ra11_9

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2010

Rapport 2011:9

•

Totalt uppgår hanteringskostnaden för EU-stöd under år 2010 till 767 mnkr att jämföra med 797 mnkr för år 2009.

•

Kännetecknande för år 2010 är det omfattande arbete som lagts ner inom ramen för styr- och uppföljningssystemet med fokus på att betala ut gårdsstöden per den 1 december samt miljöersättningarna per den 28 december.

•

Antalet SAM-kontroller har ökat jämfört med 2009.

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hantering av EU-stöd 2010

Denna rapport är en redovisning av uppdrag ”Kostnader för EU-stöd” som återfinns i Jordbruksverkets regleringsbrev. Jordbruksverket ska till Regeringskansliet redovisa myndigheters totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöd.

Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åtgärder för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Vilka kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster som uppnåtts under året ska också redovisas.

0ve00ka Författare Ann Milton Eila Mårtensson

Sammanfattning Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna under en följd av år bedrivit ett metodiskt kvalitetsarbete för att effektivisera administrationen av EU-stöden. Effekterna av de genomförda åtgärderna för att uppnå förenklingar och mer enhetlig regeltillämpning har samtidigt inneburit en effektivare hantering och förbättring av kvaliteten i hanteringen.

Den sammanlagda kostnaden för hantering av EU-stöden uppgår för 2010 till 767 mnkr.

Hur kostnaderna fördelar sig på olika verksamheter och myndigheter framgår av nedanstående tabell.

Jordbruksverket, marknadsstöd

2009 22

2010 16

Jordbruksverket, övriga EU-stöd

328

282

Länsstyrelserna, jordbrukarstöd

320

343

Länsstyrelserna, landsbygdsstöd

99

103

Övriga myndigheter

28

23

797

767

(mnkr)

Kännetecknande för 2010 är det omfattande arbete som lagts ner inom ramen för ett särskilt projekt, med fokus på att betala ut gårdsstöden per den 1 december 2010 samt miljöersättningarna per den 28 december 2010. Detta arbete är också något som återkommer som ett positivt inslag i länsstyrelsernas rapporter över EUstödshanteringen 2010.

Ett stort antal förenklingsprojekt har startat under 2010 och kommer att pågå även under 2011.

Blockinventeringsprojektet har avslutats under 2010 och ajourhållningen av blockdatabasen har kommit igång.

Landsbygdsprogrammet har halvtidsutvärderats under 2010, och vissa förändringar i programmet till följd av denna utvärdering kommer att bli aktuella under 2011.

Förändringar av landsbygdsprogrammet till följd av Hälsokontrollen har genomförts under 2010. En del förändringar har även genomförts av gårdsstödet 2010.

På handläggnings- och kontrollsidan kan bland annat påpekas att antalet SAMkontroller (gårdsstöd, miljöersättningar, kompensationsbidrag) har ökat jämfört med 2009.

Innehåll 1

Inledning .................................................................................................................. 4

2

Samråd ..................................................................................................................... 4

3

Kostnader för hantering av EU-stöden år 2010................................................... 5 3.1

Omfattning ........................................................................................................ 5

3.2

Avgränsning ..................................................................................................... 7

3.3

Tillvägagångssätt .............................................................................................. 7

3.4

Redovisningsmodell ......................................................................................... 8

3.5

Tillförlitlighet ................................................................................................... 8

3.6

Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd ........................................ 9

3.6.1

Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2010 ........................ 10

3.6.2

Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering................................ 13

3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2010 ............................................................................... 15

4

Redovisning av genomförda åtgärder ................................................................ 17 4.1

Övergripande insatser ..................................................................................... 17

4.1.1

Förändringar av landsbygdsprogrammet ................................................ 17

4.1.2

Blockinventeringen ................................................................................. 17

4.1.3

Ajourhållning av blockdatabasen ........................................................... 17

4.2

Åtgärder för att minska administrationen ....................................................... 18

4.2.1

IT-handläggningssystemen ..................................................................... 18

4.2.2

Datafångst ............................................................................................... 18

4.2.3

Styr- och uppföljningssystem för SAM-ansökan (SUSS) ...................... 19

4.2.4

Förenklingsprojekt .................................................................................. 20 1

4.2.5 4.3

5

Kontrollverksamheten ............................................................................ 20 Åtgärder för att öka likabehandlingen ............................................................ 21

4.3.1

Styrmedel ................................................................................................ 21

4.3.2

Informations- och utbildningsinsatser .................................................... 22

Samverkansformer ............................................................................................... 24 5.1

Samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna ................ 24

5.2

Samverkan mellan länsstyrelserna.................................................................. 24

5.2.1

- Samverkansformer ............................................................................... 26

5.2.2

- Effektivisering av administrationen ..................................................... 26

5.2.3

- Likabehandling och service .................................................................. 26

5.2.4

- Effektivitet och kvalitet i verksamheten............................................... 26

5.2.5

- Ekonomiska samordningsvinster.......................................................... 27

5.2.6 - Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster ................................... 27

6

Kostnader för handläggnings- och kontrollärenden ......................................... 28 6.1

Jordbrukarstöden ............................................................................................ 28

6.1.1

Volymer för jordbrukarstöden ................................................................ 28

6.1.2

Kostnader för jordbrukarstöden .............................................................. 32

6.1.3

Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden ................................................ 36

6.2

6.2.1

Volymer för landsbygdsstöden ............................................................... 39

6.2.2

Kostnader för landsbygdsstöden............................................................. 40

6.2.3

Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden ............................................... 43

6.3

2

Landsbygdsstöden .......................................................................................... 39

Totalkostnad för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden .......... 45

Bilagor 1.1 Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU: s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år 2010 1.2 Länsstyrelsens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl. landsbygdsfonden) per utbetalningsärende, SAM-ansökan och län.

1.3 Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2008-2010 1.4 Länsstyrelsernas kontrollfrekvenser 2008-2010 1.5 Åtagandeplaner 2 Rapporter från samordningsansvariga i respektive samordningsregion avseende jordbruksadministrationen 2.1 Länsstyrelsen i Jönköping 2.2 Länsstyrelsen i Skåne 2.3 Länsstyrelsen i Västra Götaland 2.4 Länsstyrelsen i Västmanland 2.5 Länsstyrelsen i Gävleborg 2.6 Länsstyrelsen i Västernorrland 2.7 Länsstyrelsen i Västerbotten

3

1 Inledning Regeringen har i regleringsbrevet uppdragit åt Jordbruksverket att beräkna totalkostnad, styckkostnad och volym för handläggningen av olika EU-stöd år 2010. Redovisningen ska även omfatta genomförda åtgärder för att minska administrationen, åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning. Jordbruksverket ska även redovisa uppnådda kvalitetsförbättringar och effektivitetsvinster. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2011.

Kostnader för hantering av EU-stöden avseende år 2008—2010 vid berörda myndigheter redovisas i avsnitt 3.

I avsnitt 4 redovisas Jordbruksverkets och länsstyrelsernas genomförda åtgärder för att åstadkomma förenklingar och enhetligare regeltillämpning. Avsnitt 4 innehåller vidare en redovisning av åtgärder för att minska kostnaderna för administrationen av EU-stöd samt belyser genomförda kvalitetsförbättringar och effektiviseringar. Avsnitt 5 beskriver samverkansåtgärder, både mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna.

I avsnitt 6 redovisas resultatet av Jordbruksverkets beräkningar av kostnaderna för hantering av EU-stöden.

2 Samråd Sammanställning av länsstyrelsernas kostnadsredovisningar samt övrigt sifferunderlag till rapporten har skickats ut till samtliga länsstyrelser för kvalitetsgranskning.

Jordbruksverket har samrått med LD-gruppen, ett samrådsorgan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna, rörande rapporten.

4

3 Kostnader för hantering av EU-stöden år 2010 Jordbruksverket har sedan år 1996 på regeringens uppdrag beräknat kostnaderna för handläggning av EU-stöd till jordbruket. Uppdraget har genomförts genom att uppgifter hämtats från de myndigheter som deltagit i hanteringen av stöd finansierade av EU: s jordbruksfonder. Myndigheterna är samtliga länsstyrelser, Naturvårdsverket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget. Dessutom har uppgifter hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar och räkenskaper.

3.1 Omfattning Med hantering menas i denna rapport information, handläggning, kontroll av stöd, marknadsbevakning, utveckling och drift av IT-system.

Jordbruksverket är Sveriges enda ackrediterade utbetalningsställe för stöd som finansieras av EU: s jordbruksfonder. Enligt instruktionen ska Jordbruksverket bl.a. samordna länsstyrelsernas handläggning av EU-stöd till jordbruket m.m. och verka för enhetlighet och likabehandling. Härutöver svarar Jordbruksverket för kostnader för utveckling och drift av gemensamma IT-system som används för stödadministrationen.

Nedan redovisas de myndigheter som hanterar eller deltar i hanteringen av EU-stöd samt vilka stöd som respektive myndighet hanterar.

Statens jordbruksverk (SJV) x

Svarar för utbetalningarna av samtliga EU-stöd finansierade av jordbruksfonderna (garantifonden för jordbruket och jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) och stödet till jordbruket i norra Sverige inkl. kadavertransporter.

x

Jordbruksverket är beslutande myndighet för åtgärder inom områdena för intervention, exportbidrag, djurbidrag, stödrätter kopplade till gårdsstödet, ersättning för utrotningshotade husdjursraser och nationella projekt inom axel 3 samt vissa nationella stöd.

5

5

Länsstyrelserna (Lst) x Direktstöden gårdsstöd, potatisstärkelse, kvalitetscertifiering samt kontroll av handjursbidrag och stödrätter. Dessutom beslutas stöden inom landsbygdsprogrammet 2007—2013 (med undantag för ersättning till utrotningshotade husdjursraser som handläggs inom Jordbruksverket utom vad gäller fältkontroller). x Delar av det av EU godkända nationella stödet till jordbruket i norra Sverige.

D.v.s. stöd till smågrisproduktion, getter, potatis samt bär och grönsaker.

Fiskeriverket (FiV) x Överskottshantering av fisk x Stöd till producentorganisationernas operativa program Skogsstyrelsen (SKS) x Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007—2013 Tillväxtverket (TV) x Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007—2013 Sametinget (ST) x Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007—2013 Tullverket x Fysisk kontroll m.m. i samband med exportbidrag.

Naturvårdsverket (NV) x Stöd inom landsbygdsprogrammet 2007—2013 Uppgifter för beräkning av övriga kostnader och inkomster har hämtats från Jordbruksverkets årsredovisningar samt räkenskaper. Med övriga kostnader menas här kostnader för lagring av överskottsproduktion som inte ersätts av EU samt s.k. finansiella korrigeringar som en medlemsstat måste betala p.g.a. överskridna tidsgränser för utbetalningar eller då EU: s revisorer upptäckt brister i medlemsstatens administrativa rutiner samt kursförluster. Med övriga inkomster menas här inkomster som tillgodoräknas statsverket såsom t.ex. ersättning från EU för administration av sockeravgifter, förverkade säkerheter för ej utnyttjade exportlicenser, svensk andel av vissa återkrävda belopp, svensk andel av avdrag för tvärvillkor samt kursvinster.

6

3.2 Avgränsning Denna rapport omfattar de stöd som Jordbruksverket ansvarar för att betala ut.

Länsstyrelsernas kostnader i samband med ”Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljö- och landsbygdsprogrammet”, redovisas inte i sammanställningen i det fall finansieringen sker från annat anslag än förvaltningsanslaget, eftersom dessa kostnader inte avser hantering av EU-stöd.

Den LEADER-verksamhet som bedrivs av LAG ingår inte eftersom dessa inte är klassificerade som statliga myndigheter. Vidare ingår inte Ekonomistyrningsverkets kostnader som attesterande organ.

Inte heller redovisas de kostnader för åtgärder inom djurområdet som medfinansieras av EU avseende BSE-provtagning, program för bekämpning av campylobacter och aviär influensa, vaccinering mot blåtunga m.fl.

Rapporten omfattar inte Livsmedelsverkets, Kemikalieinspektionens, Naturvårdsverkets och Sveriges geologiska undersöknings kostnader för att bistå Jordbruksverket med utformning av information och kontrollinstruktioner om tvärvillkor.

Det bör slutligen uppmärksammas att redovisningen emellertid omfattar de nationella stöd som EU-kommissionen har godkänt. Därmed definieras som EU-stöd inte bara de stöd som helt eller delvis finansieras från Jordbruksfonderna utan dessutom de av Sverige till 100 % finansierade stödet för jordbruk i norra Sverige (Nationellt stöd, stödområde 1 – 3) inkl. kadavertransporter.

3.3 Tillvägagångssätt För att få ett underlag till beräkningarna av länsstyrelsernas, Naturvårdsverkets, Fiskeriverkets, Tillväxtverkets, Skogsstyrelsens och Sametingets kostnader för hantering av EU-stöden skickade Jordbruksverket ut frågeformulär i december 2010. I frågeformulären begärdes in uppgifter avseende x

antal arbetade timmar (omräknade till årspersoner : antal arbetade timmar/1760 tim)

x

lönekostnader inklusive sociala kostnader

x

övriga direkta kostnader för resor och expenser (t.ex. konsultkostnader) i verksamheten

x

indirekta kostnader (OH-kostnader)

Från länsstyrelserna begärdes följande uppgifter för beräkning av indirekta kostnader och antalet årspersoner rörande den övergripande verksamheten. x

de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för lantbruk (Objektkod 60*),

x

de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och service (Objektkod 10*—11),

x

de totala kostnaderna och antal arbetade timmar för hela länsstyrelsen (1*— 8*). (Samtliga objektkoder har hämtats från förteckning över verksamhetsoch ärendestruktur för länsstyrelserna).

7

7

Följande objektkoder ingår i 2010 års redovisning av hanteringskostnader för länsstyrelserna.

Tabell 3.1 Objektkoder i länsstyrelsernas redovisning Objektkoder

Titel

601*

Stöd till jordbruket enl. EU-förordningar

6010

Varav Externt Arbete (arbetsgrupper)

60110

Varav SAM – Handläggning

60111

Varav SAM – Blockdatabasen

60112

Varav SAM – Fältkontroller

60120

Varav Djurbidrag – Handläggning

60121

Varav Djurbidrag – Fältkontroller

6013

Varav Utvald miljö kopplat till SAM

6014

Varav Information

6020

Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000—2006)

6021

Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000—2006)

6022

Miljöinvesteringar LP 2007—2013

6023

LEADER LP 2007—2013

Del av 3043

Mål 1 och LEADER

604x

Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

604y

Ängs- och betesmarksinventeringen

Beräknad del av 600*

Allmänt och övergripande inom lantbruk

Beräknad del av 10*—11*

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service

Länsstyrelsernas kostnader (enligt objektkoderna i tabell 3.1) redovisas i förekommande tabeller under radrubriken ”Övriga EU-stöd” se avsnitt 3.6.1. I bilaga 1.3 återfinns länsstyrelsernas redovisade kostnader och antal årspersoner fördelade på respektive objektkod för åren 2009—2010.

3.4 Redovisningsmodell Från och med 2003 lämnar länsstyrelserna uppgifter om kostnaderna för EUhanteringen av stöd enligt en standardiserad modell. Uppgifterna hämtas så långt det är möjligt direkt från länsstyrelsernas årsredovisningar.

3.5 Tillförlitlighet Den standardiserade modellen innehåller ett frågeformulär med tillhörande anvisningar.

Anvisningarna innehåller bl.a. uppgifter om vad som ska redovisas. Det standardiserade frågeformuläret innehåller en metod för att dels beräkna årspersoner, dels fastställa de 8

totala indirekta kostnaderna (s.k. OH-kostnader) och dels fördela de indirekta kostnaderna mellan olika verksamheter. Även om redovisningen av uppgifter om hantering av EU-stöden följer en standardiserad modell kvarstår skillnader mellan länsstyrelser beträffande bl.a. x

Löneberäkning, där några länsstyrelser redovisar faktiska lönekostnader medan andra utgår från genomsnittliga timlönekostnader.

x

De indirekta kostnadernas (OH-kostnadernas) andel av de direkta kostnaderna för verksamheten ifråga. År 2010 varierar de mellan 43 % och 91 % med ett genomsnitt om 62 % (f.å. 53 %) för länsstyrelserna. Denna variation sammanhänger bl.a. med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna.

Beträffande de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna har från länsstyrelsehåll påpekats att hyresnivåer, ledningskostnader m.m. varierar mellan länen, att t.ex. kostnader för vissa större projekt förs som verksamhetsövergripande och därmed påverkar de indirekta kostnaderna. Vidare har påpekats att länsstyrelserna i olika stor utsträckning strävar efter att föra ut en större andel av de myndighetsövergripande kostnaderna på enskilda verksamheter.

För beräkningarna av Jordbruksverkets hanteringskostnader används huvudsakligen uppgifter om olika verksamheter fördelade på s.k. verksamhetskonton. Dessa konton används för såväl tidsredovisning som fakturakontering. Vissa delar av beräkningarna är exakta medan andra bygger på användandet av fördelningsnycklar. Till denna rapport har Jordbruksverket ändrat principen för beräkning avseende fördelning av administrativa pålägg. Tidigare har fördelning skett utifrån antal årsarbetskrafter men nu görs beräkning utifrån lönekostnad enligt tidsredovisning med ett påslag om 82 %.

3.6 Redovisning av kostnader för hantering av EU-stöd I detta avsnitt redovisas de beräknade totala administrativa kostnaderna vid myndigheterna för handläggning av EU-stöd under åren 2008—2010.

9

9

3.6.1 Totala hanteringskostnader för olika myndigheter 2010 Tabell 3.2 Totala hanteringskostnader åren 2008—2010, mnkr 2008

2009

2010

mnkr

mnkr

mnkr

25

22

16,2

Övriga EU-stöd

659

775

750,5

282 446,1

3,2

0,1

Summa

684

797

766,7

298 446,1

3,2

0,1

Marknadsstöd

Hanteringskostnader per myndighet 2010 SJV1) LST

ST

TV

16

FiV

SKS

NV

19

0,1

19

0,1

0,2

0,2

1) Jordbruksverket har ändrat principen för beräkning avseende fördelning av administrativa pålägg. Tidigare har fördelning skett utifrån antal årsarbetskrafter men nu görs beräkningen utifrån lönekostnad enligt tidsredovisning med ett påslag om 82%. För jämförbarheten mellan åren har kostnaderna för åren 2008 och 2009 räknats om enligt den nya principen.

Marknadsstöd; avser intervention inkl. administration av offentlig lagring, exportbidrag inkl. importkvoter, exportbidrag omfattar såväl råvaror som bearbetade produkter, EU: s sockerreglering samt omstruktureringsstöd till sockerindustrin. I dessa kostnader ingår också arbetet med export- och importlicenser samt tullfria kvoter. Export- och importlicenser avser bevakning av handelströmmarna och ingår i kostnaderna trots att de inte är kopplade till någon stödutbetalning. I Jordbruksverkets hanteringskostnader för exportbidrag ingår även kostnaderna för kontroll som utförts av Tullverket om 2,45 mnkr.

Hanteringskostnaderna för marknadsstöden har i jämförelse med 2009 minskat med ca 6 mnkr. Se vidare avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering. Övriga EU-stöd; avser dels stöd till jordbrukare –gårdsstöd med tillhörande hantering av stödrätter, handjursbidrag, stöd till potatisstärkelse, energi- och proteingrödor, nationellt kuvert, miljöersättningar, kompensationsbidrag, start- och investeringsstöd, dels stöd till andra än jordbrukare – projektstöd, biodlingsstöd m.fl.

Jordbruksverkets kostnader för marknadsbevakning ingår i övriga EU-stöd.

Hanteringskostnaderna för övriga EU-stöd har i jämförelse med 2009 minskat med 24,5 mnkr. Se vidare i avsnitt 3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering och 3.6.3 Redovisning av länsstyrelsens uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2010.

Indexerade hanteringskostnader En jämförelse av Jordbruksverkets och länsstyrelsernas årliga hanteringskostnader uttryckta i index redovisas i följande tabell. För att jämföra med den statliga verksamheten som helhet har valts ett indexerat pris- och löneomräkningstal. Pris- och löneomräkningen (PLO) är den metod som används inom staten för att kompensera myndigheterna för högre priser och löner. I tabellen redovisas den generella PLOfaktorn såväl med som utan produktivitetsavdrag.

10

Tabell 3.3 Hanteringskostnaderna (exkl. övriga kostnader och intäkter) för Jordbruksverket och länsstyrelserna åren 2005-2010, Index basår=2005, nominellt. Kostnader för blockinventeringen åren 20082010 ingår inte.

Basår 2005

2005

2006

2007

2008

2009

2010

mnkr

index

index

index

index

index

index

Jordbruksverket

222

100

85

83

82

96

119

Länsstyrelserna

285

100

106

129

140

145

156

Vägt genomsnitt

507

100

97

109

114

123

140

PLO-index utan produktivitetsavdrag1

100

103

107

109

111

114

PLO-index med produktivitetsavdrag1

100

102

104

105

106

107

1

PLO-indexserien utgår från de generella PLO-talen med viktningen löner 70 %, lokaler 10 % och övriga förvaltningskostnader 20 %. Produktivitetsavdraget ingår i komponenten löner.

Enligt uppgifterna i tabell 3.3 har Jordbruksverkets hanteringskostnader ökat med 24 % från år 2009 till år 2010. Ökningen beror främst på att hanteringskostnaderna för gårdsstöd och landsbygdsprogrammet ökat beroende på omfattande arbete inom ramen för SUSS 2010 (styr och uppföljningssystem för jordbrukarstöden), halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet, utveckling av ett flertal IT-system samt det utökade arbetet med ajourhållning av blockdatabasen. Kostnaderna för verket och länsstyrelserna rörande blockinventeringen under åren 2008—2010 har plockats bort i indexeringen vilket framgår beskrivet senare under detta avsnitt.

Länsstyrelsernas totala hanteringskostnad har ökat kraftigt sedan basåret 2005. Ökningen ligger på 56 % motsvarande ca 161 mnkr i ökad kostnad 2010. Vid en jämförelse mellan 2005 och 2010 framgår att kostnaderna för landsbygdsutvecklingsåtgärderna (exkl. miljöersättningar och kompensationsbidraget) och fältkontroller har ökat med 66 mnkr respektive ca 50 mnkr, motsvarande en sammanlagd ökning om 106 %. Kostnaderna för SAM-handläggning och övrig verksamhet har haft en ökning på ca 26 % motsvarande ca 45 mnkr under samma period.

Under våren 2008 påbörjades ett projekt med att uppdatera samt förbättra kvalitén i databasen för brukarblock. Projektet benämns blockinventeringen. Genom uppdateringar av blocken får brukarna mer korrekta arealer att använda vid ansökningar

11

11

om stöd vilket leder till att risken för avvikelser och därmed finansiella korrigeringar minskar. Under åren 2008 till 2010 har Jordbruksverkets kostnader för inventeringen uppgått till ca 261 mnkr varav ca 34 mnkr avser arbeten som utförts under 2010.

Utöver kostnader för själva blockinventeringen har verket under 2010 kostnader för efterarbetet om ca 3 mnkr och för ajourhållning av blockdatabasen om 19,3 mnkr. Totalt uppgår nedlagda kostnader för blockinventering inkl. efterarbete kopplat till inventeringsresultaten och ajourhållning av blockdatabasen under 2008 till 2010 till ca 307 mnkr.

Länsstyrelsernas bruttokostnad 2010 för arbetet med blockdatabasen uppgår till ca 16,2 mnkr vilket redovisas på objektkod 60111. Av detta belopp har Jordbruksverket ersatt länsstyrelserna med ca 2,2 mnkr för blockinventering och med 7,95 mnkr för ajourföring av blockdatabasen varför verkets kostnader för 2010 reduceras med nämnda belopp för att inte kostnaden ska räknas dubbelt. Jordbruksverket tar upp 32 mnkr för blockinventering, 3,2 mnkr för efterarbete samt 11,3 mnkr för ajourhållning av blockdatabas, totalt 46,5 mnkr. Uppdateringskostnaden för inventerade block kostnadsförs direkt aktuellt år varför dessa kostnader inte tas med i indexeringen av hanteringskostnaderna enligt tabell 3.3. Motsvarande justering gjordes även för 2008— 2009 för att på ett rättvisande sätt jämföra indextalen mellan åren.

Vid en jämförelse med den statliga verksamheten som helhet (pris- och löneomräkningstalet uttryckt som index) kan konstateras att Jordbruksverkets och länsstyrelsernas hanteringskostnader 2010 för EU-stöden var 31 % högre än det generella pris- och löneomräkningstalet med produktivitetsavdrag. Motsvarande värde för 2009 låg på 16 %.

12

3.6.2 Jordbruksverkets kostnader för EU-stödshantering Jordbruksverkets hanteringskostnader 2010 Tabell 3.4 Jordbruksverkets hanteringskostnader åren 2008-2010, mnkr1) Hanteringskostnad 2008

2009

2010

mnkr

mnkr

mnkr

25

22

16

Övriga EU-stöd2)

230

328

282

Summa

255

350

298

Marknadsstöd

1) Jordbruksverket har ändrat principen för beräkning avseende fördelning av administrativa pålägg. Tidigare har fördelning skett utifrån antal årsarbetskrafter men nu görs beräkningen utifrån lönekostnad enligt tidsredovisning med ett påslag om 82%. För jämförbarheten mellan åren så har kostnaderna för åren 2008 och 2009 räknats om enligt den nya principen 2) Av beloppet uppgår kostnader för blockinventeringen till 74 mnkr 2008, 136,5 mnkr 2009 och 32 mnkr 2010 exkl. ersättningar till länsstyrelserna på 10 mnkr, 6,5 mnkr respektive 2 mnkr.

Hanteringskostnaden för marknadsstöd har i jämförelse med 2009 minskat med 6 mnkr vilket främst beror på minskad hantering avseende exportbidrag. Sedan 2005 har kostnaderna minskat med ca 18 mnkr.

För övriga EU-stöd har kostnaderna minskat med totalt ca 46 mnkr. Under 2008 påbörjades blockinventeringsprojektet, se avsnitt 3.6.1. För åren 2008 till 2010 har detta medfört kostnader om ca 261 mnkr varav ca 34 mnkr avser 2010 (föregående år 143 mnkr). I ovanstående redovisning har 32 mnkr tagits upp då resterande ca 2 mnkr redovisas under länsstyrelsernas kostnadsredovisning. Hanteringskostnaderna för gårdsstöd och landsbygdsprogrammet har däremot ökat främst beroende på omfattande arbete inom ramen för SUSS 2010, halvtidsutvärdering av landsbygdsprogrammet, utveckling av ett flertal IT-system samt arbetet med ajourhållning av blockdatabasen.

13

13

Jordbruksverkets övriga intäkter och kostnader 2010 Tabell 3.5 Jämförelse av Jordbruksverkets bokförda övriga intäkter och kostnader för åren 20082010 2008

2009

2010

mnkr

mnkr

Mnkr

Övriga intäkter Ersättning från EU för adm. av sockeravgifter 1)

20

28

9

Förverkande av säkerheter, outnyttjade exportlicenser

2

3

2

Svensk andel av vissa återkrävda belopp

7

6

4

Kursvinst (netto) - Jordbruksfonderna 2)

596

74

0

Summa

625

111

15

-10

0

0

-7

0

0

0

-4

-8

100

-34

-867

0

0

-236

83

-38

-1 111

708

73

-1 096

Övriga kostnader Återbetalning av produktionsavgift Räntekostnader p.g.a. förskottering av stöd (netto) Av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring Finansiella korrigeringar från EU1) Kursförlust (netto) - Jordbruksfonderna 2) Summa Nettointäkt (+)/Nettokostnad (-) 1.

Periodiserade intäkter och kostnader har medtagits.

2.

Kursdifferenser består av realiserade och orealiserade.

Källa: Ekonomisystemet Agresso. Enligt redovisning kopplad till Jordbruksverkets resultaträkning (uppbörds- och transfereringsavsnitten) och ersättning för administrationskostnad av sockeravgifter.

Övriga intäkter och kostnader har i jämförelse med 2009 minskat med 96 mnkr respektive ökat med 1 073 mnkr. Intäkts- och kostnadsposterna varierar betydligt mellan åren. Realiserade samt orealiserade kursdifferenser, av EU ej ersatta kostnader för offentlig lagring och ersättning för administration av produktionsavgift för socker förekommer varje år. Övriga poster är av tillfällig natur.

Enligt ett regeringsbeslut hanteras inte den EU-finansierade delen av stöden i ett särskilt räntebärande flöde från och med den 1 juli 2008. Därav inget utfall avseende räntekostnader.

14

Posten ”Finansiella korrigeringar från EU” har ökat med 833 mnkr. I utfallet ingår finansiella korrigeringar avseende bl.a. anmärkningar mot den svenska tillämpningen av gårdsstöd för traditionella betesmarker m.m. för åren 2005 – 2008, se vidare Jordbruksverkets årsredovisning 2010 under avsnittet Finansiell redovisning.

Medlemsländerna utanför EMU-samarbetet får bära kursrisken för EU-finansierade stöd inom jordbruksfonden som utbetalats efter den 15 oktober 2002. Under 2010 har staten haft en kursförlust (netto) om 236 mnkr att jämföra med en kursvinst om 74 mnkr föregående år. Eurokursen för bl.a. direktstöden sätts för innevarande stödår den sista vardagen före den 1 oktober. Rekvisition från EU sker i euro. För 2010 var det en kursförlust på grund av att den svenska kronan stärktes mot euron vilket ledde till att återflödet från EU blev lägre än vad som faktiskt hade utbetalats i stöd. Jordbruksverket har ett stående förskott från EU: s Landsbygdsfond om ca 137 mneuro som har erhållits 2007, 2008 samt 2010. Värdering har skett till balansdagens kurs 9,022 kr per euro.

Kursen var lägre 2010 än den som gällde vid föregående bokslutstillfälle, varvid den orealiserade kursförlusten som redovisas är lägre än föregående år.

3.6.3 Redovisning av länsstyrelsernas uppgifter om årspersoner och kostnader för hantering av EU-stöd 2010 Den standardiserade modellen för beräkning av antal årspersoner, direkta och indirekta kostnader gör det möjligt att räkna fram olika delkomponenter avseende årspersoner och kostnader.

Enligt länsstyrelsernas redovisning har 503 (f.å. 504) årspersoner varit sysselsatta med den direkta EU-stödshanteringen. Dessa har således redovisat timmar direkt på objektkoderna 601*, 6020*-6023*, 604y samt 604x.

Kostnaderna redovisas i löpande priser (ingen hänsyn har tagits till inflation). Enligt enkätsvaren för år 2010 har den direkta kostnaden för hanteringen av EU-stöd (lön inkl sociala kostnader och övriga direkta kostnader) uppgått till ca 275 mnkr (f.å. 272 mnkr).

Bland de kostnader som redovisas som ”allmänt och övergripande inom lantbruk” beräknas kostnaden till 50 mnkr (f.å. 47 mnkr).

Kostnaden för den myndighetsövergripande verksamheten (gemensamma OHkostnader) beräknas enligt den gemensamma modellen till 121 mnkr (f.å. 99 mnkr).

15

15

Tabell 3.6 Länsstyrelsernas hantering av EU-stöd, årspersoner (ÅP) och totala hanteringskostnader 2008—2010 (löpande priser) Total hanteringskostnad mnkr

Årspersoner

2008

2009

2010

2008

2009

2010

499

504

503

260

272

275

73

85

84

44

47

50

– varav avser EU stödhantering

112

88

99

104

99

121

Totalt

684

677

686

408

418

446

Direkt hantering av EU-stöd Allmänt och övergripande inom lantbruk inkl underkonton – varav avser EU-stödhantering

Myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service

Länsstyrelsernas totala ökning av hanteringskostnaderna är 28 mnkr, där större del av ökningen (22 mnkr) är för myndighetsövergripande verksamhet samt administration och intern service.

I bilaga 1.1 framgår länsstyrelsernas direkta antal arbetade timmar, direkta antal årspersoner, samt totala kostnader och totala kostnader per årsperson samt totala kostnader per timma åren 2008-2010 per länsstyrelse. En jämförelse görs av totala direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) år 2010 i relation till antal utbetalningsärenden och till SAM-ansökningar för respektive länsstyrelse, redovisas i bilaga 1.2. I bilaga 1.3 redovisas årspersoner och kostnader per objektkod 2009-2010 totalt för länsstyrelserna. I bilaga 1.3 återfinns också en tabell där skillnaderna av länsstyrelsernas kostnader mellan 2009 och 2010 redovisas.

Vid jämförelser i bilagorna 1.1-1.3 mellan enskilda länsstyrelser bör försiktighet iakttas beträffande de totala kostnaderna då de indirekta kostnadernas andel av de direkta kostnaderna varierar mellan 43 % och 91 %. Denna variation hänger bl.a. samman med olika grad av decentralisering mellan länsstyrelserna eftersom kostnaderna för administration och service i decentraliserade organisationer i större utsträckning kan tendera att föras på sakverksamhet jämfört med i andra organisationer. Vidare påverkas jämförelsetalen mellan åren och mellan länsstyrelserna av i hur stor utsträckning man har hyrt in personal via bemanningsföretag eller ej.

16

4 Redovisning av genomförda åtgärder 4.1 Övergripande insatser I det följande redovisas de åtgärder som Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna vidtagit för att minska kostnaderna för myndigheternas administration av EU-stöden. Även de kvalitetsförbättringar respektive effektiviseringsvinster som gjorts under året redovisas översiktligt. Dessutom redovisas de åtgärder som gjorts för att åstadkomma förenklingar och en mer enhetlig regeltillämpning.

Det senaste året har kännetecknats av förändringar av landsbygdsprogrammet samt av slutförandet av blockinventeringsprojektet och den ökade insatsen rörande ajourhållningen av blockdatabasen. Det framtagna styr och uppföljningssystemet för jordbrukarstöden har lett till en tydligare och effektivare process.

Förändringen av gårdsstödet på grund av Hälsokontrollen (införandet av 4 ha – gränsen) har också genomförts under 2010.

4.1.1 Förändringar av landsbygdsprogrammet Under 2010 genomfördes vissa förändringar av Landsbygdsprogrammet till följd av den så kallade Hälsokontrollen av jordbrukspolitiken. Bland annat har det satsats stort på utbyggnad av bredband på landsbygden. För att öka måluppfyllelsen inom miljöersättningarna har hektarersättningen för vissa miljöersättningar höjts.

Landsbygdsnätverket har under 2010 fokuserat på att synliggöra lärandet, bland annat genom att handläggande myndigheter fått nominera satsningar till årets Ull-baggepris.

Dessutom har åtta arbetsgrupper samlat in, analyserat och spridit kunskaper om metoder för landsbygdsutveckling.

Under 2010 genomfördes en halvtidsutvärdering av Landsbygdsprogrammet. Arbetet med en programförändring inleddes och kommer att pågå under 2011.

4.1.2 Blockinventeringen Under 2010 har Jordbruksverket arbetat med att slutföra blockinventeringsprojektet, till en kostnad av 34 mnkr. Totalt har projektet 2008—2010 kostat 261 mnkr, och över 1,1 miljoner block inventerats. Vid utgången av 2010 återstod ca 800 block att inventera.

Under maj till november 2010 arbetade i genomsnitt knappt 60 personer med inventeringen i fält. Arbetet har bedrivits på 14 kontor.

Under projektet har en särskild kundservice inrättats som ett komplement till Jordbruksverkets ordinarie kundtjänst. Den särskilda kundservicen har svarat både på frågor om inventeringen i allmänhet men även kunnat ge individspecifik information till lantbrukare och konsulter.

4.1.3 Ajourhållning av blockdatabasen Under året har den systematiska uppdateringen av blockdatabasen påbörjats. Syftet är att förvalta och förbättra den redan höga kvaliteten som uppnåtts tack vare 17

17

blockinventeringsprojektet. Förändringar i naturen som påverkar blockdatabasen fångas upp genom nya ortofoton men även genom lantbrukares påpekanden och uppdatering efter kontroll på gården.

Uppdateringsarbetet har under 2010 utförts av personal anställda på Jordbruksverket samt av personal på länsstyrelserna. Jordbruksverket och länsstyrelserna har ingått enskilda överenskommelser om granskning och uppdatering av blockdatabasen.

Uppdatering har skett både utifrån skärmgranskning och efter besök i fält.

Ingen tekniskt tillräckligt bra metod finns för automatiska uppdateringar, vilket innebär att detta arbete även i framtiden kommer att förbruka stora personella resurser.

4.2 Åtgärder för att minska administrationen Nedan redovisas ett urval av de åtgärder som Jordbruksverket har vidtagit under 2010 i syfte att minska administrationen och därmed uppnå en effektivare hantering av EU-stöden.

4.2.1 IT-handläggningssystemen IT-systemen som krävs för hanteringen av EU-stöden har i huvudsak fungerat bra under 2010. Stora resurser måste dock satsas årligen på förvaltningen då systemen är komplexa och komplexiteten ökar över tiden. Fler och fler uppgifter interagerar med varandra. Den ökade komplexiteten medför att en ny systemgeneration måste skapas för den nya gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013.

En förändring har gjorts av processer och IT-system som gör det möjligt att återanvända samma djuridentitet efter tre år till ett nytt djur i stället för som tidigare efter tio år.

Jordbruksverket har under 2010 löpande arbetat med hantering av supportärenden (felanmälningar av IT-systemen). Funktionen Frågor och Svar i Handläggarstödet finns sedan flera år tillbaka och uppskattas av länsstyrelsernas handläggare. Länsstyrelserna klagar dock på långa supporttider både vad gäller IT-supporten och Frågor och Svar.

Under 2010 har Jordbruksverket inlett arbetet med att förbereda för den nya generationens stödsystem. Detta sker genom ett byte av utvecklingsplattform. Arbetet kommer att pågå även under 2011. Även för samarbetssystemen (t ex Handläggarstödet) har Jordbruksverket under 2010 inlett arbetet med att gå över i en ny miljö. Även detta arbete pågår under 2011. Den nya miljön kommer att göra systemen säkrare och mera väldokumenterade.

Arbetet med E-handläggning inleddes under 2010. Projektet ska skapa digitala akter och underlätta informationsutbyte mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och mellan länsstyrelserna (se även avsnitt 4.2.4). Flexibiliteten i verksamheten ökas därigenom.

4.2.2 Datafångst 4.2.2.1 Marknadsstöd Licensansökningar via e-tjänst uppgick under 2010 till 80 % av det totala antalet ansökningar. För exportbidrag var motsvarande siffra 70 %. Anslutningen till 18

Internettjänst för skolmjölksstöd har ökat till 30 %. Arbetet med att få fler att ansluta sig till e-tjänsten har pågått under hela året.

4.2.2.2 Jordbrukarstöd Användningen av SAM Internet visar en fortsatt positiv trend under 2010.

Till ansökan 2010 lyftes SAM Internet på flera plan för att göra ansökan mer överskådlig och lättare att förstå för användaren. Bland annat har lantbrukaren kunnat få en sammanställning över sina åtaganden för miljöersättningar med både befintliga och eventuellt nysökta åtaganden. Detta för att öka sannolikheten att lantbrukaren gör rätt och för att minimera risken för att lantbrukaren söker ett åtagande som redan finns på blocket. 2010 blev det även lättare att för lantbrukaren att själv rätta felaktigheter i sin ansökan, då lantbrukaren kunde se felaktigheter direkt i SAM Internet. Resultatet av ajourhållningen av blockdatabasen kan lantbrukaren se direkt i SAM Internet.

För att ytterligare öka användandet av SAM Internet till stödåret 2011 har Jordbruksverket under 2010 bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för att bredda tjänsten till att stödja samtliga vanliga webbläsare på marknaden. Målet för ansträngningarna är att samtliga stödsökande lantbrukare ska använda SAM Internet.

4.2.3 Styr- och uppföljningssystem för SAM-ansökan (SUSS) Under 2010 genomförde Jordbruksverket och länsstyrelserna projektet SUSS 2010 – Styr- och uppföljningssystem för SAM-ansökan. Projektet innebar att ett antal mättillfällen infördes med tydligt definierade mål – vad respektive myndighet skulle ha uppnått vid ett visst tillfälle. Inför varje mätpunkt kraftsamlade både Jordbruksverket och länsstyrelserna och täta informationsmöten har genomförts under hela 2010.

Inom projektet har även processen kring jordbrukarstödshanteringen genomlysts, för att hitta tidstjuvar och effektiviseringsmöjligheter.

Under 2010 har Jordbruksverket tidigarelagt bland annat beslut om kontrollfrekvenser, riskanalys och kontrollinstruktioner vilket har underlättat och effektiviserat länsstyrelsernas arbete och möjlighet att planera sin verksamhet.

Genom dessa och andra gemensamma insatser lyckades Jordbruksverket och länsstyrelserna minska handläggningstiden från ansökan till utbetalning med ca 2 månader.

På Jordbruksverkets och länsstyrelsernas gemensamma Intranät Ladan har löpande publicerats information om hur respektive länsstyrelse ligger till jämfört med målen.

Det övergripande målet med projektet var att betala ut minst 90 % av gårdsstödet och 90 % av miljöersättningarna per den 1 respektive 28 december, 2010. Dessa mål nåddes med marginal för gårdsstödet, där 96 % betalades ut per den 1 december, för landet som helhet. Samtliga länsstyrelser nådde gränsen på 90 %. För miljöersättningarna nåddes målet på 90 % i landet som helhet, men vissa länsstyrelser klarade inte denna gräns.

SUSS-arbetet kommer att fortsätta i projektform även under 2011. I arbetet under 2011 kommer också hanteringen av återkrav som uppstått genom blockinventeringen att ingå

19

19

i uppföljningssystemet. Införandet av styrsystem även för landsbygdsstöden pågår under 2011.

4.2.4 Förenklingsprojekt En väg in Projektet En väg in startades under 2010 och kommer att fortsätta under 2011. Projektet syftar till att skapa en gemensam kundtjänst mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna för frågor om jordbrukarstöden.

E-handläggning Projektet E-handläggning startade under 2010 och kommer att fortsätta under 2011.

Projektet syftar till att skapa digitaliserade akter för lantbrukarnas ansökningshandlingar. Med hjälp av två andra förenklingsprojekt, Mina sidor för handläggare och Mina sidor för lantbrukare är tanken att den digitala akten (med innehåll från både Jordbruksverket och länsstyrelserna) ska kunna visas både för olika handläggare och för den berörda lantbrukaren.

E-SAM Projektet E-SAM startade under 2010 och har i en första fas inneburit att tre pilotlän till SAM-ansökan 2011 enbart använder SAM Internet för sina lantbrukares ansökningar.

Inga pappersblanketter skickas ut till lantbrukarna i dessa län. Inför 2011-års ansökningar har handläggare i dessa tre län utbildats av Jordbruksverket. Om detta faller väl ut är tanken att till 2012 enbart använda SAM Internet i hela landet.

SMS-påminnelse för rapportering På djursidan har Jordbruksverket under 2010 startat ett projekt för att skapa en SMStjänst. När någon av parterna har rapporterat en förflyttning av djur skickas automatiskt en SMS-påminnelse till den andra parten om att denne ska rapportera in förflyttningen till registret. Överföring av stödrätter Under 2010 har det påbörjats ett arbete med att utveckla en applikation för att underlätta överföringen av stödrätter mellan lantbrukare. Planen är att en begränsad målgrupp under 2011 ska pröva en ny e-tjänst för överföringar. Den nya e-tjänsten kommer att innebära en större säkerhet för lantbrukaren samtidigt som tidsödande administration undviks.

4.2.5 Kontrollverksamheten Under 2010 har arbetet med att minska kostnaderna genom bättre planering, samordning och effektivisering av kontrollerna fortsatt. Under 2010 var det 11 länsstyrelser som använde sig av fjärranalys. Av dessa var det två stycken som använde

20

fjärranalyser för första gången. Vilka län som använde fjärranalys 2010 framgår av diagram 6.7.

2 294 kontroller genomfördes med fjärranalys. Merparten av kontrollerna kompletterades även med fältbesök, antingen för att kontrollera skötselvillkor (vilket inte görs med fjärranalys) eller för att kontrollera gränser som bedömts som osäkra. Vid större avvikelser enligt fjärranalysen har det också genomförts fältkontroller.

Under 2010 har det varit problem med tekniken kring fjärranalyser, och detta har medfört ökad administration hos länsstyrelserna. Resultatet av fjärranalysen har levererats sent.

Alla länsstyrelser har under 2010 använt sig av mobil kontroll (handdator) vid fältkontroller. 4 565 lantbruksföretag kontrollerades med handdator 2010.

Applikationen för mobil kontroll för areal och kulturmiljöstöd har fungerat väl, dock kvarstår viss förbättringspotential och Jordbruksverket arbetar för att ta in kontroll av smådjur (tackor, getter m.fl.) i mobil kontroll under 2011.

Under 2010 har förbättringarna i blockdatabasen medfört färre arealfel. Detta innebär troligen lägre kontrollfrekvenser framöver, vilket i sin tur kan komma att innebära lägre kostnader för administrationen. Hittills har Jordbruksverket sett att kontrollfrekvensen för Sverige som helhet har sjunkit, men fler län har fått en allt högre kontrollfrekvens.

Skillnaderna i kontrollfrekvens mellan länen fortsätter att öka.

Jordbruksverket har under 2010 som svar på revisionskritik från EU inlett en analys av de bakomliggande orsakerna till de höga kontrollfrekvenserna. Denna analys pågår även under 2011.

4.3 Åtgärder för att öka likabehandlingen 4.3.1 Styrmedel Jordbruksverket styr stödmyndigheternas hantering av EU-stöden genom att en stor del av handläggningen sker i de av Jordbruksverket tillhandahållna IT-systemen. För den hantering som inte regleras av IT-systemen har Jordbruksverket andra styrmedel, såsom föreskrifter, instruktioner och ett handläggarstöd.

GAR-föreskrifterna och Handläggarstödet Under 2010 har GAR-föreskrifterna för länsstyrelsernas, LAG-gruppernas, Sametingets och Skogsstyrelsens handläggning av EU-stöden uppdaterats. I arbetet med uppdateringarna har fokus legat på att få till en smidig och väl fungerande hantering av handläggningen samtidigt som hanteringen ska uppfylla alla krav som ställs utifrån Sveriges och EU: s regelverk.

Under 2010 infördes fastställda rutiner i Handläggarstödet för att öka styrningen av stödbeslutande myndigheter. Förändringen omfattade endast jordbrukarstöden.

Landsbygdsprogrammets stödformer kommer att omfattas av motsvarande förändring under 2011.

Ett av syftena med förändringen var att öka likabehandlingen av hanteringen mellan de olika myndigheterna. Ett annat syfte var att förbättra Handläggarstödet som hjälpmedel i 21

21

den praktiska handläggningen genom möjligheten att presentera styrande delar och exempeldelar samlat. Övriga föreskrifter Även de föreskrifter som reglerar de enskilda stödformerna och den gemensamma ansökansföreskriften uppdateras och anpassas årligen till de förändringar som sker.

Genom samråds- och remissförfarande inhämtas myndigheternas synpunkter på dessa förändringar.

Kontrollinstruktioner Kontrollinstruktionerna har under 2010 förbättrats genom att en språkkonsult har varit involverad i framtagandet. Syftet med detta arbete har varit att göra instruktionen lättare att använda för kontrollanterna.

Uppföljande verksamhet Stödmyndigheternas tillämpning av GAR-föreskriften och av de fastställda delarna av Handläggarstödet följs upp bland annat genom att Jordbruksverket i egenskap av utbetalningsställe gör besök hos myndigheterna.

För stödåret 2010 har 6 länsstyrelser och Sametinget samt Skogsstyrelsen besökts av Jordbruksverket i sin funktion som utbetalningsställe. Som ett led i Jordbruksverkets interna kontroll och styrning av myndigheterna som utför delegerade arbetsuppgifter har besöken även under 2010 haft större fokus på att följa upp att ackrediteringsreglerna uppfylls. Framför allt har ärendegranskningen omfattat ett större underlag. De frågor som diskuterats vid besöken har rört bl.a. administrativa kontroller samt handläggningsoch kvalitetskontroller för jordbrukarstöden och landsbygdsstöden.

Jordbruksverket har under 2010 också i egenskap av förvaltningsmyndighet genomfört ett besök vid Länsstyrelsen i Hallands län för att diskutera hur genomförandestrategierna används i praktiken. Även Sametinget har besökts av Jordbruksverket i egenskap av förvaltningsmyndighet.

Inom kontrollverksamheten har Jordbruksverket genomfört 25 revisioner av länsstyrelsernas arbete, utifrån 4 olika kontrollområden. Detta är en höjning av ambitionen jämfört med tidigare år och har varit möjlig att genomföra tack vare en effektivare organisation och fler enmansrevisioner. Övriga verktyg för uppföljning är t. ex. stickprovskontroller vid utbetalningsgranskning samt länsstyrelsernas årliga rapport för landsbygdsstöden respektive huvudrapport för jordbrukarstöden.

4.3.2 Informations- och utbildningsinsatser Utbildning av personal inom jordbrukarstöden och landsbygdsstöden I början av 2010 genomförde Jordbruksverket länsstyrelseutbildningar vid två tillfällen.

Jordbruksverket har vidare genomfört en mängd olika utbildningar som regelverksutbildningar, IT-utbildningar, informationsträffar m.m. för personalen vid 22

länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket. Utbildningarna har varit från grundläggande till ”specialutbildningar” för specifika områden. Tanken har varit att det ska ordnas utbildningar efter behov och önskemål för alla.

I samband med att förändringar i stödsystemen tas i bruk genomförs utbildningstillfällen både inom verksamhetsområdet och kopplat till den IT-mässiga tillämpningen. Dessa utbildningar genomförs ofta genom kombinerade telefon- och Webb-möten, där deltagarna på sina egna dataskärmar kan följa presentationen på handledarens dator.

Inom Leader har Jordbruksverket under 2010 haft en fortsatt satsning på utbildning där samtliga LAG och länsstyrelser har genomgått grundutbildningar. Utbildningarna har riktat sig till ny personal på Leaderkontoren, LAG-ledamöter samt länsstyrelsernas Leaderhandläggare. Syftet har varit att öka kvalitén på genomförandet i alla Leaderområden.

Inom landsbygdsprogrammet har Jordbruksverket under 2010 satsat på distansutbildningar, för att möjliggöra för fler handläggare att delta. Totalt har verket hållit fem videokonferenser med deltagare från 39 Leaderområden och 15 länsstyrelser.

Dessutom har sex utbildningstillfällen hållits via Netviewer (mjukvara för utbildning på distans) med totalt ca 90 deltagare.

Kontrollutbildningar En viktig del för att säkerställa en effektiv kontrollverksamhet är de konferenser och utbildningar som Jordbruksverket håller för personal på länsstyrelserna, dels för kontrollansvariga och dels för fältkontrollanter.

Under 2010 genomfördes dessa utbildningar bl.a. genom två fältkurser som riktade sig till länens kontrollanter för de arealbaserade stöden, samt en konferens vid två tillfällen (vår och höst) för länens kontrollansvariga.

Utöver dessa insatser har även anordnats kulturmiljökurs, tvärvillkorskurs samt djurkontrollkurs under 2010.

För att utbilda Metrias personal i fjärranalys genomfördes två kurser (en i Stockholm och en i Kiruna).

23

23

5 Samverkansformer I detta avsnitt presenteras de samverkansområden och samverkansformer som har varit på plats under 2010. Samverkansrådets verksamhet redovisas i separat rapport.

5.1 Samverkansområden mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna Utöver det formaliserade samarbetet inom samordningsregionerna har sedan EUstödshanteringen påbörjades 1995, funnits arbets- och referensgrupper med representation från länsstyrelserna samt andra myndigheter och organisationer där effektiviseringar och förbättringar diskuteras.

En övergripande samrådsgrupp utgörs av LD-gruppen med representanter från länsstyrelsernas lantbruksdirektörer och länsledningar samt chefer vid Jordbruksverket.

I såväl styrgrupper som projektgrupper för olika utvecklingsprojekt för EUstödshanteringen ingår representanter från länen.

I det dagliga arbetet samlas länsstyrelsernas synpunkter in genom remisser, enkäter och personliga direktkontakter för utformning av föreskrifter, informationsmaterial, blanketter m.m. För IT-systemen samlas många förbättringsförslag in genom det i SeQnd framtagna systemet för Ständiga förbättringar.

5.2 Samverkan mellan länsstyrelserna Genom beslutet den 13 december 2001 gav regeringen länsstyrelserna i Jönköpings, Skåne, Västra Götalands, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län i uppdrag att vara samordningsansvariga för en effektivisering av jordbruksadministrationen inom respektive samordningsregion. Inrättandet av samordningsregionerna innebär inte någon ändring av respektive myndighets ansvarsområde.

De samordningsansvariga länsstyrelserna har i rapporter till Jordbruksverket redovisat de åtgärder som vidtagits inom regionerna när det gäller: o

Effektivisering av administrationen

o

Likabehandling och service

o

Effektivitet och kvalitet i verksamheten

o

Ekonomiska samordningsvinster under 2010

o Erfarenheter av samordnings- och utvecklingsarbetet inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster Samordningslänens rapporter bifogas. I det följande görs därför endast en översiktlig sammanfattning av länsstyrelsernas rapporter med inriktning på de effektiviseringsåtgärder som vidtagits inom de olika samordningsregionerna.

Samordningsregionerna lyfter i sina rapporter för 2010 speciellt fram betydelsen av SUSS-arbetet för att öka effektiviteten och nå målet att betala ut så mycket 24

jordbrukarstöd som möjligt så tidigt som möjligt. Effektiviseringsvinster äts ofta upp av ökade krav på kontrollverksamheten. Landsbygdsprogrammet är i full gång vilket märks på vilka frågor som lyfts fram som samverkansområden av de olika regionerna. Insatser för att öka likabehandlingen i handläggningen har genomförts i alla regioner.

Nedan följer en kort sammanfattning av respektive rapport.

Samordningslän Jönköping: Fortsatt arbete med gemensamma forum för erfarenhetsutbyten mellan handläggare. Höjda kontrollfrekvenser och mycket arbete med åtagandeplaner vilket har påverkat kostnaderna negativt. De tydligaste effekterna av samverkan ligger inom kvalitet och likabehandling.

Samordningslän Västerbotten: Skanning av SAM sker i Umeå. Vid länsöverskridande ansökningar inom landsbygdsstöden sker administration av beslut och utbetalningar vid ett av länen. Länen har en gemensam informationstidning om jordbrukarstöd och landsbygdsstöd. Årligen gemensamma utbildningar för kontrollanter och handläggare av jordbrukarstöd. Konferens för erfarenhetsutbyte och metodutveckling inom företagsoch projektstöd. Effektivare handläggning genom samordning mellan länen. Upplever förbättrat IT-system och effektivare arbetsmetoder. Lyfter fram SUSS 2010 som viktigt.

Samverkan möjliggör effektivare utnyttjande av personalresurser.

Nära samarbete i frågor som rör Samordningslän Västernorrland: landsbygdsprogrammet. Stort värde i SUSS-arbetet som också lyfts fram som en orsak till ökad likriktning i hantering av jordbrukarstöden. Handläggare i de olika länen specialiserar sig vad gäller bitillsyn, behörighetsutbildning samt förprövning av djurstallar och kan därefter serva båda länen, vilket är en vinst av samordningen.

Samordningslän Gävleborg: Samma inriktning som under 2009. Gemensamma informationsinsatser och planering av delar av verksamheten inom både landsbygdsprogrammet och hanteringen av jordbrukarstöd. Likformig prioritering inom företagsstöd. Vid länsöverskridande ansökningar inom projektstöd sker administration av beslut och utbetalningar vid ett av länen. Mycket efterarbete av blockinventeringsprojektet. De samordningsvinster som går att uppskatta ligger på samma nivå som för 2009. Ökad samverkan under 2010 för Samordningslän Västmanland: landsbygdsprogrammets stödformer. Flera gemensamma utbildningsinsatser för handläggarna. Mer likabehandling för jordbrukarstöden än för landsbygdsstöden.

Upplever problem med krångligt och svårbegripligt ansökningsförfarande för företagsoch projektstöd. Effektiviseringar äts upp av ökade/mer omfattande kontroller. Stor nytta av SUSS. Skillnader i handläggningstider m.m. inom regionen påverkas ofta av naturliga olikheter mellan länen, vilket inte alltid framgår av den nationella statistiken.

Samordningslän Västra Götaland: 2010 präglades mycket av arbetet inom SUSS. Har genomfört en processkartläggning av hela jordbrukarstödet. Har valt olika strategier vad gäller djurskyddskontrollverksamheten och avser att följa upp effekterna av detta under 2011.

Samordningslän Skåne: Handläggning och kontroll av samtliga jordbrukarstöd förutom åtagandeplaner har koncentrerats till en länsstyrelse i regionen. Övergången av detta har fungerat väl. Fokus på landsbygdsprogrammet under året. Regelbundna kontakter även

25

25

med en annan samverkansregion. Funderingar kring ökad samordning även inom informationsinsatser.

5.2.1 - Samverkansformer Ansvaret för det övergripande samordningsarbetet inom regionerna åvilar inom regionerna en ledningsgrupp, bestående av länsöverdirektör/länsråd och lantbruksdirektörerna eller enbart av lantbruksdirektörerna. Några av regionerna har dessutom utarbetat en formell överenskommelse för samverkan.

De sakområden som länens samverkan omfattar är handläggning av SAM-ansökningar, företags- och projektstöd, kontrollverksamhet samt kompetensutveckling. Några regioner lyfter därutöver fram informationsfrågor, behörighetsutbildningar och viss övrig verksamhet inom trädgårdsrådgivning, miljö- och växtskyddsområdet.

I rapporterna framgår även exempel på konkreta samarbetsområden mellan vissa län.

Den ständigt pågående metodutvecklingen är av särskild betydelse i samband med genomförandet av de stora förändringarna i stödsystemen.

5.2.2 - Effektivisering av administrationen Ett brett samverkansområde inom flertalet regioner gäller effektivisering och kvalitetssäkring av handläggningsrutinerna i form av gemensamma rutiner och regeltolkningar. Inom flertalet regioner har gemensamma sanktionsskalor utarbetats för påföljden efter fel vid kontroll av villkor för miljöersättningar.

Det gemensamma erfarenhetsutbytet lyfts fram inom samtliga regioner som en väsentlig förutsättning för effektivisering av administrationen. Detta sker huvudsakligen genom regelbundna telefonmöten för erfarenhetsutbyte.

Hanteringen av remisser samordnas i flertalet fall inom regionerna så att ett gemensamt svar lämnas.

Inom det nya landsbygdsprogrammet förekommer flera ansökningar bl.a. inom Leader som berör flera områden, där handläggningen sker vid något av länen.

Inom vissa regioner följs verksamheten upp genom att jämföra nyckeltal för att kunna följa utvecklingen och vid behov göra omprioriteringar.

5.2.3 - Likabehandling och service Åtgärder för att öka likabehandlingen inom regionerna har genomförts genom gemensam planering av verksamheten med utveckling av rutiner, bedömningar, prioriteringar, kontrollverksamhet, systemkontroller, gemensamma sanktionsskalor m.m. Även regelbundet erfarenhetsutbyte rörande policyfrågor och regeltolkningar ökar likabehandlingen.

5.2.4 - Effektivitet och kvalitet i verksamheten Effektiviseringen av verksamheten utgör resultat av flera samverkande åtgärder. Hit hör det systematiska utvecklingsarbetet inom SeQnd, som har inneburit kontinuerliga kvalitets- och effektiviseringsförbättringar. Vidare har utvecklingsarbete inom länen och 26

regionerna med ökade kontakter mellan handläggare lett till förbättrad effektivitet. Även de successiva förbättringarna i IT-systemen och en ökad andel elektroniska ansökningar har medverkat till en ökad effektivitet.

5.2.5 - Ekonomiska samordningsvinster Länsstyrelserna framhåller även 2010 svårigheterna att kvantifiera de ekonomiska vinsterna som görs genom samordningen. Vinsterna har uppstått genom ökad kompetens bland medarbetarna och en ökad delaktighet i förändringar och effektiviseringar. Samtidigt som ett ständigt arbete pågår för att utveckla och effektivisera verksamheten lyfter länsstyrelserna fram ökade krav på t. ex. kontrollverksamhet som skapar merarbete i handläggning och kontroll.

5.2.6 - Erfarenhet av samordnings- och utvecklingsarbete inklusive förutsättningar för ytterligare framtida samordningsvinster Länen bedömer erfarenheterna av samordningsarbetet som positiva och stimulerande.

De effekter av samarbetet som är tydligast bedöms ligga inom områdena kvalitet och likabehandling, vilket är positivt även från kundperspektiv. Den miljö som möjliggörs genom samordning och samarbetet skapar förutsättningar för utveckling av effektivitet, kvalitet och kompetens.

27

27

6 Kostnader för handläggningskontrollärenden

och

I det följande redovisas de beräknade kostnaderna för administrationen av EU-stöden på länsstyrelserna. Även omfattningen av antalet ansökningar och utbetalningar samt fördelningen på de olika indatakanalerna för jordbrukarstöden redovisas. För landsbygdsstöden redovisas antalet beviljade stödansökningar.

Under 2010 har totalt 503 årspersoner arbetat med EU-stödshantering på länsstyrelserna. Dessa personer fördelas enligt 391 årspersoner inom jordbrukarstöden, 105 årspersoner inom landsbygdsstöden och 7 årspersoner inom objektkoder 604x och 604y. Till detta kommer att konsulter har anlitats under året och uppgår till motsvarande 12,7 årspersoner för jordbrukarstöden och 1,6 årspersoner för landsbygdsstöden.

I de följande diagrammen redovisas länen med bokstavsbeteckningar som framgår nedan.

Länsbokstav AB C D E F G H I K M N

Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län

Länsbokstav O S T U W X Y Z AC BD

Län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

6.1 Jordbrukarstöden Med jordbrukarstöd avses här de stödformer som lantbrukaren ansöker om i samband med SAM-ansökan och som administreras samlat som jordbrukarstöd. Därigenom ingår även miljöersättningar och kompensationsbidrag, som annars ingår i landsbygdsprogrammet.

6.1.1 Volymer för jordbrukarstöden SAM-ansökningar Antalet SAM-ansökningar har minskat med ett par procent årligen sedan 2005. Mellan 2009 och 2010 har ansökningarna minskat med ca 8 000 st, d.v.s. ca 10 %. Däremot har de elektroniska ansökningarna via SAM Internet och EDI fortsatt öka och uppgick under 2010 till 65 % av de totala SAM-ansökningarna. Även antalet utbetalningar har minskat med ett par procent årligen. Mellan 2009 och 2010 är minskningen drygt 20 000 utbetalningar, motsvarande ca 9 %.

28

Ärende

2005

2006

2007

2008

2009

2010

SAM-ansökningar, antal

84 500

82 500

82 050

81 050

79 950

71 988

Index

100

98

97

96

95

85

Elektroniska ansökningar

39 300

40 700

44 600

46 250

48 750

46 906

Andel av antal SAM-ansökningar

47 %

49 %

54 %

57 %

61 %

65 %

Utbetalningar 1, antal

261 815

251 963

243 680

235 772

230 976

210 280

Index

100

96

93

90

88

80

Tabell 6.1. Ärendevolymer för hanteringen av jordbrukarstöden vid länsstyrelserna för åren 2005 – 2010

Antal utbetalningsärenden per SAM-ansökan har legat stabilt mellan 2,8 och 2,9 utbetalningar per SAM-ansökan under åren 2008-2010. Det totala antalet ansökningar (både elektroniska och blanketter) minskade på grund av införandet av ett nytt regelverk 2010. Förändringen innebär att lantbrukaren är tvungen att ha 4 hektar för att få söka gårdsstöd fr.o.m. 2010. Procentuellt ökade dock antalet SAM-Internet ansökningar 2010.

Elektroniska ansökningar De elektroniska ansökningarna har fortsatt att ökat under 2010 jämför med 2009, och uppgick till 65 % av de totala SAM-ansökningarna. %

Diagram 6.1 Fördelning av inkomna ansökningar per indatakanal 2008-2010.

Diagram 6.1 visar fördelningen i % av totalt antal ansökningar utifrån indatakanal. Här framgår att ansökningar som kommit in via filöverföring har minskat med drygt 2 000 ansökningar 2010 jämfört med 2009. Ansökningar enbart via SAM Internet har ökat

1

Fr.o.m. 2005 hämtas antalet utbetalningsärenden från stödsystemen, där varje stödform per brukare utgör ett utbetalningsärende.

29

29

något i procent men minskat något i reella tal, vilket kan förklaras med en generell minskning av antalet ansökningar, oavsett indataväg.

Antalet ansökningar via blankett fortsätter minska, genom medvetna satsningar både från Jordbruksverket och från länsstyrelserna på SAM Internet.

Anslutningen till SAM Internet ser lite olika ut mellan de olika länen. Alla län uppvisar dock i princip samma ökning mellan åren. Uppsala ökar mest med 12 % mellan 2009 och 2010, bl. a. tack vare en satsning på extra utbildningar och andra insatser.

2010 startade förberedelserna för pilotverksamhet i tre län, med enbart SAM Internet-ansökningar till 2011, se avsnitt 4.2.4 Förenklingsprojekt. %

Diagram 6.2 Andelen elektroniska ansökningar fördelat (Från 2010 hanterar M-län både M- och K-läns ansökningar)

per

län

och

år

för

2008

–

2010

Åtagandeplaner Miljöersättningar är mer kostnadskrävande per ansökan än gårdsstödet. Av den anledningen visas i de följande diagrammen omfattning rörande åtagandeplaner. Åtagandeplaner är nämligen en betydande del av arbetet med miljöersättningar.

Omfattningen av åtagandeplaner skiljer sig mycket mellan länen och har därför inverkan på respektive läns totalkostnad för hanteringen av jordbrukarstöden.

Antalet åtagandeplaner inom miljöersättningarna har fortsatt att öka. Från drygt 12 000 åtagandeplaner under första året med det nya landsbygdsprogrammet har antalet nya åtagandeplaner de senaste två åren stabiliserat sig på omkring 1700 nya per år. Utöver nya åtagandeplaner hanterar länsstyrelserna även utökningar av de redan befintliga.

Under 2010 har Blekinge län utfört arbetet med åtagandeplanerna men antalet redovisas på Skåne län.

30

Antal åtagandeplaner

Diagram 6.3.1 Antal nya åtagandeplaner per länsstyrelse och år 2008-2010 (antal)

Diagram 6.3.1 på föregående sida visar antalet nya åtagandeplaner per länsstyrelse. Två län, Kalmar och Skåne ligger kring ungefär 200 nya åtagandeplaner för 2010. Västra Götaland ligger högst med drygt 250 nya åtagandeplaner för 2010.

Antal g p åtagandeplaner

Diagram 6.3.2 Totalt antal åtagandeplaner per år och länsstyrelse 2008-2010 (antal)

Som framgår av diagram 6.3.2 är den totala omfattningen av åtagandeplaner inte jämnt fördelad mellan länen. För länen i sydöstra delen av landet är omfattningen av resurskrävande betesmarksåtaganden betydande, vilket innebär fler åtagandeplaner.

31

31

%

Diagram 6.3.3 Andel upprättade nya åtagandeplaner i relation till antal SAM-ansökningar 2008-2010

Diagram 6.3.3 visar antalet upprättade nya åtagandeplaner i förhållande till antalet inlämnade SAM-ansökningar per län.

Av detta diagram kan vi utläsa att de största länen Skåne och Västra Götaland, trots att de vardera hanterat ca 2 300 åtagandeplaner 2010, har en förhållandevis låg andel nya åtagandeplaner per SAM-ansökan.

Däremot ligger Kalmar län högt både vad gäller det totala antalet åtagandeplaner 2010, antal nya åtagandeplaner 2010 och andel nya åtagandeplaner per SAM-ansökan.

För mer information kring åtagandeplaner (nya samt totalt antal) per länsstyrelse och år hänvisas till bilaga 1:5.

6.1.2 Kostnader för jordbrukarstöden För att skapa en bättre jämförbarhet mellan länen och undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, sker jämförelserna i detta avsnitt enbart av de direkta kostnaderna (ca 275 mnkr) som är direkt hänförliga till hanteringen av jordbrukarstöden. De indirekta kostnaderna (ca 171 mnkr) som framgår av bilaga 1:3 ingår därför inte. De direkta kostnaderna har fördelats på antalet utbetalningsärenden samt på ansökta volymer enligt uppgifter i stödsystemen.

Något som kan påverka kostnaderna ett enskilt år är hur mycket en länsstyrelse arbetar med att hantera gamla återkrav. Hanteringen av återkrav ingår under objektkod 60110 (SAM-handläggning).

Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter Av det underlag som länsstyrelserna redovisar (se bilaga 1:3) framgår kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Analysen utgår från de kostnadsposter som är hänförliga till jordbrukarstöden enligt objektkod 601* med tillhörande underkonton.

Här kan lyftas fram att under 2010 har en stor del av resurserna lagts på handläggning av SAM (50 % av totala direkta kostnaderna) samt fältkontroller (36 % av totala direkta kostnaderna). Många länsstyrelser har under 2010 fått höjda kontrollfrekvenser, vilket slår igenom i kostnaderna för fältkontroller.

32

tkr

Diagram 6.4 Direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) uppdelat på de större kostnadsposterna för 2008-2010 (belopp i tkr)

Direkta kostnader per SAM-ansökan Diagram 6.5 på nästa sida visar de direkta kostnaderna per SAM-ansökan och per länsstyrelse. Genomsnittskostnaden har ökat med 12 % jämfört med 2009 och uppgår 2010 till 2 886 kr. Lägst ligger Västerbottens län med en kostnad på 1 998 kr per SAMansökan. Högst ligger Östergötlands län med en kostnad på 4 451 kr per SAM-ansökan.

Fem län har ökat sina kostnader med runt 30 % jämfört med 2009: Södermanland, Östergötland, Jönköping, Västernorrland samt Jämtland. Två län har minskat sina kostnader, med i medeltal 7 %: Gävleborgs län samt Hallands län.

Västernorrlands relativt höga kostnad per SAM-ansökan beror på höga kontrollfrekvenser för 2010, särskilt vad gäller miljöersättningar och kompensationsbidrag. För att kunna genomföra fältkontroller enligt 2010-års kontrollfrekvenser anställdes många kontrollanter utan tidigare erfarenhet. Stora resurser lades ner på utbildning och introduktion av dessa. De höga introduktionskostnaderna är också förklaringen till att kostnaderna per genomförd kontroll enligt diagram 6.7 är något högre i Västernorrland än genomsnittet för riket. Trots detta tillhör Västernorrland de län som har de lägsta kostnaderna för handläggning (en av tre delar i diagram 6.6). Den höga totalkostnaden förklaras i huvudsak av de höga kostnaderna för kontrollverksamheten.

Jämtlands ökade kostnader per SAM-ansökan 2010 kan förklaras med införandet av 4 ha gränsen för gårdsstödet. Jämfört med 2009 hade Jämtland 703 färre gårdsstödsansökningar 2010, vilket ger en lägre volym för fördelningen av kostnaderna.

En utökad återkravshantering (=lägre balanser) kan vara en förklaring till om ett län uppvisar höga kostnader för handläggningen utan en ökning av antalet SAMansökningar.

Under 2009 fick viss ordinarie verksamhet stå tillbaka för blockinventeringsprojektet, vilket kan ha medfört balanser och ökade kostnader 2010, utan motsvarande ökning av antalet ansökningar.

Många länsstyrelser har också lagt ner mycket resurser på att ge support för att öka antalet SAM Internet användare.

33

33

kr

Diagram 6.5 Direkta kostnader (objektkod 601*) per SAM-ansökan 2008-2010 (belopp i kr)

Direkta kostnader per utbetalningsärende Av diagram 6.6 på nästa sida framgår att den genomsnittliga direkta kostnaden per utbetalningsärende uppgår till 1 003 kr för 2010. Jämfört med 2009 motsvarar det en kostnadsökning med 11 %.

Spridningen mellan länen varierar från 717 kr i Skåne län till 1 443 kr i Östergötlands län. Hanteringskostnaderna för ärenden tenderar att vara lägre för de större länen än för de län som hanterar färre ansökningar, med något undantag. Utifrån det av länsstyrelserna inskickade underlaget går det inte att dra några slutsatser om varför de direkta kostnaderna för att hantera ett utbetalningsärende varierar mellan länen. kr

Diagram 6.6 Direkta kostnaderna (objektkod 601*) per utbetalningsärende för år 2010 fördelade på handläggning inkl. åtagandeplaner, kontroll och övrigt. (belopp i kr)

Kontrollkostnader 2 I diagram 6.7 redovisas kostnaderna för SAM-kontrollerna (objektkod 60112) d.v.s. kontrollerna av gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag fördelat på antal genomförda kontroller. De län som tillämpatt fjärranalys under 2010 är markerade med (*).

2

Texten under rubriken Kontrollkostnader ersätts av rättelsesida, se s. 47-48

34

Kostnaderna varierar mellan 8 960 kr och 31 462 kr per genomför SAM-kontroll.

Billigaste kontroller genomför Västmanlands län. Kronoberg har minskat sina kontrollkostnader mest mellan 2009 och 2010 (- 17 %), trots många svårbedömda betesmarker. Dyraste kontrollerna skerr i Östergötland, som tillsammans med Västerbotten och Norrbotten samt i viss mån Västernorrland är det län som ökar kostnaderna kraftigt 2010. Den genomsnittliga kontrollkostnaden uppgår till 15 335 kr vilket är en ökning från föregående år med 17 %. kr

Diagram 6.7 Direkta kostnader (objektkod 60112) per genomförd SAM-kontroll 2008-2010. Län markerade med (*) har tillämpat fjärranalys under 2010, vissa län även tidigare år. (belopp i kr)

För län som har använt sig av fjärranalys uppgår den genomsnittliga kontrollkostnaden till 15 542 kr medan län utan fjärranalys har en genomsnittlig kostnad på 15 083 kr.

Nedan följer ett resonemang kring de möjliga ö orsakerna till att kontroller via fjärranalyserna under 2010 var dyrare per kontroll än de traditionella fältkontrollerna.

2010 gjordes sammanlagt 2 294 kontroller med fjärranalys. Merparten av kontrollerna kompletterades även med fältbesök antingen för att kontrollera skötselvillkor (vilket inte görs med fjärranalys) och/eller för att kontrollera gränser som Metria bedömt som osäkra. En tredje orsak till efterföljande fältkontroller var att Metria konstaterat större avvikelser vid fjärranalysen.

Kontrollkostnaderna är beroende av ett stort antal faktorer. Hit hör bland annat hur stor andel av företagen i länet som kontrolleras (kontrollfrekvensen), den genomsnittliga storleken på de företag som kontrolleras, den genomsnittliga skiftesstorleken och antalet block. Även omfattningen av miljöersättningsåtaganden, konstaterade felaktigheter vid kontroll samt huruvida länet använder sig av fjärranalys eller inte påverkar kontrollkostnaderna.

Under 2010 har det dessutom varit problem med tekniken kring fjärranalyser, och detta har medfört ökad administration hos länsstyrelserna.

35

35

Totala kostnader per stödsökande företag kr

Diagram 6.8 Den totala kostnaden för hantering av jordbrukarstöden (objektkod 601*) per stödsökande företag för åren 2008-2010 (belopp i kr)

Diagram 6.8 visar den totala kostnaden (inklusive gemensamma kostnader) för hanteringen av jordbrukarstöden per stödsökande företag. Medelkostnaden uppgår till 4 896 kr. Det är en ökning med knappt 14 % jämfört med 2009. De ökade kostnaderna under 2010 kan bland annat förklaras med merarbete till följd av höjda kontrollfrekvenser.

6.1.3 Kontrollfrekvenser för jordbrukarstöden Antalet genomförda kontroller 2010 uppgick till knappt 5 000 gårdsstödskontroller, knappt 4 800 miljöersättningskontroller och knappt 2 400 kompensationsbidragskontroller2. Kontrollerna av miljöersättningar och kompensationsbidrag görs ofta samtidigt vilket gör det svårt att exakt beräkna totalt antal utförda kontroller.

Tendensen både för gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag är att den ökning av kontrollfrekvensen som vi kan se under 2008-2010 främst skedde mellan 2008 och 2009. Mellan 2009 och 2010 har antalet län med en högre kontrollfrekvens tyvärr stabiliserats. Detta märks också i länens redovisning av kostnader för kontrollverksamheten, som ligger kvar på en hög eller ökande nivå. Orsakerna till de generellt sett höga felfrekvenserna som resulterar i höga kontrollfrekvenser analyseras för närvarande av Jordbruksverket.

En redovisning över kontrollfrekvenserna per länsstyrelse och stödform redovisas i bilaga 1:4.

2

2010 förändrades regelverket på så sätt att kompensationsbidraget numera ska ha en egen kontrollfrekvens. Tidigare ingick den i frekvensen för miljöersättningar.

36

Kontrollfrekvenser för gårdsstödet %

Diagram 6.9.1 Kontrollfrekvenser för gårdsstödet, 2008-2010.

Som diagram 6.9.1 ovan visar ser vi höjda beslutade kontrollfrekvenser jämfört med 2009 vad gäller gårdsstödet i södra Sverige, medan kontrollfrekvenserna i norra Sverige är oförändrade eller sjunkande.

Kontrollfrekvenser för miljöersättningar och kompensationsbidrag %

Diagram 6.9.2 Kontrollfrekvenser (2010 endast miljöersättningar)

miljöersättningar

och

kompensationsbidrag

2008-2010

Diagram 6.9.2 visar en ganska olik utveckling i landet vad gäller kontrollfrekvenserna för miljöersättningar och kompensationsbidrag. Många länsstyrelser i mellersta Sverige har fått höjda kontrollfrekvenser mellan 2009 och 2010. I södra Sverige är det oförändrade eller t.o.m. i något fall sänkta kontrollfrekvenser. I norra Sverige har vissa län fått sänkta kontrollfrekvenser och två länsstyrelser höjda kontrollfrekvenser.

37

37

Kontrollfrekvenser för kompensationsbidrag 2010 %

Diagram 6.9.3 Kontrollfrekvenser kompensationsbidrag 2010

Som diagram 6.9.3 visar är det för kompensationsbidragen 2010 framför allt två länsstyrelser som uppvisar höga kontrollfrekvenser, det är Östergötlands län och Västernorrlands län med 15 % i kontrollfrekvens 2010. Sedan är det ett antal länsstyrelser (5 st) som ligger på 10 %.

38

6.2 Landsbygdsstöden I landsbygdsprogrammet ingår såväl de olika stödformerna för miljöersättningar och kompensationsbidrag som företagsstöd, projektstöd samt stöd för miljöinvesteringar.

Miljöersättningar och kompensationsbidrag administreras dock tillsammans med jordbrukarstöden, och redovisas under avsnitt 6.1.

6.2.1 Volymer för landsbygdsstöden Omfattningen av stödverksamheten har även under 2010 ökat. Under 2010 har landsbygdsutvecklingsåtgärder sammanlagt beviljats för 7 868 ansökningar till ett sammanlagt belopp om 2 798,5 mnkr. Länsstyrelserna står för handläggningen av större delen av dessa ansökningar (66 %3) Stödform

Antal beviljade stöd

Beviljat stödbelopp

Kostnad per beviljat stöd

Per ansökan, tkr

Genomsnitt, tkr

2008

2009

2010

2008

2009

2010

2008

2009

2010

Företagsstöd

2 203

2 596

2 769

314

301

342

10,1

10,9

9,4

Projektstöd

726

506

757

1 420

254

510,9

21,3

10,5

20,7

Miljöinvesteringar

622

1 132

1062

107

80

90,8

7,0

5,9

6,8

Totalt beviljade stöd

3 551

5 080

5 053

348

239

943,9

11,9

9,7

11

Tabell 6.2 Sammanställning av länsstyrelserna beviljade stöd samt de direkta kostnaderna per beviljat företags-, projekt resp. miljöinvestering, 2008-2010

Utöver de i tabell 6.2 redovisade stöden har övriga stödmyndigheter som Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sametinget och LAG beviljat sammanlagt 2 815 stödansökningar till ett värde av 943 mnkr, huvudsakligen omfattande kompetensutvecklingsåtgärder inom projektstöden.

3

Förutom de stöd som redovisas här (företagsstöd, projektstöd samt miljöinvesteringar) beslutar länsstyrelserna även om stödformerna EGENKUL, PROKUL samt s.k. TA-medel (tekniskt stöd). Dessa utgör dock en mindre del av hanteringen.

39

39

Företagsstöd Antal

Projektstöd4

Beviljat Antal Beviljat belopp

Jordbruksverket -

Miljöinvest.

Skogsåtgärder

Projektstöd LAG

Antal Beviljat

Antal Beviljat

Antal

belopp

belopp

belopp

Beviljat belopp

-

157

178 157

-

-

-

-

-

-

Skogsstyrelsen

118

2 227

56

85 875

-

-

1 287

38 318

-

-

Sametinget

52

10 285

7

4 883

1

14

-

-

-

-

LAG

-

-

-

-

-

-

-

-

1 095

429 912

Totalt

170

12 512

220

268 915

1

14

1 287

38 318

1 095

429 912

Tabell 6.3 Sammanställning av övriga myndigheters hantering av stöd inom landsbygdsprogrammet under 2010. Beviljade stödbelopp redovisas i tkr.

6.2.2 Kostnader för landsbygdsstöden För att skapa en bättre jämförbarhet mellan länen och undvika olikheter som fördelningen av de gemensamma kostnaderna kan medföra, sker jämförelserna i detta avsnitt enbart av de direkta kostnaderna som är direkt hänförliga till hanteringen av landsbygdsstöden. De direkta kostnaderna har fördelats på antalet utbetalningsärenden i stödsystemen.

Direkta kostnader fördelat på större kostnadsposter Av det underlag som länsstyrelserna redovisar (se bilaga 1:3) framgår kostnaderna nedbrutna på olika objektkoder. Analysen utgår från de kostnadsposter som är hänförliga till landsbygdsstöden enligt objektkod 602* med tillhörande underkonton.

Här kan lyftas fram att under 2010 har en stor del av resurserna lagts på företagsstöd (44 % av totala direkta kostnader) och projektstöd (27 % av totala direkta kostnader).

4

Under projektstöd redovisas här stödformerna PRO och PROKUL. För rapporten i övrigt avses enbart stödformen PRO med benämningen Projektstöd.

40

tkr

Diagram 6.10 Direkta kostnader för hantering (objektkod 602*) av företagsstöd, projektstöd och miljöinvesteringar fördelat per stödform för 2008-2010. (belopp i tkr)

Kostnaderna för företagsstöd har minskat något jämför med 2009 medan kostnaderna för övriga stödformer ökar. Detta kan förklaras med att landsbygdsprogrammet nu har pågått ett antal år, och fler projekt och LAG-projekt är igång jämför med i början av programperioden.

Direkta kostnader per beviljad ansökan5 kr

Diagram 6.11 Direkta kostnader (objektkod 6020, 6021 och 6022) per beviljad ansökan 2010. (belopp i kr)

Diagram 6.11 visar hanteringskostnaden per beviljad ansökan i respektive län under 2010. En förklaring till de höga hanteringskostnaderna6, som finns framför allt för projektstöden, kan vara förekomsten av projekt som löper under flera år. Det är inte säkert att det för dessa projekt har fattats beslut under 2010, men själva hanteringen kan ändå ha påverkat kostnaderna under året. Den genomsnittliga direkta kostnaden per beviljad ansökan var 2010 för företagsstöd 10 200 kr, för projektstöd 25 170 kr samt för miljöinvesteringar 8 848 kr.

5

Då det är LAG som står som beslutsmyndighet för PROLAG-ärenden (trots att länsstyrelserna har kostnader för sin del av Leaderhanteringen) ingår inte länsstyrelsernas kostnader för hanteringen av Leaderärenden, utan endast länsstyrelsernas kostnader för hanteringen av projektstöd (PRO).

6 Länsstyrelsen i Uppsala anlitade under 2010 en konsult som arbetade med både företagsstöd och projektstöd. Merparten av kostnaden för konsulten har dock belastat projektstöden.

41

41

I diagram 6.12.1-6.12.3 visas hanteringskostnaderna per beviljad ansökan mellan 2009 och 2010, för respektive länsstyrelse och stödform. kr

Diagram 6.12.1 Direkta kostnader per beviljad ansökan företagsstöd 2009-2010 per länsstyrelse. (belopp i kr)

Diagram 6.12.1 visar hanteringskostnaderna per beviljad ansökan företagsstöd, fördelat per länsstyrelse. Den generella trenden är att kostnaderna per beviljad ansökan minskar något för 2010 jämfört med 2009. Två län går dock emot denna trend, Gotlands län samt Blekinge län. I båda dessa län har kostnaden per beviljat företagsstöd ökat, marginellt i Blekinge men mer på Gotland. kr

Diagram 6.12.2 Direkta kostnader per beviljad ansökan projektstöd per länsstyrelse. (belopp i kr)

Diagram 6.12.2 visar hanteringskostnaderna per beviljad ansökan projektstöd, fördelat per länsstyrelse. Även här är den generella trenden att kostnaderna per beviljad ansökan minskar, vilket bland annat kan förklaras med att länsstyrelserna har beviljat ansökningar för projekt som startade innan 2010 (d.v.s. där kostnader för hanteringen uppstått även innan 2010). Tre län ökar sina kostnader per beviljad ansökan, Stockholms län, Jönköpings län samt Västmanlands län (marginellt).

42

kr

Diagram 6.12.3 Direkta kostnader per beviljad ansökan miljöinvesteringar per länsstyrelse (belopp i kr)

Diagram 6.12.3 visar hanteringskostnaden per beviljad ansökan om miljöinvesteringar.

Kostnaderna har ökat något från 2009 till 2010. Blekinge län har ökat sina hanteringskostnader per ansökan mest, vilket är svårt att förklara, då antalet beviljade ansökningar i princip är lika stort 2009 som 2010. Även Stockholms län, Södermanlands län, Gotlands län samt Jämtlands län ökar sina hanteringskostnader. Örebro ökar marginellt.

Jämtlands läns ökning av hanteringskostnaderna beror på byte av personal samt ökad ambitionsnivå vad gäller miljöinvesteringar.

6.2.3 Kontrollfrekvenser för landsbygdsstöden Kontrollerna inom landsbygdsprogrammet har under 2008-2010 legat på cirka 8 % av utbetalade belopp. Antalet revisioner inom landsbygdsprogrammet (stödåtgärder inom axlarna 1, 3 och 4) har ökat markant. Under 2010 genomförde Jordbruksverkets granskningsenhet 216 kontroller av landsbygdsstöden. Samtliga länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Sametinget samt Jordbruksverket kontrollerades enligt (EG) nr 1975/2006).

Antal kontroller

Diagram

6.13

Antal

kontroller

av

landsbygdsstöd

enligt

43

(EG)

nr

1975/2006,

per

myndighet

2008-2010

43

Diagram 6.13 på föregående sida visar antalet kontroller av länsstyrelsernas handläggning som genomförts av Jordbruksverkets granskningsenhet under 2010. Flest kontroller gjordes avseende länsstyrelserna i Västra Götalands län och Gävleborgs län.

2010 kontrollerades Sametinget och Skogsstyrelsen för första året.

Diagram 6.14 Andel av totala utbetalningar för företagsstöd, projektstöd (inkl prokul), skogliga åtgärder och miljöinvesteringar per myndighet 2010.

Diagram 6.14 visar den procentuella andelen för respektive myndighet av totalt utbetalt belopp under 20107.

Antal kontroller av landsbygdsstöden har under åren 2008 till 2010 ökat kraftigt.

Orsakerna till detta är i första hand att antalet avgjorda utbetalningsansökningar ökar, då programmet kommit igång ordentligt. Utöver mängden utbetalningar baseras Jordbruksverkets beslut om kontrollfrekvens även på statistik från tidigare kontroller, t.ex. antal kontroller som gjorts, antal rena och orena kontroller, finansiella fel, antal feltyper som uppmärksammats, systematiska fel etc.

7

I totalbeloppet ingår inte utbetalade belopp för TA, Egenkul samt LAG

44

6.3 Totalkostnad för hanteringen jordbruket och landsbygden

av

stöd

till

Den totala kostnaden för länsstyrelsernas EU-stödshantering inklusive indirekta kostnader uppgick 2010 till 446 100 tkr. Av dessa kostnader utgör jordbrukarstöden 76,8 % och landsbygdsstöden 23,2 %. Länsstyrelsernas kostnader för blockinventering år 2008—2010 ingår i kostnaderna.

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Totala kostnaden, tkr

284 600

302 600

368 200

408 000

418 700

446 100

Index

100

106

129

143

147

157

Totala kostnaden, 246 800 jordbrukarstöden, tkr

258 600

298 200

322 100

320 400

342 700

Index

105

121

131

130

139

Totala kostnaden, 37 800 landsbygdsstöden, tkr

44 000

70 100

85 900

98 300

103 400

Index

116

185

227

260

274

100

100

Tabell 6.4 Total kostnad vid länsstyrelserna för hanteringen av stöd till jordbruket och landsbygden för åren 2005 – 2010.

Index basår 2005. (belopp i tkr) tkr

Diagram 6.15 Länsstyrelsernas totala kostnader för EU-stödshanteringen 2005-2010 (belopp i tkr)

Diagram 6.15 åskådliggör kostnadsutvecklingen för länsstyrelsernas EU-stödshantering perioden 2005-2010. Ökningstakten för de totala kostnaderna är i princip densamma mellan åren 2005-2006, därefter steg kostnaderna rejält mellan åren 2006 och 2008, uppvisade en mindre ökning mellan 2008 och 2009 för att återigen öka kraftigt mellan 2009 och 2010.

Införandet av ett nytt landsbygdsprogram 2007 orsakade en hel del arbete för länsstyrelserna, vilket framgår av ökningen av de totala kostnaderna 2007 och 2008.

45

45

2009 pågick blockinventeringen för fullt, och viss ordinarie verksamhet på länsstyrelserna fick då vänta till 2010, vilket kan förklara att kostnaderna endast ökade marginellt mellan 2008 och 2009.

2010 har länsstyrelserna förutom efterarbete efter blockinventeringsprojektet (bl. a. fortsatt arbete med inventering i många län) dessutom kraftsamlat inom ramen för SUSS-arbetet för att klara av målet på 90 % av gårdsstödsutbetalningarna per den 1 december.

Sista ansökansdag 2010 låg också senare än tidigare år, vilket i kombination med tidigare utbetalningar medförde behov av extra resurser. Till detta har också kommit behov av att arbeta ikapp upparbetade balanser från 2009.

Målet med utbetalning av 90 % per den 1 december uppnåddes, men många länsstyrelser fick lägga ner mycket extra resurser på detta.

46

Kontrollkostnader (ersätter avsnittet Kontrollkostnader s. 34-35) I diagram 6.7 redovisas kostnaderna för SAM-kontrollerna (objektkod 60112) d.v.s. kontrollerna av gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag fördelat på antal genomförda kontroller. De län som tillämpat fjärranalys under 2010 är markerade med (*).

Kostnaderna varierar mellan 8 220 kr och 24 644 kr per genomför SAM-kontroll.

Billigaste kontroller genomför Västmanlands län. Kronoberg har minskat sina kontrollkostnader mest mellan 2009 och 2010 (- 23 %), trots många svårbedömda betesmarker. Dyraste kontrollerna sker i Östergötland, som tillsammans med Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland är det län som ökar kostnaderna kraftigt 2010.

Den genomsnittliga kontrollkostnaden uppgår till 14 076 kr vilket är en ökning från föregående år med 7 %.

Kr

Diagram 6.7 Direkta kostnader (objektkod 60112) per genomförd SAM-kontroll 2008-20109. Län markerade med (*) har tillämpat fjärranalys under 2010, vissa län även tidigare år. (belopp i kr)

För län som har använt sig av fjärranalys uppgår den genomsnittliga kontrollkostnaden till 14 068 kr medan län utan fjärranalys har en genomsnittlig kostnad på 14 087 kr.

Nedan följer ett resonemang kring de möjliga orsakerna till att kontroller via fjärranalyserna under 2010 endast var marginellt billigare per kontroll än de traditionella fältkontrollerna.

2010 gjordes sammanlagt 2 294 kontroller med fjärranalys. Merparten av kontrollerna kompletterades även med fältbesök antingen för att kontrollera skötselvillkor (vilket inte görs med fjärranalys) och/eller för att kontrollera gränser som Metria bedömt som osäkra. En tredje orsak till efterföljande fältkontroller var att Metria konstaterat större avvikelser vid fjärranalysen.

Kontrollkostnaderna är beroende av ett stort antal faktorer. Hit hör bland annat hur stor andel av företagen i länet som kontrolleras (kontrollfrekvensen), den genomsnittliga storleken på de företag som kontrolleras, den genomsnittliga skiftesstorleken och antalet block. Även omfattningen av miljöersättningsåtaganden, konstaterade felaktigheter vid kontroll samt huruvida länet använder sig av fjärranalys eller inte påverkar kontrollkostnaderna.

9

Kostnaderna i den gröna kolumnen (år 2010) är justerade jämfört med de som framgår av s.35 i rapporten.

47

47

Under 2010 har det dessutom varit problem med tekniken kring fjärranalyser, och detta har medfört ökad administration hos länsstyrelserna.

48

Bilaga 1.1

Länsstyrelsernas totala kostnader för hantering av stöd relaterat till EU:s jordbruksfonder (inklusive landsbygdsfonden) per årsperson och per timma år 2010.

Län AB C D E F G H I K LM N O S T U W X Y Z AC BD

Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Kopparberg Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

Direkta Direkt antal årspersoner 2010 arbetade timmar 2010 26 432 15,0 46 521 26,4 30 633 17,4 59 959 34,1 62 219 35,4 39 228 22,3 57 852 32,9 30 693 17,4 8 576 4,9 104 535 59,4 40 601 23,1 137 267 78,0 35 780 20,3 28 527 16,2 22 155 12,6 28 842 16,4 33 469 19,0 32 397 18,4 22 675 12,9 21 106 12,0 16 718 9,5

Totala kostnader 2010, tkr 16 139 25 094 16 113 31 546 29 978 19 300 29 875 14 095 5 467 50 577 18 519 70 837 17 846 13 828 11 897 13 192 16 676 14 106 10 995 10 181 9 870

Totala Totala kostnader per kostnader per årsperson 2010, timma 2010, kr tkr 611 1075 539 949 526 926 526 926 482 848 492 866 516 909 459 808 637 1122 484 852 456 803 516 908 499 878 485 853 537 945 457 805 498 877 435 766 485 853 482 849 590 1039

Totalt hela riket Genomsnitt per län

886 185 42 199

503,5 24,0

446 130 21 244

510

898

År 2009 Totalt hela riket Genomsnitt per län

887 618 42 268

504,3 24,0

418 689 19 938

474

835

År 2008 Totalt hela riket Genomsnitt per län

878 142 41 816

498,6 23,7

407 950 19 426

465

818

År 2007 Totalt hela riket Genomsnitt per län

833 339 39 683

473,5 22,5

368 214 17 534

442

778

Bilaga 1.2

Länsstyrelsens direkta kostnader för hantering av jordbrukarstöd (objektkod 601x) relaterat till EU:s jordbruksfonder (inkl landsbygdsfonden) per utbetalning, SAM-ansökan och län.

Direkta kostnader Antal per utbetalnings Antal ansökningar utbetalningsärende, Övriga direkta kostnader ärenden 2010 1) (SAM-blanketter) kr

Årspersoner 2010

Lönekostnader inkl sociala kostnader 2010, tkr

Länsstyrelser med över 10 000 ansökningar E Östergötland 28,4 F Jönköping 25,5 H Kalmar 26,8 M Skåne 46,8 N Halland 19,4 O Västra Götaland 64,2 Summa/genomsnitt 2010 211,2

13 455 11 750 12 193 21 596 9 532 31 420 99 946

3 803 2 114 3 437 2 127 1 191 3 460 16 132

11 959 14 076 12 735 31 883 10 980 41 787 123 420

3 840 3 888 3 583 11 065 3 616 14 071 40 063

1 443 985 1 227 744 977 835 941

4 494 3 566 4 362 2 144 2 965 2 479 2 897

101 164 100 001 92 071

15 759 15 387 10 051

139 067 141 485 146 556

46 407 47 025 47 544

841 816 697

2 520 2 454 2 148

5 824 10 130 6 840 8 486 6 514 1 591 7 205 5 388 4 442 5 390 7 123 6 178 4 507 4 409 3 326 87 353

425 728 193 745 776 129 820 491 241 651 444 1 036 558 487 583 8 307

5 055 8 132 5 913 8 864 5 362 0 9 352 6 321 4 346 6 543 7 277 5 383 4 954 5 957 3 401 86 860

2 033 3 090 2 281 2 702 1 691 0 3 510 2 529 1 751 2 191 2 489 2 157 1 706 2 408 1 387 31 925

1 236 1 335 1 189 1 041 1 360

3 074 3 514 3 083 3 416 4 311

858 930 1 078 923 1 040 1 340 1 022 822 1 149 1 101

2 286 2 325 2 674 2 757 3 040 3 344 2 969 2 033 2 818 2 996

Län

2009 2008 2007

216,7 221,7 211,8

Länsstyrelser med mindre än 10 000 ansökningar AB Stockholm 10,1 C Uppsala 21,2 D Södermanland 14,3 G Kronoberg 18,6 I Gotland 14,3 Blekinge 2) K 2,8 S Värmland 15,1 T Örebro 11,2 U Västmanland 8,5 W Kopparberg 10,8 X Gävleborg 15,1 Y Västernorrland 13,4 Z Jämtland 9,0 AC Västerbotten 8,4 BD Norrbotten 6,6 Summa/genomsnitt 2010 179,5

Direkta kostnader per ansökan (SAM blankett) som erhållit stöd, kr

2009 2008 2007

173,1 176,3 180,4

81 242 79 533 76 745

11 045 9 322 9 199

91 909 94 287 97 124

33 543 34 041 34 505

1 004 942 885

2 751 2 610 2 491

2010 2009 2008 2007

390,7 389,8 398,0 392,2

187 299 182 406 179 534 168 816

24 439 26 804 24 709 19 250

210 280 230 976 235 772 243 680

71 988 79 950 81 066 82 049

1 007 906 866 772

2 941 2 617 2 519 2 292

Totalt

1) Antal utbetalningsärenden är hämtade från stödsystemen där varje stödform per brukare utgör ett utbetalningsärende.

2) F.r.om 1 mars, 2010 har Länsstyrelsen i Skåne tagit över hanteringen av direkt- och miljöstöden

Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

604x

0 4 444

0 8

504

241 468

1 301

53 317 27 287 12 706 6 467 6 857

104 54 24 13 13

3

tkr 182 406 2 219 95 269 9 732 58 462 283 9 386 1 787 5 268

390 3 201 22 130 1 19 4 10

30 872

194

0 1 230

3 416 1 122 1 478 164 652

tkr 26 032 431 6 142 301 17 449 49 1 007 170 483

DIREKTA KOSTNADER Lön inkl. Övr. sociala dir. kostn. kostn.

272 340

1 495

0 5 674

56 733 28 409 14 184 6 631 7 509

tkr 208 438 2 650 101 411 10 033 75 911 332 10 393 1 957 5 751

Direkta kostnader

1) I totala kostnader ingår störande driftkostnader med 773 tkr. Definition av störande kostnad, se tabell differenser 2010 jmf med 2009.

Totalt 1 )

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav Externt arbete (arbetsgrupper) varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Övriga miljöstöd - ej SAM varav Information Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Mål 1 och Leader + OBS inte Interreg III el Urban II handläggning av ansökningar om företagsstöd och projektstöd för kompetensutveckling

601* 6010 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6014 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 del av 3043 6031

Årsarbetskrafter

Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2009

46 850

270

0 1 127

9 724 4 859 2 472 1 111 1 283

98 726

558

0 2 059

20 682 10 278 5 251 2 447 2 706

Totala Gemensamma kostnader kostnader, tkr Myndighetsövergri pande verksamhet Allmänt och samt övergripande inom administration och lantbruk - varav intern serviceavser EG varav avser EGstödhantering stödhantering 35 729 75 427 441 970 17 861 37 052 1 751 3 881 12 548 26 985 50 114 1 669 3 690 371 730 1 039 2 005

INDIREKTA KOSTNADER

418 689

2 323

0 8 861

87 139 43 546 21 906 10 189 11 497

tkr 320 366 4 064 156 324 16 433 115 444 496 15 752 3 058 8 795

Bilaga 1.3

Ängs- och betesmarksinventering

Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Mål 1 och Leader + OBS inte Interreg III el Urban II Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav Externt arbete (arbetsgrupper) varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Utvald miljö - kopplad till SAM varav Information

1 407

0 2 976

0 5

3

54 054 24 123 13 903 6 922 9 106

tkr 187 299 1 977 101 261 9 598 58 206 122 9 312 2 176 4 647

105 48 26 14 17

391 3 209 21 124 0 19 4 9

Lön inkl. sociala kostn. Övr. dir. kostn.

0 1 474

3 787 1 139 1 910 202 536

tkr 23 565 315 4 500 352 17 493 0 656 127 122

0 4 450

57 841 25 262 15 813 7 124 9 642

tkr 210 864 2 292 105 761 9 950 75 699 122 9 968 2 303 4 769

Direkta kostnader

1)

179 1 586 Totalt 503 245 736 29 005 274 741 1) I totala kostnader ingår störande driftkostnader med 874 tkr. Definition av störande kostnad, se tabell differenser 2010 jmf med 2009.

604y

601* 6010 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6014 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 del av 3043 604x

Årsarbetskrafter

DIREKTA KOSTNADER

Kostnader och årspersoner per objektkod för länsstyrelserna 2010

49 961

290

0 808

10 374 4 620 2 705 1 241 1 808

Allmänt och övergripande inom lantbruk - varav avser EG stödhantering 38 489 418 19 572 1 857 13 516 17 1 732 448 929

120 555

709

0 1 950

25 416 11 143 6 959 3 179 4 135

Myndighetsövergri pande verksamhet samt administration och intern servicevarav avser EGstödhantering 92 480 992 46 574 4 406 33 104 53 4 285 1 030 2 036

Gemensamma kostnader, tkr

INDIREKTA KOSTNADER Totala kostnader

2 585 446 131

0 7 209

93 630 41 025 25 478 11 543 15 584

tkr 342 707 3 702 171 905 16 213 123 193 193 15 985 3 781 7 735

Bilaga 1.3

Ängs- och betesmarksinventering Total

604y

0 -4 444 1 675

0 -8 2

1 407 4 268

737 -3 164 1 197 455 2 249

1 -6 2 1 4

3 -1

tkr 4 893 -242 5 992 -134 -256 -161 -74 389 -621

1 0 8 -1 -6 -1 0 0 -1

179 -1 867

-1 230 1 280

0

371 17 432 38 -116

tkr -2 467 -116 -1 642 51 44 -49 -351 -43 -361

DIREKTA KOSTNADER Lön inkl. Övr. sociala dir. kostn. kostn. 1)

1 586 2 401

-5 674 2 955

0

1 108 -3 147 1 629 493 2 133

tkr 2 426 -358 4 350 -83 -212 -210 -425 346 -982

Direkta kostnader

290 3 110

-1 127 538

0

760 -239 233 130 525

709 21 828

-2 059 1 392

0

4 617 865 1 708 732 1 429

2 585 27 441

-8 861 4 886

0

6 486 -2 521 3 572 1 354 4 087

Totala Gemensamma kostnader kostnader, tkr Myndighetsövergri pande verksamhet Allmänt och samt övergripande inom administration och lantbruk - varav intern serviceavser EG varav avser EGstödhantering stödhantering tkr 2 760 17 053 22 341 -23 22 -362 1 711 9 522 15 581 106 525 -220 968 6 119 7 749 -33 -61 -303 63 595 233 77 300 723 -110 31 -1 060

INDIREKTA KOSTNADER

1) Övriga direkta kostnader är exkluisve "varav störande kostnader". I totala kostnader ingår de störande kostnaderna.

Med störande kostnader avses kostnader för datorer, möbler, kontorsutrustning, skanningutrustning och ”egna” lokaler som bokförts som direkt kostnad i årsredovisningen för objektkoder som rör EU-stödhantering. Särredovisning syftar till att sortera bort bokförda kostnader som skulle kunna ge en felaktig bild av en länsstyrelses direkta kostnader för EU-stödshanteringen vid jämförelse med andra länsstyrelser.

604x

Stöd till jordbruket enl EG förordn varav Externt arbete (arbetsgrupper) varav SAM - Handläggning varav SAM - Blockdatabasen varav SAM - Fältkontroller varav Djurbidrag - handläggning varav Djurbidrag - fältkontroller varav Utvald miljö - kopplad till SAM varav Information Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder Företagsstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Projektstöd LP 2007-2013 (inkl LBU 2000-2006) Miljöinvesteringar LP 2007-2013 LEADER LP 2007-2013 Mål 1 och Leader + OBS inte Interreg III el Urban II handläggning av ansökningar om företagsstöd och projektstöd för kompetensutveckling Övergripande arbete med landsbygdsprogrammet, länsstrategi, information, förankring etc.

601* 6010 60110 60111 60112 60120 60121 6013 6014 6020+ 6021-23 6020 6021 6022 6023 del av 3043 6031

Årsarbetskrafter

Differenser 2010 i jämfört med 2009 för länsstyrelsens årspersoner och kostnader per objektkod

Bilaga 1.3

Bilaga 1:5 Åtagandeplaner Nya Åp per år AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD medel Summa

2008 59 74 65 101 113 93 136 66 56 147 63 642 23 66 35 27 39 16 29 19 34 91 1903

Totalt antal upprättade ÅP per år AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD medel Summa

2009 59 84 92 133 124 53 186 82 60 119 77 233 27 71 38 28 53 20 37 19 50 78 1645

2008 343 590 614 1446 1563 786 1630 696 592 1691 681 1941 191 450 263 293 347 118 227 151 130 702 14743

2010 59 110 99 135 85 56 189 40 0 200 71 267 49 56 40 35 63 19 58 24 43 81 1698

2009 408 722 715 1574 1731 861 1797 765 653 1812 766 2217 224 521 294 324 388 135 265 171 175 787 16518

2010 404 758 784 1446 1411 784 1924 524 2381 792 2262 278 558 326 353 429 169 316 182 220 815 16301

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-11/9-SE • RA11:9