Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM Verksamhetsåret 2003
Rapport 2004:15 Foto: Mats Pettersson
Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM Verksamhetsåret 2003
Växtavdelningen 2004-08-06 Referens Lisa Karlsson Karin Wallin Henrik Dinkel Karin Hamnér Lis-Britt Carlsson Eva-Lena Petersson Elisabeth Melin (samordning)
Innehåll 1
2
3
Inledning ........................................................................................................................... 7 1.1
KULM- syfte och mål ................................................................................................ 7
1.2
Avgränsning ............................................................................................................... 7
1.3
Omfattning och inriktning.......................................................................................... 8
Verksamhetens syfte och innehåll................................................................................. 11 2.1
Kompetensområde 1- Biologisk mångfald och kulturmiljövärden .......................... 11
2.2
Kompetensområde 2 – Miljökänsliga områden ....................................................... 11
2.3
Kompetensområde 3 – Ekologisk produktion.......................................................... 12
2.4
Kompetensområde 4 – Ökad djurvälfärd ................................................................. 12
2.5
Kompetensområde 5 – Energihushållning i växthus................................................ 12
Resultat – jämförelser åren 2002-2003......................................................................... 15 3.1
Biologisk mångfald och kulturmiljövärden.............................................................. 15
Länsstyrelser .................................................................................................................... 15 Organisationer ................................................................................................................. 20 3.2
Miljökänsliga områden............................................................................................. 21
Länsstyrelser .................................................................................................................... 21 Organisationer ................................................................................................................. 30 3.3
Ekologisk produktion ............................................................................................... 32
Länsstyrelser .................................................................................................................... 32 Organisationer ................................................................................................................. 36 3.4
Ökad djurvälfärd ...................................................................................................... 37
Länsstyrelser .................................................................................................................... 37 Organisationer ................................................................................................................. 39 3.5 4
Energihushållning i växthus ..................................................................................... 39
Länens och organisationernas verksamhet.................................................................. 41 4.1
Biologisk mångfald och kulturmiljövärden.............................................................. 42
4.1.1
Länsstyrelser..................................................................................................... 42
4.1.2
Organisationer .................................................................................................. 44
4.2
Miljökänsliga områden............................................................................................. 45
4.2.1
Länsstyrelser..................................................................................................... 45
4.2.2
Organisationer .................................................................................................. 46
4.3 4.3.1
Ekologisk produktion ............................................................................................... 47 Länsstyrelser..................................................................................................... 47 5
4.3.2 4.4
Organisationer .................................................................................................. 49
4.4.1
Länsstyrelser..................................................................................................... 50
4.4.2
Organisationer .................................................................................................. 50
4.5 5
Ökad djurvälfärd ...................................................................................................... 50
Energihushållning i växthus ..................................................................................... 51
Jordbruksverkets verksamhet ...................................................................................... 53 5.1
Regionalt placerade rådgivare.................................................................................. 53
5.1.1
Kompetensområde 2 – växtskyddscentralerna................................................. 53
5.1.2
Kompetensområde 2 – växtnäring.................................................................... 55
5.1.3
Kompetensområde 3 – Ekologisk produktion.................................................. 56
5.2
Kampanjer och projekt ............................................................................................. 56
Levande Landskap............................................................................................................ 56 Greppa Näringen................................................................................................................. 57
VäxtEko............................................................................................................................ 58 Projekt inom ekologisk produktion .................................................................................. 58 5.3
Mässor och seminarier ............................................................................................. 59
5.4
Fortbildning.............................................................................................................. 60
Kompetensområde 1......................................................................................................... 60 Kompetensområde 2......................................................................................................... 60 STANK............................................................................................................................. 60 Övrig fortbildning ............................................................................................................ 61 Fortbildning inom Greppa Näringen ................................................................................ 61 Kompetensområde 3......................................................................................................... 61 Kompetensområde 4......................................................................................................... 62 5.5 6
Kontrollverksamheten .............................................................................................. 63
Utvärdering av KULM-verksamheten ......................................................................... 65 6.1
Fördjupad utvärdering av den enskilda rådgivningen .............................................. 65
6.2
Utvärdering av allmogeåker och demonstrationsodling........................................... 65
6.3
Utvärdering av kurser och enskild rådgivning ......................................................... 66
7
Åtgärdsplaner ................................................................................................................. 69
8
Borttagna kostnadsramar.............................................................................................. 71
9
Publikationer inom KULM-verksamheten utgivna år 2003. ..................................... 73
6
1 Inledning 1.1 KULM- syfte och mål Enligt ”Miljö- och landsbygdsprogram för Sverige år 2000-2006”, i fortsättningen benämnt LBU-programmet, ska kompetensutvecklingsåtgärder med miljöinriktning genomföras inom jordbruket med målet att nå 60 000 deltagare årligen. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för KULM som står för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet. Syftet med KULM är att motivera och utbilda lantbrukare och andra personer verksamma inom jordbruket att använda miljöanpassade produktionsmetoder som är hållbara på lång sikt både ekonomiskt och ekologiskt. Särskild vikt ska läggas vid sådan utbildning och rådgivning som underlättar för lantbrukarna att fullgöra de miljöåtaganden de har genom de olika miljöersättningarna. Målgruppen är verksamma inom jordbruket, dvs. lantbrukare och deras familjemedlemmar och anställda inom jordbruket, maskinstationer och liknande med verksamhet riktad mot jordbruket samt markägare. Berättigade att delta är även djurhållare samt ägare till djur av utrotningshotade husdjursraser. Till målgruppen hör också rådgivare och informatörer som arbetar med kompetensutvecklingen inom LBU-programmet. Under året genomfördes resterande obligatoriska utbildningar som var ett krav för miljöstöden från föregående programperiod åren 1995-1999. År 2003 var det sista året av det femåriga åtagandet som de obligatoriska utbildningarna omfattade. De obligatoriska utbildningarna riktade sig till lantbrukare i hela Sverige. Målet med KULM-verksamheten är att bibehålla och öka jordbrukets positiva miljöeffekter samt minska de negativa. Ett annat mål är ökad välfärd för lantbrukets djur. En helt ny verksamhet är energihushållning i växthus som handlar om att eftersträva en kostnadseffektiv energianvändning och bidra till att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Den övriga verksamheten sammanfaller i första hand med miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Giftfri miljö.
1.2 Avgränsning Rapporten är avgränsad till att omfatta den verksamhet som bedrivs inom LBU-programmet under 2003. I tabeller och diagram som presenteras i denna rapport kommer vissa jämförelser att göras mellan åren 2002 och 2003. Endast verksamhet utanför mål 1-området ingår i rapporten om inte annat anges. Den kompetensutveckling som bedrivits inom skogsbruket för projektet ”Grönare skog” tom år 2003 presenteras inte heller i denna rapport. För kompetensutvecklingsåtgärder inom KULM omfattar LBU-programmet endast åtgärder utanför mål 1-området. För de obligatoriska utbildningarna som grundas på den föregående programperioden omfattas dock hela landet. Mål 1-området har egna programdokument som har godkänts av EU. Mål 1-området består av hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Värmlands och Dalarnas län. För den kompetensutveckling som bedrivs av länsstyrelserna
7
inom mål 1-området utnyttjades ca 16,3 miljoner kr år 2003 exklusive medel för obligatoriska utbildningar
1.3 Omfattning och inriktning I LBU-programmet bedrivs verksamheten från år 2003 inom följande kompetensområden: 1. Bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden. 2. Skydd av miljökänsliga områden (växtnäring och bekämpningsmedel). 3. Åtgärder för att främja ekologisk produktion. 4. Ökad djurvälfärd. 5. Energihushållning i växthus. Enligt LBU-programmet ska kompetensutvecklingen inom de olika kompetensområdena planeras och genomföras på regional och lokal nivå. Varje länsstyrelse ska årligen upprätta ett länsprogram med operativa mål för verksamheten efter samråd med lokala representanter för målgruppen och andra intressenter. Aktiviteterna utgörs av kursverksamhet, enskild rådgivning samt utgivning av informationsmaterial och nyhetsblad. I princip ska alla jordbrukare och anställda inom jordbruket erbjudas enskild rådgivning eller utbildning under programperioden. Målet är 60 000 deltagare per år. Som ett komplement till verksamheten inom länsprogrammen kan organisationer med verksamhet riktad mot lantbruket ansöka om medel direkt från Jordbruksverket för informationsverksamhet. Det nya kompetensområdet ökad djurvälfärds verksamhet har varit efterfrågad både från länsstyrelser och föreningar för utrotningshotade husdjursraser. Det femte kompetensområdet energihushållning i växthus har Västra Götalands län varit ansvarig för. Jordbruksverket stödjer verksamheten centralt genom att anordna fortbildningskurser för rådgivare och informatörer, ta fram informationsmaterial och samordna och utvärdera verksamheten på nationell nivå. Jordbruksverket har dessutom regionalt placerade specialister som arbetar med olika understödjande aktiviteter i frågor som rör växtnäring, bekämpningsmedel och ekologisk produktion. Medelsåtgång Under verksamhetsåret 2003 utnyttjades 144 miljoner kr för KULM –verksamheten (exkl. mål 1) samt 3,5 miljoner kr för kvarvarande obligatoriska utbildningar som var ett krav i miljöstöden i det tidigare miljöprogrammet. Av dessa medel utnyttjades totalt 91 miljoner kr inom länsprogrammen, 7,4 miljoner kr till organisationernas aktiviteter inkl. Greppa näringen och 46 miljoner kr till Jordbruksverkets verksamhet. Fördelningen totalt mellan kompetensområdena var följande: Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 33 miljoner kr, miljökänsliga områden 68 miljoner kr, ekologisk produktion 35 miljoner kr samt ökad djurvälfärd 3 miljoner kronor. Till detta kommer gemensamma kostnader på 5 miljoner kr.
8
Mkr 40 Biologisk mångfald Miljökänsliga områden Ekologisk produktion Djurens välfärd Energi i växthus
35
30
25
20
15
10
5
0 Länsprogram
Organisationer
Obligatorisk utbildning
SJV
Figur 1. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) år 2003 fördelade per kompetensområde. För SJV ingår både den centrala och den regionala verksamheten. Fördelningen per län av de utnyttjade KULM-medlen inklusive den obligatoriska utbildningen framgår av figur 2. Mkr 22 20
2002
18
2003
16 14 12 10 8 6 4 2 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD
Län
Figur 2. Totalt utnyttjade KULM-medel i miljoner kr (Mkr) per län inkl. obligatorisk utbildning åren 2002 och 2003. För mål 1-länen ingår endast obligatorisk utbildning.
9
Utnyttjandegrad För att öka utnyttjandegraden av KULM-medlen infördes inför 2001 möjlighet för länsstyrelserna att dels till viss grad flytta medel mellan kompetensområdena och dels till viss grad överbudgetera. Såväl möjligheten till omflyttning som till överbudgetering utnyttjades av flera län. År 2003 har denna möjlighet ökat. Resultatet blev att sex länsstyrelser utnyttjade mer än 100 %. Utnyttjandet ligger mellan 78 % och 113 %. Genomsnittet för alla länsstyrelser blev 98 %. Av det totala medelsutnyttjandet fördelat på kompetensområden ligger ekologisk produktion för andra året i rad under budget. Endast 84 % av budgeten utnyttjades. Möjligheten för länsstyrelser att flytta medel mellan kompetensområdena har utnyttjats med 1,45 miljoner kr under året. Målet att med utbildningsinsatser av olika slag nå 60 000 deltagare per år nåddes nästan 2003 då antalet blev 58 365 deltagare. De senaste årens resultat framgår av tabell 1. Observera att samma lantbrukare kan ha fått rådgivning eller deltagit i utbildning vid flera tillfällen och inom flera kompetensområden under samma år. I den obligatoriska utbildningen som avslutades under 2003 har sammanlagt 52 323 lantbrukare deltagit mellan åren 1999-2003. Tabell 1: Kompetensutveckling i hela landet inkl mål 1- områden utförd av länsstyrelsen och andra aktörer Kompetensområde
2003
2002
2001
4 344 9 954
5 217 10 126
13 270 9 760
Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
7 014 7 255
6 362 9 005
4 002 10 277
Aktiviteter inom Reko- stödet Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
23 6 148
362 5 708
513 5 923
2 556 5 865
2 071 5 569
1 415 5 786
4 183 9 383
4 858 10 640
5 660 15 190
18 870 41 048
24 860 46 936
Biologisk mångfald Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
Växtnäring
Växtskydd Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
Ekologisk produktion Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
Djurens välfärd Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
29 1 503
Energi i växthus Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal jordbrukare
63 45
Totalt Enskild rådgivning, antal jordbrukare Utbildning, antal deltagare
10
18 212 40 153
2 Verksamhetens syfte och innehåll 2.1 Kompetensområde 1- Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Verksamheten inom kompetensområde 1 ska, i samverkan med andra miljöåtgärder och styrmedel, bidra till att de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt kan uppnås. Den ska också bidra till att regionala miljömål för biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppnås. Det är i första hand miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap som har inverkan på verksamheten som bedrivs inom kompetensområde 1. Verksamheten ska ge lantbrukare motivation och kunskap att vidta åtgärder för att bevara och förstärka odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturhistoriska värden. Aktiviteterna ska ge kunskap om odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden, sambanden mellan hävdhistoria och biologiska värden, skötsel av olika markslag och landskapselement samt andra åtgärder för att bevara och förstärka mångfalden i odlingslandskapet. Verksamheten bedrivs inom kampanjen Levande Landskap. Se kapitel 5.
2.2 Kompetensområde 2 – Miljökänsliga områden Verksamheten inom kompetensområde 2, Miljökänsliga områden, syftar till att minska hälsooch miljöriskerna vid användning av bekämpningsmedel samt att minska miljöbelastningen till följd av förluster av växtnäring. Verksamheten ska på detta sätt bidra till att de nationella miljömålen nås. Kompetensutveckling rörande växtnäring inom jordbruk och trädgård Verksamheten inom växtnäringsområdet ska planeras och genomföras så att hänsyn tas till de regionala miljömålen. Det är främst det nationella miljökvalitetsmålet Ingen övergödning, men även målen Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Bara naturlig försurning samt Ett rikt odlingslandskap som har nära anknytning till växtnäringsområdet. Fokusering bör göras på åtgärder som regionalt bedöms angelägna och kostnadseffektiva i arbetet med att förbättra växtnäringsutnyttjandet och därmed minska förlusterna från jordbruket. Kompetensutveckling om användandet av bekämpningsmedel inom jordbruk och trädgård Verksamheten syftar till att minska hälso- och miljöriskerna när bekämpningsmedel används. Länsprogrammet inom området ska utformas utifrån de regionala miljömålen. Grunden för de regionala miljömålen är de nationella miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö, Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt odlingslandskap. Dessutom har Jordbruksverket utarbetat ett ”Handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år 2006” som också ska utgöra en viktig grund för KULM verksamheten. Syftet är att öka målgruppens kunskap och kompetens inom ämnesområdet bekämpningsmedel så att det kan leda till minskade risker vid användningen av bekämpningsmedel.
11
2.3 Kompetensområde 3 – Ekologisk produktion Verksamheten inom kompetensområde 3 syftar till att främja och utveckla den ekologiska produktionen. Denna verksamhet är ett medel för att uppnå flera av de svenska miljökvalitetsmålen, i första hand målen En giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap och Grundvatten av god kvalitet. Främjandet av omläggning till och utveckling av ekologiskt lantbruk ska ske genom att informera och intressera lantbrukare för ekologisk produktion samt att utbilda och lämna råd till lantbrukare som planerar, genomför eller redan har genomfört omläggning till ekologisk produktion. För att nå ut till lantbrukarna bör verksamheten främst inriktas på aktiviteter som är utåtriktade, t.ex. enskild rådgivning, kurser och fältvandringar. Regeringens mål till år 2005 är att 20 procent av åkermarken ska odlas ekologiskt och att den ekologiska animalieproduktionen ska öka. Vidare bör 10 % av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm finnas i ekologisk produktion till år 2005. Jordbruksverket har under 2004 i uppdrag att föreslå nya mål för den ekologiska produktionen som ska gälla fram till 2010. Förslaget kommer att redovisas i december 2004.
2.4 Kompetensområde 4 – Ökad djurvälfärd Djur i människans tjänst ska garanteras ett gott djurskydd och ett gott hälsotillstånd. Gott djurskydd betyder att djur hålls och sköts i enlighet med djurskyddslagstiftningen. En god djurhälsa innebär friska djur vilket är resultatet av i första hand förebyggande åtgärder och i andra hand snabb bekämpning eller behandling av uppkomna sjukdomar. Den miljö som djuren vistas i ska göras så djurvänlig som möjligt i syfte att djuren ska må bra, ha en god hälsa och ges möjlighet att tillfredsställa sina behov av naturligt beteende. Djurhållning innebär ett ansvar. De som handhar djur måste vara medvetna om och ha kunskaper om djurs behov. Verksamheten ska ge lantbrukare kunskap om lantbruksdjurens behov. Lantbrukarna ska också få kompetensutveckling om metoder att tillgodose djurens behov av korrekt utfodring och skötsel. Kompetensområde 4 infördes år 2003. Efter samråd med representanter för lantbruksnäringen beslutades att verksamheten i första hand skulle inriktas på följande områden: Förbättrad fothälsa för lantbrukets djur Djurvänlig hantering av djur i olika situationer Betande djurs välfärd
2.5 Kompetensområde 5 – Energihushållning i växthus År 2003 startade verksamhet inom ett nytt kompetensområde i KULM - Energihushållning i växthus. Verksamheten inom detta kompetensområde syftar till att minska energiförbrukningen i växthus och därmed bidra till miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Det är av stor vikt att Sverige minskar användandet av fossila bränslen och denna verksamhet är ett medel att uppnå detta. Att kunna utnyttja den tillgängliga energin i växthusföretagen så
12
effektivt som möjligt är viktigt både för den nationella och globala miljön samt för det enskilda växthusföretaget. Verksamheten genomförs av länsstyrelsen i Västra Götaland. Verksamheten består av enskild rådgivning och kurser. Verksamheten ska vara tillgänglig för växthusföretag inom hela landet utanför mål 1-området. Jordbruksverkets mål för kompetensområdet är att nå ca 70 växthusföretag per år i individuell rådgivning och ca 40 företag per år genom kurser.
13
3 Resultat – jämförelser åren 2002-2003 3.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden Länsstyrelser Verksamheten som bedrivs inom kompetensområde 1 genomförs till största delen av länsstyrelserna inom länsprogrammen. Tabell 2 visar den verksamhet som genomfördes inom länsprogrammen under 2003 och 2002. Under 2003 deltog 11 555 personer ur målgruppen i någon aktivitet, vilket är en minskning med 1 548 personer jämfört med 2002. Kurser, fält & gårdsvandring och enskild rådgivning, kort var de aktiviteter som i nämnd ordning lockade flest deltagare. Antalet personer som fick åtgärdsplaner upprättade var 1 533 stycken, vilket är 792 personer färre jämfört med 2002. Minskningen i antalet åtgärdsplaner var väntad eftersom de marker som är berättigade till tilläggsersättning i stor utsträckning redan har fått en åtgärdsplan upprättad. Observera att samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter. Tabell 2. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 1 åren 2002 och 2003. Aktivitet Allmogeåker Studiecirkel Demonstrationsgård Ensk. rådgivning, ej plan Ensk. rådgivning, plan Fortbildn. kurs Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Studieresa Fält & gårdsvand. Expertmedverkan Åtgärdsplan Övrigt Marknadsför. Uppföljn. Samordn. Summa
Aktivitetskod A C D EK EP F I K N R V X ÅP Ö MUS
Deltagare 2003 32 1 711 657 176 5 244 185 2 017 1 533
11 555
Utb. belopp (kr) Deltagare 2002 Utb. belopp (kr) 2003 2002 45 718 40 400 27 566 12 10 000 23 865 4 642 539 2 013 3 772 700 4 907 076 437 2 878 700 226 939 178 150 800 1 127 108 485 500 4 860 540 6 769 4 511 300 524 630 353 200 154 320 57 61 900 1 109 765 1 312 517 600 226 598 40 600 7 726 568 2 325 10 192 000 290 767 2 726 400 1 923 469 1 773 300 27 817 468 13 103 27 514 400
Den totala kostnaden för verksamheten 2003 inom kompetensområde 1 uppgick till 27,8 miljoner kronor. Den totala kostnaden är därmed ungefär lika stor som under 2002, då kostnaderna uppgick till 27,5 miljoner kronor. Figur 3 visar respektive läns kostnad för verksamhet inom kompetensområde 1 i miljoner kronor för åren 2002 och 2003.
15
Mkr 5
2002
4
2003
3
2
1
0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 3 Länens verksamhet i miljoner (Mkr) inom kompetensområde 1 för åren 2002 och 2003. Figur 4 visar hur länen har fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. Samtliga länsstyrelser lägger största andelen av pengarna på någon form av Enskild rådgivning, som inkluderar aktiviteterna åtgärdsplan (ÅP) samt Enskild rådgivning, plan och kort (EP och EK) 100%
80%
Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt
60%
40%
20%
0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 4 Länens verksamhet 2003 procentuellt fördelad på enskild rådgivning (ÅP, EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, A, D), övrigt (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) inom kompetensområde 1.
16
Figur 5 visar en sammanslagning av antalet åtgärdsplaner (ÅP) och enskild rådgivning, plan (EP) som upprättats under åren 2002 och 2003. Sammantaget innebar det en minskning i antalet rådgivningar. Diagrammet visar emellertid inte att antalet Enskild rådgivning, plan ökade samtidigt som antalet åtgärdsplaner minskade. Minskningen bland åtgärdsplanerna var större än ökningen och därför visas en sammantagen minskning i antalet. Sex länsstyrelser genomförde emellertid fler åtgärdsplaner och Enskild rådgivning, plan 2003 än 2002. Antal ÅP och EP 600
500 2002 2003
400
300
200
100
0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 5 Antalet åtgärdsplaner (ÅP) och enskild rådgivning, plan (EP) som upprättats inom kompetensområde 1 under åren 2002 och 2003. Den totala kostnaden för åtgärdsplaner och enskild rådgivning, plan (skötselplaner) var 7,7 miljoner respektive 4,9 miljoner under 2003. För åtgärdsplanerna innebar det en minskning med 2,5 miljoner kronor jämfört med 2002. Kostnaden per åtgärdsplan har emellertid ökat från 4 383 kronor 2002 till 5 040 kronor 2003. Den totala summan som har betalats ut för enskild rådgivning, plan (skötselplan) har ökat med 2,0 miljoner kronor sedan 2002. Kostnaden per skötselplan har ökat med 882 kronor sedan 2002. Kostnaden per plan varierar mellan länen från 3 088 kronor till 8 999 kronor för år 2003. För majoriteten av länen har den genomsnittliga kostnaden per plan ökat. I figur 6 framgår variationerna i kostnad per plan mellan länen.
17
Kr/ÅP och EP 10 000 9 000
2002 2003
8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 6. Genomsnittlig kostnad per åtgärdsplan (ÅP) samt enskild rådgivning, plan (EP) inom kompetensområde 1 under åren 2002 och 2003 I figur 7 har antalet deltagare i aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa, fortbildning samt enskild rådgivning och åtgärdsplan jämförts med antalet lantbruksföretag i de olika länen. Figuren ger en uppfattning om i vilken utsträckning verksamheten når ut till målgruppen i respektive län. Uppgifter om antalet lantbruksföretag är tagen från Jordbruksstatistisk årsbok 2003. De flesta länen hade färre deltagare i förhållande till antalet lantbruksföretag under 2003 jämfört med 2002. De län som har ökat deltagandet har gjort det från en redan relativt låg nivå. Diagrammet ger inte en helt rättvis bild av deltagandet eftersom målgruppen egentligen är större än antalet lantbruksföretag. Dessutom kan en och samma person ha deltagit i flera aktiviteter.
18
100% 90% 2002
80%
2003 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 7 Andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning (EP; EK och ÅP) eller grupputbildning (K; V; C; R; F) inom kompetensområde 1 i procent av totala antalet lantbruksföretag i respektive län under 2003. Figur 8 visar länsstyrelsernas kostnader per lantbruk under åren 2002 och 2003. Uppgifter om antalet lantbruksföretag är tagen från Jordbruksstatistisk årsbok 2003. Sju län har minskat kostnaden per lantbruksföretag 2003 jämfört med 2002, medan tio län har ökat kostnaderna. Förändringarna är emellertid relativt små.
19
Kr/Lantbruk 1 000 900 2002 800
2003
700 600 500 400 300 200 100 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 8. Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 1 åren 2002 och 2003. Organisationer Jordbruksverket betalade ut 1,9 miljoner kronor till organisationer som bedriver verksamhet som kompletterar länsprogrammen under 2003. Av dessa medel gick 1,5 miljoner kronor till föreningar som arbetar för bevarandet av utrotningshotade husdjursraser. Övriga medel gick till HS Landsbygdskonsult AB, Hushållnings Sällskapet Halland, Sveriges hembygdsförening och SLU, Institutionen för naturvårdsbiologi. Totalt utnyttjades 97 % av de pengar som organisationerna blev tilldelade. Tabell 3 visar vilka aktiviteter som genomfördes av organisationer 2003. Tabell 3. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 1 åren 2002 och 2003. Aktivitet Allmogeåker Ensk. rådgivning, ej plan Fortbildn. kurs Informationsmaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Expertmedv. Övrig aktivitet Summa
20
Aktivitets kod A EK F I K N X Ö
Deltagare 2003 1 500
229
1 729
Utb.belopp Deltagare (kr) 2003 2002 66760 98 425 832 8 1 417 302 83 900 83 22 281 310 327 1 932 235
923
Utb.belopp (kr) 2002 57 740 8 000 1 427 492 44 300 2 800 25 500 1 565 832
3.2 Miljökänsliga områden Länsstyrelser Huvuddelen av all verksamhet riktad direkt till målgruppen som bedrivs inom kompetensområde 2 genomförs av länsstyrelserna genom länsprogrammen. Inom kompetensområde 2 nåddes totalt 27 126 deltagare inom länsprogrammen. Det är en liten ökning jämfört med 2002. Antalet deltagare ökade på bekämpningsmedelsområdet och minskade i motsvarande omfattning på växtnäringsområdet. Figur 9 visar hur mycket varje längre rådgivning (EP) kostade i genomsnitt. Här har delområdena växtnäring och bekämpningsmedel slagits ihop eftersom vissa rådgivningar innehåller både växtnäring och bekämpningsmedel. I figuren redovisas snittkostnaderna per rådgivningstillfälle för åren 2002 och 2003. Kostnaden för rådgivningen i figuren kan vara utslagen på fler rådgivningstillfällen vilket ger en lägre kostnad än i verkligheten. I tio av 17 län har kostnaden per enskild rådgivning ökat. Kr/EP 8000
7000
2002 2003
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD
Län
Figur 9. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad inom kompetensområde 2 per enskild rådgivning, plan (EP), åren 2002 och 2003. Ämnesområde bekämpningsmedel De aktiviteter som under år 2003 redovisat flest deltagare är fält- och gårdsvandringar och kurser. Dessa aktiviteter tillsammans med enskild rådgivning, kort och plan, samt övrigt och nyhetsblad är de aktiviteter som utgör de största kostnadsposterna. I tabellen nedan redovisas antalet deltagare samt den totala kostnaden för den genomförda verksamheten på bekämpningsområdet i länen.
21
Tabell 4. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2002 och 2003. Aktivitet
Aktivitetskod Deltagare Utb.belopp Deltagare Utb.Belopp 2003 (kr) 2003 2002 (kr) 2002
Studiecirkel/Greppa Näringen Ensk. rådgivning, ej plan Ensk. rådgivning, plan/Greppa Näringen Fortbildn. kurs Infomaterial Kurs/Greppa Näringen Nyhetsblad, artiklar/Greppa Näringen Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvand./Greppa Näringen Expertmedverkan Övrigt Marknadsf. Uppföljn. Samordn. Summa
C/IRCK EK EP/IREP F I KIRK N/IRN O R V/IRV X Ö/IRÖ MUS
344 1 324 1 172 25 2 729
90 2 971
8 655
181 178 878 897 1 339 241 12 578 173 506 799 239 503 129 389 324 53 095 665 949 116 696 622 014 310 328 6 045 174
27 1 797 179 57 2 738
224 2 872
7 894
4 100 925 200 537 900 6 300 358 000 1 035 000 549 900 451 655 147 100 531 800 83 400 474 000 341 100 5 445 455
I figur 10 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats för åren 2002 och 2003. Totalt utnyttjades lite över 6 miljoner kr inom bekämpningsmedelsområdet. Det kan jämföras med föregående års utnyttjande på ca 5,4 miljoner kr. Mkr 1,8 1,6 2002
1,4
2003 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Figur 10. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom området bekämpningsmedel åren 2002 och 2003.
22
Län
Figur 11 visar hur länen fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. 100% 90% Gemensamma kostnader
80%
Grupputbildning Enskild rådgivning
70%
Information Demonstration
60%
Övrigt 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 11. Länens verksamhet inom ämnesområdet bekämpningsmedel procentuellt uppdelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S). Enskild rådgivning är inte någon omfattande verksamhet inom ämnesområdet bekämpning varför vi i år har valt att inte visa någon kostnadsberäkning per utförd enskild rådgivning, plan. Under 2003 utförde dock fler län sådan rådgivning jämfört med 2002. Figur 12 visar antalet deltagare i någon av aktiviteterna kurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel, studieresa eller enskild rådgivning, kort eller plan, i procent av antalet lantbruksföretag i länet. Åren 2002 och 2003 har jämförts i diagrammet.
23
100% 90% 2002
80%
2003 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 12. Andel lantbruksföretag som har deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Figuren visar ämnesområdet bekämpningsmedel. Något fler län har nått ut till en större procentandel deltagare än föregående år. Totalt sett har deltagarna ökat under 2003. Det är framförallt enskild rådgivning, plan inom Greppa Näringen (IREP) som har nått fler deltagare men även studiecirkel har ökat. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av det antal företag som nåtts, då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag.
24
Figur 13 och 14 visar medelsåtgången i kronor per lantbruksföretag och per hektar i respektive län inom bekämpningsmedelsområdet. Kr/Lantbruk 200 180
2002
160
2003
140 120 100 80 60 40 20 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 13. Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2002 och 2003. Skillnaderna inom ämnesområde bekämpningsmedel varierar mellan ca 31 kr och 186 kr/lantbruksföretag. Högsta och lägsta kostnaden per lantbruksföretag har ökat med ca 20 % jämfört med 2002. Kr/Hektar 6
5
2002 2003
4
3
2
1
0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 14. Länsstyrelsernas kostnader i kr per hektar inom kompetensområde 2, bekämpningsmedel åren 2002 och 2003. 25
Variationen av hur mycket medel som varje län har använt per hektar inom ämnesområdet bekämpningsmedel ligger mellan ca 70 öre/hektar och drygt 5 kr/hektar.
Ämnesområde växtnäring I tabellen nedan redovisas antalet deltagare och den totala kostnaden för den genomförda verksamheten för ämnesområde växtnäring inom länsprogrammen. Kursverksamhet, enskild rådgivning, kort och fält- och gårdsvandringar är de aktiviteter som redovisat flest deltagare. De största kostnadsposterna har varit kurser, enskild rådgivning, plan och kort. Aktiviteter inom projektet Greppa Näringen redovisas för sig genom prefixet IR framför aktivitetskoden. Totalt sett har kostnaden per deltagare ökat. Tabell 5. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 2, växtnäring åren 2002 och 2003 Aktivitet
Studiecirkel/Greppa Näringen Ensk. rådgivning, ej plan/Greppa Näringen Ensk. rådgivning, plan/Greppa Näringen Fortbildn. Kurs/Greppa Näringen Infomaterial/Greppa Näringen Kurs/Greppa Näringen Nyhetsblad, artiklar/Greppa Näringen Demonstrationsodling Studieresa/Greppa Näringen Fält & gårdsvand./Greppa Näringen Expertmedverkan/Greppa Näringen Övrigt Marknadsf. Uppföljn. Samordn. Summa
Aktivitetskod
C/IRCK EK/IREK EP/IREP F/IRF I/IRI K/IRK N/IRN O R/IRR V/IRV X/IRX Ö/IRÖ MUS
Deltagare Utb.belopp 2003 (kr) 2003 865 1 130 179 1 580 1 852 861 4 942 19 291 346 26 9 684 581 228 7 502 3 377 503 476 093 409 586 328 477 464 3 228 726 113 139 631 1 759 435 2 595 047 18 471 32 826 170
Deltagare Utb.belopp 2002 (kr) 2002 70 3 618 2 745 81 9 280
615 2 805
19 214
50 100 5 163 200 10 873 700 35 300 290 500 4 201 000 616 000 441 300 400 900 472 600 134 200 3 548 300 1 461 400 27 688 500
Totalt utnyttjades 32,8 miljoner kr till ämnesområdet växtnäring, fördelat på ca 30 miljoner kr för KULM och 2,7 miljoner kr för REKO. I figur 15 visas hur länens utnyttjade belopp har fördelats åren 2002 och 2003.
26
Mkr 14 13 12
2002
11
2003
10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD
Län
Figur 15. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom ämnesområdet växtnäring åren 2002 och 2003. Figur 16 nedan visar hur länen har fördelat sina medel mellan de olika aktiviteterna. I genomsnitt har man fördelat hälften av pengarna till enskild rådgivning vilket också var fallet under 2002. 100% 90% 80% 70% 60%
Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt
50% 40% 30% 20% 10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 16. Länens verksamhet inom ämnesområdet växtnäring procentuellt uppdelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, V, C, R, F), information (I, N, X), demonstration (O, D), övrigt (Ö) och gemensamma kostnader (M, U, S).
27
Jordbruksverket har på grund av bristande underlag i år valt att inte redovisa kostnader per enskild rådgivning, plan. Se istället figur 9 för hela kompetensområdet. I nedanstående diagram har en jämförelse gjorts mellan antalet deltagare i olika aktiviteter jämfört med antalet lantbruksföretag i länet. De aktiviteter som tagits med i jämförelsen är enskild rådgivning, kurs, studieresa samt fält- och gårdsvandring.
100% 90% 2002
80%
2003
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD
Län
Figur 17. Andel lantbruksföretag som har deltagit i enskild rådgivning (EP, EK) eller grupputbildning (K, V, C, R) i procent av det totala antalet lantbruksföretag i respektive län. Figuren visar ämnesområdet växtnäring inom kompetensområde 2. För ämnesområdet växtnäring är det ungefär lika många län som har minskat sin andel lantbruksföretag som deltagit i enskild rådgivning, som de län som ökat sin andel. Detta är ett bättre resultat än året 2002, då det var flera län som minskat andelen företag som deltagit i enskild rådgivning. Diagrammet ger inte en helt rättvisande bild av antal företag som nåtts då enskilda lantbrukare kan ingå som deltagare i mer än en aktivitet och flera deltagare kan komma från samma lantbruksföretag. De två följande diagrammen visar medelsåtgången länsvis per lantbruksföretag och per hektar inom växtnäringsområdet.
28
Kr/Lantbruk 1 600 1 400
2002 2003
1 200 1 000 800
600 400 200 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD
Län
Figur 18. Länsstyrelsernas kostnader i genomsnitt per lantbruksföretag inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2002 och 2003. För ämnesområdet växtnäring varierar det använda beloppet mellan 105 kr/lantbruksföretag och 1 465 kr/lantbruksföretag. De högre kostnaderna på växtnäringsområdet kan förklaras av Greppa Näringens satsningar i länen. Andra faktorer som spelar in är antalet företag samt storleken på dessa i länet. Större andel mindre företag ger i regel lägre kostnader. De län som från och med 2003 blev Greppa-län nämligen Gotland, Kalmar och Västra Götaland har under året fått ökade kostnader per lantbruksföretag på växtnäringsområdet. Detta beror bl.a. på att speciellt enskild rådgivning, plan, inom Greppas moduler (IREP) är mer omfattande än övrig rådgivning.
29
Kr/Hektar 45 40 2002 35 2003 30 25 20 15 10 5 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD
Län
Figur 19. Länsstyrelsernas kostnader i kr per hektar åker i länet inom kompetensområde 2, växtnäring åren 2002 och 2003. Inom ämnesområdet växtnäring varierar summan per hektar mellan 2 kr/hektar och 39 kr/hektar.
Organisationer Ett antal organisationer bedriver verksamhet som syftar till att komplettera länsprogrammen. Organisationernas verksamhet handlar framförallt om att utveckla ”odlingskoncept” t.ex. IP (Integrerad Produktion), medverka i kampanjer t.ex. Säkert Växtskydd och Greppa Näringen samt att ta fram informationsmaterial.
Ämnesområde bekämpningsmedel Inom bekämpningsmedelsområdet har den största delen av utnyttjade medel använts för framtagande och produktion av informationsmaterial och enskild rådgivning, plan. De organisationer som har varit verksamma inom området under 2003 är Grön Produktion AB, Gro Konsult AB och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Insatserna har, liksom tidigare år, till stor del inriktats mot trädgårdsnäringen.
30
Tabell 6. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområdet bekämpningsmedel åren 2002 och 2003 Aktiviteter
Aktivitetskod
Ensk. rådgivning, ej plan Ensk. rådgivning, plan Fortbildning Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvand. Övrig aktivitet Summa
EK EP F I K N O R V Ö
Deltagare Utb.belopp 2003 (kr) 2003 177 74 840 32 174 470 23 17 975 456 705 403 164 603 42 263 13
22 550
648
93 302 1 046 708
Deltagare 2002 431 53
456
20 42 1 002
Utb.belopp (kr) 2002 139 975 278 798 292 108 121 986 51 313 7 000 21 000 9 000 255 356 1 176 536
Sammanlagt har knappt 1,1 miljoner kr, 90 %, av beviljade medel utnyttjats vilket är en minskning i kronor och utnyttjandegrad i jämförelse med 2002.
Ämnesområde växtnäring För växtnäringsområdet har drygt 60 % av medlen till organisationerna använts inom projektet Greppa Näringen för informationsmaterial och övriga aktiviteter vilket är en liten ökning jämfört med 2002. De organisationer som verkade inom området var GRO Konsult AB, Grön Produktion AB, Svensk Mjölk och LRF. Tabell 7. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetensområde 2, ämnesområdet växtnäring åren 2002 och 2003 Aktivitet Ensk. rådgivning, ej plan Ensk. rådgivning, plan Fortbildning Infomaterial/Greppa Näringen Kurs Nyhetsblad, artiklar Övrig aktivitet Summa
Aktivitets kod EK EP F I/IRI K N Ö/IRÖ
Deltagare Utb.belopp (kr) 2003 2003 179 92 080 17 72 250 23 17 975 78 270 181 69 103 42 263 563 894 400 935 835
Deltagare Utb.belopp 2002 (kr) 2002 403 90 500 38 153 273
438
879
109 900 112 000 33 687 778 488 1 277 848
Totalt har knappt 936 000 kr, 83,7 %, av beviljade medel utnyttjats vilket är en minskning i kronor och utnyttjandegrad i jämförelse med 2002.
31
3.3 Ekologisk produktion Länsstyrelser Verksamheten bedrivs till största delen av länsstyrelserna och inom länsprogrammen. Tabellen nedan visar aktiviteternas fördelning 2002 och 2003. Under 2003 utbetalades totalt 25,5 miljoner kr inom kompetensområde 3 till länsstyrelserna, för genomförandet av länsprogrammen (tabell 8). Detta är en ökning med 14 % jämfört med 2002. Utbetalat belopp per län visas i figur 20. I de flesta län har det utbetalade beloppet ökat i jämförelse med 2002. Utnyttjandegraden var 85 % i genomsnitt för alla län under 2003. Tabell 8. Genomförd verksamhet, antalet deltagare och utbetalt belopp inom länsprogrammen, kompetensområde 3, år 2002 och 2003. Aktivitet Studiecirkel Demonstrationsgård Ensk. rådgivning, ej plan Ensk. rådgivning, plan Fortbildn. kurs Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Demonstrationsodling Studieresa Fält & gårdsvand. Expertmedverkan Övrigt Marknadsf. Uppföljn. Samordn. Summa
Aktivitets kod C D EK EP F I K N O R V X Ö MUS
Deltagare Utb.belopp Deltagare 2003 (kr) 2003 2002 149 143 617 211 59 628 2 909 2 904 691 3 555 466 3 134 724 605 79 110 461 132 2 798 472 4 502 5 047 150 5 950 2 121 251 987 459 1 039 1 317 411 910 2 576 1 508 624 2 303 113 167 3 124 558 2 112 907 11 720 25 484 120 13 666
Utb.belopp (kr) 2002 170 700 82 500 2 896 100 3 783 700 135 200 2 425 500 4 324 200 1 789 900 723 800 860 400 1 067 300 85 800 2 578 900 1 469 400 22 393 400
M kr 9 8
2002 2003
7 6 5 4 3 2 1 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 20. Länens verksamhet i miljoner kr (Mkr) inom kompetensområde 3, år 2002 och 2003. 32
Kostnadsfördelning Figur 21 visar hur kostnaderna i de olika länen fördelar sig mellan gemensamma kostnader (M, U, S) grupputbildning (K, V, C, R), enskild rådgivning (EK, EP), information (I, N, X), demonstration (D, O) och övriga aktiviteter (Ö). De största posterna av utbetalade medel var under 2003 grupputbildning (32 %), enskild rådgivning (24 %) och information (20 %) i genomsnitt för de olika länen. Variationerna är dock ganska stora mellan länen eftersom prioriteringar och satsningar har gjorts inom olika områden. Några län har också genomfört stora projekt (Ö) som har upptagit en stor del av budgeten och ett par län har satsat mycket på demonstrationsaktiviteter.
100% Gemensamma kostnader Grupputbildning 80%
Enskild rådgivning Information Demonstration
60%
40%
20%
0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 21. Procentuell fördelning av länens kostnader fördelat på gemensamma kostnader (M, U, S), grupputbildning (K, V, C, R), enskild rådgivning (EK, EP), information (I, N, X), demonstration (D, O) och övrigt (Ö).
Antal deltagare Det totala antalet deltagare i aktiviteterna studiecirkel, enskild rådgivning, kurser, studieresor samt fält- och gårdsvandringar minskade under 2003 med 14 % jämfört med 2002 till 11 720 st. (tabell 8). Deltagandet i både enskild rådgivning kort och enskild rådgivning plan minskade totalt sett med 18 resp. 23 % under 2003 jämfört med 2002. I jämförelse med år 2001 har enskild rådgivning plan minskat med nästan 45 % (siffror för 2001 ej redovisade). Även deltagandet i kurser och studiecirklar har minskat jämfört med 2002. För aktiviteterna studieresor samt fält- och gårdsvandringar har deltagandet totalt sett i stället ökat något i jämförelse med 2002 (14 resp. 12 %). Trots detta är det liksom tidigare år enskild rådgivning och kurser som nått flest lantbrukare under 2003.
33
100% 90%
2002
80%
2003
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 22. Andelen deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) eller grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till det totala antalet lantbruksföretag i respektive län, kompetensområde 3, år 2002 och 2003. I ungefär hälften av länen har det skett en minskning av andelen deltagare i aktiviteterna enskild rådgivning (EK, EP) eller grupputbildning (K, V, C, R) i förhållande till antal lantbruksföretag i länet (figur 23). Totalt sett är dock andelen av lantbrukarna som nåtts av aktiviteterna i stort sätt oförändrad, 19 % 2003 i jämförelse med 20 % 2002. Målgruppen är egentligen större än antalet lantbruksföretag och samma person kan ha deltagit i flera aktiviteter, men figuren ger ändå en bild av i vilken utsträckning länsstyrelserna nått ut till målgruppen. Förutom ovanstående aktiviteter har många i målgruppen nåtts genom andra aktiviteter som t.ex. nyhetsblad, informationsmaterial och demonstrationsodlingar. Kostnad per aktivitet Kostnaden per deltagare i kurser (K) har i genomsnitt ökat från 727 kr år 2002 till 1121 kr år 2003, en ökning med 54 % (tabell 8). Kostnadstaket för kurser togs bort inför verksamhetsåret 2003 och det kan vara en förklaring till kostnadsökningen (se vidare kapitel 8). Kostnaden per enskild rådgivning plan (EP) har också ökat något i jämförelse med 2002 (tabell 8 och figur 23). Även för rådgivningar togs kostnadstaket bort 2003. Den genomsnittliga ökningen jämfört med 2002 ligger på 7,5 %, men i vissa län har kostnaderna stigit betydligt mer (figur 23). Se vidare kapitel 8.
34
K r /E P 12000
2002
10000
2003 8000
6000
4000
2000
0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 23. Länens genomsnittliga kostnader per enskild rådgivning plan (EP) inom kompetensområde 3, år 2002 och 2003.
Kostnad per lantbruksföretag Figur 24 visar hur mycket medel som i genomsnitt lagts per lantbruksföretag i respektive län. År 2003 var den genomsnittliga kostnaden 374 kr per lantbruksföretag vilket är en ökning med 24 % i jämförelse med år 2002. Den torde bero på ökade kostnader för bl.a. kurser och rådgivningar i kombination med det minskade deltagarantalet.
35
Kr/Lantbruk 700 2002 600 2003 500
400
300
200
100
0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 24. Länens kostnader per lantbruksföretag inom kompetensområde 3, år 2002 och 2003. Organisationer Som ett komplement till länsprogrammen beviljades nio organisationer medel direkt från Jordbruksverket för att bedriva verksamhet inom KULM, kompetensområde 3. Dessa organisationer var: Biodynamiska föreningen, Ekokött, Ekologiska lantbrukarna, KRAV, SLU- CUL (Centrum för uthålligt lantbruk), SLU- Institutionen för Ekologi och växtproduktionslära, Svensk Mjölk AB, Svenska Demeterförbundet och Åsa Odelros AB. Organisationernas genomförda aktiviteter, antal deltagare och utbetalt belopp redovisas i tabell 9. Det utbetalade beloppet ökade med 18 % i jämförelse med 2002 och denna ökning återfinns huvudsakligen under övriga aktiviteter (Ö) där beloppet nästan fördubblats i jämförelse med 2002. Det är resultatet av genomförandet av ett par övriga aktiviteter som saknar motsvarighet under 2002. Eftersom antalet övriga aktiviteter är relativt litet får det stort genomslag i kostnaderna för denna typ av aktivitet. Det totala antalet deltagare i enskild rådgivning (EK) har också fördubblats. Under 2003 var utnyttjandegraden för organisationernas verksamhet i genomsnitt 91 % av beviljade medel. Tabell 9. Genomförd verksamhet av organisationer, antal deltagare och utbetalt belopp, inom kompetensområde 3, år 2002 och 2003. Aktiviteter Ensk. rådgivning, ej plan Fortbildn.kurs Infomaterial Nyhetsblad, artiklar Expertmedv. Övrig aktivitet Summa
36
Aktivitets kod EK F I N X Ö
Deltagare Utb.belopp (kr) 2003 2003 386 62 952 1 388 828 239 905
386
904 500 2 596 185
Deltagare Utb.belopp 2002 (kr) 2002 182 57 245 14 7 693 1 455 825 198 716 9 274 461 086 196 2 189 839
Organisationernas verksamhet bestod av telefonrådgivning, nyhetsblad, artiklar och informationsmaterial, uppdatering av hemsidor samt deltagande i mässan Elmia Lantbruk. Liksom tidigare år finansierades tidningarna ”Forskningsnytt om ekologiskt lantbruk i Norden”, ”Ekologiskt lantbruk” och yrkesodlarbilagan i ”Kultura”. Det har också genomförts ett par fortbildningskurser och en konferens om ekologiskt lantbruk.
3.4 Ökad djurvälfärd Eftersom kompetensområde infördes först år 2003 kan inga jämförelser göras med tidigare år. Länsstyrelser Kompetensområdet tilldelades en budget på 3 miljoner kr. Av dessa medel beslutades att 1,8 miljoner kr skulle tilldelas länen via länsprogrammen. Genom länens möjligheter att omfördela medel mellan olika kompetensområden har drygt 2 miljoner kr utnyttjats för verksamhet inom länsprogrammen under 2003. Tabell 10 visar antalet deltagare och kostnader på aktivitetsnivå för den genomförda verksamheten under år 2003 inom kompetensområde 4. Tabell 10. Genomförd verksamhet inom länsprogrammen, kompetensområde 4 år 2003. Aktivitet Ensk. rådgivning, ej plan Ensk. rådgivning, plan Fortbildn. kurs Infomaterial Kurs Nyhetsblad, artiklar Studieresa Expertmedverkan Övrigt Marknadsf. Uppföljn. Samordn. Summa
Aktivitets Deltagare Utb.belopp (kr) 2003 kod 2003 EK 27 27 800 EP 2 22 004 F 28 48 277 I 230 237 K 912 1 054 644 N 95 279 R 416 168 777 X 6 842 Ö 142 733 MUS 211 404 1 385 2 007 997
Av tabellen kan utläsas att drygt hälften av det utbetalda beloppet har utnyttjats för kursverksamhet. Hur stora belopp som de olika länen använt inom kompetensområde 4 visas i figur 25.
37
Tkr 600
2003
500
400
300
200
100
0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 25. Länens verksamhet i tusen kr (Tkr) inom kompetensområde 4 år 2003. Figur 26 visar fördelningen av kostnader för enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, R, F), information (I, N, X), övrig aktivitet (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) per län år 2003. I de flesta länen har kostnader för grupputbildning utgjort störst andel av kostnaderna. Som kan utläsas av tabell 10 har drygt hälften av utbetalat belopp använts för kursverksamhet. 100% 90% 80% Gemensamma kostnader Grupputbildning Enskild rådgivning Information Demonstration Övrigt
70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 26. Länens verksamhet, procentuellt fördelad på enskild rådgivning (EK, EP), grupputbildning (K, R, F), information (I, N, X), övrig aktivitet (Ö) samt gemensamma kostnader (M, U, S) inom kompetensområde 4 år 2003.
38
Endast två län har utnyttjat medel för en enskild rådgivning plan vardera. Dessa kostnader redovisas inte i denna rapport. Organisationer Tre organisationer fick under 2003 medel direkt från Jordbruksverket till verksamhet som kompletterar länsprogrammen eller Jordbruksverkets centrala verksamhet inom kompetensområde 4. Organisationerna var Svensk Mjölk, Swedish Meats och Svensk Fågel. Tabell 11 visar organisationernas kostnader för genomförd verksamhet, fördelad per aktivitet. Tabell 11. Genomförd verksamhet av organisationer inom kompetens område 4 år 2003. Aktiviteter Fortbildn.kurs Infomaterial Kurs Summa
Aktivitets kod F I K
Deltagare Utb.belopp (kr) 2003 2003 36 75 812 733 893 111 34 119 147 843 824
De redovisade fortbildningskurserna var två kurser om klövhälsa, arrangerade av Svensk Mjölk. Kurserna, som båda var fulltecknade, vände sig till länsstyrelsernas rådgivare och till veterinärer på husdjursföreningar. Informationsmaterialet utgjordes av: Broschyrerna ”Lastning av nötkreatur”, ”Lastning av grisar” och ”Lastning av får och lamm”, producerade av Swedish Meats. Broschyrerna ”Fothälsa hos slaktkyckling och kalkon” och ”Benhälsa hos slaktkyckling och kalkon”, producerade av Svensk Fågel. CD med underlag till kurser för lantbrukare om kornas klövhälsa, producerad av Svensk Mjölk och introducerad under fortbildningskurserna. Kurserna anordnades av Svensk Fågel för producenter av slaktkyckling.
3.5 Energihushållning i växthus Under 2003 utbetalades drygt 310 000 kr till kompetensområde 5 via länsprogrammet i Västra Götaland. Verksamheten bestod av enskild rådgivning plan, kurser, expertmedverkan och samordning. Totalt genomfördes 50 st. enskilda rådgivningar plan med 63 st. deltagare samt en kurs med 45 deltagare. Målet för verksamheten är att årligen nå ca 70 växthusföretag via rådgivningar och ca 40 företag via kurser vilket i stort sett uppnåddes under 2003. Växthusföretag i följande län besöktes under året: Skåne, Halland, Blekinge, Kronoberg, Jönköping, Östergötland, Södermanland, Stockholm, Uppsala samt Västra Götalands län. Eftersom 2003 var startåret för verksamheten inom detta kompetensområde kan inga jämförelser göras med föregående år.
39
4 Länens och organisationernas verksamhet Allmänna synpunkter Inför länsstyrelsernas och organisationernas slutredovisningar ställdes ett antal frågor för komplettering av de statistiska uppgifter som Jordbruksverket kan hämta ur redovisningar och VUID. I det här kapitlet beskrivs verksamheten. Några frågor är övergripande och beskrivs nedan. Det gäller samverkansregionerna och det administrativa stödet. De borttagna kostnadsramarna har fått ett eget kapitel. Länsstyrelser och organisationer redovisar efter varje verksamhetsår hur KULM-medlen använts och om förändringar som gjorts av Jordbruksverket varit till nytta. Inför 2003 års verksamhet togs kostnadsramarna bort för vissa aktiviteter. En av frågorna till länsstyrelserna handlade om effekten av de borttagna kostnadsramarna. I kapitel 8 redovisas länsstyrelsernas synpunkter på åtgärden. Två län föreslår en förenkling av länsprogramskrivningen. Det ena länet föreslår ett tvådelat länsprogram som skulle innebära att en del skrivs på samma sätt som idag med ansökan för nästa år och en del är mera övergripande och handlar om året därpå. Det andra länet har som ett önskemål att skriva länsprogram enbart vartannat år. Det finns också önskemål om en långsiktig budget för att underlätta planeringen av KULM-personal och upphandlingsverksamhet vid länsstyrelserna. Ett län uppger att de vill ha större inblick i vad andra län genomför för aktiviteter fortlöpande under året. Önskemål om att Jordbruksverket samordnar detta och att det finns en webbplats där alla län kan lägga in kommande kurser etc. Detta skulle kunna ge nya uppslag och utbyte av erfarenheter. Från några län har vi fått följande synpunkter om förbättringar av KULM-verksamheten: I syfte att förbättra KULM-verksamheten tycker ett län att vi inte ska tänka i termer av delprogram och kompetensområden utan se på lantbrukarperspektivet som en helhet. Det skulle, menar länet, ge frihet att variera inriktning mellan åren och kanske motverka den aktivitetströtthet som ibland märks hos lantbrukarna. Andra län menar att då antalet lantbrukare minskar hela tiden kan KULM bidra till att vända denna trend. Det viktiga är att informera om vad KULM står för i sin helhet och om en ny kampanj startar ska den omfatta alla kompetensområden för att lantbrukaren ska se helheten. KULM-verksamheten bör också i större utsträckning ske i samarbete med lantbrukets organisationer. När det gäller fortbildningen får Jordbruksverket många lovord men också kritik. Fortbildningen kan förbättras genom att lyssna på länen vilka fortbildningsinsatser som önskas så att både de ämnen som tas upp och kursernas geografiska läge får en bra spridning över landet. Dessutom är framförhållningen viktig för länens planering och därmed möjlighet att delta i fortbildningsinsatserna. Samverkansregionerna En annan fråga som ställdes var om eller hur länsstyrelsernas organisation i samverkansregioner påverkat KULM-verksamheten. Gemensamt för länen är att man har ett erfarenhetsutbyte. En brist på resurser gör att alla inte hunnit utveckla sitt samarbete lika mycket. Här följer några exempel på KULM-samverkan:
41
Blekinge, Skåne och Halland har två samverkansträffar per år. Det har bl a lett till att upphandlingar kan samordnas, ”smala” kurser annonseras gemensamt och att gemensamma KULM- aktiviteter planerats inför 2004. Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län har haft en första träff med alla samordnare. Önskemålet här vore en träff där alla rådgivare kunde vara med för att utbyta erfarenheter. Stockholms, Gotlands, Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län har gjort en gemensam fortbildningsresa där samtliga delprogram var representerade. Länsövergripande Ö-projekt diskuterades bl.a. Länen försöker utnyttja varandras spetskompetens. Länen ger ut ett ekologiskt månadsbrev tillsammans och har inrättat en artikelbank. Västra Götaland har samverkan med Värmland i form av gemensamma planeringsmöten som bl. a. lett till gemensamt kursmaterial och en gemensam studieresa. Dalarnas och Gävleborgs län har bl a gemensam trädgårdsrådgivare och infobladet ”Landsbygdsnytt. Det administrativa stödet Länsstyrelser och organisationer tycker allmänt att kontakterna med Jordbruksverket fungerar bra. Ett önskemål om att det ska finnas KULM-handläggare tillgängliga vid sista datum för ansöknings- och rekvisitionstillfällena har framförts. Ett län har framfört önskemål om att ändra antalet rekvisitionstillfällen till sex per år i stället för nuvarande fyra för länsstyrelser samt fem tillfällen för organisationer. Det har framkommit många synpunkter på vårt datasystem VUID. Synpunkterna varierar från att det finns för många uppgifter i VUID t.ex. att rapportera antal kvinnor per aktivitet till att det borde gå att lägga in flera uppgifter i samband med rekvisitioner och därmed kunna ta ut mera statistik. Något län önskar ett smidigare system till nästa ”period” och ett annat tycker att VUID är krångligt att lära sig. Flertalet anser dock att systemet fungerar bra och är lätt att använda. Man är också överens om att en nybörjarinstruktion vore bra och att en uppdaterad manual bör tas fram.
4.1 Biologisk mångfald och kulturmiljövärden 4.1.1 Länsstyrelser 4.1.1.1 Måluppfyllelse Hur har de uppsatta målen nåtts – särskilt de som angetts i länsprogrammen? Länsprogrammens mål följer miljömålen och då främst Ett rikt odlingslandskap. Målet för verksamheten inom kompetensområde 1 är att ge kunskap och engagemang till målgruppen om biologisk mångfald och kulturmiljövärden, vilket i förlängningen bland annat ska bidra till välhävdade slåtterängar och betesmarker i odlingslandskapet. Flera län har också kortsiktiga och uppföljningsbara mål som t.ex. att upprätta skötselplaner för ett visst antal brukare och att ett visst antal kurser ska hållas. Genom ett flertal kurser, fältvandringar med olika teman och rådgivning med upprättande av skötselplaner och åtgärdsplaner har man försökt uppfylla målen i länsprogrammen. Exempel på kurser som har utförts vid de olika länsstyrelserna:
42
•
Hästen som naturvårdare
•
Olika byggnadsvårdskurser
•
Ängars värden
•
Betesplanering
•
Bykurser och sockensvängar 1
•
Lieslåtter
I flera län har kurserna varit uppskattade och verksamheten efterfrågats medan andra län noterat en viss kurströtthet. Flera länsstyrelser anser att kunskaperna har ökat hos målgruppen. Ett flertal län har under året satsat på gruppen hästägare och har då använt Jordbruksverkets broschyr ”Hästen som landskapsvårdare”. Mer än var tredje länsstyrelse har haft svårigheter att nå upp till det antal skötselplaner som man planerat att upprätta. I samtliga fall har arbetet med åtgärdsplaner tagit mer tid och resurser varför annan verksamhet har fått stå tillbaka. Ett par län har i sin årsredovisning noterat att enstaka inplanerade kurser inte har genomförts eftersom ängs- och betesmarksinventeringen har tagit personalresurser. Flera län har uppmärksammat jämställdheten och genomfört kurser och fältvandringar inriktade mot kvinnliga lantbrukare. Några län har verkat för rådgivning för nystartade lantbrukare. Många har försökt nå de lantbrukare som ännu inte har fullgjort sin obligatoriska utbildning. Endast ett fåtal lantbrukare återstår som inte fullgjort utbildningskravet.
4.1.1.2 Prioriteringar Om särskilda prioriteringar gjorts i länsprogrammen – hur har dessa följts upp och vilka är resultaten? Den stora mängden ansökningar om tilläggsersättning för betesmarker och slåtterängar har i nästan samtliga län medfört att tidigare prioriterad verksamhet fått mindre resurser. Det är främst den enskilda rådgivningen med skötselplaner som har fått stå tillbaka på grund av åtgärdsplanerna men i viss mån även kursverksamheten. Ett par län har inte gjort prioriteringar i sina länsprogram.
4.1.1.3 Tips och idéer Hur kan länsstyrelserna och/eller Jordbruksverket regionalt och centralt medverka till bättre verksamhet? De län som har synpunkter på verksamhetsförbättringar föreslår bland annat att man bör ha gemensamma aktiviteter med andra kompetensområden, att Jordbruksverket ska bistå med kursprogram och kursupplägg, att man bör utvidga marknadsföringen för att nå skolungdom som kan bli framtidens lantbrukare, att arbetet ska planeras långsiktigt utifrån länets miljömål
1
På bykurser och sockensvängar träffar representanter från länsstyrelsen lantbrukare i en viss, mindre, del av länet. Vid dessa tillfällen går man igenom årets utbildningsprogram och diskuterar denna verksamhet med målgruppen. Det finns då möjlighet för lantbrukarna att ge förslag på kurser och rådgivning som man anser sig behöva. Bykurser och sockensvängar har främst utvecklats för att tillvarata bygders särdrag.
43
och inte bedrivas i kampanjform samt att samarbetet mellan länsstyrelsens funktioner bör förbättras liksom samarbetet mellan länsstyrelserna.
4.1.1.4 Utvärdering Har ni utvärderat hela eller delar av länsprogrammet? I så fall beskriv hur ni gått till väga och vad det blivit för resultat. Flertalet länsstyrelser har ingen egen systematisk utvärdering utan använder främst Kinnmarks redovisningar för att utvärdera verksamheten. Viss kritik kommer från ett par län angående enkäternas brist på flexibilitet och att man inte alltid kan få önskvärd information. Ett län har skickat en egen enkät till 400 lantbrukare med frågor om hur man ser på verksamheten i nuvarande och föregående period. Materialet är under bearbetning. Några län har inte utvärderat länsprogrammet alls.
4.1.1.5 Jordbruksverkets stödjande verksamhet Hur har Jordbruksverkets stödjande verksamhet uppfattats vad gäller Jordbruksverkets informationsmaterial? Informationsmaterialet om Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet uppskattas av länsstyrelserna och av målgruppen. Något län tycker att Jordbruksverket bör ha en fortbildningskurs inom det ämne som en nylanserad broschyr behandlar. Även nyhetsbladet Levande Landskap uppskattas. Jordbruksverkets fortbildning? Flertalet län anser att det är lagom mängd fortbildningskurser inom kompetensområde 1 och att de behandlar relevanta teman. Något län tycker att kursbeskrivningarna kunde vara bättre beträffande innehåll och nivå. Ett par län menar att begränsad tid och resurser medför att rådgivarna inte kan delta i önskvärd omfattning. Några län tycker det är önskvärt att målgruppen finns representerad på vissa fortbildningskurser eftersom man då får ytterligare synvinklar på t.ex. skötsel av betesmarker.
4.1.2 Organisationer Inom kompetensområde 1 har Hushållningssällskapet i Halland, HS Landsbygdskonsult AB, SLU - Institutionen för naturvårdsbiologi samt ett flertal föreningar för bevarande av utrotningshotade husdjursraser fått KULM-medel för aktiviteter under 2003. Hushållningssällskapet Halland har gjort en våtmarksinventering för att senare kunna ge ut ett informationsmaterial. HS Landsbygdkonsult har producerat ett informationsmaterial om goda exempel på framgångsrik skötsel av naturbetesmarker och ängar. SLU har fått medel för allmogeåkrar. Allmogeåkrarna är sju till antalet och ligger på Gotland, i Småland, Halland (2 st.), Uppland, Västmanland och Värmland. Samtliga allmogeåkrar har informationsskyltar och ett par av dem har återkommande aktiviteter som t.ex. florakurser och informationsträffar. Syftet med allmogeåkrarna är att bevara rödlistade åkerogräs och odla lantsorter för att därmed kunna visa upp levande kulturminnen, vilket i sin tur kan väcka intresse hos fler lantbrukare.
44
Målet för husdjursföreningarna är att bevara de utrotningshotade raserna och sprida information om verksamheten. KULM-medel går främst till tidskrifter, informationsblad, stamböcker, kurser, utställningar, rådgivning och informationsuppbyggnad på föreningarnas hemsidor. Många av föreningarna menar att KULM möjliggör en mycket stor del av verksamheten. Organisationerna upplever ofta ett gott samarbete med Jordbruksverket även om åsikterna ibland går isär. Några anser att de behöver mer medel till den verksamhet de vill genomföra och andra att blanketterna som ska fyllas i är onödigt krångliga. Ett par organisationer önskar att Jordbruksverket kunde hjälpa till och sprida den information de producerar. Några husdjursföreningar menar att det behövs ersättning för det arbete som läggs ner i samband med genbankregistrering i enlighet med det förslag som Jordbruksverket tagit fram i rapporten ”Förslag till nationellt program för förvaltning av husdjursgenetiska resurser”. (Rapport 2003:13).
4.2 Miljökänsliga områden 4.2.1 Länsstyrelser 4.2.1.1 Måluppfyllelse Hur har de uppsatta målen nåtts – särskilt de som angetts i länsprogrammet? Länsstyrelserna tycker generellt att det är svårt att avgöra om de regionaliserade miljömålen uppnåtts, möjligen kan man se att man kommit en bit på väg. Utvärdering av måluppfyllelse är svårt eftersom det i många fall rör sig om utbildnings- och informationsinsatser vilka är avhängiga lantbrukarens vilja att omsätta dem i praktiska åtgärder. Överlag är de kortsiktiga målen rimliga och har nåtts i stor utsträckning. Anslutnings- och medverkandemål är också här till viss del beroende av hur aktiva och intresserade lantbrukarna är.
4.2.1.2 Prioriteringar Om särskilda prioriteringar gjorts i länsprogrammet – hur har dessa följts upp och vilka är resultaten? Många länsstyrelser har under 2003 prioriterat växtnärings- och bekämpningsmedelsfrågor i känsliga avrinningsområden ofta i anslutning till projekt. Det har i många fall varit svårt att uppfylla målen för antalet enskilda rådgivningar på växtskyddsområdet. I övrigt har våtmarker prioriterats och våtmarksarealen växer. Länen har också prioriterat REKO i syfte att få anslutna lantbrukare att fullfölja sitt åtagande om detta. Detta verkar på de flesta håll ha gått bra men alla lantbrukare har inte haft möjlighet att fullfölja åtagandet.
4.2.1.3 Tips och idéer Hur kan länsstyrelserna och/eller Jordbruksverket regionalt och centralt medverka till bättre verksamhet? Två områden kan urskiljas där gemensamma åsikter finns. Det ena är att mer resurser måste läggas på att marknadsföra KULM som helhetsbegrepp. Vad KULM kan erbjuda är i stor
45
utsträckning fortfarande ett okänt begrepp för många lantbrukare. Det andra visar att flera län vill ta del av den rådgivning och det kursutbud som erbjuds inom Greppa Näringen. Skäl för detta anges dels vara att förhållandena i länen i stor utsträckning är desamma som i Greppalänen och dels att en viss trötthet verkar finnas inom kompetensområde 2 och att detta skulle avhjälpa denna trötthet. Garanterad platstillgång även på Greppa Näringen-kurser, inte bara tillgång i mån av plats, efterlyses av flera län.
4.2.1.4 Utvärdering Har ni utvärderat hela eller delar av länsprogrammet? I så fall beskriv hur ni gått till väga och vad det blivit för resultat. Mycket få utvärderingar har gjorts under 2003. De flesta har angett att endast de obligatoriska utvärderingarna, kopplade till aktiviteterna K och EP har blivit gjorda. Det kan i efterhand konstateras att frågan till länsstyrelserna varit otydlig. I ett fall har länets miljömål utvärderats för att se vilka miljömål som bör styra verksamheten, speciellt KULM.
4.2.1.5 Jordbruksverkets stödjande verksamhet Hur har Jordbruksverkets stödjande verksamhet uppfattats vad gäller Vår regionala rådgivningsverksamhet inom växtnäring och växtskydd? Jordbruksverkets regionala verksamhet har varit uppskattad och den har varit en värdefull kunskapsresurs i länen. De flesta tycker att tillgängligheten är god. Det centrala informationsmaterialet? Generellt bra och användbart material men mycket av det centrala informationsmaterialet anses inom kompetensområde 2 vara inaktuellt och bör uppdateras främst på växtnäringssidan. Det centrala utbudet av fortbildning? Det central utbudet av fortbildning är i de flesta fall bra men bättre framförhållning önskas. De länsstyrelser som finns utanför Greppa Näringen upplever att fortbildningen är alltför riktad till rådgivning inom Greppa Näringen och för mycket modulinriktad. Kursernas belägenhet med många fortbildningsinsatser i södra Sverige ifrågasätts också.
4.2.2 Organisationer Organisationerna anser enligt sina verksamhetsredovisningar att de i stort eller helt har uppfyllt sina mål. De organisationer som verkar inom kompetensområdet har mycket varierande verksamhet så har t.ex. projekt om växtskydd inom vattenskyddsområde, omhändertagande av kemikalierester i växthus, gödselstrategi och minskning av fosforutfodring till nötkreatur genomförts. Enligt GRO konsults redovisning av verksamheten måste rutiner för hantering av kemikalierester vara enkla och praktiskt användbara. I växthusodlingen, där bekämpning bedrivs även vintertid, blir hanteringen ett problem. Lantbrukare som har odling med trädgårdsproduktion är därför mera motiverade att genomföra förändringar för att minska användningen av bekämpningsmedel enligt GRO. Internet används enligt uppskattning regelbundet av 50 % bland deltagande trädgårdsodlare. 46
Genom GRO Konsult kan företag medverka i Miljödatabasen för att ta fram nyckeltal som kan användas i miljöarbetet. Arbete har också lagts på att utveckla hemsidan med användbar miljöinformation.
4.3 Ekologisk produktion 4.3.1 Länsstyrelser 4.3.1.1 Måluppfyllelse Hur har de uppsatta målen nåtts – särskilt de som angetts i länsprogrammet? De flesta län uppger att de uppnått de mål som satts för 2003. Dessa kortsiktiga mål handlar till stor del om att genomföra de aktiviteter som planerats och uppnå mål om ett visst antal deltagare i olika aktiviteter. Några län uppger att de inte lyckats nå målet för antalet genomförda rådgivningar och vissa har haft problem att få deltagare till kurserna. En del län har också redovisat lite om hur de ligger till när det gäller att uppfylla de nationella målen för ekologisk produktion. Den förväntade måluppfyllelsen till 2005 är olika i länen. Vissa har redan nått upp till 20 %-målet vad gäller arealen medan andra ligger ganska långt ifrån och uppger att de kommer att få svårt att klara målet. Ett par län har också satt regionala mål för den ekologiska produktionen och även där ser den förväntade måluppfyllelsen olika ut. Ett par län har satt målen till år 2010 istället för till 2005 och i dessa fall är det än så länge svårt att bedöma i vilken utsträckning målen kommer att uppnås. Många länsstyrelser uppger också att intresset för rådgivningar, speciellt omläggningsrådgivningar, har minskat. Som skäl till detta anges främst vikande efterfrågan för ekologiska produkter på marknaden. Flera län känner därför att de har svårt att påverka utvecklingen och nå de nationella målen eftersom det är marknaden som just nu är begränsande för den ekologiska produktionen. Andra skäl till intresseminskningen uppges vara för låga priser på ekologiska produkter och osäkerhet inför den nya jordbrukspolitiken.
4.3.1.2 Prioriteringar Om särskilda prioriteringar gjorts i länsprogrammet – hur har dessa följts upp och vilka är resultaten? Flera län har uppgett att de i någon form har prioriterat ekologisk djurhållning/köttproduktion: 100 % ekologiskt foder: Ett par län har inriktat sig på de kommande kraven på 100 % ekologiskt foder för att förbereda lantbrukarna och öka kompetensen. Ett län har gjort en rådgivningssatsning till ekologiska mjölkproducenter om det kommande kravet. De flesta lantbrukarna har antagit erbjudandet. Inget län har uppgett att de utfört någon uppföljning av hur självförsörjningen har utvecklats.
47
Ekologisk djurhållning: Några län har satsat på att öka kompetensen bland lantbrukare som får miljöersättning för ekologisk produktion för att öka kunskapen om regler etc. Ett län har även följt upp detta och har kunnat se förbättrat resultat vid kontroller. Köttproduktion: Några län har prioriterat nöt- och/eller lammproduktion och de uppger att det finns ett stort intresse för bl.a. kurser. Ett par län har på grund av det minskade intresset för rådgivningar och kurser omfördelat medel från kompetensområde 3 till andra kompetensområden och satsat på studieresor och ERFA-träffar. Ett län prioriterade information om den kostnadsfria KULM-rådgivningen till dem som nyligen lagt om till ekologisk produktion, men intresset var lågt. Ett län har i sitt länsprogram prioriterat att erbjuda målgruppen kurser och fältvandringar på kvällstid samt under veckoslut. Ett par kurser har också genomförts på kvällstid samt ett par på lördagar. Ett län har uppgett att de prioriterat samverkan med andra län, vilket gjort att de kunnat genomföra t.ex. kurser inom ”smalare” ämnesområden. Några län har uppgett att de inte prioriterat några särskilda aktiviteter eller ämnesområden under 2003.
4.3.1.3 Tips och idéer Hur kan länsstyrelserna och/eller Jordbruksverket regionalt och centralt medverka till bättre verksamhet? Flera län har uppgett att intresset för aktiviteter inom kompetensområde 3 har minskat, framförallt när det gäller enskild rådgivning och kurser (se 4.3.1.1). Några län har lämnat synpunkter/önskemål om detta: Ett län föreslår en central träff med Jordbruksverket där samtliga länsstyrelser deltar. Träffen skulle ge klarhet i vad man ska fokusera verksamheten på inom kompetensområde 3. Ett annat län vill ha ett möte med organisationer och andra aktörer om hur man ska vända trenden och öka efterfrågan. Ett par län uppger att det finns ett behov av ett bättre samarbete mellan KULM-aktörer och andra aktörer inom lantbruket. Det är viktigt med en dialog och att det finns medel till samarbetsprojekt med andra aktörer. Ett län menar att då KULM-medel inte får gå till marknadsföring av ekologiska produkter kan man inte påverka utvecklingen i nuläget, eftersom marknaden är avgörande.
4.3.1.4 Utvärdering Har ni utvärderat hela eller delar av länsprogrammet? I så fall beskriv hur ni gått till väga och vad det blivit för resultat. Inget län har uppgett att de gjort någon genomgripande utvärdering av hela länsprogrammet, men flera har utvärderat enskilda aktiviteter och satsningar. Ett län har utfört en enkätundersökning för att utvärdera sitt ekologiska infoblad. Många län använder sig av de obligatoriska utvärderingsrapporterna och tar del av resultaten därifrån. Vissa län tar också del av de externa aktörernas egna utvärderingar. Många län har följt upp antal deltagare och 48
nöjdhetsindex (NDI) för aktiviteterna och några använder statistik från dataprogrammet VUID. I övrigt sker samtal och diskussioner med deltagarna om hur de upplever aktiviteterna.
4.3.1.5 Jordbruksverkets stödjande verksamhet Den regionala rådgivningsverksamheten Nästan alla län tycker att den regionala rådgivningsverksamheten fungerar väl och att den är ett bra stöd i verksamheten. Det går lätt att få information och hjälp från de regionala rådgivarna som fungerar som bollplank i olika frågor. Det är också värdefullt att Jordbruksverkets regionala rådgivare deltar i kurser och fältvandringar. Jordbruksverkets informationsmaterial De flesta län anser att informationsmaterialet är bra och användbart. Det är till god hjälp vid rådgivningsverksamheten och håller för det mesta hög klass. Ett önskemål är att av mera omfattande material göra en eller flera mindre broschyrer som lätt skulle kunna delas ut vid kurser, fältvandringar etc. Jordbruksverkets elektroniska nyhetsbrev ”Ekobrev” har endast kommenterats av två län som tycker att det är bra, men ett län vill gärna se att nyhetsbrevet i större utsträckning används till att sprida goda idéer över landet. Jordbruksverkets utbud av fortbildning för rådgivare Att utbudet av fortbildning inom olika områden varit bra är många län överens om. Innehållet har ofta varit intressant och värdefullt. Ett län uppger att kurser undviks på grund av långa resor som tar för mycket arbetstid och vill därför gärna ha flera fortbildningar via videokonferens.
4.3.2 Organisationer Några organisationer anser sig ha uppnått de uppsatta målen som de haft för år 2003. De flesta anser att deras verksamhet har utvecklats och att deras verksamhet fyllt en viktig funktion. Ingen organisation uppger att de haft någon genomgripande utvärdering av sin verksamhet under 2003. Två organisationer har genomfört enkätundersökningar om sina tidskrifter och tagit del av resultaten från dessa. De flesta tycker att KULM-aktiviteterna kompletterar den övriga verksamheten inom sin organisation på ett bra sätt och att de ger en större bredd i kompetens och information. Flera organisationer sysslar i huvudsak med marknadsföring av ekologiska produkter. De anser att KULM-medlen bidrar till att få in mer av produktionsfrågorna i verksamheten och att detta är viktigt för att få ett helhetsperspektiv. En organisation uppger att de tycker att ansökan och uppföljning är för byråkratisk och att för litet medel ges till små organisationer. En annan tycker att det ska finnas möjlighet att få pengar till mer långsiktiga projekt. Tre organisationer har uppgett att de har goda kontakter med personalen på Jordbruksverket. Övriga har inte uppgett något om detta.
49
4.4 Ökad djurvälfärd 4.4.1 Länsstyrelser 4.4.1.1 Måluppfyllelse Länsstyrelserna har inte haft i uppdrag att formulera direkta mål för arbetet med det nya kompetensområdet. Ett län har satt upp som mål för verksamheten att inga djur ska lida på grund av bristande kunskaper hos djurägarna samt att kommunerna inte ska få en enda anmälan när det gäller dålig djurhållning. Motsvarande ambitioner finns säkert hos de flesta länsstyrelser även om den inte är lika tydligt uttalad. Endast två län har inte utnyttjat beviljade medel fullt ut och vid något tillfälle har kurs fått ställas in på grund av lågt intresse från målgruppen. Den samlade bedömningen är dock att de kurser och studieresor som anordnats har rönt stort intresse. Det kan tolkas som att det finns ett ”uppdämt” behov av rådgivning om allmänna skötselfrågor inom lantbrukets djurhållning vid sidan av den rådgivning som förekommer inom kompetensområde 3. Länsstyrelserna har också lyckats bra med uppstarten av detta förhållandevis nya verksamhetsområde. Den verksamhet som bedrivits har företrädesvis berört de områden som angavs som prioriterade i anvisningarna för år 2003. De kurser för rådgivare om nötkreaturens klövhälsa som anordnades under våren 2003 har resulterat i kurser för lantbrukare i nästan alla län.
4.4.1.2 Tips och idéer Följande tips har lämnats av länsstyrelserna: Utbilda experter på olika djurslag och låt dessa experter vara gemensamma och stå till förfogande för tre eller fyra länsstyrelser. Ordna utbildningsdagar byggnadsrådgivare.
för
rådgivare
tillsammans
med
länsveterinärer
och
Jordbruksverket skulle via ett nyhetsbrev kunna sprida goda exempel på verksamhet i landet. Avsätt tid på samordnarträffen för att diskutera erfarenheter och ge varandra tips. Undervisningsmaterialet om klövhälsa borde kompletteras med ett avsnitt om dikor. Kurser och rådgivningsmaterial om ungnötsuppfödning behövs.
4.4.1.3 Jordbruksverkets stödjande verksamhet Jordbruksverkets stödjande verksamhet har uppfattats positivt. Publikationen av informationsmaterial har inte varit särskilt omfattande beroende på att verksamheten inom kompetensområdet startade först år 2003.
4.4.2 Organisationer Av de organisationer som erhållit KULM-medel under år 2003 har endast Svensk Mjölk lämnat en redovisning för sin verksamhet. Svensk Mjölk är nöjda med den verksamhet man
50
bedrivit och uttrycker förhoppningar om att den kunskap som förmedlats och kommer att förmedlas verkligen kommer lantbrukare till del.
4.5 Energihushållning i växthus Kompetensområde 5 - Energihushållning i växthus bedrivs av länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen uppger att verksamheten inom det nya kompetensområdet startat enligt planerna. Initiativet till rådgivningarna har kommit från odlarna och i de flesta fall har förslag på kostnadseffektiva energibesparingsåtgärder kunnat lämnas vid rådgivningen. Verksamheten har bestått av rådgivningar och kurser samt expertmedverkan. Ett handlingsprogram om energibesparingsåtgärder gav idén till en kampanj om att minst fem procent av energikostnaden kan sparas i de flesta växthusföretag enbart genom en ökad medvetenhet om möjliga ”energiläckor” i företaget och genom att företagen själva åtgärdar dessa utan mer omfattande investeringsåtgärder. Beslutet om att ge medel till verksamheten ligger helt i linje med LBU-programmets syfte. Det är viktigt för Sverige att den fossila energianvändningen kan reduceras samt att sträva mot en uthållig produktion och mot att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Det enskilda företaget eftersträvar en så kostnadseffektiv energianvändning som möjligt. Rådgivning och kurser om energihushållning ska vara tillgängliga för växthusföretag i hela landet utanför mål 1-området.
4.5.1.1 Måluppfyllelse I Jordbruksverkets beslut till länsstyrelsen för verksamheten 2003 uppgav Jordbruksverket att målet för kompetensområde 5 var att nå 70 växthusföretag med rådgivning och 40 deltagare i aktiviteten kurser. Under 2003 har 50 enskilda rådgivningar plan genomförts med 60 deltagare samt en kurs med 45 deltagare. Jordbruksverket anser därmed att målet för 2003 i stort sett uppnåtts. Verksamheten har blivit känd bl a genom inbjudan i tidningen ”Viola”.
51
5 Jordbruksverkets verksamhet För att på olika sätt stödja KULM-verksamheten har Jordbruksverket en central samordningsfunktion samt en regional organisation med specialister inom växtnäring, växtskydd och ekologisk produktion. Den regionala organisationen presenteras närmare i detta kapitel. Jordbruksverket tar fram informationsmaterial som kan användas vid kurser och enskild rådgivning, anordnar fortbildningskurser för rådgivare, utvecklar metoder för verksamheten, deltar i mässor och projekt m.m. I den stödjande verksamheten samarbetar Jordbruksverket bl.a med LRF, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet.
5.1 Regionalt placerade rådgivare För att stödja verksamheten i länen har Jordbruksverket regionalt placerade rådgivare inom kompetensområde 2 och 3. De regionalt placerade rådgivarna ansvarar för utvecklingsarbete av rådgivningen och spridningen av informationen inom sina respektive specialområden. Till ansvaret hör att fungera som en länk mellan Jordbruksverket, forskningsinstitutioner, rådgivarna, lantbrukarna och trädgårdsodlarna. Den huvudsakliga målgruppen för deras verksamhet är de rådgivare som ansvarar för kunskapsförmedling till den enskilde lantbrukaren. Tabell 12. Jordbruksverkets regionalt placerade rådgivare inom kompetensområde 2 och 3. Kontor
Växtskyddsrådgivare
Växtnäringsrådgivare
Ekologiska rådgivare
Totalt Antal tjänster
Alnarp
7,75
4
2
13,75
Kalmar
1
Skara
2,5
1
Linköping
5,25
1
Uppsala
2
1
1
Umeå Totalt antal Tjänster
18,5
7
1
4,5 6,25
1
4
1
1
5
30,5
5.1.1 Kompetensområde 2 – växtskyddscentralerna De regionalt placerade rådgivarna inom kompetensområde 2 finns i Alnarp, Kalmar, Skara, Linköping och Uppsala (se tabell). På växtskyddscentralerna arbetar totalt 20 personer. Av dessa arbetar 13 personer med jordbruk inom olika regioner. Tre personer arbetar med trädgård inom områdena biologisk bekämpning, frilandsgrönsaker och frukt- och bärodling. En person jobbar med sprutteknik och en person med utveckling av information och data. De har hela landet som arbetsområde. Två personer arbetar med information om bekämpning av ogräs.
53
Målet med växtskyddscentralernas verksamhet är huvudsakligen att verka för behovsanpassad kemisk bekämpning mot ogräs och skadegörare och för att minska miljö- och hälsoriskerna vid användning av kemiska bekämpningsmedel. Till arbetsuppgifterna hör att utarbeta bekämpningsstrategier, ta fram informations- och rådgivningsmaterial, medverka i kurser för rådgivare och lantbrukare på länsnivå samt prognos och varningsverksamhet. Verksamheten beskrivs mera ingående i skrifterna ”Växtskyddsåret” och ”Regional verksamhet inom växtskyddsområdet”. Här beskrivs delar av verksamheten under 2003. Prognosverksamhet Under odlingssäsongen bevakar de fem växtskyddscentralerna totalt ca 1000 fält med de 11 vanligaste lantbruksgrödorna i landet. Man har även viss bevakning i trädgårdskulturer. Fälten följs upp kontinuerligt och förekomsten av olika skadegörare graderas. Avläsningarna ligger sedan till grund för utformningen av bekämpningsstrategier. Syftet är att rekommendera bekämpning när det är ekonomiskt försvarbart och ge råd om att avstå i annat fall. Informationen når ut till rådgivare, säljare, lärare m.fl. via telefonmöten, växtskyddsbrev, fax, e-post och Internet. Rapporter sänds ut varje vecka under odlingssäsongen och de råd som ges förs sedan vidare av rådgivare och säljare i deras kontakter med odlare. Många odlare och personer som jobbar inom lantbrukssektorn tar också del av det som skrivs och läggs ut på Internet. Totalt når växtskyddscentralens verksamhet ca 470 rådgivare, säljare och lärare i landet. I de telefonmöten som hålls under säsongen för att diskutera växtskyddsläget deltar 240 personer. Detta innebär att så gott som samtliga aktiva rådgivare/säljare tar del av resultaten och råden om behovsanpassning når därmed ut till de avsedda målgrupperna. Utveckling av rådgivning och information Växtskyddscentralerna har under året lagt ner särskilda ansträngningar på några växtskyddsproblem som ställt till problem under senare år. Det gäller bl.a. bladfläckar i stråsäd. De s.k. strobilurinerna, fungicider som varit effektiva i låg dos, har visat sig ge upphov till resistens och risken finns att bekämpningen mot svampar nu ökar. Man arbetar därför med att ta fram nya bekämpningsstrategier med tillgängliga preparat och informera om problemet. Likaså har rapsbaggar utvecklat resistens mot pyretroider och växtskyddscentralerna deltar i arbetet med att titta på hur utbrett problemet är och informera om hur det kan bemästras. I potatisodlingen har problemen med såväl bladmögel som insekter också ökat och bevakningen av skadeläget i odlingarna kommer att ökas betydligt under kommande säsong. I viss mån arbetar växtskyddscentralerna också med projekt för att finna lösningar på olika problem. Exempel på projekt som pågått under året är projekt om Verticillium i höstraps, bladfläcksvampar i potatis, vetedvärgsjuka, prognos för vetets bladfläcksjuka, jordbearbetning och svampangrepp, fysiologiska bladfläckar, svartrost i havre och uppföljning av ogräsförekomsten och insektsfaunan i ekologisk odling. Växtskyddscentralerna jobbar inom Greppa Näringen med att utarbeta moduler för växtskyddsrådgivning, anordna utbildningar för rådgivarna på området och ta fram rådgivningsmaterialmaterial.
54
På trädgårdsområdet har man särskilt jobbat med några aktuella problemställningar. Bl.a. har Växtskyddscentralen varit koordinator för ett projekt om nattskattan som ökande ogräsproblem och biologiska alternativ till organiska fosforföreningar i växthus. Ett väderbaserat prognossystem för bladmögel i lök och sallat har introducerats hos intresserade odlare. Man har också arbetat med att utveckla skorvvarningen på Internet och att utveckla ett system för prognos för gråmögel i jordgubbar. Inom trädgårdsområdet deltar växtskyddscentralerna i olika arbetsgrupper såväl nationellt som inom EU när det gäller frågor om bekämpningsmedel till grödor som odlas på begränsade arealer. En stor del av verksamheten består av att samordna och bevaka fältförsök. Förutom att studera effekten av hur bekämpningsmedel i olika doser, tidpunkter och blandningar fungerat på ogräs och skadegörare studeras bl.a. inverkan av reducerad jordbearbetning, förfrukt, sorter och näringstillförsel på behovet av växtskyddsinsatser. Resultaten från de olika försöken ligger sedan till grund för bekämpningsstrategier och ogräsrekommendationer. Försöken är också en utvärdering av om de råd man givit var riktiga. Under vintern medverkar Växtskyddscentralerna i många kurser och informationsmöten. Bl.a. deltar man i genomförandet av de fyra regionala växtskyddskonferenser som anordnas i landet. Vid dessa konferenser deltar större delen av landets rådgivarkår och de mest aktuella växtskyddsproblemen diskuteras. Växtskyddscentralerna har stora delar av sin information utlagd på Internet. Under året har bl.a. en ny växtskyddsdatabas lagts ut och ogräsdatabasen utökats.
5.1.2 Kompetensområde 2 – växtnäring De regionala rådgivarna inom växtnäringsområdet är placerade i Alnarp, Skara, Linköping och Uppsala. Under år 2003 arbetade sex av sju rådgivare inom jordbruk. På trädgårdsområdet har Jordbruksverkets rådgivare ett rikstäckande ansvar. De regionala rådgivarna ska i första hand vara ett stöd för rådgivare ute i landet när det gäller växtnäringens miljöeffekter. Till arbetsuppgifterna hör bl.a. att utarbeta gödslingsstrategier, publicera växtnäringsbrev, ta fram informations- och rådgivningsmaterial, ordna fortbildningskurser för rådgivare och att leda och medverka i projektet Greppa Näringen. Verksamheten under år 2003 beskrivs mera utförligt i ”Verksamhetsredovisning - regional verksamhet på växtnäringsområdet under år 2003” och i ”Greppa Näringen - årsredovisning 2003”. Adressen är www.greppa.nu och därefter fliken ”Lagret” och ”Trycksaker”.
Rådgivningsunderlag De regionala rådgivarna ansvarar för uppdatering och vidareutveckling av dataprogrammet STANK. I år har mycket arbete lagts på sammanslagningen av STANK och LRF Konsults program MIND. Den regionala personalen ansvarar för att fortbildningskurser anordnas för att sprida kunskap om användning och tolkning av programmet. Årligen uppdateras rapporten ”Riktlinjer för gödsling och kalkning” som ska vara ett underlag för behovsanpassning både när det gäller gödsling med handelsgödsel och stallgödsel och kalkning. Inom trädgårdssektorn har Jordbruksverket under året medverkat till att uppdatera broschyren ”Gödslings- och kalkningsråd för fruktodling”.
55
Ett projekt för att ta fram och definiera referensvärden för överskott i växtnäringsbalanser har slutförts under året. Referensvärdena ska användas i rådgivningen och vid utvärdering av rådgivningsverksamheten. Inom Greppa Näringen har ett omfattande underlagsmaterial tagits fram för rådgivning inom olika sakområden inom växtnäring och miljö. Materialet har publicerats under rubriken ”Rådgivningsmaterial” på www.greppa.nu/adm. Även en beräkningsmodell för värdering av stallgödsel har utarbetats och finns under ”Stallgödsel” på hemsidan. Medverkan i andra sammanhang Jordbruksverket har under året deltagit i markkarteringsrådet, användarrådet för gödselmedelsundersökningen och kadmiumrådet. De regionala rådgivarna har deltagit i arbetsgrupper och nätverk inom många områden. Som exempel från trädgårdssidan kan nämnas referensgrupp för forskning kring utlakning av växtnäring i fältmässig odling av sallat och rening av näringslösning i slutna system samt projektet ”Anpassad gödsling med kväve till tidlös potatis”. Jordbruksverket deltar även med regional expertis i sammanhang där regionala aspekter behöver beaktas. Under året har detta gjorts i arbetsgruppen för översyn av miljömålet om fosforutsläpp till vatten, våtmarksutredningen, arbetsgrupp om utegrisar och arbetsgruppen om begränsning av antalet djur i ett jordbruk. Regional försöksverksamhet som bedrivs inom t.ex. ”Försök i Väst”, ”Skåneförsöken” samt ”Sveaförsöken” följs från Jordbruksverkets sida inom respektive region.
5.1.3 Kompetensområde 3 – Ekologisk produktion Jordbruksverket har fem regionala rådgivare inom kompetensområde 3 som är placerade i Alnarp, Skara, Uppsala respektive Umeå. Av dessa arbetar tre med växtodlingsfrågor, en inom husdjursområdet och en inom trädgård. Rådgivarna arrangerar varje år ett flertal fortbildningskurser inom respektive ämnesområde. De medverkar vid framtagning av Jordbruksverkets informationsmaterial, skriver artiklar i tidskrifter och bidrar med sin fackkunskap i olika sammanhang, t.ex. vid fördelning av medel till försöks-och utvecklingsverksamhet och i referensgrupper för ekologiskt utsäde. De medverkar även i andra aktiviteter som anordnas i länen, t.ex. kurser och fältvandringar och håller sig uppdaterade i forskningen via seminarier och konferenser. De regionala rådgivarna medverkar också i Jordbruksverkets centrala arbete genom bedömning av ansökningar m.m. Under 2003 har ett flertal fortbildningskurser och projekt genomförts inom kompetensområde 3 (se kap. 5.2 och 5.3). Inom husdjursområdet har det också bedrivits ett nätverksarbete om det kommande kravet på 100 % ekologiskt foder där en av Jordbruksverkets regionala rådgivare deltagit.
5.2 Kampanjer och projekt Levande Landskap Levande Landskap är en riksomfattande kampanj som omfattar all den verksamhet som bedrivs inom KULM:s kompetensområde 1. Kampanjen pågår mellan åren 2002-2006. 56
Levande Landskap erbjuder lantbrukare kostnadsfri rådgivning om biologisk mångfald och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Kampanjen är ett led i att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Områden som lyfts fram i kampanjen är: •
Skötsel av betesmarker och slåtterängar
•
Skötsel av kulturspår och småbiotoper
•
Anläggning och skötsel av våtmarker och småvatten
•
Bevarande av byggnader och bebyggelsemiljöer som är kulturhistoriskt värdefulla.
•
Bevarande av genetisk variation hos husdjursraser och kulturväxter
Jordbruksverket ansvarar för den nationella samordningen av verksamheten inom Levande Landskap. Länsstyrelserna ansvarar för genomförandet på regional nivå. Det finns en styrgrupp knuten till kampanjen som består av representanter från Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, LRF samt länsstyrelserna. Målet med verksamheten inom Levande Landskap är att nå 15 000 deltagare per år. Under 2003 deltog 14 298 personer ur målgruppen (inklusive Mål 1-länen) i någon kurs, studiecirkel, fältvandring, studieresa, fortbildning eller rådgivning inom Levande Landskap. Det är en minskning med 1 045 personer jämfört med 2002, vilket delvis kan bero på att 2002 var invigningsåret för kampanjen. Observera att samma person kan ha deltagit i flera olika aktiviteter. För att undersöka hur marknadsföringen fungerar och hur stor kännedomen om kampanjen är ställdes ett antal frågor i undersökningen NUI:s (Näringslivets UndersökningsInstitut) postala undersökning Svenskt Lantbruk. 1 000 lantbrukare med minst två hektar åkermark fick enkäten och svarsfrekvensen var 70 %, vilket anses ge ett bra underlag för att utvärdera svaren. Ungefär 2/3 av lantbrukarna känner till eller har hört talas om kampanjen. 55 % av dessa hade fått kännedom om kampanjen via informationsblad eller nyhetsbrev. Det näst vanligaste sättet att ha fått information var via annonser i tidningar/tidskrifter (39 %). Andra sätt var genom väggalmanackan (10 %), personlig inbjudan (10 %), muntligt från granne eller dylikt (5 %) via invigningen (2 %) och på annat sätt (1 %). Av de lantbrukare som hört talas om kampanjen har 13 % svarat att de också deltagit i någon aktivitet. De som inte deltagit i någon aktivitet fick svara på vad det berodde på och den vanligaste orsaken var att man inte hade tid (38 %).
Greppa Näringen
Under år 2003 fortsatte den individuella rådgivning som påbörjades 2001 i Skåne, Blekinge och Halland med rådgivning i ytterligare tre län, Västra Götaland, Kalmar och Gotland. I denna rådgivning har även integrerats rådgivning om hantering av bekämpningsmedel. Under året genomfördes 5 550 rådgivningar till 3 310 lantbrukare av 190 rådgivare. Närmare 2/3 av rådgivningarna var startbesök eller växtnäringsbalanser. I de län som ingått sedan 2001, genomfördes också ett relativt stort antal rådgivningar om kontroll av foderstater, gödslingsstrategier, markpackning och våtmarker. Ett 50-tal studiecirklar genomfördes. Hemsidan på www.greppa.nu har under året integrerats mer i verksamheten med bl.a. tillkomsten av Stallgödselportalen, där säljare och köpare av stallgödsel kan mötas och gödseln värderas. Drygt 100 kortare notiser och artiklar inom miljöområdet publicerades på hemsidan under året. Greppa Näringen har också under året fått förstärkning med en utbildningsansvarig.
57
VäxtEko VäxtEko är en internetdatabas som innehåller litteratur inom områdena växtnäring, växtskydd och ekologisk odling. VäxtEko drivs som ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket och SLU och det finns en referensgrupp knuten till projektet med fyra representanter från Jordbruksverket och två från SLU. Syftet med projektet är att på ett effektivt sätt samla information och göra den tillgänglig och sökbar för alla. I VäxtEko finns tusentals artiklar som är publicerade i Sverige såsom rådgivningsmaterial, rapporter, forsknings- och försöksresultat och examensarbeten. De flesta dokumenten är sammanfattningar i HTML som har länkar till fulltextdokument i pdf-format. Under 2003 tillkom drygt 5 000 sidor samt några utgivare och nya serier i VäxtEko. Nytt för året är att det mesta materialet insamlades som pdf-filer vilka ska vara indexerbara och sökbara i fulltext. Under år 2003 utförde projektdeltagarna följande: Urval, insamling, förarbete och kontroll av litteratur inom kompetensområde 1,2 och 3. Under året har man också ansökt och fått medlemskap i Svenska Miljönätet, som drivs av Naturvårdsverket.
Projekt inom ekologisk produktion Under 2003 startades ett nyhetsbrev om ekologisk potatisodling som utkom i åtta nummer. Syftet med nyhetsbrevet är att stimulera den ekologiska potatisodlingen genom att förmedla kunskap och information. Rådgivare, forskare och representanter från näringen medverkar i nyhetsbreven som tar upp aktuella frågor kontinuerligt under året. Nyhetsbrevet är efterfrågat både hos rådgivare och lantbrukare och kommer att fortsätta ges ut under 2004. Sommaren 2003 gjordes en inventering av oosporförekomsten i fält infekterade av potatisbladmögel. Inventeringen skedde i västra Sverige i likhet med den som gjordes året innan. Syftet med inventeringarna är att undersöka hur vanligt förekommande den sexuella formen av sjukdomen är, vilket är av stor betydelse för potatisodlingen. Årets inventering syftade också till att se hur fort oosporerna bildas samt att se hur mycket grobara sporer som finns i marken. Det har under 2003 även bedrivits ett projekt om utegrisar för att belysa problematiken kring utegrisar och växtnäringsläckage. Med hänsyn till olika grödors växtnäringsupptag har rekommendationer gjorts för mängd djur som kan hållas på åkermark under olika årstider. Rekommendationerna har skickats till rådgivare och representanter för näringen för att få in synpunkter. Jordbruksverkets elektroniska nyhetsbrev, ”Ekobrev”, som startade 2002 har fortsatt och kom under 2003 ut med sex nummer. Brevet behandlar frågor inom växtodling, husdjur och trädgård och vänder sig i första hand till rådgivare. En kurspärm, ”Ekologisk odling av grönsaker på friland”, färdigställdes under 2003 och har blivit mycket populärt ute i landet. Arbetet med en kurspärm om ekologisk växtodling startades också. Detta är ett stort projekt, som kommer att färdigställas under 2004.
58
5.3 Mässor och seminarier Den 20 maj 2003 hade Jordbruksverket med anledning av utvärderingen av dokumentationen vid den enskilda rådgivningen, en seminariedag i Jönköping. Magnus Ljung och Jenny Höckert, SLU som genomfört uppdraget att ta reda på vilken nytta lantbrukaren har av den dokumentation som skrivs efter ett rådgivningsbesök, presenterade hur lantbrukarna uppfattar och använder dokumentationen från den enskilda rådgivningen inom KULM. En del av seminariet handlade också om hur rådgivningen fungerar. Till seminariet var främst de som arbetar med planerings- och uppföljningsarbete på länsstyrelserna och Jordbruksverket inbjudna. Efter presentationen av resultaten blev det därför en givande diskussion i smågrupper om hur kraven på dokumentation kan förändras och hur dokumentationen kan användas bättre i den enskilda rådgivningen. Det som kom fram under seminariet kommer att kunna utgöra underlag för fortsatt arbete med dessa frågor, dels på länsstyrelse- och samordningsregionsnivå och dels på central nivå. Bl.a. har det använts i de strategigrupper som arbetar med att förbättra KULM-verksamheten. Inom kompetensområde 1 har man tillsammans med det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Hagmarks-MISTRA haft ett seminarium med tema Skötsel av ängsoch betesmarker. Seminariet behandlade bl.a. frågeställningar om alternativa betesregimer, hur man skapar mosaikstruktur på strandängar, hur stora medel man ska ge till restaurering när befintliga marker har eftersatt skötsel etc. Greppa Näringen deltog i februari på lantbruksutställningen MILA-agro lantbruksutställning i Malmö med en monter och senare på den tekniska trädgårdsmässan i Helsingborg tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne. I början av november höll Jordbruksverket, Greppa Näringen, GRO och Region Skånes miljövårdsfond ett tvådagars miljömålsseminarium i Lund som en introduktion av Greppa Näringen i potatis- och grönsaksnäringen. Målet med seminariet var att, tillsammans med alla aktörer, starta en process där målet är optimalt växtnäringsutnyttjande och minskad och säkrare användning av kemiska bekämpningsmedel. Intresset var stort och över 130 personer från hela branschen deltog. Bland ämnena som diskuterades fanns konkreta åtgärder från Danmark och Tyskland som kan vara värda att arbeta vidare med samt åtgärder i Sverige och hur dessa bidrar till att miljökvalitetsmålen nås. Den 9 april diskuterades ämnet ”Djurvänlig hantering av nötkreatur” på ett seminarium för byggnads- och husdjursrådgivare. Seminariet anordnades tillsammans med Sveriges Nötköttsproducenter, LRF och Hushållningssällskapen. Vid seminariet redovisades erfarenheter och kunskap om djurhantering vid transporter och olika behandlingar av djur. Seminariet utgjorde en grund för ett arbete med att utforma en broschyr om djurhantering. Broschyren trycktes i början av år 2004. Den 10 juni samlades representanter för lantbrukets organisationer på Jordbruksverket för en diskussion om vad som dittills startats upp inom det nya kompetensområdet samt vilka satsningar som bör göras kommande år. Den 7 oktober anordnades på Jordbruksverket en workshop om utegångsdjur. Från tre län redovisades inventeringar av förhållandena vid anläggningar med djur i utedrift året om. Erfarenheterna från denna workshop kommer att ligga till grund för rådgivningsverksamhet.
59
5.4 Fortbildning En viktig del av Jordbruksverkets stödjande roll är att anordna fortbildning. Fortbildningen är viktig både som utbildningsinsats och för erfarenhetsutbytet. Att rådgivare och samordnare kan träffas över länsgränserna och utbyta erfarenheter är betydelsefullt både för verksamheten och det fortsatta samarbetet.
Kompetensområde 1 En kurs om skötselplanmetodik genomfördes tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland vid två olika tillfällen under våren. Kurserna beskrev främst arbetet med skötselplaner och de olika typer av skötselplan som finns. Fokus låg på restaurering och betesplanering. Kursens syfte var att utbilda rådgivare om den nya metodiken. En fortbildningskurs om rinnande vatten i odlingslandskapet hölls vid två tillfällen i maj, dels i Höör och dels i Västerås. Kursen inriktade sig främst på skötselåtgärder och skötselproblematik i miljöer med rinnande vatten. Föreläsare kom från Länsstyrelsen i Jönköpings län. En konferens om skogsbete hölls i Jönköping i slutet av augusti. Konferensen var ett samarbete mellan Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. Kursen syftade till att ge ökad kunskap om skogsbetesmarkernas historia, värden, skötsel och styrmedel samt till att ge en samsyn på skogsbete mellan olika myndigheter. Även Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket var representerade på kursen. Under året hölls även en fortbildningskurs om parker, trädgårdar och odlad mångfald på Julita i Södermanland. Kursens syfte var främst att öka kunskapen om odlad mångfald samt betydelsen av parker och trädgårdar för vild flora och fauna hos länsstyrelsernas KULMrådgivare.
Kompetensområde 2 I juni hölls fortbildningskursen Sommarmöte för rådgivare i Lidköping, även denna gång gemensamt för bekämpningsmedels- och växtnäringsområdet. Kursen var två dagar lång, en dags teori och en dag i fält. Bland ämnena som behandlades märktes bl.a. nya rådgivningsmoduler som utvecklats inom Greppa Näringen om potatis, kvävestrategi och växtskydd, den nya vattenadministrationen, utlakningsförsök på Fotegården, utlakning, växtskydd, fånggröda och ogräs på Lanna försöksgård samt precisionsodling och aktuella försök på Bjertorps gård.
STANK Under året har nya STANK-användare erbjudits en kurs på distans för att lära sig grunderna i programmet. Ett kursmaterial finns på Jordbruksverkets hemsida och består av en faktadel och fem inlämningsuppgifter. Kursen tar upp programmets struktur, att göra växtnäringsbalans, stallgödselberäkningar, att göra en gödslingsplan med utlakningsberäkning och tolkningen av växtnäringsbalansen.
60
Övrig fortbildning Inom bekämpningsmedelsområdet genomfördes under 2003 två fortbildningskurser, ”Att använda kemiska bekämpningsmedel” som hölls i Jönköping och ”Säkert växtskydd – vattenskyddsområde” som hölls i Hallsberg. Kursen ”Att använda kemiska bekämpningsmedel” riktade sig framförallt till de personer som håller och medverkar i de behörighetsutbildningar lantbrukarna måste gå för att få använda bekämpningsmedel i klasserna 1L och 2L. Kursen har olika fokus varje år och år 2003 handlade den till stor del om toxikologi och hur man minskar riskerna vid hantering av bekämpningsmedel. Kursen ”Säkert växtskydd – vattenskyddsområde” riktade sig till rådgivare som arbetar inom KULM med växtskyddsrådgivning till gårdar i vattenskyddsområden. Kursen handlade om vad som styr risken för utlakning, vattnets rörelser i marken, växtskyddsinsatser inom yttre skyddsområde, möjligheter till ökad mekanisk ogräsbekämpning och omläggning till ekologisk odling.
Fortbildning inom Greppa Näringen Inom Greppa Näringen hölls två tvådagars introduktionskurser för rådgivare. Kursen ger en introduktion till projektet och behandlar miljötillståndet i södra Sverige och på vilka sätt lantbruket påverkar miljön. Ytterligare 19 fortbildningsdagar med totalt 320 deltagare för rådgivare anordnades inom Greppa Näringen under 2003. Kurserna behandlade bl.a. miljöaspekter på kväve- och fosforgödsling, markpackning, grovfoderodling, kväveeffektiv uppfödning samt hantering av bekämpningsmedel. På tre platser ordnades endagskurser för lantbrukare som fungerar som cirkelledare inom Greppa Näringen.
Kompetensområde 3 Jordbruksverkets fortbildning för rådgivare inom ekologisk produktion nådde under 2003 ca 270 deltagare ur målgruppen för KULM. Under 2003 genomfördes följande kurser/studieresor inom kompetensområde 3: •
Ekologisk nötköttsproduktion. Kursen hölls i Skara och tog upp det senaste från försök, slaktmognadsbedömning, beräkning av ekonomi efter omläggning med hjälp av dataprogram, gårdsbesök m.m.
•
Temadag om ekologiska försök och växtföljder i Alnarp.
•
Ogräsreglering i ekologisk odling av grönsaker och bär. Fördjupningskurs för både rådgivare och lantbrukare hölls i Örebro. Ogräsbiologi samt ogräsreglering i grönsaksoch bärodling behandlades.
•
Ekologisk potatisodling. Kursen i Skara tog upp utsädesfrågor, resultat från potatisbladmögelinventering, presentation av sortförsök och dokumentationsprojekt om gödselmedel, situationen på marknaden m.m.
•
Specialgödselmedel i ekologisk odling. De olika produkter som finns att tillgå, hur dessa sprids och resultat från försök var några områden som togs upp på denna kurs i Västerås.
•
Ekologisk växthusodling. Studieresa till Danmark och fortbildningsdag i Alnarp.
61
•
Rådgivarresa. Temat var 100 % ekologiskt foder och resan gick till Västergötland. Odling av fodergrödor samt vilka grödor som passar till respektive djurslag behandlades och det gjordes flera besök till ekologiska gårdar med olika inriktningar.
•
Kompetensområdesträff för personal på länsstyrelserna och Jordbruksverket.
•
Grundkurs i ekologisk produktion. Kursen anordnades i samarbete med SLU, CUL.
•
Dataprogrammet ”Omläggningsplan 2002”. Totalt genomfördes tre utbildningstillfällen på olika platser i landet.
•
Kurs i deltagardriven forskning. Kursen anordnades i samarbete med SLU, CUL.
•
Ekologisk oljeväxtdag. Kursen var inriktad på odling av raps till fodermedel, som är ett intressant alternativ vid det kommande kravet på 100 % ekologiskt foder.
Kompetensområde 4 Som nämnts tidigare anordnade Svensk Mjölk två kurser om nötkreaturens klövhälsa. Jordbruksverket arrangerade en fortbildningskurs för rådgivare i september i Skåne. Kursen, som hade två teman; fodervärdering och djurhantering, samlade 30 deltagare, samtliga från länsstyrelser. I samband med kurser gjordes studiebesök i en dikobesättning och i en fårbesättning för att studera hantering av djur. Dagen efter kurserna diskuterades KULM-verksamheten på en samordnarträff där 17 län var representerade.
62
5.5 Kontrollverksamheten Kontroller har under året utförts av kontroll- och granskningsenheterna vid Jordbruksverket. Kontrollenhetens granskning utförs med hjälp av handläggare från växtavdelningen. Kontrollerna har i regel omfattat ett års rekvisitioner och kräver kompetens både om gällande regelverk och om sakområdet. Granskningsenhetens kontroller av KULM-verksamheten påbörjades under 2003. Granskningen grundar sig på en annan kontrollförordning och är en efterkontroll av utbetalda medel, som görs oberoende av den vanliga kontrollen. Det innebär att en länsstyrelse eller organisation kan få besök från båda kontrollenheterna samma år. Resultat och erfarenheter Under 2003 genomfördes 17 kontrollbesök. Kontrollenheten genomförde elva av dessa på sex länsstyrelser och fyra organisationer samt omkontroll av ett kompetensområde på en länsstyrelse. Granskningsenheten genomförde sex kontroller varav fem var länsstyrelser samt en var Skogsstyrelsen. Dessutom genomfördes ett antal s.k. on-the-spot kontroller, som innebär att kontroller görs direkt på plats vid pågående utbildning. Kontrollperioden har omfattat utbetalningar för verksamhet utförd under åren 2001 och 2002. Kontrollresultatet för organisationer är utan större anmärkningar. För länsstyrelserna har några fel varit vanligt förekommande nämligen: Enskild rådgivning plan (EP)- dokumentationen till lantbrukaren har varit bristfällig. Kostnader som ingår i OH-påslaget tas upp även som direkta kostnader. Moms ingår ibland i det rekvirerade beloppet. Deltagare som inte tillhör målgruppen enligt definitionen i Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2001: 88 räknas felaktigt med i antalet deltagare vid t.ex. Kurs. Det har ibland fått till följd att kurskostnaderna måste återkrävas.
63
6 Utvärdering av KULM-verksamheten 6.1 Fördjupad utvärdering av den enskilda rådgivningen Utvärdering av den enskilda rådgivningen görs normalt efter varje rådgivningsbesök i syfte att följa upp och förbättra kvaliteten på den enskilda rådgivningen. Man får dock inte genom denna typ av utvärdering reda på orsakssamband till varför rådgivningen upplevs på ett eller annat vis. Under 2002 uppdrogs därför åt Jenny Höckert och Magnus Ljung, SLU, att djupintervjua lantbrukare om den enskilda rådgivning som de har fått inom kompetensområde 2 och 3. Genom att göra djupintervjuerna har vi fått en kvalitativ utvärdering av rådgivningen som pekar på hur dokumentationen uppfattas och används och hur rådgivningen fungerar. Samtidigt har djupintervjuerna gett underlag till hur förbättringar kan göras. En fokusgrupp med rådgivare har fått vara med i undersökningen för att diskutera slutsatserna och ge sin bild av arbetet med den enskilda rådgivningen och dokumentationen. SLU-forskarna har sammanfattat sina slutsatser och kommentarer i en rapport i Jordbruksverkets rapportserie: ”Utvärdering av dokumentation vid enskild rådgivning inom KULM - Kompetensområde 2 och 3” rapport 2003:9. Rapporten kan beställas eller hämtas hem som pdf från Jordbruksverkets webbplats, www.sjv.se.
6.2 Utvärdering av allmogeåker och demonstrationsodling Våren 2003 begärde Jordbruksverket in dokumentationen för de allmogeåkrar och demonstrationsodlingar som utfördes inom ramen för KULM verksamhetsåret 2002. Syftet var att utvärdera dokumentationen för att få en överblick över hur mycket aktiviteterna allmogeåker och demonstrationsodling användes, till vad och på vilket sätt. Sammanställningen av detta skickades till länsstyrelserna den 1 september 2003. Sammanfattning av resultaten Bland de svar och synpunkter som kom in med dokumentationen kan man se att det varit svårt att visa demonstrationsodlingen eller allmogeåkern. För vissa allmogeåkrar och demonstrationsodlingar är visning i samband med annan aktivitet en förutsättning för att få ut något av aktiviteten. Anledningar till att det varit svårt att visa odlingarna i fält är bl.a. dåligt väder eller för få deltagare anmälda. Dokumentation med digitalkamera följt av visning på sal kan vara ett komplement eller en ersättning av fältvisningen men saknar en dimension som kan ge verklig tyngd åt demonstrationen. Länsstyrelserna upplever också att det är lättare att ha givna demonstrationsplatser från år till år men att man försöker att flytta dem. Det kan ha logistiska fördelar att ha en bestämd plats men man bör se till att hela målgruppen har möjlighet att se demonstrationen. De flesta länsstyrelser har uppgett att demonstrationsodlingarna minskat eller legat konstanta sedan 1999. Orsaken till detta har varit svår att visa.
65
6.3 Utvärdering av kurser och enskild rådgivning Syftet med den standardiserade utvärderingen är att få en kontinuerlig återkoppling från lantbrukarna till KULM-verksamhetens aktörer och därmed tillgodose behovet av uppföljning av verksamheten. Utvärderingssystemet ger information om hur verksamheten fungerar och kan förbättras samt utgör ett underlag för rapportering bl a till EU. Enkäterna bearbetas av ett oberoende utvärderingsföretag och resultaten tillställs kursledare och rådgivare fortlöpande samt länsstyrelser och Jordbruksverket tre gånger per år. År 2003 var det fjärde året kurser (K) och enskild rådgivning plan (EP) utvärderades. Resultaten har sammanställts av utvärderingsföretaget Kinnmark Information AB och omfattar några uppgifter om deltagarnas lantbruk, ålder, kön, betyg på kursledaren/ rådgivaren, framtida önskemål samt NDI. Aktiviteten Rådgivning på min gård som var mest efterfrågad under 2002 minskade förra året med fem procent till 20 %. Gårds-eller fältvandring blev den mest efterfrågade aktiviteten under 2003 med 24 %. Medel NDI låg förra året mellan 84,1 och 92,0 för EP/IREP (enskild rådgivning) samt mellan 83,2 och 89,4 för K (kurser). Högsta möjliga NDI är 100. Under 2002 var de lägsta respektive högsta värdena 78,9 respektive 90,3. Kurser Under året hölls 624 kurser förutom kurser i fält som inte utvärderas, vilket är 159 kurser mer än året innan. Antal deltagare var 14 814 st., 10 311 fyllde i enkäten och av dem var 2 913 kvinnor eller 28 procent. De flesta kvinnor valde enligt statistiken kurs inom biologisk mångfald. Flertalet kursdeltagare var jordbrukare i åldern 40-59 år. Inom biologisk mångfald har de flesta en åkerareal på 10-50 hektar till skillnad från övriga kompetensområden där arealen är mer än 50 hektar enligt uppgifter i utvärderingen. I kursstatistiken ingår det nya kompetensområdet Ökad djurvälfärd, där kurserna fått höga NDI-värden nämligen 88,3. Rådgivning 3 803 lantbrukare mottog enskild rådgivning plan och av de 2 736 som svarat på enkäten var 238 st. kvinnor eller 9 %. Kvinnorna var även här mest intresserade av biologisk mångfald till skillnad från förra året då ekologisk produktion intresserade kvinnorna mest enligt utvärderingsstatistiken. De som mottog rådgivning var i första hand de som arbetade mer än 35 timmar på sitt företag, var i åldern 40-59 år samt hade jordbruk med husdjursskötsel. Förhållandet har inte ändrats sedan året innan. Gårds- eller fältvandring samt Rådgivning på min gård var även 2003 de mest önskade aktivitetsformerna även om rådgivning på min gård minskade med fem procentenheter. Se fördelningen av önskemålen i figuren nedan.
66
Studieresa 16%
Vill inte lära mig mer 0%
Rådgivning på min gård 20%
Studiecirkel 8% Kvällskurs 16% Gårds-eller fältvandring 24%
Dagkurs 16%
Figur 27. Fördelning av lantbrukarnas önskemål om utbildning och rådgivning enligt enkätsvaren.
67
7 Åtgärdsplaner Flertalet brukare är nöjda och ställer sig positiva till åtgärdsplanerna. De brukare som varit med rådgivarna ute i markerna är mest positiva. Arbetet med åtgärdsplaner har haft en kompetensutvecklande effekt. Det är några av resultaten från rapporten ”Tre nya miljöersättningar – Hur blev det”? där en utvärdering av åtgärdsplanerna ingår2. Arbetet har gjorts inom projektet CAP:s miljöeffekter som kontinuerligt utvärderar jordbrukspolitikens miljöeffekter. Syfte och Bakgrund Arbetssättet med grund- och tilläggsersättning samt åtgärdsplaner inom ersättningen till betesmarker och slåtterängar innebar en stor förändring jämfört med föregående stödperiod. Syftet med åtgärdsplanerna var att minska antalet felklassningar och avgränsningsfel. Syftet var också att få till en bättre skötsel av ängs- och betesmarker, en skötsel som är anpassad till de regionala och lokala förhållandena. Under perioden 2000 till 2003 har drygt 20 000 åtgärdsplaner upprättats. Arbetet har kostat 94 miljoner kronor och har till största delen finansierats med KULM-medel. Motiveringen till detta har varit att upprättandet av en åtgärdsplan är kompetensutvecklande för jordbrukarna. Syftet var alltså att åtgärdsplanen skulle ge den enskilde brukaren information och råd som förbättrar dennes förutsättningar att förstå och uppfylla tilläggsersättningens villkor. På så vis skulle förfarandet även ge brukaren en trygghet som tidigare hade saknats. Tidigare fick lantbrukaren själv ansvara för avgränsning och klassning av marken, något som ledde till ganska stora fel med påföljande kontrollproblem och sanktioner. Med bakgrund i detta undersöktes hur jordbrukarna uppfattat rådgivningen i samband med åtgärdsplanen och vilken nytta de anser att rådgivningen har haft. Sedan har även brukarnas inställning till åtgärdsplanen relaterats till kontrollresultaten. Utöver detta har 225 enskilda åtgärdsplaner lästs igenom och bedömts, enligt viss metodik. En analys av hur villkoren har använts finns också i rapporten. Villkorens syfte är att utveckla markens värden genom att leda till en bättre skötsel. Särskilda skötselvillkor krävs för att marken ska kunna vara berättigad till tilläggsersättning och de anges i åtgärdsplanen. De särskilda skötselvillkoren ska kunna användas för riktat kvalitetsbevarande genom att de anpassas till de värden som finns i den berörda marken. Länsstyrelsernas sätt att lägga upp arbetet har granskats och relaterats till de rekommendationer som finns för hur arbetet ska genomföras3. Vissa av resultaten har också rapporterats vid ett seminarium om åtgärdsplaner4 och de finns också i den ovan nämnda rapporten1.
2
SJV 2004. Tre nya miljöersättningar – Hur blev det? Rapport från projekt CAP: s miljöeffekter. Rapport 2004:5 Jordbruksverket. 3 SJV 2000. Rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med åtgärdsplaner för tilläggsersättning. Promemoria upprättad på Jordbruksverket. Diarienummer 28-6242/99. 4 SJV 2003. Åtgärdsplaner – Var det en bra idé? Utvärdering och framtidsvisioner Dokumentation från ett seminarium den 3 december 2003.
69
Några resultat - viktiga ur KULM-perspektiv En enkät visade att lantbrukarna är nöjda med sina åtgärdsplaner. Ungefär tre fjärdedelar tycker att rådgivaren var kompetent, har haft hjälp av sin åtgärdsplan och tycker att det är lätt att förstå vad som ska göras enligt åtgärdsplanen. Många tyckte också att det var bra att få hjälp med arealbestämning, avgränsning och beskrivning av skötselkraven. Enkäten visar tydligt att användningen av kompetensutvecklingsresurser för att genomföra åtgärdsplaner har haft en positiv effekt. Endast 18 % av lantbrukarna uppger att de inte lärde sig något nytt. Utvärderingen visar också att fältbesöket är viktigt. De lantbrukare som fick ett gårdsbesök och var med rådgivaren ute i markerna är de som är mest positiva till sin åtgärdsplan. En del av de brukare som besvarade enkäten hade haft kontroll. Analyser av enkätsvaren visar att det finns ett positivt samband mellan brukarens intryck av åtgärdsplanen och hans kontrollresultat. Exempelvis har de lantbrukare som tycker att skötselkraven är bra beskrivna och att rådgivaren är kompetent klarat kontrollen bättre än de som inte tycker så. Sammantaget visar alltså utvärderingen att arbetet med åtgärdsplaner har haft en kompetensutvecklande effekt bland lantbrukarna. Att kompetensutvecklingen också har effekt på natur- och kulturvärden i markerna visas av kontrollresultaten.
70
8 Borttagna kostnadsramar Från och med verksamhetsåret 2003 tog Jordbruksverket bort kostnadstaken för aktiviteterna kurs, fortbildningskurs, fält- och gårdsvandring, studiecirkel och enskild rådgivning, plan. Länsstyrelserna är positiva till den flexibilitet regeländringen har inneburit. Kurser och rådgivningar har tenderat att bli dyrare, men länsstyrelserna hävdar att kvalitén har vunnit på förändringen. De borttagna kostnadsramarna har också underlättat administrationen. Det har framförts önskemål om ytterligare borttag av kostnadsramar. Jordbruksverket avser att följa upp effekten av de borttagna kostnadstaken ytterligare. De nedan redovisade resultaten kommer att analyseras. Den genomsnittliga kostnaden för kurser 2003 var 18 152 kronor jämfört med 14 663 kronor 2002. Vid en sammanräkning av samtliga kompetensområdens kostnader för kurser har kostnaden per kurs ökat med 23 % mellan 2002 och 2003 och med 65 % mellan 2001 och 2003. Stora kostnadsvariationer finns emellertid mellan olika kompetensområden, men figur 28 ger ändå en översikt över kostnaderna per kurs inom respektive länsstyrelse.
Kr/Kurs totalt 30 000 2001 2002 2003
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD
Län
Figur 28. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per kurs (K) inom samtliga kompetensområden åren 2001, 2002 och 2003. Den genomsnittliga kostnaden per Enskild rådgivning, plan var 3 419 kronor, jämfört med 4 600 kronor 2002 och 4 390 kronor 2001. Sammantaget alla kompetensområden har kostnaden per plan minskat med 25 % mellan 2002 och 2003 och med 22 % mellan 2001 och 2003. Inom kompetensområde 1 och 3 har planerna emellertid ökat i kostnad mellan 2002 och 2003, medan de har minskat inom kompetensområde 2. Figur 29 visar genomsnittlig kostnad för planerna på respektive länsstyrelse.
71
Kr/EP Totalt 9 000 8 000
2001 2002 2003
7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Y
Z
AC
BD
Län
Figur 29. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per Enskild rådgivning, plan (EP) inom samtliga kompetensområden åren 2001, 2002 och 2003. Fältvandringarnas genomsnittliga kostnad ökade med 29 % mellan 2002 och 2003 och med 31 % mellan 2001 och 2003. Kostnaden ökade inom samtliga kompetensområden, men ökningen var störst inom kompetensområde 1. Figur 30 visar länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per Fält- och gårdsvandring åren 2001, 2002 och 2003. Sammantaget alla kompetensområden har kostnaden per fältvandring ökat från 5 533 kronor 2001, 5 617 kronor 2002 till 7 265 kronor 2003. Kr/Vandring Totalt 12 000 2001 2002
10 000
2003
8 000
6 000
4 000
2 000
0 AB
C
D
E
F
G
H
I
K
M
N
O
S
T
U
W
X
Län
Figur 30. Länsstyrelsernas genomsnittliga kostnad per Fält- och gårdsvandring inom samtliga kompetensområden åren 2001, 2002 och 2003. 72
9 Publikationer inom KULM-verksamheten utgivna år 2003. Kompetensområde 1 – Levande landskap •
Handledning för upprättande av Skötselplaner inom KULM
•
Hästen som landskapsvårdare
•
Levande Landskaps väggalmanacka
Kompetensområde 2 – miljökänsliga områden, växtnäring •
Checklista för dokumentation av jordbruksföretagets miljöstatus – växtnäring och kemisk bekämpning (REKO)
•
Behovsanpassning av kemisk bekämpning i REKO-stödet
•
Hästar – gödsel och miljö
•
Rening av returvatten från odling av gurka och tomat i växthus
•
Dräneringsvatten i växthus – uppsamling och användning minskar miljöbelastningen
•
Information om Greppa Näringen, se hemsidan på www.greppa.nu
Kompetensområde 2 – miljökänsliga områden, bekämpningsmedel •
Kemisk ogräsbekämpnings 2003
•
Förteckning över godkända biologiska och kemiska medel i bärodling 2003
•
Förteckning över godkända biologiska och kemiska medel i fruktodling 2003
•
Förteckning över godkända biologiska och kemiska medel i plantskolekulturer 2003
•
Förteckning över godkända biologiska och kemiska medel i prydnadsväxter i växthus 2003
•
Förteckning över godkända biologiska och kemiska medel i växthusgrönsaker 2003
•
Bekämpning av trädgårdsväxternas skadegörare 2003/2004
•
Fältinstruktion för jordgubbar, friland 2003
•
Uppvärmd biobädd för växthusodlingen
•
Sjukdomar och skadeinsekter i stråsäd, oljeväxter och ärter (omtryck)
•
Bekämpningsrekommendationer 2003
Kompetensområde 3 – ekologisk produktion •
Ekologisk odling av matpotatis (JO03:7)
73
•
Gröngödsling i ekologisk grönsaksodling (JO03:8)
•
Odling och plantering av ekologiska grönsaksplantor (JO03:9)
•
Växtnäringsbalanser för betesmark med mjölkkor och rekryteringsdjur (JO03:17)
•
Växtnäringsbalanser för betesmark med dikor och stutar (JO03:18)
•
Rotogräs (JO03:19)
•
Ekologisk vallfröodling (JO03:20)
•
Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling (JO03:21)
•
Ekologisk odling av grönsaker på friland (kurspärm)
Kompetensområde 4 – Ökad djurvälfärd Inom kompetensområde 4 utgavs inga publikationer i Jordbruksverkets regi. De båda videofilmerna, ”Djurvänlig hantering av nötkreatur” och ”Betande djurs välfärd”, som producerades av länsstyrelsen i Västra Götaland och de broschyrer som gavs ut av organisationer (se avsnitt 3.4) är rikstäckande och fyller samma syfte som centralt producerat material.
74
Jordbruksverkets rapporter 2004 1.
Förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket
2.
Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet – kriterier för rening av växtnäring med beaktande av biologisk mångfald och kulturmiljö
3.
Administrativa konsekvenser av MTR
4.
Analys av den veterinära situationen – med en arbetsmarknadsprognos fram till år 2020
5.
Tre nya miljöersättningar – Hur blev det? Rapport från projekt CAP:s miljöeffekter
6.
Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid – Enkät- och intervjuundersökning hösten 2003
7.
Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll – Uppgifter t.o.m. år 2002
8.
Jordbruksverkets foderkontroll 2003 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2003
9.
Livsmedelsexport – förutsättningar och möjligheter
10.
Återfunnen mångfald för framtida bruk – Verksamhetsberättelse för POM 2003
11.
Skötsel och restaurering av betesmarker och slåtterängar – En sammanställning av den regionala naturvårdens kunskaper och erfarenheter
12.
Förändringar av behörighetsutbildningarna
13.
Marknadsöversikt – olivolja och bordsoliver
14.
Differentiering mellan u-länder i WTO
14 (GB)
Differentiation Between Developing Countries in the WTO
Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se
ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-04/15-SE SJV offset, Jönköping, 2004 RA04:15