över tröskelvärdet. Rapporten är inte skriven utifrån självständiga experiment eller modellberäkningar. Det finns därför ingen direkt ny kunskap i dokumentet, men tolkningen av litteraturen och praktiska erfarenheter kan vara relevant för svenska förhållanden. Detta gäller speciellt uppdelningen i olika scenarier, slutsatserna om nödvändiga skyddsbårder och avståndskrav för vissa grödor samt den stora skillnaden i extra kostnader mellan de olika grödorna. Förslaget om att införa en utbildning av lantbrukare som väljer att odla genetiskt modifierade grödor skulle kunna tillämpas även i Sverige. Utifrån reaktionerna på rapporten kan man konstatera att ersättningsansvaret vid inblandning av genetiskt modifierade grödor i konventionella och ekologiska grödor kommer att bli en central fråga när genetiskt modifierade grödor börjar odlas i större skala.

4.2 Förutsättningar Man delar in grödorna i tre kategorier, genetiskt modifierade grödor, konventionella grödor och ekologiska grödor. För inblandning av genetiskt modifierade grödor i konventionella grödor utgår man från tröskelvärdet 0,9 %. För inblandning av genetiskt modifierade grödor i ekologiska grödor utgår man från tröskelvärdet 0,1 %. (Jordbruksverkets anm.: 0,9 % är det tröskelvärde som just nu diskuteras inom EU för livsmedels- och foderprodukter. Tröskelvärdet på 0,1 % för ekologiska grödor har valts för att få ett så lågt värde som möjligt.)

Man utgår från tre olika scenarier vid värdering av den enskilda grödan. 1. 0 %-scenariot: Det odlas inte genetiskt modifierade sorter av grödan i Danmark. Det odlas inte andra genetiskt modifierade grödor som kan korsa sig med grödan. Inblandning av genetiskt modifierade grödor kan då bara ske genom importerat utsäde och genom korspollinering från grannländer. 2. 10 %-scenariot: Måttlig utbredning av genetiskt modifierade grödor. 3. 50 %-scenariot: Stor utbredning av genetiskt modifierade grödor. 10 %-scenariot anses vara det mest aktuella. Slutsatserna i rapporten om åtgärder för att minska spridningen och de ekonomiska konsekvenserna är nästan alltid lika för 10 %- och 50 %-scenarierna.

4.3 Förslag till åtgärder - generellt I rapporten diskuteras en rad åtgärder för begränsning av pollen- och fröspridning, se tabell 1. Denna tabell motsvarar tabell 9-1 i rapporten. Tabell 1. Åtgärder för att reducera genetiskt modifierade grödors spridning och överlevnad. xxx = stor effekt; xx = måttlig effekt; x = liten effekt; - = ingen effekt

Åtgärd Kontroll av utsäde

Pollenspridning -

Fröspridning xxx*

Avståndskrav**

xxx

Skyddsbård av icke genetiskt modifierad sort/gröda kring xx den genetiskt modifierade grödan

Odlingsintervall (krav på visst antal år mellan t.ex. genetiskt x modifierad raps och konventionell raps)

xxx

Grödval i växtföljden

Bekämpning av spillplantor

xxx

Bisamhällen i fältet

Rengöring av såmaskin och liknande

xxx

Rengöring av skördetröska och liknande***

xxx

Rengöring av transportvagnar och liknande

xxx

Rengöring av lager

xxx

* Risken för inblandning uppskattas vara störst i raps och majs. ** De avståndskrav som rekommenderas i rapporten är samma avståndskrav som gäller vid utsädesproduktion av respektive gröda. *** I praktiken är det mycket besvärligt att effektivt rensa en skördetröska eller en halmpress.

Kraven på åtgärder varierar beroende på gröda. Man betonar att ”all erfarenhet visar, att odling av en normal reproduktiv genetiskt modifierad gröda i ett område på sikt kommer att leda till en spridning till de motsvarande icke genetiskt modifierade grödorna i området”. Man rekommenderar att ställa krav på en obligatorisk kurs för lantbrukare i odling och hantering av genetiskt modifierade grödor som villkor för att få odla genetiskt modifierade grödor. Förslaget kan jämföras med situationen för användning av pesticider i Danmark. 42

Eftersom det enligt lagstiftningen är omöjligt att förbjuda privata hushåll att använda pesticider ställer myndigheterna krav på att alla som vill använda pesticider måste gå en två veckor lång utbildning och få godkänt betyg i ett avslutande prov. Om det inte är möjligt att ställa krav på en obligatorisk utbildning för att få odla genetiskt modifierade grödor skulle en frivillig överenskommelse kunna vara en möjlighet.

4.4 Potatis I Danmark odlades under 2001 ca 38 000 ha potatis varav ca 950 ha ekologiskt. Danmark är i princip självförsörjande med utsädespotatis. Endast små mängder importeras varje år. Potatis korsar sig inte med någon vild eller annan odlad växtart i Danmark. Möjliga spridningskällor är utsäde, överliggare, maskiner och lager. Möjliga åtgärder för att minimera spridning är kontroll av utsäde, avståndskrav (20 meter), krav på odlingsintervall, rengöring av maskiner, bekämpning av överliggare och anpassning av odlingstekniken, så att antalet överliggare blir så lågt som möjligt. För konventionell potatis skulle merkostnaden bli 260-290 DKK/ha, dvs. 1,4-1,5 % (lägst för stärkelsepotatis) för bekämpning av överliggare samt rengöring av maskiner. För ekologisk potatis skulle merkostnaden bli 360-390 DKK/ha, dvs. 1,7-1,9 % (lägst för stärkelsepotatis) för bekämpning av överliggare samt rengöring av maskiner. Alla scenarier anses kunna säkerställa att inblandningen av genetiskt modifierad potatis blir lägre än 0,1 % i ekologisk potatis och lägre än 0,9 % i konventionell potatis, förutsatt att ovanstående åtgärder vidtas.

4.5 Raps I Danmark odlades under 2002 ca 82 000 ha raps varav ca 500 ha ekologiskt. 20-50 % av utsädet importeras. Raps har korsningsbara vilda släktingar. I en dansk undersökning fann man att 44 % av en stor population av åkerkål hade rapsgener. Korsblommiga ogräs är ett stort problem på många ekologiska gårdar. Möjliga spridningskällor är utsäde, pollen och spillfrö (bl.a. vid transport av skördade frön). Möjliga åtgärder för att minimera spridning är avståndskrav, ogräshantering i och utanför fältet samt växtföljd. För konventionell raps skulle merkostnaden bli 200-450 DKK/ha, dvs. 3,6-12,0 % för bekämpning av spillplantor samt rengöring av maskiner och lager. Om man skulle etablera en 6 meter bred skyddsbård som skördas separat längs hela åkerkanten ökar kostnaden med 150 DKK/ha för ett 5 ha stort fält. För ekologisk raps skulle merkostnaden bli 300-400 DKK/ha, dvs. 5,9-20,2 % för bekämpning av spillplantor samt rengöring av maskiner och lager. Om man skulle etablera en 6 meter bred skyddsbård som skördas separat längs hela åkerkanten ökar kostnaden med 570 DKK/ha för ett 5 ha stort fält. Kostnaden för skyddsbården skiljer sig mellan konventionell och ekologisk odling, eftersom den skördade grödan i den ekologiska skyddsbården eventuellt inte kan säljas som ekologisk. Bara 0 %-scenariot kan säkerställa att inblandningen av genetiskt modifierad raps blir lägre än 0,1 % i ekologisk raps, om man inte inför särskilda åtgärder, som t.ex. stora avståndskrav, stränga krav på bekämpning av genetiskt modifierade spillplantor och regelbunden kontroll. Vid en måttlig utbredning av genetiskt modifierad raps anses det vara möjligt att inblandningen av genetiskt modifierad raps blir lägre än 0,9 % i konventionell raps. Av

rapporten framgår vidare att det saknas kunskap och att ytterligare undersökningar är nödvändiga.

4.6 Majs Under 2002 odlades ca 100 000 ha majs i Danmark, varav ca 5 000 ha ekologiskt. Allt utsäde importeras. Alla viktiga sorter är hybridsorter. Genetiskt modifierad insektresistent majs (Btmajs) är inte aktuellt att odla i Danmark, eftersom Bt-genen är verksam mot skadegörare som inte är något problem i Skandinavien. Möjliga spridningskällor är utsäde och pollen. Det förväntas inte bli något fröspill på fältet och inga problem med spillplantor i övrigt. Möjliga åtgärder för att minimera spridning är avståndskrav, kontroll av utsäde och rengöring av maskiner. För både konventionell och ekologisk majs skulle merkostnaden bli 80 DKK/ha, dvs. 1,31,4 % för konventionell majs och 1,1 % för ekologisk majs, för rengöring av maskiner. Alla scenarier anses kunna säkerställa att inblandningen av genetiskt modifierad majs blir lägre än 0,1 % i ekologisk majs och lägre än 0,9 % i konventionell majs. Detta gäller förutsatt att ovanstående åtgärder vidtas och att avståndet till odlingar av genetiskt modifierad majs är minst 200 meter.

4.7 Sockerbeta och foderbeta Under 2002 odlades ca 10 000 ha foderbetor och 56 000 ha sockerbetor i Danmark, varav ca 70 ha respektive 160 ha ekologiskt. Den största delen av utsädet importeras. Foder- och sockerbeta kan korsa sig med bl.a. strandbeta och rödbeta. Möjliga spridningskällor är utsäde, pollen och vildplantor. Möjliga åtgärder för att minimera spridningen är avståndskrav, kontroll av utsäde, rengöring av såmaskiner samt bekämpning av stocklöpare och vildbetor i fält och åkerkant. För konventionella foder- och sockerbetor skulle merkostnaden bli 300 DKK/ha dvs. 2,73,0 % för bekämpning av stocklöpare och vildbetor i fält och åkerkant samt rengöring av maskiner. För ekologiska foder- och sockerbetor skulle merkostnaden bli 470 DKK/ha, dvs. 4,3-4,7 % för bekämpning av stocklöpare och vildbetor i fält och åkerkant samt rengöring av maskiner. Alla scenarier anses kunna säkerställa att inblandningen av genetiskt modifierade betor blir lägre än 0,1 % i ekologiska betor och lägre än 0,9 % i konventionella betor. Detta förutsätter dock rengöring av maskiner, bortplockning av stocklöpare för hand, bekämpning av vildbetor, avstånd till odlingar med genetiskt modifierade betor på minst 100 meter och odlingsintervall på 5 år. Vid inhemsk produktion av betfrö föreslås ett avståndskrav på 2000 meter till odlingar med genetiskt modifierade betor. Nu är avståndskravet till annan betodling 800-1000 meter. Vidare konstateras det i rapporten att det saknas kunskap och att det finns behov av ytterligare undersökningar.

4.8 Relevans för svenska förhållanden Man odlar samma grödor i Danmark och Sverige och förhållanden kring utsädet är nästan de samma. Genomgången av spridningssätt och åtgärder för att minska spridningen är övertygande och delar av informationen skulle kunna användas för att ta fram en svensk strategi

för samexistens. De ekonomiska beräkningarna bör dock utvidgas med kostnader för analyser och kontroll för att ge en mer realistisk bild. Uppdelningen i 0 %-, 10 %- och 50 %-scenarier skulle kunna begränsas till 10 % eftersom slutsatserna om åtgärder för att minska spridningen och de ekonomiska konsekvenserna enligt rapporten nästan alltid är lika för 10 %- och 50 %-scenariot. Att tillämpa avståndskrav och skyddsbårder har kanske inte lika stora ekonomiska eller odlingsmässiga konsekvenser i Sverige som i Danmark, eftersom lantbruket i Sverige är mindre intensivt och koncentrerat. Ett avståndskrav får inte lika stora konsekvenser om det är naturligt långt mellan odlingarna. Eftersom lantbruksarealen är utspridd på en mycket större yta i Sverige än i Danmark skulle ett avståndskrav generellt sett inte vara lika svårt att uppfylla. Fälten på slättbygderna i Sverige är generellt mycket större än i Danmark. Det gör att krav på skyddsbårder inte skulle vara lika svårt att uppfylla i de delarna av Sverige. I områden med intensiv potatisodling, t.ex. Bjärehalvön, södra Halland och Kristianstadsslätten skulle emellertid avståndskrav och krav på odlingsintervall få större ekonomiska konsekvenser. Där finns en mycket intensiv produktion av färskpotatis. Det är inte ovanligt att man odlar potatis flera år i rad. Potatis odlas i dessa områden på en stor del av lantbruksarealen. Risken för spridning av genetiskt modifierad potatis vid transport och maskinsamverkan kan därför bli mer påtaglig i dessa områden. Av rapporten framgår tydligt att det är raps som kommer att bli det största problemet när genetiskt modifierade grödor börjar odlas i större skala. Man vågar i rapporten inte garantera att föreslagna åtgärder leder till att inblandningen av genetiskt modifierad raps blir lägre än tröskelvärdena. Man konstaterar att det saknas kunskap och att det behövs ytterligare undersökningar. Eftersom raps kan korsa sig med t.ex. åkerkål och rapspollen kan transporteras långa avstånd med bin och humlor är det svårt att garantera att föreslagna åtgärder är tillräckligt effektiva.

4.9 Reaktioner på rapporten i Danmark Dansk Landbrug är den största intresseorganisationen för danska lantbrukare. De stödjer rapportens slutsatser om att samexistens är möjlig. Man befarar att danskt lantbruk på sikt kommer att bli omkört av utomeuropeiska konkurrenter om man avsäger sig möjligheten att odla genetiskt modifierade grödor. Dessutom ser man framtida miljövinster. Att konsumenterna i Danmark inte är positiva till genetiskt modifierade grödor har ingen avgörande betydelse, eftersom man på viktiga exportmarknader är mindre skeptisk. En mycket stor del av den danska lantbruksproduktionen exporteras. Landsforeningen Økologisk Jordbrug är en intresseorganisation för ekologiska lantbrukare. Man önskar inte genetiskt modifierade grödor i någon form, utan vill att Danmark ska vara en ”GMO-fri” zon. Man anser att rapporten är otillräcklig som underlag för att tillåta kommersiell odling av genetiskt modifierade grödor. Man önskar få avgjort vem som är ersättningsansvarig vid inblandning av genetiskt modifierade grödor och anser att det är de som odlar dessa grödor som måste betala alla kostnader för skyddsbårder, analyser etc. Man vill ha en cost-benefit-analys över de ekonomiska konsekvenserna av ett ”GMO-fritt” Danmark, eftersom rapporten endast behandlar problem och kostnader i produktionsledet och inte försäljningsledet. Man kritiserar också att analyskostnaderna inte är inkluderade i de ekonomiska beräkningarna i rapporten.

4.10 Övergripande synpunkter på rapporten Rapporten redovisar hur man kan sänka inblandningen genom att vidta vissa åtgärder. Oftast går det att med de föreslagna åtgärderna minska inblandningen till under de föreslagna tröskelvärdena. Det redovisas dock inte om det skulle gå att komma under tröskelvärdena även med mindre omfattande eller kostsamma åtgärder, t.ex. ett mindre isoleringsavstånd än 200 meter vid odling av majs. Det ser Jordbruksverket som en brist med rapporten.

5 Strategier i andra länder En enkät skickades ut till femton länder i Europa för att undersöka om det finns några samexistensstrategier i bruk eller under utveckling. Vi efterfrågade en kort beskrivning av strategin eller det pågående arbetet, samt hänvisningar till eventuella dokument. Åtta länder svarade: Finland, Irland, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, Ungern och Österrike. Inget av dessa länder har någon strategi på plats i nuläget. Däremot pågår arbete med att ta fram strategier i Finland, Schweiz, Storbritannien och Österrike. Övriga tillfrågade länder (Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Spanien, Tjeckien och Tyskland) svarade inte på enkäten. Förfrågningar har även gått ut till de myndigheter som ansvarar för genteknikfrågor i Australien, Kanada och USA.

5.1 Danmark I Danmark har det lagts fram ett förslag till en samexistensstrategi. Förslaget baseras på en vetenskaplig rapport (se kapitel 4) och en rapport om juridiska aspekter av samexistens. Av förslaget framgår att samexistens går att reglera nationellt utan att det står i konflikt med EGlagstiftningen. Ett lagförslag kommer att läggas fram under hösten 2003. Reglerna kommer endast att rikta sig till dem som odlar och hanterar genetiskt modifierade grödor, och kommer att innebära krav på t.ex. isoleringsavstånd, odlingsintervall och kontroll av spillplantor.

5.2 Finland Behörig myndighet är Jord- och skogsbruksministeriet. En Ad hoc-grupp på departementet utvärderar biologiska frågor (t.ex isoleringsavstånd) och juridiska frågor. Lokala studier ska göras bl.a. på rybs. Nationella expertutlåtanden har efterfrågats och resultaten från JRC:s rapport om samexistens kommer att vägas in. Någon tidsplan redovisades inte.

5.3 Schweiz Den schweiziska lagstiftningen håller på att ses över. Ett beslut om en samexistensstrategi tas förmodligen i parlamentet före sommaren 2003. Det finns ett utkast till lagtext. Där framgår att alla som hanterar genetiskt modifierade organismer måste se till att förhindra inblandning i produkter som inte ska innehålla genetiskt modifierade organismer. Hur man har gått till väga för att förhindra inblandning måste dokumenteras. Den som innehar godkännandet för en genetiskt modifierad gröda föreslås vara fullt ut ansvarig för eventuell ekonomisk skada som tillfogas exempelvis ekologiska lantbrukare eller konsumenter. Detta ansvar föreslås gälla i 30 år från godkännandet.

5.4 Storbritannien En officiell strategi kommer att tas fram av UK Advisory Committee on Releases into the Environment (ACRE), en oberoende rådgivande kommitté. För närvarande finns även ett antal informella initiativ. Det ekologiska certifieringsorganet Soil Association tillämpar exempelvis regeln att genetiskt modifierade grödor inte får ha odlats under de fem senaste åren på ett fält som ska godkännas för ekologisk odling. Ekologiska grödor blir inte certifierade om de odlas inom ett visst avstånd från fältförsök med genetiskt modifierade grödor. Denna tillämpning har ingen legal grund. 47

En myndighetsfinansierad sammanslutning av jordbruksorganisationer, SCIMAC22, har utvecklat en vägledning för introduktion av genetiskt modifierade grödor. SCIMAC arbetar tillsammans med myndigheterna för att ta fram ett program för utvärdering av införandet av genetiskt modifierade grödor i Storbritannien.

5.5 Österrike Några provinser har börjat utarbeta en plan för att upprätta en ”GMO-fri” zon i hela Österrike. Man bedömer att det är det enda realistiska alternativet för att förhindra inblandning i ekologiska och konventionella grödor. En studie har finansierats av de federala myndigheterna för att utvärdera olika scenarier, däribland ett ”GMO-fritt” Österrike. Från ett ekologiskt perspektiv bedöms detta alternativ vara det mest fördelaktiga, åtminstone för de grödor som nu är godkända i EU. Ingen av dessa grödor bedöms ge någon miljöfördel utan betraktas som en källa till potentiell risk. Man anser att marknadsgodkännande av sådana genetiskt modifierade grödor som kan korsa sig med vilda släktingar måste dras tillbaka, åtminstone i de regioner där de vilda släktingarna finns.

5.6 Australien Genteknik regleras av Gene Technology Act 2000. Syftet med denna är att skydda människors hälsa och miljön. Samexistens omfattas inte. Man har övervägt att även inkludera regler om samexistens i denna lagstiftning men har bedömt att det bör ligga utanför, eftersom det berör ekonomiska aspekter.

5.7 Kanada I Kanada finns ingen strategi för samexistens.

5.8 USA I USA har genetiskt modifierade grödor odlats i stor skala i ca tio år. Från myndigheternas sida finns ingen uttalad strategi för samexistens. Det finns en lagstiftning som reglerar nya produkter som har tagits fram med modern bioteknik (t.ex. genteknik och mutationsförädling). Efter att produkterna har fått tillstånd att odlas kommersiellt betraktas de som likvärdiga jämfört med konventionellt framställda produkter. Det innebär att de produceras, lagras och transporteras tillsammans med konventionellt framställda produkter. Efterfrågan och krav från konsumenterna styr behovet av särhållning av olika produkter och produktionssätt.

Supply Chain Initiative on Modified Agricultural Crops.

6 Omfattning och utbredning av ekologisk produktion i Sverige År 2002 var ca 16 % av Sveriges åkerareal ekologiskt odlad. Ungefär hälften av den areal som är ansluten till miljöstödet för ekologisk produktion är också ansluten till KRAV:s kontroll. Gårdar med ekologisk produktion finns i hela landet. Det är relativt vanligt att en del av gården brukas ekologiskt och en annan del av gården brukas konventionellt, särskilt på gårdar som inte är anslutna till KRAV:s kontroll, men detta förekommer också på KRAV-anslutna gårdar. Andelen ekologisk produktion varierar mellan olika län. I de län som har minst ekologisk produktion uppgår den ekologiska odlingen till några få procent av åkerarealen, medan det i något län rör sig om över hälften av åkerarealen som är ansluten till miljöstödet för ekologisk produktion. Högst anslutning – räknat i procent av åkerarealen – finner man i Jämtlands län och Västernorrlands län, medan anslutningen är lägst i södra Sveriges slättbygder. Mellan år 1996 och 2000 har ökningstakten i de flesta regioner i landet legat på mellan en och tre procent per år. De regioner som har lägst anslutning har också den lägsta ökningstakten. Andelen ekologisk produktion varierar kraftigt för olika grödor. År 2000 var exempelvis 24,9 % av vallarealen i Sverige ekologiskt odlad, medan endast 3,5 % av potatisarealen, 2,4 % av oljeväxtarealen och 0,8 % av sockerbetsarealen var ekologiskt odlad. När det gäller ekologisk odling av oljeväxter dominerar höstoljeväxter; år 2000 bedrevs ekologisk odling av höstraps på 499 ha, höstrybs på 227 ha, vårraps på 201 ha och vårrybs på 207 ha.

7 Spridning av genetiskt modifierade grödor i fält I detta avsnitt redogörs i korthet för de sätt på vilka spridning kan ske vid odling av genetiskt modifierade grödor. Här tas inte upp spridning som sker i samband med eller efter skörd. Redogörelsen bygger på vetenskaplig litteratur. För referenser se bilaga 4. Spridning av genetiskt modifierade grödor i fält kan genom – inblandning i utsäde, – korspollinering, – spillplantor och – maskinsamverkan. Den inbördes rangordningen av betydelsen av dessa spridningssätt skiljer sig mellan olika grödor på grund av odlingssätt, grödans biologi m.m. Maskinsamverkan behandlas inte i detta kapitel.

7.1 Inblandning i utsäde Orent utsäde kan vara en källa till inblandning av genetiskt modifierade grödor i konventionella och ekologiska grödor. För produktion av utsäde finns regler för att säkerställa renhetsgraden och undvika inblandning av andra sorter och arter. Detta behandlas vidare i kapitel 2.

7.2 Korspollinering Två typer av korspollinering har betydelse för spridning av genetiskt modifierat material i fält: – korspollinering mellan odlingar av samma gröda och – korspollinering mellan en genetiskt modifierad gröda och dess vilda släktingar, eller spillplantor, vars avkomma i sin tur kan korsa sig med konventionella eller ekologiska grödor. Det har gjorts många undersökningar om korspollinering vid odling av genetiskt modifierade grödor (se t.ex. litteratursammanställningarna Eastham och Sweet1, 2002 och Salisbury9, 2002a). I jämförelser mellan undersökningar är det viktigt att hålla isär begreppen pollenspridning (från den genetiskt modifierade grödan) och den faktiska graden av korspollinering (dvs. till vilken grad pollen från en växt verkligen hybridiserar med en annan växt). Pollenspridning är en förutsättning för att korspollinering ska kunna ske, men att pollen sprids betyder inte att korspollinering äger rum. För att korspollinering ska vara möjlig krävs 1) sexuellt kompatibla arter, 2) att blomning sker samtidigt och 3) att avståndet mellan växterna tillåter transport av livsdugligt pollen. Pollen kan transporteras långa sträckor med vind eller insekter men har en begränsad livslängd och det är därför inte säkert att det pollen som når fram till den mottagande växten kan orsaka korspollinering. Graden av korspollinering beror givetvis på storleken av pollenspridningen men även på graden av självbefruktning hos den mottagande växten. Storleken av pollenspridningen är i sin tur beroende av fältets storlek. Ju större fältet är, desto mer pollen sprids. Även förekomsten av insekter och miljöfaktorer har betydelse för pollenspridning och korspollinering1.

Det finns flera möjliga åtgärder för att reducera pollenspridning och korspollinering. De olika åtgärdernas effektivitet varierar mellan olika grödor, och ibland kan en kombination av olika åtgärder vara den bästa lösningen. Detta behandlas även i JRC:s rapport om samexistens2. 1. Ett isoleringsavstånd (fribelägenhet) är kanske den mest uppenbara åtgärden. Den tillämpas vid exempelvis utsädesproduktion och vid fältförsök med genetiskt modifierade grödor. Flera undersökningar visar att pollenkoncentrationen minskar avsevärt med avståndet inom ett relativt litet avstånd från pollenkällan, men att små mängder pollen kan spridas över stora avstånd3,4. För korspollinerare finns resultat som visar att isolering enbart med hjälp av avstånd inte räcker för att helt förhindra korsning med andra växter5. 2. En skyddsbård kring fältet med den genetiskt modifierade grödan har visat sig vara effektiv vid t.ex. odling av genetiskt modifierad raps. Skyddsbården bör bestå av icke genetiskt modifierad raps som blommar samtidigt som rapsen i fältet och helst ha en bredd på minst 8 meter6. Minskningen av korspollinering antas uppstå genom att bina tillbringar en tid i skyddsbården innan de lämnar fältet och därigenom släpper ifrån sig en del av det pollen som kommer från den genetiskt modifierade grödan6. I en studie av herbicidtolerant raps visades att en 8-10 meter bred bård medverkar till en kraftigt minskad spridning av pollen från fältet7. 3. Olika blomningstid ger en separation i tiden och kan vara en mycket effektiv åtgärd. Den kan åstadkommas genom att odla olika sorter eller genom att förskjuta sådatum för den konventionella eller ekologiska grödan så att den genetiskt modifierade grödan blommar tidigare. Förskjutning av sådatum är emellertid inte effektivt för höstsådda oljeväxter, se kapitel 3.

7.3 Spillplantor Genetiskt modifierade grödor kan spridas via spillplantor exempelvis genom att: – spillplantor från tidigare odling av en genetiskt modifierad gröda pollinerar konventionella eller ekologiska grödor i samma fält, – spillplantor av konventionella eller ekologiska grödor pollineras av genetiskt modifierade grödor i ett närliggande fält, eller – en konventionell eller ekologisk gröda pollineras av en genetiskt modifierad gröda och spillplantor av denna korsning korsar sig med nästkommande rapsgröda. För ekologisk odling är sannolikt bara de två senare alternativen aktuella. Spillplantor kan uppkomma genom drösning eller fröspill i samband med skörd och gror i fältet under kommande år. Det kan också hända att inte alla frön som sås gror under det första året, utan kommer upp följande år eller senare. Ett tredje alternativ är spill vid transport. Vid odling av potatis kan knölar bli kvar i jorden, s.k. överliggare, och ge upphov till nya plantor och knölar under kommande år. Spillplantor och överliggare förekommer i både konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade grödor och det finns flera åtgärder för att hantera dem. Se vidare i kapitel 3. Spillplantornas förmåga att sprida sig beror mer av vilka egenskaper den aktuella grödan har, än om den är genetiskt modifierad eller inte. Resultat från en tioårig studie av spillplantor från fältförsök med raps som är tolerant mot herbiciden glufosinatammonium indikerar att plantorna inte har förbättrad förmåga att överleva eller sprida sig jämfört med spillplantor av de jämförda konventionella sorterna8. 52

Förekomst av genetiskt modifierade spillplantor i det egna fältet medför större risk för inblandning i just det fältet än vad förekomst av spillplantor i närliggande fält gör. Odlaren har emellertid själv möjlighet att vidta åtgärder för att minimera problem i det egna fältet genom övervakning och bekämpning. Om man inte odlar genetiskt modifierade grödor på sin gård får man se spillplantor som en ”tröghetsfaktor” som avspeglar den historiska korspollineringen. Från spillplantor kan man inte få högre inblandning än vad det någon gång i historien har varit korspollinering. En ytterligare spridningsväg, förutom via spillplantor, är om genetiskt modifierade grödor etablerar populationer utanför fältet som senare kan orsaka inkorsning i konventionella eller ekologiska grödor. För att detta ska vara möjligt krävs att växten har egenskaper som gör den konkurrenskraftig utanför fältet. De flesta av våra kulturväxter har emellertid under domesticeringen fått egenskaper som innebär minskad förmåga till spridning utanför odlingslandskapet, för att på så vis vara bättre anpassade till odling. Om en genetiskt modifierad gröda har fått egenskaper som skulle kunna innebära en överlevnadsfördel utanför fältet, är detta spridningssätt något som man bör uppmärksamma vid bedömning av en ansökan om avsiktlig utsättning eller utsläppande på marknaden.

7.4 Raps Raps, Brassica napus, förökar sig huvudsakligen genom självbefruktning, men även genom korsbefruktning. Graden av korsbefruktning varierar beroende på bland annat sort, klimatförhållanden och förekomst av pollinerande insekter18. Raps kan korsa sig med åkerkål (Brassica rapa) och sareptasenap (Brassica juncea). Frön kan överleva i jorden och gro efter många år. Uppgifter om livslängden för rapspollen varierar mellan 24 timmar och en vecka, med en gradvis försämring av livsdugligheten9.

7.4.1 Korspollinering Raps är den gröda där det har gjorts flest studier av pollenspridning och korspollinering, både mellan raps och raps, och mellan genetiskt modifierad raps och vilda släktingar. Resultaten varierar, och vid en jämförelse måste man vara uppmärksam på under vilka förhållanden varje studie har genomförts. Det är också svårt att utifrån studier av små fält dra slutsatser för storskalig kommersiell odling. En omfattande sammanställning över tillgänglig vetenskaplig litteratur om pollenspridning och korspollinering av raps sammanfattas bl.a. i följande punkter9. – Den största delen av pollenspridningen sker inom 10 meter från rapsfältet, men i extrema fall kan pollen transporteras med vinden upp till 1,5 kilometer och med insekter upp till 4 kilometer. – Korspollinering minskar med ökande avstånd från pollenkällan och är som störst inom ett fåtal meter från fältet. – Några större fältförsök har visat att korspollinering kan ske vid större avstånd än 400 meter. – Korspollinering på större avstånd än 400 meter är oregelbunden och förmodligen orsakad av bin.

Vid en jämförelse mellan ett femtontal studier av korspollinering på olika avstånd framgår att studier av fältförsök med större areal oftast ger högre andel korspollinering än små försök9. Skillnaderna mellan resultaten av de olika studierna varierar kraftigt, vilket illustrerar svårigheterna att dra konkreta slutsatser. Vid studier på korta avstånd (40-60 meter) varierar korspollineringen i småskaliga studier mellan 0 och 0,33 % och i storskaliga studier mellan 0 och 0,65 %. På större avstånd (360-400 meter) är motsvarande siffror 0,0038-0,06 % och 0-0,14 %. I flera av de artiklar som ingår i sammanställningen betonas svårigheten i att från sådana försök extrapolera resultatet för storskalig odling under normala betingelser.

7.4.2 Spillplantor Förekomsten av spillplantor av raps kan ibland vara riklig. Den varierar bl.a. beroende på sådatum, skördeförhållanden, jordbearbetning och miljöbetingelser. I en litteratursammanställning som behandlar hantering av spillplantor10 framgår följande. – Spill av frön vid skörden kan ge stora mängder spillplantor i kommande grödor. – Antalet spillplantor är jämförbara för konventionell och genetiskt modifierad raps. – Groningsmönstret för spillplantor är mer varierande i vårraps än i höstraps. Fördröjd groning är vanligare för vårraps. – Raps har förmåga att växa i ”störda miljöer” (vägrenar, längs järnvägar, i åkerkanter och på soptippar). Men raps är inte konkurrenskraftig jämfört med andra växter och betraktas inte som en s.k. invasiv art. – En studie av kommersiell odling i Kanada visade att spillplantor av raps kunde hanteras effektivt med den vanliga ogräsbekämpningen, oavsett om de var genetiskt modifierade eller inte.

7.5 Potatis Den odlade potatisen, Solanum tuberosum ssp. tuberosum är huvudsakligen självbefruktande. Pollination sker till stor del med hjälp av humlor16. Många av de vanliga sorterna, t.ex. Bintje och King Edvard, har nedsatt pollenfertilitet och/eller blommor som faller av efter pollinering. I fält förekommer på dessa sorter sällan bär och frön. Det är också skillnad i blomningsförmåga mellan olika sorter. Vid skörd förstörs blasten mekaniskt eller kemiskt. Det finns dåligt med vetenskapligt underlag om det efter dessa behandlingar återstår några livskraftiga frön. Det finns sorter som sätter frön i fält, t.ex. Desirée. Möjlighet finns att fröna sprids till jorden, där de kan överleva i upp till åtta år1, men det framgår inte hur dessa frön påverkas av de metoder för förstörelse av blasten vid skörd som nämns ovan.

7.5.1 Korspollinering I en studie undersöktes korspollinering mellan genetiskt modifierad potatis och närliggande annan potatis. Vid större avstånd än 20 meter mellan potatisfälten uppmättes ingen korspollinering11. En liknande studie fann 2 % korspollinering vid 0-3 meter, men därefter sjönk värdet till 0,017 % vid 10 meter och 0 % vid 20 meter12. Närbesläktade arter som förekommer i Sverige är besksöta (S. dulcamara) och nattskatta (S. nigrum ssp. nigrum). Korsningsförsök mellan potatis och dessa två släktingar har inte gett upphov till några livsdugliga frön vare sig under fältförhållanden12 eller vid laboratoriestudier13.

7.5.2 Spillplantor Knölar av potatis kan överleva under lång tid i jorden men är känsliga för frost. Det är svårt att hitta exakta uppgifter om temperaturberoendet. Generellt kan dock sägas att knölarna klarar en långsam nedfrysning och upptining bättre än om temperaturen sänks eller höjs snabbt, eller om temperaturen under en period pendlar kring fryspunkten. I Sverige är det ovanligt att överliggare överlever mer än en säsong. Vanligen försvinner dessa plantor vid normala odlingsåtgärder i fält. I en översiktsartikel om ekologiska risker med genetiskt modifierad potatis konstateras att potatisen har svårt att överleva utanför odlingslandskapet, och att det krävs en osannolik ökning av potatisens överlevnadsfördel för att genetiskt modifierad potatis ska anses kunna bli ett ogräs14. Detta bekräftas även i annan litteratur1.

7.6 Beta Sockerbeta och foderbeta är två former av huvudunderarten beta (Beta vulgaris ssp. vulgaris). De är tvååriga och blommar i regel inte vid odling. Mycket förädlingsarbete har lagts ner för att sorterna inte ska blomma under det första året. Betan är korspollinerad. Den kan hybridisera med strandbeta (Beta vulgaris ssp. maritima). Detta kräver dock överlappande utbredning och samtidig blomning. I Sverige är strandbetan sällsynt men förekommer vid stränder längs delar av Västkusten. Betan är till största delen vindpollinerad och pollen kan bäras med vinden över långa avstånd17. Det finns även uppgifter om att insekter spelar en viss roll för pollinering19. Betans pollen är känsligt för dagg och är oftast inte livsdugligt längre än ett dygn1. Frön från sockerbeta kan överleva i jorden i mer än tio år1.

7.6.1 Korspollinering Inom underarten Beta vulgaris ssp. vulgaris finns flera odlade former (mangold, rödbeta, foderbeta, sockerbeta m.fl.). Alla dessa kan i princip korsa sig med varandra, men de blommar inte alltid samtidigt. Korspollinering mellan eventuella blommande plantor vid odling av genetiskt modifierad beta och konventionell eller ekologisk beta leder inte till inblandning i skörden eftersom det är de vegetativa delarna som utnyttjas. Den största risken för inblandning finns vid utsädesproduktion, där betan tillåts att gå i blom. Vid utsädesproduktion tillämpas ett avstånd på upp till 1000 meter till annan betodling.

7.6.2 Spillplantor Vid sockerbetsodling kan spillplantor uppkomma genom att plantor som blommar under första året, s.k. stocklöpare, fröar av sig eller genom att frön från sådden gror först i efterföljande grödor. Det förekommer även en ettårig form av Beta vulgaris, s.k. vildbeta (eng. weed beet). Vid utsädesproduktion kan inkorsning av vildbeta ske. Detta leder till förekomst av blommande vildbeta i odlingar av sockeroch foderbeta. Om vildbeta förekommer i en odling av genetiskt modifierad beta kan korspollinering ske mellan vildbetan och eventuella stocklöpare från den genetiskt modifierade betan. Detta kan ge genetiskt modifierade betor i följande grödor. Andelen stocklöpare i fältet beror, förutom på förekomsten av vildbeta, på sort och klimatfaktorer.

7.7 Majs Majs, Zea mays, är ett ettårigt gräs med ursprung i Centralamerika. Majs är i huvudsak korspollinerad (ca 95 %). Dess pollenkorn är stora i jämförelse med andra grödor. Livslängden för majspollen varierar beroende på väderförhållanden. Under varma och torra förhållanden kan livslängden vara så kort som några timmar, medan svalare och fuktigare väder kan förlänga livslängden med upp till nio dagar1. Majs är vindpollinerad.

7.7.1 Korspollinering Pollenspridningen från ett majsfält sker till 90 % inom 5 meter från fältkanten1, förmodligen på grund av att pollenkornen är relativt stora. Spridningen av pollen är delvis beroende av vindriktningen och små mängder pollen kan spridas över längre avstånd vid gynnsamma vindförhållanden. Undersökningar av korspollinering mellan majsfält visar på ett liknande mönster som för pollenspridningen, men resultaten varierar beroende på försöksupplägg och odlingsförhållanden. Majs har inga vilda korsningsbara släktingar i Europa. Däremot kan korsning ske mellan odlade sorter av majs. Vid utsädesproduktion tillämpas ett avstånd på 200 meter till annan majsodling, vilket anses räcka för att garantera 99,9 % renhet för alla kategorier av utsäde1.

7.7.2 Spillplantor Spillplantor efter odling av majs förekommer i väldigt liten utsträckning. I exempelvis USA, där den största majsarealen finns, utgör inte majs något problem som ogräs. Domesticeringen har medfört att fröna sitter kvar på kolven även efter att de har mognat. Frön överlever bara ett år i jorden15 och småplantorna är känsliga för långvarig frost eller kyla.

7.8 Slutsatser Tabell 2 visar en översikt av betydelsen av de faktorer som påverkar spridning av de olika grödorna. Uppgifterna i tabellen är tänkta att underlätta en jämförelse mellan de olika grödorna och ska inte tolkas exakt. De förklaras vidare i texten för varje gröda. Tabell 2. En översikt av betydelsen av de faktorer som påverkar spridning av de olika grödorna.

Huvudsaklig pollinerings Huvudsaklig befruktningsstrategi Spillplantor/överliggare Pollenspridning Risk för korspollinering med annan gröda av samma art Risk för korspollinering med vilda släktingar

Raps vind/insekt själv (60-85 %) ja lång hög

Potatis insekt själv (80-100 %) ja kort låg

Beta Vind kors (100 %) Ja Lång medel-hög (i utsädesodling)

Majs vind kors (95 %) nej kort medel-hög

hög

låg

medel-hög

inga kända släktingar i Europa

7.8.1 Raps För raps kan risken för korspollinering mellan grödor av samma art betecknas som hög. Risken för inkorsning är extra hög för hansterila linjer eftersom det då inte finns någon konkurrens av plantans eget pollen. Undersökningar visar att pollenspridning från raps minskar kraftigt med ökande avstånd och stabiliseras på en låg nivå. Att helt förhindra korspollinering kräver andra skyddsåtgärder än enbart avståndsisolering.

7.8.2 Potatis Potatisens biologi gör att risken för korspollinering eller etablering av populationer utanför odlingslandskapet kan anses vara mycket liten så länge de insatta generna inte i sig medför en kraftigt ökad överlevnadsfördel. Överföring av gener till vilda släktingar är osannolik15. Inkorsning av genetiskt modifierat pollen vid konventionell eller ekologisk odling av potatis leder inte till inblandning i skörden eftersom man bara använder de vegetativa delarna.

7.8.3 Beta För beta kan risken för korspollinering mellan grödor av samma art betecknas som medel-hög. Detta gäller i större utsträckning för utsädesproduktion och hanteras där med hjälp av avståndskrav. Att bekämpa stocklöpare är en effektiv åtgärd för att förhindra spridning av genetiskt modifierad beta, av flera anledningar. Dels omöjliggörs spridning av genetiskt modifierat pollen till närliggande fält, och dels gör det att den genetiskt modifierade betan inte kan korsa sig med vildbetan som i sin tur skulle kunna föra de genetiskt modifierade anlagen vidare. Inkorsning av genetiskt modifierat pollen i odling av socker- eller foderbeta ger ingen inblandning i skörden eftersom man använder de vegetativa delarna av växten.

7.8.4 Majs För majs kan risken för korspollinering mellan grödor av samma art betecknas som medel-hög. Majspollen som sprids till ett annat fält späds dock snabbt ut av fältets egna pollen, så korspollinering sker främst i de yttre raderna1. Ett isoleringsavstånd på 200 meter anses kunna garantera en renhet på 99,9 % för de flesta fall1. Inkorsning av genetiskt modifierad majs i konventionell eller ekologisk majs ger inblandning i skörden eftersom det är fröna som används. Däremot är risken för vidare spridning i form av spillplantor låg eftersom majsfrön sitter kvar på kolven även efter mognad, fröna kräver värme för att gro och småplantorna är känsliga för kyla.

7.9 Framtidsutsikter Det som har redovisats i detta kapitel om spridning av pollen och resulterande korspollineringar utgår från de tekniker som används idag. Det förtjänas att påpeka att det finns en pågående teknikutveckling inom gentekniken som helt kan ändra förutsättningarna för delar av det resonemang som förs utifrån dagens situation. Inriktningar på teknikutveckling med betydelse för det förda resonemanget nämns kort nedan.

7.9.1 Begränsning av spridning Olika tekniker för reglering av blomning hos den genetiskt modifierade växten skulle kunna vara av betydelse, t.ex. hansterilitet, hämmad blomning och styrning av blomning till viss tidpunkt. Modifiering av kloroplastgenomets DNA istället för kromosomalt DNA kan troligen för de flesta arter komma att leda till mycket mindre genspridning via pollen. Tekniker som ändrar förhållanden vid befruktning kan också komma att bli användbara, såsom modifierad genetisk bakgrund för att uppnå inkompatibilitet20 och konstruktion av självbefruktande sorter. Riktat införande av främmande DNA till delar av genomet som inte integreras i hybriders genom så lätt, t.ex. C-genomet i raps, skulle eventuellt kunna leda till minskad sannolikhet för genetiskt modifierat DNA i hybridavkomma efter korsning med sexuellt kompatibla arter21. Terminatorteknik, d.v.s. framtagande av sorter som bildar sterila frön, skulle kunna resultera i mindre inblandning i utsäde. Teknik för att förhindra drösning av rapsfrön kan reducera antalet spillplantor. Försök pågår även med andra system för begränsning av spridning, bl.a. med s.k. genetic use restriction technologies (GURTs).

7.9.2 Övervakning Olika tekniker som underlättar detektion av genetiskt modifierade växter skulle kunna förbättra övervakning av förekomst av spillplantor och populationer av korsningsbara släktingar som har fått genetiskt modifierat DNA. Fältförsök med markörer för detektion i fält har redan utförts.

7.9.3 Slutkommentar De angivna teknikerna kan alltså, om de kan förverkligas för kommersiella förhållanden, innebära ökade möjligheter för samexistens. Varje teknik har dock sina begränsningar och kan troligen inte användas för alla grödor eller situationer. Vidare måste en noggrann bedömning av miljö- och hälsorisker och andra faktorer göras innan teknikerna används storskaligt. Man kan inte heller utgå ifrån att alla aktörer kommer att kunna ha tillgång till samma tekniker, på grund av t.ex. immaterialrättigheter, såvida inte samhället gör det möjligt.

8 Kunskapsluckor och forskningsbehov 8.1 Pågående forskning inom samexistensområdet 8.1.1 I Sverige Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har under 2002 beviljat medel för ett antal forskningsprojekt som rör genetiskt modifierade växter. Inget av dessa projekt behandlar emellertid frågan om samexistens. Inte heller Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, MISTRA, finansierar några sådana projekt för närvarande.

8.1.2 Farm-scale evaluations, Storbritannien I Storbritannien avslutades under 2002 ett treårigt projekt som syftar till att bl.a. studera på vilket sätt odling av herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor påverkar biodiversiteten i odlingslandskapet, jämfört med ogräsbekämpning vid odling av konventionella grödor. Försöket omfattade vår- och höstraps, foder- och sockerbeta samt majs. De odlingsmetoder som har tillämpats vid försöken bygger på den praktiska vägledning för odling av herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor som har tagits fram av SCIMAC, en myndighetsfinansierad sammanslutning av brittiska jordbruksorganisationer. SCIMAC:s vägledning bygger i stort på principerna för god jordbrukarsed. Resultaten från försöken har ännu inte publicerats i sin helhet, men en utvärdering av tillämpningen av SCIMAC:s vägledning visar att den är praktiskt genomförbar och ger bra förutsättningar för särhållning mellan genetiskt modifierade grödor och andra grödor.

8.2 Kunskapsluckor och forskningsbehov En slutsats från studier av pollenspridning till andra fält, är att storleken på givande och mottagande fält påverkar spridningens omfattning. För att säkert kunna förutsäga storleken av pollenspridning vid kommersiella förhållanden, måste storskaliga försök göras. Tillämpningen av åtgärder vid odlingen måste också kunna studeras i storskaliga sammanhang, eftersom dessa också påverkar spridningens storlek. Några initiativ till sådana studier har tagits i bl.a. Storbritannien, se ovan. Men för att få data från så realistiska förhållanden som möjligt behövs systematiska studier av inblandning i konventionella och ekologiska skördar från kommersiell odling av genetiskt modifierade grödor. Sådana forskningsstudier skulle kunna göras i exempelvis Kanada i en försöksram där man kan spåra skörd bakåt till fälten. Odlarnas odlingsåtgärder bör också registreras för att kunna finna orsaker till avvikande höga eller låga inblandningsresultat. Sådana studier skulle undanröja de osäkerheter i datorsimuleringar som beror på antaganden och ingångsvärden. Något som inte verkar beröras i befintlig vetenskaplig litteratur, men som vore värdefullt att studera, är betydelsen av naturliga landskapselements förmåga att fungera som barriärer för pollenspridning. Sådana element är t.ex. häckar, skogsdungar, kullar och banvallar. Ett effektivt utnyttjande av dessa genom odlingarnas geografiska placering skulle eventuellt kunna ha betydelse för omfattningen av pollenspridningen och därigenom för samexistens.

9 Synpunkter från samrådet 9.1 Gentekniknämnden Jordbruksverket har enligt Gentekniknämndens uppfattning trots kort tid till förfogande uppfyllt det ålagda uppdraget väl. Rapportens resultat är även tydligt presenterade. Gentekniknämnden finner det motiverat att ifrågasätta relevansen av JRC:s rapport för svenska förhållanden, med tanke på att den bygger på antaganden som matas in i datormodeller och att den är framtagen för ett sydligare klimatområde. Gentekniknämnden påpekar att samexistensfrågans lösning är viktig för att konsumenterna fritt ska kunna välja produkter från olika odlingssystem. Det är emellertid också viktigt att producenten/odlaren ges valmöjlighet. En förhoppning i detta sammanhang är att samexistens på längre sikt kommer att underlättas av åtgärder från bioteknikföretagen för att minska spridning av genetiskt modifierade egenskaper, t.ex. genom att göra egenskaperna maternellt nedärvda.

9.2 Naturvårdsverket Naturvårdsverket påpekar att uppdraget till Jordbruksverket är avgränsat till grödor i fält, vilket innebär en begränsning av perspektivet både tids- och rumsmässigt. Det vore intressant att även analysera hur odlingssystemen som sådana långvarigt ska kunna samexistera med sin omgivning. Med ett sådant bredare perspektiv måste även lagring, transport, växtföljd, skördeteknik och återkorsning från vilda släktingar inkluderas i analysen. Om inte gällande lagstiftning gör det möjligt att ställa sådana krav på användningen, vilka senare gör det möjligt att sanera miljön från en genetiskt modifierad organism, bör man överväga hur sådana instrument kan se ut i praktiken. Främmande arter som har etablerat sig och spridit sig okontrollerat ger en viss kunskap om de praktiska svårigheterna. Centralt för att undvika inblandningar är strikt kontroll av utsädesodlingarna. Det bör analyseras mer noggrant hur utsädesodlingar av icke genetiskt modifierade grödor kan skyddas för att klara gränsvärdena även i senare led. Naturvårdsverkets anser vidare att möjligheterna för att etablera så kallade ”GMO-fria” zoner bör analyseras.

9.3 Statens utsädeskontroll (SUK) SUK finner rapporten väl genomarbetad och har inget att tillföra i nuläget. SUK vill dock peka på de risker som finns för inkorsning till konventionella och ekologiska grödor, främst från genetiskt modifierad raps och rybs, samt en okontrollerbar inkorsning till vissa vilda arter. Ytterligare synpunkter kan tillkomma vid utformningen av en strategi för samexistens.

9.4 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Jordbruksverket har enligt SLU:s uppfattning trots kort tid till förfogande uppfyllt det ålagda uppdraget väl. SLU finner det motiverat att ifrågasätta relevansen av JRC:s rapport för svenska förhållande, med tanke på att den bygger på antaganden som matas in i datormodeller och att den är framtagen för ett sydligare klimatområde.

SLU påpekar att samexistensfrågans lösning är viktig för att konsumenterna fritt ska kunna välja produkter från olika odlingssystem och för att producenten/odlaren ska ges valmöjlighet.

10 Slutkommentarer – Samexistens i fält handlar bara om sådana genetiskt modifierade grödor som är godkända för odling och därmed har bedömts som säkra, dvs. att de inte innebär någon risk för människors hälsa eller för miljön. – Inblandning av genetiskt modifierade grödor i konventionella och ekologiska grödor kan uppstå även om alla odlare följer de regler som finns för respektive produktionsform. – De kommande EG-reglerna om märkning och spårbarhet ska säkerställa konsumenternas rätt att välja produktionsmetod. – Ministerrådet har föreslagit att livsmedels- och foderprodukter som innehåller mer än 0,9 % material från godkända genetiskt modifierade grödor ska märkas. Sverige har inom EU uttalat en målsättning om att detta tröskelvärde ska vara så lågt som möjligt. Bedömningen av vad som är möjligt bör ta hänsyn till samtliga aspekter av samexistens. Först när man har mer erfarenhet av storskalig odling av genetiskt modifierade grödor blir konsekvenserna av tröskelvärdet tydliga. – För ekologisk produktion gäller idag att genetiskt modifierade organismer inte får förekomma i produktionen. Det föreslagna tröskelvärdet på 0,9 % för märkning kommer att gälla även för ekologiska produkter, om inte särregler för sådana produkter antas. – De nivåer på tröskelvärden som beslutas kommer att styra vilka möjligheter som finns för samexistens.

Bilaga 1 Regeringsbeslut

2002-12-12 Statens jordbruksverk 551 82 JÖNKÖPING

Jordbruksdepartementet

Uppdrag att utreda och analysera underlag inför utformandet av en samexistensstrategi mellan odlare av konventionella, ekologiska och genmodifierade grödor (GMO) Regeringens beslut

Regeringen beslutar ge Statens jordbruksverk i uppdrag att genomföra en kunskapsinsamling och analys av de faktorer som är grundläggande för att kunna utforma en strategi för samexistens i fält mellan odlingar av konventionella, ekologiska och genetiskt modifierade grödor (GMO). Uppdraget skall omfatta följande områden: •

•

• • • •

Utvärdering av rapporten ”Scenarios for co-existance of genetically modified, conventional and organic crops in European agriculture” från Europeiska kommissionens Joint Research Centre och rapportens relevans för svenska förhållanden, med undantag för de ekonomiska aspekterna. Beskrivning av nuvarande regelverk med avseende på GMOproblematik för utsädesproduktion, ekologisk odling och genetiskt modifierade grödor samt kommande regelverk inom EU med utgångspunkt från de förslag som föreligger vid rapportens färdigställande. Studie av resultaten från den danska utredningen om samexistensstrategi och bedömning av relevansen för svenska förhållanden. Beskrivning av de eventuella samexistensstrategier som finns i medlemsstaterna inom EU/EES samt t.ex. i USA, Australien och Ungern. Redovisning av var i Sverige ekologisk produktion förekommer. Beskrivning av spridningsproblematiken (pollenspridning, barriärer, problem, forskningsresultat, kända studier, fältförsök mm).

Avgränsning sker till följande grödor: potatis, raps, majs samt sockeroch foderbeta.

Postadress 103 33 Stockholm A=SIL; C=SE

Telefonväxel 08-405 10 00

E-post: registrator@agriculture.ministry.se X400: S=Registrator; O=Agriculture; P=Ministry;

Besöksadress Fredsgatan 8

Telefax 08-20 64 96

Telex 156 81 MINAGRI S

2 Uppdraget omfattar inte att beskriva ett nationellt regelsystem för samexistens som kräver en djupare analys av lagstiftningen kring den fria rörligheten, tekniska regler och andra handelshinder. Uppdraget redovisas i en rapport som förutom fakta och en sammanfattning, innehåller en redovisning av tänkbara kunskapsluckor och förslag på forskningsbehov inom samexistensområdet. Jordbruksverket skall samråda med Naturvårdsverket och med övriga berörda myndigheter. Uppdraget skall redovisas senast den 15 maj 2003. Ärendet

Kommersiell odling av GMO-grödor inom EU blir en verklighet i en nära framtid när olika rättsakter som rör GMO träder i kraft. Även om det kan dröja innan kommersiella GMO-odlingar kommer igång i Sverige kan man på rimliga grunder anta att diskussioner om samexistensproblematik kan uppstå. I Sverige finns ingen särskild strategi eller policy för en samexistens mellan GMO-odling och andra odlingsformer. Ett av problemen med samexistens är att odling av genetiskt modifierade grödor kan leda till inblandningar i närliggande odlingar där de inte är önskvärda. Eftersom det för närvarande saknas lagstiftning om tröskelvärden innebär detta att samtliga fall av inblandningar som upptäcks i konventionella eller ekologiska odlingar idag skulle leda till att skörden inte kan säljas som konventionell respektive ekologisk utan att märkas. Även om tröskelvärden fastställs i kommande lagstiftning kommer problemen att kvarstå i de fall inblandningen överskrider tröskelvärdet. I förslaget om tillägg till utsädesdirektivet (SANCO/1522/02/July 2002) har det överlåtits till odlarna att ansvara för att vissa procentsatser i produkterna inte överskrids. I en rapport från maj 2002 från kommissionens Joint Research Centre har man genom ett antal scenarios analyserat problemen för samexistens mellan GMO-odlare, konventionella och ekologiska odlare som visar på både problem och möjligheter för samexistens. I dagsläget finns främst två möjligheter för att hantera problemen kring samexistens, lagstiftning eller frivilliga överenskommelser. Konventionell produktion

Enligt nuvarande regler tillåts oavsiktlig förekomst i livsmedel av en genetiskt modifierad majs respektive soja upp till en nivå av 1% utan att märkning krävs. I kommissionens förslag till förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder (KOM (2001) 425) föreslås att oavsiktliga inblandningar upp till högst 1% skall få finnas i livsmedel och foder utan att behöva märkas. Förslaget om livsmedel och foder behandlades av jordbruksrådet 27–28 november 2002 och antogs bl. a. med en justering av gränsen för oavsiktlig

3 inblandning till högst 0,9 %. Förslaget om spårbarhet och märkning behandlades av miljörådet den 9 december 2002 och det beslutades en politisk överenskommelse om en gemensam position. Ekologisk produktion

Enligt de nuvarande EG-reglerna för ekologisk produktion förordning (EEG) nr 2092/91 får inte något material som härrör från genetiskt modifierade växter eller genetiskt modifierade produkter användas inom den ekologiska produktionen eller finnas med i slutprodukten. Diskussioner om att eventuellt införa gränsvärden för oavsiktlig inblandning av genetiskt modifierat material i ekologiska produkter har förts inom EU. International Federation of Organic Agriculture Movements (IFOAM) menar att man inte bör fastställa några särskilda gränsvärden för ekologiska produkter, utan de bör följa de som sätts för konventionella grödor. Utsädesproduktion

Det finns ett stort antal regler för utsädesproduktion vilka syftar till att hålla en utsädesgröda ren från oönskad inblandning av andra sorter. Kraven skall uppfyllas av den som producerar utsädet. Enligt nuvarande lagstiftning finns inga tröskelvärden för förekomst av genetiskt modifierat material i utsäde. Däremot finns sedan augusti 2000 en frivillig överenskommelse i Ständiga Kommittén för Utsäde och Förökningsmaterial om kontroll av utsäde, om ett tröskelvärde på 0,5 % för oavsiktlig inblandning av godkända genetiskt modifierade grödor. Inom kommittén pågår diskussioner om ett förslag till ändring av utsädesdirektiven för att fastställa tröskelvärden för oavsiktlig inblandning av genetiskt modifierat material. Förslaget innebär också att saluföring av utsäde med en inblandning av en godkänd genetiskt modifierad sort över tröskelvärdet medges om den märks. I förslaget finns ingen reglering t.ex. krav på fribelägenhet eller för frukt av hur utsädesproducenten skall klara de krav som lagstiftningen kommer att ställa. Förslaget till direktiv om oavsiktlig inblandning av genetiskt modifierat material i utsäde kommer troligen tidigast att läggas fram till omröstning i kommissionen i december 2002. Övrigt

I förslag till rådets slutsatser avseende kommissionens Strategi för bioteknikområdet (KOM(2002)27 Slutlig), säger man vad beträffar lagstiftningen om GMO, att kommissionen, medlemsstaterna och andra berörda intressenter så snart som möjligt skall utveckla agronomiska och andra förutsättningar för att försäkra en möjlig samexistens mellan alla former av jordbruk (odling) utan att utesluta GM-grödor. I en del andra länder pågår såväl försöksverksamhet om samexistens som förberedelser för samexistensstrategier. I t.ex. Storbritannien har man sedan flera år genomfört storskaliga fältförsök med olika produktionsformer. De utvärderas f.n. och resultat förväntas under år 2003.

4 Danska Födevaruministeriet startade i juni 2002 ett projekt om samexistens mellan GMO, konventionella och ekologiska odlare. Ministeriet avser att ta fram en strategipolicy för samexistens. På regeringens vägnar

Ann-Christin Nykvist

Stefan Källman

Kopia till Miljödepartementet Gentekniknämnden Sveriges lantbruksuniversitet Naturvårdsverket

Produkten får inte släppas ut på marknaden

62-87 röster för nej

Ministerrådet

Färre än 62 röster för ja

Om ino i n g e m t t be re m s l u åna t fatt der a s

n 62

ter för

eä Färr

rös 62-87

Kommissionen skriver förslag till beslut

Omröstningsfas

EFSA skriver ett utlåtande

Föreslår att ansökan avslås

r ne

Kommissionens beslut gäller

r fö öste

Vidare för godkännande under utsädes- resp. livsmedelslagstiftning

Godkännande skrivs av den behöriga myndigheten, gäller i hela EU

Sökanden kan dra tillbaka ansökan

Om inv i n g e änd t l a n e d Om r kom överen smel se n ås

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA)

Om överenskommelse inte nås

Överenskommelsefas

Om något land invänder

Invändningsfas

Föreslår att ansökan beviljas

Ansökan lämnas in till en nationell behörig myndighet – myndigheten skriver en bedömningsrapport

Schematisk bild av ärendegången vid utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer

Bilaga 2

Bilaga 3

Fribelägenhetsavstånd Ur Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter, bilaga 3 ”Krav på utsädesodling för certifiering av skörden och på fältbesiktning”. Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering. Raps

Minsta avstånd

Raps utom hybridsorter: – för produktion av stam- och basutsäde

200 m

– för produktion av certifikatutsäde

100 m

Raps för produktion av hybrider: – för produktion av basutsäde

500 m

– för produktion av certifikatutsäde

300 m

Socker- och foderbeta

Minsta avstånd

1. Vid produktion av stam- och basutsäde: – från varje pollenkälla av familjen Beta

1000 m

2. Vid produktion av certifikatutsäde: a) av sockerbeta: – från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan

1000 m

– från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid

600 m

– från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid

600 m

– från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet

600 m

– från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid

300 m

– från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid

300 m

– mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta där hansterilitet inte används

300 m

Socker- och foderbeta, forts.

Minsta avstånd

b) av foderbeta: – från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan

1000 m

– från tetraploida foderbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid

600 m

– från diploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid

600 m

– från foderbetspollenkällor av okänd ploiditet

600 m

– om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid, från diploida foderbetspollenkällor

300 m

– från tetraploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid

300 m

– mellan två odlingsfält för utsäde av foderbeta där hansterilitet inte används

300 m

Isolering är inte nödvändig mellan två grödor där samma pollenkälla används. Ploiditeten hos såväl de fröbärande som de pollenspridande komponenterna i utsädesproducerande gröda måste fastställas med hänvisning till EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Om denna uppgift inte lämnas för en sort ska ploiditeten betraktas som okänd och ett minsta isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas. Potatis Ur Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis. 14 § Olika kloner av stamutsäde skall vara åtskilda så att de inte vidrör varandra. 15 § Stamutsädesodling i klass S1 och S2 skall vara omgiven av minst 100 m skog eller 500 m öppen terräng (i Västerbotten och Norrbotten 100 m skog respektive 300 m öppen terräng) i förhållande till a. växthus, b. lagerhus för annan potatis än stamutsäde, eller c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst klass S3. 16 § Stamutsädesodling i klass S3 skall ha ett avstånd på minst 100 m till a. växthus, b. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling planerad för lägst klass SE. 17 § Basutsädesodling skall ha ett avstånd av minst 25 m till a. växthus, b. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller c. annan odling av potatis som inte är utsädesodling grundad på stamutsäde eller basutsäde. 18 § Certifikatutsädesodling skall ligga minst 10 m från potatisodling som inte är utsädesodling.

Bilaga 4

Källförteckning till kapitel 7 1. Eastham K och Sweet J. 2002. Genetically modified organisms (GMOs): The significance of gene flow through pollen transfer. Environmental issue report No. 28, European Environment Agency (http://reports.eea.eu.int). 2. Bock A, Lheureux K, Libeau-Dulos M, Nilsagård H och Rodriguez-Cerezo. 2002. Scenarios for co-existence of genetically modified, conventional and organic crops in European agriculture. IPTS – JRC synthesis report. 3. Dale PJ och Moynes CL. 1999. Organic farming and gene transfer from genetically modified crops. John Innes Centre. MAFF Research Project OF0157 (www.gmissues.org). 4. Thompson CE, Squire G, Mackay GR, Bradshaw JE, Crawford J och Ramsay G. 1999. Regional patterns of gene flow and its consequences for GM oilseed rape. Gene flow and agriculture: Relevance for transgenic crops, BCPC Symposium Proceedings No. 72, pp. 95100. 5. Ellstrand NC och Hoffman CA. 1990. Hybridization as an avenue of escape for engineered crops. Strategies for risk reduction. BioScience 40:6, pp. 438-442. 6. Morris WF, Kareiva PM och Raymer PL. 1994. Do barren zones and pollen traps reduce gene escape from transgenic crops? Ecol. Appl. 4(1), pp. 157-165. 7. Staniland BK, McVetty PBE, Friesen LF, Yarrow S, Freyssinet G och Freyssinet M. 2000. Effectiveness of border areas in confining the spread of transgenic Brassica napus pollen. Canadian Journal of Plant Science 80, pp. 521-526. 8. Crawley MJ, Brown SL, Hails RS, Kohn DD och Rees M. 2001. Transgenic crops in natural habitats. Nature 409, pp. 682-683. 9. Salisbury P. 2002a. Pollen movement in canola (Brassica napus) and outcrossing between B. napus crops. University of Melbourne, Report PAS0202. 10. Salisbury P. 2002b. Survival of canola (Brassica napus) seed and management of canola volunteers. University of Melbourne, Report PAS0203. 11. Conner AJ and Dale PJ. 1996. Reconsideration of pollen dispersal data from field trials of transgenic potatoes. Theor. Appl. Genet. 92:505-508. 12. McPartlan HC och Dale PJ. 1994. An assessment of gene transfer by pollen from fieldgrown transgenic potatoes to non-transgenic potatoes and related species. Transgenic Research 3, pp. 216-225. 13. Eijlander R och Stiekema WJ. 1994. Biological containment of potato (Solanum tuberosum): outcrossing to the related wild species black nightshade (Solanum nigrum) and bittersweet (Solanum dulcamara). Sexual Plant Reproduction 7:1, pp. 29-40. 14. Love SL. 1994. Ecological risks of growing transgenic potatoes in the United States and Canada. American Potato Journal Vol. 71, pp. 647-659. 15. Kapteijns AJAM. 1993. Risk assessment of genetically modified crops. Potential of four arable crops to hybridize with the wild flora. Euphytica 66, pp. 145-149. 16. Anonymous. Consensus Document on the Biology of Solanum tuberosum subsp. tuberosum (Potato). 1997. No 8, Series on Harmonization of Regulatory Oversight in Biotechnology, OECD.

17. Anonymous. Consensus Document on the Biology of Beta vulgaris L. (Sugar Beet). 2001. No 18, Series on Harmonization of Regulatory Oversight in Biotechnology, OECD. 18. Anonymous. Consensus Document on the Biology of Brassica napus L. (Oilseed rape). 1997. No 7, Series on Harmonization of Regulatory Oversight in Biotechnology, OECD. 19. Free JB, Williams IH, Longden PC och Johnson MG. 1975. Insect pollination of sugar beet (Beta vulgaris) seed crops. Annals of Applied Biology, 81:2, pp. 127-134. 20. GuĂŠritaine G och Darmency H. 2001. Polymorphism for interspecific hybridisation within a population of wild radish (Raphanus raphanistrum) pollinated by oilseed rape (Brassica napus). Sexual Plant Reproduction, 14:3, pp. 169-172. 21. JĂśrgensen RB. 1999. Gene flow from oilseed rape (Brassica napus) to related species. Gene flow and agriculture: Relevance for transgenic crops. BCPC Symposium Proceedings No. 72, pp. 117-124.

Jordbruksverkets rapporter 2002 1. Fri handel med mjölkkvoter, –en utvärdering av införandet 2. Miljöeffekter av EU:s jordbrukspolitik 3. Kväveprovtagning i höstvete 4. Marknadsöversikt – Trädgårdsprodukter 5. Tullsänkningar – Tänkbara metoder i WTO-förhandlingarna 6. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM 7. Handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel 8. Strategi för inventering av kulturväxter i Sverige 9. Programmet för odlad mångfald – Verksamhetsåret 2001 10. Att vara lantbrukare eller inte 11. Riktlinjer för gödsling och kalkning 2003 12. Marknadsöversikt – vegetabilier 13. Marknadsöversikt – animalier

Jordbruksverkets rapporter 2003 1. Indikatorarter – metodutveckling för nationell övervakning av biologisk mångfald i ängs- och betesmarker 2. Jordbrukspolitiken och miljön, Igår – Idag – Imorgon 3. Jordbruksverkets foderkontroll 2001 4. Ökad mångfald – kunskapssammanställning om nyskapande av livsmiljöer i enahanda åkerlandskap 5. Förslag till bestämmelser för att minska nitratutlakningen från jordbruket – enligt nitratdirektivet (direktiv 91/676/EEG) m.m. 6. Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll – Uppgifter t.om. år 2001 7. Hur går det för svenskt jordbruk – en jämförelse med några konkurrentländer 8. Jordbruksverkets foderkontroll 2002 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2002 9. Utvärdering av dokumentation vid enskild rådgivning inom KULM – Kompetensområde 2 och 3 10. Marknadsöversikt – bearbetade trädgårdsprodukter

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-03/11-SE SJV offset, Jönköping, 2003 RA03:11